# ID: svediakorp-per2676
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1919
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,091
# sentences: 485
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidning utgiven av Landsftireningen fös kvinnans politiska rösträtt, MOTTO.
Vi kunna aldrig göra sd rnyckef fZr en stot sadr som en sfur sak km göra for oss.
VIII.
ARG.
(1 Marsvalen.
Under mars månad ha vi, som va och en vet, val till stads-, komrnuna ' och municipalfullmiilitige samt til landstingen.
De senare iiga r u m de 25 mars eller dagarna niirniast diix o III It r i ng, o ch f I ert a 1 et f u 1 Im ii I i t ige va komma sannolikt a t t äga rum uiitle sista veckan a v niars; det ser till ocl med ut som om riksdagen skulle vilji liimna tillständ a t t förliigga dem ävei till första veckan av april.
Det iir Iiviiinorna som äro den stor: obekanta faktorn l i d årets val.
De vore synnerligen önskviirt, om de ge noin stort deltagande i valen kundc Adagaliigga, a t t dat hos dem finnes et utbrett iiitresse för alliiiiiniia aiigelii geolieter.
Kanslie har också Itommis sionsviisendet med allt reglerande ock raiisonerande och mångaliaiida under ligheter g i v i t kvinnorna en nyttig å.iIiåd n i ngsl e I i tion om a tt ii o iii niuna I E angeliigeiiheter och även riksangelii.
genheter ä r o något, som mycket niira rijr var och eii a v dem, och såmedelsi stimulerat dem til.1 intresse för dessa val.
Den koiiimunala röstriittsrefor- men kom emellertid så pass brådstör- tot på oss alla, a t t det e j far väcka fiirvåning eller misstroende, ifall pro- portionen a v kvinnliga röstande i för- hållande till hela antalet röstberätti- gade kvinnor skulle bli mindre ä n bland de manliga väljarna.
Rutten att v a r a med och öva inflytaude på de allmiinna angeliigenheterna kan man skapa fi * ån den ena dagen till den an- dra, men intresset för dessa angeiii- genheter och kunskapen om dem går det icke så fort a t t trolla fram.
Lyckligtvis lian man j u härvidlag hoppas på verksam hjiiip a v de kom- munalt intresserade männen, vilka sii- kerligen komma a t t kraftigt påverka kvinnliga anförvanter och bekanta till deltagande i valen.
Att så sker, och a t t v a r och en d å också försöker in- tressera de nya väljarna fiir sin poli- tiska och kommunala åskådning, diir- om är intet a n n a t ä n gott a t t siiga, så Iiinge påverkandet sker på överty- gandets v ä g och utan anlitande a v va- re sig lock eller pock.
Men det duger icke, att kvinnorna endast låta män- 1 S T O C K H O L M, 1 M A R S 1919 De kvinnliga liiiiarna och statst,j %nsterria.
På liilcarbanan äger f i k iiärvarand det fiirliållantlet rum, a t t lönen ä r der sanima för liviiiiilig soin fiir maiili lie fa tt ni ngsi nnelia vare.
Tro1 igen lia t Iieller vederbörande fallit på den ide a t t det s l i ~ l l e vara annorlunda; fö samma arbete med samma Iiompeten samma lön, det var en sjiilvfallen, so ' klar sak.
Eiiiellertid iir det tywiirr si att icke alla liiliarbefattiiiiigar änn st5 öppna fur Iiviiiiior.
Griiiidlagshiii dret för liviniior att iiinclia s å d a n tjiinster - på en del olika urbetsorn råden - A vilka ligl.
fiillmakt utfiir ' las fiill vissei.ligen redan 1909.
Mei riksdagen vågalle sig inte på a t t utai viclüre förklara att dessa platser liii lanefter- ~ l i i i l l ~ stå öppna iiven fö iviuiior; nej, man skulle undersöka ____________~~ ~~ ~~~~ nen tänka för sig: de få ocltså l o v, a t .iinlia sjiilva ocli a t t skaffa sig ävei innan upplysning i n den de kunn: !å genom sina män.
Den som är ode titlerad och icke vet, vilket parti de Tore riktigast a t t giva sin röst, bör, in ian hon bestämmer sig, ta reda på iclii mi-a ett partis åskådning, utan oclisl le övrigas; det kan ske lätt och bil.
igt genom a t t man skaffar sig de oli.
; a partiernas tidningar under tider iiirmast före valet.
I förra numret a \ &lt;.
f. K. funnos även resum6er a \ amtliga partiers program, flertalet ut.
irbetade a v kvinnor inom dessa par.
ier.
Som synes på annat ställe i dagens iummer h a r L.
K.
P.
R. utsänt en var- iirig för okritiskt lämnande a v full- iialit till okiiiida fullniaktssamlare.
iådana äro icke alltid noga med san- ingen, och för de mera hänsynslösa ch mindre nogräknade ibland dein rauistå nog de oövade kvinnliga väl- srmassorna som ett ganska tacksamt ch lovande fiskevatten.
Ingen kvin- a får glömma, a t t lämnande a v full- ialit medför samma ansvar som rös- inde.
Att oövade viiljare första gån- en de utöva sin röstriitt begå misstag r miinsliligt och förlåtligt, a t t de där- iiiot låta sin röstriitt användas a v ndra, vilkas ståndpunkt de icke äro ilira på, både kan och bör iindvilias.
lltså bealtta noga L.
K.
P.
R:s upp- 3p och låt icke e r rösträtt missbrukas.
A.
W.
om e j för kvinnornas tillträde borc faststiillac sürsliilda grunder.
Den k. lörieregleriiigskommitteii riiliriad sedan u t a t t om kvinnor finge saiiim liin soni män, så skulle staten giir fiirlust på de kvinnliga befattriiiig!
Iiavariia, eniir Iiviniiors pensionsålds var liigre och deras genomsnittlig livsliingd större (ungefiir lialvtanns år) saiiit eftersom de icke betalade a \ gift till äiike- och pupillliassan, ich gjorde viiriiplilit och icke vor0 fanii jeföisiirjare.
Lustigt n o g tycks lönt regleiiiigslioiiimitt6Ii icke ha hyst någ ra tvivel om riktigheten a v sina prc misser: de diskiiteras åtmiiisione e j ui hetiinliandet.
Så mycket iiier har dett skett på a n d r a liåll, nu senast iiti skri velser som en a v de kviniiliga]: .I- c~ \ arii utsedd permanent koinmitt6 in) " amna till iiiediciiialstyrelesri d.
11 nov.
191 3ch till K.
M:t d.
20 febr.
1919.
Kom nitten har gjort efterforskningar efte: ruiiderria fiir kvinnors tidigare pensio .iering och diirvid funnit, a t t beniigen ieten hiirför lian spåras tillbaka til 1892 års riksdag d å det besliits at $111 ås I&lt; 011 ii rar i II n O r sli n 11 e f å, ic lie skyl ligtiet, men riittighet a t t om de si {ille avgå - med avkortad pension - iitill 5 år tidigare iin sina manlig: iolleger.
Att småskolliirariiinorna i di ' iirliållanden under vilka de levde (ocl lelvis iiiinu leva) - ofta ensligt boen le och diirigeiiom a v faror hotade iselt avlönade och tungt arbetande -; kulle ganska ofta bli utslitna i förtic ' iirundrar vii1 ingen.
Men väl kan max ' örundra sig över a t t bedömande iv denna kår i undantagsställning se lermera blivit normerande för fast tiillandet a v kvinnors pensionsåldei iver huvud taget.
Någon utredning rarifrån bevis kunnat hämtas föl: viiinornas tidigare ntslitande iir niiiinen, har niimligen aldrig företa.
: its!!
- Betriiffande kvinnans längrc ivsliingd framhåller Iiommitt611 dei egentliga i a t t tilliimpa genomsnitts.
tatistiken på en yrkesgrupp d ä r båda önen utföra samma arbete och löpa aiiima yrliesrisk.
Med samma fog om man vill ge kvinnorna lägre lön ärför a t t de leva längre, kunde man.
ö. siitta i fråga att giira detsamma etriiffandc t. ex. organiserade absolu- ister, d å dessas medellivslängd höjer ig över icke-absolutister ännu mera n h i n n o r n a s medellivsliingd höjer ig över niiinnens.
Orimligheten hiirav gger i öppen dag.
- Betriiffande nke- och pupilll&lt;assau borde det väl j v a r a oöverkomligt a t t låta även vinnliga tjiinsteinnehavare betala av- ifter till densamma; detta skulle j u lltid v a r a fördelaktigt f ö r kassan: N:r 5 kvinnorna skulle för sin del giirna de- l a den nackdelen iiied sina ogifta man- liga kolleger a t t e j i någon foriri få gott av inbetalningen.
- Vad viirn- pliktsbördan angår så är j u a t t antaga a t t den riitt snart kommer a t t minskas.
Skall emellertid hiinsyn tagas till den så kan det j u ske i form av framflytt- ning av ålderstilliiggen.
- Vad slut- ligen famil jeförsörjniiigen angår, s å bijr hänsyn till den naturligen Iia till följd a t t ogifta iiiiiii få liigre lön ä n gifta, v ' Iiet löneregleriiigsltommitt~n smeiiert i 9 e j förortiar; fulllioiiiligt 3riiiiligt iir a t t diirur deducera fraiii 3n liigre lön för kvinnor iin för ogifta män.
Htirttill koniiner att kvinnor ock Iiunna vara och e j sällan äro iamilje- försörjare.
Ärendet vilar nu hos K.
M:t. Medi-: inaistyrelsen so:??
haft a t t uttala sig liirorn i anledning a v förslaget om iitlgat tilltriide f ö r kvinnliga liikare till iospitalsliikaretjiinster har uttalat sig: or ... a t t alla dylika - överläkarebefatt- iirigar inbegripna - skola göras för lem tillgiingliga.
Vad avlönirigsfr5gan liiremot a n g å r liar medicinalstyrelsen äniligen okritiskt accepterat löiiereg- eririgsliommitt6ns förslag ehuru med irltiiiiiiaride av dess oliigenheter och ned uttalande a v a t t det varit lyckligt) in frågan liiinnat lösas genom a n d r a agstiftniiigsåtgiirder i n avlönings- ninskning för kvinnor.
E n reserva- ion är emellertid avgiven a v en till-; allad sakkunnig, överläkare E. Gö- ' ansson; den överensstämmer i hiivud- alt med d e kvinnliga Likarnas ford- qingar.
Karolina Widerström.
Vita Bandets föieläsningsserie for kvinnor.
Föreningen Vita Bandet h a r anord- lat en serie föredrag i sociala ämnen.
Den 3 m a r s hålles föredrag om De politiska partiernas stiillning till usdrycksförbudet " av ledamoten av ilrsdagens första liarninare kronofogde j.
H. von hlentzer (moderata partiet), ik sd ags nia n 11 en Be rii h a rd Er i k sso n jocialdemoliratisl&lt;a partiet), ledamo- m a v riksdagens första kammare red.
Carl Ekman (liberala partiet).
Den 5 mars: " Restrilrtionerna ocli förbudet ", ledamoten a v riksdagens första kani- mare red.
Carl Ekman; " Medborgarriitt - medborgaransvar ", d:r Lydia Wahl- ström.
Förellisningariia i " Bostadsfrå- gan " a v frölieii Gerda Meyerson och om " Ungdomcns sunda utveckling " a v fru Ester Lutteinan upprepas sönda- gen den 9 mars lil.
halv 8 e. m. i Sö- dermalms liiroverk.
Föreläsningarna hållas i Detthoska skolans hörsal, Eriksbergsgatan 10, kl. halv 8 e. m.
____ ...
R O S T R Ä T T F O R KUTNII ' OR 2 N:R 5 Hur väljer man?
renom.
Skall en förskjutning kunna lie, bijr lielire siirskild lista tryckas ntkornmor den 1 orh 15 I ORV rnhnn .. med un- ied enbart det ilaiiin man vill fil En lektion i vaiteknik.
dantag av juli och augusti månader.
ram.
Diirigenom tager man dock bort h d a k t d c: VERA v. KRBBIEB.
Nar vid de n u stundande valen a v av om de iiro sl; attsl&lt;yldiga eller iclie.
tsikteri för denna person a t t g A in tadsfullmiiktige, kommunalfulliiiäkti- Uteslutna äro blott: 1) de soni uti&lt;lcr ini supyleaiit.
Rdaktionskommittb: e och landstingsledamöter niånga, å r 1918 e j iiiinu fyllt 23 år fiir fiilhiiiik- Att på så siitt hava flera olika lis- Ah " AIAROKET HOLMOBEN, om förut icke iigt r ä t t a t t viilja, för Ligevalen, 27 år för laadstiiigsrnaiina-) r gör partiet icke någon skada, EBBA PALMSTIEENA, brsta gången skola deltaga i desba valeii; 2) de bc ' m varit påförda lcorn- viirtoiii.
det kan Lava till följd en ESTER BKISJIAN, al, ä r det nödvändigt att sprida kun- munalskatt, men e j betalt den.
Stiiiiii- vligare tillslutuing till valet A par- SIGNE J~coiisox.
kap om vad det giiller.
Alla som kun- stoiie ett a v de tre sista åren; 3) de .ets olika listor.
Står det eiidast samn- Redaktion och Oxp.
: 24 Brunkebergstorg1 a personligen gå till vallokalen ocli som gro i IioIikiirs eller omynrligfiir- ia partibeteckning över, komrner rös- edlägga sin röst, böra hellre göra klarade; 4) de som äro oniliiindertagna: n partiet till godo.
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. ' &gt;sJ- ' ii4.
etta lin a t t Iiinina sin fullmakt.
Även av ailmiinna fattigvården för varaktig Expeiiitionen öppen vardagar kl. 1-4.
En fijljil, som man icke avser, kan Rikatel 8tiW.
Allm.
tel. 147 29. m fullniakten skulie liininas å t en al- försiirjiiiiig eller för brott dömts för- ock en s8tlan åtgiird med separatlis- Teleyrärnadrese: khtriitt, ä t o c k h o h.
rig så betrodd person, Iran den k o i i i - lustiga sin röbtriitt.
3r få.
Striden iiiellon f r u Skog och Röstriitten ä r lika, varje röstsedel Prenumeration yenom posten: ia i oriitta hiinder.
Det bör kiiiinas e r r Vitliiig k a n ha till fiiljtl a t t de Pris för ly19 Kr.
2.50. om en plikt f ö r var och en att om giiller blott en rikt, har sainma viirtle.
åda g å in, nien herr Stjiirna blir banouimer is Ore et ä r möjligt, själv nedliigga sin rikt.
Röstriitten är hemlig, ingen h a r riitt tanfiir; detta ä r dock siillan resiilta- Far utlandet sker prenumeration antingen ge im valet, så so ii^ det fiireslagits, blir a t t avtvinga sig en annans fiill~~ialit et.
Ä r herr Stjiirna en god Itanditlat.
nom posten eller genom insrindaiide av kr tstriiclit till 2 dagar, kunria familjens eller riitt a t t f å veta h u r den aiidra iiiues det viil utsikter att mer iin bal- 3: 25 I pautanvirniiip rill tidninueiw exped Ila medlemmar iiven på landshygtleri ämnar rösta.
a viiljarliiren bibeliåller honoiii p &amp; Annonspris: i0 öre per mm.
h siata sidan, 15 ersonligen begiva sig till vallokalen Vid saiiimanriiltningen a v de avgiv- ' latsen n:r 1, och d å g å r han i n efter öre å de övriga.
Vid laiiyre tida aiinoiiaeriiig tan att liimna lins och hem utan till- na röstsedlarna riilinas efter den giil- a iigord ii i iigsregel n. rabatt.
- yn.
Det ä r tillåtet f i k var och en att lande proportionella valmetoden fiirht Skulle diiremot b5de fru Skogs och nneha fiiiimakt för en annan person.
antalet röster avgivna på varje parti.
e r r Vitliiigs anliiingare stryka även R O S T R A T T s E S Y R Å N: ift man eller hustru iiger dessutom I förlibllande till det antal riister par- ' err Stjiirnas namu för att ge sin kan- 24 Brunkebergstorg ', Stockholm iitt a t t inneha fullmalit för den an- tiet fått insiittes i fullmiilttige eller idat fiiriiiåiien att få hela viirdet a v all ii^.
te1 147 29 Kikatel 8600. ra malten och kan således frambära landstinget flera eller fiirre represen- itt namn vid sanimaiirliliiiiiigeo utan Öppen vaniagar kl. 1-4.m e. m. tanter från partiet.
M a n måste diir- tt reduceras, d å herr Stjiirna komnie vå fullmakter.
saiiit fredagar kl 6-8 e. m. för fiir a t t e j kasta bort sin röst, av- tt placeras på första plats, och skulle Man skall välja i det valdistrikt, diir L.
K.
P.
R:s sekreterare traffaa personligen nan bodde den 31 dec.
1917.
Redan in- giva rösten på något partis lista.
lessa strgltiiiiigar komma a t t göras p &amp; k i.
1-3 e ni.
Sedan vid röstsaiiimanriil~ningen de iier iin hiiifteu av alla sedlar och få an man begiver sig till valet ä r det iiist a t t taga reda på, efter mantals- platser, som skola tillsiittas från valdi- il1 fiiljd att rangordningsregeln bry- den 31 dec.
1917, striktet, blivit fördelade mellan parti- es, så kan det hiintia att herr Stjiirna Internationellt kvinnomöte lirivningsuppgiften varterets namn och husets nummer erna, utriiknas det vilka personer som: ommer utanför, även om han s t å r på im det ä r i stad, om det ä r på landet blivit valda från varje parti.
Den saiii ner iin % av sedlariia.
Ty fru Skog i Bern.
len beteckning man upptog i mantals- s t å r fiirst på mer än hiilften av ett ich herr Vitling stå på såviil de lis- Sände en delegation till Wilson.
krivningsuppgiften.
Innehar man partis alla listor ä r vald och g å r först or, å vilka de andra namnen strukits.
I Bern hölls den 11 februari e t t stort ullmakt fiir annan, tar man noga re- in, såsom det kallas, efter rangoid- .om på de listor, diir herr Stjiirna stAr la på fullmaktsgivarens mantalsskriv- ningsregeln.
Såsoiii numro 2 från lis- Asom n: r i ocli liiirigenom g å de b&amp;- kvinnomöte, som inkallats av schweiziska tan gårcden in som s t å r i andra rum- la in före herr Stj:.
,) rna.
sektionen inom irternationella Iiommitten iingsort den 31 dec.
1917.
I varje valloltal finnas avskilda rum, met på mer än % av alla listor ock Kan diirfiir en strid Skog-Vitling f ö r varaktig fred.
Förutom medlenimarna lär man inlägger s i n valsedel i de Iiu- med den fiirst placerades namn förc ia till fiiljd att mer !in Iiiilften a v väl- a v denna sektion närvoro representantel arliåreii tager parti för och emot och f r å n å t t a länder, Tyskland, Elsass, En @ Tert, som också tillhandahållas.
Ofta såsom första namn.
Såsom numro 2 ir detta avskilda rum e j mer ä n ett från listan går deii in som står i tretljc itryker eller anviinder siirlistor med land, Frankrike, Lettland, Österrike.
Polen %ord med täta skärinar på tre sidor, rummet på mer iin ?4 a v alla partiets biidast deras namn, d å måste de, som och Ungern.
Sammanträdet öppnades a t f r u Klara Ragatz från Zurich.
I styrelsen ilja siirskilt stiidja herr Stjiirna, stry- id vilket v a r och en utan nhgot vitt- listor och med samma 2 namn före.
Det ä r diirför icke av någon bety- a de båtla övriga eller siitta streck e skall inlägga sin röstsedel i liuver- invaldes fru d:r Anita Aiigspurg (Tysk- e t och igensluta kuvertet.
Den som delse a t t ändra minnen på en redan fter herr Stjärnas namn eller g å iiied land) och Ethel Snowden (England) som ar fullmakt måste även för fullmak- uppgjotd lista utan att vara en större iirlista med endast namnet Stjärna ordförande och vice ordförande samt miss en iordninggGra ett kuvert med röst- grupp viiljare som följer samma tak- ör a t t trygga hans inval.
Gauger (England) och fru professor Stern Är man siirskilt angeliigen om en edel.
Det gäller härvid a t t efterse, tik.
FGr a t t utesluta en person, som f r å n Zürich som sekreterare.
tt man icke t a r miste på röstsedlar- på vallistan uppsatts på första rum- lersons inval, som står så högt pfi lis- Miss Maragaret Bonfield höll ett före- la.
På varje röstsedel kommer troli- met, maste man kunna samla b e r an, att han kan antagas gå in på d r a g om social lagstiftning för iivinnor.
ben genom riksdagens särskilda beslut hiilften av partiets alla viiljare.
För: rund av rangordningsprincipen, bör Hon omtalade, a t t i England tillsatts en tt, utom Partibeteckningen, utsättas ttt utesluta den person, soni uppsatts iian aldrig stryka något namn, som ständig kommission, bestående a v delege- # t å r före Iionom på listan, emedan rade från fem stora Irvinnoorganisatiorier, ör vilket val röstsedeln är avsedd, d å, åsom numro 2 på vallistan, behöver iet annars liitt kunde hända, a t t vid len grupp, som önskar få in en annan nan då bidrager att bryta rangord- f ö r a t t främja den sociala lagstiftningen och framför allt reglera kvinnoarbetet.
le många olika valen röstsedel, som randidat, samla mer än K av partiets iingen och därmed lian äventyra hana Tal.
Nattarbete skall avskaffas, om det icke Lvser annat val, komme a t t fel använ- illa väljare o. s. v. förrättas till det allmännas bästa.
I Eng- E t t parti h a r till exempel uppsatt Det gäller således f ö r den nya väl- las.
Vid fullmäktigevalen, d ä r hälften land kommer också a t t tillsättas en kom-, kall väljas for 2 år, hälften för 4 år, ierr Stjiirna såsom första namn, f r u arltåren att fatta sin egen ståndpunkt mission f ö r a t t utbetala pension åt de; omma troligen genom riksdagens skog såsom andra och herr Vitling så- ii1 partiernas program, att viilja med mödrar, som själva uppfostrat s i n a barn, ärskilda beslut båda röstsedlarna att; om tredje namn.
Partiet viintar e: iet parti nian gillar, a t t helst sjalv Även kvinnohandeln bekämpas.
illhandahållas tryckta på ett papper, $tt få in mer ä n 2 personer, och heri ivlänina sin röst och att icke genom Madame Jouve från Frankrike upptog istorna endast skilda av en perfore- Vitlings anhängare försöka diirför ati itt kritiklöst stödja särlistor inom frågan om en särskild organisation a v del * ad linje, och båda valen a t t få ske Tenom a t t stryka fru Skogs namn f 3 Iartiet åstadkomma något annat än mänskliga samhället.
Ungdomens nppfost, amtidigt.
honom vald.
Detta lyckas endast on n a n avser.
r a n i statens skolor bedreves allt för en An.na Abergsson.
Det viktigaste är, a t t man skaffai 3e som stryka fru Skogs namn är (sidi &amp; nationalistiskt.
Före kriget närdes jig en personlig uppfattning om vil- mer än K av alla viiljare.
H e r r Vit - _ vissa länder h a t mot a n d r a länder, och ret parti man vill rösta på och se1 iing ä r d å vald, därigenom a t t r a n g denna a n d a fortsatte man ännu.
En kom De Bom köra huvudet i väggen.
.iii a t t man inlägger den röstsedel ordningsregeln brutits och vid sam mission utnämndes för a t t framlägga e t joiii h a r denna partibeteckning.
Nä1 manräkningen herr Vitling står P!
I en a v Jümtlands kommuner hade den B resolutionsförslag i denna fråga.
så valsedeln är inlagd i kuvertet, gåi flera valsedlar ä n f r u Skog.
Härvi (Cebruari några kvinnor infunnit sig vid en En resolution a v f r u Edith Ludwig (Un man åter u t u r det avskilda rummel kan det hända, att varken f r u Skog utlyst kornmunalstämma f ö r a t t s ä t t a s i g gern).
vari Önskan uttrycktes, att all: Fram till valförrättaren, d ä r man upp eller herr Vitling bli valda, t y om fri in i frågor, som rörde det allmiinna och krigsfångar och internerade måtte frigivaf per först sin mantalsskrivningsadres: Skogs anhängare även börja strylir deltaga i besluten.
Det är att m ä r k a att antogs efter e n längre debatt.
den 31 dec.
1917 och sedan sitt namn herr Vitlings namn, kan det hända, a t flera a v dem redan nu ägde rösträtt och På aftonen hölls i stora rådssalen et såväl efternamn som alla förnamn någon längre ned p å listan, om v a r vor0 berättigade a t t närvara vid stämman stort offentligt möte, r a r v i d med hänför När notarien funnit namnet i val namn ingen strid r å t t och som inge1 samt att en a v de frågor som skulle av- bifall åhörda föredrag höllos a v Lida Hey sig skulle bli vald, går in i stä1 tänkt längden, får man nedlägga kuvertet handlas egentligen till s i n a följder kunde maun, Ethel Snowden.
Rosika Schwimme en valurna.
Innehar man fullmakt föi iet f ö r en a v d e omstridda, därför at komma a t t röra s i g om e n for en kvinna och Anita Augspurg.
Konferensen beslö annan person, uppger man omedelbar han s t å r p å flera valsedlar.
så viktig sak som hennes eget och hennea vidare a t t genast sända e n delegation til Det ä r därför vanligt att vallednin barns hälsa och liv.
mantalsskrivningsadress den 31 dec presidenten Wilson för a t t f ö r honom fram 1917 och fullständigt namn på full gen, där det förutses strid om någr ' Men redan vid deras inträde möttes de lägga e n del önskemål beträffande föl maktsgivaren och nedlägger, så snar namn, sätter ett streck efter dessa, fö med förundran.
häpnad och misstroende verkligandet a v de fjorton punkterna notarien funnit denne i vallängden a t t förhindra en sådan utg€ing.
D och måste till slut lämna lokalen.
Man fredsfrågan.
Vidare yrkas, att de militär det andra valkuvertet i u r n a n ocl som stå efter strecket kunna endas torde väl fA hoppas.
a t t n ä r kvinnoröst- tendenserna överallt avlägsnas från undei komma i fråga såsom suppleanter.
lämnar fullmakten ifrån sig.
rätten s n a r t kommer att tillämpas, kvin- visningen i mellanskolorna.
En röstsedel blir aldrig kasserad til nans lagliga r ä t t dB icke undertryckes och Vi ha nu för första gången allmän lika och hemlig rösträtt.
Alla svensk: följd a v strykningar, men sällan åstad avvisas och litet mera välvilja av veder- m ä n och kvinnor äga rösta oberoend kommer m a n någon föriindring däi börande visas mcit den feminins delen av Amerikanska förbundssenaten av böjer åter kvinnorösträtten.
Förslaget om a t t genom en ändrin a v förbundsstaternas förfaitning ge kvinnorna rösträtt, h a r ånyo förkas- tats av amerikanska förbundssenaten.
A.-B, JOHN V, LQFGREN &amp; C:o - Kungl.
Hofleverantör ~ f k s t 41.
Fredsgatan 3, StQCkhQh A- Sveriges äldsta, största o. bäs renommerade s p e c i al af f är Siden- &amp; Ylle-Klädningstyge Provert.landsortensgndasgratlso.LranCc de i kommunala angelägenheter beslutande, skriver Jämtlands tidning, och v i tillägga a t t det är föga lönt f ö r den kategori av män, det här tydligen gäller, att köra hn- vudet i väggen!
- ___
N:R 5 ROSTRÄTT F O R KVTIIKOR Om fullmaktsröstning.
Ko 111 mun a 1s t J- r el s en p ii 1 a nd et.
Den som ä r hindrad a t t sjiilv rösta vid korninunala val iiger rätt a t t me- delst fulliiiakt överlåta sin röstriitt å annan person.
Ingeii far dock som re- gel mottaga och frambiira mer iin en fullmakt.
E t t undantag h a r hiirvidlag gjorts särskilt för detta år, i det eii gift man eller en gift kvinna f å r riisto med sin makes fullmalit, saiiititligt med a t t de ocksa få liimna fullmakt för en friimmande person.
Fullmakt skall för att vara giltig v a r a egenhändigt underskriven och be- vittnad a v två personer.
Röstriitten innebiir intet tvång a t t rösta.
Diiremot påliigger den alla rost- beriittigade ett ansvar at * åtminstone icke låta sin rösträtt missbrukas.
An- svaret att avlämna en fullmakt f ö r va- len är precis lika stort som ansvaret att rösta sjulv.
Helst bör man naturligtvis rösta sjiilv.
Men ä r man verkligt hindrad, bör man liimna sin fulliiiakt endast å t en person, som nian kiinner ocii lian lita på, eller till det partis valbyrå, som man vill stödja vid valen.
Allra- mest giiller detta nya och oövade viil- jare, som kvinnorna iinnu merendels äro, och vi vilja diirfiir siirslcilt till dem enträget rikta följande råd: Sök i god tid bilda Eder eti eget om- döme om vilket parti eller vilka perso- ner Ni vill stödja vid valen.
Utöva helst sjulv Eder rösträtt.
Lümna iclie Eder fullmakt till någon person, om vilken N i ej säkert vet, att han kommer att bruka den i överens- stiimmelse med Edra egna sgmpatier och intressen.
Landsföreningen f ö r Kvinnans Po- litiska Röstriitt.
Varje socken pB landet utgör en sär- iela antal, ej hinder fiir ärendets av- iliild kommiin, vars medlenimar iiga riirande.
- Koinmiinalstiiiiiniaiis ocli att sjiilva vårda sina geiiieiisamiiia ~ommiiiialniiiiin&lt;lens ortlfiiraiide ocli ordiiiiigs- och liiisliålliiingsaii~elii~en- Jice ordförande få e j deltaga i fiiil- heter, såvitt detta inte eiiligt giillaiide niilitiges beslut nieii ha riitt a t t del- tiirfattiiingar tillkoiiimer offeiillig iim- aga i överliiggniiigarna, även om de betsmyiidigliet.
- Oiii beliaiitlliiigeu a v: j iiro fiillmiiktige.
Ordfiiraiide eller ledamot, som utan Ikyrkiiga ärenden och iireiideii rörande Folkskolan gäller förordningen om kyr- inm ii I t, a v Iiomm ii na 1 f i i 11 i i iii Ii t ige gotl- 1.
\ ostamma.
.
iiiiit fiirliintler avliåller sig fråii sain- Två eller flera socknar inom samma naiikomst, sliall böta tvfi liroiior till liin kuniia fiirena sig oni gemeiisaiii inmrnuiiens kassa, ocli diihhelt så myc- lioiiimiiiialfiirvaltiiing.
Framstiilliiiiig iet om samiiiaiitriitlet måste, i aiiseeii- nm sådaii föreiiiiig ingives till konun- le till de niirvaraiides fåtalighet, in- itiillas eller iipplösac.
gens befall ii i iigslia va i i de.
Koiiimuiial f i i l l i i i i i Iitiges fiirhandlin- Konimuii utgör i regel ett taserings- distrikt, ett priisiousdistrilrt och ett r a r skola vara offeiitliga; dock kiinria tiillmiilitige fiir iiågon siiiskild frsga fat tigvårdssamli ii I le.
Medlem a v Iiominiin p å landet ä r) esluta överliiggniug inom lyckta dör- en var, som dii-r lir mantalsskriven, rar.
iivensom var och en, vilken, utan a t t Röst berät tigad vara i komiiiiinen maiitalsskri ven, diir-; il1 val på lionimiinalfiillmiiktige ä r stiides äger eller brukar fast egendom varje nian ocli liviiina som fsllt 23 å r eller ä r för inkomst av kapital eller 3ci är mantalsskriven i kommunen i arbete till allniiia bevillning uppförd.
Fråga.
Kommiinalfiillmälitige.
Icke röstberiittigad ä r den.
som fiir- Kommiiiialfullmiilitige v a r förr e j en sörjes av fattigviiiden eller icke betalt obligatorisk iiistitiition, men iir nii Iiommiiiialiitsli~lrlen fiir samtliga de obligatorisk för Iiniiimun iried över tre sistförflutna lialeiideråren.
1,500 iiivånare.
(Komiiiiiner med ett Kommunalstämma.
invåiiareaiital, som understiger denna Kommuner på mindre Rn 1,500 invå- siffra, kunna foi.tfarande betjäna sig nare hava, som ovan niimiits, en stäm- av liommunalstiimiiia.)
Koiiiiiiun med upptill 2,000 invånare rna fiir sina angeliigenheier.
Kommuiialstiiniman h a r a t t till över- utser 20 Ii01 i i muna 1 f ii llmii Ii tige, Iioni- Liggning och beslut upptaga de gemen- mun med 2.0fl0-50flO invånare 21-25, samiiia ordnings- och hu sli å1 Ini n g san- mun med 2,000-5,000 invånare 21-25, geliigenheter, som skola vårdas gemen- med 8,000 intill 10.000 i n v h i a r e 26-30 och nied över 10,000 invånare 3 1 4 0 sam t a v kommunens med I eiiim ar.
De viktigaste val, som Iiommunal- fullmäktige.
stiimma liar a t t fiiretaga, iiro: 1) val Valbarhet.
av kommiinalniiinnd och övriga fiirtro- E n ordfiirande och en vice ordföran- ende- och tjiinstemiin, 2) taxeririgs- de utses bland inom orten bosatta per- niiiiind, 3) peiisioiisniimnd, 4) fattig- soner, som uppnått en ålder av tjugu- vårdsstyrelse, 5) landstingsmän och 6) letlainöter i valniimnd.
fem år.
Riittigliet att deltaga i kommunal- Koinniunalfiillm~ilitige viiljas f ö r 4 år, riiknat friln och med den 1 januari stiimmans överliiggiiixigar och beslut tillkomnier envar inom kommunen året niist efter det, då valet skett.
Halva antalet fiilliiiiiktige omväljas mantalsskriven man eller kvinna, som vartannat år.
Kommun, som viiljer iir svensk undersåte samt senast under för första ghigen, utser hälften (en niistföregående kalenderår uppnått tju- mindre än hiilften om antalet ä r udda) gutre års ålder.
Sådan riittighet m å doslr e j utövas genom siirsliilt val fiir t v å år, den an- av den, som iir omyndig fiirlilarad, är d r a hälften för fyra år.
i konkurstillstånd, iir a v allmänna fat- Valet.
tigvården omhiindertagen för varaktig Val a v 1tommiiiialfiillmlilttige förrät- fiirsör jning, i avseende å de utskylder tas p å koinniunalstiimma eller, om till kommunen, vilka förfallit till betal.
kommunen ä r indelad i valdistrikt, på ning under de tre sistförflutna kalen.
di st ri 1i tsstii mm a. deråren, hiiftar för mera iin t v å års ut.
Stämma för dessa val skall hållas skylder; eller ä r från ovannämnda rät.
från och med den 1 november t. o. m. tighet utesluten på g r u n d a v ådömd den 15 december å dag, som kommu- straffpåföljd.
nalstiimman bestiimmer det år val Den omstundigheten, att endera at skall förrättas.
Val får e j äga r u m å ükta makar är sin rösträtt förlustig, in.
tider, d å allmän gudstjiinst hålles in- verkar ej på den rösträtt, sona md den om kornmunen, samt skall fortgå minst andra malien lagligen tillkomma.
tvCL timmar fiire kl. 3 e. m. och minst Varje röstberättigad äger en röst.
två timmar efter kl. 5 e. m.
I kungö- Ordf örande.
relse om stiimma för kommunalfull- Inom kommunalstämman utses bland mäktigeval skall tiden för valet nog- röstberättigade, inom kommunen bo.
grant angivas.
Äro i kommun flera valdistrikt, skall satta personer, som uppnått tjugufem kommunalstiimma det år val skall äga år, en ordförande och en vice ordföran.
r u m f ö r varje valdistrikt bland deval- de för fyra år.
I n g a andra f å avsäga berättigade inom distriktet utse nå- sig uppdraget ä n kvinna, ämbetsman gon a t t såsom ordförande vid distrikt- som a v sin tjänst ä r hindrad, den som stämma leda valet Avensom suppleant tjänstgjort som ordförande i fyra år för honom.
Till distriktsstämma utfär- och är i t u r a t t avgå, den som uppnåtl das kallelse a v ordföranden för stäm- sextio år eller den som i övrigt kan man i den ordning, som stadgas för uppgiva förhinder, vilket av stiimman kallelse tili kommunalstämma.
godkännes.
Kommunalstämman skall hållas i Beslutmässighet.
sockenstugan eller å stälie, som av Kommunalfullmäktige äga e j företa- stiiimman särskilt utses.
ga ärenden eller d ä r i besluta, såvida Tre ordinarie stämmor icke flera än hälften a v dem ä r o till- städes.
Ä r till följd a v bestämmelser- skola årligen hållas: en under senare na, att någon redovisningsskyldig e j hälften a v mars månad för besluts fat- m å deltaga i behandling a v frågor an- tande i anledning a v beriittelsen om gående revision och ansvarsfrihet, till- föregående års räkenskaper och för- städesvarande fiillmälitig förhindrad valtning samt f ö r val a v ledamöter i att deltaga i handliiggning a v visst valnämnd, en i oktober för bestäm- ärende, utgör den omständigheten, a t t mande a v liommunens utgifts- och in- antalet av de övriga tillstiidesvarande komststat; och en i december månad icke överstiger hiilften av fullmäktiges för granskning a v debiterings- och KvinnoröreIsen i främmande land, Ordföranden i National Union of Women ' e Suffraae Societies, mrs Millicent Garreti Fawcett, har förklarat sig ej önska ifråga.
komma vid val av ordförande vid förenin- gens årsmöte L 7 mars.
Nrs Fawcetts till- bakaträdande beror på att hon vid i 2 A n ålder känner sig icke längre kiinna ägna den tid och de krafter åt föreningen, som krävas av en ordförande, och hon anser ati det n u tillkommer en kvinna a v en yngrc generation att övertaga hennes plikter.
Del är med stor saknad föreningen har att fin.
na sig i mrs Fawcetts beslut; den måstc dock erkänna att hon, om niigon, gjort s i g förtjänt a v vilan och att femtio års stän.
digt oförtröttat och hängivet arbete är si mycket saken kan begära av henne.
Före.
ningen kan dock alltjämt med stolthet räii na henne som en av sina trognaste vännei och som en a v kvinnosläktets ledare ocl- pionjärer.
s Clemenceau mottog den 17 febr.
en dele.
gation a v rösträttskvinnor, representeran.
de Belgien, Förenta staterna, Frankrike Storbritannien och Italien, för vilka har förklarade det vara omöjligt att ej tiller, känna kvinnan samma rättigheter som till.
Bomma mannen.
För Frankrikes del utta, lade han sig för omedelbart kvinnligt del.
tagande i kommunala val.
Vad beträffar kvinnlig representation pl fredskonferensen lovade han delegationer att personligen framlägga ett förslag, gå, ende ut på att bereda kvinnorna tillfälle att representeras i konferensens arbetsut.
skott.
Gåva från Männens Förbund för Kvinnans politiska Rösträtt.
Från den alltid verksamma lokalför.
eningen a v M. F. K.
R. i Kristianstad h a r insänts en gåva a v 281 kr.
till I, K.
P.
R:s UpplysningsverlrsanIhet.
F r å r M. F. K.
R. i Arvika h a r iiven insänts ett bidrag a v 20 kr.
Vi uttrycka våi glädje och tacksamhet över detta syn.
bara bevis p å männens intresse för del omfattande upplysningsarbete, som alltjämt måste bedrivas bland Sveri- ges kvinnor. "
3 De in ternationelIa ar bet arlagarna, Svenskt uttalande f ö r kvinnornas medverkan.
Svenska kvinnornas nationalförbund, Fred rika Bremer-förbundet och Lands- Fiireii i ii gen f Gr kvinna 11s po I i ti ska riist- riitt Iia i dagarna avlåtit en skrivelse: il1 orrlfiiraiidcn i Franska kvinnornas ' iatiorialfiirbuiitl, madame Jiilec Sieg- fried, iiied anledning av detta fiirbuntls hegiiraii att få en Iiviiiiilig ledamot iii- iil t t i koi i I m i ssi on en f iir i n t e rna t i oneli irbelarlagstiftning vid fredslionferen- sen.
De svenska fiireningarna uttrycka sin varina sympati fiir dcri företagna btglirdcii och framliålla att ett kviiin- Iist nieilarbetarskap i kommissionen skiilie vara a v stor betydelse, siirsliilt Lir fiiljaiide synpunkter: a t t siirlagstift- ning fiir vuxna liyiiinor beliiimpas ut- om i fråga om barnafiiderslior, att strii- vaiitlciia att i niiijligaste iiiåri fiirhjii- ria det iiidustriella barnaarhetet och effektivt skydda de niiiitlerårigas ar- bete stödjas samt a t t grundsatsen lika lön för lika arbete hiivdas.
De franska rösträttskvinnorna upp- vakta Wilson.
F r i n den franska röstriittsförenin- gen, L ' iinion fraiicaise pour le suffrage des feiiiiiies, siindes den 20 j.inuari till presidenten Wilson en skrivelse med ariliålian om ett sammantriiffaiide fiire hans avresa till Amerika.
Presidenten fiirliiarade sig villig hiirtill, och an- fiird av m:me de Witt-Scliluniberger infann sig en deputation a v 20 franska * röstriittsl- \ \ - innor.
M:nie Scliliiiiiberger framhöll a t t hon icke framfiirde någon viitljan från de franska kvinnorna, utan från alla liin- ders kvinnor, soin anse att deras r ä t t icke f å r glömmas i arhetet på fredens fiirverliligande.
Kvinnorna ämnade hemstiilla hos fredskonferensens selire- tariat om en till konferensen ansluten intern at i on el1 I; omm i t t 6 f ii r Ii v i n no f rå- gor, Iilinande den kommitte för arbe- tarefrågor som tillsatts.
" Vi frukta eniellertitl a t t man icke kommer a t t taga hiinsyn till denna liemstiillan ", slöt ni:me Srhlumberger, " om vi icke ha en viin bland de malitiigande.
Vill ni r a r a oss en sådan vän? "
Pesidenten smålog och svarade: " Jag kan icke lova a t t vara en viin som iiger makt, jag lian endast lova a t t vara e r vün, och jag skall säkert göra vad j a g kan för a t t kvinnorna skola kunna göra sin röst hörd vid fredskon- ferensen. "
.Hiirpå följde en stunds överläggning angående bästa sättet hiirfiir, och pre- sidenten föreslog a t t en Iiomniittt5 re- presenterande olika kvinnoorganisatio- ner skulle utses för a t t framlägga sin sak inför konferensen.
iippbördslängden samt för anställande a v val till de befattningar inom Itom- munen, vilka vid årets slut bliva ledi- ga, ävensom a v revisorer.
I de f y r a nordligaste Iiinen kunna d e två första stämmorna dock hållas högst fjorton dagar före eller efter den an- nars stadgade tiden.
Ordinarie decemberstärnman kan be- stämma den dag, på vilken följande års ordinarie stämmor eller uågon av dem skola hållas, eller också besluta, huruvida de skola utsättas till sön- och helgdagar.
Extra kommunalsfämma hålles, n ä r så begäres a v k. bfhde eller kommunalnämnden eller då ord- föranden finner sådant nödigt.
En- skild röstberättigad, ävensom yederbö- rande kronobetjänt äger ock begära kommunalstäinmans sammankallande för uppgivet ärende.
Avslår ordföran- den denna begäran, meddelar han, om så önskas, sitt beslut skriftligen, med skälen diirtill; och äger sökande a t t daröver klaga hos k. bfhde.
4 N:R 5 ~~ Några råd vid anordnandc av upplysningskurser.
I och med det a t t kvinnorna nu til erklints samma kommunala rättighete som miiiinen och viinta a t t snart f lika politiska rättigheter, h a r ett s t a d intresse Iios dem väckts a t t skaffa si upplgsriiiig i samhällsfrågor ocli frå alla hå11 insriinima nu till röstriittsbj r å n i Stockholm begiiran om föredra och upplysningskurser.
Då det ju ii en omöjlighet fOr byrån, siirskilt ur der denna tid, att nu nied ens Iiunn ordna sådana över hela landet, så vor det lianslie liimpligt a t t hiir i stiillc ge några råd och anvisningar på Iiu röst rii t ts f 6 ren i ngarna s jii I va ii ii n n anordna kurser å sina respektive plal ser, något som ju också iiiitier fiirt gående år många föreningar gripi sig an med.
E t t gammalt och heprl vat siitt iir ju.
a t t en del olika kvinr:c organisationer på en ort siiiter sig till saninians och gemensamt anordnar e1 iipplysningsliurs eller en serie fiire drag.
Lyckligtvis ä r ju inliliintanrle a v Iiunskaper något, om vilket all: kunna enas, oavsett vilken politisl fiirg man har och dessutom ett ut miirkt siitt fiir olika tänkande a t t mö t a s i ett gemensaiiit intresse.
Sedan planen för en såtian liiirs ge mensamt uppgjorts, giiller ju fråga) aiiskaffandet av lolial och talare - vad lokal betriiffar kan det j u oft: nog vara besvärligt a t t f5 någon liimp lig och neutral nog fijr olika griippei inom samliiillet, men diirfiir borde all tid i stiiderna rådliussalen eller magi stratens samlingsrum liiiniia erhållai och på laiitlet l&lt;oriimiinalriiiiiiiiet; na t u r 1 i gt v i s s Ii u 11 e det ii p pl å t a s gratis.
De frågor, i vilka Iiviiiiiortia ni niiriiiast hehiiva upplysning iiro j i i (16 nya riittiglieter, som genom fiirftitt.
ningsreformeii av december 1918 hat koriimit dem till del, sanit siittet huri de hiist skola Itunna utnyttja dem til samhiillets biista.
Hiirefter Iiommer j u upplysning OIT det niiriiiast liggande, niinil igen Iiniii.
ni ii nen oc h dess a ngel ii gen 11 et er, vi 1 Ii i jii ofta beriira kvinnorna lika iiig5en.
de som miinnen.
Hiirvidlag Iian den Itloka, erfarna och praktiska kvinnan genom a t t grundligt siitta sig i n i des: olika arbetsgrenar verkligen giira en stor och viirtlefiill insats till gagn fiir det samhiille hon lever i i t i.
Men del iir jii också niidvändigt a t t kvinnorna9 synkrets vidgas a t t striicka sig över komrniinens griinser och riktas iiver ett större verlisamhetsfiilt, niimligen statens.
Vad bemriiet och koiiimiinen ä r i smått, det ä r j u staten i stort och ha kvinnorna väl fått en klar in- sikt om kommunens vård och fiirvalt- ning, så faller det sig naturligt att d e sedan sätta sig in i statens angelü- genheter.
Hiir nedan fiiljer nu fiirslag till en del olika iimnen vilka böra ifrågaliom- m a vid en upplysningskurs i samhälls- frågor.
I.
1 De n y a kommunallagarna a v 1918.
2.
Kominunalfiirvaltnings organisa- tion och arbetsformer.
3.
Kommunens nämnder och dess ar- betsuppgifter.
4.
Kommunens finansväsen.
5.
Bostadsfrågan.
II.
3.De politiska partierna och dec principer.
4.
Proportionella valmetoden.
Som synes finnes det ju en hel di iimnen a t t viilja på och man lian j vid eii iipplysniiigskiirs viilja vad sot hiist heliiivs på respektive orter.
Doc innehåller de fyra grupperna sådaii f rågo i. vi 1 Iia I i vi nnorna ovill kod igc så småiiirigoiii böra siitta sig in uti oc ha reda på som medborgare i kommu och stat.
Den största svårigheten vid anor (nandet a v en kurs lir j u alltid a t t e. Iiålla krinniga fiireliisare, som på e klargörande siitt Itan meddela Itunsli: per.
I en tid som denna, då det siiai sagt beliövs upplysning överallt oc (le vanliga fiireliisarna icke riicka til så får man nog fiirsölia a t t så låiig det g8r reda sig riied loi&lt;ala Iirafter.
Borde inte, t. ex. i stiider borgniii: taren eller statlsfiilliiiiili t iges oid f ii rar de och på landet koiiimiinal- eller JIIL I I ici 1x1 1 f I I I!
ni ii Ii t iges o rd f öra n de I i Li n ii stå till tjiiiist med a t t iiieridela siii goda borgare och samliiillsmedlem~iia i !ppIysniiig iiti ilet som hijr till saiii Iiiillets styrelse och fiirvaltningl De borde niistan ligga inom raiiien fiir dc ras arhetsfiilt, och nog kunde någo, rller några a v samliiillets styresiiiii: Iiiiiina fiireliisa om iimnena i gruppei n a I ocli ii.
Och deüsutoiii tiiir det vii xliså Iiland sriniliiillets liirare och Iii rariiinor finnas de, som sliiille Iiiiiin: neddela upplysning i skolfrågor ocl ivriga iimiien, soiu finnas under grup 3erna 111 och IV.
De som tiinka p å att under vå - en anordiia upplysiiirigsliiirser, bör; jassa på a t t under riksdagsiiiiiii ieiis påsklov få saiiihiillets eller val iretsens rilisdagsmiin fi&amp;i olika par ier a t t redogijra fiir sina partier oci less principer, dess mål och syften Många av dem iiro ju vana a t t tal: &gt;å valmiiten och i rilisdagen, så dett: iiir liitt Iiiirina låta sig gijra.
E t t viktigt led vid ordiiandet a v er ipplysniiigsliiirs iir att viiiria respeli ive ortstidningars intresse fiir saliei ich a t t genom dem få alla fiiredrag ioggrant refererade, s å a t t referater iuniia iiå alla dem, som ho fiir avliig; et a t t deltaga i kursen.
Ävenså iir at ek om merit lera a t t mot en billig pen ting få avdrag av referaten i så r i k l i g niingd, a t t de kunna spridas blaiic; iirseiis deltagare.
Så iinnii ett råd!
Tag en låg avgifi iir deltaaantlet i Iiiirsen!
Allfilinlieter iitter iiier viirde på det sam de få be.
ala något fiir, iin det som de få gra.
is!
Ltgifterna fiir Iiursen måste litin.
ia tiiclias av deltagarnas avgifter ock: anske kan det bli en slant över, son: a n anviindas till vidare upplysning iland samliiillets medlemmar.
Det VO.
e j u storartat on] röstriittsfijreningar.
ta tillsaiiimans med andra Iivinnoor- .anisationer p å detta sätt kunde på.
en riiingd platser inom vårt land taga nitiativ till upplysningskurser fiir bå- e kvinnor och män.
Så.dana kurser a viiclit stor sympati på de platser iir det ä r gjort och sliiille g6ra det i Ilt högre grad om det bleve gjort i tiirre iitstriiclining.
Det bleve det biis- a beviset pA att kvinnorna tago sina iedborgerliga plikter på allvar!
Ebba Palmstierna.
Tad har liziit sedan sist?
1.
FattiRvårdslagstiftningen.
I Kristiania h a r KvinnorBdet hemställt 2.
Barnavårdslagstiftningen, jRmte os korninutien om a t t flera kvinnor niåstc lag om utom äktenskapet fiidda barn.
bliva invalda i Kristianias provianterinps- 3.
Äktenskapslagstiftningen.
III.
1.
De praktiska ungdomsskolorna.
2.
Skydd slagst if t ni ngen.
3.
Kvinnans stiillning inom yrkena.
4.
Pensionslagstiftningen.
IV.
1.
Sveriges statsskick.
2.
Sveriges statsförvaltning.
råd, diir det nii sitter t v å e r f a r n a hiisinöd- wr.
Provianteringsrådet h a r anmodats ytt- ra sig och har svarat, a t t dS det ingen gårig hänt a t t d e manliga och kvinnliga repre- sentanterna haft olika mening, pS så s ä t t 3tt de kvinnliga aldrig som s å d a n a s t å t t ?mot d e manliga i voteringar, fanns det in-: en anledning a t t i n v ä l j a flera kvinnor.
U i k s 2550 Allm.
6 2 9 4 Halmtorgsgatan 6.
Stochholn 56ders " English School ' __ Engelska lektioner och översiittninpar Erstagatan 26.
Allm Tel Söder 3603F Annie I. Scott.
Kvinnorna och pressen.
En n y donsk kvinnotidning.
De danska kvinnorna h a som bekant si riisträtt och behöva icke n å g r a agitation6 nrgan.
liksom vi h ä r i Sverige inom bor icke heller konima a t t hehöva en " riistriittr lidning ".
Eiiiellertid har i Danmark upr rtått en n y liviiinotidning.
som, synes de ISS, på ett lyckligt s ä t t visar Iiiir en sada.
: idning kan ha en stor mission a t t fyllz &gt;in deu skiites rätt.
Den heter " Tiden Kvinder " oeh h a r till redaktörer Margret Ränclie och Thora Daiigaard nied i V i I l i a i 1 Iensen soin ansvarig iitgivare.
Den inne iåller politiska och sociala uppsatser, lit eratiir och tcater och fraiiiför allt val; ni11 riir " tidens kvinna " iir alla synpiinii er.
Tidningen iir organ för 1).
K.
N.
(Dan; lie Kvintlers Nationalraad) med alla d e s illiiörande föreningar.
En ny finsk tidning - Astra.
I Hiilsingfors iitlioininer f r a n 1 janiiar m n n y finsk livinnotidriinr.
iitxiven a v sven Iia [(viiirioriirbiiiidet i Finland.
Den ä r SA i i i i d a organ för Finlands svensktalaiidc .viiiiior.
Dess redaktör iir f i l.
inag.
blar: it v. Bonsdorff och redalitions1iaiiimitti.r e s t d r a v Annie Fiiriihjelm, Einiiia Saliz.
iian.
Ingrid a v ScliiiltC ?n och Helena \ Ves.
1.1 ' iii a rc k. Astra skall innchålla artililar i aktiiellz oci:ile och politjslia frfiaor a v siirsliilt iii.
rcsse för k \ - iiiiioriia, vidare en Iioiist-, lit.
eratiir- och teateravdelniii:: samt en hetii.
iicts spalt.
Di:ssiitom vill den särskilt ar.
leta fiir a t t sariila alla svenska liviiinoi ring sveriskli (: t.eiis sak.
Aven i Finland h a kvinnorna snliinda ä n t hehov a v en säi.sliilt alloinfattaiitlt vinnotidning i stiillet för a t t i starliar (.rad betjiina s i g a v den redan förefintligs tressen.
[vinnor i nämnder och styrelser.
Vid Iiornmunala val i KöDing utsågos till ?daiiiiiter i iiykterhetsnäriiiiden: Fru Alnia l ' allden och frölien Aiiialia Ilolm, i fattig- årdsstyrelsen fröhen Atina Itosen, i hjiiip- oinniitten Tri1 E. Ljiingvall s a m t fröknar- a Anielie Salen och A n n a Rosen, och till xamensvi ttiie vid reaiskoleexamen f r u melie Johansson.
Arbetet ute i landet.
Karlskoga F. K.
P.
R. hade den 26 nov.
nrordriat uiöte, varvid förekom styrelseval,) in utriill sålunda: Fröken Hiilda Fors- ren, ordf., fru Helena Larsson, v. ordf., ' ii Niririie Elgesliog, sekr., fröken Anna ' estcrdahl.
kassaförvaltare.
s a m t fruarna bba Danielsson och Katliariiia Andre.
Till: ritialstyrelsernedlein oiiivaldes fröken nrsprcn och f r u Elgesliog.
Till revisoriir iivalttes friifreu Hilda Hiiltin och f r u Hil- i i i Sjiiatrarid.
Frii Hulda Lindholm sanit * ökiiarria Hildiir Ohlsson och I l y Leffler tsåpos till represcntanter f ö r föreningen id LänsiBrbiindets möte.
Rrisfirrnsfnds F. K.
P.
R. hade den 6 fe- * iiari sitt fiirsta möte för året.
Efter ort: frandens hälsningstal utsågs till represcn- riter och siipplcanter: tir föreniileen r i d rånefijrbundets årsniiite f r u a r n a Elsa ordliind och Elin Nyström samt frölinar- I Anna Jönsson och Lydia Torstenson.
: daii höll e. o. hovrättsnotarien Elisabeth ilsson e t t s a k r i k t och intressant föredrag BASTA S ' JE N S U F A B R 1 K A T Samhällslkunskap.
Nya skrifter utgivna av Tmdsföreningen för kvinnans politiska rdstratt: Hustruns ställning enligt förslaget till ny giftermålsbalk av Emilia Broorni.
Pris 40 öre.
De praktiska ungdomsskolorna av Tilly Boyg.
Pris 10 öre.
Kvinnornas ställning inom yrkena a v A.xinnne Tllorstenson.
Pris 10 öre.
l m Kvinnans personliga och elronorniska i t i i l l i i i i i p eiiligt förslaget till gifternibis-) alk.
Frii Elsa N o r d l u ~ i d redogjorde för ' ijrrattriiiiasrefortnen och iippiiianade till: erlisanihet för de stundande marsralen.
?esoliitioiicn för fred på Wilsons program ipplästes och antogs.
Harnösa.nds F. K.
P.
R. hade sitt års- iiiite d e n 1 febriiari.
Redogörelse f ö r cen- ralstyrelseniiitet liimnades a v fröken Ast-, id Haiiiberg.
F ö r föreningen framlade, tyrelsen förs !ag till en politisk upplys- iiiipsiitirs för Härnösand.
Kursen skall et- er niiirister från Stockholm onifatta 9 före- iisriingar, två om liomrniirialfiirraltningens irgariisntion och arhetsfornier a v redaktör i. hlångherg, t v å föreläsnjngar om Sveri- res statsskick a v lektor P.
M. Nyliind, en iireläsiiing on1 folltsliolans överbyggnad av röken Emma Westerström, saiiit f y r a fö- eiiisningar om d e politiska partierna ocfi leras principer: högern, redalitör G.
M i n g - icrg, liberalerna, redaktör I. Osterstriim.
oeialdcmoliratiska partiet, lektor J. O. Nils- on och socialdemokratislia vänstern, riks- ' agsrnan I. Vennerström.
Kursen tog s i n 6 r j a n den 11 febrnari.
Styrelsens åtgär- er godkändes av föreningen.
Vidare an- nas resolution för anslutning till Wilsons trogram.
Mötet, som v a r talrikt besökt, av- lutades med ett animerat samkväm.
Köpings F. K.
P.
R. hade med anledning v den liommiinala författningsrefornieri in- jiidit kvinnorna i samhället till möte den 2 febriiari, d å redaktör Alfr.
S t ä r n e r höll tt i hög grad fängslande och upplysande Bredrag Över tininet " kvinnoriia infiir för- sttningsreformen ".
E f t e r det offentliga iötet vidtog fiireningens årsmöte, varvid land a n n a t förekom diskiission över villien t l l l i i i i i g föreningen bör intaga vid d e fö-: stående stadsfiillinäktiaevalen.
Nya med- m r n a r ingi:igo i föreningen.
Ett sarn- värn med sång och musik avslöt aftonen.
femte niimmer för 1919 iniiehfdler hl.
a.: arsvalen.
Av A A '.
e kvinnliga läkarna och statstjänsten.
Av Kuro- iitia li7dler.cirom u r väljer nian?
En lektion i valteknik.
Av Anna Abrrge.~on iternationellt kvinnomö:e i Bern.
m fullmaktsröstning.
ommunalstyrelsen pA landet.
e internationella arhetarelagarna.
e franska rösträttskvinnorna uppvakta Wilson.
agra r P d vid anordnandet av upplysningskurser.
Av Ebba i ' r1liir8f~erna.
vinnorna och pressen.
Stocknolin 1919, Ivar Hzggstroms Boktryckeri A.
B.
