# ID: svediakorp-per2664
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,349
# sentences: 399
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT FOR KVINNOR Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra sd mycket for en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
VII.
ARG.
I Utanför portarna.
En ännu rätt grön kvinnlig journa- list beklagade sig otåligt inför en man- lig anhörig: " NU h a r man i två år va- rit med om att försöka spika i folk att det är lika mycket näringsvärde i ost som i ägg, det tycks vara omöjligt att få bukt p å folks ideer! "
Den hon talade med v a r en politiker i framskjuten position och han gav henne till svar helt saktmodigt: " Jag h a r hiillit p å i tjugu år för att över- tyga om mina teser. "
I tjugu år h a kvinnorna hållit p å och myoket mer till - när kan man säga att det inte funnits någon kvinna som i gärning och framsynthet före de andra varit en pionjär för sitt kön?
- och ännu är kampen lika behövlig.
Men man får söka se saken i stort för a t t p å det sättet hämta nytt mod till nya t a g och likt den i sitt yrke och vid allt offentligt liv än- nu så ovana journalisten hämta den lärdomen att inga omdaningar gå fort och att de som arbetat för ideer alltid fått arbeta år u t och år i n med att hamra p å samma spikar.
Att de icke förtröttats, utan svingat hammaren med samma kraft och samma överty- gelse tills slutligen en grund h a r bör- jat läggas, däri har just en stor del a v deras insats bestått.
Ty i trosviss uthållighet ligger en själsstyrka, ett andligt värde, som man kanske ej upp- skattar förr än banan är löpt till ända, men som är a v det slag som hör evig- heten till.
Och när man nu står inför en ny höst, ett nytt arbetsår med samma ar- bete för kvinnornas medborgarrätt, d å blir man slagen a v h u r mycken uthål- lighet kvinnor äro mäktiga av.
Vil- ken fond a v kraft h a de icke ägt i hela denna tid.
Det finns unga krafter i leden och det är givet att en ny, frisk röst från talarstolen kommer ansiktena att ljusna och säkert h a r den skänkt en smula lättnad åt just dem, som i åra- tal arbetat för samma sak - saken som ännu e j fått bliva slutförd hos oss.
Men de som arbetat längst och ihär- digast, de som lett rörelsen, dem vi äro vana att hämta ledning a v for a t t veta hur frågan står, de som hålla rörelsen I STOCKHOLM, 1 SEPT.
1918 eminismen bar Saft en stor triumf under kriget: det är inte F mctnga yrken, som inte kvinnor visat sig stbnd att sköta.
viss m&amp;n kommer det nog bli en varaktig framgctng i att för kvinnosaken.
' cy överallt i de krigförande länderna kommer det att efter freden bli brist p b arbetskraft.
O$ db blir det kvinnliga reserver som f &amp; rycka in.
O$ i (Ur en korrespondens från Gunnar Cederschiöld.
aGtjrontcn.)
i gång, de äro lika fullt obrutna!
Obrutna genom år a v löje, a v miss- tydningar, missförstående, ja, a v av- siktliga förvrängningar, obrutna trots den missräkningen, a t t vi svenskor bli bland dem som komma efterst.
Vår sak ä r dock den samma som deras vilka kommit före, den behöver inte längre motiveras - allt är sagt som kan och skall sägas och innerst inne vet ju den envisaste motståndare a t t det skall gå som kvinnorna ha velat.
Vilken fond av uthållighet detta dock är.
Kvinnorna ha lättare än män att kasta en sak, som blir dem besvär- lig.
De ha mycket a t t krypa bakom, om de vilja smyga sig bort: hem och nian och barn, ohälsa och odlande av talan- ger - allt som fyller kvinnors liv utan att vnelra gensägelse från något håll, saker som de ha r ä t t a t t vara helt upp- tagna av.
Men inga a v dessa h a kastat bördan, de ha tvärtom burit den jämte hem och barn, ohälsa och förvärvsarbete!
.
OCK de se a t t de måste bära den alltjämt, ännu en tid.
De ville ha sina krafter frigjorda helt för att ägna sig åt det egentliga, det kvinnorna vilja verka för n ä r de få någon bestämmanderätt och icke bara behöva verka indirekt.
Men porten till det erkända medbor- garearbetet iir ännu stängd.
Ännu krävs det väntans uthållighet.
Och kvinnorna ha den ju.
Det erkännandet kan ingen, p å vilken sida han ä n står, förmena dem.
E n uthållighet, som va- rit mer krävande dessa sista år, där- för att allt annat nu är så tungt, sär- skilt för kvinnorna.
Alltså, ett nytt a r b e t s h i samma spår.
Ett nytt är i väntan på att por- ten skall öppnas.
Men ocksil, och i det- ta ligger källan till kraften, i visshet a t t den porten ä r avsedd att låtas upp för dem.
Så är meningen att det skall ske och så sker det.
V. v. K.
Rösträtt åt alla Canadas kvinnor.
Det kan gå raskt ibland.
Undor 1916 erhöll0 kvinnorna politisk röst- r ä t t i 5 av Canadas förenade stater, så a t t a v de större och mera tätbefolkade staterna det endast var Quebec, som återstod.
Kort före årsskiftet infördes på federal väg röstriitt till det federala parlamentet för kvinnor, som antingen själ-,-a tjiinstgjorde i kriget eller som hade vissa nära släktingar vid fron- terna.
Denna åtgärd väckte miellertid motvilja, och regeringen lovade att därest den efter de nya val, som då skulle iiga rum, ännu kvarsiitte, den skulle inliimria proposition o m kvinnlig röstriitt över hela linjen.
Nu har deii- na proposition antagits a v båda kam- rarna, och varje kvinna i Canadas alla stater, som iir brittisk undersåte och fyllt 21 år, och som uppfyller de eko- iiolziska villkor som gülla för miiri- nens politiska rösträtt, är n u röstbe- rättigad till det federala parlamentet.
Gifta kvinnor anses h a fullgjort dessa villkor, ifall deras miin äro röstberiit- tigade, och ogifta kvinnor över 21 är, som bo hemma hos sina föräldrar, ifall antingen deras far eller mor äger den föreskrivna inkomsten eller förniögen- heten.
Av Canadas särskilda stater återstå nu Quebec, Nova Seotia, Prince Ed- wards Island och New Brunsmick.
Se- dan den federala rösträtten genomförts torde det väl endast vara en kort tids- fråga, n ä r även dessa stater skola göra sina kvinnor röstberättigade till sina lagstiftande församlingar.
I och med den nu antagna lagen i Canada h a kvinnorna erhållit rösträtt till centralparlamentet såväl hemma i det engelska moderlandet som även i samtliga engelska självstyrande kolo- nier utom Syd-Afrika och Newfound- land.
- 17 I _ _ _ _ Kvinniiga läroverkslärare.
En kungörelse angAende den av riksda- gen medgivna rätten för kvinna att ut- nämnas till lektor och adjunkt vid högre allmänt läroverk har nu utkommit och trä- der i kraft den l oktober i år.
Dock må in- gen före den 1 jan.
1919 tillträda sådan be- fattning.
N:r 13.
MARGRETE VULLUM.
.1- E n av de kvinnor, som genom sin insats och sitt väsende bidragit a t t ära sitt kön är död, f r u Margrete Vullum.
Hon dog i Danmark, d ä r hennes far var den bekante skandinaven minister Orla Lehmann, och diir hennes söner i ett första äktenskap äro diktaren Helge Rode och inrikesministern Ove Rode, men hon h a r verkat och levat sin inesta tid i Norge, dit hon kom på 70-talet som politikern Erik Vuilums hustru.
Hon var vid sin död 72 år gam- mal.
Vi citera några karakteristiska ord om henne, skrivna a v en annan be- märkt kvinna, Norges biografceiisor, f r u Feroanda Nissen.
" Hennes kärlek till ett land, yttrade sig först och främst i en hrinnande håg a t t göra landets folk till fria, självständiga och friska människor.
Upplysning och frihet, det var hen- nes två heliga ord och hon visste a t t ett fritt, upplyst folk har verknings- förmåga utöver sina egna landamären och allt själsarbete ä r en insats som göres för hela miinskligheten, därför föll det sig för henne naturligt att ar- beta med hel gliidje diir hennes plats va ?.
- - - Ä r en h i n n a s sinne vaket, fiuner hon alltid sitt verkningsfält och Mar- grete Vulliiin verkade och blev känd örer hela Korge.
Både genom sina resor och 15nga uppehåll i olika trak- ter och genoiii de tusentals agitations- skrifter som hon på egen bekostnad sände u t iiver landet.
Det var hon som gav medel till ut- givande a v Historisk inledning till grundlagen a v Ernst Sars och som den Sverdrupsbeundrare hon var, fick hon utgivet en samling a v hans tal.
På hennes initiativ stiftades den nu så stora Norska kvinnors sanitetsför- ening och mångfaldiga äro de före- drag hon hållit om de norska konces- sionslagarna.
Stortinget beviljade henne i år en liten pension, som hon aldrig ekono- miskt fick cågon fördel av, men hon gladde sig över beviljandet.
Pensionen var en hedersgåva till en kvinna, som aldrig stått i någon of- fentlig ställning, som icke v a r agita- tor för någon läras sak, den v a r ett uttryck för landets tack till en a v an- dens fria arbetare.
Den lilla pensionen skall h a sin ver- kan för kommande tid och Margrete Vullum skall därigenom också e f t e r, sin död hjälpa dem, vilka som hon ha satt upplysning och frihet på sitt ba- ner ".
RÖSTRÄTT F Ö B KUInTHOB 2 N:R 13 ~~ Omvalen till landstingen.
En lucka i barnalagarna.
Svenska folket tycks ha en outsläck- nare åren ingen enda högerman röstat €ör kvinnans rösträtt, varför vi torde ioritetsvalens tid v a r det vanligt att kunna räkna eå, a t t högermännen äro iet parti, som förlorade ett val, omedel- motståndare, men de frisinnade och so- bart började att söka grunda u t någon cialdemokraterna vänner till v å r röst- inledning att få det upphävt eller att rätt.
Bondeförbnndarna gå nog i detta fall i regel med högern.
Eå motståndarens sedlar kasserade.
Marsvalen till landstingen inneburo Man hoppades a t t detta överklagan- l e a v valen skulle minskas med de pro- en förskjutning åt vänster, så a t t om portionella valens genomförande, dels Förstakammarval skulle ha förrät- Iärför att man tänkte sig, att när var- tats i alla landsting omedelbart däref- je parti får in sina kandidater i pro- ter, högern troligtvis fått antalet man- portion till röstetalet skulle lusten att dat minskade med fem.
Uppgiften är klaga bli mindre, Gels därför att man inte alldeles tillförlitlig då en del samtidigt införde bestämmelser avsed- mandat skulle berott p å lottning.
Av ja att minska anledningen till klago- vänstermandaten ha en del övergått mål.
Så bestämdes att vallängden skul- från de frisinnade till socialdemokra- le fastställas före valet och att anmiirk- terna, vilka vunnit mest på valen.
ningar mot den e j finge upptas efter- Största intresset erbjuda de kretsar, åt.
Vidare bestämdes att om p å en se- d ä r val till Första kammaren skola äga del förekom ett namn på en icke val- rum i Ar och nästa år, således innan bar person eller ett, d ä r personen var några nya landstingsval företagas.
Så- otydligt angiven, så skulle namnet räk- väl i Örebro län som i Västernorrlands, nas som obefintligt, men sedeln i öv- vilka båda välja i år, torde ett mandat övergå f r å n högern till socialdemokra- rigt varri giltig.
Därmed borttogos de förut vanligas- terna, däremot förlora nästa år de fri- te anledningarna till klagomål, men ty- sinnade i Värmlands län ett till hö- värr har det kommit nya i stället, och gern.
Kågon synnerligen stor inverkan ha sedan valmännen blivit mer hemma- stadda med de proportionella valen och omvalen på grund a v överklagandet räknat u t a t t det även med dem kan icke haft.
I ungefär hälften av kretsar- vara utsikter a t t förtjäna p å överltla- na, d ä r omval ägt rum, h a r ställningen gande har det gamla valtrasslet börjat blivit oförändrad, medan i en del kret- s a r högern tagit platser f r å n vänstern florera igen.
Nu är det de minutiösa bestämmel- och i andra vänstern från högern.
Om- serna till valhemlighetens bevarande valet i Stångenäs härad, Bohus län, (om sedlarnas avgivande, förseglande torde dock medföra en förlust a v ännu och avsändande till vederbörande myn- ett högermandat i Första kammaren dighet), som vålla de största svårighe- niista år.
Första kammaren utgjordes år 1918 terna, och då det vid de proportionella valen oftast endast behövs att ett fåtal av 88 höger och 62 vänster (varav 45 sedlar kasseras för att dessa skola kun- frisinnade och 17 socialdemokrater).
na inverka på valets utgång, kan en hel Redan niista år kommer högern troli- valkrets f å göra om sitt val, endast dar- gen a t t mista två mandat.
Förskjutnin- för a t t valförrättaren i en enda kom- gen å t vänster ha således börjat och högerns övervikt är dock icke så stor.
mun begått en liten försummelse.
Allt detta har gjort a t t vi i å r fåtl Vid nästa landstingsval å r 1920 kan omval i ett tjugutal valkretsar efter de nian dessutom hoppas på en ännu stör- i mars förrättade landstingsvalen och re ändring.
Ty högerns övervikt i För- så har det uppstått en extra valrörelse sta kammaren beror på den graderade i sommarvärmen, något som ä r både skalan, men penningvärdets fall med- besvärligt och kostsamt för alla par.
för att röstetalen ökas för de mindre inkomsttagarna, medan den övre grän- tier.
Riksdagen beslöt också inför den ut.
sen, 40 röster ä r oförändrad, varför sikten a t t begära utredning om ändra.
Första kammaren som högerns borg de bestämmelser i vallagen till min.
icke längre är så bergfast.
Vore det då skande av valtrasslet, men detta kunde ändå inte en klok politik f ö r högern att naturligtvis icke inverka på årets o m visa moderation, medan den ännu ä r i majoritet och därigenom bevara sitt val.
Vi kvinnor böra emellertid med sär inflytande.
Men ingen fråga ä r så mogen som skilt intresse följa landstingsvalen, di de bestämma Första kammarens &amp; am kvinnans rösträtt.
Uppskov med den mansättning, och det ä r Första kam skadar inte allenast kvinnorna och lan- det i sin helhet.
Det skadar även hö- maren som vügrar oss v å r rösträtt.
Numera är tyvärr partibundenheter gern själv.
Gdli Petrid.
så stor, att oss veterligt under de se De nya barnalagama av år 1917 sök- te p å ett mera effektivt sätt än tidiga- re tillförsäkra utom äktenskap födda barn det kontanta underhållsbidrag, Jorn enligt svensk 1Sg alitid tillkommit ietsamma, från den av föräldrarna,; om icke h a r barnet i sin vård.
Som regel är det fadern, det h ä r gäller, och ingenting var vanligare än att hanun- Ierlät a t t betala bidraget, och att d å modern gjorde försök att komma åt Jet p å exekutiv väg, vederbörande vi- sade sig sakna andra tillgångar än gångkläder och möjligen arbetsred- skap, vilket vanligtvis icke är utmät- ningsbart.
Den nya lagen medger in- Förse1 i barnafaderns lön, så att arbets- givaren ä r skyldig a t t innehålla en viss del a v lönen för att tillställa den utmätningsmannen, som å sin sida sän- Ier beloppet till barnavårdsmannen eller den som h a r vård om barnet.
Un- derlåter arbetsgivaren a t t göra detta blir han själv betalningsskyldig.
Under det något mer än ett halvår, som lagen varit i kraft, h a r det nu vi- sat sig, att det finns en bestämd kate- gori a v barnafäder, som fortfarande kan slingra .sig undan betalningsskyl- digheten, nämligen de som ha sin ut- komst hemma hos föräldrarna genom att hjälpa till med jordbruksarbetet, de 3. k. hemmasönerna, eller med annan affärsverksamhet.
Större delen a v dessa finnas på landet, men de äro visst icke heller okända i städerna, och de begagna, med föräldrarnas tillhjälp, regelbundet sin ställning till a t t un- dandraga sig varje betalning a v un- derhållsbidrag åt sina utom äktenskap födda barn.
Härtill behövs endast, att fadern intygar, a t t sonen ej hos honom åtnjuter någon avlöning; de exekuti- va myndigheterna stå då fullkomligt maktlösa.
Alltså, om en fattig torparson tjänar som dräng hos en välbärgad bonde, kan underhållsbidrag till hans utom äktenskap födda barn uttagas genom införsel i hans kontanta lön; bondens egen hemmavarande son slipper där- emot undan, emedan han icke h a r nå- gon " lön ", endast underhåll in natura jümte nödiga fickpängar.
I slutet a v juli månad d. å. inläm- nades till riksdagens justitieombuds- man a v Arvika Inkassobyrå en skrift jämte bilagor, däri påvisas " behovet a v lagändring, så a t t söner till för- mögna föräldrar måtte a v sin avlö- ning kunna åläggas införsel till gäl- dande av z ' idömt underhåll för barn avlade utom äktenskap med fattiga flickor ".
Av bilagorna framgz ' ir att vederbö- rande barnafader, en hemmansägare- son i Vik, Värmland, genom utslag a v Jösse häradsrätt 29 m a j 1916 förklara- des skyldig att till barnets moder var- je månad utbetala 10 kronor till bar- net uppnått 15 års ålder.
Genom nytt utslag 3 juni 1918 ökade häradsrätten bidragsbeloppet på grund a v " ändring i de förhållanden som härvid varit av- görande " till 15 kr.
i månaden.
Som betalning icke ägde rum, begärdes in- försel i barnafaderns löneinkomster, men sådan införsel har icke kunnat meddelas, enär gäldenären, vilken vis- tas hemma hos sin fader, icke enligt närlagda intyg " z ' itnjuter ntigon be- stämd betalning för sitt arbete ".
Detta fall är ingalunda enastående.
Redaktionen av Rösträtt för Kvinnor känner för sin personliga del tre all- deles likartade fall, därav två likaledes gäller hemmasöner, det tredje sonen till en handlande i Stockholm.
Med nu tillgängliga lagliga medel torde ingen rättelse h ä r kunna vinnas; utan enlag- ändring stå vi fortfarande maktlösa gent emot dessa utslag a v bristande ansvarskänsla.
Det vore mycket önsk- värt ifall justitieombudsmannen i sin nästa ämbetsberättelse viile fästa rege- ringens och riksdagens uppmärksam- het på detta förhållande.
BÖSTRÄTT F Ö B KPIHHOB utkommer den 1 och 15 i var m b a d.
RedakMr: VEBA Y. KBBMEB.
Redaktion och Exp.
: 6 Karduanemakaregatsnn Redaktionstid: onsdag och Mrdag kl. ' / s 3 - ' j d.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4. kikstel.
8600.
Alm.
tel. 147 29.
Telegramadrese: Röetratt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1918 KT.
2:50.
Lasnummer 15 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom insändande av kr.
3:25 i postanviening till tidningens exped.
Annonspris: 10 ore per mm.
å sista sidan, 15 öre å de övriga.
Vid längre tids annonsering rabatt.
R 6 s T R Ä T T s B Y R Å N 6 Earduansmakaregatan U, Stockholm Allm.
tel. 14729.
Rikstel.
8600.
Öppen vardagar kl. 1-4 e. m.
De ungeidxa kvinnorna stzlldes utanför.
Den i srensk press förut omtalade stora författningsreform, som vidtagits i Ungern orh som väckte allmän glädje f ö r detta hårt inskruvade lands vid- kommande, har, när allt kom omkring, icke blivit fullständig - kvinnorna ha lämnats utanför.
Vad som lir mest ägnat a t t förvåna är, enligt Urd, att en stor del a v social- demokraterna, d å förslaget om kvin- nans rösträtt förkastades a v ungerska deputeradekammaren, gingo tillsam- mans med de konservativa mot refor- men.
De mera moderata, bl.
a. premiär- ministern d:r Werkele och en rad be- kanta politici, bland dem greve Ka- rolyi och finansministern Teleszky, ta- lade varmt för kvinnornas sak.
Debatten avlyssnades med spänning och f r å n kvinnorna hade en stark agi- tation med flygskrifter och möten be- drivits dagarna förut.
Men således forgäve s.
Det ursprungliga förslaget gick ut på a t t varje kvinna skulle ha rösträtt.
som genomgått fyra klasser i elemen- tarskola eller hade därmed likställd utbildning.
Vidare skulle de kvinnoI h a rösträtt, som genom kriget berövats sina män och slutligen varje kvinna som i minst 2 år varit aktiv medlem j föreningar p å vetenskapens, konsten6 och litteraturens område.
Röstriitteii förkastades principiellt j utskottet, men omedelbart däreftei framlade premiärministern ett särvo.
tum, som väsentligen gick ut p å det ursprungliga förslaget, men hade ett tillägg att varje självförsörjande kvin- na, som betalade minst 100 kr.
i skatt till staten, skulle ha rösträtt.
Under debatten framlade finansmini- stern ett förslag att kvinnliga familje- försörjare borde ha röstrött och skatte- strecket sänkas till 20 kr.
Ett ännu ra- dikalare förslag gick u t p å at2 varje kvinna, som genomgått 6 klasser i folk- skola och som med eget arbete försörj- de sitt barn - legitimt eller icke legi- timt - skulle h a rösträtt.
Förslaget föll.
Beträffande de unger- ska männen gick däremot reformför- slaget igenom med stor majoritet.
Emellertid ha de ungerska kvinnor- n a hopp f ö r en nära framtid, t y blott den omständigheten att den n y a valre- formen tänkta att omfatta även kvin- norna h a r en del att betyda i ett land sådant som Ungern, d ä r allmän och li- ka rösträtt hittills aldrig varit en er- känd princip.
ig förkarlek för valtrassel.
Under ma- De engelska kvinnornas valbarhet Vallagens oklarhet föranleder försök att skapa prejudikat.
De engelska kvinnorna se sig nödsa- kade att vidtaga en ny aktion för att skaffa sig valbarhet, ty den nya lagen om kvinnornas rösträtt är så pase oklar, att den p å sina håll tolkas så, att kvinnorna väl h a rösträtt, men icke äro valbara.
För att bringa frågan till en bestämd lösning lät miss Nina Boyle ställa upp sig som parlamentskandidat i Keigh.
les.
Olyckligtvis vor0 hennes pappei icke i sin ordning, varför hon måstc draga sig tillbaka, men valbyrån för.
klarade att i annat fall intet hindei mött för hennes uppställande som kan, didat till valen.
Tre kvinnor hava ånyo upptagit sa.
ken p å samma väg, d. v. s. låtit upp.
&amp; - BI JOB [E % Vm ställa sig och blivit accepterade som valkandidater.
De äro miss Mary Mac- arthur, sekreterare i kvinnornas fack- föreningsrörelse och uppställd a v ar- betarepartiet, miss Margaret Bondfield, den första kvinnliga medlemmen a v fackföreningskongressens parlaments- kommitte, och slutligen m r s Philip Snowden, arbetarepartiet, bekant tala- re och även känd i Sverige sedan den stora rösträttskongressen här.
Enligt ett senare meddelande skulle nu blott mrs Snowden kvarstå som de- monstrationskandidat.
Dessa kvinnor ha allts8 tills vidare kunnat utan hinder ställa upp sig till val.
Frågan blir sedan - förutsatt att de över huvud bli valda - huruvida de mottagas i parlamentet.
Förrän en kvinna blivit antingen mottagen eller vägrad tillträde till parlamentet, vin- nes ingen klarhet i den betydelsefulla frågan.
Lih!
(im &amp; 1i II:ir Sveriges iiiäata, storsta o. biist renommerade speeiaiaiiäi i
N:R 13 Frågan är, h u r lagen skall kunna ändras, så att nu nämnda missförhål.
lande avhjälpes.
J a g vet egentligen ingenting som hindrar att i här o m t a lade fall, d å en vuxen son går hemma hos föräldrarna och arbetar i deras be.
drift, helt enkelt göra föräldrarna di.
rekt ansvarsskyldiga, naturligtvis med rätt för dem att avräkna beloppet fråc det underhåll eller det arv, som de el.
jest låta komma sonen till del.
Där.
med skulle denna speciella lucka i la.
gen vara fylld.
Föräldrarnas ansvars.
skyldighet kunde också mycket väl ut.
sträckas jämväl till de fall, då vuxna barn a v dem åtnjuta underhåll för utbildning eller g å hemma utan att t a sig något för.
Emellertid torde detta ingalunda va ra tillräckligt.
Hur väl man täppei till luckor i lagen, kommer det ändå alltid att finnas en stor mängd fall d ä r de barn det här är fråga om - och för resten andra barn också - blj utan det underhållsbidrag, som lagen velat tillförsäkra dem.
Då den under- hållsskyldige dör eller insjuknar eller går arbetslös eller själv ligger f a t t i g vården till last, säger det sig själv att hans barn, de vare födda inom eller utom äktenskap, bli hänvisade enbar1 till moderns förvärvsmöjligheter.
Mö- drarna göra h ä r underverk ibland verkliga hjältedater a v arbete och självuppoffring, och det räcker ändå icke till; barnen få halvsvälta och halvfrysa, de gå utan tillsyn, de sättas själva till förvärsarbete i en ålder, då varken deras kroppar eller själar äro mogna för ansträng-t arbete, och de ta skada såviil till kroppar som till själar För allt detta finnes det bara en hjälp: a t t det allmänna träder stöd- jande till och under vederbörlig kon- troll men utan fattigvårds verkan hjäl- per den ensamstående modern, så hon kan draga fram sina barn på ett sätt.
som både dessa och samhället kan va- r a betjänt med.
Så sker i Norge och i Danmark; det finnes intet som helst skäl, varför det icke skulle kunna ske jämväl i Sverige.
I det uttalande som centralstyrelsen för L. Ii.
P.
R. i janu- ari 1917 gjorde med anledning a v den d å väntade kel.
propositionen angåen- de lag om barn utom äktenskap ha ock- så förskott u r allmänna medel till barn som därav vore i trängande behov upptagits som allra första önskemål bland åtskilliga andra.
K.
M:t vågade dock lika litet som lagberedningen fö- reslå utbetalande av dylika förskott, och de motioner i iimnet som väcktes vid 1917 års riksdag ledde ej heller till något riksdagens beslut i positiv rikt- ning.
Detta är emellertid ett område, d ä r vi få vara beredda på att återkom- m a igen och igen, tills det slutligen lyckas.
Orsaken varför det sitter så h å r t Bt att få denna reform genomförd är na- turligtvis, att kommunerna, vilka den- n a förskottering skulle åligga, anse sig icke ha råd till denna utgift.
Det är möjligt att de svenska kommuner- n a äro fattigare än de danska, men de äro helt säkert icke fattigare än de norska, som dock fått vidkännas shdan förskottering nu under många år.
Vid Dansk Kvindesamfunds årsmöte 13-14 juni 1918 diskuterades frågan: " På vilka vägar bör staten (d. v. s. det all- männa) underlätta försörjningsskyl- digheten? "
och d ä r framkom ett upp- slag, som kanske kunde vara att taga vara på f ö r a t t skaffa pengar till detta ändamål.
Diskussionens inledare, kon- torschef landstingsman K.
K. Steincke, föreslog nämligen, att i framtiden in- tet barn skulle kunna ä r v a mer än % av föräldrarnas efterlämnade egen- dom; vad som måtte bli över skulle tillfalla en kommunens barnavårds- fond, ur vilken bidrag skulle utgå till barn, vilkas föräldrar eller mödrar icke vor0 i stånd a t t underhålla och upp- fostra dem tillfredsställande.
Så som detta förslag föreligger, tror j a g för min del icke att det ä r använd- 3 R o S T R Ä T T F Ö B KUI " OR Den federala rösträtten i Förenta Staterna uppskjuten.
Främmande lands kvinno- rörelse.
Från Amerikas Förenta stater äro ny heterna tyvärr ej så gynnsamma son: från Canada.
Den amerikanska sena ten har nu ajournerat sina samman träden över sommaren utan att ha be handlat den kvinnliga rösträttspropo sitionen, som antogs a v representan ternas hus 10 januari d. å., samma dag som överhuset i England antog der stora engelska författningsreformen.
Aven inom senaten behöves f ö r att er grundlagslindring skall vara antager K majoritet, och det ar denna majori tst, som icke kunnat skaffas.
Det hal fattats två röster.
Under hela vårer ha anstrangningar gjorts a t t skaffr dessa två röster, och flera gånger hai man trott, att nu skulle det lyckas.
Der 10 m a j sattes frågan på dagordningen alla dess vänner inom senaten, vilkz vor0 frånvarande, kallades till Wash ington p r telegraf, m r s Catt och övriga ledande rösträttskvinnor foro dit föl a t t vara närvarande vid överläggnin garna - och så i sista stund återtogf propositionen från programmet - dc två rösterna fattades fortfarande.
De amerikanska kvinnorna h a doch den glädjen, a t t motståndet mot kvin nornas politiska rösträtt icke går eftei partilinjer.
Inom båda de stora parti erna väga anhängare och motståndart nästan jämt.
Det är ej heller så, ati alla sakens motståndare äro emoi kvinnlig rösträtt i och för sig.
En he del äro endast motståndare mot desr införande på federal väg; de anse ati detta är ett ingrepp i de enstaka sta ternas rätt, och i synnerhet senatorer na från en del a v söderns stater ha aldrig kunnat glömma a t t p å sin t i d negrernas rösträtt påtvingades dessa stater på federal vag.
Nu vilja de e; vara med om att även negerkvinnorna på samma sätt skola bli röstberättigade Orsaken varför frågan icke fick g å till omröstning utan ströks f r å n pro.
grammet var a t t den då ännu kan kom- ma till omröstning i senaten under hösten och intill mars 1919.
Har den däremot verkligen avslagits, kan den ej åter upptagas a v senaten, f ö r r h den ännu en gång gått igenom i represen- tanternas hus.
Vi kunna alltså ännu ha någon förhoppning om att det under hösten och vintern skall lyckas a t t er.
hålla de felande rösterna och få frågan antagen.
Den är ej i hamn ens därined utan går sedan till de enstaka staterna först i fall den antages jämväl a v % bland dessa ha alla Unionens kvinnor verkligen erhållit den politiska röst.
rätten.
Spaniens kvinnor vakna.
I Spanien h a r kvinnornas rösträtts.
rörelse gått långsamt framåt men nu h a r en förändring inträtt, kvinnorna ha livligt följt de senaste valen och ha månader i förväg arbetat på att sätta sig i n i politiska frågor.
Orsaken ligger nära till hands.
Kri- get har här som överallt gjort det fruk- tansvärt dyrt att leva och då kvinnor- na plötsligt funnit sina barn och sig själva p å svältgränsen, h a de helt na- turligt börjat fråga efter orsaken, Man ser samma förändring, h u r den kriget åtföljande hungern väcker m ä n niskorna till reflexion, och även hoe kvinnorna i det spanska Sydamerika enligt vad de amerikanska kvinnotid- ningarna kunna vittna om, visar sig ett alltmer växande intresse för offentliga angelägenheter.
bart.
Det tyckes exempelvis alldeles upphäva testamentsrätten, vilket val ändå knappast vore önskvärt Men iden kan vara värd att tänka p å ä n - 1å.
Om man exempelvis i varje kom- mm upprättar en sbdan barnavårds- Fond och ger den jämte bröstarvingar a laglott i den hälft a v e n arvltltares iödsbo, som är undantagen f r å n arvlå- karens fria dispositionsrätt, d å bröst- srvingar finnas, samt r ä t t till exem- pelvis ' / t o a v barnlösa arvlåtares bo, så skulle detta bli fullt tillräckligt att med: iden tillförsäkra vart enda barn i lan- iet en uppfostran efter dess anlag och möjligheter.
Minst hälften a v till des- ja fonder influtna medel borde fonde- ras, så a t t endast räntorna därav finge mvändas, och d å fonderna växt sig stora nog, kunde deras användning ut- sträckas till förbättrande a v kommu- nens skolor och andra för barnen nyt- 5ga ändamål.
Lagberedningen skall denna höst ta itu med revisionen a v vbr ärvdabalk; jet ä r mera än väl behövligt att K.
M:t även nu adjungerar fru Broom6: Iler en annan lämplig kvinna, som in- 3rn beredningen kunde bevaka samhäl- lets intressen, d å det gäller arvsrätten.
Och allra först i betraktandegorde komma samhällets fattiga barn.
Anna Wicksell.
Indiens kvinnor och den politiska ny- daningen.
Indiens statssekreterare, m r Monta- gu, har efter en flera månaders vistel- se i Indien delgivit engelska underhu- set en försäkran för indiska regerin- gens vidkommande rörande en ökad sammanslutning a v hinduer på alla områden för a t t bidraga till ett grad- vist viixande självstyre i Indien som en odelad del a v brittiska väldet.
Den engelska kvinnorörelsens representan- ter ställa frågan: Vad ämnar regerin- gen göra vis A vis kvinnorna i Indien i samband med detta självstyre?
och Indiens kvinnor instämma i frågan.
Sålunda h a r till m r s Henry Fawcett ingått skrivelser från två olika indiska kvinnogrupper i saken, en skrivelse från en indisk kvinnodeputation till statssekreteraren och en annan från sekretariatet a v " The Womens Indian Association " i Adyar i Madras.
I den första skrivelsen understrykes vikten av upplysning, men också de indiska kvinnornas önskan att få dela det po- litiska ansvaret.
De bedja att få räk- nas med, när det ä r tal om " folket ".
Den andra skrivelsen understryker i ännu vältaligare ordalag behovet av politisk frigörelse.
" De indiska kvinnornas ställning är otillfredsställande, även om man bort- ser f r å n skillnaden p å öster- och väs- terländsk uppfattning, heter det bl.
a. Indiens kvinnor h a redan börjat käm- pa för upplysning, äktenskapsreformer etc. och j a g kan försäkra de engelska kvinnorna, a t t de äro lika dugliga, lika begåvade, lika villiga att bistå i alla verk för mänsklighetens bästa som an- d r a kvinnor i världen och dessutom äro i besittning a v en anda av själv- uppoffring, som Övergår vad andra nationers kvinnor äro i stånd a t t ge.
J a g är i tillfälle a t t väl veta och hava reda p å hur kvinnor i alla delar a v Indien tänka och känna, d å jag reser omkring med min make och håller fö- reläsningar och p å varje plats vi be- söka, håller kvinnomöten och kommer i beröring med kvinnor i stad och by.
Även h a r den sammanslutning, vars sekreterare jag är, filialer i alla delar av Indien och talrika medlemmar.
Överallt förefinns en stark åtrå efter upplysning och efter a t t f å tillåtelse att taga del i landets liv, en visshet om att de som kvinnor äro mäktiga att bi- draga till nationens väl om det ges dem tillfälle därtill.
J a g bör nämna att männen i detta land ha föga kän- nedom om vad kvinnorna tänka och känna om dessa ting, då det icke 5r brukligt a t t de båda könen samtala med varandra och utbyte a v tankar, även bland nära anhöriga, är sällsynt. "
Båda de kvinnor som skrivit dessa brev hava vänt sig till de män, som anses som ledare a v den politiska rö- relsen i Indien, men hava icke rönt någon sympati för ett samarbete.
Där- emot hava kvinnorna rönt uppmunt- ran i och med en stark vädjan för ' de- Elegant kemiskt tvättad och prblssad biir Eder kostym, kilinning, kappa eiler overrock, om denssmma insiindea till Orgryh~ Repiiskii Tvätt- i Färgeri 1 U.
06TEBORG ras politiska frigörelse, som kan läsas i en bok " Indien i ett övergångsstadi- um " a v Aga Khan, Ismali muhamme- danernas överhuvud.
Ett kapitel i den- na bok pläderar i kraftiga och initie- rade ordalag för kvinnornas likstäl- lighet med männen.
H a n påpekar här en massa sociala missförhållanden, särskilt barnaäktenskapen, som kvin- norna, om de hade medborgarrätt, skul- le kunna avhjälpa och det har sin stora betydelse att se, hur han grundar sina krav a t t kvinnorna från början må gi- vas plats i väljarkåren på nationella och icke enbart feministiska grunder.
Kvinnorna; i de brittiska självstyrande kolonierna.
Under det nuvarande kriget ha de brittiska självstyrande koloniernas kvinnoföreningar sammanslutit sig till en samorganisation, British Dominions Woman Suffrage Union.
Denna orga- nisation höll sitt tredje tvåårsmöte i London under juni och behandlade en hel rad a v kvinnofrågor.
Resolutioner rörande kvinnornas tillträde till sta- tens ämbeten ävensom valbarhet till de olika parlamenten, lika lön för lika ar- bete, mödrarnas likstälighet med fäder- na gentemot äkta och fädernas likstäl- lighet med mödrarna gent emot oäkta barn, gifta kvinnors nationalitet, pro- stitutionslagstiftningen, undervisning i sexuell hygien m. fl.
ämnen antogos enhälligt eller så gott som enhälligt.
Enhälligt och med entusiasm antogs likaledes ett önskemål, att ifall det skulle bildas en federation mellan Eng- land och dess självstyrande kolonier, lika rösträtt för män och kvinnor måtte antagas som en grundläggande prin- cip inom federationen.
P r a s s e n förkastar kvinnorösträtten.
Vid andra läsningen a v den kvinnli- ga rösträttsbilien i preussiska riksda- gen framkom socialdemokraten Braun med förslaget att kvinnorna skulle be- viljas rösträtt vid 24 års ålder.
Förslaget förkastades med 421 röster mot 22.
Av de 22 vor0 10 socialdemo- krater och 12 polacker.
Kvinnorna i det judiska Palestina.
I den nya judiska stat som skall upp- rättas i Palestina, kommer icke att be- hövas ntigon kvinnlig rösträttsröreise.
Lika rösträtt för män och kvinnor är d ä r av dem, som skola reorganisera det judiska samhällslivet, redan accepterad som en självfallen sak.
Redan före krigets utbrott hade lika - östrätt vunnit fast fot i Palestina, iravet h a r i själva verket funnits a116 frbn början a v den nuvarande judiska roloniseringen p å %talet.
Detta drag ä r f. ö. karakteristiskt ' ör den zionistidra rörelsen över hela rärlden, kvinnorna rösta helt självfal- et med på de internationella kongres- serna och de nationella sammankom- sterna.
Civil värnplikt även för kvinnor i Finland.
Finska lantdagen har antagit en l a g lm allmän arbetsplikt.
Enligt denna ikall varje finsk man och kvinna från iitt ... 18 till sitt 56 år v a r a pliktig att ut-: ora - med vissa begränsningar - ar- leten för jordbruket och landets för- war.
Regeringen kan avbryta såväl mskild som statsliga sysselsättningar rör a t t för den åsyftade tiden utkräva len arbetsplikt som är nödvändig i en- ighet med den nya lagen.
- &gt; Den frivilliga pensionsförsäkringen.
Delvis ur &gt;Meddelanden frhn Kungl.
Pensionsstyrelsenr.
Qenom den a v Kungl.
Maj:t den 14 juni 1917 utfärdade lagen om ändrad lydelse a v 7 och 34 paragraferna ipen- sionsförsäkringslagen h a r från och med 1918 års ingång den på frivillig inbetalning av pensionsavgifter grun- dade försäkringen underkastats en om- lzggning som väl torde vara värd be- aktande av ” Rösträtt f ö r Kvinnors ” läsekrets.
De nya bestämmelserna innehålla i huvudsak följande.
Den frivilliga försäkringen är a v två slag: enskild försäkring och grnppför- säkring.
I.
Den enskilda försäkringen.
För varje till arbete icke varaktigt oförmögen svensk person må från hans födelse till och med det kalender- år, under vilket han fyller 66 år, au- gifter inbetalas intill ett sammanlagt belopp av 100 kronor under varje ka- lenderår.
Högre avgift kan med Pen- sionsstyrelsens medgivande efterpröv- ning i varje särskilt fall få erläggas, dock med den begränsning att det an- tal kronor, som utgöres av dylik avgifl jämte tidigare inbetalningar, icke fåI överstiga 50 gånger det antal levnads- år, som personen fyller året efter det d å avgiften skall erläggas.
Den enskilda försäkringen medgivet: i två olika former: försäkring utan a v giftsåterbetalning och försäkring mea avgiftsåterbetahing.
Den senare in nebär att vid den försäkrades död åter betalning sker av varje erlagd avgifl med avdrag av den del a v eventuell1 utbetalad pension, som, oavsett förhöj ning genom statsbidrag, svarar mol den erlagda avgiften.
F ö r vinnande av delaktighet i der frivilliga försakringen göres anmälar å postanstalt, varvid anmälningsfor mulär ifylles och försäkringsbok e r hålles.
Vid varje avgiftsinbetalning skal uppgivas, huruvida inbetalningen av ser försäkring utan avgiftsåterbetal ning eller försäkring med avgiftsåter betalning.
Storleken av den pension, vartill i n betalade avgifter berättiga, framgå a v särskilda av pensionsstyrelsen ut färdade tariffer, u r vilka några exem pel h ä r nedan anföras: Vid försakring utan avgiftsåterbe talning erhålles i pension vid varaktig oförmåga till arbete (dock ej före fyll da 15 år och senast från fyllda 67 år för varje erlagd avgiftskrona: Nar avgift er- Pensionsbelopp lagts vid tinder for man kalenderåret upp- nådd Mder a?
O år 10 1, 15,, 18,, 25,, 32,, 40,, 50 &gt;I 66 59 Kr.
1: 57 o: 99 o: 81 O: 71 o: 53 O: 40 o: 29 o: 20 o: 11 Yensionsbelopp f6r kvinna Kr.
1:04 O: 66 o: 54 O: 47 O: 36 O: 28 o: 22 O: 16 o: 11 (Pensionsstyrelsens tariffer upptag varje år från och med O år till och me 66 år.)
Därest varaktig oförmåga till arbetc inträder före slutet a v tredje kalender året efter det en avgift erlagts, utgå för varje krona av sådan avgift pen sion, oavsett förhöjning genom stats bidrag, endast med 0,11 kronor, däres e j pensionsstyrelsen prövar avgiften helt eller delvis, böra medföra pensioi med i tabellen angivet belopp.
Vid försäkring med avgiftsåterbe talning vid dödsfall bli pensionsbelop pen för varje erlagd avgiftskrona nå got lägre, cirka 10 proc.
II.
Gruppförsäkringen är avsedd fö försäkring av samtliga till en vis grupp anslutna personer, exempelvi personal hos en kommun, vid en indu striell anläggning o. d.
För att såda jrsäkring skall kunna erhållas, for- ras att samtliga till gruppen anslutna ersoner försäkras efter samma grun- er.
I det skriftliga avtal som vid SPI- a n försäkring skall ingås med Kungl.
’ ensionsstyrelsen skall intagas be- tämmelse angående ålder vid pen- ionsrättens inträdande, avgifternas ögsta belopp m. m.
Bidrag av statsmedel till den frivillil ‘ a försäkringen utgår numera så att v pensionsbeloppet varje del som sotsvarar under ett kalenderår er- agda avgifter intill sammanlagt 30 kr.
öjes med en åttondel.
Vid den uppskattning av den egna nkomsten som måste verkställas när åväl avgiftspension som pensionstill- ä g g vid uppnådda 67 års ålder, eller idigare om varaktig arbetsoförmåga nträtt, sökes, går ett pensionsbelopp L V intill 300 kr.
som erhållits genom rivillig försäkring fritt fråri uppskatt.
iing, under det att motsvarande belopr iv annan inkomst utgör endast 50 k r Alla inbetalda avgifter gå till der tora gemensamma pensionsfonder nen genom den frivilliga försäkringer nbetalda belopp räknas likväl för sie c h man förutsätter att om föreskriv ia avdrag överskott uppstår, detts ikall komma de försäkrade till godo ’ orm a v förhöjning å pensionerna.
I övrigt gälla i avseende å den frivil iga försäkringen i tillämpliga delai iestämmelserna i lagen om allmär &gt;ensionsf örsäkring.
De ändringar som nu vidtagits i a v teende å den frivilliga pensionsförsäk singen äro den ovan anmärkta uppdel iingen till trots likväl uppenbara för lättringar och det är att hoppas at ned den goda ränta som numera kai Jåräknas å insatta medel och det av jevärda tillägg som dessutom erhållei tv statsmedel denna försäkringsforn skall komma att flitigt utnyttjas a v al a och envar.
Föräldrar, husbönder el !er andra ha genom den frivilliga pen sionsförsäkringen ett utmärkt mede itt säkerställa sina barns, tjänares IL €1.
framtid.
Utförliga redogörelser er hålles genom små tydliga meddelande] i kalenderformat, som kunna fås ge oom pensionsnämnderna m. fl.
A andra sidan måste framhållas så som högst beklagligt, att bland de mån ga ändringar som sedan pensionsla gens genomförande redan vidtagits än nu ej något blivit gjort för a t t få d uppenbara orättvisorna mot kvinnor na ändrade.
Man har i stället vid del genomgripande omarbetning som de frivilliga försäkringen nu genomgåt såsom enda uppdelning av svensk folket i riskklasser vidhållit uppdelnin gen efter kön.
Kvinnorna skola äve här och allt fortfarande straffas fö sin längre livsliingd och för en sjuklig het som ä r påstådd men ej bevisad ar nat än genom siffror som enligt kvir nornas förmenande äro beroende p helt andra orsaker.
Detta måste allti förefalla oss som en orättvisa, e grymhet och en stor otacksamhet f r å de bestämmande männens sida, särskil gent emot mödrarna som så ofta in ilderdomens sena dagar genom sini Dmsorger och försakelser hålla sam man ett hem för sina barn - särskil Eör sina ogifta söner.
Det ä r ett kän faktum att när modern blir verklig1 Eaktiskt oförmögen till arbete, det of tast är hos en dotter, gift eller ogifl som hon finner sin slutliga fristad.
G. K-g.
Lika lön för lika arbete.
De kvinnliga Londonkonduktörernas kamp f ö r rättvisa.
I London ha de kvinnliga omnibu$ och spårvagnskonduktörerna etablera strejker i ganska stor omfattning.
D kvinnliga konduktörerna ha begärt e förhöjning i veckoavlöningen på 5 shil N:R 13 söders ” English School ” Engelska lektioner och översättningar.
a l m.
Tel. SWer 36035.
26.
Annie I. Scott.
htagatan Vad har hänt sedan sist?
E n historisk dag i danska rikadagen v a r en, d å Foiketingsmannen fru Eine lunch höll sitt första anförande, e n dag, å f ö r första gången i danska riksdagens istoria en kvinna stod i talarstolen.
Det v a r e t t lagförslag om lönerna f ö r ärarekrafterna vid de a v staten övertag- ia högre flickskolorna i huvudstaden, som allade upp talaren.
K l a r t och lugnt och ned en stillsam saklighet, vittnar den dan- k a pressen, en saklighet, som det icke v a r ritt att åtskilliga a v de manliga riksdags- edamöterna imponerades av, redogjorde ru Munch f ö r sin syn p å e n del detaljer det föreliggande lagförslaget.
Med aktning och respekt lyssnade man) å henne och f a n n att hon hade nsgot att; äga i sak och att hon icke förlorade i +r * i ’ ighet p å att s t å i talarstolen.
Det rar j u helt naturligt.
Lika naturligt blir iet den dag den svenska riksdagen upple- rer samma nyhet f ö r första gången.
En lag som vi d å dock fått kämpa så mycket ängre för än de flesta a n d r a nationers tvinnor.
# En framståcnde k r a f t i den norska kvin- lorörelsen är död, fröken K a j a Oeelmuy- len i Kristiania.
Hon h a r i 20 år haft an- itlillning i Kristianias magistrat, d ä r hon edde legatkontoret med stor kapacitet och ?tt levande intresse f ö r de fattiga och gamla.
Hon v a r ledarinna för KvindernaE VaAgerforening och i övrigt livligt intres- serad pir många områden.
noruusittzt ö3 Riks 2550 Allm.
6296 t Valen i Holland till Andra kammaren har bragt det liberala partiet stora förlus- ter, det h a r nu blott 6 representanter mol 21 förut.
Den nya kammaren r ä k n a r hela 17 partier.
Holländska riksdagen h a r nu Cått sin första kvinnliga medlem, socialde.
mokraten frii Groeneweg.
# Den äldsta kvinnliga fil.
doktorn i Nor.
den, f r u Anna Hude i Danmark, fyllde ny ligen 60 är.
L Vid segelregattan i Tönsberg vann fröken Sissy Christoffersen första priset.
Inger kvinna h a r förut varit pristagare i er norsk segelregatta.
L En kvinnlig länsman, fröken Stolpe, hal blivit utnämnd i Norge.
Arbetet ute i landet, Inför Flens F. K.
P.
R. höll den 4 jul pastor Gunnar Vall e t t föredrag över äm net ” Kristna synpunkter på kvinnorörel sen ”.
H a n visade h u r Kristus ställer ma1 och kvinna på samma plan, vid korset mö ter oss kvinnan, uppståndelsens hemlighe röjes först för kvinnor och Paulus säger H ä r är varken jude eller grek, man elle kvinna, alla äro vi ett i Kristus Jesus Det tempel e t t hem bör vara, framhöll ta laren uppstår först när den kvinna, man nen räckt sin hand, blir honom jämbördij utåt.
Talets slutledning blev denna: Fråi rent kristlig synpunkt skall modern h; samma makt som fadern.
Det såge annor lunda u t om kvinnan hade h a f t sammi Malmtorgsgatan 6, StocEKholm makt som mannen.
Kvinnan skall h a sam- ma makt, icke i trots a v att hon är kvin- na, u t a n j u s t emedan hon är det.
Från kristen synpunkt måste v i se saken 6 %: Vi äro alla till för a t t uppbygga Gudsri- ket på jorden, icke männen ensamma, icke kvinnorna ensamma u t a n med Gud och hand i hand.
Motala F. K.
P.
R. har under d e t gång- na halvåret v a r i t livligt verksam.
Sam- manlagt h a v a hållits 7 styrelse- och före- ningssammanträden med samkväm och med gediget program.
På februarimötet redo- gjorde ordföranden, fröken Häckner, f ö r centralstyrelsemötet.
Den 20 m a r s firades Englands kvinnors rösträttsseger med upp- läsning av föredrag etc. E t t följande sam- manträde bjöd ordföranden på “ En resa ge- nom Sverige ” med skioptikonbilder.
Den 2 juni hade föreningen en a v sina stora da- gar.
Rösträttsspeset av Gulli Petrini gavs på Motala teater.
Stämningen röjde v a r m t förstående samt tog sig uttryck i applåder för även öppen r i d å och mycket blommor.
På mångas begäran upprepas spexet i höst.
SöZcesborgs F. K.
P.
R. hade den 1 j u l i ett större föreningsmöte med avskedsfest för sin avgående sekreterare, folkskollära- rinnan fröken Anna Jönsson, som nu flyt- t a r f r å n staden.
Fru Hedvig Nilsson tac- kade för de gångna årens arbete samt över- lämnade å föreningens v ä g n a r Fredmans epistlar i praktband.
Sedermera hyllades fröken Jönsson med flera tal samt med blommor och säng.
Till sist tolkade före- ningens ordförande den djupa saknad, som rösträttdöreningen kommer att kän- nas vid genom förlusten a v sin avhalina sekreterare.
lingc, varigenom deras lön skulle kom m a att uppgå till samma storlek son männens.
I denna sin kamp h a de haf understöd a v männens fackförening yrket.
Trots a t t kvinnorna under kriget vi sat sig kunna sköta männens arbetc trettonde nummer för 1918 innehAller bl.
som män, och trots att de behövas oci Utanför portarna.
Av Y.
v. K. allmänt antagas i dessa manliga yr Rösträtt fit aila Canadas kvinnor.
ken, vill man sätta dem tillbaka, då de Yargete Vnllnm t. ungerska kvinnorna stiiiides utanför.
gäller betalningen för samma arbete De Omvalen till landstinget.
Av Qulli Pdrini.
Att kvinnorna icke låta sig nöja här De engelska kvinnornas valbarhet.
med, utan beslutsamt hävda sin rät En lucka 1 barnaiagarna.
Av Anna WiekdeU.
till lika lön för lika arbete, är av sto Den federala rösträtten i Förenta staterna.
betydelse för deras framtida ställnini Främmande lands kvinnorörelse.
på arbetsmarknaden.
Deras uppträ Den frivilliga pensionsförsäkringen Av G.
&amp; g.
Vad har hänt sedan sist?
danda tycks även vittna om en beröm Arbetet ute i landet.
värd och för de ofta mera oprövad1 kvinnorna icke vanlig solidaritet.
R&amp;trätt för Kvinnors a,: Stockholm 1918, Ivar Haeggströms Boktryckeri A.
€3.
