# ID: svediakorp-per2666
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,978
# sentences: 470
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
TT F O R &lt; NOR Tidning utgiven av Landsftjreningen f6r kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aidrig göra sh mycket, för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
TK-ÄZq- En av de siörstii som, Birgit t adag C M S kyinnio g e s t alt, re för niänniskor, att den kortsynta miingden förföljde henne för irreligio- sitet.
Hon levde p å jorden och i nuet, men f ö r en sak, som v a r henne helig, hon bar e t t kors, fast iiigen s8g det.
Hon h a r sagt rent ut, att vanligt prak- tiskt bondförstånd syntes henne mera värdefullt än alltför mycket him- melskt vetande - m a n kan förstå h u r ett sådant yttrande kunde tydas a v de pietistiskt lagda anglosaxerna.
Hon var en verklig amerilranska av pioniä- rernas sllikt, man kan, n ä r man söker göra sig en bild a v henne, inte 6e bort f r å n hennes ursprung, f r å n de sam- hällsförhållanden under vilka hon lev- de oph från slavrörelsen, som måtta ha satt djupa spår i hela hennes riktning.
Detta var hennes arv.
Till hennes in- dividiialitet hörde alla dessa egenska- per, som hennes vän från senare år, Anna H. Shaw, rüknar upp: hon v a r mångsidig, hade humor, mod, snabb- het, sympati, god uppfattning, styrka, överlägset gott förstånd, osjälviskhet.
Därtill kom att hon v a r relativt fat- tig, hon hade icke ett eget hem f ö r r än hon var 75 år och levde alltid knappt.
På sig sjülv tänkte hon aldrig.
DB hon för företa gången e n kväll sökte upp Anna Shaw, Iåg denna till sängs efter ett ansträngande möte.
Hon satte sig vid sängkanten och talade - om saken, alltid om saken.
H o n talade iv- rigt tills det dagades.
Då insåg hon plötsligt att Anna Shaw måste vila och i dörren frågade hon, om Anna Shaw inte skulle behöva en kopp kaffe?
Hon v a r då sjuttio år.
E n a v de detaljer, som bäst karaktä- risera hennes stålvilja är den, att hon v a r en i hela sitt liv driven talare, trots att hon ofta överfölls a v en för- lainniiig i stiinibanden.
Hon kunde d &amp; inte f B f r a m ett ord, maste tvärtystna mitt i en mening.
Anna Shaw v a r all- tid med, hon fortsatte dB talet - in- gen av d e m skrev sina tal.
På den ti- den, (15 Susan Anthony agiterade för h i i i t i o r n a s riittigheter, fick man å k a i liiirror inil efter niil och tala pa öppna platser i glödande hetta, nian fick tåla trötthet och törst, men alltid v a r a " brinnande i anden ".
Det ä r något a v en cowboys aenor i detta och det goda brutit väg, Franska re.i.olntioiien gjorde ingen- ring för kvinnorna.
Den gav dem lik- htällighet på schavotten, men n ä r det blev tal om a t t formulera och utföra " tie mänskliga rättigheterna ", d å glöm- des kvinnorna, trots a t t det dock i des- sa stormiga tider fanns röster, som påminde om dem.
I Amerika hade de mänskliga rättig- heterna proklamerats tidigare ä n i Europa, men också h ä r v a r det blott ~ n ä n s rättigheter, som räknades för iiiänskliga - i svliiingighetsförkla- ringen i776 räknas icke kvinnorna med.
Evinnorna gjorde sig påminta, men för lågmiilt, m a n hade inte tid med dem.
I Amerika hade m a n ett an- iiat förtryck, som högljuddare krävde sin lösning.
de svarta männens.
Och nr den jordmån, som antislaverirörel- sen i Amerika skapade, växte kvinno- rörelsen.
De svarta miinnen fingo med- borgerliga rättigheter, meu icke de vi- ta kvinnorna Och i sin kamp för de svarta männen, en spontan och upp- offrande kamp, skapad ur en kiinsla a v rättvisa, fingo kvinnorna lära, att just i denna kamp och efteråt blevo de iisidosatta som kvinnor.
Kvinnorna måste, medan de hjälpte de förtryckta negrerna, börja t a g a om hand sitt eget förtryck.
Vi veta det, det hör till de grundläggande dragen i rösträttsrörelsens historia - minns till exempel hiir på det stora antislaveri- mötet i London de amerilranska kvinn- iiga delegerade vägrades få vara med - för a t t de vor0 livinnor.
Vi veta det, men nutidens kvinnor ha siikcrt svårt a t t utan EII smula möda verkli- gen siitta sig in i hiir 1; riinltande detta var.
Än i d a g iir rashatet levande i .hncril; a.
An i dag ryggar den r i t a ameriknnen f ü r e n niirrnare beröring ined nogwn, han m 5 irara professor och teoretiskt aldrig sü.
erl&lt;i; iid.
Men iiar det ghllde kvinnorna, Lit0 de vita niänneii s::ia egna kvinnor fürödmju- kas och til1ba!
; es:itlas, under det a t t viirldel; genljGd a r indignation för dessa s2u1ina negrcrs s h l l, emedan de icke räknades s o m miiniiiskor.
1 S T O C K H O L M, 1 OKT.
1918 SUSAN il.
AKTHOSY.
Failure i6 impo55iblc.
(Su6an B.
Anthony.)
Att de amerilranska röcträttspionjä- rerna blevo kämpar i verklig iiieuing, det blir allt nima klart, sett mot bak- grunden av slnvrarelsen.
Och sett mot bakgriindcn a~ livet i detta unga land, där Susan B. Anthony en g h g i effi- gie briindes p9 ett torg och ett day- möte, (lär hon talade, hölls med detelr- livpolisen överzllt bland miingden och med en laddad revolver pü.
ordförari- lebordet.
r e m h m val '.
Siisan Anthony.
Man liar sett por- Lriitt av henne som ni~7cBet gammal, en rördnadsviird g a m m a l dam, som det måste h a Tarit gripande att hörn, rlå hon talade på möten iinnu vid M års ålder.
Men nian glömmer liitt att hon varit u n g och att just denna höga &amp; Ider tyder på stklkraft i ungdom och - maiiiiaålder, hade j a g så niir sagt.
V i salma j u ord fiir iletta begrepp hos kvinnor, den giingsc uppfattningen tycker inte o m att t:iiika sig krinnor i 20 -- 50-krsåldcrn som deras bästa, verk.-amniaste år.
Siisaii Anthony är iiite nfigon siiiil2 iaiit, som J-ngre röst- rätlik \ iniior füiicit rar ocli yiirdiinds- 1ij:dantie.
Einii ilr en ståtlig ialinni- ska, (.ii cge:idornlIgt i: ?pr$iglad ledar- b e g &amp; ~ i i i n g en, A J inna, soiii bidragit till ic !re blott att b y g g i tipp Ameriltas Ixinnor, iitan h:; gga npp sitt stora 1n:irI nicd alla debli ohgriiiisade möj- 5 &amp;: i e tcr.
Hon var av Lv ?kariXkt, en striing, i6rnlimlig familj friiii det iildsta Ame- rika Men Iieniies i ~ l i g i o s i t e t v a r så praktiskt inrättad på a t t giira det bätt- N:r 15..
N:R 15 BÖSTRÄTT FÖR KI (U1R; R ' OR En manlig syn på kvinnliga Barnmorskornas betryckta ställning.
intryck f r å n en ettdrig ristelsc i Grekland i krigstider Med en särskild nyfikenhet hade jag moi Dcn grekiska kvinnan!
J a g undrar, on sett bcsöket i en ammunitionstabrik med j a g mycket misstager mig, då j a g säger, at hyinnor som arbetspersonal,skriver författa dossa tre ord föra tanken p b raka profiler ren Aug.
Brunius i e n reaeartikel f r å n L o n veckrika dräkter och hög kultur.
Kanski don i Sv D.
Vi återge hans ' ord, emedan d föra de också en och annans tanke tillbakc på s i t t sätt belysa en ny företeelse ' i världer till den spartanska modern ängsligt spör den jämförelsevis högt betslda kvinnlig jande budbäraren: " vem h a r segrat ", ocl arbetaren, anställd i krigets förödand stolt tillbakavisande hans " dina fem sönei tjänat; Bkulle det verka frAnstötande och At hava stupat " med det nästan vresiga svaie minstone grote6ktf Vad v a r det för kvinn " diirom sporde j a g dig icke ".
En stolt skön liga typer som lockats i n på &amp; enni bana E n och annan propagandabild a v en såda: het, ibland för stolt, möter ORS ur historit och sägner frfin antikens Grekland.
Palla!
interiör h a r ju r a r i t synlig i Gverige.
me ' Athene höjer icke löngre sin spirn på Akro man föster ogiirna n&amp;gon r i k t vid dessa bil polie, men hennes bild imponerar filltjämi, der: vi h a kommit ifrån a t t betrakta fota grafien som ett alltigenom exakt bildniede.
Aspasia l j s c r icke längre med snille ock skönhet bland Periltles vänner, men heiinei Verklighetrn motsvarade icko alls m i n a fä namn lever k r a r och bäres med stolthet a~ roställningar.
De förgrovade, förråade tr inången nu levande grekinna.
Viirlden run ' perna, de mankvinnliga ansikten och gestal ter man kunnat v ä n t s hörde till undantager beundras den forngrekisha kvinnan, sadai hon ä n n u treder oss till mötes i ofnllkom A v de tjugiifemtusen ammunitlonsarbeter skorna vor0 de flesta utvalt folk, fysiskt 0131 liga räster a r en pilng formfull8ndadc konstverk.
- E n månskenskviill på Akro intellektuellt; man sAg alla åldrar represen polis kan d u kanske i i n i i i i se henne, däi tcrade, även h ä r och där gråna.de kvinnoi bland pelarhallar och mettgul rnariiior iii nien flertalet vor0 itngiiomar i tjugu-tret iioårcii: sunda, mati skulle viija sägi hon hcmma, d ä r ä r det som kunde hoii äiiiii ta grstalt f c r din inre blick.
Det H r et blomstrande kviniiotgp+ ?r med &amp; got mycke tungt: !iv a t t biira s &amp; myckcn berömniels6 sjl !rmcdvctet och m k e (i s i t t vlisen.
Hä och dYr stod det Liornmor i giasen olier e!
och sk6nhet.
då utveckling och yttre o m iincligticter tyckas cndast dra ned orli för.
tekopp brcdrii!
dcrns r u s k i n e r.
De &amp; ta sini .iiin denna forna storhet, och länge liar der iri$.itic !er f6r cri otroligt billig penning el arckifika kvinnan visat sig inotsti51idslö~ iri:issc; mcn b i t t te v i l j n de dock koka självs mot tidens nedrivande makt.
Kanske ändil dct är i n k bara en c i ~ c k det.
, bär med sii n t t hon nu börjar vakna, kanske finns änni.
liksom e n fläkt u v Iiom orli lugnt liv, et ?n gnista kI-ar a v gammal stolthct.
V i hop.
stycke engcldtt ritris.
pas.
-- Nen det okviiinliga arbetet?
Cc!
är, me!
KRgoiistaiis i I.auiins kcnstliistoria finnes iinyra undantag:, icke okvinnligt aXs.
Hä reproducerat r t t liortriitt av en judisk livin.
ä r i övcrviigandc \ grad f r k a om ett preci ria i n 4 iimirrham, storii ögou.
O i i i jag intc sionsarbet?
som f c r d r a r fil; e.sA mer än mus ininns fel !ir det f i i i i n r t i Egypten.
roi-trat.
licliityika, lätthet i iiaudlnget, rakenlict ocl tcts Icvando avbild finna i nutidciis Athen &amp; i:inc f ö r elcgniici~rt w h fuliändningen - ': i litrn dipioinntfru diir iir slfiendc lik d e t siii 5drl arnas ti!
l ~ k i i r n i n g och inpassn i n g Jan vill in ?c r3,stA.
att hon kaii i.jEiia soin varaiidra.
Det tircfallcr kuriöst nog ickc inyeket mer onatcrligi a t t kvinnor s&gt;-ssl; typ för dcn soctinlt högt stricndc kvinnan i Jlrcklnnd.
inen jag vill berätta litet om iicri- ined siidarit arboto ün a t t do sitta vid spnia rre.
rftcrsoni hon dock har riligra drag som skiner.
viirstolar och st.ickmuskiner.
De ?ro ä k i a grekiska.
Vndcr förra.
I ?alkanlirigct iir ritdast iliir man kommer Rtt tiinka pi Kar h o n iitc som frivillig &amp; ötcriika-soldat sfiiira arbrtcts rrihi: att Bdeliigga, lemläst; och döda, so:n krigetidecs upphKvande &amp; i fipctsen f i i r e n dci av greliifila arinbii au-: örd a v rn hennes farliror.
Hon arbetade allt.
det m5iisl:ligt intima 1iBr ktinnas mib iven en tid tillsniiiinans mcd Gnribaldi ocli helt pervers1 ocii vanvettigt.
Ingen tid lans frivilliga trupper.
-- Till häst i oländig inget folk liar f ö n i t ens drömt om PI.
(v ä n s.
i iisln fältlasarett med dålig eller Iivinnlig \ - uic;, i;, is, cii kvinnlig Cölunc ngeii hj&gt;iip nncier allehanda vidriga förhål- smed.
Men n u 2r det vrrklighot: en lucka: a i i d m höll hon iit vecka eftcr vecl; a.
Hem- d m poetiska mytologieti kan fyllas -- ria hade hoii Gina bilda s m å pojkar, Hitt Non jag Atervändcr till utgAngspunktAn iem.
all deii trevlighet oeh njutning som iiven hiir d ä r de militlira dödsverktyges * ikodom och kultur i förening förinH ge.
skapas krypcr den engelska civilismen in.
Denna ammunitions+crkstp.d är en fa.
?om vanligt R r i Grekland, hade iion vid brik som andra ocli s t å r icko under omedel- 7 Am ålder hlivjt bortgift av fiin fader i arnrhd nied hennes tillkommande mans fa- b a r mi !itiir kontroll.
Man kan f a r a omkring Lur.
B&amp;da fäderna hade suttit i samma mi- dür i timtal ntan a t t egentligen komma a t t t ä n k a på krimarbetet och d e n - mili- ristär.
Barnen hade lekt tillsammans som t a r a disciplinen.
Arbeterakoma äro organi- m i, hon brukade berätta h u r sällsyut: lumpig och osympstisk hon allt.id funiiit serade av en dam som csäkert är en a v de lenna pojke, som sedan blev hennes inaii.
märkligaste arbetskvinnor Rom nu leva och; Agon opposition kommer naturligtvis inte verka: miss Barker.
J a g h a r icko lyckts fR frågan utan 17-årig blev hon, som sagt, fatt i hennos förnamn, met?
förmodligen kan: ift med denne 21-22-årige man, mm rcdan det icke liitt bli någon förväxling: det finns bara en miss Barker.
Hon h a r både den sto- iunnit skaffa sig rykte som fitor vivör och lagskämpe.
A t t sedan gå ut som frivillig ra myndiphcten som är a v ä n d i g för en k k r på 25,000 själar och det moderfiga intres- i n h r krig ä r visserligen a t t betrnkta som t t djärvt d&amp;d, men f å r förlåtas då drt skri- set Nir sina flickors fysiska och andliga väl.
' es pB patriotismrns konto och d &amp; man till- Med stolthet berlittar hon a t t varenda en a r tör en släkt, Bom flera hundra iir tillbaka dem gått upp i vikt efter a t t ha intagits i kaffat landet härförare.
Men a t t man även verkstadslivet; och man förstAr det efter a t t ftcr kriget vill arbeta, syssla med fattig- ha fStt en inblick i alla de hygieniska och &amp; rd, besöka sjnlzhus, är a t t anse s o m ett materiella anstaitor som äro förenade med itdag av imgdomlig diimkap och måste ari3ninnnitionsfabriken och satt personalens örliindrafi.
Och E &amp; kom det sig a t t den lilla förhållande till sin rkrdarinna.
inga frun iitcr måste börja den förmögna ienskans dagdrivarliv, d. v. s. ligga till Varje rösträttskvinna j a g träffut har 1-12, taga pil c a morg~nliläniiing och äta f i k k a t hemmet; Ock blott 6VWfLlQdSW mcli r i d 1-2-tiden, å t c r g &amp; till siiiigs mitt att h 0 9 t strider för s i t t hem, sina b a r a i i i dagen då hettan iir svhxst, stiga upp för andra ~ U ~ H R O e T l l e f ö r allt cleiia, id 4-tiden och ined mycken omsnrg s m i d a, hur uppehdllit k w n e i hennes o f f m t - ludra, frisera och kläda sig.
fi:itta sig i sitt liga arbete.
: 1,, ipap:, cch I d t a betjänten Icvcrrra visit- Amta H.
Shaw.
ort till de olika faniiljer, d ä r artigheten 4daiit fordrar, fara omkring litet på Ge tra- Ben Ann Margret Holmgren itionella proniciiadriigarna.
dricka five- 8 ' cloek-tea R stadens förnämsta konditori, lånat ka hem ett slag för a t t t a emot cn ellcr an- ip,n visit ellcr själv göra en sådan, everitii- Ilt ock &amp; en liten stand se sina barn för att edan klitda om s i g till middagen vid 7-8- 2 band vänligen iden och efter den hAlla salong med sttin- ligt samnia människor, dansa, spela kort, att som av - " Norske Kvinder " i ombedes genast återlämna dem.
3 besöka riliaon tcnter och slutligen kommr hem kl. 1 eller 2 p å natten för a t t sova till1 nästa dag börjar sama schema.
Db jai träffade denna lilla kvinna kom hon son hjälpsyster till det sjukhus, diir j a g arbo tade.
IIon 1Bg då i skilsmässoprocess me (sin nian och m b t e, för a t t ha någon iitsik a t t f d denna beviljad, iakttaga den strän gaste försiktighet.
Pullkoniligt isolerad s i t t hus med sina barn och ett p a r t j ä n a r innor, levde hon ntan a t t taga emot elle göra ndgra bosök med undantag för sil nior.
Den minsta anmärkning denne hennei forne man kunde h a a t t göra pR hennes liv barnens uppfostran e. d. T-ar nog at.t omin tetgöra skilsmässan, trots att de klaraste be vis funnos för haus otrohet.
Under heli processen (över ett &amp; i) mliste hon under kasta sig sin mam dagliga besök; han Iiadc iiiimligeri r ä t t ntt se hiir barnen uppfostra de#.
Db skilsmässan viil blivit bcriljad ficl lioii e j gifta om sig och e j avflytta u r lan dct om hon ville behhlla siim barn.
Det äi r i t t iiiiirka, a t t deciie inan icke kunde ocl icke heller behövde bidraga till hennes för s (irjning och att h a n tvtirtoni förslösat ri hel del nv sin linstrus föriiiögci:het.
Skils niiissor äro i (trcklaiiti om iiitc sällsynta fis Atminstono e j vanli!
: n cch dcri fr,liiskiid: hiistriin h a r a t t btira e n viss rliiigga öre: Rig.
hiir oskyldig hoii ä n varit.
Detta fal iir allts &amp; a t t bctrakta soni ett iitslag: LT NO (och frigjordlict frbii d c n kvinnliga parten - Dcst; a de bildade kriniioriia iiro i allmän.
lict mycket.
h ö g t ståendr i kulturcllt I i ä n w riide, tala alla tre rllcr f y r a sprAk, h a r r 5tnjulit deii b i i s t R iiiidi~rrisnirig i Iionst- ock litteraturiiistoria, iiiiisilr o. d. Friln sin ticli, r a s t?
hnrnc !oiu Iia dc fatt liira sig att bchär jl&lt;a s; g. irke blotta s i m kiir ?slor, under.
ordnn h i g ixaniirin.
s ~ i i i iir d e n s o m skal ' tic&amp;tiininia ö \ - cr 0 l i.
m.
] &lt;viiva alla stridigc 1:iiib.ur och s t z n g n igen om alla funderin.
SRY, som e j Iiörn till dcn en giing x-eder.
k g n n sedeii.
D b j a g var i Grclilancl hadc n &amp; x n få inodiga u n g a damcr börjat visr prov 1): s cn srtdaii c !j.irvliet a t t de t. o. rn:: ingo ocli spelade tennis i sällskap med iiAgrn iinga inän u t a n a t t litföljas av nbgol; om helst " PörklBde ".
Sjiilva sörja dc bil.
lade kviniiornn ö v w sitt liige, inse desc wclidelar och liingta efter cii bättre tingens mlriing, men det g r t u n g hörda för oträ- iade kvinnohtinder Rtt undanskaffa 3Wårig .yngd a v slareri undcr turkr5ldct.
I) c flesta kviniior i Grekland iiro gifta, ef- rrwiii diir finnas flcrn män 5n krinnor!
!ftcrsoni ingen bror fSr gifta sig ntan att ' örst ha gifl b o r t sina systrar (enligt gam- nal tradition) och eftersom det betraktas; oni cn sådaii skam för cn kvinna att e j ili gift, a t t nlla]) arter arbeta med händer wli fötter därpå och draga cn liittnadens: iick, (IF1 vrderbörande Irckligt iir i hamn,, - ilkct vanligen inträffar vid 15.
16, 17 Ars ilder.
Till denna lyckliga hiindelse intriif- ' ar, vaktas den nnga fliclisn och f å r icke aga ctt s t e g pU.
rgen hand.
Det fiiinw niini- igen tv; L villkor för att fR henne gift, det bna: att h o n ä r rli ren och oberörd jungfru, ict andra a t t hon har hcmgift.
Trots alla imtriingriingar förbli naturligtvis dock ett inta1 kvinnor ogifta, de flcsta av dessa stan- in i hrinnien eller hos r:: ' gon anförvant, ett Ttterligt fåtal arbeta, i SS fall d r i r n a där- il1 av Terklig nöd.
l k t är en skam för en: vinna a t t nrbcta och hon förcdrar också t t t 1Kt.a bli.
Den Imrgiiare medelklassen har rott om tjiinare w h framför allt en betjiint, om stnr och Iiiiiiger i diirrcn iklädd g r a n n iniform.
Fruarna efterapa dcii högrc socie- e t e n s darn \ .iirlil d 8 r som örerallt.
Sinåbor-: arens liiistru ffir fiöja sig m d en jiingfrn llcr i y t t e r s t n nödfall \ - tira alldeles ensam.
eke f ö r t y Iiiinger Iion ollast halvvags iit: cnoni föiistret eller Kitter p5 cn stol på rotto::ron och virkar rllcr slöar.
Uostüder- l a i i r o iiven i de biista hrinnien ohcmtrcr- iga.
Ile Iiiiysta societrtslieiu ha fcstvdnin-: ar och eliarinaiita snloiigcr, där nian säl- a n cller aldrig vistas, vnrdag.iriiriinieii iiro rnaklGsa och ohelivii !nn.
mtdellrlassen h a r tt, (, Iler ett pnr " fina rum ", incn iitcr orli bcr ifta i ett ruin, ibland i !iölict, och t a r allt) ?i det niest priinitira s5tt.
B.iudriingar före-: oniiria i regel e j iitan inom den närmaste nmiljolrretscn på sin höjd h b l l e r man mot- Landshövding Hagen i Umeb ifr8gasätter i skrivelse till K.
M:t, a t t minimisvlöuings- förmknerna för k o u m u n a i t anställda barn- morskor höjs till 800 kr.
per hr jämte f r i bo- stad och \ - edbrand.
Om detta e j kan eke, hcmstiillm om kristidshjälp till dem, r i l - kas inkomst nöstförcgående Ar icke örer- stigit PM kr.
Förste provinsialläkaren h a r f r a m h a l i t, att barnmorskorna leva vid svältgränsen och att det numera skulle len &amp; bättre löna sig för dem a t t alldeles överge yrket och försörja sig med grovarbete.
Det ä r en frappant samhällelig likgiltig- het, som blottas med deasa upplysningar.
Nytt är det ingalunda.
Banimomkornas srå- ra stiillning h a r mångfaldiga gånger pApe- kats och läkare ha vittnat om vilket h a r t ar- beto de h a - en mans dagaverle vid sidan av det som hör till själva yrket, färder i snö och slask, rengöring i fattiga hem, Mr atu- gan ä r full a v barn förut.
Och alltid d8ligt betalt.
I n t e ett steg längre har deras sak kommit, linr behjiirtansvörd den än iir orli h u r mdnga som talat och verkat fur den.
Nu återstbr att GC vad landshövding Hagena ini- tiativ skall havn för verkan för att hjälpa denna duktiga, uppoffrande kkr.
tngiiing pTt sin namnsdag, dA beeökandena ströiiinin ut och in och äta, dricka, prata och dansa, Idiållande ytterkläderna p&amp;.
Det hcla vrrkar j5riiviigsrmtnurang.
Ett ytterligt fatal krinnor studera.
Jag triiffade under liela min Greklandstid endast t v 5 infödda cre !iinr ?or.
Gom vor0 " lärda kvinnor. '.
X k voro Iiikarc.
Det är möjligt, att dct vid iiniversitetet fanns nhgra kvin- nor, men många voro de ej.
f å banker, p06t ocli tolegraf w r man SA gott som aldrig eii kvinnlig tjiimteman.
I telefon fbr man svar, o111 ma:i ö r e r huriid inget f b nbgot sbdant, al; en ki-iiina.
I afPiirerna betjänas maii örervägandc a v män.
Det enda yrke där!
; viniior i c i g o n niimnviird man arbeta tir sjiikvlirdcn.
Såscm sjukskötelaka h a r j a g giyttvis griiiidligt satt mig in i denna gren n i grcliiskt kvinnoarbete och daram finnes ofantligt mycket n t t säga, allt för mycket f ö r akt här i detalj ingd.
pK Vare nog sagt a t t en stor procent av dessa Bjukskötcmkor e j kunna IHsa eller skriva, äro gamla, f r b - ikilda, ibland ogifta mödrar.
De rekryteras ur de iiittigaste klasserna.
üga ofta ej mer ä n de gå och stå i, äro ytterligt optlitliga, lögnaktiga och långfingrade.
Som ett glad- iande tidens twken bar framhållas, a t t två bildade kvinnor studerat sjukvbrd i Berlin och nu arbeta i s i t t hemland.
Bondkvinnan är en relativt tilltalande typ, renare, hederligare.
Hon bibehåller sin na- tionaldräkt och lyser g r a n n långa v ä g a r till hon blir gift, då hon lägger a v den f9rgrika iräkteii och bär en annan i svart och pitt, i r e n den mycket klädsam.
Faatän jorden utan större möda ger skördar, far j u k r i n - oan på landet dock viiEja sig vid mera ar- aete.
FBren, kalkonerna, hönsen fordra sin Imvårdnad.
Skörden mflste Atminstone ber-: as, friikten plockas.
n o n är allts8 spans- .igare, ej sB tung och klumpig som stä- k r n a s stillasittande kvinnotyp, rider kavat iin Bsna, gdr siikeri i sina mjuka, klacklöva jnabeltofflar och verkar med ett ord sta- &gt;ilare.
Men så är det också den kraftigmte.
jani kommer å t a t t göra sin insats i livet.
LJtc i byarna ä r det nliniligen i n k alls ovan- igt ' att nian liclt tyst 1Ater klena flickebarn ' örsvinria.
Hiir?
Ja r e m vet, ett sådant litet i r är sB ömtiligt!
PA en del h&amp;ll går man illviiga på a n n a t sätt, i det a t t man p b det iyfödda barnet ifiven gossar) förvridcr lem- narna ceh 1Stm dessa växa sneda, iarefter nan, då hnrnet blir stort nog, skickar det n till staden för a t t tigga.
F ö r en bondc wtyder niringa flickor rn&amp;nga 1ieiiigift.er.
inn ser allts5 döttrarnas ökade antal med) Iilida 1) licl~:ir.
Frbgar man lionoiii h n r nhnga barn han liar, säger lian t. ex.: " Jag iar tre barn och ursäkta mig!
t \ - S varelser iv horikijn ", som tcrmen lyder i noagrann i \ - crsiittniiig.
DLi h a n säger b a r n, nieriar iiin alitid posscliarn, flickor riiknas ini, ?.
; j5lvfiillct gijras flicltornas cifterindl i i ~ p &amp; om en affär fäderna erncllaii, varvid iven den tillämnade iikta mannen ofta be- iandlits på saniina sätt och ej fltr hava ett trd med i laget.
Äktenikaplig trohet är iällsyntare j u högre upp man kommer pA
N:R 15 4 Skydii för kvinnor i kr ilsarbetet i Fiirenta staterna, Kvinnorna i livsmedelsnämderna.
Några a n v i s n i n g a r f ö r cerksamheleii i landsorten.
X livsmedelsnämderna i landsorten sitta nu overallt kvinnor, 1iksOIii Stockholm h a r sitt kvinnoråd, som vcrkar inom F. H.
K., och initiativrika kvinnliga krafter i Stock- holms livsmedelsnämd.
Som en ledning för det komniande Arets arbete, r ä k n a t från höstens början, kanskc ett par påpekanden drulle r a r a pB sin plats.
De kvinnliga lcdaniöterna i livsiiiedcls- nämderna böra i god tid klargöra för sig vad de behöva dyrtidsanslaget till.
I vissa orter kan det vara behövligt med sömnads- verkstäder för lagningar och ändringar eller skomakeriverkstäder för hiismudrarna, d ä r dessa själva få lära sig laga familjens sko- don.
Sådana verkstäde?
finnas i Stockholm och f r ö k e n Schager, adress Livsnicdelsnäm- den, Centralsalnhalleri, Stnekholin, ger svar på förfrågningar.
Xveu för rabatler kuiinn ju dyrtidsanslagen ativiiiidas.
För den del a v koiiserveriugstiilen, som kvarstAr, borda livsiiietlrlsiiiiiiiderna an- s k a f f a kont; ervcringsiiietllet beiizoesurat nat- ron, för fiur inkokning a v friikt (1 gr. uatron till varje liter frukt).
KvinnorAdet i Stock- holm, ordf. fru Agncs Iugeliiian, har soin bekant utgivit häften oni koiiserveriiig, man kali hänvända sig till detta, exempelvis till fröken Ingeborg IVaiiii.
för a t t erliblla sa- dana.
En viktig uppgift Y n r e a t t anordna smB- barnsbespisning, snu1 torde komma a t t b l i m behövlig i år.
Genoiii Drottiiingeris Central- kommitte k a n inan f 5 aiivisniEg p &amp; liiilip- liga kokerskor för en dylik niasshespisriing - pfi vissa orter torde bespisniugen viil ä r c n behövas bland störro skolharii.
Livsmedelsniimderna kunde iivcii $tira sig underrättade om aiivliriclantlet a v siillrött och bidraga till spridande a v liäiiiiedomeu om denna utdrygning a v vinterns inat- förrhd.
~ .. ~ ~.
- d e n sociala skalan.
Det gälirr för den äkta mannen liksom förut för fadern eller bro- dern a t t vakta sin egendoni.
I Athen har man en aiiiian ocli bekvämare utväg a t t göra sig av ined ett för stort an- tal bain, man stoppar i n derii i Iiittebariis- husets lucka, där ingen f r d a a r eller forskar, d ä r man inte behöver visa sitt ansikte en gang, utan e n klocka automatiskt triider i funktion och annonserar a t t ett nytt " niim- mer " har kommit.
Utan begränsning emot- tagas alla barn och försörjas tills de fyllt 12 eller 14 Ar (jag miniis cj bestämt vilket).
Dödligheten inom detta hittebarnshem ä r 90 proc.
De återstående 10 proc.
hjälim nog i aiscvärd grad till a t t Öka de prostituerades skaror.
Den grekiska kvinnaii lir i allmiiiilict vac- ker till hon fyllt 25 Ar, dfi ser hon retlaii s å gammal nt, Rom en nordisk kviniia pB 40.
Särskilt pA hennes kropp märker rnaii, a t t hon aldrig sportat ocli gyriiriastiscrat, Itnap- pzst gått.
Hett blod f l y t e r snin bekant i clcn sydliindska k ~ i n n a i i s Bdror, snara iiro de till både skratt och grAt.
Hysteri och iicrvosi- tet frodas i hög gratl.
1,etagaiitlc iiiskx-iird och översvallande siiiel; sain dc i i t ' !i a iii i n i i - ten, sjiidatnde ilsken och onil iiiida till ra- seri den andra.
stiiiidigt och jiiiiint npålit- lig - slidan är grckiiinan.
Och tloc.1; liar hon ni., " ct a r barnets !c !tPiillhrt coiu@r, a t t nian har ~ \ S r t att b l i niiii p i Iicnne, man förlater heiinc gärna, iiAr hon ler .sitt soli- gaste 1cer.de.
Det iir s ~ i i d 0111 deii gr (\ !iiska 1; viiinaa.
iiicfit om henne, som IifiIirr pS a t t vakna, t y hon liiiniier sina bojor.
Kviiinnriirclse - ilet orSict finns inte pi grekiska - rösträtt, därom Jiar nian aldrig ens drömt ocli likvLi1, eii och aricnn bijrjar siintln iit sin5 trerart., catt och a n n a t tecken varslar om iicinirnandc förbiittrinrar, en och annan tanke 1iiirj:ir taga fart, Forn kaiiskc skall srepn soiii eii frisk vind genorii gani~iial fiirsoffcnliet.
.Jag har t. o. ni.
träffat en grekisk Itriiiiia, soni skrev ledarrartililar i (' II stor rlaglin titl- ii i ng, n n t ur1 i R t vis u n d er s t r li 11 g aii on yixi t c t och så a t t säga " med Ii.iiirtnt i linlsgrojien ".
T ~ t i - ~ c k l i ~ i iir ~ e e11 i i iiiidrriig historia - den gfir u p p ocli ned i vågdalar och r k l i c r g - nion vi tro a t t den går ständigt f r a m &amp;!
E.
P.
M a n vill värna rcisem mödrar.
I Amerika ha kvinnorna dragits in i krigsarbetet liksom i de övriga krig- förande landen, men tack vare rege- ringens hållning, fackföreningarna och flera krigsskyddsorganisationer liar det varit inöjligt a t t draga fördel av iiagra a v de läxor andra länder med längre krigserfarenhet ha lart.
President Wilson angav regeringens liållriing gent emot kvinnoarbetet i ett tal i den Nationella bariiarbetsltornmit- teen 20 december 1917.
H a n sade: Allt- eftersom den arbetssituation, som ska- pades genom kriget, utvecklar sig, ar j a g mera intresserad lin någonsin, om detta ä r möjligt, att så mycket som möjligt skydda de kvinnor och barn, soni deltaga i krigsarbetet, så a t t de icke ~ n å tryckas a v någon outhärdlig och skadlig börda.
Xnligt befolkningsstatistiken i910 roro redan då 8 miljoner kvinnor inne- havare a v " vinstgivande sycselsättnin- gar ".
Detta antal har ökats mycket uri- der de ' i år, som ligga emellan 1910 års folkräkning och Förenta Staternas in- triidaiide i kriget.
X e r än hiilften a v dessa kvinnor vo- ro anställda som tjäriarinnor, lärarin- n o r eller syuselsatta med Akerbruk.
Av de iner iiii 1 % miljon, som arbetade i åkerbruk, vor0 största delen farmares liustriir och döttrar, som arbetade till- samriiatis med andra medlemmar av faniil jcn.
Över ' 3,000,000 arbetade i fabriker och iiiekaiiiska industrier.
Dessa utgöra iiatiirligtLis käriiaii av den nya ar- i n h i a v kvinnor i krigsarbete.
Många a v dessa vor0 redan organiserade i fackförrniiigar, iiiir kriget bröt ut.
Deii nationclla W a r Labour Board satte sitt iiiflytniide mot varje aiistriingning att siiiilta löuerna genom kvinnoarbetets genombrott geiiom a t t förklara sin ställ- ning sålunda: " Om det blir nödvün- cligt a t t anviincia livinnor i det arbete, soni vaiiligeii utföres av niän, niåste de fA lika betalning för lika arbete och f5 icke tilldelas uppdrag, som stii i disproportion till deras styrka ".
I början av kriget innan War Labour Board hade bildats, hade kontrakt för de mi7itiira beklädnadsfabrikerna re- daii sörjt för kollektiv underhandling, 8 tirnmari, arbetsdag, minimilön och lümpliga urbe tsförh %llanden.
Denna övereiiskcmnielse reglerade arbetsvill- - _.
_ _.
.
.
- koren för en a v de största grupper av kvinnor, 80m deltogo i krigsarbete, och uppsatte en d t t s t o c k, som har haft stort inflytande vid bestämmandet av villkoren för annat slag av arbete.
I flera städer, bl.
a.
New York och Brooklyn, fingo kvinnorna även bli spårvagnskonduktörer.
Förenta Sta- ternas arbetsbyrå har nyligen fullbor- dat en undersökning av de förhållan- den, under vilka dessa kvinnor arbeta, och har funnit, att de oregelbundna timmarna, nattarbetet, det besvärliga arbete i en överfylld vagn samt de otillriickliga anordningarna i stallar- na göra detta arbete föga lämpligt för kvinnor.
Desutom fann man, att en a v orsakerna, varför kvinnor använ- des, var, att man slrulle kunna bibehål- l a en lönenivå, som redan var alltför låg för a t t bereda ett någorlunda sorg- fritt liv, och som icke hade ökats till- räckligt för de genom kriget stegrade levnadsonikostnaderna.
Den slutsats, som drogs av iindersökningen var föl- .jaritle: Av de fakta, som framdragits, ä r det uppenbart för varje tankande niiiniiiska, att det iir praktiskt omöj- ligt att göra spårvägstjiinstens förhål- landen ens någorlunda möjliga att ut- härda för kvinnor och att detta yrke ä r ett al- de sista, till vilket kvinnor skulle lockas eller tvingas.
Det finns tusentals anstülluingar på kontor och i fabriker, som nu innehavas a v uiän, vilka lmnde fyllas lika bra eller bättre av kvinnor.
Det sunda förnuftet sB- ger, a t t kvinnor först skulle ariviiiidas piot sådana onirMen, där förh&amp;llandena äro mest gynnsamma och liittast aii- pasade efter deras anställning.
Om kriget giir det nödvändigt a t t anställa kvinnor i mindre öiiskviirda yikensom t. PX.
spårvagnslroiiduktörernas, så borde nllmiinlieten först tvinga denna industri a t t lämpa sig efter kvinnor- nas anställniiig och sörja f ö r ett visst ininiiniiin av anständighet och kom- fort, innan det tilläts den a t t anställa Irviunor.
Dessutom har varje försök att anstalla kvinnor i avsikt att sänka lönerna eller hindra dem från a t t stiga i någorlunda proportion till de ökade lesiiaclsomkostnaderna en fördärvlig iiirerkan på arbetsmarknaden och kommer att resultera i sänkandet a v lönenivån ocii arbetsförhållandena för bUde manliga och kvinnliga arbetare.
.~ Nationernas förbund och kvinnorna.
En vädjat &amp; till Skandittaviens regesi jtgar.
Deii svrlnsba sektionen av interiiatio- nclla k \ iniiokonimitt6n fiir niraktig fred (medlerimarna aro Xathilda ?S ' idegrcii, Ellen I ' aliustieriia,. \ nna Kleniaii, Llnnn Lindhagen ocli S i n a ~ \ ~ i c i c r s s o liar i ~) den 19 september haft fürelradc hos statsiniiiisterii och d i r - \ id franillimiiat eii g~itieiisam skrivel+e frän de shandina \ isha sektiorieriia av I.
C '.
IT.
1 '.
I '., 5tlilld till de skandina- 1 islin k n d e r n a?
regeringar.
Samma skiirelse Iiar i dagarna örerliimnats till rcgeriiigarna i Dauniark or11 Norge.
Skrivelsen begdr e a teoretisk, 1 eteii- skaplig utredning av Je närmare för- utsättningarna fur åstadkommandet av ett nationernas förbund jämte en ingå- ende uudcrsökiiing av de praktiska svirigheteriin Tid dess förverkligande j u t t nu.
Vi tro, heter det, att Europas ueu- !rala itafer liro slir5kilt skickade för eii sadan internationell uppgift, ja, att da b ö r s kliii~a sig moraliskt förplikta- de il~xiill.
Dessa stater, vilkas andliga Lrafter icke i tamma grad som de krigförandes blivit päfrestade av kri- gets lidanden och fasor, kunna lättare upptaga detta arbete i mänsklighetens tjänst.
Yidare Irunna de genom sin neutralitets- och skiljedomspolitik åbe- ropa sig på a t t redan ha brutit med niaktprinciperis anviiilidning i mellan- btatliga förhållanden.
Skrivelsc3ris yrkande har följande ly- delse: T deii övertygelse, att skaridina \ iska liinderna h n i t fylla, tillåta vi oss viirld~iiiis~ion n i t Iicinstiilln till de skandinaviska 1Hndern:w regeringar a t t d e måtte för- anstalta o m tillsüftandet a v en skan- d i m v i x k lioniuiission med u p p g i f t a t t iciadwfrr f ö r s l u g till g r m d p r i n c i p e r och tziiri~im-e bestiirnrnelsrr # ör bildan- det uu ett " w l i o n e r n a s f l i r b u n d.
Vi uttrycka vär förhoppning, a t t de skandina \ isba kindernas regeringar snarast m6jligt iiiåtte upptaga denna sak till i ~ ~ l i a ~ i d l i p n å g a, t t förslag kiin- n a förcligga, d3.
denna tanko i en som vi hoppas snar framtid står inför sitt förverkligande.
Vi h a oss bekant, att koimiiissioner med liknande uppgift redaii iiro tilIsatta a v andra länders regeringar.
sLivii1 neutrala som kripfö- raiidr.
~ - _ En reformaters ålderilomliga syn gå kvinnan, Ndgra fmd ur Jean Jacques Rousseau.
Alltid h a r man varit van att tänka sig Jean Jacques Rouaseau som en le- dande ande, hane id&amp;r h a ju varit fruktbärande för ingenting mindre än franska revolutionen.
Och givetvis h a r han varit reformatorisk och revohtio- nerande.
Det är emellertid egendom- ligt att ee, hur ofta ett manligt inge- nium duek förblir etangt inom sitt köns gränser och - vad som är ännu mer frappant - bur Rousseaus teorier om flickors uppfoetran i sin andeme- ning än i denna dag omfattas a v ett stort antal miin.
" Ernile " v a r ett epok- görande verk - men " Emile " gällde bara goseara iippfostran.
Beträffande flickors nppfoetran kunde Rousceau inte frigöra sig från den giingse kon- ventionenella synen, han var inte ny- danare längre än till en viss gräns, som nu förefaller Atminstone den vid- syntare delen av mänskligheten syn- nerligen skarpt dragen.
Om flickors uppfostra skriver den berömde mannen: " Flickor böra känna sig bundna ti- digt.
Beroendet av andra är kviiinans naturliga tillstånd, flickorna liiinria sig skapade a t t lyda.
Resultatet av detta stiindiga t v b g iir en nndfallen- het, som är nödviindig f ö r kvinnorna c d e r hela deras liv eftersom de aldrig upphöra a t t vara beroende a v en man eller miiiinens meningar och de aldrig ku~iria sätta sig över dessa meningar.
-- Det 4r au vikt icke blott a t t hon Ni.
trogen, utan även att hon anses sådan av sin maii, RV sina uhmaste, a v hela rürlden.
Bevarandet a v det yttic siie- r:et ingår bland kvinnans plikter.
DA kvinnan gör det riitta, fyller hon cüdast halva sin iippgift, ty vad man tänker om henne, iir lika viktigt för henne, som v a d hon i verkligheten ar.
Kvinnans hela uppfostran bör ha till mål hennes förhållaude till miinneri. "
Men ännu ett citat mtlste göras, det bör bevaras från den glömska, diir det hittills dvalta " Eftersom myndigheterna böra be- stämma över kvinnans religion, gäller det mindre a t t framställa skälen till vår tro än att kort och gott meddela henne vad vi tro.
Till odlingen a v k ~ i n n o r n a s sjW1 ffi e j abstrakta böcker och vetenskapliga studier förekomma Deras studier slio- la avse det praktiska livets krav.
, 411a deras tankar, frånsett %ad som s t å i omedelbart samband med deras plik- ter, %ra riktas mot studiet av männi- skorna och förviimandet av de kun- skaper, som blott ha den goda smaken till farernål. "
Vore det en vanlig sjuttonhundra- talsherre, som sagt dessa ord, sknlle man finna dem tämligen i sin ordiiing, ehnru blott tiimligen.
Men det ä r drli revolutionerande Kousseau.
Så Idngt kan n a n alltså drivas, n ä r man låter sig styras av sitt köns synpunkter, n, %got som kvinnor oftast beskyllas för och f ö r all del med rätta.
Emellertid kunde Ronsseaii ock &amp; f &amp; vara i fred, om det inte vore så, att hans argilment och hans " känslotiin- kande " så lustigt sammanfalla med det iilinslotankande, som så ofantligt mån- ga män trots alit än i dag h a vis a vis kvinnan.
Det verkar nnderstnndom mera upp- ryckande a t t lasa rosenrasande gyllene ord än sådana, som man oreflekterat och mekaniskt inetämmer i, eller hur?
MaecdZin.
__- I " Det f i n n s de, sona begrava sig själ- Ny F. K.
P.
R ca i det förflutna, pi2 vilkas läppar blott f i n n a s talesätt f r d j i gcingiia tider, Ny förening bildades den 25 augusti trudifiowsbuiadnu människor, f ö r d k a i Stensby, Älvsborgs lan efter föredrag en orilttvisa har laglig k r a f t ernedirik av f r u Elisabeth Wmrn-Bugge.
den fortacitt liinge ochz som ldta leda sig av d e döda. "
1 N:R 15 1917 års barnlagar.
RiRr 2 5 5 0 Allm.
6296 L ' pplysnings- och diskussionsmöte i Stockholm i okiober.
Som ett exempel på var kvinnorna fia sina intressen om de slittas i till- fälle att utöva rösträtt och lagstift- ning, må hiir återges en förteckning på lagförslag, soin kvinnorna i Massa- chusetts anhållit måtte bli behandlade och antagna: 1.
Att begränsa kvinnors och barns arbetstid (barn under 18 år) till 48 timmar i veckan, så a t t de skola åt- njuta samma skydd som n u gives miin i statens tjänst och vid järnvägarna.
2.
Ati begränsa arbetet för kvinnor och unga flickor vid de underjordiska järnvägarna för att skydda deras häl- sa och moral.
3.
Att anskaffa tio extra yrkesin- spektörer, som skülle tillse a t t de la- gar m m nu finnas för kvinnor och barn efterlevas.
(Fem sådana inspek- törer ha sedan tillsatts provisoriskt for ett år.)
4.
Att låta rninimilönkomiitt6u füll- följa sitt arbete rörande löneförhållan- den för illa avlönade flickor och kvin- nor genom att bemyndiga dem a t t ut- betala felande lönesumxnor, och a t t la- ga att de arbetande fora journal över arbetstimmarna, så att koinmitten kan bedöma hurilyida de arbetande erhålla sådan betalning f b r en hel arbetsdag a t t de kunna leva på den.
5.
Att höja åldersgränsen för barn i industriarbete från 14 till 1G år.
(Re- geringen önskar att barnen skola hål- las i skola b å liinge som möjligt f ö r att bliva bättre rustade a t t kunna gag- iia sitt land.)
6.
Att främja vidare utbildning för alia arbetande barn, så a t t de skola IAva bättre arbetare och bättre med- borgare.
7.
Att bevilja nnderstöd åt mödrar mod barn under 16 år, så a t t dessa Lunna hållas kvar i skolan i stället för iitt tvingas till fabrikerna innan de hlivit tillräckligt utvecklade för a t t kunna gagna sitt land.
8.
Att bilda en &amp; ärskild avdelning i domstolen för familjemål, så a t t kvin- nor och barn må bliva förskonade från offentligheten a v de offentliga för- handlingarna.
9.
Att tillåta kvinnor rösta i frågan om a t t giva städer rätt att sälja rus- drycker.
10.
Att öka lönen för de rengörings- arbeterskor, som äro sysselsatta i riks- dagshuset, till 30 cent i timmen, som en hjiilp a t t möta dyrtiden.
(Ett stort antal förhöjningar ha beviljats man- liga tjänstemän, en ökning från ett till två tusen dollar on] året.)
Massachusetts riksdag, sammansatt av män, valda a v män, vägrade a t t be- vilja någon av dessa skyddslagar.
Inbjudning har i dagarna utfärdats ar ärke- biskop Södcrhlom, biskop Ullman och lands- hövding Salilin till ett av Bv.
Fattigvårds- förbundets barnavårdsutskott anordnat upp- lysnings- och diskussionsmBte om 1917 års barnlagar, som skall ä g a r u m i Stockholm den 10-11 oktober.
Mötet är närmast avsett för Stockholms liin med dess barnavårds- nämnder och barnavårdsmän, men äga jäm- val a n d r a myndigheter samt enskilda, in- tresserade personer i och ntom länet att del- taga.
Mötet som hhlles i Sv.
Läkaresällska- pets stora sal, kommer a t t iippnas av ärke- biskopen med ett inledande föredrag torsda- gen den 10 okt.
kl. 12 midd.
Programmet upptager vidare en översikt av ifrågavaran- de lagar samt föredrag om de mest aktuella spörsmålen på området, god tid är anslagen till diskussion samt för framställande a v f r l g o r a t t a v nnrvarande sakkiinniga be- evaras.
Föredragshållare bli hovrättsrådet Holdo Edliiig, vilken i lagberedningen del- tagit i utarbetandet av dessa lagar, konsu- lenten Lars Barliman samt kyrkoherden i Malmö Hagb.
Isberg.
Anmälan om delta- gande i mötet göres till Sv.
Fttigvårdsför- bundets barnavårdsutskott, Norrlansgatan 17, 3 tr., avgiften är 2 kronor.
S6der.s " English School " Engelska lektioner och översättningar.
Erstagatan 26.
Allm.
Tel. Söder 36038 Annie I. Scott.
De indiska kvinnorna kräva rösträtt, Inför " The Bombay Provincial Con ference ", fiom nyligen höll sitt årsmöte i Bijapur, framlades en resolution, vari förordades utsträckning a v rösträtten iven till kvinnor.
Konferensen hade mottagit ett dokument, undertecknat RV över hundra bildade kvinnor i Bom- bay, vilka uppmanade den att uttala sin &amp; sikt i fråga om den kvinnliga röst- rätten.
I resolutionen, som antogs på Eörslag a v den välliiinda skaldinnan sarojini Naidu, gav konferensen ut- tryck A t sin tillfredsställelse över Bom- bay-kvinnornas anh51lan om dess stöd it röstridtsrörelsen i Indien, samtidigt [ned a t t den högtidligen uttalade som; in åsikt, att rösträtt borde givas å t kvinnor liliaväl som å t miin.
Kvinnliga jordbrukare och I staten Maisur, som regeras av en indisk furste, ha såviil de hiuduiska tråkigheten på joni de muhammedanska medlemmar- landsbygden.
na a v folkförsanilingen givit uttryck I England liar jordbruksarbetet blivit ett i t sin önskan, a t i stadgandena om av de m h g a nya kvinnliga förvärven.
Man kommunala val må ändras så att även h a r kurser för kvinnliga rättarc och inspck- kvinnor få rätt a t t deltaga dliri.
Om torer etc., och i varje län h a r iipprättats kvinnor ej tillerkiinnas riitten att väl- kvinnliga organisationscentra som skola ias till kommunala iimbeien, böra de, svara för bostad och m a t och i övrigt ieter det vidare, åtminstone erhålla efter bästa förmåga sörja f ö r deras välbefin- rösträtt.
E n a v medlemmarna föreslog, nande.
I viirsta fall h a dessa kvinnliga jord- 3tt siirskilt förtjänta lirinnor skulle bruksarbetare inkrarterats och på mer än liunna väljas till ordförande eller vice ett ställe ha godsiigare eller a n d r a förmögna 3rdfö; ande i församlingen, men Mai- donatorer överlämnat landställen, viilor el- juis statsminister framhöll, a t t landet ler oanvända slottsflyglar till " landflickor- innu icke vore moget för införandet na ".
F ö r ambulerande kvinnliga tröskare- av dylika förändringar.
lag h a r man som bostad anskaffat s. k. ka- ravanvagnar.
DA många a v dessa " landflickor " äro bil- dade unga krinnor, h a de inte så sällan haft mer att ge ä n blott och bart den fysiska ar- betskraften.
E n och annan notis talar om aftonunderhållningar med teaterstycken, miisik och sång etc., som de anordnat.
Där- igenom h a de bidragit till lösningen av den även i England aktuella frågan om tråkig- heten på landsbygden.
I dessa flickors vis- telse bland jordbrukare ser man ocksA åt- minstone hjälp till lösningen a v e t t a n n a t vida svårare problem, landsbygdens avfolk- ning, i det att de unga flickorna f å rotfäste på landet, l ä r a sig älska arbetet med jorden och bidraga till att giva det ny heder och Bra.
~ in d ä r den behöves, och för att denna san- ria kvinnlighet skall komma till sin r ä t t och kunna b i i r a samhället till verkligt uagn behöva vi kvinnor det medlet, som Lallas politisk rösträtt. "
" hid !iiiiida ligger det någon sanning i vad ni säger ", svarade d:r Malm eitertänk- ramt, " men mitt viktigaste skäl mot kvin- r !ans politiska röstriitt är dock detta, a t t den kommer a t t viilla oenighet i hemmet.
X i inser räl.
a t t d e t Iiommer a t t bliva split o c h tvister mellan makarna, n ä r de l i a olika rlsilcter i politiken.
J a g anser det vcra häst och lycltlignst för Iiviiinorna själ- va, om do e j lin rösträtt, t y de riskera i .&lt;i fn!!
e j a t t FPI:OIU tvedräkt förstöra hem- mets frid. "
" Jlen r !pt Rr (15 r j Ixinnanc politiska i,, %triitt.
soin r 5 i l a r ornighrten ", genniiildc M5r; a l i i K n t, " det är j i i oliliheten i Asil; - n iir sliiild diirtill.
och der.na olilr- i sa fa !l finnas antinpen hon har po !i:.is !&lt; riktrlitt ellrr ej.
F ö r min del tror, jzc ej, a t t olika bsilrter i politik brli0ra \.
?illa mera stridipheter i lirminet 5n olika: ' !siliter i a n d r a friigor.
E n dylik olikhet torde, åtninstone i de flesta fall, e j ha den Malmtorgsgatan 6, S t o c M h o l m störande inverkan på makarnas förhållan- de till varandra som olika smak i f r å g a om nöjen och levnadssätt har.
F ö r övrigt, den som e j k a n tolerera en annan politisk åsikt hos sin maka, hör naturligtvis före äktenskapet förvissa sig om att det i det- t a avseende ä r övcrcnsstiimmelse mellan dem.
Toleranta nialtar torde därcmot kän- na sig tillfredsställda därmed, a t t den ene såviil snm den andra genom valsedcln får ge uttryck å t sin moning. "
" ICx-innan h a r dock som maka och mor ett S A stort indirekt inflytande, a t t det di- rekta t y r k r s vara alldclrs örerfliidigt.
Det kan ni viil And5 e j förneka, frö!
: en hliirta? "
" Jag iörstdr helt cckrlt e j den logiska tankepfingen hos deni, som anse fiuinnans inflytande s !indli.gt, niir det verkar dire!
; t iccn d5rem.ot nyttigt, iinr det förinedlas ge- nom nianncn.
Dit är j:: i b5da fallen sam- ma önskningar och striivanden, som siiola fiirvcrkli.~as.
Det finns ocl; srl.
en del sa- ker.
som Fiirhises, dR det talas om ntt k r i n - i:nns indirekta inflytande ä r till Fylles.
Al- la lirinnor h a e j tillfiille a t t iitöra infly- tnnrlc på CI?
man.
A n t a g oclrsl a t t det fin- nes fall, d ä r de kvinnliga anförvanterna 4 Detta märke är en garanti d l Ni köper en ajmarkin.
Begär alltid Husqvarnal Rättfärdighetskänslan är en av de ädlaste mänskliga egenskaperna; en av dem som senast framträdde, en a v de sällssntaste och dyrbaraste.
Vi älska och ä r a rättfardigheten.
I somliga a v livets förhållanden söka vi handhava den - på sätt och vis; men mariga av våra åtgärder iiro fortfarande sa pb- tagligt orättfiircliga, a t t man skulle tro att denna dygd ännu blott var en ofödd dröm.
Rättfärdighet följer med frihet och jämlikhet.
F ö r a t t i dess helhet f ö r s t i den, måste man först få blick för lik- ställdhet och därefter harmas örer olikhet.
Får man en känsla av balans och jämvikt, d å skall man nog lägga märke till avvikelserna.
(Y r s Perkins Gilman.)
- __ Prenumerera på Rösträtt för Roinnor.
Om ni e j v å g a r ta den för ett Ar, 84 försök med sista kvartalet.
Röstriittt för Krinnors Insänd litteratur.
femtonde nummer för 1916 innehiller bi.
a: Jesus försvarsnikilist.
Den kristna försam- lingen måstc k r ä v a fred och världsav- rustning.
Av Johannes Uddin.
Fosforos Birgittadagens kvinnogestalt.
Med porträtt av Siisan B Anthony.
En av de största Horn brutit väg.
A r V. V, K.
Kvinnornas motsthdskratt i det industriella ar- betet.
Karl Warburg t.
En manlig syn pA kvinnliga arbetare.
Nutidens grekiska kvinna.
AT E.
P.
Kvinnorna i livsmedelsnämnderna.
Vad Jean Jacques Rousseau bar sagt.
AT lioudlin.
Den frivilliga pensionsförsäkringen.
Ett genmnle En svenska intar en ledande ställning 1 krigsar- betet i Amerika.
Ett presidentord.
Kvinnliga jordbrukare och tr8kighete.n pB landi- bygden.
Varför vilja de ha rösträtt?
Kärlek och rösträtt Av h ' nnf Starnm.
förlag.
Vilken ståndpunkt nian ä n i n t a r i den nycket syåra frågan om ögonblicklig av- rustning j u s t nu, n ä r stormakternas rorlyst- iiad visat s i g uppenbar, är det dock a v stort intresse att taga del a v denna pastor Uddins lilla bok om Kristus ställning till frågan.
Kan visar med mängder a v citat h u r bibeln ir " försvarsnihilistisk " och boken är ett bi- irag till det så s ?t sRga modärna s ä t t a t t R o a bibeln, som nii börjar göra s i g gällande,.
ex. hos We118 " Gud, dcn osynlige konun-: en ".
~ ~ ~ -- iro a r olika mening, eller d ä r mannen är varm.
D:r Malm såg pA henne.
Den höga, lemottaglig för allt kvinnligt inflytande.
breda pannan liksom tillkännagav, att där För övrigt, nog bör väl den man, som går inom fanns rum f b r klara, d j u p a tankar, il1 valurnan ge uttryck &amp; t sin egen Iisilit.
och han fick en tydlig förnimmelse a v det 3ch innan ni förklarar det v a r a bäst och orimliga i att den som tiinkte sB klart och ycldigast för kvinnan a t t r a r a ritan di- logiskt över alla livets förh3llanden skulle - eltt inflytande på de lagar, som röra hen- dömas till a t t rara medborgerligt omyn- le njä!, hennes barn, hennrs hem, så tänk d i g.
Det fasta draget k r i n g hennes mun, %er om n i skulle t y r k a det r a r a bäst och sade honom, att, hon 6kll~lC hålla u t i yrkligast fHr er a t t l e r a iitan detta infly- kaiiipen till målet var viinnet.
Och för ande.
Om fiirli&amp;llandct vorc oinviint, och ininiiin inni soni hon kämpade n u tusentals .vinr,oiiin h a d e politisk riistrjitt men r j Ikrinnor i landet.
Det r a r lian och hanr n ä m r n, tror ni, a t t ert inflytaiidc som ma- m t - n i n ~ c f r 5 n d e r, som gjorde liampea s4 &lt;e och f a r vore tillr,icltligt för cr?
h ' i tiiiig f ö r dem, och g å n g cfter anijan hind- n i i i T5ri !cs:i !in jii dcn politiclia rösträl- rade dcras seper.
H a n tyckte, att, Märtae cxi som crt C; i !xaile sk-ydrl.
er dyrbaraste s t a anklagaiide ord ännu ljädo i liana y rdborcrrlica rättighet.
Hiir kan ni dA iiin.
I n f ö r denna iinpa flickas stora hän- rnirna kvinnorna, ile sraznrc, samnia lijrclse och djiipa a l l r a r greps lian a r en 1x3 sl.yd&lt;i?
Hur k a n iii fOrr8gra e r mor, Iiii !lsla a v blygsel över egen sjiill-godhet ' r m::lia.
e r sysier och d o + t c r d r n dyr- nrli 1; ortsyiithrt.
Han biijde sig frnni ef- inraqtr a v alla invlborgerlipa rättigheter?
[er d e n lilla blekgröna tidning ' cn, som lbg 3n fr5ra, som berijr m r r iin h a l v a folkets i XIirtas linii, och det Itig niigonting a r - iiocintrcssen, arfiirdar ni mrd nKgra lilan- iiedjande i stiiminan, n ä r lian sade: " FSIr dr and^ Piler 1iKnardc ord utan att giira er jag lov a t t l h a d e n?
Jr ?g skall siilin 1P- det mins ?a lilla bcsrür med a t t sätta cr sa dcn med först3else. "
in i driisamma. "
Märta tystnade.
Hos hade t a l a t sig Stockholm 1918, Irer iisggslröma Boktnckeri A B
