# ID: svediakorp-per2674
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1919
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,422
# sentences: 444
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ÄTT FÖ KVINN Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
VIII.
ARG.
I Den stors skolreformen.
, Det ä r helt enkelt, enligt en erfaren skolmans uttryck, den största reform Sverige haft p€t undervisningens om.
råde, den som n u förberedes med ” 191€ års revisionskommitte ”, vars riktlinje] uppgjordes i slutet a v förra året och som i början a v januari tillsatt a v re.
geringen.
Denna kommittb, vilkens överlägg ningar skola ledas a v ecklesiastikmi.
nistern, består a v följande medlemmar: chefen för skolöverstyrelsen B.
J.
B e r g qvist, vilken under statsrådet R y d h frånvaro kommer att leda kommittbar- betet, lärarinnan vid Whitlockska sam- skolan i Stockholm A n n a Brita Berg atrand, ledamoten a v riksdagens andra kammare.
lektorn vid böqre allmänna läroverket i Jönköping K. A. W. Björck vilken erhållit i uppdrag att v a r a kom.
missionens sekreterare, läraren vid kommunala mellanskolan i Malmö N O. Ekström, rektorn vid högre l ä r a r i n neseminariet i Stockholm 0.
R. Fåh- rams, överläraren vid Lidingö folk.
skola N.
Helger, föreståndarinnan för elementarläroverket för flickor i Fa- Inn Gerda Martin, ledamoten a v r i k s dagens första kammare, hemmansäga ren J. Pålsson, lektorn vid högre all- männa läroverket i Uppsala J.
S a m u elsson, professorn vid Universitetet i Uppsala E.
S. Staaff, ledamoten a v riks.
dagens andra kammare, disponenten A I. Swartling, ledamoten a v riksdagens andra kammare, ombudsmannen A.
V Sävström, rektorn vid samskolan i Nor.
tälje S.
J. Söderlindh och läroverksrå- det A.
E. Aström.
Den omläggning a v vårt hittillsvaran- de undervisningsväsende, som komniit- ten h a r att utarbeta, går u t på två be- tydelsefulla ting: förstatligandet az: flickskolorna och folkskolan.
SOWE bot- tenskola.
De båda principer som hävdats här- med och som ligga till grund för re- formen är, enligt ecklesiastikministerns egen formulering: “ tillvaratagandet a v begåvningarne, från vilka samhiillslager de än komma ”.
H ä r i ligger själva huvudtanken i or- ganisationsuppgifien.
Att öppna möj- ligheter för de bredare folklagrens barn till fortsatt teoretisk utbildning, liksom 1918 års riksdag genom skapan- det a v de praktiska ungdomsskolorna ii ett annat område gjort, det ö r i få ord sagt innebörden a v det deinokratis- ka undervisningsprogram, som nu står inför sitt realiserande.
Den andra principen g å r u t på att be- reda lika undervisningsmöjligheter för all ungdom, manlig såviil som kvinn- lig.
Den skall a v samhället tillförsäk- ras den utbildning, som den indivi- duella liiggningen medgiver och med- STOCKHOLM, 1 F E B R U A R I 1919.
~_I________.____I____-____ - - I _ För lärarekrafterna h a r reformen icke minst betydelse, i det att flicksko- lornas förstatligande måste höja den allmänna lönenivan, under det a t t hit- tills enskilda skolor, som kämpat med mindre god ekonomi, icke kunnat be- LLA KVINNOR BORA BEAKTA den väsentliga förändring i deras ställning tala erforderligt rimliga löner.
Likaså inverkar förstatligandet tryggande på som riksdagens beslut av den 17 dec.
1918 innebär.
pensionsförhållandena och på lärare- Genom detta beslut har den kommunala rösträtten gjorts lika och allmän, personalens rattsliga ställning.
Det är en ny a r a, som inledes med så a t t i stort sett ” 1918 års kommittes ” arbete, ett verk, som kommitten säkerligen går till med envar i en k o m m u n mantalsskriven, m a n eller kvinna, stolthet och som hela v å r t folk h a r an- som är svensk undersåte s a m t under n ä s t föregående k a - ledning att vänta sig mycket a v i en avlägsen framtid - med denna r e lenderår uppnått tjugutre års ålder dar är röstberättigad, icke form h a r Sverige gjorts mera till ett fosterland för alla sina söner och dött- Samma bestämmelser gälla för val till landsting utom i f r k a om valålder, rar iin det varit föi-ut.
som då är tjugusju år, Elärigenom hat rösträttrc utsträckts till ett z t o d kommunala valen.
A antal kvinnor, som förut ej vant röstberättigade, såsom till gifta kvinnorna, hemmadöttrama och tjänarinnorna, oberoende a v om de h a v a egen debetsedel eller ej.
Då därtill varje röstande blott h a r e n Pöst komma kvinnorna att de redan vid de stundande valen före mars månads utgång, vilka skola omfatta såväl stadsfullmäktige O &amp; kommunalfullmäktige som Ian dstings- man, a t t få l i k a sto &amp; inflytande som mannen.
Kvinnorna ä r o nu också valbara till samtliga dessa förtroendeposter, även till landstingen, vilka i sin tur viilja ledamöter till första kammaren.
?Kvinnor i Sverbes land 6eaRten det ans va^, som nu pdvilar Eder.
Det diigger EP att samvetsgrant satta EP in i de Romrnunala och polifisbia fmtgoi., som nu std p &amp; dagordningen, sa % att N i Runna avgiva E d r a pöstep p d grund av sjalvstandig öuertygelse.
Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt.
___ - - - __ - - - - - iorgarskapet förutsiitter sösom nödviiii- lig.
At flickorna skola alltså hädan-: fter skapas möjligheter att i statens skolor erhålla undervisning fram till, tudentexamen, i överensstämmelse med ?tt a v andra kammaren i våras enigt inderstruket krav.
F ö r flickskolornas Tidkommande h a r nan tagit fasta på, att flickskolorna icke ’ å ensidigt omskapas efter möiistret av: osckolaii, likasom reformen e j får g å förödande fram Uver det rikare pedago- riska liv, som pulserar vid en eller an- lan av de nuvarande privatskolorna.
[nom en god liiroverksorganisation biir ’ innas plats för förs6kslüroverk under iärskiit f rani4åencle pedagogisk Icd- iing.
-.
- __ -.
__ - - - - - Som en viktig vägledande synpunkt vid den blivande revisionen framställes önskemålet, att de f r å n gymnasiet ut- examinerade gå kvalitativt bättre rus- tade för studier vid universitetet och högskolor ä n för niirvarande.
Gymna- sialreformen måste inriktas på en ri- kare linjeuppdelning, därvid visserligen någon del a v det nuvarande mångläse- riet till studentexamen fiirsvinner, meii PII fördjupning i stiillet uppnås i de valda ihiiena, vilket ock tager störro bildning inalles och större bildning för ett flertal mot förr.
Härmed h a r en bronis lagts för det förytligande, som man börjat spåra p å senare tid och som kunnat bliva en fara för v å r kultur om tlrri ostört och obeaktat fått fortfara.
En svensk förening för nationernas förbund.
S.oemlca män och kvinnor inbjudas att medverka till förbundets bildande.
En organisation f ö r upplgsning och diskussion.
Den 31 januari sammanträdde för första gången en svensk förening för Nationernas förbund.
Inbjudare till denna förening ha varit män och kvin- nor ur skilda läger och kulturområden, Rösträtt för Kvinnor icke utrymme att nämna andra än de kvinnliga un- dertecknarna: Emilia Broom6, Agda Montelius, Anna Whitlock och Anna Wicksell.
Föreningen h a r till syftemål a t t stöd- ja de krav Sverige ställer på det bli- vande nationernas förbund.
Genom regeringens försorg pågår i vårt land en förberedande undersök- ning om Sveriges ställning till de mel- lanfolkliga och inre problem, som brin- gas f r a m genom ett världsnationernas förbund, men inför en så genomgripan- de nydaning stå statsmiin och regerin- g a r maktlösa, om de icke bakom sig hava en stark folkmening, byggd på saklig kunskap och bestämd övertygel- se.
Vid sidan av den officiella utred- ningen kräves därför, att folken i de land, som vilja bli medlemmar i ett natio; aernas förbund, upplysas om de fördelar, som erbjudas och de förplik- telser, som pålaggas de medverkande folken.
Den mellanfolkliga rättsord- ning, som nu efterstravas, skulle inne- bära e n genomgripande omgestaltning av de internationella förhållandena och Lir a v allra största betydelse även för cårt lands framtid.
Frågan gäller alla och nigste intressera alla.
De, som önska bliva ledamöter i för- iningen, torde anmäla sig till frn Anna Wicksell, Mörby, Stocksund.
-.
____
2 RÖSTRÄTT BÖSTBÄTT Föl3 KYInIXOB FOR KYIEIHOR Rösträtten som kommer.
utkommer den 1 och 15 i var m h a d med un Sveriges kvinnor h a länge fått vän- dantag av juli och auguati månader.
ta på sin rösträtt.
I de flesta andra Redaktds: VERA v. K ~ M E J L europeiska länder deltaga kvinnorna Redaktionskommitth: redan sedan länge i det politiska li- ANN MAILGEET HOLMOREN, vet.
Här och v a r stå de också som EBBA PALMSTIERNA, kandidater.
Vi vänta ännu, förra året ESTER BRISMAN.
så säkra om seger, att vi ej ens gjor- de oss tillräckligt besvär att strida Redaktion och Exp.
: 24 Brunkebergstorg I för den.
Men - n u l ä r den ej kunna Redaktionstid: onsdag och lördag bl.
I / s3- * ' 94.
undgå oss.
Huruvida det h a r funnits Expeditionen eppen vardagar U.
1-4. någon mening i a t t låta oss vänta så ~ i k s t e l.
8600.
Alim.
tei.
147as.
länge, skall j a g e j yttra mig om - en- Telegramadreea: a t r ä t t, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Prie för 1919 Kr.
2:bO.
i&amp;mnmmer 15 Ore.
För utlandet eker prenumeration antingen g e nom poeten eller genom insändande av kr.
3:25 i poatsnvisning till tidningens exped.
Annonspris: 10 öre per mm.
å sista sidan, 15 öre å de (ivriga.
Vid längre tids annonsering rabatt.
_- __I BYRAN 8 6 8 TRXT T 8 24 Brunkebergstorg ', Btoakholm Allm.
tel. 147 ' 19.
Rikstel.
&amp; 6 00.
Oppen vardagar kl. 1-4.80 e. m. samt fredagar kl 6-5 e. m.
L.
K.
P. Rs sekreterare trPJfa.8 personligen kl. 1-3 e. m. Hortense Berg.
+.
Med f r u Berg, som avled i sitt hem i Vaxholm den 4 januari, förlorade Vax- holms röstriittsförening en a v sina mest hängivna vänner.
Medlem sedan föreningens tillkomst och en följd a7 år styrelseledamot och kassaförvalta- re, nu senast suppleant i styrelsen, ar- betade hon med övertygelse och var- maste intresse i föreningens sak.
För- synt och nobel till sitt väsen ville hon aldrig framträda eller göra sig gällan- de, men många och goda uppslag gav hon i arbetet.
Segerns dag fick hon e j uppleva, men hon trodde, att den skulle komma.
I saknad och tacksamhet bevara r i hennes ljusa minne!
Till hennes jordfästning sände för- eningen en vacker krans med blommor och band i rösträttens färger.
__ _:.
- Svaret.
De franska kvinnorna p å de svenskas viidjan.
På den vädjan, som genom Ellen Key de svenska kvinnorna gjorde till de franska om att söka mildra freds- villkorens hårdhet för Q s k l a n d och a w ä n d a hungersnöden där, h a de fran- ska kvinnorna nu svarat genom Frank- rikes L.
K.
P.
R.
De betona h u r även Belgien, Serbien och Frankrike lida a v svält och sjuk- dom oeh bönfalla om hjälp.
Repressa- lier - vill - ~~- Frankrike icke utöva och iivs- medel h a r redan börjat sändas till ös- terrike.
Det heter vidare: Frankrikes kvinnor rikta i sin t u r tväune frågor till sina svenska syst- rar: F ö r det första huruvida de försökt åstadkomma en förbättring i de olyck- liga krigsfångarnas öde i Tyskland, vilka ådömts h å r t arbete på svältran- soner, och för det andra huruvida de protesterat H de franska kvinnornas vägnar, när unga flickor vanärades ge- nom den tyska administrationens av- skyvärda och skamlösa Btgiirder under den fientliga ockupationen i norra Frankrike.
Slutorden markera att det icke är fråga om hämnd.
Ni komma alltid att finna oss i stånd till medlidande och ädelmod, men begär icke mer.
Giv de tyska kvinnorna tid att genom hand- ling gottgöra allt som kan gottgöras av den skada som dess land gjort.
Men dessförinnan och sR länge som deras offer kräva rättvisa, kunna vi icke drömma om att förgäta dess dUd.
Att göra detta skulle &gt;-ara a t t vägra a t t lyda det kränkta samvetets bud!
- - - N:R 3 dast ett är visst - det bör komma till synes, om viintetiden h a r lupit un- dan i sysslolöshet, eller om den an- vänts till hälsosam förberedelse.
Man skulle kunna tänka sig, att Sveriges kvinnor läst och tänkt, stiiderat och undersökt, h u r kvinnorna i de länder, som redan ha rösträtt, skött denna sin uppgift, vad som fattats dem, vad vi skulle vilja h a annorlunda Man l ä r bäst genom egna pisstag, säger nå- gon - må vara, men man kan även l ä r a genon?
andras.
Skalden sjöng en gång vackert om " det kvinnligt veka i människosinne ", a v vilket han hoppades " förbrödring ".
Och är det inte i själva verket det, vi nu gå och hoppas på?
- Ingen be- g ä r underverk, och inte ens den mest optimistiske kan tro, att därför a t t kvinnorna fr2.
rösträtt kommer en våg a v nyheter, reformer att välla in över landet.
Men - vad vänta vi O S S själ- v a l Eller rättare: vad är det, vi skola åstadkomma!
Det har länge sett gan- ska mörkt u t även i kvinnornas his- toria.
Till rniirinens geviir ha de Iiinge beredvilligt stöpt kulor.
Hätskhet, hat och hets har utgutt u t kvinnornas led.
Hetare och häftigare än f r å n skytte- gravarna h a ordets pilar avskjutits u r kvinnomunnar.
Hämnd ha de ned- kallat, hämnd för förlorade män och fäder!
Grymheter ha försvarats a v dem, lojalt h a de underordnat nig männens maktregemente.
Men - l å t oss över detta stryka svarta streck, l å t oss säga, a t t det skett i stridens hetta, den strid, som varit bittrare än Iöp- gravarnas, väntans, ovisshetens, hop- pets strid.
Låt oss skriva det allt på nervers konto, nerver, som e j orkade bära, skälvande, stackars blottade känslonerverl Men nu!
Tycker nå- gon, a t t det ser hoppfullt u t nu?
Om Tysklands kvinnor skola v i ännu e j tala, de svälta, och vad mera är, de- ras barn svälta, de stå alltså inför den förtvivlan, d å människan ryter som vilddjur eller kvider som barn.
Men de andra - dc segrande!
De mätta, de glada, de som mist mycket men dock h a ridgot kvar!
Vad ha Frank- rikes kvinnor svarat de tyska på de- ras ödmjuka bön?
Vad menar den franska dam, 8om anklagat ke.isar Wilhelm för mord å hennes man - en ensam bland millioner.
En liknan- de röst hüres från England!
- Om r a d talar det allt om icke om hat och hämnd, hårdhet, oförändrad trots alli lidanden.
Från Sveriges kvinnor h a r en väd jan utsiints, e n bön om skonsamhet en bän om mat för hungrande tyskl kvinnor och barn.
Nåväl, v i h a åt minstone visat v å r vilja, till vad ver kan det n u hava kan.
Men Sverige!
kvinnor ha ett stort värv framför sig Tiderna igenom ha kvinnorna h ä r v a rit dugliga och kloka, vi ha många sto ra kvinnonamn a t t minnas och än fle ra och kanske än större, som hade för tjänts a t t hågkommas men nu är (bortglömda.
Socialismen gör sitt se gertäg genom världen.
Dess tid ä1 kommen, vi kunna e j motstå utveck lingens vågrörelse.
N ä r kvinnorna gi till val, skall det bli f ö r programmer 8-timmars arbetstid, statsbeslag ai kommunikationsmedel, banker, fabri ker m. m. i samma väg, allt avsett ati skapa bättre och drägligare villkor föi dem, som hittills st %tt på skuggsidan Om det kunna vi, för så vitt vi seti det levande livet i ansiktet, e j saga a n nat iin att det är riitt och behövligt Men det skall komma en tid, då desst frågor nått sin lösning eller åtminsto ne börjat lösas.
Då skall det visa sig om det kvinnilga insteget i statens lil har den betydelse vi hoppas och vanta Bakom dc yttre kraven speja vi eftei idealiteten, den socialismens ide, son en gåug var stor och vacker men iii så fördunklats av materiella krav, at1 kvinnorna kanske få svårt att Rtei plocka fram den i dagern.
Man kan e, bcgära, a t t vanliga dödliga rr ?ännislroi koli, inedan de svälta och €rysa, stri d a f ö r ideella mal, men då den försts hungern blivit stillad, vänta vi, nej vad säger jag, fordra vi, a t t " del kvinnligt vcka skall frälsa vürlden " u1 denna krassa, sorgliga materialism denna maktens, hämndens, intoleran sens och oförståndets atmosfär, i vik ken det snart e j är möjligt a t t få eti enda andetag frisk luft.
Det ä r e j bara bland de krigförandc Iolken luften är kvav; har i Sverigr ha vi haft mer ä n nog a v krig i tid.
ningar och böcker, i hem och möteslo.
kaler.
Skall det lyckas oss svenska kvinnor a t t föra €ram den tanken, att reformer göras inifrån och ut, att del ir på den inre människan det kommer $11 och att det ä r en skam för 2O:de seklets kvinna a t t likt barbartidene hetsa till strid?
Skall det lyckas oss själva att ej låta oss drivas i flock mm får, fanatiskt följande partifär- pen, utan egen tanke bakom dess pro- gram och utan tolerans och förståelse För oliktänkande?
Vi hava väntat länge på vår riitt, Må vår insats bli sådan, att man ej med fog k a s saga till oss: " Det hade?
j varit n&amp;gon förlust, att ni väntat in längre. "
E. P-son.
De engelska kvinnorna och valen.
kända torde h a varit Christabel Pank- Kvinnornas deltagande i de nyligen avslutade engelska valen var synner- ligen livligt, och det är därför en stor missräkning att ingen kvinna kommer att taga sitt inträde i parlamentet.
En kvinna blev, som v i förut omtalat, vis- serligen vald, nämligen grevinnan Mar- kievicz, men dti hon dels tillhör Sinn Feinpartict, vars medlemmar icke komma a t t infinna sig i parlamentet, dels som gift med en utlänning icke varit valbar, kommer nnderhuset allt- jiimt att sakna kvinnliga ledamöter.
Femton kvinnor hadr varit uppsat- t a som kandidater, a v vilka de mest Aa-Ba hurst, miss Mary MacArthiir, de kvinn- liga fackförbundens sekreterare, m r s Despard och m r s Pethick Laurence.
, 4tt dessa femton kvinnor icke blcvo valda berodde, sager den engelska röst- riittstidniiigen Common Cause, på pre- cis samma orsaker som gjorde att om- kring 440 män, som uppsatts Bom kan- didater, icke kommo in.
De hörde niim- ligeu - med nndantag av Christabel Pankhurst - icke till " koalitionen ", Lloyd Georges anhängare, som n u vun- nit en så överväldigande majoritet.
Kvinnor r o r o i stället rena liberala eller arbetarekandidater eller oberoen- de, och deras ställning försämrades JOHN V, LÖFGBEN &amp; C:O barnarbefe, - Lika lön för lika arbete.
SkyBL mot Ett kvinnornas upprop till Internationella socialistiska konferenma i Schweiz.
V i understryka härmed nödvändig- heten av kraftigt skydd mot barnar- bete på arbetsmarknaden och särskilt reglerande bestämmelser rörande ung- domens arbetsförhållanden, samt iniö- randet a v lagstadgad 8 timmars arbeia- dag och utvidgad yrkesinspektion.
Vi understryka vidare kravet på lika lön för lika arbete för män och kvin- nor, vilken princip även bör tillämpas, om man i vissa fali skulle vilja införa högre löner för de medborgare som ha- va försörjningsskyldighet mot barn.
Däremot få vi framhålla i enlighet med a v oss förut framförda synpunk- ter att en särskild skyddslagstiftning för kvinnor inte är gagnelig (förutom för barnaföderskor).
Kvinnornas förvärvsmöjligheter be- gränsas diirigenom och utestängandet från för kvinnorna lämpliga och väl avlönade yrken bli genom e n särlags- stiftning en följd.
Särdeles omotiverat är det väl n u att fortsätta på förut inslagna vägar om siirslagsstiftning d å kriget visat i vil- ken stor utsträckning kvinnorna hava arbetat inom olika arbetsområden.
Den skyddslagsstiftning som man n u vill genomföra, kommer j u också a t t förhindra, såväl mäns som kvinnors utsugning i arbetet.
Vi ställa stora förhoppningar på fö- revarande konferens, och förvänta vi a t t här förelagda synpunkter skola bli- va beaktade.
Fiir Socialdemokratiska Kvinnornas centralstyrelse.
Anna Sterkg.
Ruth Gustafson,, 4tana Lindhasen.
Signe Wessrnan.
För Socialdemokratiska Kvinnornas samorganisation.
Amanda Frösell.
Anna Johansson.
Den första kvinnan i ett riksdags- utskott.
Danska folketingets utskott för be- handling a v regeringens proposition angående kvinnors tillträde till statli- ga och kommunala befattningar h a r till ordförande valt f r u Elna Munch.
Det är första gången i den danska för- fattningens historia, som en kvinna valts till ordförande i ett riksdagsut- skott.
F r u Munch tillhör det radikala par- tiet.
Hon är gift med nuvarande för- svarsministern fil.
d:r P. Munch.
Hon har varit en ivrig förkämpe för kvin- nans rättigheter och härom hållit före- drag Evon i Stockholm under vintern 1913.
.____ L.
K.
P.
R:s upplysningskurs.
tog sin början tisdagen den 21 januari i K. F. U.
M:s lokal, dB sekreteraren i Sr.
Statsftirbiindet H. Lindholm förelästo över imnet " Konimonalfi-irvaltningens organisa- tion och arbetsformer ".
Lokalen var full- satt till sista plats.
Anslutningen till Bur- w-na ha visat sig över all förväntan stor.
- - - - - - .__.
- - __ - _- - dessutom ytterligare diirigenom att de genomgående uppsatts i de- valkretsar, (lär utsikterna vor0 sämst.
Det är djupt att beklaga, icke endast a t t ingen kvinna blivit vald, utan även a t t så många män, som varit kvinno- sakens säkra och beprövade vänner i nnderhuset, denna gång fått stanna utanför.
Sir W. H. Dickinson, m r Ar- thur Hcnderson, m r Philip Snoaden.
mr Ramsay Mae Donald och flera and- ha måst vika för koalitionens över- Sveriges äldsta, största o. bäst ra makt, och kvinnorna kiinna n u endast renommerade s p e c i a l a f f ä r i hoppas att dessa deras pålitliga vän- ner skola återvända, då nästa val un- der lunnare förhållanden äga rum.
N:€ &amp; 3 Eline Hansen j-.
Det är s v h t att t r o på att Eline Hansen skall vara borta för alltid.
Den som länge arbetat inom kvinnosak och även fredssak här i Skandinavien van- de sig vid att alltid till sist finna hen- ne som en fast punkt, en ankargrund, där man kunde stanna och lita på att nu blev det gjort som skulle göras.
Hon var sig alltid lik, tänkte aldrig på sig själv, endast p å saken; hon var alltid villig så långt hennes krafter räckte och ett gott stycke längre, hon v a r pålitlig till det yttersta och skötte allt sitt stora arbete stilla och enkelt utan att göra minsta viken av sig el- ler sitt.
Och niir som helst kan jag se hennes spelande, intelligenta ögon.
Hon skulle ha fyllt 60 år nu i okto- ber.
Ursprungligen var hon folkskol- lärarinna, från i889 i Köpenhamn.
F r a m på nittiotalet blev hon intresse- rad för skolköksfrågan och reste till Norge, Bom den gången v a r föregångs- land på detta område, och tog examen d ä r som skolkökslärarinna 1897.
Sena- re studerade hon skolkökssaken i Tysk- land, Belgien, England och Skottland och arbetade ivrigt för den genom fö- redrag och tidningsartiklar.
1901 blev hon lärarinna vid Statens lscrerhöi- skole och 1910 skolköksinspektris.
Men utom sitt yrkesarbete var hon en ivrig förkämpe för kvinnosak i all- mänhet cch rösträttssak i synnerhet.
Hon var i många år medlem a v Dansk Kvindesamfunds styrelse, hon var ord- förande för Danske Kvindeforeningers Valgretsforbund och var alltid en ny de danska delegerade vid Alliansens möten, där hennes stora sprakkunska- per kommo väl till pass, i synnerhet d å det gällde att tolka från något a v de skandinaviska språken.
Hon deltog också i det nordiska samarbetet på kvinnosakens område.
Och nu under kriget tog hon även verksam del i kvinnornas fredsarbete, som hon om- fattade med brinnande kärlek.
Natur- ligtvis var hon med i en massa hjälp- organisationer nu under kriget; hon var bl.
a. medlem a v den danska hus- hållningskommissionen och a v en a v de köpeiihamnska hyresnämnderna.
Hon var icke a v dem man först och genast stötte på i Danmark.
Men höll man på en tid att arbeta där, så kom man slutligen alltid till henne, och hade man en gårig funnit henne, så glömde man sedan icke vägen.
För hennes aldrig svikande intresse, hen- nes 1 jusa vänlighet, hennes klara för- stånd, hennes stora redbarhet och flärdfrihet bevara v i henne alla i ett tackaamt minne.
Anna WiclcseEL.
- _ - I En insamling för ett antal gamla barnmorskor.
h a r satia i gång a v r n stor mängd läkarr samt styreheledamöterna i Barnmorskornas i Stockholm understödsförening Anna Berg- strrjm, Matilda Rarriten, Elisabeth Sebardt och H a n n a Qvarzell.
Sedan ungofär 6n år tillbaka verkar Earnmorskoriins i Stoek- holm understödsförening.
Delägare i denna förening lir berättigad att efter fyllda 60 &amp; r uppbära 200 kr.
i årligt understöd.
Detta belopp, som i och f i k s i a måste anses allt- f ö r otilläckligt, kan föreningen dock utbe- t a l a till endast 18 barnmorskor, iindcr det att f ö r närvarande sju, som fullgjort sinn inbetalningar till ' föreningen.
ej kunna få något uiidrrstöd pB grund a v kassans r i n g a tillg5ngar.
D r t iir för att Eb m e d d till detta restcraiide iinderstijd insainlinaen satts i gAng.
Hur bchjGrlaiisvärd denna ür, bchö- ver icke understrykas, det riickrr a t t kon- statera fakta Iiar ovan!
I vHntan på att fitrit och kommun biittre sörjpr EGr dessa sina tjänare, soni lia ett sb Ktrt och otae- k a t liv till lön fiir sin ifisats för andra, iir det man 1111 söker f9i ihop ett belopp, som man hoppas icke blott skall räcka åt de sju, utan iiwn kiiuna öka samtligas alltför cllindiga prnsioiicr.
.
Upgrou til ett viirldsliirbund Mrs Carrie Chapman Catt, president för National A n r r i c a n Woman Suff- rage Association och International Women Suffrage Alliance, h a r sänt u t ett upprop till en sammankomst a v röstberättigade kvinnor såsom en för- beredelse till organiserandet a v först en nationell och sedan en internationell sammanslutning a v röstberättigade kvinnor i avsikt att göra kvinnornas iisikter gällande inom världspolitiken.
Hennes upprop till de röstberättigade kvinnorna lyder: " De kvinnliga röstande i världen ha nu e t t enastående tillfalle att på ett oförglömmeligt sätt vara till gagn för mänsklighetens frihet och välfärd.
Det ar ett tillfälle, som icke mer skall kom- ma i deras väg.
Olyckliga nationer vädja om hjälp mot hindrande fördo- mar och traditioner å ena sidan och konflikter om herraväldet mellan par- tier med skilda teorier å andra sidan.
Det är icke första gangen detta har hänt.
Historien endast upprepar sig själv, kommer löftet om en kommande frihet för män och kvinnor a t t sluta med en lika sorglig missräkning som förut9 Det tillfälle som nu erbjudes kvinnliga röstberättigade, ä r a t t hind- ra, att historien upprepar sig sjÄlv.
N ä r det Napoleonska viirldskriget slutade, uppkom en impuls till demo- krati.
Troner vacklade och den all- rniinna rösträtten för män blev en moj- lighet.
Den var redan införd i Spanien och en förestående reform i Frankrike och Italien.
Men det fanns icke någon internationell organiserad förening av sådana, som sympatiserade med dcmo- kratien, som kunde giva vare sig and- lig eller materiell hjälp.
A andra sidan samnianslöto sig konungarna och aris- tokraterna i Preussen, Österrike, Ryss- land och Frankrike och ingingo det hemliga fördraget i Verona.
De kom- om överens om a t t med sitt förenade inflytande undertrycka de folkrepre- sentationer, som redan funnos i Eu- ropa och förhindra, att nya dylika till- kommo.
Med tillhjälp a v bajonetten hölls Europa lugnt, konstitutioner, röst- rättsprivilegier och tryckfrihet under- trycktes och ledare av demokratiska av r8sti1efitfi1ade kvinnor.
resningar halshöggos eller skrämdes till tystnad.
" Frukterna av Waterloo ", som doktor Basset kallar dem, vor0 förlorade.
Hundra år h a förflutit sedan dess och världen h a r gått mycket framåt.
Och dock äro autokraterna, de konser- vativa i varje land, våra egna inberäk- nade, lika rädda för verklig demokrati och lika beslutna att förhindra dess in- förande som de någonsin varit.
I våra dagar äro de måhända färre till anta- let, men de ha ännu en farlig och obe- räknelig makt.
Det kan icke finnas nå- gon rättvis, väl avvägd, permanent rep- resentativ regering, som ställer kvin- norna utanför.
Den man, som tror, att Gud utrustat honom med förmåga att rösta och välsignat honom med rätt till självstyrelse och dock tror, att kvinnor- na varken ha förmåga eller rätt att rösta i sin egen regering, är blott en modifierad form a v ex-kejsaren, som förklarade, att han v a r Guds verktyg och att manniskornas sjslvstyrelse var omöJ1 ig.
De röstberättigade kvinnorna i värl.
den, och deras antal räknas till millio.
ner, kunna genom enighet och energi uträtta mera för kvinnorna i de kam.
pande nya republikerna än män någon sin gjort f ö r dem.
Ledarna bland dem kunna hjälpas och uppmuntras på et1 oändligt antal sätt.
Enligt vad de röst.
ande kvinnorna erfarit kan mycket gö- ras för a t t göra den blyge djärv, över- tyga den tvivlande och stärka hela rö.
relsen.
Om en intelligent och vaken dcmo- krati verkligen ä r den enda säkerheten mot ett världskrig,och ingen har f r a m kastat någon annan, då böra de kvinn- liga röstande veta, att deras tillfälle är mera än en öppen dörr, det lir en upp- maning till handling.
De förenade kvinnliga röstberättiga- de i Fiirenta Staterna, Storbritannien, Canada, Australien, Nya Seeland, Sve- rige, Norge, Danmark och Finland komma a t t utgöra en makt, som icke kan undgå a t t göra sig gällande även mot en förenad europeisk konserva- tism.
De franska kvinnorna och rösträtteii.
Förut h a r i R. f. K. meddelats att franska senaten förelagts ett lagfor- slag om rösträtt för kvinnor.
Förslags- ställaren var M. Louis Martin.
Den bekante senatorn tillbakavisade i sitt tal de vanliga invändningar- mot kvinnorösträtten och förklarade sig v a r a övertygad a m att kvinnorna skul- le komma att öva ett gott inflytande på den offentliga moralen.
Aldrig h a r vhrt land, hette det,.
i högre grad än nu haft behov a v hygieniska institutioner, omsorg om barnen och de p g a flickorna.
Det ar det arbete kvinnorna främst kräva av riksdagsmännen.
Vår lagstiftning skall bliva renare och bättre genom kvin- nans inflytande som medbestämmande samhällsborgare.
När allt kommer omkring äro de in- vändningar, som göras mot kvinnoröst- rätten btott en vanesak.
Senatorn trod- de därför att Frankrike utan dröjsmA1 skiilie ställa sig i linje med de fram- stegsvänliga nationer, som givit kvin- norna rösträtt.
I " La Revue " gör en författare någ- ra randanmiirkningar till 31.
Martins tal.
Mannen har varit jordens herre in- till den stora världsolyckan.
H a n h a r icke kunnat göra något för att rädda oss från den.
Genom kvinnornas hjälp är nu civilisationen räddad; vilken skriande orättvisa skulle det då inte vara, om lian allt framgent behölle alla rättigheter och överlämnade skyldighe- torna åt henne.
I den värld, som uppstår efter kriget, skall kvinnans största uppgift v a r a att höja samhällsmoralen.
Den demokrati- ska z r a n lider överallt a v fel, som hota a t t göra den avskydd.
Alla, som hop- pas på en bättre och lyckligare mänsk- lighet, se hän mot kvinnorna.
* I pressläggningsögonblicket kommer.
underrättelsen a t t franska deputerade- kammarens allmänna administraiions- utskott har uttalat sig till förmån för rösträtt vid alla val a v kvinnor, som äro över 21 år, under förutsättning a t t de äro gifta, änkor eller familjeförsör- jare.
~~ genomförandet av en fullständig omorga- nisation a v vår nyhetsförmedling med ut- Det h a r h ä n t någon eller n å g r a gånger landet; förut under åren, att kvinnor tillfrågats om öppnandrt av daglig BngfiirjePörbindelse vad de skulle arbeta fö-r om de vore riks- med England; dagsmän.
Nu h a r samma rnndfrzlga till- insättandet a v flera stora post- och pas- ställts ett stort a n t a l kvinnor ur skilda 1ä- sagerarefartyg direkt p å Amerika: ger och de h a s v a r a t och svara alltjämt återinsättandct av franska språket p å dess i tidningen ifråga, " Social-Demokraten ".
gamla plats i svensk undervisning u t a n ett Det ä r en ganska märkbar skillnad på tillbakaträngande av engelskan: grundtonen i de s v a r som givas nu, mot de beredandct a v 1Kngt större möjligheter ä n som givits förr.
Dc äro icke blott säkrare.
hittills för studieresor till de anglosachsi- Säkerheten f å r sitt bästa och mest karak- ska Iänderua genom statsanslag och stipen- täristiska uttryck hos skolköksinspektrisen dier bt såvül studenter som yrkesarbetare, Gertrud Bergström, som helt cnkclt och f. ö. IZt ämbetsmän, lärare, riksdagsrniin och helt befogat slutar sitt s v a r med dessa ord: stadsfiillmiiktige m.
fl.
: " Vidare, n ä r j a g sitter i riksdagen. "
Men hrviljandet av anslag f ö r en rrorganisa- skillnaden ligger mest däri, att det är vida tion a v vart hotcll- och turistvüsends med m r r kvinnorna vilja göra n u än förr.
De därtill sammanhiirandc reklamväsende för ha hiinnit ofantligt mycket längre p å några a t t göra Sverge mera tilldragande som tu- hr, dcras fält är större, deras intressen fle- ristland och därigenom bättre k ä n t och ra.
Kraftigaste vittnesbördct härom ger uppskattat av cn angla$achsisk publik.
M t d e t t ord beredandet a v en .cäsentligt kanske svaret f r å n L.
E.
P.
R:s förra ord- fikande, Signe Bergman, fiom förklarar att ökad samfürdsel med och därmed samman- hon skulle arbeta f i k " Sverges ställning till hringaiido ekonomiskt såväl som andligt iit- byte med västmakterna, varigenom Sverge d e i i d o r a världspolitiska rekonstruktionen ".
" Mitt riksdagsarbete skulle ' framför allt slutligen skulle komma att rycka upp bland iiiriktas på att söka åstadkomma d r n orien- de nationer, som gÜ.
i spetsen f ö r Fiirldsut- trrina riistrriit, som redan långt förc 1914 vecklingen, de som i den nu avslutade fiir m i g hiigrat som e t t må1 att verka för.
världskampen hembnrit seger A t rätten mel- och som n i 1 r f t e r IrrigsArens crfarcnhctcr Ian folken och demokratins oblodiga seger franistär sisom millet framför alla andra ", inom densamma. "
Vi 1ia iitergivit hela detta s v a r för att rortsätter frökrn Bergman.
" Bland åtgär- der i sådan riktning ville jag särskilt visa.
liiir " manligt " uller rättare medbor- garinässigt d e t är.
Ofantligt många kvin- ii ämna: Utsündaiicict a v en i~ndcrsökningakom- nor skola i enlighct med sin naturell söka mission till viir representati » ri på do vikti- verka för nngdomcn, för förbud mot barn- gaste platserna i utlandet och e n omedel- arbete (Ruth Gustafsson), för b ä t t r r hostä- bar rekonstruktion i överensstämindse mcd der (Anna Maria Roos), för värn åt bar- uens r ä t t (Agda Östliind), för Btgärdcr mot tidens krav.
där så pAfordras; " När jag blir riksdagsman ".
~~~ trHngboddhet (Tora Holm), f ö r större möj- ligheter i det husliga arbetet (Cecilia B&amp;&amp;h- Kolmberg) samt för lika lön f ö r lika ar.
bete, som många påpeka v a r a ett gammakt Inskemal, som kräver sin lösning.
Fröken Signe Btwgmans svar pekar e w E iertid på.
h u r kvinnor under dessa muare år så grundligt och SA intressarat ha satt 3ig in i sitt lands vitala frågor, att deras insats i t. ex. riksdagen cller v a r helst ds skulle f å ett tilffälle att g ö r a den, ck&amp;l bliya långt mindre begränsad än man veht tro.
Det lir sant, att det speciella kvinnlige inflytandet behövs, kvinnors arbete f ö r med- systrar och för barnen.
H e n &amp; a n d r a sidan tiar det alltid legat e n orättvisa i att i c h vilja se kvinnor som människor och med- borgare, i att d r a g a upp könsgränser isr Icni.
Man ser av blott detta enda svar, h u r &gt;rimligt ett ciådant grünsdragande h priori ir.
Samhällsmoderliglicten har saknat re- presentanter i våra styrelser.
den statliga &gt;ch komrniinala och man väntar p å den.
Men kvinnor h a insatam att göra även efter individuell, cltsr mänsklig och allmänkul- .urcll läggning och härom vittnar Sigii (.
Bergmans svar pd frågan här ovan, liksoiii Bnna Wieksells svar, a t t " den nya t i d r u i n r t v 5 huvuduppgifter: a t t skapa ctt sta- i i I t rättsförhållandc mellan staterna och at: trskaffa fattigdomen ".
För det senare än- l a i d l c t fiiresllr hon a t t stateu skall f a iiedarvsriitt i alla dödsbon över cn viss atorlek.
Ellcr Ellen Vestnians om tiödrän- iiaheten av kooperativa företag.
Alla des-, a svar äro en sådan fingcrvisning om hiir itininstone e11 del av kvinnorna komma ' iillt förbcredtla till c t t verk, man så länge irlat utstiinga dcrii ifruu.
1 .. I '.
K.
4 N:R 3 PIoSTBATT FOB KYIHHOB Böra kvinnorna ha ett eget tidningsorgan?
Nydaningsarbetet efter kriget.
På frågan, huruvida kvinnorna böra h a Bostadsfrågan, en av kvinnornas upp- gifter för det nykonstruerade ett eget tidningsorgan eller ej, intar jag i Englund.
stort sett samma ståndpunkt som förfäkta- des i förra numret av R. i.
K.
J a g kan visserligen icke neka till, att även hos mig ofta tanken på ett kvinnligt 6. a.
8. central- organ uppkommit.
Men, huvudsakligen med kännedom om den kvinnliga inbördes soli- daritetens klena utveckling, fruktar jag, mer än jag hoppas, ett dylikt.
Då det nu emellertid bestämts, att " Rösträtt för Kvin- nor " skall fortsätta " som organ för den upplysningsverksamhet, som alltjämt krä- ves ", hoppas jag varmt att detta betyder ett handtag åt dem av oss, som skriva i sociala ämnen, berörande kvinnliga livsfrå- gor även utanför de rent politiska Här- igenom skulle man j u kunna tänka sig att B. f. K. så småningom fullt organiskt väx- te ut, f ö r att den dag, då flertalet kvinnor vaknat upp till insikt om sina medborger- iiga förpliktelser, stå färdig att tillgodose de ökade kraven, vare sig som daglig tid- ning, centralorgan eller begåvat med annat namn, lämpat efter tidsläget.
Vilket ju e j skulle behöva betyda något särskiljande som " kast " eller bristande vilja till samarbete med männen.
Med kännedom emellertid om de besvärligheter, för att icke säga svårig- heter, som en kvinna har att övervinna vid placerandet av sociala inlägg, t. o. m. om hon är bofast inom viss tidning, kan jag ej neka till, att önskvärdheten a v exempel- vie en rätt så rymligt tilltagen " kvinnor- nas spalt " eller " från det sociala arbets- faltet " i likhet med dem för andra intressen inom konst, idrott, hemmets, från skolvärl- den etc., gör sig mycket starkt gällande.
Skulle icke nlgon av de dagliga tidningar- na inse det berättigade häri, så blir det väl knappast någon annan utväg än att lita till R. f. K., som givetvis sitter inne med de etorsta förutsättningsrna att tillfredsstäl- lande lösa problemet.
Till slut några ord angAende ett önskembl, som jag mycket ofta hört uttalas, även inom kretsar, där man högt skattat den stora saklighet, som utmärker R. f. K. Annu är ju dock det an- tal kvinnor, som ha blick för saklighetens styrka det större, de läsa helst icke an- nat än det som i formen tillika är " under- hbllande ".
Det ena behöver dock väl icke utesluta det andra.
Liksom den ärade re- daktrisen bortser även jag från det s. k. lättare gods, som icke p &amp; något sätt är symptomatiskt med avseende p &amp; förståelsen för kvinnorörelsen och därför behöver till- rättaläggas.
Till R. f. K:s medarbetare riiknas dock i närvarande stund våla främsta iör- fattarinnor.
Varför då ej giva det litterära inom vissa gränser det utrymmc, som med rätta tillkommer det i kvinnlig utveckling?
I de allra flesta fall, då jag hört hithörande önskemål dryftas.
h a r det skett i den fasta övertygelsen, att kvinnorörelsen endast skulle vinna på.
om R. f. K. finge en läse- krets utanför " pliktmänniskornas " eller dc " direkt " intresserades krets.
De ' hjärnor och pennor ", för att tala med d:r Bjerre som hittills stått i twetsen för kvinnosaken äro ju en borgen för att endast det bästa äi gott nog, då det gäller de ädla mB1 mänsk.
ligheteus kvinnor och män kämpar för.
Dagmar Waldnet I Arvidsjaur äro nu flera kvinnor in.
valda i de kommunala institutionerna Fyra kvinnor i barnvårdsnämnden, fy ra i fattigvårdsstyrelsen, en i kommu nalnämnden (som suppleant).
Alla till höra F. K.
P.
R.
Föreningens ordfö rande ä r fattigvårdsstyrelsens vice ord förande.
Den 14 januari avhöll föreningen et offentligt möte, varvid resolutionen föl en Wilsonfred antogs.
Vid detta till fälle hölls av föreningens ordförandi fru Alnia Lundberg ett anförande Över Vad kunna kvinnorna göra för att hem och skola arbeta för freden?
Många och viktiga lärdomar har England inhämtat under Briget, och en av de viktigaste bland dem är bety- delsen och värdet a v den kraft, som rvinnorna representera.
Den största ippgiften, som ligger framför dem i framtiden ä r uppbyggandte a v en ny värld på ruinerna a v den gamla, och vikten a v deras hjiilp i denna oerhörda Jppgift h a r redan officiellt erkänts ge- aom a t t en kvinnlig kommitt6 h a r ut- iämnts till rekonstruktionsdeparte- nentets rådgivande utskott.
Denna sommitt6, som består a v kvinnor a v illa klasser, är för ögonblicket syssel- ratt med att samla upplysningar och statistiska uppgifter för rapport om lostadsförhållandena i, Storbritannien) ch Irland.
Anskaffandet av speciellt trbetarelägenheter ä r ett a v de ange- ägnaste problem, som den engelska re- yeringen har att lösa efter kriget.
Detta problem v a r i stort behov a v lösning redan före 1914.
I vissa åker- wuksdistrikt rådde redan då en näs- Lan absolut brist på bostäder, och i de itora industristäderna vor0 arbetare- lostäderna e j endast otillräckliga i an- .al utan även undermåliga.
F ö r r bygg- les arbetarebostäder till stor del på ipekulation, och försåvitt husen vor0 wdentligt byggda och e j hälsovådliga, roro de lokala myndigheterna, vars, likt det var att inspektera dem, till- eredsställda.
De utövade ingen kontroll - de hade e j ens rätt a t t göra det - jver byggnadsplanen eller det inre mdnandet av dessa bostäder, vilka byggts mera i avsikt att placera igarnas kapital fördelaktigt än att skapa goda hem för de blivande hy- resgästerna.
Men här liksom p å så många andra områden håller den engelska staten upp en hämmande hand för de indi- viduella spekulationerna i det allmän- nas intresse.
De framtida arbetarebo- städerna komma att närma sig det en- gelska idealet " home, sweet home " mera än do f ö r r gjort.
Denna dyrkan av " hemmet ", som är s &amp; fast rotad i det brittiska folkets hjärta, iir visser- ligen oberoende a v stock och sten och av frågan om rummens antal och stor- lek, men folkets hälsa beror i alla fall på vilket slags hus, som betecknas med det magiska ordet " hem ".
Läkarna skriva de flesta sjukdomar på de dB- liga bostadsförhållandenas konto, och experimenten med trädgårdsstäder.
som startats i olika delar av England under de sista trettio åren, visa, atl den sociala reformatorns och 1 " k n arenf åsikter överensstämma i denna punkt Nu h a r för första gången i Englanda historia bostadsproblemet blivit en na tionalfråga.
De i,OOO,OOO hem, som sko la byggas efter kriget för a t t fylla df återvändande soldaternas behov, kom m a a t t bli e j blott " tak över huvu.
det ", utan hem, vilkas byggnadsplar och konstruktion kontrolleras a v rege ringen, så att de erbjuda ett maximun: av bekvämlighet för ett minimum ai hyra.
Hemmet ä r kvinnans verkstad, ocl hon kan följaktligen bättre iin en mar döma om, vad som hör till ett verklig, bekviimt inrättat hem.
Kviniiokom mittens uppgift är alltså.
a t t t a redr på arbetareklassens Bviimors kollekti va åsikter visavi bostad och att fram bära dem till ministern fik rekonstriik tionsdepartementet och hans rådgivare Resultatet a v denna undersökning hal redan ådagalagt åtskilliga allmänt om fattade önskningar, vilka till störsti delen åsyfta förenklande a v hemarhe tet.
Arbetarehustrun vill ha ett hur: som hon kan sköta väl med så lite besvär som möjligt.
E t t badrum ocl riklig tillgång.
på varmt vatten ansei Malmtorgrgatarn 6, Stschholm Söders " English School " Engelska lektioner och översättningar.
Erstagatan 26.
Allm.
Tel. m e r 36035.
Annie 1.
Scott.
illmänt som nödvändigt f ö r familjens rälbefinnande, likaledes e t t vardags- u m jämte kök och flera sovrum för ' amiljer med många barn.
Kvinnokommitth är dessutom sys-; elsatt med att undersöka tillgangen) å material för byggandet a v de fram- ida hemmen.
Bristen på glas och tim- ner, som förorsakats av kriget, kom- ner j u ej att fyllas genast efter fient- igheternas upphörande.
Fönstrens, torlek få ju ej minskas i ett modernt lus, så man f å r använda flera och nindre rutor.
Golven är en annan svå- sighet, som den framtida byggmästa- * en måste besegra.
Hitintills har man !j funnit något tillfredsställande er-, ättningsmedel för trägolvet, som krä- ' er målning.
När problemet om h u r man skall wgga huset har lösts, så återstår dock len svårare frågan: v a r man skall tygga det.
De stora städernas fantas- iska växt, beroende på industriens ut- reckling, är lika beklagansvärd f r å n iälsans som från skönhetens synpunkt.
) et fabulösa värde, som utrymme, ljus) ch luft representera i en stad som London, gör, att de fattigaste kvarte- * en få umbära det.
Det enda botemed- et är decentralisering.
Behovet a v nindre och modernt byggda städer can endast överträffas a v behovet a v itörre och modernt byggda hus.
De-: entralisering möjliggöres ju också ner och mer genom de ständiga för- lättringarna a v v å r a snabba mekani- rka transportmedel.
Det ä r troligt, att de jiittefabriker, som nu sprungit upp i olika delar a v England, och vilka efter kriget väl romma att omskapas f r å n krigets till eredens redskap, skola bli kärnan till iylika nya städer, vilka komma att in- taga en medelställning mellan de sto- ra städerna och landsbygdens byar.
Rekonstruktionsdepartementets kvinn- iiga kommitt6 h a r redan börjat stu- ilera dylika möjligheter.
Den hoppas ocksH, a t t denna framtida utveckling kommer att återuppliva den engelska arkitekturens nobla traditioner.
Den uppväxande generationen, som är bätb re uppfostrad och mera ärelysten än den föregående, kommer a t t fordra mera skönhet och bekvämlighet i sina hem.
Aven om detta begär ännu till en stor del är omedvetet, så råder det intet tvivel om, att det i alla händelser existerar, och att det kommer att bli mer och mer medvetet, allteftersom uppfostran förbättras.
H u r u bristfällig en medelsnittskvin- nas politiska uppfostran iin m å vara cå inser dock även den mest okunniga vad som fattas i bostadsväg.
De hop.
pas, a t t regeringen skall gottgöra des- sa brister och bostadsfrågan komma att intaga en viktig plats i alla par.
tiers reformprogram.
Anlitandet a \ kvinnor, som redaii äro välkända pi det sociala reformarbetets område an.
tyder a t t kvinnlig intelligens och ener.
gi kommer att tagas i allt större a n språk i det allmännas tjänst under der kritiska tid, som kommer efter kriget den tid, som framför allt måste ge lan dets barn vederlag för krigets lidander och beakta deras rättvisa krav.
E. Classsn.
__ - Kvinnor i tyska national- församlingen.
Enligt hittills ingångna underrättel-; er ha vid valen till tyska nationalför- lamlingen däri invalts två kvinnor: I:r Gertrud Bäumer (demokratiska lartiet) och den bekanta ledarinnan kvinnorörelsen, författarinnan d: r Käth Schirmacher.
Arbetet ute i landet.
I fattigvårdsstyrelse äro invalda: I Motala socken: fröken Ottilia Alm- lerg, ordinarie, f r u Signe Thörnqvist, iuppleant.
I Motala stad: fröken Erika Häck- ier, ordinarie, f r u Augusta Lundberg, mppleant.
I livsmedelsnämnden i staden: f r u h g u s t a Lundberg, ordinarie.
Johan Bojers stora nutids- romaner på svenska.
Som uttryck för samtidens djupaste läng- tan kan man beteckna dessa båda sista ro- mancr av Johan Bojer: Den stora hungern och Världens ansikte.
Till svenska förtjänst- fullt överförda.
den förra av fil.
kand. Per Edvin Sköld, den senare av författaren Erik Lindorm.
Dct är tidens stora frågor och aktuella problem, framförda i ett underbart apråk och med konstnärens heliga låga, som In flammar och sprakar, än värmer och sonar sida efter sida, läsaren emot.
Det är livet, naket, oskrymtat, dess drivande makten, spel, den stora hungern, det Ir ett återsken av världens ansikte - på gott och ont.
TY rattfärdighetskravet håller denna författare högt och levande.
Tron på livets läkande krafter har han ej släppt, fast han sörjande blottar dess många sår.
I nordisk litteratur st8 Den stora hun- gern och Världens ansikte bland senare l r s främsta arbeten: vi rekommendera dem på det varmaste.
_ - Röstrtitt fbr Kvinnors tredje nummer f6r 1919 innehiller bl.
a.: Kvinnorna och de förestkende valen.
Ett upprop f r h L.
K.
P.
R.
Den stora EkOlrefOXTIIen.
En svensk förening för nationernas förbund.
Hortense Svaret.
Berg t.
Rösträtten som kommer.
, ii E. P-son.
Skydd mot barnarbete.
- Lika lön Tör iika arbe- te.
Ett kvinnornas upprop till Intemationellrc kon- ferensen i Schweiz Den första kvinnan i ett riksdagsutskott.
De engelska kvinnorna och valen.
Eiiue Hansen.
Av Anna Wic ' iekaell Upprop till ett världsförband av röstberättigade kvinnor.
DNär jag blir riksdag6man.u AT V. ' L '.
K De franska kvinnorna och rösträtten.
Bora kvinnorna ha ett eget tidningeorgan?
A i Dagmar WaZdner.
Nydaningsarbetet efter krfget.
Stockholm 1919, Ivar HqPggrtr6me Boktryckeri A - B.
