# ID: svediakorp-per267
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1904
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,950
# sentences: 362
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Den kvinliga y r k e s - o c h sundhetsi.nspektionen. "
Erfarenheter f r å n England.
Det har reclail för läsarne af clenna ticlskrift geilon1 en del artiklar blifvit väl bekant huru behofvet a£ kviidiga yrkes- jnspek %örer smbnii-igom kiinlpacle sig fram i Englancl och att cle första kvinliga Factory Aospectom tillsattes 1893.
Kvinnor hade clock reclm förut anviiindts sbsoin inspektriser i IiälsovArdens tjänst under namn af Shnitary liz.sj~ector.s och Heccltl~ Visitors.
Det tir mina erfarenheter frfin dessa tre olika kategoriers arbets- f a t jag nu gAr att beskrifva.
.
Fabriksinspektriser.
~lltleles frist5end.e fr511 de.
båda senare grupperna %r den har ofvm nliinncla.
Liksoin sina inanliga kamrater arbeta fabriks- inspektrisenta clirekt iiiicler The Honze Ofrice, cl.
v. s.
&amp; ro, znstallcla i statens tjänst och dmrifrhn aflönacle samt Atnjuta peilsioi~.
De lydcle till att börja med iincler clen geinensainin.a öfver- inspektören och cleras arbete vm mycket obestiil~dt, III~ZI visste inte riktigt p&amp; hvilket hA1,ll.
nmiz skulle milviincla clein och.
det blef &gt;&gt;just odcl jobbs,, som en nf clem uttryckte sig.
De voro niirinast 611 sorts 13 jiilp och iiliclerinspektörer till sina manliga kamrater och betraktades ofta nog ilwl 13iisstro och in.otvilja d dessa.
De fyra första voro eniellerticl.
clugliga och energiska kvinnor son1 snart visade, att cle ' kuncle göra nytta och stor nytta.
Deras arbetso~ndcle iitviclgacles mer och mer och 1111 st5 under de kvinliga inspektörernas uppsikt alla fabriker och verk- Se Dagny k g.
1901, haft.
19 o. 20 art. .Kvinnor 80111 yrkes- och sundhetsinspektörer i Storbritailiiien~; Arg.
1903, haft.
1 art. ~1Cvinlig: t yrkesinspektörer B och nHvad %r den kviiiliga yrlresiiispektioiieiis iiiA.1 D samt haft.
2 samma.
arg.
art. ~Iivinlig yrkesinspektion^.
Aniiii 11Agra synpunkter.
stader; dzir endast kvinnor och barn arbeta, sanit sadaim, dar kvinnor och barn anviindas jiimte man (mixed factory or work- shop), dock s&amp;, att de p&amp; rnbnga ht41 arbeta tillsammans med de manliga inspektörerna.
De utgöra nu ett eget departement nled sin egen öfverinspektris och iiro utom henne sex till aiitalct ined hrar sitt distrikt.
London med omgifningar bildar tre distrikt, resten af England och Skotland de öfriga tre.
Irland har ingen &amp; skild kvinlig inspektris utan far den som har biist tid d i och db göra en hastig resa dit.
FörhAllandet mellan de bada departementen har nnrmare prc- ciserats PA, att samarbetet sker efter vissa formaliteter, som har vore val l h g t att iiiirmare g$ in ph.
Yare det nog sagdt, att de nödviindiggjorts af den omstindigheten, att de fabriker son1 krin- norna inspektera ligga inom deras manliga kollegers distrikt, samt att bhda inspektera » mixed factories or workshop »; några bestiiminelser inaste diirför finnas hrar ilen enes auktoritet slutar och den andres tar vid.
T ' idnre anshgs det till att börja med, att d l inspektion för yrkesfara nltiste skötas af manlig inspektör.
Det liar eniellertid visat sig, att det iifren iir möjligt för krinnor att liira sig först&amp; sig pk maskiner.
3 af de 7 ha redan iilaskincriet saviil soin annan inspektion om hand i sinn distrikt.
Som hu£- vudn~assaii af de fabriker, soin sta under deras uppsikt utgöres a£ triitt och strykinrattningar samt syfabriker nf alla dag: s8 kan det ju ej heller tyckas rara SA underligt att detta lyckats.
Thc chief lady inspector miss Andcrssoii d e, (iii jag id ett tillfalle franlhöll detta som ett af de ofta uyprepaclc skiilen mot den kvinliga yrkesinspektionen, » att vikten ligger pii att fh tith.dckligfl.
slqddsAtgiirde7.
; af hvad elag kali sedan fallrikens egen eller koiisul- terande iugeniör afgöra, och i fall inspektrisen genom erfiuciihet lart sig hrilka skyddsapparater som iiro de mest praktiska och blista, s&amp; hör hon likviil endast rida till, aldrig fordra cri viss modell eller patent B. Soni ett exempel pil, livad soin koiiinier inom kriiinornas arbetsomr~cle, tillhter jag mig att citera 1902 ars rapport.
Den upptager 6,600 inspektioner, bland hvilka iiirpiiias följande: 1) Undersökningar öf irer hälsotills t iindet bland ar be terskoriia i t~iitt- och atrykinrii,ttningar i estr ra London.
2) Undersökningar och öfvervakandet af arbetstider i sainina inriittningnr.
315 ' 3) Temperaturförhållanden i arbetslokaler A syfabriker, z£ alla s1a.g.
4) Undersökning anghencle orsaken till gasförgiftning i en strykinrattning.
5) Systematisk undersökning af beskaffenhet och utstrack- ning af annat kvinnoarbete i London utöfver bekliidnds- och tvätt- industrien.
6) Undersökning af ' rep- och nätfabriker i % Englands sydkust.
7) af förhiillanden under hvilka dockor och andra leksaker tillverkas i London och andra engelska stader, 8) af de förhållanden under hvilka k; innor arbeta inom spetsfabriker i Nottinghain samt blek- och Grgindustrien i Bradford.
9) Användning d flickor for tillverkning sif gasstrunlpor i London och andra engelska stader.
10) Sanitira förhiillanden inom mindre fabriker i en del landsortsstader.
l l) Truck-akternas ef terlef vande blanc1 skraciderifirnlor i Bristol sanit fabriker p&amp; lanclet i Westriding och Yorkshire.
12) Kviniiornas användande i » u tomhus)) - arbete sAsom tegel- tillverkning, sorterande af lump etc. 13).
Angående orsaken till olyckshiindelser vid tvätt- och strykinriittningar.
14) AngAende luftutsugning af damm i lerrörsfabriker.
Detta utgör de speciella utredningar, son1 af en eller annan anledning företagits, men inliesluter ej de besök, som gjorts i fabriker, verkstader och hem med anledning af ingiingna klago- rna f r h arbeterskor eller sLqidana, soni fört deras talan, hvilket utgör det dagligen Aterkonmande i fabriksinspektrisens arbete.
Att arbeterskorna, som äinnaclt var, kanna sig ha ett stöd i fabriks- inspektrisen och i henni se en person, som de kunna v5ncla sig till med sina klagoinA1, som cle våga tala öppet niecl och soin för- står deras svårigheter, har visat sig genonl det hligen ökade antalet af monynza eller icke anonynla skrifvelser som inkomma till departementet (1896 = 381, 1902 = 595).
Allt .göres ock för att stärka detta förtroende, ingen klagan l ä m obeaktad och inspektion företages snarast; nöjligt A angif- vet stalle.
Detta gör emellertid att arbetet blir dubbelt drygt, ty det ar ej, möjligt att taga den ena fabriken efter den andra i tur och ordning som de ligga, och niigon särskild arbetsroute
kan ej göras upp.
KAgon l~estäind arlxtsdag ha inspcktriserna ej häller och distriktens oerhörcla storlek giir, att clc i-iiliste arheta SA godt som biidc clag och natt för att hinna inccl det sig allt- nier hopande arbetet.
SH omfattar t. ex. iniss Deans distrikt G h 7 boroughs i London mcd omkring 5,400 fabriker ocli verk- städer, alla tratt- och strykinrättningnr saiiit syfabriker.
Kntuïligtvis star clct e j i iniiiiiiiskoinakt att, s h n n under- förstlttt gr, liiiina ined att inspektera allii, dessa 3,400 fabriker p&amp; ett Ar, clA ju c t t ställe ofta foclrar upprepadc besök och dessutonz de systematiska inspektionerna oupphörligt miste skjutas At sidan för undersökningar af de olika klagoniAl som iiikonlnla till The Lndy Fnctorg Depcrrtenient w.
Biista esemplet y i dessa inspektrisers sätt att arbeta fås kmske genom bcskrifningen pA en af de dagar jag Atföljde miss Dean.
Vi ~nöttcs kl. 1 0, ~ i The Factory Departement, miss I).
hade dB I-idt en hdftinliiles expeclitionsarbete, soin föregiitts a£ en inspektion p&amp; viigen dit.
l ' art första besök gällde en ~ t o r tvättinrättning i Hilburn.
Den rar utniiirkt ~ i i 1 byggd, ined clraneradt stengolf och kakelklädda riggar samt särskilda an- ordningar för luftutsugning, inen ytterst siiiutsig och illa hdlen - före~t~Andarinnan fick sig en grundlig skrapa och en del skydds- atgarder för maskineriet anbcfdcles.
Detta tog oss cn tixnmcs tran~pande upp och ned ut och in i den stora byggningen.
Efter en hastig lunch ocli Atskilliga sptirraguar hamnade r i i St. Marylebone-roads poliskanlinare cliir miss D. hade ett 5 t d för öfvertid.
Svarande dömcles ögonblickligen till 100 kr.
böter, med innan vHrt inil kom före Iiadc ~i ftitt ranta si liinge, att kl. var 4.
D5rpA Ater en triittiiir5ttning.
Den kallades w Mode1 Laundric n, h i l k a alltid äro de rarsta ställena, sade miss D.
I det skick vi nu funno denan tvattinrattning kundc den dock göra skal för namnet; men det hade tagit d i n g a och l h g a besök af miss D. innan den smutsiga, illa ventilcraclc, kviifvandc heta salen ined litsfarliga maskiner fAtt detta ljusa, luftiga, pryclliga ut- seende.
Tiiiikande p i detta kunde jag inte annat än siniile kt förestindarens lilla försök till koiiversation medan vi ~iintade p i miss D.
317 » Hon ar viiclligt het af sig vhr vän har, inen jag f&amp;r då saga, att vi lata henne g&amp; och snoka hvar hon vill och lagga oss aldrig i livad hon iiii gör. » -) &gt;Ja, inen det ar viil ocksh till firinms bästa, » föreslog jag, » och nog iizA.ste ni viil niedge, att hon för ett arbetsamt lif? » - » Ja visst ja, det kan nog så vara, inen sA ha cle ocksa pensioner skall jag saga er.
En siin dar inspektris får mycket mer ii11 jag någoiisiii k m f&amp;!))
- Då.
jag beskref mitt sanital för miss D. skrattade Iion och sade, » att det \ rar ett stort framsteg att Bli tAld ined en viss välvilja.
I hörjaii blefvo m5nniskorna vanligen förbluffade och sedan ursinniga, dh de funno att en kvinna hade ratt att inspektera deni. » T v i ininclre tv&amp;ttinriittaii~g,zr niedhiiniios innan kl. blef 7 och iniddagsticlen med en vglbehöflig stunds hvila \ rar inne.
Kl. 9 började vi igen, denna ging i clroska för att göra s. k. nattvisiter.
Det giillde att öfverraska syflickor, som kvarhållits i arbete efter kl. S utan att enligt lag aniniilan diroiii blifvit gjord till The Pactory Departeiment, och besöken gjordes p&amp; grund af iiikonina klagonzil frhi arbeterskor.
Det blir för 1,bgt att be- skrifva de 8-9 besök vi gjorde och de ofta nog mycket löjliga interinezzon soin förekon~nzo, cia nigon blef tagen på bar gärning.
Klockan var eiziellertaicl öfver 11 iiinan vi slutade och cletta ' var en vanlig arbetsdag!
Tre af veckans sju clngar hiller iiiiss Dean allt efter pk lik: % liinge och de andra dagarna till kl. 5-6-7 deii tid en iiispektioil tager.
Somliga dagar hiiiner hon ined l h inspektioner, anclra iincla till 12-15 stycken.
En ~recka förra ~Hreiz gick hon upp kl. 3 hvarje niorgoii för att f&amp; reda på olagligt nattarbete bland tryckeriarlseterskorila och ofta nog 5ro inte ens söndagarna lediga enzedaii iinclersökningar anghende söiiclagsarbete niaste göras.
Fabriksinspektriseriias arbete %r i hög grad fordrande och a~istriingande och ledigheterna iiro f &amp; och korta: nigra dagar vicl helgerna - och en minad på sonmaren.
Eniellertid har f r h början insetts vikten af att f5 duktigt folk och folk, som helt och hiillet kunde ägna sig åt arbetet; iitan att störas af ekonomiska bekyiiiiner eller iiöclv5ndigheteu af extra förtjäns ter genom annat arbete; inspekt&amp;serna iiro darför ganska vii1 betalade.
De börja med 4,000 kr.
(200 dollar) och lönen stiger med 200 kr .. pr hr till 6,000 kr.
samt alla reseonikostnader (15 Itr.
on1 dagen och biljetterna) och utgifter för spårvagnar och droskor.
Ofver --- inspektrisen har 8,000 kr.
Efter 20 års tjänstgöring eller efter
fyllda 65 %r ha de 1,100 ' kr.
i pension.
Fröken Andermon sade mig, A propos deras aflöningsförhållanden, satt det var af s % stor vikt att inspektriserna i satt, uppträdande och dräkt skulle vara.
' ladies ', för att de skulle kunna upptriida med tillräcklig auktoritet inför alla dessa stora bodägare, fabrikschefer och industrimagnater, att äfven för den skull ett ordentligt arvode vore af nöden. % Till Factory Inspectors tagas de basta af Sanitary Inapectors; de som haft den mast omfattande erfarenheten eller so&amp; genom något speciellt arbete fått en utbildning, som kan vara sf nytta för deras verksamhet.
Största vikten lägges dock vid att få en människa med takt, varldserftirenhet och sympati för sina rned- människor.
Aldersgränsen för sökande ar fyllda 20 till 40 år.
Ansökningarna inlämnas till ~ h Hoine e Ofice och kandidaterna underkastas en af The Civil Service Comissioners fastställd examen, motsvarande den soni tages af hvarje tjänsteman inon1 The.
Civil Service, men med sarskildt afseende på fabriksinspektion, Ofverinspekjrisen sitter i exanieiiskomith.
Kerstin Hesselgren.
II.
» Klyf ved, ' klyf ved!
En g h g, då v %r Herre Kristus gick här nere på jorden, kände han sig trött och s % gick han in i en koja för att hvila.
Därinne stod en kvinna framför ugnen och gräddade bröd.
Och Kristus bad att f % sätta sig en stund p % banken, och det fick han.
Men nar han s % straax darp % bad om en kaka bröd, tyckte kvinnan tydligen att det gick för långt, ty hon svarade vresigt: » Skall du ha bröd, så skall du väl ocks % för- tjäna det ».
» Hvad vill du, att jag skall göra?, frågade Kristus fogligt.
» Klyf ved, klyf ved,, utbrast hon, » har är mycket bröd kvar, som skall gräddas och det är snart slut på bränslet.
U t med dig och gör nytta för dig, sedan skall du nog få hvad det kan vara vardt !D.
.
Se, vår Herre såg ut som en ringa man d folket och därför tyckte hon ju hiuler inte, att det var någon att krusa med.
Utan minsta motstånd reste han sig också genast upp och gick ut i.
vedboden för att göra nytta för sig.
Han, som en gång bespisat fem tusen män med några kakor bröd kom så, hvad.
det led, in.
i kojan och lade en börda ved framfiir ugnen.
» Nu har jag riitt att få min kaka », sade han och räckte fram handen.
Och se: plötsligt strålade diir upp en gloria a£ spelande ljus kring hans hjässa, men kvinnan hade nu inte ögon för annat än den röda ungselden.
DB hon lyssnade till Kristi begäran, valde hon ut den minsta kakan och räckte honom.
Och .d,?, skedde undret: brödet växte och blef s % stort och så präktigt, att den snåla kvinnan omöjligt kunde unna det till någon annan %n sig själf.
» Nej, det var inte meningen, att du skulle ha den här », sade hon, och valde så återigen ut den minsta kakan hon såg och räckte honom.
Men det gick precis på samiiia sätt, och det var nu inte bara fallet med två och tre utan med hvarendaste kaka, som fanns på bordet.
När så kvinnan slutligen märkte, att alltsammans var for godt för den fattige vandringsmannen, utbrast hon: » G&amp; din vgg!
Du skall sannerligen inte ha nAgon kaka med på det här baket!, D&amp; gick Kristus sorgset och stilla sin kos.
Men hans him- melske fader, som hört och sett hvad som skett, kunde nu omöj- ligt lata kvinnan vara ostrafEac1.
Och SA kom diir alldeles soin en stor blixt iii i stugan, och ur blixten talacle den Allsmäktige.
» Min son har klufvit din ved och viilsignat ditt arbete, men ända unnade du honom inte att få en kaka med af baket, och se därför ' unnar jag dig nu ej hifler inänniskoratt.
Som en flyktig ' ftigel må du flyga omkring och skria: ' Klyf ved, klyf vedJ.
Och det skolen I göra, du och.
.
dina likar, iiilda till doniedag!
» Och SA förvandlades den snåla, elaka kvinnan till en vipa, hvars klagande läte son1 alla veta later ungefär som: ~ K l y f ved, klyf ved!
2, Agma Knutson.
Litteratur.
Kristuslegender a£ Selma Lngerlöf.
Selina Lagerlöf för OSS i sin nyligen utkoiiina hok, liksom in&amp;ngen g5ng fiirr, in i längst försviiima al dr ar^ sago- och legend- 1 On1 inedeltidsnzotivens forruaga att fiingsla htmics fantasi rittnar 1i1Cliigt och mycket i föreghelidc samlingar, och det är clkför intet öfrerraskaiicle att hon hemfört en s&amp; rik skörd fran det heliga lanclets af fromma siigiier öfi-crruxna mark.
Att hon iiii samlat dessa, delvis förut publicerade, legender till ctt helt fiiï sig %r endlertid idigot att rara förf attariiinan tacks: tiii för.
Det är iiändigeii ej blott den yttre likhetcn i inotiv som förena dem, utan iifveii likhetcn i stiiinniiig och I) el~aiidlingssatt och dr?
bilda sålunde en grupp, soin ar mycket karaktiiristisk för en sida a£ Selma Lagerlöfs konst.
Det - mest utmärkande för Selina Lagcrlöfs sagor sr dct djupa själsliga innehtill, soin hon förstir att inlägga i deras fantastiska fornler och som ger cleni den enkla hhöghet, soin cle i allnianhet haha.
Man har liknat hennes satt att hehaiidla legendniotir vid Fra Angelicos och tänker man pb F ' iesole-munkens andaktsfyllda naiva innerlighet och y&amp; 1ia.n~ skygghet för, ja, rent af oförinåga .att skildra det diimoniskt onda, har jainförelseii ot~ihelaktigt sitt berättigande.
RIcn olikheterna dem enieliaii siiga nästan mer an likhetcriia, och det Tore frestandc att fortsatta jiinlfOrelsen fOr att iiled tillhjiilp af den belysa hur sagornas stoff i Selma Lagerlöfs fantasi onismälts till nya skapelser.
De gestalter ur den heliga historien, soin möta oss i Sclma Lagerlöf s beriitt elser, afteckna sig ej mot iiiigon orerkligheteus guld- grund.
Se blott på legenderna frilii Kristi bariidonl!
Anslaget ar helt enkelt, en daglig situation, barnet, soiii leker vid rann- stenen eller springer omkring blaiid blonimorna yA ängen eller vid sina föräldrars hand andrar geilon1 templet.
Onigifningar och landskap iiro tillriickligt antyclda fiir att scenen skall sta klar f ör oss.
Men snziiningom, helt of önnarkt, glider ett (if vernaturligt element in i beriittelseii utan att toncm föranclras och utan att liisaren finner det annat $n i sin ordning.
Till dcn grad hör undret samman nied den mecllidsainina kärlek till allt lefvaude, som redan framlyst i de sin8drag ur hrardagslifvet, som bcriittats om barnet.
Något liknalicle är förhHllaiiclet inecl Veronika-legendens skil- dring af.
Kristi sista dag - ett niotir, soin haft och har så stark dragning för djupare anlagch diktarnaturer.
Skildringen af tcåget pb va.g till Lzfriittsplatseii ined den pinade och digiiandc fbngen ar helt realistiskt gjord.
Mcn med den galiila Fanstina ser likaren » bakom denim halfilöda niänniskas ansikte liksom i
.
en syn ett skönt och blekt med härliga majestätiska ögon och n~ilcla drag)), ett ansikte, h a r s blotta skuggbild liar makt att åter- gifva en Tiberius troii p i iniii~skligheten.
Selma Lagerlöfs egentliga styrka %r hvarken den religiösa extas som oingifver föreinålet för sin tillbedjan ined str&amp;lglorior, riigiibAgsskin~ralide iinglaviiqpr och hinznzelsk musik, eller clen i all si.
iimerlighet klara och bestämda lcaraktiiristik, soal präglar Fra Angelicos helgon- och munkgestalter. '
Hennes styrka är de blixtlika glinltar ned i blott anade djup, soin f r h den skenbart enkla skildringen öppna oiinclliga perspektiv.
Det är sbdana gliintar som gifva Kristus-legeilclerilczs enkla bnrahistorier det sub- linia drag cle iiga.
Utom cle egentliga ICristus-legei~cleriias krets star » VAr Herre och Sankte Per », nlecl dess starka tycke af gerinansk folksaga, och i~lecleltidsberattelsen on1 korsridclaren, son1 red hein till Florens med I.jusl,5.gan från den heliga grafven.
Denim riddarlegend ar kansks piidall i hela sail-~lingen, ett lysande exei-izpel på Selma Lagerlöf s djupa sagopsykologi, likn fantastisk ocli lika gripande son1 » En l-ierrghrdssiige~~ Vi nlAste tro pA den uppfostrande makt som.
clen vilde riddarens pLZ trots aflagda löfte einAningoin får .öfver I-ionoin.
Vi förvhna oss ej öfi~er att han rider bakfram pH sin häst, att I ~ a n finner sig i att blifva beröfvacl sina vapen och %tt han 1Rter sig ut.skratt.as som en dHre, allt för att hhlla den fladdrande ljiislhgan vid lif.
Och hvilket vackert och djupsinnigt drag %r det icke, 11 % det siniiningoin under f5ïdei-I gLr upp för riddaren att ' lika ängsligt som han själf vakar öfver lAgan, likn iimgsligt har lm11 sett sin I-iustru, som slutligen iniist flytta if rån Ilononi, vaka öfver sin kiirlek, detta ön~thliga ting, som han sjalf handskats s&amp; ovnrsamt med.
I3an försttir nu att det ej s r med ~vt,penbragder han skall återvinna henne.
Meil han blir ej öfver- raskad, endast glad, att hon star vid hans sida, c15 folkhopen i Florens kastar sig öfvei.
honoin soin öfver en gal.ning, och da man vill förneka 110i1oin Wrm att ensam Iiafva bragt den heliga elden f r h Jeru salein.
Krist~~slegenclerna inledes med ett pA det vackraste satt Ater- gifset barncloinsminne fr811 den tid, d i sagornas viirla först öpp- nades för Selma Lagerlöf.
Gai-iila farmor slutar sin berattelse om hur äi~glariia giga under himmelen hvar julnatt inecl orden: det ar så sant son1 att jag ser dig ocli du ser mig.
Det är inte p&amp; l jus.
och Isinpor som det.
komnier an, och clet ligger inte vikt vid ~izåiie och sol, utan det, son1 &amp; r nödviindigt,.
det ar, att vi äga sbdana ögon, som kunna se Guds harlighet.~ Om gamla farmor kunde höra Selma Lagerlöf beratta sina legender, skulle hon nog icke tvifla på att den son1 ser sh, har fAtt de rattra ' ögonen.
S- d.
)).
.
,.
dienmälen med anledning a£ Dr Lydia Wahlströms berättelse 6fver internationella kvinnokongressen i Berlin B 904.
Då nedanstå.ende tvenne uppsatser af fröken A. Gripenberg och fröken M. Cederschiöld, hvilka p&amp; begäran införas i tidskriften, innehålla en skarp kritik öfver den beriittelse af berlinerkongres- sen, som doktor Wahlström pA uppdrag af redaktion afgifvit, har, som naturligt ar, doktor Wahlström i egenskap af författare beredts tillfälle att samtidigt besvara de mot hennes referat rik- tade anmiirkningarna.
Red.
Nigra reflektioner i anledning d Dagnys artiklar om kvinnokongnessem i B e r h ' Dr Lydia Wahlström säger i början a£ sin artikel att, det Internationella kvinnoförbundets ledare icke med blida ögon sågo röstrattkongressen » och tyckes ha ansett att röstriitten icke be- höfde vidare internationell representation an Kvinnoförbundets damkoniite.
Detta pAstAende ar icke ofverensstammande med fru Narie Stritts och Tyska kvinnoförbundets förklaring i n: o 7 af » Gen- tralblatt des Biindes deutscher Frauenvereine ».
Däri fram- hålles, att styrelsen ansåg afhållandet af alla slags specialkongresser strax före eller under kongressen olämpligt emedan de skulle verka splittrande på krafterna och minska den önskade gynsamma inverkan a£ själfva kvinnokongressen.
Då största delen af de tyska kvinnosaksledarna, att icke saga alla, vor0 sysselsatta med för- beredelser till kongressen, var det klart, att de omöjligt skulle kunna samtidigt deltaga i en strax före kongressen anordnad röstrattskongress.
Grundandet af ett röstrattsförbund strax före kongressen var ett svårt taktiskt fel, då daremot dess stiftande efter kongressen, sbsom afslutning pi % dennas röstrattsmöten, hade verkat långt mer imposant.
Hvar och en med erfarenhet a; f faran a.£ splittrade krafter torde vara ense om dessa skäl.
Någon antydan att det Intern.
kvinnoförbundets röstrattskomite vore tillräcklig internationell re- presentation finnes icke i förklaringen.
.
Oni doktor Walilströni hade varit tillstädes vid kvinnoför- bundets möten, skulle hon fatt bevittna, att alls inga ~slitnin- gar, fijrekonimo under diskussionen om rösträttsfrågan.
Den enighet och entusiasni, hvarnled saken, omfattades, var helt enkelt storartad, dh man betänker att de narvarande representerade miljoner kvinnor ur de inest olika religiösa, sociala och politiska grupper.
Det verkar onekligen komiskt - för att begagna det lindrigaste uttrycket - att fröken Lydia Wahlström upplyser International Council of Wonien, stiftadt af Elisabeth Cady Stanton Susan 13.
Anthony, mrs Sewall ni.
fl.
» att rösträttsfrågan ar kvinnorörelsens hjärtpunkt » etc. För öfrigt är det icke utan att samma lilla beniigenhet för docerande genomgår allt hvad fröken W. säger om det Intern.
kvinnoförbundet, hvilket hon synbarligen anser viil konservativt och för litet anlagdt på propaganda.
Detta förtäckta klander faller sig litet egendomligt hos fröken W., som nyligen i en broschyr beröniinande framhållit den kvinnosak, » soni framtradt utan all braskande entusiasni eller indignation,.
Fröken W. var icke närvarande på det Intern.
kvinnoförbundets inöten, men.
förklarar dock kort och godt, » att dess förhandlingar voro a£ helt och hillet administrativ natur&gt;.
Hvem har kunnat länina fröken W. deima odiösa uppgift?
' Den kommer visst att öfverraska alla vid inötena iiä~varande, ty svårligen kunna de stora principfrhgorna, sedlighetssaken och rösträttssaken, inregi- streras bland administrativa frtigor.
De Boro likviil det viktigaste, som afhandlades p&amp; ni6tena.
Om bristande insikter vittnar likash de kortaffärdade orden om lady Aberdeen, livars betydelse för I.
TV.
C.
dock borde vara bekant för hvar och en som ger sig till att slrrifva om detsamma.
Islibel Aberdeen ar ju nydanarinna a£ det 1888 i Washington stiftade.
förbundet.
Dittills ' hade iden vunnit föga spridning och endast två nationalförbund hade anslutit sig till detsaninia.
Det iir obetingadt lady Aberdeens energiska, klarsynta och outtröttliga verksamhet 1893-99, som skapat de nio under cleniia period stiftade förbiin.deii, inedan hon samtidigt förberedde stiftandet af de sedan 1899 grundade förbunden.
Doktor \ Vnhlströiiis proklamation, att Sveriges kvinnor utan kvinnorörelsens medverkan fAtt tillträde till universitetet, ar ju intet nytt i vår tid, d&amp; inan SK mycket som möjligt vill reducera kvinnosakens goda verkningar och falskeligen bokföra dess segrar B andra rörelsers ltonton.
Men att en kvinna med universitetsT bildning vill begagna ett s&amp; inadekvat uttryck milste dock för- vhna.
Hvarje ärlig iakttagare torde medgifva, att det ar idén om kvinnans höjande (= kvinnorörelsen) som p % sin mäktiga vhg burit till hinnorna alla de förminer de vunnit under senaste ilrhundrade, äfven om dessa förnii ?iner icke alltid äro direkta re- sultat af den eller den föreningens verksamhet eller den eller den riksdagsilianiiens motion.
Antagligen bedömer fröken W. det gripande sedlighetsmötet
i London 18 % efter hörsägen, eftersom därifriin nämnes endast det lilla intermezzot med mrs Craightoiis z varning w till unga flickor att icke niirvara - ord, hvilka publiken dessutom tydligt och hög: ogillade.
För visso lämnade dock mötet andra intryck an dett * ~.
Jag vill blott erinra om det kraftiga, klara föredrag af Josephine Butler, som uppliistes, referaten af mrs George Druiii- mond, Frau Bieber Boehm, m: me Avril de Ste.
Croix.
.
Yvad dr W. citerar ur ett miss Anthonys röstriittstal gifveï läsaren en oriktig föreställning om den gifta kvinnans rättsligs ställning i staten New-York.
Xan f i r nu uppfattningen att h u s t r u darstiides sedan 1868 icke har rätt till sin fiirvärftla egendcnl.
Emellertid har hon i deiina stat ovanligt stor frihet, i det hon icke blott har oinskriiilkt rätt till bAde ärfd och förviirfrl egendom, men också (sedan 1893) s a n ~ n ~ ratt a öfver barnen som mannen.
* * * Ofverhufvud verkar denna redogörelse öfver Berlinerkongres- sen niistan soin » Hamlet without the prince of Denmark ».
Ty man saknar p % hvarje sida uppfattning af och insikter om per- soner och händelser på den internationella krinnosakens omriidc.
MAngen liten sniill och dugande kvinna nämnes men i alldeles orätt miljö, sedd genom förstoringsglas, medan man förgäfves letar efter ett namn sådant som t. ex. Xillicent Garrett Fawcett.
Icke med ett ord niimner fröken IV.
sin lnndsnlanniniias, doktor Ellen Sandelins föredrag, %Die Frau als Aerztin&gt; \, det första i sitt slag i Tyskland, som hölls inför öfverfullt hus och följcles med anclliis uppmiirkfiamhet.
Andra exempel att förtiga.
Egendomligt förefaller ock att intet namnes om kongresseils svagaste punkt., näml.
det understöd som gafs principen om skyddslngstiftiiing för kvinnoarbete.
Ty att samma talarinnor, mellan man och kvinn: i, hvilka energiskt piiyrka rattslig likst~illigl~et lika energiskt fordra specie1 nrbetsl~stiftningg för kvinnorna, det ar mer iin inkonsekvent.
Det är ett steg tillbaka mot den tid, då den fullvuxna kvinnan hela sitt lif igenom betraktades soiii en omyndig wrelse.
Alexccid~n Gripezrberq.
Några ord i anledning af Dagnys artiklar om kvininokongressen 1 Berlin.
Tolfte och trettonde häftena af Dagny hafva iniiehå.llit en ganska utoförlig skildring af den internationella kongressen i Berlin sistl. juni, och clå jag sjiilf deltog i den, har jag med stort in-
tresse last dessa artiklar.
Till fullo instiininier jag med förf.
i hennes yttrande att det skulle vara omöjligt för en person att skaffa sig någon fiillt sammanhiingande öfversikt öfver den stora kongressen.
Det kan ingen riniligen begiiru, nien c ' t anclra sidan liar ju en .framstidhing +f kongressen i Fredrika-Bremer-Förbun~ dets organ -- Fredrika-Breiner-Förbundet, hvilket sAsoni etc led af Svenska kvinnornas nationalförbund tillhör det hternatichella kvinnoförbundet - en helt annan och betydligt - mindre efemiir karaktiir 511 cle korresponclenser, som niidt uncler eller omeclelbart efter kongressei-i inflöto i de clagliga tidningarna.
Dagnys skildring blir i viss mbn ett historiskt aktstycke.
Sarslrilclt tordevdettn galla om Sveriges representation pA kongressen, och det art ocksk framst i detta afseelicle jag ber att få göra några tilliigg till fram- 8tillningen i Dagny.
- Den aktade författarinnan beklagar, att Sverige pc2 unclervisnin- gens onir; Ptde var orepresenteradt på kongressen och fortsiitter: » Daraf fick ocks % den tyska alln~anheten, att döma af tidnings- referaten, clet intrycket att Danmark var ensamt on1 aran att.
h a h a gjort tilltraclet till iiniversitetsundervisnhgen tillgLimgligt för kvinnor utan kviiiiiorö.relsens niedverkan.))
Detta LZr dock icke fullt öfverensstamniancle med verkliga.
förhiillandet.
Doktor RUcn Snndelia höll naniligen lördeen clen 18 juni pli 2: dra sektionen, på hvars program den dagen stocl ämnet » vetenskapliga yrken *, ett föredrag om » kvinnan såsoin lakare~.
Detta föredrag inleddes ined en öfversikt om huru.
i Sverige tilltrade till universitetsuiiclervisningen öppnats för kvinnor, och cliir redogjorcies för Kongl.
förordningen af 1.8 ' 70, hvarigenonz kvinnorna erhöllo ratt att iiildergå niogenhetsexamen; idka nlecli- cinska studier och afliigga meclicinska examina vid universitetet samt idka lakareyrket.
Talariiinan betonade uttryckligen, a t t dirmed öppnades för kvinnor utan någon inslrïankning landets biigge universitet i Lund och Uppsala, samt Karolinska nledilco.
kirurgisla institutet i Stockholm.
Hon frandiöl1 darpå att clet kunde anses som ett lyckligt grepp fr&amp; myndigheternas sida.
att f r h första stunclen sailiriiiclervisning infördes vicl uiii- versiteten och att de kvinliga studerandena erhöll ' o j sainnia rattig- heter och förmAiier som deras inanliga kamrater, hvilket - yttrade talarinnan - var enda sattet att trygga deras stallning och göra den fullt respekterad.
Detta doktor Sandeliiis föreclrag hade f. ö. i och för sig sjalft varit val förtjiint att oinniimnas i hvarje redogörelse för kongres- sen, i synnerhet i en soelzslt kvinnosakstidskrift.
Det .inilehöll en m#ngcl beaktansvärcla synpunkter, talminnan framhöll bl.
a. den kvin -- liga läkarens sociala uppgift - hennes uppgift att icke blott göra.
kvinnan kroppsligt starkare, utan ock att göra henne andligen klarsyn- tare, mer viclhjartacl, mer pliktmeclveten, sarskildt iner medveten oin ansvaret gent emot kommande generationer.
Föredraget väckte också stor och viilförtjant uppniiirksamhet och bifall fr8n audi-.
,,
toriet.
Talarinnan, som dessutom höll föredrag om asjuksköter- skornas organisation i Sverige % och det Srenska Roda korset, var med undantag af doktor Alette Jakobs från Holland, den enda icke-tyska kvinliga rakare som deltog i kongressen, en omstandig- het som i och för sig var agnad .att göra henne uppmiirk- samnlad.
Men oin förf.
förbisett det inlägg, som från Sverige förekom om kvinnornas universitetsstudier, öfverskattar hon motsvarande inlägg rörande fattigvårdens och kommunalförvaltningens omrade.
Något anförande af doktor ' Alexandra Skoglund %rekom icke i dessa frågor, endast af fru Agda Blontelius om » kvinnan inom den offentliga fattigvhrden B och om D den moderna fattigvardens principer » .samt af undertecknad om » kvinnan i skolrad.
» För- tjiint att omnämnas torde afven varit fru Kerstin Bohnians fore- drag inom tredje sektionen om DsjukvArd i fattiga hem ».
.
För att öfvergii till förf: s framstiillning d de Kammande län- dernas representanter, liar det i högsta grad förvånat mig, att förf.
af finlnncls representanter niimner två., af livilka den enas, fru Ali Trygg-Helenius ' verksamhet faller inom ett helt annat område an kvinnosaksarbetet, den andra, fru Ihni Hallstén *) först helt nyligen börjat.
deltags i detsanlma, men alldeles för- summar att namna den utan jämförelse mest representativa finska deltagaren i kongressen, fröken Alexandra Gripenberg.
Siisom en .af det Internationella förbundets - stiftarinnor och dess första skatt- mästare, såsom det finska kvinnosnksarbetets erkgilda ledarinna, har fröken Gripenberg ett gifvet hedersrum vid alla internatio- nella kvinnokongresser.
Det rar val heller ingen af represen- tanterna för de nordiska länderna och få af samtliga kongress- deltagare som vor0 så bemarkta och uppburna soul hon, och detta på grund såviil af hennes eminenta beglifniiig, siirskildt som talariiina, hennes öf verliigsna och vinnande personlighet, hennes vidsträckta förbindelser med den internationella krinno- viirlden, hennes omfattande studier i kvinnorörelsens historia, hvilkas resultat hon framlagt i sitt stora verk ~R.eformarbetet till ' f örbättrande af kvinnans stallning D, ett arbete, om förf.
till Dagnys artiklar känner viil till och citerar som förnämsta käll- skrift till sin nyligen utgifna broschyr:, Den svenska kvinno- rörelsen B.
Till slut rna det tilliitas mig att yttra nAgra ord om Englands representanter.
England är helt skkert det land, hvaïifran den svenska kvinnorörelsen fatt sina starkaste impulser.
Mellan, *) I afseeilde p&amp; henne gör för öfrigt förf.
ett faktiskt misstag.
Fru Hrtllsth, hriiken, sasom afven framhiilles, skördade vllförtji.int I) ifall för i sin vardiga och sympatiska framställning af saiiiskoleiincler~~is~~i~~gen l~inland, förestdr icke jämte sin nian en större samskola; mannen Br lärare vid ett par statens läroverk och försäkringsinspektör och Iion sjalf under- visar vid snmskolor i Helsingfors och iir sedan sistl. februari Finsk kvinno- förenings sekreterare.
det engelska och det svenska kvinnoförbundet hafva alltid rådt särskild förståelse och sympati.
Detta senare hm också kraftigt understödt Lady Aberdeens val till ordförandeposten inom det Intern.
kvinnoförbundet.
Varmt sympatiserar jag därföre nied det erkiinnande, som förf.
till Dagnyartiklarna ger Lady Aberdeens adla och älskvärda personlighet.
Afven har det helt säkert sin betydelse att sHsoni förf.
säger » Lady Aberdeeii s % vii1 kan tjänstgöra som en förmedlande lälik mellan kvinnorörelsen och den högsta societeten)) och att » detta gör henne s i iitonlordent- ligt lan~plig för hennes inflytelserika post,.
Men af andii större vikt är den ledande stallning inom den brittiska kvinnorörelsen Lady Aberdeen i m %nga Hr intagit.
Man kan göra sig en före- ställning ou1 livad Lady Aberdeen verkat för kvinnorna, icke blott i England och Skottland, utan iifven i de länder, Irland och Canada, dar hennes gem81 varit vicekonung och där hon själf blifvit alskad och vördad mer än någon krönt drottning, om man kser den 1Hnga förteckningen på alla de kvinnoorganisationer med olika syften, niateriella och ideella, som hon stiftat och står i ' spetsen för, alltifrån » Iris11 Lace Depot » och.
» Irish Industries Association)) till de inflytelserika politiska.
» Wonien ' s Liberal Associationsz, i England och Skottland.
Har nlan.dessuton~ varit nog lycklig att samarbeta ined Lady Aberdeen, vet inan, att hon aldrig nöjer sig med att blott 18na sitt aamn soni en dekoration.
A t ett företag, utan att hon alltid tager sin uppgift p i fullaste allvar och fyller clen med aldrig svikande plikttrohet, nied öfverliigsen intelligens och ' bepröfvad erfarenhet, att hon aldrig skyr per- sonliga mödor eller ekonoiniska uppoffringar, och att hon i ar- betet ingjuter ni~got d den @ ila, upphöjcla och kärleksfulla, anda, som besjiilar hela hennes personlighet.
Det %r främst cletta, som gör Lady Aberdeeii)) så utomordentligt liimplig)) för posten soin det Internationella Kvinnoförbundets ordförande.
Under den fem- Hrsperiod, son1 a£slöts med kvinnokongressen i London 1899, var, som bekant, Lady Aberdeen det Int.
kvinnoförbundets ordförande, och detta har i friimsta rummet henne att tacka för sin organisa- tion och utveckling.
Af de öf riga m h g a f ramstå,eiide engelska representanterna pk Berlinkongressen iialnner förf.
till artiklarna i Dagiiy endast Lady Battersea, född Rotschild.
Vore ej förf.
höjd öfver dylika beskyllningar, skulle inan vara frestad misstiinka att hon smittats: af engelsmannens djupa vördnad för högadliga titlar.
Eljes tycker man att Atskilliga af de andra engelskorna - s8sonz t. ex. .det Engelska nationdförbundets iilsltvärda ordförande Miss Mary Clifford, sedan mHnga &amp; r verksam inom fattigvarden och på andra kommunala omrkieii i Bristol eller, samma förbunds energiska .och erfarna sekreterare, Miss Emily Janes, bekant bl.
a. sHsonz utgifvare, z£ The Englishwoman ' s Yearbook - varit minst lika ' förtjiinta af att omnainnas.
Men allra mest har det förundrat mig, att en så varm röstrattsvän som förf.
kunnat alldeles förbigd.
Ji
Mrs llfillicent Gavrett Fawcett, den engelska kvinliga rösträttsrörel- sens friimsta ledarinna.
Mrs Fawcett höll föredrag om denna rörelse så väl på kongressens stora rösträttsmöte på aftonen den 17 juni som piiföljande dag vid fjiirde sektionens sammanträde, samt dessutom om » kvinnornas stiillning enligt den nya engelska skollagen af 1902)) på första .sektionen - &amp;) ledes- just på - de båda sektioner förf.
förl~larar sig företriidesvis hafva besökt.
- &amp; ria C ' eclersclri~ld.
Svar på ofvanstående genmälen.
Då Dagnys redaktion satt mig i tillfälle att redan före tryck-, ningen taga kännedom om de mot min kongressartikel riktade.
insändarna, får jag harmed i största korthet besvara dessa.
Hade jag tiiilkt mig, att mitt oskyldiga kåseri skulle kunna rönn den oförtjänta aran att betraktas som » i viss mån .ett histo- riskt aktstyckes, hade jag visserligen anlagt det efter en helt.
annan plan, an den jag nu följt, men då hade jag ocksa dröjt med.
artikeln, tills jag kunnat stödja mig på de tryckta kongressför- handlingarna.
DA Dagny emellertid icke ville 1Ata sina lasare vänta flere inånader p5 en redogörelse för kongressen, fattade jag niin uppgift SA, att jag borde söka gifva hvarken ett diskussions- referat eller en historisk skildring, utan helt enkelt mina egna.
intryck, nAgot uppfiirskacle med tillhjälp af de tyska ticlnings- artiklar, som stodo mig till buds.
Sålunda har jag omnämnt niistan uteslutande s %dma föredrag, som jag sjZilf Ahört, ehuru p&amp; lAngt niir icke alla s %dma, och blmd den stora mängden af frain- stående kvinnor presenterat endast dem, som under sjiilfva kon- gressen kanske a£ en mera tillfiillig anledning -- p&amp; mig per- sonligen gjort ett starkare intryck.
Att jag icke under något.
sektionssamniantracle kom i tillfälle att f&amp; åhöra vare sig fröken Gripenber5 eller doktor Sandelin, förklarar därför min försiim-.
inelse gent emot dem, något som jag dock lifligt beklagar, efter- som detta ut.lämiiande kunnat tydas som.
ett uttryck af bristande.
blick för deras betydelse.
PB samma sätt förhiiller det sig ined utl~mnanclet af flere betydande engelska namn.
Hvacl siirskildt.
mrs Fawcett betriiiflhr, s % voro hennes anföranden i allmänhet för korta för att kunna ' gifva mig något starkare intryck.
Att med stöd af engelska arbeten i röstriittsfrågan gifva en framstalli~ing.
af hennes verksamhet, hade varit liitt nog, men syntes mig icke.
ligga inom ramen af min uppgift.
Hvad åter betriiffar det korta omniimnandet af lady Aberdeen,.
så inskriinker sig iifv.en detta helt och hiillet till mina egna in- tryck från just ifrhgavarande kongress.
Detta i trots af att jag- sedan flere Ar tillbaka känt hennes verksamhet och beundrat.
- '.
.. -
hennes gedigna parlamentnriska och administrativa egenskaper, desto nier son1 jag varit i tillfiille att personligen 15ra kanna dem iinder förberedelserna till London-kongressen 1899, då ' jag bl.
a. deltog i en hel dags oafbriitna konferenser i hennes l-ienl.
Att servera Dagny kortfattade resiinzeer öfver vare sig hennes eller fröken Gripenbergs arbete i kvinnosakens tjzinst, skulle dock synts mig ngra nog iiiuebzira en föroliimpning mot ticlskriftens ' läsare, hvilka siikerligen p i förhancl 1iii.nl1a de viktigaste fakta rörande clessa banbrytare.
Sidant kan endast pissa i redogörelser, afsedda för den större, icke kvinnosaksintressernde allmzinheten:!:). '
Gent emot fröken G.ripenberg vill jag anföra följande.
Fru Stritts förklaring hade jag sett, innan jag liiste korrektur pA min artikel, ii-ieii da den syntes mig markligast genom hvad den för- teg, kiiiicle clen ej föranclra den uppfattning af förh; otllaiiclet niellan Internationella kvinnorLdets ledare och röstrzit.tskongressen, soni jag bildat mig genom samtal iilecl personer fr&amp;n bada lulllen.
RöstrRttskongressens goda resultat synes mig bast jiifva talet .om » ett svårt taktiskt fel »; clet torde för öfrigt vara ~ n i n s t sagclt tvifvelaktigt, oni dess afl-iAllancle efter ia.ternatioiiella ltvinnokon- gressen, ' d: i alla voro t.rötta nf förhancllingz ?s och fester, skulle h a kiip-mt göra st.örre verkan iiii som iiii iistaclkoins.
fileningei~ var.
ju hiiïvicllag icke sk mycket att » iniponera » soin att organisera: Mitt tal om ~ s l i t n i n g ~ r har, » sAsom torcle vara tydligt a£ ' sanmianhanget, aldrig varit afmclt att siirskilclt galla kvinnoför- bunclets behandling txf ~öst.riittsfi.bgc~~ Hvacl viclare betriiffar be- hanclliilgen, zf denim f.rAga s m i t af seclliglietsfrZ~gc~1~~ SK syntes det ' mig klart, att k \ ~iiiiioförbuiic~ets ö£verlii.ggningar hiiroin icke kunde ha gallt sjalfva priilciperna, ty cliiron~ iiro viil kvini~orörelsens ledare i, illiliaiillet ense, utan helt enkelt den rent achinistra- tiva fragan, om clessa striif \ rancleii skulle upptagas p&amp; förbunclets program Att det 8r iclkii on1 lwinnai~s l~öjmcle, soni skaffat kvinnan alla de förindneï hon vunnit iilicler senaste &amp; rliunclracle, kan jag icke gB in p&amp; d % flere lcviiiilosal~sreforiiier helt enkelt kiinna tillskrifvas elrononiiska orsalier.
Lika litet kan ja.g nieclgifva, a t t iden om kvinnans höjande &amp; r iclentisk ined livinnorörelseii - för si2 vidt nian ined detta uttryck inenar kvinnans eget arbete: för liöjande af sin stzillaing - ty, densa icl8 har, sfisoni natur- ligt varit, uttalats a£ iniin, innan ett dylikt arbete upptagits af Itvinnoriia sj c?, " lf va.
. ')
Det ena af de saliliga misstagen, oilin81nilaiiclet af cl: r Sli~gl~iiid i sainilian- hang med förec1ra.gen öfver de kommunda frAgorns, berodcle pb förbiseende vid korrekt~irl~.sning.
Uppgifterna om fru H: i.llstén.
li&amp;rrörcle fran en tysk tidningsa.rtike1.
Sedlighetsmötet i London IS99 skulle jag icke ha nämnt i detta sammanhang, om jag icke sjalf dar rarit närvarande och till fullo kunnat iakttaga den omförmälda kontrasten.
Hvad beträffar citatet frän Susan Anthonys tal, s % må det anses ursiiktligt, att jag icke i min artikel varit niera mån om att rädda staten KewYorks nuvaraide lagstiftning frin orättvisa misstankar, än hvad den vördade amerikanskan sjalf i det citerade anförandet visade sig vara.
Jag kan åtniinstone icke erinra mig, att hon gjorde det ondörmälda tillägget.
Slutligen frilgan om skyddslagstiftning!
Först och främst deltog jag ej i det sektionssanunantriide där saken behandlades, och för det andra skulle jag icke garna utan djupare juridiska och socialpolitiska studier uttala mig i en fr %ga a£ s % ytterligt omtvistad och svårlöst natur.
Fröken Gripenberg liknar det lilla skiidespel jag gifrit Dagnys läsare vid » Hamlet, mithout the prince of Deiiniarks, och det ar ju tyvärr sant, att jag skildrat en kvinnokongress och diir g1; lömt att ilänina till och med ett SA betydande kvinnosaksnamn som fröken Gripenbergs eget.
Men att tillämpa det nedlatande ut- trycket » inången liten snäll och dugande kvinnas p&amp; rare sig rev.
Anna Shaw, fröken Pappritz eller fröken Lange, hvilka jag möjligen sett genom förstoringsglns - det gAr jag dock knap- past in pil.
Aterstår då att tanka p i den långa upprtikningen af namn pk sidan 283, fr %n ni: nie Bogelot till fru Hierta-Retzius.
NPigon %förstoring » letar jag dock dar förgäfves efter, såvida det icke skulle galla onmaninandet af fru Hallstens föredrag.
Men som en lidelsefri lasare genast rniirker, gäller det hsirvidlag icke så mycket fru H. sjiilf, aoni desto mer tillfiillet att f % nämna den allenastc ' lende hyllningen för Finland.
Jag ar emellertid viss på, att fru H. icke skall taga detta mitt nieclgifrande illa upp, ty en verklig foster1,zndsran trader ju garna i skuggan för sitt land.
Lydia TT ' crldström.
D
