# ID: svediakorp-per2662
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,703
# sentences: 398
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N ATT FÖR Tidning utgiven av LandsGreningen för kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra sd mycket j %r en stor sak som en stor sak kan göra för o&amp;.
VII.
ARG.
il Köpslående.
Högern tycker icke om, att man sii- ger att deii vill begagna deii kvinnli- ga röstriittsfrågan som kompensation - gentemot andra författningsfrågor.
Av hovriittsrådet Ekmans brev, soni stergives pfi annat ställe i dagens nuni- mer, framgår nied all tydlighet, a t t haii Iiiiririer sig liriiiilit över denna be- hltyllniiig, och (1 % statsministern i sitt anförande under debatten ansåg, att utskottsreservaiiteriias mening nied att i år fraiiiliålla, att frågan icke finge lösas " isolerad ", möjligen kunde vara (len, a t t de ville " liksom sälja den kvinnliga rösträtten dyrare ä n de kun- iia göra nu ", så utlöste detta yttrande särii1 hos lir Swartz som hos h r Tryg- ger utbrott a \ - en indignation, som fö- reföll fullt iikta i ögonblicket.
Men Iiur Itan nian på annat sätt för- btå högerns nu plötsligt påkomna ön- skan oni a t t sammankoppla vår fråga med nu föreliggande övriga författ- iiingsfrågor?
Vilken högerman man iin frågar angående sliiilet härtill, får man till svar, a t t högern n ä r den t a r ståndpui~lit till dessa olika författ- ningsündriugar måste ha överblick iiver det hela för att kunna avväga siua medgivanden så, a t t en demokra- tisering a v författningen p å ett håll icke ytterligare skiirpes genom ändrin- g a r i samma riktning jiiinväl på andra punkter.
Och det iir för a t t göra den- n a syn på saken i någon mån plausi- bel, som högern alltjämt vidhåller på- ståendet om, att ilen kvinnliga rösträt- ten skulle homma att gynna socialde- inokraterna på högerns bekostnad.
I den protestresolution, som L.
K.
P, R. publicerade dagen efter riksdagsde- batten, och soni hovrättsrådet Ekman vünder sig emot, står endast, att detta påstående strider mot verkligheten, så bom denna fraingar såväl a v överdi- rektör Widells utredning som av all hittills gjord erfarenhet.
Den kvinnli- g a rösträttens genomförande på sam- ina villkor som för män kommer icke a t t gynna iiiigot parti, därför duger den icke son1 föremål för kompensa- tion eller till köpslående partierna emellan.
Högern ä r eljest mycket rask med att framhålla, att även inom väns- S T O C K H O L M, 1 J U N I 1918 Der skrider i Lyset et frelseide Togj dei ka lder?
: ed Xw c m iIznndeiis Dwe, p m Lovgirerporten det rzciigeiicle slog, selv clsveste Drog mcm det It0re.
Det sender s i t Bztd til hvert eneste Hjenz, og Hmaderne G ~ I ~ ~ F liror I ', Toget grrar f r e m DeiL gudskabte Ret, som hos tcenkende JIcmid stccw d e t b l u d Jordlivets Goder, den skulde dn ncegte din kccreste Ve ?&amp;, diit2 Hustru, diw Xsster, clin Moder!
N&lt;jj delte de Bgrder i Felt som i LGr, h o r skendigt ut m g t e dena Purt i vor Sejr!
JEPPE AAKJBR.
tern kärleken till rösträtt för kvinnor icke ä r synnerligen djupt rotad, men den vill icke se, a t t i den inån detta ä r sant, beror det just dlirpå, a t t intet a v vänsterpartierna av denna reform vän- t a r några partifördelar; det bestäm- mande för vänstern härvidlag ä r att deii kvinnliga rösträtten ä r en ofrån- komlig konsekvens av dess allm " anna demokratiska principer och därför får lov a t t genomföras utan hänsyn till partisynpunkter.
Att entusiasmen då icke blir så stor, ä r visserligen icke idealiskt, men det ä r mänskligt och be- gripligt.
Hr Trygger försökte i debatten mö- ta statsministerns förmodan, a t t hö- gern med tillhjlilp av kvinnornas med- borgarkrav ville vinna fördelar i frå- ga om den kommunala rikträtten, ge- nom motfrågan: " Varför skulle man köpa en sak, som nian redan har? "
Den 40-gradiga skalan ä r svensk lag, och Första kammaren h a r sin grundlags- enliga r ä t t a t t vägra sitt samtycke till dess slopande.
Argumentationen ser slående u t vid första ögonkastet, men även den torde - som h r Trygger säkert mycket väl vet - vara stridande mot verkligheten.
Visserligen har högern den 40-gradiga skalan, men den har ingalunda lika säkert dess nuvarande verkningar.
Ifall den kungl.
propositionen om lika kommunal rösträtt avslås i år, kom- mer nog just ingenting att hända, men om detsamma sker efter 1920 års lands- tingsval, ocli regeringen då upplöser Första kammaren, så kanske det kom- mer att kännas obehagligt för högern.
Kanske hoppas den dessförinnan kun- n a störta regeringen, men iiven om det skulle lyckas, blir det ju bara en gal- genfrist.
Å r 1920 ha vi val till Andra kammaren också, och det ä r knappast sannolikt, a t t de konima a t t gå i hö- gerriktning.
Men nog ä r det möjligt a t t för kvin- norösträtten gången blir den, a t t väns- tern först får lov att erövra den Eka kommunala rösträtten och sedan utan högerns medverkan föra vår fråga till sin lösning.
Men då g å r högern miste om sitt högre åldersstreck.
A. W. _____ Ny landvinning.
Ny förening ä r bildad i Vallsta, Gäv- leborgs län, av fröken Emma Auliii.
Föreningen räknar 25 medlemmar.
Ord- förande ä r sjuksköterskan fröken Ger- trncl Sandberg.
Nya rösträttssegrar.
I Texas, den till ytinnehållet största a v Nordamerikas Förenta stater, ha kvinnorna fått röstriitt till förberedan- de val, och Amerikas rösträttskarta h a r utökats med ett nytt, vitt fält.
Samtidigt meddelar ett telegram från Zürich att den peruanska senaten be- slutat införandet av rösträtt f ö r kvin- nor i Peru.
I N:r 11.
De daiiska kvinnornas förstil I I Q a i t k h Vril.
Resultatet av de danska kvinnornas fiirsta deltagande i de politiska valen kan anses vara ganska tillfiedsställan- de, om nian t a r hänsyn till de nuva- rande abnoriila förhållandena.
Kviii- norna deltogo i stort antal både i fol- ketingsvaleii och senare i valen till landstinget.
Och till den nya riksda- gen valdes kvinnliga representanter f ö r samtliga de politiska partierna, sammanlagt 9 kvinnor, varav 4 i fol- Betinget och 5 i landstinget.
Med linil- syii till ' partifärg fördela sig kvinnor- na sålunda: regeringspartierna (det radikala partiet och socialdemolrrati- en) h a en kvinnlig representar,t: - al- i folketinget ocli en var i landstinget, konservativa folkpartiet h a r två kvinnliga medlemniar i folketinget och ingen i landstinget.
Slutligen h a r par- tiet " Venstre " tre kvinnliga represen- tanter i landstinget och ingen i folke- tinget.
Folketiiigsvalet försiggick enligt deii nya grundlagen, under olika former i hiiriidstaden, (lär det var proportio- nella val efter listor, och i det övriga landet, d ä r valet föriiittades i enmans- valkretsar, vartiil kom ytterligare ett antal suppleringsmandat.
Tre av de kvinnliga folketjngsmedlemmariia val- des på listor i huvudstaden, den fjär- de fick ett suppleringsmandat efter att ha uppnått en ansenlig minoritet av röster i ett p a r enmansvalkretsar.
I enmaiisvallwetsar vor0 ytterligare tre kvinnliga kandidater uppställda (en radikal, en " venstre " och en " nyliöjre "), av dein blev dock ingen vald.
Två a v dessa, nämligen f r u Julie Srenliolt i Gentoftekretseii och f r u Marie Lassen i Rudköbinglrretsen, uppnådde r ä t t be- tydliga röstetal, men då båda v o r 0 uppstiillda i enmanskretsar, som i bå- da fallen behöllos a v den föriitrarande representanten, hlev ingen av deni vald, ej ens till suppleringsniandat.
De stå nu som landstingssuppleanter fiir sina respektive partier (radikala och " venstre ") och det finnes således en möjlighet att de komma i n i riks- dagen under valperiodens gång.
' innor 7 7 0 1 3 D å ett så litet antal kx * uppstälIda i enmansvalkretsar, kan man ej draga några slutsatser om hu- ruvida uppställandet a v kvinnliga kandidater liar påverkat kvinnornas deltagande i valet.
E j heller ä r det möjligt att efter detta val göra sig någon föreställning om i vilken rikt- ning kvinnornas rösträtt framdeles kan tänkas kunna påverka den poli- tiska utvecklingen i Danmark.
Det ä r klart att åtskilliga i kvinnornas in-
2 BÖSTBÅLTT FÖR KTIAiAiOR Ro§TmT !T FÖR KYIBNOR N:R 1 1 Fernqvist s Kappaf f ä P utkommer den 1 och 15 i var in&amp;nad.
Redaktör: ~ U B L I IiEaTzJras-Exxcson.
Redaktion och Exp.
: 6 Karduansmakaregatan11 Redaktionstid: onsdag och lördag kl. ljs3- * / ~4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikste !.
81300.
911m.
tel. 14725.
Telegramadress: Rösträtt, Stockhalm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1918 Kr.
2: BO.
Ldsnnrnmer 15 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom insändande av kr.
3: 25 i po~tanvisniiig till tidningens exped.
Annonspris: 10 öre per mm.
&amp; sista sidan, 15 öre?
de i övriga.
Vid länge tids annonsering rabatt.
33 Drottninggatan 33 n. b. och 1 tr. upp Stort lager av in.
o. utltindska nyheter i alla slaga I DARIKAPPOR,DRÄKTER &amp; KJOLAR till billiga 0bs.i Beställningsavdelning.
- best,&amp;mda priser.
Vid uppvisande au medlemskort i F. K.
P.
R. lämnas 5 % rabatt.
Rösträtt och sommartider.
Sommaren, förskingringens tid för så tresscn och levnadsförhållanden djupt många, står för dörren.
F r å n städerna ingripande lagförslag skola komma söka sig alla, som kunna, u t till landet, under behaiidling och möjligen avgö- sliogarria, fjällen, havskusten.
Vinterns r a s under deiiila valperiod (4 år), bland atrofi skakas av, arbetets nötning på dem alla de av den skandinaviska €a- krafter och sinne fordrar ersättning i miljerättsliominissioiien utarbetade nya, friska celler; för en och annan lagförslagen i familjerätt, vidare flera måste ocltså ett intensivt nöjesliv u n - stora skol- och uppfostriiigsfrågor der vinterniåiiaderna utbytas mot ett samt viktiga ltyrlrliga frågor, och slut- lika intensivt under sommarens dagar, ligen en hel rad sociala frågor.
Men ehuru vanligen under sundare former.
intet av zllt detta framhölls på star- E t t a v våra mest typiskt svenska lia- kare vis under valagitationen, som i raktärsdrag, den lyriska natiirlilirle- det hela gick i krigssituatioi~cns tec- Ben och clet utpräglade stadshatet bry- ken.
ter fram i försommartider lika ofelbart Vad som tydligen hade det största som niarkens blomster och löven på inflytandet på kvinnornas deltagande traden.
F ö r en hel del bland oss, sä- i valet, var lrrigssitnationen och e j kerligen den största kategorien, utgö- minst den sida därav, som berör folk- res sommarvilan blott av några få, iiäringsfcjrliållandena.
Det iir dock na- oändligt hastigt flydda semesterdagar, turligt nog a t t dessa spelat en större ur vilka skall sugas så mycken rekrea- roll f ö r stiidernas kvinnor iin f ö r kvin- tion som möjligt efter långa månaders norna på landsbygden, då folknärings- nervslitaiide mödor och så pass kraf- frågorna - om man frånralinar reg- ter, s o m det står till att uppdriva till lerings- och raiisoneringsbestämmel- arbetet, som snart åter står för dörren.
ser - j u utan tvivel iiro mer brännan- F ö r landsbygdens kvinnor, mödrarna de i stiiderna ä n pT, landsbygden.
Där- och döttrarna i jordbrnltarheiiirrieii, för kan man ej heller draga några ställer sig sommaren i de allra flesta slutsatser av det förhållandet a t t k ~ i n - fall helt annorlunda.
För dem betyder norna på landet oftare ha röstat efter den ljusa årsiiden flera arbetstimmar politiska linjer lin städeriias kvinnor, på dygnet, solen väcker tidigt och går vilka, i:lgående fråii den praktiska sjiilv sent i säng.
trädgården skall skö- uppfattningen, a t t våra folkniirings- tas om, intensivare nu än annars, fol- problem artat sig någorlunda väl un- lret skall ha mat och passning, och tu- der den sittande regeringen, i stort an- sen sysslor ligga och vänta på flitiga tal röstat på regeringspartiernas kan- livinnohänder.
För mor eller syster didater och listor.
gäller det a t t inte känna efter varkeii F ö r kvinnosaken i allmänhet lian va- ltränipor eller trötthet.
" Sjuk, det f å r let icke sägas h a utgjort någon påtag- nian vara p å vintern. "
Det blir heller lig seger.
Den har till det yttre icke inte mycken tid över a t t tänlta och re- spelat någon roll i något arseende, och flektera.
Man tycker j u att det v a r knappast någon a v de valda kandida- litet eget det d ä r med rösträtten för- terna kommer a t t intaga en ren kvin- stås, som inte gick igenom i å r heller, nosaksståndpunkt.
Men det har ej va- och det kommer kanske så långt som rit möjligt a t t få fram sådana kandi- till ett nappatag med manfolken om dater, hur värdefullt det ä n skulle h a den saken, men på det hela taget t a r varit under riksdagens behandling a v man det ganska lugnt och låter vem de ovannämnda olika frågoriia a t t ha som vill få sista ordet, n ä r man skall haft åtminstone någon representant ut och ge kritterna mat ellcr det lider för kvinnosaken.
mot mjölltdags.
Det känns nu en gång Likväl finnes det goda möjligheter så €ör många a v dessa jordbrukets för att valen indirekt bidragit till att kvinnor, a t t antingen de hade röstrütt ge kvinnorörelsen vind i seglen.
F r å n eller ej, så g å r livet i sina gamla fåror Dansk Kvindesamfund framstiilldes som det alltid gjort, sysslorna äro de- en rad interpellationer till samtliga samma i å r som i fjol och skulle bli kandidater, som dels tillställdes dem nästa år, och någon " lönefråga " har skriftligen, dels vid valmötena.
Det man i allmänhet inte att dras med.
v a r frågor angående kvinnornas och Man bara g å r på som mor och mormor barnens ställning i det moderna sam- gjort före en själv.
hället.
Den outtröttlighet, varmed des- Många ha dock börjat fnndera på att sa frågor bragtes på tal från kvinnor- rösträtt, det vore nog inte så galet att nas sida liksom den älskvärdhet var- ha i alla fall.
Man borde kunna ha ett med de genomgående mottogos a v kan- och annat a t t säga till om, fast man didaterna, har utan tvivel varit av be- var liviiina och bodde på landet.
Det tydelse såsom väckande intresse.
Man märktes på många ting, a t t den som kan hoppas, a t t jordmånen h a r blivit hade makt, den fick liittare sin rätt iin väl förberedd i många och stora kret- den som ingen makt hade.
Det var så sar för de ideer, som den moderna mycket som i synnerhet i dessa sista kvinnorörelsen representerar.
De dan- tider grep in i den enskilda lanthiis- ska kvinnorna kunna således taga upp hållningen, som man kunde velat vara arbetet under de kommande åren med ined om att bestamma.
Inte ens i or- det goda hoppet, a t t nästa valdag skall tens livsrnedelsnämnd hade d e tlinkt på medföra betydligt större resultat för att välja in en kvinna.
Och barnen sen, Karen Hessel.
kvinnorna.
som skulle u t i världen!
Det \ - ore j inte aliticley nr rtigen, om mor ockc liuiide få kiinna det direkta iritiesset a att i sin lilla mån Burina jämna väge för dem, d ä r de snart slrulle sträva, V E på sitt håll.
Och det gjorde hon biitti och effektivare nied valsedeln i liande lin utan, det hade hon tydligt Irlart fi sig.
Det var så många " frågor ", so1 skulle lösas, så många lagar och fö ordningar, soin stiftades, och framt dens sliilrte, bariien och barnbariie nog Iågo de heiinc varinast om lijiirt: nv allting, och visst ville hon e f h måttet av sina krafter vara med om a resa niiirarna och biittra på den saii liiillsbyggnnd, d ä r de sliulle rycka i och bli bofasta.
Det finnes många intelligenta, vakn jordbruliarkvinnor i vårt land, som ii se, a t t kvinnorna ingeiistans koinni utan sin medborgarrätt och många ai dra, som blott behövde en impuls, e ord i riitta ögonblicket för a t t inse d e samma.
Sommaren iir en tid, soni i vi: niån samnianför städeriias och land bygdens befolkning.
Dcn rösträ tt intresserade konlorisfeii eller lärarii 1 ' e a rian, som om vintrarna har ti11f: ' ll bevista rösträttsrnöten och föredra, skall bli förvånad över a t t finna E niyclren livaktighet ocli vakenhet i a- liigsna landsiindar, d ä r milen iiro niåi ga och skyiiiningeii faller tidigt 01 viiitcrkviillarna.
Men hon skall äve finna ett kompakt oförstående och e fullständig brist på reflesionsfiirmi ga på många håll.
Låt de snart €lydd soiiiniarvecltoriia icke rinna bort f ö gäves!
Det faller sig ganska natu ligt a t t samtalet kommer i n p livinriorösiriitt i dessa tider.
Gri det psykologiska ögonblicket oc gör vad göras Ban av det!
Det $ inte precis roligt alt g å oniliring me flygblad i fickan och verka kolportö Det ä r inte heller clet fanatiska, liisa aldiga i vår riirelse - tendenser diti finnas, gunås!
- som griper niiiniiiskc och komnier dem a t t begrunda sake det ä r fastmer den sunda, klara log kcn, den enkla påtagligheten, dc " Stuart AIillslta ", som åstadkommc omi~äridelscrna.
Ingen Iran vara blind för det verk1 ga narrspel högermotståndarna driv med kvinnornas rösträttsfrüga år eftc år.
Måttet rågades verkligen med de på sina 11511 fullstäqdigt urbota debat efter vilken frågan ånyo fälldes fi några fii veckor sedan.
Vi måste hålla rösträtten levande OSS, kvinnor i stad soni på landet, dc ä r enda utvägen, om den ocltså in01 en översktidlig framtid skall kunna L konkret verklighet.
Vi få i år niindi a n någonsin låta sommaren bli " de döda siisongen " ifråga oin rösträttsa betet.
Nu ä r det sannerligcii inte tid (att slå sig till ro ocli vila!
Elsa Alkman.
# Vid de senaste valen till det danska Lands- tinget ha följande kvinnor blivit invalda: Nina Bang, Marie Christensen, Marie Rjel- mer, olga Knudsen och Inger Schmidt.
fi JOHN 8, LÖFGBEB &amp; @: O Sveriges äidsta, största o. bäi renommerade specialaffär Elegant kemiskt tvättad och prllssad blir Eder kostym, klänning, kappa eller överrock, om densamma insändes till Ifrervts _ - Kemiska Tvatt- ii Färaert ii.
B. G~TEBORG Kvinnorna och världs- försoningen.
Tron på att kvinnorna skulle kunnat förhindra världskriget, om de haft till- riicliligt politiskt inflytande, h a r kan- ske p5 sina hå11 rubbats.
Men ännu iinnas, mitt i de krigförande länderna, Iivinnor, som ej låtit böja sig a v all besvikelse, utan tappert hålla stånd i det aktuella fredsarbetet.
Och hos oliidligt många finns åtniiiistone viss- heten o m att kvinnorna ha en stor upcgift r i d den stora uppgörelsen, vid återuppbyggandet av miiiisklighetens gemensamma egendom, hela den inter- iiationella liultuien.
Det var den vissheten, som gav en grupp schweiziska lwinrior mod och siyrlia a t t redan nu åstadkomma en kvinnokonferens för att förbereda det internationella samarbetet, siirskilt i €61.
kvinnorna aktuella frågor.
Trots oerhörtla svårigheter, passhinder för neutrala och krigförande, kom konfe- rensen till stånd i Bern i april detta år, visserligen i mycket mindre skala, ä n man hoppats.
l i e n i Schweiz fun- n o s Iyckligti is i tid representanter för olika nationer.
Den detaljerade rappor- ten o m förhandlingarna är zinnu e j fiirdig, men visst lir, att detta försök soni viiseutligaste utbyte Iios dcltagar- na stiirld iivertygelsen om kvinnornas plilit och förmåga a t t med allvar gri- pa sig a n arbetet på försoning och för- ståelse mellan de n n stridande folken.
Friinist gäller denna plikt de neiitra- la kvinnorna, vi soin ännu ha krafter a t t arbeta.
som borde liiinna oförvilla- de av personlig ståndpunkt se det bäs- t a hos de olika parterna och binda saniiiian de gemensamma livinnoiri- tressena, de djripast mänskliga före- niiigsbaiiilcii.
hien h u r berccla vi OSS här f ö r denna uppgift a t t bygga broar mellan fol- ken Z Om kvinnorna icke inom sitt eget folk t a som sin nppgift att verka enande och fiirsoiiande, a t t företriida rSttvisa och förståelse för 01il; tänkaii- de, respekt för niotståndare, hur skola de då kunna göra något för mänsli- lighetens fiirsoning?
Tänk på tonen bland bildade genomsnittslrvinnor, niir samtalet kommer in på politik.
Var och en citerar sin tidning som orSgg- ligt sanningsorgsn, bara att piistgeii- deiia bli iinnu iner tvärsäkra, utfallen mot andra sidan 5nnu mer Iiiiisha och personliga, sli \ - allret iiniiu hiinsyiislö- sare.
Det ä r troligt, a t t genonisnirts- iiiiiiinen iiro likadana, n ä r de politisera privat.
Men om kvinnorna ej bli bättre ä n dessa män, så är deras insats i det politiclta livet a v föga värde.
I stället för att föra i n en renare luft, komma de att förgifta den ä n mer, hetsa niot- ståndarna och skärpa tvedrskten.
Men vi måste ja hoppas, att rädd- niiigeii ligger i det fulla ansvaret för livinmrna, att det skall tvinga oss till ~jiilvbehimkning och rittvisa.
Det, iir j u hög tid a t t förbereda sig på detta ansvar, att kvinnorna i sitt eget land praktisera den försonlighet, som de sedan skola söka astadhomx~.z iiielian folken.
Ofta blir det a t t göra sig sjiilv forsvarslös, o m man viigrar a t t anväri- (la förgiftade vapen, men kanske ä r detta enda vägen a t t siiiiiningom av- väpna motståndaren.
Och först d å liuiina vi väl uppträda som förmedlare och hjälpare åt de i niisstro och h a t ännu för långa tider skilda folken.
hTaima Sahlbom.
3 RÖSTRÄTT F Ö R KVINNOR N:R I I Prot estmot h e r tae ” Låt os6 blåsa liv i glöden, Iåt oss hålla värmen kvar ”.
Dessa ord ur Snoilskys översättning av e n av BPrangers dikter borde i des- sa dagar ropas u t till alla Sveriges kvinnor, ty glöden får icke slockna, likgiltighetens falaska f å r icke l ä g r a sig över känslor, ännu så levande a v harm ocli indignation.
Över allt Sve- riges land h a r protesten mot Första- kammarhögerii samlat kvinnorna i tu- senden och åter tusenden, vilka givit uttryck åt de Einslor som behärskat dem sedan de åter blivit försmådda och kastade åt sidan.
I Skåne anord- nades a v Skånes länsförbundoch Män- nens F. Ii.
P.
E. d; irstädes ett synner- ligen storstilat möte, som samlade del- tagare till ett antal av 5,000.
Mötet äg- de r u m i Alalmö Iiristihiminelsfiirds- dagen och f r u Elsa Nordlund skriver diirom föl jaiide: ” Dagen brot i n med strålande sol, och vid ii-tiden var det en ansenlig skara representanter, som vid baiigår- den sanilades Iiring de unga stiident- marskalliarria för a t t få upplysningar om vägen till niötesplalsen.
Diir sågs den iidla ocli blida f r u Kristina Borg, soin nied sitt brinnan- de hjiirta orli sina uppoffrande kraf- ter alltid iii.
redo, n ä r ett stöd behö- ves, d ä r s5gs f r u Anna Wiclisell, vår avliållna och salinade ordförande i Skåneförbiindet, som kommit ner för att ge glans och kraft åt S k h e s pro- test ocli niånga andra trogna arbetare i rösträttens tjiinst.
Dagens förhand- lingar inleddes med ett enskilt om- biidsmöie 5 realskolan.
Diir mottogos vi a v Slråneförbundets outtröttliga sekreterare, fröken Anna Nilsson, i hennes eget rike, liiroverkets teclr- ningssal.
Förhandlingarna leddes av förbundets vice ordförande, e. o. hov- rättsnotarien friiken Elisabet Wilsson, och rörde sig liuvudsaliligact om rikt- linjerna för vårl upplysnings- ocli agi- tatiorisarbete under Iiomrnan~le höst.
Vid Iialv 1-tiden var det tid a t t bry- t a upp till Slottsparken, diir det offent- liga mötet iigdc rum ldoclian 1.
Redan vid ingången till den vackra parken.
som stod i sin fagraste vårskrud, niöt- tes vi av iinga, ritkiiidda studentskor nied band i riistriittens fiirger.
De ha- de redan börjat försäljningen a v det illa ” rösträttsflaggmärlet ”, som sedan syntes ganska allmänt på såväl män, om kvinnor.
Nere vid Linneplatsen, l i i r talarstolen rests, stod redan en tal- rik skara och väntade.
Talarstolen var vackert klädd med svenska flaggor ich rösträttsflaggor, och på var sin, ida stodo Malmö F. K.
P.
X:S och Kristianstads F. K.
P.
R:s vita stan- l a r för a t t representera de båda lüneii.
Mötet öppnades av förbundets nu- varande ordförande, fru Maja Strand- berg, som med några ord omtalade an- ledningen till mötet och hälsade de tiiirvaraiicle vlillromna.
Sedan bestegs lalarstolen av f r u Anria IVickscll, mottagen av stormande applgder.
Hon upptog till behandling och vedcrlugg- ning högerns t r e huvudsakliga skäl mot vår fråga.
De övriga skälen fann fru Wickseli ej värda att ens uppta f ö r a t t skämta med.
Som första skäl, vilket högern upprest mot kravet, räk- nade frii Wiclisell, a t t högern ville ha utredning, men högern hade aldrig be- giirt iitredning, endast talat om en dy- lik, dü det Iiir vara kutym inom kam- rarna, att det parti, som Fegär utred- ning, i viss niån anses bunden fijr frå- gan, nien högern vill e j låta binda sig i detta fallet.
Det andra slrälet var, att högern hiinvisat till alt inte ens r ä n - ctern stod enig vid frågans behandling.
men oenigheten var e j större, $11 att sociaidemokraterna, trots sin själv- ständiga och divergerande uppfattning i frågan om a t t gifta kvinnor skulle för sin röstriitt vara beroende av, om derzis iniin falla för konkurs- och ut- sl; yldsstreclrct, dock riktade för rege- ringens proposition.
Så v a r det nied den oenigheten!
Det tredje skälet bestod i att högern denna gång önskade, a t t den kvinnliga rösträtten slidle behandlas tillsam- mans med de övriga författningsfrå- g o r m.
Så låter det nu, nien niir lrviii- norna, då den allmänna rösträtten be- handlades, begärde a t t fii sin fråga upptagen och löst i samband med män- nens, dii hette det: nej, kvinnornas röst- rtittsfråga bör lüsas ensam, e j sam- mankopplad.
Vi böjde oss då, ty niiin- nens arbete fiir sin fråga hade pågåti ltingre och vårt var ungt ännu, meii nu h a även vi strävat och arbetat och ’ hade hoppats, a t t eftersom vi liornmo ensamma, så sliulle vi bli hörda, men f ö r Första kammaren finnas alltid an- ledningar, n ä r det gäller att neka och bromsa.
Sedan övergick fru Wicltsell något lill talet o m kvinnans plats i hemmet och bevisade, att just Första 1- högern stjiilpt sådana petitioner, soin från röstriittshåll framliimnats för att genom bättre tryggad ekonomi f ö r barn och iii6drar bereda möjlighet för kvinnorna att stanna i hemniet hos sina barn.
Detta g e r blott en liten iii- blick i det gedigna och varma föredra- get, som hälsades med stormande ap- plåder.
Sedan bcstcgs talarstolen a v teol. d: r Nyström, ordfiirande i männens lo- kalavdelning av F. K.
P.
B. i Malmö, ?om behandlade ” Kvinnornas röst- rättsfråga ur human synpnnkt ”.
Tala- ren utvecklade på sitt vanliga medryc- kande och vältaliga sätt sitt ämne och iittalade, a t t ett h å r t ansvar drabbar deii representation, som tillbalcavisar halva nationen, niir den ärligt och rnålmedvctet räcker handen f ö r att Iijiilpa ocli stödja fosterlandet, i syn- nerhet uiicler dessa hemsökelsens tider.
Och det t r o r jag, vi alla lrlinde, ty a t t jiist nu, niir vi livinnor så tungt fått Iiiinna tidens tryck, bliva stötta tillba- ka, niir vi ärligt och modigt begiirde a t t iinder ansvar iå dela bördan, det kändes tiingt!
- - - Men, ” låt oss hålla viirmeii kvar ”.
Slutligen antogs följande resolution: ” Miiii och kvinnor f r å n skilda trakter av Slråiie till ett antal a v 5,000, samla- de till offentligt miite i Malmö don 9 niaj 1918,- uttala e n bestämd protest mot att Fiirsta kammaren u t a n biiran- de slriil iiven detta år fällt kvinnornas rüstriittsfråga. ” - Pappa g ö r som Jesiis, lian t a l a r i bil.
dcr, sade tioåringen Astrid förltlarande F a r och mor och småflickorna sutto r i d men mamma r a d är det egentligen röst.
frukostbordet i det ljusa, vackra malrum- rättsitrinnorna villf nirt.
Det stod friskt björklöv i biomglasen.
- De vill hjälpa till a t t göra världen och det v a r våren sjiilv, som fläktade in biittre och manniskorna lyckligare.
De vill, nr,noni ‘ fiicstreri.
Endast frii Karin själv fiirsölta a t t ä n d r a lagarna så att det inte såg en smiila trött och medtagen ut, och iiiiigrc skall finnas så m h g a små barn, som n ä r hon mätt upp Rritas ransonerade gröt- lider nöd och umbäranden.
portion, utbrast hon ined en suck a v lätt- I - Kan dom det då?
nad: - Dct g8r inte på en gång, men rösträtts kvinnorna vill åtmintsono inte hindras j - O, så skönt, a t t det iir slut nu.
- Menar du havregrynen?
undrade pro- a t t srbeta för vad de anser vara rätt.
När fessorn, som för tillfället hadc sin tanke- dii härom dagen ville hjälpa Mina i köket, verksamhet inriktad pA livsmcdelsproble- ~å sade hon: ” Det kan inte Astrid ”, mer n ä r hon till sliit l ä t dig försöka, s å g hon niet.
- Anej, j a g menar rösträttsmötet.
J a g a t t hon hade nytta a v dig.
k a n inte sova p3 nätterna, om j a g så bara - alen varför får inte rösträttskvinnorna h a r ett lillfinger med i arrangcmangerna.
också försöka?
- Och nii bar d u hela bördan.
Ar ni - Därför a t t det sitter en dcl h e r r a r j kvinnor alltid så d ä r samvetsgranna?
riksdagen som inte vill tillåta dem det - J a g antar, om det nu iir en dygd, at1 De ä r lika envisa som Mina och t r o r barz den är medfödd hos de flesta.
Kanske där- a t t det är de sjgiva som duger något till.
f ö r a t t v i nnder generationer f å t t upphöja -- Stygga gubbar!
utbrast Brita snusför.
detaljer till huvudsaker.
Men vad nu mö- nnftigt.
t e t beträffar, så v a r det en succ&amp;s.
- J a, så snälla är de just inte, sade - Obetingat.
Dc t r e talarinnorna Iiom- mamma leende, det är aldrig snällt att intc pletterade varandra och 1å Första kamma- unna sin nästa vad man unnar sig själv.
ren så beredvilligt bestått sprängämnen.
- Kan inte mamma resa upp och tala blev explosionen så lyckad m a n kunde ön- med de d ä r gubbarna, undrade Astrid, s o r ska.
- Sprängde dom människor i luften!
hade en osviklig tilltro till sin mors för.
m8ga a t t ställa allting till rätta.
undrade lilla Ijiishyllta Brita.
- Nej, inen deras Ksikter, vilket ä r näs- - Hjälpte det, skulle j a g resa ned till tan lika farligt, svarade professorn och Stockholm i morgon dag, men det vore lön.
högg med ett energiskt, snitt toppen a v sitt ICst, Astrid lilla, och ä t nu upp din gröt annnrs blir den kall och dålig.
ägg.
I OliKKa vägar mot samma mål.
Iiioni Franlirikec kvinnliga röst- * iittsviirld göra sig numera trå olika * ilitningar glillande.
Den ena represen- .eras av L a Comit6 d ’ Actioii Suffra-: iste, som med kraft ocli energi arbe- ar på a t t parlamentet omedelbart skall uppta 1; viriiioröstriittsfrågan till !~eliandling och utan uppskov sätta trinnorna i tillflille a t t utöva sina nedborgerliga riittigheter.
Den andra riktningen, som erliiiiiiier energin och ?iitusiasiiien hos deii unga rörelsen, re- presenteras av L ’ Union Francaise pour Le Siiffrage des Fernmes, soin länge arbetat för liviiiiioriistriltten, men ür Försiktigare och trögare.
Den anser let kloliare a t t för niirvarande i c h striiclra sina anspråk högre ä n till den icomniuiiala rösträtten och att, n ä r den lir vunnen, börja arbetet för deii poli- liska.
Föreningen anser den iiya rörelsens propaganda oliimplig ur nationalistisk syiipunkt, men nian kan knappast und- gå att skiinka sin syiiipati å t en sam- manslutning, som med kraft hiivdar alt dess froga bör lösas genast, då m a n vet hiir lojalt de franska kvinnorna deltagit i sainliiillsarhetet imder krigs- åren, och lir fosterländsk synpunkt kan x; det väl knappast niotiveras som olämp- ligt a t t lrrära den riitt, för vars utör- A r e n av följande föreningar h a pro- iiiiig inan visat sig inneha betiiigel- testmöten hållits, vid vilka m m m a re- se rna.
solution antagits: Rlfta, Alnö, Arvikn, Bollnäs, Bredbyn, Tiimba, Sandvilieii, Skara, Simris- Broby, Briinskog, Bräcke, Eksjö, Eskils- hninn, Slielleftcii, Skiildinge, Stoclr- luna, Falkenberg, Falköping, Finne- lioliii, Strömstad, Ströiiisund, Surte, Imiiila, Gävle, I-Ianebo, Huddinge, Hiir- Svärtvik, Siirsjö, Söderköping, Sölves- iiösand, Hörby, Höür, Johannishus, borg, Torshiilla, Srollliiittan, Ulrice- Rarlslrrona, Katrineliolm, Kiruna, hamn, TJrneå, Uppsala, Varberg, Vet- Klippan, Kopparberg, Kristianstad, landa, Vimmerby, Visby, Vivsta varv, Krokstrand, Landa, Liiisell, Lysekil, Viiiiersborg, Viisterås, Västmanlands Mora, Biotala, Mölnlycke, Norraliam- Iiinsförbiind, Viisjö, Åinineberg, Åtvi- niar, Nyköping, Ronneby, Rönninge- ti ?berg, Östersund.
_____ _ _ _ _ Små grytor ha också öron, &gt;orVwsi t p t, öQtzranst räng- n i n q och sörnnlösbet.w - - ~ - Profccsorn såg tipp f r å n morgoritidnin- gen.
- Hör du, j a g såg aldrig till Ester Al- n&amp;n i går.
J a g tycker inte a t t någon a v er i styrelsen borde salinats p3 protestmö- tet.
F r u K a r i n rodiindr.
- Hon liar väl inte blivit sjuk?
- Nee-j.
- K ä r a barn, sade profrssorn skrattande, j a g vet a t t ingenting plågar ditt feminis- tiska samvrte så som a t t behöva d r a f r a m olGrtlelaktiga saker om kvinnorna, men herm gud, vi är ju alla människor och till mig kan di1 väl t a l a rent ut.
- Nåja, du vet att en avdelning a v D r l - maten v a r h ä r i går, och det är så ytterst siillan vi f å r något till livs i den vägen.
- Och Första kammai-ens avslag f d r rii regelbundet varje år, menar du, så a t t år 1919 h a r v i åter ett protestmöte, men kanske inte d r Wahl och Bosse.
- Vad j a g menar, det vet du.
Jag an- ser a t t man bör försaka ett personligt nöje f ö r sakens sliiill.
- Men så resonerade inte Ester, utan hon gick på teatern i stället.
- J a g h a r hört talas om riksdagsgubbar, som suttit och spelat schack, d å deras rös- t e r bchövts i voteringen, sade f r u Karin en s n i d a rctligt.
- J a, men det v a r si det.
- Usch, vii er du stygg.
- Inte gräla, inföll B r i t a och lyfte ett liirt neiitralt pekfinger.
Astrid s a t t tyst, men hon såg tankfull ut, och så blev det tid för henne att spat- s t r a till skolan.
P3 eftermiddagen v a r hon iitc och lelite ined sina kamrater, men på l~v~illeii, n ä r Iioii l å g nedbäddad i sin vita silng, ocli mamma duschade över B r i t a lilla runda lekamen vid tvättstället, sade hon: - Mamma, vill inte rösträttskl innorna a t t allting skall Kli bra i världen?
- Jo, lilla Astrid.
- Meii varför är inte alla kvinnor röst- rättskvinnor d å l - Därför a t t inte alla Till det r ä t t a och gc.da.
- Nen Annas och Signes och Gerdas nLammor är inte rösträttskvinnor.
- Dct finns också sådana, som inte h a r tänkt över saken, ser du.
och det är f ö r deras skull vi håller möten.
Vi försöker upplysa dem så att de s k a förstå h u r mån- ga orsttvisor det cerliligen finns.
Somliga liar det så bra a t t de inte tänker på andra, som h a r det sämre ä n de.
- Tror mamma att det skulle bli fred, om kvinnorna hade rösträtt?
- J a, Astrid, det t r o r jag, om alla jor- dens kvinnor hiill riktigt enigt tillsam- mans och rille detsamma.
- Sliiille ni få rösträtt då också, om ni allesammans höll ihop?
- J a, det tror jag.
- Men mamma, d å f å r man inte g6ra som t a n t Ester, man fRr inte g å på tea- tern i stället för p B rösträttsmöte.
Logiken i barnets yttrande slog f r u Ka- rin så a t t hon blev stum.
Gurli Hertznzan-Ericson.
N:R 1 1 4 Söders ” English School ” Riicr Z 5 5 0 Allma 6 2 9 6 Engelska lektioner och översättningar.
o Allm.
Tel. Söder 36035.
Eretagatan 26.
Annie I. Scott.
En brevväxling.
Malmtorgsgatan 6, Stockholm Med anledning av mottagandet av I kampen f6r rösträtten.
Landsiöreriingens protestskrivelse, soni tillställts sanitliga högertalarna i riks- I Österrike ha socialdemokraterna dagsdebatten, iiit hovr2ttsrMet K.
J. upptagit en energisk kamp för kvinno- Ekman i Aftonbladet den 4 niaj införa röstriitten och nrider den stora €reds- följande brer: strejken uppsatte arbetarna kvinnornas Till Irommuiiala röstrlitt som ett villkor för a t t de slculle rltergå till arbetet.
Re- Lcindsföreni&gt; ?gen f ö r kvinnans politiska rüsträtt.
dan j februari manad vlickte deri so- J a g liar i dag mottagit eder, i en sgniier- sialdemokratiske deputeranden Hille- Iigeii förolämpande ton avfattade skrivelse brand rl sitt partis vägnar en motion angående Första kammarens behandling a v o m politisk rösträtt å t kvinnor, vilken skall tvinga regeringen att visa vad frågan cin kx-iniians politiska rösträtt.
Eiinrn j a g personligen iir en principiell den verkligen bär i skölden och om den anhängare av densaniina, ä r det mig omöj- lir villig att uppfylla sina löften till ligt a t t med någon syiiipati se på denna demokratien.
fraga, s i soin deii framföres a v Landsför- I niotioiien heter det hland aniiat: eningen och dess meningsfränder.
” AT samma orsaker, soin göra det Den bytespolitil;, om vilken statsmiiiis- omöjligt a t t längre neka kvinnorna terii i sitt olyckliga anförande talade och den koiiiiiiunala rösträtten, kunna de som i deii mig tillstiillcla flirix-elsen äreii icke heller utestängas friiii den poli- beröres, är dessiitorn för mig och, så vitt tiska.
Utsträckta plikter borde med- j a g liäiiiier, f ü r varje högerinau inom kani- föra iitstriickta rlittigheter, meii Itvin- maren Inllkoniligt friiiiiniande.
Vad skulle norna sakna varje delaktighet i rcpre- tillbytas eller bortbytas?
seniationen.
Stora politiska oiiirälv- Det vore gagncligare, om LandsfGreniiigen ningar itiåsie bli en följd av Briget.
ville söka klargiira för i-iinsterns ledning, Folkens rätt att bestiimma öl-er sina att.
iiBgoii I x i n i i l i g rösträtt icke kommer att egna iiden och demokratiens rätt kan inskrirüs i Si-eriges griindlag fiirrän par- icke längre förhindras.
Den hemliga tierna patt varandra till mötes.
diplomatin nied dess intriger och riin- Kanske iir det så, a t t vissa ledande kraf- ker iiibte försvinna.
Folken fordra t e r iiioiii väiisterhloclret icke hade s &amp; syn- att under öppna förhandlingar ingå nerligen iii ’ - cket ciiiot, om en högre å l d ~ r traktater nied varandra.
Detta koninier stadgrides f8r de kvinnliga väljarna och a t t att i framtiden iika parlamentens bety- frågaii f i n g e behaiicilas i saniband med ö r - delse, och det kommer även a t t i m n i riga fiirfattniiigsfrGgor - or11 de blott där- riationernas olika sektioner öka inties- ined icke ohjälpligt brötc med sina allie- set för deltagandet i statens angelägen- rade längre till riinster?
Där torde det förnämsta hindrct sitta.
heter.
Som arbetaiide üamhällsrnedleni- mar, soin medborgare, som mödrar och TAiksoni nylitcrlietsfrågaii löstes i samma stiiiid soni viinsterblocket rcmnade på lo- soni släktets uppfostrarinnor ha kviri- kala-vetofrågan, så torde också.
den krinii- norna rätt till politiskt deltagande.
liga röstriittsfrågan Iionima a t t lösas, så Rösträtten f å r icke längre undanhållas snart tillinötesgüende f r å n en tillräcklig dem. ” del av ränstern visas.
Med förolämpningar vinner nian inga parlamentariska framgångar.
Det torde tglrets röstsiffror i frågan i Första kamma- ren hava tillräckligt risat.
E j heller geiioiii a t t frågorna sättas på sin spets, såsom skedde lüng tid - alltför länge - i nykterhetsfrågan och såsom även i denna fråga hittills skett.
Stockholm deii 2 m a j 1918.
K.
J.
Eknian.
1 i 1 ö a STOCKHOLM 1 Barnhusgatan 1 (hörnet av Drottninggatan) a Stort iasrr af finarr och enklarr nirbBLER i ek, mahogny, valnöt samt andra träslag äfven målade, till billigailte priser.
1 n Allm.
Tel. 11410 Riks Tel. 6505 ~ ~ 0.
,.
* 0.
.
.
.
0 0 ~ ~ *.
~ ~ Femiiiistisk.
litteratur.
HILDA SACHS: Kvitlnoporträtt, fbrlag.
P r i s 3 kr.
Tidens Sanima dag, soin Forstaliammarliögerii gav sin fiillande dom (iver regcringspropo- aitiouen on1 kvinnans politiska rösträtt, fö- relåg Hilda Sachs senaste bok i tryck, och nian kunde e j a n n a t im göra den reflexio- nen, a t t FUrsta haniiiiaren bland annan lek- t y r fore debatten borde liait detta arbete till begrundande.
Vid gciioinläsandet a v bokeii ser man lik- ?om i blixtljus framför sig en g r u p p av de Lllnila.
ansiktena f r å n liririnoiiibten och saniinanträden, och just de Lvinnor, soni dct iir cn ära €Or den s ~ e n s l r a kvinnorörcl- sen a t t äga, de, som St Sverige givit en he- dersplats i kviiiiiosalicns rärldshistoria i våra dagar.
De flesta a v dem, pilkas porträtt förc- liciiiiiia i bolie~i, l i a r a genom sitt dagliga arbete ntfört ghrningar, som inånga män kunde känna sig stolta över: villigheten a t t offra tid och kraftcr i samhällets tjänst och till medmännisliors bästa har v a r i t gränslös, arbetsförmågan långt över niedel- måttans.
oeli insatsen i landets kultur, i d c w utveclrling och dess sociala liv avse- värd.
Mångas meritförteckning är så lång, a t t man knappast k a n fatta, a t t en enda människa arbetat så mycket.
Hilda Sachs, som i flera årtionden iipp- niärlrsamt följt ntveckliugen hos kvinnorö- relsens olika grenar och personligheternas insats på skilda oinråden, lämpar sig sär- skilt att skriva dylika monografier,, och hon h a r löst denna sin nppgift på ett syn- nerligen Iyckliqt sätt.
En genomgripande reform i folk- Författarinnans aldrig sinande entiisi- asni, hennes varma övertygelse, hennes t r o undervisningen.
på kvinnorna, hrnnes säkra psykologiska Vid riksdagens sammanträde den 8 blick samt det taktfulla framställningssätt, m a j beslöto kamrarna enhälligt in- snm särskilt utmärker hennes journalis- rättandet av obligatoriska tvååri,rra tiska verksamhet, göra detta lilla arbete ej fortsätt ni ngsokolor av praktisk 1 iiag- hlott till en synnerligen innehållsrik upp- iiing och med påbygymad av iorbere- slagsbok, u t a n även till en värdefull tillök- dande yrkesskolor.
Reformen genom- ning av den feministiska litteraturen.
fördes under en samdräkt, soin vittnar A ’.
R.
Till s v a r därå publicerade Landsför- om a t t dess betydelse i den svenska eningen i Aftonbladet den 11 m a j ne- folkundervisningen till fullo uppskat- RILDA SACHS: Män och barn.
F r a m s danstående genmäle till hovrättsrådet tas.
förlag.
Prjs 25 Bre.
K.
J. Ekman: Bland de skrifter som sett dagen med an- Till Ledanroteii u v riksdagens Första k a m m a r e Hr itovriitfsr4rlet K.
J.
Ekman.
Db iii i edert brev till Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt betecknar i-år skrivelse såsom avfattad i e n ” synnerli- gen förolämpande ton ” bedja v i a t t f å med- dela a t t denna protest var ett sant ut- tryck för deii s t a r k a känsla a v iudigna- tioii som högerns avslag i rösträttsfrågan ocli de härför angivna skälen uppväckt hos de rösträttskrärande kvinnorna, en känsla soni även förefinnes hos kririnor in- om högerns egna led.
D i t. o. m. en av moderata partiets mest framskjutna män, professor Hjärne, under debatten fastslog a t t det verkar nedsät- tande på kammarens anseeiide a t t komma med skäl soiu ge sken av a t t vara e n und- skyllan, så m å det förlåtas oss om vi h a samma uppfattning.
Likaså måste v i uttrycka rUr förvåning över den bestämdhet varmed såväl ni som -- under debatten lir Trygger såsoiii otillbörlig avvisade \ - arje misstanke om a t t högern skulle vilja använda kvinnoröstriit- ten som föremål för köpslående partierna emellan i författiiiiigsfrågorna.
Det l %ter som om den sortens koinpromisser vore nh- got nytt och oerhört i vår srenska riks- dagspolitik.
Sk är emellertid icke förhål- \ Tår - landet.
Vdr oro ä r därför ganska förklar- ljg eftersom högern nödvändigt vill sam- niankoppla vår rösträttsfråga med övriga författningsfrågor.
Samtidigt förebrår hö- gern vhnsterpartierna att de e j sjiilvmant framkommit med ett kompromissförslag i den kvinnliga rösträttsfrågan som skulle strida mot dcras egen upplattning, men örereiisst5inma nicd högerns.
Detta ä r viil snarare något nytt.
Eijes briikar j u varje p a r t i framkomma med sitt förslag tiII en frågas lösning, varefter nian pil ett ellzr aiinat sätt söker få en sammanjämlrning d r i ü eniellan, eller åtminstone IöreslBr det ena partiet eii sadan ändring i det andras förslag, a t t en kompromiss k a n äga rnm, o m man verkligen önskar en lösning.
Men ingen positiv ansats av något slag har nu utgått f r å n högern i rösträttsfrågan, en- dast alla möjliga försök a t t komma den kungl.
propositionen till livs.
Det ä r detta som givit det starka intrycket av bristande god vilja och framkallar den allmänna in- dignationen.
Stockholm den 7 m a j 1918.
Landsföreningens f ö r kvinnans politiskn rösträtt verkställande u t s k o f t.
ledning av de n y a barnavårdslagarna finns - så v i t t j a g vet - endast ett inlägg a v ii kvinna, nämligen broschyren ” Män och barn ” av Bilda Sachs.
Äntligen kvinnosynpunkter på var egen hjtirtefråga!
Uttrycket ” kvinnor och barn ” äro \ - i för- trogna med f r å n tidernas början, men ” män och barn ” såsom på något sätt samhöriga ä r ett n y t t begrepp, som förtjänar a t t be- aktas.
De n y n barnalagarnas syfte a t t väcka Ladersansvaret, ger förf:n sitt erkännande.
men hon anser att vid sidan a v den ekono- miska plikten bör st8 den moraliska: det Br faderskapets anda som måste ingjutas hos männen och ansvaret gälla alla barn, vare sig de äro födda inom eller utom äli- tenskap.
Förf:n stiger på ett ställe: ” alla mödrar Jkola förstå mig ”.
Samma uttryck k a n an- vändas om de åsikter hon gör sig till tolk för; alla kvinnor skola förstå dem och vara tacksamma för att mycket a v vad de a n a t och tänkt nu kommit f r a m i klar och fast [orm och med även n g a synpunkter, grun- l a d e på e n kvinnas uppfattning och med- känsIa.
F. C. Gulli Petrinis spex i Göteborg.
F ö r a t t f å i n pengar till fortsatt upplys- ningswrksamhct bjöd Göteborgs F. K.
P.
It.
spex t \ - a kvällar förra wcliaii.
I bör- iaii hade föreningcu visst inte så högtfly- gande planer iitari iiiskränlite sig till a t t Iioppas pB n5got s &amp; nür fiillsatt salong för- sta k \ - älleii, den 29 april, pü Nya teatern.
Det blev emellertid inte bara fullsatt sa- long nian så stormande förtjusning, a t t spexet fick ges d a capo samina vecka.
När det s i den 2 m a j spelades pi Lorensbergs- teatern, var bifallet fortfarande så ihållan- de, a t t den, soiii skriver dessa rader, för sin del tror, att.
det sliiille samla talrik piiblili minst en gång till trots f a g r a iiiaj- krällar ocli andra lockelser.
För R. f. K:s läsare är spexet iiigen ny- het.
Det liar j u redan föriit tjusat stock- holmarna och refererats i dessa spalter.
Ken det ä r ett ännu bättre kriteriuni på dess förtriifflighet, a t t det iiveiiledes lyc- liadcs göra göteborgarna betagna.
Detta ii5stående är ingalunda e t t utslag a v s j ä l r - förhävelse eller lokalpatriotism, iitan sna- r a r e tvärtoin, för det är nu en gång så, a t t det behövs något ” iioch nie dagewesenes ” för at,t förflytta de av natnrcn något till- knäppta göteborgarna utom s i g själva.
Och de s o r o iitom sig!
Men det v a r iiel- ler inte iinderligt, a t t de vor0 be- tagna!
Gulli Petrinis fina, älsltr-ärda satir möter en minsann inte alla dagar.
Man är t y v ä r r vau vid grövre artilleri.
Ä n rör hon oss i n bland en samling viilvisa riksdagsmän i denna den bästa a v r ä r l d a r, än s t y r hon nied säker hand sitt luftskepp mot Atminstone i inångas ögon ‘ högre rym- der, till Mars, krigets förlorade land, ” den manliga renässansens ” hemort, där knap- past någon ” fredsoffensiv ” hotar, iitaii krigstillståndet är permanent ocli tryggat - t y vad förmår r ä l d ä r ” Kvinnornas liö- biIdriiiigsfae1; förening ” ined sin strejk, ina- g a r n a äro d ä r redan ” omlagda ” för den nya tidens kray!
- &amp; ten det är v ä l inte v ä r t att börja berätta; då vill man b a r a fortsätta, och vi f å väl anse, att spexet redan är känt.
Vi ville b a r a t,acka doktor Gulli Petriiii för vad hon h ä r givit oss av gott huinör, kvickhet och behag.
Vi vänta I &amp; mera av det slaget!
Dct var frii Manda Björling, som lett in- spelningen, och som båda kvällarna bel &amp; nades ined viilförtjänta inropningar och appleder.
Ocli ” i-år Anna-St,ina ” \ - ar en tjiisaiide Eeatrice.
Det v a r inte bara pro- fessorn och flygaren, hon lade för sina föt- t e r den kvällen, ” das cwig Xeibliclie ” slog a n både pü Mars och bland publiken.
Dess- iitoiii fanns det många inom hårvarande F K.
P.
R.
vdlliända förmågor, soni man incd glädje återsåg.
Spelet r a r gott på alla händer.
Apropos, en särskild honnör för- t j ä n a r den plastiska dansen på Mars!
Men efter lek koinmer all \ - ar.
Och kan- slie räcker icke r u s det sista ordet för a t t uttrycka, vad säkert alla kände, d å de en- hälligt instämde i den protest, fru Carlberg vid föreställningeiis slut uttalade mot För- sta kammarens sätt a t t avfärda vår röst- rättsfråga.
Det v a r icke b a r a allvar iitan sorg och förtrytelse, som besjälade alla, och som tillsamiuanc med den ljusa stämning, som r å t t förut under kv-äilen, tycktes för- ena oss allt fastare till fortsatt kauip mot en alltför ” nianiig renässans ”.
Olga Lorentzon- Bergum it n.
~~~ Stockholm 1918, Ivar Hsggströms Boktryckeri A.
R.
