# ID: svediakorp-per2660
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,197
# sentences: 730
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT FÖR KVINNOR Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska röstraitt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra sd mycket for en stor sak som en stor sak kan göra for oss.
VII.
ARG.
(j Ökenavandr ilag en.
Återigen har Ii \ iriiiorösträtteii strandat på Förstakanimarhögerns niotståiid, åt e rigeii ha f ö rli oppiiinga r gli clia t s ocli iiterigcii liar reaktionen firat sin tri- iimf.
Medaii Danniarks liviniior gå till ra], Englands Iwiriiior blivit erkända soin f iilliiiyiitii ga medborgare och de- iiiokratiens stoi.m \ - Bg kommit de flesta ~iiiiders kvinriorösträttsfråga a t t stiga i kurs, står deii srenska högern blind och d ö r, anfrätt a v sin egen reaktio- nära Hskådniiig, stär cliir mitt i bräii- ninqariia fråri tidsandans upprörda hav ocli söker, som en av dess egna le- dare uttryckt det, ” att fortfarande med korslagda orniar leka den ståndaktige tennsoldaten ”.
Kanske kiiiins det i deiiiia stuiicl bitt- rare iiii iiågonsiii att vriikas å t sidan, att bli slungad i aiisilitet att nian sak- nar intresse för statens angeliigeiihe- ter, medan runt omltring ropen fråii de blödande ocli iiijdlidande folken stiga niot maktens iiiiiiar, och kvinnorna i kampen att uppehalla heninien urider dyrtidens tryck ge det yttersta av sina krafter.
Har högrrii förstatt vad den gjort, n a r deii slagit uiidaii deii fram- räckta handen ocli skaffat sig hälfteii av landets befulliriiiig till inotståndare?
Det sjiider och jiiser i massorna.
Skola kvinnorna alltjiimt fijrbli de tålmodiga, de ödmjuka - de förtrampade?
Den främsta a v en medborgares fiini-t.
ioner liar nian nekat dem, den funktion vari- genom ile skulle \ * - lisa och utvecklas till niedvetet a i i s ~ a r.
Det tir iniiniiiskor, som behövas i en tic1 som vår, niänni- skor, som vilja godheten ocli rättfär- digheten, och det iir folkets utveckling till högre och sannare former av niänslilighet det gäller.
Vi ha lirligt och laglydigt, besjälade a r offervilja ocli fosterlaiidskärlek ar- betat för d i r rätt, nien vi ha mötts med undanflykter och fraser, d k a brukats som skyddande förkliidnad för de ego- istiska partiintressena, för den sam- hällsklass, som i niassornac franiryck- ning ser ett hot mot siii egen privile- gierade stüllniiig, ocli som därför med benhård koriserratisiii motsätter sig varje reformkrax-.
Runt Sveriges bygder sitta i detta nu 1 I STOCKHOLM, 1 MAJ 1918 - Den som icke kan se att här under dessa år på grund a v inverkan från krigshändelserna försiggått en väldig för- ändring i människornas sinnen, en hastig mognad i sam- hällsutvecklingen, som gjort även Sveriges kvinnor icke blott värdiga, utan även berättigade att till sist få sin fulla medborgarrätt, den har icke sett klart.
Jag skulle kunna säga: Sveriges kvinnor äro i denna stund medborgare i allt utom i rätten att också de få öva sitt inflytande vid valen till Andra kammaren.
Statsminister EDEN.
kvinnor, lamslagna av den föroläinp- iiing, soiii blivit kastad i deras ansik- ten.
Deras kamp och arbete för röst- rlitteii har varit en lång och mödosani ökenvandring.
De hade liuiiiiit så Iångt att d e kunde blicka i r i i framtidens land, nien de sliipptes icke ditin.
De som hunnit dit fiire dem och tagit landet i besittning, aiisågo sig vara ” i siii grundlagsenliga rätt ” a t t hindra dem tilltriide och det gjorde dem intet att åter jzga ut kvinnorna i ölinen.
De unga, de som h a åren fraiiifiir sig, mo- det, förhoppningarna ocli uthållighe- ten, €ör deiii liiiiiiis det lianske icke så sv-årt, nien hur kiiiiriü det för de gamla?
H w känns det €ör pionjärerna och käiripariia, som arbetat trofast, tåligt och utan uppehåll på de rättigheter, vilkas frnlrter en annan generation skall f å skörda3 Ja, tankeii på dem är 61-ermåtlan bitter, ty de lia fiitt pröva öknens briinnande lietta och plågande törst, men Iilit Moses måste de säga sig, att de kanske aldrig f å beträda det Iöf- tets land, dit deras längtan stått.
Det lir för deras skull vi icke kuiiiia för- låta den skymf som blivit tillfogad Sveriges kvinnor, det ä r tanken på dem som niåste egga oss att vinna niålet in- nan det blir för sent, de som tålmodigt röjt den väg, vilken vi nu vandra.
Vår svenska rösträttsfana vajar i dessa dagar på halv stång.
Tung kän- nes sorgen för Sveriges kvinnor a t t åter h a blivit förnekade och försmådda, nien tyngre och djupare känns det an- svar, som tvingar oss framåt och dju- pare känns den harm, som icke får stil- las, förriin rösträttskvinnorna avtvätt- De som hunnit om oss på vägen.
Måndagen den 22 april kommer att iitgöra en bemiirkelsedag i de danska livinnornas utvecl~liiigshistoria.
Det var nämligen den dag de första gången gjorde bruk av siiia politiska rättighe- ter och gingo till val.
Sveriges kvinnor följde den dageii sina danska systrar nied det intresse och den sympati, som cleii genieiisa:iima kampen för ett ide- ellt mål skiinker, men i tankarna blan- dades också ett visst vemod.
Varför skala just de svenska kvirinorna stå tillbaka för sina nordiska systrar?
H a vi gjort oss förtjänta därav?
I ett €öl- jaiide nummer hoppas vi att få åter- komma till bemärkelsedagen den 22 april, då också Danmarks kvinnor, och inte blott dess niän, hade orsak a t t hissa Dannebrogeri i topp.
I ctaiislia follietinget ha, såvitt hit- tills ä r känt, invalts följande kvinnor: fru Eliia Miinch, radikal, f r u Helga Larsen, socialdemokrat, f r u Malling- Hauscliultz och fröken Karen Anker- sted, båda höger.
Kvinnorösträtten i Italien.
F r å n Lugano telegraferas att justi- tieminister Sacchi i deputeradekamma- ren framlagt förslag om införande a v politisk röstriitt för kvinnor.
tat den skymf och smuts, som den sven- ska högern genom sin vägran slungat mot deras vita baner.
I N:r 9.
En protest från Landsför- eningen för kvinnans politiska rösträtt.
Omedelbart efter ’ riksdagens behand- ling av kvinnornas rösträttsfråga ut- sände Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt följande protest mot Första kammares avslag på den k. pro- positionen om politisk rösträtt för kvinnor: Sveriges rösträttskrävande kvinnor nedlägga en kraftig protest mot det ytterligare uppskov med den kvinn- liga rösträttsfrågans lösning som fram- tvungits a v Första kammarens mode- rata parti.
Avslaget på den k. propo- sitionen tillika med ytligheieu och den bristande logiken i de framförda skä- len visa ringaktning för kvinnorna och brist på nationell solidaritetskänsla i en för fosterlandet ytterst prövande tid.
Allvaret i de svenska kvinnornas krav framgår nogsamt a v den stora opinionsyttring som 1914 inlämnades till K.
M:t, ävensom a v förmågan att under mer ä n 16 år sammanhålla ett stort antal kvinnor u r alla partier och samhällsklasser i detta ena syfte och med den bilda en högt utvecklad orga- nisation.
Det sammanhang mellan kvinnoröst- rätten och grunderna för Första kam- marens Sammansättning, som det mo- derata partiet velat framkonstruera, bygger på rent godtyckliga förmodan- den, vilka, efter vad som framgår a v 1912 års officiella utredning såväl som av all hittills vunnen erfarenhet, strida mot verkligheten; den politiska rösträt- tens utsträckande till kvinnorna kom- mer efter allt a t t döma icke att nämn- v a r t gynna eller missgynna något par- ti, kan således icke heller tas till före- vändning för krav på kompensation eller utgöra lämpligt föremål för köp- slående partierna emellan.
Uppskovet skapar bitterhet och miss- nöje, missmod och tvivel på det mode- rata partiets goda vilja att behandla frågan från dess egna förutsättningar och med hänsyn endast till vad som ä r för riket bäst och nyttigast.
Det för- svårar därjämte det politiska upplys- ningsarbete som rösträttsorganisatio- nerna önska att snarast möjligt igång- sätta över hela Sverige ocb binder fort- farande alldeles i onödan en avsevärd mängd god och tränad arbetskraft, som på ett mera direkt sätt kunde komma det allmänna till godo.
Landsföreningen f ö r kvinnans poll- tiska rösträtt.
N:R 9 2 pipa bestänimer danceii.
utkommer den 1 och 15 i var niånad.
Redaktör: GURLI HERTZMAX-ERICSON.
Redaktion och Exp.
: 6 Karduansmakaregatan11 Redakrianstid: onsdag och iördag Bi.
$3- ’ 94.
Stort iager a v in.
o. utländska nyheter Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel 8600.
Allm.
tel. 147 29.
Telppramadreee.
Roatratt.
Stockh&lt;; lm i alla slags DAMKAPPOR,DRÄKTER KJOL^ Obs I BestBllningaavdelninp.
Vid uppvisande au medlemskort i F. E P.
R. läninne 5 76 rabatt.
till Flliga bestämda priser.
Kvinnliga önskemål i fråga om yrkesutbildningen.
Med anledning av Kuogl.
31aj:ts pro- position angående upprättande av praktiska ungdomsskolor ha styrelser- na f ö r Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt och Fredrika-Bremer- Förbundet jiimte åtta andra kvinno- Sammanslutningar till Statsutskottet givit uttryck 5t en del synpunkter och önskemål i vad propositionen berör or- ganisationen och ledningen av den kriiinliga iinzrlomens yrkesutbilrlniilg.
Det framhålles i Skri \ - elseR, atf n n r det gäller organiserandet av ledningen för .prliesiindervisnin,rren har clet hiis- liga arhetct på ett hekiagliqt siitt hlivit tillbakasatt, i det a t t iippclraget att in- on1 den hiigsta ledningen av yrkesun- dervisningen representera det husliga arbetet har gjorts till en bisyssla.
Här- igenom riskeras i hög grad utvecklin- gen av iintlervisningen i husligt arbete inom liirlings- och yrkesskolorna samt i nied dem sidoordnade skolformer.
Det enda iindamålsenliga sättet att lösa frå- gan skulle vara att låta den malitpå- liggande och omfattande uppgiften att inom yrkesskolöverst~~elsen represen- tera det husliga arbetet vara en upp- gift för sig, skild från uppgiften a t t inspektera undervisningen i huslig eko- nonii och kvinnlig slöjd i folkskolor, fortsättningsskolor och flick- och sam- skolor, samt att inom yrkesskolöversty- relsen upprättas en kvinnlig ordinarie ledamotsbefattning, vars innehavare bör vara sakkunnig på det husliga ar- betets undervisningsområde.
Även ur en annan synpunkt ä r det behövligt att en kvinna får siite och stimma i iiverstyrelsen.
Det kommer nämligen inom yrkesundervisningen överhuvud att fordras ett siirskilt hän- synstagande till de kvinnliga lärjun- garnas intressen, och f ö r genornföran- det härav ä r det i högsta måtto önsk- vart, att en kviniia sättes i tillfalle att deltaga i SrkesskolOverstSrelsens arbete i iiha berattigad stüiiniiig s o u ovriga leuamoter.
i1ou blir ua behurig att U ~ I - iagu i uehanuiingen a v alla ue ürenuen, vari overat) reiseii fattar bedut och tär salunda g s uusamma tillfallen a t t till- varataga det kvinnliga ut bildiiiiigsin- treabek iuorn yrhesunuervisuiug~ns he- la ouirade, vare sig det galler a t t beto- na uet iiviuniiga sarintresset pä for bä- da konen geruensaiuma ar belsomräden, eller alt verka for att utbiidningsmoj- likheterna b l i tillrackligt uiänga och tiiiriiciiiigt goda inom yrken, som fo- retrüuesvis ha iiviuniiga utovare.
Givet a r emellertid att för att inne- havaren på ett tillfredsställande sätt skall kunna fylla sin uppgift fordras en person med vidsträckta insikter.
A ena sidan kräves sakkunskap i husligt arbete, å den andra kunskap och erfa- renhet angående kvinnornas ställning och verksamhet inom det praktiska yr- keslivet överhuvud samt blick för det kvinnliga yrkesarbetets utvecklings- möjligheter.
1 skrivelsen framhålles det darför, att löneförniånerna för en så kvalificerad kvinna må sättas lika högt som för de övriga ledariiotsbefatt- ningai ’ ria.
ci rider åberopande av ovan antydda skäl hemställa undertecknarna vörd- samt a t t statsutskottet ville föreslå riksdagen att i stället för den av Kungl Maj: t f öres1 agna konsulent befattnin- gen å yrkesskolöverstyrelsens stat för år 1919 uppföres en kvinnlig ordinarie ledamotstj anst.
... ” Ja, så iii clet ofta.
ungdomens Det ä r ett elilatniit exempel, att r i !eva i, vad nå- gon kallat det, ” de lydiga föräldrarnas tidevarv ”.
Behöms e j ledning, iiiidenisiiing i denna A-iktiga fråga?
Och man må ej tiirika, att dylik blindhet iii.
tillfiiinan- des endast bland de s. k. lägre klasser- ila, åli nej, självsvåld och njutnings- lystnad f å r ofta- fria tyglar högre upp, yttermera fiirstärkt genom dåliga ex- empel hos dein, av vilka man hade rätt vänta bättre förstånd.
Bland alla sociala spörsxnål ä r därför uppfostringsfrågan mest brännande.
Hur den borde ordnas för föräldrarnas vidkommande i här berörda riktning ä r svårt att på rak arm fiireslå, dock knnde man ju exempelvis tRiiBa sig, att sam- hällskurser, föreläsningar eller dylilit i psykologi, i läran om iirftliglieteris och rashygienens betgfielse, jiinite ilpp- fostringsllira och allmän barnarård inginge som led i den förberedande fostran.
; arje hnstrii och moder borde f å. l i a n kan htirtill invända, a t t dylikt drager tid och Bostilad, ” det liar ju gått bra fiiriit ”, siiger nian, ” utan nå- gon möclraut ’ uildiiiiig ”.
Men ä r frågan verkligen så liitt ariärdad?
Och har d e t verkligeii g 6 t t s4 bra?
Vad vittnar v i r egen sjun1:ande moral om, och var- på tyder den vansinniga ödeläggelsen runt omkring oss, om ej, a t t niänsk- iiglietens fostran inot dess högsta niål omkligeii gått pS sned.
Skulle dyli !ia ” moderkurser ” cller vad m a n vill Balla dem, kunna allmänt anordnas, sa kan- ske m h g a av samhällets räddningsan- stalter i stället kunde indragas.
Samhällsarbetet för det helas bästa ä r något oändligt gott, men det kan bli ödesdigert nog, om tendensen slår över i riktning att lasta alla bördor och kas- t a all skuld på sanihället.
Det har mer ä n en gång visat sig, att det kollektiva ansvaret resulterat i ingens ansvar.
Den enskilda och främst föräldrar böra ock känna, a t t de, som kallat en männi- ska till livet, i första hand bära ansva- ret för hennes.
fostran, om ä n samhäl- let bör hjälpa henne i detta åliggan- de och träda stödjande emellan, där förmåga eller ekonomiska betingelser saknas.
En annan helig plikt, som kun- de i betydlig grad ” frlirnja hemmens uppfostraregärning ” och som sanzhäl- lcts ansvar kräver, ä r att avlägsna alla onödiga frestelser i form av rusdryc- kers tillhandaiiållande och därmed för- enat nöjesliv.
F å r dyli !it ont alltfort råda i saaihüllet, s k o h nya ungdoms- skaror stupa på dessa stötestenar, och allt fostringsarbete av enskilda och samhället löpa fara att misslyckas.
Det är, som a t t söka länsa vattnet u r en sjunkande båt utan a t t först stoppa till läckan.
Det frågas ibland, vad kvinnorna skola arbeta för, då de få politisk r u m - digliet.
Skola 1-i ej våga tro, att de ta- git lärdom av tidens fasor, så a t t de förstått, att världen behöver högre ide- al och bättre livsrärderi ä n niakt och pengar.
E n lwiiinlig mission av ädlaste!,; alt iir därför att söka med alla till biids ståends medel och med det infly- tande de f å ITerka för att i det nya släktet ingjuta en renare och högre uppfattning av livet och att sålunda genom uppfostran, sed och lag bana väg för mera rätt, sanning och frid på jorden.
så KoSTRATT FOR K U I H N O B - Ii ’ ngdoiiesfostraii - Foråldrafostr an.
Av Elsa Bengtson.
Vid årets riksdag ä r av redaktör v. Koch framfurd en motion a v sarsiiilt ajup inuebord, uen s. k. barnavards- ~uuiioneu.
Da man laser de liomineri- larier, som i olika pressorgan atfolja rwoyuieisen f u r deu behjarlansvürcia tuotioneu, synes det, som om en omstan- uighet kanske ej komiuit till sin fulla L ‘ LLGL.
i \ Aotionären har tydligen tänkt e j en- dast ya Damens v u r d, sarskilt den fysi- ska, hur viiitig uenua an ar, utan Liar furviaso silitat djupare, namligen till eu hela vareisen oLuSattanue pxtrma.
uarom vittnar foijauue passus i motio- uen: ‘ hj heller har man beaKtat, a t t uet a r behuviigt hoja barnavarueri i sin helhel.
1noLu varJe Sariih~lle genonl upp- 14 bungsveriisauhet och genom stod ziier eventuellt sliapaude av säuana in-, i i ~ ~ t i ~ u som e r, Iriiuija hemmens upp- tosLraregdriiiug. ” basom auoruningür 1111 s t m ior fostran uzmnas barniiru b- uor, a r ~ e t s s t u g u r, iiinuergarteil m. i ~ uch harom - uet seiiare - a r natur- iigLvis ej annat a n gott a t t saga, allt 3auant behuves mer un väl.
men det anura momentet, ” eventuellt s h a p u u e av sauana institutioner, soni i r ~ m j a hemmets upyfostraregariiing ”, teuer osokt tanken till en brist i vära 3ociaia s u a v a n w n.
h e t ä r en brist, m u ror jur; t grundvalen i all fostran, i uet a t t ue blivanue foraldrarna ytterst saiian fa iiapon förbereaelse for sitt viaiiga kall, som dock ur,det mest an- jvarsfulla livet kan bjuda: a t t dana: l u t e t s framtid.
Lia det galler verklig fostran och karaktärsdaning, kunna j u tomrnunala och statliga institutioner, l u r ypperliga de ä n äro, e j bli annat än stod och kryckor s. a. s. palliativ i vissa fall, ty tankesutt och vanor skapas i de) jdiiifurligt flesta fallen i hemmet, hos furaidrarmi.
Man har visserligen exexn- pel, då skolan eller någon stark person- ighet haft större inflytande hos de unga, men detta ä r undantagen.
Då föräldrarna sålunda i regel äro ie egentligen fostrande, behöva de Eramför andra ledning och insikter i lenna sin gärning, ty uppfostringskon- sten ä r i allmänhet ej medfödd.
Det iinns visserligen en och annan född pe- lagog, nien ofta g å r hela fostran, som let faller sig, utan bestämt mål och d a r a principer.
Resultatet blir även lärefter.
E t t rationellt sätt a t t ” främja hem- nens uppf0straregärning ” synes därför Yara a t t gä till grunden med saken, qiva flidtr och mödrar ett begrepp om vikten och ansvaret i att fostra en nännislrovarelse samt några riktlinjer För en sådan giirning.
Det gäller fram- För allt a t t göra ansvarskänslan stark) ch levande, lära dem fatta, att barnen iro till ej endast för sin egen .eller fa- niljens skull, uhii det gäller att rusta iem för a t t - om ä n i ringa mån - göra, iist;: i ~ i i j i i g a insats i släktets utvecli- ing Xed ett dylikt evighetsperspek-, iv följer en kraftig uppfordran a t t L - B c JOHN V a w ä r c n fostra iingdonien i a n s r a r mot och f ö r livet.
Då den iidle människovännen, gods- ägaren Abrahanison å Nääs ville lära Sveriges barn att genom slöjd öva nyt- tigt kroppsarbete, anordnade han kur- ber i iininet för dem, som skiille nnder- visa barnen, lärarekåren.
Varför ej handla på samma siitt, då det gäller dem, som handhava den allmänna upp- fostran?
Det har länge tillämpats på dein, som i skolorna ta hand om barnen åtskilliga timmar o m dagen, kunde det ej utstriickas, 5tminstone i någon inån, Aven till försldrarna, soiii från början skola leda dem, äro mera förtroliga med dem, och som i livets alla förhål- landen, i sorg och glädje, med- och mot- gång, ha så olindligt rika tillfällen att inverka å de ungas känslor, tanke- och viljeriktning.
Då en ung flicka skall t r l d a i äktenskap, genomgir hon i åt- minstone många fall s. li.
hushållskurs,.
f å r lära sig matlagning, sömnad m. m.
Detta med all rätt, men för hennes all ra största uppgift, moderskallet, upp- fostringskonsten, står hon ofta sorgligt främmancle.
Diiri har hon ej fått nå- gon undervisning.
Och dock ä r detta det viktigaste a v allt, det rör i sin mån sliiktets framtid, dess fi-siska och and- liga utveckling, f ö r vilken allt annat endast ä r medel.
Uppfostringsfrågan har i senare tid blivit mer än vanligt aktuell.
&amp; lan ta- l a r om ungdomens förvildning och brottslighet, och det ä r tyvärr sant.
Det ä r också sant, att kriget och allt det onda det dragit med sig äro bidragan- de orsaker till det sorgliga förhållan- det, men grunden ligger nog djupare iiii så.
Tidsläget har endast visat, vad slapphet och ansvarslöshet i uppfost- ran kan leda till under prövande för- hLllanden.
Kraften a t t stå emot fres- tclser bör kornma inifrån, grundad på plikt- och ansvarskänsla, men de unga fostras i allmiinhet ej i den riktningen.
Forna tiders stränga regemente har i våra dagar efterträtts av en flathet och eftergift för de ungas nöjes- och iijut- ningslystnad, som ä r rent bekl “ ainman- de.
Den, som i likhet med undertecknad flera år silttit i en barnavårdsnämnd, h a r erfarenhet härav.
J a g vill nämna endast ett exempel, men ett typiskt.
E n liten 11-åring stod inför nämnden, tilltalad för att flera gånger ha stulit skrot och försålt.
Påordförandens fråga, vartill han använt pengarna, kom det i dylika fall vanliga svaret: ” J a g köpte cigarretter och gick på bio. ” Då inföll modern gråtande: ” J a g förstår ej, var- för han skulle stjäla för att f % g % p å bio, ty om j a g ock ska t a den sista slant jag har, så ger j a g honom åtminstone två gånger i veckan pengar a t t gå på bio, det där, som ä r ett sådant fördärv Nya landvinningar.
för ungdomen. ’ ’ N ä r ordföranden på- Efter föredrag av fröken %mma visade henne det inkonsekventa i att ge gossen pengar till sådant, som hon an- Aiilin h a r en ny F. K.
P.
R. bildats i såg fördärvligt, svarade hon helt för- Hagfors, Värinland, ined frölien A. vånad: ” Ja, men han vill j u gå, och då Borlind som ordförande.
I Skåne har tilllronmiit en filial, Djernum, efter fö- Sverige8 äldsta, Latörsta o, bäsi redrag av f r u Gurli I-lertzman-Ericson.
Filialen lyder under Kristianstads F. renommerade upeeialaiiär i I&lt;.
P.
K. och har till ombud f r u Jose- fina Cervin.
-- LOFGEEN &amp; CiO
N:R 9 B Ö S T R Ä T T FÖB K Y I N N O B 3 omas r s trättsfrå Högern vägrar att erkänna den som ett rättfärdighetskrav.
Den 24 april lades koiistitntioiisut- rar m o t deiisanima, soin framkommit från skottets utlåtande över den k. proposi- .ögerhBll rörande fulimaktsröstningen och tionen om rösträtt f ö r kvinnor på kaiii- råii socialdemokrateriia mot orättrisan skall falla pit man- a i t hi:struii ramas bord.
Ctsltoltsmajoriteten till- styrkte regeringsförslaget med ett till- iieiis ~eniiiiigstreclr.
I fr8ga om minimi- lägg, som s i d l e trygga makars riitt rillkorcii för kvinnans rösträtt står vän- a t t på landsbygden öva rösträtt för; tern inom utskottet dock enig.
Högerns rarandra, meii hriiivisade till vallagen principskäl h a alldeles lämnats u r räkiiin- de närmare bcstiimmelserna om linr: ' en och icke upptagits i reservanternas nio- Lirering, och %ärav drog j iistitierninisterii detta s k d i e gå till.
BIajoriteten utgjordes av utskottets Ii- leii s1l; tsatsen a t t det är kvinnorösträttrns berala ocli socialdemokratislia leclarrö- riinner, som r a e r v e r a t sig ocli fordra r i - ter, men även niellan dessa förelåg den) are utrcdiiing.
Det ä r dock ett nedslående i~eningssliilja1; tighctcn att socialdemo- Faktum a t t de underkänt den utredning, SOIU kraterna reserverat sig mot den före- i propositioncn framlagts för riksclagcu, slagiia bestäniinelseii at t gift lcviiina, och hiirernot inlade talarcn en bestämd gen- soni e j vnnnit boskillnad eller lieniskill- saga.
I själva rcrlict finns det inte längre nad, fijrlorat sin röstriitt, om hennes r,Ggüt a t t reda.
iit.
Fordrar högern utred- iiir; g a v kvinnorösträttens wrltiiingar i de man faller f ö r koiikurs- eller utskylds- liindcr, d ä r den Illivit infiird, är detta nilgot strecket.
\ niii 1,illhör dc olika politiska partierna a t t Ciskottets samtliga högerledamöter iitreda och inte liiiilgl.
maj:ts regering.
Hö- hade reserrerat sig och hiiiivisade be- Perresi:rviiiitcrila hade vidare ansett a t t träffancle den principiella sidan av frå- 1.
\ T _. o1 .oslriittsf ' rigan '.
iiii!
iekc bijr ses isolerad gan till konslitutiorisuts1; ottcts utl ' t an- i; tan i snruhaiid iiicd andra författningsir&amp;- de vid 1917 års riksdag.
De frainliöllo gor, och justitieiiiiiiistcrn undrade o111 han särskilt att de inoiiient, rörande villra fic !i biltrahtn dciiiis Ii~invisriing SOIII en gc- utskottet då krlivde 1iiirmai.e iitrediiing, noiii~ripandc reform av utskyldsstrccken.
icke erhållit iiågoii shlaii iitaii alltjiimt .fiit,j.
Get anfiirda akiilct var nog endast cn Iivarstodo oiitrcdda.
\ ' itlare franiliöllos fi) reyii ii d n i: i .q för att f i f rB gaii II ppsli j II t e13.
iiieni !i~ssl; il.ial~tigli~ter~i~ iiicllaii u f - Tkt fiiiiis eiiiellertitl ci.kiinnanclcn ocli ut-.
soni iiiUstc infrias, och en sddan skottets liberala och socialcleniolirüli- [: ', ihtciscr, ska ledaniötcr och uttalades farhågor ii r i 9 M firs r i l i s d n p ~ slirivelce angående iit- fiir at1 iclie frågan o m iikta m a l a r s recliiiii: a v Itrinnoriias rijstriittsfriga.
Dct rätt att i x-issa fall iitiivn röstriitt filr liar aldrig varit T-anligt a t t Första kairima- 1.araiiclrn skiille likas på ett tillfreds- rc:i hcs !n ?at cii i:trccliiiiig iitan a t t gilla stiillende siitt.
Sliiiligeii betonades a t t andra bet&gt;-r~elsefiilia f rågor rcrande djirpg3ende fiiriiridringar i \ - årt repre- sentationssliicli fiirelåpe, fråii vilka den Itriiinliga röstriittsfrsgaii icke bor- tpr \ - i soni iiiiiii till (arkärit deni, ilicii iiC1i:t deni soiii pol itislia fcrmyndarc. "
Bcliand- de scs isolerad.
Lördagen den 27 april beliaiidlades liiigcii a r Ir:-innnns riisträtt lir risscrligcn frågan i rilwlagcn.
Ett stort m t a l röst- för~diiij !iliaiidc för kvinnorna s j ä l r a, incn ~ättsliviiiiior, sBrii1 f r å n hiiriidstadeii:; i i n i i iiicr för iiiiiiincii, soin crkäniia riitts- som från landsorten, voro samlade pB p r i i i v i i w n, ineri i framtiden r ä n t a sig att I debattrri riksdagens liiktare, Tarifråii d e för 1,i:niin ocltra p:i riitts1i::rrriet.
något iniriclre iin ett år tillbaka f i n g o i312: inga \ - d5r:traride jiistiliciiiiriistcrri or- höra domen ö r e r sin fråga arkiiii- salteri rarfiir liiigerri sade nej.
A r dcri nu iias.
On1 fjolårets del-iatt I i a r a I i t ~ r i ~ e - irniii1; oiiitia anhlillaii o111 uppskov icke niir- rades av e n viqs sla111) ltet ocli lilinöjd- iiia ' t avi-cdd: itt i iitrctlningcii f b ltonstate- het &lt;iver hela linjen, lniide inaii iliir-], at oin ett tillräc !Jigt antal liviniior kom- emot i å r koilstatera cii stiirre lival %:tig- nia: &gt;tt i+tn m e d IiiigcriiP Jiistitieniinistcin het, v-iinstern drog iiied mera harm ocli nr-ciri !nrle sitt anförande mccl en öppcn fr5- en skarpare arsenal i hiirnad fiir kvin- g n om !iiigerii vill 1) ctriiila de demoltratislia nornas riittighetci., soni på ett E &amp; be- riigariia.
ci !cr o m tlcn ii drövligt s i i l t IiringsliIiras av en kort- kaka.
Vijja y i saiiiliiil!
synt Ii ii germ a3 ori t e t.
Det p ri i?
e i pi el 1 a icke IJiirja liiiiipligarc ä n genom a t t ge ?iii.~ernioistKiidet mot Iii-iiiiiaii~ pnli ?i- h.iniiornn Jeras riistriilt.
111.
2 '.
dlriitser (I i.)
, som företiiidde deii ska riistrstt, som inan under förra året: n i i t i l i r e r n d c i:~) pfattriirigcri o m lieiii ocli rtktriiitsdebaft hade griiii6zrl niilcd- !iing t r o x-ara lmitrt.
reste sig ilii ned s t a t som tx- ?L ofiirciilign begrepp, frniiiliiill i sitt nrii ' örnriclc k~irl (~li (!lis stora 1) ctydelre i förnsad styrka.
Tidens rea1; tioiiiira s:,iiiliiillsli:.ct och kvinnan soul dess för- strihmiinpzr befiista högerii i dess iitiiiistn rcpresciitarit.
Iltt tal.
tydligen iclx l a m p niot iitvecltliii~en och framåt- t ii1vrk~iiiclc statslivct några iittryclc för k ä i - sliridaiidet.
och hrr Hjiiriie och Clason iekrii, ~, i i &amp; g haii li \ - iririans plats r a r a i tvekade icke att d e l i r ~ t e r a sitt priiici- heiiiiiict, diir kiii.iel&lt;cn bör T-ara rbdande.
1 pirila ntotztkiid mot livinnoriistriittcn, politiken k a n kiiiisloliret, utinynna i de {Mot denna benhårda I i o r i ~ e r ~ a t i s föllo m soni iir iiiotsatseii till I; iirlcl:cri, och dct y i l l c v-iinstertalarnas argument ocli 7-iidjan- lian licrara kviiinnri ifr5n.
Da Kristns rlcss.
c h soin 13n:) imnrslng mot cii jlirnport, iitoili tagit arsl %iitl f r h 1iviiirioriistiiittc.r Hiircrn ?.illc iiitc och v a r diirfiir oemnt- Zelioiii att välja 1 2 manliga disci1) lar oci.
taglig för alla skäl.
Efter en debatt i n t c Ii5.lftcri al- vardrra s !a::ct, arisRg tal som varade f r å n l-tiden till Bl.
6 e. ni .. det r a r a i i i d krist !ir syii övcreridiiiil.
avslon ocksfi Första Iianiimren kviiino- iiiniidc att tagli avstånd frnn kviiiiiornas rGstrii?
: cii inr (1 62 r; ister mot 36.
Bndra c !cltagaiide i saiuliiillslirct.
Bamniarciis principiella I) ifall till rege- Hr, 3 I c i) ~ w k i w ~ (i.)
r framdrog dc skäl, s o n ringens rij.trlittspropositioii ga1-s med p5 siii tid förchiiros niot Iivinnans i n y n d i p 120 röster mot 49.
Senare antog kam- 1irtsLIder.
Sn::iiiia argument och sanini2 mareii det i deii socialdemokratislia re- fnrlihgor pri~s !cras iiii som 65. cliiirii inän.
servationen framförda förslaget o m at1 n c n pA deii liden hade starkare siiiil för sii: (15 iiiistal ' gifta kvinnor icke för sin röstriitt skol; bctiiiil; sai !ihct, &lt; ~ t i i o d ~: I&lt;viniiorna ~ och de?
:: pliriiini vara beroende av oni deras iiiiin falla ~ i c s l ~ i t n i i d 1 c ~ ~ ö i.
d 1ieiii:iict iil-cn hriiiineris kvinnor iiro ILII.
för konkurs- och iitsliyldsstreclcen ellei till.
&gt; !,ii ej.
Det sistnämnda besliitet fattades mcra i lika stort lir !rov av rösträttcii soir de ~jiii.
: riirsörjaiidc, {y tlct ür liiiciiiiidrariiz med G5 röster mot 4G.
1 FORSTA IIAhIMAREK inleddes debattcii av jiistificnniiiistei.
: i mel; ett anförande, som han förut hållit i Andra kammaren, och som i sina huvuddrag for.
inades till en liritilr av högerrcservationei.
inom konstitutionsutslrottet.
Han rriiiradc om själva propositionen och de inväudnin itari i stället velat medverka till dess lös-, - (rlixtiiilict och vad det egentligen ä r soiii i v g ö r cm som skall ha rösträtt eller inte?
iiiig.
Sedan talaren iippehitllit s i g vid full- iiaktsröstiiiiigen oeh utskyldsstrccket, d i i - iiundrntuseiitals kyiunor g å i släpgöra ack haii inctl a t t uttala det förkastliga i iilaiiför hemmet och lia varken h a f t tillfälle Lft Första liaininaren s t å r liindraiide i vä-: Iler i-ucjlipliet a t t sprida r ä r m e omkring: eii f ö r cn reform, som folkrnajoritcten ut- sig.
Det verkliga skälet bakom högerns ar- nlat sig för.
Det cnda högern lian åstad-: unicrit ä r helt enkelt.
att den ene iir iiian coninia genorii sin vägran är en kort tids x l i 2en andra livirlna.
Han betraktas 6011l ippslio \ T, nien det fåfänga inotståndet frain- l e t litissta, allts &amp; är hon något lägre.
Sa- rallar en bitterhet, som a !strar split och lareii arslutade sitt anförande med a t t aii- &gt; l u t a sig till den ståndpunkten att inga: pli t tri ng.
JIr Boberg (11.)
förstod fnllkoinligt de be- jtrccli i å gälla r i d kvinnans iitövande a v: 5vadc och liniiniga kvinnornas misslynt- Icri politiska rösträtten.
!i-t iiver a t t v a r a utcsl ängda.
fr8n iuodhor- Herr Clason (h.)
skärskådade jiistiticiiii- iarriitten, men h a n arisag intr tiden lämp- iiisterns anförande och dekreterade sig soni ig f ö r dess genomförande.
Kvinnorna iiga principiell motst5ndarc till kvinnoröstriit- i i i dcssiitoiii ett ~ i i ~ c l i e stort t inflytande på ten.
I likhet nied herr I-fjäriie betraktado iiänneii: ocli talaren vore visst övertygad lian int i: rösträtten som eii allmänmänsklig riittighet, iitan soni cii funktion i statens, iii a t t Itviiinorna geiiom männen i riltsda- ren sliiille kunna €5 sina intresscn beraka- ijiinst.
Talaren ansag vidare a t t kviiinaiis lc.
Ef ' ter a t t lin citerat I~araiiicllsdeviscr niäniiiskovärde ingalunda.
lider ar z t t hon; ?ii franska tänkare kom h e r r Boberg till icke liar rösträtt, och deii allmänna folk- 1c.t resultatet a t t kvinnaii inte alls behöver iiiiinningen i denna f r å g a karalitäriücrade rara iitestürysrl därför att 11011 inte är s5-u- !iiiii soni ljnm.
Den är ingalunda någoii IivsfrAga f ö r v &amp; r t folk och högern sliiilk ig.
Hela tiden E r i gungning ocli a t t i en; &amp; hetsig lid indraga kvinziorna i den poli- icke Vara värd någon aktning, oin den icke, i ~ l i a striden ai:siig tal.
mycket farligt.
Vi handlade efter sin övertygelse.
.öra vara stilla och bida en liignarc tid.
Hcrr wo ?t Zweigbergk (1.)
aiisdg a t t der?
ikbt var visscrligcii bittert a t t bcliöva i i t e - i (; ili stiiderat rösträttsdobatten förra året jtiiiixa &lt; !e kloka och begåsarle lirinnorna.
och rcscrratioiieii i å r knappast iiingre linii sa borde kiiiina förstå h r r Bobcrgs (r o p &amp; liljgerns principiella motstånd.
Frå- glieter och dlirar 1Bta trösta sig.
r a i i giillcr endast när den skall bevilja, tt licrr H j 6 r i 1 e (11.)
blev det förbcli8llet liviniiorösträtten.
Dagens debatt liar emel- !1 Iiisa den egeiit !iga bcgravningsritualcn vclat framtvinga taiilicn att represeii- i-cr 1; viiiiiioriisträtteri.
IIan inleddc sitt taiiterlin f ö r dctta iitd8da släkte, d c priiici- iiitjraiiclc iiicd a t t betona a t t ban icke iii- piella iiiotståiidarna, rerkligcii finnas k r a r.
, iiiilitle i högerns reservation, ehuru han 7 ' alnicri iipptog därefter till beliandliiig de \ .rliatl&lt;: avslag p &amp; prollositionen i dess när- fürcgåciide högertalarnas argument och ~ å - i-araiitlc liigc.
Xcscr~-antcrna medge niimii- visade deras ohållbarhet.
Till sliit frainhöil rcn alt de cftcr en ny utrediiirig sknllc bc- tnlareii den energi och den vlirdigliet.
kvi ti- r - j l j a liviiiiioriia rösträtt, men mot detta norna Sidagalagt iirider 1taiupcII f ö r sina uppreste sic talnwii såväl ur teoretisk som iiirdborgerliga riittiglieter.
Det är få ar- I) raktisli s y n p u n l ~ t.
Det fiircföll honom I~r-tsoniråcl~n, där lirinnorria icke utföra d t ic.ni on1 reservai; tPriia ur de grundliga u t - vcrliligt ocli betydande arbete, och det är icdiiiiigar, Forn redan vrrliställts och av den kl-innorcia, soni f5tt bära den största tyiigr- rililialtign littrratur, soni finns pit omradet, dcii a r lirigcts och dyrtidens hördor.
Dat, Iiiilic haft tid på sig a t t komma till en br- skiillc vara r t t drag av politisk Itlokhet, alt itiiiiid iippfat.tniiig, så a t t dc kiinde y t t r a fijrläna beharidlingeii av kx-innans rösträtt s i g f ö r cllcr cinot f r å g a n.
Iiivänduingen cii generositeicns prägel.
: iii.
skeii a v a t t v a r a en undskyllan och Herr Elcnzm (Ii.)
orh h e r r von Geijer (II.)
vrrk:ir försvagandc I &amp; 1; nniinarens anseeii- nnsågo inga skiil föreligga, som kuiidc mo- dr. Att iiiider niivarandc iipprörda tider tivera högern att.
r i d denna riksdag uppgi ' rr:iiiil; lg~a ett fijrsla:: om kvinnorösträtt sitt inotctåud och sedan Iirrr wma Koch (1.)
I; nrnl; tiirisci.; itl&lt;?
talaren som ansvarslöst, franiiibllit fiirödinjuiiclsen f ö r XTårt fo1E a t t ocli kriiinoriias iiitälskan kunde inte för- iilestiinga kvinnorna från dcras rättiglicter i i i 5 horioin att g b deras k r a v till mötes.
En- och skar1:t klandrat hijgero f ö r dess osylii-!
igt liniis f; irinena.ndc var inotståndet r i s - 1iatisl; a iiiiilaiiflykter, iivcrlänlnadcs ordet å t wr1i:rcii Iio~&gt;plijst, icke p a griind ar röst- s / o f s: ~ z i i i i s t e r i z, soiii i ett långt och forinfull- ravcts flirniiftseiiliqbct iitan 115 g r n n J äiidat znförandc fr:iiiifilrdc livinnorösträt- iid~lscriias iitrcclcling, nicn man mås- tcns rättvisa krav.
Talaren iiininade först,: c i det.
liiiigst:?
Eiirdriija en såtlan utrrcli- CI: resiiiii6 av li \ innorösträttsirågans nt- o t s t h d c t, lim sin griiiid, icke i iiii- verltliiig i riksdagen och frainhöll a t t hö- njxr om kvinnans i:atiir ocli be- gern flera gångcr erkänt det berättigade i eller dessas iiirerltaii 1 6 d c poli- 1., I.
: i \.
ct.
Dc niivarande anniärkningarna mot tiska partierna.
utan i liclt andra faktorer.
deii av rcgeriiigeii fraiiilagda propositionen l k ~ ~ i i i o i 5tiijiitcr u Briniiaii redan iiicdclbar i fragaii f a n n statsministern orimliga och po !itisli rtisiiiitt till Fiirsta Itniiiinaroii.
Mot- l::iraktäriscrade dciii som undanflykter.
Un- iid i att valiiianskårcii der drlxttcriia i rilisdagen liar iiian fråii en av röstriitten iirrri vila sidan alltid franihåiiit a t t itviiinornas digtris, och ärcn till riislr (ittsErSiga ä r e n rättiärdighctssak.
f r h sliada, sl,ull (&gt; fiirdnh1) lns.
0111 riisträltalrra- deii andra liar det nied samma styrka beto- 1-d vow riittvist, s !iiill&lt;~ tniarcn doclc böja nats a t t rikets nytta bör r a r a det enda av- !sig fiir rlrt.
mrii S A 5 r dct irltr.
Riktriit- giiraiirlv, incn det k a n iiiider ntvecklingeii liz plikt iii01 stalcii or11 iii-: iv stora probleiii koniina en tidpunkt, cl ?t ' ~ c n riitt.
I T n t l c d c i i hlirjt tilldclnii i i i n i!
n c i i c !ct.
~ n n i iniingden betraktar soin rättvist, mm s8dari och iclic soin c n lrctiiiiz.
blir t.5 l !rtydelseiiillt a t t inan iiiliste godta- a n d c plikt.
d?
~ lindc lt \ - i1ii !nriia I i n f t sliiil n i t: t::i ?ii s å d a n isli3clniiig.
Utvecklingeil aLv: " l) rropn siii n riit t i plictrr.
Rilmlagspolif iken tlri ckoiiomislta sniiiliiillslivet liar i gruiid lir ickr licllcr saniliül !sli \ - cts r x n t l i r n clrir- rci-oliitioiicrat li \ Tiriiiaiis ställning, ocii kviri- Irrafl, ocli talarcri ansåg rlrt r a r a ltriiiiian iioröstriitteii är iiiiiiirra icke blott eii riit 1- vllrdigarc a t t 1) eltiimpa s a d a n a cillfarclscr f; iidighctssal;, ntan ctt statsintressr.
Niir iiii att slrii .. - a cftfti.
ils~lal&lt;tiglirt i dc politis- 1.: innorna överallt s t 2 r i d männens sida, I; n ~, l r i (l ~ r i i x.
sdv,l i Iieniniet snm p å arbetsinarknadeii 7 1 ~ C ~) i.
s s » ~ ts.)
stiilidc i !iic.
; li.iis: ii,:iiiiiicii!
ndi i d e t offentligii l i r e t, d i är det orini- i (' 11 ii::rt siffcibcl~ * snir,g.
T ' iiimcii ocli solske.
ligt att t r c k a om dc svciislta kvinnorna ä r o iict i liriiiiiirt, blir l i c l i n i i t?
l a ~ iii (?d all den iiioxiia f ö r sin röstriitt ellrr ej.
IIiigern liar ics !ie !it det a v åId&lt;.r h i i i - r r, i i i c ~ i slatisti- alltid i frriga om krinriorGstriitteii begag- s:,iii i '? &amp; käiiipa emot dyrtidens tr3-cli.
Tala 1;; ~ yisnr iiil ii \ - ci.
3iOfl,O90 Itviiinnr i ~ l d e n nat s i z a v uppskovets politik och h a r dgr- I T I I ansåg vidare a t t om liö~crrcsorvniltci~~ X - - c &gt; O $ 1.
icke i i r o r i rta.
Y n i i skiille I t u i i l i n fiir alltid av ett.
eller annat skäl funiiit d c i i ii: !s nieiiiiin inois:.arnr iiinjoritrlo:is stiiin.
t i o att c1c s \ - ci !~ !in kviniioriia alltid iirc tidpiiiikt oläinplig, d A fr3gan framförts, niii?, (i5 1 1: ~ frågan iios högcr:i glrtt till.
Iiiigii:i !l~~ ocli st:j iiiiclcr cii i ~ ~ i.li~Vd&lt;l, a ~ s ii~eri nicn iiär koriinier tlcii tid, då den g r lämp- ljak3.
Trots tids !ägrts allvar anse de liiia~i.
s:L ä r iiigaliinda fallet, oali det antal soiii lig a t t lösas?
jiah!
i ' r3gaii vara viird a t t nl1v:irlipt~ (h y f.
s i i r j v r f ö r s i c siälva iir s t a t t i tillviixt.
Ta.
Sedaii statsmiiiistisi.ii frainhåiiit de 1aii:d- tas, 1 x 1 1 1i:idr de Iiyst dvt.
iiiiiista inticsst laren !ranist:ill (le den frAg:iii v a r aitsliill~ \ iiiiiingar ocli franistca, som kviünoiösträt- för (len, skiillc de iiitc kallat den oantaglig i!
: ideii ligger iiiellaii iiiniiiiens ocli Irvinnaiic tcii gjort i det iiniga Eiiropa, förkla-
X Ö S T R Ä T T FÖB KYINiSiOR 4 ~ Elegant kemlskt tvattad och prllssad bllr Eder kostym, klänning, kappa eller överrock, om densamma inskndee tfl1 Orgryte - - Kemiska Tvätt- &amp; Färgeri R.
E. GaTEBORG rade h a n att detta hade sin griind i den tidsålder, i vilken v i leva och som nödvän- digt måste tillgodogöra sig alla samhällets krafter.
När de stora prövningarna k o n m a, då räcker det icke till med b a r a m " annen, utan d å måste krinnorna dela deras arbete, deras lidanden och deras prövningar.
Ta- laren redogjorde för den tåliga, energisira och hjältemodiga kamp, som kvinnorna bak- om fronterna fört och som icke står män- nens efter i f r å g a om tysta hjältedåd.
Statsministern ansåg det ickc för någori tillfällighet a t t motståndet mot den lrvinnli ga rösträtten i v å r t land skärpts iinder den senaste tiden.
Även detta skulle i i-iss mån Iiunna sägas v a r a e n reflex f r å n den anda, vilken nu triumfcrar på Eiiropas slagfält.
Denna a n d a h a r man f r å n högerhåll karak- tiiriscrat som maskulin, och det är den, som hävdat a t t statens id6 är sådan a t t den en- dast bör uppbäras av miiii.
Detta betrakta- de emellertid talaren som en blodig föro- lämpning mot de krinnor, som i de krigfö- rande länderna kämpat bakom fronterna och även mot Sveriges kvinnor, som i hem- men kämpat mot dyrtid och nöd.
I stället för missbruken av ordcn manlig och kvinn- lig, ville talaren ställa ordet mänskligliet, t y det ä r p5 dc ideer, som innesliitas i ordet iiiiinsklighet de n y a sainhiillena måste bsg- gas och där skola män och kvinnor mötas i det gemensamma arbetet.
Statsministern avslutade sitt kraftiga anförande mcd: lo i; vertygande orden, a t t om Första kanima- ren ville g 5 med på kvinnorösträtten nii, niir det psykologiska ögoribliekct r a r inne, d å skulle detta icke blott lända till landets Iiista, u t a n mycket misstroende och myc- ken bitterhet skiille undanrödjas och högern skulle icke behöva å n g r a sin generositet.
H e r r Sumrtz (h.)
förklarade sig icke r a r a principiell motståndare till kvinnorösträt- t m, men fann det omöjligt a t t bifalla für- slaget sådant det fiirelåg.
Han k r ä ~ d e pn högre åldersgräns för livinnan ä n för nian- nen, icke endast i början, u t a n även i fort- sättningen.
Talaren fann inte hellcr att det brådskade med kvinnorösträttsfrågan, och ansåg a t t man bör icke lösa så utomordent- ligt viktiga frågor iindcr tillfälliga känslo- stimningar.
Krinnoröstriitten hör visscrli- gen inte nödvändigt samman med Bvriga fikfattningsfrågor, men det r o r e förmånligt a t t kunna lösa dem samtidigt.
H e r r Trugger (h.)
instämde med den före- gående talaren.
Han hade själv vid flera tillfällen konstaterat sin anslutning till krinnorösträtten, men h a n ville ingalundat iitstriicka den till samma omfattning som don manliga rösträtten.
A r e n han rille ha åldersstreeliet en gång f ö r alla fastslaget.
Talaren hävdade ocksa Irammareiis griind- lagsenliga r ä t t att motsätta sig en reform som den icke godkände.
Efter några repli- ker till statsministern och herr Mannhei- mer fastslog herr Trygger a t t fijre rättvi- san å t individen måste man sätta rättfär- digheten mot sqnhället och dess intressen.
Efter ytterligare några repliker mellan statsministern och h e r r Trygger förklarades dcbatten avslutad.
I AFDRA KAMMAREN inleddes debatten a r justitieministern, vars anförande redan refererats.
Därefter talade h e r r Larsson i Västerås (s.
), som särskilt nppehöll sig vid den soci- aldemokratiska reservationen.
Socialdemo- kraterna ville icke vara med om att för kvinnorna tillskapa ett n y t t streck.
Hela vänstern stod emellertid enig i huvudfrå- gan, att kvinnorna skola ha rösträtt.
Ta- laren vände sig mot högerns yrkande p å yt- terligare utred.iing och framhöll att en dy- lik icke skulle kunna ge något för högern tillfredsställande resultat utan endast tjäna till att medföra uppskov.
För hela vänstern ligger f r å g a n så, att kvinnorna skola lik- ställas med männen, vilket p a r t i som än kommer a t t vinna därpå.
Talaren slutade med att uppläsa den resolution, Rom fattats ~~ - ~.
~~~ N:R 9 ~~ av 206 E '.
K.
P.
K. landet r u n t och som ti !i- ställts konstitutionsutskottet.
H e r r Iiildebroad (h.)
erkände a t t man iii- om högern hyste allvarliga farh8gor för Itvinnorösträtten, därför a t t den skulle yt- terligare förstärka den ointresserade och okiinniga delen av valinanslråreii.
Talaren påstod a t t det inom ailmogekrctsar h a r upp- viixit ett allt starkarc motstånd mot livin- riaröstriitten.
Han vände sig dlirefter sär- skilt inot bes ?iiiiiinelscn a t t makar ptE Iandc- bygden skola ä g a r ä t t att f ö r varandra ut- öva rösträtt, da h a n ansåg a t t iiveii i stii- dcrna krinde givas förhållauden, som liär- \ - idlag liknade landsliygdeiis.
Vårt partis stSllning, sliitade talaren, måste helt ocli hållet bli bcrcende a v en bliyandc utred- iiing, och t1äre:; t det kan visas a t t rikets väl fordrar k \ innorösträtten, skall ~älterligeii itlie högern motsätta sig densamma.
H e r r Z W Sneidern ~ (i.)
erinrade om a t t den Lindmanska regeringen Lir 1907 yttrat att krai-et på röstriitt Lit kvinnor iir " en yttring av sjiilva tidsaiidan " med mera dylikt.
DA var löftenas tid, men niir den begärda iit- redniiiger?
slutförts och 1912 Ars proposition f i aiiilagts, fann nian tidrii inne a t t återtarra de givna löftena.
Talaren sliitadt?
nietl att vttala den förhoppningen a t t hesiiiningcnc rikt (ock till sist skulle göra sig gällande Ii os h ?i ge r n.
Herr Hallen (s.)
betonade a t t det fnxtislrt iir rädsla, som ligger bakom högcriis mot- stånd mot kvinnoriisträtten.
Xaii vill inte sllippa fixin iiya valmatisgrupper, s o m nian lian befara komnia a.tt sldla sig: ~å inot dariias sida, niir det gäller dc dcnio !ira id6criias stri (1 mot det samliällssliick, soin 5stndlrominit dct niivaraiide eliindet i värl- cicii.
i i e r r LiiicInicrn (h.)
gjorde sig till tolk för statsnyttans princii, och förklaradc sig icke I.:iiniia godkänna en reform endast på griind a v dess iiittrisa.
Det ä r icke till nytta Eiir staten a t t draga i n kvinnorna i det poli- tiska liret, framhöll talaren, t,y lir ii in an^ förniinista uppgift ligger i lieniinet.
Vidare h a r frågan ickc det intresse i landct eller bland lirinnorna själra, som maii vill vin- dicera fram.
Herr T ' entltv-sfröm (s.-r.)
Iiiiviada gentc- mot Iierr Lindman a t t Iandshpgtlens livin- rior ä r o synnerligen intresceradc fiir röct- rättsfrdgaii.
Talaren saclc s i g dela h c r r Lindmans lipplattning a t t kvinnornas \ - erlt- liga iippgift iir inom ' hemmet, men skola de kiiniin riitt värna hemmets intressen, niåstc de ocksb ha medinflytande över iagst,iftnin- gen.
ITerr RöYng (I.)
vändc sig särskilt mot herr Lindman och förklarade sig anse a t t om kvinnorna komme mcd i den politiska agi- tationen, skiillc dcnna därigenom föras iipp pLi ett högre plan.
Även i Korgc och Dan- mark hade man sagt a t t kvinnorna e.i själ- va önsliado rösträtt., men det hadc dock t. ex. vid de scriastc valcn i Danmark visat s i g a t t genomsnittsproconten av antalet delta- gare v a r vida högre ä n vid nilgot föreg8en- dc val.
Talaren r a r iiven övertygad om a t t 1:rinnorna som lagstiftare sknllc visa sis ä g a lika stor kompetens som männen a t t sköta allmänna anelägenlicter.
Sedan herr i %lagnusson i S k ö ~ - d c (I i.)
liir- klarat a t t han med tankc på livinnaris ställ- ning, våra hems och hela v å r t lands frain- tid motsatte sig det föreliggandc förslaget, r ä n d e sig h e r r En0ber.q (s.)
mot herr Lind- man med frågan om rad h a n egentligen r i l - le hänföra till statsnyttan.
Herr Lindman hade dock en gång y t t r a t att kvinnan ä r ägnad att iitöva ett gagnande inflytande pS.
drii sociala lagstiftningen, och kimdc icke ett dylikt inflytande hiinföras till statsnyt- tan?
V i c e talnzannen (I.)
protesterade mot herr Hildebrands t a l om a t t en ökning av val- manskåren skiille ncdsätta lianiniarens iii- r å och framhöll a t t rättvisa bör ske å t alla; och därför böra kvinuorna erhålla rösträtt.
H e r r Räf (h.)
rittalade sina farhågor för a t t införandet av kvinnlig rösträtt skiille Iriinna loda till a t t halva k:iiiimaren 1ioiIiniq at,t besättas a v kvinnor, ocli iiiidrack p 3 tal cm rättvisa.
om det kiinde vara r5ttvist att männen skulle stanna hemma som barnpi- gor eller sköta köket?
Sedan ytterligare e t t p a r talare h a f t or- det, framhöll h e r r Branting (8.)
att högerns ståndpunkt gentemot all demokratisk ut- Ett kviiiiioniöte i regte- L.
K.
B.
R:s årsberättelse 1917. och lokalföreniii- FGr a t t giva ett iittryeli, ' it kx-innornn~ Ihndsföreningen garna fiir liviiiiians politiska rösträtt ~ &gt; ~ i i ~ ~ i i i i incd l i t e r arseende på deii k. proposi- tioncn oni lag angående åtgarder mot i i t - ha iitsiiiit drbberiittelsen för 1917.
Av h r ~ ~ i l ~ i i av i i g kiinssjukdomar hade den s. k.
(leiisamrna framgår a t t rerlisamheteii abolitionistlioinriiitten inbjudit till r i t möte iiiider året varit synnerligen livlig dcn 18 april.
Som inbjudare till mötet sto- trots (le i yttre arseeiidc ogynnsaiiima do jiimte a n d r a 1triniiofijreIiir:gar Lands- fiirliållaii (1ena.
Atskilliga nya lokal- fiireningen för k \ - iiiiiaiis politisla rösträtt föieiiingar ha bildats, s &amp; att antalet nii iippgåi till 237 föreningar med ett nied- och Moderata krinnors rösträttsförening.
Mötet, som x-ar beciikt av en fulltalig och leinsantal av 16,159.
Av &amp; Ilännens für- inlresserad putilili, ijppiiades av abolitionist- biiiid fiir lninriaiis rösträtt h a även kommittens ordförandc, f r n Ebha von Ec- flera iiya lokalavdelningar bildats.
Agi- Irerinann, som hörjadc nicd a t t framföra ett tations- och iippl~-siiingsvcrlisamheteii tack Ii11 den svenska federationcn för dess h a r halrivits i stäiidigt ökad ntstriicli- långvariga och trogna lianip mot regieinen- niiig.
De Rer~1.iuan-öcterbergska sam- teririgen.
Ordet läinriades diirefter Lit byrb- lilill~liiir~ei~iia h a hållits i olika delar a r clieieu i medicinalstyrelsen S. Ribbing, som landet för ett sammanlagt åhöraraiital gav C i i utförlig frariistiillriing av regerings- av Z,331.
Flera fiiretlragstiiriieer ha €tirslaget, f ö r vilket ciiiellertitl clcniia tid- dessutom anordnats och siirskilt i norra ning rcdan innehållit en redogörclse.
Svicliige vuiiiiit stor aiiSlLitiiiilg.
PB Diireftcr talade doktor Alwm Sundquist,.
; oniniariiiötet i Ronneby samlades om- sorn f r a m l ~ ö l l a t t målet visserligen e j vorc kring 200 liviiinor fiir g e z i e i i s a m ~ a viiiiiict med propositiorieiis antagande, mcn ö \ erliiggiiiiigai-.
DC s ~ e i i s l i a Iivinnor- a l t tloelr möjligheterna till en tillfredsstül- iiab rLti-iittsdag, Birgittadagen, fira- !andc lösning av deiiiia frSga därigenom des alhliiiiit a v ftireiiiiigariia landet blivit större.
El ' tcr rcD1ciiieriteriiiger:s av- rniit iiicd niiiteii och fester.
För att sltaffandc Ironiiner scm det riktigaste upp- stiitlja Laiidsfiireiiiiigeii i dess aktioii l~-siiiiigsvcrlisniiilieteIi, vilken måste ledas f ö r röstriitten lia (Ic flesta 3x7 råra stör- sü a t t deii blir verkligt uppfostrande och e j re kriniioföreiiingar deltagit.
I flera blott ctt iiicdilclaiide av kiinskap.
Alla lii- för Iiriiiiioriia vilitiga sociala frågor ltare r r t a hiir viilbehövl ig d y l i k upplysning h a r Landsföreriiiigeii tagit del.
Ned iir.
Blittre insikt, iilrad eftertanke och an- anledning av barnlagstiftningen och s~arslriinsla iii5ste vara målet.
Hiirför liar sliyltl f ö r ensligt boende liirariniior h a regleineritcriiigcii varit ett svürt hinder, d å opinioiismöteii hållits över hela landet.
dcn iiirt iniiiiiien a t t ansvaret ö w r t a s av F r å n trycket har, iitom Rösträtt f ö r caiiihiillet.
For a t t e j bli besvikna på de omcdellinra verliiiingariia måste vi komma Iiviniior, utliomiliit artikelyerien samt ihåg a t t det fordras e t t mångsidigt socialt en hel del broschyrer o c h flygblad.
Som framgår av redogörelsen h a r =ii- och prdagogislit arhetc för a t t råda bot på der året utförts ett omfattande och in- iriiss~iirli~llnnieiia - arbeta på bättre bo- siadsCiirliållari&lt;Icii.
p:i biittrc lösning av tciisivt arbete.
Iiviniioriia sträva för Ixiiiiiornas löuefrågor, inrlit,tanilc av prali- att ftirbcreda sig p &amp; det stora ansrar och de plikter, soni rliiita dem, då de en tislra uii.e ' doriissl; olor iii.
iii.
gång skola tillerliiiiiiias den fulla med- Fru 12ziLl~ C U S ~ ~ ~ S frainhöll S G I L att denna f r d g n alltid ståt,t i viigcri vid allt arbete till borgarrii tten.
kvinnornas biista, nien att den oeliså mer ä n n8goii annan fråga förmått ena alla lirin- nor.
Den bottiiar i eländiga sociala förhål- Använd L.
K.
P.
R:s Iniideii; dock ger förslaget en niiijligliet till hrevkort och agitationsmärken.
lösning genoiu a t t ge männen sainnia an- sTar s o m livinriorna.
För oss soiii t r o p i .- ___ framtidcii och arbeta för dci.
r lättare a t t hjälpa dem.
Tal.
iittalade a t t genom ansvarsliänslans i; bLi en n y miirinisliotyp framlioniiiia.
Vad vi vitinre sin synnerliga gliidjr ö r e r a t t kopp- hoppas av lagen ä r a t t dcn skall ställa leiskor och soiiteiiürcr fett påskrivet och kriiinor och niän lika, g e Byiiinor och barn sliitadc Ined a t t framhalla hiir genom för- skytld oc,h hos alla r ä c k a ansvar och eftcr- aloget går en anda av ömmande medkänsla taiiltc a t t det är brottsligt a t t inedretct smit.- mct1 sxmliiillets mest olyekliga barn, der; t a andra, framfiir allt dcin som Iioriinia ef- prostitncrade kvinnan.
ter oss.
Sctlnn frii von Eckermaiin framfört ett Till sist.
framlade major Al,wza PefrI någ- tack till samtliga talare och till de förenin- ra ~yiipiinliter i fråga om räddningen a v dc g a r, soni ucderteciinat inhjudan till mötet, prostiliierade.
Dessa h a hittills uppfattat: !iitogs enliäiligt iöljande resoliition, vilken sitt liv som ett yrlic, visserligen e j precis xderniera tillstiillts lagutskottet,: hederligt, men änd8 ..
Efter det nya för- " K~ii:uoi, i-ei,rcs~riterande srenska heiii clagct måste dc cniellcrtid få klart f ö r sig och socialt arbctande h i n n o f ö r e n i n g a r, a t t det ä r olovligt.
Tal.
hade av sanital saiiiladc till offentligt möte i Stockholm den med f. d. prost,itiiera.de iå1.t drii iippfattnin- 18 april 1918, uttala hUrmed sin anslutning gen a t t de nya förhållandeiia skola komma till det lagförslag angående åtgzirdcr mot a t t bidraga till a t t flickorna skaffa sig iithredning av Irönssjiikdomar, som av re- verkligt srbctc.
Mliiis ocli kvinnors likhet gcriirgcri framlagts f i k innevarande års iiiEör lagcn kommer a t t göra ofantligt gott, ri lisdag.
d n d e t tar bort deii riirsta bitterheten hos Vi ansluta.
oss Iiviiinorna, som e j längre bcliöva känna a t t till lagförslagets upphävande av prostitu- de få bära den största tyngaii.
Det blir då tionens reglementering och därmed fast- .-.
- ~.
~ slüende av båda könens likhet inför lagen p5 detta område, rcclrling iir iulllioniligt tröstlös, den ser till dess principer om obligatorisk, men ic- ingen annan lösning ä n a t t b e r a r a makten iic Iromprmietterandc, kostnadsfri Iäka- Lit de privilegierade.
T ' i som kUinpa för de- i.er5i-d för alla könssjuka, moltratislta ideal äro emellertid Orertygadc till ridtzgande av lämpliga npplysuingsåt- o m a t t hos det svmslra folket finns en så- gärder samt dan Iränsla för det rättvisa i livinnoröstriit- till lagförslagets straffbcstämmelser röran- ten a t t den trots allt skall lriinna arbetas de smittoöverföring, koppleri och soiite- fram.
O m högern verkligen vill statsnyt- nörskap.
tan, sli; t tal., må den då liira s i g a t t skilja Vi kvinnor känna ett behov att r i d detta uicllari a l l a s n y t t a och r a d som endast Itr tillfälle uttala ett tacksamt erkännande %t till nytta f ö r do privilegierade.
Högerns det sakliga och djupgående förarbete, var- niotstiind kan icke fortsiittas u t a n a t t i a v föreliggande lagförslag är e t t resultat, lkngdcn bli farligt f i x högern själv.
ocli vi uttrycka till sist den Farma förhopp- Drbattcn avclöts av Iierr Hildebrand (h.
), ningen, a t t lagförslaget, som godkänts a v 3oiu psi det bestänidaste förnekade a t t några regeringar med olika politisk åskådning, m å reaktionära strömningar skulle göra sig bliva i dess huvuddrag al ' innevarande års gällande inom högerns politik.
riksdag antaget. "
.
~~ - ~ I _ _ ~~~~
N:R 9 Bergman-dsterbergska samhälls- kurserna i Värmlands län im Digiiit i ö r e r t v å månader, \ - arunder 92 föredrag Ila hållits på I S platser.
Samman- Ingda åhörarantalet utgör över 13,000.
På nästan alla p !atser h a r programmet för kursen varit: Statens organisation och för- \ - a l h i n g, FattigvBrds- och barnarårdslag- stiftniiigen, Fredrika Breiner samt Kvinnor- na i arbetet f ö r fred, sedlighet och nykter- het.
Ingen plats h a r haft kortare kurs än tre dagar, och det h a r undantagslöst visat sig att inircsset och 5hörnrantalet vuxit för varje dag.
Samma erfarenhet h a r förut gjorts i a u d r a läii, rilket j n bör mana kurs- anordnarc till a t t e j först och främst striic- I x ut lrurseii till så många platser som möj- ligt, utan i stället låta r a r j e plats f å s5 pass niyclict med a v kursen a t t det gör nå- gon nytta.
Kiirsresari genom det f a g r a och härliga T ’ iiriiiland h a r r a r i t något a v det mest be- tagande man k a n tänka sig; särskilt den ifl ’ lz iiiii långa landsvägsresan från Sjö- p&gt;änd och upp till Sorra Finnskoga genom Kt:r2I \ - dalen.
Denna del av kursresan tog iiiira Tyra verkor, rariiridtr kiirscr höllos i: Ekchiirad, Stiillet, Xmbjijrhy, Likenäs, Syss- lchä&lt;~li ocli N. Finnskoga.
Klingande sliid- iiirc och r a c k r a, soliga dagar gjorde resan till en verklig iiistfiird.
S i r d a l e n är, i fråga om storslagen skönhet, fullt jän,förlig: ned Angernianlaiids vackraste delar och det är förrånande a t t den e j ä r niera kiiud och iipyskattad som tnristled ocli a t t e j denna bygd såväl som Fryksdalen fått sin tolkare.
&gt;Wiii Alvdalen gick resan till Frylisdalens norra del, där Vitsand tog priset i fråga om tillsiutiiing till liiirsen och Lrsvik i fraga om natnrsliönt läge och vacker utsikt.
Lys- vik ligger \ - id Övre Frylien, som är den ojämförligt raclxaste a r de t r e Frykensjö- a r n a med Tössebergsklätt (Gurlita klätt i Gösta Eerlings saga) på sin västra sida och Torsby i norr.
- 4v de genom Selma Lager- löf klassiskt vordna herrgårdarna och bru- ken passerades Rottneros (Ekeby) så nära a t t man kiinde se h u r ståtligt det är.
I den vackra Brunsliogs församling, d ä r fö- redrag höllos på.
f y r a olika platser, finns inte mindre än t v å rösträttsföreningar: Brunskog och Edane, och dessas duktiga nirdlemmar r o r o cultrött.liga i omtanke och välrilja f ö r mig samt nit och intresse för kursen.
Var man kommer bland rösträtts- intresserade möts man a v en ivrig frå- ga: ” Iiiir skall det i i i h n e gå med vfir sak n ü vid riksdagen?
Är det möjligt att den inte skall g å igenom3 Vi vilja inte släppa arbetet för den, f ö r r ä n den g8tt igenom, mea behövde så vii1 f å använda tid och lirafter på det som i dessa nödtider ä r trän- gande ”.
E n kvinna (ej medlem a v F. K.
P.
R.
), frågade h u r det skulle bli om kvinnor- n a finge rösträtt.
Hon ville så g ä r n a att kvinnorna sltnlie f å r ä t t till samma infly- tande s o m männen, men någon hade sagt Iience a t t detta c j kunde g å för sig, utan a t t antingen inännen ensamma eller kvin- norna ensanma skulle ha all bestämmande- r ä t t och detta hade gjort henne mycket be- tiinkcani.
Pärnilänningarna ä r o tillgängliga, ränli- ga och livliga, pigga och intresserade, och p6 de allra flesta platserna h a r kursen om- fattats med tacksainliet och förståelse och j a g har, vid dess arslutande, blivit ombedd a t t till såväl frii Hellberg som L.
K.
P.
R:s Verkställande Utskott framföra tacksägel- ser fr8n deltagarna.
På flera ställen vor0 lokalerna prydda med blommor och kruk-.
växter, och sång eller musik utfördes mel- lan föredragen.
PR a n d r a ställen hade sam- lats ihop kaffe och bröd, så att kaffeserve- r i n g kiinde ordnas.
I Munkfors, Hagfors, Kristinehamn och Persberg knogas och arbetas det med stor i r e r, och i Hagfors bildades en rösträttsför- cning.
Ned glädje och tacksamhet kommer j a g a t t minnas min Vsrmlandsresa med dess skiftande iipplerelser: all vänlighet j a g fått röna och allt vackert j a g fått se samt, först och sist, den omtänksamhet och klarhet, varmed kursplanen Tar uppgjord a v länsförbnndets ordf., f r u Gerda Hellberg, ocli den hjälp jag hela tiden hade a v hen- nes förberedande åtgärder.
J a g h a r därför a11 anlcdning a t t instämma i alla kursdel- tagarnas tack till henne.
Munkfors den 4 a p r i l 1916.
Emma Awlin.
- R Ö S T R Ä T T FÖR KVINNOR 5 Ett imponerande protestmöte på Ladugårdsgärde.
Det blev ett ofrånkomligt behov för kvinnorna a t t dagen efter riksdagens behandling av ltvinnoröstrii ttsfrågan ge uttryck å t den harm och indigna- tion, som besjälade flertalet inför den hänsynslöshet och obevekliga hårdhet, som präglade högerns syn på rättfar- dighetskravet.
Det föreföll också, som om massor av kvinnor r a k n a t till med- vetande om vad saken verkligen gäl- ler, och a t t (le inte längre kunna hålla sig utanför en rörelse, som h a r till mål a t t väcka samhiillsansvaret och med- borgarandan hos individerna.
Det blev ctt av de mest imponerande kvinno- rösträttsmölen, som någonsin hållits i Stockholm, och det blev som e n upp- rättelse för både Stockholms och lands- ortens kvinnor, ty a v harmen och in- dignationen skapades en stark stäni- ning a t t med ökad kraft och inålnied- retenhet upptaga kampen för medbor- gariii t ten.
Söndagen upprann mulen och reg- nig, men på förmiddagen ljusnade det, och dagen blev den ” klarnande aprils ” med strålande solsken, ljusa moln och lätta vindilar.
Redan vid ett-tiden bör- jade skarorna strömma utåt Gärdet, och när klockan led mot halv två tät- nade folkmassan kring den med sven- ska flaggor prydda talarstolen.
Bakom densamma bulitade tvenne rösträttsfa- nor för vinden, och solen skänkte ökad glans åt Stoclthoims F. K.
P.
R:s vita och gula baner, som lyftes över mäng- den av två representanter f ö r det unga Sverige.
Det var en stämning a v sju- dande harni bland de alltjämt växande skarorna.
Där syntes representanter för snart sagt alla yrken och klasser i Stockholm, gamla veteraner som grå- nat i kampen för röstriitten ned till de allra yngsta, som slutit upp vid sina mödrars sida.
Där syntes också riksdagsmän och en medlem a v rege- ringen.
Det gick som ett dovt muller genom kvinnornas led, och händer knö- tos.
Man fick ett intryck a v a t t måttet var rågat, och att kvinnorna inte läng- re tålmodigt ämnade finna sig i den behandling de blivit utsatta för.
Det var kränkt stolthet, som blixtrade fram i miner och åtbörder, det trampade per- sonlighetsvärdet, som krävde återupp- rättelse för en liden skj-mf.
Där funnos kvinnor, som aldrig förr varit sedda inom rösträtten, som trädde fram och frågade på vilket sätt de skulle kunna vinna inträde i föreningen, och det var en medveten och allvarsfylld inänni- skomassa, som samlades kring talar- stolen.
Det blev f r u Ruth Gnstafsson och d:r Gulli Petrini, som tolkade kvin- nornas känslor i dessa ögonblick.
De båda talarna vor0 ypperliga tolkar för de tankar och känslor, som behärskade kvinnorna.
Det fanns resonans hos detta auditorium, som andlöst lyssna- de och med bravorop gav sitt bifall till känna.
Där syntes också tårskymda ögon och rörda anleten.
Det v a r icke blott logisk skärpa, utan ljungande harm och kränkt rättfärdighetskänsla, som tog sig uttryck i anförandena, och ord bli så matta, n ä r det gäller att tolka de känslor, som bnros a v stun- dens stämning.
F r u Gustafsson tolka- do vältaligt arbetarkvinnornas kamp för att hålla hemmen uppe, hur de slä- pa, arbeta och försaka för att kunna hjälpa mannen och barnen, och ändå kan h r Hildebrand komma med det på- ståendet att kvinnorna ingenting göra för landet.
Talarinnan betonade kraf- tigt a t t lirinnornas rösträttsfråga trots allt fallit framåt, och a t t nederlaget icke var kvinnornas, utan högerns, som inneslutit sig i en borg av självtillräck- lighet och stjälpt deras fråga.
D:r Gulli Petrini upptog högerns ihå- liga fraser till revidering och uttalade en ljungande protest mot det sätt, på vilket kvinnornas rösträttsfråga blivit behandlad.
Hon uppreste sig också mot det falska påståendet a t t det icke ä r me- ningen a t t skiinka rättvisa å t indivi- derna, utan a t t statens intresse ä r det enda avgörande, ty endast det är i själva verket statsnyttigt, som ger rätt- visa åt alla.
D:r Petrini uppmanade också kvinnorna a t t energiskt arbeta vid nästa landstingsinannaral och d ä r ge det rätta svaret på den skymf, som nu tillfogats dem.
De båda talarna, som med sin med- ryckande kraft förmått att hålla mas- sornas intresse fånget, avtackades med intensiva applåder, varefter d:r Petri- ni uppläste följande resolution, som enhälligt antogs: ” Män och kvinnor, samlade till of- fentligt möte i Stockholm, söndagen den 28 april, uttala en bestämd protest mot att Första kammarhögern utan bärande skäl även detta å r fällt kvin- nornas rösträttsfrPtga. ” Mötet förklarades därefter avslutat, men dess verkningar i människornas sinnen torde långt efter detta bli skönj- bara.
G.
H.
E.
~~~ Felkalkylering.
nu icke hunnit falla på dem, och det roade d:r Sandh att även samtalsvis beröra de- samma.
H a n såg p å s i t t ur - iinnu åter- (Sann händelse.)
stod e n k v a r t - lyfte med det lilla karak- teristiska greppet a v pincenezen och betrak- Det låg som vanligt spänning i luften, tade under n å g r a sekunder sitt auditorium.
när d:r Sandh anlände f ö r att börja histo- - Det skulle i hög grad intressera mig rielektionen.
De 26 flickorna i gymna- om j a g kunde f å e t t uppriktigt s v a r p å en siets a n d r a ring hade gripits a v exalterad frkga, som så a t t säga står p å dagordnin- hänförelse för den unge vetenskapsmannen, gen.
Ä r det någon a v e r som verkligen och som ingen a v dem gjorde minsta för- skiille vilja ha politisk rösträtt?
(H a n kun- sök att dölja sina känslor, v a r föremålet de inte neka sig nöjet att inflika och lägga långt i f r å n okunnigt om den kollektiva be- en viss tonvikt på ordet verkligen).
J a, j a g iindran, varmed h a n städbe omgavs i klas- behöver ickc något muntligt s v a r - det är sen.
H a n utnyttjade också situationen som nog a t t den som vill h a det räcker upp den skickliga pedagog h a n var, och det högra handen.
smickrade hans fåfänga, a t t inför kollegiet Flickornas ansiktsuttryck undergingo en kunna framhålla den lilla skarans framsteg hastig och märkbar förändring, ögonon flyt- i det ämne, där h a n var ledare.
tades f r å n läraren till närmaste kamrat och Amnet för dagens lektion v a r genomgån- SA bänkraden framåt.
Man drog en lättna- g6t.
Det hade rört händelser så n ä r a nuti- dens suck - ingen hand han skulle icke den och så aktiiella, att historiens ljus än- h a misstagit sig på dem.
Jo, d ä r satt ju - ~~~~~~ ~ Gulli Hall med handen i vädret - det kun- de man nästan h a a n a t - och t r e till!
D:r Sandhs pincenea satt å t e r p å sin plats och även ha2 v a r förändrad.
Med e n smäll flög boken ihop och katederstolen sköts häftigt tillbaka.
- Det s m ä r t a r mig mera än j a g k a u säga, att få bekräftelse på en misstanke, som j a g själv betecknat som ovärdig.
Tju- gofyra unga kvinoor, på vilkas uppfostran @ ch andliga utveckling ingenting sparats - och dock ovilliga att mottaga e n för- mån som de kunna få!
Den elektriska klockans skarpa signal kcm som en befriare, och innan ljudet upp- hört v a r d:r Sandh utom dörren.
Flickorna reste sig långsamt.
De kände att e n sträng brustit, den enda som egent- ligen haft någon klang och betydelse f ö r dem.
Om de b a r a hade anat.
- - - - - ~ - __ Dur.
6 N:R 9 RbSTRäTT FOB EYIniTLPOB Fördjupad allmänbildning - sommarrekreation.
Söders " English School " Högre - kvinnlig - kurs vid Karlskoga Folkhögskola.
Engelska lektioner och 6versättningar.
Erstagatan 26.
Alim.
Tel. Sader 36036.
Passande för lärarinnor, sjuksköterskor och endra som behöra andlig och kroppslig rekreation.
Förbereder även för iiiträde vid andra skolor.
Intressant studiearbete.
Föreläsningar i historia, geogrnfl, naturvetenskap, litteratur, psykologi u. m.
Lektioner i akolirnnen.
Tillfälle att lüra matiafping m. m.
Vacker skogsbygd.
Hdrliga bad.
Statsstipen- dlum till behövande.
Kursen hörjür den 16 maj.
närmare genom skolans rektor Annie I. Scott.
Brännande kvinno&amp;ågor.
I cainband ined Fredrika-Bremer-Forbun- dets årcniötc ägde ett offentligt möte r u m d m 16 april på aftonen i K. F. C.
K:s sto- r a sal.
Mötet öppnades av ordf., f r u Agdü Montelius, gom meddelade att aftonens fö- redrag konime a t t belysa f y r a för kvinnorna syiinerligen viktiga och aktuella frågor.
Ordet lämnades därefter till fil.
kand. frö- ken A d d e Philipson, som behandlade frå- g a n om ZCvinnorna och fullniaktstjä7isterIln.
E n historik lämnades över behandlingen a v frågan om kvinnors tillträde till fullmakts- tjänsterna från ändringen a v $ 28 Rege- ringsformen vid 1909 års riksdag till det n u föreliggande utlåtandet f r å n kungl.
lönereg- icringskoinmitt~k över lärarelönenämndens betänkande.
Tal.
framhöll säi-skilt att näst frågan om kvinnors tillträde till läraretjän- slerna är frågan om pensionsåldern den som för närvarande mest intresserar kvinnorna och framhöll a t t kvinnorna tillsvidare kun- n a godtaga en pensionsålder a v 60 år utan a t t därför anse frågan slutgiltigt löst, men att de taga bestämt avstånd f r å n varje sänkning därunder.
Yrliesiiispektören fröken Kerstix Hessel- y r e n talade därefter om Kvinnornas stäZ3- ning inom grkesskoleförsluget.
Ned sin sto- ra sakkäiincdoiii och entusiasm framlade tal.
det nu föreliggande förslaget och upp- manade kvinnorna att var och en i sin mån medverlia till dess genomförande.
Nästa talarinna var doktor Alma S u n d - quist, som redogjorde f ö r Regk) iZeJaferingS- frågan, och till sist höll f r u Gertrud Törnell ett med största intresse åhört föredrag om Kvinnornas rösträttsfråga just nu.
Talarinnan började med a t t oninämna de senaste stora rösträtts- segrarna i utlandet, den a v vår rege- ring framlagda propositionen om kvinnans rösträtt samt de motioner, som väckts a v hr Ljunggren om fullmaktsröstning och hr Hage mot sammankopplandet a v hustruns rbsträtt med mannens skattebetalning.
Vi- dare framhölls att det bland högern finnes många, som g å med på frågans genomfö- rande med ett högre åldersstreck f ö r kvin- uan än för mannen.
De skäl, som anföras mot saken äro lantbefolkningens likgiltig- het eller ovilja mot densamina samt lämp- ligheten a v a t t lösa frågan i samband med övriga författningsfrågor.
En av liovrätts- rådet Ekman utgiven broschvr angående in- tresserepresentaticnen vid Första kammar- problemet berördes.
Tal.
påpekade de stora svårigheterna, som det ständiga uppskovet a v msträttsfrågau framkallade hos kviniior- na, och att den iiärrarande tiden är så krii- vande f ö r kvinnorna pä alla oinrådeii, att vi behövde inrikta våra krafter på annat än ngitation.
S ä r vi en gåiig få r a k n a med rösträtten, kunna alla andra frågor lösas på e t t för kvinnorna lyckligare sätt.
Nödväi; - digheten al- a t t över hela landet organise- ra e t t målmedvetet upplysniiigsarbete fram- hölls.
Tal.
slutade med följande ord: " Det liar sagts, a t t så länge kvinnorna inte visa s i g vara en mukt k a n man inte fästa sig vid deras krav.
Meii - är rätten byggd på rätt- färdighet så måste ju denna r ä t t i s i g själv bli en makt för såvitt samhället skall gå framat.
Fråii denna s y n p u n k t sedd iir krinnoröstrstten och h a r alltid varit en inaktfråga.
Därför kan och får dess lösning e j uppskjutas ".
Till slut antogs enhälligt följancle reso- Iction: " Statcii behörer kvinnornas niedverkan för a t t p å ett tillfredsställande sätt lösa sina uppgifter, kvinnorna behöva medborgarrätt för a t t bevaka sina egna och s i n a barns in- tressen.
Förslag om lit innorösträtt föreligger ånyo inför riksdagen.
MÖtct yrkar a t t avgörandet e j längre uppskjutes, att frågan om kviri- naus politiska medborgarskap l ö s a nu. "
JUSTUS E LGESKOG, Karlskoga.
Malmtorgsgatan 6, S t o c R h o l m Arbetet ute i landet.
y 1.
P.
I IDERSSOI IS IUBElRFF~R 1 STOCKHOLM Eskilstuna F. K.
P.
R.
hade Arsmöte den 19 februari.
Sedan &amp; rs- och revisionsberät- telser föredragits och godkänts, företogs lyal a v styrelse.
Den förutvarande styrel- sen omvaldes: ordförande fröken Iiigrid Hallman, v. ordförande f r u Märta Hell- ström, seliruterare f r u Gulli Vestlund, V. sekreterare fröken Hilina Nordlund samt kassaförvaltare fröken Hilda Holm.
Siipp- leanter äro f r u a r Nanny Grenander och I d a Adamsson samt fröken Selnia Ekström.
Till revisorer utsågos fröknarna Elin H5gg och H a n n a Facht.
Sedan fröken Hallmaii lämnat en intressant och utförlig redogö- relse för centralstyrelsemötet, vidtog ett angeiiänit saiiikviiin.
- Den 27 febr.
firade föreningen tiofirs- fest å stadshusets festsal, som v a r smak- fullt dekorerad.
Festen inleddes med musik a v direktör J. Engstrand, varefter ordfö- randen föredrog tioårsberättelsen, a v vil- ken framgick, a t t föreningen k a n se till- baka på ett visserligen mödosamt men fram- gångsrikt arbete: Offentliga möten ined fö- redrag av såväl manliga som kvinnliga ta- lare h a anordnats, likaså talrikt besökta sainhällskurser, läs- och arbetsaftnar m. ni.
Pastor Giiiiiiar Vall höll därefter ett gedi- get föredrag om: Kristendomen och kvinno- rörelsen, som åhördes med spänd uppmärk- sainliet och belönades med livliga applåder a v deii talrika publiken.
Solosång a v f r u Maja Engstrand samt sång a v en danikör förhöjde stämningen.
Sist sjöngs gemen- saiiit Heidaiistarns Sverige.
Flera telegram anlände.
Efteråt samlades ett åttiotal per- soiicr till gemmsam sup&amp;, soin präglades a v den angeiiiimaste stämning.
15 nya med- lemmar, därav 6 män, ingingo i förenin- gen.
Borlänge-St. T u m F.
K.
P.
R. gästadcs den 18 februari a v frii Augiista Tonning, som då i samband nied föreningens ordi- narie möte höll ett offentligt föredrag iiver ämnet Kvinnorna och det sociala arbetet.
- Vid mötet redogjordc fröken Signe Fritl- hoim f ö r det av henne bevistade centralsty- relsemötet.
Falkenbergs F. K.
P.
R. höll årsmöte den 27 fehrnari.
ordföranden iäninade en redo- rörelse för rästrättsfrågans utveckling un- der det gångna Aret, varcfter styrelseval förrättade+.
Ordföraude blev fru .Jisca J a - cobson, vice ordförande frii Josefine Carl- son, sekreterare fröken Ester Andersson, kascaförr~altare fröken Tckla Fiiltsträm, 1 '.
skkreterare och pressombud fröken Ellen Kilsson, övriga styreiseiedaiiiöter friiiren ?därta Jiing, f r u Clara Andersson, fröken Clara Erlandssoii och frii Matilda Möller.
Till revisorer valdes fröknarna Sanna 1315- berg och Märta Rossing med frii Annie Bera och fröken Elvira Kilsson som suppleanter.
Flens F. R.
P.
13. hade årsmötc den 27 februari.
I styrelsen omvaldes f r u Marlc IJegel~nv.
ordförandc, frblien Sofie Nord- nuist och f r u Au,qusta Liiiidin samt nyval- dec frii Emma Blomgren och folkslrollära- rinnan H a n n a Johansson.
Karlskoya F. K.
P.
R.
hade nicd anlcd- iiing a v a t t de engelska kvinnorna i år er- hållit politisk rösträtt anordnat offentligt möte i Folkets Hus fredagen deii 22 febr.
kl. 8 e.
in.
Sedan ordföraudeii fröken Hiilda Forsgrcii hälsat de iiärvaraiide välkomua, uppläste iion f r n Anna Wicksclls redogö- relse för de engelska rösträttsliviliilornas långa k a m p för att riå sitt mål: politisk jämnställigliet med miinnen.
Fröken 5ialjn Schinid sjöng diireftcr vackert och käns- ligt Hvis d u h a r varme tanker, aclrompag- rierad av fröken Greta.
Hjorth.
m r p å rektor J.
Elgeskog höll ett kort, s t a r t koncentrerat föredrag över äniriet: Viirlden som iiianiicn skapat.
Efter det med spänt intressc åhiirda föredraget sjöng frölren Seliinied Stciiliain- inars Srerige.
Knfrineholnis F. K.
P.
R. hade den 27 frb- i x a r i åiwnöte.
Förhaiidlingarnn inledclcs iiirtl a t t ordföranden frökeii Anna Frick Iäiniiade en redogörelse från centralstyrel- scns årsmöte.
Ars- och revisionsberåttel.
serna aodkäiides och ansvarsfrihet bevil- jades.
I styrelsen omvaldes fröknarna Ao- na Frick, ordförande, Hilda Andersson, vice udförande, Matilda Sjöström, kassör.
Hui- da Bergman, sekreterare, och f r u Maria Karlsson.
Revisorer blevo fröknarna Ly- dia Reddröni och Matilda Vilholmsson.
.
1?
1 Barnhusgatan 1 z n- 61 I \ (hörnet av Drottninggatan) Jtort laror a f finare ook ' enklare O MOBLER i ek, mahogny, valnöt eamt andra i träslag &amp; en målade, till billigaete priser.
8 n Rike Tel. 6505 Allm.
Tel. 11410.
~ ~.
.
.
~ m m ' g m o H ~ o Kunila F. K.
P.
R. hade den 25 februari Arsmöte, varvid först förekom uppläsning a v f r n Wicksells föredrag om den engelska l~vinnorösträttsrörelsen.
Ars- och revisions- berättelserna föredrogos därefter, och an- svarsfrihet beviljades.
Till styrelse vald$??
fröken Vienna Ilesterton, ordförande, f r u Hilda Ekman, vice ordförande, f r u Betty Hallmen, sekreterare, fröken Bnna Petters- son, Säbylund, vice sekrcterare, f r u Alma Olsson, kassör, fröken Emma Pettersson, Rardemo, och f r u I d a Andersson, Fylsta.
Revisorer blevo frii Anna Björkman och fröken Beda Bengtsson, Kuiilla.
Till om- bud i länsfiirbuiidet utsågos friiarna Ek- nian, Hallmen och Olsson samt fröken Em- m a Pettersson.
Linköpings F. K.
P.
E. höll den 26 fcb- riiari Brsinöte.
Ordföranden redogjorde för det gångna årets vcrksanihet, rilken omfat- t a t dels agitation, dels arbete för spridaii- de a v intresse f ö r saiiihiillcliga spörsniål.
3ledlcmssiffraii är i likhet nicd föregåeniic &amp; r 149.
Rcrisiorisberättelseii iipplästes.
och ansvarsfrihet beviljades styrelsen.
Sedan dtfinitivt beslut om årsavgifternas höjande till 1 kr.
fattats, iippmanadc ordföranden föreningsmedlemmarna till aktivt delta- gande i de stundande landstingsvalen.
Linsälls F. K.
P.
R.
firade niåndagen den 25 februari föreningens fein-års-jiibileiiin iiird eii enkel festlighet.
Ordföranden, frii Ida Mescli, hälsade de försaiiiladc välkom- na, varcftcr iipplästcs f r u Anria Ts ' icksells föredrag Dcn engelska rösträttsrörelsens historia.
Därefter följde ett aniiiicrat sniii- kviim med knffcdrickning samt sbiig a v rn dainkör.
Telcgrain avsändes till förenin- gens stiftarinna f r u Aiigusta Tonning.
Som avslutning sjöngs psalmen 124.
Mariestods F. K.
P.
R. hade årsmöte dcii 26 februari.
Styrelse- och rcvisionsbcrättcl- srrna godkiindes och taclcsani aiisvarsfrj- Iict beviljades.
Till styrelse omvalde9 fr.1 Aiidrictte Floren, ordförandc, frii Jeiiiiy Lindberger, vice ordförande, fröken Ifariiia Jansson, kassaförvaltare, fr11 Elin Warf- riiige, srkreterare, fröken Elisc Sorgenfrei vice sekreterare, f r u a r n a Emclie Rergm,iii ocli Tyra Aherp.
Till rrvisorer valdes frö- Iten Elisabeth Laiirtk ocli f r u Greta Wetter- vik.
Vid mötet redogjorde ordföranden f ö r 7relsciiiötet i Stockholm i januari trätlsfrågans iiin-araiide Iligc.
M.iölby F. K.
P.
R. höll den 27 februari årsmöte, varvid en av fiireniiigcns inedlcrn- mar gav en historik iircr den Iivinnlign rGst rättsriirels-ii i England.
Korrahaiianaars F. K.
P.
R. hade onsdagen deii 13 fcbruari offentligt möte med före- dra:: av fröke i Gerda Planting-Gyllenbåga Över ämi~ct Kvinnan och framtiden.
Det ut- mlirkta fiiredraget iiiottorrs av den r k t t tal- riLa imblilien mril stort bifall.
O s k a r s h o ~ i i m F. K.
P.
R. hade den 11 fcbriiari årsmijtc.
Till styrelsemedlemmar onivaltles friilreii Elsa Gabrielsson.
ordfijran- de.
friikrii hlalrina \ Vretman, fröken Rann- hilcl Haskel, frökeii Sigrid GranPr, fröken Elsa Hallbäck.
frökcn Gerda Andersson och f i n Amin 1,indhIad.
Till snppleanter val- des frii Eliii &amp; iarriiiisson och fröken Edit Riickiiiaii.
Till revisorer valdea f r u Regiiia Törncr och frvJ; en EIiia Alcesson ined f r u S. WiiIfC och frölien Maria Ekiiolm soni sni) 1~ !eaiiter.
- Den 21 fcbriiari höll fröken Gerda Planting-GyllenbBga ett s v n n e r l i p n x iirdcfiilit föredrag ö r c r ?ininet Kvinnorna ovli det sociala ansvaret.
Tomelillo F. K.
P.
R:s 5-årh-jiihilenm fira- d r s deii 26 februari iiird en enkel fest.
Ord- Pöraiidrii.
frii Jakobsson, li8lsade fiireuiri- getis iiidsta medieinmar och överlämnade till föreningens första ordförande, f r ö k m Lydia Lunderpist.
blommor med n å g r a ord av erkiinsln och tacksamhet.
Sekreteraren $paskinor BÄSTA SVENSKA FABRIKAT Ett uppnått önskemål.
Sasoni vi i förra iiuiiirct av Rösträtt €ör Kviliiior vor0 i t.illfällc a t t ineddela, biföll Ii.
in:t cn a r frölren Mathilda Stael ii Iiolstciii framställd aiiliållan a t t få a r l ä g g a juris liaiididatexaiiieii ulan hinder av a t t lioii c j avlagt, stiiclentesamcn.
Fröken Sta61 von I I o l s t ~ i i i st6r i i i i \ - id sina önskningars i i i i i, sedan iioii cleii 20 april avlagt sin ju- ris liaiiditlateliaiiicii vid Stockiiolinc l i ö g ~ k o -]; i, cii i:iiderräittelse soni räcker allmäii gläd- j c lilaiid driii, som iippsliatta det.
energiska ori: gc-digrin a r b c k, soin liggcr bakom detta i1:iirdigt cfterstriivadc iiiål.
iedogjorilc f ö r föreningens verlrsainhet och ijvrrläniriadc en ordförandeklubba till den siiiinia.
Efter iiagra sånger a v f r u Jakobs- soii före \ - isatlcs sliioptiltonbilder, belysandi: röstrjitteiis historia i skilda länder.
Till sis: hölls eii inkomstbringande paketauk- tioii.
TrolliiGltuns F. R.
P.
X. firade den 2 feb- riiari d c nngeiska kriiinoriias rösträttssc- ger, 1-arvid ordföranden höll ett välformat fiircdra,c rncd aiilcdning till dagens bety- drlsc.
Under det följande samkvämet över- rasliadcs deltagarna a v ett dcinonstrations- tAx.
bestücndc a r 13 engelska suffragetter iiird standar i tetcn, sjiingandc en för till- fället författad röstriittssång.
T ' or« F. K.
P.
R. höll deii 25 fcbruari s i t t 5rhiiiötci under fil.
mag. fröken,Ebba Wich- iuaiis odrfiiraiidesliaii.
Styrelse- och revi- siciisbcrättclserua föredrogos och beviljades tncltsam ansvarfrilict.
Till ordförande oin- valdes fröken Ebba Wiehman, vice ordf &amp; rnmle f r u Alalia Båth.
sekreterare f r u Liz- zie Syrinerhoim.
r i c e sekreterare f r u Berta Paiilssoii, kassör f r u N a r i a Ståhlman.
Er- slittare blcvo f r u a r n a Anna Karlsson och Augiista Ström.
Revisorer f r u a r n a Giilli Liiiidh och Lisn LannPr med f r u a r n a Han- na Anc~ersso~i och Hilma Håkansson som risiittare.
S s f e r g ö f l n i t t l s länsförbiiiid hadc den 21 februari drsiiiöte i Linköping.
A v årsbe- riittclseii framgick a t t årets rerksamhct Iin- vii (lsa1iligen nedlagts på agitation på lands- hyaden.
15 störrc sainhiillen hade besökts a v ordi ' öraii~ien och srkreleraren och 4 n y a föreningar hade bildats.
Till niedlemrnar i arbetsiitskottet omvaldes fröken Ester Rölil, Atvidabcrg.
frii Signe Thörnqvist, hlotnla .jT:Rtad och fröken Elli Wijkmarlc, Motala.
Stoekholm 1818, Ivar Hmg@tröms Boktryckeri A.
B.
