# ID: svediakorp-per2670
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,895
# sentences: 741
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


FOR RÖSTRÄTT Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra sd mycket for en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
- VII.
ARG.
” Högern och tidshiin- deil s er n a ”.
E n vagn lastad med en tung börda rullar långsamt, oändligt långsamt vä- gen fram.
Dess last ä r centnertung: se- kellånga oförrätter som tradition och manlig lagstiftning tillfogat eller tillå- tit mot kvinnorna.
Och bördan ökas alltjämt allt eftersom färden skrider sakta framåt.
Men långt i fjärran skymtar målet.
Vii1 d ä r skall bördan lättas, gångna tiders orättvisor sonas, fjättrade krafter lösgöras Tusenden vänta otåligt att se den vid målet.
Varför skrider den så långsamt fram- åt?
J o, därför a t t den drages a v kvin- nor, vilkas krafter tagits så llinge i an- språk, a t t de svikta under bördan; där- för a t t vägen standigt burit uppför, och därför a t t bråte och hinder ständigt staplats i dess väg; därför a t t manliga händer gripit fatt i dess hjul och sökt föra den tillbaka.
Men nu har i ett slag allt förändrats.
De långsamt och tåligt släpande kvinnorna h a fått en hjiililp, som de ej beräknat.
E n stark och mäk- tig vind sveper fram över världen.
De- mokrati är dess namn.
Murar, som stått hindrande i dess väg i sekel, ram- la som lekverk.
Troner störta, och kej- sar- och furstekronor sopas bort som torra löv.
Även över vårt avlägsna nordanland sveper den starka sunnan- vinden.
Den har fattat vår långsamt framrullaude vehikel.
Farten ökas, i nästa ögonblick kanske stå vi vid må- let.
Hur skall den levande bromsin- rättningen reda sig vid påfrestningen?
Nå, den frågan är av mindre betydelse.
Det ges andra, vida betydelsefullare.
Skall stormen nöja sig med att krossa och förinta det murkna och fallfärdi- ga eller skall den också rycka med sig det livsdugliga?
Skall den rycka upp vad sekler med svett och möda odlat och lämna efter sig en ödemark?
Det gives här i livet många plantor, fagra och ljuvliga, men så oändligt späda och ömtåliga, avsedda att skyddas av varsamma kvinnohänder.
Men dessa händer äro ännu bundna och vanmäk- tiga.
H u r skall stormen verka?
Svaret på denna fråga vilar för när- varande hos den svenska högern.
Ger _____ _c_- STOCKHOLM, 30 NOV.
1918 D- - - det är en sedlig kraft som talar ur demokratien.
Vi vilja icke a t t penningen skall vara utslagsgivande, att den skall värdesätta medbor- garkallet och bestämma Över det svenska folkets handlingsfrihet.
Sten- huset får e j rösta kuli människorna, som där tagit sin bostad, skogskapi- talet ej hindra arbetarens medinflytande, bolagskapitalet e j dominera med lagem rätt inom statslivet.
Låt inte gulaschen få större inflytande än hans offer!
Är det tecken p8 ett civiliserat samhälle att jobbaren skall trona, gynnad av författningen, men den moder som ger samhället dugande med- lemmar inte f&amp;r ha e t t ord att säga om samhällets beskaffenhet?
Det är för en human gärning, e n verksamhet i mänskligt intresse då vi här i vårt land, liksom man sedan länge gjort det i andra länder, ger nian och kvinna full medborgarrätt utan penninggradering eller hindrande ostrecka.
Och vad är det d &amp; för äventyrligheter regeringen har föreslagit?
Kvin- nans rösträtt?
Danmarks, Norges, Finlands, Islands, Englands, n u även Hollands, Tysklands och Österrikes kvinnor ha rösträtt, är det större även- tyr att ge den &amp; t de svenska?
Det synes mig att den man som så yttrar skämmes för sin egen mor.
Högern har ock &amp; - äntligen - sist bland Europas reaktionärer - accepterat kvinnorösträtten, men p &amp; vad villkor?
Därom känner ma2 intet.
Döljer sig bakom detta en högre åldersgräns eller andra förödmjukelser för kvinnorna?
Man anger icke att de fä röst- rätt p &amp; samma villkor som männen.
Det blir kvinnornas sak att tvinga högern att genast bekänna sin mening.
Ur stafsradet Palmstiernns tal i Gofeborg vid deniokiatiens motesdag sondagen den 24 nocenaber.
den inte det rätta svaret, ställer den eg- na klass- och maktintressen i friimsta rummet, då är utgången oviss.
Då äro vi snart inno i de farliga virvelvin- darna.
Partiet h a r haft god tid a t t överväga författningsspörsinålen.
Talet om över- rumpling verkar närmast löjeväckan- de.
De ha länge stått på dagordningen.
Inom de egna leden har högern efter- lyst en bestämd ståndpunkt till dessa frågor.
Och partiets ståndpunkt till kvinnorösträtten - - - vi se helst, att vi slippa påminna vår läsekrets om den ynkliga fars högern uppförde vid vårens riksdagsdebatt.
Vi tro även, att partiet självt numera bokfört denna ” seger ” som ett a v sina moraliska och politiska nederlag.
Men vi vilja e j lagga sten på börda i dessa tider, då s % många anklagande röster höjas inom högerns egna led, och då ett hotfullt mummel utifrån på- minner den om faran a v a t t fortsätta på den en gång inslagna vägen.
Vi vilja endast erinra om a t t det finnes ett begrepp, som heter ” ärofull reträtt ”.
Hur skulle det vara om högern sloge in på den vägen, medan det ännu fin- nes någon ära att räddat Ett steg i len riktningen tycks högern h a tagit då den i Allmänna Valrnansförbundets manifest av den 21 november ” går med på a t t godkänna den lika kommunala rösträtten samt a t t kvinnorna bli del- aktiga av politisk rösträtt. ” .Men detta är också allt.
Intet nämnes heller om på vilka villkor de vilja ge kvinnorna medborgarrätten.
Deras tvungna med- givande står i småsnålhetens tecken - under förhoppning att slippa lämna i- från sig mer iin det minsta möjliga Man borde kunna haft förhoppning om a t t hGgern, som alltid kläder sig med klokhetens, förståndets och fram- förallt fosterlandskärlekens mantel, ha- de för fosterlandets skull gjort sitt of- fer och trätt folkets krav ärligt till mö- tes med öppna, klara ord, som oförtyd- bart visat att de uppgivit sitt oresonli- ga motstånd, och förbundit sig a t t för det helas bästa lojalt understött författ- ningsändringarna, som regeringspro- positionen bebådar!
Sådana ord skulle för oss varslat om en manlig renässans, vitt skild från den a v prof. Kjellt5n bebådade, som hämtade sin näring ur den tyska mili- tarismen.
Denna har som händelserna. \ .isat högst, olyckliga följder för corpus delicti.
Den slutar på samma sätt i barnkammaren, d ä r mor står för hus- agan, och ute i världen, d ä r Vår herre sköter färlan - med risbastu.
Elin Wahlquist.
- Kvinnorna och Erfatt- ningsrevisionen.
L.
K.
P.
R. och de socialdemokratiska kvinnorna uttala sig.
Landsföreningen för kvinnans p l i - tiska röstriitt verkställande utskott gjorde den 16 november med anledning ELV regeringens kommunikt5 angående författningsrevisionen följande utta- lande: Landsföreningen för kvinnans poli- tiska rösträtt hälsar med glädje rege- ringens tillkännagivande, att den vill söka genomföra en författningsrevi- sion.
Kvinnorna bliva genom den 40- cradiga skalans borttagande mera lik- ställda med männen vid de kommuna- la valen, där deras låga röstetal hittills förringat deras inflytande.
Landsför- eningen för kvinnans politiska rösträtt vill därför med all kraft stödja rege- ringsförslaget, samtidigt som den som sin bestämda fordran framhåller, a t t nu får intet stå hindrande i vägen för kvinnans fulla politiska frigörelse.
Centralstyrelsen för Sveriges social- demokratiska kvinnoklubbar har ut- färdat ett upprop till Sveriges arbetan- de kvinnor, vari uttalas arbetarekvin- nornas glädje och befrielse inför den nya tid av fred och försoning, som nu iintligen bryter in för en genom fruk- tansvärda lidanden plågad mänsklig- het.
De hälsa Tysklands och Österrike- TJngerns kvinnor, som genom revolu- tionen erhållit sin medborgarrätt, d= belgiska och franska kvin !ir.riia, som nu f å r börja återuppbygga sina sköv- lade hem och Englands kvinnor för de- ras seger h e r det hårda motståndet mot medborgarrätten.
De mana de svenska arbetarlwinnor- nn till fnll enighet med de krafler in- om arbetarrörelsen, som på laglighe- tens väg kämpa för det fulla demokra- tiska genombrottet i vårt land och ut- tala till slut att: ” Ge9aona demokratin, icke genom vål- dets diktatur går vägen till det n y a samlaället. ” mm.
.
mnmmm m.
~.
m ~.
~.
m.
.
.
m.
i m l.
.
.
E i B Arbeta energiskt för spridningen av.
II i Rösträtt för kvinnor I
2 R O S T H A T T FOR K P T N N O R -- N:R 19 - _c BOSTKÄTT FOR K Y I N N O h Rcgeringcns fiifat ttii ngsproposifion.
utkommer den 1 w h i A i var m b a d.
Redaktör: VERA Y. KEEMEE Redaktion och Exp.
24 Brunkebergstorg 1 Redaktionstid: onedap och I6rtiag BI.
~8- ' ~s4 Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Xiketei 8600.
Allrn.
tel. 14725 TelerramadreRs: Rbaträtt, Stockholm.
Rsnumerariun geiiom posrsn: Pijr for 1918 K r 2 RO.
4:c kvartalet 73 bre.
Loauuuiiiiai 13 &lt; &gt; T U FSr uilandei aker prenumeration antingen gr onm poeten eiier geiiom imfindande av kt 3: 25 7 portsnviming till tidninetrw e x p d Annonspris: 10 öre per mrn.
&amp; sista sidan, Ih öre ä de övriga.
Vid lilngre tids annonsering rabatt.
___ - - - - - RÖST~STTSSYRÅN 34 Brunkebergstorg I, Stoekholm hllu.
rel.
141 29 Kikstel.
ri600.
Oppen varciagm kl. 1-4.30 e. m. mmt fredagar L.
K.
P.
E s kl 6 - 8 e.
III.
sekretemre traffw personligen kl. 1-3 e. m. F. X.
P.
R:s möte.
" gcinnorna och tiatimernas förbund " ämne f ö r aftonens föredrag.
Fredagen den 22 november ho11 F. K.
P. I&lt;.
mote under ordförandeskap a v d:r Gulli Petrini, som i sitt häls- ningsanförande erinrade om de nu timande stora händelserna och om V. U:s hemstiiilan till regeringen rö- rande gift kvinnas kommunala röstrritt och kvinnornas valbarhet till landstin- gen (kiilken in exstenso återgives pB annat stidle i föreliggande nummer).
Till centralstyrelseledamot omvaldes f r n Kalitt Fjüllbäck-Holmgren och li- kaså onivaldes till suppleant fröken Anna Lindhagen.
Aftonens föredrag hcills av fröken Anna Klemait om Kvinnans rösträtl inom Nationernas förbiind.
Flera sto- ra frågor, som torde bliva internatio- nella, kriika kkinnornas medverkaii: ålderdomspen~ioneriiigen, lika lön fiir lika arhete, arhetareskyddslagstift- ning.
Iiiir skulle kvinnorna, som i d~ krigförande landen dock tyvärr visal Sig lika militiiristiska som minner medan kriget pågick, få en uppgift - de borde iiven se sin plikt inom Natio nernas förbund liksom inom den en- skilda staten.
Fru Anna Wicksell underströk u n der den följande diskussionen kvinnor- nas plikt att själva förbereda och iit.
reda de frågor de vilja ha behandlade då de kommiicioner som tillsatts föl förbercrl-tnde av Nationernas förbund säkerligen hl viidsakligen komma a t koncentrera G i g på nationernas riittsli ga förhållanden inbördes.
Efter debatten beslöt föreningen at1 till överliiggningsaiiine vid centralstB relsemötet föreslå: " Tillvaratagande ax kvinnornas r ä t t vid bildandet a v na tionernas förbund. "
Dessiitom föreslo gos följande två andra överläggnings ämnen: " Vad kan göras för a t t öke kvinnans medborgerliga ansvarskäns la " och " Den kvinnliga ungdomens lik ställighet med den nianliga i fråga OE under vi R II i ng ".
~_ __ __ __ BREVKORT.
Jrcl.
och nydrskort mtd si * r) isl; n fl11,9gnn ocl rhsfratfsmiirkd Portratt ar sfatsnzinistrr Edht mrd cifnt u, hans anforande i rostriitisdebatteu i riksi70 yen 1.918.
Uttolanden ne Fredrika Bremer, Selrwz Luget lof och Ellen Key.
Vid riksdagens sammanträde lörda- gen den 23 november överliimnade statsministern till kamrarna den kungl.
propositionen med förslag till ändring i forfattningsförordningarna.
I förbigående kan nämnas att siiker- ligen ingen regering någonsin på s å kort tid, halvannan vecka, utarbetat ett omfattande och genomgripande för- slag som föreliggande.
Tidningens utrs mme medgiver icke x t t ingå på en utförlig redogörelse för nlla de olika förslagen, utan vilja blott 3mniimna dem 6om för kvinuorna in- nebiira förverkligandet a v strävanden, joni de Iünge arbetat för.
Förht och främst förslaget om den $0-gradiga skalans bortfallande, vilken jtUtt &amp; om en oöverkomlig miir, icke minst för de flesta kvinnor med deras iniå röstetal, som gjort a t t deras delta- gande i kommunalvalcn gått tiniligen sp2trlöst frjrbi.
A annan plats i tidningen står införd L.
K.
P.
K:s skrivelse till regeringen angående gift kvinnas kommunala rbstriitt saiiit kvinnornas valbarhet till landstingen.
Biigge delarna äro nu iipptagna i kiingl.
propositionen och de gifta kvinnorna, ulan egen inkomst, skiilie hiidanefter erhålla sin kommu- nala röstriitt, icke genom omvligen att delilarera för 10 kr.
inkomst, utan ge- ~ i e m mannens skattskyldighet.
13estiimniclsen o m komiiiiinal rost- rätt för h w t r u, vars man iir skattskyl- dig i91 koiiimi:non, även om hustrun icke har egen debetsedel, kommer sär- ikilt rlcm tillgodo, som ha svårast att delilarera egen inkonist.
Mer ä n andra giillcr detta jordbrukarnas liiistr~ir, soni diii-för utan detta stttdgande skulle g &amp; miste om rösträtten, ehuru de fak- tiilri ha i,anima skal till deii som de kvinnor, vilka genom arbete utom liem- mrt uppfylla det formella villkoret, ef- tersoiii skatten triiffar familjen, fast ricn fornielit påföres mannen.
Som statsministern franhiiller, s t å r regeln orn Itoi~~munal rbstriitt fiir både sliatt- iliyldig man och h t h s hiistrii i full över- eii+stiininiolse med deii nya lagstift- ning oi:~ iikta makars egeiidomsförli&amp;l- lnncleii, som utarbetats efter geniensam- ina linjer fijr &lt;le tre skaiidinaviska!
; indei.ua, och i Danmark, d ä r clen kom- niiiiw !a riistrtitteii liksom hos O S H vilar p s skattskyldighet till komiiiunen, är rcgtln redan genomförd.
Röstriitten för hiistriiriia till de kominiiiialt skatt- skyldiga lägger tyngdpunkten vid l i ~ i i i ~ i i i i i a avgöranden l~t hos dem, som bildat familj och iiro starkast bundna vid kommunens gemensamma intres- sen.
Genom rätten att rösta med fiillmakt, soni ger tillfiille för de hustrur, som a \ - det husliga arbetet hindras a t t per- sonligcn iiistiilla sig vid komniimal- stiiminorna eller de Iionimiiriala valen.
att överlåta rösträtten på miinnen.
konirner de gifta kvinnornas rostratt också a t t kunna verksamt iitnyttjas.
Vid en eventuell revision av fuliinalrtc- rüsträtten behöver icke ske någon iind- ring Liiiri.
Samma priricip har sedan liinge förknippats även med genomfö- rande a v kvinnornas politiska rösträtt Kvinnornas valbarhet till landsting iitgör fullbordandet av kvinnornas fulla kommunala likställighet med mlinncn De olika strecken, fattigvårds- och ut.
skyldsstrecket äro i kungl.
propositio- nen reviderade i rättvis riktning oeh dessutom skänker särskilt utskylds.
strecket genom införsel i lön tillräcklig garanti fiir att kommunen e j går miste om det ekonomiska tillskott varje skattskyldig är ålagd att ge den.
Angående kvinnornas politiska röst.
.ätt, om vilken särskild proposition commer a t t föreliiggas 1919 års riksdag; ör statsministern följande uttalande: " Rösträtten för kvinnor kan i prin-: ip e j langre underkastas n8gon allvar- ig diskussion.
J a g erinrar endast, att ienna kvinnornas politiska rösträtt un- ler tiden efter 1918 Ars lagtima riks- i a g gjort ytterligare och högst bety- lande landvinningar i land efter land.
Den har under detta år varit i tillämp- iing vid nya val i v å r a båda grannlän- ler Danmark och Norge, vilkas sam- iällsförhållanden så nära ansluta sig 511 de svenska, - i Danmark för för-: ta gången efter kvinnorösträttens in- rörande i grundlagen - och i båda änderna bestyrkes den erfarenhet, som Iiinnits överallt i länder med kvinnlig .östrätt, nämligen att ingen a v de) gynnsamma verkningar, som vedersa- &lt;arm därav förutspått, låter sig skön- ias, samt a t t kvinnornas politiska full- nyndighet, när den väl blivit genom- Eörd, endast ter sig såsom ett naturligt wh självklart led i v8r tids samhälle- liga ordning.
I England hade redan riär propositionen till 1918 års svenska agtima riksdag avläts beslut blivit rattat om rösträtt för kvinnor, och ietta beslut har sedan dess komplette- rats genoin införrznde liven a v valbar- iet till underhuset.
I Holland står frå- ?an inför sin definitiva lösning.
I l ' yskland och de iisterrikisk-ungerska kinderna, d ä r rörelsen för kvinnornas iolitiska medborgarriitt förut endast p &amp; vissa hall framträtt med zvseviird styrka, synes man nu allmänt utgå ifrån a t t kvinnorna skola vid männens, ida deltaga i valen till de kommande &lt;onstitiierande församlingarna och diir- ined på en gång triida in i full politisk medborgarrätt.
Inför sådana erfarenheter och föreie-: iser från världen runt omkring os5 nåste de skäl, som i Sverige anförts mot röstriitt för kvinnorna, mer ä n någon- 3 i n to sig såsom ohållbara, vare sig desainma varit av principiellt avvisan- de a r t eller blivit omkliidda i yrkanden $ i förnyade utredningar.
Vad särskilt jistiiHiiind3 yrkaiideii angår, har det redan vid örerliiggniiigarria i kamrar- na blivit till fullo adagalagt, att de ickn i) % n&amp;gon punkt vor0 av den he- ikaffeiiliet, a t t vid dein kan fästas nå- got allvarligt avseende.
Röstriittens ut- jtriiclrning till 1rvinrioi.na heror p % ett principiellt ställningstagande till kvin- nans rätt och plikt siisom niedborgare i det moderna samhiillet, e j på beräk- ningar övrr kvinnornas fördelning ef- ter civilstånd eller inom olika åldrar och dylikt, och hela tidsiitvecklingen har redan oåterkalleligt avgjort, att Sverige &amp; \ -- ä1 som andra liinder bör ofördrüjligen taga steget till detta er- kiinnande av kvinnornas medborgerli- ga uppgifter vid männens sida. "
Man ni % hoppas, att det nu må vara sista gangen som motivering till denna v:ir liiiigc omdebatterade fråga behö- \ - i&gt;i * framföras .. Alliiiliiina valmansförbnndets mani- fest ger j u tillkiimia att högern går inrd pü att godkänna kvinnorösträtten och ehuru någon försakran från ledan- de 1iögerhAll inom rilisdagcn icke av- Iiörts, så kan man med all säkerhet vänta att högern under propositionens behandling i det sammansatta utskot- tet skall avge försiikring om frågans genomförande vid niista riksdag.
Med tillfredsstüllelse hiilsa vi regeringspro- positionen.
Med iiiinu större glädje och tillfrerlsställelse skola vi hälsa dess fiillstiiridiga seger i riksdagens bägge kamrar.
A.-Ba JOHN V, LÖFGREN &amp; C:O Kungl.
Roflev&amp;antör Pris 5 (Ire st.
Rekvireras frhn R6stl; Htts 24 Brunkebergstorg.
Rikgt.
4m Fredsgatan 3, Stockholm, N ä r de bayerska kvinnorna vaknade morgonen den 9 november, befanna jet, att de hade rösträtt.
- Omvälvnin-: en forsiggick lngnt och snabbt, utan; åld och mottogs tyst utan jubel.
Det, yska folket har lidit så länge och a &amp; nycket, att nu ingen h a r kraft för rlädjeyttringar.
Och särslrilt kvinnor- la, a v vilka de flesta ha levat i en) avbruten ångest för sina käras liv &gt;ch som å r efter år h a hungrat och frusit för " fosterlandet ", toga sina rät- igheter som något självklart och utan tommentarier.
De tyska kvinnorna ha j u inte, som le svenska, genom a t t energiskt delta-: a i en lång och måliriedveten röst- sittskamp förviirvat sig vana vid po- itiska former, men det nya Tyskland kaffar sig för sitt politiska liv nya ' ormer, vari även männen iiro ngbör- iare, och kvinnorna h a under dessa fa-; ansfulla dr runnit en livserfarenhet,, om väl kan anses likvürdig med den ierömda politiska " mognaden ".
De vakna kvinnornas intresse kon- wntreras nu på den konstituerande na- ionalförsamling, som skall iiga rum.
A snart soldaterna hunnit komma hem x h blivit uppforda på väljarlistorna Representanter för olika grupper och x-kesföreningar ha bildat utskott, som ia till uppgift att för de viktiga valen trbeta i kvinnornas intresse.
H u r kriniioruas start skdl avl0pa ian inte förutsägas, nien då de inte be- iövt krinna den hitterhet, som en länge ' iird kamp mot ett oresouligt motstånd; kulle h a alstrat, kan frBn början ett rott kamratskap mellan män och kvin- 101. p8riiknas.
Och i det frnktansvär- la kaos, w r i vi befinna oss kunna vi iiil ändå urskilja en riittftirdighetens .öda tråd, och viirldshiindelsernas gång Lyckas mig en garanti för, att ett folk, mm beslutat börja ett nytt liv med - ätten soni ledstjärna skall med ofull- komligheter och begriinsning dock visa i i g vara inne p &amp; den riitta vägen.
Siirnbcrg, 17 nov.
1918.
Signe Nollter- Ptistcr.
_ _ _ _ 3å Marianne Hainisch.
Bund österreichischer Franenvereine tiar i B r tillryggalagt det första ske- det av Siri utveckling; det firade niim- ligen i juni sitt tionde ärsiiiöte, var- vid samtidigt dcss stiitare och liittills- varande ordförande, fru Marianne Hainisch, avgick.
Den österrikiska Zeitschrift f u r Frauenstimmreeht äg- nar henne med anledning därav en ar- tikel, vari det varmaste erkiinnande ges iit hennes r i k a personlighet, hen- nes godhet, trofasthet, osjiilviskhet och hjärteviirnie och vari framhålles att den ijsterrikiska kvinnorörelsens öde - kulle blivit ett helt annat, om ej hon från början varit dess ledande person- lighet.
H o n förstod a t t vinna och kvar- hålla rörelsens konservativa element - de frisinnade och framåtsträvande kommo av sig sjWlva till henne.
Den österrikiska kvinnorörelsen bar som nästan överallt börjat som en kamp f ö r ökade bildnings- och för- värvsmöjligheter, och rörde sig länge endast efter dessa linjer.
Först senare framträdde som likaberättigade ö n s k e mål kravet på röstriitt och en förbiitt- rad rättslig ställning för kvinnorna .. Marianne Hainisch har icke uppställt några klassideal, icke formulerat någ- r a r %ttsliga, sociala eller politiska teo- rier till förinån för en majoritet eller minoritet; hon arbetade för det helae Iiarmoni, för friheten att utveckla sin personlighet, a t t fylla de högsta plik- ter mot staten och mot familjen.
E.
P.
Allt detta och ännu mera viHe föt- bundets årsmöte iittrycka i sitt tack, Sveriges äidsta, största o. bäst då det uinämnde Marianne Hainisch renommerade s p e c i a l a f f ä r i till sin hedersordförande och gladde henne med en penniqggåva a t t enligt &amp; hennes gottfinnande användas till för- Provert landsorten~RPswti.o bundets b ä s t a.
Siden- Ylle-Klildnin (sty~er A.
T.
5 0 1 En hälsillng fran republiken Bayern. '
3 R Ö S T R A T T F O R KVINNOR N:R 19 Det stora demokratiska opinionsmötet.
KvhanOT ?taS talan fördes av d:r Gulli Petrini.
Söndagen den 24 november ägde det bebådade stora opinionsmötet för de demokratiska kraven rum i Stockholm och flerstädes ute i landet.
1 Stock- holm fördes kviunornas talan a v d:r Gulli Petrini, ordförande vid talarsto- len var d:r Uarolina Mriderström.
Soin i dagspressen utförligt redogjorts för mötet och de resp. talarnas represen- tativa anföranden - i Stockholm stats- råden Löfgren och Thorson, d:r Gulli Petrini och red.
Hj.
Branting, i Malmö statsrådet Ryden, i Göteborg statsrådet Palmstierna, i Orebro statsrådet Un- den - må endast här betonas a t t den- na samlade, samfällda opinion a v de- mokratiskt sinnade män och kvinnor utgjorde en värdig manifestation av de oeftergivliga krav, som högern icke utan vådor för landet längre kan mot- sätta sig.
De kommunala valen.
I dessa tider ligger det frestande n ä r a att vilja helt inrikta sitt intresse på de stora viirldsbiiudelsernas drama eller också fördjupa sig i den inre po- litikens problem och företeelser, med undanskjutande av en del arbetsupp- gifter, som te sig små inför allt det som nu sker.
Men rösträttskvinnor- na landet runt ha i narvarande stund stora och viktiga uppgifter att koncen- trera sitt intresse och sina krafter på, nämligen a t t vinna segrar vid de kom- munala val, som nu förestå.
Ty dessa val angå oss kvinnor i mycket hög grad.
Det h a r med skäl framhållits att del- tagande i det kommunala samhiillsar- betet utgör den bästa förskola till det politiska, och man måste då blott be- klaga, att alltför få dugande kvinnor F r e t t s tillfälle a t t göra sina lärospån på detta område, så mycket mer som arbetet säkerligen ock vunnit därpå.
Orsaken till a t t relativt få kvinnor ha säte i v l r a stadsfulimiiktiga korpora- tioner, i komunalnämnder och kommu nens övriga institutioner kan j u del- vis bero på kvinnornas egen bristande sjiilvkiinsla, på försagdhet och olust för offentligt upptriidande, vilket hind- rar dem a t t mottaga ett mandat.
Men de beror också och detta i högsta -: rad - på männens olust att vilja und- rara en plats, ifall denna skulle över- åtas till en kvinna, i all synnerhet när [vinnorna med sina små röstetal icke iro den maktfaktor, a t t de med kraft: unna hävda sina anspråk pB att bli * ep resenterade.
Inga betänkligheter borde emellertid iu s t å i vägen för anstrgngningarna rtt f å in verkligt dugande kvinnor i len kommunaIa representationen.
Kris- iden har gett oss dyrköpta lärdomar i nängd, den har varit tryckande för oss illa, mer och mindre, men säkerligen iro kvinnorna de som fått sitta värst, mellan ifråga om livsmedelsbekym- - en.
Det har icke sagts för ofta, och [an därför upprepas, att det hade va- .it en vinst för samhället, om kvinnor- ias medverkan hade i långt större ut- .träckning ä n som skett tillförsäkrats len btatliga såväl som den koiiiniunala ivsmedelsorganisationen.
Livsmedels-, pijrsmålen bli måhända icke mindre r ä n n a n d e i den närmaste framtiden, iven om den begynnaude freden ger en riss lättad i våra värsta bekymmer.
Säkerligen få vi dock dragas med dyr- id ännu länge, och f b r att få den av- iecklad behövs det alle goda krafters itcdverkan.
Det ä r då ingen h g för idigt a t t få in mer av kvinnligt infly- ande och kviunlig sakkunskap i det cornmunala arbetet, då detta i sig upp- a r så många rena hiishållsfrågor, så ribnga sociala, frågor, vilka mhngen II^ måste få en ensidig lösning ge- 10111 mäuiien ensaiiiiila.
Del i a !h avseenden mest sympatiska tr naturligtvis om kvinnorna vid siads- ' ullmiktigevalen kunna samarbeta med ie respektive partierna och på dettu, iiit få de kvinnliga kandidaterna upp-; tällda på fullt betryggande platser.
Men då giiller det oftast att redan från Jörjau deltaga i valarbetet, att vid iverläggningar och möten med kraft ' raiiiföra kvinnornas önskemål och att amtidigt kunna föreslå villiga och ka- &gt;abla kandidater.
Och ha kvinnliga iamn väl uppställts, blir det kvinnor- 10s sak a t t tillföra partiernas valarbete 3tt värdefullt tillskott a v agitation o.ch nedverkan.
Det ä r först om partierna ?ägra a t t beakta kvinnornas krav, som let kan bli fråga om a t t gå fram med ?gen lista.
Denna utväg har som be- caiit begagnats flera gånger med gynn-; amt resultat, som förutsiittning iiär- iör fordras ett verkligt starkt namn, Stadsfullmäktigevalen ha j u ock sin Dolitiska betydelse i de städer, Göte- jorg, Malmö, Norrköping och Gavle, iär stadsfullmäktige välja ledamöter .il1 första kammaren.
Där ä r det såie- ies viktigt a t t förvissa sig om stads- ' ullmäktigekandidaternas ställning till ' rågan om kvinnans politiska rösträtt.
Eller skall nian inte våga hoppas, att ietta ä r a v mera sekundär betydelse iust nu, och a t t det blir den första kam- nare, som sammanträder vid nästa lag- i m a riksdag, som uppger sitt motstånd not kvinnorösträtten och beviljar kvin- iorna deras länge fordrade rätt?
Oin stadsfullmäktigevalen äro de för, tädernas kvinnor mest aktuella och riktiga just nu, få vi inte glömma a t t Indra kommunala val av betydelse fö- sestå, berörande landet i sin helhet.
I ' örbigående må endast erinras om va- en till skolråd, barnavårdsnämnder och ivriga kommunala nämnder, och hur illtjämt behövligt det är a t t få in flera cvinnor i dessa.
Men därjämte erbjudes landets kvin- ior ökade uppgifter inom fattigvården.
3en nya fatigvårdslagen, som träder i rraft den 1 jan, 1919, och av vilken vi ioppas så mycket, föreskriver a t t inom rarje fattigvårdssamhälle skall finnas !n fattigvårdsstyrelse och i denna sty- eelse skall minst en av ledamöterna .och en suppleant) vara kvinna.
Lagen lastslår således behovet a v kvinnans ieltagande i det kommunala fattig- iårdsarbetet, något som ju ock från winnosynpankt alltid framhållits.
Des-; a val av ny fattigvårdsstyrelse skola Iörsiggå redan i december å ordinarie romiuunalstiimma.
Det bör ligga F. K.
E '.
R. nära att verka för a t t liiimpliga) ch väl kvalificerade kvinnor bli valda, m upgift som icke bör ställa sig så; vår, d å det för valbarhet icke fordras itt vara komunalt röstberiittigad.
Men let rgcker icke a t t blott kunna föreslå ämpliga kvinnonamn, utan ä n mer a t t ierka för att de kvinnliga väljarna i itor utsträckning begagna sin rösträtt.
Det borde vara en samvetssak för röst- lerättigade kvinnor a t t vid detta till- X l e ådagalägga sitt intresse för den l y a fatigvårdslag, a v vilken man hop- Das på djupgående verkningar för Sve- riges folk.
~ _ _ - Belgiens kvinnor få rösträtt.
D å konung Albert a v Belgien den 23 lov.
gjorde sitt intåg i Brussel, före- Dådade han i sitt trontal i parlamentet nförandet a v lika och allmän rösträtt.
.
- - Varfor husmödrarna vilja ha rösträtt.
på lika utmärkta ä k t a män som deras far.
Och min innerligaste önskan v a r att " sa- ken " innan deras gifterrnhl skulle hinn3 gå Ihngt som den nu verkligen gjort, var- tör jag slets m o l a n begdr att verka där- för och ängslan a t t s å r a en god make iåt v a r a blott enligt hans egen och a n d r a liktänkandes felaktiga mening.
Min tid bar emellertid som j a g antytt v a r i t sä npp- tagen, att d e t e j fallit sig s v å r t att nöd- gas lämnas ämnet åt s i t t öde.
Nu n ä r min stötesten (kvinnans omyndiy- het i äktenskapet) i realitet är undanröjd, oah jag i kristiden gjort bittra erfarenhe- ter om mannens oförmåga att reda ut fra- Eor om ett och annat, dlrribland dyrtidstill- liigg för den olyckligt lottade tjänstemau- riaklassen (vartill vi hör), är j a g säker pA a t t kvinnan, n ä r hon f å t t något a t t säga, iir det enda denna klass kan hoppas på.
T y en stor del a v de självförsörjande kvinnor- na h a beträtt tjänstemannabanan, Deas- utom är det betryckta ekonominka läget mera förstått a v kvinnan, som bättre beva- r a r sin individualitet även om hon är själr- försörjande, ä n mannen, vilken går så upp i s i t t arbete, att han till slut blir maskin och e j h a r mer förståelse f ö r de husliga svårigheterna ä n att, d å debit och kredji Pisa motvilja att gå ihop, h a n morrande förklarar för hiistrun.
a t t hon " måste hus- hålla, eljes barkar det kapprätt till skogs. "
Sedan sättet vid kalkylering med kost- imdstabelletna och sedan det strikta beräk- nandet efter dessa visar frhnvaron a v in- siktafniia husmödrars erfarenheter.
De - tagna tid åt älsklingsiden: kvinnans lik ställighet med mannen, utan a t t nedsätta min make i någons tanke.
Inom parenter vill jag nämna, att han ä r exemplarisk sl väl i hemmet som utom det och a t t jas därför ofta ängslades vid tanken på de otrolirra i att m i n a döttrar skulle träffr - veta viwerligen att 1914 kostade kaffe 2 kr., smör 2 kr.
och ister 1: 50 allt per kg.
Men de veta även allt för väl a t t i tjänste- manna-familjer med många medlemmar cks sh de dåtida priserna måste nedbringas genom utdrygningar.
H u r mången tjänste- niannafru h a r e j köpt ett kg.
kaffe för nämnda pris samt sedan rostat det tillsam- mans med f y r a kg.
r å g B 10 öre pr kg.
och malt det d å tjänsteanden v a r ute i något krende, så a t t hon e j skulle märka " knuss- let ".
Kaffepriset blir på så vis 48 öre per kg.
I stället f ö r smör B 2 kr.
användes växt- margarin &amp; 1: 35.
Ett kg.
a v detta upp- blandades ' med t v å kg.
smält hästister ii 60 öre, varför " istret " betingade blott 32 öre per kg.
Teet blandades med lika myc- ket svettade och torkade smultron-, hallori- och björnbärsblad och nedbragtes alltså till halva priset.
Räknar man med dessa praktiska priser blir dyrtidsförhöjningen betydligt högre ä n med de teoretiska, som uppställts på tabellerna Hur förslå d å 33 proc.
löneförhöjning?
Redan före 1914 vor0 dåvarande priser på kött och fläsk för höga för tjänstemanna- fruns hushållkassa och hon fick fbrsöka a t t på hösten hu litet hopsparat för inköp a v uötkött tl 75-90 Öre kg.
(för halvt cllpr kcartsdjur), f å r h 50-60 öre p r kg.
(för halvt djur) och i nov.
e n hel eller halv gris 80-100 öre kg.
Detta kött konserverades och saltades samt utgjorde högtidsmålen tinder årets sön- och helgdagar till ombyte nied köttfärs h 1 lir.
kilot.
Dessemellan åt man puddingar med gryn, rötter och svaml), Böcker.
E L I N WAGNER: Asa-Hanna.
Roman.
Albert Bonniers förlag, 420 sid. Prie 11 kr.
Elin Wägners musa trodde man vara 3tt äkta stadsbarn, alltifrån den dag hon första gången sprang uppför trap-) orna till Norrtullsligans nhste, delande Pennskaftets febrila iver på redaktions- olralen en valnatt eller som en skugga Följde d:r Helga Wisbeck i spåren att hjälpa samhällets olyckligaste.
Men vii1 en gång kommen på landet i r det inte som stockholmska på semes-: er; hon visar sig vara barnfödd i sock- nen, känner allt och alla, nedifrån och inifrån och kan tala med bönder pi3 aöndernas sätt.
Och därtill på bygdens nål.
I Asa-Hanna komma vi till L j u n g h e la församling, troligen i Småland, d ä r len lilla Katrina-Johanna, en fattig,; trängt gammalreligiös moders lydak- tiga dotter växer upp i arbete och tuk- .an.
Det enda hon under uppväxtåren ier a v " världen " ä r en vild marknads- Scen, varunder menageriägaren kläm- nes till döds a v sitt minsta husdjur, ?n boa constrictor, som sedan f ö r tlickans fantasi i dagens och nattens irömmar blir den lede satan sjiiiv.
Under läsåret för prosten har hon sin lyckligaste tid genom vänskapen ned kamraten från granngården, den präktige Magnus, en vänskap med 3tt milt rosenfiirgat skimmer över.
Den gamle prosten är vii1 tecknad, en rätt israelit i vilken intet svek är, men för mycket filosof och €ör litet hemma i detta vansklighetens land för a t t hjäl- &gt;a församlingsbarnen in på rätta ba- ior.
Prostinnan är snäll och klok och riktigt mänsklig.
Ar prosten vit sB är den andre representanten för statskyr- kan, pastor Simeiius, så mycket svar- .are.
" Snabben ", socknens buse och ut- jkum, som tidigt hamnar i fängelset, därifrån alla frukta hans återkomst, verkar, trots allt han haft för sig, hygglig och oskyldig i jämförelse med len brutale Simelius eller Hannas bli- vande make, handlanden Adamsson.
Denne är en kraftig typ a v den primi- tiva manlighet, som för intet väjer och intet väger, d å det gäller egen lust och vinst.
I n i detta, äktenskap föres Hanna lels a v det nedärvda nyktra allmoge- sinnet.
" det ä r mycket att få, det ä r synd att försmå ", dels a v en plötslig impuls a t t söka omvända, rädda, för- blodmat, billig korr, sill samt strömming, och a n n a t dylikt.
De nuvarande d y r a liva- medlen kunna e j på villkor drygas u t med billiga a v det enkla skälet, att d c billiga produkterna som råg, margarin, hästister.
gryn, mjöl och sådant alldeles försvunnit.
De medel, som nu stå till buds, h a stigit med minst 100 proc.
Och de som stigit s$ litet äro l ä t t räknade.
Hur ställa nu de styrande s i g gent emot tjänstemännens s v å r a kamp för tillvaron?
J o helt passiva om e j avvisande.
I presseu visserligen med e t t h a r man t. o. m. sagt medgivande, a t t det nn är svårt för tjänste- niännen - a t t det s k n l l e bli alltför dyrbart för staten a t t jämka lönen till den grad, som vore i nivå mt-d niitida pris och, låter det vidare, vid stora historiska epoker iir det j u alltid så a t t nägra svagare indivi- der måste offras på de andras bekostnad.
- E t t sådant utlåtande är väl synnerligen iipprörande!
Staten liar alltså råd att Ibts den lojala tjänstemannaklassen gå under, vilken mer än någon annan offrar allt för a t t fostra sina barn till samhh ' llsnyttigr individer!
I sanning ett klent tack för nog- grannhet, samvetsgrannhet.
lojalitet och pliktu,ppfylIelse.
Men säkert går hypotesen om tjänstemannens undergång i iippfyllelse om e j kvinnorna med ett kraftigt ryck s t y r a upp mot de stridiga elementen och avvärja faran.
Säkert vore ockwl många a v F. H.
K:ri missgrepp ogjorda om det där sutto e t t övervägande antal insiktsfulla hiismödrar, e j slottsTdder, nota dels herrgårdsfruar - - '.
N:R I9 ROSTHATT F 6 B KYIHNOIZ 4 I bättra.
Försent ser hon sitt misstag och wnningen i moderns ord " hustrun får allt bli gom ghden. "
Och i mellangår- den är idel vantrevnad, tryckande ängslan, förställning och lögn.
Det lig- ger brott i luften, gamla brott att bära kunskapen om och nya brott att bli del- aktig i. Hannas utveckling i denna för henne sä främmande atmosfär ser och skildrar förf.
med sin skarpa blick och sin ömma medkänsla.
Solidariteten med sitt kön förnekar hon icke heller nu.
Men tonen har en annan klang, SY- nen på livet och mänskorna har blivit strängare, ehuru den gamla skalkakti- ga glimten någon gång oemotstindligt lyser fram Boken om Asa-Hanna iir ett mäktigt arbete och en vacker hymn om det bäs- ta i den svenska bondestammen.
Han- na är av samma goda virke som sin morbror, Anders Petter, kommunalord- föranden, som är en pelare och ett salt i församlingen, kunnig, klok, slagfär- dig och dock så blid, trots allt han fått sträva igenom, med en sällsynt kultur över sin tankevärld.
Minnet dröjer gär- na vid denna bokens vackraste karak- tär, det är ett skimmer som av helgon och patriark kring hans huvud, däl ban i levnadens afton lutad över sin bok, läsande om " rättfärdighetens nyt- ta, evig stillhet " Ellen Hagen.
Bnschmi i samhällslära Kommunernas organisation och forvalt.
ning, av Emma Aulin.
Statens organisation och förvaltning, av Erniile Aulin.
aItten8kapsiaga-icapalagstifhiingea&gt; av Emma Auliii.
Psllpeneioneria~n, av Emma Aulin.
S k y d d d a g a m W &amp; av Walborg Berg strom.
Jhttigvibddagstiftnin~n, av Tilly Borg ih praktiska ungdomkolorni, av Tiliy Borg.
%oinnoinas Staiining inom yrkena, av Aximme Thorshson.
Pris 5 are st Rekvireras frin RdSTRAllSBYdW, 24 Bntnkebergrbrg # - ' bene - vilka i Aratal före kriget med ap mar och huvud strävat för att fä ekonomien p6 en stor kanske överintecknad he) rghd att gä ihop, dels husmadrar med stora fa- miljer i staden, vilka genom duglighet tänji ut en liten inkomst till det otroliga.
Herr.
&amp; dsfrua ?na skulle nog pA lämpligt Bäti sörja för en riklig produktion och anskaff- ning av de varoi som behövdes och 8en nöj.
aktigt sörja rör deras Iagzing.
Och stads- frnarnb förstä vad stadshush&amp;llen självs kunna anskaffa och lagra, den stora tippa.
raten till hjälp.
En jämnare fördelning a % mjölet bleve nog omedelbart följden av $6.
dant styre, att e j ungkarlar och uteätarn SlEppO lämna knponger for fiirdiglagad mat (sher, avredda soppor ooh stuvningar1 pä leatauranger och pensionat och Bg fB sin ranson ökad med j /, mot hemmen, vil.
kas kuponger mllste räcka till mjöl för d y likt.
Pöljden skulle säkert bli mindre upp, blandat mjöl pä vbrsiåan.
En apnan viktig pankt ä r den om be klädnads- och skofrågan, som troligen hal stor del i spanska sjukans dödliga utgång Huru många av arbetar-medel- och tjänst@.
mannaklaseerna kunna i dessa tider skaffr sig v a m a ylle- och överplagg eller till.
räckligt med strumpor och kängor för om.
byte att hälla sig varma om fötterna den na årstid?
I synnerhet som de gamla för räden - om msh kan SA beniimna de mag ra gatderoberna - under dessa kris &amp; to talt nötits pt och blott det allra nödvändi gaste knnnst anskaffas.
Männrn och möd C.
J.
L. Almquist och Rousseau.
I R. f. K. för den 15 oktober citerar ign.
Maudlin några bedrövliga fraser im kvinnan av Jean Jeaques Rousseau.
) et måste tillåtas mig att ställa upp not dem en sida u r Törnrosens bok, ivdelningen Livets hjälp, där Alm- iuist förvånar den moderna läsaren renom att formulera hela kvinnorö- melsens program och etiska grundsat-, er på ett sätt som är fullt ut giltigt iven i dag.
Bättre än Almquist här iar inte Fredrika Bremer själv kun- lat plädera för kvinnans rätt till ut-) ildning e j heller frimodigare uttryc- ca sin tro på hennes möjligheter, och llmquists definition av sedlighet in-, m äktenskapet är densamma som El- en Key s % långt senare kämpat för ttt få fastslagen i det allmänna med- letandet.
Sverige står långt efter grannlän- ierna i fråga om uppfattningen av rvinnans ställning och det inte minst iå grund av våra tongivande förfat- .ares oförstående eller fientliga håll- iing.
Det är dä skäl att hålla på det ri ha, och inte glömma bort, att Sve- sige dock har haft en stor diktare, rars syn på kvinnans problem utmärk- .e sig för skarpsynthet och fördoms- trihet.
Så säger Almquist i Törnrosens bok: Livets hjälp 3:e kap. " Kvinnan skall ära sig skicklighet till utförande av illa yrken, dem hon kan sköta pA del rtt hon ock med god hjälp mb kunna 3estA genom sitt arbete.
Hon bör icke 3nka pä gifte som ett medel att för- iörja Sig med utan gagIi, ty hon skall hl göra sin man olycklig och bliva Förlorad sjiilv.
Det ä r en kvinnas skam att ligga sin man till last, liksom hans vanhe ier att födaa av henne.
Genom skicklighet och arbete skola le bägge kunna bests, och så kunna ie älska varandra.
Det är en kvinnas ära, att icke läm- m a sig At nllgon annan man än den hon av hjärtat älskar.
Men skändlig ir hon och högsta blygd lider hm, om hon bortgiver sig st vem som kommer allenast för att han skall kläda och Löda henne, och giva henne hus jiimtc namn av hustru.
Därför ska11 hon själv lära sig yr.
ken, hava vilja för redligt arbete och sn munter hAg därtill, att hon icke mA behöva söka man för nöds skull och gå lämna sig till pris It en, som hoa ~ ~~ - ~ ~~ ~ ~ carna ha fått försaka mycket, om ej allt, tör sig själva och barnen för att f A hu- sets ekonomi att g &amp; ihop.
Vid en gransk- ning av deras klädsel är j a g säker pll, ati den visavi lämpligheten a t t skydda mol törkylning lämnar mycket övrigt att önska bch därftör är en av de bidragande orsa- kerna till den stors mortaliteten.
Porc del ej lätt arrangerat att debsa som behöva del kunde få rabatt pB1 t. ex. ett ytterplagg en yllekofta (eiler - tröja), n k r a par strum.
por och ett p&amp;r tjocka ytterkängor?
inte bara familjer med rabattböcker skulle kom.
ma i åtnjutande av dessa föidelar, utan även tjänstemannafamiljer med minst 4 barn.
Om s &amp; även rabattböckerna ubtriick.
tes till dessa familjer, gjordes de ännu mera motstAndskraftiga mot sjukdomeli, dh de på si vis nAgon gbng kommo i titnjutande a \ kraftigare föda Ln den rotdiet de nu i d leva på.
AHa andra oegentligheter att förtiga, vii.
ka även med don bästa vilja 84 utom dc mest välmenande manliga bydikraters ho risont.
Den långa historiens kraftiga kärna iii därför: Fram alla kvinnor till kamp, at1 var och en på sitt speciella område mE gagna landet med insiktsfullt arbete och förhindra varje samhällsnyttig individ at1 gdr under för svtbighetcr, vilka männez som sagt e j äro kompetenta att p &amp; eger hand nndanrödja!
Sujeb.
icke älskar, vilket är en nedrig last.
Kbvinnan skall icke tro dem, som säga att hon är svag.
Hon kan vara så stark i viljan och skarpsinnig i för- nuftet, att hon kan lära sig vad som helst hon behöver till livets redliga uppehälle, ära och rent behag.
Icke heller må man tro dem, som säga det kvinnans lott måste vara att leva i träldom under andra och att hon för- lorar sin rätta täckhet, om hon genom sitt arbete kan hjiilpa sig själv.
Kvin- nan ä r likasom mannen, född att lyda Qud och tjäna i alla stycken, där en god ordning fordras.
Men detta är ej att gå i träldom eller att lyda vad soin helst.
Likaså förlorar kvinnan först sin rätta täckhet, om hon blir osedlig.
Men är hon så skicklig till arbete, att hon kan bestå genom sig själv, SA be- höver hon och icke förnedra sig till någon last genom att giva sig till en man utan andlig kärlek, och då bibe- håller hon alltid sin täckhet. "
Hade inte Ellen Key rätt, när hon kallade Almquist Sveriges modernaste dik tare?
Elin Wägner.
-.
--- .- Kvinnorörelsen i främ- mande land.
ZtaZiem.
Kvinnorörelscn i Italien känner man mindre till än i flera andra land.
Den h a r emellertid funnits sedan mitten av förra århundradet.
Men först 1886 frametäildes det första förslaget om rösträtt för kvin- nor, som med all makt bekämpades av Crispi och senare Qiolitti.
A r 2907 visade sig Qiolitti i likhet med vår höger nu icke som tisiktsmotständare, utan opportiinitetsmotstbndare.
De invänd- ningar, som gjordes nu voro: * trätt bt kvinnor bleve ett steg i det ovissa, en fara för de politiska partiernas jämvikt.
Och vidare, kvinnorna hade icke likhet Inför la- gen eller ekonomiskt oberoende (den g i f k kvinnan fick icke utan makens medgivan- de förfoga över sin förmögenhet).
Den första inviindningen kunde blott ned- slås genom ett föreök i praktiken, den andra genom en lagiindring.
1 själva verket är blott den onifta kvinnan inföa lagen jäm- ställd med mannen.
Den gifta är icke blott helt beroende av honom ekonomiskt, hon har även föga bestämmanderätt visavi bar- nen (mannen Br den rlldande rörande dc- ras uppfostran) och kvinnans äktenskaps- brott b6straffas strlingsre än mannens.
Men för kvinnor st4 alla yrken öppqa, utom nhgra juristposter.
Hon är ocksa tal- rikt representerad pä alla omrilden, slir- skilt sedan krigets utbrott.
I Bandelsvärlden ä r hon fullt likställd med mannen, har valrätt i handelskamms- ren, och lärarinnor ha aktiv och passiv val- rätt beträffande skolmyndigheter och arbe- terskor för ~rke~kiljedomstolar.
De politiska partierna sysselsatte sig föga med kvinnorna, blott socialdemokraterna och klerikalerna tala deras sak och göra propaganda blnnd dem.
h a a n kriget ha de politiska partierna omgrupperats, det finns 1. de officiella soBialisterna.
som &amp; O emot kriget, 2. den 8. k. gruppen, som omfattar de mest avgjorda krigsanhängarna, och 3. den 8.
B. parlamentariska unionen, som be- står a v Giolittis anhängare.
I vAr h a r Salandra föreslagit on revidc- ring av rösträtten, enligt vilken varje sol- dat skn1le ffi rösträtt vid 21 Irs Aider och valbarhetsåldern skulle sättas till 25 gr frAn 30.
Detta förslag hälsades med stor sym- pati i riksdagen; endaet socialdemokrater- na frbgade varför kvinnornn skulle uteslu- tas.
Och en grupp p &amp; 70 riksdagsmiin ställ- de gent emot ovannämnda förslag upp ett annat, enligt viIket kvinnorna skulle i &amp; rösträtt pA männens gamla betingelser.
Ett tredje fömlag gick u t pd att kvinnor över 30 &amp; r, som kiinde läsa och skriva eller Som förlorat en son i kriget (!)
skulle fA röst- rätt.
neaSa förniag vifia biott, att man ej me- o, Systrar!
(Efter en dikt av den tyska författarinnan Eleonore Ralkowska, tolkad a v Harald Elovson).
De gjort oss detta; ingen sporde oss!
Den stora döden valde alla länder.
Vi ropade men ingen hörde oss, vår röst förkvävdes som ett ensamt bloss förtärs och slocknar mellan mörka stränder.
De gjort oss detta; ingen sporde oss, som skulle saken e j oss kvinnor röra, som vi e j vore livets enda port, och vi e j evighetens flöden föra!
Ej kunna männen veta eller fatta vad döda är och se hur andra falla.
I deras hjärtan dunkla drifter svalla.
De avla, ståihjäl och gråta, skratta: de höja handerna till bön och hot.
De se på livet som en katedral, en ' främling blott i kall och sluten prakt.
Men vi, vi är det som dess grund ha lagt, vi som med helig ängslans ljuva k v d i våra sk,öten cell till cell ha bragt, till dess den stod beredd att ta emot den förda orgeltonens ljusa jubel ..
Men nu vi se det verk, som vi full- ändat, av tusen grova mannahänder skändat.
h t blev för oss, som alltför länga tigit, i dag för mycket.
Lidandet har stigit till våra läppar: det blir ord, som ropa, blir ord, som söka alla jordens länder: Vi vor0 öron, nu vi bliva munnar!
Vi vor0 ögon, nu vi bliva händer!
Med hand och mun vi vilja det för- hindra, att Tära barnbarns stjärnor skola tindra högt ovan övergivna byar, brända hur), förstörda städer, fält, där intet gror, ooh lik, som ruttna bort i smuts ooh enist och barn, som n i t a efter far och mort.
Niir denna storm dött bort, frAn land till land, o systrar, vi en kedja måste knyta, ett oupplösligt band av hand vid band, som aldrig nägon man skall kunna bryta!
Vi vor0 ögon, hiinder nu vi bliva!
nar allvar med kvinnans röstriitt, do äro blott ett sätt att tidagalägga sina " kvinno- rösträttsvänliga synpunkter ".
Laget ö r nu stidant - allt med reservation för de e v a - tuella hastiga omstörtningar.
som nu ske - att rösträtten beslutats utsträckas till sol- dater, men kvinnorna 18 se framtiden a. Japar.
En japansk rösträttstidning skall startas i Förenta Staterna av frii Komako Himara.
Den skall tryckas bAde PA engelska och ja- panska och skall spridas i Japan, Amerika och Europa.
Krigrt har även i Japan skjutit fram kvinnorösträtten.
1913 bildades den första rösträttsfijreningen av fru Kimara, som ock- så organiserade en kvinnoförening Skön Sin Frrjin Kai och samtidigt utgav hon en tidning vid namn " Den sant nya kvinnan ".
Men fullt öppet kunde hon ej uttaln sina strävanden, ntan fick ge dem en litterär förkliidnad.
Den japanska lagen förbjuder kvinnor helt och hållet och miin under 20 år att del- taga i eller anordna offentliga möten.
Man har sökt ur denna lag f å bort ordet " kvin- nor ", och dåvarande justitieministern Osaki intresserade sig livligt för saken.
Nu, dd det politiska livet i Japan är mer briinnande iin n&amp;gonsin, är ögonblicket kom-
5 R Ö S T R Ä T T FOR KUIKTNOR .N:R i9 met a t t söka sammanknyta kvinnorna vid de nationella frAgor, som röra dem lika väl mm miinnen, och den nya tidningen av- Ber a t t bliva e t t medel härtill liksom fru Komako Kimara r ä k n a r pfi stöd a v hela aen internationella kvinnorörelsen.
Om situationen i Ungern är det förklarligt nog omöjligt a t t ännu f B ett begrepp.
Kvinnorna blevo g r y m t bo- svikna och försåtligt isidosatta vid den parlamentariska nyorienteringen tidigt i höstas, dii deras gamla antagonist gre- ve Tisza, som nu e j mera finns i livet, lyckades manövrera fram deras utestäng- ning frhn medborgarrätten.
Den i skrivande stund senaste u n d e r r ä t telscn fr8n Ungern meddelar, a t t i minister- rådets stora proklamation rörande de mest maktpfiliggande nya uppgifterna, n ä r fre- den nu n8tts och ruvolutionen segrat, be- bAdas skyndsammaste framläggande a v lag- förslag om allmän, lika och hemlig röstriitt efter kommunal indelning, med ntsträckan- d e ä r e n till kvinnorna.
Proklamationen ställer socialpolitiska och arbetareskydds- &amp; gärder i utsikt ävensom genomförandet av en kraftig agrarpolitik, som förhjälper de stora massorna av folket till besittning a v jord.
Om nhgon punkt i programmet ogillas av den nuvarande deputeradekam- maren, skall denna genast upplösas och ny- val phbjudas.
Proltlamationcn m a n a r slut- ligen till liign och ordning och beder om tålamod och förtroende till reseringen.
Pro- Blamationeii ä r undertecknad av muntliga ministrar.
Frnnkrike.
I franska senaten liar m r Louis Mar- tin väckt motion om rösträtt för kvin- nor.
I motiveringen hänvisas till de franska kvinnornas beundransvärda hållning under kriget och allt det sam- hällsgagnande ocli fosterliindska arbete de därunder uträttat.
Dessutom pekar motioniiren på framtiden, diir han vän- t a r mycket a v kvinnorna, om de blott få göra sitt inflytande gällande, och tror för övrigt a t t det ej skall dröja länge innan liven Frankrike inskrivit sitt namn bland de liindcrs, d ä r kvin- norna erkännas som fullmyndiga med- borgare.
_-_ - Till Selma Lagerlöf.
I hyllningen på Selma Lagerlöfs 60- &amp; dag deltog Landsföreningen med följande telegram: Doktor Selma Lagerlöf.
Du som siat om det stora mästerver- ket, den g o d a staten, s o n skulle ska- pas a v mannen, då han p &amp; allvar tar kvinnan till sin hjälpare, må Du få uppleva dess tillblivelse önskar på Din &amp; årsdag Landsföreningen f ö r kvinnans poli- tiska rösträtt.
__ __.
Uppsala F. K.
P.
R:s konstut- ställning.
Den i X.
1.
K. förut i korthet omnämnda ntstiillningen, soni anordnats 8 SmBlands nations lokaler, omfattade en mängd arbe- ten i niUning, sknlptnr och grafisk konst ar ett 20-tal kvinnliga konstnärer, bördiga f r h ellcr bosatta i Uppsala.
Utställningen, 0011i rönte en ovanlig framgfing, öppnades i samband med ininnesfesten över Susan B. Aiiiliony, varigenom en hel del gäster och fränilingar fingo anledning välvilligt Ahöra undertecknads förec !rng om dcn vördade röstriittspioniGren samt fingo njiita ' av frö- ken Gerda Frisells vackra sang.
S~Iräi hiivudstuds- som lokalpressen ägna- de utstlillningen en intresserad och viilvii- lig uppinürksamhct och från allmänhetens Sjdo runtes en för Uppsalaförhållanden n l s - tan rekordartad anslutning.
Pfi grund här- a v hölls iitställningen öppen även påföl- jande vecka.
Bland konstsaker mB särskilt nämnas: &amp; ärta Lindbloms fina, själfulla porträtter, som ge intryck av gammal, god konst.
Ma- thilda Ii ' igert-Österlunds landskap, varav &amp; t, " Gröna luckor ", v a r i t reproducerat i Ord och ' Bild för e j länge sedan, vittna om Nir sägverksfrna Niorde ronden hos sitt folk, Sociala tidsbilder tecknade för Rösträtt för Kvinnor av Hulda Brolin.
1.
Hos Maja p å Stupet.
Det var en ung stockholmsdam, som ödet och omstiindigheternas makt för- de upp till ett norrländskt sigverk som dess ügares hustru.
I början av sitt äktenskap levde hon blott för sin man och sin unga lycka, och allt vad som rörde arbetet och ar- betarna omkring henne, ansåg hon blott som en nödv3ndig om också ej så tilltalande ram kring sitt och sin mans liv.
Men huru skyddat och omgärdat sågverksägaren sökte göra sitt hem, hittade dock sorgen dit.
E n späd son skördades a v mordiin- geln difteri.
Den händelsen gjorde hans mor till en ny kvinna och hon blev så små- ningom till och med socialt anstucken.
Hon kände att hon måste " bli något för folket ", precis motsatsen a v vad hennes m2n åstundade.
Han ansåg a t t hon borde v a r a till blott för honom själv.
Emellertid började sågverksfrun ta- ga sig smii promenader inom arhetare- distrikten.
E n afton vandrade hon fram pb sti- gen, som ledde förbi kasernernas lån- ga rad.
Den nötta stigen, som slitits irpp till ett spår i marken av nillioner steg, trampade al.
mün, kvinnor och barn, vilkas hela livsvandring sträckt sig mellan arbetsställt?
och matställe pB hennes mans sågverk.
Men var hon gick, nådde henne höga rop av glädje och skratt.
Det var bar- nen, bom myllrade fram i lek.
De bredde iit sig pA var fläck som ogriis i trädgiirdsland, och oskötta och ood- lade som ogräs visste hon a t t de även fingo växa upp.
De snubblade framför hctincs fötter, och de kröpo plt förstugubroarna och uppåt de smala, stiiimndr trapporna.
Så kom hon till sjiilva lekplanen, diir skaror a v pojkar hiillo till.
Ofiirberett som på kommando hörde hon plötsligt hela pojkhGg; .cn ropa ett namn.
- Giirnn - Qiiraan - Giiraaan!
- lät det liingtlraget u r alla strupar pil lekplanen.
_.
- - _ ~ ~ _ - _ - __ - intelligent och skoiiid kraft och e t t lugnt och siihert färgsinne; Maj B r i n g tiar träf- fande f5tt fram ljnset och luften över slätt- iandskapet, främst UppsalaslRtten; Inge- gärd TziZZbsrg-Beskotu h a r förtrüffliga väst- kustbilder; a v Maja SöderEund-KzrmEins för- tjusande barn- och djurstudier sknlle man velat f B se Xnnu mer; Ruth illilles och Cer- dn Slirinchorns Srariiha konst iilska vi se- da; i grimmalt: dkrcmot iir Anno Petrus, så- väl i träsnitt som skulptur, en ny bekant- skap for de flesta.
Det iir f a r t och kraft iircr hennes Bonst, som tydligen h a r rika möjligheter, men inför skönheten hos en klng, smal, i kval sig vridande kvinnoge- stait - av humorn d0pt till " det gröna van- vettet " - stod nog den mycket stora pii- Llitcn o f ö r s t h n d c; a t t Louise Stjernstedts och S i g n e Kock-Silows - ackra Uppsalabil- der - i Iiirglagd teckning och etsning uppskattades av hemortskänslan, det visar den Pitgling de rönte; inför Iiigeborg Wet- tergrens utsökta textilbilder dröjde man gärna.
Det iir estetisk förfining och gam- mal inedeltidskultur över dessa fantasier i silke och färger; Berta IVilheZmson k a n den ballsynta hoiisten a t t måla miniatyrer.
Hen- r e s pensel är lätt och mjuk, hennes färger liickra och Iiiftiga.
Hon h a r studerat ds s a m l a sBräl som de nyaste m l s t a r n a i dcn- na fina konstart.
Arbctrn hlevo siilda tlv följande konst- niirinnor: Maj Bring, Gerda Jungberg, Sig- ne Kock-Silow, Riith Milles, Anna Petrus, Gerda Sprinchorn, Louise Stjernstedt, Ma- thilda Wigeit-Österlund och Rerta Rilhelm- hon, sainmanlagt för en summa a v niirmare 3,000 kr., till glädje f ö r sfiväl konstnärin- norna som för anordnarinnorna.
Ellen Hagen.
- - Varför ropa ni p å Göran?
fråga- do frun en pojke.
- Di härma Maja på Stupet, som ro- p a r efter grabben sin.
- Vem iir Maja på Stupet?
- Hon står d ä r ve stuga si.
F r u Marianne gick fram till det ut- pekade huset, som var s &amp; litet som on lekstuga med ett enda litet rum.
På stenen, vilken tjänstgjorde som trappa, stod kvinnan, som kallats Maja p å Stu- pet och ropade efter sin Göran med härmande pojkröster likt ett oko a v sin egen stämma.
- Finner ni inte gossen er7 frågade fru Marianne.
- Den har jag samma schå efter varenda kväll.
- Då skulle ni inte lata honom va- ra ute så här sent.
Jag kommer ju inte sjiilv in förrn dli 5 kviiller, sade hon.
- Vad gör ni da7 - Jag lastar ribbvagnar p å siigen, n e n när här finns splitvedsskutor ä r jag på dem, för dä ii bättre förtjiinst.
- H a r ni ingen man3 - J a g vet into vad jag ska svara pb dä.
Han ä pS dilrhus.
- Stackars ni, sade f r u Narianne medlidsamt.
Hur gammal är e r gosse?
- Göran?
H a n h a r nyss fyllt tio år, men j a g har två barn, som ii yngre än han.
E n gosse och en flicka, som bara it fyra år.
- Var h a r ni deni?
- Di ii hos Göran, förstås.
- Mcn ü r ni inte orolig över deni, niir de inte iinnu kommit hem och in- te har någon iildro ä n Göran till skydd?
- Da skiille jag få gå i ängslan jiimt, sade Maja.
J a g ä j u ute niistan hela dagarna.
Si saken ii den, a t t var kviill j a g kommer hem, så ha de gjort något rackartyg inne i kyffet, sj, och d å ii di riidda fiir stryk.
Därför pöni- mer di sej.
Koni in f å r frun si vad di gjort i dag!
Fri; - ?liarianr:e hoppade upp på ste- nen och följde X a j a p % Stupet i n i hennes lilla trbnga stuga.
Plt yolvet ifig kaffepannan iirstjälpt hela sitt svarta surrogatinnehltll, och i dess flöde ruiino potatisflingor, som barnen slagit ut, sedan de ütit så ms-c- kel de förmått av de råa flingorna.
I skåpct hade de ställt till villervalla vid leiandet efter något iitbart, och nu fanns ingentirig kvar ät henne, som kom hungrig från sitt arbete.
- De rLt egentligen inte för a t t de göra odygd, niir ingen ser efter dem, sade den bcsöliande frun.
Vad Bkall ni nu själv äta i afton?
- Tigger vii1 en bit a v grannar, sva- rade Maja likgiltigt.
Då lovade f r u Marianne a t t siinda litet mat.
- Tack frun!
Ja, dä ii ett bekymmer å leva.
Men i gfir avse, när j a g jämra mej, sa Göran så här: J ä m r a er d å inte så sahla dant, mor, sa han, för bara j a g blir litet större, s a han, så ska jag skaffa inat i e r och hela klabbet, sa han.
- - Och hon skrattade och snöt sig i förklädet och sbg förtröstansfullt hän mot denna cfterlängiade tid.
N ä r fru Marianne var pii hemfärd, hann hon Hott några steg, innan hon åter hörde Maja på Stupet s t 5 utanför sin stuga och ropa Göran med skallan- de rost.
Sågverksfrun stannade iniör en tan- ke som slog henne.
Denna kvinna, sade hon sig själv, gör en nians gärning, men saknar en inans riittigheter.
Hon äger inte ens en mors rättighet att vårda sina barn.
Mrii hon ropade och ropade efter sin Giiraii, som trots sina tio år fått taga licnnes ansvar i arv.
0:~li från hundrade håll ljödo ropen på Giiran u t i aftonens skymning.
De konirno f r h portar, trappor, lider och - vid - u allmän soaghet, n o r o u s i tvt,ÖQvransträng- ninq och swmniöshet.css 1 Kw&gt;troiieni: PROFi55OR AVESTERBERk.
Gift kvinnas kommunala rösträtt.
E t t påvisande av L.
K.
P.
R.
1511 regeringen.
Landsföreningen för kvinnans poli- tiska rösträtt har den 18 november till justitieministern inliimnat en skrivelm a v följande lydelse: Till konungen.
Landsföreningen för kvinnans po- litiska rösträtt har med tacksamhet tagit del a v regeringens tillkännagi- vande om att den ümnar redan till innevarande urtima riksdag avlåta k. proposition oin lika kommunal rösträtt för alla skattskyldiga.
Kvin- norna h a pä grund a v sina rela- tivt små inkomster hittills förmått gö- ra sig föga gällande inom den kom- munala förvaltningen vilken dock pa så många sätt berör dem i egenskap a v kvinnor och mödrar; de se sig ge- nom en sådan reform iiven p i detta område likställda med m " Linnen.
Landsföreningen tillåter sig dock fästa e. k. m:ts uppmärksamhet på en punkt i de kommunala rösträttsba- stiimmelserna d ä r aven med denna ro- form en otillfredsstiillande ordning skiille bli lieståndande.
Det gäller de gifta kvinnornas kommunala rösträtt.
Genom bestiimmelsen att äkta makars inkomst i och för skattedebitering sainnianräknas h a r möjlighet givits gift kvinna a t t genom fiirviirv a v en måttlig inlintn~+t, över vilkm hon äger rlida, erhålla rösträtt i kommunala angeliigenheter.
Det låter dock e j fiir- neka sig a t t denna rösträtt vilar pH on ganska osiiker grund.
Den tillkom som eri mer eller mindre oavsedd bi- produkt av en iindring inom skattelag- stiftningen; dcn kan möjligen genom en annan iindring lika lätt komma att bor1 falla, till iix-entyrs utan a t t stats- myndigheterna haft för avsikt att gö- ra någon rubbning i röstrüttsbestäni- melserna.
Det förefaller oss också som om det vore ett samhiillcintresse att så myc- ket som möjligt sätta de gifta kvin- norna i st&amp;nd att öva inflytande på de kommunala angelägenheterna i minst lika stor iitstrlickning som de ogifta.
Och alla de som önska att mest möj- ligt he \, ara den gifta kvinnans arbete Rt familjen knnna endast livligt åstun- d a en sådan förändring i reglerna för kommunal röstriitt a t t en gift kvinnas kommuiiaia medhestIimiiianderätt kun- de principiel !t baseras på samma ~- skjul, och ljudet gick hela skalan ige- nom från gäll diskant till hes bas från pojkar i mälbrottet.
F r å n alla väder- streck ljöd det: Göran - Göraan - Göraan!
Men aftonen diirpå ropade ingen p å - Göran.
Han hade på middagen slagit sin lilla syster, för att hon nupit en bit a v hans briidranson.
Då sprang hon gråtande till bräd- gården för a t t uppsöka sin mor.
Hon smög sig in genom en öppen grind och upp på rälsbanan.
Där kom ribbvag- nen mot henne som ett stort spöke, och medan hon funderade på, om hon skul- le våga hoppa ned från banan upp- hanns hon a v vagnen och l å g inom ett ögonblick krossad till döds under dess tyngd.
I N:R 19 6 skattskyldighet som gör hennes man kommunalt röstberättigad och icke på egen inkomst.
Redan nu är detta för- hållandet vid prästval, d ä r varje gift h i n n a är röstberättigad, &amp; vida hen- nes man är röstberättigad vid kyrko- stämman och hon e j för egen del till- hör annat trossamfund.
Vidare tillåta v i oss påminna om det gamla önskemålet att kvinna måtte bli valbar till landsting lika väl som hon nu är det till andra kommunala sty- relser och nämnder.
Någon motivering för denna önskan anse vi oss e j behöva framlägga, emedan denna sak redan flera gånger varit föremål för riksda- gens behandling saväl på grund av k. propositioner som enskilda motioner.
Landsföreningen för kvinnans poli- tiska rösträtt anhåller därför vörd- samt a t t e. k. m:t måtte för nu 6am- lade urtima riksdag föreslå a t t gift kvinna måtte tillerkännas rösträtt in- nom kommun då hennes man är till sådan rösträtt berättigad samt att kvinna måtte förklaras valbar till landsting.
Vi erinra om a t t regeringen i sin proposition, avlämnad till riksdagen den 23 november, upptagit dessa kvin- nornas krav till genomförande.
Arbetet nte i landet.
Arvika P.
K.
P.
R.
hade den 39 novem- her sammanträde för uppsättande a v kan- didater till stundande stadsfullmäktigevsl och för styrelseval.
För vänstcrn iitsåqs förutvarande fullmäktige, nu på tiir till om- val, Elsa Nordström samt Brita Crona, vil- Iia även blevo uppsatta på vänsterns lista.
Mötet beslöt a t t till Moderata valmansför- cningeii insända en skrivelse med anhållan a t t även de skulle uppsätta kvinnlig kan- didat på sin lista.
Till högerns kandidat u t s l g s iörsainlingsdiakonissan I d a Andren.
Socialdemokratiska partiet h a r uppsatt som fiin kvinnliga kandidat f r u Sofie Ivarsou, medlem a v Arvika F. K.
P.
R.
Styrelse- r a k t utföll sålunda: ordf. och centralsty- relsemedlcm Brita Crona, v. ordf. frii ': heckla Olson, sekreterare fröken Elss Nordström, kassör f r u Annie Robsam samt f r u Greta Rogstadius, fröken Anna Sven- scn, fröken Maria Person, suppl.
f r u Aman- d a Larson, fru Signe Clamrin.
Samkväm på Birgittadagen kunde v i e j h a p å grund a v rådande epidemi.
Bollnäs F.
K.
P.
R. höll sitt ordinarie Ursmöte å Gustavsro den 10 dennes.
Mötet präglades a v gott samförstånd och intres- se.
Som styrelse valdes fröken Hilma Blom- sirand, ordf., fröken Ann-Mari Dahlgren, v. ordf., fröken Emma Stenbom, bekr., frö- ken Anielie Curteliiis, v. sekr., f r u Brita Eriksson, kassör.
Revisorer blevo f r u a r n a Maria Thure11 och Anna Helin.
Till repre- sentant i centralstyrelsen valdes fröken Blomstrand och till suppleant fröken Dahl- gren.
F ö r deltagande i centralstyrelsens årsmöte tillerkändes ombudet reseersätt- ning.
Till medlem i fattigvårdsnämnden föreslogs fröken Blomstrand.
Hedemora P.
K.
P.
R. hade ordinarie höstsanimanträde den 18 november, varvid Fal företogs dels till centralstyrelsemötet 1919, dels till Dalarnas länsförbunds a v F. K.
P.
R. årsmötc i Borlänge den 24 no- veniber d. å.
Till centralstyrelseniedlem ut- sågs enhälligt föreningens ordf. f r u Fred- r i k a Collin och till suppleant fröken Ebba Eiireiiius.
Till ombud vid årsmötet i Bor- l i n g e utsågs likaledes fru Collin och till suppleant valdes föreningens sekr. fröken Edith Göransson.
Mötet instämde i den för Birgittadagen föreslagna resolutionen och f r u Frigga Carlbergs föredrag om Susan E. Anthony upplästes a r ordföranden.
V. U:s uttalande med anledning- a v regeringens tillkännagivande a t t den viii s ö k a genom- föra en författningsrevision hälsades med stor tillfredsställelse.
Prenumeration å tid- ningen R. f. K. upptogs efter mötets slut.
Ronnebg F. K.
P.
R. firade Birgittadagen med ett talrikt besökt samkväm.
Lokalen pryddes a v det vackra standar, som f r u Tonning skänkt föreningen.
F r u Frigga Carlbergs föredrag om Susan Anthony upp- lästes.
Centralstyrelsens resolution antogs med stort bifall.
Sundsvalls F. K.
P.
R. hade den 4 no- vember föreningssammanträde.
Ordföran- den, fröken Wahlqvist, hälsade de närva- rande välkomna.
Därefter g a v hon en över- sikt över rösträttsfrågans läge såväl i Sve- rige som ute i världen.
Efter den intres- santa och överskädliga redogörelsen av- handlades en del föreningsangelägenheter.
Till centralstyrelsemedlem omvaldes fröken Elin Wahlqvist samt till suppleant nyval- des fröken Maria Himmelstrand efter fru Maja Gerdin, som avflyttat f r å n orten.
F r u T ' rigga Caribergs föredrag om Susan An- till följd a v thony uppliistes därefter mötesförbud under epidemien hade Bir- gittadagen e j kunnat firas.
- Kumla F. K.
P.
R. avslutade nyligen en andra dyrtidskurs i matlagning och delvis konservering.
Kursen h a r varit anordnad a v F. K.
P.
R., men åtnjutit bidrag även a v kommunen och enskilda.
Den h a r sam- l a t 56 elever, de flesta fabriksarbeterskor.
Eleverna h a v a r j e kväll f å t t ett grnndlipt mål mat å 3 rätter mot den lilla knro- avgiften a v 50 öre per dag.
Flera rätter måste lagas dagligen för att på den korta tiden a v 6-10 dagar, som s t å r varje kiirs- avdelning till buds, kunna medhinna flera recept.
Inalles h a 156 elever deltagit i kur- serna och dyrtidsrecepten h a ytterligare vunnit spridning i Kiimla.
Det ä r nu kommunens plikt att helt fiiii- följa det uppslag Rumla F. K.
P.
R. givit.
n ' rehro F. K.
P., R. måste på grund a v Hälsovårdsnämndens mötesförbud instlilla sin tilltänkta Birgittafest den 7 oktober.
Ge- nom utförliga tidningsartiklar om Snsan Anthony hade emellertid allmänheten fått en p h i i n n e l s e om dagens betydelse för v å r rbsträttsrörelse.
I början a v novemher npp- hävdes mötesförbudet, och den 8 novembcr firades Susan Anthonys minne genom ett angenämt samkväm å Strandrestaiirangen.
Mötet öppnades a v ordf., frii Perselli, som iaed några ord g a v en överblick a v v å r frågas läge ute i världen och uttalade hop- pet a t t högern även i v å r t land skulle kän- na tidens klappande på dess port och änt- lineu ge O S S vår rätt.
Frigga Carlbergs föredrag om den amerikanska rösträtts- kämpen upplästes a v elementarlärarinnan fröken Anna Fridman, varefter resolutio- ncn antogs.
Musik utfördes och kaffe med hembakta, utmärkta tårtor serverades.
Frö- ken Hilda Karlsson g a v därefter de närva- rande en kraftig uppmaning att deltaga i det blivande stadsfullmäktigevalet.
Tvenn.
a v föreningens medlemmar s t å som kandi- dater på do frisinnades listor.
Reglementeringsfrågan - löst i Sverige - aktuell i de krigförande landen RiHr 2 5 5 0 Allm.
6 2 9 6 Stockholm.
F r u Agnes Ingelman, Saltsjöbadon (ti !l- lika v. ordf.), fru Augusta Flyborg, Södet- tälje, och f r u Maria Gelinder, Sundbyberg.
M a l m k o r $ s g [c r t a n 6, S t o c R h o l m vidkommande om h u r reglementerin- gen ännu ter sig i andra land.
F ö r första gången i historien h a myndigheterna sökt frambringa en högre sedlig nivå bland männen i an- ledning a v kriget och de vådor köns- sjukdomarna särskilt d ä r föra med sig.
Det är särskilt i de amerikanska trupperna man ägnat sig åt denna uppgift.
Det ä r emellertid nu tal om att öppna ett stort sjukhus i Portland, Oregon, dit alla prostituerade i hela staten skulle sändas.
Lösdrivare och ined dem likställda skulle undergå tvångsbesiktning, men alla mera väl- situerade män skulle undslippa och man skulle komma tillbaka, tack vare oron för armens hälsa, till ett gam- malt system, som för länge sedan är utdömt.
Om detta system har en berömd fransk polisman i sedlighetspolisen en gång yttrat, a t t han aldrig lyckats få nier ä n en lemtedel a v stadens offent- liga kvinnor inskrivna.
Fyra femtede- l a r nndgick honom - effektivare var systemet ej.
Med reglementering följer ett slags oskrivet certifikat, a t t den kvinna, som icke ä r sjukrapporterad är frisk, då hon emellertid riskerar att bliva smit- tad varje ögonblick och i sin t u r sedan sprider smittan.
Kvinnor ha vidare alltid opponerat sig mot regelemente- ringen, emedan den icke drabbat män- nen.
Och för det tredje, systemet öpp- n a r möjligheter för förföljelser mot oskyldiga.
Av sådana fakta finns det många.
E n skotska, Elsie Brown, greps av två polismän, undersöktes och befanns va- r a jungfru.
I åratal sökte sedan hon och hennes vänner fåfiingt fli de båda polismännen bestraffade.
E n ung än- ka i Aldershot, mrs Percy, drevs till självmord genom en liknande händel- se.
I Italien blev en ung flicka ankla- gad och förd till besiktning.
.Hon be- fanns vara intact.
Hon väntade tills läkaren skrivit iit intyget, då öppnade hon utan ett ord fönstret, kastade sig u t och dödades i fallet.
I Paris har reglementeringen missbrukats så, a t t municipalrådet upprepade gånger an- befallt slopande av hela systemet.
I en tysk universitetsstad ha alla profesorerna förenat sig i en protest mot anhållandet a v ärbara kvinnor, särskilt som polisen begått oupphörli- ga misstag genom att häkta tjänarin- nor, som varit ute tidigt om morgnar- na för a t t stå i kö för livsmedel.
B1.
a. hade en femtonårig tjänsteflicka, an- stiilld hos en av professorerna, kom- mit hem en timme sedan hon sänts u t i ett ärende, nästan sinnessjuk av fiir- tvivlan över den behandling hon feff röna.
Alla unga flickor, som varit sedda i närheten av några soldater, hade gripits och tvångsundersökts.
I vårt land ä r från och med nu hela denna fråga lyckligtvis en a v dem som lösts framåt, så a t t en sund upp- 1s.sningsverlrsamhet och en rättvis för- delning a v ansvaret för ett stort sam- hällsont kan börja göra sig gällande Enligt en l a g av den 20 juni i är har, som Sveriges kvinnor veta, den länge bekämpade, rättsvidriga och u r sani t ä r synpunkt fullkomligt otjänliga samhällsföreteelse, som kallades pro- stitutionens reglementering upphört.
Lagen träder i kraft den 1 januari 1919.
Men redan nu har upphört all ny utskrivning av prostituerade i sed- lighetspolisens rullor och när detta år gått till ända, finnes icke mer några yrostitueringsbyråer i Sverige med en besiktning, som moraliskt diimer kvin- nan, men låter mannen g å fri och som varit en ren chimär i sanitärt h " anse- ende.
Den sanitära sidan av saken har lagen ordnat genom stadgandet att varje künsjuli man eller kvinna är pliktig att låta läkarbehandla sig och Kvinnokrafterna i livsme- läkarvården ä r avgiftsfri.
Läkaren är delsstyrelserna.
dtirjämte pliktig a t t anmäla fall a v (Forts. f r å n föreg.
n:o.) könssjukdom, som komma under hans behandling och sjukvården kan på- Skara.
tvingas patienten genom polishand- F r u Hilma Tidblad (tillika Y. ordf.), f r u räckning, föranstaltad a v hälsovårds- IIilda Hallenius, f r u Hulda Bengtsson och myndigheterna.
fröken Maria Olsson.
Man glädes å t a t t Sverige med den- Skellef ted.
na nya lag blivit ett föregångsland och F r u Maria Lindfors (tillika v. ordf.), fru man läser nu i de utländska kvinno- tidningarna med lättnad för v å r t lands Syna Selin och fröken I d a Sterberg.
Sundsvall.
F r u a r n a F r i d a Laurent (tillika v.
oräf.
; k Hulda Norlen och Anna Larsson.
Uddevalla.
Karlskrona.
F r u Sigrid Nelsson, Björkeryd (tillika vice ordf.), f r u Signe Arnoldsson, Karlskrona, och f r u Amanda Risberg, Karlskrona; supp- leant: fröken Alma Vnlt von Steyern, Nettraby.
Karlstad.
F r n Greta Gullström (tillika vice ordf.3, fröken Ebba Kaijser och fru Lotten Johans- son.
Kristianstad.
Hemkonsulenten fröken Agnes Ingvar, Kristianstad (tillika vice ordf.), fröken Eli- sabeth Nilsson, Isgrannatorp, Karpalund, och f r u Alma Vesterherg, Långebro.
Krisf inehamn.
Fru Märta Brydolf (tillika vice ordf.), iru Valborg Eriksson, sltolköksförest8ndarinnan fröken Gerda Johansson och diakonissan fröken Lovisa Gustafsson.
Linköping.
F r u E, Hadders (tillika vice ordf.), frn A. Ohlsson, f r u Hiiida Nyman, fröken Nan- ny Svanberg och skolkökslärarinnan frtiken .Tenny Olsson; suppleanter: fröken Agda Pettersson och f r u Ester Sköld.
Luleå.
Frn Jiilia Fernlnnd (tillika vice ordf.), fru Linda Nyberg, f r u Hildegard Qunnars- Eon och f r u Agnes Thorstensson.
Lycksele.
F r u Tora Bohlin (tillika vice ordf.), fru Eugenia Olsson och f r u J e n n y Johansson.
Malmö.
F r u Anna Sederholm (tillika vice ordf.), dtoikökslärarinnan Gerda Thunell och f r a Hilma Linderoth.
(Forts. och slut i nästa n:rJ 13,000 kr.-Barometern.
13,000 12,500 12,000 11,500 11,000 Till L.
K.
P.
R:s stora 12,588:97 insamling ha ytterli- gare följande medel influtit: Arboga kr.
30:-,Boråskr.l50:-, 10,5c&gt;o Halmstad kr.
10: -, 10,000 Johannishus kr.20: -, 9,500 Järpen kr.
lo:-, Ka- 9,000 t,rine holm kr.
1 03: -, 8,500 Rlaliriö kr.
317: -, 8,000 Kamsele kr.
10: -, 7,500 Stockh.
kr.
1,500: -, 7,000 Söderhamn kr.
10: -, Tomelilla kr.
18: -, Vänersborg kr.
85: Tamm, A., fru kr.
100: -, Thörnqvist, S, fru; Motala Verkstad kr.
200: -, Maniiheimer, O., häradshövding, Goteborp kr.
200: -, K.
kr., 200: -, Anonym kr.
80: -.
-.
Rösträtt f6r Kvinnors nittonde nnmniw för 1918 innehbiler hl.
8.
Högern och tidshhändelserna.
Av Elin T ' u ' ahlqrist.
Kvinnorna och författningsrevisionen.
F. K.
P.
R:s möte.
Regeringens författningsproposit !cn.
Av E.
P.
En hälsning frln republiken Bayern.
Av Signe WoZZier-Pfis2er.
Marianne Hainish.
De kommunala valen.
Varför husmödrarna vilja ha rösträtt.
Av SU@.
Elin Wägner: Asa-Hanna.
Av E m n Eugen.
C.
J.
L. Almqvist.
Av Elin U ' ngner.
O, systrar.
D i k t av Eleonore Knlkomska.
Uppsala F. K.
P.
R:s konstutstäilning.
Av men Hugen.
När slgverksfran gjorde ronden.
Av RuZdu Brolin.
Gift kvinnas kommunala r i strätt.
EeglementeringsfrAgan aktuell i de krigförande landen.
Arbetet ute i landet.
Stocknolm 1918, Ivar Haggströms Boktryckeri A.
E.
