# ID: svediakorp-per2671
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,010
# sentences: 483
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT FOR7- KVINNOR Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, MOTTO: Vi kunna atdrig göra sh mycket for en stor sak som en stor sak kan göra for oss.
VII.
ARG.
I Äntligen Det tyckes nu på sistone som om hö- gern verkligen fattat en positiv posi- tion i vår röstriittsfrsga och är villig att medverka till lösningen a v den vid nästa års riksdag.
Det ä r e j en dag för tidigt a t t så sker och man kan e j an- nat ä n förundra sig, a t t det skall ha behövts sexton års arbete och agita- tion för saken, fyra års världskrig och de sista årens stora revolutioner i Europa f ö r a t t den svenska högern äntligen skall förmås a t t uppgiva sitt motstånd i en fråga, som sen länge va- rit klar €ör våra grannländers konser- vativa partier, och d ä r blivit avförd från dagordningen.
Det är sannerligen i elvte timmen, som den svenska högern ändrar stind- punkt, trogen sin gamla vana, a t t ej förriin tvingande nödvändighet kräver, ge upp en fullständigt ohållbar ställ- ning.
- Men det har ännu e j avhörts på vilka villkor, som högern " godkän- ner a t t kvinnorna bli delaktiga a v po- litisk rösträtt ", som termen lyder från högerhåll.
Det bör därför genast f r å n vårt håll sägas ifrån, att n ä r vi n u få vår politiska medborgarrätt, så hävda vi med bestämdhet vår gamla fordran, att den skall givas oss på samma vill- kor som för mlin.
Några streck för kvinnorna få icke n u förekomma, nu fordra vi vår r ä t t fullt och helt och slå e j a v på något av våra krav.
Föräldrars vhdande myndighet över sina barn.
Styrelserna f ö r Fredrika Bremer-Förbun- det och Landsföreningen f ö r kvinnans poli- tiska rösträtt samt Socialdemokratiska kvinnornas ccntralstyrelse framlägga i en gemensani hkrivelse till regeringen s i n a synpunkter och önskemål med anledning a v lagberedningens förslag tili revision a v giftermålsbalken.
Framställningen utmynnar i yrkande på att förmynderskapet över de omyndiga bar- nen måtte tillkomma makarna i förening, att föräldrarnas vardande myndighet måtte utsträckas, så att intills barnet fyllt 16 år deras samtycke fordras för ingående och hä- vande a v avtal angående barnets arbetsan- ställning samt a t t den för gift kvinna före- slagna rätten att b ä r a eget och mannens namn i förening utsträckes till rätt att ef- ter vederbörlig anmälan biira enbart eget namn.
S T O C K H O L M, 15 DEC.
1918 - Ljuset kammer Irån Östern har det förut hetat.
För oss kvin- ncr heter det: friheten kommer Irån Norden.
Hell norrskenet, s c m lyser in i de aY !ägsnaste hörn av Europa och upplyser den väg, s o m skull föra kvinnorna till frihet.
Endast Sverige fattas ännu för att ge den lulla glansen åt det ncrrskcn, s o m uppstått ur en utveck- lad rättPärdighetskänsla cch ett icgiskt tänkande.
Jag ' tror att de svenska männen ha både hjärta och huvud.
Därför utbringar jag ctt leve för de svenska ki * ' innornas rösträtt.
Ui s a m leva i skuggan av svcial orättvisa, vi kasta längtansfulla blickar mot ljuset s o m kommer lrån Ncrden.
R O S I E A SCHXY IiMMELI.
Flickskollärarinnorncas nys organisation.
Om man tillåter sig att a v det nu- varande läget dra slutsatser angående vederbörandes uppskattning a v och in- tresse för den högre kvinnobildningen här i landet - något, som det trots exceptionella tider inte iörefaller allde- les orimligt att göra - sä blir man inte glad.
Man frågar sig för hur många hjärnor det tilläventyrs gått upp, att det är en nationalförlust a t t missvår- d a dylika ting.
Njuggt h a r den svenska flickskolan alltid blivit behandlad (det ä r sannerligen ingen orättvisa att på- stå detta i ett land, d ä r jämförelsevis så stora summor blivit offrade på gos- sarnas uppfostran), och den kommer säkerligen a t t gå under, om den n u lämnas åt sitt öde.
Skolornas princi- paler mäkta e j anständigt avlöna sitt folk, stat och kommun, vilka, sådan ställningen nu en gång blivit, onelrli- gen äro mera utomstående, hänvisa till varandra.
Hur litet frågans vikt inses liven på håll, varifrån man kunde vän- ta sig mera, framgår a v t. ex. ett så- dant yttrande som herrarnas i årets första kainn:are, a t t flickornas upp- fostran icke ä r något statsintresse.
Vad är då ett statsintresse?
Glädjande nog finns det emellertid tecken i tiden, som tyda på ett upp- valinandc hos lärarinnorna själva.
Dessa, som även de ha åtskillig slöhet a t t förebrå sig, ha börjat inse det falr- tum, a t t det är deras oavvisliga plikt a t t ena sina krafter för att i den mån de kunna arbeta för missförhållande- nas avhjälpande.
Fast övertygade om nyttan och be- hövligheten a v en dylik åtgärd just nu, då för flickskolan synnerligen vik- tiga frågor (sådana som Iönereglering och statens ställning till flickornas högre undervisning) äro uppe, ha Stockholms flick- och samskolors lära- rinneförbund, Malmö högre flicksko- lors liirarinneförbund samt Lunds ilicliskolors lärarinneförbund m. fl.
ef- ter uppmaningar f r å n olika håll tagit initiativ till bildandet a v en landsor- ganisation a v liirarinnorna vid Sveri- ges enskilda skolor.
I ett i dagarna utsänt cirkulär ge initiativtagarna sina synpunkter.
Där påpekas följande.
Den ställning privatskolornas lära- rinnor särskilt i ekonomiskt avseende inta har sedan gammalt icke motsva- rat deras utbildning och deras ansvars- fulla arbete.
I själva verket h a r lönen aldrig varit beräknad för verklig själv- försörjning.
Denna traditionella un- dervärdering av lärarinnornas arbete har i stort sett bibehållits och under nuvarande kristid lett till fullkomligt olidliga förhållanden.
Därtill kommer, a t t lärarinnornas ställning även i rätts- ligt och socialt avseende kräver för- bättring.
Det ligger i öppen dag, att det nuvarande läget måste utgöra en stor f a r a för skolorna och därmed för hela den högre kvinnobildningen.
E n livlig övertygelse, a t t en tillfreds- ställande lösning a v dessa problem kan åstadkommas endast genom a t t 1ä- rarinnorna själva arbeta för sin sak, har nu lett till bildandet a v samnian- slutningar a v intresserade liirarinnor, vars sammanlagda medlemsantal nu uppgår till 439.
Slutligen preciseras den ståndpunkt den blivande landsorganisationen vill inta till Flick- och samskoleförenin- gen, som j u har delvis samma mål.
Be- tydelsen a v det arbete, som utförts a v denna, uppskattas till fullo, på samma gång $om behövligheten av ett mera direkt språkrör för liirarinnorna själ- va betonas.
Man hoppas emellertid på gott samarbete, så mycket mer c3om i Polissyster Erica Ström .i.
Den 2s november avled i sitt hcm i Stock- holm polissystern fröken Erica Ström.
Hon blcv 1908 anställd vid Stockholms poliskår, sedan hon förut utbildat sig i och ägnat sig å t sjukvård.
Kvinnor i polisens tjänst var då.
något alldeles n y t t i Sverige och ansågs närmast fiom ett experiment.
Med sin eminenta dug- lighet, sin stora intelligens och säkro t a k t vann cniellertid syster Ström s n a r t för- mäns och kamraters aktning och crkännau- de, och det blev tydligt a t t det iuom polis- arbetet fanns många uppgifter, som endast kvinnor kunde fulit tillfredsställande lösa.
Frökcn Ström företog Q r e n resor tili För- enta staterna saviil som till v å r a grannlän- der för att studera kvinnors arbete i poli- sens tjiinst, och dc erfarenheter hon inhäm- tade kommo väl till pass vid organiseran- det a r cn särskild kvinnlig avdelning inom polisen, vilken förlades tiil nya polishuset på Kungsholmen, d ä r iiven syster Ström arbetade; den sista tiden rar hon anställd inom kriininalavdclningcn.
Under sitt arbete inom polisen hade fröken Ström på nära hå11 sett verkningarna av reglcmenteringen och hennes varma h j ä r t a ömmade för de olyckliga kvinnorna, på samma g å n g som hennes klara förstånd vi- sade henne missförhållandena i det rådan- de systemet.
Oaktat sin vacklande hälsa och sin krävande tjänsgöring ägnade hon mycket arbete åt abolitonistkommitten, vars sekreterare hon varit.
Syster Ström v a r en föregångerska pA sin post, hon v a r bättre ä n någon annan iignad a t t r i s a a t t det finns en mission för kvinnors insats även inom polisen.
Hon föll också p å sin post, hon offrade sig f ö r ett tungt och psykiskt påfrestande arbete un- der yttre villkor som man må hoppas sko- la lättas för hennes efterträderskor.
Det första kvinnliga sändebudet.
Enligt en notis i den schweiziska kvinnotidskriften Frauenbestrebungen h a r den ungerska folkrepubliken ut- nämnt fru Rosika Schwiniiner till sin representant (berollmächtigte Vertre- terin ihrer Interessen) i Schweiz.
F r u Schwimmer har redan anlänt till Bern.
Stockholm två medlemmar och en suppleant från Lärarinneförbundetc styrelse redan blivit invalda i Flick- och samskoleföreningens kretsstyrelse.
Det nya förbundet ämnar konstitue- ra sig i Stockholm på ett möte i slutet av jullovet.
Anmälningarna, som helst böra ske före den 7 december, insän- das till fröken Helfrid Bergman, Nor- ra Blasieholmshnmnen 5 B, Stockholm.
Anna Sonden.
l 2 KÖSTBÄTT RÖSTRÄTT F Ö B KYIiiinIOB Ettistratt för Kvinnor.
utkommer den 1 och 15 i var msnsd.
I Karl Magnus Lindh f+.
Med redaktör K.
M. Lindh, som den Åttonde årgången.
Redaktör: VEBA v. KRBMEB.
Rtdaktion och Exp.
: 24 Brunkebergstorg 1 Redaktionstid: onsdag och lördag kl. l !s3- ’ / i4 Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
8600.
Mlm.
tel. 147 29.
Telegramadress: Pdträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: PRR for 1918 Kr.
2:50.
4:e kvartalet 75 öre.
Lasnummer 15 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge.
nom posten eller genom inshdande av kr 3: 25 i postanvisning till tidningens exped Annonspris: 10 6re per mm.
å sista sidan, 15 öre å de livriga.
Vid länge tids annonsering rabatt.
- Sveriges livinnor stå nu i n f ö r en vändpunkt i sin historia.
Deras med- borgarrätt är med all säkerhet t r y g - gad, sedan högerpartiet nu uppgivii sitt motstdnd m o t kvinnorösträtten.
Vi k u n n a med skäl vänta att den riksdag, som nästa år sammanträder, bringar f r å g a n till sin lösning.
E t t stort skede i kvinnorörelsen blir då avslutat, många års outtröttliga ar- bete har nått målet, när kvinnorna f å t t sin rösträtt.
Men kvinnorna veta, att ett nytt ske- de genasl tar vid - det då de skola ä n mer energiskt ä n f ö r u t beredas att f ö r - R Ö ~ S T R ~ T T S B Y R Å valta N det ansvar medborgarrätten Eäg- ger p å dem.
De krafter, som hittills 24 Brunkebergetorg I, Stockholm varit bundna vid d e n sidan a v arbetet Allm.
tel. 147 ‘ 29.
Rikstel.
86 00. f ö r kvinnans höjande, som bestått i Öppen vardagar kl. 1-4.30 e. m. kampen f ö r kvinnans röstrutt, stå in- samt fredagar kl. 6-8 e. m.
L.
K.
P.
R:s sekreterare träffas personligen f ö r frigörelsen f i l 1 annat arbete, f r i - görelsen till det stora verket, f ö r vil- kl. 1-3 e. m. ket kvinnorösträtten skall öppna por- tarna.
Man k a n säga, att nu f ö r s t när m a n står i n f ö r utsikten att f d medborgar- I I I rätten, börjar det verkliga arbetet, Ett nödrop f r å n Tyskland.
hur ihärdigt och segt det f ö r r a ä n va- rit!
N u kommer samlingen kring de Ellen Res h a r i ett upprop låtit gå direkta kvinnofrågorna, åt v i l k a kvin- vidare en bön från tyska kvinnor om nosakskämparna länge längtat att f å a t t kvinnorna i vårt land ville sända viga sig och f ö r vilkas lösning kam- en vädjan till ententeländernas kvin- pen f ö r rösträtten varit inledningen.
nor.
De hårda villkoren för vapenvilan illed dessa n y a uppgifter, s o m den skulle lamslå all transport och komma snara utsikten till medborgarrättens Tysklands kvinnor att f å se sina barn genomförande Självfallet f ö r med sig, lida hungersnöd.
Även Selma Lager- glider ” Rösträtt f ö r Kvinnor ’ ’ in i n y a löf har utsänt ett upprop, riktat till spår.
Den blir icke p å samma sätt som mödrarna i segerlanden, och en i hast hittills ett rösträttens kamporgan, den ordnad namninsamling i Stockholm blir ett upplgsningsorgan f ö r kvinnor- och på andra orter har inbragt ett par tiotusental namn från svenska kvin- nor, som instamma i denna vädjan.
de främmande länderna hjärteskriet Tysklands kvinnor ha även vädjat häri?
direkt till Franltrikes om att föra de- Vi som stå utanför förstå inte deras ras talan inför landets regering.
P å svar och deras dövhet.
De må h a lidit detta rop 0111 niisskund har svarats iin så mycket och iin så bittert, men med påminnelyer om den tyska krigfö- skulle man aldrig hjälpa andra ä n dem ringens brott, om Lusitania, om kriink- som intet ont gjort, aldrig glömma niiigen av Belgien samt om det svar, förbrJrtelsen som själv vållat det onda, som tyska kvinnor givit på en fransk aldrig glömma det som ä r riktat mot uppmaning a t t protestera mot dessa eii själv, vad vore det väl då a t t hjäl- dåd och som lydde: ” Må vi göra ge- p a?
Ä r den lidande mindre olycklig, mensam sak med vår regering och dess diirför a t t fel begingos under andra miin ”.
dagar?
Tysklands krigföring må ha Och n u senast kommer meddelandet varit omänsklig, men vem a v oss vet a t t engelska kvinnor med mrs Fawcett hur långt man Iran låta sig ryckas i spetsen på en liknande vädjao sva- nied av det som de styrande förlrlara rat med ett lika blelilagt nej nied fram- nödvändigt under krigets vildhet?
Och dragande a r undervattenskriget och kunna väl de, till villra bönerna nu påpekande av a t t de allierades och riktas, helt och hållet frita sig från neutralas livsmedelsfråga måste först ztt inte själva ha låtit sig gripas a v tas i betraktande.
krigets hårdhet8 Det sorgliga, det hem- Man genmiiler med tal om gammal dia i det vi nu få bevittna är a t t de skuld, I ” an iiiiiter kallt och torrt som ännu synas gripna av denna hårdhet.
med en v å g:) pli en rliknemaskin, man När man vaknar upp efter krigets häx- svarar: öga fiir öga, tand för tand.
dans, då synas de, i stället för a t t vali- Men det ä r inte rättvisa de tyska iia iipp till mildhet och besinning, ha kvinnorna ha begärt.
Det de ropa är: valmat upp till hämnd.
I stallet för a t t Nåd!
det hör segraren till a t t vara storsla- Förunderligt Ä r det a t t kvinnor, on.
gen och ädelmodig, ära de kalla och de ocliså bo i andra land, om de också straffande.
nyss varit fiender, kunna vara döva Ropet fr %n Tyskland var aldrig me- för detta rop.
Vi ha så länge svultit heter det däri, våra barn tåla intc nat så.
N ä r den besegrade vänder sig mera, de utfattiga bland mödrarna till segraren, ä r det inte med tal om som svultit iin mer och som måste leve rätt, det ä r med tal om förbarmande.
för a t t skydda desa barn, h a inga kraf Ä r det inte som om Tysklands kvin- nor blivit oss mer sympatiska, sedan ter kvar ...
Höra då inte kvinnorna de haft det modet a t t tro på det omöj- liga, a t t sända L i t en sådan bön, att hoppas d ä r intet hopp fanns.
Vi hade också så gärna sett franskt Ädelmod överglänsa sig självt, sett engelsk Jul- och nydrskort med svenska flaggan oc?
kvinnlig solidaritetskänsla med systrar i alla land tala ett språk, som förstum- rostrattsmarket.
made alla smärtor man själv lidit.
Portratt av sfatsmznisfer Eddn med citat uv Vad ä r för övrigt att kvinnor tala hans anforande i rosträttsdebatten i riksda direkt till kvinnor i det som nyss va- c rit fiendens läger, om inte det a t t här gen 1918.
-- Systrar i alla land c F Ö B KUINNOB BREVKORT.
- 7 december avled i Gävle förlorar den n a s nödvändiga politiska, sociala och kommunala kunskap, detta f ä l t, där männen h a generationers försprcing, och där det gäller att inhämta dem.
D e n ämnar också v a r a ett uttryck f ö r v a d k v i n n o r n a v i l j a och vill bliva e n spegling a v deras insatser i det stora med männen gemensamma strävatadet att bygga u p p det lcomman- de rättfärdigare samhället.
” Rösträtt f ö r Kvinnor ” är alltjämt k v i n n o r n a s s u m 1 i n g s o r g a n, oberoende av partipolitiken.
Här ligger tidningens tyngdpunkt.
Den är organet f ö r de vitala och brän- nande frågor, som alla kvinnor måste enas o m att bringa f r a m till lösning tör s i n egen och samhällets skull.
Därför böra ?evinnorna nu ‘ mer än någonsin stödja sin tidning, ” Rösträtt f ö r Kvinnor ”.
De skola göra det i känslan a v befrielse i n f ö r e n väg, s o m snart synes v a r a tillryggalagd, och i ett djupt ansvar i n f ö r de plikter, som vänta d e m alla, plikter m o t samhälle och stat, plikter s o m staten äntligen och medvetet skall pålägga dem.
Röstrütt f ö r Kvinnor utkommer d e n i war månad med undantag av juli och augusti månader.
Prenumera- tionspriset, postarvodet inberäknat, är kr.
2: 50., 411 prenumeration sker ge- &lt;tom posten.
I utlandet bosatta prenu- meranter k u n n a även erhålla tidnin- gen m o t insändande a v kr.
3: 25 i postanvisning till tidningens expedi- tion, Brunkebergstorg 24, Stockholm.
Lösnummer 15 Öre.
1 och 15 -.
~ _ ~ _ _ _ _ _ _ _ ir det inte fråga om en dom efter rätt- färdighetens mått?
H ä r är det att ni skola kunna se med edra hjärtan att vi vrida oss i förtvivlans kval, så visst som att ni äro mödrar som vi, här är jet om barmhärtighet vi tigga.
Man reser sig icke upp efter en så- 3an bön och efter att ha fått nej på len utan en tagg i hjärtat.
Ack, om ivinnorna i de länder som n u se se- Tern le mot sig, ville förstå detta!
Vi Indra, som kunna a t t det måste bli Ered mellan länderna, om inte vår vürld diall förgås, vi d a r r a inför den fort-; atta bitterheten, vi ville göra allt för stt sc den minskad.
Vi känna v å r t Iiirv a t t söka ge den kommande gene- .dionen broderlighetens känslor dub- belt svårt men också dubbelt maktpå- iggande.
Hilda Sachs.
Emma Aulin stadsfullmäktig.
I Jönköping har vid stadsfullmäkti- jevalet den 7 dec.
invalts f r u E m m a Aulin.
Fru Aulin hade a v de frisinna- de uppsats på tredje platsen och för a t t säkerställa hennes inval gingo kvinnorna fram med en lista som upp- tog endast hennes namn och med fri- sinnad beteckning.
När iii sett tillr5ckligt länge i n i kvin- nornas ansikten, är iii böjd för att tro, att kvinnorna sIioIa ha ett ord att säga vid uppgörelseu.
De ha tusen gånger förtjä- n a t det.
Rudyard K i p l i n g.
Rösträttsbyrån hålles öppen alla vardagar kl. 1-4.30 samt desutom fredagar kl. 6-8 e. m, -- .4&amp;3 T Uttalanden av Fredrika Bremer, Selma Lager lof och Ellen Key.
Pris 5 6re st.
Rekvireras från Rösträtts.
b y r h, 24 Brunkebergstorg.
A.-Ba JOHN Y, LÖFGREN - &amp; C:O Kungl.
Hofleverantör Rikst * 4 * Fsedggatap 3!
~ t o ~ k h f l l m ~ T ’ Sveriges äldsta, största o. bäst renommerade specialaffär i Siden- &amp; Ylle-Kiädningstyger Provert.landsortensllndasgrati8o.franco.
svenska kvinnorösträttsrörelsen en av sina trofasta vänner.
Make till den av denna tidnings läsare säkerligen i tacksamt minne bevarade å r 1914 av- lidna Klara Lindh, koni han tidigt att intressera sig för kvinnornas strävan- den.
Då han under några år var leda- mot av riksdagens andra kammare, vald a v de frisinnade, uppträdde han mer ä n en gång till försvar för den kvinnliga rösträtten.
Så framställde han omedelbart efter sammanjämk- ningsförslagets antagande i författ- ningsfrågan 1907, som löste männens rösträttsfråga, men lämnade kvinnor- na utanför, en interpellation till herr Lindman och fragade hur långt man kommit med utredningen a v kvinnor- nas politiska röstratt och om man kunde vänta förslag till nästa riksdag.
Ofta ha vi också haft anledning a t t besanna ett yttrande a v K.
M. Lindh i rösträttsdebatten vid 1908.
” Man sä- ger att kvinnan icke ä r mogen, och att tiden icke ä r mogen för denna frågas lösning.
Jag tror för min del, a t t 1ö- ses den icke snart, skall det visa sig, a t t den som icke iir mogen, det iir mannen. ” E n alldeles siirskild tjänst h a r red.
Lindh gjort kvinnornas rösträttsrö- relse därigenoni a t t han åtagit sig att å sin tidnings, Gäl-le Dagblads tryc- keri, låta trycka den s. k.
” Artilielse- rien ”.
Detta viktiga upplysningsarbe- te, varigenom artiklar om rösträtt och andra aktuella kvinnofrågor samti- digt inflyta i olika tidningar i hela Landet, har från början organiserats av f r u Klara Lindh och iiven efter hennes död har utgivandet skötts från ~ _ _ Gävle.
Många tankar ha säkerligen vid detta nya dödsbud gått till det en gång så gIada och lyckliga hemmet, där makarna förenades såväl i kärlek till varandra och barnen, som i gemen- samma strävanden för social och poli- tisk rättvisa, ett hem som gav en så ljus bild a v ett nutida iiktensliap.
Där- ifrån h a r ett stort arbete gått för Iivinnornas rätt, och Landsföreningen skall minnas det med tacksamhet.
Gulli Petrini.
- ~ ~ ~~ Wilson talar ånyo för kvinnorna.
Amerikas president Br outtröttlig i sitt arbete för kvinnorösträttens ge- noniförande.
Nu senast h a r han i sitt stora arliga budskap till senaten den 3 december i denna sak yttrat följande tydliga och fasta ord: Kvinnornas bidrag till arbetet ha medfört resultat, vilka e j kunna till- räckligt uppskattas.
De ha kastat ny glans över den amerikanska kvinnans historia.
Den minsta tribut vi kunna iigna dem ä r a t t göra dem jämnställda med männen i politiska rättigheter, alldenstund de bevisat sig vara män- nens jainlikar inom varje fall a v prak- tiskt arbete som de inträtt på, vare sig det gallt dem själva eller deras land.
Dessa stora dagar a v väl fyllt värv skulle beklagligt fördärvas, om vi skulle underlAta denna gärd a v rätt- visa.
Förutom de utomordentliga, praktiska tjänster de h a irträttat ha landets kvinnor varit drivkraften i de systematiska ekonomiska åtgärder, ge- nom vilka vårt iolk frivilligt bidragit till att förse världens lidande folk och armberna på alla fronter med livsme- del och allt annat, varmed vi kunnat tjäna den gemensamma saken.
Detal- jerna i en sådan historia kunna aldrig till fullo skrivas, men vi bära dem in- om vårt hjärta och tacka Gud för att vi kunna säga a t t vi äro fränder till sådana människor.
Varje segrande id6 innebär arskaffandeb iiundradrig triildom.
Richnrd Jefferieo HV
Böcker.
LYDIA WAHLSTRUM: Daniel N a l m - brink.
Norstedts förlag.
Pris 9 kr.
Rösträtt för livinnor kan icke på samma sätt som dagspressen ägna ut- ens när rymme åt bokreccnsioner det gäller böcker av direkt intresse för denna tidnings läsare eller böcker, skrivna av " deras egna ".
Vi måste va- ra kortare ä n de dagliga tidningarna, därför blir det blott några rader, so01 ägnas en bok, som dock vore värd ett mycket mer detaljerat omnämnande.
D:r Lydia Wahlströms i dagarna utkomna roman - visst den första ro- man hon skrivit i sin annars så rika produktion - lir ett siillsynt lödigt och ståtligt arbcte.
Det behandlar en prästs själshistoria - det aktuella äm- net om en kyrkans man, som icke känt Kristus!
Daniel Malmbrink, en ypperligt tecknad ursvensk, l ä r sig ge- nom en katolik se den Kristus, han förut bemött med ett slags intellektu- ellt snobberi, han blir som medelål- ders präst väckt till verkligt själsliv, som ristar fåror i hans förut så glatta drag.
Detta är handlingens stomme.
Inom den ryms först en stor fond a v religionskunskap - även en lekman märker hur förf.
trängt in i och be- härskar detta ämne.
Men h ä r rgms männisliolizinskap i mått, so111 icke äro vanligt i romaner.
Det är en överläg- sen ande, som blHst liv i gestalterna, man blir ouphörligt slagen av den djupa och fina iakttagelsen a v män- nisl.
: jr - de mest olika slag.
Humor finna här och fin satir, en nästan för- bluffande kontakt med modernt liv, en åskådlighet över det skildrade, som gör läsningen till en intellektuell och själslig njutning.
Daniel Xalmbrink är en överlägsen bok, diirom finns iii- gen tvekan - men niest segrar dock i den dess fasta, starka vilja till sjäE i tillvaron.
V.
v. K.
- FRIGGA CARLBEXG: För rättfärdig- hets s k d l.
Wahlström &amp; Wid- strand.
P r i s lir.
5: 50.
Det ä r icke ofta som godheten skri- ver en bok och samhlillsmoderligheten g ö r sig sjiilv underhå !lande.
Det finns talangfulla böcker och så kallade goda böcker, inen de förra iiro icke alltid goda, och de förra oerhört ofta tråki- ga.
Men här har det oväntade intriif- fat, att en själ fylld a v klok föratåelse och människokiirleli iiven fått ordet i sin makt, har fått en droppe av den gudagåvan hunior och har u t u r sitt innersta lyckats destillera ett extrakt på kvinnornas frigörelsearbete, som på samma gång är en rolig och underhål- lande lektyr.
Frigga Carlbergs hjält- inna, hiärta Wander, som med stor friskhet och fart berättar om sitt liv.
ger omedelbart intrycket av a t t ha fått några a v de bästa egenskaper, som vi ggrna vilja tänka oss speciellt utveck- lade hos en rösträttskvinna.
Hon äger i hög grad denna samhällsmoderlighet, vars rot utgår och t a r sin näring ur hemmets värld, men som räcker till på grund a v sin outgrundliga rikedom för många andra, som tarva hjälp och omvårdnad.
Märta Wanders öden, då hon gör ett slags storstiidning i det lilla samhället Strandköping, läs: svensk småstad, äro mycket underhål- lande.
Hennes eget liv bjuder icke på så många konflikter, men det finns all- tid gott om andra människobarn, som trassla till sina egna och samhällets angelägenheter.
Det är den svenska rösträttsrörelsens gryningstimmar, som Märta Wander och hennes medsystrar uppleva, och som fru Carlberg här rör sig med förstahands intryck, h a r hon fått in i sin bok en älita och sann stäm- ning a v dessa första benådade år av hänförelse och missmod, a v hårt upp.
offrande arbete och få, men med rö- rande tacksamhet hälsade segrar.
B e rättelsen om h u r den svenska röst- I 3 R O S T K Ä T T FOR KYINNOB N:R 20 * ättsrörelsens moder, som vi alla kän- ia igen, mottages i smtlstaden, iir ett iistoriskt dokument.
Men bokens svaghet ligger i männi-; koskildringen.
Vi sc aldrig riktigt lessa människor, som författarinnan lock vet så mycket om, då det gäller leras andliga nöd och deras s j ' i: l a r s ' ridsning undan småstadens vardags- unlr.
Rent grafiskt fattas h ä r en vä- ientlig egenskap hos en bok som den- la.
Tack vare författarinnans tempe- qament och den medliänsla, som ä r: runddraget i hennes författarskap, can hon komma oss a t t glömma, a t t vi - akt inte h a reda pR om Märta Wan- ler har bruna eller blh ögon och om: amla konsulinnan brukade g å i siden vardagslag.
Det är på sätt och vis ?n artighet åt författarinnan a t t kon- statera denna glömska.
Det betyder j u ttt hon fått oss med sig, och det är Iä1 ändå det viktigase, då man skriver Gcker, som äro avsedda att läsas.
Elisabeth Krey-Lange.
Samlingen kring Wilsons fredsprogram.
Som redan omnämnts, h a r Svenska sektionen a v Internationella kvinno- &lt;ornmitten för varaktig fred vädjat il1 övriga sektioner a v kommitten att stödja presidenten Wilsons fredspro- gram, och jakande svar ha redan an- änt från danska, norska och brittiska sektionerna.
För vinnande a v svenska kvinnors anslutning har sektionen ut- irbetat nedanstående uttalande, i vil- ket Landsföreningens för kvinnans 3olitiska rösträtt, verkställande utskot- bet, samt flera kvinnoorganisationers styrelser instämt: Förhoppningen om en rättsfred har varit den efida ljusningen under viirldslrriget.
Fredsorganisationer i hela världen, varibland även Interna- tionella kvinnoliommitt6n för varalrtig Fred, som bildats under kriget på den internationella kvinnokongressen i Haag 1915, hava alla uppställt program vilka genom fordran om lösandet av nationalitetsfrågorna, om militaris- tnens och den hemliga diplomatins av- skaffande, om mellanfolkliga tvisters zvgörande medels överenskommelse el- ler skiljedom haft till mål skapandet a v en rüttvis och varaktig fred.
Tan- ken om bidandet av nationernas för- bund, såsom ytterligare värn rilot vål- det, har riisit sig allt starkare.
President Wilson har i 14 punkter av den 8 januari 1918, i 4 punkter a v den 11 februari 1918 samt i sitt tal den 25 september 1918 givit ett samlande ut- tryck å t den opinion, som fordrade rättsfreden och bildandet av ett natio- nernas förbund.
Regeringarna och en mäktig folkmening i övriga entente.
länder hava förklarat sig omfatta det.
ta program icke blott medan krigel ännu var oavgjort, utan även efter deu slutliga segern, och jämväl central- makterna hava i sina framställningai om fredsunderhandiingar anslutit s i g till detsamma.
___ -- Sakkunniga för könssjukdomarna utsedda - bland dem en kvinnlig läkare.
Sedan k. n:t bemyndigat chefen f ö r ci- vildepartementet a t t tilllialla högst Tem per- soncr a t t verkställa utredning angående de åtgärder, som erfordras för a t t bland all- mänheten sprida kunskap om könssjukdo.
inarnas n a t u r och smittofarlighet, om me.
del, som stå till buds för att hindra smit.
tas överförande, samt om skyldighet f ö r en var, som angripits a v sådan sjukdom.
ati skyndsamt söka IäkarvArd, h a r ecklesiastik.
ministern uppdragit åt överdirektören B.
J Bergqvist, professor K n u t Kjellberg, övep läkaren vid S:t Göran d:r K. Marcus, lektorr C.
K.
S. Sprinchorn samt praktiserande lä.
Ireren med.
lic. Alma Sundquist att verk.
stiiila ifr5gavarande utredning.
När det var modernt att vara kvinnlig.
Det ä r alldeles nödvändigt att m a n vet vad man h a r a t t brås p å för a t t kunna be- diima den situaticn man lever i.
Gärna änd- r a den med, förrcsten, men framför allt f å e n överblick, så a t t man e j blir alltför knäckt av andras omdömen.
När kvinnor; in i d a g få höra uttalas den vanliga fruk- lan för a t t de skola bli " okvinnliga " om de få det en smula bättre, ett slagord, som kvinnor sjiilva och inte blott män använda o m bina mcra stridbara och självständiga medsystrar, så h a r det sin nytta a t t se, h u r denna f r u k t a n h a r anor och h u r det dock i alla, alla tider funnits kvinnor som varit " okvinnliga ".
I en mycket rolig bok, en kvick och vid- synt bok, " Vett och dårskap " a v Edla a v Klereker, nyligeu utkommen i bokmarkna- den, får man så hälsosamt klart belyst den moderiktning a v kvinnornas " kvinnlighet ", som spökar än i dag.
Det visas så sant, h u r e n viss tids kvin- nor, den tid, som följer efter renässansens period a v kraft och vettighet, skulle v a r a kvinnliga och ljuva - men ä n d å duktiga och erfarna i allt som rörde hem och hus- hbll.
Detta gällde England - och väl ock- så Skandinavien.
I Frankrike h a r man haft för mycken livinnokult alltid, för a t t kvinnan sknlle kunna förringas så som fai- let för e n tid blev i England.
Jag tillåter mig återge ur " Vett och dar- skap " följande karaktäri.stika: Man kunde med skäl fråga, v a r t hade re- nässansens vettiga lärda damer tagit vägen?
De kvinnor, villias charm ökades av a t t de liiste latin och grekiska och i villras bu- doarer Plato och Aristoteles %go framme p 8 originalspr5ken.
De blevo allt sällsyn- tare.
I stället hade man uppfunnit ett an- n a t kvinnoideal, soni, under stark uppmunt- ran, a v tidens män, blev målet för all kvinn- lig strävan och fullkomning.
Det v a r den kvinnliga kvinnan, den husliga, blyga, öd- nijulia, hängivna, osjälviska, men också hemskt okunniga kvinnan.
F ö r henne v a r självständigt tänkande och handlande a v ondo och all slags kritik BV det starkare liönct något som hon väl aktade sig för, i liänslan a v b i n egen kvinnliga underläg- genhet.
Samtidigt med a t t hon skulle vara vek och mjuk, stS klädsamt svag under mannens s t a r k a beskydd, skulle hon ä n d å i husliga t i n g v a r a duktig och man ford- rade a v henne ett gott omdöme - common sense - 1700-talets omhuldade favoritegen- skap, som måhända ingenstädes dyrkades högre ä n i England.
Men robust fick hon inte vara, varken till kropp eller själ, det var ingen klädsam egensliap hos den helst litet trånsjuka slingcrväxtartade idealkvin- nan.
Denna teori, heter det vidare, att exakta kunskaper roro skadliga f ö r den kvinnliga uppfattningen, att det v a r okvinnligt att g ö r a någonting riktigt fulländat, även a &amp; det gällde kvinnans eget område.
N ä r man hunnit så l5ngt som till Georg 111:s och Georg 1V:s d a g a r vor0 de svaga själarna så rädda a t t ens till skenet visa någon slags yrkesskicklighet, att de p å fullaste allvar uppfunno e t t slags härmningskonst eller " mock art ' ', v a r i England hade äran att excellera.
Som exempel h ä r p å k a n anföras, att det hade ansetts alldeles för nianhaf- tigt att modellera väl i lera, nien att mo- dellera i v a x och bröd, det var en fullt hvinnlig sysselsättning.
Man imiterade fi- ligram och mosaik i kulört papper, man gjorde medaljer a v kartong och guldblad, blommor a v lamull och koraller a v slånkvis- tar, som man färgade röda o. s.
Y. i det oändliga.
Grekiska landskap målades - el- ler kluddades - med blyerts och pomada och d a g r a r n a skrapades u t med pennkniv.
Nog h a v i det bättre nu.
Men det skadar inte att f å svart p å vitt p å vad som blir a v ett begrepp om det drivs till ytterlip- het och ensidighet som denna " kvinnlighet ", som alltså h a r sina färskaste anor f r å n bör- j a n på 1700-talet, d å man ändå ivrigt och g ä r n a vände sig f r å n de kvinnliga kvinnor- n a för att lägga ner sin hyllning inför dem, som hade mod att hryta mot vedertagna be- grepp!
Maudlin.
De socialdemokratiska kvinnorna och författnings- frågan.
Socialdemokratiska kvinnors centralsty- - else och Socialdemokratiska kvinnors sam- irganisations styrelse höllo den 2 dec.
ett nöte i Folkets hus, varvid kvinnornas ställ- i i n g till författningsfrågorna, den politiska ich kommunala rösträtten och åttatimmars- fagen avhandlades och belystes i anföran- len a v fröken Anna Liqdhagen och fru Ruth Gustafson.
Fröken Lindliagen betonade, att hon per- sonligen beträffande de olika vägarna för: enomförande a v det socialdemokratiska programmet, anslöt s i g till alternativet att iyiia s i g till regeringens förslag, d å det jocialistiska samhället e j k a n byggas UPP på revoluticnär väg.
E n k u p p kan i vissa rall v a r a berättigad, men vi h a sett i Ryss- land vad den kan leda till.
Med all säker- het skull5 bland a n n a t vår livsmedelsfråga Ftterligare förvärras, om den våldsamma vä- ren valdes.
Vi h a fått en del a v v å r a illu- doner nedbrutna, och det gäller nu att lägga ' n mera nyktert praktisk syn p å f r å g o r n a Talarinnan visade liven vad som p % lag- lig väg lian uppnås redan nu vid den ur- tima riksdagen samt senare vid den lagtima, samt slutade s i t t anförande med a t t tala qpecieilt om kvinnorösträtten och det an- svar som vilar p å kvinnorna a t t också an- vända denna rätt.
Fru Ruth Gustafson erinrade om att kvin- norna nu stå inför det faktum a t t få g i till val som medborgare i samhället.
Det vore en sliam, om v i nu stode likgiltiga in- för de stora frågor v i så länge kämpat för.
Det gäller närmast a t t arbeta pS upplys- ning om vad det nu gäller, vilket bör ske genom deltagande i valarbetet och i poli tiska möten samt genom broschyrer.
Akademiskt bildade Lwinnors förening bade årsmöte den 30 november.
Ordföran- den inledde mötet med att lämna en sani- manfattande redogörelse för föreningens ar- bete alltifrån dess stiftande år 1904 och uppehöll sig särskilt vid de t v å viktigaste data i föreningens liv, 1909 års riksdagsbe- slut om ändring a v K. F. par.
28, varigenom det grundlagsenliga hindret för kvinnors tillträde till vissa tjänster med kunglig full- makt undanröjdes, och grundlagsändringens första förverkligande genom 1918 års iiks- dagsbeslut, som löste den omdebatterade friigan om kvinnliga lärare vid statsläro- verken.
Föreningen hade nu att inrikta sitt arbete p å a t t få likställigheten mellan män och kvinnor med samma kompetens genom- förd på nya arbetsområden, dels sådana som falla under 1909 års grundlagsändring.
dels sådana, för vilkas öppnande för kvin- nor krävas nya grundlagsändringar.
Ordföranden uttalade till sist den för- hoppningen att kvinnorna i e n s n a r fram- tid med röstsedeln i sin hand skulle s j ä l r a direkt kunna verka för en snabbare lösning av de speciella kvinnofrågorna.
Härefter vidtog val a v styrelse.
I stället för ordföranden, doktor Karolina Wider- ström, och sekreteraren, fil.
kand. Adklo Philipson, vilka undanbett sig återval, ut- s&amp;os doktor Alma Sundquist och fil.
kand. Ebba Nordenson.
Övriga styrelsemedlem mar blevo fil.
d:r Anna Ahlström, fil.
mag. Ester Lager och j u r i s kand. E v a And6n.
Till suppleanter valdes docenten E v a Ram- stedt och fil.
d:r Ingegerd Palme.
E t t från föreningsmedlemmar i Göteborg inkommet förslag om bildandet a v en Göteborgsgrupp a v Akademiskt bildade kvinnors förening diskuterades och antogs a v föreningen.
N:R 20 4 Vad har hänt sedan sid?
” Mors dag ” är något man h a r börjat f i r a i England och Amerika.
Meningen medda- gen är att f å de unga att stanna ett ögon- blick inför tanken p å vad en mor är och vad man är skyldig sin mor a v tack för vad hon gjort och offrat.
Nu h a r tanken tagits upp i Kristiania pil initiativ a v föreningen Hemmens väl.
Meningen vore a t t en ” mors dag ” skulle fi- ras söndagen den 9 februari 1919 och man hoppas att andra norska städer vilja följa exempel.
Det finns väl få städer i Europa som f å t t SA många flaggdagar som Stockholm på sistone.
Men om någon mödrarnas d a g är med bland dem kunna v i icke m i n n a s.
.
.
På initiativ a v danska kvinnors försvars- förening h a r igångsatts en insamling av namn för en sympatiadress f r å n hela Dan- mark till det belgiska folket.
I adressen tackas Belgien för det hjältemod, varmed folket mottog det första angreppet.
På så sätt möjliggjordes den utgång a v kriget, som f ö r Danmarks del enligt danskarnas hopp skall betyda förverkligandet a v na- tionens dröm, återföreningen med Sönder- jylland.
.
Vid Föreningens Hem f ö r arbeterskor Brsmöte den 27 nov.
tillkännagav ordföran- den, f r u Alfhild Santesson, att föreningen samma d a g a v sin stiftarinna och sekrete- rare, fröken Gerda Meyerson, f å t t mottaga en donation a v 20,090 kr.
Denna summa var avsedd att utgöra grundplåten ti !l en fond, v a r s avkastning skulle användas till hyresbidrag å t äldre arbeterskor som h a svårt att reda sig p å arbetsförtjänsten.
.
I Londons stadsfullmäktige h a r invalts hertiginnan a v Marlborongli som rcpreceu- tant för West Southwark, e t t a v Londons arbetaredistrikt.
Hertiginnan av Marlbo- rough är född amerikanska, a v den kända millionärsläkteii Vanderbilt, och är känd som ivrig rösträttskvinna och en verksam medlem av Kvinnornas kommunalförening.
Arbetet ute P landet.
Doiariaas länsförblind a v F. K.
P.
R., sam- lat till årsmöte i Borlänge söndagen den 24 november, beslöt instämma i det a v L. Ii.
P.
R. gjorde uttalandet med anledning a v regeringens framlagda förslag till författ- ningsrevision.
Eksjö F.
K.
P.
R. hade ordinarie möte den 28 november, varvid den förutvarande sty- r e k e n omvaldes: doktorinnan H. Scliarp, ordf., fröken A.
O h, kassör, och fröken Ivi.
Löfroth, sekreterare.
Då till följd a v för- bud mot folksamlingar Birgittafesten blev inställd, upplästes på samkväm efter mö- tet Frigga Carlbergs föredrag om Susan B. Anthony, och Birgittadagens resolution an- togs.
Mötet avhölls hos ordföranden, och delvis genom ” knytkalas ” hade till samkvä- met ett hiirligt kaffebord åstadkommits.
Falu F. K.
P.
R. hade den 2 december ordinarie sammantriide, varvid till medlem och suppleant i centralstyrelsen omvaldes fröknarna Valborg Olander och Gerda Mar- tin.
Sedan ordföranden redogjort för de punkter i regeringens rösträttsförslag, som innehålla för kvinnorna gynnsamma be- stämmelser, beslöt föreningen a t t uttala sin tacksamma anslutning till detsamma.
Ef- ter förhandlingarnas slut upplästes ett av f r u Mary T. Nathorst författat varmlijär- t a t och på givande synpunkter r i k t före- d r a g över ämnet: ” Några riktlinjer f ö r kvinnornas arbete efter kriget ”, vilket f r u N. på grund a v sjukdomsfall i hemmet v a r hindrad a t t själv hålla.
Efter gemensam sup6 utfördes musik a v f r u Margot Lyberg och upplästes med förf:s tillåtelse kapitlet Det femte budet u r Selma Lagerlöfs d å i dagarna väntade nya bok, ” Bannlyst ”.
Pärgelanda F. K.
P.
R. valde på sitt höst- sammanträde följande personer till styrel- seledamöter: ordf. f r u Elin Andersson, v. ordf. f r u Helma Roll, sekr. fröken Edla Sireijffert, v. sekr. fröken Anna Jansson, kassör f r u Anna Ahlsen och centralstyrelse- medlem fru Elin Andersson.
Den senare delen a v detta möte blev sär- ekilt högtidlig.
i det att ordf. f r u Elin An- dersson med anledning a v dagens betydelse - de dödas d a g - talade om kriget och kvinnornas fredsarbete.
F r å n tyska sektio- nen a v Internationella kvinnokommitten för varaktig fred hade den svenska sek- tionen i oktober erhållit uppmaning att på allt sätt understödja de neutralas aktion f ö r e n rättsfred, som garau- terar varaktig fred, nationernas förbund, avrustning och militarismens fall.
Vid mö- tet siEldes ett a v de kvinnliga fredsorgani- sationernas centrala sarnarbetskomrnitte ut- s ä n t fredsmärke.
F ö r a t t ytterligare under- stödja det bekanta ändamålet med försglj- ningen lämnades efter f r u Anderssons a n - förande ännu några extra bidrag, bl.
a. f r å n männens lokalavdelning f ö r kvinnans poli- tiska rösträtt.
Summan uppgick till 64 kr.
Haparanda F.
K.
P.
R:s årsmöte upptogs huvudsakligast a v fredsfrågan samt öppna- des a v ordföranden, fröken Mia Grape, med ett gripande anförande om de btora händel- serna i världen.
Fru Hilda Bucht höll där- på ett sakligt och varmhjärtat föredrag om fredsfrågan såsom inledning till en diskus- sion om vad F. K.
P.
R. skulle kunna göra för saken.
Hon påpekade, h u r u tänkesätt, uppfostran, läroböcker, allt syftade till kri- get och ingav tanken att k r i g alltid måste finnas och h u r v i måste vilja en annan syn på saken.
för a t t fredstron skall f å rot i sinnena i krigstrons ställe.
Vi h ä r i Ha- paranda, som sett mer med egna ögon a v krigets föIjder ä n man gjort på niånga an- d r a håll i Sverige, borde särskilt v a r a be- själade a v en stark fredsvilja.
Talarinnan refererade ock e t t föredrag f r å n i somras av Cecilia Francke med b1.
a. det innehåll, a t t vi e j skola förhärliga kriget för bar- cen, utan iära dem kärlek till freden samt a t t fosterlandssinne och fredssinne höra ihop.
Det är en underlåtenhetssynd, om v i livinnor undandraga oss a t t hjiilpa, där v i kunna.
Vi alla kvinoor ä r o nier än halva mänskligheten, och vi böra räcka varann händerna och sammansluta oss till gemcn- samt arbete för en varaktig fred.
Efter den diskussion, som nu följde, ena- des föreningen om a t t nnsliita sig till det a v de livinnliga fredsorganisationernas sam- arbetskomniitte antagna programmet.
Sekreteraren, fröken Fridner, refereradc därefter Frigga Carlbergs broschyr om Su- san Anthony.
Huskvarna P.
K.
P.
R. hö11 dcn 25 novem- ber ordinarie halvårsmöte.
Därvid valdes ii11 ordförandc f r u IIilnia Andersson och till övriga styrklsclcdamöter f r u a r n a Hilma P ’ agcrströtu, Sclma Hultstpin, Anna Söder- qvist och fröken Elin Eckerberg.
Efter mötet vidtog samlivöm.
En styrelse- medlem lämnade en kortfattad historik över föreningens 10-åriga verksamhet.
Det hade varit meningen a t t f i r a detta jubileum med ett offentligt möte den 28 november, 10-års- dagen a v föreningens bildande, men detta hade måst inhiberas på grund a v mötesför- bud.
F r u A. Eichorn höll e t t föredrag om Erik XIV och K a r i n Månsdotter, och solo- sång utfördes.
Härnösands F.
K.
P.
R. hade den 29 no- vember e t t talrikt besökt möte.
Därvid fö- rekom styrelseval, och hela styrelsen omval- des.
Ordf. är fröken Emma Westerström, v. ordf. fröken Astrid Hamberg, sekr. f r u Jlaja Hesse, v. sekr. f r u Linnea Bucht och sliattmästare f r u Elisabeth Ahlberg.
Cen- tralstyrelsemedlem blev fröken Astrid Ham- berg och suppleant fröken Anna Munkell.
Vid mötet upplästes f r u F r i g g a Carlbergs föredrag över Susan B. Anthony samt bjöds på sång av damkvartctt och solosång.
Mora F.
K.
P.
R. höll sitt firsmöte den 18 november.
Föreningen hälsade med glädje regeringens tillkännagivande, att den vill söka genomföra en författningsrevision och anslöt sig till det a v Landsföreningen gjor- da uttalandet om den dagspolitiska situa- tionen.
Torshälla F. R.
P.
R. avhöll s i t t ordinarie höstsammanträde den 26 november.
L.
K.
P.
R:s cirkulär 136 upplästes.
Val a v cen- trnlstyrelsemedlem företogs, varvid f r u Fri- d a Grönberg, med fröken Maria Care11 s&amp;- som suppleant, omvaldes.
Ehuru någon Birgittadag p ?i grund a v rå- dande sjuklighet icke kunnat hållas, beslöt mötet instämmande i Birgittadagens reso- lution.
Vid mötet, som v a r förenat med sam- kväm, höll fröken Signe Ekblad e t t särdeles känsligt och sympatiskt föredrag med ämne Florence Nightingale.
RiRr 2 5 5 0 Allm.
6 2 L t M a l m t o r g s g a t a n 6, S t o c R h o l m SOders ” English School ” Engelska lektioner och oversättningar.
Allm.
Tel.
Sider 36035 Annie I. Scott.
Eratapatan 26.
Kvinnorna och kristidens problem.
1 VARJE SVENSKT HEM bör finnas e n svenak, solid, Iattgiende och beprövad Sqtitusfin A Kvisinorddet erinrar om koinnokommit- tdernas viktiga uppgifter.
E ‘.
11.
K:s kvinnoråd erinrar i e t t längre cirkulär till livsmedelsstyrelsernas kvinno- kommitteer om de oerhört viktiga uppgif- ter som påvila de olika livsmedelsmyndig- heternas kvinnoorganisationer.
Med anledning a v att bristande uppfatt- ning om kvinnokommitt6s befogenhet och uppgifter yppats på sina håll, h a r F. H.
K. på kvinnorådets hemställan utfärdat följan- de bestämmelser: Styrelsens kvinnokommitteer skola sorte- ra dels direkt under sina respektive livs- niedelsstyrelser, dels under livinnorådet, Nämndernas kvinnokommitteer sortera un- der styrelsernas.
Där livsmedelsnämnden h a r kvinnlig ledamot eller ledamöter ocli e j någon kvinnolrommitte, böra dessa le- damöter anses intaga en i viss mån likar- tad ställning som en dylik skulle göra.
På platser, varest både livsmedelsstyrelse och niimnd h a r kvinnokommittC, skola de båda liommitt6ernas arbetsområde uppdelas, s å a t t livsniedelsstyrelsens kviiinokommitte in- rihtar s i g på verksamhet inom länet (dist- riktet), medan nümndens kommitte h a r sin förnüinsta uppgift inom körnmunen.
För undviliande a v förväxling böra de tre kvinnoorganisationerna erhålla olika bc- teckning, nämligen livinnorådet, kvinno- liommittcerna och livsniedelsnämndernas Iivinnoutskott.
Alla livinnokommitteer Iiligger det a t t vid Lehov giva de inom distriktet befintliga lwinnoiitskotten direktiv och närmare an- visningar för deras verksamhet.
I cirkuläret redogöres vidare f ö r villko- ren för åtnjutande a v pekuniärt bidrag till verksamheten och p8visas en mängd exem- pel på beaktansvärda initiativ, som cnligt till krinnorådet ingiingna rapporter tagits a v kvinnokommitteerna.
Slutligen uttalas en förhoppning, att de ekonomisks uppoffringar, staten påtagit sig i och med tillsättande av dessa kvinnoor- ganisationer iandet runt, skola visa sig mångdubbelt uppvägas genom den upplys- ning till hemmens fromma och lättnad i husmödrarnas avårigheter, som genom dessa organisationer bör komma till stånd.
Har en kvinnokommitte rätt f a t t a t sin uppgift.
böra verkningarna a v dess nuvarande ar- bete kunna spåras även efter liristiden så- som e n vinst för hemmen, tillkommen un- der en tid, d % dessa måste vidkännas sin svåraste påfrestning.
&gt;Hemmets räkenskapsboko.
Det i föregående nummer a v R. f. K. re- dovisade beloppet å 200 kr.
till upplysnings- fonden f r å n undertecknad, utgjorde behåll- ningen a v ” Hemmets Räkenskapsbok ”.
En lika stor summa h a r tillfallit Östergötlands Länsförbund a v F. K.
P.
R.
Upplagan är nu slutsåld och vill j a g därför rikta ett varmt tack till alla, som medverkat till det goda resultatet.
Kvinnokrafterna i livsme- delsstyrelserna.
(Forts. o. slut fr. föreg.
n:rJ Mariestad.
Fru Maria Groth (tillika vice ordf.), frö- cen Linnea Lindkvist och fröken Alma By- .und.
” Hemmets Räkenskapsbok ’ ’ utkommer i ny upplaga till jul.
Pris 80 öre.
Vid rekvisition av 10 ex. 25 7; rabatt.
Rekvireras hos fru SIGNE THÖRNQVIST Motala Verkstad.
Akterförsäljare: lTennergrem Bokhandel Drottningp.
63, Stockholm.
Korrköping.
Fröken Anna Karlsson (tillika vice ordf.), doktor Anna-Clara Romanus-Alfven och Pröken I d a Schullström.
Nuköping.
Prostinnan Hilda Hogiier (tillika vice wdf.
), f r u a r n a Elna Cullberg, Georgina Jonsson, Gertrud Andersson, Mimmi Nor- l i n och Clara \ Valilberg.
Licldemlla.
Fru Tbyra Bergman (tillika v. ordf.), fru rda Holmqvist samt fröken Ellen Ammelin.
Umeå.
F r u a r n a Selma Bergström (tillika v.
wdf.
), Anna Lenfveniiis, Lina Thelaus och ingeborg Holmström Wifell.
Visby.
Lektorskan MajBen Klintberg (tillika v.
xdf.
), f r u Lina Ödin och f r u Alma Jo- hansson.
Vänersborg.
Fru Hulda Wibom (tillika v. ordf.), frö- ken Hulda Andersson och f r u Emma Wol- gast.
Västervik.
F r u a r n a Helga Odelmark (tillika Y. ordf.), Signe O d h, Edla Bergctedt och Anna Karlsson.
i-asterås.
Fröken Stina Fredriksson (tillika ordf.), Crn Götilda Brun och frii Sofia Asp.
Päxiö.
Domprostinnan Siisanna Henning, Växiö (tillika v. ordf.).
f r u Oscara Andre, Lessebo, 3eh f r u Nanny Jacobsson, Växiö.
Örebro.
F r u a r n a Elisabeth Karlsson (tillika v.
wdf.
), Alfhild Rystedt, n ’ anny Renhult och Anna Sandvall.
Örnsköldsvik.
F r u R u t Stolpe, Hampnäs, Själevad (till- Lika v. ordf.), f r u Hildur Björne, Domsjö- verken, och fröken J e n n y Westman, Örn- +köldsril:.
Suppleanter: fröken Erika Nord- strand och frii J e n n y Elfring, Örnsköldsvik.
östwsuna.
Fru Doris Lekander (tillika v. ordf.), skol- kökslärarinnan fröken Hanna Dillner och irii Stina Vågland.
Röstriitt för Kvinnors rjugonde nnmmer för 1918 innehåller bl.
a. Kntligen 1 Flickskolornas nya organisatlon.
A v Anno Sundin, Erika Ström 7.
Systrar i alla land!
A v Hilda Sachs.
Rösträtt för Kvinnor anmälan.
Karl Magnus Lind t.
Av Rulii Petn ’ ni.
Wilson talar änyo för kvinnorösträtten.
böcker.
A v V. u.
K. och Elisabcth Krey Lange.
?är det var modernt att vara kvinnlig.
Av dlaudlfn Lrbetet ute i landet.
Lvinnoma och kristidsproblemen.
- btrckmim Wir, Irai Fkgg#tröm BokErpr) rd A.-P
