# ID: svediakorp-per2679
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1919
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 6,933
# sentences: 335
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


om STRÄTT F u O Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rosträtt.
MOTTO: Vi trtnna ai&amp;ig@a ad nrpcket f &amp; en stor sak som en h r sak luan g6ra f &amp; o s.
VIII.
ARG.
1 Jaiide iiitresse fijr a t t siitta sig iii i sina iiya i.iittiglieiei * ocli skaffa sig till- riiclilip iiisikt för a t t riitt kuiiiia iitiiva deii .. I~iistrtittsfiireiiiiigariia så \ - iil soin fiireliisiiiiigsfiireriirigür ocli e11 tlel an- dra kulturellt intres,serade fiireiiingar ha också fiirsijkt a t t tillniiitesgå detta i ii t res se ge ii om ai io rd ii an de av k u rser j liomiiiiiiiaIkiinslial&gt;.
Naturligt \ - is lia också de olika partierna gjort sitt hii- sta f ö r att - var efter sin art - iipp- lysa de n y a viiljarna ocli anordnat val- möten för kvinnor, vilka iiven tyckas ha varit talrikt besökta.
Det liar såle- N:r 8.
Kvinnorna och freden.
Efter valen.
Taleii iiro i i i i avdiitade - (le iiiiirk- liga val, tia svciisi; a folket för första gangeii satt till såvtil de kommunala represeiitatioiieriiü som laiidstiiigeii på (leii allriiiiiiiia ocli lika röstriitteiis griind.
Resiiltateii: i \ - \: aleii i vad tlet giiller iiui.tifiirtlcliiiiifi.eii ha så siiiå- iiiiigoni iiifiiitit i pressen iiiider de gtiiigiia \ .cci&lt;oi.~ia, iiieii eii mer iii &amp; paeii- de statistik iivei.
tleiii fåi.
iiiaii iiiiiiri viiiita på.
Sålunda ii i tlet iiiiiiii icke bekant, i *.
il!
; cvi 1 1 t si vii ~ k i!
' p q Ii \ - iii ~ O ~ I I tlel W i: iri t i raleii.
A t t tleltagaiitlet varit gaiislia livligt åtiiiiiistoiic i stiiclrima iir dock tämligeii siilwrt.
l i e i i naturligtvis ä r det icke ti.oligt, att (le i regel tleltapit till lika liiip pi ' oc ' eiii soiii iiiiiniieii.
Maii slriillg.
iiiistaii ocksci \ silja siiga, a t t något såtlaiit 1iiiap1) ast \ - arit att iiii- ska.
Ty \ - i ffi iiit&lt;.
gliiitima, a t t de iiya \. " I.
; i jaima i ii \ - ei~viipaii (lc grac!
iit- gjorts a \ - I i \ - i i i i i o i.
.
ileii u / / v t ~ ~ u) rikt- tu ilitteii iii (vlfiii (le jii a t t v i i Iiel iiiliiigtl persoiiei., soiii fiiiwt c j \ .arit i %stberiit- tigade, sdsoiii (le flesta liust riir, l i e i i i - madiittrai * och Iieiiibitriitleii i ett slag f a t t r i i s t r i i t t.
Det iir tlå icke a t t be- giira att alla liviniioi ', soiii fiir några måriatlei.
setlaii icke haft eii taiilie på att (le sliiille fci i * iistriitt, iiied ett slag skola lia alltleles k1ai.t för sig, Iiiir de vilja rikta.
Och det iii.
tlå trots allt iiiera viiidigt om (' ii p e i w i i siiger: Jag Iiiiiiiiet.
c j t i l l fiirli~dlaiitleiia och \ - il1 cliirfiir iclw iiista, iiii oni lioii iiimiiar sin f ~ l l i i i a l i t dt fiirsta biinta agciit, soni vill narra lieiiiie tiiirtill.
A ' aiitlra sitlaii Iiai- blaiitl (le iiya 1- _. iiiiiliga viiljarna fiirnitirkts ett gliid- 1) II STOCKHOLM, 15 APRIL 1919 !ör c~cirn1~ii.g j r cd l&lt;«llnr t i l l koligress.
Kz.iti ?,0li01nIiiitt~ri Deii iiiternatioiielia Iiviiiiiol~oiiiiiiit- i611 för varaktig fred (I.
C. W. P.
P.
), soni bildades \ - i (l k \ - iiiiio !ionffressei~ i Haag 1915 och boni liar haft till e11 av sina friinista iippgiflcr a t t fiirbeietla eii kongress i saiiibaiitl med fredssliitet, h i - geiioni sin oidfiiraiitle Jane Ad- danis i Chicago iitsgiit kallel5e fil1 kongress i Berii deii 5 inaj.
Geiioni " De svenska liviiinoriias fredsliedja ", hil- (lad på iiiitiatil- a v sreiislia sektioiieii, Iini- p?
~ fredskroiielistor insaiiilat5], i .. 7,183: 66.
Diirifi.511 avgår fiir orriLo \ t- iiatlei.
0c.h propagaiitla k r.
1.281: 85, hterstår sålede5 lir.
5,901: 79, en h i i i i i i i i a soni e j fiirslår till effekt iv1 bidrag A t iiiåiiga.
Alla, som iiiiielia fredslarone- listor, t o i d e siiarast möjligt ii~siiiitla dessa till friilieii N. Widegren, Si1) yIle- gatan 59. visat sig, att Iiii L ' k \ ~iiiiioriia viil h1i niedleiiiiiiar a \ y landstiiigeH, till \ i l - fått eii riitlighet, s å kiiiiiia (le o c i l r s ~ Iiet (le först iiii blivit \ Talbara.
tlet aiisvai ' den iiicdfiii.
ocli vilja upp- Dessa föiltållaiideii iiro Iiellei.
icke fylla siiia iiya pliktci * pii biista siitt.
iitxii vikt, i i i i i.
tlct giiller Lvinrioriias fiii.
allrriiiiiiia aiigcliigeiihcter.
1511 f ' ifiga s o i i i iiiaii iiütiirligtvis koni- Ty blii) te \ e n institution iiteslutaiitle a \ - nier att sl&gt;eliiilera iiver lir, liiir livin- iioriian iiliatle iiistriitt liar inverkat på intiii, s a f ?t h-innoriia gliriia den i i p p gartisttilliiiiigeii.
Som riistiiiiigeri iir fattiiiiigen, a l t det iir cii aiigeliiqenliet, Iiciiilig, !&lt;an iiigeii statistik g e ett till- soiii inte angår dem, » VII soin de tliir- i ' iirlitligt s v a r pii rleii fragaii - och fbi.
iiite heliijva Iiålla reda på.
Xen iiigeii aiiiiari liellci ..
Ty det iir icke l-cta de, att tliii.
iiveii sitta liviniiliga Iirinnoriias iiliatle inflytande som iir representaiitei, titta de giiiaa efter i det eiitla iiya iiiomeiitet vid de iiii fiir- tidniiigariia, vad dessa Iia sagt, och 55 rättade raleii, iitaii tlet.
iir också den lioiiiiiiei * i i i t i ~ s s e t fiir sjiilva Erågoriia graderade skalans borttagande och deii så miåniiigoni a v sig sjiilv.
alliniiiina iöstriitteiis iiifiiraiide liveii Kiiiellei~tid LIT det tydligt, att iiiiiiu f i i r iriiiiineii.
Att dessa fiiriiiitlriiigar i t å r tlrt stora flertalet l r ~ i i i n o r ganska skulle meclfiira stora vinster fiir det i ' i.ainrnüiicie fiir de iiya uppgifter, soiii a partiet \ - ar fiirut- iiii koinniit (lem till del, on1 iiii deras sett, inen om kviiinoriia Iia iikat eller intresse redaii tir viickt.
Det iir diirför iiiiiiskat dessa, kar1 aldi.ig nied siilier- riislriittsföicrijiigariias moraliska skyl- het avgöras.
dighet att göra sitt biista fiir att vid- Deii omstäiidiglieteii att k \ - iiinorna niakthålla detta iiitresse och hjiilpa 1-: iiiiiorna att fijrvärva de kunskaper nii haft.
l i l a stort inflytande på valen som iiiiinneri, h a r liven medfört, att val- de behöva.
Och det iir deii lugnare pe- ledningarna blivit mera tilliiiötesgåeii- rioden mellan valen, soiii röstriittsför- (le med iippsättaiide aT kvinnliga kan- eningarria böra utnyttja f ö r sitt neu- didatei .. Äiiiiii förellgger inte någon trala upplysningsarbete.
S t r a x t före soiii helst statistik över Iiiir många valen niåste, i, om vi vilja göra v å r t kvinnor som komniit in i de lrommu- inflytande gällande, verka inom parti- a an en nala korporationerna, nien säkerligen erna, och valagitationen blir s " l1 ha kvinnornas antal diir ökats.
Lika- fullt ' opartisk upplysning.
Men dess- ledes komma viil en del kvinnor a t t einellaii känna vi ändå med förnyad t1c.s Ännu en seger för kvinnosaken i England.
Eli tclegraiii L o i i d o i ~ ii:etltlelar id andra liisiiiiigeii eii- liiilligt aiitagit en a \ Laboiii.
Party viickt iiintioii, soiii a \ a t t i i p p l i i ~ \ ii liiiidi * cii fiir Iiviiiiitit ' s aiistiilliiiiig i ci- vila ocli jiiriiliska: imbctsvcrk, a t i flii.- liiiia dem ralriitt pa samnia 1 illkor honi niiiii saiiit att gc ii \ iiiiiliga tittlinpar a \ - deii eiigelslia IiOgatlelii r a t t att sitta i iiverliiiset.
i2tltlisoii aiitytldc, att re- geri iigeii e j s bii 11 e gotlki i I i i i a fiii.hl age t om iiridriiig al7 (le be3tkeiide illkoren för Iiviiiiilig \ allaiitt ocli tliii-för skulle föreslå tleiiiia paragrafs uppliii \ aiitle \ id l) illeris beliaii~lliiig i i i f i h iiiitlei.liii- hets komrnitti ..
De i) vi.iga j hilleii fii- reslagiia ref ori i i er i i a t ort lc tl ii r ~ i o i t i i princip koiiiiiia att gotll,iiiiiiah.
att uiiderliiisct fi * åii \ styrha, I i i i i x vi alla k \ iiiiioi., obe~oeii- de a r partier och sanili~illslilassei~, iin- iiii måste Iiålla sammaii och lijiilpa \ araiidra att viirdigt iipi~fylla de aii- språk, soiii \ år iiya sttilliiiiig i sani- liiillet åliigger os \.
Kli är det \ isserligeii \; i l låiigt lidet på våren för att aiiortliia iiya kurser, men röstriittsfiiieni iigariia böra åtiuiii- stone börja tiiiika på, liiirii de \ a r i h i i i stad skola till Iiösteii 115 biista satt fylla deii uppgift soni n u särskilt på- vilar os:, - kvinnoriias iipplysning.
Gulli Pefrini.
.
6 BÖSTRÄTT 2 ROST-TT Propositionen om kvinnor öst rät ten.
F Ö B KVIHNOB utkommer den 1 och 15 i var m b a d med nn- dantag av juii och augusti månader.
Redaktionskommitte: AXN MABGRET HOLMGEEN, EBBA PALMSTIERNA, ESTER BRISMAK, SIGSE JACOBSOK.
Redaktion cch Exp.
: 24 Brunkebergstorg 1 Rdaktionstid: onsdag och lördag kl. 1 / s3-1 / s4.
Expeditionen oppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel, 8600.
Allm.
tel. 14729.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm, Prenumeration genom posten: Pris f6r 1919 Kr.
2:50.
Uwummer 15 öre.
FBr utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom insändande av kr.
3: 25 i postarivisning tiii tidniigene exped.
Annonspris: 10 öre per mm.
å sista sidan, 15 6re B de övriga.
Vid längre tids annonsering rabatt.
.- R U SI T R ÄT T e~ B Y R Å N 24 Brunkebergstorg *, Stockholm Allm.
tel. 147 29.
Rikstel.
86 00.
Öppen vardagar kl. 1-4.30 e. m.
L.
K.
P.
R:s sekreterare trrffas personligen kl. 1-3 e. m.
Kvinnlighet soni merit.
T ' id återbeslittande av den lediga rektorstjänsten vid Stockholms folk- skoleseminarium h a r skolöverstyrelsen givit sitt Eörord å t seminarielektorn i Falun, Anna Sörensen.
Hiirom har be- svär anförts a v en annan sökande till platsen, ledamoten a v första kamma- ren, seniinarielektorn i Linköping, OS- ear Olsson, som anser a t t överstyrel- sens förord strider mot de av riksda- gen 1917 fastställda grunderna för fri och öppen tävlan mellan män och kvin- nor till ämneslärare och rektorsbefatt- ningar r i d folkskoleseminarier.
Han anser sig niimiigen beträffande meri- ter jiimnbördig och i några avseenden överlägsen lektor Sörensen, som en- ligt lians uppfattning endast h a r en förtjänst framför honom - den uti vara kvinrca!
O, I sena tiders kvinnor!
Rannsaken edra hjärtan!
Kännen I tillbörlig vre.
de vid tanken att möjligen egenslrapen a \ - a t t Tara kvinna skulle kunna räk- nas som merit vid besättandet a v rek- torsbefattning r i d seminarium med kvinnliga elever?
Ären I riktigt liviti alla gainla, atavistiska föreställningal om betydelzcii a v kvinnlig ledning 1 fråga om unga kvinnor och ären I full1 redo att acceptera den OlssonskL: ståndpunkten med alla dess konsekven ser?
!Fy naturligtvis kunna vi med sna raste vänta en förstakammarmotior om undanrödjande a v de formella hin der, som alltjämt ligga i vägen föl kvinnors besättande a v rektorsbefatt ningar vid läroverk med manliga ele ver.
Och naturligtvis kommer våi riksdag, i full och hel tillämpning a 7 principen att statstjänster böra tillsät tas på grund a v " förtjänst och skick lighet allena ", a t t bifalla motionen Det gäller för kvinnorna att vararedc f &amp; den nya tidens - och den nge man nens - krav!
Fallet Olsson kontra Sörensen ha sitt stora intresse u r principiell syn punkt.
De bägge kandidaternas pro fesionella förutsättningar för befatt ningen undandrager sig givetvis bedö mande från deras sida, som icke ärt sakkunniga.
Anna Kleman.
F Ö B KYIIPHOR Avlämnad inför riksdagen den 22 mars i år.
.ioneii - och dels a t t spörsmiilet om rösträtt för kvinnor så nyligen hän- skjutits till en utredning, vars resul- Lat ännu icke förelåge.
Men i 1907 å r s proposition gavs tillika ett oförbehåll- samt erkännande av det berättigade i l e n pågående rörelsen för att kvinnan, den gifta såväl som den ogifta, måtte kunna sjiilv bevaka sina egna intres- sen och ä g a a t t lika med mannen del- Fn historilz över den kvinnliga röst- taga i det offentliga livet; och uttala- des i propositionen den övertygelsen, rättsfrcigans läge.
att politisk rösträtt för Sveriges kvin- Kvinnornas rösträttsfråga står bland nor i en n ä r a liggande framtid 1- Lom- andra olösta spörsmål på författnings- me att bliva verklighet.
ivets område i ett alldeles särskilt äge.
Övriga inskränkningar i den all- Motioner i fr&amp;gan.
n ä n n a rösträtten, sådan denna genom Den rörelse, som ställt Irrar p å röst- 1907-1909 års författningsrevision ge- rätt för kvinnor och vars verksamhet staltades, kunde betraktas såsom betin- i 1907 års författningsproposition med: elser för sagda författningsförslags ett så varmt uttryck a v erkännande Intagande a v regering och riksdag, omförmäldes, h a r under de år, som låt vara att vidsträckta meningsgmp- gått efter det 1907-1909 års författ- per inom folket icke därmed ställdes ningsändringar trätt i verket, fortsatt till freds.
Vad åter angår kvinnorost- a t t vaxa med ölrad anslutning inom rätten, har dess berättigande soin en alla partier och samhlillsklassei.
Till given följd av, att männen erhölle röst- riksdagen h a r kvinnornas rösträtts- rätt, på det mest auktoritativa sätt vid krav, sedan den a v K.
M:t p å riks- skilda tillfällen erkänts utan a t t rät- dagens hemställan föranstaltade iitred- ten ännu bragts till förverkligande.
ningen blivit slutförd, framförts ge- Att, därest allmän rösträtt införts för nom K.
M:ts år 1912 avgivna propo- män, röstriitt för kvinnor bör följa så- sition (n:r 110).
Därjämte h a r frågan som en oavvislig konselrvens, h a r re- upprepade gånger gjorts till föremål Jan uttalats av den främste grund- för motioner i riksdagen.
Så h a r efter läggaren a v 1866 å r s riksdagsskick tiden för den allmänna rösträttens in- Louis de Geer - själv visserligen icke förande fallet varit vid 1909, 1911, 1912, anhängare av den allmänna rösträtten.
1914 och 1917 års riksdagar.
Hiirvid Till de Geers mening härom anslöl har lir Branting m. fl.
medlemmar av sig därefter 1899 års konstitutionsiit- det socialdemol~ratislra partiet väckt skott vid dess avstyrkande yttrande vissa särskilda yrkanden, vilka väsent- över de framstallningar, som nämnda ligeii ägt samband med motion " tirer- a r gjorts till riksdagen angående en nas tidigare omnämnda k r a v på de omläggning av grunderna för män- allmänna rösträttsstreckens revide- nens rösträtt.
Och d å K.
M:t år 1902 ring.
I propositionen a v år 1912 och i förelade riksdagen förslag on1 en po- de från liberalt håll framkomna mo- litisk rösträttsreform p &amp; den lrommu- tionerna h a r man däremot i forsta nala rösträttens grund, förklarade då- hand ansett det angeläget att få kvin- rarande statsministern frih.
v. Otter, nornas röstriitt erkänd på nu gällande att, därest frågan om införande om all- röstrüttsgrunder utan sammanförande män rösträtt måhiinda j n o m den när- med spörsmålet om de allmänna röst- maste framticlen komme att framträ- rättsinskränkningarnas lämplighet.
I Ja, densamma otvivelaktigt måste för- 1912 års proposition liksom i samtliga bindas med förslag om rösträtt även därefter väckta motioner, från vilket Pör kvinnorna.
hå11 de iin kommit, h a r man emellertid Alldeles samma ståndpunkt i fråga i princip utgått ifrån, att kvinnorna om den allmänna rösträttens inverkan borde erhålla rösträtt under samma på ett ståndpunktstagande till livinn- betingelser som män, silledes vid lika lig rösträtt intogs av 1906 års riksdag.
ålder etc. Med hänsyn till det förslag till allmän Frågan om röstriitt för kvinnor har rösträtt, som då förelåg, och dess sam- vid samtliga h ä r särskilt omnämnda band med kvinnornas rösträttsfråga tillfällen, d å den rarit föremål för beslöt nämnda riksdag att i enlighet riksdagens behandling, bifallits a v an- med konstitutionsutskottets hemställan d r a kammaren, men avslagits a v för- hos K.
M:t anhålla om allsidig utred- s ta kammaren.
ning a v den motionsvis väckta frågan Frågans lösning rucker närmare.
om beredande av politisk rösträtt för kvinnor.
Riksdagen motiverade sitt be- Propositionen redogör för h u r i no- slut bl.
a. därmed, att det näppeligen vember 1917, då de nyss förut förrätta- kunde vara förenligt med införande av de valen till riksdagens andra kamma- en så vidsträckt valrätt för män, som re visade en majoritet för kraven på ifrågasatts, att från direkt politiskt in- författningsreformer, sakkunniga a v flytande utestänga kvinnorna, vilka civil- och justitiedepartementen till- hade l i k a stora intressen att tillvara- kallades för att utreda och lämna för- taga i samhället som männen och där- slag till de önskade reformerna.
För för borde sättas i tillfälle a t t genom klarläggande a v frågan om kvinnans deltagande i de politiska valen göra rösträtt behövdes ingen siirskild utred- dessa intressen tillbörligt beaktade.
ning, då sådan redan förefanns.
Detta riksdagens principuttalande Vid 1918 års lagtima riksdag förnya- till förmån för kvinnlig rösträtt såsom de E.
M:t sin framställning om infö- en logisk konsekvens a v den allmänna rande a v rösträtt för kvinnor på sam- rristrättens erkännande föranleddc m a villkor som för män.
Aven denna emellertid icke frågans upptagande j gång föll förslaget härom på grund av 1907 års författningsproposition.
Så- första kammarens ställning till frågaa.
som skäl härför anfördes, dels att den.
Andra kammaren antog E.
M:ts för- na vittutseende fråga kunde befarar slag efter konstitutionsutskottets hem- fördröja lösningen a v männens röst.
stgllan med ett tillägg, avseende att rättsfråga - en farhåga, som f ö r a n bereda äkta makar möjlighet att under lett sakens undanskjutande jiimväl vissa betingelser rösta genom endera den år 1906 avgivna rösträttsproposi.
maken.
U r den kungliga propositionen om poli- isk rösträtt för kvinnor på samma villkor om för män, framlagd inför riksdagen den i2 mars i år, meddela vi härmed de v i - entligaste punkterna.
Det förtjinar att Gipekas att denna gång, €ör första gången den kvinnliga rösträttens historia, ingen notion väckts mot förslaget.
(RubrYker och iursiveringar äro R. f.
K:s.)
A.-B, JOHN Vm LÖFGREN &amp; G:O Kungl.
Hofleverantör B w t.
429 Fredsgatan 3, Stockholm, Vid tiden för a \ - l&amp;ninandet a v ovan- nämnda utredning stod det klart för statsrådet, a t t skyndsamma åtgärder från statsmalrteriias sida borde vidta- ras för a t t tillmötesgå de reformkrav G författningslivets område, vilka med växande styrka och obestridligt berättigande länge gjort sig gällande inom v å r t folk.
Mitt under världskri- get hade det ena landet efter det andra sökt vinna ökad samling omkring de krävande yttre och i n r a uppgifter, som kristiden medfört, genom att bereda folken största möjliga delaktigheter i ansvaret för sina öden.
Ett krigföran- le land soni England, ett neutralt land i h å r t utsatt ställning som Hol- land, hade funnit det utgöra en ange- lägenhet a v största vikt a t t i ett jäm- Förelsevis tidigt skede av kriget taga vittgående steg f ö r ytterligare demo- kratisering av sina författningar.
Ef- ter det mellan de krigförande träffade stilleståndet hade därefter inom de de- lar a v Centraleuropa, varest styrelsen förut \ - arit mer eller mindre autokra- tisk, det gamla regeringssättet störtat samman och lämnat rum för regerin- gar, vilka i en radikalt genomförd de- molrrali sågo ett oeftergivligt villkor för framgårig i sin striivan att upp- rätthålla en ordnad samhöllsutveck- ling.
Siirskilt dessa sistnämnda tilldra- gelser under hösten 1918 måste givet- r i s återverka på follrstämningen även i v å r t land till skärpande och påskyn- dande av de ouppfyllda kraren på en omfattande och djupgående författ- ningsrevision.
Under sådana omstiindigheter fann sig statsrådet böra tillstyrka K.
M:t att i den utst räckning, som grundlagsenligt liite sig göra, redan vid den för annat ändamål saniman- kallade urtima riksdagen framrägga författningsfrågan till behandling.
Till slutligt avgörande kunde visserligen allenast då företagas en revision ar kommunalrösträtten och därmed sam- manhängande spörsmål.
Men regerin- gen ansåg det angeläget att samtidigt tjllkännagiva grundlinjerna till hela sitt program för en författiiingsrevi- cion f ö r a t t därmedelst klargöra, att frågan i själva verket borde betraktas såsom ett helt och ofördröjligen brin- gas till sin lösning, så snart de for- mella betingelserna hiirför kunde upp- fyllas.
Förslags framluggande vid tirtima riksdagen.
Enligt Iiär förut angivna linjer och under framhållande av frågans sam- band med en allmän författningsre- form avgavs därefter förslag om en revision av kommunalrösträtten ar K.
M:t till 1918 års urtima riksdag.
Bland andra nyheter i förslaget var den, a t t kvinna skulle bliva valbar även till landsingen.
Förslaget innehåller vidare bestiim- ruelsei, som avse att i grundlag giva kvinnor valrätt och valbarhet till riks- dagens båda kamrar p å samma villkor som män.
Vad angår val till första kammaren, hava j u kvinnorna icke va- rit utestängda från indirekt ralrätt, varjämte de såsom stadsfullmäktige i vissa större städer ä r e n kunnat äga direkt valrätt.
Genom tidigare om- nämnd ändring i landstingsförordnin- gen erhöllo de nyligen också möjlighet att såsom ledamöter i landsting vara elektorer vid förstakammarval.
Nu föreslås sådana ändringar i riksdags- ordningen, a t t kvinna skall v a r a val- bar till första kammaren (par.
9) samt valbar och valberättigad till andra kammaren (par.
16 o. 19).
Emellertid har, liksom i tidigare förslag, ansetts lämpligt a t t medgiva kvinna r ä t t att utan särskilda skäl avsäga sig riks- dagsmannauppdrag.
Sveriges äidsta, största o. bäst Vid behandling a v frågan om kvin- renommerade specialaffär j nas rösträtt har från olika håll, sär- skilt inom riksdagen, framhållits an- &amp; gelägenheten av, att de gifta kvinnor- Provert 1sndsortensändasgratfso.ianco na icke allenast genom lagbestämmel- Siden- Pile-Kläaningstyger A+ T.
5848 N:R 8
N:R 8 BÖSTBATT F Ö B KUI " nT0B se tillerkandes rösträtt, utan även att det bereddes dem full möjlighet att nyttja sin rätt, vilket åter icke läte sig göra på annat sätt, ä n a t t äkta makar finge rösta genom endera ma- ken.
Med avseende härå erinras om a t t K.
M:t beslutat avlåta proposition till riksdagen med förslag till bestäm- melser om rösträttsutövning, utan in- ställande inför valförrättare, vid val till andra kammaren samt a t t därmed åsyftas jämviil att underlätta äkta ma- kars röstning.
Huvudbestämmelsen i 16 avser att bereda kvinnor valrätt till andra kam- maren på samma betingelser som män, alltså vid samma ålder och i övrigt un- der lika villkor.
Sådd och gensådd.
Några inihyck f r å n samhälbkwser i Dalarna.
Moti wringeii.
Motiven för a t t nu iintligen taga detta steg fram mot full likställighet mellan man och kvinna ligga så up- penbart i den moderna samhällsutveck- lingens hela riktning, att det synes överflödigt att h ä r återupprepa dem.
F ö r ett närmare angivande a v de prin- cipiella och praktiska skiilen f ö r kvin- nans riisträtt hiinvisas till den fram- ställning, som liimuats i K.
M:ts pro- positioner i iimnet vid 1912 och 1918 års lagtima riksdagar.
Men det bör tilläggas, att, på sätt som utvisas av den här förut liimnade redogörelsen för kvinnorösträttens framsteg under det senaste året, den allmiinna rörelsen för kvinnornas politiska fullmyndighet alltjämt fortgår med bevarad livskraft och växande framgång.
Det torde f å anses uteslutet, att, efter den väldiga utvidgning a v de medbor- gerliga rättigheterna, soni i övrigt kommit till stånd eller Gr nära förestå- ende tack vare den ådagalagda gemen- samma viljan till samfiirstånd bland vårt folks representanter i riksdagen, kvinnorna icke skulle tillerkännas i varje hänseende lika politiska rättig- heter med mannen.
Den allmänna röst- rättens egen princip har - enligt vad h ä r förut berörts - allmiint ansetts böra ställa kvinnorna i alldeles sam- ma plan som männen i fråga om all- männa rättigheter; lika politiska rät- tigheter synas också böra framgå som konsekvens av den lösning, som kom- munalrösträtten nyligen erhållit; och slutligen framhålles som säkert, att den förbehållslösa anslutning till kvin- norösträtten, som från riksdagens sida givits i samband med författningsfrå- gans behandling vid urtima riksdagen, jämväl bör betraktas som uttrycket för e n beredvillighet att medgiva kvin- norna deras politiska medborgarrätt ntan avprutning.
Stina Qiiint 60 år.
Sextio år fyllde den 12 april redaktö- ren för Folkskolans barntidning, frö- ken Stina Quint.
I v å r rösträttsrörelse h a r fröken Quint varit med f r å n så gott som första början, hon kom omedelbart in som kassaförvaltare i Stockholmsför- eningen och stannade p å denna post i 10 år.
Numera är hon vice ordf. i Moderata Kvinnors rösträttsförening, vartill hon h a r varit en a v initiativta- garna.
Sin förnämsta verksamhet h a r hon som stiftare av och redaktör för före- taget Folkskolans Barntidning, som existerat sedan 1892 och fyllt en stor uppgift.
Med barntidningen följde un- d e r tio års tid en gratisbilaga: " Till föräldrar ", som utan tvivel hade sin stora mission.
Folkskolans Barntid- ning utdelar även stipendier åt lärare som önska genomgå de s. k. sommar- kurserna och till sjukhjiilp.
Samman- l a d har 27.000 kr.
utdelats till dessa ändamål.
Fröken Quint, som varit stadsfull- mäktig i 7 år, är medlem i Stockholms Stads Barnavårdsnämd och styrelse- medlem i folkskoledirektioneri. '
I Att färdas i Dalarna på samhällskur ser, det ä r dock något helt annat, är a t t i samma syfte ge sig u t i sydliga.
re delar a v v å r t land.
Nu ha j u ock kurserna h ä r varit fullt mönstergill1 ordnade och det inverkar j u i oerhöri hög grad.
Men dessutom h a r dalafolkei mycket mer a v vakenhet och liv övei sig.
Och gemensamhetsandan - käns- lan a v samhörighet är h ä r starkarc utvecklad.
Livet blir därför något me1 enande - förtroligare.
Är det ej så bland oss " sbderbor " att, när vi komma tillsammans, lägger sig gärna stelheten som ett spöke över samvaron.
Det förefaller nästan, som om det vore en strävan hos v a r och en a t t hålla sig väl på sin kant, värna om sin värdighet.
Eller är det blyghe- ten eller misstron, som gör, att man så njuggt håller inne med det, som bor j ens sinne.
Ett faktum är, att männi- skan allt för lite f å r skymta fram.
Vi gå omkring som bakom en förskans.
niiig, i viss mån njutande a v det och p i samma gång lindrande vad månnc egentligen muren kring vår nästa gömmer bakom sig.
Häruppe besvärar man sig ej med de tjocka murarna.
Nog kan väl en främling vid första sammanträffandel finna befolkningen kärv och frånstö- tande - men försök loda och du finner snart d ä r bakom ett öppet, rättframt.
ärligt sinne, ett förtroendeingivande väsen.
Dalafolket känner sitt värde - men det värde man tillmäter sig själv, till- mäter man även sin nästa.
Det blir: " du och jag - lika inför v å r Herre. "
Och sina tankar sticker man e j un- der stolen med.
Man vågar tänka och man vagar visa sina tankar och käns- lor.
Det är därför helt naturligt att samlivet skall bli rikare.
Kom in i eii möteslokal och hör hur len fosterländska sången enkelt och Dkonstlat klingar.
Man kan sjunga i Dalom, ätminstone på vissa orter.
När Je stämma upp: " J a g vet ett land ", då går det som en dallring genom mäng- len.
Det är kärleken till hembygden, som bär tonerna fram.
Och fastän främ- ling är man med i denna stämning a v hela sitt hjärta.
Ty Dalarna är ett här- iigt land - inte minst i vinterskrud.
Dessa gnistrande snöfält med färgfläc- kar i rött, blått, violett och höjdernas ich himlens underbara nyanser i regn- bågens alla färger - ständigt växlan- le!
- Är så landskapet tillika klätt L rimfrost - d å tycker man sig för- €lyttad i n i en drömvärld.
Men det ä r ej blott i sången som folkets kärlek till hembygden kommer; il1 synes.
Den visar sig fastmer i ar- Detet för bygden, för samhället.
Och lärvidlag tyckes ofta kvinnans intres- je vara lika stort som mannens.
Man- ien är här heller inte så rädd för a t t, a kvinnan till hjälp.
Man kan märka iennes spår ä n h ä r än där.
På en ort i a r man lagat att de små, som eljest Fått en tom, glädjefattig barndom, f å nnehåll i sina barnaår genom kinder-: arten, d ä r ett hemlivs trevnad och iärlek omger dem.
Och hon vet även ttt följa deras fostran uppåt - vem can som en kvinna förstå vad barnet iräver så till kropp som själ?
Samhäl- ets uppfostrargärning är framförallt iennes gärning.
Eller du ser henne värnande de fat- .iga gamlas rätt.
Det kan v a r a en del jmå detaljer, som hon h ä r genomfört, nen som man väl förstår just äro för- xtsättningarna för att de gamla skola ' å värme och r o omkring sig.
Bland de många präktiga kvinnor jag sett i Dalarna kan jag e j låta bli att d r a fram några typer.
Först d å 70-åringen.
Det är e j mån- ga i sitt livs middagshöjd, som ge ett så levande, så starkt intryck.
Man för- står hennes förmåga att gripa, att b e tvinga.
Där andra stå maktlösa, där förmår hon utföra något, d ä r andra slås till marken, d ä r står hon rak.
Mö- dan tycks hon ej lägga märke till, hen- nes blick går längre - till målet.
Hon har länge varit en kämpe för nykter- hetssaken, men hon begränsar sig ej till ett område.
Hennes starka rätts- känsla driver henne till kamp emot orätten, v a r den ä n möter.
J a g såg henne - samhällsmodern - d ä r hon talade till folket.
Hög och reslig stod hon där, varm och bild - trosstark och briniiade.
Stark var också hennes tro p å människorna.
Kanske v a r det den som gjorde, att hon tycktes få fram så mycket hos dem.
Tro föder tro - liv föder liv.
Föredömets makt och ett käm- pande sinnes stora segerkraft - det är den iiverskrift j a g vill sätta över hen- nes liv.
- Ä r det inte sådana männi- skor som framförallt behövas.
Männi- skor, som genom sin allt Övervinnande tro rycka oss loss ur missmod och misstro till liv - till tro p å människor- na.
Kanske skulle vi d å ock kunna upptäcka liv, d ä r v i hitintills ej kun- nat se det - en liten späd brodd, som vi kanske förut i förblindelse trampat ned.
Ty ä r det ej så, a t t vi ofta blott söka endast mogna fält eller blomst- rande marker.
Vi glömma, att brodden måste först skjuta - måste först med varsam hand omhuldas.
I misstro och missmgd försumma vi ofta att värna spirande liv.
Tänk om vi någon gång varit den järnskodda hälen, som såra- de till döds - eller den klumpiga, hår- d a handen som bröt - som slog - Tänk, om det i vår närhet finns liv, som tynar i brist på förtroendets sol och hjärtevärme.
Kanske vi, just vi själva, äro den djupaste anledningen till ödemarkerna omkring oss - till is- kylan, som hindrar vüxtligheten.
Hjär- tats tro och värme - ha vi prövat den kraften?
Tänk om alla vi, som klaga över död och intighet i livet, skulle kunna bli, som kvinnan i dalabygden - bli livgiverskor.
- Du måste även l ä r a känna Bret-An- na, bondhustrun d ä r uppe f r å n byn.
J u s t på höjden ligger hennes hem med den underbaraste utsikt över nejden.
I solnedgången v a r j a g på nedfärd där- ifrån.
Det v a r flammor och brand över hela landskapet.
Solen tycktes lekande kasta u t det ena färgmönstret efter det andra på vinterns snöfält.
Där lyste det rött - d ä r göt sig en ström a v guld över snöytan - och d ä r den underbara drömtunga violetta dagern eller den mer lätta fina lilatonen.
Alldeles för- lamad a v intrycket hade j a g stannat.
Nu fick j a g plötsligt syn på Bret-An- a a i sin vita fårskinnspäls och den ljusa huvudduken, hon v a r p å väg ner- €ör sluttningen med sin stötting.
Var- je kväll gav hon sig ner till föreläsnin- garna, fastän hon hade närmare 2 timmars väg.
Nu vänder hon sig om, och du kan se hennes allvarliga ansik- te med de rena linjerna, de kloka ögo- nen och det bestämda draget kring munnen.
Jag såg ett gammalt port- rätt a v hennes mormor, hennes mor Dch henne själv.
Det v a r t r e så lika an- sikten, som man sällan ser.
Samma lin- jer, samma uttryck.
Man skulle kun- n a t tro det v a r samma person vid oli- ka ålder.
Det är som om släktet arbe- tat för att få fram något, som i Bret- Anna nu också kanske kan komma Fram.
Mormodern och modern vor0 bå- 3a utestängda från verkande liv i sam- hället.
Nu får dotterdottern och dot- tern ta upp gärningen.
Nyss är hon invald i fattigvårdsstyrelsen.
Hon kän- ner ansvaret - hon vill göra sin plikt, l e t förstår man.
Och det nya ålder- lomshemmet ligger också alldeles ne- lanför hennes eget hem.
Hon kan vaka 5ver det dagligen - som de gamlas go- 3 Maria Bolin T.
Det svider i hjärtat, när en trägen och trogen rösträttskämpe går bort utan a t t h a fått uppleva den stora livihnofrigörelse som kampen gälier.
F ö r Maria Bolin hägrade kvinnornas inträde i det politiska livet som ef3 ljussken i nattens mörker.
Hon skulle h a erfarit mer glädje ä n de flesta ar rösträttssegern.
Hon hörde till dem, som vänta mycket gott för stat och samhälle av kvinnligt medarbete och medansvar i styrelsen.
Själv v a r hon besjälad av e n djup och allvarlig sam- hällsanda., som tog sig uttryck i mån- ga former.
B1.
a. v a r hon medlem i Rönninge municipalnämnd.
Men först och sist v a r hon verksam för upplysning och höll ofta föredrag, mest om rösträtten och fredssaken.
Och hon v a r även mån om att skapa glädje bland dem hon ville upplysa.
Hon åtog sig därför det mödosamma diri- gentskapet för samhällets sångkör, föi- utom åtskilligt annat.
Till alla dessa intressen kom hennes kärlek till jorden.
Hon v a r en hän- g h e n jordbrukare.
Allt som växte var henne för övrigt kärt, antingen det var en blomma vid dikeskanten eller en världsfamnande tanke.
Nu är hon borta - och vi sakna i henne en trofast vän till all kvinnosak.
Ann Margret Holmgren.
da skyddsängel.
- Man är även be- tänkt på a t t invälja henne i kommunal- fullmäktige.
Det ä r att hoppas att det går så.
En så ansvarsfylld klok, god kvinna, h a r samhället e j råd alt v a r a av med.
Se ' n är det den lilla späda varelsen som egentligen blivit omplanterad i Dalarnas jordmån.
J a g skulle vilja 1å- ta dig höra hennes historia, men den: ii för lång.
Så mycket kan du emel- lertid veta a t t hela hennes barndom varit ett martyrium.
.Hon h a r aldrig som andra barn varit omgiven a v vär- me och kärlek.
Hugg och slag föllo p å jet känsliga barnets lott.
I hemmet sick hon alltid i vägen.
- Tiden gick, east det värkte i hjärteroten.
Långa tider v a r hon hos främmande männi- skor.
- Så tog hon lärarinneexamen 3ch blev sin egen.
- - - Nu bär hon imsorg för mor och syskon.
Här är nu undret.
Bitterhet h a r e j fyllt hen- les själ.
Hon är älskande - varm.
Från henne flöda helande, läkande krafter.
Hon räcker så oändligt till för illa.
- Där uppe sitter hon nu i en li- ten v r å av världen.
Man skulle vilja Eörflytta henne till e n medelpunkt - röra henne fram f ö r världens blickar - inte för hennes egen skull men for indras - för alla deras, som behöva ära a v henne, att kärleken kan över- rinna allt.
D u ljusa, fina, goda väsen - luttrad i eld - som sträcker din famn mot allt levande med en allt för- stående, allt förlåtande kärlek - som ever så rikt - så fullt - så lyckligt Det finnes ändå så många verkligt stora människor i denna till synes så Fattiga värld.
Tiden är ej så tom på +katter.
Underligt att - just d ä r man ninst a n a r det - d ä r ligga de.
- Bland de tysta i landen.
- Det är också underbart att få vara ite på färdeväg och hugnas av så nycket stort och gott.
Måtte också nå- rot ges i gengäld.
- Sådd och gen-; ådd - allt till mognad för det, som ir v ä r t att kallas liv.
Dalarna i februari 1919.
Tilly Borg.
____.
.-
