# ID: svediakorp-per2669
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,450
# sentences: 423
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT FÖR KVINNOR Tidning utgiven av Landsföreningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig gora stt mycket föt en stor sak som en stor sak kan göra for o s.
VII.
ARG.
-.
Tidens krav och vikt8 Med brusande fart följa världshän- delserna d a g i slag efter varandra.
Varje timme medför något.
Revolutio- bena stormvåg sopar i Europa med en g8ng bort gamla, som orubbliga be- traktade fördomar och förhållanden, och med ett penndrag uppstå nya rät- tigheter, som det förut tagit åratal a v arbete att få fram och göras hörda.
Kravet på demokratisering av vår nvenska författning, innefattande ar- skaffandet a v den 40-gradiga skaIan och införandet av allmlin, lika och di- rekt röstriitt för män och kvinnor vi- sar sig nu med oemotsthdlig kraft och bäras upp a v en orublig folkmening.
Elknlle redan vid urtiman - trots tra- ditionen - författningsfrågan tagas upp, måste det från oss svenska röst- rättskrävande kvinnor sägas högt ifrån, att vi n u starkare än någonsin fordra a t t vår fråga löses oeh a t t hö- gern under tidsförhållandenas tryck uppger sin position.
Allt för länge h a vi kvinnor fått kämpa för vår rätt, alltför länge har ett oresonligt m o t s t h d rests mot v å r a krav och viker e j högern nu från sin envishets skans, så kanske krafter, som bli bAde dem och andra för övermäk- tige, taga vad de e j frivilligt ville ge medan de kunde göra det.
Ar det dit- hän man envisas a t t driva det?
.
.
.
i Endast tvf2 nummer.
i 1 i Rösträtt för Kilinnor I.
5 ................................................. w 8 w: f återst % för 1918.
Börja i tid att verka för aprid- ningen av v8rt 5 politiska samlingsorgan.
f 1 i 1 STOCKHOLM, 15 NOV.
1918 _ _ _ _ _ ~ ~ I / - __ _.
N:r 18.
-- - - _ __ _. Stutslivets ensidigheter i det PörPlutnu hu i sia m&amp;n berott därpå utt manbklfgheten utåt Varit ensidigt Pöreträdd allenast aV btyrkunb representant, munnen.
Det är k a n s k e därför allting till sist slutur med slugsmirl och blodbad bitbom den enda utvägen för detta stuts- mannuskup.
CARL LINDHAGEN.
Freden måste bliva varaktig.
" Det sista skottet i världskriget fal- ler denna vecka ", skrev Vorwärts den 6 november.
Vi se i alla hiindelser nu slutet pB vad vi 1914 aldrig trodde skulle bli som det blev.
Så otroligt som kriget kom att gestalta sig, har det varit den bästa agitationen för fredssträvandena och visat, att inga utopier i den viigen äro för överspän- da, utan a t t de i stället måste förverk- ligas.
Och människorna tyckas nu ock- så vilja det.
Dödströtta nationer i Europa vilja det och gripa sig a n med det nya förunderliga - det helt nya, Bom förberedes.
Kvinnorna äro väl preparerade.
Ock- så våra, i detta neutrala land, som de krigförande tro e j h a drabbats alls av kriget.
Det frö, som såddes på internatio- nella kvinnokongressen i Haag, efter Rosika Schwimmers inspirerande tal här hos oss och vars brodd kanske såg svag ut, h a r nu skjutit fart.
Man har glömt den en tid, men sådden hade ta- git rot och nu är en ny social insats färdig att göras.
Internationella kvinnokommitth för varaktig fred finns i 22 land.
I Skan- dinavien h a r den haft ett intimt sam- arbete.
Och vad den nu inbjuder till är ett vidmakthållande a v den fred som blir, så genomsyrat, att det räc- ker för kommande släkten.
Det ä r en helt ny form a v socialt arbete: ett be- arbetande av själar och sinnen, främst ungdomens.
Ett ihållande, aldrig svi- kande, alltid aktpågivande arbete, att alltid stå kriget emot.
Nu h a vi l ä r t vad kriget är, nu vilja vi inte h a krig mer, freden skall bli varaktig.
Så är deras mening.
Inte fred nu, gud vare lov - få se h u r det blir om femtio år.
Utan ett beslut: ingjut i sinnena, var- helst du kan det, att kriget ä r ont, kriget skall motas, samhällsliv, under- visning, nojen, umgängeston, allt skall genomsyras av hat mot kriget, av kri- gets omöjlighet.
En varaktig fred bildar förntsätt- ningen för att allt som arbetas på till samhällets förbättring skall lyckas, den är förutsättningen för att andra frågor skola kunna lösas.
Man Iran inte komma förbi detta mer.
Man me- n a r a t t för a t t kunna bygga upp ett stlmhällc, fordras a t t j a g vet, att inte samhiillet OM någon tid skall förhär- jas.
Och nu, det är en god lärdom!
nu ha alla lärt, a t t ett krig rensar inte luften, ett krig frammanar inte bara hjältemod och renar från slagg.
Så länge fick kriget hålla på, a t t den läxan blev veterlig.
Hade det slutat, som flertalet i världen trodde, efter några månader, d å hade kriget inte fått visa sig sådant det är, och folk hade kanske ännu sagt, som om Sve- rige, att en hundraårig fred iir bara förslappande.
Nu se vi vad som blivit av münniskorna.
E n av dem, som sett krigets länder på närmare håll, Poul Bjerre, h a r formulerat det: genom svält och krig och nöd blir miinniskan inte god, sådant kommer inifrån och kriget eller nöden var icke källan till omviindelse.
" Revolutioner och blodbad och bol- sjevikism kan den kroppsliga nöden åstadkomma ..
Men intet annat hos massans människor.
Till uppfinnare gör den endast den som redan har uppfinnarens geni.
Och förandligande verkar den endast på den som redan h a r andans låga brinnande i sin själ. "
Vad man nu vill f r å n kvinnohåll ür att kvinnorna skola bereda sig så att de kunna rätt begagna den tid a v ny- daning, som kommer.
Vid sidan av fredskongressen skall löpa en kvinno- kongress, som kan påverka den stora fredskongressen och bilda opinion i de frågor, som röra kvinnorna.
Efter denna kongress kommer arbetet för att fullfölja de uppslag, som den givit.
E n grupp i denna nya De kvinnliga fredsorganisationernas centrala sam- arbetskommitte är lärarinnornas freds- grupp.
Den skall i sin mån v a r a en surdeg i arbetet mot kriget.
Lärarin- norna h a direkt kontakt med u n g d o men, men vad de vilja göra i arbetet för a t t genomsyra sinnena mot krigel är vad v a r och en kan göra.
Här är ingen för enkel, ingen för undanskymd Detaljerna i övrigt i organisationene plan skola genom dagspressen sll små- ningom komma fram.
Hiir vilja vi blott visa, att för första gången finns €ör varje kvinna en plats i kedjan, d ä r hon kan verka.
Att verka för röst- rätten ü r inte så liitt, a t t T e r h mot hat, mot krig, mot det onda, mot nöd i mån a v möjligheter, det bör en var kunna i ord, i saktmod, i gärning.
Ver- ka för rösträtt ha ännu into alla mod till eller ens lust till, " det få de andra göra, de som kunna tala på möten, vi reda oss utan rösträtt i vår livstid " - v a r man nu står, skygg, ljum, rakt; mot!
Men verka mot hat i världen, mot krig, mot dtidande, för försoning, 3iirtill behövs ingen politik, inga kun- skaper mer iin hjärtats.
Och hjärtat får den kunskapen, OJQ det blott öpp- nar sin dörr.
X a n kan gå in i freds- kedjan, om man vill ge ett tecken på sin medverkan (korrespondera med de kl-innor, som namnges på annat etälle i tidningen!
), men man kan också blott besluta a t t verka i den andan.
F ö r kvinnor har aldrig givits en social uppgift, som ligger dem så nära till, 9om så kan taga med dem alla, som så kan komma dem a t t kanna, vad kvinnor så ofta längta efter: j a g bety- rler något i världen, h u r ensam j a g Cr, h u r barnlös j a g är, h u r bortskymt mitt arbete är.
Det är icke f å f h g a el- ler högmod a t t vilja vara något i värl- den.
Det iir en önskan a v samhörig- het med n i g o t på jorden, det som kan sluta en kedja a v troende tillsammans, detta a t t j a g är icke värdelös, j a g fry- ser icke i ensamhet, j a g är något i och med detsamma j a g vill tro på och låta min tro komma till synes på en fred som varar.
Detta för alla dem, som rygga för uppgiften, emedan de tro sig vara för ringa.
De modiga, de som äro mera vana att verka utåt och tala och skri- va, de komma nog, vad det lider.
Fre- den blir en aktuell sak.
Ja, freden blir en modesak till och med, för dem som flyta med skummet på alla rörelser!
Men för de skygga, de försynta, de som hungra efter a t t icke vara ensani- ma, men icke våga sig med i vimlet, de som icke räkna sig själva, för dem finns en uppgift, deras tro m$ste med, deras händer i kedjan för fred på jor- den.
V. v. K.
- __ Freden iir det enda ärorika rnål för en vis och upplyst regering, det ä r icke en stats vidd, som utgör dess lycka och dess självständighet; det är dess lagar, dess handel, desa arbetsflit och fram- för allt dess nationalanda.
Karl XZV Johan.
KOSTRATT FÖR KYINPHOR 2 w3STnÄTT FOR KXTEdHOEl utkommer den 1 och 15 i var milned.
Redaktör: VEEA T ‘.
K R ~ M E E.
%edalitjon och Exp.
: 24 Brunkebergst~rg I Redaktionstid: onsdag och lördag $1.
‘ / * 3- ’!? %.
Gxpeditionen öppen vardagar k1.
1-4.
Riketel.
8600.
Allni.
tel. 147 L %.
Telegramadress: Rnstrstt, Stotkliolm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1918 Kr.
2: 50.
4:e kvartalet 75 Ore.
hnuxurner 15 dre.
FDr iitlandet sker prenumeration antingen g e oom posten eller genom insändande av kr.
3: 25 i poxanvisning till tidningena exped.
Annonspris: 10 öre per mm.
sista sidan, 15 6re .S de övriga.
Vid längre tids annoneering rabatt.
.
.
R (5 R T R Ä T T s EE Y SÅN 24 Brunkebergstorg I, Itockholm Alim.
tei.
147 2Y.
Rikstel.
86 ocl.
Öppen vardagar kl. 1-4.30 e.
N.
L.
K.
P.
R:s sekreterare träffas personligen e. m.
kl. 1-3 IMiirioriias valbarhet till engelska parlamentet.
LngföislüpA om crcskaffandet av f ö r - budet enhulligt antaget.
Det g i r raskt framtit för de engelska kvinnorna.
I tindra läsningen i un- derhmet har nu cnhiilligt antagits lag- förslaget om avskaffandet a v förbndet för Lvinnor a t t vara medlemmar i un- derhuset.
Tredje liisningen och behaud- lingen i överhuset återstår för a t t kvinnorna skola bliva valbara, men det kan icke råda nEigot tvivel om att saken nu kommer a t t genomföras utan oniidiga uppskov.
ri Debatten i frtigaii, i vilken även nir Asquith deltog, bjuder på rätt intres- santa poänger.
Den förste försvararen framhöll, att när bex miljoner kvinnor äro ralberättigade, kir det omöjligt att p h l ü a t t inte en enda skulle duga till pailementsledamot.
Kvinnliga medlem- mar i kommunala niimnder 5ro nii allt nier vanliga nien ännu alldeles för f A och han hoppades på kvinnornas in- träde i underhuset och dess kommit- t i k, d ä r de så vii1 behövas, såsom i lagstiftning för hygien, uppfoqtrax barnavbrd, livsmedel m. nL Politik ar- t a r sig till a l t mer o &amp; mer beröra hemmets fr8gor.
I fråga om valbarhc- ten horde icke bom nu vid h i n n o r n a s riitt att rösta förekonima n8gon å1- dersgräiis.
Ett iiuvudargiiment för ie- a a t t varje valman hör 1: att rösta pA vein han vill.
Den förste motstiindaren önskade - naturligtvis - a t t man först skulle se h u r den nya valriitten verkade och den andre försiikrade a t t inte 90 proc.
a r kvinnorna ville konima in i parlamen- tet, frbn vars smutsiga arbete han rille se dem bevarade, t y långt i f r h a t t se ned pcL dem, ärade han och beiinrlrndc dem, och reformen skulle endas?
leda till en upplösning av familjelivet.
Mr Acquith prlminte om sitt gamla motstånd mot a t t ge kvinnorna röst- riitt.
Xlen när han ändrade stt ?indI) i:nkt gjorde han det också helt och han var nu av den meningen a t t valbarheten var en nödviindig konsek: en5.
Under dehatten påpekade3 även det bisarra förhiillaiidet att en nian, som är periodvis sinnessjuk, har i hiria kla- ra mellantider riitt a t t rösta.
E n så- dan person kan, såsom förliåliandena nu äro, under en sådan period ge sin röst fit en annan på samma siitt sjuk som har sin lugna mellantid.
N ä r det- ta är känt, kan man d å förvägra in- triide i parlamentet å t en rikt b g å d och erfaren kvinna eller ens åt en dum kvinna?
-- Nicolai - en europe.
“ Var upIwhöl1 ni e r egentligen när kriget bröt ut, professor Nicolai? ” frå- gade niigon i siillskapet.
Sicolai satt på armstödet av sin värdu stol i ett vackert mossgrönt rök- rum och blåste ringar u r sin cigarrett, den oundvikliga cigarretten som al- drig lämnar honom.
” Var jag uppehöll mig? ” sade Nico- lai och hans livfulla, rörliga ansikte lyste upp a v en hågkomst som tydli- gen förefiill honom angenäm.
” Jo det a k a j a g tala om för er, det ä r en lustig his to ri a. ” “ Jag r a r i Frankrike, diir j a g hade hiillit föredrag på en läkarkongress.
J a g bkuile f a r a hem, men när j a g kom till stationen fick j a g höra a t t kriget brutit u t och att alla järnvägsförbin- delser r o r o avbrutna.
Gott tankte jag, t1:E. gäller det a t t f å t a g i en bil och att komma med den till tyska gransen.
; Tag fick också t a g i e n bil och efter aångt parlamenterande lovade chauf- fören a t t köra mig till griinsen om han fick 200 francs i förskott.
Det var vis- seligen oförskämt dyrt, ty det v a r ba- ra en kort sträcka han hade a t t köra, men det fanns j u ingenting annat än a t t betala.
Vi gfrvo oss i väg, meii i stiillct för a t t köra mig till grkinsen, Iiör den hoven mig rakt in i en ’ lång portgång d ä r jag omgavs a v franska ufficerare med en överste i spetsen som i hotande ton uppmanade mig a t t stiga ur bilen.
Chauffören berättade triiiniferaiide a t t j a g var en tysk spi- on bom han lockat i en fälla, n ä r j a g försökte echappera.
” Et vous mon- sieur “, sade han och kastade skrattan- de till mig de sedlar han nybS fatt, ” voici vos deux cent fraiicsf ” Jag arresterades alltså och ingen trodde mig när j a g sade att jag var en tysk läkare som kom från en veteu- skaplig kongress.
Men nRr jag suttit d ä r ett p a r timmar kom översten till- baka, och förklarade iiiider en ströin al- iirsiilii er a t t man kontrollerat mina uppgifter och fuoiiit dem vara riktiga.
H a n erbjöd sig a t t själv följa mig i sin bil till gränsen.
Och sb kom det sig, a t t j a g bkte hem till mitt land i en lyxbil med tre av de iilskviirdaste och fiiiaste franska officerare j a g triif- f a t i mitt liv! ” - Nicolai såg frKn den ene till den andra i bällskapet med detta strålande och goda leende soin ibland ger ett så gossaktigt uttryck A t hans euergiska ansikte, och så sade han som om han ville ta oss alla till vittne på riktighc- ten a r hanu karaktiiristik.
” Och kan man tänka sig en mera förljusandc inänniska än den där chaufförenf Finns det väl i hela viirl- den någon annan än en fransman som skulle kunna hitta på den d ä r flotta gehten med de 200 francs ’ en? ” - Vi smålogo alla, men kanske mindre at själva historien än åt Nicolais sätt a t t berätta den.
Vi tänkte kanske in- nerst inno att man lika g ä r n a kun- de överflytta hibtoriens poäng från len franska chauffören till berättaren qjälv och fråga sig: ” Finns det väl i hela vürlden någon annan människa ün just Nicolai fiom skulle kunna tala med denna hjärtliga uppskattning om e n friimmande hat- fullt sinnad nation ’? ” - Bekantskapen med Nicolai bekräftar sverhuvudtaget det intryck a v världs- medborgare, a v renodlad europ6, som man får a v honom i hans bok.
Vid läsningen av ” Krigets biologi ” r-ore man böjd för att tro att en så upphöjd objektivitet, en så fullständig Frigörelse från nationella synpunkter, mdast kan vinnas på det till ytterlig- het diciplinerade tiinkandets väg.
Men vid en aldrig så flyktig bekantskap med författaren förstår man att han i själva sin nalzirell har den första Krutsättningen för e n sådan världså- skådning.
Han är nämligen inte bara in framstående lärd och e n skarpsin- nig folkpsykolog - han har därtill också ntlgot av den borne idealistens enkla och troskyldiga blick på tingen.
Kär han hör någon a v dessa lekman- naoolitici soin anse a t t världen kan Friilsas genom det enkla receptet a t t somliga ” segra ” och andra ” få smörj ” S A ser Nicolai på honom med sin ärli- ya, av alla partilidelser ogrumlade blick och stiger: ” Jag kan överhuvudtaget inte förstii att det kan löna sig att föra aå små sammanslutningar till seger. ’ ’ Helt säkert är det detta starkt livs- bejakande d r a g i Nicolais natur som gör a t t han obruten kunnat bära kon- cekveaserna a v det steg han tog, nar han gav u t ” Krigets biologi. ” Denna bok är förvisso en a v de modigaste tiandlingar kriget haft att uppvisa, så- tillvida som han för den handlingens skiill offrat hu8 och hiird, förmögen- Iiet, samhiilisställning, verksamhet och licrnortsrätt, med ett ord allt som f i i r andra miinniskor utgör den nöd- vändigaste förutsättningen f ö r a t t kunn,z ler a en människovärdig tillva- ro.
Denna fullständiga brytning med allt det som en gKng varit hans liv tycks som sagt inte i någon mån ha bi-utit lians sinnes spsnstighet.
Endast om man fragar honom niir han tänker sig ntt kunna rer; a tillbaka till Tysk- land, förmörkas hans ansikte ett ögon- blick vid minnet av det han förlorat.
” Vem kan veta någonting om den aa- ken ”, säger han och skiirper blicken som om han försökte se in i framtiden.
” I detta n u är j a g för revolutionär för Tycliland, men händelserna virvla fram incd stormvindens hastighet och kanske blir det en gång mitt öde att skjutas HOEU reaktioniir pPa någon gata i Eerlin. ” Liksom Nicolai &amp; bok var en bragd, så har han sjiilv blivit en symbol för den fria tanken i världen.
Det är en- ligt min tanke hiiri hans mission och hans betydelse ligger.
sednn må de lärda tvista om hållbarheten a v den eller den punkten i den argumentering A.-B, JOHN V s LOFGREN &amp; C:O N:R i8 PaadläRa~e fanng O d Steenhoff-iiomen engatan 84, 1 tr. .411m.
tel. Vasa 6004. med rilken han utdömer kriget som kampmedel i nationernas konkurrens.
Och de som a v hans föredrag väntat att få ett fullfärdigt recept för värl- densomskapande få skylla sig själva om de g8tt besvikna därifrån.
Någon realpolitiker får han helt visst inte gö- ra anspråk på att vara, och det talade liksom det skrivna ordet ä r hos honom ingenting annat än vad han själv kal- lar det: en naturforskares betraktsl- ser.
Vad som fiingslar är det vida per- spektivet över dessa betraktelser, det.
är den överlägsenhet med vilken ha % ljusa och lyckliga intellekt sopar bort tidens fördomar och gyckelbilder - det är med ett ord hela denna atmou- fär a v andlig förnämhet som Lever- tin i en dikt har karaktiiriserat med orden: ” tankens lätta blk förakt, med desr, klara eter ... ” - N ä r Nicolai i förra veckan kom till Stockholm och höll föredrag, så var det inte bara hans bok som gjort ho- nom till den berömda man han är.
Han var fullt u t lika ryktbar för att han rymt i aeroplan till Danmark.
Själv talar han om denna bedrift med en blandning av humor och olust.
” Wenn jemand beriihmt wird, ist 0m immer etwas Reklame mit dabei ”, sä- ger han, ” det är inte för det solidaste och allvarligaste inom en man som han vinner berömmelse - nej, det är nå- gonting ovidkommande och sensatio- nellt som gör a t t ~ i i r l d e n ögon ~ fäster; på en ... ” Dc EOIU under k ’ icolais korta besök i Stockholm €Att tillfälle rbka honom shnll helt slikert minnas honom för just det solidaste och ailvarligaste hos honom &lt; !et som han bjiilv vill vinna er- kännande för.
€Ian rar i alla fall en ljusatrimrna i detta tunga och trista novembermörker och vi skola minnas honom sådau han tycktes oss vara: ett vürldsgcni och ett barnahjärta, en bland de första av de goda europ6er som ännu inte ha ndgoii rnraktig stad i Europa.
Mia h c h e.
Kvinnliga doktorsdisputationer.
Med anledning av t-n felaktig notiti i se naste niimmcr a \ - tidningen angdende an- talet kvinnor bom avlagt disputationsproy, ber undertecknad få meddela: 1:a dohtor Cterksen diqmtcrade Ar lSO (1, ~ 8 l e d e s för 18 Ar sedan; 2:a seunn dess ha utom doktor Oddgren t v 5 kvinnliga lklraro avlagt disputations- prov, narriligen doktor Anna Dahlström 1908 och doktor Gertrud Qmsander 1912; 3:e inom filosofiska fakulteten ha under Aren 190 @ - 1916 17 kxiunor avlagt dylikt prov.
Addle Philipmn averiges äidsta, största o. bäst Freds fyrväpplingen.
renommerade s p e c i a l a f f ä r i sirljcs till förmån för svonsk-belgiske barn- kolonien i Schweiz i Nordings parfpmhsn- del, Bibliotoksgetan 11, BirgerjarlAgatan 16.
Drottninggatan Q.
r Elegant kemiskt tvättad och prassad blir E d a kostym, kliinnlng, kappa eller Overrack, om &lt;lenaamma ins8ndei till BL.
Oam Ilerniska Trjtt- il Färgeri A.
E. Q~TEBORQ Tysklands kvinnor BrMva sin rätt.
Kvinnoföreningar a v alla riktningur, med undantag a r de oavhiingiga, ha, enligt c a d Oleichheit meddelar, arliimnat en skrivelse till prins 3 B Ö S T R Ä T T FÖR KVINNOR N:R 18 Max.
1 skrivelsen heter det: Kvinnornas anspråk, vi !ka även i Tyskland redan sedan hrtionden tillbaka kämpa för politiskt likaberättigande, h a r den nyn de- mokratiska utvecklingen hittills irke pil n&amp;- got sätt fäst sig vid.
Det synes dem därför v a r a en trängande nödviindighet a t t inför den n y a riksregeringens ledare ännu en gång ingåen &amp; motivera sina anspråk oeh ta reda pR regeringens stiilinin8 till den- stimma.
Do socialdcmokratieka kvinnornu lin se- dan inkallat ett möte (den 4 november) till- semmms med borgerliga föreningar för krinnlig röstriitt.
Ordförandcu i tyska k r i n - rioröst riittsförbundet.
f r u Marie Stritt, öpw nade mötet med ett hiilsningstal, i vilket hon yttrade, a t t alla tyska Ptater tävla i snabb demokratiseriug, men på en enda punkt gör förnyelsen halt - inför kvinnans rättigheter.
Den nya folkstaten riiknar iinnu icke kvinnan till folket.
Den tyska k r i n - nan väcker frågan om röstriitt stisom ett brinnande nutidsannpråk icke blott för ut- formandet av s i t t personliga liv, utan &amp; - som en folkets Iivafrliga.
) *.
Situationen iir svdan detta liiint redan eå iindrad, a t t iihr detta Iäbcs do tyska kvinnorna antagiigen f$tt medborgarriittm.
” Den nya folkstriten ” h a r blivit en r e r k - lig folkstat, tack vnre revolution.
Och srenikorna -- h u r stark pdcerkon frdn världen skall behötlas f ö r a t t giva oss d r rätt?
Livsmedelsdebatten i urtiman.
En sanimrrnfattning Vid i-iksdagens sammanträde den i ’ november lämnade statsministern en redogörelse för livsmedelsfrågans nu- varande läge i v å r t land.
Redogörel- sen, som präglades al- stor klarhet och bredd, gav intryck, som båda en ljus- ning för det kommande året, samtidigt som även de mörka sidorna i det för banden varando tillståndet ingalunda undanskymdes.
Särskilt framhölls hur nödtiden i större utsträckning än någonsin förut Föranlett staten a t t i förening med de x s k i l d a göra de största anstrWngnin- gar a t t skapa nya tillgångar på livets nödtorft samt fördeln dem så rättvist som möjligt.
Att handelsavtalen - dels modus vivendi-avtalet, dels det stora avtalet B V den 28 m a j - räddat oss från att g å 3n ren hungervinter till mötes hör till diidjeiimnena och till det, över vilket vi ha skäl att vara tacksamma.
Redan ha 141,930 ton varor inkommit och sto- ra mlingder iiro ytterligare p å väg hit.
Vi ha ju a t t vänta laster av spannmål IV olika slag, kaffe, te, kakao, risgryn - så vi ftt vår julgröt - margarinol- ior, smörjoljor, fotogen, foderkakor, bomull m. m.
Särdeles glädjande var det a t t er- Fara h u r handelsutbytet med våra nordiska grannliinder, Norge och Dan- mark, varit särdeles livligt i ömsesi- ligt givande, barntidigt som det stärkt fürtroendet mellan de tre Iiinderna och €ört deni närmare tillsammans.
Norge har j u liininat oss sill och salpeter och Danmark har givit oss spannmål, smör, fläsk, ost, fett och nu till sist löfte om 70,000 ton potatis.
Sverige har i utby- te mot dessa varor lämnat t r ä och jiirn.
Den verkligt stora lättnaden som j u redan intriiitt ä r den ökade brödranso- nen, vilken vii1 ej hädanefter skall be- iiöva inknappas - snarare då utökas.
Spannmålstillgången för brödfödan är ju nu siikerställd för innevarande kon- iumtionsår och importen i gång.
F ö r 3n husmors hjiirta var det ett ljuvligt bildbkap a t t ?4 kg.
ärter per individ x h mfinad hädanefter kommer att ut- delas, likaså a t t gryntilldelningen blir verklighet.
Alltid något mer till om- växling i kostens enformighet och nå- got som mättar!
Knappheten pb de animaln födoäm- för R. f. K.
OT E.
Y.
nona iir j u för tillfället den mörka och tröstlösa sidan i v å r livsmedelsfråga.
Egentligen är det j u intet annat a t t viinta efter f y r a års världskrig, flera ljrs exportraseri, med därav minskad kreatursstock, tvänne års felslagna hö- skördar och dessutom brist p å konst- gödsel och kraftfoder.
Det iir följder- ntt a v allt detta vi nu få vidkännas, följder som ej äro lätta att överkom- ma, men om vilka vi få hoppas och tro att regeringen skall kunna finna möjlighet att föra landet igenom.
Debatten efter statsministerns kraft- fulla anförande gick i den grå novem- herdagens tecken.
- Klagovisor sjöngs i alla tonarter over kommissionerna, det var klart, men något nytt a t t sätta i stället hade ingen att föreslå, så vi fil nog dras med dem till nödtidens slut och kanske till och med vara tack- samma att vi haft dem, t y vem vet om det e j varit många gånger värre dem förutan.
Vi skola dock taga fasta på statsministerns löfte a t t de ej skola sitta en dag längre än vad nödtiden kräver.
Meddelandet a t t landets kost- saiuma sorgebarn - bränslekommissio- nen - genast skall avvecklas avvann kammaren odelad tillfredsställelse, fiom tog sig uttryck i bravorop.
Producenters och konsumenters ord- vågor bröto sig mot varandra utan att någon verklig uppgörelse kom till stånd.
Det iir n u en gång f ö r alla tviinne ganska oförenliga kategorier, och bäst lir om de kunde gå varandra till mötes på halva viigen, någon an- nan utviig finnes ej till uppgörelse mellan intressena, förutom den a t t större lojalitet å ömse sidor borde fin- na insteg, vilket j u framhölls från fle- ra håll.
Socialdemokratiska riksdagsgruppens krav, vilka i 12 punkter framlades av Bernhard Eriksson i Orängesberg, in- nehöllo j u en del bra och kraftiga upp- slag, men dock med ännu mera ran- sonering, och det tror j a g vi snart fått nog av.
Det går a t t ransonera till en viss grAns, men vad som går över den medverkar snarare till upplösning än sammanhållning, så man f å r be nB- diga makter att skona oss från att den brokiga samling a v ransoneringskor- ten utökas med ännu några stycken.
Den nuvarande kortleken iir mer än tillräcklig.
- Vid alimän s3aghQt, nor Ousi t P t, öQvranst r ä ng- ning och sörnnl6sbot.w Kvinnorösträtten i Förenta Staterna åter uppskjuten.
Sedan föregående nummer a v R f. K. utkommit, har underrättelse ingått, r t t de amerikanska kvinnornas hopp lm a t t senatens sammanträdande efter löstferierna skulle medföra en lycklig ösning av deras fråga svikits iiven lenna gång.
Den 1 oktober avslog nämligen sena, en tilläggsförslaget om röstriitt för illa Förenta Staternas kvinnor (det 3. k. federal amendment).
Förslaget blev visserligen antaget med 53 röster not 31, men d å K majoritet erfordras €ör a t t ett förslag skall g % igenom, fat- lades ännu nio röster för a t t detta; kulls vara fallet.
12 senatorer r o r o frånvarande, deras röster skulle ha indrat siffrorna till 62 och 34, allts8 i t a n a t t nödig majoritet likväl u p p nåtts.
Ordforanden i senatens röst- rättsutskott, fienator Jones från New Mexico, som är en varm anhängare av kvinnorösträtten, röstade nu emot den- samma a v det taktiska skälet a t t läng- re fram kunna väcka motion om att Frågan upptages på nytt.
Omröstningen försiggick fullkomligt sberoende a v partilinjer, 27 republika- ner röstade för och 10 emot, medan av Icmokraterna 26 vor0 för och 21 emot.
Det starkaste motståndet kom nu som Lörnt från demokraterna i sydstaterna, 3om alltjnmt fast vidhöllo vid a t t v a r je stat skall äga r ä t t a t t efter eget gottfinnande antaga eller förkasta kvinnorösträ tten.
I de amerikanska tidningarna sak- nas e j uppmaningar till rösträttskvin- norna att låta sin fråga anstå tills ef- ter kriget och l&amp;ta kongressen ägna al- la sina ansträngningar åt a t t möta kri- gets krav, men kvinnorna äro ej sin- nade att följa dessa råd, då de anse.
- __.
- - a t t landet nu mer ä n någonsin behöver Denna tidnings Iksare, som 1Brt känna f r n även kvinnorna.
De ämna därför för- IIertznian-Ericson i hennes egenskap av dubbla sina ansträngningar för att för- rih-trättskvinna och journalist, skola säkert säkra sig om den erforderliga majori- ocksii intressera sig för henne som skön- teten nästa gång deras fråga kommer littorar författare.
De skola i hennes bols Före, och det Rr endast att beklaga att kterlinnu den hjiirtats r ä r m e och den ideella sll deras oerhörda energi skall låsah livpqyn, raroin hennos arbeto i R. f. K. bär east i kampen för röstriitten i stället för att frigöras för konstruktivt socialt vittne.
arbeto.
E l i n Tägner.
n a r hennes intensitet och ordprakt och mäk- lar into alltid med de ämnen hon vågar sig på.
31en den Bktn medkünsla, den kvinn- liga avsky för kriget, som vnrit liennea ic~pirationsl; älla, leda henne ibland f r a m till uttryck nv en inro sanning.
Som till DB duirimn Zegiomrna a v Gurli Hertzman- exempel i beriittelsen Kamrater, d ä r det Ericson.
Lihli.n 6 Åkerlunds förlag.
skildras, h u r läkaren bland de sårade, som Pris 5: 75. iiro inhysta i en bondstuga, finner en u n g.
- Omslnget pH deuna bok visar en skara dödsskjuten kvinna i uniform.
Det d r a r en flyktingar, som med sückar och knyten 1Bm- obeskrivlig stämning genoni denna elän- n a on hotad stad.
Dessa iir de stumma det8 bocinq vid denna upptiickt.
” Under JPLTA STRUM: Hjärtan S D M k a m p a T i legioncrna, de som varken skriva strids- ett kort ögonblick hado kampen, det blo- deng förlag.
rapporter eller krigsartilrlar, som intet ha dirn rärvet, den jiirnhirdn.
vilJnn som tvin- De kvinnliga fredsorganisationernas Man lian tycka att denna lilla bok om att säga till om, blott att finna sig i ödets gade dem fremgt.
sliippt sitt viilde, och li- centrala samarbetskommittk, vilkens krinnor, s a n sjiilva få reda s i g igenom li- slag.
Gurli Herzman-Ericsons bok handlar vnt llig inför deni, blottat till sin innersta om vad de t ä n k a därunder, om deras smär- nem.
med all siii ljuvhet och med all sin syfte antydea i föreliggande nummers vet bAde psykiskt och materiellt inte är till- ta och tysta grubbel, deras undcrgivrnhet omfitliga smlirta.
Det hemlighetsfulla, mys- lodande artikel, utgöres a v följande räckligt byggd på verklighet.
Den ä r mera och deras utbrott av revolt.
Hon h a r valt tiska bandet, som trots h a t och kamp dock sammanslutningar: Svenska sektionen gjord r i d skrivbordet och med god viija än sina motiv från det a v fienden övereviim- e n d e niiinnirjkorna och Tam rottrådar a s Internationella kvinnokommitth grundad på erfarenhet om h u r livet leves ocb made Frankrike, f r å n Relgien, Ryssland.
fitrkchte sig till själva varandets grund, för varaktig fred och dess Fredskedja, h u r männiB4or tala och cn smula i ögonen Karpaterna.
I den första berättelsen B r det hedc chii kvinnas närhet uppenl&gt;arat ” Vita Bandet och Svenska lärarinnors fallande ar författarinnans förkärlek för Varkrrist av alla heriittrlwrna iir u t a n tvi- fredsgrupp.
För den första gruppen citat u r hela viirldens alla förpattare.
en u n g fransk adelaflicka som spriinger Men bokens kärnpunkt ligger i dess ljusa 8itt fiiderneslott och dess tyska inkvarte- vel den sista, den om den fjortonårige got+ avarar fröken Mathilda Wid&amp;gren, Si- syn pii vnd kvinnor förmå och vad kvinnor ring samtidigt som sig själv i luften.
I s e n Marco, Rom triiffar pH en liten över- den andra föras vi i n i den cell, d8r Gracc given och bortvillad s k a r a av flmå barn ooh byllegatan 59, Stockholm.
F ö r den and- iiro värda.
Den ligger i dess idealitet.
i de la Touche-Edith Cavell v ä n t a r p 8 exo- t a r sig nn dem för a t t föra dem på berp- ra fröken C.
Francke, Dalagatan 34, i dess fasta tro på a t t ett redligt nppsat kvering av död,domeii.
Krigshustrnn, fa- vügarnn u p p till de fromma systrarna i Stockholm, och för den tredje fröken och e t t rent lijiirtas mod skall s o g r a Den miljefadern och hantverkaren i flkyttegra- iliincta Saivintis kloeter.
Det ligger en r a c - A.
Petterson, Östermalmsgatan 11, hnr orks8 vid sidan a v huvudpersonerna en teckning på några sidor a v en kvinnoge- ven, de fader- och moderlöm små, alla äro kcr symhollk i donna skildring av de sm8, Btockholm.
stalt, som man kiinner igen är en a v dem de med i de stumma legionerna.
Förfat- Rom ichc a r k a fram till tillflyktsorten, eme- övriga ansvariga äro Nina Banner- aom strida i arbetarrörelsen, det är e t t bril- tarinnan h a r helt enkelt försökt sig på den dan rügen är för lång och mörk, men måste gigantiska nppgiften a t t i en spegel fånga krypa hop i en grotta f ö r a t t di; vid v &amp; Andersson, Maria Sandström, Hilda jant gjort och vackert porträtt, ä k t a och glimtar a v k r i g d r e n s Ildanden över hela gen, medan den äldre kamraten, hellre ä n Carliiig, Ellen W. Palmstierna, Alfhild väl träffat.
Boken bör Ilisas och den skall Europa Hennes närmaste fömbild härvid- att 6verge dem, stannar och dKr pB aln Krmpelin, Hedvig Rinander, Grota verka styrkande och hhrdnnds pb andra ” hjiirtan som klimpa. ” b ’.
v. K. Stendnhl, FJitsahth Wem-Bugge.
lag Rr Anna-Tmmh E i g s t d m, men hon .sak- roktpoet vid grottmynningen.
En bok om krigets offer.
Fredskedjan.
Böcker.
4 Brevkort fra Norge.
Heller ikke denne gang lykkedes det for norske kvinder at s3ette nogen kvindelig representant med i Stortin- get.
Ingen a v de opstillede kandidater, verken de to som v a r stillet a v parti; erne, henholdsvis i Kristiania og 1 Bodö, eller de to som Kviiidernes VmE- gerforening hadde utkaaret i Kristia- nia, naadde frem.
Deremot fik man denne gang 2 vara- mmnd (suppleanter), i det fröken Ka- ren Platou, sekretEr i ’ Hjemmenes Vel ”, gik igjennem i Gamle Akers kreds i Kristiania, o g skolebestyrerin- de Sara Christie gjenvalgtes i sin kreds i Trondhjem.
Begge de kvindelige varamsend til- hörer det konservative parti i sin by.
Saalznge vi h a r den valgordning vi har, er det aldeles faafiengt a t forsöke a ’ faa kvinder ind i vor folkerepra- eentation, saa det eneste arbeide kvin- derxie nu bör og maa samle sig om, er a t faa valgloven forzmdret.
En- mandskredsene er vor veerste anstöds- eten.
Kristiania %de oktober 1918.
Fr. Mörck.
Redaktör a v Nylmnde.
I H u r kvinnorna röstade vid valen, jämfört med männen, har man kunnat konstatera i Kragerö p % så sätt a t t kvinnor och män icke röstat på samma plats.
Vid valet fick högerkandidaten 346 kvinnoröster och 319 manliga röster, vänstermannen fick 381 kvinnoröster och 215 manliga och socialdemokraten fick 71 kvinnoröster och 113 mansrös- ter.
Det visar sig således att kvinnorna i Kragerö föredragit vänsterns och nykterhetsrörelsens kandidat.
Vid första valet avgavs 1,525 röster, varav högern fick 549, vänstern 640 och eocialisterna 293.
Av dessa röstade 2T2 män och 236 kvinnor på högermannen och 352 kvinnor och 233 män på väns- termannen.
På socialdemokraten röe- tade 106 kvinnor och 179 män.
Vad har hänt sedan sist?
Illis quorum, medaljen i guld, h a r till- delats tvänne kvinnor, yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren och fröken Agne6 La- gerstedt, den sistnämnda för ett mångårigt socialt arbete.
e F ö r kvinnor6 lämplighet som domare h a r Danmarks justitieminister uttalat sig vid Folketingete sista sammanträde i höst före ferierna.
Lady Rhondda h a r gjort k r a v på att fB Säte i engelska parlamentets överhus.
Om detta principiella försök lyckas, blir hon dock icke den första kvinna, som suttit i lordernas hus, t y under medeltiden hade flera abbedissor rätt a t t kallas a v konungen.
h ’ umera är det lordkanslern, som kallar adelns medlemmar till överhuset.
Bergmamosterbergska samhälls- kurserna.
Den 7 oktober började kursarbetet Bter för denna terminen.
Arbetet v a r I höst för- lagt till Kopparbergs l ä n och e n väl utar- betad plan förelåg kursledaren med före- lesningar p å 25 olika platser inom länet.
Men t y v ä r r måste kursen redan den 18 oktober avbrytas på grund av mötesförbud pA de flesta platserna till följd a v spanska sjukans härjningar.
Det v a r smärtsamt, icke minst f ö r kum- lodaren, att avbryta det påbörjade arbe- tet, men det fanns j u inget a n n a t att göra.
Tyvärr är det mycket ringa utsikt att senare under hösten taga upp arbetet igen.
Men v i f å hoppas a t t förhållandena p å ny- A r e t skola vara bättre och att v i i j a n u a r i kunna å t e r upptaga det nu avbrutna knre- wtw&amp;.
E.
P.
Männen och kvinnornas rätt, “ Bet löjligaste i världen. ” Vad som är det löjligaste i världen får man veta om man läser nedanstå- ende brev, som en amerikansk officor, M.
D., skrivit hem till sin hustru.
Bre- vet ä r u r mer äri en synpunkt värt a t t beaktas, denna spontana respekt för kvinnor a v en soldat, som i krigsvim- let varit nog kultiverad att tänka som han gör: Engelska lektioner och övemtittniopar “ J a g önskar j a g vore skald för att Erstagatan 2G.
hllm.
Tel. Wder 313035. kunna skriva några verser till texten Annie I. Scott.
om kvinnans rösträtt “, skriver han.
” Det är inte så nycket vad kvinnorna här göra, som sättet de göra det på trots ali den dy som kastas på dem av och deras hltllning inför det hela.
DU sådana som kallas min.
förstår, den gamla föreställningen om Kvinnorna skola ha sin röstriitt och non-combattanter och farozoner h a r de få den.
Äro de inte värda den7 alldeles gått sin kos med långskjutan- Jag siittcr min hustru lika högt som de kanoner och granater.
Så a t t hun- en man och mycket högre än somliga dradetals sköterskor, marketenterskor m5n.
Kå d å de prövas, visar det Eig och rödakorsarbetare äro nu utsatte a t t de tyckas v a r a föga svagare än för granat- och bomhfara.
J a g kunde männen.
De förtjäna rösträtt mer än berätta hoptals om det.
den man som smutskastar kvinnan i De inte bara hålla u t tills de köras största allmänhet.
u t eller släpas u t och ofta först sedan De kvinnliga konduktörerna skola de flera gånger tillsagts att avlligsna ha rösträtt.
V a r iiro de manliga in- sig och först sedan varje patient eller stinkterna hos insündaren och hans li- civil är i säkerhet.
Då och först d å kar?
H a r han ingen mor, hustru eller komma de.
Alltid fullkomligt lugna syster.
Och hur kan han anse sig be- och svala och riktiga.
Min syn p % dem fogad a t t kritisera kvinnor som äro iir n u en helt annan än den varit.
villiga att arbeta SA hårt för a t t deras Förut undrade jag varför v i tilläto kära skola kunna komma till fronten dem vistas i farozonen och undrade och skydda kvinnor och barn från Bel- varför inte engelsmännen i soniras giens öde?
Det iir en skam att man skickade bort alla sköterskor till hög- skall behöva gå u t och slåss för fol- kvarteret, n ä r de började bombardera ket, nar det finns dylika slags ” män ” platsen.
Men det fanns inte ett tvivel ibland dem. ” hos sköterskorna om deras platser och det hade allt blivit oväsen f r å n dem om man satt i fråga a t t de skulle reti- Aliiigsds ’ F. K.
P.
R. h a r \ i d firssamman- rera.
Nu inser jag a t t de så väl fqrtjänat träde den 21 oktober i styrelsen omvalt fru- sin rätt att v a r a d ä r a t t det inte ä r nå- a r n a Anna Kling, Maggic Tiickliud, Bryn- gon diskussion mer om saken, utan a t t hild Brrrkstedt, Garda Andersson och frö- vi måste ge dem privilegiet att komma ken Anna Norlander med fiu Elin Ericsson och fröken Emy Forsblad - den senare ng- och gå som de vilja.
Sarah Cunmingham, 20 år gammal, vald - som suppleanter.
Till revisorer a v stannade och såg till sina kvarvarande 1918 Qrs räkenskaper utsågos f r u a r n a Anna patienter långt efter sedan hon blivit Almgren och GBrda Nsstedt.
Till contral- tillsagd a t t d r a sig undan och sedan styrelsemedlem omvaldes fil.
kand. Elisa- de andra gått och man knappt kunde beth Petersson med f r u Maggie Täcklind vistas på platsen.
En annan flicka, 26 fiom suppleant.
Vidare beslöts a t t föreningens månademö- år, som fick se en massa fransmän komma in genom den stad d ä r hon ten - i f s r m a v handarbetsaftnar med hög- var, de skulle stanna d ä r över natten, läsuina -- skola ä g a m m andra onsdagen telegraferade till Röda korset.
Vad i varje mbnad kl. 6 e. m. Rrutkskogs F. K.
P.
R. h a r vid höstsam- skall j a g göra8 Qe dem mat, fick hon till ccntralstyrelscmedlem om- till svar och hon fick en fältvagn och manträdet valt fru Augusta Carling med frclien Agda i nära 21 timmar delade hon u t provi- Hedluiidh som suppleant.
Samtliga styrel- ant och båda hennes händer förfröso semedlemmar omvaldes.
i kölden.
Den a v V. U. föreslagna resolutionen an- Många sköterskor h a skött sin Sy66- togs enhälligt.
l a n ä r bomberna regnat och detta inte F r u F r i g g a Carlbergs föredrag om Susan ovilligt, utan lugnt och glatt, skämt- B. Anthony upplästes a v ordföranden.
samt språkande med patienterna som Guvle F. K.
P.
R. firade Birgittadagen om ingenting stod på.
I somras vaka- med ett möte ä g n a t minnet av den ame- de nattsköterskorna ofta ensamma, s ?~ rikanska rösträttbkämpen Susan B. Antho- gott som i mörker, timme efter timme.
ny.
E t t intressant föredrag om henne hölls när det kunde v a r a fyra h tio döda pli a v fröken Lisa Pihlblad, och L.
K.
P.
R:s e n natt.
Det är så man vill skrika el- resolution upplästes och antogs enhälligt ler ropa eller be!
av de församlade kvinnorna.
.
Och a t t tänka sig att du, så snart Mötets senare del hade samkvämsform, un- som ett tillfälle ges, ger dig in i del der vilket pianomusik utfördes a v f r u S. arbetet som en naturlig sak och utan HofrEn.
att be om några lättnader och bekväm- Oskarshamns F. K.
P.
R. högtidlighöll ligheter, att du skall behöva begära den 7 oktober Birgittaminnet, varvid Frigga och petitionera och strida för “ lika Carlbergs föredrag om Susan Anthony upp- rösträtt ”, ja, det är sannerligen det löj- lästes och resolutionen antogs.
ligaste i världen.
Atvidabergs F. K.
P.
R. firade Birgitta- Om jag inte får för mycket att göra, riagen med ett enkelt samkväm f ö r medlem- när j a g kommer hem och det skulle bli mar p å Kommunala mellanskolans lokal.
I tal om detta, d å tror j a g a t t j a g gör förhållande till rådande kristider r a r sam- kvämet talrikt besökt och stämningen den något för kvinnans rösträtt ” bästa.
Efter a t t F r i g g a Carlbergs Siisan B.
* (36 der s ” English School ” Arbetet ute i landet.
En annan man, L.
Muller, skriver i en polemik i New York Qlobe följande temperamentsfulla inlägg: ” J a g vill säga att j a g ä r ute i kriget och ä r man till en kvinnlig konduktör och jag kan inte inse h u r någon kan tro att en kvinna icke upprätthåller sin självaktning och kvinnlighet om hon Än är tvungen a t t göra en mans arbete, Kvinnor i mäns arbete måste vara villiga att håUa u t pA Bin post Anthony delvis upplästs, intogs kaffe med medhavt dopp.
Sedan förevisades skiopti- konbilderna f r å n rösträttsarbetet inom och utom Sverige.
Musik och deklamation ut- Pyllde programmet.
Birgittadagem resolu- tion antogs enhälligt.
i Forsaström, diir Atvidabergs F. K.
P.
R. har 11 medlemmar, firades Birgittadagen onsdagen den 23 oktober pA ungefär samma 3ätt som i Atvidaberg.
Dessutom redopjor- äe fröken Röhl för de n y a barnavårdsla- garna.
WtRs B 5 5 0 Allm.
6 t 9 6 Malmtorgsgatan 6.
StocRholm Kvinnokrafterna i livsme- delsstyrelserna.
I enlighet med förordningen anghenrfe 1&lt; kala myndighetcr för livsmedelsregierin- gen den 28 j u n i 1918, varigenom b e s t ä m b a l t hos samtliga livsmedelsstyrelser skola finnas inrättade konsumeutrdd och kvinno- kommitteer, h a r F. H.
K. utsett ledamöter i niiinnda råd.
Vi meddela h ä r ntimnet p å de kvinnor,.
\ S k a invalts i resp. städers kvinnokommit tt5er i liv~medelsstyrelserna.
Arvika.
Fru ingagärd Rallenström (även vios ordf.).
fru J u l i a Karlgren och f r u Maria Löf.
Boråe.
F r u Loonore Odencranta (även vice ordf.), fru Agda Olsson.
f r u Auna Bredberg ooh fikolkökslärarinnan Ruth Björsell.
Falun.
Fröken R e t t s Essen (även vice ordf.), f r u Frideborg Hagström, f r u Emma Andersson och fröken H. Ahlenius.
Gävle.
Fru Auna Aven (även vice ordf.), im Ai- bertina Vall och fröken Anna Bergström.
Suppleant frökcn Sigrid fföransson, Sand- viken.
Göfeborg.
Fru Clara Almstrand (tillika vice ordf.), f r u Mary R ’ ~srn Leffler, f r u Anna Carle- sen, fröken Ruth Sjöblom och f r u Nelly T ’ huring, samtliga I Gotoborg; suppleanter: f r u Joaefine Rosvald, fröken H a n n e Ry- gBrd och fröken Sigrid Malmgren, samtliga i Oötoborg.
Halmstad.
F r u Ester HBgge (tillika vice ordf,), emll- skollärarinnan Anna Maria Nilsson, fru h ’ etten Johansson, samtliga i halm stad^ suppleanter: f r u Anna Hollender, 6kolkUks- lärarinnan I d a Boldt-Christmas och f r u S a n n a Samuelsson.
Hälsingborg.
Doktor H a n n a Crhrister-Nilsson (tillika vice ordf.), f r u Sigrid Lundin, f r n I d a Ro- senkvist, fru Signe Wingårdh och fröken Emily Rölling.
Härnösand.
Fru E v a Tham (även vice ordf.), f m Anna Ekberg och fröken Olga Berglund.
Jönköping.
F r u Elin Neuman, Jönköping (tillika vice ordf.), f r u Hilma Andersson.
T o r m e n b, Huskvarna, skolförestbndarinnan fröken Jn- dith Bcrgström, Jönköping, f r u Hilma Hal- lenborg och fru Cornella Lindgren, Jön- köping.
Kalmar.
F r n Ellen Kling (tillika vice ordf.), f &amp; ken Hiidegard Wickström och f m Hilievi SandHtedt.
(Forts. i nästa n:r.)
Röstratt för Kvinnors adertonde nummer för 1318 Innehlllier bl.
n.: Tldens krav och v82t.
Freden mAste bli varaktig.
AF Y. t. k ‘ Kvinnorösträtten i Förenta Staterna.
Nicolai - en earopd.
A v Mia Lcwhe.
Böcker.
Brevkort 5 a Norge.
Av Frcdenkkc Hbvck Tyskiands kvinnor kräva sin ratt.
En bok om krigets offer.
A v Elfn W a m Kviunorna i IiVSmedelEEtyrelSerna.
lKhnen och kvinnorna8 röetrlitt.
* Det iöjiigmte i
