# ID: svediakorp-per2675
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1919
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,343
# sentences: 365
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT FOR KVINNOR Tidning utgiven av Landsforeningen för kvinnans poiitiska rösträtt, Mono: Vi kcwura a l h g göra sd mycket för en stor sak som en stor sak kan göra fcK oss.
VIII.
ARG.
1 Till val, till val!
Det iir härskriet, som kommer a t ljuda mot kvinnorna i mars månad Och redan nu äro förarbetena i gåne inom de siirslrilda partierna, och vår rösträttsorgan låter gjallarhornet lju da, så att det ger genljud i varje vin kel och vrå: Sveriges kvinnor, berec er pB valen!
Försitt ej tiden!
N ska vara med och göra upp kandidat listorna Ni h a r intressen a t t bevaka Ni har e j riitt a t t sitta hemma i stii guvrhn och k m n a er fullmakt At der förste biisto.
Vi veta att anfäktelserna bli många, och vi kunna på förhand ange tonen i några a v de kirbnsånger bom komma a t t bjungas for er.
- niii kommer socknens tätaste bonde och gör visit hos den fattiga iinkan och talar cm att han tiinker bevara henne och samhället för bolsjevismen genom att åta sig hennes fullmakt.
' ' Var på din vakt, mor Karin! "
H a n berarar samhället så bakvänt.
Med sina pen- ningpåsars hela makt - och den liar inte varit liten - h a r han bevarat sam- hället för ditt och kvinnornas infly- tande under alla do gångna åren.
Och Lina i köket, när hon var i de sjutton årcns fulla tjusighet hade hon ej bråkdelen a v den beundrarcskara, som nu friar till hennes fullmalrt.
Stå på dig, Lina, du representerar iiven du en klass, som behöver bevala sina in- tressen.
Ser di1 ett vederhäftigt kvin- nonamn på en libta, så bär själv fram den listan till valurnan.
Och du kan bära ditt huvud högt när du gör det, t y din valsedel gäller lika mycket, som den rike direktörens, som dii tjänar hos.
Kvinnor, kvinnor, skiille j a g vil- ja tillropa e r alla, den politiska kloli- heten, den utvecklade medborgaran- dan, vakenheten iir endast ett fåtal be- skärt.
Sådana frukter mogna endast långsamt i frihetens luft.
Och det vore len förfärandc orättvisa att fordra dem ' av hela det kön, som hållits avstängt från inflytande.
Men gijr ert bästa!
Särskilt vädja vi till dem som genom Imångårigt arbete i rösträttens tjänst fått horisonten vidgad, ansvarskänslan skärpt.
Nu ställs ni på prov.
När ni, v a r och en på sin ort tågar fram till - calurnorna måste ni kunna säga er, n 1 STOCKHOLM, 16 FEBRUARI 1919 ' ' Samhallet skall ge varje sin medlem basta möjliga tillfalle a t t utveckla sina mänskliga förmågor och a t t komma i besittning a v sina mänskliga rättigheter.
j 7 FREDRIKA BREMER.
Vad man b8r veta i och för marsvalen.
Enligt beslut a v fjolårets urtima riksdag skall under mars månad dotta år nya val äga rum till konimunalfull- mliktige, municipalfullmäktige, stads- fullmäktige och landsting.
Härvid sko- la dessa korporationer nyväljas till he- la sitt antal, icke endast till hiilften boin vanligen iir förhållandet.
Xöstberiittigad till dessa val iir varje syensk man eller kvinna, som ä r svensk iindersLLte och under 1918 eller dessför- innan fyllt, för fullmiiktigevalen 23 år, Cör landstingsvalen 27 Ar.
Diiremot be- hövs det e j liingre att yara skattskyl- lig till stat eller kommun; iiven den ic1ii ingen egen inkonist liar, som al- Irig betalt bkait, aldrig erhållit egen lebetsedel iir röstberiittigad; men liar nan it andra sidan sin egen kommn- sala debetsedel, niåste man för a t t kun- l a begagna sin riistiiltt också ha betalt len åtminstone ett a v de tre sist för- ' liitiia kalenderüren, alltså antingen 1918, 1917 eller 1916.
H a r nian däremot iutler alla dessa år varit påförd skatt il1 kommiirieii, men icke ett enda år x t a l t dcnsaninia, förlorar man sin * iistriitt.
Detsamma ä r också fallet ifall nnn iir i honkiirs eller iir omyndig för- ilarad eller är a v allniäiina fattigvår- len omhiindertagen för varaktig för- ijrjiiing eller fiir brott dömts förlustig, in röstriitt.
Om av tv: ' rikta makar den ena p.91 iiqgot al- dessa siilt förlorat sin röst- niitt, iiiverliar detta icke pB andra ma-: ens riicfriitt; ifall alltait en man under illa (lc tre siata Aren flrsummat ztt _._ - ~-~ - iiir ni miiristra Itvinnosliarorna: H ä r tr j a g ocli alla de kvinnoi- j a g kunnat iå med viigledning och stöd, alla vilja .i kanske ej detsamma, men alla veta - i vad vi vilja och,handla ej på måfå.
den börja ditt upplysningsarbete i tid.
3örja nii!
Elin Wahlquist.
- - -.
betala sin kommunalskatt, kan hustrun rösta lika fullt, och detsamma gäller om han ä r i konkurs, omyndig förkla- rad, helt och hållet omhiindertagen av f a t t j o å r d e n eller a v domstol, förkla- rats rösträtten förlustig.
Hiirav följer att SA gott som v a r enda svensk kvinna, som Liar åldern inne, också iir kommunalt röstberättigad, gifta kvinnor, hemmavarande döttrar, tjiiuarinnor.
Antalet kommunalt röst- beiiittigade kvinnor l ä r härigenom ha ungefär tiodubblats.
Röstriitten lir numera dessutom en rent personlig rättighet; den åtnjutes icke längre a v bolag, av stärbhus, a v omyndiga, a v stiftelser ellcr andra a. k. jnritliska pcrsoncr; endast vuxna le \ - an- de mliiiniskor få rösta.
T ' arjo röstberiittigad iigei endast en röst, gaiumal eller ung, rik eller fattig; varje röst h a r samma viirde och varje röstheriittigacl samma ansvar.
Ingen kan hädanefter iirskulda sitt underlå- tande a t t rösta därmed att hans eller hennes röst h a r så litet att betyda i förhållande till dcm som ha större in- komster; alla betyda lika mycket.
Den som iir hindrad att själv gå upp och rösta kan däremot fortfarande överlåta sin rösträtt på en annan med- elst fullmakt.
F ' ull~ialit skall vara un- dcrtecknad ocli bevittnad av två perso- ner.
Ingen får h a mera ä n en fullmakt; dock får under detta år en gift man eller kvinna dessutom rösta med sin malies fullmakt.
A t t iikta makars rätt att rösta för varandra inskränkts till endast år 1919, beror på a t t hela full- maktsröstniiigen skall revideras; redaii till innevarande riksdag väntas propo- Sition Iliirom.
F ö r varje konimun slrall upprattas en röstlängd, vilken upptager v a r och en; om är inom kommunen röstberättigad.
Denna röstlängd grundas på mantals- iiingrlen för år 1918, d. v. a. den man- talsslxivning, som ägde rum under N:r 4. hösten 1917, i; Stockholm 3 i december 1917.
Nu vid marsvalen är m a n aiiteB röstberäetigad i den kommun, där mau mantalsskrevs 1917, vilket är att noga observera.
Tidigare kunde man också rösta i mera ün en kommun, det kan man nu icke längro.
Vid fullmäktigevalen skall man rösta i två omgångar, först på ena hälften fullmäktige, sedan på den a n d r a hälf- ten.
För den förra hälften gäller valet till slutet av 1920, för den andra hälften till slutet av 1922, i Stockholm8 etad gälla valen dock från 1 april 1919 till 1 april 1921 eller 1923.
Landstingsmän- nen väljas alla f r i n och med 1 maj 1919 till och med 31 augusti 192 % F ö r att underlätta allt detta väljande föreslår en kunglig proposition nu, att båda valen till fullmäktige skola kun- na förrättas vid samma tillfalle, och e11 privat motionär föreslår, att båda v d - sedlarna skola få läggas i ett och sam- nia kuvert.
L å t oss hoppas att riksda- gen finner sig kunna bifalla det senare sättet; oövade väljare kunna eljest lätt komma a t t byta om sedlarna och lägga sedeln för tvåårsvalen i kuvertet för fyraårsvalen eller omvänt.
Har man diiremot bara ett kuvert och båda lis- torna tryckta på samma papper med var sin överskrift, så borde det icke kunna bli något krångel.
I ännu eii kel.
proposition föreslås även att val- Eörrättningen skall kunna utsträcka3 jyer två dagar, vilket vore mycket viir- iefnllt inom stora valkretsar.
I en hel del kommuner ute på landa- bygden blir det nu fullmäktigeval för rörhta gången.
Tidigare fingo kommii- nerna göra som de ville, antingen av-: öra sina angelägenheter på kommu- ialstlimma eller överlämna dem åt &lt;ommunalfullmäktige; numera skall iarje kommun med mera än 1500 innc- f i n a r e h a kommunalfullmäktige.
Valbara till alla kommunala förtro- ?ndeuppdrag ä r o kommunalt röstberät- igade såviil kvinnor som män.
Detta: idler numera även landstingen, d ä r idigare endast mRn vor0 valbara.
Oövade kvinnliga väljare skola koni- na ihåg, att alla människor en gång * östat för första gången; det är ingen rollkonst, och h a r det lyckats för indra, så lyckas det nog för dem med.
R 6 S T R A T T FOR KYIHEOB 2 B&amp;3TR&amp;TT FOR KYiBBOB njhnmar den 1 och 16 i VPT mhad med un- dantag BI jul1 och augneti mhader.
aadaltar: VERA V. KBdWPa RedaktionskommittB: h n MABGBET HOLXOBBN, EBBA PALM~TIEBNA, m T E R BBIBYAX, ~ I G N E JACOBEON.
Redaktbu och Erp.
: 24 Bmnkel&gt;ergstorg1 Redattianotid: onsdsg och Ibrdag kL 1t * 3- ' / 14.
Expeditionen öppen vsrdager U 1-4.
Bllstel.
8600.
Alim.
teL 14729.
Tdegromrdress: RueM &amp; slocltholm.
ptsaiiiwration genom postsri: prt f4r 1919 Kr.
a:€&amp;.
IdQlrimmer 16 öm För utlandet oker prenumeration - tingen p nom posten eller genom ineiindande av kr.
3 % i poetanvigiing till tidningene ex&amp;.
-: 10 öre per mm.
A eiata eidan, 15 OH 6 de om@.
Vid längre tids annoneezhg Landsting och landstingsmannaval.
I stad förrättas valet inför magistra- Vad är ett iunclsting?
I varje län skall finnas ett lands- ten i senare hälften av mars.
ing, sammansatt av valda ombud frtin Vithx äro valbara?
änete landsbygd och städer, dock äger letta stadgande icke tillämpning p &amp; Valbar till landstingsman och hans itad, Bom har en folkmängd av minst iuppleant är envar inom landstings- m 1501del av hela riketa invlnareantal Jmrådet vid landstingsmannaval röst- 4ler pti stad.
Bom utträtt ur landsting berättigad man eller kvinna.
För öv- &gt;ch vars invånareantal e j minskats un- rigt gälla samma bestämmelser om ic- ler den siffra., Bom berättigat staden ke valbarhet som f ö r kommunal- och; ili utträde.
3tadsfullmäktige.
Län kan pil därom gjord framstiill- ning genom IL.
M:ts beslut delas i flera andstingsomriiden.
(Endast ett län, Kalmar, är delat i två landstingsom- råden.)
Vad är landstingets ändamdi?
Landstinget tillkommer att rildslå 3c.h besluta om för länet gemensamma angelägenheter, vilka avse den allmän- r9batQ na hushtillningen, jordbrukats och an- l r a näiingars utveckling, anstalter for R O ei T R A T T a) B Y R Å N rommunikationsväsendets befordran- m m u t w m g s t o t z *, ~toa~holm le, hälsovård, undervisning, allmän A h.
teL 147 29.
Rikritel.
86 00.
A n i n g och säkerhet m. m. dyl., såvitt oppen vardagar kL 14.80 e. ta lessa angelägenheter icke enligt gäl- sunt M a g a r ki.
6-8 e. m. författning tillhöra offentlig L I P. k a eekreterare tränse pemnli@n lande myndigheta ämbetsåtgärd.
kl. 1-3 e. m.
Landstingets vanliga ärenden bliva 3e 8om röra hälso- och sjukvård samt andervisning.
De flesta landsting upp- Eiin Spak .f ..
Böra och underhllla lasarett, sjukatu- lungsotssanatori- Ett smärtsamt dödsbud förkunnar at4 gor, ep~~emisjukhus, Eiin Spak avlidit i Btockholm.
Hon 3r och dispensärer samt avlöna epide- var välkänd i rösträttsrörelsens led misköterskor och djurläkare.
Landstin- men topk dock ha haft sitt största ar- gen lämna anslag till undervisning i beteidt inom Vita Bandet.
Hon vax slöjd, gymnastik och trädgårdsskötsel, där medlem av styrelsen för Nattasy till studiecirklar och deltagande i bild- len för kvinnor, medlem av Federa.
ningskurser, varjämte de inrättat folk- tionsföreningen och kassör i Kvinnor högskolor och seminarier för utbildan- nae abditionistkommitt &amp; I stället föl de av småsko~lärarinnor.
Vården om blinda, dövstumma, sin- kransar till henne8 b l r sändes penning &amp; vor.
aom skola användas till en bib nesslöa och vanartade barn omhänder- haves i allmänhet av landstingen.
liotslefond i Vita Bandet.
I V d e n tiU lundsting.
För val av landstingsmän indelas lä- De beetämmelser, som gälla för nu net i valkretsar särskilt för landsbyg- stundande landstings-, stads- och kom.
den och särskilt för städerna.
munalfullmänktigeval liksom nästkom.
För varje valkrets utses, oavsett dess mande andrakammarval kunna ingå.
folkmängd, en landstingsman samt ende atuderas i en i dagarna på Tidenc därutöver efter folkmängden en lands- förlag utkommen " Svenska folkets val tingsman för varje fullt tal av 5,000.
Därest det antal landstingsmän, som handbok ", utgiven av riksdagsman Os car O h n.
Utöver valbestämmelsernr med tillämpning av nu meddelade före- och en framställning om den proportio skrifter bör utses inom ett län, icke neila valmetoden innehåller handboker uppgår till tjugu, skall såsom grund en allmän översikt över riksdagsord för rättigheten att efter folkmängden ning och kommunalförvaltning.
Föl välja ombud till landstingen bestäm- riksdagens sammansättning, arbetsord mm liigre tal än det ovan angivna, på ning och makt, den kommunala styre1 det att landstingsmännens antal föI sen p l land och i stad jämte förord hela länet må uppgå till minst 20 ningarna för alla kommunala nämn Landstingsmännens antal för varje der och styrelser lämnas utförliga re valkrets får ej vara lägre iin fem och dogörelaer.
Kommunernas skolväsen högre än ltta.
Dessa bestämmelser kyrkostämmor, kyrko- och skolråd be gälla, enligt beslut av urtiman 1918, so handlas i en särskild avdelning.
Lands dan ny indelning av valkretsarna tingets uppgifter och arbetsformei skett; detta skall ske vid urtima lands- ting år 1919. likad.
För varje valkrets utses suppleantei Med sin praktiska och överskådligj uppställning fyller handboken allr till lika antal som landstingsmännen Valen av landstingsmän och supple- rimliga anspråk p l en god rådgivarc och uppslagsbok i allmän stats- ocl anter äro omedelbara och ske med sliit na sedlar.
kommunalkunskap.
Priset ä r 2.50.
Ny vaihandbok utkommen.
N:u 4 -- Rontahten med Belgien.
I Efter fyra och ett halvt års tyetnad runna vi slutligen åter meddela 086 ned våra belgiska vänner, skriver Jus Suffragii.
S å fort gränsen öppnades, iände de engelska rösträttsledama en iälsning till madame Brigode, Bom i iitt svar meddelade, att hon nu skulle iterupptaga sitt arbete för rösträtten.
Belgiska L.
K.
P.
R har sAiunda tiil-; tä.ilt arbetarepartiet ett öppet brev, Landstingsman eller suppleant må ej $om anslogs på alla öppna platser i kunna avsäga sig uppdraget, såvida 3rz.ssel och i de större städerna, och han ej fyra Ar tjänstgjort som lands- btod i begrepp att avlåta en skrivelse tingsman eller uppnått 60 år eller eljest il1 regeringen.
Frågan om allmän uppgiver hinder, som av landstinget .östrätt f ö r alla män över 21 Bre a d e r, gom kommer före vid nästa val, har godkännes.
Väljes kvinna till landstingsman eller rjort kvinnorösträtten aktuellare än suppleant, äger hon när som helst av- iågonsin.
Emellertid skola framstegen andra land säkert göra sitt till för att säga sig iippdraget.
- &gt;&amp;verka opinionen i Belgien.
I den öppna sk15veIsen till arbetare- Arbetsordning.
iartiet, som proklamerar " full medbor- Landstinget sammanträder utan sär- garrätt å t alla arbetare ", frilgas om Ykild kallelse till lagtima möte andra lotta får tydas så, i enlighet med rätt- sller tredje måndagen i september må- iisans krav, i enlighet med partietspo- nad, som landstinmt en gång för alla itiska program och i enlighet med or- därtill bestämt.
Lagtima möte kan iens självfallna innebörd, att i " Lirbe- fortfara m x helgfria dagar, vilken tid, are " inbegripes både män och kvin- 3m landstingets medlemmar så besluta, 1016 " Om sA är, böra ni göra &amp; illande att kan förlängas med ytterligare två helg- fria dagar, därest ej landstinget inom len sak ni kämpa för ar hels folkets den gormala tiden hinner avsluta sitt Iolitiska frihet.
Om det icke är a&amp;, förneka ni edra arbete.
Urtima mzlie sammantriider, då val, deal av rättvisa åt alla i just det ögon- dick då omständigheterna skulle till- EV fömtakammarledamot s l påfordrar.
Beslut om urtima möta kan ock för &amp; ta att det realiserades ", heter det bl.
uppgivet ärendes avgörande beslutas L. i skrivelsen, som slutar på följande Gtt: av landstinget med 3 / 1 majoritet.
Begå icke misstaget att anse amning, Tjänstgöringstid för landstingsman och suppleant ü r fyra år, räknat från frihet och rättvisa som underordnade och med 1 september det år valet skett, Faktorer för de mål ni vilja vinna med Landstingsman, 8om förfallolöst ute- röstsedlarna; framåtskridande kan bliver, bötar för varje dag han utebli1 komma blott som en följd av sanning * 2 kr.
till landstingakassan, men dubbel1 Enhet och rättvisa.
Utan dessa tre kan framåtskridandet om han underlåter att göra anmälan hos k. bfhde eller landstingets sekre- icke uppnås.
Gentlemen, ni önska s ä k e ~ t icke att terare.
Landstingsman eller suppleant, 6om belgiska arbetarepartiet skall bärs an- icke bor på platsen där sammanträdel svaret för att hava motarbetat ett ome- Mlles, erhåller i dagtraktamente 12 kr delbart uppnående av politisk rättvisa!
samt reseersättning.
Landstingsman For belgiska Rösträttsföreningen: som bor p l platsen, har i dagtrakta.
J a n e Brigode, ordförande, h f s c mente 9 kr.
Vandenplas, sekreterare, C.
D m - Landstingets förhandlingar äro of.
gotte-Limbosch, biträdande; fentliga.
sekreterare.
(Ur Oscar Olwons " Svenska folkets val - ___ - I _ hand bok ".)
dånd återgüldat måste i görligaste m %n fastställas.
Från en av våra underdomstolar har Moderskapsskydd.
motionären erfarit, hurusom i själva Eu motion i riksdagen om hjä2p di huvudstaden försiggått, att en kvinna, utomatenskapliga barnafiiderskor ocA som varit intagen på barnbördshus och där fått ett barn, fått lämna barnbords- deras barn.
huset utan tillflyktsort och utan att äga I andra kammaren har hr Fabiar tillgång till sitt och barnets uppehälle, Mansson väckt en motion om utredning mod resultat, att kvinnan lämnat sitt i vad mån staten direkt.
må kunna å. barn att några hundra meter utanför utomäktenskapliga barnaföderskor ocE stadens gräns omkomma av köld och deras barn i fall av uppenbar nöd vic hunger.
tiden för nedkomsten bereda skydd ocl Epa häradsrätt, som påyrkar moder- hjälp.
skapsskudd.
Spörsmålet kan, enligt motionären!
uppfattning, trots lagarna av 1917 on Till motionen ä r fogad följande skri- utomäktenskapliga barn, aldrig bringa!
velse från Södra Roslags domsagas hä- till effektiv lösning, förrän definitiv.
radsrätt rörande det åberopade fallet, Vilka äga rätt att välja?
fastslagits skyldighet för staten att di undertecknad av t. f. domhavanden S.
Ar det nägot de känna sig osäkra på Rätt att deltaga i landstingsmanna.
rekt, ekonomiskt och i övrigt, beredr Luterkort och åtta nämndemän: Ss böra de fråga någon mera driven val tillkommer en var i kommunens skydd å t de kvinnor, vilka äro nos " Under det omedelbara intryoket av som de lita p &amp; Vilket partis lista di allmänna angelägenheter röstberätti.
olyckliga att nödgas, utan skydd oc€ de känslor, vilka bemäktigat sig oss un- viija r ö s t a med, måste de dock tänk1 gad man eller kvinna, som senast un.
hem och stöd av anhöriga eller vän der handläggningen av ett mål, vari över själva; om de lämna sin fullmak der nästföregående kalenderår iippåti ner, fullgöra födandets plikt.
Natur ansvar yrkas å en ung kvinna, som i ligtvis måste, heter det Tidare i motio Eörtvivlan över sin hjälplöshet och oför- mäste de också se till att den komme: 27 års ålder.
I landskommrtu förrättas valet på nen, dylika statsåtgärder vidtagas i så måga att åt sitt barn skaffa erforder- till en person, som vill rösta med sam kommunalstämma Marie bebådelsedag dana former, att icke ansvars- och plikt ligt skydd och nödig vård, utsatt bar- ma parti.
För att kunna göra dettr eller om ordinarie decemberstiimms känslan hos den enskilde försvagas net, som därvid omkommit, hava vi, do- måsta alla kvinnor, hur oövade de äi året förut med ' 1.
majoritet så beslutat Denna samhällets hjälp får naturligtvi!
mare och nämnd i Södra Roslags dom- äro, samvetsgrannt försöka sätta sig ii annan dag under senare hälften a \ skyddas för missbruk, varjämte sam sagas häradsrätt, härmed velat hava hällets rätt att få sitt ekonomiska bi uttalat, att vi finna åtgärder skynd- mars.
i de kommunala och politiska frågor sammast böra vidtagas i syfte, att sta- Sveriges äidsta, största o. bäs, ten m % bereda direkt skydd och under- aom nu stii på dagordningen; endas renommerade s p e c i a l a f f ä r d8 kunna de avgiva sina röster pc 1iå11 åt utomiiktenskapliga mödrar och Kungl.
Fiofleverantör deras barn.
grund av självständig övertygelse.
Länsfängelset i Stockholm den 17 j a - Anna Wicksell.
441 3, A.
6018 Prover t.landsortensäiidasgratiso.~anco nuari 1919. "
(Namn.)
~~ A.-B, JOHN Va LÖFGREN &amp; C:O - Frebgatan Stockholml =.
Siden- &amp; Ylle-Klädningstygei
R 6 S T B k T T F O B KYIPPIPOR N:R 4 3 De respektive partiernas .kommunala valprogram.
, Allmänna valmansförbuii- dets valprogram.
De frisinnades val- program.
Socialdemokraternas valprogram.
Som den viktigaste partiskiljande htkan angivea " huruvida v å r t sam- h W e &amp; all bevaras och utvecklas ge- nom medborgarnas fria initiativ och inbordes pliktmedvetna samverkan för rättens förverkligande; eller om i stäl- let tör friheten skall föredragas e n samhällsordning, inom vilken en enväl- dig 8ocialistisk byråkrati väsentligen träder i det enskilda initiativets ställe. "
Htireftsr följa uttalanden om ett fritt Sverige i ett de fria nationernas för- bund eamt betonas att en omdaning a v vårt förevarsväsen icke får ske på mir- iå e k utan hänsyn till den allmänna europeiska ställningen.
Vidare fram- h å l l ~ att till en ny rättsordning hör offentlig kontroll över utrikespolitiken.
önskvärdheten a v ett gott samförstånd med de övriga nordiska folken betonas, och partiet uttalar sin förhoppning att AiandsfrAgan skall lösa &amp; i enlighet med öbefdkningens egen vilja.
Vidare framhälles vikten a v att Sve- rigee folk fostras till gudsfruktan, sed- lig kraft o &amp; frisk livssyn, varför kris- tendomsnndervisningen alltjämt måste intaga en framskjuten plats i vår skolundervisning.
Det allmänna upp- fostringsväsendet bör bereda vidgade möjligheter för varje dugande kraft på olika omrbden att göra sig gällande.
S ~ ~ k o r n m i s s i o n e m a s skyndsamma och grundliga avveckling påyrkas.
Jordbrukets utveckling framhålles som en f d g a a v största nationella betydel- se.
Det sjalviigande bondeståndets ställ- ning miiste befästas och jobberiet med jordegendomar stlivjas.
Genom sam- verkan mellan statsmakterna samt jordbrukets arbetsgivare och arbetare måste förbättrade villkor beredas dessa senare, och alla näringar, som jämte jordbruket arbeta i livsmedelsproduk- tionens tjänst, skola uppmuntras.
Närings- och handelspolitiken måste anpassas efter fiirhållandena i den mel- lanfolkliga samfärdseln för att tillva- rataga det svcnska näringslivets av- sättningsmöjligheter u t å t och framför allt tör att bevara den inhemska mark- naden At svensk näringsflit.
Med styrka betonas nödvändigheten a v en sparsam allmän hushållning, som med o m t ä n b a m varsamhet tager nä- ringslivets skattekraft i anspråk, samt a t t medelklassen får lättnader i det växande skattetrycket och sina trånga ekonomiska villkor.
En sund socialpo- litik mitste främjas, men den f å r aldrig taga aådana former att den skadar in- dividens känsla a v förpliktelse till självförsörjning.
Den sociala lagstift- ningen måste bli i hög grad beroende a v vad som sker i andra Ilinder.
Obli- gatorisk sjukförsäkring bör införas.
Nykterhetsfrågans stora sociala bets- delse m b t e alltjämt noga beaktas.
Kvinnornas krafter skola tillvarata- gas just på sådana områden, d ä r deras insateer kunna bli till särskild välsig- nelse.
Som ett sådant område nämnes bostadsfrAgan, som påkallar särskild uppmärksamhet icke blott beträffande stads- och industribefolkningen utan jämväl med hänsyn till lantarbetarna.
Det av frisinnade landsmötet godkün- d a valprogrammet har i sammandrag följande lydelse: Sveriges frisinnade kiimpa alltjämt för fred och lagbunden folkfrihet, för riittvisa och samhällmolidaritet.
Det gäller f ö r v å r t land att med d l a krafter söka medverka till en ny ord- ning mellan nationerna, ägnad a t t tpgg- ga varaktig fred i världen och göra rätten till domare mellan staterna i stället för det väpnade valdet.
Endast e n i ordets bästa mening upplyst demokrati, som verkligen kän- ner sitt ansvar vid maktens utövning, kan skapa samhällslycka och fred m d - lan folken.
Den politiska friheten m b t e motsvaras a v andlig frihet.
De fnsin- nade hava värnat friheten mot över- grepp från förutvarande makthavare, och den skall värnas även mot de ten- denser till övergrepp i demokratiens missbrukade namn, som hiir och v a r visat sig.
Det gäller a t t fullföije den svenska folksolidariteten mot de ansatser till klasspolitik och klassvälde, som f r å n olika hbll framträda i denna upprörda tid.
I svenskt niiringsliv gäller det a M med bevarande a v den enskilda iigan- derätten lbta personlig frihet och per- sonlig företagsamhet inom de grilnser, som uppdragas av samhällets gemen- samma intressen, åter komma till sin rätt efter krigstidens nödtwngna stats- förmynderskap.
Den sociala nydaningen måste gå u t på att skapa i möjligaste mån samma yttre förutsättningar för alla medbor- gare att nå den plats och fylla den uppgift, vartill vars och ens b e g å v n i w och arbete kan berättiga honom, att förena alla samhällets krafter till in- bördes hjälp och stödja v a r och en i hans egen strävan till miinniskovärdig tillvaro.
Vägen till försoning melian arbetsgivares och arbetstagares intres- sen bör sökas i en d d a n ordning, som kommer båda a t t känna sin samhömig- het i det gemensamma arbetet.
De 80- ciala reformerna få icke begi " inRes till Atgärder för den generation som nu le- ver, de måste syfta till att så lån &amp; möjligt avlägsna allt som undergräver folkhälsan och till a t t grundlägga en sund och allsidig utveckling a v Sveri- ges hela folkkraft ocksh under kom- mande släkten.
För kvinnorna ä r särskilt a t t lägga märke till denna detalj a v program- met: Kvinnornas likställighet med miin- nen, som nu genomförts inom den kom- munala rösträtten och skall beslutas in- om den politiska, kräver sitt föwerkli- gande även på andra omrbden.
De fri- sinnade ansluta sig till redan förelig- gande förslag om upphävande a v man- nens målsmanskap över hustrnn, om lika och ömsesidiga rättigheter och skyldigheter inom äktenskapet samt om lika riitt i avseende på föräldramyndig- heteii för båda makarna.
Hindren för kvinnors tillträde till statstjänster böra undanröjas och rättvisa beredas åt det kvinnliga arbetet i fråga om löne- och arbetsvillkor.
De orättvisor, som nu förefinnas i f r å g a om folkpensionerin- gen för kvinnorna, böra avlägsnas.
Uppfostran och undervisning äro en grundval för det demokratiska s a m hället.
Folkskolan bör utvecklas och bliva bottenskola.
Staten bör i samma ut- sträckning sörja för den manliga och den kvinnliga ungdomens utbildning och hela undervisningsväsendet så or- ganiseras, att v a r och en kan f &amp; till- fälle till teoretisk eller praktisk utbild- F ö r första gången erbjuder sig ett tillfälle att grundlägga en verkligt de- mokratisk kommunal ordning och att Eörvalta de kommunala repreaentatio- aerna till organ för en folklig politik.
Ofantligt mycket kan genom e n sådan politik uträttas till bostadsfrågans ord- nande, hälso- och sjukvårdens samt Imdervisningens förbättrande m. m.
Men det gäller här icke blott ett kom- munalt avgörande utan Rven och i En- nu högre grad ett politiskt.
Genom va- .en till landstingon och vissa stadsfull- mäktige triiffas avgörandet om första kammarens nya sammansättning.
E n halsstarrig nejsägarepolitik i fol- kets livsfrågor h a r förbittrat de betun- gadc massornas sinnen under årtion- jen och samlat dessa massor till ett fast och enigt beslut, att störta höger- iyäldet i första kammaren.
Nu ä r den sfterlängtade tid kommen, d &amp; denna Iöresats kan förverkligas.
Den Wgra- iigas skyddsvall för högerprivilegierna ir raserad.
Valen i mars måste bli in- ledningen till en ny tid, d å ingen makt i landet skall kunna hindra folksiljans mabba förverkligande.
Bland de fitora uppgiftor, som nu &gt;medelbart möta, finnas två vars be- tydelse för tillfället överskugga alla andra.
Den ena a v dessa uppgifter är förverkligandet a v det krav, för vilket Sverigca arbetare i 28 år varje första m a j i alitjämt tiitnande led demonstre- mt: e n lagstadgad maximalarbetsdag &gt;m 8 timmar.
Äntligen kunna vi se a t t jocialdemokratine oförtröttliga arbeta för en mänsklig rimlig arbetstid icke varit förgäves.
Dock gäller det att vid Ile kommande valen ännu en sista gång understryka allvaret i denna gamla fordran.
Den andra niirs föreliggande uppgif- ten iir att så snabbt som möjligt au- skuffa det nuvarande militärväsetidet.
Med vaket aktgivande på dessa oro- ande tecken på styrkan hos den gamla mda, som leddo till världskriget och 3om drivit folken att dessförinnan mitt under freden st8 i full krigsriastning, måste enfellertid socialdemokratien rik- ta i n sin politik pd stödjande och främ- jande a v fredens, folkförsoningens och sntimilitarismens krafter.
De oerhörda och fasansfulla erfarenheter, som det långvariga världskriget givit varje folk, men i friimsta rummet de krigfö- rande, niråste dock f Ö i V i 6 S O till sist g e segern åt e n politik, som vill utrota rovdjurs- och stråtrövarinstinkterna ur staternas internationella förhållanden och i Nationernas förbund skapa ett in- strument för ordnandet och tryggande1 a \ - folkens fredliga samlevnad.
Ny litteratur.
För dem som vilja sätta sig i n i kvinnornas nya kommunala rättigheter kommer ett upplysande föredrag i frå- gan a v Gulli Petrini att utgivas.
Rek- visitioner ställas till Rösträttsbyrån, Brunkebergstorg 24, Stockholm.
1 denna situation beer den svenska so- cialdemokratin som e n av sina närmas- te uppgifter att bereda v å r t folk till- fälle till välbehövlig vila och andhämt- ning efter de senasta åmne f o m r a d e militära rustningar.
I avvaktan på den dlmiinna försvarsrevisionen, m m så snart freden slutits m b t e företsgas, D C vara ~ främsta uppgift Bör bliva att pröva möjligheterna och formerna for det nuvarande militärväsendeta hii- 3tändiga aweckling, ha socialdemokm tiska representanter i rikedagen därför föreslagit instidbwiet av &amp; mint- pliktsövningar uader 1919 och i9M.
Darmed möjliggöreti ockst % att avbry- tande a v arbetet p9r militära anstalter på andra områden och ett radikalt 01x16- delbart nedbringande av utgifterna för militiira ändamH1.
1-idare vill manifestet betona, att de mångahanda stat~kommissionerna icke äro ett troget uttryck för socialistisk mmliällsuppfattning.
Vad socialdemo- kratin vill, iir skapandet a v en ny grodzakfionsord.aitag, som omöjliggör massornas utplundring genom ett fåtal ägare av produktionsmedlen och sem garanterar de arbetande själva sitt as- betes frukter.
TY sanningen är att so- cialdemokraterna viija ss snart förhål- landena det medgivs avskaffa dessa det kapitalistiska samhällets nödinsti- tutioner, som kommissionerna i ajälvtt verket äro.
Vi fullfölja vår kamp mot militapism och kapitalism, mot nöd och f a t t i i o m.
Huvudfienden är ännu högern, ~ o m måste slås u t f d n sin maktställning i första kammaren.
Men den bör slåe ut med stidan kraft, att socialdemokratin, siisoni representant f ö ~ hela det arbe- tande folket, f å r ett avgörande infly- tande över landets öden.
Sker detta - och tiden är mogen härför da k m en socialdemokratisk politik inledas som för fram till en ny samhälimord- ning utan klasser och f r i f r å n fettig- domens förbannelse.
.
- - ___ Vänstersocialistiska par- tiets manifest.
Manifeetet framhåller först h u r det ni1 jäser pA samhiilladjupet, hur en ny, tid förebådas, och h u r det är under en tid av världsomvälvande händelser som Sveriges arbetare och småfolk gB att fylla sina medborgerliga plikter.
aka- nifestet uttalar sig skarpt mot den kom- munala författningsreformens höjande av rösträttsåldern från 21 år till 23 åi för kommunalvalen och till 27 år för landstingsvalen.
Vidare uttalar det sig mot a t t förbindelserna med Ryssland brutits, mot jobberiet, bolagskapitalis- men och uppskörtningen a v de iägre folkklasserna Partiet inbjuder därför alla utsugna och under allsköns förtryck lidande till samling kring socialismen.
K r a v fram- ställas på fullständig avrustning, folk- republik, oinskränkta medborgerliga rättigheter, radikal omläggning a v skattesystemet, återbördande a v jord- domanerna och naturrikedomarna till folket samt kvinnans fullständiga fri- görelse u r ännu kvarstående bojor.
Par- tiet riktar därför sin udd mot hela det kapitalistiska samhällssystemet med dess lönealaveri och ekonomiska ofri- het för niassoma.
ning efter siu begåvning.
KvinnornaE utbildning för hemmets uppgifter bör tillgodoses.
Programmet kan som helhet s a m a n.
fattas sålunda: fred och rätt mellan folken,, i-ust.
ningsbördornas avveckling och riksda g e m kontroll över utrikespolitiken; författningsreformens fullbordandc och den folkliga sJälvstyrelsens befäs- tande; kvinnornas rätt i samhället; utsträck samhällelig omvårdnad om barnen; folkhushållningens frigörande frår kristidens s t a t s t v h g; stöd och omvårdnad åt jordbruk ocl andra näringar; Ny landvinning.
sparsamhet i statshushållningen; I Rättvik bildades den 5 februari för- rättvisa i beskattningen; utjämning av kommunernas skatte ening efter föredrag av fröken TilIi Borg.
Till ordförande valdes f r u Frida bördor; socialt reformarbete; kamp mot rus, Johansson.
dryckerna.
#: a 4 RbSTRATT FOR EYIHBOB 4 Segern för den tyska kvinnoröstrütten.
E % redogörelse av fru Maris Stritt i Jus Sirfftagii.
!i ' yeklands kvinnorösträtti3rörelse hann aldrig bliva av samma omfattande art som i flertalet andra länder, ex- m p e l v i e England och Amerika, innan rijsträthn tillföll kvinnorna som e n frukt av revolutionen.
Den ä r icke ett verk av årtiondens arbete, icke en be-) önhg för " väl förhållande " under en sv8r tid, som de ljumma rösträttsvän- nerna mena, icke en mödosam förvär- vad ratt, vunnen steg för steg med den kommunala h t r ä t t e n fiom föregånga- re.
Utan i revolutionsstormen h a r den fullt färdig fallit ned i knät på oss, skriver fru Marie Stritt, ordförande j " Reichsverband fiir Frauenstimm- wcht " i Jus Suffragii.
Rösträtten h a r tillfallit 068 utan begränsningar, ulan vare sig penningstreck, bildnings- eller Udersstreck, utan hel och hållen, lika, hemlig och direkt i hela staten och i alla kommuner i riket, lika för män och kvinnor, tjugu Hr fyllda.
Det iir en färvandling från absolut frånvaro av alla politiska rätigheter till full inedborgerlig frihet.
Xågot fullkom- ii &amp; nytt, ojämförligt, ett mirakel, som det är svårt att tro på i första ögon- blicket ens för dem, som ümnat sitt liv A t att arbeta för det.
Vad som givits oss nu under trycket av proletariatets diktatur få vi behhl- la under de ordnade och permanenta förhållanden, som nalkas oss efter Na- tionalförsamlingen.
Det torde vara otänkbart a t t inför rikets demokratise- ring den nya tyska republikens konsti- tution skulle beröva tyska kvinnor vad revolutionen givit dem.
Trots denna fasta förvissning har det icke rått det jubel, som under nor- mala tider i rösträttskiimparnas led skulle ha halsat denna ojiimförligt be- tydelsefulla händelse; de tyska kvin- nornas frigörelse från politiskt under- ordnande.
Uppfyllelsen a v våra hetas- te önskningar h a r kommit i en mörk stund, under trycket a v det strängaste öde som någonsin triiffat vår stat.
Ef- ter 51 månaders sinnesrubbande mör- dande, förödelse, namnlös sorg och namnlöst elände, efter de hårda vapen- stilleståndsvillkoren, ställda inför möj- ligheten, för att inte säga utsikten till den bittraste, ofattbaraste samman- störtande, möta vi varje ny d a g med den ångestfulla frågan: Vad skall yt- terligare komma?
och nu plötsligt måste vi inte blott som hittills stimu- lera den stora massan kvinnor a t t tål- modigt bära det närvarande och fram- tiden, vi måste också väcka nya kraf- ter hos dem, så a t t de kunna med an- svar och r ä t t bruka den makt 6om så med ens lagts i deras händer.
V i måste göra klart för dem a t t från och med nu äro de icke hjälplösa kamrater i att bära gemensamma bördor utan de ha meddelaktighet i skapandet a v sin na- tions framtid, de äro betrodda med uppgiften att röja undan de största nutida olyckorna och för framtiden omöjliggöra de senaste f y r a årens fa- 6or.
På detta sätt blir den känsla, som Överskuggar allting, icke segerglädje Över rösträtten, utan ett oerhört an- svar.
När vi visat att vi kunna bära detta, kommer glädjen a v sig själv.
Om man praktiskt skärskådar v å r uppgift, ställer den sig sålunda: f å fatt i tjuguen millioner röstberättigade kvinnor i stad och landsbygd, a t t upp- lysa de politiskt ovetande om politiska strömningar och om partiprogrammen, a t t göra dem förtrogna med ett nytt valsystems komplicerade apparat och a t t ~å mycket som möjligt stålsätta dem mot partiernas försök a t t lägga beslag på dem och exploatera dem.
Det- ta har givetvis redan börjat med hän- syn till den stora massan nya och oer- farna röstande - det visar sig h ä r som Överallt annorstädes att de reak- tionära., om man tar i betraktande der ra8 våldsamma motstånd förut mot rösträtten, med förvlnande snabbhei satt sig i n i den n y a ordningen och söka vinna kvinnorna.
Och allt detta och mycket mer arbete därtill drives igenom inom några få veckor.
Att kvinnorna icke blott skola hjäl- p a till att släpa fram stenar till den nya samhällsbyggnaden, utan även vom valda medlemmar bidraga med själva byggandet och detta i si % stort antal som möjligt, det är ocksl ett mål a t t arbeta för.
Det är självfallet att vAr rösträttsorganisation enbart, h u r ivrigt den än arbetar, icke är tillräcklig för en sådan jiitteuppgift.
Iute ens de fyska kvinnornas natio- nalråd med dess tusende därtill an- knutna organisationer och all dese väl- komna, energiska propaganda kan n &amp; alla de kretsar, som måste ryckas UPP och upplysas vid sidan a v de socialde- mokratiska och centerns (katolska par- tiets), som redan äro politiskt bundna Man måste ivrigt hoppas att kommit- t6ii för de tyska kvinnoföreningarna till en viss grad måtte lyckas att hålla ihop alla heterogena element.
Denna kommitt6 har bildats a v kvinnoorgani- sationer a v alla schatteringar, till och med hiiri inberäknat de, sam hittills motsatt sig kvinnornas rösträtt, och dess uppgift ä r a t t förbereda kvinnor- n a för nationalförsamlingen.
På detta sätt skall d e enskilda föreningarnas outtröttliga arbete icke behöva mattas, utan kunna hållas vid makt - så myc- ket nödvändigare om dessa föreningar äro de organ, som få utföra slutarbe tet.
Detaljarbetet h a r med erk " nnnans- värd enighet planlagts i v å r t Riksför- bunds alla grenar och i alla större krinnoföreningar och i Kvinnornas na- tionalråd.
De två friiinsta uppgifterna måste fast klargöras och hållas åtskilda: A ena sidan a t t värva kvinnorna för de- r a s röstplikt och å den andra att förmå partierna a t t stödja de kvinnliga kan- didaterna, således icke blott för syns skull taga upp någon längst ner psi vallistorna, utan på allvar utse kvinn- liga kandidater, som h a utsikt att bli valda.
Första delen av uppgiften skall lösas av våra organisationer.
Den andra f å r ske mera genom personligt inflytande i enlighet med den lösen vi utfärdat för detta vårt första val: po- litisk partineutralitet i organisationer- na, inga kvinnliga vallistor, som e j ha utsikt till framgång.
(Aussichtlosen Frauenlisten.)
Den politiska arena, som nu öppnar sig för de tyska kvinnorna, är ett nytt land.
Blott n l g r a få veckor skilja O S S från den avgörande stunden och dess- förinnan skall den jättelika ' uppgiften vara fullföljd.
Måtte den hårda skola vi genomgått de senaste åren visa sig fruktbärande i att förhjälpa oss att med ära genomg8 detta svåra prov.
8 Sedan denna redogörelse stått a t t lä- sa, som vi ansett oss böra införa, ehuru valet i fråga som bekant nu ägt rum, då den ä r en direkt bild a v h u r de lyska rösträttskvionorna själva sett si- tuationen, h a r det visat sig att kvin- nornas deltagande i valen icke åstad- kommit nfigon förskjutning i parti- grupperingen, med undantag för de ka- tolska delarna av Tyskland, d ä r cen- trum fått ett mycket tydligt och beak- tansvärt tillskott i röster genom kvin- Red.
norna.
Kvinnorna i tyska national- församlingen.
Enligt senast ingångna underrättel- ser ha ett 30-tal kvinor invalts i tyska nationalförsamlingen.
Bland national- församlingens sekreterare finner man även en kvinna, nämligen f r u Agnes, oavhlingig socialist.
Malmtorgsgrten 6, StocRholm Soders " English School " 1 VARJE SVENSKT Engelska lektion &amp; och oversättningar.
Allm.
Tel. W e r 360 %.
Erstagatan 26.
Annie 1.
Scott.
HEII bör finnas en svensk, solid, lättgäende och bemövad Louise Nörlund .F.
Sqntasfin A En av kvinno- och fredssakens bästa och kraftigaste förkämpar i Danmark, fru Louise Nörlund, h a r i dagarna av- lidit.
Under en följd av år v a r f n i Nörlund bland de kvinnor, som star- kast och mest ihärdigt deltogo i det offentliga livet och med iver stredo för Nya skrifter utgivna av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt: det mll, som hon före sin död fick 60 vunnet ..
Hon v a r den födda agitatorn, och hennes många tal runt om i Dan- Hustruns ställning enligt förslaget till ny giftermiiisbaik mark präglades alltid av brinnande hänförelse och en okuvlig tro på de av Emilia Broonik.
Pris 40 öre.
ideer, hon kämpade för.
Hennes var- De praktiska ungdomsskolorna * n m a känsla, plikttrogna sinnelag och osjälviska väsen skaffade henne många av Tilly Borg.
Pris 10 öm.
vänner även i Sverige.
Kvinnornas ställning inom yrkena av Axianne Thorstenson.
Pris 10 öre.
S ctmhC211lskunskap.
Kvinnorna bevaka sina intressen på fredskongressen.
Franska kvinnornas nationalförbund, under ordförandeskap a v m:me Jules Siegfried, har ansett, att vid organise- randet av ett nationernas förbund p å fredskonferensen det tillhörde kvinno- förbundet a t t ingripa för att bevaka de kvinliga arbetsintressena.
National- förbundet h a r följaktligen uppdragit å t s i n styrelsen att officiellt vända sig till konseljpresidenten i denna fr8ga och anhålla, att en kvinna i egenskap a v delegerad finge tillträde till den in- ternationella arbetarlagstiftningskom- missionen.
Kvinnornas stora rihsdiigsfråga: Mödrarnas och barnens niil.
E t t enr / i&amp;esvar av Ellen Key.
Kvinnan i det kristna samhället av Ester Rbhl.
Pris 5 öre.
Utgiven av Östergötlands l$insförbnnd av F. K.
P.
R.
Broschyr av Ellen Key Kvinnoansvar och kvinnorösträta Silrtryck nr nAllsegrarcnr.
Pris 20 &amp; e.
Rekvireras från ROS TRÄ TTSB YRA N, 24 Brunkebergstorg.
Stockholm.
unga inän och kvinnor m8ste före sitt äktenskap undervisas i sina plikter, Så- väl u r rasens som lir uppfostrarkallets synpunkt.
Men för att allt detta skall ske, måste kvinnorna nu betrakta det nya släktets viil som det främsta kravet på sin fri- gjorda politiska kraft.
Endast om de så göra, blir deras nya makt inledning till ett nytt skede i mänsklighetens historia.
Såsom eldstoden, vilken lyste Israels barn på deras väg ur öknen, mhste bar- net lysa kvinnornas väg genom nuets mödor in i framtidens land. "
Ellen Key h a r svarat pG Soc.-Dem:s här förut omtalade rundfråga: Vad skulle ni vilja göra, om ni bleve leda- mot a v riksdagen?
Hon siiger sig där- vid instämma med Ruth Gustafson, Frida Stbenhoff, Ebba Palmstierna och de andra, vilka lagt huvudvikten på de med det nya släktet sammanhörande uppgif terna.
" Många andra viktiga frågor h a i kvinnornas svar blivit betonade.
Men Kvinnlig rösträtt i Luxemburg.
dessa kunna lika väl äga män som Kammaren h a r antagit lagförslaget kvinnor till förkämpar.
Ruiiznornas om rösträtt för kvinnor.
Åldersgränsen stora fråga måste först och sist vara för rösträtt fastställes till 21 å r och för mödrarnas och barnens gemensamma valbarhet till 23 år.
väl.
Mödrarna måste erhålla den ut- bildning och den omvårdnad, genom vilka de lekamligen som andligen väl kunna fylla sin uppgift.
N ä r så behö- ves, böra de få en sådan moderlön, a t t de under tryggade villkor kunna ägna fjärde nummer för 1919 innehlller bt. a.: sig åt barnens vård och fostran.
Lagen m h t e förbjuda, a t t barnens och första Till val, till val!
ungdomens krafter missbrukas i för- Vad man bör veta i och för marsvala.
A r Anna Wicksell.
och landstingsmannaval.
värvsarbete.
Alla barn måste erhålla Landsting en god allmänbildning intill 15 å r och sedan en för de olika anlagen lämpad Moderskapsskydd.
Rösträttsrarelsen kan äterknyta kontakten med yrltesutbildning.
Alla hem måste få go- Belgien.
da bostadsförhållanden, vilket betyder De respektive partiernas kommunala valprogram.
åtminstone ett sovrum åt barnen, ett å t Segern för den tyska kvinnorösträtten.
A r liarfe SfVitt.
föräldrarna, ett mat- och samlingsrum och ett kök.
Alla familjer måste ha möj- Kvinnornas stora riksdagsfräga.
Ett enqu@tesvar nv Ellen Key.
lighet att l %ta de begåvade barnen få en högre bildning och a t t ge alla barn den näring, den hälsovård, den idrott, de nöjen, genom vilka en fullgod kropps- lig och andlig utveckling vinnes.
Alla Stocknolm 1919, h a r Hreggetrbms Boktr@eri A B Bösträtt för Xvinnors ~~~
