# ID: svediakorp-per2663
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,311
# sentences: 748
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ATT FÖ R Tidning utgiven av Landsforeningen för kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldtig göra sd mycket for en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
VII.
ARG.
STOCKHOLM, 15 J U N I 1918 I N:r 12.
~~ Rösträttsläget ute i världen.
Den utan jämförelse viktigaste hän- delsen i vårens rösträttshistoria var de danska kvinnornas första deltagande i de politiska valen.
Utgången a v valen tillförsäkrade också kvinnorna 9 repre- sentanter i den nya riksdagen, ett inga- lunda föraktligt resultat.
I England pågår ett energiskt och livligt agitationsarbete för de kom- mande valen.
Ute på landsbygden or- ganiseras kvinnliga medborgarförenin- gar, inom vilka tillfällen beredas kvin- norna att diskutera politik.
På olika områden kan man också konstatera att de feministiska intressena bli tillvara- tagna.
Medlemmar a v Cambridges uni- versitet ha väckt förslag om att ut- sträcka medlemskapet även till kvin- nor, och i pressen är det icke längre matrecept och moder, som dominera i kvinnornas spalt, utan man har fått blicken öppnad för de verkliga kvinn- liga reformkraven.
De frågor, som mest diskuteras äro Lika lön för lika arbete och Moderpensioneringen.
Till slut iir att nämna a t t de kända röst- rättskvinnorna, miss Margaret Bond- field och mrs Philip Snowden, äro uppsatta på Arbetarepartiets kandi- datlista, och det är a t t hoppas att de i sinom tid göra sitt inträde i Englands parlament.
F r å n Holland lämnar Martina Kra- mers på annat ställe i dagens nummer e n ingående skildring, och vad Ungern beträffar ä r det i närvarande stund den svarta fläcken på Europas rösträtts.
karta.
Regeringsskiftet h a r tillsvidarc hämmat de reformer man hoppats så mycket utav.
Vända vi så blickarna till nya värl- den, går Amerika alltjämt i väntan på den federala omröstningen, men en stoi rösträttsseger har vunnits i Texas, och detta genombrott i Söderns u r röst.
rättssynpunkt alltjämt svarta stater äi synnerligen betydelsefullt.
I Kanada betecknar konferensen mel- lan regeringen oc6 de ledande kvinnor- na från olika delar a v landet en ny fas i kvinnornas politiska utveckling .För- d a g e t om att ge alla Kanadas kvinnoi rösträtt till parlamentet är på väg at1 V&amp;r t i d kännetecknas a v socialreformato- riska strävanden.
Dessas resultat ingripa lika djupt i kvinnornas som i männens liv.
Men så länge kvinnorna icke äga politiskt medborgar- sin insats skap, kunna de endast delvis göra - i det sociala kulturarbetet.
ANNA WHITLOCK.
Kvinnorna och statsläroverken.
Äntligen efter ett 10-årigt dröjsmål har riksdagen i år beslutat göra en av- betalning på den förbindelse till kvin- norna, som gavs åren 1907 och 1909 i och med ändringen a v regeringsfor- mens s \ 28.
Däri infördes då, angående de tjänster å vilka konungen utfärdar fullmakter och som förut endast kun- nat innehas a v män, följande bestäm- melse: ” Till lärarebefattningar vid statens läroanstalter, de teologiska lärartjäns- terna vid universiteten likväl undan- tagna, till andra beställningar vid in- rättningar för vetenskap, slöjd eller skön konst samt till läkarbefattningar må i den ordning, som ovan sagt,s och med tillämpning a v grunder som a v konungen och riksdagen godkänts, kunna utnämnas och befordras även svenska kvinnor. ” Det h a r varit de d ä r i ’ grundern ” ’ som varken regering eller riksdag brytt sig om att f å bestämda under alla dessa år, utan som förhalats ge- nom oändliga ” utredningar ” över för- hållandet mellan kvinnors och mäns löneförmåner, pensionsålder m. m.
Man har nämligen icke velat gå den enklas- te vägen och fordra likhet med avseen- bli lag, och regeringen h a r visat sig äga det förutseendet a t t till sina sam- mankomster och överläggningar kalla kvinnorna för att ta del a v deras åsik- ter om de politiska förhållandena.
I Kanada har varje provins sin egen legislatur och de olika provinserna äro genom ödsliga landsträckor skilda från varandra.
Det är därför mycket bety- delsefullt att kvinnorna kunna komma tillsammans och diskutera sina angela- genheter, och det förtroendevotum re- geringen visat dem, måste verka i hög- sta grad uppmuntrande på deras arbe- te för statens och samhällets angelägen- heter.
de p &amp; såväl skyldigheter som rättighe- ter, utan man har föreslagit lägre pen- sionsålder för kvinnor och även kom- mit med diverse andra förevändnin- g a r för a t t få ge kvinnorna lägre 1ö- ner.
När nu de olika lärarekårernas löne- fråga skulle lösas vid denna riksdag kom dock åtminstone frågan om kvin- nornas tillträde till 1Rroverk och semi- narier med i samma kungliga propo- sition.
Olika myndigheter hade i s k a utlåtanden föreslagit att utesluta kvin- norna från flera eller färre av de be- fattningar det här är frågan om - för- sök gjordes t. o. m. från läroverlislära- rehåll att helt eludera grundlagsbeslu- tet - men i regeringspropositionen fö- reslogs a t t infödd svensk kvinna skulle ha r ä t t att befordras till rektor vid högre lärarinneseminari- et, kvinnligt folkskoleseminarium och statssamskola, lektor vid högre allmänt läroverk, högre liirarinneseminariet och folksko- leseminarium samt adjunkt vid allmänt läroverk.
De enda tjänster varifrån kvinnor uteslutits äro således rektorat i skolor med enbart manliga elever.
Med avseende på gift kvinnas behö- righet gäller ” att gift kvinna m å kun- n a till sådan lärarbefattning befordras allenast efter a v Kungl.
Maj:t på fram- ställning i varje särskilt fall lämnat medgivande samt att, därest kvinnlig innehavare a v sådan lärarbefattning ingår äktenskap, hon icke skall vara skyldig att a v sådan anledning avgå från befattningen, därest icke veder- börande skolöverstyrelse med hänsyn till befattningens behöriga upprätthål- lande finner det nödigt ”.
Pensionsåldern sättes för kvinna till 60 å r (för man till 65).
Lönerna äro genomgående lägre f ’ Or kvinnor än f ö r män t. ex. för manlig lektor 5,800 kr.
jämte t v å å1- derstillägg, vart och ett B 500 kr., kvinnlig lektor 4,800 kr.
jämte två 91- derstillägg vart och ett å 400 kr., manlig adjunkt 4,300 kr.
jämte t r e å1- lerstillägg v a r t och ett å 300 kr., kvinnlig adjunkt 3,600 kr.
jämte tre Llderstillägg v a r t och ett å 300 kr.
Statsutskottet hade hemställt om bi- €all till hela den kungl.
propositionen utan några väsentliga förändringar.
Med avseende på kvinnornas tillträde till statens läroanstalter avgåvos emel- lertid härvid tvänne reservationer, den m a a v h r Strömberg, som ville ute- stänga kvinnorna såväl från lektorsbe- Eattningar vid de allmänna läroverken x h de manliga seminarierna som ock €rån rektorsbefattningar vid samsko- lor, den andra a v biskop Bergqvist, som endast var med om den första in- skränkningen.
I Andra kammaren bifölls utskottets hemställan utan debatt och votering, men i Första kammaren, där frågan upptogs lördagen den 8 juni sent på aftonen, utspann sig en längre debatt.
Reservanterna hade sina betänklighe- ter i fråga oill kvinnornas undervis- ning a v manliga lärjungar på översta- 3iet och ville - åtminstone tills vidare till dess man fått pröva sig fram - stanna vid att bevilja kvinnorna till- träde till adjunkturerna.
Ecklesiastikministern bemötte reser- ranterna och påpekade att kvinnorna Fått vänta i 10 år på uppfyllandet a v Jet löfte som l å g i grundlagsändringen x h hemställde a t t kammaren skulle göra kvinnorna rättvisa i denna fråga, 15 det gått så mycket emot i år i de Frågor som ligga kvinnorna om hjär- tat.
Hr Kvarnzelius hänvisade till vad; om sagts då grundlagsändringen ge- nomfördes, medan socialdemokraten äroverksadjunkten Olof Olsson ville €örsöka göra gällande att riksdagen al- lrig beslutat giva kvinnorna tillträde till läroverkstjänsterna.
H a n omtala- l e också a t t läroverkslärarna i mycket hervägande flertal avstyrkt att de dkulle släppas dit.
F ö r den ståndpunk- ten fanns dock ingen resonans längre i kammaren.
Den tillbakavisades både a v h r Kvarnzelius, som sade att lärar- kåren var lik andra kårer som inte ville ha något intrång på sitt område och undrade om herrar lärare vor0 rädda att bli distanserade av kvinnor- n a i fråga om plikttrohet och nit samt a v h r Trygger, vilken såsom förste mo- tionär i frågan redogjorde för innebör- den a v det beslut riksdagen en gång fattat, vilket visserligen avsåg att ge kvinnorna tillträde till dessa tjänster.
H a n hade med stor tillfredsställelse sett Eungl.
Maj:ts förslag och ansåg det inte v a r a för tidigt att nu realisera de givna löftena.
Kammaren biföll ut- skottets hemställan med 55 röster mot 33, som tillföllo h r Strömbergs reser- va ti o n.
Vi h a nu sålunda äntligen fått den
ROSTRATT FOR KUIHHOB 2 BOSTRÄTT FOB KUIHNOIB N:R 12 Ett livsverk i skolans tjänst.
Fernqvists utkommer den 1 och 15 i var manad.
Redakrnr: GWRLI HEBTZMAN-EBICSON.
Redaktion och Exp.
: 6 Earduansmakaregatann Redaktionstid: onsdag och Mrdag kl. ' / n3- ' 1~4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
8600.
Allm.
tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
33 Drottninggatan 33 u. b. och 1 tr. upp Stort lager a u ina o. utländska nyheter i alla slags DAMKAPPOR, DRÄKTER &amp; KJOLAR Prenumeration genom posten: Pris för 1918 Er.
2 5 0.
Ulanummer 15 Ore.
Obs.!
Beställnigsavdelning.
till billiga bestämda priser.
Vid uppvisande av medlemskort i F. K.
P.
R. lämnas O % rabatt.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- rn nom posten eller genom insändande av kr.
3: 25 i postanvisning till tidningens exped.
Det feminina inslaget.
Annonspris: 10 öre per mm.
ä sista sidan, 15 öre A de övriga.
Vid längre tida annonsering rabatt.
R 6 s TRATT s BYRÅN 6 Karduansmakareptan ii, Stockholm Allm.
tel. 147 29.
Rikstel.
8600.
Öppen vardagar kl. 1-4 e. m.
Enligt beslut av V. U. den 22 oktober 1917 indrages Rösträtt för Kvinnor under juli och augusti månader.
Nästa nummer utkommer alltså den 1 september.
Till Rösträtt för Kviiinors läsekrets.
Med detta nummer liimnar under- tecknad sin befattning som tidnitagetts redaktör, och ber jag att till de för- eningar ocli enskilda personer, vilka med aldrig svikande intresse följt Rösträtt f ö r Kvinnors utveckling, och vilka med sin hjälp, sin uppmuntran och sitt förtroende styrkt mig i arbe- tet f ö r den sak, vilken ligger oss alla s6 varmt om hjärtat, f å framföra mitt in- nerliga och djupt kända tack f ö r de gåiigna åren.
Gurli Hertzman-Ericson.
# Med detta nummer avgiir f r u Gurli Hertxman-Ericson f r å n sin befattning som redaktör för Rösträtt f ö r Rvin- nor.
Under f e m år har f r u Hertzman- Ericson med nit och intresse iignat tid- ningen sina krafter och sin litterära förmåga.
Det är med belilagande som V.
U.
ser henne lämna Rösträtt f ö r Kvinnor, och V.
7Y.
ber att härmed f 6 uttrycka sin och Landsföretiingens varma ocli.
uppriktiga tack till f r u HertzmanEricson f ö r de tjänster hon under denna långa tid gjort v8r tid- ning.
Som föreläsare och eljest inom rösträttsarbetet hoppas v i att fortfn- rande fii piiräkna hennes värdefulla h jäIp.
L.
K.
P.
R:s Centralstyrelses Verk- ställande Utskott. '
Till f r u Hertzman-Ericsons eftertrii- dare har Y.
U.
lyckats förvärva den kända och uppskattade journalisten f r u Vera v. K r e m e r.
första delen av utfästelserna f r å n 1907 realiserade och detta lyckligtvis vad tjänsterna beträffar utan någon sådan topphuggning, som skulle verkat förla- mande på fortsättningen.
Det ä r %r oss kvinnor också en särskild glädje a t t en fråga, som gäller rättvisa åt kvinnorna kan lösas i v å r riksdag obe- roende av partilinjerna.
Vår stora tacksamhet betyga vi framför allt h r Trygger, den förste initiativtagaren till hela reformen, som lagt sitt tungt vägande inflytande i vågskålen för frågans lyckliga lösning.
Gulli Petrini.
Det är i närvarande stund 6 miljo- ner engelska kvinnor, som äro röstbe- rättigade, och det ä r även bland dessa miljoner man h a r a t t söka de blivande medlemniarna till Englands parlament.
Tanken p å kvinnan som medlem a v riksförsamlingeii är varken n y eller främmande, men det är j u naturligt a t t det nya och stora verksamhetsfält, som med den lika rösträttens och val- barhetens genomförande öppnas för kvinnlig skaparhåg och reformvilja, och tyvärr iiven för maktbegiiret och den personliga fåfängan, skall syssel- sätta kvinnornas tankar.
I de engelska kvinnotidslirifteriia, vilka väl få be- traktas soni ett forum för den allmiin- na uppfattningen, ventileras frågan iv- rigt, någon gång tveksamt, men i de flesta fall hoppfullt, ty man vet att upplysningsarbetet under rösträtts: kampanjen rensat upp åtskilligt med ogräs i okunnighetens å k r a r och sökt meddela kvinnorna en fördomsfri blick på tingen och förhållandena.
Vad man också kunnat konstatera ä r en i ögonen fallande blygsamhet och anspråkslöshet, som ofta avhållit även kvalificerade kviniior från a t t antaga platser, för vilka de icke ansett sig äga tillräcklig kompetens.
Diirför kan maii taga fiir givet att det endast koin- mer a t t bli kvinnor, vilka tillfreds- ställa höga krav på kvalifikationer, som låta uppsätta sig till parlanients- kandidater- Men blir detta verkligeii fallet, måste man också uppsätta ex- ceptionellt dugliga män till motkan- didater, om de skola ha någon utsilit att segra i tävlingskampen, och kon- s-.lirenseii härav skulle bli att genorii- snittsnivån i parlamentet höjdes.
Den historiska utvecklingen och världens iiuvararide elände visar ock- så ined all tydlighet att den manliga arbetskraft som står staterna till buds icke iir så tiliriicklig att icke kvinnor- iias hjälp Mir nödvändig, men det niåste också framhållas, a t t kvinnan i och för sig icke är av någon bety- delse, såvida lion icke besitter de per- sonliga egenskaper, som kunna vara av \ %de för staten.
Man har föga eller intet att vänta och hoppas av parlamentskandidaten, såvida iclie han eller hon representerar en idealis- tisk åskådning och förbinder kunslia- pen och vidsyntheten med tolerans och humanitet.
Men ä r en kvinna i besittning av dessa egenskaper, så finns det ingen orsak att utestänga henne från det politiska inflytande, vilket lion, likaväl som den kvalifice- rade mannen, iir berättigad att utöva.
Världskriget har ådagalagt a t t män såväl som kvinnor ha samma intres- sen a t t bevara i staten och kommunen, och när freden en gång kommer till stånd, måste staten ingripa och rekori- struera det gamla samhället.
Det kan icke fortsätta i de gamla hjulspåren.
Mari måste uttänka botemedel mot fat- tigdomen, olyckoriia och sjnkdoniar- na, mot bostadseländei och trångbodd- heten.
Mänskligheten måste danas för Iiögre och lyckligare ändamål.
Alla dessa problem måste lagstiftarna ta itu med, och det iir iiven här, som kvin- nan nied siii kunskap on1 praktiska ting och sin förståelse f ö r hemmet och barnen, skall ha något av speciellt Tär- de att bjuda staten.
Det h a r iclie varit överensstlimman- (le med de verkliga förhållandena, då man velat franiliålla att kvinnorna YOI ' O ett slags högre varelser $11 mäii- neii och a t t deras rösträtt skulle å r ä - gabririga paradiset på jorden, ty ris- cloin och dårskap utgöra ingredienser- na i både det manliga ocli det kvinn- liga psyket, ocli så skall det aiitagli- gen förbli till världens ända.
Men det finns en enda orsak, som gör a t t niaii kan hoppas på bättre ti- der genom kvinnornas inträde i det politiska livet.
Genom lidandet och erfarenheten h a kvinnorna l ä r t sig att iippskatta livets \ .ärde på ett aii- riat satt ä n männen.
De gå sjiilva till dörlsriliets tiöskcl, när de ge livet å t sina barn,och de iigiia dessa liv den omsorgsfullaste vr " rd.
Det inan vårdat med sa mycken 1iWrlek ocli möda, vill man sedan icke prisge å t kriget, fat- tigdonien och lasteii.
Kvinnornas kiii-lek och kunskaper i förening skola hjälpa dem a t t mera intuitivt ä n männen 1ö- sa de fruktaiisyärda problem, som kos- tat dem deras unga söner, och vilka olösta skola kosta ännu iiiåiiga mil- lioner livet.
Det är mot kriget, fattig- domen och lasten, den trehövdade 1137- dran, som kvinnorna måste rikta sina vapen.
Och när en gång det stora sam- hällskriget utkänipas, mot nöden, olyc- korna och lasten, måtte man då oni den nya, segrande samhällsandan knii- na tillämpa de ord Böjgen fällde om Per Gyrit, då haii räddades f r h trol- lens välde: " Han v a r for siterk.
Der stod kvin- der bag ham. "
Gurli Hertxman-Ericson.
Kvinnliga medaljörer.
Den första kvinnliga underhus- kandidaten.
Medaljen Illis quorum a v åttonde storleken har tilldelats skolförestånda- rinnorna Anna Whitlock, Stockholm, och Äda Arwedson, Linköping.
Samma medalj a v femte storleken har kommit kontorsskrivaren i postsparbanken Elin Gustava Rheborg till del.
Skådespelerskan f r u Augusta Lind- berg har erhållet medaljen Literis et artibus.
RUrst.
&amp; av Freasgatan 3, 8tiCkhlil &amp; tag.
Rösträttskviiiiiorna önska att hon när tiden inedger det, ville skänka ökad hjälp i röstriittsarbetet, d " ar var- je dugande kraft så \ +il behövs, spe- riellt p å upplysiiiiigsområdet, det soin ligger hennes hjärta närmast.
Och vi önska henne lycka till fort- satt och vidgad verksamhet i det all- iniiniias t jiinst.
Ann Margret Holmgren.
tiu, Kvinnofrågor inför riksdagen.
Reglenienteringens avskaffande.
Kiigl.
A1aj:ts prop.
ang. atgärder till be- iämpande av de smittosamma könssjukdo- liarna, vilken även innebär reglementerin-; ens avbkaffande, har i huvudsak bifallits 3v båda kamrarna.
Den k v i n n l i g a ungdomens undervisning.
Lektor Björks motion om utredning an-: %ende åtgärder för att statens nndervis- ?ingsverksainhet ni &amp; kunna utvidgas att Imfatta h e n den kvinnliga ungdomen har 3ifallits av Andra kammaren, men avstyrli- es av Första kaniniarens första tillfälliga utskott, som uttalade att det " uppenbarli-: en måste vara ett större statsintresse att: n god högre undervisning tillförsäkrss den nanliga ungdomen än den kvinnliga ", och i611 i Forsta Kammaren med 56 röster mot Ett telegram, avslint fråii Haag till Icöpenhamn meddelar, att den första kvinnliga kandidaten till engelska iin- derhuset uppställts a v arbetarepartiet i Stourbridges andra valkrets.
Hennes namn är miss Mary Macarthur, och sju LR Den k u n g l i g a propositionen om lika k o n - olika valki-etsar ha erbjudit henne kan- ntunal rösträtt har nu behandlats i riksda- didatur.
L - B n JOHN V. LÖFf %EN &amp; C:O Kungl.
Holleverant8i Anna Whitlock har avgått som före- ståndarinna f ö r den samskola, hon själv skapat och från en ringa början genom hängivet arbete utvecklat till ett av Stockholms mest betydande 1ä- roverk.
Det v a r nog ingen iilllfällighet att Anna Whitlock valde den vittomfat- tande geografin till sitt undervisnings- ämne.
Det v a r ett alldels naturligt ut- tryck för hennes universella läggning.
Ämnets oändliga utvidgningsmöjlighe- ter, vilka hon kanske insåg tidigare a n andra, gjorde det särskilt lämpligt för henne, som förfogade över en enorm be- läsenhet och en ovanlig vidsynthet.
H ä r fanns plats för allt.
Det v a r där- för givet a t t hon, som är lärarinna a v guds nåde, skulle fånga lärjungarnas intresse mer ä n vanliga lärare, helst hon har originell uppfattning och po- pulär framställningskonst.
Whitlock h a r haft en sällsam förmåga a t t väcka sina elever för det stora i världen, det som hon själv har iilsliat.
Hon kunde öppna deras blick för det sköna orli deras känsla för det ädla och goda, vilket representerar ett bildningsvärde lika stort om ej större lin det rent teoretiska värdet.
Hon har försökt a t t förverkliga det som bör va- ra varje pedagogs mål: att intet mänsk- ligt bör vara hononi friimmande.
Och hon h a r Iörstått att grundlägga en håg för allmänbildning både för huvud och Iijiirta, som säkert skall följa flertalet av hennes lärjungar genom livet och soin gör att hon aldrig kan glömmas.
Det ä r ej många förunnat a t t se lillbalra på en så lycklig och lyckad skolbana soni Anna Whitlock.
Till be- v i s på det tack man är henne skyldig överliimnade inspektor vid avskedet niedaljen Illis quorum från konungen.
Nuvarande och forna lärjungar ha i samma syfte insamlat medel till en Stipendiefond för skolan.
Vi hoppas a t t Anna Whitlocks livsgär- ning ej iireavslutad nied a t t hon iipp- tiör a t t föra skolspiran.
Deii som $1.
jå initiativrik och så genomträngd av samhällsanda som lion, liigger inte i n årorna för a t t blott sitta i ro och njuta av lirets solnedgångsstund.
Känna vi lierine rätt, kommer hon nog a t t v a r a med om a t t starta iinnu åtskilliga före- Sveriges äldsta, stömta o, bäst renommerade specialaffär i Men- &amp; Ylle-Kläiningstyger A.
T. w a Provar t lurdsortcrn (It.ti.o B m o o: en.
Konstitutionsutskottet tillstyrkte re- Seringsförslaget med den ändring att ut- skottet föreslog att valbarhet till landsting skulle utsträckas även till kvinnor.
U t - skottshögern reserverade sig.
Hela frågan föll i Första kammaren.
BÖSTRÄTT FÖR ELTINNOB N:R 12 Det första deinonstrationstiiget för kvinnans Brev från Köpenhamn.
röstrztt i Sverige.
På De fries vackra konstutställning träffade j a g Eline Hansen.
Det var de1 första a v vännerna från gångna ti ders kongresser och kvinnomöten.
Lon don!
Stockholm!
Budapest!
Minnen hr rekapitulerats, minnen f r å n en lyckli gare värld ä n den nuvarande.
- Nästa dag har j a g en angenäm sam vor0 med Thora Daugaard p å Dans1 Kvindesamfund.
Hon ger spirituell och livligt en åskådlig bild a v situatio nen före och efter de danska kvinnor nas första val.
Den nya vallagen hadc ökat Folketinget med 26 mandat (inal les 140) och Landstinget med 6 (inalle!
72) och de funnos, anmärkte fröker Daugaard, som betraktade " disse 31 Stole, som saerlig reserveret Damerne ' och som deras numerär var 1,s millio ner viiljare, så v a r kravet icke " ube skedent ".
Men partierna satte upp för få kvin nor på sina listor och ännu färre pi säkra platser.
Resultatet blev i Folke tinget endast 4 kvinnor och i Landstin get 5.
Vad som anses ännu mer nedslå ende ä n den låga siffran är att a v dessr valda endast ett p a r varit med i arbete inom kvinnorörelsen och därför kar anses besjälade a v vidare mål i kvinno frågorna ä n den snäva partipolitikens Av vad vi upplevat, så slutade fröker Daugaard vårt samtal, blir det oss mei och mer klart a t t Danmark alltjärn.
behöver en fristående organiserac kvinnorörelse, som icke tror a t t kvin * Att det dröjt 16 långa arbetsår innan ett dylikt Iiommit lill stånd, ådagaläg ger med vilket långmod de svenska kvinnorna mottagit alla de faej varmed riksdagen - i början båda kamrarna nu Första kammarens högermajoritet - gång på gång besvarat deras rätt- mätiga krav på politisk likställighet.
Det nej som vid årets riksdag be- skärdes kvinnorna, var till såväl form som innehåll så kränkande, att en pro- test blev iiödviindig och i dcnna, som nu höjes runt hela vårt land, instiim- de kraftigt Göteborgs F. K.
P.
K., då den söndagen den 2 juni anordnade ett friluftsni; ite, till vilket samling skedde å Jiirntorgct och rarifrån demonstran- terna tågade den ganska langa vägen till Heden.
Det var iiite utan tvekan styrelsen utfiirdat parollen - man visste nog- samt, a t t det för många fordrades gan- ska mycken sjiilviivervinnelse för att deltaga i något sa ovanligt som en rösträttsdemonstration, och det var därför med innerlig glädje man kon- staterade, a t t redan före den utsatta tiden stora skaror stodo redo a t t sluta sig till tåget.
Detta blev också av im.
ponerande längd och ökades oavbrutel under vägen.
I teten efter musiken - tolv man från K. Göta artillerirege- mente - bars F. K.
P.
R:s nya, vackra standar.
Så följde styrelsen, främsl fru Frigga Carlberg med d:r Gulli Pe trini vid sin sida, och sedan kvinnor av alla åldrar, skilda samhällsklasser och olika politiska uppfattningar, alle enade i tanken på kravet: full medbor.
gurrätt.
Tågets deliagare kunde utan över.
drift uppskattas till tvåtusen och åhö- rarna på Heden, vilka rekryterades från den osedvanligt stora åskådare- siraraii, uppgick helt sä1:ert till tre gånger detta tal.
Talarstolen å Heden bestegs först ax f r u Frigga Carlberg, som med några hjiirtliga ord hiilsade de närvarande samt uttryckte sin glädje över den so- lidaritet varom demonstrationen vitt- nat.
Sedan musiken spelat Stenhammais Sverige, höll d:r Gulli Petrini ett före- drag, som åhördes med den mest spän- Kvinnokaraktärerna i Walter Ses tta d iktn i wg.
kraftiga.
Visserligen finnes det ledsam- ma undantag.
Vi äro alla mer och min- dre barn av den tid vari vi leva, och Scott levde måhända i en särskilt olyclr- lig tid vad kvinnoidealen beträffade.
Det var i mrs Chapones och d:r Grego- rys dagar och som en man antog han helt enkelt sin tids vedertagna upp- €attning, som även omfattades a v kvin- norna själva, nämligen angående deras apgträdande och det uppförande, som viintades a v dem.
Då och då proteste- rar lian dock.
Tag till exempel den geen, då Lucy Ashton " enligt tidens ideer " tvungen a t t låtsa sig okunnig, m innebörden av det samtal, som nyss Förts mellan hennes f a r och blinda Alice, låtsar att hon är rädd för den rilda boskapen, ehuru hon e j v a r rädd, ' ty ", säger Scott, " det v a r icke då, som jet är nu, nödvändigt f ö r en u n g dam itt ständigt lida a v svaga nerver. "
Pekar ej detta bestämt hän på hans ?gen tids uppfattning?
Som regel om- fattar han också gängse åsikter, då han jysslar med det modärna livet - J u n a Kannering och Lucy Batram äro odräg- iga, och Diana Vernon, Scotts ståtli-: aste kvinnotyp, p å ett undantag när, avfärdas a v Rob Roy som en fjollig tös,: huru han medger a t t hon förstår häs- ar.
Men så menar e j sir Walter själv.
Under hans penna växer Diana, som lm hans diktade väsen tjusade honom.
Det är inte endast Dianas kurage och * idkonst, som vinna vår beundran, det ir hennes moraliska och intellektuella ' örtjänster, hennes - Scott skulle ha Bearbetning fråii engelskan av Ellen Wester.
Mot Sir Walter Scott har riktats den dubbla anklagelsen, att hari e j varit rättvis i sin dom över de skotska hög- ländarna, och att hans kvinnor äro min- dervärdiga - " eleganta fruntimmer ", för a t t tala med miss Austens odödlige n a r r m r Collins.
I båda anklagelserna finnes en skymt a v sanning.
" Gräns- bornas " store sångare, som l ä r t världen känna Skottland, dess härliga natur, dess historia, dess invånares ursprung- liga och kraftiga kynne, kunde lätt ha valt en noblare representant för Hög- lands-cheferna från 1745 än Fergus Mae Ivor.
Dock fordrar rättvisan mot Scott, att man erinrar sig hurusom det årets uppror, som var så nära a t t återinsätta Stuartarna p å Storbritanniens tron och driva den jakobistiska singens " lille, lille tyske herre " tillbaka över.
havet till Hannover, d å Waverley skrevs endast låg " sextio år tillbaka i tiden ", och a t t de Jakobistiska sympa- tierna d å ännu vor0 levande.
Det är mycket lättare att försvara ho- nom mot den andra anklagelsen.
Såväl i hans dikter som i Waverleyromaner- nas långa rad finnas utomordentligt vackra och intressanta kvinnokaraktä- rer, ett par tre till och med storslaget da uppmärksamhet och som ofta a v bröts a v bifallsyttringar.
Fru (iarlbcrg uppläste därefter föl jande resolutionsförslag, som enhäl.
ligt antogs: " Kvinnor, samlade till offentligt mö te i Göteborg söndagen den 2 juni, ut.
tala en bestämd protest mot Första.
kaminarhögerns .avslag även denn: gång p å kravet om politisk rösträtt föl kvinnor, och särskilt protestera vi mol det f ö r kvinnorna kränkande sätt, var.
på frågan avfärdades, föga överens.
stämmande med den värdighet mar har rätt att vänta a v en folkets l a g stiftande myndighet. "
Därefter sjöngs unisont " DU gamla du fria ".
H.
Ojr.
sagt ' ' ma~kulina ' y - heder oeh ärlig- het.
Alla Scotts hjältinnor, med undantag av Alice Lee, äro som Scott själv hem- ma på hästryggen.
(Icke så miss Austens pryda lilla Fanny, som l ä r sig rida på en gammal ölänning.)
Och mån- ga utmärka sig för mod och sinnes- nsrvaro.
ITan man ens säga a t t 4 m y Robsart, bortskämd som hon var, är feg eller rlidd?
Nej, hon offrar sig för att rädda Leicester undan varära och möter Varney - Scotts sämsta skurk - med ett förakt varför hon f å r böta med livet.
- " Då hon anser sin heder satt i fråga ", säger Leicester, " har hon ett lynne lika fruktansvärt och .lika snabbträffande som blixten. "
Utom det att Scotts romaner väsent- ligen handla om dåd och äventyr, däri hans kvinnor naturligen taga mindre Eramskjuten del, finns det också ett skäl, varför de ofta synas bundna, det ir hans särskilda sympati för kärleken mellan f a r och dotter.
Ett dylikt för- hållande kommer om och omigen i hans romaner, och naturligtvis underordnar 3ig dottern, bunden a v plikt och hängi- venhet.
Diana drömmer aldrig om att resa sig mot påbudet a t t hon antingen skall taga en a v sir Hildebrands söner 511 äkta eller bli nunna.
H u r blid Liicy Ashton är, ä r hon dock den mest rebel- iska dottern a v alla, t y hon håller fast Tid sin frånvarande och efter utseendet rolöse älskare med hårt prövad, men tldrig svikande trofasthet.
" Lucys iinne v a r ädelt ", säger Scott.
3 nosaken löstes den dag de danska kvin- norna fingo valrätt och valbarhet!
Hur aktuellt det ä r med dessa kvin- liga folkrepresentanter f å r man stän- digt vittnesbörd om.
Tidningarna ha dagligen artiklar i frågan, om icke an- nat så diskuteras spaltvis hur de böra kallas.
På Tivoliteatern spelas en revy, d ä r första scenen är förlagd till Chris- tiansborgs imponerande slottsfasad och d ä r v a r och en a v de många riksdags- kvinnor, som försvinna inom dess por- tal lämnar en barnvagn utanför, som det blir den välmåendee riksdagsport- vaktens krävande uppgift att se efter.
(Har någonsin moder Svea fått blicka ned på en barnvagn på Helgeandshol- men?
Inte?
Och dock är det dagligdags flera kvinnor på riksdagsläktarna än det på mycket, mycket länge - eller al- drig - blir d ä r nere i kamrarna!)
I revykupletterna förekom de nyvama kvinnornas namn och publiken mottog skämtet om dem med välvilligt gemyt.
Till riksdagens högtidliga öppnande i den nya lokalen p å Christiansborg8 slott har j a g blivit inviterad, men reser troligen innan dess.
Likaså blir j a g förhindrad deltaga i en stor fest " med upartipolitisk Przg " på Nimb till tack och hyllning för f r u Elsa Munck.
In- bjudningen till festen h a r utgått från ett stort antal kvinnor ur alla partier.
Hos fröken Sophie Alberti i hennes storartade byggnad Kvindelig Läse- förening h a r j a g gjort flera besök.
Samvaron med denna energiska och dock så fina, gammaldags förnäma dam iir ett minne som med glädje skall göm- mas.
E n dag v a r hos henne samlade på te några intresserade.
älskvärda danskor, som bl.
a. ville ha noga reda på våra nya barnlagar och pb - vår frågas fall i riksdagen!
Det är inte ro- ligt att behöva skämmas för sitt land!
Det är med avund man beser detta de danska kvinnornas egna hem och ser hur mycket som d ä r under ett tak ä r förenat till deras trevnad och and- liga och lekamliga välfärd.
Det har !iiånga gånger under årens lopp skri- vits i svensk press om Kvindelig Läse- förening och dess utveckling till vad den är.
H u r mycket skall ännu behöva skrivas förrän de svenska kvinnorna inse vad Stocliholm i den vägen behö- ver och borde ha?
E n afton v a r det festföreställning på " Det Konglige " med anledning a v Bostrups 1j) O-årsminne.
" Genboerne " Och dessa kvinnor, jiimte mbnga an- h a, äro e j svaga stackare - Jeannie Deans ä r bondkvinnornas anförare; Srevinnan Brenhilda ä r kvinnlig rid- lare (en sann gestalt från chcvaleriets Första dagar) såväl som en älskad och ilskaiide hustru, medan Norma of the Z ' itper Head, trots Goldsmiths utsago itt en " dåraktig vacker kvinna e j h a r innan utväg ä n att dö ", lyckas över- eva en olycklig kärlek.
F ö r att avsluta detta försvar, d ä r in- et försvar behövs, så låt mig säga, att l ä r Walter Scott följde sitt eget genis ngivelse och skapade a v sin samtids ' örsvagande inflytande, skapade han åt) ss ett kvinnligt bildergalleri, förtju- jande och skiftande som livet självt.
Den största a v alla ä r judinnan Re- iecka, ren och ädel, god, klok och hjäl- emodig i sitt beslut att hellre dö i kval in att leva vanhedrad.
Klandra Scotts svagheter som skrift- itällarei H a n skulle själv ha erkänt lem, ty han v a r van att förringa sitt: get arbete och i sitt överflödande ädel- nod övervärdera andras.
Vi finna ho- iom ej fullkomlig, behäftad med fel) ch mänsklig svaghet, men aldrig med åghet eller hån; med stor tro pb god- iet, vidhjärtad tolerans, barnslig enkel meligiositet, allt genomstrålat a v högsta nille.
- Att v a r a i sällskap med honom iöjer själen.
- Ingen ä r lik honom, sb !tar, sil ödmjnk, så alltigenom älsk- Tärd.
- Sådana som han höra Himmel- miket till.
ROSTBÄTT F ~ KPIHXOB R 4 N:R 12 Stiders " English School ' Daniel Perssons griftefard i Leksand Valbarhet - men icke röstriitt Engelska lektioner och översättningar.
Erstagatan 26.
Ailm.
Tel. äijder 36035 Annie i. Scott.
gavs.
Det grep mig a t t se med vilkei pietet danskarna firade sin gamle po puläre lustspelsförfattare, som tilliki var teolog och politiker.
Trots det strå lande varma pingstvädret v a r teateri fylld från golv till tak a v en festklädc publik, som slösade med applåder.
I ei vacker prolog, framsagd av gamle skå despelare Jerndorff i den stämnings fulla ramen av Hostrups uråldriga stu derkammare betonades a t t Hostrup val den förste, som slog ett slag för kvin nans lika rätt inför lagen.
Det Dan mark, som gjort sina kvinnor full myndiga, visade sin erkänsla inför er a v pionjärerna, och det är med glädji man minnes den stämningsfulla afto nen.
Nästa dag inköptes i ett antikva riat i Fiolstrsde dramat " Eva ", däi Hostrup oförskräckt och med v a r a känsla talar för makans och modernt rätt och frihet.
* Danmark är ett lyckligt land.
Natur klimat och lyckliga förhållanden giv2 människorna vad de behöva a v livetc: nödtorft och göra dem givmilda och tillmötesgående.
Så mycket välvilja som d ä r möter den resande har man in- te vågat hoppats p å i dessa hårda och förhärdade tider.
Det ä r med tacksam- het man kommer att erinra sig soliga majaagar i Kongens by.
E1lel.i Hagen.
En bok för sommaren.
FANNY ALVING: På avigsidan.
Albert Bonniers förlag.
Sid. 175.
- Pris 4: 75.
Det är inga djupa problem i Fanny Al- vings novellsamling, men det ä r en klok och med humor begåvad kvinnas iakttagel- ser av vissa företeelser på vardagslivets om- r8de.
Inledningsnovellen, De tre stugorna, ställer i förträfflig relief kontrasten mellan den bildade människan, som går innesluten i sin egen klassegoism och dcinier utan att veta eller förstå, och de individer på vilka bildningen enligt författarinnans karaktb ristiska omdöme " ännu icke klippt av klor- na ".
Kanske dömer Fanny SIving en smula kategoriskt, men man kan icke undgå att känna den varmaste sympati för de männi- skoöden hon ruiiar upp för oss.
Vi ha kanske, de flesta bland oss, mött dem i en eller annan form, både modern och hennes drullige son, och den gamla, gamla gumman i den gamla grå stugan.
Vi ha kanske gått förbi dem med likgiltighet eller vi ha som en uppenbarelse fått en glimt av deras själs innersta, allt beror j u på om man vill göra sig möda att genomtränga de yttre skalen, som fattigdom, avskildhet och misstänksam- het avsatt kring människorna.
Det är den- n a glimt förf.
lyckats fånga och den lyser genom sidorna i hennes bok.
Anmärknings- rärd är också den kvicka och lediga dialo- gen som aldrig tröttar, och i den lilla skis- sen På sluttningen bevarar man stämningen av en högsommardag i fjiillen, skildrad med den kärlek och pietet och den käusla f ö r va- lörer som etsar sig fast i minnet.
En synnerligen roande skildring är Upp- täckten, där författarinnan behandlar prs- blemet varför kvinnorna aldrig hunnit med att göra uppfinningar.
Här har hon även tillfälle att dokumentera sig som en barn- skildrare av rang.
Ingenjörens ungar upp- fbra sig som " mina ungar, dina ungar och alla andras ungar ", när tuktoriset icke va- rit en alltför hämmande faktor i deras späda år.
Fanny hlvings bok är lätt och rolig att läsa i sommarvärmen, men den gömmer ocksh sa många bryddade sanningskorn att man gott kan t a sig en funderare sedan man läst den.
G.
H.
E.
Ett förtroendeuppdrag.
Kungl.
direktionen för Allmänna barnhuset h a r till barnavårdsinspek- tris för Karlstads stift utnämnt fröken Brita Crona, Arvika.
Under en strålande junihimmel OF tillsusad avsked och frid f r å n bjöi karna i Leksancls Iiyrkoalle fördes da lamannen Daniel Persson i dag til sitt sista vilorum på Leksands gamla kyrkogård.
Sorgetåget v a r a v en vac ker, gripande verkan, d ä r det skrei fram i allen, företrätt av nio Lek sandskarlar i sina vackra dräkter, spe lande Chopins sorgmarsch, förbi ska ror av allvarlig.
sorgklädd dalaall moge.
Enkel och utan flärd, som en bonde mans begravning, hade han förordna a t t hans griftefärd skulle firas.
De var också därför - efter bondesed som båren med den enkla kistan, en dast prydd av tvänne kransar - dc närmast sörjandes samt Andra kam marens vackra krans a v skära äpple blommor, - sattes ner på en öpper plats på kyrkogården.
Runt omkring samlades tusentals personer, mest da lafolk från kringliggande socknar, vi1 k a kommit för a t t hedra den avhållnt och på deras rätt alltid stående bonde hövdingen.
Dessutom närvoro repre sentanter för regeringen, riksdagen liberala samlingspartiet, landstinget kommunalnämnden och nykterhetsfol ket i Leksandssocknen.
Sedan prosten, doktor Peterson, för rättat ritualen, framträdde de olik: representanterna och framburo i enkla hjärtliga ord sitt tack till den hän sovne för allt vad han uträttat ax plikttroget, sj älvuppof frande arbetc för land och folk, f ö r stat och kom.
mun.
Även L.
K.
P.
R:s tack bringa.
les honom av undertecknad för del varrna intresse han alltid ägnat kvin.
iornas kamp för medborgarrätten.
T y let var med verklig övertygelse och ned ärligt menad vilja han både inom ich utom riksdagen stödde kvinnornas jak, och för det vilja vi olltid minnas ionom med tacksamhet.
Bland alla de många, som talade vid lans bår v a r även f. d. riksdagsman 31son i Fläsbro, som tackade honom ' ör 20-årig gammal vänskap, och som ued ett varmt tack vände sig till hans inka, den goda, präktiga mor Anna.
' ramliållande allt vad hon gjort och Tarit för den bortgångne.
Sedan så cistan sänkts ner i familjegraven, där lans ende son vilar före honom, och hn sångkör a v Lelisandsliullor sjungit ien sista avskedssången, skingrades le stora miinniskosliarorna så sakta.
På alla stigar och vägar såg man lock hela dagen den vackra sorge- iräkten i Leksand i vitt, svart och mangegult, på alla flaggstänger byg- len runt vajade flaggorna på halv dång.
Det var sorg över Leksand i lag, trots det glänsande solskenet och Den 21 m a j offentliggjordes kandi datlistorna till parlamentsvalen i juli och de iiro icke utan intresse för röst rättskvinnorna.
Sedan den 12 dec.
1 9 1 befinna sig Hollands kvinnor i der egendomliga ställningen a t t äga hal \ medborgarrätt, då den lagstiftandi makten i sin outgrundliga visdom a n sett dem värdiga a t t styra stad ocl land, nien icke att välja dem som sko la styra - underliga inkonsekvens!
Folkets vilja talar emellertid klar och tydligt.
De politiska partierna, bå de de gamla och de nya, h a givit kvin norna en plats på sina kandidatlistor i några fall helt fördelaktiga platser x h v å r premiärminister, som alltid berömt sig a v a t t han söker utforska Eolkets vilja och handla därefter, kan nu se, att den holländska nationen är besluten att sätta h i n n o r n a vid niän.
iens sida i statens styrelse.
Föl jaktligen h a de gamla politiska iartierna, som de liberala, och ngbil- lade såtlana, som det ekonomiska par- iet, försökt a t t för sina listor erhålla iamn på kvinnor, som kunna väntas) liva uppskattade a v allmiinheten och itt vinna röster för partiet.
Fyra eller ' em kvinnor viiutas bli valda; hela an- alet kvinnliga kandidater iir spritt iver de nio partiernas listor.
Det iir intressant att lägga märke il1 det nya proportionella valsättets nverlran på valmännen.
Emellertid nåste denna inverkan ses i sam %and ned den stora föriindring i statens bch regeringens åligganden som ä r en ' iiljd av kriget, då dessa nu iitveckiats il1 ett redskap för a t t anskaffa och ' ördela oainliällets livsmedel jämte det le ha livar sin gamla uppgift att Jrydda förvärvad egendom.
Valmän- ien - som nu utgöras a v alla niiin iver 25 år - ha tagit inflytande av de örhållanden utan motstycke, under 6lka vi leva, och nya grupper av män- iiskor nied samma åsikter ha bildats.
vlänga anklaga värt parlament och amtliga dess medlemmar för att iränka landets krav i en ström av ord stället för a t t handla som situatio- len kräver.
Denna känsla har kom- nit soriiliga att stlilla sig i opposition il1 vårt parlament och t. o. ni.
hela det mrlamentariska systemet, och därför Plöjningsarbete i Norrland, v det kvinnliga inflytandet " slöt han sitt al.
I Kilafors hölls endast ett enda före- rag: " Om fattigvårds- och barnavårdslag- liftningen ", besökt av en intresserad pn- !ik.
Alfta och Edsbyn besöktes därefter ch på dessa platser liksom f. ö. i allmän- et tycktes barnavårdslagstiftningen vara et av kursens ämnen, som samlade de iesta åhörarna.
Nästa plats var Lottefors ch därefter Bollnäs, där en ganska stor östrättsforening arbetar under fröken Ilomstrands ordförandeskap.
Föreningens ledlemmar finnas utbredda över hela om- ejden, men den ojämförligt största delen ro Bollnäsbor.
Efter den mycket flitigt esökta kurden i Bollnäs anordnades av F.:.
P.
R. ett protestmöte med anledning av jrstakammarhögerns behandling av kvin- orösträtten och med känsla och överty- else antogs protestresolutionen.
Denna ända av förtrytelse och harm blev anled- ingen till att en rösträttsförening bildades Wallsta, som var resans nästa plats.
Kur- en fann där den mest mottagliga jordmiin ch, efter allt att döma, kommer Wallsta tt bli en ljuskälla för hela sin trakt.
Sista latsen var Arbrå där, oaktat de vackra ftnarna och den bråda tiden i täppor och krar, kursen hade många deltagare.
De Bergman-Österbergska samhällskurserna ia pågått i Gävleborgs län från 16 april il1 17 maj och nästan överallt rönt god illslutning Början gjordes i Söderhamn, Lär F. K.
P.
R:s styrelse mötte vid stationen ich välkomnade mig på det vänligaste, och Lär rösträttsföreningen förberett kursen: enom pressen och genom utsändande av .ort.
Publiken blev också ganska talrik oeh Let fastän ett häftigt och ihållande yrvä- ler gjorde gatorna svåra att trafikera.
' å släde företogs därefter resan till Ljus- le, där kursen dag för dag samlade en allt törre åhörarskara och där en hel del kvin- ior förklarade sig vilja bilda en rösträtts- Drening, såvida inte årets riksdag antog den ~olitish-a rösträtten för kvinnor.
Få nu e om Ljusnekvinnorna följa sin föresats cdan frågan fallit; en utgång som de ej .ille tänka sig möjlig ifråga om en ~å olklar rätt.
Prästfamiljen i Ljusne vor0 ntresserade åhörare av föredragen och, fter kursens slut framförde pastor Owen Leltagarnas tack och uttalade en varm ön- kan om att kvinnornas inflytande skulle bli allt större och större även utanför hem- net.
" Vi kunna ingenstädes f A för mycket.
~ len vackra fiirsommargrönskan, ty iondeinarinen, ilen till d k e n tiisen- als miin och kvinnor gått och fått råd d i hjälp, iir ej nier, och det blir tomt socknen efter honom.
Vile han i frid!
3ans minne skall leva länge, länge n!
Solgården, Rättvik d.
2 juni 1918.
Ebba Palmstierwa.
h a två eller tre grupper av arbetare och smjfolk ansett lämpligt att för- söka få in ett par av sina män i par- lamentet utan hänsyn till det allmän- nas intresse och endast förbindande sig att tala för sin grupp a v arbetare, jordbrukare, minuthandlande, under- officerare, polis- eller brandkåren.
Det allmänna missnöjet h a r givit upphov till flera nya partier, som alla börjat med att framhäva, att de icke vilja ha något att göra med " politiken ", denna avskyvärda företeelse, men att de icke desto mindre nu äro tvungna att bilda ett politiskt parti, om de överhuvud vilja bli representerade i parlamentet och h a något att saga i fråga om lan- dets styrelse.
Även en grupp kvinnor har intagit en antipolitisk ställning och skilt sig fr&amp; &amp; den holländska L.
K.
P.
R. i det de satt sina speoiella kvin- nokrav i förgrunden och avvisat var- je förbindelse med eller hjälp från de övriga politiska partierna.
De h a icke lyckats klargöra hur röstriittslösa kvinnor någonsin skola kunna hoppas att f &amp; regeringen att lyssna till deras krav eller a t t sätta i n sin makt på a t t h i v a igenom dessa krav.
Men d å de Eörakta stöd f r å n någon som helst grupp av valmiin, ha dessa k v i m o r nu bildat en Neutral förening för ivinnans röstriitt och en Förening för främjande av kvinnornas inval i par- ament och kommunala styrelser.
Det aehöver icke sägas, a t t dessa kvinnors intal iir litet, och deras inflytande så: ott soin intet.
Emellertid försummar den holländ- ska Landsföreningen intet tillfälle att: ramhålla kvinnornas riitt till delta-: ande i nationens angeliigenheter och jär~lrilt deras rätt a t t rösta genom att all den politiska diskussionen alltid ' ranihåila rösträttskvinnorrias syn- mnkter.
Tjugu kvinnonamn pä olika randidater ge oss en god utgångs- mnkt för v å r a utläggningar.
Vår ordförande, d:r Aletta Jacobs, ir n:r 3 på radikalernas lista, vår vice brdförande, f r u van Balen-Klaar, står 16 " den liberala iinionens lista.
och nåiiga flera inneha medlemmar av rösträtts- ... oreniiigen oiika platser på an- ha listor.
Dessutom ha socialisterna: att upp sex kvinnliga kandidater, av Jilka två äro så gott som säkra om ttt bli valda.
Fröken Suze Groeneweg, nedlem av det socialdemokratiska Iartiets verkställande utskott, ä r n:r I, och fru Carrie Pothuis-Smit n:r 4) &amp; listan, så vi h a goda förhoppningar ttt i september få se kvinnor taga sitt iite i vårt parlament.
Med Danmarks uppmuntrande exem-) el för ögonen känna vi oss förvissa- le om framgång den 3 juli, dagen för mrlament svalen.
Martina G. Kramers.
Erfarenheterna från kursen i Gävleborgs än äro i övervägande grad ljusa och upp- niintrande och där likasom i Vürmland, irgermanland, Örebro och Älvsborgs län ramtrsdde starkt den jordbrukande befolk- iingens intresse för kvinnornas npplys- iingsverksamhet och rätt att bli betrak- ade, behandlade och berättigade som med- crgare i sitt eget land.
Man hörde lant- nän yttra att: " om vi män hade blivit sä Ororättade och missaktade, som kvinnorna arje gång deras medborgarrätt nekats cin av Första kammaren, så hade vi gjort evolution eller allmän strejk.
Och vad om 5r ofattligt är, att någon kvinna kan id val stödja eller tjäna det parti, som rbetar emot allt vad kvinnorätt heter.
Så- ant borde kvinnornas känsla av eget vär- c förbjuda ".
Det ofta hörda paståendet: tt endast arbetarekvinnorna, men ej bon- e- och jordbrnkskvinnorna äro socialt och olitiskt intresserade, har jag funnit full- tändigt oriktigt.
Förhållandet ä r i själva erket alldeles motsatt.
Den jordbrukande lassens kvinnor äro inte endast socialt, itan ockst3 golitiskt intresserade och ange- ägna om att få den rätt Bom medför in- lytande på lagstiftningen.
Emma Aulin.
.
N:R 12 Negerkvinnan som indu- striell faktor.
Den nuvarande världslronflikten ha1 berett kvinnan tillfälle att deltaga j genomförandet a v den ide, för vilken männen giva sina liv, - demokratiens ide.
Hon har icke dröjt att begagna sig av tillfället.
E t t studium a v till- ståndet i Europa visar oss a t t fastän millioner män tagits från de industri- ella företagen, dessa, trots ökad pro- duktion, hava fortgått med samma ef- fektivitet som förut, och detta emedan kvinnorna trätt fram och intagit män- nens platser.
I någon större utsträck- ning har detta icke ännu skett i Ame- rika, men om det blir nödvändigt, sko- la de amerikanska kvinnorna med all säkerhet hörsamma kallelsen lika hjäl- temodigt som kviniiorna i andra län- der.
Nycket har redan både sagts och gjorts i och för utbildning a v olika kvinnogrupper för att bereda dem till de nya plikter som kunna vänta dem, men litet eller intet har därvid talats om negerkvinnan, och i de amerikan- ska kvinnotidskrifterna ägnar nian nu hennes problem en grundlig iinder- sökning.
Tillsammans med iiiiiiinen av sin ras liar hon alltid stått färdig att hjälpa, ofta oombedd och föga uppskattad, varhelst en kvinnas arbete behövts.
Skall hon lämnas utan avseende i des- sa tider, tlå alla andra rasers och na- tioners kvinnor uppmanas a t t göra vad de kunna för att hålla industriens hjul rullande?
E n undersökning av olika fabriker i Chicago h a r visat att jiirnförelsevis fii hava öppnat sina portar för neger- kvinnor.
Vid samtal nied cheferna be- fanns det, a l t salteii varit före i flera fall, men icke ansetts tillrådlig, dels för de vita arbeterskornas skull och dels för den möjliga finansiella förlust, som befarades uppstå genom att an- vända otriinad arbetskraft.
Varhelst försök gjorts nied negerkrinnor lia de dock visat sig hålla provet, och när tillfälle beretts dem, ha de visat sig lika dugliga som de vita.
Fastiin helt och hållet avskilda från dessa genom särskilda lunch- och svliliidningsrum, h a de clock antagit de erbjudna plat- serna, angelligna on1 arbete och tillfiil- le a t t visa vad de duga till.
Till följd a v negerns i de flesta fall ringa arbetsförtjiiiist, cle höga levnads- omkostnaderna samt familj e f örsörj ar- nas inkallande till fanorna, hava även negerkvinnorna tvingats ut från sina hem och tagit yad slags arbete de knn- nat få.
Varför skola de nekas rätten att förtjäna sitt briid?
Huiidratals vända varje dag tillbaka fråii tjiinste- byråerna, emedan inga platser finiias för dem.
Ett arbete soni nu står dem till biids är rengöring av droskor ocli bilar.
I detta yrke användas mer iin 150 negerkvinnor och riijnga stå an- tecknade på de sökandes listor.
Begyn- nelselönen tycks liiirvidlag vara det som lockar.
Detta kan man e j iindra på, då de alltid varit tvingade a t t välja niellan a t t arbeta för en mycket låg liin eller gå arbetslösa.
Mycket a v detta arbete utföres nattetid och liiirav föl- jer, a t t de kvinnor, som utföra det, måste övervakas vad såväl hälsotill- stånd som seder betriiffar, såvida ej mycket ont skall åstadkommas.
Ne- gerkvinnor anriindas även i tobnksfa- brilrer för att packa och klistra etiket- ter, i belrliidnads-, knapp- och lådfabri- ker, som dörrvakter vid teatrar samt någon gång som hissförare.
De bo oftast i sådana delar av staden, där få tillfällen till förströelse finnas och d ä r hemmen äro överbefolkade och dåligt ventilerade, vilka omständighe- ter inverka skadligt på deras vitalitet.
De bli slöa och dåsiga, i synnerhet när de användas i stillasittande yrken och de lyckas mycket bättre, då rörlighet fordras.
De få arbetsfält som nu finnas till- BÖSTRÄTT FÖB KYINNOB En fråga och ett svar Cr Skånetidningen Dagen den 2i m a j meddela vi följande öppna brev växling, som silkert har sitt givna in tresse även för Riisträtt fijr Kvinnor5 läsekrets: F r u A4nna Wicksell!
Undertecknadc, rösträttskvinnor i höger.
miljö, bc a t t fil tacka Er för e r t bemötandc a v " Högerns skäl " vid protestmötet j Malmö den 9 m a j i anledning a v den h i n n.
liga rösträttsfrågans fall i rihsdagen.
Edei liovsainma och sakliga framställning har blivit oss e t t stöd, då vi inom vår krets vilja försvara kvinnans rösträtt.
Ni upp- tog till bemötandc endast de skäl, som Ni ansåg, a t t högermännen själva betrakta som fullgoda.
Mon om vi e j h a missför, stått riksdagsreferaten, så förefaller dat, som om e t t av dc sl; äl, högcrn helst vill att vi skola böja oss &lt;ör, är det, a t t den kvinn- liga rösträtten e j är till n y t t a för staten.
Detta skäl ä r också det som helst drages fram av våra motstandare vid privata dis- kussioner.
Därför skulle pi så mycket ön- ska, a t t Ki i denna tidnings spalter ville upptaga till bemötandc även detta skäl, och bliva vi mycket tacksamnia on1 N i vill uppfylla vår begäran.
Flerrc soni ötiskci s v r r ~.
* J a g har satts i tillfälle a t t genast besvara ovanstileride aninodan ocli ber a t t f å tacka såväi de frågande f ö r deras vänliga bcdö- maiide av mitt föredrag som tidningen för dess upplåtande av plats för denna lilla diskussion.
A t t svara p5 den framställda fr8gan är på.
en gång mycket lätt och mycket svårt.
hlycket lätt siitilivida som j a g egentligen rridast behövde hänvisa till mitt föredrag; visserligen nämnde j a g d ä r e j ordet stats; nytta, inen det v a r bara därfiir a t t j a g tyckte det, v a r biittre a t t mcd en gång ta: tt steg bakom detta argument och direkt bemöta det skäl högerii anför för, a t t kvin- nornas rösträtt icke skulle v a r a till n y t t a för staten, niimligeii I d n u o r i i a s politiska mogenhet.
Allt a n n a t ä n detta, som hö- Tern kommer med för a t t &amp; yrka, a t t lrvin- iiornas rösträtt icke skulle Ilinda staten till nytta, löper, sa vitt j a g kan se ytterst u t, iidast däri, a t t de anse sig k u n n a r ä k n a u t -- räkningen ä r efter vad j a g tror alldeles inlaktig - a t t framsläppandet av denna, tora, iiya valinanskår icke slriille Bonima i t t stiirlia, iitan snarare försvaga do kon-; eri-atira idkeriias maktställning inom rc- 3reseritationcii.
och detta partihänsyii fö- - efaller iiiig i c l; t x riirt, ett allvarligt hem+ ari&lt;1e.
A !t iI andra sitlaii mrfiligt bemöta liö-: erris piktåendc ojii kvinnornas bristaiide mlitiska intresse och Iriinnighet, det är nycket svårt diirför a t t vi Iiiir s t å inför en &lt;onstitutiv skillnad i högerns och vänsterns ippfattning av s j ü l r a statens väsen, en ihillnad sü djup och fiindamental, a t t jag Ij Ban se iiågori brygga över f r å n den ena isk %iiiingcn till dc andra Både höger ~ l vänster i i i n n n a enas om faktum: a t t i iiirvaranile sti-ind den stora massan av x i n n o r ä r både politiskt ointresserade och iolitislrt omogna.
Men då bögern därav itan r i d a r e d r a r den sliitsatsen a t t d å böra kvinnorna givas medbestämmanderätt i h t e n s angelägenheter, så d r a r vänstern den alldcles motsatta: då måste de med, för a t t deras ansvarskänsla gcnt emot staten kan väckes och växa, deras intresse f ö r all- iiiänna angclägenheter iitvecklas och för- djupas, för a t t nied ett ord även de må kiinna uppfostras till niedborgare, vilket är den högsta forni fijr mänsklig kultur.
Det - ~ __________~ ___ -- ~.
gängliga för negerlrviiirian äro j u blott e n början, men med utbildning och större möjligheter skall även hon bli en faktor att räkna med i Amerikas in- dustriella företag.
Den nation som sjiilv anser a t t deii ger sitt blod för riittens och frihetens id6 skall icke kunna neka en hel klass av sina med- borgare rätt och frihet, minst a v allt dem, som alltid visat sig trofasta vid varje för nationen kritisk period.
r a r detta svar j a g gav i mitt föredrag, ocl det ä r e t t rciit vünstersvar.
Dü.
jag för n å g r a veckor sedan försökti frainh5lla detta.
f ö r en politiskt ledande hö german, fick j a g till svar en nilgot hänful motfråga, on1 j a g dil ansåg, a t t den all niänria rösträttens iriförande för männei liadc ökat och utvecklat dessas politiska mo gcnlict.
J a g svaradc då, att 8 års rösträt.
ccli dess utörande i 3 eller, om man så vill 4 val vore e n kort tid a t t frambringa vä.
srritliga iörändringar i folks niogeiihet inan brukade diirvidlag r ä k n a med generi.
tioiier; rneii a t t j a g iekc förty ansåg niig kunna besvara h a n s fr8ga mcd c t t avgjori ja.
När högermän i å r Bände s i g alldeler Iiigna för, a t t det n u icke skiilie bli n i g r e oroligheter a \ - svårare art - vederbörandc högerledare hade kort förut iinder samta.
let särskilt apostroferat sitt liign i detta avseende - dil viladc deras tillförsikt på den omständigheten.
att r i i br hade cn den allmänna rösträttens regering, och all dc stora väljarskaror, som genom sin röst.
givning hade tillsatt denna regering ni4 kutade sitt atzscüc~i inför densamma och där.
fiir icke ville bereda deii sv$riglieter, något som säkert ickr slriille blivit händelsen, ifall dessa iiiän fortfarande verkligen stüti iitaiiför allt politiskt inflytande.
J a g vet icltc o m dessa antydningar kiiniia r a r a de srarsönskande kvinnorna till någon Iijiilli i deras högermiljö.
De vila soni sagt z. tterst iiil vänsteriippfattningeri, att staten Iii.
till för statsfolkets skull och icke tvärt- oni; men å andra sidan är det ofta så, att iiveii de politiskt mogna högermännen icke iiro s ü klara över grundbegreppcn, u t a n t a iiitryck även av s8dana argument, som till- tala deras kiiiislor, oberocndc a v a t t en viss viinsterfärg vidlåder dem; det iir iltiniiistorie min gersonlipa erfarenhet.
Och j a g Itaii endast upprepa: fiir mig I igger clrt Ixiniiliga rösträttskravets d j n- itastc?
innebörd och djupaste patos i kvin- iiaiis rättiniitiga krav pü a t t fil möjlighet a t t väsa i iiicdborgerlig utveelding och niedborgerligt ansvar; detta kan endast ske wiioin wrltligt, ansvarigt atövandc a v iiiccll~orgerliga funktioner; genom a t t själv styra ocli sjiilv i &amp; å t a g a sig skiildcii för Iöljclerna, v-äxcr m a n; genom a t t bli styrd l i a r iiiinu ingen niännislra lagt en aln till i i i i riist.
Och vi önska alla a t t väna.
Biana W i c k s e l l.
5 [(lr - V i d allmän sgaghut, ne r 3 os i t P t, v \ iPrans t r ä n g - ning och swrnn1ösbet.w I Till Eskilstuna F. K.
P.
R. härnied ett offentligt och hjärtligt tack ?I egna och Södermanlands Länsför- bunds 1-iigiiar för erhållna Irr.
57,60 till " Aiig.
Widebecks födelse- och namns- dagsfond " a t t användas till förmån för förbundet.
Strängnäs den 7 juni 1918.
Aug.
Widebeck, ordf. ria riksdag, a t t det egentliga agitationsar- iwtet fStt ligga jämförelsevis nere p B se- riastc tiden.
Frågans fall hade nu kommit som en ledsam överraskning, men det gjor- d e gott att se, h u r den l h g t ifrån lamslagit Kya friska t a g var allas lösen.
Man Iriinde kdnna sig t r y g g för att kvinnornas utliållighet ä r ännii större iin Första kam- imarens tredska.
Men mötet g a v också e t t qtarkt intryck a v hur meningslöst det ä r i t t tvinga alla dessa goda sociala arbeter- skor till a t t spilla sin Brait pA arbete för ösfrtitt.
Det är nog sant, att många kvia- im, särskilt pü.
landsbygden, ännu e j kom- n i t till insikt i ens denna elementära frå-: a, och a t t detta nu ä r den brännande iiinkten i rösträttsarbetet, vore alla ense &gt;in; mötet beslöt bland a n n a t att hos V. U. iniiålla om utgivande av ett flygblad, Ünipligt a t t masspridas på landsbygden.
Ilrn i; r det inte så, a t t ingen upplysning i riii-lden, utan endast deii vunna mcdbor- rarrätten och känslan av att verkligen bära 4t ansvar, Iian på allvar väcka denna slnm- ande massa?
Och var det inte samma för- iLllaiide med männen?
De m å n g a sociala frågorna på mötespro-: rainiiiet dryftades med ett intressc, som .isade h u r alla brinna a v längtan att f H iciia sin kraft odelad At det praktiska po-, it i r a samlii~llsarbetet.
a v alla frågor låg Iiacle sitt liimiöte i Örcbro~ den 4-5 maj.
ydlincii bnrtzavårdm alla mest om hjärtat.
Liirdagen deii 4 höll fröken Gertrzcd Berg- h i T e k l a Larsson höll ett v a r m t och in- $triina ett.
offentligt föredrag i Livsmedels- iilende föredrag oni Barnavårdsmannens frngctn, p U F. K.
P.
R:s initiativ anordnat ippgiiter.
E t t stort antal kvinnliga barna- x l i bekostat a r lirsmcdclsnämnden.
ardsmän äro redan i verksamhet i länet Till liinsinötet, som sedan pågick hela ensamt i örebro över 30, mot en manlig:) iöiidag:.cn, hade 20 ombud f ö r 11 av länets wh det r a r en fröjd a t t höra med vilket n i t 19 föreningar infuiiiiit sig jämte ett an- iitciisirt intresse denna gärning omfattas al intresserade föreningsIriedlenimar.
Till 1ü1i vilken tacksamhet som råder i alla lä- ii~belsiitskott om-c-aldes: fröken M. Fores-: er gcnt emot den nya lagen.
urid, Kopparberg, ordförande, f r n E. Per- För de aktuella riksdagsfrågorna redo- ielli, Örebro, vice ordförande, f r u L. Skog- rjordes: a v f r u Lisa Skoglund för sedlig-, lind, Örebro, sekreterarr, f r u C.
Anders- i c f s f r d g n n, av fröken X. Blidberg för de ron, Ställberg, kassör, fröken N. Blidberg, lrrtktiska ungdonasskolorna, o. s. v. hied Sslxmuiid, och f r u N. Elgeskog, Karlskoga.
iirskilt intresse dryftades också B i o o r o f.
- Av årsberiittelsen framgick, a t t 1917 va- ?ågan, som inleddes a v fröken Hulda Fors- * it ett gott arbetsir för förbundet.
Två rrcn.
Biografmissbruket har särskilt i de nycltet lyckade föredragsturneer hade an- ttirre samhällena stegrats i sådan grad, minats, deii ena med f r u Waern-Bugge, Itt det hörjat försätta många fiir ungdomen len andra, dc Bergmari-Österbergslra sam- nunaiide i verklig ångest.
Bland de npp- iällskursernn, med fröken E. Aiilin soni ta-, lag, som framkommit för att r å d a någon lare.
Under dessa turneer hadc 5 nya Bot, ansågs fröken &amp; vints förslag om in- fbreningar bildats.
Förbundets mcdlems- Iörande av kortsystem på biografbesök arital överstiger nu 700.
- Förbundet har join dct bästa.
E t t a v rektor Elgeskog i satt som siii huvuduppgift under ilret att tiarlskora frnmkastat förslag om statenri alltmera söka väcka kvinnornas intresse ich kommunernas Övertagande av biograf- för det kommunala arbctet och länets kom- riisendet, kombinerat med avpassat antal munalstatistik, som vid förra årsmötet ha- roda tcaterföreställningar, v5ckte gen- de den d8liga totalsiffran a v 94 kommunala klang, nien ansågs för alltför utopiskt, syn- uppdrag anförtrodda åt kvinnor, gladde nerligast i dessa dyrtider.
Mötet beslöt a t t ess nu mccl en nära fördubblad siffra (var- hos en av länets riksdagsmän, redaktör vid dock inga barnavårdsmän mcdräiinats).
ron Roch, hemställa om en motion om Fiirtjänsten av ökningen får i någon inån jt rsngare lagstiftning i biograffr6gan.
t3llskrivas F. K.
P.
R., men kanske till Först på kviiiien skildes vi å t efter en .törsta delen den nya lagen om barn utom iiitensiv och givande arbetsdag och som äktenskapet och Svenska Fattigvårdsförbun- illtid liimnade nian örebro i glad tacksam- (1ct.s uppmaning till skolråden a t t insätta ict över ett f ö r varjc å r fördjupat sam- kvinnor i barnavårdsnämnderna.
E t t 50-tal irhete mcd alla goda rösträttskamrater in- Iiviniior ha nämligen i vinter invalts en- im Orebro Iänsförbiind.
Ett tack särskilt d a s t i dessa.
il1 örebroarna för deras aldrig svikande Ombudens rapporter till länsmötet visa- gastfrihet!
de, att man i do flesta föreningar känt sig H.
P.
SA hoppfull om vår frågas lösning vid den- Örebro Iänsforbund.
6 RÖSTRÄTT Elegant Rias 2550 FOB KUINNOB Allm.
6 2 9 6 kemiskt tvättad och prässad biir Eder kostym, klänning, kappa eller överrock, om densamma insiindes till STOCKHOLM 1 Barnhusgatan 1 I) rnnto _ _ Kemiska Tvätt- &amp; Färgeri A.
B.
* G~TEBORG Arbetet ute i landet.
A l b y P.
K.
P.
R.
anordnade dan 6 och 7 april e n basar, vilken g a v ett synnerligen gott resultat.
På ett föreningsmöte blev det beslutet a t t skänka 100 kr.
till upplys- ningsverksamheten, 100 kr.
som grundplfit till e t t blivande bibliotek vid Borgsjö Pil- dcrdomshem samt 300 kr.
till beklädnad åt skol- och läsbarn inom samhället.
Arboga P.
K.
P.
R. avhöll s i t t ordinaric vårmöte den 2 ’ 7 april, d å föreningen gäst- f r i t t inbjöds till vice ordföranden, f r u Anna Lisa Blume.
Ordföranden, fröken E e l g a Sundborg.
inledde mötet med att t a l a om de uppgifter, som förestodo rösträttsför- eningarna, även efter det kvinnornas k r a v beviljats.
Härefter godkändes revisionsbe- riittelsen.
och ansvarsfrihet beviljades sty- relsen.
Cirkuläret f r å n V. U. angående kvinnornas deltagande i odlingsarbetet upplästes.
Huvudpunkten p å programmet v a r e t t föredrag a v f r u Nina Andersson om den nya barnavårdslagen och dess tillämp- ning.
Anförandet v a r i hög grad intressant och klarläggande.
Särskilt framhölls bety- delsen a v kvinnornas deltagande i den nya, sociala verksamhet, som barnavårdslagen påkallade.
- Solo- och körsång kom till sist och höjde stämningen.
Brobu P.
K.
P.
R. hade den 14 a p r i l en ganska talrikt besökt fest, varvid föredrag hölls a v f r u Gurli Hertzman-Ericson.
I e t t formfuliiindat och kraftigt anförande un- derströk f r u E. vikten a v kvinnorösträttens s n a r a geoomförande, samtidigt som hon p i - visade den frändskap som denna f r å g a och fredsfrågan h a med varandra.
Föredrag: t mottogs med livligt bifall.
Efter detta spe- lades av e t t amatörsällskap E n trasslig härva, varjämte e n vacker tablå förevisa- des.
Den 9 m a j hade samma förening möte A Lugnet, varvid man, med anledning 3 7 rösträttsfrågans fall, antog protestresoli- tionen.
Karlskoga F. K.
P.
8. hade den 25 m a r s möte, varvid red.
von Kochs motion angå- ende barnavårdslagstiftningen upplästes.
Det upprop om a t t v a r p å sin o r t söka f å till stånd koloniträdgårdsverltsamhet, som utgått f r å n Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt till alla lokalföreningar diskuterades, och tillsattes en kommitte, be- stående a v f r u a r n a Ekman, Lindholm och Uddenberg a t t vidare utarbeta plan f ö r en sådan verksamhet.
F r å g a n om möjligheten av en nödhjalpsinsamling f ö r de hungran- de i Finland upptogs därefter till behand- ling, och enades man om att i lokaltidning- arna insända ett upprop till allmanheten att om möjligt bidraga till en sådan in- samling a n t i n g m genom a t t avstå brödku- ponger eller genom a t t skänka penning- gåvor.
A t t mottaga och sedan avsända dea- sa bidrag cppdrogs å t folkskollärarinnan fröken I l y Leffler och f r u Ninnie Elgeskog.
Vid sammanträdet förekom dessutom upp- läsning av f r u Ebba Danielsson samt mu- sik av fröken Greta Hjorth, som vackzrt och stämningsfullt spelade Finlandia a v J e a n Sibelius.
Kristianstads F.
K.
P.
R.
anordnade den 4 a p r i l ett stort offentligt upplysningsmöte mod anledning a v de n y a barnavårdslagar- na.
Inbjudars till mötet vor0 utom F. K.
P.
R. stadens baravårdsnämnd, R.F.U.K.
samt Vita Bandet.
Föredragshållare v a r kyrkoh.
Hagbard Isberg f r å n Malmö.
Mötet v a r talrikt besölit, och det instruktiva och intressanta föredraget åhördes med stort in- tresse.
Omkring en timmes diskussion följ- de pA föredraget.
Efter mötets slut samla- des styrelserna f ö r de inbjudande förenin- g a r n a jämte en del a n d r a intresserade till ett trevligt samkväm p å ett a v stadens kon- ditorier.
Den 15 april hade föreningen s i t t ordinarie Arsmöte.
Ars- och revisionsbe- rättelse upplästes och antvarsfrihet be- viljades.
J ä m t e ” Männens Förbund för Kvinnans Politiska rösträtt ” hade för- eningen inbjudit allmänheten till e t t offentligt möte efter årsmötets slut.
Fyrkoherde %u;.
Rruhn höll hälsningxtx- let, so111 blev ett förträffligt rösträttsföre- drag.
Därefter höll f r u Gurli Hertzman- Ericson föredrag Om kvinnornas samhälls- ansvar.
Sång a v f r u A. Theorin s a m t pia- Ronummer af f r u Loiiiae Carlsson utfyllde programmet.
Rösträttskarameller med roli- g a deviser såldes och hade en strykande åtgång bland den talrika publiken.
LysekiEs F.
K.
P.
R. höll den 30 m a j före- ningsmöte med Atföljande samkväm.
Där- r i d beslöts a t t i stadens tidningar l å t a in- N:R 12 (hörnet av Drottninggatan) Jeort iagrr a f f i n a r s och u n k i a r e bU6BLER föra ett upprop likcande det Göteborgs F. K.
P.
R. infört i nämnda stads tidningar.
Mora F. K.
P.
R. höll tisdagen den 2 a p r i l sitt ordinarie årsmöte under fröken E v a Års- och re- Bergs ordförandeskap.
visionsberättelserna ibredrogos, och styrel- sen beviljades ansvarsfrihet f ö r föregående års räkenskaper och förvaltning.
Till sist beslöts att vidtaga åtgärder f o r att bereda sommarvistelse åt n å g r a undernärda b a r n i församlingen.
I fortsättningen fick mö- tet karaktären a v e t t angenamt samkväm med ett omväxlande och underhållande pro- gram.
Red.
A. Olsson yttrade n å g r a per- sonligt hållna ord om krigets allmänna in- verkan pA kvinnorösträttsfrågsn och om utsikterna i vårt land f ö r frågans lösning.
Så framfördes en melodram: Björnsons Bergliot med Griegs musik.
Därefter bjöds p å flera vackra sångnummer.
Sedan tesu- p6 serverats, avslutades festen med uppläs- ning a v Ibsens Terje Vigen och Björnsons Over de höje fjzlde.
Norrahammars F.
K.
P.
R. höll lördagen den 25 m a j en fäst till ä r a f ö r sin ordf &amp; rande f r u Alma Andersson, som beklütt denna post i 10 år och under denna tid varit den bärande kraften inom förenin- gen.
Fröken K l a r a Hultqvist tackade hen- ne i e t t v a r m t anförande f ö r allt hennes arbete och överlämnade föreningens viignar som e t t synligt bevis på den tack- samhet och sympati som f r u Andersson f ö r v ä r r a t en silverskål med inskription.
Aftonen förflöt under mycket angenäm stämning med kaffedrickning och tal pA vers och prosa.
Rönninge-Tumba F. K.
P.
R.
höll sitt vårmöte lördagen den 25 maj, vilket efter fbredrag a v f r u M. Bolin formade s i g till ett protestmöte mot riksdagshögerns mo &amp; stånd mot kvinnornas medborgarrätt.
Röu- ninge damkör illustrerade mötet med sång och till slut antogs protestresolutionen.
Sandvilcem F. K.
P.
R. hade fredagen den 10 m a j s i t t ordinarie vårmöte, varvid fröken Elsa Bengtson f r å n Gävle höll ett mycket intressant föredrag om de n y a bar- riarRrdalsg ?rna.
Talarinnan skildrade på eft livligt och medryckande sätt de n y a barnavårdslagarnas stora inflptandc på särskilt de iitom äktenskapet födda bar- rhens ställning.
Ännii vore dock mycket a t t genomföra, innan barnen, både de inom c,ch de utom äktenskapet stående, f å t t den trycghet och den omvårdnad, de behöva.
Föredraget mottogs med livliga applåder.
Efter föredraget antogs samma rrsolri- tion, som föreslagits på protestmötet i Stockliolin den 28 april.
Söderköpings F.
K.
P.
R.
hade den 25 april halvårsmöte med samkväm å hiis- I~bllsskolans lokal.
Sedan års- och revi- sionsherättelserna iipplgsts och ansvarsfri- het beviljats, serverades te, varefter Emili 2 I ogelclous s k r i f t ” icke i trötthetens tec- - ken ” iippiistes samt slutligen en dikt a v Ossiannilsson.
Söclertälfe F. K.
P.
R. hade den 10 april s i t t årsmöte samt senare ett offentligt möte.
Ars- och revisionsberättelserna upplästes, och ansvarsfrihet heviljadcs styrelsen.
Till de f r å n orten avflyttande funktionärerna f r u a r n a K. Almgren och A. Wallen fram- bars föreningens varma tadi för mångårigt arbete.
Vid företaget val omvaldes f r u M. Dehn, ordförande, samt fröknarna A. Sö- derlund och H. Eriksson.
Nyvalda bievo fruarna S. Sköldberg och V. Norlin.
Till revisorer utsågos fröknarna E. Levin och M. Hallström.
Efter valen hölls e t t med entusiasm mottaget föredrag a v f r u Ella Billing .Därefter sjöng fröken N. Edlund några vackra sånger och h e r r O. Forslund spelade flera tilltalande musiknummer.
Torshälla F. K.
P.
R. hade årsmöte den 7 maj.
Sedan års- och revisionsberättel- serna upplästs och godkänts, företogs val a v styrelse.
Förutvarande styrelsen om- valdes: f r u F r i d a Grönberg, ordförande, fröken Maria Carell, vice ordförande, frö- ken E r i k a Färnlnnd, sekreterare, f r u Emi- l i a Carlbn, vice sekreterare, fröken Jose- f i n a Nilsson, kassaförvaltare.
Till reviso- ler utsåg03 fröknarna Emma Lundqvist och Anna Söderqvist med fröken Gertrud Blomqvist som suppleant.
Pressombud blsv fröken Erika Färnlund.
Trollhättans F.
K.
P.
R. avhöll den 15 april en humoristisk aftoniinderhållning i Frejasalen efter e t t oranligt lyckat pro- gram.
Aftonens cloii utgjorde ett vaxkabi- nett med rörliga bilder, en utvald samling engelska siiffragetter, under ledning a v en världsberömd impressario.
Publiken, som?
i ek, mahogny, valnöt samt andra träslag äfvon målade, till billigaElte priser.
Riks Tel. 6505 Allm.
Tel. 11410 tb -- .. oo * e -- oer-re-r-r-oa!
i i t till sista plats fyllde salen, gav sin belBten- het tillkänna genom upprepade skrattsalvor.
Inkomsten fördelades mellan föreningen och Barnbespisningen.
Visbu P.
K.
P.
R.
höll sitt halvårsmötu den 29 april.
Missräkningen Över frågans fall i riksdagen tog sig uttryck i e t t hjärt- ligt instämmande i L.
K.
P.
R:s med an- ltdning av avslaget g i v n a protest.
F ö r öv- i i g t upptogs afionqn av de stadgeenliga lörhandlingarna.
Vänersborgs F. K.
P.
R. hade den 27 feb- r u a r i årsmöte under fröken I n g r i d Bergins ordförandeskap.
Vid mötets öppnande fö- rckom en högtidlig standarinvigning med e t t kortare +al a v ordföranden, som även uppläste e t t tillfällighetspoem.
Till ordfö- rande återvaldes fröken Ingrid Bergius.
Ov- riga styrelseledamöter bievo f r u Kristina Gustafsson, vice ordförande, fru I d a Zetter- berg, sekreterare, fröken Ingrid Gabriels- son, vice sekreterare, fröken Andrea Reng- man, kassör.
Till revisorer valdes f r u Clara Thomson och fröken I d a Manke11 och till revisorssuppleanter fröknarna Elsa Sund- berg och Dagmar Eriksson.
Till represen- t a n t i länsförbundet utsågs fröken I n g r i d Bergiiis med fröken Ada Rosengren som siippleant och till korresponderande med- lem i Ramma förbund fröken I n g r i d Ber- giiis.
Efter förhandlingarna vidtog fest.
Vasterds F. K.
P.
R. hade den 29 april 6rsmöte å Stadshiiset.
Mötet var talrikt be- siikt orh öppnades av vice ordforanden frö- Iccn Anna Löfgren, som därvid erinrade cm, a t t Första kammaren å t e r a r s l a g i t rropositionen om kvinnorösträtten.
De nsrvarandz kvinnorna uppmanades a t t allt- L r n t oförtriitet arbeta för denna frågxs lösning trots det oförstående, som möter.
A 1 sberättelsen med ivdogorelse för året3 arbete samt revisionsberättelsen upplästes.
Ful1 och tacksam ansvarsfrihet beviljades slrrelsrn.
Ordföranden i länsförbundet, frii Njna Anderson, redogjorde för läns- mötet i Arboga den 28 april.
Med ariIerI- ning av f r u Nina Andersons förestående avilyttning f r å n staden frambar fröken Tjöfrren föraningens varma tack till f r u Anderson f ö r allt gott hon verkat i sta- den, f ö r F. K.
P.
R:s ideer i synnerhet.
snmt övrrlämnade en bukett av gula rosor orh narcisser.
Därpå höll pastor J. Sveti- sonne e t t intressant föredrag om Arbetet bland ungdomen horta och hemma, sar- skilt om Semestcrpojlrarnas kliihb i staden.
Dess mål är att under sommaren få u t stadens iinedom till landet, men icke f ö r nirdel samlade genom gåvor, utan genoi-i wrt arbete.
Fört-draaet avtackades mod kraftiga applåder.
Mötet avslutades med te och ett angenämt samkTgm.
Västinanlnnds länsförbund av F. K.
P.
R. jämtr medlemmar av Arbogaföreningen samlades den 28 april till årsmöte i Arboga iinder ordförandeskap a v f r u Nina Andar- son från Vasterås.
Förr sammanträdets hbrjan avsändes telegram till det av Stock- holms rösträttskvinnor anordnade protest- mötet å Ladugårdsgärdet: ” Västmanlands länsförbund, samlat till årsmöte, instämmer kraftigt i Landsföreningens protest mot Första kammarens bebandling a v v å r röst- rättsfrnga.
Leve fosterlandet, kvinnornas och männens!
Nina Anderson, Helga Sund- borg. ” Ordfmranden inledde Arsmötet med bön oc * h en kort, anslående betraktelse Över sön- dagens episteltext.
Därefter npptogos för- handlincama.
Styrelsen beslöt i sin man göra allt för a t t kraftigt fortsätta kampen f ö r kvinnorösträttens sliitlipa seger.
Sb- liinda skulle snarast möjligt protestrnötm anordnas inom Iäqet a v respektive F. K.
P.
R .. och zenom rösträttsföredrag skulle man söka hilda nva föreningar P !I a n d r a platser.
- Rrviqionsherättelsen godkändes, och sty- 1 rlsen beviljade3 ansrarsfrihet.
E ä r e f t r r Lom val av stvrelse, varvid samtliga med- l r m m a r omvaldes iitom srkreteraren, fiom anhöll om befrielse frbn sitt nnndrae.
8ty- relsrn firk följande sarnmans5ttning: frn Nina Anderson, Västeräs, ordförande.
frö- 1-fn H r l m Sirndhorg och fni M a r i a Rlid- hwg.
Arbora.
vire ordförande nch selrretP- rare.
frökrn Maria Strandell.
Köuine.
kas- fiaförvaltare.
frii Marv Aroseniiis, Norheri, och fröken H a n n a Mogren.
Sala, aupplean- I VARJE SVENSKT HEM bör finnas en svensk, solid, IättgAende och beprövad uiqaaraa Meddelande från V. U.
Det i cirkulär n:r 134 omnämnda ilygbladet Mor Karin och landstings- valen a v f r u Ann Margret Holmgren har nu utkommit.
* Det ä r avsett till upplysning för landsbygdens kvinnor och sändes gratis och portofritt till de föreningar, som vilja sprida detsam- ma.
Rekvisitioner ställas till Rösträtts- byrån, Karduansmakaregatan 6, Stock- holm.
10,000 kr.=Barometern.
10,000 9,500 9,000 Till L.
K.
P.
R:s stora), 543:97 insamling har ytterli- 8,500 8,000 7,500 7,000 6,500 6,000 5,600 5,000 4,500 4,000 3,500 3,000 2,500 2,000 gare influtit: Degerfors kr.
5: -, Halmstad kr.
110: -, Huskvarna kr.
50: -, Jtirpen kr.
lo:-, Jönköping kr.
230: -, Karlstad kr.
400: -, Lindesberg kr.
16: -, Linsäll kr.
lo:-, Sand-, viken kr.
45: -, Skåne- förbundet kr.
160: -, Svartvik kr.
10: -, Två- åker kr 19: GO, v i v s t a varv, kr.
25: -, Atvida- berg kr.
100: -, Plari- ting-Gyllenbåga, G. froken kr.
100: -, Tvi- derströrn, K. doktor kr.
100: -.
Centralförbundet f ö r socialt arbete h a r nii beslutat anordna sin sjätte utbildnings- hirs för praktiskt socialt arbete.
Kursen är fördelad på t r e terminer, höstterminen 1918 samt v3r- och höstterminen 1919, och ä r avsedd för unga kvinnor, som vilja ä g n a sig åt bostadsinspektion, fosterbarnsinspek- tion eller a n n a t barnavårdsarbete, intres- sekontor eller socialt arbete r i d fabriker, m. m.
Kursen omfattar såväl praktisk ntbild- ning som teoretisk undervisning.
Efter genomgången kurs h a eleverna goda förut- sättningar att erhålla anställningar inom olika sociala verksamhetsområden.
Avgift för hela kursen är 350 kronor.
An- mälan om deltagande sändes till Central- förbundet för socialt arbete, Lästmalcare- gatan 6, Stockholm, d ä r ocksb prospekt och alla upplysningar om kursen erhålles.
Röstratt för Kvinnors toifte nummer för 1918 inneh&amp;ller bl.
a.: Rösträttsläget ute i världen.
Kvinnorna och statsläroverken Ar d:r f3ulZi Pdn ’ ni.
Det feminina inslaget.
Av Ourlf H€~innan-Ericson, Ett livsverk i skolans tjänst.
Av Ann-Margret Holm- gren.
Det första demonstrationsttlget för kvinnans röst- rätt i Sverige.
Av E. öjr.
Evinnokaraktärerna i Walter Scott8 diktning.
Av EUen Wester.
Brev från Köpenhamn.
Av Ellen Hagen.
Daniel Perssons i Leksand griftefärd.
Av Eo; a Palmstierna.
Valbarhet - men icke rösträtt.
AP Martina K~amers.
Plöjningsarbete i Norrland.
AvEmma Aulin.
Negerkvinnan som industriell faktor.
ter.
Det beslöts vidare, a t t nästa Arsmöte skulle hållas i Stockholm i j a n u a r i 1919 i samband med Centralstyrelsemötet.
Stockholm 1918, Ivar Hzggströms Boktryckeri A.
1.
