# ID: svediakorp-per2681
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1919
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,783
# sentences: 473
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


i.
.
I. ROSTRÄTT FOK UINNOR Tidning utgiven av Landsforeningen bör kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aidrig gäm s &amp; myckef för en stor sak som aa sfOf sak kan göm fm oss.
u står var lust till somrnarens ieende ny.
Skall jorden fa must och gro under nattvarm sky?
Skall sådden fa börja i tecknens behagliga tid?
E.
A. KRRLFELDT.
(Ki; tgc&amp;ng 5vcr cn lantman.)
._ ett redskap än med detsamma; resulta- ten rycka liksom närmare då, och det är från resultaten eller förväntningen därom som arbetsglädjen kommer.
Hädanefter slippa vi propagandan.
Vi slippa predika rösträtt, och det känns skönt.
Sedan man hållit på med det i 30 år och därutöver, kan man ha lov att tröttna på det.
Även den tid som det organiserade rösträttsarbetet I myten, vilken erhöll ny styrka, i5 snart han kom i beröring med jorden - n ä r man kom u t igen till kvinnorna) ch såg de stilla, allvarsamma ansik- .ena, så återkom både kraften och till- iörsikten, och m a n stretade iväg igen fast backen tycktes tröstlöst låns bland.
Och nu ä r o vi över krönet.
Starkare &lt;rafter ä n vi ha plötsligt lyft oss över let sista besvärliga diket, som vi så nånga gånger förut förgäves sökt t a; nen till detta dike h a vi i alla fall är- igen knogat själva.
Nu stå vi h ä r med; tora åkern framför oss och det nya * edskapet i hand - nu skall det har- m s och sås, sedan, hoppas vi, även; kördas.
J a g tror icke det kommer att gå fort ned skörden.
V i ha erövrat rösträtten, iu skall den erävra oss, den skall göra) ss till verkliga samhällsmedborgare, itveckla en sida hos oss, som hos fler- alet kvinnor legat obrukad och därför) fruktbar.
Först när vi, mödrarna, ijälva fått den riktiga ansvarskänslan rentemot samhället.
kunna vi nedlägga ienna ansvarskänsla hos våra barn re- lan f r å n början som något lika själv- dart som a t t v a r och en måste arbeta ' ör a t t leva, och först de generationer nän och kvinnor som växa upp i med- ietandet a t t släktets och landets och rärldens förkovran ä r vår heligaste hch egentligaste uppgift, och a t t i strä- landet för denna uppgifts lösning män d i kvinnor skola gå hand i hand, var- mdra till en medhjälp - först de gene- mationerna få skörda.
Då äro vi icke med längre, och de om skörda veta e j ens att vi levat och ått.
Men det betyder intet, bara skör- len blir god.
A. W. Eva Rodhe T.
Den 6 m a j avled i Göteborg en av kvinnosakens banbrytare - Eva Rodhe.
Född 1836 h a r hon nedlagt ett långt livs trägna och hängivna arbete i uppfost- rans tjiinst, varjämte kvinnosak och k \ innorösträtt i henne städse ägde en varni vän.
På det första röstriittsmö- tet i Göteborg v a r hon ordfijrande, och den första brosch &amp; Göteborgs F. K.
P.
R. utgav, var av hennes hand, och många andra äro de tillflillen, då hon trofast stått föreningen bi.
Med sak- nad och tacksamhet skall hennes minne bc va r ab.
Nya segrar i Amerika.
Två nya amerikanska stater, nämli- gen Maine och Wisconsin, ha n u infört rösträtt för kvinnor vid presidentval.
Därigenom ä r dylik röstriätt införd i 25 stater, mer ä n hälften a v hela anta- let stater, varför samtliga antalet kvin- nor, som äga rösträtt vid presidentval, anses uppgå till 12,834,500.
Akta makars fullmaktsröstning.
I överensstanimelse med den hem- ställan, som gjorts a v konstitutioiisut- skottets viinstermajoritet, avslog An- d r a kammaren den 7 m a j regeringens förslag om utsträckning under 1920 a v den för i år gällande provisoriska be- stämmelsen att äkta make vid kommu- nala val skall ila rätt att utöva rösträtt för den andra maken, oberoende a v a t t €ullmaktsröstning dessutom äger rum €ör tredje man.
Beslutet fattades med i09 röster mot 65.
Minoriteten röstade i enlighet med en högerreservation i ut- skottet för bifall till regeringsförslaget, 3ch detta blev utan rotering antaget av Fiirsta kammaren.
Kvinnorna och stats- tjänsterna.
N ä r det e n gång för några å r sedan irnder e n rösträttsdebatt i preussiska riksdagen upplystes om, a t t kvinnorna i Norge t. o. m. hade rätt a t t bli stats- råd, brast Pörsanilingeu i skratt, så löj- lig fiireföll dem denna kvinnornas lik- stlilluhet med männen.
Men sedan dess ha manga stormar blåst, och de tyska junkrarnas skratt ha tystnat, medan de tyska kvinnorna nu jämte mannen representera sitt land i konstitiianten.
Säkerligen ta de också u t den fulla jiimställdheten liven i andra avseerldeii.
i v å r t land diiremot tycker Första kammaren tydligen inte om någon snälltågsfart, n ä r det gäller kviiinore- former, utan den tycks h a tagit till sin liulturhistoriska uppgift a t t se till, ait Sverige blir ett bland de sista länder- na i Europa, d ä r kvinnorna få den fiil- In medborgarrätten.
Frågan om kvinnans tilltriide till statstjänst Iir annars av gammalt da- tum hiii.
i landet.
Som bekant står det i $ 28 regeringsformen att koniingen till de iimbeten, vilka äro av den egen- c; kap, att konungen fullmakter därå ut- färdar, skall utnämna infödde svenske män, varför kvinnorna ansetts vara iiteslutna från dessa tjänster, ehuru denna tolkning kan vara tvivelaktig, rlå ordet man i lagtext ofta förekom- mer i betydelsen man och kvinna.
När regeringsformen skrevs, tänkte man iiog inte på saken, eftersom kvinnorna vid den tiden inte innehade några stats- tjänster alls, varken fullmaktstjänster Aler andra.
Regan i början a v 1860-talet före re- wesentationsförändringen togs emel- ertid frågan om kvinnans användan- Je i statstjiinst upp vid riksdagen, och Ir 1863 anhöll0 ständerna, att kvinna skulle anställas i sådan befattning, joiii kunde för henne vara passande, utan att någon annan inskriinkning gjordes, än att hon till befattningen; kulle visa sig äga erforderliga kun- skaper och skicklighet.
K.
M:t stretade emot i början, men iå småningom fingo kvinnorna tillträ- le till post- och telegraftjänster samt in del andra lägre befattningar i sta- en tjänst.
Däremot ha de ej anställts) å högre platser vid förvaltningar, iven om dessa ej varit tjänster med runglig fullmakt.
Sedan kvinnorna ' ått r ä t t att ta studentexamen och av- ägga akademiska examina, restes helt iaturligt krav på, att de också skulle ' 5 utnyttja sina kunskaper i statens jänst.
Å r 1905 väcktes a v h r r Trygger jch Zetterstrand motioner om ändring iv $ 28 regeringsformen av innehoill,
ROSTRATT 2 FOB KYIISTnIOR KÖSTRÄTT FÖB KYIBHOB Det m a förlåtas kvinnorna, om de ycka att reformen går långsamt fram.
predrika-Breiner-Förbundet och Aka- .emjskt bildade kvinnors förening in- äiiinade därför i höstas en skrivelse till C.
M:t, düri de begärde att regeringen, ille vidtaga åtgiirder för att undan- ödja hindreu f ö r kvinnors tillträde il1 statstjänster - såvlil de med Iiung- Kedaktion och Exp.
: 24 Eriinkeliergstorg ig fullinakt s o m de andra.
Någon pro- Redaktionstid: onsdag och iördsg ki.
?
, ~ 3 - ' ~ 4.
bositioii i denna fråga har dock icke E npeditionen öppen vardagar kl. 1 - 4 ilivit fiirdig till årets riksdag, men i Rikstel.
8600.
Allni.
te1.
14729. tniiet v i i c k t e lir Moberger i Andra Tdlegramadresa: Röstratt, Stockholm.
: aiiiiiiaren e n motion, diiri lian begtir Prenumeration gerioni postsn: itt riksdagen inüttc besliita a t t hos Pris för 1919 Kr.
2: 50. i.
N:t anhålla, att Ii.
M:t måtte Losnummer 15 öre.
åla iitarlieta c d i f ö r idisclageii fram- För utlandst sker prennmeratior.
antingen gc- iigga fiirslag till sådana liiidringar av n:&gt;m p s t e n eller genom insändande av kr.
3: 25 i postanrijning till tjdningcne exped.
, egeringsformen, a t t tie hinder denna: rundlag iippstiiller för kviriiior att be- Annonspris: i 0 öre per mm.
B sista sidan, I 5 öre H. de övriga.
Vid längre tids annonsering: Lida statstjänster måtte iindanröcljas; a nit a t t cl iir v i t 1 s ii rslr ilt m å t i e iaktta- rabatt.
.
ras, a t t intet grundlagsenligt hinder 3- R A T - F e23 I ' c - Y ra Ax- Iingre måtte kvarstå fiir s \ - ciislc lcviii- g.2 cj, La, soiii 1; ekiinrier sig till r e n a (?Vari- 24 Brunkebergstorg Stockholm s ii ni.
tei.
147 29.
Riksiel.
66 00.: cl i s Iia liira I I, a t t helil i i da prii nlii m bete iioin svenska Iryrlran eller teologisk öppen vardagar ki.
1-4.30 e.
m.
L.
K. p.
B:s sekreterare träffas pcrsonligeri iiraretjiinst vit1 i:niversitetcri.
3Iotioniii.cn ~&gt;åj) eliar att kvinnaii kl. 1-3 e. ni.
uetl riistsctlelns Iilllijiilp fiirr eller se- ~ a r c l&lt;oiiiriier att tillkiiinpa sig ifrtl- att till Iiii.areljefaltiiiiig vid statens liii-: a \ - ar:iiicle riitt.
och haii finrier tiå, a t t roaiistalter, (le teologiska liiraretjäiis- iet iir maiiiirri viir (teriia \ - it1 iiniiversiteteii Iiiiviil iiiidan- x i i i i i a n.
; riitt till lil tagna, till aiitlra liestiilhiii~gar vid iii- eei 1 tl F 11; i ii ni be t e n, ~-iittiiingni.
fiii.
\ - d r d i a l l, slöjd och ör samliiillet liiilsosamt att liiiroin i TllI ?ll:2li Iriincii.
skiiii l:oi !si s i n i t till 1iiIinrl) efattniiigar rygtages c ~ kar !&gt;p X l l t i c l ~ s s:irskilt i; i,trcsscrt?
(l iir 117 nihtte 1; iiriiin iitniiinnas och befordras ii \ - eii s.i-ciislia ii \ - iiiiio, '.
hlotioneii föll I,Io!
) ergci u v k \ - iniioriias tilltriitle till tleiiiia gdiig i hii (lra Iianiiiiaieii, meii irtisterliga tjiinsier, ocli i~i) pehål !er sig i i ii ~iioi-i \ - eiiilg \ - id denna fråga, e1iie- 2tcri:l) prr-l; atlcs.
ocli iiiidringeii inför- tlcs i i~ejiei.iii~sforiiieii, nieii med iill- !ar1 liaii fiil *: ltser att (len skall s t i i t a 115 liigprt: " ncli nietl tilliiiiiyriiii~ av grnn- nolståntl Mtle från priistcr oeli fiirsani- (ler.
son1 a \ - lioiiiiiigeii ocli riksdage11 ingai .. I l a n t r o r ciiiellertid att (len Griiiidlan.,iiiidririgen blev tlliiiiiiiiia apiiiioiieii i detta fall gaiislra godlrlints. "
lag a r 190!).
1iiii; iii den Iiiiiide tilliimpas.
iitt Iian slB om, i fall n~ari blott iülit- sli i111 c r ri irliert i (1 " g~-iiiitl~i.iia " i it arbc- ngrr n å g o n ~Xrsiktigliet i Iiiirjaii o&lt;.h tas.
Dc nliliti rcgeringarua ünviinde (alte piitvingar e i i fiiwamiing en Irviiiii- t cinot d e s s 7.ilja.
Sjiill- m s c r daii tlri i S&gt;.-erig (i \ - anliga siittet a t t rhala en reforiii: iireiitlet remittera- iari a t t k \ ?innorna hzt goda kva.lifili:r- imtvitet, pü.
griirid a~ des till iiil-iitliglieter ocli lionimitt6er a anlaget synes \ - ara med det storartade resultatet, att man först ' 3 5.r efter scdari grundlagsiind- i c i a iitvwklat, hos Itviniiorria liii hos riiigeii v a r gciionil ' (irtlt var iiirdig med iiiiiiieii.
X v t: i i den inklande priist,bris- förslag till en del " grunder ".
E ' iiria en synes Iioiiom \ .ara ett skii1 till fiir- året bcstiiriiilcs niindigeii iirider vilka nåii fiir iiinlioiieii.
Konst i tiit i on s II t s Ii0 t t et ha I * g i v i 1 ni O - villlioi * ltviiiiioixa skulle få riitt att sii- ka och iiiiielia lektors- oeli adjunlcts- ioiien P J I synrierligeri vlilrillig hehand- r a t t det inte behiives tjiiiister, niedaii grunderna f ö r övriga liciiistiillari om] &lt; \ - iii- tjiilister i i i i i i i i stå i \ - ida fältet.
utkommer den 1 och 15 i var minad med un- dantag av juli och augusti månader.
Redaktionskommitte: A m MARGRET HOLMQRES, EBBA PAIXSTIERKA, ESTER BRISXAS, SIGNE JACOBSS~X.
* ~~ I, ~.
~ ~~ ~ ~ ~.
~ N:R 10 ~ o r r s ä t t att bekläda prästiimbete, eme- lan detta ligger inneslutet i det all- näniia yrkandet, varför utskottet en- last tillstyrker den förra delen a v: lämmen.
Utskottet påpekar, a t t det med sin iemställan avsett att grundlagshiiidret ör kvinnors tillträde till statstjänst ilives, emedan kvinnan i princip bör iininstiillas med mannen med avsende) å rätt att inneha statstjänst, men där- ned vore icke sagt, att det inte kunde rivas tjiinstei; som borde fiirbehållas naiinen, cmedan kvinnan därtill e j vo- * e liimplig, såsom t. ex. militärtjänster, jefattningar vid lotsstaten, vid berg-, tateii o. s. T-.
Ctskottet anser emeller- id, att detta biir bli föremål f ö r siir- Iiil&lt;l Iaastiftiiing av regering och riks- lag, som e j iir av grundlags natiir.
I:eici~atioii inot iit~liolteti; hciiisttil-; i ii g.j o r (I cs b1 a ii (1 a ii ii at av Ii iiger ii s .epreseritanter, w i n ansågo, a t t griind- aqsliiiidret mot kriiinans tilitrtide till, latstjiiiist t j borde borttas förriiii nian) liIit enig on1 viiLa ljiinstrr, wni bor- ic iippnas fiii- 1 i i innorna.
Vid tlei~ntteii j Fiirsta 1,aniiiiareii 115-) cliarlrs Iiiii * emot, a t t tlct endast g:illde ' 11 skrivelse till K.
N:t, och att, iiar iiidringriii iLiillc hcsliitai, iå torde rr-: ci * iiiqoii oeksU I~oiiinia iiietl förslag bcstiiiniiielscr.
Jii stiticminis- daratle, att tlrl \ a r i t hails L \ k,il,t alt framlagga en propoqitioii iirtl f,illsiiintiig iitrcdiiirig a x ErBgaii w i a n ii11 tieiiiia rikstlag, 1iieii att han) I i \ i t Iiiiidrat1 a \ sjiikdoiil, \; irfiii * lian 1 1 i 4 g,:: tt ~.esci. \ ~aiifciiia ior a t t giya &lt;.
l a: + tiiislial stt; tl i principfrågan i f t t i ' tlciina ~ (j ~ k k i i ~ i borde iig Iiiiniin g å iir11 &lt;l,:-i \ ~ l s c n.
Men hiicgcrii I i d l i, i %.
f !r Cla-on h n t l r t&gt;-tlligcii cn \ - iss, c, ~ ~:, I \ i ~ tlet Iiopl) liisa i iiiot,tUiidet, ii (' 1i l i n i i iiiti&gt;,tc lindå x ittiia) icrtyg:el~r, " att I, \ iiinaii i 1 ckc liar haniina 1) restations, om i i i a n i i e i i, \ nrfur clrt nre oriktigt i å r l (~ i i i o i, iatcii o v l i Iiciiiic att liimiia ~ C I I I I P lilliriirlc till desin Iiiigrc adiiii- iisirati \ a: irnlwtrii ".
Hari ville iritr att iii:ii J G detta strtt " lo&lt;ali; ir iii till tiir- a i i pa dessa baiioi.
&amp;, torn skaror, som IltIriji Iiiiina frani och c1ett; i litaii a t t 1.agria \ a r e sie drrn sjiilva ellcr staten ".
- Ir T r y g g c ~, Loni iinnii fiir ett iii w- iaii ilog cft slag ftir lrviniioriias r5tt il1 lcl&lt;toi.it.j; iiihter, Iiatle i å r intet 1 % .ande i tlciina fraga.
F t i r s l a Iianinia- ' en avslog rliriTelseförslaget med 64 * öster mot 46.
Lyckligtvis kan detta notstånd i n i det sista inte förhala re- ' ormen.
Utredningen är redan börjad,) ch n ä r frågan nästa g å n g kommer fö- a, ä r det kanske en annan Första kam- nare, som h a r att besluta över den.
Socialstyrelsen h a r i dagarna också tvgivit ett utlåtande i samma fråga, iilket kan v a r a v ä r t ett beaktande.
3tyrelsen är visserligen av den me- iingen, a t t staten bör principiellt er- ränna kvinnans likställighet, beträf- ' ande tillträde till civila befattningar statens tjänst, men anser dock, att lon lir mindre lämplig till en del be- ' attningar.
" Därvid bör uppmärksam- nas ", siiger socialstyrelsen, " att dela- ie meningar yppats, hiiruvida Bvin- i o r iiro lika liimpliga som miin för, .issa ledande befattningar ".
Detta ä r itvivelaLligt balit.
Meningarna ha va- - it orimligt " delade ", niir miiirinen slio- a ge onidiiinen o m li \ - iiinans anlag.
[bland salinar h o n anlag f ö r praldiska r.iirv.
ibland f ö r teoretiska, ibland sak- iar hon or~ai !isatioiisförni~ga, och iiistaii alltid:: i hoii oduglig till chefs- iefattningar.
I regcl iir det nämligen; å, att niir inaii €rågar en viss yrkes- ~rxipp bland iiiiiiiiieii, om yrlict passar Ei r liriiinorila, si ha iiiiiniien vanligen illa niiijliga besj-niierliga slitil f i i i a t t w i niioi ' iia ii r o specie1 1 t o1 iiiiipli ga j u s t Ciir ifråga \ - araiide befat tiiirigar - åt- mi:iLfone clr h i i s t aVlöiiade.
liyv6.1iligtvis har det visat sig.
t. ex. i fragn om I:irarct-jiinstrriia, alt rilrsda- ger1 alls icke ir; P !gar efter d ~ l i l lroii- i~ Icu P I W I s s ri ~ pu n lr t c P. Dc n so L t en s ii t red- tiiiiq LardP tti; rfiir \ n i a gaiislra onödig; ieii e n d a i t koi~ipronictterar dcm, som Ig1:i siiia förtloniui~ tala.
l~onstitiitiorisiitslcottet G s y r ocksa: " Påståciidet att ett aiistiillande a v kl iiinaii; iVeii i Iiiigre statstjänst icke Aiillc yara biateii såsom arbetsgivare I il1 ftirtlcl, tlå hon icke Iian prestera li- Im gott arbete soni mannen och tidi- $arr ~ i i ~: ~ peiiqionerai, ic iii.
ohestyrlit.
I&lt; \ iiirian har.
iiitmligcn; innu icke haft tillfiille a t t uiicicr lika oiiistiindigheter ' iilyla iiied marineii i högre statctjiirist.
Törst erfarenheten Ilaii giva viGhet i i i i lieniics diiglighet eller oduglighet. "
Iletta yttraiidc .,Tilja vi t i l l alla delar iiitlcr&lt;liri \ ii.
GUUi Prtrilli.
, oni tlelvis 4tiirlcr siii franistitlliiiiig a r nedeltidcns l~vinnonppiattiiing på ett rrbele a \ ' professor Hjalmar Crohns i iclsiiigfors, berättar på sitt nicdryc- &lt;andc sätt dcn r n a drastiska historien ifter den andra om kviniiari - (1.
1-. s. len soin lever nied utc i viirlden - mii inkarnationen av allt ont.
J a g kan nte ricka mig nöjet a t t l i ü r återge ett) ar a v (lessa (Iriipliga exempel på kviii- ioföraktet iinder medeltiden.
Den unge munken iir ute på vand- * ing tillsamnians med sin far, eremiten.
Då iiiiita tlc fiir första gången några &lt;vinnor.
Ii ' iirvånad f r å g a r den iinge,, erfarnr mannen vilka dessa %ro, och fadern låter hoiioin veta, att det är g6ss.
Hririkonimen siitter sig deii unge murilren till bords för att inta sin enli- la kost men hrister pliitsligt i gråt, rmcdaii han så m&gt;-cliet liingtar efter att få stilla sin hunger rned - e n gås, " ba- ra en enda ".
1 @ ?j$ lir medeltidens mest populiira ro- iiiaii.
Rarlam ocli Josafat, hämtar d:r W. sltiIdringen av (len iiiige prinsen.
som i analogi nied Biiddhas iingdoiiis- historia - efter år a v isolering änt- ligen slrnlle få se ocli liirn iiågot.
" Man visade honom höviska kvinnor ocli fagra, dyrliga liliirlda, faderns skatter hästar och vagnar, ocli nämnde alla ting vid namn, men om Icvinnorna sa- sett, gossen iitan tvekan svarade: Patltr, intct iitom d j i i ~ l a r n a, som svi- ra iiiiiimeii - nier åstundar jag dem in allt det andra jag haver sett '. "
Reformationen medförde en helt och hållet ny värdesättning av kvinnan.
Även om hon i gttre hänseende under långliga tider framiit kom att bindas zv allehanda fördomar, så erkänna lock reformatorerna på visst sätt Ikvinriaiis likställighet med mannen i vizdligt ÜT seende.
Hon blir €ör man- nen " eiia hiiilp ' ', enligt Luther, och det tir dock något annat iiii att represen- tera det onda i viirlden.
D:r W. menar, att vi biira v a r a reformatorerna tack- samma, för att de förde " kvinnosaken " uppåt ett trappsteg.
A t t mycket skulle iiterstå att göra, bör e j förundra oss.
De två sista uppsatserna, " Bismarck som religiiis personlighet " och nelcrolo- gen över Samiiel Fries, i i r o a r stort psykologiskt intresse.
Ett tach f ö r de yackra minnesorden iiver den bortgångne kyrkoherden i Oskar, en Iij-rkans nian rned öppen blick ocli rarin förståelse för den nya tidens krav, iiveii niir det gällde kvin- nornas rättvisa sak!
För visso skulle den mannen lia fröjdat sig, om han fått uppleva den seger, som vi nu hop- Das så mvrlcet av!
I Maria Alrnkn.
- ~ ~ ~ ~~~ i deii katolska kyrkaii, sådaii tl:r W. kiltlrar den, mötes m a n ar all den könhet, all den mystik och all deii ro, on1 skänkt hugnad åt så inånga trijtta Sa lyder titeln på d: r Lydia Wahl- jälar, och rnaii känner h u r (len h a f t striiiiis sista bok, som kommit ut, in- bch h a r sin uppgift $11 i dag.
Men rnaii nan iiiiiiu intreqset för hennes roiiian, ' år ocks &amp; ett starkt intryck av allt det, tillastående, av all den vidskepelse och Daniel Malmbrink, hunnit svalna. '
D:r Wahlström har i denna sista bok il1 den andliga bnndenhet, som k: anne- samlat en del iippsatser, x-ilka f ö r u t ecknai.
katolicismen iiven i modern stått att läsa i olika tidskrifter, sasom id.
Deii protestaiitiska kyrkan, hiir före- Nordisk Tidskrift, Ord ocli Bild samt Kristendomen och vår tid.
Hon påpe- rädd al- lntherdomen, möter oss i mån- k a r i företalet, att v i i dessa lätt skola: a fall soni den katolska kyrkans mot- kiiiiiia igeii den teoretiska bakgrund,; ats.
Människan iir hiir mera ensani.
iiiot x ilkeit " Daiiiel Malinbrink " blivit i011 h a r e j de yttre stöd, som för k a t e teckriad.
något soni j i i sjAlva riibriken iken b e t i d a s å myeket, nien i gengäld iar hoii större frihet, mera utrymme a1lgci '.
Rokeii a r aktuell i tliibbel inening: för sin personlighet, k a n v a r a sig s j ä h dels emedan den, som nämnt, s t å r i 3å ett helt aiinat siitt, endast bnnder närmaste förbindelse med författarin- a v sitt samvetes vittnesbörd.
Om (len andra och tredje nppsatser nans föregående bok, bom väckt berät- tigat uppseende; dels emedan vi jus1 jkiille Iruniia siigas, a t t dc iiro a v spe.
nu mer iin någoiisin sedan reformatio uiellt kvinnosaksintresse.
I den förre neris d a g a r Iia våra tankar riktade på möta \ - i " Birgitta i nyare belysning " motsatserna niellan de katolska och Det är underligt med denna kvinna protestantiska kyrkorna.
Jag vet hel 110s henne finns det ständigt något nytl ler ingen svensk historiker, som biittre att avlyssna, 1-ilket gGr, att man alltjc iin d:r \ Ir.
lyckats framställa och klar stiiderar henne rned samma friska i n göra det för v a r j e kyrkosamfund djii trehsc.
Det iir en typ, vars storslagnz karaktiirsdrag man ofta skulle vilj: past karakteristiska.
Vad maii blir siirsliilt tacksam för firiria i livet, e n kvinnotyp f ö r den ny; ä r det objektiva i d:r W:s framställ tid, som stundar; jag skiille d j a siig: iiiiig.
Det iii.
h ä r inte f r å g a om er - en r M r Q t t s t j j p!
För deii so111 liar humor, iir kapitle svartniålning &amp; eiia sidan och å den an d r a en bild med ljusa färger och h a r om " Medeltiden, reformationen ocl moniqka linjer.
S e j.
niii.
man träde.
lr \ - iii 110 rn a " s y iine rli gen ron nd e. Fti r f II medeltid Och nutid.
iaii,
BÖSTBÄTT F Ö B K:UIHNOR OTTILIA MARIN .i ..
Ä r det icke som om dödsiingeln i år skulle måtta åt att med sitt hugg träffa just dem vi bäst behöva att få behålla bland oss!
Ottilia Marin bäddades vis- serligen 70-årig i sin grav, och den livsgiirniiig hon hade balioin sig ut- gjorde förvisso ett gott, fullt och rå- gat.
mått, men liiir s v å r Biinnes dock icke clenna förlust, Iiur stort blir e j tomrummet efter e n så ren orh 1-arm vilja, ett så ungt siiiiie!
Ottilia Nariris liv \ - ar den sjiilvför- sörjande.
Iiviiinans striivsamma liv.
.Hon x - a r iing Ija den tiden, då det linnu ansågs som något högst opassande, att kvinnor fingo yrkesiitbilclniIig och in- riktade sig 1) Ci att, stå pil egna ekono- inislia fiitler.
Hon ltuiirle också berätta roliga cseiiil) el 115. det i~ppseende och de farlicigor tlet \ - licktr, tlå Iion 16-årig ingick soni c h - i telcgrafverlxt och 23-5rig fick aiistiilliiirig soni telegrafist.
Faderii stod t i c ~ l c p k Iieiiiies sida ocli t o g olrcfsurofrtioriia liailt.
Efteq iiåg- ra Ctrs tj " aiihlgiiriirg '.
soiii telegrafist i Horgliolni, Kiinyiilv o v l i Lysekil Iiom frökeii hIariii: " ii.
18 ' 74 till Filipstad soni fiirestaiitlnrc f i i i tliir \ - araiitic telegraf- statioii.
Ar 1 S 9 i tillsattch nianlig tcle- ri (.
och frtilicri Marin fick (1; Atci@i till telegrafist och livar- stod w n i s i t i a i i till 1908 &amp; i * s utgång, då lion avgick nicti Iwiisioii.
Men I i o n sade tIiii.iiict1 tx.j farviil At telegraf \ - cr- ket, Iion Ii:idc o f l a -- e j niiiist uiicicr krigsArc:is:, tni.Iit iika; lc arlwte fiir te- legisafeii - (~ s ra l tjii iisigiiring och x-ar alltid gl::tl i t a l t fa Ciiei.ta; .u sin fiir- trogna s~-+elriilt ii iiig.
hleii Ottilia J !ai * iii \ .ar i v l i c t l ~ r i, 0; 01i1 någoiisiii l i i i i i t l r sia sig iictl i ticisig r o efter fii11g.j or t t l ags \ - erltc.
T i ~ t r s si ii: &gt;niak fiii.
l) i i ~.
l i ~ oc.Ii i. stiiilier, h i n l p - \ - ande bilc !iiiiigsli3g ocli sin aldrig sliippta liisiiing fiill l i o i i e j heller fiir (len iitiiare frcstel:&lt;oii .x-a iirtl s i g i hiiclicr Hari Iiatlc eii htai.li ocli ett det liviigastc skol: och 1i01i ble \.
o&lt;.ksu SG småiiiiig- om i tlet samliiillc I i o i i i 45 I " lr tilhiirtlc ett x-e r It 1 ig t 1 i t et I i ul t ii i.ce ii t n i i i i. i no1 n föreliisiiingsaiistaltcri \ .zir Iioii liinge en dri \ - aiide kraft, lioii Iiadc varit ordf. i Friiiitimrnrrsfijreiiiii~cii.
oiiibutl fiir Fredril.~a-Rrciiier-Ji~i,l) ~ii (l (, t och Fat- tigvai.dsfiiri~uii (~ct.
l k i i d e l Ille \ - iia- tiirl igt v i s i-iist riit tsriirelscii, soin kom att taga iejonliai~teii a v sociala Iijiiria ocli arbe stads F. K.
P.
I ?., cii a v (le tidigaste, bildadcs på hciiiies initiativ år 1903.
Geiiorii alla de bistra &amp; ren \ ' ar Iion ckss ordfÜi.an (1C O C l i tless &lt; '.
111.
LTndcr hennes på cii gång fasta och k l o k a led- ning, tack vare Iiciiiies gåva att sanila och ena goda lirafter, blev Filipstads F. K.
P.
12. en a v liinets mest livaktiga ocli viii sli ii t t a f iireni iigar.
I Viirml ands å r 1908 bildade Liinsförbiind har Otti- lia Mariii alltifrån början tjllliört Xr- belsutsliottet soni selireterare.
R o n in- valdes a \ - de frisinnade i Filipstads stadsfiillmiiktigc rir 1912, men ville vid genombrottet i i i i i v5r c j låta iippsliilla sig p.i n y t t.
Ocli 1111 liar Iioii a l l t s i gatt Iiort, i det.
sista varm fi) r andras viil och all striix-an framåt!
- Det iir på siitt och r i s cii ganinial tid, som med Ottilia Mariii går i graveii, eii tic1 tIå miiii- niskoriia liatle liigii ocli r o a t t fördju- pa sig sjiilva, att.
mogna till originella och i-ilia persoiiliglietei *.
Ottilia B h - i5ns ininne tir minnet av lugn godliet, stillsam förfining och en personlig aii- språksliisliet och fiirsyntliet, som gjor- de ett.
niistaii riiraiide intryck.
Xlskat och \ - ii ida t 1 i c ii iie s ii am i i!
G.
H.
1 7.
S 8 d e t s ' ' English S c h o o I ' ' Engelska lektioner och averssittningar.
Ershgatan 26.
Ailm.
Tel. Fader 36035.
Annie I. Scott k 3 ga om de mål, soni icke höra till de grundväsentliga.
De, som skulle in- viinda att detta " frihyteri " skulle gö- En fråga a v Ellen Keg.
ra all partisamverkan omöjlig, må I sista numret a v denna tidning om- deii i luften som " lyrik og musik ".
Man hänvisas till det första lantmannapar- iiäinnde A.
M.
Holmgren en skrift av v a r då långt ifrån löftets land, som tiet.
Detta följde några stora huvud- rektor K. Steffen.
Detta kom mig att skinirade i dallrande soldis vid en av- linjer, men dess medlemmar röstade minnas mitt för t r e månader sedan lägsen synrand, och man skriidade det efter v a r sin mening i många andra frågor, och långt ifrån att partiet så- givna löfte att sända Il.
f. K. e n upp- i allsköns Iiiirlighet.
Nii ha de gamla idealistiska strids- iiinda " splittrades " såsom motståndar- sats just i det iimne, som rektor Stef- fen behandlat, nämligen Irvinnornas kvinnornas led glesnat.
De stora slta- n a oavlåtligt spådde, så hade partiet ansvar inom det politiska liv, i vilket rorna, för vilka dessa liämpat, gå nu sin bästa tid just under €örsta ralperio- iitari egna mödor in i löftets land.
Be derna, d å inga vallöften bundo frihe- de s n a r t skola inträda.
Som j a g varken Iiist rektor Steffens Iriinna sig icke andaktsfulla.
Be ge- teii före och inga partibefallningar skrift eller känner hcnoiri personligt, nonihiivas icke a v ansvarets allvar.
De bundo den under rilcsdagstiden.
Enig- l-et j a g e j mera om haris politiska iiga endast hjorderis drift a t t fiilja sina heten v a r bestiiiiid av n å g r a stora rikt- åskådning iin vad referatet i denna tid- ledai. ?.
Och - ledare förbli innii liinge linjer, frihet fanns att i en iiiiingd an- iiiiig meddelade.
Men d I i a hans för- iniinneri!
Detta iir lika självldart som dra frågor vika åt höger eller TTänster.
sotser iin må vara, s å örerensstiimnier att det v a r d e högre stånden, vilka un- Jag följde " taktiken " på nürniaste håll den a \ ~ Eder redaktion omedelbart an- (1c.r i70O-talct ledde politi !ien, då fierta- ocli iian soin esenipel strax nämna så- förtla " kl; iiiinieii " iiiistaii ordagrant ict hiinder linnii endast kunde teclina dana frågor, bom rörde kvinnans rät- nied tleii av rijsträttskviriiiorna ofta sina I) oniiirltcii och gärna skaffade sig tigheter, liyrlraii, l~ommiinala röstriit- ogillatle ståndI) nnkt jag fijrfiiktat iiii- bifiirtjiirister som - vedliariar i Stock- ten,, straffriisendet - särskilt döds- l ~ c fordras ii en iåug straffet - religionsfriheten.
I dessa tlei.
de henare åren.
Och siirskilt under l i (~ ~ ~ i ~ l i i i ~ l i å Det fall Iiviiiiio~ii~ ~ flinnos ofta skilda meningar inom tlcita sista Iialviir, d å d e n svenska liviri- Litvclckl i rigsgsng i niim iians rijstrii1.t iiiitligeri synes bli vcrli- flertal, - d. v. s. de kroppsarhctaiide partiet.
lieii ingen " partitrohet " tvang liglict.
Vid va; je samtal inetl cllcr tal lr \ itiiioriia på landet och i st:ideriia - d a någon att rösta mot samvetet i des- till k \ - i~inorria iiritler seiiare tider liar kornii::i. att iippiiå så mycken insikt i sa eller Iilinande frågor.
Oni vi iiverfiira dcita frihetsbegrepil j a g - e.j siillan till deras ledn - spe- o&lt;~li tliiriiied in trcsse fiir det sariiliiille- liga och politiska li \ - ct som de tlcm till nutida stridsfrågor, sci inåste v i Int 1) Ci deri enda striingen: niolsvaraiitlc irilinnen.
i en tidigare taga f ü r avgjort att (le oberoende sä- arf ilrel liar jag liiir redan proipelat nöd- soni I i i i \ utlliiijc iipplraga i. ex. friim- " I3 il d c c ~ i i o U P ro (J w / c lit1 r i i "!
vliiitlighett~n a v r r i &gt; ~ ~ l u s n i n l l s a ~ b jaiidcl e~e av ~olk3i ?jl; leillcteit.
Men som Tckv ett ki:initoliarii iita !i ett parti, fram f i i r al I t I,?
and laiidsl~ygdeii s lc vin- nzcdpl till detta iii51 sl; all deii ena par- honi i:; in skall inncslnta dc Itviiinor i ~ o r.
Oc !i ett arhete icXe i Forni a \ ' tor- timcdlernnieii kiiniia uppsiiilla totalför- or.11 i:iiiri, soni i friinista riiiiimet vilja ra fiiredrag ittari enligt miiiistei.
n \ ~ iriitl, (len andra rcstrikiioiicr.
Sådana \ - ara) uiittwiskor~, fritt tiiiilraiiclr, per- (i c i i ' ?i 1, s ~ a l gslek ",:, om nie tl iitaiii rlt l a rcstri !&lt;tioner - enligt 1ni) iister a \ - den soiiliiyt \ - liljande, sjiilvstiiritligt riisiande ftjljder bedrivits i Cröfrborgs S ~ V T S ~ ~ O liiiiciislia lagitiftningeii mot opium, ~ C I n i i i i i i i isltor, icke b u i i i i r i a av alii ii ii ii is i?
(.li x-.
s. 1) cstiiintla efter åltiwslilassci- - Y i tl åtskilliga l ~ l l t l i ö ~ ~ l i ~ l ~ r (i..
1) ariiprograrri.
Miiiiiiiskoy, soni iiveii X r i i deiina, fürstBndssitlan: IL- (!et lin Iiinge fbrefallil iiiig soin ilen biista I) olitisii?
liaiirlla enligt siii egen viilbe- iiI) plj hiiinghariwte, soni iiii flligger lii \ iiiiigcii.
Och tlr senare å r e n s erfa- tii iilita iivertygelse.
hlii iiii iskor, som nitFlsl~viiirioi * ria Fiir rktriitteii.
ar cii- rcrilieter i o r d r lia minskat tron på s t 5 i; vei * (len parti1) efalltla lytliiadeii iitaiii erJiet.
Brt ctisewtligo tirbe- Iti-afteii a r ett totalförbud.
lnoiii de fiir e n soli, iniirinislioi *, sol;) elidast ocli fci i m (s i p slic itzowt sjtilul-na.
D e l niås- oI) eroeiide \ parti stode clct f r i t t fiir e n a1lrrir:sl 1iiiliiILi Iydnatlcn fiii.
sitt ~ ~ 1 1 1 2 - t e iiilja riåd~~iis, anser ordning: att] &lt;alla, i ~ p p - \ a r att v; ilja det?
i z ~ d d iilan wfc.
lj-ia.
Iielg~a ocli h l i å l l a Irviiinorna i bil s t frli ni ja folk nylrterli etcii.
Illen in- Dc o::eroendcs parti bleve till cii biir- rlcii i ro, som partilivet utrotat, men gen Itunde tillhöra partiet iitaii a t t j a i i litct.
T y iiied fiirfiiraii ser i i i a n soiii \ i iii: -- eflci- d e s w fem sista 9rcn \ crka fiir detta mul.
rctlaii 1111 - vid de !&lt;oniiiiiiiiala \ .alen irorde JLiiniia ic att mtinniskolivet, Inom de oberoendes parti stode det - 111; r gladeligl iiviiiiioi.Iia travil el ' ier ic * lic iiiinst den tlcl a v detta.
boni vi i. ex. fritt för en var att viilja det partipiskorna i n i de t i e stora fållor- 1:alla politiken, franifiir allt hr1iiivc.r.
nicdel, som man anser fiira f r a m till iia eller i de små.
Ocli det iir nicd, i J a g inoiiar iroii p å den hcligc onde fredstillstdndet i viirItleii.
Den ena kan hiista fall, förvåning.
i ile flesta fall lJiii.4t iiiir denna tro blir en iiiakt ineti iiiisstiw, soin Ii \ - iiinoima lyssna, ti&amp;d&lt;.
I tlct ciisliilda livet och i det kiimpa f ö r ren anTiipniiig, (len andra fiir rn gradvis; deii ena rösta inot alla iiiir inaii talar till dem o r i i iiiiijliglieten offeiifliga, Loiiiiner den Blerstiillelsc a t t (le lriinde bli en sloi,, förliisande a x.
niiinsltliglieteii, om villreii i i i i rciia försvarsåtgtirder, deii andra l-erlia f ö r makt ur tlet golitisliü livets sunipinar- s.j:ilnr tiriinirna.
De kbiiinor, i \.
illya a l t sådana åtgiirder kunna företagas o m yttre eller inre våld hotar folkets ker, cii stark frisk, renaiidc striiiu, ett (leniin tro redaii brinner, (le i i a n tillvaro.
Men ingeii k a n tillhöra par- " den i1.a födelsens bad " fiji.
det poli- 1) liLlcn att bilda ett nilit IJolitiskt tiet.
som icke iippstiiller fredstillstån- a livet.
De liro iinnii s % innerligen r l i: de o b ~ r o e n d c s.
Detta blir nog tlrt iitoni och iiioin folken såsom 7ildl.
l a att s t å som nollor rfter &lt;le man- p i e l) tii * jaii iilycket litet.
AIen detta slirtiiil- Iiioni dc oberoendes parti lian t. ex. iiga siffrorna.
De iiro så vissa a t t det n i e r ic * lie.
Mcd hur många inedlcniiiiar den ena vilja avskaffa statskyrkan, politiska livet kriiver tleii starka par- det, sovialisnien intriidtic i 1 åi deii andra endast vilja reformera den.
tituliten.
De liro redan 1) 1iiitivortlna, v a r rilistiüg?
, Jag vill iiiiiirias e ~!
Mcn alla måite som sitt mdl uppställa niir det giiller granskning a r det Dc oberoen (1es parti får icke betyda deii fidlkomliga religionsfrihet, som politiska spelet.
Och de komma diirför att liimna detta spel orubbat.
De bli (le åt alla hå11 vinglandes.
Det får icke (len niivarande statykyrkan; innu icke .yliOCli.
Naturligtvis komma åtskilliga innesluta iiverlöpare, metllöparc, mel- velat godkiinna.
På detta sätt Itiiiitle iiiånga frågor av dessa riksdagskvinnor iiied iitmärk- laiiltipare.
Det måste äga e n Iilurt bc- ta niotioner, sukkunniga inlägg, priik- sfiimd riktning i de stora frågor, bom framdragas för a t t risa i vilken grad tiga tal.
Men detta betyder iiii11iera fö- 1111 iiro dc fiireiiaiide och de skiljande enhet i fr&lt;l.qa om mcllen !iiinde fiirenas ga eller intet.
Fiir femtio å r sedan var niellaii tlr andra stora partierna.
Men meil friiief i valet av wiedel.
Detta gäl- ler icke allenast tle frågor, som redan g ro partiban- frånsett tleiina h ~ ~ v u d r i k t n i n måste tlet aiinorluiida.
Då nii itro brännande inom de hestående Iia r ä t t a t t iitöva partiets niedleiiimar den iiiinii så lösa, den personliga.
iiver- tygelsen så pass alitad a t t deri iigcle in- e n indiciduell valfrihet, en rittt a t t partierna iitan iiren de frågor.
som n u flytande i kamrarna.
Aleii n t i bleve f ö l j a s i f t samvetes biid, soni 1111 iiro Iiomma a t t bli brytniiigspiiilkterna in- iiveii deii, som talade incti cn iingels iiteslutna u r partilivet.
Bland de " obe- oin politiken: alla de, boni stå i sam- Jag tunga, som visste all hemlighet och lia- i * oende " skola finnas siidana soni i en band med sarnhällsrtifffurdighete~~.
viiljer ined avsikt detta ord.
Ty sedaii fråga rikta med socialdemokraterna, i tlc allt förstånd dock endast en i judan- de malm och en klingande hjiillra, i cri tredje med hiigern iita11 a t t de &amp; ir- c n genomförd socialism blivit det mäk- fall hans tankegång icke sainmaiifölle fijr bli " avflillingar " mot sitt eget pro- ligastc partiets mål, Itunna vi icke va- ined partiprogrammet eller den a \ ' par- gram, vars f ö r s t a p u n k t ur: att iiiecri ra förvissade att socialism blir det itora, alla omfattande, som vi mena får tvinga sitt eget samvete.
tirniitet iiistakade röstpli kteii.
Genoni denna punkt bli dc icke liin- iii c t 1 RCI m k tills r tit f fiirdig h et.
Det iir olidligt a t t ininnas vatl vi Vi Iriiiina icke viinta att Iivinnoriia ija visha stora riktlinjer.
gamla drömde om att Itvinnan sknllc i oberörda a \ - niaktruset, då (leras forbl miikta med sin röstriitt och vad Iion vara klart hestiinida, och txirti 5egrar.
De koniiim icke att moi- iiii Iiommer att sjuiilia till.
.Jag kan le de inåste vara g o d k i k d a av deras sam- - eller gråta - över inin egen löjlig- veten, som intriida i partiet Meii sc-? \ - ara rektor Steffens vackra hopp, a t t het tlå jag - den fiirsta k \ Tirinaii på (laii denna huviidriktning ä r bestiimd, le skola representera " den sociala och försoiiingsliirari ".
Liksom e t t niauligt rösträttsmöte - talade fiir får samvetet sitt f r i a val både i fråga iiolitislia p ~ ~ t lidanrlp miin och Iiviniiaiis rösträtt.
Den taiilieii var i om de rnedrl, man viiljer fiir att up - I i l a ~ s l i r i ~ ~ drivit hiirjaii av 1890-talet ny.
Enligt e n n å ett visst måi, som blivit uppstiii7t Ii \ iiinor f r a m under saniina röda ba- norsk lrviiinosakslrvinnas ord liiindes bland dessa griindväsentliga, ocli j frå- ner, kommer klass-aeger ?~ a t t finna leni Eestande iincier saninia faiior.
Men \ i andra Iirinnor som rtiiin kuli- tia arbeta för framtidens försoniiig ge- iiom a l l tjiiiia deit enda makt, som iliiiligen k a n försona de ni1 stridande Iilasqcrria i och genoni a t t av dem da- m~ ci1 I I I /?
n t i n s k l i g h (~ t Rakoni.
alla stri- Skola kvinnorna bildst ett nytt parti?
~
i RQ) STR&amp;TT FOR KYINnIOR der, d a missgrepp, alla ensidiga prc blemställningar, alla falska lösninga som måste göras om, arbetar skapal anden.
De klarseende och P % samm gång djupblickande förnimma hono1 som den heliga ande, om vilken prof (ten siat såsom det tredje rikets herr1 &amp; it, således även kvinnornas rösträt måste ses u r evighetens synpunkt, 01 man på den skall få den rätta blickei Skola kvinnorna vid sitt inträde i PC litiken fylla denna med de eviga väl dena - sanning och rättfärdighet, goc het och skönhet - eller skola de själv under det politiska arbetet sjunka ne till ringare värden ä n de voro, då d stodo utanför denna politik?
Skola d i sin mån tjäna det även bland mär nen allt mer medvetna målet a t t om skapa politiken genom a t t giva den äd lare tongångar, en finare samklan med samvetets stämma?
Visst är at kvinnorna icke tjäna den heliga and genom a t t störta in i de nuvarand ' partierna och diir a v partidisciplinei tvingas att tjäna den oheliga and: som råder inom partipolitiken, sådai den nu bedrives.
De måste beslutsam bryta med denna anda.
Och detta kal endast ske genom a t t börja som ei mycket liten minoritet.
Men genon makten a v den heliga anda, som alltic och allestädes ä r den verkliga drivan de kraften i en zrppåtstigande utveck Zing, skola de öka sitt inflytande till detta blir pånyttfödande för hela de politiska livet.
Detta önskemål betyder icke at kvinnornas nya politiska inflytandc hänvisas till blånande fjärrsyner.
Mer det betyder, a t t de skola tjäna såvä sina säregna mål som de, vilka upp ställas för det nya släktet p å ett högrc och ädlare sutt än genom den blindi och lydiga partipolitiken.
Socialismenr önskemål i fråga om kortare arbets tid, minimilöizer, förbud för nattarbe te och för arbete a v barn under 15 år yrkesutbildning i åldern 15-18 år, lag stadgad vila för barnsängskvinnor ock halvtidsarbete för gifta kvinnor m. m borde kvinnorna i allmänhet k u n w omfatta.
Men inom de oberoendes p a r ti skall man icke söka vinna dessa m å genom det nu Qanliga köpslående1 mellan partiernas andra sinsemellar: skilda syften.
De oberoende torde hell.
re vänta a t t nå sina mål än de vilja n å dem genom att främja andra mål till vilka deras samvetenkäga nej.
Om kvinnorna insåge den stora etiskt poli.
tislra makt, som de vid detta århundra.
des mitt kunna hava uppnått, i fall de samla sig omkring samvetsfrihetens och personlighetens rätt a t t best " amma även det politiska livet, då skulle de icke störta in i de nuvarande partier- nas fårkättar!
Icke ens i det s. k. hu- manistiska partiet.
Ty det är icke nog med att ett parti har ett utmärkt pro- gram för a t t det skall äga verklig livsduglighet.
Denna står ofta i om- vänt förhållande till utförligheten.
Lantmannapartiets första program var så kort, att det knappt skulle täckt en bondes handflata.
De " oberoendes " partiprogram borde icke bli större än a t t det täcker en kvinnohand.
Men al- la de, som enas om detsamma, böra räcka varandra händerna under ett en- du obrottsligt Zöfte: det, att över allt annat vörda varandras och den egna samvetsfriheten.
Här är den archime- diska punkt, från vilken det nuvarapde partilivet skall kunna lyftas ur sina gnisslande gängor.
Endast de kvinnor, som mottaga sin nya politiska makt med detta löftes eld brinnande i sin själ, de komma att genom denna sin nya makt bidraga a t t skapa den fram- tid, om vilken de f å redan drömma, den framtid, som en gång även hos de många skall låta ett nytt människouä- sen blomma.
~~ - - Sprid Rösträtt för Kvinnor!
Till röstrittsuänner ut öuer landet.
An en gång vågar jag ta Rösträtt f C Kvinnors utrymme i anspråk f ö r e hälsning, avsedd att nå alla de rös rättsvänner ut över landet, som n återigen visat mig minnesgod håi komst.
För alla de vänskapsbevis a mångahanda slag, för alla de vänlig ord och tankar, som från rösträttsfö: eningar, föreningsstDrelser och enski da föreningsmedlemmar på min femtic årsdag strömmat mig till mötes, be jag att genom rösträttstidningen ti alla och en var f å frambära mitt hjär liga och djupt ka.ida tack.
Allas Eder tacksanamu Signe Bergman.
Genom ett förbiseende, son1 redaktione på det högsta bel.lagar, blev ovanståend tack utelämnat i f ö r r a numret av R.. '
i I Arbetet ante i landet Avesta-Krylbo F. K.
P.
R. firade tio %rc fest söndagen den 16 mars.
Festen öppnade av ordföranden, som hälsadc dc talrikt föl 3amlade medlemmarna välkomna samt förc drog årsberättelsen.
Ur den intressanta be rättelsen framgick, a t t föreningen bildade i Avesta av f r u Augusta Tonning, a t t bre iärpå bildades filialen Krylbo efter fört irag av f r u F r i g g a Carlberg, att sedermer filialen r ä t t snart gick upp i moderförenin sen.
Medlemsantalet var vid 1918 års sln 101, därav t v å manliga.
Huvudpunkten å programmet upptoi: öredrag över ämnet: " Kvinnornas ansva) ch plikter inför nya rättigheter " a v f r i 2urli Hertaman-Ericson.
Föredraget, son rar ett bland de finaste m a n g ä r n a kal .änka sig, åhördes med spänt intresse.
Ei Iälförtjänt, innerlig och ihållande applåc &gt;dönade talarinnan.
Därefter uppförde: ulli Petrinis spex: " Rösträtt och skink, mörgås ", vilket gjorde krylboborna full itändigt betagna.
Mycket vore a t t s ä g a on, pexet men det är ju f ö r denna tidning1 äsarc känt.
Vi vilja b a r a tacka förfat a r i n n a n för vad hon g a v oss den aftonei iv gott humör, kvickhet m. m., något son nan minsann inte möter alla dagar.
Spe et v a r gott på alla händer.
Den vällycka le festen avslöts med tesup6 och samkväm Iå e x t r a nummer a v flera olika slag bjöds Kosta F. K.
P.
R. hade den 16 mars an Irdnat möte.
Efter hälsningstal a v ordfö anden diskuterades iwigt vad som böi: öras f ö r a t t f å så många kvinnor som möj igt att rösta vid de stundande landtings, oannavalen den 25 mars.
En kommitt6 ax io föreningsmedlemmar tillsattes, so= ick i uppdrag a t t samla fullmakter a \ intresserade.
I samband med mötet v a r et1 estligt samkväm anordnat med uppläsning v poem ur Oskar Stjernes dikter samt UI lösträtt f ö r Kvinnor.
Till sist höll ordf. et1 ort t a l om d c olika partiernas program) et hela fick e n synnerlig angenäm och ögtidlig prägel, beroende p å att mötet an- rdnats i sekreteraren fru Svea Johanssons em. Norrahammars F. K.
P.
R. hadc den 20 iars sitt årsmöte.
Ars- och revisionsberät- 2lserna upplästes och godkändes s a m t be- iljades styrelsen full och tacksam ansvars- rihet.
Den avgående styrelsen återvaldes ch består a v f r u Alma Andersson ordf., ru J e n n y Kvist vice ordf., f r u Anna wahn sekr., fröken Albertina Carlsson ice sekr., och f r u Augusta Markusson assör, suppleanter fru A u y s t a Engdahl ch f r u Emilia Westerlund, revisorer frö- en Klara Hultqvist och fröken R u t Lönn- lad samt fröken Helny Hultqvist som re- isorssuppleant.
Till pressombud valdes ord- ' öranden.
Därefter behandlades cirkulär r å n V. U. samt centralstyrelsemötet och änsförbundets möte i Jönköping.
Skara F. K.
P.
R:s årsmöte hölls den 10 ' ebr.
Sedan ordfdranden redogjort for den Kvinnliga rösträttens ställning i världen ' Ör närvarande och för den förändring, som v å r t land inträtt i kvinnans ställning ge- iom urtima riksdagens beslut den 17 dec.
918, påpekade hon d e t ansvar, som genom le nya rättigheterna åligger kvinnorna, och h u r u viktigt det därför är, att de sätta sj in uti de kommunala och politiska frago som nu s t å p å dagordningen.
Hon föreslo därför, att alla stadens kvinnoföreninge skulle e n a sig om anordnandet a v npplyi ningskurser i dessa ämnen, vilket försla a v de närvarande antogs.
Sedan årsberä telsen upplästs, valdes styrelse f ö r nästa å varvid den förutvarande styrelsen omva des och ntgöres a v fröken C. Wallmarl ordförande, lektor J. Velander, vice ordf: rande, f r u I. Lindsthn, sekreterare, f r u I Torgny, vice sekreterare, f r u L. Appelgei kassaförvaltare samt f r u a r n a I. Larson, 8 Holmqvist och E. Lundqvister.
Söderköpings F. K.
P.
R. med anslutnin av utomstående kvinnor u r alla partier hs de till 2 mars utfärdat inbjudning till el upplysnings- och valmöte å Arbetareföi mingen därstädes, vilken hörsammades a ?n ganska mångtalig publik.
Efter e t t in ledande föredrag a v f r u Malla Grönlunq samt en kort framställning a v dc n y a kom nunallagarna m. m. diskuterades det bli {ande stadsfullmäktigevalet, varefter tven i e kvinnliga kandidater uppsattes.
- De.
19 mars hade föreningen e t t samkväm ho; in ordförande, vilket artade s i g till ei ' est med anledning a v kvinnornas utvidga le kommunala rättigheter.
Som underhåll iing förekom uppläsning av Gulli Petrini tpes.
- Den 29 april höll föreningen åismött x h samkväm å Husliållsskolan.
Brsberät elsen upplästes och ansvarsfrihet beviljade 8tyrclsen.
Efter tedrickning förekom upp äsning m. m. Vuxjö F. K.
P.
R. hade s i t t a n d r a sam nanträde f ö r å r e t den 7 april.
Därvid med Lelade ordf., att de avslutade upplysnings: urserna lämnat en behållning a v 159 kr itt lika fördelas till Vita Bandet, Moderat1 xinnoförbundet och F. K.
P.
R., vilka ge oensamt anordnat kurserna.
Dessa h a hål its å stadshussalen, inför fullsatt hus val .fton, v a r a v franigår a t t intresset vari ' oycket stort.
A v behållningen anslogs 1: r. som bidrag till internationella Iivinno.
ongressen i Zürich den 12 maj samt 35 k r il1 Krigsbarnskommitt6n i VBxjö.
Fröker I. Akerstein inledde därefter frågan OIZ Röra kvinnorna h a eget tidningsorgan " a r p å följde en synnerligen livlig diskus.
ion.
A v densamma framgick, a t t medlem- i a r n a ansågo, a t t kvinnorna allt fort böra a s i t t eget tidningsorgan med i huvudsak amma k a r a k t ä r som Rösträtt f ö r Kvinnor ast dct bör utgivas under n y t t namn.
Nå- on avsevärd höjning å prenumerationspri- et ansågs ofördelaktig och troddes medföra irre prenumeranter ä n hittills.
Till före- ingens sekreterare f r u J. Olsson, som av- lyttar till Falun, frambar ordföranden jreningens tack f ö r allt arbete hon ned- igt f ö r densamma och överlämnades från jreningen ett silverfat med inskription.
lärefter upplästes det av d:r O. Petrini jrfattade rösträttsspexet " Den planetariska hedningen ", vilket mottogs med stort in- ' esse icke minst med anledning a v a t t d:r.
Petrini h a r varit Växjöföreningens ordf. nder flera år.
Örebro F. E.
P.
R.
anordnade under fe- ruari månad A Risbergska skolan en upp- rsningskurs omfattande 7 föredrag.
Bör- in gjordes a v statens fattigvårdsinspek- ir G.
H. von Koch, som talade över äm- et: Vad den nya fattigvlrdslagen kräver CT samhället och individen.
De övriga fö-: dragen i serien voro: Kommunala rättig- eter och skyldigheter, a v folkskollärare Gralen samt Landstingets betydelse och ppgifter a v samme föreläsare, Kvinnornas i s v a r inför d c nya rättigheterna, a v f r u ster Akesson-Beskow, Socialdemokratiens rinciper och mål, av redaktör H. Aker- ?rg, Det moderata partiet, av ryttmästare Hegardt samt De frisinnade idkerna, av &gt;stexpeditör E. Broström.
Alla föredragen t v a r i t livligt uppmärksammade och tal- k t besökta, och intresset för dem bådade) tt f ö r kvinnornas deltagande i de kom- riande valen.
Den 11 m a r s hade föreningen ett mycket räl besökt möte å Strandrestaurangen, d ä r iröken A n n a Fridman höll ett instruktivt: öredrag om Kvinnornas medborgarskap.
Föreningen beslöt att arbeta f ö r firandet % v Mors dag.
.
.
-- _ N:R i0 4 Detta märke är en garanti di Ni köper en symaskin.
Begär alltid Husqvarnal BiRs 2 5 5 0 6 APlm.
6296 Malmtorgsgatan 6, Stocaholm Kvinnliga sfadsfullmäk- tige.
(Fortsattning frkn foreg %ende I I i i Borås.
Skolförestindarinilan fröken Signe Ceder- zuist, f r u Tkerese Elfman, de moderata; ned.
licentiaten fröken Elin Odencrants, dc ' risinnade; f r u Anna Carlqvist, barnmor- k a n fröken A l m a Jungner, arbetarepartiet.
Hnl » zsiad.
Lärarinnan Ellen von Sydow, postespedi- Ören Karin Lundberg, folkskollärarinnan 4nna Ljungberg, de t v å senare tilhörande i '.
K.
P.
R., de moderata: småskollärarin- lan Ida Lundberg, småskollärarinnan Anna Maria Nilsson, de frisinnade; slioarbeter- kan Emilia Johansson, fröken A m y ?engtsson, f r u Anna Ilex, arbetarepartiet.
Kal???
n r.
F r u Hilnza Runbäck, ordf. i F. K.
P.
R., imvald, f r u Ellen Kling, nyvald, de mode- sta; f r u Gerda Johansson, nyvald, de fri- innade; f r u Hillevi Sandstedt, nyvald, ar- ietarepartiet.
Karlstad.
Skolföreståndarinnan fröken Anna Dani- lsson, omvald, f r u Gertrud n ' ikströnz, ny- ald, de moderata; f r u Gerda Hellberg, rdf.
i F. K.
P.
R., omvald, de frisinnade; i n A l m a Norsell, nyvald, skrädderisöm- ierskan fröken Sofia Elomson, nyvald, fru lulda Andersson-Flod, nyvald, arbetare- artiet.
Kristinekaim.
Föreståndarinnan Ellen Norelius, de mo- e r a t a; fröken Anna Hult, de frisinnade.
Linköping.
Lärarinnan fröken Jenny Tf ' allerstedt, rdf.
i F. K.
P.
R., nyvald, fröken Sigrid rn, nyvald, f r u Hedvig Torell, nyvald, röken Sigrid Tersmeden, nyvald, de mode- sta; f r u Eva Hanzdn, omvald, de frisinna- e; f r u Hulda Ngnzan, nyvald, fru T i l l y org, nyvald, arbetarepartiet.
Norrköping.
Fröken Anna Karlson, omvald, fröken EmeZie Andersson, nyvald, allmänna val- mansförbundet; fröken Ellen Moberg, ny- vald, fröken Ruth Dahl, demokratiska med- borgarförbundet; f r u Ellen Cederstrand, ny- vald, f r u Hilma Ohman, nyvald, f r u A l m a Hillerström, nyvald, f r u Mimnii Gyllawder, nyvald, arbetarepartiet.
Sundsvall.
Fröken Elin Nilsson tillika vald till ord- förande i stadsfullmäktiges valutskott.
Söderköping.
Föreståndarinnan fröken Julia Möller, fru Anna Andersson, telegrafkommissarien fru Bea Valgren, en f ö r r a r d e r a a&gt;- de t r e partierna.
Stoekhoim 1919, Ivar Hzeggströrns Boht~yr ' eri A.
B.
