# ID: svediakorp-per2661
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,283
# sentences: 463
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidning utgiven a v Landsfikeningen fOr kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra sd mycket j 5 en stor sak som en stor sak kan göra for oss.
VII.
ARG.
/ Reaktionära s trörnniiagar.
Dbmer man efter de vindar, som blå- &lt;a, komma kvinnorna under de när- maste åren a t t f å arbeta sig fram i liård motvind.
Redan under riksdags- debatten kunde man a r högertalarnas anföranden sluta sig till ett skärpt mot- stånd mot kvinnorösträtten, och åter- speglingarna i högerpressen äro sna- rare ägnade a t t förstärka ä n att för- svaga detta intryck.
Det gäller för kvinnorna, icke bara a t i Limpa för sina medborgerliga rät- tigheter, utan a t t uppta kampen mot bjälva tidsandan, som \ * isar fruktans- Tärda tendenser a t t i den krassa makt- förkunnelsen och den manliga renäs- sansen hälsa framtidens ideal och sta- tens högsta goda, ett ideal som motar- betar all demokratisk anda och all per- sonlig utveckling.
Dessa reaktionära strömningar triumfera i all synnerhet i det konservativa organet Göteborgs Aftonblad, som anser att ' % \ +moröst- rättens fall måste för alla mgn och kvinnor, som hylla det ariska idealet f r h våra fäders tid, ' där mannen ä r stark och kvinnan vek ', hälsas med djupaste tillfredsstlillclse.
Icke heller ha de, som så tänka, anledning a t t kiin- na sin opposition ' hopplös ', som den åldrade hävdatecknaren.
I det stålbad, 1-ari världen nu hlirdas, komma de fe- ministiska idealerna a t t förr eller se- nare sköljas bort och f å vika för de manliga.
Det 20:e århundradet blir hä- danefter varken kvinnans eller barnets, utan mannens, vilket alla århundraden visa sig ha varit, så snart det blivit allvar.
Feminismen tillhör blott mel- lanliggande dekadensperioders stille- benl " Spraket ä r tydligt nog, man behöver icke d r a dess ärlighet i tvivelsmål, och kanske ä r det bättre så än a t t f å av- slaget varvtals omlindat med svepskäl och fraser, som dock alltid innehålla en benhård kärna a v verklighet: ovil- jan mot reformkravet.
I det ljus vari Göteborgs Aftonblad framställer de fe- ministiska idberna, bli de för oss ännu dyrbarare, de bli den ideella ljuslågan kring vilken vi måste slå rakt, så a t t - STOCKHOLM, 15 M A J 1918 - Det är hög tid att det vekare sinnelaget i mänsk- ligheten får intaga sin tillbörliga plats vid sidan av styrkan även i statslivet.
Carl Lindhagen.
den icke blåses u t a v de kalla vindar- na, de måste bli den rättfärdighetens och moderligheiens röst, som ropar över kanonernas dån och som aldrig i evighet kommer att erkänna våldets och maktens principer såsom berätti- gade.
Det stålbad vari mänskligheten nu härdas, gör det den bättre, klokare, rättfärdigare?
Gör den livsinöjlighe- terna för en ny generation drägligare?
Nej, det ä r icke godhetens och rättfär- dighetens seger vi få bevittna, utan reaktionens, ondslians och upplösnin- gens.
Det stålbad, som berövat oss vår bästa och kraftigaste ungdom, som ryckt upp en tusenårig kultur med röt- terna och kränkt oss i våra djupaste instinkter, det stålbadet hade vi kun- nat vara förutan, om dc feministiska idealen hade blivit beaktade i dcri mas- kulina staten.
Det lir de ideer, vilka re- presentera den maskulina andan, som störtat oss i världens nuvarande elän- de, och det ä r icke bara med harm, utan också med förtvivlan man iniiste kon- statera, att röster alltjämt kunna hö- jas till a t t förhärliga världskrigets bot- tenlösa skam.
Den krassa och manligt egoistiska synpunkten föranleder Göteborgs Af- tonblad a t t fortsätta sin artikel i denna tonart: " Utredningen beträffande kvin- norna bör d å omfaita ej blott frågan om de självförsörjande kvinnorna slro- la erhålla rösträtt, utan först och främst om kvinnoarbetet bijr tillåtas i den nu gällande utsträckningen.
Detta ä r helt enkelt en vital fråga i dessa den minskade äktenskapsfrel~venseis da- gar .. " Det ä r alltså meningen, icke bara att hejda utvecklingcn, utan a t t tvinga den tillbaka.
Det är meningen a t t en gång för alla fastslå, att det bör finnas en privilegierad klass, männen, och en slavklass, kvinnorna.
Om det ännu finns stora kategorier a v kvinnor, som Den ryska revolutionens moder.
En av årets iiiärlrligaste biografier och en verkligt internationell bok är " The little grandmother of the russian revolution ", bom ii9 författare h a r den kända amerikanska rösträttskvinnan och redaktören för The Woman Citizen miss Alice Stone Blackwell.
Boken in- nehåller brev och hågkomster a v den ädla, ryska revolutionären Catherine Breshliovslry, som blivit kallad den ry- ska revolutionens moder, och d å för- fattarinnan är intim vän med madame Breshkovsky präglas hennes skildring a v en på personlig uppfattning grun- dad övertygelse.
Edith Franklin Wyatt lämnar i tid- skriften Life and Labour en sympatisk artikel om boken och dess innehåll.
Hjältinnan berättar själv att sedan hon v a r 8 år gammal h a r hon grubblat över, h u r rättvisan skulle kunna åstad- kommas i världen.
Rättvisa för de fat- tiga - det v a r den i olika färger skim- rande dröm, som sysselsatte hennes tan- kar, d å hon sprang och lekte p å sin fa- ders gods och med vaken blick gav alit på de livegnas tunqa arbete och lidan- den.
A r 1867, n ä r hon var 17 år, blevo de frigivna, men deras fattigdom kvar- stod och deras okiinnighet var den- stått likgiltiga för rösträtten, så borde väl detta, om något, öppna deras ögon, icke bara för den f a r a som från den reaktionära högern hotar deras eki- stensberättigaiide, utan också för den upprörande orattfärdigheten, den omo- raliska åskådningen, som ligger bak- om ett dylikt yttrande.
Det kräves att kvinnornas front blir mycket bred €ör a t t de skola kunna hålla stånd mot den igångsatta offensiven.
Det är verk- lig fara för handen och då måste upp- bådet gå från stad till stad och från by till by.
Då måste alla samlas till kamp för de ideer, som icke bara hota kvinnornas ekonomi och framtid, utan också deras människovärde.
._ I N:r 10. saniiiia.
Catherine anlade n u en liten skola, och i Petrograd slöt hon sig till en grupp unga radikaler, som ivrigt studerade sociala förhållanden.
Vid 25 Ars ålder gifte hon sig med en u n g adelsman, som delade hennes frisinnade åsikter, och tillsammans med honom grundade hon på deras egendom ånyo en skola samt en koope- rativ bank.
De funno dock snart, att allt deras arbete var förgäves, med mindre bönderna väcktes till intresse f ö r det allmänna och uppmuntrades till deltagande i politiken, men här möttes de a v motstånd f r å n de styrandes sida.
Skulle de nu trots detta hålla samma kurs, som kunde leda till fängelse och landsförvisning, kanske på livstid?
- Catherine k ä d e, a t t den vägen var hennes, varthän den än ledde.
Henne6 make däremot v a r e j mäktig en sEt o- erhörd uppoffring.
Med sorg i hjärtat, men utan det ringaste groll, skildes de, och Catherine jämte en yngre syster slöt sig till en grupp unga revolutio- niirer i Kiev.
Hon hade nu oåterkal- leligen gjort sitt val och tog ett smärt- samt avsked av sin familj och sin ma- ke, för vars nobla personlighet hon all- tid kände tillgivenhet och aktning.
Till- sammans med honom kunde hon levat ett rikt och komfortabelt liv.
Nu gick hon en framtid till mötes, full a v fa- ror och nmbäranden, men hon var djupt övertygad om, säger miss Black- well, att det v a r hennes oavvisliga plikt att hörsamma den inre röst, som bjöd henne handla som hon gjorde.
Ungefär två år senare, då hon bar omkring revolutionära fiygskrifter, som hon utdelade bland bönderna, blev hon tagen av polisen.
Hon fördes till ett fängelse i Podolien och sattes in i mörk cell.
" Jag knuffades in ", säger hon, " den tunga dörren slogs igen efter mig, reglarna rasslade och så var det alldeles mörkt.
J a g tog ett steg framåt och halkade, ty golvet v a r vått och slipprigt a v exkieinater.
Så stod j a g alldeles stilla, tills j a g slutligen nästan medvetslös sjönk ned p å 62. hög a v halm och trasor.
Men j a g å t e r h l l a d e s snart till verkligheten och for upp, stungen a v ohyra.
J a g försökte, rita mig mot väggen, men den var våt.
- Så stod j a g upprätt hela natten mitt i cellen.
Det var början till Sibirien. "
Efter detta ä r hennes historia hu- vüdsakligen en växlaode skildring av olika fängelser och förvisningsorter - den första domen lydde på fem års landsförvisning till Sibirien.
Svårig- heten att uthärda den förskräckliga si- biriska kölden, 45-50 gr. under frys- punkten - de smutsiga, fallfärdiga hyddorna, d ä r de landsförvista måste dväljas, den skämda födan, ohyran, det ständiga spioneriet, beklämningen och
2 RÖYTBATT FOR KUINHOR HOSTRÄTT F Ö B KYINlSTOB En kärleksgärning.
ntkommer den 1 och 15 i var uibad.
Redaktör: G ' UBLI HERTZMAN-EBICSOX.
Redaktion och Exp.
: 6 Karduansmakaregatan11 Redaktionstid: onsdag och lördag kl. ', s3- ' 1n4 Expeditionen nppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
8600.
Alim.
tal.
14729.
Telegramadress: Hösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: PI % för 191s Kr.
2.50.
Losnammer 15 öre.
För utlandet sker prenamaration antingen ge nom poeten eller genom insgndande av kr 3:Z5 i postaovisning till tidningens exped Annonspris: 10 dre per mm.
å sista sidan, IF öre å de dvriga Vid ltingre tids annonsering rabatt.
R 6 s T R XT T is B Y ZZÅN 6 Karduansmakaregatan II, Stockholm Allm.
tel. 147 29.
Rikstel.
8600.
Oppen vardagar kl. 1-I / s5 e. m.
L, K.
P.
R s sekreterare triiffas personligen kl. 1-3 e. m.
- den känsla av förödmjukelse, som ka- raktäriserar de sibiriska fångarna, allt detta utgör bakgrimden till denna hjäl- - tedikt.
Efter två års elände i Barguzin för- sökte hon fly, åtföljd a v två unga män, även de politiska fångar.
Med endast en kompass till vägledare strävade de f r a m s t sexhundra engelska mil, i den förskräckligaste kyla, med Stilla havets kust som mål, men de blevo upphunna och ånyo tillfångatagna.
F ö r detta för- sök förlängdes tiden för hennes lands- förvisning från fem till aderton år.
Hon återvände därefter till Ryssland och började ånyo agitera bland bön- derna.
Många a v de unga revolutions- männen hade n u begivit sig till andra länder.
F ö r att återförena dem och för- må dem a t t resa hem till den planerade revolutionen 1904-1905, besökte hon n u västra Europa, och kom även över till Amerika, d ä r hon mottogs med hänfö- relse.
MAnga minnas det starka intrsck hon gjorde, hennes leende, rosiga ansik- te, den starkt byggda gestalten, den enkla dräkten och det g r å håret, upp- lagt som en krona över hjässan.
Samma år återvände hon till ett jä- sande Ryssland, d ä r den ena oväntade händelsen avlöste den andra.
Efter t r e &amp; r arresterades hon ånyo.
Den tappra kvinnan blev nu förvisad till Sibirien p &amp; livstid, och hon v a r i sanning stor och modig i detta ögonblick.
Tchay- kowsky, som rannsakades samtidigt och frikändes, sade: " - Aldrig såg jag hennes ansikte så strålande och stolt som d å domen avkunnades. "
Genom breven till hennes vänner och genom berättelser a v hennes olycks- kamrater, som sett henne vid nära 70 Ars ålder ånyo genonigå alla Sibiriens fasor, kvarstår detta intryck a v oöver- vinnelig, strålande värme, stolthet, ja, till och med glättighet.
Sålunda skrev hon humoristiskt på ett brevkort till miss Blackwell, då hon väntade ett pa- ket från sina amerikanska vänner: " Du skulle se h u r j a g dansar och hop- par.
Jägerskjortorna äro j u på väg!
J a g har fått notisen!
Om några dagar skall min nya bostad vara f u l l a v var- ma kläder och vackra saker.
Och nu, min flicka lilla, måste du v a r a lugn!
Din gamla Catherine kommer a t t likna en kokong, insvept i ylle från huvud till fötter.
Sibiriens köld kan icke me- r a skada henne. "
Sistlidne mars efter tsardömets fall, d a den provisoriska regeringen gav amnesti å t alla politiska fångar och landsförvista, var en a v dess första plt- gärder att telegrafera en särskild in- bjudan till madame Breshkovsky att återvända till Ryssland.
I Petrograd vor0 stora folkmassor henne till mö- tes, sjungande Marseljäsen och med fladdrande röda flaggor.
Tåget sträclr- te sig längs hela västra delen a v Nev- sky Prospekt fram till Nicolaievsk Innan niåiiga månvarv förrunnit, h a r det stora världskriget ingåti i sitt femte år, och detta onaturliga tillstånd h a r börjat antaga karaktären a v n %- got bestående.
Man h a r så småning- oni anpassat sig efter förhållandena och känslorna h a avtrubbats.
Lyck- ligtvis, skulle nian kanske kunna säga, om det icke låge en fara i denna ut- veckling, faran av att människorna förhärda sina hjärtan mot don oerhör- da nöd, andlig soni lekamlig, vilken iii- krigets oundvikliga följeslagare.
Sär- skilt ä r faran stor för dem som bo i sådana neutrala länder, som icke ligga i krigets stråliväg och därigenom bli en avstjäIpniiigsplats för dess vrak- spillror.
F ö r dem gäller det a t t hålla människokärlekens låga brinnande och på denna väg söka a t t rädda åt sig spillrorna a v sina ideal och åt mänslr- ligheten vad som räddas kan a v det material, som skall hjälpa till att byg- ga en biittre världsordning.
Det iir om en sådan kiirleksgäriiing och särskilt om en svensk kvinnas insats i densam- ma, som j a g ville säga några ord till denna tidnings läsare.
Av alla Europas neutrala länder ä r det väl intet, som intar en så säregen ställning som Schweiz, omgivet som det ä r a v mot varandra kfimpaiide stater och med en befolkning, sammansatt a v germanska och romanska element.
OcB- så har det under kriget varit transito- landet framför alla andra för resande, flyktingar och fångar, för varor och post.
Men det h a r även varit något an- nat - ett lysande föredöme a v uppoff- rande och opartisk människokärlek.
När en gång denna tids historia skall skrivas, kommer säkert Schweiz bi- d r a g till arbetet för krigets offer att intaga en hedersplats bredvid Hol- lands.
Det v a r också under ett besök i detta land som professorskan A n n a Glasell Andersson fick de första impulserna till vad hon de sista åren gjort för de belgiska barnen.
Knappast torde det väl under de förfärliga höstmånaderna 1914 i vårt land funnits någon, soin icke innerst inne kände sig upprörd över vad som vederfors Belgiens olycli- liga land och iollr, men endast hos ett -- ~ ____ - ~ ~- ~~ .- jarnviigsstation, och niir hon blev syn- lig, stödd på sekreteraren ICerenskis arm, bröt jublet löst.
I sitt tal yttrade hon: " Dessa väl- komsthälsningar från alla håll till den ni kalla er moder, övertyga mig om a t t ni alla iiro ett enigt folk.
V a r och en a v e r siiger: ' vi vilja dö f ö r friheten. '
Jag ser solidaritet i detta.
Mina barn, man får ingenting f ö r intet.
Ingen fullkom- ILig frihet kan nås utan tungt arliete.
Låt oss hålla samman, och låt oss str-ä- va efter, a t t inga små oväsentliga skilj- iktigheter må hindra oss på vägen till vårt stora mål - hela nationens lycka] ch frihet. "
Rysslands folk skulle icke förbli jiirnförelscvis ringa fåtal gåvo sig des sa känslor uttryck i handling.
E n bel gisk koiiiinitt6 bildades emellertid, ocl de ledande personerna inom denna VO ro Anna Lindhagen och Anna Glasel Andersson.
Genom denna koniinitte in samlades rätt avsevärda summor, til större delen inilutna i små bidrag, vi1 ka kommo det olyckliga folket till go do.
Meii det v a r först iinder en vistelsc i Sclimeiz sonimaren 1916, som profes sorskaii Andersson blev i tillfälle at1 riiirmare studera vad som i detta lanc gjorts f ö r krigets offer och siirslrilt der dctalj, som rördc omhändertagaiidet a \ belgiska barn.
Till en början siindes dc &amp; ycldsliisa belgiska barnen till de niir mare liggandc lünderna Holland, Frank rike och England, och det v a r försi i i i i r nöden tog allt större dimensioner som nian började skicka barnen til Schweiz.
De flesta a v dessa barn kom mo f r å n " det fria Belgieii ", där solda ter äro inkvarterade i alla hem, d " a r se dan krigets början all ordnad iinder visning upphört och d ä r barnen dagli.
gen niåste komma i beröring med alli krigets elände.
Ordföranden i schwei.
ziska centralliommitt6n för hjälp åt bel.
giska flyktingar, madame Widmer-Cnr.
tat, ä r eri varmhjärtad och energisk kvinna, som helt ägnar sig å t detta ar- bete, och det v a r i hennes sällskap som professorskan Andersson besökte er del inrättningar och privata hcni, som mottagit belgiska barn.
Och nnder des- sa besök mognade hos henne den före- satsen, a t t vid hemkomsten sätta i n he la sin energi - och den ä r ej liten - på att viicka intresse för och samla ine- del till en svensk koloni a v belgiska barii i Schweiz, då det långa avståndel gjorde det onöjligt a t t uppriitta en så- dan i Sverige och den schweiziska hjUlplrommitt6n lovat a t t åtaga sig an- svaret och müdan, blott niidiga medel anskaffades.
I en liten broschyr: " Räd- da Belgiens barn! "
som hon utgav vid sin hemkomst, skriver hon härom föl- jande: " Då j a g stod inför det storartade lijiilparbete, som det i ännu värre eko- nomiskt trångmål ä n vi försatta lilla landet hade åstadkommit, kunde j a g ej Ilingre vika undan för den dömande ~~ enigt som hon hoppades - Iranske 17ai det fiir mycket begärt.
dlltsedan hon återkom till sitt land, liar hon oavlåtligt arbetat på a t t bere- da väg för folknpplysningen, soni hon anwr vara enda niedlet till iippnaende av solidaritet.
Ingen av oss kommer att leva llinge nog för att få bevittna slutet av denna Rysslands historia, denna världshistoria om strävanden ' tir inänsldig rättvisa, a v vilken Cathe- * ine Breshkovskys biografi ä r en del.
l e n ä r en berättelse oin våldsamnia, trider, usel grymhet och mänskligt li- lande, men diir går dock genom den en läkt a v mod, av lycka och a v en stor ivsgärning.
frågan: vad har mitt eget land gjori f ö r a t t lindra nöden och olyckorna, som världskriget medfört?
Och d å jag e5 hade mod a t t egenrättfärdigt peka på inrnlidtrrtnsporterna, d ä r blott ett få- tal gjort en personlig insats, p å den re- lativt obetydliga insamlingen till ge- nom kriget nödlidande, sökte j a g efter orsaken till denna likgiltighet.
Jag ville icke medgiva, a t t svenskarna Hro mindre tillgiingliga för känslan av sandiörighet och medlidande.
Beror det ilå miinne på a t t Schweiz ligger som eii ö mitt i krigsoceaiieii, vars vågor slå upp omkring det på alla sidor, under det att Sveriges avliigsna liige kommer det a t t betrakta v-ärldskriget mer soni ett hemskt och storartat skådespel?
Eller ligger det diiri, a t t rniinniskoriia i mitt land, till följd av det intensjva- re partitagandet för den ena eller den andra av de kämpande niakterna, icke ha tillriicliligt stark känsla för männi- slrolidandct som sådant?
Eller hämmas den goda viljan a v att den ' svenska fattigdomen ' är så stor, att vi e j kunna räcka en hjälpande hand till de olyckli- ga utanför rårt eget land?
Kanske be- Iiiivs det endast en viickelse för a t t den s å ofta ådagalagda svenska medkäns- lan och generositeten skall som en clek- trisk stöt genomila hela landet! "
Det var denna elektriska stot, Bom hon genom sina viickande och nianande ord sökte att fortplanta, om icke geEoni hela landet, så dock gciiom ett antal mera mottagliga sinnen.
Och henne \ beniödanden kröntes med frarngilng; den ena efter den andra lovade a t t åta- ga sig ett eller flera belgiska barn uii- der den tid, som skulle förflyta, innaii de kunde återviinda till sitt hemland.
De som icke hade råd a t t ensamma be- kosta underhållet av ett barn, slog0 sig tillsammans om ett; flera skolor insam- ladc inedel så a t t de kunde åtaga sig en eller flera skyddslingar, och dess- utom inflöto en hel del eii-gångsbi- drag.
Den 9 dec.
1916 hade arbetet fort- skridit 8 % Iångt, a t t ett formligt koii- trakt med den schweizislia centralkom- mitten om upprättadet a v en sx-ensk- belgisk barnkoloni kunde underteck- nas.
Kontraktets innehåll r a r i hu- riidsak följande: 1.
L4rgifteii f ö r r a r j e barn under dess vistelse i Schweiz fastställes till två schweiziska francs om dagen.
Ävenså betalas barnens resa från Belgien till S c l i n ~ i z och åter.
2.
Schweiziska lioruiiiitt6n åtager sig att för denna avgift bekosta barnens rivre, beklädnad samt undervisning.
3.
Sveiisliariia åtaga sig a t t bekosta barnens underhåll till den dag efter kri- gets slut, då dessa kunna få återvända till Bclgien.
Denna tidpunkt förbehål- ler sig schweiziska koiiimitten a t t be- stäninia för dessa barn liksom för d i a belgiska barn den tagit hand om.
4.
Betalningssumman erlägges för- skottsvis varje inånad.
Barnens antal kunde då tills vidare bestämmas till 50, men har sedermera efter hand ökats, så att det inom en iiiirn framtid torde uppgå till det dubb- la.
Av dessa barn äro 40 gossar instal- lerade i Villa S:t Roch i Lansanne och 35 flickor samt de 5 minsta gossarna i Corsy, strax utanför samma stad, sanit de pist anlända 12 gossarna i Locarno.
Svenskar, som besökt dessa kolonier, ha berlittat om den trevnad, som råder dar, och om barnens gliidje över att träffa någon från det land, som för- hjiilpt dem till denna fristad.
Barnen åtnjuta e n god skolundervisning i schweiziska skolor, ocli under ferierna få de syssla ined triidgårdsskötsel och andra hiisliga arbeten; till hösten skola flera börja a t t förbereda sig till olika - ippgifter, såsom kontorister, lärare, .te.
ITtryiiimet tillåter icke ett ingående i iiirmare detaljer on1 dessa små kolo- lister, men de som önska sådana kiin- la säkert viinda sig till professorskan i n n a Glasell-Andcrsson, Djursholm,
- BÖSTRÄTT N:R 10 Stockholms Flick- och Samskolors Iärarinneförbund.
Den i mars innevarande år samlades lä- rarinnor vid Stockholms flick- och samsko- lor till ett möte å Högre Iärariniiesemina- rium, varvid efter en kortare diskussion Stockholms flick- och samskolors lärarinne- förbund bildades.
Efter tillsättandet a v en interimsstyrelse g a v förbundet omedelbart styrelsen i uppdrag a t t utarbeta stadgeför- slag och företaga en utredning angående frdgan om maximitjänstgöring.
Den 18 april förrättades styrelseval.
Till styrelse valdes fröknarna Anna Brita Berg- strand, ordförande, Anna Sonden, vice ord- förande, Helfrid Bergmaii, sekreterare, Lisa Gustafsson, kassaförvaltare, och Karin Regnstrand.
Suppleanter blevo friilmarna Clarla Y. Ahlfelcl och Anna Petterssoii.
Se- dan en rcdogörelse llimnats för de åtgiirder, scm vidtagits i lönefrågan a v den p å e t t allmänt lärarinnemöte tillsatta redaktions- kommitten, höll fröken - 4iina Brita Berg- strand iiiledningsanföralide till diskussion angtiende den Björckska motionen om utvid- gande av statens underrisningsverksamliet till a t t omfatta jäni \ - äi deii kvinnliga un- dervisniogen.
E ' örbiindet antog enhälligt följande resoliition: " Förbundet anser rüttvisaii fordra, a t t sta- ten tillgodoser den högre kvinnliga uiider- x-isningen i samma omfattning som dezi nianliga iingdomens.
De enskilda skolorna utföra e n stor och betydelsefnll iippfostrargäriiing i den kvinn- liga ungdomens tjänst, nien d å dessa sko- lor ha betydligt högre avgifter än de a r staten finansierade läroverken och icke be- reda samma möjligheter till fortsatta stu- dier samt e j heller kunna tillfrcdsstiillande avlöna sina IHrariniior, vill förbundet med anledning av en av lektor Björck i Andra kanimaren viiciit motion pByrka a t t genoin Kungl.
Maj:ts försorg åvägabringas eii ut- redning för iitrönande av på vilket sätt och under vilka former statens verksamhet in % knnna utsträckas a t t omfatta äreii den kvinnliga ungdomens undervisning.
- - - Förbundet anser som självfallet.
a t t vid en sådan utredning kvinnlig sakkunskap från börjaii f å r göra sig fullt gällande.
Förbundet önskar emellertid betona iiöd- viindigheten av a t t åtgärder i deiiiin sak e j må sammankopplas med en under förberc- dclse varande absolut iiödviiiidig lönereglc- ring för lärarepersonaleii vid statsnnder- stödda enskilda läroanstalter, cilken under ingen som helst betingelse f å r fördröjas.
Fiirhundet, som för närvarande räknar omkring 200 nicdlemniar rcpreseiitcrande 19 skolor i Stockholm, h a r till uppgift a t t friimja lärarinnornas iiitrcsscn.
Bclio-ct av ett f ö r b u d av ettbart lärarinnor h a r läiige förefunnits, men det nuvarande ekorioiiiiska iiödläget liar gjort saken aktuell.
Genom e t t kraftigt och målnietivetet saniarbete mellan Ledareförbandet, som är en saninian- slutning a v rektorer och förecttlndarinnor.
Lärarinneförbundet och Flick- och samsko- leföreningen, soni är en sariiniaiisliitning a r förwtånda.riunor ocii lärarinnor, hoppas man kunna åstadkonima e11 förbättring av den nuvarande prekära situationen med av- seende å lönerna.
Förbundet, som för iiärvarandc?
buvudsak- ligen sysslar nicd ekonomiska frågor, avser dock a t t till behandling upptaga pedago- giska, såväl praktiska som ideella frbgor. "
Ekon från vänsterpressen.
iiled kraft och skärpa tiar landets Tämterpress dragit i härnad mot hö-: erii för dess behandling i riksdagen tv kvinnornas rösträttsfråga.
I Alingsås Tidning framhålles ensi- ligheten och ovederhäftigheten i hö-: erns handlingssätt: " Högern har länge med glädje och fram-: ång begagnat kvinnliga agitatorer i de) elitiska valstriderna, och den sliulle icke ia något emot a t t rösträtt beviljades å t lessa kvinnor, partiets trofasta niedhjälpa-, innor, samtidigt, med e t t rösträt.tcii från- oges s8dana manliga väljarv som iiro 110g; förnuftiga eller brottsliga a t t rösta med - 2iistern.
Först d å kiiiidc den " verkliga " folkme- iiiigeri komma till e t t exakt uttryck, i y den; a n icke vara någon annan ä n hiigcriis ii ening. "
Dagens Nyheter konstaterar, a t t hela iögerarmen iiiarsclierat fram med neussisk discipliii i sluten storniko- onn och tillägger: " Lycliligtvis ä r dct inte cnsaint scgra- ' ens svärd och Första kailiniarniajoritetens Tilja som rikla för utvecklingen.
Det finns iiidra krafter i tiden, soin iiren svcnsk hö-: er gjorde Iilolit i a t t inte negligera allt för irermodigt.
Men deii åskådning som präg- ar den senaste iiögerståndpunliten i kvin- iorösträttsfrågan ä r onekligeri anmärk- iingsvärd som symptom.
Den ger ett var-: el om den polililt, soni skulle cyniskt ohöljt räda fram i samma stund dcn väldiga; iirldskampcn slöt med avgjord framgång ' iir d e antidemokratiska ocli mänsklighetc- ' rämmande niaktidealen. "
Fiyksdalsbygderi hyscr misstroendc il1 högerns iitrediiingskrav ocli anför: " Bakom en sådan motivering som ut-; kottsrescrranternas k a n omöjligen ligga iågon ärlig vilja, den r e r k a r endast iindan- ' lylit f r h det nian innerst inne helst vill: omnia ifrån helt och hållet, fast man e j iar kurage a t t ärligt sjunga u t vad man: änker och inenar, och den har också.
givits len talande betecitningcii " de obotfärdigas ' örhinder ".
rvinnans oumbärlighet i hemmet, om lien- ICS opolitiskhet m. m., vilka invändningar iii ytterligare utspäddes.
Och den ytterli-: are bevisföring för det berättigade i de- ' as krav som livinnorna trott, a t t krigs- och; risårens erfarenheter givit, den icke alle- iast underkändes a v högern, u t a n krigslär- lciiiarna upptogos riv Stskilliga dess fräni-, te talesrniii såsom det starlinste s k ä l mot. "
Göteborgs-Posten: " Under dcssa järndr lin kvinnorna ute i le lirigförande länderria f å t t det erkännan- le de i s i utomordeiillig grad förtjänat, för Len fosterlandskiirlek, den samhällskiinsla, leii förinuga a v uppoi ' fring de lagt i dagen.
Je iia som aldrig förr i historien visat sig # om niiinuens jiiinliliar i vilja och förniüga rtt liäriipa och lida, i villighet och kraft a t t) iira saIrihüllsbördoriia.
Där skäms man iiiniera för a t t idto ge dem de iiiedborger- ipa rättigheter s o m följa av till fullaste tiktt iippfyllda medborgerliga förpliktelser.
Ileii den svenska högern skäms icke.
I Iciiiia iiödtid, då de svenska kvinnorna f å t t) ära: jaiiiiila bördor soin niäniien, då de i, .Sr kamp för livet tagit sin fulla andel, då örcs en överläggning om deras iiatiirliga .ät,tiglieter frGn högerns sida i en a n d a i o m b j ä r t avsticker friiii det åtminstone iiil \ -: t tilliiiötesgüeiidc som äiinu i fjol r i s a - lcs och som diP.
g a v anledning att tro att Ict i 2r skiille ges helt.
Ku koiniuer nian iiccl nya villkor; nn lian till och med den) alanta statsniiiiisterii från 1907 stå och för- ilara a t t han f a t t nya betänkligheter mot CviniiorCsträtten och a t t det, enligt hans tieniiip, ä r möjligt a t t nian iir " samliälls- iipiinkter helt enkclt borde säga i. sådant möjligt?
Hr EdCn g a v iog tlcii riitia.
förklaringen, niir han i det; kärpta motståndet t,rodde sig se e11 reflex i v tlcn anda soin nu t r i u m € e r a r på.
Euro-.
) as slagfält.
Meii h a n hade e j mindre rätt, lär han betecltnade denna anda och dess jvriiskri.
politiska konsekrcnser både som en 3fijrtjänt förolliilipning mot Sveriges livin- iior och con1 ntt uiidrrkänriandc a v (le ir~iiii.~ikli~lietspriiicipcr, vilka i själva ver- Itet måste vara griindiäpgande fiir en rik- ig iippfattuing av " statsnyttan ".
Det iiitrgck iiinn får vid geiioiiilii- iandet av hiigerns motivering f ö r sitt Gefle Dagblad: ivslagsyrkandci, skriver Göteborgs " Kviniioröstrattens aiihiiiigarc vor0 ju, ef- Handelstidning, .er frågans behandling inom konstitutions-: itskottet, fullt beredda på, a t t intet heller i ir stot1 a t t vinna i Första kanimaren för de- ras sak.
3fcn a t t det motsedda nejet skulle romnia i den form ocli pS det sätt, som blev rallet vid frågans avgöraiide i lördags, det yar säkerligen mer än de på förhand ens lade Iiiiiinat tänka sig.
Det på sistone till jynes så gott som iippgivna principiella notståndet sökte man nii med olika niedel iiiyo resa genom upprepande av de gamla jd grundligt söndertrasade argumenten om ' är just detta, att.
[le hrr nejsägare befinna iig utanför griiriserria f ö r det.
logiska tän- kandet och i stället kastat sig känslorna, de nbillade farhågorna och den hårdnackade: nvishcten i våid.
Nn lika litet som före-: dende år fiirekoiumer någon principiell iiotiveriiig - och hiirii - skulle man kunna itiilla sig principiellt avvisande n ä r högsta jefiilhavaren förklarat sig ' för sin person- liga (le1 beredd a t t giva kvinnorna politisk riisträtt, sedan utredning skett angåeride de __.
_ ~ ~ iillkor, under villra detta bör ä g a rum '.
I, tiillet söker m a n utnyttja det förhållandet, rtt full enighet ej råder på vänstersidan) m vissa detaljer i förslaget, vartill kom- uer, såsoni det till sist heter, ' att andra) etydelsefulla frågor rörande djupgående ' örändringar i vårt.
representationsslcick fü- .eligga, fråii rillia den iiu förevarande cn- ipt v i r iippfattiiirig icke bör ses isoleracl '. "
Kyaste Kristiaiistadsbladet: " Nan iuiCsh ur müiiga synpunkter bekla-: a a t t frågan fallit även i år.
Det är så ' ullliomligt riktigt som Landsföreningen för tviiiiians politiska röstrütt framliålier i e n medelbart efter Första kammarbesliitet of- ' cntliggjord protest, a t t uppskovet skapar iitterhet och missnöje, niiscmod och tvivel) iL högerpartiets goda vilja a t t behandla ' rügari fråii dess egna förutsättningar ocli iicd hänsyn endast till vad soni är för ri-; et bäst ocli nyttigast.
Högern liar dock velat det så, och Ii5gt.rii: Ir sjiilv taga fiiljderna. "
Oskarsliamiis-Posteii: " Et.t sant ord utt.alade eiuellcrtid h r iljär- ie, CIA lian profeterade, a t t hans motstiiid not hviriiioröstrütten vorc hopplöst .. Allde- cs riktigt!
Sa liar det g å t t förr med Försh taitimariiögerw spjärnande mot udden, och; ü skall det även g å i denna fråga.
Vare; ig det iir hr ' i ' ryggcr eller lir Boberg s o m ' äktar - kvinnorösträttens genomförande i r c n i Sverige k a n högern ändå inte hind-: a -- bedrörligt.
b a r a a t t vi skola Iia att iras med en höger, som aldrig själv kan, - ara med om cn stor frågas tidsenliga och iamliällsgagnande lösning, u t a n att diirtill iara i ångest nödd och tviingen. "
Ronneby Tidning: " Frågans fall även denna gang, di5.
kvin- iorna själva och överhuvud alla liävdare a r leras solklara rättfärdighetskrav veikligen tnsett sig h a f t rätt a t t nära åtminstone ett il-agt hopp om en smula rättvisa även hos iögern, kommer a t t 1-ålla större hariu och Jittrai-e besvikelse ä n n5gonsiii förr.
Ocli 3et skall icke glömnias a t t det år, då Daii- marks kvinnor för första gången iitörade siii redan tillerkända röstriitt, därvid inoni parentcs sagt i eminent grad visades gruiitl- iiisheten i de uttalade farli8gorna för någon - törre förskjutning i partisiffrorna, att det- ta å r endast några d a g a r längre frani bar i skötet skandalcii av en direkt omyndighets- Pörlilaring för Sveriges kvinnor.
Det fanns en tid d å v å r t land gick i spetsen för rit- vecklingen i norden.
A t t vi drabbats av den natioiiella nesan a t t nödgas släppa den positionen t u m f ö r tiim, ä r högerns vackra pclitiska insats.
Lördagen dcii 27 mars 1918 representerar ett n y t t stolt blad i tlcn swn- ska koiiserratisniens historia. "
Sala-Posten: " Det ä r nog s t l att kaninien på den s \ - en- ska högern sväller och slaknar allt efter som den tyska rapenlyckan riixlar, t y d a r - ~~ ~ Finit vadero Av F a n ?i I / Al t7 i tag.
Det var en kväll som det rägnade i ur- slogen.
I en grotta satt en gorillafamilj uch knaprade på nötter f ö r a t t få tiden a t t &amp; A.
De tolv ungarna hade tröttnat p &amp; att liasta skaler: i huvudet pA föräldrarna och klättrade k r i n g väggarna och lekte krig.
Gorillalierrn var vid dåligt humör, för a t t det riigiiade.
Det var 18ngt till aprestau- rangen, och det Vore inte roligt a t t sitta där i en v å t päls.
Gorillafrun v a r också niissuöjd, ty det var allde !es tyst i köks- grottaii.
Då stod forstås jungfriigorillan ute i förstuggrottan på alla f y r a och skvall- rade med gorillan bredvid i stället för a t t &amp; om gärna står till tjänst med alla npp- hålla sig inne och h ä n g a i kökstaket eller komma in och ställa sig till skottavla åt lysningar om sina " belgiska barn. "
Om hennes eget stora, inteiisira och iingarna. "
J a g tycker, det är odrägligt att v a r a outtröitliga arbete har j a g ej ordat så mycket, men gärningar tala bättre än hona ", sade hon plötsligt.
" Jag vet det ", sade herrn.
" Det har j a g ord.
Det 3r nog a t t saga att hon ensam, genoin personliga hiinvändelser, lyc- hört fcirr. "
" För j a g k a n inte tåla hushåll.
Det är kats samla medel till underhåll av ett 100-tal belgiska barn; o m det arbete, s i tråkigt, så man k a n dö. "
" Det vet j a g också.
Men j a g k a n inte för- som ligger bakom detta resultat, ser hon själv helst att man talar så litet stå, vaifiir du inte sade ifrån det, när j a g som möjligt.
Men f ö r alla dem, som friade. "
" Da visste j a g j u inte, hurdant det var. "
börja att misströsta om miinskligheten " Det visste inte j a g heller.
För visste vi och framtiden, är det välgörande med en sådan niänniskokärlekens klara 1å- h a n a r det, så friade v i inte. "
" Usch, vad du är grov ", sade frun.
" Men ga, som lyser upp mörkret och viicker en hane k a n aldrig fatta, vilket liv det är hoppet om en ny dag.
a t t T-am hona.
Om ni h a n a r b a r a visste.
Ezaline Boheman.
r a d det vill säga a t t föda tolv ungar med smärta. "
~ 3 FÖR K Y I X N O B " Ocii 0111 iii honor bara visste, vad det vill säga a t t föda tolv ungar med nötter. "
" Det iir inte detsamma. "
" Vem h a r s a g t det, das " " Och så ha n i i alla titlcr behandlat O S S fullltoinligt hdrresandc.
Det skall bli bra skönt, när e n hona f a r samma rättigheter soni en hane.
Frun Rstadkom e t t grin, som var e n smula brztt.
" Och det ska v i honor ställa om. ' '
" J a g tycker också., att del skall bli skönt ", sade herrn med e t t grin, som var ändå bre- dare.
" För då ska vi h a n a r ställa om, a t t en liona får samma skyldigheter som en hane. "
" Vad menar du.
Har inte j a g n å g r a skyl- digheter? "
" Jo, men inte så elvadubbla som jag.
För det är jag, som kommer hem med alla nöt- tpina. "
" DU ser matfrågan i allting.
Du har inte sinne f ö r nAgonting högre. "
" Det h a r inte du heller, om du ingen mat iår.
Och det ä r jag, som ger dig den. "
" Fiirsörjer mig? "
sade frun uppbragt.
" \ - ar snäll och bom ihåg, a t t j a g försörjer mig själv nicd husligt arbete.
Vad j a g gör h ä r i grottan, dct skulle jag få lön för på ett a n n a t ställe.
Det skulle jag kunna leva ntiniirlit på. "
" Tror j a g visst det.
Men dina sex ungai S1ii; lle svälta ihjäl på.
det.
Och jiiiigfriigo rillan skulle flytta till ett förmögnare ställe.
" Mina sex iingar? "
" Ska vi hz saniina Skyldigheter, ska vj r ä l också dela ungarna.
J a g försörjer sea och dii sex.
Det går At nedrigt nied nötter At sex ungar, om du vill veta. "
" Skulle en cnsam hona försörja sex i i i i - garv " frågade frun, om igen uppbragt.
" Varför ska en ensam hane försörja tolv? "
Frim s a t t en liten stund och slipade täii- derria med ett nötslrnl.
" Ja, men det kan en hane, f ö r h a n har mera betalt än en hona, om de oclrså ha precis samma arbete.
Och det ä r orättvist. "
" Jag liar hundra nötter mer ä n honan ined sanima arbete, och för det skall jag försörja tolv iingar och t r å honor mer.
a r det rättvist? "
" Det finns för resten väldigt många ho- nor, som försörjer ungar ", sade f r u n och visade tänderna.
" Det k a n jag tala om för dig. "
" Ja ", sade herrn.
" Och r a d är det för m ä r h ä r d i g t med det, då? "
Friin hrydde sig inte om a t t svara.
" Och det allra orüttcisaste av allting lir diibbelmoralen ", sade hon plritsligt.
" Det hr väl änC5 or:itt, a t t rn hane Ilan få h a ett helt dussin ungar utan a t t v a r a gift.
Det f a r minsann inte en ogift hona. "
" Veni för? "
" Fiir alla.
Det finns iiif?
en enda gorilla, som sliiille vilja umgås mcd henne. "
" Utom dn? "
sade herrn.
" Du sltiille bjuda henne och alla tolv iingarna på stor apmid- d a e med slälitrn? "
Friin slängd2 nötskalet i i i i tamYurgrot- t a n och hoppade upp.
" Esch, rad det rägnar ", sade hon.
~~
4 BoSTBÄTT F O B KUPIZTHOB - - - - Elegant N:R 10 Söders ” English School ” Fördjupad allmänbildning - sommarrekreation.
Engelska lektioner och översättningar.
kemiskt LvKiLad och pisssad blir Edei koslgoi, klänning, kappa eller överrock, om flensamma ins#n&amp;a till Erstagatan 26.
Allm.
Tel. 8öder 36033 Annie I. Scott.
Orgryts Kemiska Trätt- &amp; f2rgsrl A. ii.
RiRs 2 5 5 0 G~TEBORG Allm.
6 2 9 6 Högre kvinnlig - kurs vid Karlskoga - Folkhögskola.
- Passande för lirarinnor, sjuksköterskor och andra som behöva andlig och kroppslig rekreation.
Förbereder iven för inträde vid andm skolor.
Intressant studiearbete.
Föreläsningar i historia, geografi, nnturvetenaknp, litteratur, psykobgi m. m.
Lektioner i skolämnen.
Tillfälle att Inra matlagning m. m.
Vacker skogsbygd.
H#rliga bad.
Statsdpen- dium till behövande.
Kursen börjar den 15 maj.
Kärmnre genom skolans rektor JUSTUS ELGESKOG, Karlskoga.
Kvinnornas protest.
Vid tiden för debatten om kvinnans politiska rösträtt i riksdagen ha följan- de kvinnor genoin landsortspressen fått artiklar införda, vari de framlagt Malmborgogatan 6, S t o c R h o l x m sin harmfyllda protest mot högerns be- handling av kvinnornas rösträttsfrågas Elsa Mkman, Emma Aiilin, Ingrid Ber- gius, Agnes Boseus, Anna Björk, Caro- line Benedicks Bruce, Märta BUcht STOCKHOLM Frigga Carlberg, Brita Crona, Erica 1 B a rnhusgatan 1 Falkmaii, Anna Gi-önfeldt, Malla Grön- (hornet av Drottninggatan) lund, Ellen Key, Anna Klemail, Sigrid i Kruse, Clara Lundh, Hulda Lundh, Ag- Q S t o r t i a p r a f filnarr ecia o n k l a r s da Montelius, Anna hlöller, Gertriid MOB&amp;&amp;R Rodhe, Hilina T ?nnbäclr, Haiiiia SCliarP, i ek, mahogny, valnöt samt andra Louise Stenhock, Maja Strandberg, Hil- 8 träslag äfven målade, till billigaste priser.
8 da Svensson, Agnec Söderqvist.
Allm.
Tel. 11410 Riks Tel. 6505 -.
.. ~ 1 A.
I.
: ~ ~ ~ ~ r ~ ~ n ~ E ~ ~ ~ ~ ~ F ~ ~ R ~ ~ ~ ~!
i i 8 6 är 11 [I Stort lager a u in.
o. iitlandskn nyheter @ nea~.e (b~eeoaw.eec=ree~0 av avhänger reaktion eller demokratiskt framåtskridande.
I tider då inaktfiiosofien i dess brutalaste €orm triumferar h a dess anhängare icke öra f ö r sådana sant mänsk- liga \ - eka kiinslor och t a n k a r Som tagit Si &amp;?
uttryck i sådana ord som dessa: 91by F.
K.
F.
R. höll s i t t årsmöte den 8 “ Det kvinnligt veka i inänskosinn ’ niars, varvid L. Ii.
P.
R:s resoIution antogs, skall frälsa världen och ringa i n ocli föreningen beslöt sända bidrag till L. förbrödringens framtidsrilre. ” K.
P.
R:s upplysnirigsverksamhet.
Det syn- Stockholms-Tidningeii: ocrligen talrikt besökta mötet atföljdes a v ” Det hälider allt f ö r ofta ait de son1 fli- jarilltväiin, varvid bl.
a. förekom uppläsning tigast använda ordet statsnytta j u s t se sta- av ” Matilda U ‘ redc ”, författad a v Selma ten ur den a v professor Kjellen påtaladc bo- Lagerlöf.
lagssynpunkten.
Statsnyttan blir för dem a Eksjö F. K.
P.
R. hade ordinarie möte den stort 1ikt.ydigt med bevarandet a v makten 19 mars.
Eftcr års- och revisionsberättel- på nuvaranda händer, vilket i sin ordning; er beviljades styrelsen fuII och tacksam r ä t t besett är snarare en f r å g a om parti- iiisvarsfrihet.
För centralstyrelsemötet re- n y t t a än om statsnytta.
Vill man på fiilla- iogjordcs.
Samkvämskommitt6 valdes och ste allvar bcfrämja statsnyttan, då gäller iöreningen beslöt anskaffa e n anslags- det mången gång a t t offra det egna parti- Lavla för F. X.
P.
R:s urklipp och annon- intresset.
Over huvud taget torde det kun-; er III.
ni.
samt söka få den placerad på i n a sägas, att det iiinder till statens och jgoiicn fallande plats.
samhällets nytta j u djupare lager a v med- - Den 21 febr.
hade föreningen ett sam- borgarna, som känna s i g solidariska med cväm för medlcmmar, v a r r i d upplästes Den dem.
Men solidaritetskänslan skapas ickc wgelska rösträttsrörelscns historia a v A. genom utestängning f r å n u t a n genom del- Wicksell.
R ä t t många medlemmar hade aktighet i dc allmänna stats- och samhälls- iörsammat inbjudan, och efter läsningen rättighetarna.
Detta är också något a t t t; cdsagades handarbetet a v livligt samspråk.
i beaktande, då man t a l a r om statsnyttan.
- Dcn 3 mars hade föreningen anordnat Söderköpings-Posten: &gt;ffcntligt föredrag.
Som inledning sjöngs ” Genom att avslå förslaget om rösträtt å t i u g r a Geijers-sånger av fröken Vihlborg, kvinnorna har högern satt e n ny sprängkil r a r p å frök ?n Gerda Planting-Gyllenbåga i den svenska nationen.
Högern hade nu inför en talrik publik höll ctt utmärkt, med ett tillfälle att.
iindanrödja e n gammal tvis- stort intresse följt föredrag om Kvinnorna tefråga och därmed ocks5 mildra splittrin- wh framtiden.
gen inom nationen samt j ä m n a vägen f ö r Pilipstads F. K.
P.
R. hadc den 16 m a r s den samling som nu är så nödvändig.
Men ’ öreningsmöte, varvid den avgående sty- nej, högerpartiet i riksdagen kunde e j över- vinna sina krassa maktkrav även inför ut- sikten a t t ett nej skulle bli signalen till n y och en mera svårartad klyvning a v natio- ler förutsättning a t t en högre åldersgräns nen ä n tillförne.
För de rösträttslirävande riiites för kvinnorna än för männen.
Sär-; kilt värdcfull är h r Swartz ’ deklaration i kvinnorna bör situationen efter det senaste ienna riktning med den inflytelserika och avslaget v a r a klar.
Skall def bli dem möj- ligt a t t någoasin erövra sin medborgar- iersonligt s t a r k a ställning han i n t a r i För- rätt, måste de bjuda upp alla krafter, för; ta kammaren.
Här ä r en bräsch öppnad i a t t åstadkomma e n maktförflyttning i För- len kinesiska muren, genom vilken kvinnor- sta kammaren.
Denna väg är den enda na kunna t r ä n g a in och väl inne tillkämpa framkomliga.
A t t r ä k n a på att högern sig den fiilla likställighet med männen som skall ge vika för riittssynpunkter, är tydli-: il1 en början a v ohållbara skäl förviigrats Icm.
Det ä r ingenting ovanligt att högern gen alldeles hopplöst. ” ‘ örväxlar egennyttan med- statsnyttan.
Så Södermanlands Wyhe ter:: joide den också i lördags.
Men lördagen ” Vänstern h a r nu gjort s i t t anbud och; isar även att högern börjar f å klart för fått det avvisat, och den f å r n u till nästa iig att det k a n v a r a nyttigt även för egen- år utreda n å g r a a v de synpunkter högern iyttan a t t ge efter.
Denna reflexion inne- framkom med, men högern får dock då åter l ä r en stark anklagelse, men månne den är ta ståndpunkt till årets rösträttsproposition ’ ör stark?
Högern får ett lämpligt tillfälle samt äycn säga ifrån hur den vill ha det i t t j ä v a den, då f r å g a n om lika kommnnal med den högre å1dersgr:insen eller andra ga- .östrLtt s n a r t nog föreligger till avgö- rantier mot ” kvinnofaran ”, som den friik- sande. ” t a r så mycket.
Dock bespetsar sig högcrn Örebro-Kuriren: säkerligen p8 a t t inom denna tid knnna ” Genom d e n r a votering torde hiigern p i r ä k n a med att åter v a r a vid makten, och då kommer en högerregering a t t lösa rösträtts- ‘ örhand ha tillkännagivit sin ståndpunkt frågan, nota bene om vänstern vill vara iven i fråga om den kommunala rösträtten.
med d ä r p å, eller ock får den oförsonligaste Vågon n y motivering för detta a n d r a nej högern böja sig för högre politiska skäl.
whöver inte presteras.
Den gamla är allde- Vår mening är emellertid att det icke finns cs till fyllest.
Högern h a r uppskjutit kvin- nåson anledning till att vänstern släpper iornas rösträttsfråga € Ö r a t t f å den be- i f r å n sig regiringsmakten.
Den behöver iandlad i samband med den kommiinala absolut icke göra det, och högern kan icke %strätten.
Det hindrar givetvis inte a t t len sedan skjuter på den kommunala ska- störta Vänsterregeringen, det är ett faktnm. ” a n f ö r kvinnorösträttens skiill.
Det är en Vastmanlands Läns Tidning: ‘ in uppfinning högern h a r gjort, ett verlr- ” Redan nu kan konstateras a t t högern3 igt perpetinim mobile i all sin genialiska sista Värn mot kviunorÖstr5tten i lördags: nkelhet.
Men dct förvånar inte a t t folk raserades På en viktig punkt och detta a v riför detta skoj lätt f å r den uppfattningen ett Par av högerns egna generaler.
Både h r itt det enda som hjälper är att ’ slå spillet Trygger och h r Swartz läto förstå a t t hö- rierende ’. ’ ’ gern vore beredd att uppge motståndet 1111- Arbetet ute i landet.
~~ ~~~~ ~ i alla slags DAMWPOE~ I DRAKTER &amp; KJOLAR till b W g a best %nida priser.
O t i d Restkliningeavdelning.
V i d uppvisande av medlemskort i F. E.
P.
B. lämnas 5 % rabatt.
18 belsen omvaldes med undantag a v siipple- rr; ten fröken Hilma Sjögren, som var för- lindrad kvarstå.
Styrelsens funktionärer wo: fröknarna Ottilia Marin, ordförande, U m a Rundberg, v. ordförande, Gerda Berg- irand, sekreterare, Olivia Lundberg, kassa- örvaltare, och f r u Maria Andersson.
Supp- cantcr: fru Elin Frcdga och fröken Elin Cdliind, dcn scnare nyvald.
Efteråt följde amliväm med kaffeservering, uppläsning L v fröken Fogclklous föredrag: Icke i trött- ietens teckcn, och musik.
Härnösands F. K.
P.
R hade den 4 mars tt talrikt besökt årsmöte, varvid års- och evisionsberättelser för år 1917 föredrogos ich ansvarsfrihet beriljades styrelsen.
Dess- itom förekom bl.
a. redogörelse för för- iandlingarna vid centralstyrelsemötet samt öredrag om de engelska kvinnornas röst- ättskamp.
Vidare bcslöts bildandet a v en n i n n l i g diskussionsklubb i staden samt iiordnande a v en teaterafton längre f r a m i &amp; våren, varvid rösträttsspeset ” Den pla- ietariska utredninpen ” skulle uppföras.
’ rogrammet utfylldes med solo- och duett- 5 n g samt ett föredrag om Rom med ski-) ptiBonbilder.
Mölial~clze F. K.
P.
R. hade den 1 6 m a r s i t t första möte f ö r året, som med anled- iing a v ljusbrist e j förut kunnat hållas.
Mföranden, som öppnade mötet, redogjorde korthet f ö r den kungl.
propositionen om iolitisk rösträtt och valbarhet för Sveriges .vinnor, som den 27 febr.
d. å. inlemnades il1 riksdagen.
D9kt.
L. Wahlströms förc- lrag Drottning V a r g a r e t a upplästes där- f t c r a v fröken Viola Petterson.
Efter en el föreningssrenden bjöds på vacker sång trio) a v fröknarna Seuerinson, mrefter e t sedvanliga samkvämet med kaffe och årtor avslutade det hela.
Norrahammars F. K.
P.
R. hade årsmöte en 20 mars.
Ars- och revisionsberättrlscr- ia upplästes och godkändes och styrelsen ieviljadcs ansvarsfrihet för 1917 Birs för- altning.
Vid företaget styrelseral åtcr- aldes den avgående styrelsen.
Till press- inbud valdes ordföranden.
orh till repre- entanter vid lansförbundets mBte nts3g.x rn Alma Andersson och foll~slrollärarinnari röken Alhertina Karlsson.
Därefter be- andladcs cirkulär från V. U. samt en del ndra frågor.
Nyköpings F.
K.
P.
R. har under denna x m i n anordnat samhällskiirser.
Mot det t t föreningen ställde fribiljetter till arbets- isa fabrikmrbeterskors förfogande erhölls t t litet anslag a v staden.
Föreläsningarna oro sex: Jzir.
kand. Eva And&amp;: Äkten- kapslagstiftningen, Barnlagstiftningen; röken Gerda Meyerson: Fahriksarbeter- korna och deras förhållanden; doktor Alma undquist: Social hygien; pastor Carl An- Sveriges &amp; kista, största o. b h t renomerade specialaffär i dcer: Vir tids sedliga problem; fil.
d:r GuEZi Pctrini: Kommunallagstiftningen.
Orsa F. K.
P.
R. höll e t t vällyckat möte i IIangsjö folkskola första söndagen i mars.
Hälsningstal hölls a v ordiöranden f r u Anna-Lisa Chatillon Winberg, 601U tillkän- iiagav avsikten med mötet och redan från början uttalade önskvärdheten itv att m h g a a v de tillstädeskomna måtte sluta sig till föreningen.
Efter gemensam sång tiölls föredrag ai- lärarinnan fröken I d a Larsson, varefter förekom solosång a v - 41vi Pettersson.
Deklamation a v frlrn Ida Lars- son samt uppläsning a v ströskriften: Ovcr- Sikt över de 70 sista åren.
Efter unison G n g uppläste f r u Winberg e n berättelse D C ~ efter avsjungandet a v psalmen: Sann tro p i Gud etc. arslöts mötet.
5 n y a med- lemmar ingingo i föreningen, som nu räk- uar 51 medlemmar.
Sölvesborgs F. K.
P.
R. avhöll den 7 mars sitt arsmöte homma hos sin ordförande Polkskollärarinnan Ebba Hultkvist,.
Eftcr de irdinarie förhandlingarna och resolutio- nens antagande vidtog ett angenämt sam- kväm, med uppläsning, sång m. m. Varbergs F. K.
P.
R. hade under f r u Elili Iinders ordförandeskap den 26 februari ärs- möte.
Därunder förekom bl.
a. de stadge- d i g a r a l e n av styrelse, r e r i s o r r r och supp- eantcr för dessa senare.
Till medlemmar i v styrelsen återvaldes f r u Elin Linder, iirarinnorna frölrnarna Wilhelmina Malm- itröm, Olivia ~4ndcrsson, J u l i a Palm och Rerta Nilssm samt f r u a r n a Emilia Carls-; on och Berna Larsson.
Revisorer blevo köknarna telefonisten Anna Hammarqvist) ch bankbokhåll.
Sigrid Julin.
I central- styrelsen representeras föreningen av in- iehavarinnac a v sysslomannabefattningen Iid Apelvikciis sanatorium fröken Conny Jhristenson.
Bland andra intressanta fr %- cor diskuterades den, om kvinnorösträtts- ’ öreningarnas framtida utveckling till or- sinisationer för spridning a v medborgare- tunskaper till de svenska kvinnorna, Stoekholm 1918, Ivsr Hn?
!ggströma Boktryckeri A.
B.
