# ID: svediakorp-per2685
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1919
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,052
# sentences: 365
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


~ ~ ’ VIII.
A R G.
Framtiden.
Iiigentiiig ligger vi11 duiihlare fijr tidsnietlvetaiidet iin framtiden.
Inte ens iiiiiiiiet av de gångna lirigsåren, villtas fasa ocli fixtvivlaii, uiiibiiran- deii och iitid redan tyckas diiiista hort i eiJ grått tiiclten.
L h g s a m t, triistltist genomledoi de.
och redan iir minnet på viig a t t bleliila.
U r det kaos som ltri- get skapade skulle dpn iiya tiden fö- das.
Men i i n i i i i se \ - i knappast en skymt a \ - den ljusning som bådar da- geii.
Krigets oiiiidriltlige fiil jedagare, inbördeskriget, med oc.11 iitaii hajoiiet- ter, niåste fijrst ha sin tid.
Eiiropa le- ver som i fellerfrossa, och ingen x-et niir teinperatiiren ~ l i a l l sjunka nch återgå till det normala.
Dess ” plas- tiska ” tillstånd t&gt;-cIis e j vilja upphöra.
U r tlet Laii i ‘ rariiga iiiigefar \ - a t 1 bom helst.
Liksom vi i vårt land e j lwiinat und- gå a t t beriiras av kriget med dess giv- n a påföljd, tlet aliniiinna iiiidtillståndet, så kunna vi e j heller stå oheriirrla av tlet boni iiu sker runt omkring oss.
Oron, osiikcrheten på snart sagt varje arbetsområde kan e j iinclgå att striicka sina verkningar in i samli4lets finaste förgreningar.
Vi ha fått l ä r a o s i att finna allting oberiikneligt, håde varu- priser ocli statsfiirfattniiigar.
Vi ha fått bevittna Iiuriisom de gångna årens allniiinna och glädjande follinyltterliet på senare tider slagit om i sin fiillstiin- diga iiiotsats, och a t t vi efter allt a t t dö- ma med en5 kastats en 60, ‘ i0 år tillbaka i tiden i detta avseende.
s ’ j ha fått be- vittna liiiruiom de fiirsta krigsårens ångestfulla fasthållande vit1 varje ar- hetstillfiille, iiven det obetydligaste, fullkomligt förhytts i en allmiin arbets- likgiltighet och oupphörligt stegrade lönekrav.
Det enda, soni tycks vilja hålla sig någorlunda konstant, iir dyr- tiden.
Det iir i denna tid a v oro, revolte- ringslusta, oberäknelighet, som v å r t lands kvinnor fått sig den politiska röstriitten tillerkiind.
Det liar sagts att den hlivit 05s given i triitthetens tec- ken.
Men det iir icke i tröttheteni tec- ken vi skola upptaga och bruka den.
Vi h i n n a e j iieka till att i denna stund ansvarets tyngd fbrnimmes starkare ä n tillfredsstiillelsens sötma.
Vi ha skyldighet mot oss sjiilva och sanilikl- let att begagna beredelsetiden viil.
Genom hela r å r t land går i dessa da- gar en stark striini a v kunskapsbegär, en kraftig vilja till självbildning, som vi kvinnor böra göra allt fiir a t t s6ka vända Iiven oss till godo.
Man bör gri- pa tillfället i de gyllne lockarna, sä- g e r ett bevingat ord.
Det talas om allt vad de Bergman-Österbergska sam- hällskurserna iiträttat, om alla dessa föredrag och bildningscirklar, som un- der årens lopp haft sin mission att fyl- S T O C K H O L M, 1 NOV.
1919 K v i n n o r n a s gärd.
En värld a r d ö m d och förgången - s k a l l det s k a p a s e n skönare ny?
Vi s e i n f ö r soluppg2ngen f ö r t ä t a t m6rker Y l y.
,.
Det a r k v ä v a n d e tunga s k y a r förblindande töckenkrans - m e n k r a f t e n s o m allt f ö r n y a r skall stiga p å nytt i glans!
Över m a r k e r s o m d r ä n k t s i tårar, som f l ä k t s upp a v h a t e t s brodd, dra varens vackande kårar - dar hap plöjts f6r det n y a s sådd: U r miljoners vånda stige e t t frigjort hjärtelag, s o m villigt till t j ä n s t sig vige åt k ä r l e k e n s n y a dag!
Vi kvinnor, vi vare redo a t t tjäna en gryende värld!
Den r a t t ~ Ö P vilken vi stredo var r a t t e n a t t bringa vår gärd.
Dar det spada förtrampas och k v a v e s, dar l i v e t t y n a r i nöd, dar s m ä r t a n ropar förgäves - dar bjude vi s a m f ä l l t vårt stöd!
Det liv s o m i vördnad vi födde, det skall ej till o f f e r bli dömt å t m a k t e p s o m f å v i t s k t förödde vad skönast vi anat och drömt.
D e n m a k t s o m k a n vårda och .vapma, k a n hela och skänka ro, försonande ena och n ä r m a - den vilja vi svara våp tro!
V i bringa med allvar och bävan, å t den värld, s o m vår aning såg, e n moders tjänande strävan, en moders hägnande håg.
- En värld ar dömd och förgången.
Se, allt m å varda nytt!
vi skåda m o t soluppgången då n a t t e n s skuggor flytt.
TERESIA E UREN.
FOredragna tdd ktwmornas gntndlagrfmt z Uppsala unicwxzteis aula doi 1 iuni 1919.
N:R I ’ &amp; Ett tack och en bön.
Den sjunde oktober ä r mig sedaii bariidomeii kar såsom min f a r s f ö d d sedag.
När nu m8nga röstriitthfiireniri- gar den dagen vande sina tankar till mig, sände j a g mina till Iionom, SOIII i arv gav mig tron på de stora id+ erna, bland dem i v e n den för vilktvi Sveriges riistriittslivinnor kiimpat, I I dit, segrat!
Icke min egen vilja utdii David Bergströms drev mig t i l l dt.1 första talet fiir liviiiiia~is riisträtt.
O,) I de Iijiilptag, j a g sedan givit deii stora sakeii, ha varit så obetydliga, att riv+ iir Iångt i eftertruppen a v den nu fran, trängande hären som j a g liar miii rat- ta plats.
Men eftersom Er stora I i~ (lersbevisning givit mig mod, vill j; c.i Hott tacka utan l w l j a cller Rtm stone ii11 Eder ställa denna viidjan.
Tron e j a t t den verkliga segern är V U I I neri!
Intet ousentligt har skett innan kvinnorna löst sig iiveii fråii de nuva- rande partiernas bojor och - sanim:an med likasinnade män - danat ett nyt; tvångfritt parti, diir samvetsfrihet: ir den mest väsentliga programpiinktt r i!
Icke som partistridernas valkyrr) r komma kriiiiiorna till sitt verkliga \: + sens riitt!
Det ii, Zukariniaor bom par- tierna, folken, niänsliliglieten nu I r t ii ii va!
Ni le kanske redan åt den e j blott gamla nien gammalmodiga, som Ni rigss liedratle!
Meii om femtio år koni- rna de n u leende tyviirr a t t gråta &amp; 7 ~ 1 Era, i partilivet missbrukade, krafter ’ Eder Ellen Rep.
la och utan tvivel ocl \ så fyllt den Men det iir icke nog liiirmed.
Det fiiiris otindligt många lirinii icke påverka de, som? %&amp;te viickas, som måste bi bringas den övertygelsen, att den mskl +om n u tillerkänts dem, iir ouppliis igt Iijrbiiiiden med skyldigheter.
Och ilet ir framfiir allt på etikens område som &lt;a mycket finns att reda upp i tider &gt;om de nuvarande, det k r efter dess hö- ya, klara luft vi alla längta i den intira- liska tiebarle, vari X r i nu dviiljas.
Skall ett folk s t y r a sitt land som tierre i eget hus, iiiåste det också förstå v a d det giiller.
Skola kvinnorna få m; .t: lelaktighet i ansvar och inakt, är Irt l e r a s oavvisliga plikt att skaffa sig in, iliter och samhällelig bildning, så a t t l e den dag, d 3 tlet gäller att forsta gan- gen gå fram till valurnorna, kunna - ö ta det med större kunskaper, qtitrrti självständighet och fastare vilja iin om len dagen varit i dag.
E.
- 4.
’ -- BOSTRATT PÖSTRÄTT FOB KYIHBOB Redaktion och Exp.
: 24 Brunkebergstorg 1 Redaktionstid: onsdag och lördag H.
‘ 113- I / d, FÖR KYINnTOB V a d säga kvinnorna själva?
Det har under de sista förskräckliga upp &amp; hos nästan, och nog mAste v Aren vid olika tillfällen hänt, att män.
offra Atskilligt av vAra sociala fördo niskor i Angest frAgat sig själva: ” Var.
mar.
Under föredrag i landet har det sla för tiga människorna inför detta?
Var git mig hur stort avståndet i vårt de för säger ingen någoting? ” Så har frågats av tusenden i det för mokratiska land i själva verket är me1 dolda; men ingen har slungat ut de ord lan samhällsklasserna, vilka j u till e1 som bränt på läpparna och i själen viss grad sammanfalla med partierna Man har känt sig SA obetydlig, att mar Det är en ren slump om det ena ellei ej vågat tänka på att ge offentligt ut.
andra partiet (eller samhällsklassen tryck åt sin ångest.
” Vore jag den el.
kommer att tillägna sig vad som sagtt ler den, skulle jag få gehör och mine utan partifärg.
Skulle den man förs ord väga tungt; men nu skulle inger råkar samtala med vara t. ex. radikal märka mitt rop. ” Så har man väntal tänker det motsatta partiets represen R O @ % ’ R &amp; ~ T ~ B Y R Å på N den rätta och bundit sin tunga.
Men tanter: ” Jaså hon är av den ullen ”, ocl 24 Brunkebergstorg S t O C k h O l m ordet har aldrig blivit sagt av niLgon draga sig tillbaka med reservation.
Ocl Allm.
tel. 147 29.
Rikstel.
86 00. värdig, och mänskligheten har gått för.
vice versa.
Hur ofta har ej sagts eftei oppen vardagar kl. 1-4.80 e. m. lustig om en oberäknelig mängd av i m ett föredrag: ” Ja, det var ju bra; skadi _- blott att fru X. eller fröken Y. ej val I,.
K.
P.
R s sekreterare t r ~ m personligen pulser till det goda.
kl. 1-3 e. m.
E n tanke, som säkerligen blivit brän- närvarande.
Hon skulle ha behövt hö nande för mången, är den om bildan ra detta. ” Nästa kväll har samma före det av ett neutralt kvinnoparti.
Också drag hållits på annat ställe, och då hi har denna tanke under det sista året p å kanske det motsatta partiets represen ett ypperligt sätt framkastats från tanter yttrat sammaledes.
Nu finns det visserligen en del kvin auktoritativt håll.
Jag vill blott hän- visa till vad Ellen Key yttrat i Allsee noföreningar, men ingen tyckes mig I den förbundsakt f ö r Nationernas raren (1918), Anna Lenah Elgström i s i n nog vid och tillräckligt neutral för ati förbund, som fastställdes 28 april 1919, bok Samtal och brev (1918) och rektor sammanfalla med ett s. k. kvinnoparti och som intagits i fredstraktaten av R. Steffen i ett föredrag, Kvinnornas Längst synes det mig, att Landsföre 28 juni d. å., innehålles i art. 7 den be- ansvar inför nya rättigheter (1919) ningen för kvinnans politiska rösträti stämmelse att ” alla befattningar inom Emellertid har undertecknad hittills hunnit.
Dock äro de spridda förenin.
förbundet eller i samband med detsam- förgäves väntat pA att finna denna g a m a delvis partifärgade och förenin ma, däri inbegripet sekretariatet, äro i tanke om ett neutralt kvinnoförbund gens uppgift i sin helhet har hittills lika mån tillgängliga för män och gemensamt upptagen av kvinnorna varit f ö r speciell.
kvinnor ”.
En annan invändning, som med fog själva eller åtminstone allmänt disku- Härmed är fastslaget, att inom den terad ibland dem.
Farhågan, att denna kan göras, är, alt kvinnorna ej längre samfällighet, som kallas Nationernas tanke skulle vissna och sålunda aldrig sedan de fått politisk likställighet med förbund, full likställighet råder mellan bli till välsignelse föranleder dessa ra- männen, skola gå f ö r sig utan gemen män och kvinnor; ifall någon regering - ~ der.
Det har förvånat och bekymrai samt med dessa.
Kanske tanken på eti önskar skicka en kvinna som ombud mig, att detta förslag mottagits med så- kvinnoparti hos många utträngts till delegeradeförsamlingen, möter det- dan ljumhet.
Ar det sålunda dömt att genom delaktighet i någon av des ta från förbundets sida inga hinder.
vissna?
Eller har jag månne misstagit sa sammanslutningar, vilka, vare Det har hittills ofta framhållits, att mig?
* sig de hava kristligt social grund just till de diplomatiska tjänsterna H a r ej under världskriget och efter eller bygga på ekonomiskt och - unde kvinnorna knappast få tillträde, detsamma ropet på kvinnan såsom mo- andligt vederlag människor emel- ?edan detta skulle strida mot veder- derlighetens och människokiirlekene lan, vare sig de omfatta enskilda eller taget bruk inom det officiella diploma- vårdarinna blivit starkt förnummet?
omsluta världen, dock alla avse en för- tiska umgänget; sedan denna bestäm- Skulle ej i denna tid av söndring och bättring av samhälle och stat.
Jag får melse i förbundsakten trätt i kraft, partilidelse ett kvinnoparti behövas.
bekänna, att om något skulle kunna torde denna invändning näppeligen vi- vilket till sin lösen toge den politiska förtaga min t r o på ett kvinnoparti, vo- dare kunna framföras.
och sociala utjämningen och försonin- re det just detta argument.
Ty innersi Detta är emellertid icke det enda stäl- gen?
är jag övertygad, att det är hand j le, där Nationernas förbund tar ställ- hand, som män och kvinnor skola lösa Vad säga kvinnorna själva härom?
ning till kvinnornas önskningar och Ar det månne förmätet att tro, att samhällsproblemen och lära sig levan- kr-iv.
I den särskilda konvention rö- kvinnorna med sitt starkare rättfär- dets konst.
Men först tror jag, att kvin.
rt de arbetarlagstiftning, som likale- dighetskrav, sin impulsivitet och för- norna behöva värma varandra med des intagits i fredstraktaten, och till måga av intuition äro särskilt lämpade hänförelsens glöd och egga varandra v; lken varje medlem av Nationernas för en sådan uppgift?
Bör ej ” den spe- till kamp för rättfärdigheten.
Blott en förbund eo ipso anses ansluten, gäller ciellt kvinnliga livssyn göras gällande, kvinna kan verkligt förstå en annan naturligtvis samma regel, att den re- som i medlidandet, kärleken, offervil- kvinna.
Vi behöva hjälpa varandra att gering som så önskar ä r oförhindrad ligheten och samarbetet ser livsfakto- komma bort från småsinne, att bli star- At till den allmänna konferensen sän- rer, utan vilka världen går under ”?
k a och kärleksfulla.
da ett kvinnligt ombud, ävensom att Då vi outtröttligt ensamma och i för- Nu svarar kanske någon, att ett nytt detsamma är fallet med de arbetsgiva- parti blott skulle öka den beklagliga ening med våra medsystrar strävat ef- re- och arbetarorganisationer, vilka splittringen i landet.
Det torde ej vara ter sinnets renhet, hjärtats godhet och också skola sända ombud till konferen- farligt.
Detta parti - så älskar jag sann rättfärdighet, skola vi kunna gö- sen; men dessutom finnes här den spe- att tänka mig det - skulle stå utanför ra en insats i mänsklighetens förbröd- cidbestämmelse, att då på konferen- och ovanför de politiska partierna och ring.
Skola ej vi kvinnor söka hålla sens dagordning stå frågor, som sär- omfatta kvinnor med olika arbete och trons lampa brinnande, så att vi med skilt beröra kvinnorna, minst en av de u r olika samhällsskikt.
Det finns till- siaren må få se ” en skara av alla folk, experter, som äga åtfölja ombuden, räckligt mycket gemensamt f ö r alla släkten och tungomål ”, enade j samma skall vara en kvinna.
Den första all- kvinnor att förena dem.
Varför skola mål, fast redan inom gränsen f ö r den- männa konferensen för arbetarfrågor vi för övrigt ständigt framhålla det na tillvaro.
har bestämts att äga rum redan denna skiljaktiga i stället för att betona det Utan tro kunna vi utföra en gärning höst i Washington, och på dess pro- gemensamma?
Runna ej vägarna vara inom måttet av vår begränsning.
gram står frågan om sysselsättning av många, fast målet, mänsklighetens för- Med tro kunna vi göra under, ty ” tron kvinnor dels före och efter nedkomsten brödring, ä r ett?
försätter berg ”.
dels om natten och dels inom hälsofar- Huru en sådan sammanslutning skul- Ester Akesson-Beskow.
liga yrken.
I och för dessa frågors be- le genomföras i verkligheten vågar jag handling skall alltså från varje land att yttra mig om.
Vad Säga klartänk- som deltager i konferensen minst en ‘ a, initiativrika, rättfärdighetstörstan- Sedan detta skrevs för en månad sedan, kvinna vara närvarande såsom sär- Ze kvinnor själva därom?
har den glädjande underrättelsen ingått, skild sakkunnig; på en del håll blir Nog inser jag dock, att det behövs en ztt frågan om ett neutralt kvinnoförbund del möjligen flera, exempelvis en ut- ny anda för att vi må kunna rättvist varit på tal och diskuterats på åtskilliga säiid av regeringen och en av arbetare- ich med förståelse bedöma varje ärligt ställen i landsorten.
organisationen.
Till svensk sakkunnig ~å detta område har utnämnts fröken Kerstin Hesselgren.
vara av synnerlig och aktuell vikt såsom när det gäller statens ämbeten, Slutligen finnes i denna konvention ippräknas, och bland dessa finnes ock- den vinner här på internationell väg rörande arbetarlagstiftning en serie; å införd principen om lika lön för ar- utan vidare erkännande till och med så- allmänna principer för arbetsvillko- iete av samma värde utan hänsyn till som varande av synnerlig och aktuell rens reglering, som de anslutna rege- iön.
vikt.
Äro kvinnorna påpassliga, bör ringarna erkänna, att alla industriella Denna princip, om vilken det står detta erkännande lätt kunna utnyttjas samfälligheter böra söka tillämpa, i strid inom vart enda land, och som vi- inom de länder där hela denna fråga den mån sådant kan ske med hänsyn jat sig så oerhört svår att få erkänd står på dagordningen, så som fallet ju till inom dem rådande särskilda för-; il1 och med på områden där intet tvi- är inom vårt land.
Men det ä r kanske hållanden.
Ett antal sådana som anses iel kan yppas om arbetets lika värde, säkrast att vänta tills ratifikation defi- Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikatel.
8600, Ulm.
tel. 14729.
Telegramadress: RoBtrBtt, Stockholm.
Prenumeration genoa posten: Pris för 1919 Kr.
2:50.
Mwnmmer 15 öre.
Pö?
utlandet sker prenumeration antingen ge nom posten eller genom insändande av kr.
3:25 i postanvisning till tidningens exped.
Annonspris: 10 öre per mm.
fi Bista sidan, 15 öre &amp; de övriga.
Vid längre tids annonsenng rabatt.
- I, Kvinnorna och Natio- nernas förbund.
.
N:R 14 Kvinnorna inbjudas till kongress i Washington.
Från amerikanska kvinnor har ut- gatt inbjudan till kvinnoorganisatio- ner i alla länder till kongress i Was- hington strax före den officiella arbe- tarekongressen.
Det är ett kvinnligt fackförbund, The National Women ’ s Trade Union League of America, om- fattande 600,000 medlemmar som an- ordnat densamma.
Dagordningen upp- tar frågorna: arbetstidens längd, ar- betslöshetsproblemet, kvinnors och barns arbete, vilka i skyddslagstift- ningshänseende äro utomordentligt be- tydande för de arbetande kvinnorna.
Vid denna kongress kommer att från franskt håll framläggas ett utförligt utarbetat program, rörande sociallag- stiftning för kvinnor.
Det är en kom- mitt6 bestående huvudsakligast av franska kvinnor, men även med repre- sentanter från andra länder (från Sve- rige Anna Lindhagen) som utarbetat detsamma, och som kvinnokonferen- sen i Ziirich i maj detta år anslöt sig till.
Från de socialdemokratiska kvinnor- na här i Sverige har, i anslutning till de frågor som upptagits på dagordnin- gen och till vilka begärts skriftligt ut- låtande, sänts ett uttalande, där det klart och tydligt framhålles, att de ta- ga avstånd från särlagstiftning för kvinnor, utom för barnaföderskor.
Ut- talandet upptager vidare påpekanden om nödvändigheten av ekonomiskt siöd till mödrar och barn, såsom moder- skapsförsäkring, pension till änkors barn och underhåll till övriga ensam- ställda mödrars barn, lika lön för lika arbete m. fl.
irågor.
I inbjudan ha de amerikanska kvin- norna gästvänligt utlovat fritt under- håll under kongressen, men den dyrba- ra resan har ändock gjort det omöjligt att sända ombud härifrån.
Ett försök har dock gjorts, i det att de socialdemo- kratiska kvinnorna anmodat dr. Alma Sundquist, som f. n. vistas i New-York, att som fraternal delegate deltaga i kongressen.
Genom denna kongress är det som kvinnorna skola söka få fram sina öns- kemål och hoppas kunna tala så högt att det uppfattas, vid den officiella kon- gressen, som sammankallats av Natio- nernas förbund och till vilken ombud på officiell väg skickas från varje land.
f Till arbeterskekongressen har avsänts följande telegram: Understödjande de svenska socialde- mokratiska kvinnornas resolution yr- ka vi på nödvändigheten att giva eko- nomiskt understöd till fattiga mödrar och barn samt protestera emot införan- det av obligatorisk särlagstiftning f ö r arbetande kvinnor.
L.
K.
P.
R., V i t a Bandet, Svenska sektionen av kvinnornas internationella förening f ö r fred och frihet.
nitivt ägt rum, vilket kommer att ske i samband med beslut om anslutning till Nationernas förbund.
Något direkt om rösträtten uttalas helt naturligt icke i förbundsakten.
Fredsfördraget har emellertid på sitt sätt principiellt tagit ställning till frå- gan, i det, i samtliga de artiklar där det förordnas om folkomröstning rö- rande någon landsdels anslutning till ett land eller ett annat, rösträttsbe- stämmelsen överallt lyder: Rätt att rösta äga alla personer utan åtskillnad till kön, som fyllt 20 år före 1:sta janu- a r i det år då folkomröstningen skall äga rum.
I den viktiga angelägenheten, vilken stat deras område skall tillhöra, har det alltså medgivits kvinnorna samma rätt som männen att göra sin röst hörd.
I 1 t /, SÖSTBÄTT N:R I4 F Ö R K:1IIIX1L ' OB Socialförsäkringskommitteen har den Försäkringen handhaves a v allmän- allmän sjukförsäkring med däri inne- aluten allmän moderskapsförsäkring.
Litst var minnes nog den opposition, som från kvinnornas sida mötte det &amp; r i912 framlagda moderskapsförsäk- ringsförslaget.
Vid ett möte å Folkets hus framlades en resolution mot de grundläggande principerna i förslaget, som omfattade alla i industriellt arbete anställda kvinnor från 15 till 51 år.
So- cial Tidskrift upptog en kamp mot för- alagets vrångsidor, typografiska kvin- noklubben ingick till Kungl.
Maj:t med en skrivelse mot de sakkunnigas för- slag och Barnavårdsbyråns årsmöte ut- talade att " ett uppskov var att föredra- ga framför att frågan nu löstes i orätt riktning ".
Sakkunnigeförslaget blev i enlighet med lagrådets hemställan icke förelagt riksdagen, trots att det i trontalet hade bebådats.
I det nu framlagda förslaget har mo- derskapsförsäkringen, liksom i all ut- ländsk lagstiftning, blivit en naturlig pcibslggnad på den obligatoriska sjuk- försäkringen.
Kommitteens förslag omfattar en var avensk man och kvinna, som fyllt sex- ton år och som har själv eller tillsam- mans med make en årlig arbetsför- tjänst ej överstigande 5,400 kr.
eller för- mögenhet ej överstigande 15,000 kr.
el- ler inkomst av livränta, pension e. d. ej överstigande 1,000 kr.
Undantagna från försäkringen äro civilanställda, som förut äro försäkra- de, invalider enligt pensionsförsäk- ringslagen m. fl.
Avgifterna erläggas av de försäkrade med en för samtliga lika stor procent av den årliga arbetsförtjänsten.
Från arbetsgivare tillskjutas vissa riskavgifter samt från staten 45 öre pr månad för varje försäkrad och hälften av all kostnad för läkarevård och läke- medel samt desutom 5 öre pr månad f ö r varje försäkrad till en regleringsfond.
kommuner med ett antal av minst 500 försäkrade i varje.
Vid sjukdomsfall utbetalas till för- säkrad f r i läkarevård och läkemedel samt en sjukpenning motsvarande ' I S av arbetsförtjänsten de första 180 da- garna och därefter halv sjukpenning.
Vid barnsbörd utbetalas såsom mo- derskapshjälp erforderlig vård av barnmorska samt under 56 dagar, 14 före och 42 efter barnsbörden, en mo- derskapspenning motsvarande hel sjuk- penning, dock lägst 1 kr., och utöver de 42 första dagarna, f ö r försäkrad kvin- na, som är huvudsakligen beroende av arbetsförtjänst från arbetsgivare, en ampenning motsvarande halv sjukpen- ning för varje dag hon ammar sitt barn, dock högst under 50 dagar.
Vid beräkning av sjukpenningens belopp liksom fsrsäkringsavgif ten läg- ges den årliga arbetsförtjänsten till grund; för den, som har arbete för egen räkning beräknas inkomsten efter skä- lig avlöning f ö r liknande arbete för ar- betsgivares räkning.
Inkomst av arbe- te f ö r föräldrar eller annan arbetsgiva- res räkning, som till mer än nio tionde- lar utgöres av naturaförmåner även- som makas arbete i hemmet för famil- jens räkning får ej beräknas till mer än 270 kr.
pr år.
Detta motiveras med att man önskar undvika allt f ö r betun- gande försäkringsavgifter.
Tyvärr har det till följd även en knappt tillmätt sjukpenning.
I kommitteens motivering säges, att " beträffande lönearbetare är det natur- ligt att avgifter och kontanta under- stöd bestämmas i direkt förhållande till den verkliga arbetsinkomsten.
För vis- sa andra grupper av försäkrade är för- hållandet väsentligen ett annat.
Så- lunda måste i fråga om det stora antal hustrur, vilka anses kunna hava in- komst av sitt arbete i hemmet, men vil- ka genom annat arbete endast sällan hava särskild inkomst, bestämmas ett visst belopp för den Brliga arbetsför- tjänsten som kan ligga till grund för försäkringsavgifter och kontanta un- derstöd.
Med hänsyn till att i flertalet av dessa fall försäkringsavgiften &amp; ås- te betalas av mannen och således kom- mer att öka de samfällda utgifterna för försäkringen har kommittben icke ansett inkomsten i nu avsedda fall kun- n a bestämmas högre än till 270 kr.
eller det även i övriga fall lägsta belopp till vilket enligt förslaget inkomst skall kunna beräknas.
Den mot detta belopp svarande dagliga sjukpenning av 50 öre torde ock, då hustrun tillika erhål- ler fri läkarevård och fria läkemedel i allmänhet kunna anses någorlunda till- räcklig med hänsyn därtill, att hust- run i denna sin egenskap under sjuk- dom i regel fortfarande åtnjuter sitt vanliga underhåll. "
Den nästa satsen är tydligen skriven med färskt minne av den diskussion som följde pensionsförsäkringslagens uppskattning i penningar av hustruns arbete i hemmet, den lyder: " Det lärer knappast behöva tilläg- gas att med dessa stadganden om be- räkningen av arbetsförtjänsten för hustru icke avsetts att angiva någon slags värdering av hennes arbete i hemmet. "
Om den beräknade totalkostnaden för försäkringen utgör 118,300,000 kr.
och statens bidrag 37,500,000 kr.
återstår 80,800,000 kr.
att täckas av de försäkra- des avgifter.
Detta motsvarar 26: 93 kr.
pr försäkrad eller 2,2 % av den årliga medelarbetsförtjänsten 1,215 kr.
Om procenttalet avrundas till 2 ' / g kommer den årliga försäkringsavgif- ten f ö r 270 kr.
eller den lägsta årsin- komsten, som enligt förslaget kan före- komma, att utgöra 6 kr., motsvarande en månatlig avgift av 50 öre d. v. s. samma belopp som den dagliga sjuk- penningen.
Den högsta försäkringsavgiften ut- gör f ö r kr.
5,400 den högsta årsin- komst, som enligt förslaget kan ifråga komma, 120 kr.
motsvarande en månat- lig avgift av 10 kr.
eller samma belopp som den dagliga sjukpenningen.
vital uppf ostrings- drar massuggestionen; och i samma mån som aktning och förståelse för andras rätt finnas, minskas faran för konflikter såväl mellan individer som mellan grupper av individer, det må vara samhällsklasser eller nationer.
Mycket har förbrutits och underlåtits i båda dessa avseenden.
Få religions- lärare ha framställt bergspredikans kärleksbud såsom gällande f ö r mellan- folkliga förhållanden.
Historieunder- visningen har alstrat nationell egoism genom färgade och ensidiga skildrin- gar, som gått u t på att förhärliga det egna landet och dess historia.
Här gäller det att reformera framför allt läroböckerna: att göra dem historiskt sanna och upptaga i dem sådana hän- delser och personer, som kunna påver- ka ungdomens bästa sidor t. ex. genom att väcka deras entusiasm f ö r fredens ideal och det moraliska modets hjältar samt att revidera lärostoffet med av- sikt att öka de ungas kunskaper om det komplicerade samhälle, i vilket de sko- la leva sitt liv.
Även med nuvarande läroböcker skola tillfällena att hos ung- domen väcka förståelse för andras rätt visa sig vara flera än man tror, blott man ger akt på dem, och vid undervis- ningen i andra skolämnen, främst i lit- teraturläsning och geografi, torde var- je intresserad lärare kunna göra myc- ket f ö r att dana en ungdom fri från krigsfördomarnas ok och med det rätta brödrasinnet i förhållandet till andra folk och samhällsklasser.
Dessa vore huvudtankarna i det före- drag, varmed undertecknad vid som- marens allmänna flickskolemöte i Por- la inledde diskussionen om Uppfostran och undervisning belysta av de senare årens världshändelser.
Amnet hade fö- reslagits av styrelsen för De svenska skolornas fredsförening, vilken bil- dats just i och för lösandet av förelig- gande uppfostringsfråga.
De många och värderika diskussionsinläggen och det allmänna intresse, varmed dessa följdes, visade tydligt att frågan a v mötesdeltagarna tillmättes stor bety- delse.
Ett utförligt referat av diskus- sionen skulle bli mycket långt, och jag har därför i det följande sökt samman- föra de viktigaste av de synpunkter som framkommo.
Den revolution uppfattningen genom- gått och den omvärdering av alla vär- den kriget åstadkommit betonades från olika håll.
Även direkta motståndare till pacifisternas sätt att se erkände sig vara fredsvänner och talade om fredsproblemet som lösbart, om de ock sågo svårigheterna så stora, att de ställde t. o. m. arbetet f ö r dess förverk- ligande på framtiden.
Så ansåg fröken Sundbärg, att mänskligheten behövde en botgöringstid, innan arbetet på en ljusare framtid borde börja.
Hon såg en fara i att förenkla det ondas pro- blem så, som hon ansåg, att pacifister- na göra, då de ej vilja stå det onda e- mot, varemot d:r Nordlund framställ- de frågan om ej grundfelet i stället vo- re, att dessas motståndare onödigt kom- plicerade problemet och ej ställde det etiska kravet på sin spets.
Fröken Wi- degren förklarade, att fredsvännerna så långt ifrån icke vilja stå det onda emot, a t t deras största mål i stället är att med all kraft bekämpa det onda.
som leder till krig.
Att däremot med våld möta utslagen av detta onda se de som stridande mot samvetets bud Den enda talare som företrädde en verkligt divergerande åsikt var läro- Obligatorisk sjukfiirsäkring och moderskaps- för säkring.
14 oktober avlämnat förslag till lag om na sjukkassor omfattande en eller flera i fråga diskuterad vid det allmänna flickskole- mötet i Porla sistlidne augusti.
Aldrig förr har en så stor del av mänskligheten kommit i personlig be- röring med ett krigs verkningar som under de sista hemska åren, och al- drig har ett uppväxande släkte varit mera berett att förstå världshändelser- nas lärdomar.
Ett verkligt fredstill- stånd på jorden hägrar som ett ljusa- re och mera eftersträvansvärt mål än någonsin och har för tillfället mistat mycket av sin utopiska karaktär.
Just nu skulle därför en högre uppfattning av mellanfolkliga förhållanden kunna bli allmänt förstådd och omfattad och det rättsmedvetande utvecklas, utan vilket alla försök att skapa rättfärdiga internationella ' lagar bli mer eller min- dre fruktlösa.
Att åstadkomma detta och på så sätt vända världskrigets omätliga offer till välsignelse f ö r hela mänskligheten - det ä r våra dagars stora uppfostrings- mål, och ansvaret f ö r hur möjligheter- na utnyttjas vilar framför allt på de nu arbetande uppfostrarna.
De ha själ- va genom världskriget blivit befriade från de urgamla fördomarna om kri- gets nödvändighet och fördelar, och ha att se till, att dessa aldrig återta sin makt över kommande generationers sinnen.
Det skall lyckas dem genom att de uppfostra de unga till självständigt tänkande individer med aktning och förståelse f ö r andra.
Den fria tanken bryter udden av fördomarna och hin- 3 Kommitteen har föreslagit att +v- riftsproeenten skall vara densamma €ör alla i en och samma sjukkassa för- säkrade.
Med tanke p &amp; den olika procent som onligt den allmänna pensionsförsäk- ringslagen gottgöres de manliga och kvinnliga försäkrade å deras försäk- ringsavgifter ä r det egendomligt att kisa kommitteens motivering för den lika procenten.
" I allmänhet vila försäkringar av den art, varom nu är fråga, på, ömsesi- dighet och full solidaritet mellan d s försäkrade så till vida att med avseende å avgiftsprocenten, utom i fråga om riskavgifter för vissa yrken med större sjukdomsrisk, någon åtskillnad ej gö- res mellan sjukliga personer och per- soner med gott hälsotillstånd, mellan gamla och unga, mellan män och kvin- nor, gifta och ogifta o. s. v. Försäk- ringen ä r alltså icke individuell utan kollektiv. "
Vid kostnadsberäkningarna framhål- les, a t t kostnaden f ö r moderskapshjäl- pen rimligtvis icke torde kunna åläg- gas mödrarna med samma belopp som övriga försäkrade, utan torde denna kostnad, som både avser ett synnerli- gen viktigt allmänt intresse och en sär- skild fördel för individen, böra tänkas utgå i förhållande till arbetsförtjäns- ten.
Detta är en grundprincip helt art- skild från den i 1912 års sakkunnige- förslag.
Ävenså är den lika avgifts- procenten i nu föreliggande förslag helt skiljaktig från pensionsförsäk- ringslagens uppdelning a v de försäk- rade i tvänne riskklasser, män och kvinnor.
Genom att uppskatta alla i hemmet sysselsatta kvinnor till 270 kro- nors inkomst har resultatet dock blivit detsamma som i pensionsförsäkringen: mindre kontanta belopp vid sjukdoms- fall f ö r kvinnorna.
Skulle det nu föreliggande förslaget bliva upphöjt till lag, har ett stort steg framåt tagits på socialförsäkringens område i vårt land.
Anna Abergsson.
verksrådet Johansson, som såg kriget som en Guds straffdom och en etisk na- turrevolution, mot vilken man alltså ej kunde eller borde kämpa, lika litet som det med denna uppfattning kunde bli orätt att deltaga i ett krigs vålds- handlingar.
Diskussionens första inlägg gjordes av d:r Nordlund, som där påvisade nå- gra av de svårigheter och pliktkon- flikter man står inför, när man vill i sin uppfostrargärning dra ut konse- kvenserna av den ändrade uppfattning kriget bibringat en.
H u r skall man förfara med våra stora historiska min- nen?
Och hur skall man kunna inför en klass pojkar, som snart skola full- göra sin värnplikt, fördöma kriget?
Att det vore både onödigt och orätt, om vi berövade ungdomen några a v våra eller andra folks verkligt stora historiska minnen endast därför, att de hörde samman med forna tiders krig, framhölls av flera talare.
Karl X1I:s storhet t. ex. ligger i att han off- rade sig f ö r det han ansåg rätt.
Att han, som barn av sin tid, kom att göra det på slagfältet, utgör intet hinder f ö r oss att beundra hans gärning.
Om vi hunnit längre i utveckling och ha ett högre rättsmedvetande, borde detta sna- rare öka än minska vår förmåga a t t bedöma och uppskatta hans betydelse.
Även en så utpräglad krigshjälte som Teodor Körner är värd ungdomens en- tusiasm, men sammanställes han med profeten Jeremias, som t. o. m. under anklagelser för landsförräderi icka svek sin plikt, skall dock den senare framstå som den modigare och större av de två.
Omöjligheten att läsa krigshistoria på samma sätt som förr framhölls star-
N:R 14 4 Birgittadagen.
Som sedvanligt firades Birgittada- gen den 7 oktober med möten och fester över hela v å r t land, vilka kanske erhöl- io en högtidligare prägel än vanligt därigenom att årets Birgittadag ägna- des åt en Annu levande kvinna, künd och älskad a v stora kategorier bland Sveriges kvinnor.
Den strid och oro som fordom stod kring Ellen Keys namn liar stillnat, de ideal hon kiini- pat för ha saiiimansmiilt med folk- medvetandet, och niir Sveriges röst- rättskvinnor på Birgittadagen äg- nat henne sin hyllning, liar det varit i kiinslaii av att de fylkats kring en a v tidens största gestalter, en kvinna som mer ä n de flesta r a r i t lyhörd för rätt- färdighetens röst, och som på samnia g å n g varit kvinnornas levande sam- vete, niir ile slagit in på vägar, dem hon e j alltid gillat.
Vid det möte som Stockholms F. K.
P .. R. anordnade i Vetenskapsakademi- ens hörsal g a v författarinnan Marika Stjernstedt en fin och sjiilfull tolkning av det väsentligaste i Ellen Keys liv och verk, belyste klart och träffande de olika facerna a v hennes ntveckling och den betydelse Iion särskilt haft för det iippväxande släktet, som alltid stått hennes iijiirta så iiiira.
En talrik publik åliörde med intresse det klart genomtänkta fiiredraget, och sedan vidtog en niusikardelning, diir fröknarna Andrka Giillberg och Märta Petrini samt f r u Miirta a v Klintberg medverkade.
Till mötet iiigielt följande telegrafiska Idsniiig: Landskviiidestemmeretsforeniiigen hil- ser Röstriittsföreniiigeri og priser sven- ske h i n d e r Igkkelige som paa Stem- ineretsdagen kan feire to af sina Jätte- ski kkelser.
F.
M.
Qvam.
~ _ _ - Frankrike.
De franska röstriittskvinnorna ha li- dit ett tillfiiiligt iiederlag i det att se- naten förkastat förslaget om kvinnans politiska rösträtt, som tidigare anta- gits i deputeradekammaren med üver- vägande majoritet.
Ett förslag a t t gi- va röstrlitt åt krigsiinkor eller cläktin- gar till ileni, som stupat i kriget h a r också fallit igenom.
Wy kvinnlig stadsfuilmäktig.
I Stockholm liar efter grosshandlare Sten Stendahl invalts f r u Elisif Theel tillhörande högern.
~~ Likställighet mellan män och kuinnw i England.
I våras viickte det engelska arbetar- partiet en motion om full likställighet mellan niän och kvinnor såväl med av- seende på politisk rösträtt, däri inne- fattat även kvinnliga pärers rätt att sitta i överhuset, som rörande kvin- nornas tilltriitle till alla civila stats- tjiiiister på samma villkor som niän.
Denna niotion Lehandlades i underhu- set iinder sominareii; regeringen mot- satte sig dess antagande hiivudsaltli- gen a v det skiil, att den icke iinnii ville vara med om borttagaiidet a v de nu- varande i nskriinliriingarna i (len kvinn- liga rösträtten.
Som det under sakens behandling i underhuset visade sig, a t t diir sannolikt fanns majoritet fiir mo- tioner~, försökte regeringen till sist mota den genom ett tillkliiinagivande a t t den själv hade för avsikt att fram- lägga en kunglig proposition, som skulle ge kvinnorna allt det som en- ligt motionen skulle tillfiirsäkras dem utom utstriickningen a v riisträtten.
Det iir icke första gången en engelsk regering på just detta sätt sökt avväp- n a en befarad underhusmajoritet för ett lagfiirslag till kvinnornas förmån.
Det skedde d å den Asquithslta regerin- geii på sin tid stiirtatle (len s. k. con- ciliatioii bill, ett förslag om politisk rösträtt f ö r kvinnor, som utarbetats a v representanter f ö r samtliga politiska partier; regeringen fiirlrlarade då, att den inom kort skulle framlägga pro- position om en hel och fullstiindig röst- riittsreform, iiven omfattande utsträckt rösträtt fiir miinneii.
Den gången ver- kade detta så locliande på en del radi- kala och arbetarrepresentaiiter, a t t bil- len fiill.
Denna g å n g lyckades inta.
kne- pet.
Till trots för regeringens tillkiin- nagirande antog underhiiset mot lonen med en majoritet a v 15 riister, o c l ~ deii översiindes till iiverhiiset.
Då det under juli månad tillkäiiria- gavs att överhuset skulle diskutera lik- stiillighetslagen för kvinnor, visade det sig emellertid, att det förslag som före- låg till behandling icke v a r den a v un- derhuset antagna motionen utan en re- geringsproposition, vilken icke endast bortskurit utsträckningen a v den kvinnliga riistriitten utan också gjort högst väsentligt intrång på fiirslaget om kvinnornas tillträde till de civila statstjänterna.
Visserligen såg propo- siti onens hiirudbestämmelse formellt mycket tillfredsstiillande ut, men de till paragrafen knutna förbehållen vor0 så genomgripande, att enligt de engel- ~~ kast av rektor Fåhrams.
H a n höll därvid en vidriikning med v å r a histo- riska läroböcker, vilka äro mättade med nationell egoism och därigenom väcka krigsstämning.
Nya läroböcker behövas därför, och i dem får det e j saknas kritik a v det egna folkets miss- grepp.
Även fröken Lauritzen påpekade fa- ran a v a t t ge ungdomen romantiska krigsideal.
Det lir dessa som i sam- band med allmiin okunnighet möjlig- gjort, att religiös iingdom t. o. m. i det- ta sista krig kunnat med fullt ärlig en- tusiasm gå iit för att slå ihjäl andra unga inäniskor.
Det finns något i kri- get, särskilt i ett k r i g mot förtryckare, som k a n tilltala iiven bra människor, inpi1 ett k r i g sådant som det sista mås- te vara ett utslag a v bristande kultur hos (IP deltagande folken.
Så lüuge den brntalilet, som före kriget mest kom till s j n e s i e u r o p k r n a s förhållande till främmande raser, behärskar dessa, lig- ger ett krig också dem själva emellan nära till hands.
Det är den västerländska kulturen som är på avviigar, ansåg också pro- fessor Ltindell.
Hela vårt uppfostrings- system behöver reformeras, och varken Bn 6 5 lämpliga läroböcker eller än så stora kunskaper iiro tillfyllest.
D: r Rurik Holni uppstiillde som v å r t mål a t t dana ett framtidens brödrarike med] dats för alla, och d a r olika nationer såväl som individer kunna utveckla bina möjligheter till det helas gagn.
E n nationell handling, som skulle 1151- lit måttet även i detta fi-amtidsrike, !b !e~o I i uncler diskussionen påminda om.
Det v a r v8rt sätt att lösa unions- koiifliliten 1305.
Fröken Lauritzen be- rättade.
iisr en liten flicka i andra klas- sen g h p som exempel på e t t fri- hetpiilslraride folk niimnde svenskarna 1905 och h r k l a r a d e det så, att (le just dlir€ör a t t de vor0 frihetsälskande, för- stodo norrmännens längtan efter fri- het.
F ö r någon vecka sedan hörde j a g en norrman tala om denna vår uppgörel- se som ” voksne folks fzerd ”, och jag vill sluta med hans fråga: ” Kan man kalla det sätt, på vilket de europeiska folken löste sina tvister 1914 för ” voks- ne folks f z r d?
” samt med uttalande av den förhoppningen, att den n u upp- växande generationen genom vårt sätt a t t delge den världskrigets 1 ” ar d omar blir ett släkte a v mera fullvuxna, fri- hetsälskande och fritt tänkande niän- niskor iin vi voro.
ska kvinnornas mening förslaget bleve praktiskt taget värdelöst.
Den princi- piella regeln med dess första förbehåll Lyder så: 1) En person skall icke genom sitt kiin uteslutas f r å n någon som helst of- fentlig funktion eller f r å n aristullande i något som helst civilt liriibete eller do- marämbete eller dylik befattning eller från intriide i eller antagande a v nå- qori som lielst civil profession eller kal- lelse, icke heller skall e n person genom iitt kön uteslutas från rätten a t t fnn- gera som jiiryman; dock att a) oberoende a v bestiiminelsen hiir ovan K.
M:t ltnii genom kiingl.
förord- ning fiireskriva reglenienten rörande iiittet fiir kvinnornas tilltriide till de civila tjiinsterna iivensom de villkor på vilka livinnor iiiå tliirinoni vinna an- - itällniiig samt iitesluta livinnor f r h vilken som helst gi-eii a v de cibila i,.jiinsterna i rikets kolonier eller i friiin- niaritle Iiiiider.
Det ä r lätt att se att nied ett sådant förbehåll lagens tillürnpniiig sliullc Itomnia att helt och hållet hli beroende a v den regerings mer eller mindre gynnsamma stiinining, som till varje tidpunkt vore sittande.
Till trots för kvinnornas protester antog einellertid iiverhiiset regeringsförslaget och vote- rade ner den iirsprungliga likstiillig- he tslagen.
Propositionen gick n u till imderhii- set, d ä r icke mindre iin 7 iindririgsfiir- slag till förmån för kvinnorna framla- des.
De t r e viktigaste ändringarna framfördes a v lord Robert Cecil, major J. IV.
Hills och sir Samuel Hoare och rörde riisträtten, de civila tjänsterna och jnrymannaskapet.
Reservationen rörande statsiimbetena ville avlägsna Iivinnoriias aiitomatislta avskedande, då de gifte sig, öppna samtliga iiinbe- ten heniiiia i det förenade kungariket fbr kvinnorna på samma villkor som fiir män, men överliimna detta till re- geringens diskretion betriiffande kolo- nierna.
Reservationen om jurynianna- skapet ville göra hustrur till miin, soin vom valbara till jurymiin, likaledes valbara.
Mitt i augusti kom propositionen iiimte reservationerna till andra liis- ningeii i underhuset, och det såg ut som om roteringen skulle kunna gå regeringen emot.
Det v a r sista dagen innan hnset skulle ta ferier; först drogs behandlingen a v e n sak som stod friirnst på dagordningen, men där in- gen opposition fanns, avsiktligt u t till en halvtiiiime innan sammanträdet skiille sluta, därjämte hoptriininiades regeringens alla medlemmar från östan och viistan, och de slungade i sista mi- nuten in en hel serie alldeles iiriderord- nadc regeringsiirenden, som icke kun- de viigras proposition, och på så siitt förhindrades till trots fijr en indigne- rad protest från lord Robert Cecil frå- gans behandling.
Parlamentet saminantriider nu först under hösten.
Kvinnorna hoppas på att med ni-a allrnünna val i sikte iin- derhuset icke en g å n g till sliall låta topprida sig.
Anna TViclsell.
:: 1 (Greta Stendahl.
Jamaica.
Internationella Kvinna.
förbundet för fred och frihet.
W.
I.
L.
P.
F.
Så lyder iiarnnet numera på I.
C. W. P.
P., Internationella Kviiiiiokomrnit- ten för varaktig fred.
A t t organisatio- nen bytt namn betyder e j att den b y t t medel eller mål; men en li0niinitt6 är, ju a r mera tillfiillig art, ett förb::nd a v meia konstant, och kvinnornas freds- arbete kommer att iliiircligt hålla i sig iiiida till de \ s freden blir ett varaktigt iillutåiicl på d r jord.
Tilliigget a v or- det frihet 7ippv; icker kanske iiiisstro hiir ocli diir, men den iir i så €all onö- dig.
Det iniiebiir a l t rncdlemmariia vil- ja arheta fiir kviniians frigörelse, för iniiiraiiile a \ - I h t r i i t t, diir det iiniiu e j ett, fiir frihet att uppfostra sina rn till goda ocli fredstilskaiide nied- borgarc, fiir tanke- och yttrandefrihet (tänk på nila nedtystade riistei- iiiider Lrigct) ocli frihet att stödja alla iidla striivantlen; ineti ett ord - andlig fri- het.
Och dessiitorn - utan I i \ iiinans frigörelse iiixeii suiiii deniokraii.
TV.
I.
L.
P. F. liar bariinia avliållna ordfiiraiide, Jniie Addams, ocli Iiiiviid- kvarteret, Boiile \ art1 (Jeorx Geneve, Schweiz, skiites a \ - Balcli; förbundets arbete tir e j endast att stödja de resolntioiier, som fattades i H a a g 1915 ocli i Züricli 1919 iiian också allt anriat verkligt arbete fiir fred, internationalism och kvinnans frigiirclse.
Redan finns det sektioner i 20 liiiitler, bland deiii som beltarit Sveri- ge; tillfiille finns numera fiir intresse- rade Ii \ .iiinoi, som vilja stödja riirbun- ilet att ingå som direkta medleniiiimar mot en avgift a \.
25 schweiziska francs.
Dessutom tager sektionen upp prenu- iiieratioii å iien lilla intressanta tid- ningen, Womeii ’ s International League for Peace and Freedom, siiljer Iioii- gressrapporter, liininar upplysningar rn.
m.
S r b e t e t inorii fiirbuiidet och e n del av sektionerna iir i full gång, e n sektion, den tyska, liar redan fram- ställt e n begäran till sin regering om inrättande av ett fredsdepartement med samma r a n g och betydelse som övriga tleparteineiit, allt i hopp om att de övriga sektionerna må ltommo med samnia allvarligt menade anhållan.
Som nppfo~tringsfrågoriia iiro a v största och vitalaste betydelse tillsattes genast en internationell kommitt6 f ö r a t t utarbeta förslag för iipprättaridet av ett internationellt uppfostringsråd a v vilket nian liar riitt att hoppas myc- ket för franitiden.
Under kriget miirktes nogsamt att det e j v a r opportunt att framträda som pacifist och i vissheten att kvinnans politiska röstriitt inåste, riitt utövad, leda till realiserandet a v mänskligbe- tcns stora hopp, en varaktig fred, är det med förvåning och sorg den re- flexionen måste göra \, att ett Förbund för fred och frihet ä r en tvingande niidvlindigliet.
Hiir bjudes nu ett en- kelt och osiikt tillfälle för \ Farje k.r inna att visa, att hon innerst fattar att blott sainmanhålliiing Iran friilsa viirlden och a t t vi li \ - iiinor endast genom att uppfostra oss sjiilva kunna uppfostra andra.
Kvinnans politiska röstrütt h a r en- E.
W.
P. I-iiilligt beviljats a v lagstiftande myn- digheten på Jamaica.
Ett a v skälen till a t t denna framgång varit så hel och Ny litteratiar.
mabb - riisträttsföreningen på Jama- ica h a r endast existerat ett år - ä r att MARIKA STJERFSTE1) T. Ellen Key.
Fore- kvinnorna d ä r erliigga högre skatt ä n drag r&gt;å Birgittadapen.
Pris i boliliandeln männen.
1.50, I Rostrattsbyrdn 1.
-.
ANN MARGRET HOLMGILEN: Rösträtts- rörelsens historia i främmande län- der.
P \ o 228 av V e d a n d i bitrifter.
Piis Jersey.
i I) okliaiideln 50 ore.
å Rostrattsbyrån 35 ore.
Kvinnoriia ha erhållit rösträtt i J e r - sey.
De få deltaga i de kornunala va- ANN MARGRET HOLMGREN.
Anna Shaw.
len från 20 års ålder och i de politiska En kort levnadsskildring.
Pris 40 ore.
från 50 år.
Rekcireraq å R O s T R A T T s B Y R A ‘ T, Brunkebergstorg 24, Stockholm Stockholm 1919, Ivar Haggstroms Boktryckeri A B
