# ID: svediakorp-per2667
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,004
# sentences: 467
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


STRATT FÖR VIN Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, MOTTO: Vi kunna ahhg göra sd mycket fär en stor sak som tn stor sak kan göra f * oss.
VII.
ARG.
I -- srårbotligare sår.
Men, säger någon, vi hade då fortare fått fred.
Kanhiin- da, men säkert på villkor så hårda, att ett nytt krig e j varit långt borta.
Nu har dock under dessa oerhört tunga och hårda år en enande tanke hunnit växa sig SA stark, att den e j längre kan förkastas såsom varande enbart en utopi - tanken p d ett izatiosicriaas förbuizd.
Man m å seclan hysa vilken mening som helst om möjligheten av a t t giva ett sådant förbund tillräckligt stor moralisk styrka f ö r att bestå ge- nom tiderna: ofrånkomligt ä r dock att ett förbund, representerat endast a v de olika rikenas inanliga befolkning vore intet förbund av nationer, endast en sammanslutning a v halva nationer.
S å bittert hava ocli alla länders kvin- nor lidit, så tappert och uthålligt ha de burit ovana bördor, a t t varken de själva eller de män som erkänna detta, skola finna sig i a t t kvinnorna läm- nas utan medbestämmanderätt över måttet av de offer som kunna fordras av nationer och enskilda.
Ett natio- nernas förbund, grundat på sådana principer, skulle inte få någon livs- kraft, ty det skulle sakna en av de för- utsättningar, som säges v a r a grund- läggande för dess tillkomst - m r j e folks lika stora ratt att göra sig gäl- lande.
Varje nation, som försummade a t t på sitt eget statsliv tillämpa dessa principer, skulle ju emellertid inom sig bryta emot förbundets bärande ide.
Ett är visst - vare sig ett natio- F. K.
P.
R. och filinen.
Ncigot om zad ai borde göra.
Det förefaller den, som skriver dessa rader, som om filmen och rösträtten skulle kunna bli mycket f ö r varandra.
Kanske har frågan a t t taga filmen i rösträttens tjiinst redan v a r i t före bland de ledande inom F. K.
P.
R., men som ingenting Nnnu trängt ner till clc breda lagren, ä r det förlåtligt, att vi som leva d ä r anse saken behöva påpekas.
Den synes m i g ligga så snubblande nära, a t t den lätteligen har kunnat ses över för andra, större mål.
Men filmens oändliga möjligheter bor- de väl tillgodogöras i en rörelse, som i ännu mycket högre grad räknar med oiindliga möjligheter.
Dctta är endast en Tink om vad som ä r a t t göra, icke någon systematiskt utarbetad plan, därför vill j a g endast ge några korta exempel.
F. K.
P.
R. ger ute i landet några förträffliga sociala Irurser.
På sina håll ä r intresset för socialt vetande redan G c k t och hiingrar efter mera, folk strönimar till.
Men på andra håll i a d ä g s n a eller kanhiinda efterblivna bygder finna föredragen ingenting a t t bygga på.
Man intresserar sig inte för barnavårdslagar eller n y fattigvårds- lagstiftning, n ä r man inte varit med nernas förbund kommer till stånd eller ej - försevilt kvinnorna skola kunna vara effektivt behjälpliga med a t t ” lö- sa de problem, som komma a t t uppst8 efter kriget ”, är det i sanning ” av vi- tal betydelse ” a t t deras eget rösträtts- problem blivit löst först.
Gerfrztd Törnell.
N:r 16. att tillämpa de ganila förordnin- garna, och inte tiiiiker sig möjligheten att f å något a t t göra med lagen.
Men annonsera en bioföreställniiig i en s %- dan bygd!
Folk skall komma vandran- de genom sjuniilaskogar f ö r a t t delta.
Varför skulle inte det sociala föredra- get annonseras med filniupptagningar?
Det vore inte alls omöjligt att skaffa bilder, som illustration av l a g a r m, då det giillei exempelvis barna- och fattig- vård.
Det skulle bli eii müktig predi- kan om barnets rätt och oni m:innisko- viirdet, om inan arbetade ihop en serie från barnhem eller fattiggårdar.
Ma- terialet ä r bara s &amp; oerhört rikt, a t t det bleve svårt a t t 1-ülja.
En sadaii uliiier- visning skulle folk förstå, den fastuar; meii människor, som icke h a \ - ana a t t höra föredrag tröttna fort, tappa trå- den eller låta sina tankar randia.
Vis- serligen iir det sant, a t t de behöva uppfostras a t t använda sin uppfatt- ning och tränas till tankeverksamhet och att filmen striingt taget icke gör någondera delen, nien den roar och rlicker intresse hos barnsliga sjiilar, som knappast nggot annat medel.
Och det ä r väl först och friinist meningen a t t f å ett grepp o m mliiinislrorna, a t t få dem att bli intresserade, innan man går a t t upplysa och påverka dem.
Praktiskt taget borde filmens an- vändning för 1 ’.
Ii;.
P.
R. icke heller stiilla sig omöjlig, ty våra stora film- bolag h a på sina program upptagit de sociala filmerna.
Svenska Biograftea- tern har en s. k. social serie, soin nå- gon gång föielibinmit på bjografpro- gramnieil, men en stimulans a r denna del av filmbolagens verksamhet skiille siikert icke skada.
Och genom en stöt utifrån, genom a t t F. Ii;.
P. II.
visade sitt intresse för filnien skulle nog åt- skilligt kunna vinnas.
Goda idber ha alltid utsikt a t t vinna gehör hos veder- börande.
I propagandasyfte borde iiven film- dramerna 1; iiiiiia koinnia i åtanke.
Vem författar eu rolig röstriittsfilm.
full ax ’ f a r t och liv?
Våra svenska sinåstäder, diir så många pampiga, duktiga kvin- nor litföra små stoi7-er1; i miniatj-r, h a ctt överflöd av obrukat stoff i den vä- gen.
De sociala dramerna av mera all- varlig laggning skulle med största lätt- het kunna ryninia åtskilliga rösträtts- moment, om dessa behandlades var- samt.
Det vill saga, om F. K.
P.
R. k a n finna en mecenat, som bekostar en rösträttsfilni, kan j u en sådnii få göra propaganda från första tavlan till den sista.
Men i så fall blir det kanske svårt a t t placera filmeii i den allmän- na marknaden, och det skulle väl ändå v a r a huvudsaken.
Pilnibolagen måste j u riikna iiveii med den internationella marknaden, och hiir ligger otrjvelak- igt en svårighet.
0111 Allas lika rätt.
Genom dagspressen har gbtt ett med- delande att presidenten Wilson i ett anförande till senaten påyrkat röst- rättens utsträckande till kvinnorna, emedan deras rösträtt ” vore a v vital betydelse för ett framgångsrikt full- följande a v kriget.
Detta vore, yttrade presidenten vidare, ett folkets krig, och folket ansåg a t t kvinnorna skulle spela sin roll i allmänna angelägenhe- ter vid männens sida, jämnställda med dem.
Presidenten betonade det fak- tum, att England redan gått före p å denna v ä g genom att utlova lika röst- rätt f ö r kvinnor.
Kvinnornas ener- giska ansträngningar vore också nöd- vändiga för a t t lösa de problem, som komma a t t uppstå efter kriget. ” Det är ett krasst bevis p å vad som rört sig i tiden under krigsåren, detta a t t kvinnornas rösträtt anses v a r a a v ” vital betydelse för ett framgångsrikt fullföljande av kriget. ” Våra mo tstån- dare ha alltid talat om att vår plats ä r i hemmet, d ä r vi h a vårt ” av naturen anvisade ” verkningsfält.
S j ä l r a h a vi byggt våra röstrattskrav bl.
a. p å det faktum, att just denna vår mångtusen- Ariga verksamhet har öppnat v å r a ögon för de många bristerna i det sto- ra samhällshenimet.
Och vi tro att v å r erfarenhet skulle kunna bli till Iiytta, diir det gäller att råda bot på dessa brister.
Då vi framhållit detta, har nian ej velat lj-ssna till v å r a ord.
Men nu, d å det gäller a t t förlänga vål- dets makt, så allt större dödsskördar öka antalet sörjande änkor och möd- rar, nu höjes den ena rösten efter den andra med ropet om den ” vitala bets- delsen ” a v kvinnornas bisthnd.
Detta låter som en bisarr paradox, men hüra vi noga efter, märka vi a t t de underliga orden i själva verket in- nebära ett erküniiande a v just den sammanhållande giirning, som alltid varit, är - och det må vi hoppas - alltid kommer a t t förbli kvinnornas speciellt kvinnliga uppgift.
Ty om e j kvinnorna stått redo a t t hemma träda i de bortdragande männens stälie vid plogen, i ämbetsverk och verkstader, så hade samhällsmaskineriet stannat och kriget slagit ännu djupare, ännu 1 STOCKHQLM, 15 OKT.
1918
ROST-TT Morgondagens engelska.
FOB BXIHHOB ntkommer den 1 och 16 i var m h a d.
Redaktör: VERA s. KRBUEE.
Redaktion och Exp.
: 24 Briiukebergstorg 1, Redaktionstid: onsdag och lördag k1. '
i s 3- ', ' t4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
8600.
Allm.
tel. 14729.
Telegramadress: =trätt, 6toc ' kholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1918 Kr.
2:50.
4:e kvartalet 75 iire.
Löanummer 15 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom poeten eller genom in&amp;ndande av kr.
3: 05 i p o s t a n v i d n g till tidningeus exped.
Annonspris: 10 öre per mm.
A sista sidan, 15 öre il de övriga.
Tid läiige tids annonsering rabatt.
~.
._ .- R N:R i6 BÖSTBÄTT FÖB E Y I H H O B 2 6 S T R &amp; TT S B Y R A N 24 Brunkebergstorg I, Stockholm Allm.
tel. 147 29.
Rikstel.
86 00.
Öppen vardagar kl. 1-4.30 e. m.
L.
K.
P.
R:s sekreterare träffas personligen kl. 1-3 e. m.
Till sist ett ord om filmens Iiisto- riska Letudelse.
Yad skulle vi icke n u ge för att iiga t. ex. den internationella röstriittskoiigresseii i Stodiliolm 1911 på filni?
Och j u längre tiden skrider, j u större T-iirde får ett dylikt dokn- ment.
Ett centralstyrelsemöte, d i r re- presentanter från hela Sverige samlas, borde icke hållas utan att filmkameran hade upptagit deltagarna.
Som aktua- litet kan en sådan bild risas öT-er hela landet den veckan, då mötet hålles, och många ointresserade, som kanske trott, att de srenska kvinnornas rösträttsrö- relse var ihjiilslagen al- Första kam- maren för länge sedan, skola där få ett vittnesbörd, att den Ierer.
Äninet filmen och rösträtten inbju- der till oändliga variationer, men j a g säger som Roxane i Cyrano de Berge- rac: - C ' est le th&amp;me, brodex mainte- nant.
Elisabeth Kvey-La&gt;ige.
Vad har i i h t sedan sist3 Fru Loitise Flodin frllde nyligen 90 år och blev v a r m t Iixllad.
Fru Flodin 5r r å r första kririnliga boktr '; ckare, konstfön-ant, som det hette på liennes tid.
Hon har stilla och försynt, som hela hennes väsen är, h ä r brutit en viig och detta på.
en tid, d å det steg Iion tog v a r niycliet ovanligt.
Hon b ä r sina 90 itr med licder, spünstig, intres- serad och framför allt vördad oeli varmt avhbllrii av alla, som h a f t förm5iien f å komma i beröring med lienii ?.
t 1 okt.
avc1ii ':: des i Kiiniln en a n d r a dyr- tidskurs i ni; itlagning (samt delvis kon- servering), iiiiordnad genom F. K.
P.
R.
!
inen med ekouomiskt bidrag ni- kammunen och enskilda.
I de bKda kiirseriia ha sam- manlagt 156 elever med stort intresse del- tagit.
De flesta elercrua lin varit fahriks- arbeterskor.
De h a varje kväll f å t t ett grundligt må.1 m a t pB t r e rlitter f ö r sin lilla kursavgift, 50 öro p r lektionsdag.
Initiativet iir taget av E '.
K.
P.
E. Kii far kommunnen t a g a !land om den allmän- nyttiga saken.
.
i E n kvinnlig Iäliärc som diopnterar för doktorsgraden ha vi icke haft, sedan d:i Anna Stoclis6ii för femton iir sedan för, srarade en avhandling, icke heller alla dc manliga liiliarnä disputera för sin grad.
Den femte oktober ägde en doktorsdispu.
tation r n m på Karolinska institutet, dS doktor Gerda Uddgren försraradc sin a v handling " Eiuige Erfahrungen uber dit Therapeuthisehe und diagnostishe Bedeu.
t u n g der Milchinjektionen bclionders ir der Ophtalmologic ".
Den stora föreläs ningssalen var fylld av en intresserac publik, äldre och yngre läkare, manlig2 och kvinnliga, sjuksköterskor m. fl.
Dispu tationen var ovonligt grundlig och inne hållsrik, den varade i fem timmar, mer intresset car hela tiden lika spänt.
Tandläkare Fanny Steenhoff-Hopten den redan beviljade rösträ Ha % f ö r kvinnor influerat den politiska situa- O d e n g a t a n 84, 1 tr. tionen i England.
klottagning 3-4 och efter överenskommelse.
iver 30 år f ü rösta, under det att män Telefoner t.
P.: Riks 146 38, hllin.
283 42.
London, 30 sept.
1918.
De engelska kvinnornas politiska 1 % 18 år - så vitt de e j äro tiggare, jtiilhiiig håller på att grundligt och) rottsliugar eller sinnessjuka - ha maljbt förbättras.
Den begränsade &amp; trätt.
Ej heller vidrör resolutionerq röstriitt, som redan beviljats dem, har: n annan orättvisa - att kvinnor e j firades som nu veder- b; vdligen influerat åtminstone två a v iunna väljas till parlamentsledamöter h g Birgittadagen e t ä r över hela landet som de sven- riksdagapartiernas - det liberalas och iller ha rütt att rösta i parlamentet.
Det liberala partiet har avfattat än- ska kvinnornas rösträttsdag.
Irbetarepariiets - Talprograni och då I Stockholm högtidlighölls dagen tiden för valen näi * mar sig, skola vi iu en resolution, som rör en mera titan tvivel f å berittna ett liknande iomplicerad früga.
Denna resolution med ett möte pü K. F. U.
M., d ä r dr. inflytande på det konservativa pro- ' örordar, att de gamla fackförenings- Yzilli Petrini talade o m den kvinna, åt) cstänimelserna, vilka a v patriotiska d k e n s hedrande 1918 å r s Birgittadag grammet.
E n paragraf i det liberala partiets; kiil med någoii tvekan upphävdes med var anslagen, Susan B. Anthony.
Sa- irbetarepartiets bifall, skola åter- len var fullsatt.
Efter föredraget vid- ralprograin lyder sålunda:, ' Ula Önskemål, som uppstiillts i; tiillas i sitt gamla skick.
Det finns tog en konsertavdelning med biträde vår (det liberala partiets) resolii- nånga och vägande skäl mot ett dylikt IV f r u Weiss, f r u Åkerberg, fröken iterställande, skäl, vilka äro baserade Brundin och fröken Märtha Ohlson.
tion, avse livinnor likaväl SOIII Talet blev en rekapitulation a v den iniin ...
Vi anse, att särskilda åt- 1 % den stora erfarenhet, som man sam- giircler måste vidtagas för avskaf- a t under liriget.
Kvinnorna iiro obe- smeriiranska rösträttsrörelsens histo- fandet av alla artificiella restrili-; ekligt fientliga mot ett återställande.
ria, som har sin upprinnelse i antisla- tioiier a r kvinnornas möjligheter.
" invndskälet för kvinnornas opposi- rerirörelseii, och som s å starkt perso- Särskilt aiibcfalla vi, a t t alla ar- ioii mot facliföreningsbestümmelserna nifieras i just Susan B. Anthony, som hrtsfiilt måtte öppnas för kvinnor ir, a t t dessa förordningar avfattats verkade fiirst som ivrig abolitionist h utan någon tanke på kvin- wh sedan efter 1852 som röstriittskäm- på samma rillkor som för män, ~ c antagits iornas intressen.
Detta förhållande ä r pe - 5iicla till 1906, då hon arled.
DA ridare tilldelandet av uiiirersitets- grader p i l i k a rilllior för niiin och iu förklarligt, ty före kriget x-oro ju hade, som våra läsare kiiniia till, fyra i Amerika verkligen genomfört kvinnor, iillåtelse för kvinnor att iririnoriia ej sysselsatta i ens tillnlir- qtater 1- _. innornas rösträtt.
I närvarande taga del i skipaiidet av lag och nelseris samnia grad som nu med ar- riitt, en revision av lagen om för- lete, som fordrar särskild utbildning.
itund iiro dr 17,och i dessa dagar tycks iiiyntlarskap över barn och lilistiil- Rviiiiiorna anse, att återställandet av kvinnorösträtten bli helt genomförd i ligliet niellan könen inför gifter- le gamla facliföreningsbestämmelser- Förenta staterna, enligt vad presiden- ia i sin helhet slriille komma att iite- ten Wilsoii nyligen låtit förstå.
- Vi måls- och skilsmässolagarna.
Den sats, som omnämner tilldelandet iliita dem från många arbetsfält.
De- hiinvisa f. ö. till dagens ledare i denna a v iinirersitetsgrader, syftar blott på I * as invändningar äro riktiga, ti- erfa- fråga ar f r u Oertrud Törnell.
de äldre universiteten i Oxford och renheten under kriget h a r risat, a tt Cambridge, yilka i stiiilet för att giva iviillior kunna viil utföra liven sådant kvinnor en grad blott ge dcni vissa irbete, som fordrar särskild utbildning betyg.
De yngre universiteten tiller- lfter en jämförelsevis kort läroperiod.
Deii femte oktober bad Tyskland känna Iiviiinor graden på alldeles sarn- Men denna fråga iir e j så enkel, som president Wilson direkt om a t t taga ma rillkor som män.
J a, om de ej re- len fiirst synes, och den fordrar talit- Bvägabringandet av fred i sin hand Kvinnorna liunna dan gjorde det, s % skulle de utan tvi- tiill behandling.
vel ha tvungits härtill nu, ty den stora iomnia i den obehagliga stiillningen, och om omedelbar vapenvila.
Den dagen iir en märkesdag.
efterfrågan på läkare, tandläkare, lä- ttt de gå de arbetsgivares ärenden, rarinnor etc. skulle aldrig ha kunnat som till vad pris som helst - även om Händelserna utveckla sig nu sa fort, tillfredsstNllas, om dylika hinder stått 3riset skulle innebära brytandet a v att vad som skrives ena dagen h a r för- i vägen för eventuella kvinnliga stu- liinistiirens givna ord - önska tillin- etgöra fackföreningsbestämmelserna iindrats eller framflyttats, n ä r det denter.
Den enda viktiga bana, som x-arit ich på samma gång alla de skyddsåt- skrivna läses.
Men deii femte oktober alldeles stliiigd för kvinnor - och som ziirder, som arbetarna så småningom koni dock, efter en omvändning i alltjämt förbliver stängd - ä r clen jn- ich med så oerhörda uppoffringar Tysklands inre ledning och genom ridiska banan och i sammanhang där- skapat.
prins Mali av Baden, erliiind som en med de talrika administrativa platser Inflytandet !iven av den beviljade in- till rilka blott jurister utiiiimnas.
Det- skriinbta röstriitteii, vilket, som vi nyss man nied \ - ida, humana och frihetsiv- ta iir en allrarlig och f r å n den natio- ha sett, tviingit det liberala partiet att rande vyer det första fredsbud, som nella duglighetens synpunkt högst be- franilligga sina önsliemål, har också Iiit en låga av hopp tiindas i allas hjär- klaglig begränsning a v kvinnornas Cramliallat en resolution f r å n arbetare- taii, det första otvetydiga fredsbudet, verksamhetsfält.
Det ä r speciellt på partiet, definierande dess ställning deilila restriktion, som det syftas i den gentemot kvinnorna.
Detta utlåtande utan militarisliclia fanfarer och un- ovannämnda resolutionen.
7r mera riittframt och r a k t pü sak lin derförstådda reserratioiicr, ett bud om Den sista punkten i resolutionen Jet liberala partiets.
Arbetarepartiet fred blott för lidande niliiiniskorf hänsyftar på den orättvisa behandlin.
anbefaller ivrigt i sitt valprogram, att Skiill.
gen a v kvinnorna inför giftermåls.
så snart parlamentet sammanträder, Prins Mas av Baden, tysk rikskans- och skilsrniissolagai-na (då kvinnan e: P t t kortfattat lagförslag måtte fram- ler, formulerar fredsönskan med bl.
a. alltid har r ä t t a t t själv handha sir liiggas och genomdrivas i både över- egendom eller att kvinnan till exempel huset och underhuset för att göra kvin- dessa ord: ej har r ä t t till skilsrnässa, fast " a n man.
nor valbara till parlamentet och g e J a g h a r tagit detta steg p b vigen till nens otrohet lian bevisas, då däremoi dem r ä t t a t t rösta där.
(Härvid förut- förlossandet av icke blott Tyskland och kvinnans otrohet anses som tillräcklig sätts j u lika rösträtt för kvinnor och dess buridsförranier, utan ären a r hela den orsak f ö r beviljandet av skilsmässa pE män.)
Om detta lagförslag blir anta- srdan Hr tillbaka under kriget lidande mannens anhållan härom).
Det ä r a \ get, komma r i mühända att f å bevitt- mänskligheten även a r det skälet att j a g särskilt intresse a t t observera de orda na en strid mellan kvinnornas och ar- tror, a t t de pB folkens framtida lycka rik- lag, i vilka paragrafen avfattats.
Der betarepartiets intressen, ty majorite- tade t a n k a r som h r Wilson förkunnar full- talar om köncns likställighet inför la ten a v de kvinnor, som komma att ständigt s t å i harmoni nied de allmänna gen, men omnämner e j någon reforE drabbas a v återställandet av fackför- föreställningar som behärska iven den av skilsmässolagarna för att underliit eniiigsbestämmelserna, äro just de, nya tyska regeringen och med den vårt t a erhållandet a v slrilsinässa.
Detta iii sam för närwmmde ingen rösträtt ha.
folks vida ö-verviigande flertal.
en fråga, d ä r endast erfarenheten kar Hur fredsbudet definitid skall mot- I en kommande artikel hoppas för- \ - isa, vilken ställning kvinnorna kom fattaren a v dessa rader a t t f % n " arma- tagas, vet man ännu icke.
Men freden ma att inta, och det är säkert förhas re beröra förhållandet mellan kx-innor- tat att anta, a t t kvinnorna i Englanc na och arbetarepartiet och att under- ä r icke läogre så långt borta, så föga skulle komma att påyrka något lossan söka mera utförligt den ömtåliga fr&amp;- skönjbar som den hittills varit.
de av äktenskapsbanden.
Vi stå inför utsikten till slutet och in- gan om konflikten mellan deras in- Meii ehuru den ovannämnda resolu tressen.
f ö r början till något nytt, den nycia- tionen vid första anblicken kan tycka!
E. Classen.
ning som blir en tvungen sak i Europa.
tillfredsställande, så gillas den inga Den nydaning som skall kriivas a v de lunda a v de organiserade kvinnorna E n hbr a r kvinnliga flygare h a r i dagar- tusenden, som vända hem, förödda och ty den omnämner e j ens den mest slå ende orättvisan - att blott kx ' w m o ' na bildats i Italien.
blödande, till förödda och utsvultna Sveriges äidsta, största o. bast hem och som skall krävas av kvinnor- renommerade s p e c i a l a f f ä r i na, vilka, n ä r räkenskapen skall göras upp, måhända skola befinnas h a varit Kungl.
Hoileverantör- de som lidit mest a v de e r a Grens Rikst.
429 3, A.
T.
5048 Prorert land~ortens~ndasgratioo franco.
blodiga äventyr.
Hal.
Birgittadagen.
Deii femte oktlober.
- A,-Ba JOHN V, LÖFGREN &amp; C:O Fredsgatan Stockholm.
Siden- Ylle-Kladningstyger
N:R 16 BÖSTRÄTT F O B K U I N B O B Elegant keminkt tvattad och prilasad biix Ed kos@m, kiänning, h p p a eiier O v m: om densamma insändes till A hryh - _ biska Tvätt- &amp; Fääeri it E. GÖTEBORB Främmande lands kvinno rörelse.
Frankrike har tagit initiativ till e vädjan till president Wilson.
På föranstaltande av det fransk Nationalförbuiidet för kvinnorösträt hava rösträttsföreningarna i en ra allierade stater, nämligen Englanc Frankrike, Italien, Belgien, Portuga Förenta Staterna, Ryssland och Syd afrika riktat en skrivelse till presiden Wilson nied begiiran att han i ett a sina närmaste tal rörande världen demokratisering och nyorientering be tonar, att till denna nydaning hör at i alla land kvi&gt;i,iornn 7n &amp; erhålla T Ö S ~ riitf.
Denna skrivelse överllimnades del 13 juni personligen till presidenten a en kvinnodeputatioii iinder ledning a. mrs Chapman-Catt.
Presidenten ga följande svar: " Jag har med djupaste intresse läs Edert budskap och det iir för mig et välkommet tillfälle a t t siiga, a t t jzi oförbehållsamt överensstämmer me (Eder däri, att den fullständiga ocl uppriktigt demokratiska nydaningen världen, som vi kämpa för och som v ä r o beslutna att till varje pris genom driva, icke iir fullstiindig eller tillräck lig om icke kvinnorna erhålla rösträtt Blott diirigeiioiii kunna världens natio ner till den koiiiniande generationen1 f ö r m h frigöra den offentliga menin gens hela ideella makt eller hela de1 ho obehindrade handlingskraften människorna.
Vad kvinnorna utriittat under denn: kris i rärldsliistorien liar varit ypper ligt och a v största betydelse.
Utar dem hade kriget icke kunnat genom kämpas, dess bördor icke kunnat bä ras.
Det iir hög tid a t t en del av våi tacksamhetsskuld till kvinnorna bli7 erkänd och betald och det enda erkän nande de fordra ä r rätten a t t få rösta Kunna vi riittmätigt förvägra den den!
Vad Amerika beträffar, hoppa!
j a g allvarligt a t t Förenta Staterna: senat skall besvara denna fråga på et förstående sätt, i det a t t den skall upp taga rösträttslagen i vår förbundsför fattning. "
Presidentens förhoppning gick, SOIT man vet, e j i uppfrilelse, lagfördagel blev avvisat.
- - _ - Illustrert Biografisk Lexikon.
Till jubileiimsutställning-en i Kristiania 1914 redigerades av Frcdrikke Mörck ett in.
tressant och digert verk, " Norske Kvinder " som gav en Icrande bild av Iiiir mycket all- männyttigt arbete Sorges kvinnor iitfört i s i t t land.
Sedan dess liar Kanna T i t h i ett biografiskt lesikon över tre tusen män och kvinnor ä r c n gjort kortfattade men etirde.
fulla meddelanden om en mängd kvinnor, X&amp;ot liknande detta lexikon borde, och llir visst ocks8, s n a r t göras i Sverige, diir det vimlar av dugande k r i n n o r på alla möj- liga offentliga omrgdeii.
Det skulle vara ett nöje att f % höra något om dem alla.
E n sådan g u l d g r u r a skulre därtill kiinna bidra till att minska h i n n o r s beklagligen SA ofta allt för stora brist på självtillit.
- --- E n av våra mest bemiirkta affiirskvinnor, chefen för Stockholnis uthyrniiigsbyrå f r u LiZZv Rosengren.
fyllde den 10 oktober 50 år.
Fru Rosengren tir en av de icke alltför många kvinnor i v å r t land, som intaga le- dande stiillningar inom affärslivet.
Vid sin halvsekelsdag k a n hon se tillbaka p å ett l i r fyllt av framgåiig-srikt arbete och har den tillfredsställelsen a t t det företag, vars le- dare hon varit i femton ar, kunnat utveck- las från en ringa början till allt större om- fattning och betydenhet.
3 En eblodil revolution till kvinnans förmån, Av Anne Fredligt, utan blodsutgjutelse, uta braskande annonser pågår nu i F Ö I enta Staterna en revolution med o a n a omfattning.
Kvinnorna hava begyn omdana industrien och industrien a t omdana kvinnorna.
Den vackra sagai om kvinnorna, vilka som en klass fö sig endast arbetar inom det egna hem mets lugna värld, håller på att son ett dimtöcken försvinna.
Probleme för de några få, vilka 08 grund al någon nyck eller pågot tillfälligt be hov arbetat utanför hemmet, komme troligtvis att lämniis till ridderliga ar betsgirare och viinliga halft offentli ga organisationer.
Otaliga kvinno iiro nu sysselsatta inom viktiga indu strigrenar, de arbeta icke för att död; tiden eller a v nyck tills de bli gifta utan de arbeta målmedvetet, då de ve ta, a t t landet utan deras arbete ickc skulle kunna fullfölja det stora krig i vilket det ä r invecklat.
Officiellt erkinnande av detta fak tum gavs (1 % i medlet av juli i Wash ington bildades en avdelning av indii strikvinnor inom arbetsdeparteinente och miss Alars V a n Kleecli, en kvinnr med stor erfarenhet inom industrien valdes till ledare för avdelningen.
Se nare i kraft av denna ställning erhöl hon säte och stämma i krigsarbetar niininden.
Det var först meningen, a t miss Van Kleeck skulle lämnas till träde till nämndens sammantriiden en l a s t då frågor berörande kvinnor i n 3m industrien behandlades och att hor k u l l e vara till hands snarare som et1 upplysande och tillrådande vittne är som en röstande medlem.
Men mim Van Kleeck visade nämnden, a t t indu h-ikvinnoprobleniet ä r ett arbetspro blem och icke en fråga om kön; ock a t t därför alla beslut beträffande a r bete berör hennes bransch inom ar.
betsavdelningen.
Sålunda blev hon Jermanent medlem av nämnden.
Strax dlirefter framlade krigsar.
Jetsniimnden i en resolution regerin.
$ens ställning i förhållande till använ- landet av kvinnor i krigsindustrierna Den upprepade ånyo sin tillit till de inordningar beträffande tid, löneför- iållanden och arbetsvillkor, vilka av irtillerichefen anbefallts i den rylitba - a ordern N:r 13.
Den kom med för-: lag till arbete, möjligheter, vilka voro, ärskilt lämpliga för kvinnor a t t er- S t t a miin.
Dylika arbeten förefinnes il1 största delen inom handelsvärlden.
l ä r kvinnorna kunna bliva bokhålla- ' e, försäljare och kontorister samt iven åtaga sig liknande arbeten inom ' abrikerna.
Kommissionen stiillde sig ivrisande mot tanken på a t t anstälIa ivinnor i barer och spelsalar samt in-) m gruvor, smälthyttor och stenbrott.
l e n förordade det a t t kvinnor skulle, öka inträde som arbetare inom offeiit- iga och halvoffentliga platser, sådana nom hotell och klubbar, samt söka an- tällning som hiss- och spårvagnskon- luktörer, dessutom förEäktade kom- uissionen frågan om lika betalning ör lika arbete.
E n a r miss Van Kleecks första iandliugar å iirnbetets vägnar var a t t itsända en kommitt6 av experter för tt besöka flera platser, d ä r kvinnor större antal vor0 sysselsatta med rigsarbeten.
Orsakerna till farhågor- ia om fabriks- och keiuikaliegifternas erkan på kvinnornas hälsa skiille örst undersökas.
Ty huru nödvändigt et ä n är att kvinnorna deltaga i till- erkningen a v krigsmaterial f å r intet rbete a v nämnden tillstädjas, vilket unde skada kvinnornas förmåga a t t - öda friska barn.
Vid Nont Holsoke (Massachusetts), n av de främsta högre kvinnliga läro- erken, har upprättats on skola, som a r i t i verksamhet efter det det ordi- arie studieåret är slut, denna skola tgör liksom en filial till Miss Van Lleeeks nämnd.
D:r Kristine Marn, OHagan.
artilleridepartementets hiilsovårdsix spektör, är dess ledare och vid denn skola hava fyratio kvinnliga officers r e erhållit en grnndlig utbildning, SOI gjort dem lämpliga för att kunn övervaka hälsoförhållandena blan kvinnor, som äro sysselsatta inom an: munitionsfabrikerna.
De som genom gått denna utbildningsanstalt skol iiven bliva i stånd till a t t lämna prak tiska råd till ledarna för fabrikern samt till dem, som handhava skötseli av vilorummen, marketenterierna oc1 arbetsi-ummen.
Dessutom skola de s till att vilotider givas och att alla des s a förordningar upprätthållas icke en dast inom fabrikerna utan även utan för desamma.
Det kan icke förnekas att allt d e t t regeringens övervakande a v de kvinn liga arbetarna inom krigsindustriei raslit skall inverka p å kvinnorna ställning inom alla industrigrenar Hurii vittomfattande de direkta resul taten redan äro synes blist av de n i brilter, soin örersviimma de daglig1 tidningarna: " Femtio kvinnor i Rocl Islancls tyghus ", " I Detroit motorfa brik utföres arbetet till 12 proc.
a- kvinnor ", " 8,oOO kvinnor tjänstgöra vi (Pennsylvanialin jerna ", " Flickor inon postverket ", " Kvinnor som handhav; polettbössarna vid de undgrjordisk: banorna ", " Xew York rekrytera 10,00 (kvinnor till polisreserven ", " Kviniio spinna drev ", " Företräde lämnas kvin nor vid metallurgiska laboratorier " " Kvinnor anställda som chaufförer vic arnien " och så vidare.
Inom krigsindustrien iiro n u i?
million kvinnor sysselsatta i Förent: Staterna och omkring 11 millioner är (med i avlönat arbete utom hemmet Det iir en ofantlig arm6 och den måsti oniidvildigen vaxa större under krige ocli kanske under någon tid efter k r i get.
Att dess uppgifter bemötas si medvetet och tydligt som den andrE stora armens i fiilt, är begynnelser till en revolution, lika vittgående son: len, vilken enligt Emersons påståendc skall bli den största, som någonsin ge nomförts av mänskligheten, - nämli gen den, genom vilken den allmänns skolan skall komma till och varigenon: iven de fattigas barn komma att er.
iålla arvedel inom intelligensens cärld.
Det danska kvinnornas hus.
T ' i ha fürut berättat om det Kvinnornas iiis, som skall byggas i Küpcnhamn, med bostäder för ensamma, själrförsörjande ivinnor.
De som bygga iir " KvinnornaE iostatlsbolag ", ordf. fröken Thora Dau- zaard, vice ordf. hovfotografen fröken Julie Laiirbcrg, fröken Thora Daridson ich soni juridisk rAdgivarc, dir. F. C.
3ohlsen.
Bostäderna bli enkelrum, men av en fIot- a r e tSp ä n nian innefattar i detta be-: repp.
Varje hyresgäst får ett vardagsrum ned a l l i ~ och ~ tambur och tekök.
De som cke h a dusch, h a tilIträde till ott a v de ex badrummen.
Vatten, gas och elektriskt jus finnes naturligtvis.
I ' crsonhiss och iinthiss - t y var och rn kan f &amp; full iör- diignad i s i t t " tekök " neriir8n det stora Löket.
Skafferi oeh cykelstall har var och ID.
Portvakten tar emot posten och lägger vars ocli ens brevlåda.
Det finns Sven ett intal giistrum, d ä r i mån ax- behov gäster; unna inkrarteras.
Varje hyresgäst tecknar en andel frHn 00 till 1.000, fiom f ö r r h t a s med 5 proc.
tummen komma sedan a t t kosta friin 2.5 il1 45 kr.
i månaden.
Låter dnt into härligt?
E n kvinnlig privatsekreterare h a r ame- ikanslia handelsministern, Redfield, skaf- at sig.
Det är första gången en medlem v amrrikanska regeringen h a r en kvinn- ig sekreterare.
Hennes namn är fru kgatho Stewart, hon iir till börden norska.
MmVid allmän sQaghet, ner \) osi ttzt,öQwansträng i i n g o c h s6rnnlvsbot.m L Kvinnorna och holländska parlamentsvalen.
För Rösträtt f. Kv.
av Nartima G.
Kraners.
V5ra Iiisare veta, a t t de holländska krin- iorna enligt den n y a grundlagon genom en iesxnuerlig inkonsekrens uppnått valbar- iet, men inte röstratt.
Emellertid är det ' olkets önskan att kvinnorna skola erkän- ias som s i t t lands medborgare.
Detta fram-: år a v a t t inte mindre iin 9 a v de politiska m r t i r m a, påverkade a-I offentliga opinio- ien ocli i a k t och mening att tillmötesg&amp;.
- iiljarna, hade s a t t upp 23 kvinnor på kan- iidatlistaii.
Aven kvinnornas platser på lessa listor visar, att m a n cerkligen me- iat a t t fil dem valda, ehurii icke e n enda ick platsen n r 1 - det är nämligen i Hol-: nd en redertagen regel att f. d. riksdags- niin skola ha denna plats.
Dr. Aletta Jacobs, ordförande i Hollando F.
K.
P.
R., var nr 3 på sin lista, f r u van Men-Klaar, vico ordf. i samma förening, - nr n r 4 p å sin, f r u Fjorden v a n der Vlies tod som n r 2 på de kristliga socialisternas ista.
Socialisterna hade ställt upp inte uindre ä n 7 kvinnor, av Tilka f r n Snze iroeneweg i Rotterdam blev vald.
Valet iigde rum den 31 juli.
Det v a r förs- a gången v i i Holland hade anledning att e verkningarna a v proportionella Fal, aii- nün manlig röstriiitt och röstplikt, tre re- ormer, som r a r och e n p &amp; s i t t s ä t t har lidragit till resultatet.
Antis förlorade inga tillfällen att håna vinnorna genom att t. ex. psst % att det nto ens ear en ptP hundra bland de hol- indska miinnen, som önskade se kvinnor parlamentet eller över huvud taget i det olitiska livet.
Rösträttskvinnorna, nnder- tödde a v pressbyrån i Rotterdam, bevisa- e det oriktiga i detta argument genom t t påpeka det faktum a t t den överväldi- ande majoriteten inom partierna hade vi- a t sin eympati genom a t t i s &amp; stor nt- häckning som rimligtx-is kunde begäras, e kvinnorna ganska goda iitsikter a t t bIi alda.
Resultatet av \ - alet betecknade en seger 5r romersk-katolska partiet och en än stör- e bkning a v socialdemokrater, varemot li- eralerna och deras många fraktioner för-) r a t i inflytande.
Därför är dct inte nn- erligt a t t den första krinnan i parlamen- .t kom a t t höra till socialdemokraterna.
F r u Suze Groeneweg är lärarinna vid en ensionatskola i Rotterdam.
Man k a n pyggt förlita sig p % a t t hon skall taga 11 vara både folkets och kvinnornas in- ' essen hos landets lagstiftare.
Hon anser e t överflödigt a t t upprätthiilla en orgs- isation som v å r t rösträttsförbnnd, som re- resenterar blott e n enda sak p % soeialde- iokraternas program, och är därför inte ied i detta, men rart rösträttsförbnnd sän- e henne dock sina hjärtligaste lyckönsk- ingar till valet.
Vid hennes namn hade itts 569 kors, men vid dr. L41etta Jacobs ade 1,919 Täljare s a t t kors.
Den holländska Ii.
K.
P.
R. förbereder u f ö r sina medlemmar över hela landet urser i nndcrrisning i medborgarplikter: h - rättigheter för att bereda sina med- mmar till stadsfullmäktigevalen, som äga im nästa rår.
Och med de olika partiernas hbllning till irmån för kvinnornas rösträtt - som den realitet cisade sig vid valen - kan det ko slå fel, a t t vi måste ft9 i n många Finnor i stadsfullmäktige nästa år.
Fröken Dagmar Neovius h a r bli-iit före- Sndars f ö r H ?llsingfors stads kortcentral, h brödbyr8.
BOSTRATT FOR KUlAilrilOfc 4 Rike 2550 Allm.
6 S 9 6 Birgittadagen ute i landet.
Ä r c n i högtidlighåliandct ute i Iandct a v de svenska krinriornas röstriittsdag inver- k a r den nu grasserande hiiftiga epidemien, i det a t t förbudet mot fester och samman- Milmtorgsgatan 6, S t o c R h o l a a komster flerstädes hindrat möten, som pla- nerats till denna dag.
Sulunda h a r Troll- hattans 12.
K.
P.
H. beslutit uppskjuta da- gen, Linköpings F. K.
P.
R:s femtonlrsju- bileum och standarinrigning h a r måst in- Engelska lektioner och 6vera&amp;ttningar.
Alm.
Tel. M e r 36036. hiberas, l ‘ ästarås, Göteborgs, Kristianstads Erstsgstan 26. och Malnaös F. K.
P.
R:s fester h a även Annie I. Scott.
måst inställas.
I K o r r k ö p i n g hbgtidlighölls dagen med ett samkvüm, varvid F r i g g a Carlbergs fö- redrag om Susan Anthoqy upplästes och resolutionen antogb.
PSa samma s ä t t firades dagen i Söderkö- p i n g s F. R.
P.
R., där även beslöts bildan- E n ö k n i f f g både k c a n t i f a t i c t och krali- det a v en syförening f ö r a t t ändra och laga tatiuf.
klädcr å t behövande.
Persbergs F. K.
P.
R.
ansåg det med an- Det är som om kriget givit kvinnorna armblgsrum, inte blott inom industrien, ledning av epidemien olänipiigt anordna d ä r hon nu i n t a r en annan, högre betald offentligt mötc.
Medleminarna samlades i sttillet till ett vanligt höstmöte, vanTid fö- ställning an förr, om ä n mycket iiterstår redraget upplästes och resolutionen enhäl- att rätta och kvinnorna alltid måste vara ligt antogs.
på sin vakt mot underbetalning, utom inom Skara F. R.
P.
11. firade Birgittadagen den m e r a privilegierade världen, d. v. S. med allmänt samkviim Barnträdgårdens den högre studerande ungdomen.
lokal.
Anslutningen till fcsteii Tar ganska Sommaren 1914 utgjorde antalet kvinn- stor.
Sedan kaffe serverats föredrogs f r u liga studenter vid de tyska iiniversiteten 1 ’.
Carlbergs skildring av Susan Anthonys blott något över 6 procent a v samtliga an- talet studerande.
Emellertid fick man re- dan då ett något annorlunda intryck i dc.1 konsten, utan iäkarvetenskapen.
Man kan filosofiska fakulteten.
Här växte undan för blott hoppas a t t det cfter kriget sliall för- undan antalet av kvinnliga studerande till unnas dessa kvinnor a t t skörda frukterna att t. o. ni.
utgöra hälvten och mer av hela a v sin ihiirdiga oeli t a p p r a verksamhet och att utvecklingen av det statsrirttsliga livet studentantalet.
Förhållandet mellan de manliga och i Tyskland efter kriget beredvilligt och för- kvinnliga kamraterna v a r kyligt.
De man- domsfritt skall giva kvinnorna tillträde till liga studenterna menade a t t de kvinnliga lärarestolarna vid universiteten, som de S A trängde s i g i n på ett område, där de icke länge hållits avlägsnade från.
i alla dessa andliga verksamhetsområden hörde hemma och talade med Överlägsen ringaktning om kvinnornas flit, som blott ha kvinnornas prestation och plikttrohet tycktes tjiina till att skyla bristen p å de varit utan vank och lyto och den felande andliga gavor de maskulina filosoferna till- förutsättningen: c t t årtusendes v a n a vid erkände sig själra.
facket, som mannen h a r gott av, gjorde Kvinnorna hade j u intet a n n a t a t t göra sig föga märkbar.
än f i n n a sig i detta.
Först tiden kunde De politiska kraven pPi kommunal och bringa en bättring i förhållandena och statsrättslig myndighet, som rests av Tysk- bana väg f ö r en rättvisare, fördomsfriare lands ledande kvinnor på sanima s ä t t som de rests a v andra lands kvinnor och i Dan- Wn.
Nu h a r kriget ingripit ändrande även i mark, Holland och England delvis blivit dessa förhållanden, och h u r?
uppfyllda, kunna sannrrligen icke förefalla Den yttre tavlan under en föreläsning mer iin rimliga.
I niAnga stora städers lir e n helt annan.
Om statistiken upply- kommiinalförvaltniiig h a r m a n verkligen Ber att de kvinnliga studenterna, f r å n att redaii funnit s i g föranledd att åtminstone 1914 ha utgjort 6 procent, sommaren 1916 tilldela kvinnor platser som rådgivande.
har stigit till att utgöra 23 procent, SA g e r Den själsarhetande kvinnan i Tyskland detta icke en riktig bild.
h a r icke kunnat ge krigsförhållandena en I själva r e r k e t äro kvinnorna numera SA särskild prägel som de kroppsarbetande, i obetingad majoritet, dd det gäller de stu- som j u 1Angt mer talrikt representera de dier, kvinnor föredraga, de som sortera un- bortdragna niiinncn.
Mcn de h a inlagt sto- der filosofiska fakulteten.
Det ä r en bild, ra förtjänster i s i t t landc.
kulturarbete och motsatt den som mötte en förr, som man Iångt ifrlii a t t h a blivit avskräckts eller nu ser.
Hörsalarna äro fyllda a r kvinnor.
brutna a~ det tillstårid, som råder i tiden, Det är de, som begagna Iäscsalarua och h a de skyudat a t t intaga de platser, som arbeta p å seminarierna.
Kvinnorna inte under de goda dagarna alltid motvilligt b a r a ” hanka med ”, de äro inte b a r a n ä t t givits dem.
Bördorna b ä r a kvinnorna.
men och j ä m t tålda, de b ä r a upp hela unden-is- de göra iippcnbsrligen mer ä n så.
ningen.
Och n u f r å g a r en maskulin skeptiker: h a r inte underrisningen fått läggas om?
Har Bra svarat.
inte nivån sjunkit?
H a r uppmärksamhc- Ledarinnan för ammunitioiisarbeterskor- ten under föreläsningarna taqit a v?
H a r n a i London, miss Barkcr, som iir en verk- den l ä r d a katedern blivit mera ytlig, äro lig mor för sina flickor och bistår dem arbetsprestationerna mindre rlirda ä n förr?
pü alla sätt, g a v ett bra svar liäronilagcn När dessa frågor samvetsgrant måste be- till den bcliante reaktionäre cliaurinisteii svaras med ncj - det är r ä l att m ä r k a en lord Sortlicliffc.
tysk professor, som g e r dessa vittnesbörd, Dü Jord Sortlicliffe gick igenom ammu- prof. Schücking i Breslaii - så k a n man nitionsfabriken lär h a n ha f r å g a t miss Bar- d r a g a slutsatsen diirur, a t t den period, da licr, halvt ckä~ntsamt, halvt imponera ’ d a v kvinnorna tolererades, är förbi.
De kvinn- arbeterskcstammrn: liga studenterna Iia i giirning r i s a t att de, - Menar n i a t t de liiir flickorna också i alla händelser då det gäller filosofiska ska ha rösträtt?
fakulteten, äro jämbördiga nied miinnen.
Och miss Barker s r a r a d c med ofclbar Hlirav följer även a t t man med a n d r a slagfärdighet: Ögon mdstc sc pS frågan om kvinnans ska- - H n r tänker ni hålla dem frdn den?
pande kraft på det retcnskapliga området.
A t t kvinnor befatta sig med rctenskaplig forskning är nu något vardagligt vid de Pd tyska f a r t y g h a nu kvinnor börjat tyska unircrsiteten.
Och under krigsåren arivändas till en sü hård syssla som eldare.
har det framträtt flera vederhäftiga och Det h a r iinder det senaste året v a r i t gan- goda arbeten, som presterats av kvinnor.
ska vanligt a t t Bockar och stewartar på Inom medicinen h a kvinnorna, därige- tyska fartj-g v a r i t kvinnor, men a t t de nom att de manliga läkarna maste till manliga eldarna ersatts med kvinnliga h a r fronten, f å t t en oanad tillströmning a r pa- e j förekommit förrän p å allra sista tiden.
tienter.
Flera av de tyska kvinnliga fä- Till Gävle h a r i dagarna inkommit en stor k a r n a ha stigit till kliniska ledare och tysk ångare, vars hela eldarpersonal ut- mAnga av dem h a t j ä n a t icke blott läke- gjordes a ’ v 15 kvinnor.
Söders ” English School ” Den akademiska kvinnliga världen i Tyskland.
N:R 16 liv och vc~rhhamlic~t, varefter rcsoiutionen ii antog \.
Eii del rösiriittslitte- r a t o r utdelades, inriaii dcltagnriia i sam- h \ iimct bröto u p p.
upplästes T ’ ePtkirzde F. K.
P.
R. firade till följd a r traiiksrårigheter Birpittadagen i Visby.
Ef- ter uppläsningeu av Frigrra Carlbergs för- triifflim broschyr om Siisan Sntliony an- togs resolutionrii enhälligt.
GuiTZe F. K.
1 ’.
R. firade dageii med ett föredrag om Siisan Ii, Anthony, hållet a r fröken Lisa Pihlhlad, varcftcr rrsolutionen antogs.
Mötets scnarc del hade formcn a r ett SaNliriiiU, varvid musik utfördes a v fru HofrEn.
I VARJE SVENSKT HEM bör finnas en svensk, solid, Iättgiende och beprövad SqmasI !i.tr K~c~ttZa r.
K. I ’.
i&lt;.
firadc dagen nied en agitationsiest i ordeiisliiihct \ - ega.
Piibli- Iicii hälsades TIilhoninicii av fröken Mes- terton, üäbyluiid, varefter clcii med flaggor och blommor klädda tlilarcstolen bestegs a r fröhen Otilia Fernander, Orebro, som i ett som av föreningar ItEnats, torde, om den livfiillt och iiitrcsscriickande föredrag gav nii ej användes, återsändas till r u shildring a v Siisaii Authonys ocli a n d r a Fru MALLA GRONLUND, framstående kvinnors llamp for den kuiun- Leonardsherg, FISKEBT.
liga rösträtten.
Efter föredraget följde så s å n g ocli niiisik av frökcu Emmy A4nclers- son och organistrii Georg Hall, omväxlande Ett hälsovårdsdepartement.
mcd npplnsiiiiig på vers och prosa a~ frök- tycks man ni1 skola fA i England.
n a r n a Blestcrtoii oc ’ h Frriiandcr.
Det Yr bclöiiingrn för många års ihLr- digt arbete fråii rösträttsliriiinorras sida, Till Rösträtt för Kvinnor inlam- som viiines harmcd, skriver The Common Cause.
H u r ofta ha dc icke påpekat att nade böcker.
hemmcri - kvinnans ” sfrir ”!
- böra göras S 6 g r a d r a g tir fabrikslitiet.
A r Ellcn Pet- mera som kvinnorna vilja lia dem.
Hur tersson.
Tidens förlag.
P r i s 75 öre.
ofta h a de inte framhållit a t t lrvinnornas Den är Ilist pH mindre iiii en tiinmr, den- medrerkan beliörs när det gäller frågor na egcndomliga lilla bok, som givit sig u t som röra bostadsförlisllaiidcn!
Hur ofta h a i vimlet.
E t t nier ärligt och rörande prov de inte påvisat, a t t om Iiusligliet och na- på en god vilja a t t söka belysa e n sak tionens hiilsa verkligen finge höra till kvin- rättvist, h a r undcrtecknad knappt läst.
För- nornas sfär, nationens fysiska 1-älbefinnan- iattarinnan vill väcka de oretande till en de skulle bli bättre, matpFoblcmen skulle inblick i fabri1; sfliekornas liv - det som skötas biittre, trlingboddheten med därmed nian r ä l näppeligen k a n bedöma, om inan åtföljande samhiilleliga vådor skulle bli ii; te levat det nnder fabriksflickans egna mindre - liret på det hela taget skulle bli sociala förhållanden - och hon vill icke hälsosammare.
E t t hälsorlrdsministerium ä r något kvin- stöta bort någon med övermod eller hetsig- het.
Hon är därför niistan varsam.
Men norua länge kämpat för och det ser u t som j u s t i denna hennes aktsamhet i valet a v c m r i engelska kriniior skulle uppnå det, ord l i g i c r förborgad hennes d j u p a önskan a t t döma efter e t t väg and^ tal som stats- att u t r ä t t a något för sin klass, endast om ministern h i l l i t i 3fanchestrr.
den utomstående f å r intrycket av a t t hon -.
c är otriingt rüttris, menar hon, k a n den iitomstående 1; ita hennes or3 verka p å sig.
Någonting galet att rätta Och orden böra få rerka.
Författarinnan vet \ a d hon talar om.
Köp boken och läs kallar The Wonian Citizen med fullt fog ocli läs om en hlass av tiisriital kvinnor det faktum a t t m a n lir skolorna i Mas- sachusetts tagit intc mindre ä n 50,000 barn och medsystrar.
TJ.
2 ’.
hr.
i fildcrn inellan fjorton och sexton k för a t t göra olika slag av krigsarbcte.
Praktisko w ~ g d o i n s s k o l o r I och I I.
Av O. H. Wa1di.n.
Tidens förlag.
Kvinnorna överrösta männen i en Allt r a d man Itan önska a r npplysning rörande lärlingsskolor, fackskolor, fortsiitt- stad i Förenta staterna.
ningsskolor, yrkesskolor etc. finnes samlat I Los Arigelcb, diir Gviiinorna h a full i dessa tu2 handböcker.
De meddela sko- rösträtt, finns det n u flera röstande kvin- lornas iindcrvisningsplarier, inträdesforll- nor än män, detta tack vare kriget.
Unge- r i n g a r och liirotider sanit ären uttalanden fär 30,000 manliga röstande h a g å t t u t i kri- av respektive komiiiittt5cr, som tillsatts för get.
För t v å år sedan röstade vid e t t all- a t t utreda frågorna om behovet a r skolor- iniiut \ - al i Los Angeles 170,000 kvinnor, na.
B6ckerna iiro sriliinda iiven nppslags- männen avlämnade 190,375 röstsedlar.
Times, som citerar dessa siffror säger: x r k för hocialt intresserade, liksom de, W k a iimna söka sig i n i ncgon a r sko- ” Kvinnorna äro utan tvivel i majoritet ” och tillägger ” de kandidater, som l ä g g a a n lorna, h ä r €5 alla beslied.
på de kvinnliga rösterna komma troligen Till H e n i n i d s kokbok liar utgivits ett d.t / r- a t t bli valda.
Kvinnorna komma att bli de ledande i år. ” t i d s s i ~ i) ~ l t l i i i c i A i t k r.
I: 60.
Austalter komnia a t t r i d t a g a s f ö r att Hemmets holibok var, på den tid det samla de amerikanska soldaternas röster, faiins mat a t t laga efter dess rece &amp; den dlir detta iir möjligt, men omöjligheten f ö r rederli~iftigaste a r alla, den iiian alltid tyd- soldater i Frankrihe a t t deltaga i v a r j e de till i kristiga fall.
Dyrtidscu~~plcmciitet kommunal- och politiskt val är uppenbar, har saiiinin palitlighet och ett biittre brtyg så a t t i många kommuner liksom i Los An- Laii inte gcs raclisltolaii i Uppsala, som a n - mlcs f i o ~ n i a kvinnorna a t t l i m a a majori- teten av röstsedlar.
srarar f ö r inneliållct.
.
Rösträttspjesen “ 1 o b i I i s e r i n i ”, ~ - ~ Den kvinna, hos vllken instinktlivet ännu är starkt o &amp; sunt, vars personlighet sdlunda har slna rötter djupt nere i livet - som icke endast betyder samhällslivet - hon förstifr också att urskioa vad tillvaron innerst med henne vill.
Hon inser när hon tjänar den bäst genom att stanna på en plats, där hon fyller sin personliga uppgift såsom en del av en famili eller genom att söka en plats, dar hon fyller nämda uppgift såsom en del av samhället.
(El / en Key.)
Rösträtt fSir Kvinnors cestonde nummer for 1918 innehåller bi.
a.: Allas lika rätt.
4 \ C e i f r d 70rneu F. K.
P.
E. och Almen.
A r Fhsclicfh h-T ?y Lange Morgondagens engelska.
Birgittadagen.
Vad har hänt sedan sist3 Den femte oktober.
En oblodig revolution.
it A M I P O Hngan.
Kvinnorna och de holländska parlamentsvalen.
A v Martina G.
h-ramers.
Den akademiska kvinnliga världen i Tyskland.
Bokrecensioner.
Stockholm 1918, Ivar HaggEtröms Bokmekeri A.
B.
