# ID: svediakorp-per2668
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,123
# sentences: 471
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT FOR KVINNOR Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
, MOTTO: Vi kunna aldrig göra sci mycket f o r en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
VII.
I ARG.
I Dåligt minne.
E t t orättvist angrepp mot rösträtts- kvinnorna i en slcånetidning.
Enväldets sammanstörtande hos Cen- tralmakterna tycks mana även vår hö- ger till en smula betänksamhet.
Miss- tanken om att det inte är höjden av all politisk visdom att säga nej till alla reformkrav, så länge man ännu är i majoritet, börjar tydligen spira upp på skilda håll.
T. o. m. agrartid- ningen Dagen ägnade med anledning a v Birgittadagen sin uppmärksamhet åt kvinnornas rösträitsfråga.
Artikeln är betecknande f ö r den nu- varande trevande uppfattningen hos högern.
Dagen meddelar sina läsare, att rösträttsfrågan under världskriget gjort betydande landvinningar runt om i världen, och tröstar de svenska kvinnorna i deras besvikelse från i vå- ras med att tala om, att " många för- mena, att frågan föll framåt ".
Likaså kommer den med den uppgiften, att kvinnans rösträtt inom högerns led räknar en hel rad varma anhängare.
Detta är j u för oss synnerligen gläd- jande, men vi beklaga endast, att des- sa icke varit att finna bland riksda- gens ledamöter.
Åtminstone har sedan 1911, då högerpartiet satte motståndet mot kvinnorösträtten på sitt program ingen enda av dem talat och röstat för kvinnornas medborgarrätt - icke ens i år, fastän denna punkt nu åter stru- kits från programmet.
Sedan ger tidningen sig in på någ- ra egna reflexioner i frågan, vilka vi- sa att den tydligen befinner sig på mycket okända marker.
För mer än tio år sedan fingo vi reda u t f ö r våra motståndare, att det verkligen icke ba- ra är de s. k.
" självförsörjande " kvin- norna som vilja ha rösträtt, såsom Da- gen ännu tycks tro, utan i lika stor utsträckning också de gifta.
Likaså börjar man tröttna på alla puerila ut- läggningar om huruvida kvinnorna gjort sig förtjänta av rösträtten.
När man i dessa dagar bevittnar resultatet av männens allenastyrande, så tycker man sannerligen att de kunna tala sak- t a om kvinnornas omogenhet i poli- tiska angelägenheter.
Det behövs tyd- I I STOCKHOLM, 1 NOV.
1918 Jag påstår, att kvinnorna ha långt mera rättskunsla än munnen; j a g påstår vidare, att kvinnorna uro låizgt mindre korrumperade i n nztknen, att de i alla avseenden utgöra den moraliskt högre delen av sanzhället.
Jag i r icke av den me- ninyeit, att politiken skulle fördtirea kvinnans karaktkr, tvurt- o m vill jag, att kcinnaiz, likavd som ' yll.amen, bör Iia tilltride till det offentliga licet.
Jag ur också övertygad om, att hon skulle verka i hög grad vulyöruncle p å vårt offentliga liv.
Vi- dare ur j a g övertygud om att åtskilligt, som nu siges av män på.
offentliga möten, icke skzdle komma att utsägas, om kvin- n o r?
~ hade ~ rutt att deltaga i dem och deltaga i valeit.
ligen nya krafter för att skapa den nya jord vi alla längta efter.
Dagen tycker att rösträttskvinnor- na kunde visa vad de duga till ge- nom att delta i andra angelägenhe- ter, som röra det allmänna och fortsät- ter: " Forskar man noga i minnet, skall man nödgas erkänna, att de högst säl- lan anmält sin villighet att delta i ar- betet för det allmänna. "
Vi tillåta O S S att anmärka härtill, att Dagen antin- gen har mycket dåligt minne, eller också inte följer med vad kvinnorna göra.
Ty såväl rösträttsföreningen som andra kvinnoföreningar har se- dan länge och i alldeles särskild grad under den sista tiden gjort sig påmin- da, när frågor varit under behandling, där kvinnornas synpunkter vor0 av särskild vikt.
Rösträttsföreningen har t. ex. till regering eller riksdagsut- skott avlåtit skrivelser angående lag- förslag om äktenskaps ingående och upplösning, om utanför äktenskap föd- da barn och om fattigvården samt an- gående skydd f ö r ensamt boende lära- rinnor för att blott påminna om vad som skett på allra sista tiden.
Likaså ha kvinnorna " sällan anmält sin villighet " att inträda i kommitteer, där frågor av social natur behandlades.
Tvärtemot Dagens påstående är det kvinnoföreningarna som ideligen fått påminna regeringen om det lämpliga i att kvinnor tagas med i dylika kom- mitteer.
Tror Dagen kanske att det var herrarnas egen id6 att sätta fru Broom6 in i lagberedningen?
Eller kanske Dagen skulle vilja fråga förre N:r 17. på herrarnas stora vyer.
Men kvin- norna våga tro, att deras gamla hus- hållsvanor att höra efter, var man kan få en sak billigast, och a t t se till att födoämnen inte förfaras, kunde ha va- rit a v betydelse för hushållningen bå- de i stat och kommun.
Kvinnorna lida mest av livsmedelssvårigheterna, och i livsmedelsköerna berättas troget alla historier om hur männen låter maten ruttna och frysa bort.
Detta har mer än något annat bidragit till att upp- amma en misstro mot kommissioner- na, som är synnerligen olycklig, där- f ö r att den alsrar trots mot förordnin- Aug.
Bebel.
garna.
Kommissionerna beklaga sig med all rätt över att deras arbete för- ecklesiastikminister Westman om han svåras av allmänhetens illojalitet men inte från tillräckligt många håll blev kanske kunde i alla fall deras medlem- påmint om det lämpliga i att kvinnor mar ha skäl att reflektera över om sattes i n i yrkesskolekommitten.
Ett de verkligen gjort allt vad de kunnat studium av våra årsredogörelser skul- f ö r att undvika missnöjet.
Visst äro le visa Dagen vilken livlig del röst- kvinnorna ännu i stort sett ovana vid rättsföreningarna ute i landet ha tagit offentligt uppträdande och kanske i i det sociala och kommunala arbetet.
bland ängsliga för att taga det an- Och så kristiden.
Dagen tycker att svar, som medlemskap i kommissioner rösträttskvinnorna i Malmö inte skul- medför, men i regel har det säkerligen le varit moltysta under denna tid, då icke berott på kvinnorna själva, att så livsmedelskommissionen därstädes 1 %- f å av dem varit med i kristidsinstitu- tit dyrbara och oersättliga födoämnen tionerna - utan på bristande vil- förfaras, utan att de " skulle ha varit j a hos ledningen.
Vi påminna om de första att anmäla sig till tjänstgö- " Kvinnornas uppbåd " vid krigsutbrot- ring hos vår överansträngda livsme- tet och den stora insats kvinnorna delsnämnd ".
Det kan ifrågasättas om gjorde i arbetet på de kommunala de i så fall blivit tacksamt mottagna.
hjälpbyråerna.
Kvinnorna ha ideli- Men kan man påräkna Dagens under- gen både i Stockholm och annor- stöd f ö r att få in flera kvinnokrafter städes fått göra sig påminta för att i vår folkhushållning, så äro vi natur- få vara med och hjälpa till.
Det sat- ligtvis glada däråt.
Ty Dagen skall tes t. o. m. till en kommitte, som inte tro, att kvinnorna äro belåtna med skulle bestämma över, hur många att vara uteslutna och tycka att män- plagg småbarn kunde behöva, utan att nen sköta dessa angelägenheter väl - däri insattes en enda kvinna.
Först tvärtom.
RTännens handhavande av efter påtryckning kom fröken Gertrud det stora hushållet har väckt en oppo- av Klintberg in.
Även för arbetet för sition bland kvinnorna som hotar att ökad produktion ha kvinnorna visat bli farlig för samhället.
Det är ett sitt intresse.
De taga livlig del i liolo- misstag från alla synpunkter, prak- niträdgårdsverksamheten, och röst- tiska såväl som psykologiska, att kvin- rättsföreningens verkställande utskott norna helt uteslutits från ledningen av utsände i våras ett upprop till sina lo- vår folkhushållning och även så gott kalföreningar att behjärta denna frå- som överallt fått taga för liten del i ga.
kommunernas livsmedeisorganisation.
Dagen har lika litet reda på röst- Männen tro sig ensamma vara skap- rättsföreningens och andra kvinnoför- ta till organisatiirer och anse att kvin- eningars strävanden, när det gäller norna ha så små synpunkter.
Bränsle- vår folkförsörjning som i andra avse- kommissionen ä r ett utmärkt exempel enden.
Krigsåren ha i vårt neutrala
RÖSTRÄTT 2 BÖSTRÄTT FÖB KQIHHOB utkommer den 1 och 15 i vm m h a d.
Redaktör: VEBA v. KLXZMEB.
Redaktion och Exp.
: 24 Brunkebergstorg 1 Redaktionstid: onsdag och lördag kl. 1 / i3-1 / i4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
8600.
Ulm.
tel. 14729.
Telegramadrwe: Rostratt, Stockholm.
Prenlimeration genom posten: Pris for 1918 Kr.
2:60.
4:e kvartalet 75 öre.
Usnnmmer 15 öre.
För utlandet eker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom inewdande av kr.
3:25 i postanvirning till tidningens exped.
Annonspris: 10 öre per mm.
å sista sidan, 15 öre å de övriga.
Vid längre tids annonsering rabatt.
RÖSTRATTSBYRÅN Brunkebergstorg I, Stockholm Allm.
tel. 147 29.
Rikstel.
86 00.
Öppen vardagar kl. 1-4.30 e. m.
L.
K.
P.
R:e sekreterare trliffa.8 personligen kl. 1-3 e. m.
24 VBra vänner.
Vår vädjan, i nummer 14 a v R. f. K., tiu v å r a läsare h a r inte förklingat ohörd.
Genast kom ej mindre än 100 kr.
från f r u Anna Tamm, 10 kr.
från A. W. och 5 kr.
från E.
B. i Stockholm.
Sedan har en vän i landsorten, som kallar sig X givit 200 kr.
till förbätt- rande a v v å r t magra rösträttsbiblio- tek.
Och slutligen har h r Otto Mann- heimer i Göteborg skänkt oss 200 kr.
Glädjen och tacksamheten över den välkomna hjälpen är stor.
Och vi ön- ska, att många a v v å r a vänner ville följa exemplet.
Sveriges kvinnor och freden.
De svenska kvinnoorganisationerna vädja till Amerikas kvinnor.
Följande telegram h a r avsänts till Carry Chapman Catt, ordförande i in- ternationella kvinnorösträttsalliansen, samt till J a n e Addams, ordförande för de två största kvinnoföreningarna för fred i Amerika: " Svenska kvinnor vädja till Amen- kas kvinnor a t t de skola göra allt vad i deras makt står för a t t i sitt land befästa och stärka kravet på att en fred, grundad p å rättvisa och samför- stånd, må skänkas världen. "
Telegrammet ä r undertecknat av föl- jande kvinnoorganisationer: Landsföreningen för kvinnans poli- tiska rösträtt, Moderata kvinnors rösträttsförening, Svenska kvinnornas nationalförbund, Frisinnade kvinnor, Sveriges moderata kvinnoförbund, Svenska socialdemokratiska kvinno- klubbar, Fredrika-Bremer-Förbundet, Vita bandet, Förbundet a v Sveriges K. F. U.
K., Svenska sektionen av Inter- nationella kvinnokommitten för var- aktig fred.
En motivering som güller för hela vgrlden.
Hur Amerikas president formulerat sitt krav p å kvinnornas rösträtt.
Den 1 oktober höll president Wilson ett tal inför senaten, d ä r han uppma- nade den a t t antaga lagparagrafen om kvinnans rösträtt.
I detta tal, vars all- männa punkter nu äro kända, finns en utförlig motivering, som innehåller ord, vilka icke hava avseende på den speciella prövostenen kriget och som vi h ä r delvis återgiva, då de klart och tydligt ge en motivering, som kan gälla icke blott för Amerika, utan för alla land, d ä r klinnorna i denna nydanin- gens gryning icke ens erhållit sin medborgarrätt.
* Genom otaliga röster har j a g blivit medveten om vad det enkla vardags- folket tänker, de som f å bära den hu- vudsakliga fasan och det huvudsakli- ga lidandet a v detta tragiska krig.
De se upp till den stora, mäktiga kän- da demokratiska staten i väster för a t t leda dem till en ny =ra, på vilken de väntat länge.
Och de tänka i sin lo- giska enkelhet, a t t demokrati betyder att kvinnorna skola deltaga i arbetet vid sidan a v männen och med samma rättigheter som de.
Om vi förkasta så- dana åtgärder i okunnighet om eller i trots mot det som en ny tid lärt, som de hava uppfattat men icke vi, kom- ma de a t t förlora sin tro p å oss.
De komma a t t upphöra att följa oss och att lita på oss.
De hava sett sådana gamla stater som Storbritannien, som aldrig givit sig u t f ö r a t t vara de- mokratisk, villigt lova denna r ä t t till kvinnorna, fastän de förut nekat dem det.
De märkliga avslöjanden under detta krig ha klargjort många nya punkter s å c i l för regeringarna som för folken.
Aro vi de enda som vägra att lära läxan?
Skola vi ensamma for- d r a att mottaga allt, som våra kvinnor kunna giva - arbete och uppoffringar a v alla slag - och fortfarande säga att vi kunna icke inse rättsanspråken uti att giva dem rätten a t t stå vid vår si- da för a t t leda våra och vår nations öden?
Vi ha gjort kvinnorna till våra kamrater under detta krig: skola vi endast göra dem till kamrater i lidan- det, uppoffringar och arbetet, men ic- ke till kamrater i förmåner och rättig- heter?
Detta krig kunde icke h a förts av de däri invecklade nationerna eller av Amerika, hade det icke varit för kvinnornas arbetes skull - arbete ut- fört i alla världsdelar, icke endast p å de områden vi ha blivit vana att se dem arbeta, utan iiven d ä r männen ha arbetat, ja, t. o. m. i närheten a v slag- fälten.
Vi kunna icke endast riskera Kursiveringarna äro våra.
Red.
a t t bli misstrodda utan även förtjäna a t t bliva det, om vi icke giva kvinnor- n a fullständig rösträtt såsom de an- d r a fria nationerna beslutit a t t göra.
V i kunna icke isolera f r å n den övriga världen våra tankar eller handlingar rörande denna sak.
Vi måste antin- gen antaga eller med berått mod förkasta de krav, de framställa och överlämna ledarskapet för den fria tanken till andra.
De amerikanska kvinnorna äro för ädla, för intelli- genta och för hängivna för att för- slappas, om vi skänka dem eller icke denna rättighet, som blott är en rätt- visa, men j a g vet, vilken trolsk ver- kan det kommer a t t hava i deras tan- kar och i deras själar, om vi skänka dem den.
J a g framställer det såsom j a g skulle framställt frågan om att giva soldaterna rösträtt, männen som kämpa för vår frihet och världens fri- het, om de saknade denna förmån.
Kvinnornas arbete ligger i själva hjär- tat a v kriget och j a g vet, huru myc- ket trofastare det skulle komma att klappa, om ni gjorde detta och om ni visade våra kvinnor att ni lita p å dem lika mycket som ni i själva verket äro beroende av dem.
Jag h a r sagt att denna lagparagrafs antagande ä r en nödvändig krigsåtgärd och behöva ni flera bevis3 Behöva vi andra folkens tillit och v å r a kvinnors tillit, eller icke?
Är deras tillit a v värde eller icke?
J a g säger eder tydligt att denna åtgärd, som j a g begär a v eder är en livsfråga för krigets lyckliga utgång - och även för energien, utrustnin- gen och för striden.
Och icke endast för krigets vinnande.
Det är en livs- fråga f ö r den rätta Eösöningen av de stora problem, sona vi måste lösa och lösa genast, när kriget är slut.
Vi komma a t t behöva deras moraliska uppfattning för att bevara det som ä r rätt, klart och värdigt i v å r t liv och även a t t upptäcka det som bör renas och reformeras.
Utan att taga råd komma vi endast till halva resul- tatet.
Detta ä r min synpunkt.
Detta ä r min vädjan.
Många kunna neka dess giltighet o m de så önska, men in- gen kan föra åt sidan eller kullkasta argumenten, varpå den är baserad.
Detta krigs lagstiftande arbete faller på mig.
J a g beder eder att göra det lättare och att sätta i mina händer instrument - andliga instrument, som jag icke äger och som j a g högeligen behöver, och som j a g dagligen m h t e urskulda mig för att j a g icke är i stånd a t t använda.
Barnavårdsmans uppgift.
Vid det stora barnavårdsmötet den 10 och 11 oktober höll konsulent Lars Back- man ett instruktivt och varmhjärtat före- drag om barnavårdsmannens kallelse och betydelse i samhället.
Barnavårdsmans plikter sammanfattade han sålunda: Barnavårdsmannen är det centrala, då det gäller att omsätta lagen i praktiken.
Av en sann barnavårdsman fordras kärlek till kallet, människokännedom och värids- erfarenhet.
- Hans skyldigheter uttryckas i lagen så, att han har att bistå modern med råd och upplysningar samt tillse, att bar- nets rätt och bästa behörigen tillvarata- ges.
Han skall tillse, att barnets börd fast- ställes, samt verka för tillförsäkrande av underhåll åt barnet, biträda med indri- vande och tillhandahållande av underhålls- bidrag samt när skäl därtill föreligger göra anmälan om förordnande av förmyn- land lika väl som i de krigförande medfört att rösträtten gjort landvin- ningar åtminstone i kvinnornas egna led.
Mången kvinna, som förut tyckte a t t det var bra som det v a r med vårt a v männen styrda samhälle, så länge hon själv levde i lugn och ro, h a r nu väckts till eftertanke.
Vid bedömandet a v de stora händelserna därute nöjde hon sig kanske med att tro, vad som stod i hennes tidning, men när det gäll- de hennes eget dagliga bröd, vaknade kritiken.
Nej, inte är det kvinnornas rösträttsfråga, som blivit lidande på männens självtillräcklighet, n ä r det gäller folkhushållningen, men det är illa nog om denna bidragit till att minska samhällssolidariteten.
Gulli Petrini.
Rikst.
4 2 9 dare åt barnet.
Han skall själv eller ge- nom ombud föra talan för barnet röran- de faderskapet, underhåll och förmynder- skap, ävensom barnets förklarande för tro- lovningsbarn samt är berättigad att anlita polismyndigheten för underhållsskyldigas efterforskande eller hörande och för verk- ställande av delgivningar.
Barnavårdsmannen har många utskrivna skyldigheter, men en sann barnavårdsman finner ännu flere oskrivna skyldigheter, förutsatt att han intresserar sig för sin uppgift.
Barnavårdsmannen skall icke göra allt, men han skall bereda modern tillfälle att fullgöra sin plikt som moder, han skall fostra föräldrarna, där så behövs, till att känna sitt ansvar inför barnet och inför samhället.
Det är en synnerligen stor och ansvarsfull uppgift att vara barnavbrds- man.
A.-B, JOHN V a LÖFGREN &amp; C:O Kungl.
Hofleverantör Fredsgatan 3, Stockholm, N:R 17 FÖR KYIHRTOB Fanny Steenhoff-NorBen O d e n g a t a n 84, 1 tr. Allm.
te].
Vasa 6004.
Riks tel. 14638.
Kvinnernas löner pa arbetsmarkna- den behandlas la den kommande fredskongressen?
Våra läsare torde hava märkt av d e meddelanden som hittills gjorts från den allt mer ökade kvinnliga arbets- marknaden i de krigförande landen, a t t frågan om kvinnornas löner vis A vis männens blir allt mer brännande.
Icke blott industriarbeterskorna, utan även exempelvis lärarinnor ha j u va- rit nödsakade att börja kraftiga löne- rörelser utomlands.
U r en artikel i hithörande ämne av Hilda Sachs i Aftontidningen taga vi oss friheten citera nedanstående bety- delsefulla belysning a v frågan: Man frågade sig, vilken kvinnornas ställ- ning på de nya arbetsfälten skulle bli den dag kriget tog slut och m " annen strömmade hem från fronten.
Då det var att förutse, a t t kvinnorna ännu till stor del behövdes, skulle de lägre lönerna bibehållas för deras räk- ning och männen få mer för samma arbete8 Eller skulle detta " kvinnornas inträngande på männens arbetsmark- nad ", som nöden gjort till l a g och som hälsats med myndigheters och allmän- hets gillande, h a till följd a t t männens löner trycktes ned, vilket i sin ordning innebure en fara för familjenl Vore icke nu timmen slagen för att genom- föra lösenordet lika lön för lika ar- bete?
Så viktiga anses dessa frågor att man samtidigt med den kommande fredskonferensen ville p å samma plats planera en internationell kvinnokon- gress för att avhandla dessa frågor.
De engelska kvinnliga arbetarnas nationalförbund har nu nyligen hållit ett möte i Manchester, varvid förbun- det anslöt sig till Labour Party samt en protest antogs mot att kvinnor bli- vit vägrade ett dyrtidstillägg, som be- viljats män, samt mot a t t kvinnor fin- go lägre löner än män för samma ar- bete.
Kvinnorna vilja inte låta sitt arbete tjänstgöra som medel att pres- sa ned männens löner.
Liknande uttalanden gjordes på ett årsmöte hållet a v Women ' s Trade Union League, en avdelning för Trade Unions f ö r alla de yrken, inom vilka även kvinor arbeta.
Det måste förhin- dras a t t kvinnorna genom sina låga löner tvingades till ett slags strejkbry- tartjänst.
Genom ett ständigt hänvän- dande till ministrarna bearbetades re- geringen för att kvinnornas löner skulle höjas och kvinnorna skulle kun- na uppnå en plats inom industrien, som de aldrig förr haft.
Dessa och andra uttalanden h a haft till följd att regeringen nu tillsatt en kommitt6 - i vilken man insett vik- ten a v även kvinnligt medlemskap - och som har till uppgift " att undersö- ka och avge betänkande om de förhål- landen som böra äga rum mellan man- liga och kvinnliga löner med avseen- de p å både männens och kvinnornas intressen och på värdet a v deras ar- bete.
Förslagen böra h a avseende så- väl p å vad som är lämpligt under krigstiden som på industriens fram- steg och utveckling för framtiden ".
Kvinnors valbarhet till engelska underhuset.
Sveriges äldsta, största o. bäst Underhuset h a r med 274 röster mot renommerade s p e c i a l a f f ä r i 25 antagit en resolution, i vilken rege- ringen uppmanas a t t framlägga lag- &amp; förslag, a t t kvinnor skola bliva val- Pr0vert.landsorten sändasgratiso.fianc0.
bara till underhuset.
Siden- Ylle-Klidilingstyger A.
Te 5848 Tandläkare
N:R 17 BÖSTBÄTT Elegant kemiskt tvättad och prbsad blir Eder kostym, klänning, kappa eller overrook, om denoamma insändes till A Öaryte Kemiska Tvätt- L Färgeri 1.
B.
_.
G~TEBORG Medan vi vänta.
Mellan alla F. E.
P.
R. landet r u n t f i n n s det osynliga bandet av den gemensamma strävan för kvinnornas och männens POli- tiska likställighet.
Solidariteten livas dock genom även synliga budskap och vid sidan av instämmanden i de samfällda besluten böra lokalavdelningarna också på a n n a t s ä t t höra av varandra.
Här kommer en hälsning f r å n Kristianstads F. K.
P.
R. med berättande om vad man d ä r gör a v sociala insatser.
Vi bedja a n d r a F. K.
P.
R. svara med a t t genom Rösträtt för Kvinnor berät- ta om s i n a initiativ eller om h u r arbetet v a r i t och är.
Att rösträttsarbetet varit ett segt och många gånger tungt göra genom allt det oförstående, som mött oss, äro vi nog alla ense om.
J a g erinrar mig att redan för tio år sedan kändes det ibland som att trampa i lera, man kom j u aldrig ur fläcken!
Man var u n g och entusiastisk på den tiden och ha- de svårt att förstå att en sak kan v a r a svart för en människa, fastän den ä r strålande ljus för en annan.
Detta f å r den stackars nu uppväxande ungdo- men alldeles till skänks lära sig a v de ohyggliga tider vi nu genomleva.
I vårt lilla samhälle var det då syn- nerligen få, som ens togo oss på all- var, utan man möttes ofta a v ett med- lidsamt löje, så vida man ej t. o. m. öp- pet hånade oss.
Det ä r nu just i da- garna tio år sedan vi p å ett samkväm diskuterade saken och funno, a t t vi, för att visa folk, a t t vi både kunde och ville annat ä n a t t ” prata rösträtt ”, måste lägga om v å r t arbete, så att det kunde uppvisa praktiska resultat, me- dan vi väntade ... V å r ordförande hade just varit ute på en liten resa och kom hem med nya intryck f r å n de olika städer hon be- sökt.
Bland annat hade hon besett Mjölkdroppar och Barnkrubbor och fått blicka in i vilken stor välsignel- se dylika anstalter äro.
Vi blevo entusiasmerade för tanken att även vårt samhälle skulle kunna bliva lyck- liggjort med något dylikt.
Här hade förut bra litet gjorts till barnens from- ma.
Varför skulle vi e j kunna f å till stånd t. ex. en Mjölkdroppe?
Sagt och gjort!
E n styrelsemedlem reste till Stockholm och fick genom Dr Blumen- thal, Mjölkdropparnas i Sverige pap- pa, noga reda på allt.
Så utlystes en månad senare ett offentligt möte, var- vid redogörelse för Mjölkdropparnas verksamhet lämnades.
Många om och men mötte oss förstås: Samhället v a r alldeles för litet för en sådan insti- tution.
Den behövdes för övrigt ej, ty mödrarna borde helt enkelt själva am- ma sina barn!
Ja, uttryck psidana som, att det vore att understödja lasten, i och med a t t det blev för bekvämt för de ogifta mödrarna, mötte oss.
- Trots allt fingo vi en kommitte tiU- satt, som skulle utarbeta plan och kostnadsförslag.
Undar tiden gjordes basarer och sällskapsspektakel till för- mån för saken och efter något mer ä n ett år hade vi fått in ett så stort kapi- tal, a t t vi den 6:te m a j 1910 kunde öpp- n a vår Mjölkdroppe, som v a r avsedd för 25 barn.
Det dröjde j u någon tid innan allmänheten satt sig i n i saken och förstod a t t i större utsträckning använda sig a v anstalten.
Olyckspro- feterna spådde a t t det skulle aldrig gå just för att det var F. K.
P. R-s verk.
Men gick gjorde det!
Ett år senare fingo vi en god hand- räckning av Barnens dag och sedan allmänheten lärt sig förstå, vad vi vil- le med vår Mjölkdroppe, kommo de ekonomiska bidragen ganska tätt och F Ö B KYINNOB 3 - Vår rösträttsfråga.
Av Ann Margret Holmgren.
Under ovanstående rubrik h a r Göte- borgs Handel- och Sjöfartstidning av den 15 oktober en beaktansvärd ledan- de artikel.
Den utgår från att en sam- hällelig nydaning i närvarande stund pågår runt om i världen, vilkens syfte framför allt ä r att låta folkens själv- bestämmanderätt komma till uttryck i statslivet.
Folken fordra a t t samhäl- let skall så organiseras att deras vilja så direkt som möjligt.
blir bestämman- de för statens yttre och inre politik.
Och G.
H.
T. säger att vårt politiska liv, lika litet som något annat folks, lian undandraga sig följderna a v den samhälleliga nydaning som i närva- rande stund pågår runt om i världen, och att denna återverkan på v å r t sam- hällsliv redan förnimmes.
” Dess rikt- ning kan angivas med det enda ordet samhällets demokratisering. ” G.
H.
T. menar a t t S ~ e r i g e icke kan undgå den utan risken att ” få släpa på efterbli- venhetens olägenheter ”.
Vidare säges det, att den uppgift vi ha att lösa för folkstyrelsens främjan- de i vårt land, har formulerats med otvetydig klarhet genom de senaste årens utveckling.
” Det är den lika kommunala rösträtten, som väntar sitt förverkligande. ” Enligt vårt förmenande är det först och främst kvinnornas rösträttsfråga som väntar på sitt förverkligande, om man vill främja folkstyrelsens och de- mokratisera samhället.
Om den frågan gäller, i vida högre grad än om den lika kommunala rösträtten, de skäl som G.
H.
T. anför för en skyndsam behandling: ” Denna fråga ä r mogen för sin lösning.
Den har genomdisku- terats så fullständigt, att intet åter- står att i sak tillägga.
Den har utretts så grundligt, att varje konsekvens be- akt at s. ” Kvinnornas rösträttsfråga är dryf- tad i riksdagen under senaste 16 år vid behandlingen a v mer än 30 motioner och 2 kungliga propositioner, för att ej nämna den första motionen som väcktes för trettiofyra år sedan.
Ut- redningar, gjorda på regeringsupp- drag, föreligga som bekant i digra VO- lymer.
Ingenting återstår som kan klarlägga saken mer än som skett.
N ä r G.
H.
T. anser det psykologiska ögonblicket n u vara inne för den kom- munala rösträttsreformen, så är i och för sig intet att använda mot denna uppfattning, t y ” tidsläget ä r allvar- ligt ” och vårt samhällsskick kommer a t t ” utsättas för stark påfrestning ”.
Detta är otvivelaktigt sant.
Likaså att ” alla de förstärkningar som kunna vidtagas i vår samhällsbyggnad för att den bättre skall kunna uthärda tryc- ket, äro a v behovet påkallade ”.
” Vad det f ö r oss gäller är att giva stora vi fingo så många små ” kunder ” som vi gärna kunde taga emot.
Sedermera fingo vi anslag a v staden varje år.
Nu h a r föreningen Kristianstads Mjölkdroppe utvidgats till Föreningen Barnavård och sedan ett år tillbaka ha vi i samband med Mjölkdroppen öppnat en Barnkrubba för 25 barn, från spädaste ålder och upp till skol- åldern.
Det ena goda förskjuter icke det an- dra, heter det ju.
För a t t så att säga slå två flugor i en smäll, bildade vi in- om F. K.
P.
R. en särskild avdelning, som på sina sammankomster sydde småkläder för Mjölkdroppen allt un- der gemytlig samvaro vid den kära kaffekoppen och under det att någon €öreläste en eller annan bildande ar- tikel eller upsats, som sedan livligt iiskuterades.
Av detta v å r t sociala arbete se vi n u ett resultat, och ett gott sådant, men annars vänta vi alltjiimt.
Elsa Stal.
grupper av samhällsmedlemmar vaa de icke utan fog anse sig äga rätt uti fordra. ” Denna a v oss lrursiveradc mening dela vi obetingat, blott man utsträcker grupperna a v samhällsmed.
lemmar till halva folket, nämliger kvinnorna.
Dessa kunna med fog ans€ sig äga rätt att fordra politiskt med- borgarskap i det land d ä r de nu bära en dryg del a v den tunga börda SOII: kriget i den mansstyrda världen hal vältrat in över vårt folk.
G.
H.
T. föreslår, att man inte skal ’ vänta till nästkommande riksdag, utar genast genomföra den kommunala rösträttsreformeii vid den urtima, et1 förfarande, som skulle bryta mot der vedertagna kutymen att begränsa s i g till förelagda inkallelsefrågor.
I extraordinara tider m å det vara ‘ tillåtligt a t t begagna extraordinära nietoder.
Men ställer man sig på denna ståndpunkt, då bör yrkandet rättvis.
ligen och konsekvent i främsta rum.
met gälla kvinnorösträttsfrågan.
Nå.
got större hinder a t t uppta denna frå- g a ä n den andra därför a t t den ii] grundlagsfråga, torde nämligen i själ- va verket inte förefinnas.
Vi anse i likhet med G.
H.
T. at1 ” när det gäller avhjälpande a v någol som i vida kretsar uppfattas som en samhällelig orättvisa, är tillmötesgåen- de på sin plats ”.
Och vi måste därför energiskt framhålla att kvinnorna i synnerligen vida kretsar, för a t t be.
gagna ett allt för svagt uttryck, hän.
n a sig ytterst orättvist behandlade g e nom att vara jämställda med samhäl.
lets mindervärdigaste i avseende å po.
litisk medborgarratt.
Kvinnomissnöjel växer dag för dag och utgör en långl större och mer frätande samhällsfara än männen vilja tro.
Vi äro dessutom övertygade om, att det vore en vins1 för samhället i dessa brydsamma tider om all den goda och ofta överkvalifi.
cerade kvinnokraft, som nu ödes upp j arbetet för kvinnans rösträtt, fortas1 möjligt kunde frigöras och utnyttjas j samhiillsnyttig och produktiv verk- samhet.
--- I detta ögonblick få vi den glada underrättelsen att G.
H.
T. icke upptog kvinnans valrätt bland önskemålen som borde genomdrivas vid urtima riksdagen, uteslutande därför a t t frå- gan är a v grundlagsnatur och därför ansågs icke kunna upptas till behand- ling vid urtiman.
F r å n sakkunnig1 håll säges oss emellertid att det för.
hållandet inte utgör något verkligt för- hinder.
Urtimans kortvarighet, som inte medger f ö r många frågors b e handling, är en långt farligare stöte- sten i vägen.
Kvinnliga stortingskandi- dater.
- Vid allmän s \) aghc .. norOvsitpt,ö3vransträng- i i n g och s v m n 1 v s b o t.
w I Kvinnor i två krigförande land begära fred.
Tgska sektionen av I.
W.
C.
P.
P.
- De ungerska kvinnornas aktion i september.
F r å n tyska sektionen a v I.
TV.
C.
P.
P. har svenska sektionen a v interna- tionella krinnokommitten för varaktig fred söndagen den 20 oktober mottagit Cöljande för dagssituationen betydelse- fulla telegram: ” Rädda världsfreden!
Understöd alla neutralas fredsaktion.
Endast en rätts- fred garanterar varaktig fred, natio- nernas förbund, avrustning och milita- rismens fall.
Tyska sektionen a v I. W. C.
P.
P. Augspurg, Heymann, Knischewsky, Nertelmeyer, Perlen. ” # Redan i september ha de ungerska kvinnorna satt sig i rörelse för att på- skynda freden.
Detta är det första 3ynliga uttrycket för ett fredskrav, som formulerats a v krigförande lands kvinnor.
Feministföreningen höll den 25 sep- tember ett möte i f. parlamentsbygg- naden i Budapest inför en talrik åhö- rareskara, som kraftigt gav sitt bifall till känna.
Ordföranden, Wilma Gliicklich, på- pekade h u r kvinnorna redan sedan Ikrigets början varit fyllda a v freds- Längtan, f r u v. Szirmay talade i alla ungerska mödrars namn till hela värl- iens mödrar, de se i dem icke fiender, blott kvinnor, som alla i lika mått lida under kriget och som längta efter fre- len.
F r u Rosa Schwimmer framhöll hur kvinnorna på ett mycket tidigt sta- lium kommit till samma resultat som sedan statsmännen.
Krigshetsarna, som aldrig ha folket bakom sig, äro le förnämsta hindren för freden.
Mötet fordrade hel, internationell xvrustning till lands och vatten och i luften, vidare att skiljedomsprincipen) inskränkt måtte godtagas, och p å det %tt folket kunde deltaga i bestämman- let om dessa frågor, nya val, kvinno- rösträtt samt tillsättandet a v ett freda råd, som skulle bestå a v i in- och ut- andet erkända manliga och kvinnliga Eredsesperter från alla lager i kunga- riket.
Till sist avfattade de ungerska kvin- norna ett upprop till mödrar i alla and att de måtte förena sig med dem kravet på ett nationernas förbund, 3å internationell avrustning och obli- catorisk skiljedom.
Det slutar p å föl- iande sätt: Mödrar till Tysklands, Frankrikes, Englands och Amerikas söner, mödrar alla land, vi anropa eder, vi vänta d e r t svar.
Upp till den sista, slutgil- iga segern, må vi med vår moderskär- eks förenade kraft besegra hatet.
” Kvindernes VAgerforening ” hade jämte ” Norsk Kvindesaksforening ” och en del andra föreningar sänt de olika politiska partierna i Kristiania en förfrågan huruvida de vor0 villiga att i å r uppställa några kvinnor som stortingskandidater i sitt parti, i vilket fall föreningarna ville stöda dessa kan- didater.
När intet svar inkom i tid.
beslöt Kvindernes Vzlgeiforening, som är politiskt neutral och som vill samla kvinnorna om sitt program, att ställa egna kandidater.
Nämnda blevo fil.
d:r Ellen Gleditsch och fabrilrsinspek- .ekreteraren Karen Platou som supp- tör Betxy Kjelsberg med fru Hanne eant i en annan krets.
Nykterhetspar- lsaachsen och d:r Kjolseth som supp- iet i Bodö och Narvik ha uppställt fo- leanter.
ografen Louise Engen som sin kandi- Emellertid uppställde vänstern Ag- lat.
ties Martens Sparre som kandidat i en På kvinnornas stora valmöte i Kris- krets, d ä r ingen sannolikhet fanns f ö r iania uppmanades kvinnorna att väl- hennes val.
Och högern uppställde a p å sina kandidater.
ROSTSATT FOR K P I ~ X O R 4 RiRs B 5 5 0 Allm.
6296 Malmtorgmaatan 6, StocRholm Söders ” English School ” Engelska lektioner och översättningar.
Erstagatan 26. alm.
Tel. Söder 36033.
Allnie I. Scott.
Vad har hänt Hedan sist?
E n ny kvinnlig stadsfullmäktig h a r Stockholm vunnit.
Det är f r u Ella Bil- ting, som inträder p å prof. Warburgs Plats.
F r u Billing är en verksam medlem i Stockholms F. K.
P.
R:s styrelse och landet dess- i hela utom kPnd och upplysnings- genom otaliga rösträtts- och möten.
För närvarande ägnar fru B. sig helt åt socialt arbete i huvudstaden.
I dagspressen har gått en notis av .lyd: ’ - se att ” författaren Algot Sandberg till J U - len förbereder en diger roman, ’ VamPY- ref, en psykologisk studie över moderna kvinnors känsloliv ”.
Kan någon a v e r läsa den notisen u t a n ett leende?
r ö r att utbreda kännedomen om lagför- till n y g i f t e m å l s b a l k ha trenne mö- ten hållits på initiativ f r å n kvinnohåll: dels föreningen Frisinnade kvinnor, dels L.
K. p.
R., Fredrika-Bremer-Förbundet och Svenska kvinnornas nationalförbund samt slutligen Moderata kvinnofö~bundet.
Vid de båda förstnämnda mötena hölls föredra- get av medlemmen i lagberedningen, fru Emilia Broom &amp; &gt;+i det sistnämnda av pre- sident Hj.
Westring.
E t t förtydligande av notisen i föregå- ende niimmer om den kvinnliga doktors- disputationen är av nöden: det var blott bland de kvinnliga lakarna, soni det dröjt femton år sedan d:r Anna Stechsen dispu- terade - det är icke sed a t t läkare i aii- mänhet disputera för graden.
Två kvinn- liga disputationer inom andra fakulteter ha ä g t rum efter d:r Stecksens.
En nationalinsamling h a r satts i gång i K. hjälpa Danmark f ö r a t t v i a K. F. unga, medellösa flickor.
K. F. u.
K:s föreståndarinna i Köpen- hamn, professorskan Ullricht, anser att hnndrade och åter hundrade unga kvinnor g å under i Köpenhamn f ö r att K. F. U.
K. inte är i stånd a t t bistå dem.
F ö r r än K. F. U.
K. i Köpenhamn f å r eget h u s med pensionat och restaurang kan ingen- t i n g verkligt göras i överensstämmeke med föreningens syfte.
Insamlingen h a r tillgått så, att tre d a g a r i oktober listinsamlare g å t t f r å n dörr till dörr i hela landet.
Man har h a f t 20,000 sådana listinsamlare och det finns gott hopp att dessa ShOla h a samlat det belopp, som återst8r f ö r att byg- get skall kunna företagas.
u. Birgittadagen Ute i landet, Askersunds F. K.
P.
R. firade Birgitta- dagen med ett samkväm, varvid den a v V. U. föreslagna resolutionen antogs och fru Frigga Carlbergs föredrag över su- san B. Anthony upplästes.
Grängesbergs F. K.
P.
R. firade Birgitta- dagen med ett enkelt samkvämsmöte för medlemmarna.
Därvid förekom bl.
a.
UPP- läsning av Frigga föredrag Om B * Anthony, den av v. u * utsända resolutionen cnhälligt antogs.
De ständigt felslagna förhoppningarna b i d r a m icke till a t t höja stämningen, men den känsla ax- gemensamt arbete, som Bir- gittadagen framkallar, blir dock en ljus- punkt i den dystra tillvaron.
Huskz.arna F. K. p.
R. firade dagen med offentligt möte P % föreningens lokal, d ä r föredrag om7-äslade med sång och musik.
Det första föredraget utgjorde en kort re- för Susan AnthonSs livsgärning N:R 17 P å högerns dörr bultar tiden.
Det ä r själva den antisociala andan hos högern, som är den djupaste un- dergrunden för dess oresonliga mot- stånd (mot kvinnorösträtten) skriver A. E-g i en ledare i Arbetet på Bir- gittadagen.
Högern har tillräcklig självkännedom för att inse, att genom- förandet av kvinnans politiska röst- rätt skulle innebära en förstärkning av de sociala och humanitära strävan- den, som stå i den mest skriande mot- sättning till de ideal, som hägrade f ö r Rudolf K j e l l h s inre öga den gången han i sällskap med Jespersson på DO- risborg väckte sin motion om spö- straffets återinförande här i landet.
Prygel- och polisstat har alltid varit förstakammarhögerns mönster för ett välordnat samhälle.
Men även på denna förstockade och förbenade högers dörr bultar tiden med dånande slag.
I världskrisens de- gel har mycket måst ned av Segt fast- hålla föreställningar.
Högern förstår, att en verklig seger för demokratien i världen icke kan, icke f å r ge rum f ö r ett könsstreck i fråga om medborgar- rätten.
Redan torde därför även de enklaste av högerns landsorts-tankare fatta, att med den ynkedom till av- slagsmotivering, som förebragtes av h r Lindman vid årets riksdag, ä r det icke rådligt att än en gång våga sig fram.
&amp; Ian gör sig icke skyldig till någon ogrannlagenhet, när man På- står, att högerns sista försvarsskans var uppförd av genom allbekanta mi- litära händelser livade förhoppningar om ett nederlag för demoliratiens kraf- ter i Europa.
E n saklig motivering för avslag förmådde högern icke ge.
Likt Cacus i Eneiden drog den sig undan i sin håla och utvecklade rök och töc- utpräglat undermåliga andliga habitus finns nog en gryende instinkt, att kvinnans sociala ställning undergått en genomgripande omvandling under de gångna decenniernas sociala omda- ningsprocess.
För oss socialdemolrra- ter med vår grundsyn på samhällsut- vecklingen och dess företeelser är kvinnans fortgående emancipation en naturlig yttring av den sociala om- skiftning, storborgardömets fullbor- dande av sitt segerlopp framkallat.
In- förandet av kvinnorösträtten är där- f ö r icke införande av en ny faktisk social ställning för kvinnan.
Det är endast en politisk bekräftelse på so- ciala förhållanden, som redan äro en verklighet.
Den borgerliga produktio- nens upplösning av alla gamla förhål- landen har slungat in kvinnan som mannens jämlike och kamrat på sam- hällslivets olika områden och arbets- fält.
Skranka efter skranka har fallit.
Sekelgammal könsvidskepelse har smu- lats sönder.
Storindustrialismens tide- varv har upprullat skådespelet av alla bestaende bands och traditioners upp- lösning.
På basis av den borgerliga produktionsordningens utveckling till allt större grad av självförverkligan- de ha familjens och därmed också kvinnans sociala uppgifter skiftat hamn.
När hon nu därför kräver sin medborgarrätt, kräver hon endast, att samhiillet i sin lagstiftning skall er- känna vad som faktiskt är.
Afen hon kan också med f o g hävda, att hennes meddelaktighet i medbor- garrätten skulle innebära ett ofantligt tillskott av erfarenhet och insikt i en mängd frågor, där vi än iiro skum- ögda.
Det finns stora områden av so- ciallagsiiftningen, där kvinnans med- verkan ä r oundgänglig.
Särskilt i Mycket talar därför för att höger- spörsmål, som röra uppfostran och partiet vid nästa avgörande skall humanitära uppgifter, kan helt enkelt kvinnans erfarenhet icke längre utan sträcka vapen ’ Även hos en grupp med vår högers våda undvaras.
och betydelse, och det a n d r a föredraget be- handlade ” Kvinnans arbete för fred, sedlig- het och nykterhet ”.
Dagens resolution an- togs.
Jöizköpings F. K.
P.
R., där förbud f ö r offentilga mötens hållande utfärdats, hög- tidlighöll Birgittadagen den 8 oktober med föredrag över Susan Anthony och den amerikanska kvinnorörelsen.
Birgittada- gen8 resolution antogs.
På båda ställena utdelades ströskrifter och tidningar samt Susan Anthonys porträtt.
Motala F. K.
P.
E. firade dagen med in- bjudna gäster.
Genom utförliga tidnings- artiklar om Susan Anthonys märkliga er- farenheter gjordes allmänheten till höger och vänster underkunnig om dagens bety- delse och rösträttsarbetets svårigheter.
F r u F r i g g a Carlbergs värmande föredrag gav oss själva j u s t vad vi behöva.
Sång och musig omväxlade med uppläsning a v Anna Maria Lenngrensdikter, allt konst- närligt illustrerat a v levande bilder.
Nora F. K.
P.
R. måste på grund av det n.
\ -.
mötesförbudet inställa det planerade firandet av Birgittadagen.
Korbergs F. K.
* ’ R. firade Birgittada- gen med e t t enkelt samkväm, vartill även en del icke-medlemmar inbjudits.
Festen, som alltigenom präglades a v god stämning, upptog föredrag om susan B. Anthony, musik, deklamation och För- instämde i Central- eningens styrelsens resolution.
nans nuvarande ställning i samhället, var- vid hon särskilt uppehöll s i g vid den nya äktensLapslagstiftningen.
Efter föredraget följde sång av f r u Lisa Eksell, Tranås, var- efter kaffe serverades.
Under mötets se- nare del bidrog f r u Eksell åter med flera vaclira sångnummer.
I n n a n festdeltagarna bröto upp utdelades en del rösträttslittera- tur.
Nyköpings F. K.
P.
R. firade 7:de oktober med ett enkelt men mycket angenämt sam- kväm å Församlingssalen.
Föredraget om B. Anthony upplästes av borgrnäs- tarinnan Märta Fant, och musik, Itfördes av fröken Ella Ström.
Sävsjö F. E.
P.
R. firade Birgittadagen med e n större fest i nya ordenshuset.
Fö- redrag hölls av fröken Ad &amp; Vetterlind f r å n Jönköping, som på ett livfullt och sympatiskt sätt skildrade susan Anthonys liv och verksamhet.
I siutet a v s i t t anfö- rande redogjorde tal.
i korthet för kvin- av målning, nation Smålands slrulptur anordnat och grafik en utställning i upp- sala födda eller bosatta kvinnliga konstnä- l e r, e j mindre än 18 stycken.
Utställnin- gen r a r sedan i två dagar öppen för all- niänhcten.
~ ö l F. ~ K.
P.
~ R. firade ~ b ~ dagen den 7 okt.
hos ordf., ~ b H b ~ ~ uver e t t 60-tal intresserade rösträttskvin- nor hade infunnit sig till mötet.
Sedan ordf. talat om den amerikanska kvinnofri- görelsens historia samt skildrat susan B. Anthonys stora, livsverk, antogs sedcrmera vidtog ett ange- nämt samkväm med musik samt sång av fröken Hel &amp; och uppläsning av fröken ~l~~ Lundgren.
~ i l l sist spelade några damer en för tillfället skriven teaterpjäs, ” olika lCvinnor-, som vann mycket bifall.
Umeå F. K.
P.
R. högtidlighöll Birgitta- dagen med samkväm i ordenshuset, varvid fröken öqvist uppläste e t t a v f r u Frigga Carlberg skrivet föredrag om Susan An- thony.
Deklamation utfördes a v fröken Ga- velin och pianomusik av f r u Anna Lund- mark.
U p p s a l a F. K.
P.
R. hade Birgittadagen ett lyckat mötc, talrikt besökt, varvid f r u Ellen Hagen talade om Susan Anthony.
1 samband med mötet hade F. K.
P.
R. på - SVENSKA FABRIKAT bjudna, firade Birgittadagen med ett för- eningssamkväm.
Kaffe serverades, och 6e- dan Frigga Carlbergs föredrag om Susan BD Anthony blivit uppläst, antogs resolu- tionen.
F. n. p.
R. hade ett enkelt sam- den i ’ oktober K. F. u- M- Före- d r a g hölls a v ordf., vilken upplaste Frigga Susan Anthony- Ef- ter föredraget antogs den av u. utsan- da resollltionen.
En av föreningens man- liga.
lektor Cavallin * redogjor- Sär- de därpå för d e nya ~ skilt vad beträffar makars inbördes rätts- liga stallning.
Därefter vidtog samkväm.
l-yäXjÖ %mm Birgittadagens Tesozufion har re antagits av f ö l j a n d e föreningar: Aln &amp; Anundsjö-Bredbyn, Avesta-Erylbo, Askerslind, Bollnäs, Borlänge-St. Tuna, Bro- by, Brunskog, Färgelanda, Hjo, Huddinge, Jönköping, Hanebo-Kilafors, Buskvarna, Kalmar, Katrineholm, Kiruna, Köping, Ma- riestad, Melleriid, %fjölby, Motala, Munkflo- högen, Mölnlycke, Norrköping, Oskarshamn, Persberg, Strängnäs, Söderköping, Sölves- borg, TännLs, Vallsta, Umeå, Uppsala, Vara, Vetlanda, Visby, Vänersborg, Växjö, Ystad.
Ett hem för sjuksköterskor h a r nyligen invigts i Köpenhamn.
Det är en stor, modernt inredd byggnad, som varit under arbete i två år.
Här f &amp; sjuksköterskorna bo, skilda f r å n det stora sjukhus, till vilket sjuksköterskehemmet är h a större vila av att ~ knutet.
~ Sköterskorna ~ helt skiljas bort ~ ~ f r å n de ~ sjuka, ~ den tid ~ de f å vara lediga, än a v att f å vila i själva sjukhuset.
Hemmet h a r en omklädningsavdelning, som delas i e n ” ren ” och e n ” smittosida ”.
N ä r sköterskor komma f r å n sin sjuhhns- tjänst, går hon i n i smittosidan och av- tager d ä r de kläder hon burit i tjänstgö- r i w e n, t a r ett bad och går Över till den ” rena ” sidan, d ä r a n d r a kläder vänta, och iförd dessa går hon sedan l u g n t i n i mat- Sal eller sällskapsrum och kan taga emot besök.
Detta system anses fullt betryggan- de i sanitärt hänseende.
Fyrtioåtta assistenter och fyrtio elever bebo f. n. hemmet, assistenterna ha var sitt r u m och eleverna bo tv &amp; och två i ett rum.
hommunal tvättanstalt för K ~ hamns sjukhiis, barnhem och vilohem har även öppnats, ” De kommunale Hospitalers Centralvasken ”.
Det har kostat %I million att men kommunen sparar p % cen- traliseringen a v tvätten 200,000 kr.
om året.
Rösträtt för Kvinnors sjuttonde nummer för 1918 innehaler bl.
a,: DHligt minne.
AV ouzzi Petiini.
VHra vänner.
Vetlanda F. K. p.
E. firade Birgittada- kvinnor och freden.
gen oktober med cn enkel festlighet, motivering för hela varvid FriFga Carlbergs biografi över s u - Kvinnornas löner På arbetsmarknaden behand- san 13.
Anthony föredrogs.
Resolutionen las pH den kommande fredskongressen?
.
antogs enhälligt och samkväm vidtog.
Medan vi vänta.
A V p78a, sta.
e t &amp; I ~ ~ ~,.
vänersborgs F. K. p.
E., där till Iöljd av VAr rösträttsfriiga.
AV Ann d l ~ g ~ H Kvinnorna i tva krigförande land begära Ired.
spanska sjukan offentliga möten äro på högerns dörr bultar tiden.
Stockholm 1918, Irsr Hteggströms Boktryekeri A.
B.
~ ~ ~
