# ID: svediakorp-per2658
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,231
# sentences: 332
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT FOR KVINNOR Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra sd mycket for en stor sak som en stor sak kan göra for oss.
ARG.
n Fullmakt sr öst ningen.
I 1912 åw kgl.
proposition om poli- tisk rösträtt för kvinnor framhöll ju- Gtitieministem den svårighet, som i många fall kunde inträffa för äkta ma- kar, att båda personligen inställa sig vid valtillfällen för att avgiva sina rös- ter, särskilt d å h u s t N n genom vård av hushåli och små barn vore hindrad att under längre tid vara borta f r å n hemmet.
Det antogs att denna svårig- het skulle visa sig störst på landsbsg- den och i en del större städer d ä r av- o t h d e t till vallokalen kunde v a r a rätt otort, och i det hela ansåg justitiemi- nistern a t t härav flytande olägenheter vor0 så betydande, a t t det vore a v be- hovet påkallat a t t söka genom någon särskild undantagsbestämmelse avh jäl- pa dem.
Denna undantagsbestämmel- me borde innefatta rätt för äkta makar a t t rösta med varandras fulimakt, och det ansågs att på denna väg jämväl en del av de svårigheter kunde avlägsnas, som nu vidlåder sjömäns, fiskares och några andra yrkeskategoriers röst- rättsutövning.
Propositionen framla- de dock intet förslag härutinnan utan ställde i utsikt en särskild proposition härom längre fram under riksdagsses- sionen.
Propositionen föll emellertid, innan denna särskilda proposition ha- de hunnit framlüggas.
I 1914 och 1917 års liberala partimo- tioner upptogs emellertid tanken om riitt för äkta makar att rösta med var- andras fullmakt, och i enlighet härmed föreslogs, att riksdagsordningens Q 24 skulle få följande lydelse: Rösträtt m å ej utövas av annan vai- berättigad än den, som vid valtillfälle personligen sig inställer, dock att vid val av ledamöter i Andra kammaren rösträtt på grund a v fullmakt m å ut- övas a v röstberättigad gift man för hans hustru och a v röstberättigad hus- t r u för hennes man.
Sådan fullmakt skall v a r a antingen skriven och under- skriven a v utställaren samt med den- nes sigill försedd eller ock av honom underskriven och med två vittnens un- derskrift bestyrkt.
Som bekant h a r detta års kgl.
propo- sition icke medtagit denna fullmakts- röstning för äkta makar, icke därför att justitieministern icke i år lika msc- ket som förut behjärtat ovan nämmla svårigheter för en del gifta kvinnor att personligen avgiva sina röster, utan emedan det i år fanns utsikt att få hela frågan om vissa kategorier a v medbor- gares rösträttsutövning på annat sätt än genom personlig inställelse löst i ett sammanhang.
Professor Ernberg i Lund, Bom 1913 erhöll i uppdrag att utreda denna fråga, har nämligen nu- mera a v l h a t sitt betänkande, och STOCKHOLM, 1 A P R I L 1918 Det ligger en väldig, fostrande makt i striden för en ide.
Det släkte, som röjer och odlar, är ett annat iin det, som endast skördar.
Den heliga hiinförelse, den sega vilja, som betecknat föregångarna, kan man ej vänta hos efterföljarna.
Det vore därför mycket olgckligt, om det släktled au kvinnor, vilkas andliga muskler blivit stärkta genom röjarmödan, icke skulle bli det första att inträda i utdrt lands ___- politiska liv.
ELLEN KEY.
justitieministern ansåg sig kunna lova att åtminstone inom valperiodens slut framkomma med proposition angåen- de lösning a v samtliga dessa frågor, varför han ansåg det olämpligt att nu plocka u t en särskild detalj.
Skulle det av ett eller annat skäl icke lyckas att få förslaget till denna samlade nya lagstiftning färdigt innan periodens slut, så lovar han a t t framlägga ett speciellt tilläggsförslag angående Lit- avningen a v äkta makars rösträtt.
Inom riksdagen ha emellertid be- tänkligheter yppat sig mot detta upp- skov.
Man vill ha frågan om kvinno- rösträtten löst i samband med frågan 3m äkta makars rösträttsutövning, och man bryr sig icke så mycket om, ifall sedan lösningen av frågan om sjömäns x h fiskares röstande utan personlig inställelse skulle göra det lämpligt a t t l y t t a specialbestämmelsen om äkta nakars röstning över till den nya la- gen.
Motion i ämnet h a r därför väckts zv h r Aug.
Ljunggren m. fl.
a v samma innehåll som i 1914 och 1917 års parti- motioner.
De olika tendenser, som här fram- kommit och det uppskov med rösträtts- [rågans behandling, som härigenom nödvändiggjorts, h a emellertid skapat ett osökt tillfälle att uärmare reflek- tera över de olika möjligheter till lös- ning, som kunna föreligga.
Det förslag om ömsesidig rlitt för äk- ta makar a t t rösta med varandras full- nakt, som varit det enda vi hittills iaft att laborera med, har två obestrid- iga fördelar.
Den ena är att begräns- tingen är enkel och lätt definierbar.
Det möter ingen svårighet för en val- Eörrättare a t t kontrollera, a t t den per- jon som möter med en sådaii fullmakt gerkligen ä r gift med den som iinder-, ecknat fullmakten.
Den andra förde- len är a v negativ art: ett så begränsat ‘ ulImaktssätt tillåter intet fullmakts- iske.
Denna senare fördel, som förefaller nycket väsentlig för var och en, gom sett det förskräckliga ofog som bedri- ves med fullmaktsfiske vid samtliga kommunala val, h a r emellertid en avig- sida av rätt betänklig natur.
De som vid de kommunala valen önska utöva sin rösträtt genom fullmakt förutsät- tas, eller ha åtminstone alltid möjlig- heten, att Iämna sin fullmakt till en person, son1 de på förhand kunna för- vissa sig om iimnar rösta på samma siitt som de själva ämnat; vid h ä r ifrå- gavarande fullmaktsröstning h a r man däremot ingen valfrihet med avseende på sin representant.
Ifall man och hust- r u alltså ha olika politisk åskådning, uppstAr en konflikt, som knappast kan lösas på annat sätt än att båda få lov att personligen inställa sig vid valtill- fället.
M. a. o. den fullmaktsröstning, som ä r så begränsad, a t t allt fullmakts- fiske undvikes, offrar i stället, eller kan komma att offra valfriheten och val- hemligheten.
Detta är nog just för kvinnornas del en mera betänklig sak a n det vid för- sta ögonkastet kan se ut.
Det galler h ä r en stor, alldeles n y och oprövad val- manskår, och det kan säkerligen inne- bära Atskillig risk, ifall valsättet så ordnas, a t t det får utseende av, a t t den politiska rösträtten är en sorts famil- jetillgång, som i likhet med familjens övriga tillgångar kommer att förvaltas a v mannen.
Meningen med kvinnoröst- rätten Sr ingalunda att ge alla gifta män två röster.
Aven om det förhAller sig så - och det ä r ganska sannolikt - a t t i nio fall a v tio man och hustru rösta lika, så bör man därför icke för- mena den hustru - eller den man för all del - som vill avgiva sin röst på ett annat parti än maken, att f å göra detta även utan personlig inställelse på ett sådant sätt a t t hon - eller han - ban få rösta fritt och hemligt utan a t t behöva ställa t i M med en familjedispyt.
Vi ha inom L.
K.
P.
R. något litet erfarenhet om att sådana divergenser mellan man och hustru kunna förekom- ma.
Då vi under 1913 höllo på med den I N:r 7. stora namninsamlingen, vittnades det från en del namninsamlare, att det iek8 sällan hänt dem, mest pb landsbygden, men någon gång även i städerna, att de påträffat både man och hustru och dryftat önskvärdheten a v politisk röst- rätt för kvinnor med båda; vid sådana tillfällen hade i allmänhet mannen fört ordet som motståndare och hus- trun endast jamsat med honom; men då namninsamlaren gått i tanke att här var det hopplöst att få något namn på listan, kom vederbörande hustru springande, då de kommit utom syn- håll f r å n gården, och bad att få teckna sitt namn ändå.
De män som äro så beskaffade, a t t derae hustru för hus- fridens skull i c h vill yttra en f r å n de- ras avvikande mening i deras närvaro, de kunna säkerligen också förutsättas helt enkelt tillägna sig sin hustrus rösträtt, ifall hon finge den med ovan- stående rätt att utöva den genom full- makt till mannen - till äventyrs utan att mannen kanske hade någon aning om att han härigenom övade tryck p &amp; hennes politiska övertygelse.
Det mot- satta fallet kan naturligtvis också tän- kas; men det är ju ingalunda smak- ligare.
Då nu denna fråga skall upptagas till behandling igen med eller utan sammanhang med sjömäns, fiskares o. a:s rösträtt, så är det skäl att beakta även denna synpunkt.
Rösträttens in- nersta mening är ju att de valberätti- gades verkliga åsikt om det politiska livets allmänna riktning skall ge ut- slag i valresultatet, och lagstiftningen h a r eljest med den yttersta noggrann- het vakat över att intet obehörigt tryck på de röstande skall kiinna göra sig gällande.
Det kan nog förtjäna ett när- mare övervägande, om man icke jäm- väl d å det gäller husmödrarnas röst- r ä t t kan finna en utväg att tillförsäkra dem valfrihet och v a l h e d i g h e t även då de äro förhindrade att själva i d n n a sig \ .id valtillfället.
I andra länder d ä r det vid Politiska val medgivits utövande a v rösträtten utan personlig instiiillelse, h a r denna rätt vanligen begrünsats antingen till vissa, bestämda yrkesutövare eller i allmänhet till dem som kunna förebära laga förfall, 1-ilket begrepp d å i veder- börande lagstiftning närmare definie- rats.
Röstningssättet är härvidlag som oftast insändande a v röstsedeln pr post, icke fullinaktsröstning.
Det land, vars förhållanden härvidlag mest när- ma sig våra egna, är r ä l Norge.
Här medges röstning genom insändande a v röstsedel vid laga förfall, vilket i de delar, som särskilt ha intresse u r vår synpunkt, definierats på följande sätt: Lovligt forfald h a r a) de vmlgere, som ikke kan möts pB
N:R 7 2 t R O S T U T T FÖR KYIHHOB utkommer den 1 och 16 i var mbad.
Redaktor: GiwLI HEBTZMAN-EBICSOB.
Redaktion och Exp.
: 6 K a r d o a n s m a k a r e g a ~ ~ Redaktionstid: onsdag och lördag kl. * / a3 -- ' / 84.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
8600.
Alm.
tel. 14729.
Telegramadress: RUsWtt, Gtockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1918 Kr.
2:OO.
Löwnmmex 15 öra.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom insändande av kr.
3:25 i poetanviwulg till tidningene exped.
Annonsprls: 10 6re per mm.
å siela sidan, 16 öre B de Bvnga.
Vid längre tids annonsering rabatt.
- R Ö S TRXT T S B Y R Å N 6 Karduansmakaregatan ii, Btockholm Allm.
tel. 147 29.
Rikstel.
86 00.
Öppen vardagar ki.
l- ' / s6 e. m.
L.
K.
P.
R:s sekreterare träffas personligan kl. 1-3 e. m. valgtinget p å grund a v naturhindring, sygdom, alderdomssvakhet, legemfeil, svangerskap, nedkomst, diegivning el- ler nödvandig tilsyn med smaa barn eller andre hjdpelöse personer.
Väljaren skall osedd och i enrum in- lägga röstsedeln i ett kuvert och hop- gumma detta.
Därefter skall han eller hon dels egenhändigt underskriva en anteckning på kuvertet, att det inne- håller hans röstsedel, dels också med- sända ett till valstyrelsen ställt brev, i vilket redogöres för de omstiindighe- ter, som hindrat hans personliga in- ställelse, samt på heder och samvete försäkra, a t t han sjiilv frivilligt och i enrum inlagt röstsedeln i kuveriet och hopgummerat detta.
Underskrifterna såväl &amp; kuvertet som iinder brevet sko- l a v a r a bevittnade av två persooer, och orsaken till förfallet skall styrkas ge- nom läkarintyg eller p å annat sätt.
Metoden har i Norge icke väckt ode- lad tillfredsställelse.
Det iir svårighe- ten a t t alltid garantera den röstandes identitet, som i en del fall medfört olä- genheter; det har hänt att tilltagsna personer, som trott sig veta att en eller annan röstberättigad icke brydde sig om eller var hindrad från a t t avgiva sin röbt, tagit sig för a t t rösta i deras btälle.
I janiförelse härmed ä r äkta makars fullmaktsröstning kanske att föredraga Något alldeles olösligt problem torde det dock icke vara a t t här finna en metod, som tillfredsställande tryggar både ralhernliglicten och identiteten.
Det iörefaller dock nästan som om det skulle v a r a liittare att komma fram på fullinaktsröstninarens väg ä n på brevröstningens.
Vid en fullmaktsröst- ning inskriinkt till att gälla endast $1~- ta makar, üro, som redan nämnts, alla identitetssvårigrheter undanröjda, och det kommer bara a n på a t t finna en form för iullmaktens avgivande, ril- ken skyddar valhemligheten.
Undertecknad senterar till en viss grad önskvärdheten a t t alla frågor rö- rande avgivande av röstsedel vid An- drakamniarval ntan personlig instäl- lelse lösas på en gång och i ett sam- manhang.
Men ingen lian v a r a blind för att det härav nödvändiggjorda upp- skovet DU kan iiventyra iiven hela kvin- norösträttsfrågans öde vid detta års riksdag.
Och ingen bör undra på, om det ä r med något liknande förfaran alla de arbetande inom rosträttsrörelsen motse ett fallande av frågan på denna grund.
Tiderna iiro oroliga, och allt som kan göras för a t t lugna stämnin- gen bör göras j u förr dess hellre.
Ti- derna äro också krävande; uppgifter, gamla och nya, vänta på alla områden, och mycken god arbetskraft och seg arbetsvilja skulle frigöras för prak- tiskt samhälleligt arbete, ifall denna genomtröskade och genomdebatterade fråga nu äntligen kunde avföras från Fernqvists Kappaffär Stort lager av in.
o. utländska nyheter i alla elags DAMKA.PPOR,DR&amp;CTER &amp; KJOLAR tiii biiiim - beetämda priser, 0b.l Beetllliningeavdelning.
Vin uppvisands av mdcnuikort i F. K.
P.
B. Iätnwas ö 5 d a t t.
De smittosamma körissjukdomariiss bekgmpande och reglementeringen.
Efter Ar a v fåfäng väntan ser det äntligen ut, som nu frågan om de smit- tosamma könssjukdomarnas bekämpan- de genom lagstiftningsåtgärder och därmed frågan om prostitutionens reg- lementering skulle nalkas sin lösning, i det att för riksdagen nu framlagts en kgl.
proposition om lag angående &amp; gärder mot utbredning u * köszssjzsk- domar.
Propositionen stöder sig i väsentliga delar på det utlåtande, som 1910 avgavs av den s. k. reglementeringskommitth (vilkens uppdrag dock innefattade vida mer ä n blott reglementeringsfrågan).
Detta utlåtande har sedan varit före- mål för yttranden a v åtskilliga myn- digheter och korporationer.
Med anled- ning a v de olika synpunkter, som här- vid framkommit, har detsamma under- kastats en bearbetning a v överlälraren vid sjukhuset S:t Göran, d:r K. Mar- cu6, sanit byråchefen i medicinalstyrel- sen, S. Xibbing, f ö r att sedan i den kgl.
propositionen läggas till grund för e n lagstiftning, " ägnad a t t fylla berat tigc- i e lirav u r såviil hälsovh-dens som sam- hällsmoralens ståndpunkt ".
Som hu- vudvapeli mot de smittosamma köns- sjukdomarna angivas i propositionen dels en för alla lätt tillgänglig och kostnadsfri sjukvård, dels en vederhäf- tig och grundlig upplysningsverksam- het.
I andra rummet komma en del jtraffbestämmelser och sanitiira tvångs- åtgärder under framhållande av a t t man vid ett sådant ingripande " måste givetvis noga tillse, dels att detsamma såvitt möjligt icke bereder de laglydi- ga bland de, sjuka något obehag och därigenom riskerar att bortstöta deras Erivilliga medverkan, dels och a t t in- gripandet riktar sig mot medborgare av båda könen, s a a t t likheten inför lagen icke Rventsras ".
Och angående prostitutionens regle- mentering, föremålet för så många he- ta debatter i tal och skrift, a v sina an- hängare ansedd som den ournbärliga hörnstenen för ett väl ordnat samhälles hygien och moral, säges det uttryckli- gen ifrån, att det på grund av dess oeinotsiigligen uppvisade brister och olägenheter " icke kan bliva tal om att i någon f o r m upprätthålla ifrågava- rande system ".
I förslaget har införts " bestämmelser, som innebiira att nu gällande påbud och föreskrifter angående sanitär över- dagordningen.
Låt oss diirför hoppas, att det måtte lyckas konstitutioiisut- skottet a t t finna en lycklig lösning a v det speciella problem som rör de gifta kvinnornas rösträitsutövning; det fin- nes inom utskottet säkerligen god vilja i denna riktning, och kan man bara er- hålla en salrligt god regel, så kan man nog ocliså förutsätta a t t regeringen härvidlag böjer sig för riksdagens önskan.
Anna Wicksell.
vakning av de prostituerade upphävas ".
Det heter bl.
a.
" Denna lag träder i k r a f t den 1 jan.
1919.
I stad, d ä r in- skrivning a v lösaktiga kvinnor ägt rum, skall sådan inskrivning upphöra f r å n och med dagen efter den, d å den- n a lag, enligt d ä r å meddelad uppgift a v trycket utkommit i Svensk författ- ningssamling ".
Propositionen ä r till största delen ett verk av den föregående regeringen.
Kanske kan man i den omständigheten att de båda politiskt olikflirgade rege- ringarna p å denna punkt visat sig stämma överens draga den slutsatsen, att de föreslagna reformlinjerna icke hos något a v de politiska partierna komma att möta allvarligt motstånd.
I vida kretsar a v kvinnor, vilkas opi- nionsyttringar trots saknaden a v poli- tisk rösträtt säkerligen varit a v stor betydelse för frågans utveckling, kom- mer förslaget a t t hälsas med största glädje och tillfredsstallelse.
Att en utvidgning a v den kostnads- fria läkarvården f ö r könssjuka är a v den allra största betydelse säger sig självt.
Visserligen förekommer redan iiii i r å r t land en sådan vård, men i otillräcklig utsträckning och stundom under former, som gör det mindre till- talande for niånga sjuka a t t begagna sig härav.
Då de könssjukas undersök- ning och behandling hos privata läkare ofta iiro förenade med avsevärda kost- nader, händer det tyvärr f. n. allt för ofta a t t sjuka personer a v ekonomiska skäl rårdslösa sin sjukdom med all den risk för dem själva och för omgivnin- gens nedsmittande detta kan innebära.
Enligt förslaget skall varje könssjua, oavsett ekonomisk ställning, h a riitt till kostnadsfri vård a v härför i varje sam- bäile särskilt anställda, specialutbilda- d e läkare såväl å sjukhus som å poli- klinisk mottagning.
Där så ske kan, skall för könssjuka kvinnor beredas tillfälle a t t viinda sig till kvinnlig lä- kare och " mottagningarna å poliklinik skola anordnas med hiinsyn till allmän- hetens hekviimlighet och på så sätt a t t besök B polikliniken icke röja beskaf- fenheten av den sjukdom, f ö r vilken vård sökes. "
Aven läkemedel och uten- silier skola erhållas kostnadsfritt.
Enligt iörslaget Siiiigges varje läkare att upplysa sina könssjuka patienter om sjukdomens a r t och smittofara samt a t t lämna fiireslirift om vad den sjuke liar att iakttaga.
Formuliir till tryckta föreskrifter skall fastställas a v medici- rialstyrelsen, och patienten skall avläm- na skriftligt erkännande om dess mot- tagande, en åtgiird, som hör v a r a väl ägnad att motarbeta en tyvärr mycket vanlig avsiktlig eller oavsiktlig för- vanskning och glömska a v lekarens ord.
Vidare förordas en vidstriidit upp- lysningsverksamhet bland allmänheten, delvis i samband med skolundervisnin- gen.
Var och en, som fått blicka in i den djupa okunnighet och de ofta ödes- digra falska föreställningar, 60m i frQ- ga om könssjukdomarna och derm spridningssätt råda inom vidsträckta folklagex, måste anse en sådan åtgård av ett ofantligt stort värde.
Förslaget innehäller vidare straff- och tvångsbestämmelser avsedda att hindra 6mittospridnhg.
Utom straff för koppleri, provokation, soutanörskap o. d. stadgas även straff för den, som med misstanke eller vetskap om sin sjukdom utsätter andra för smitta.
Har brottet begåtts mot make eller maka, kan detsamma endast beivras ar målsägaren, i annat fall m å det åtala a v allmän åklagare.
Denna straffbe- stämmelse kan naturligtvis f å en gan- ska stor betydelse, i synnerhet som av- skräckande och till eftertanke väckan- de faktor.
Varje bönssjuk person färklaras skyl- dig a t t undergå läkarebehandling, s &amp; länge sjukdomen befinner sig i smitto- farligt skede.
Försummelser härutin- nan skola av läkaren anmälas, och 1ä- karen ä r likaså skyldig att anmäla de personer, vilka efter framställd förfr&amp;- g a n uppgivits som smittobärare.
Dessa anmälningar skola göras hos en säl.- skilt anställd ämbetsläkare, sundhets- inspektionen, rilken äger att med tvångsmedel ingripa mot den, som ej frivilligt söker eller fullföljer nödig behandling av sin sjukdom.
Det föreslagna anmälnings- och kon- trollsystemet torde dock med alla sina skriverier vara alltför invecklat och skulle säkert utan risk av sämre resui- tat kunna betydligt förenklas.
Sanitära tvångsåtgärder - iindersök- ning och d a r så erfordras behandling - föresltis även för personer som s t ä i i h under åtal för vissa sedlighetsbrott In.
m.
Angående prostituerade kvinnor in- nehåller lagförslaget däremot inga sär- skilda bestämmelser utöver de ovan nämnda a t t reglementeringsföreskrif- terna skola upphöra a t t gälla.
Frågan om lösdrivarlagens tillämp- ning å dessa kvinnor lämnas sålunda öppen.
Det förutsättes visserligen i motiveringen " att Iösdrivarlagens till- liimplighet &amp; förevarande kvinnor tilla vidare skall äga bestånd ", men det framhålles, a t t lösdrivarlagen f. n. är föremål för omarbetning av den år 1907 tillsatta fattigvårdslrommitt6n och a t t denna kommitt6 uti ett i annan närliggande fråga avgivet betänkande yttrat, " att frågan om behandlingen a v niimiida kvinnor vore ett ppörsmåi a v mycket inreckl a d beskaffenhet, det bor- de med avseende &amp; dem undersökas om deras liehandling som lösdrivare över huvud tagct vore liirnplig och om ej ett annat förfaringssiitt kunde giras, som liimnade större garantier för deras för- bättring och återförande till dugliga samhiillsmedlemmar ".
F ö r ett omhiindertagande a v ifråga- varande kriiinor i uppfostrings- och skyddssyfte uppdrager även den nuva- rande jusii tieministern riktlinjer, vilka synas siirdeles väl ägnade att med fram- g å n g bekämpa prostitutionens rekryte- ring och vidmakthållande.
Innan dessa frågor genom den viin- tade nya lösdrivarlag-en blivit avgjorda, sknlle man Iiunna tanka sig att även eWer den kgl.
propositionens antagan- de ett visst fält skulle kvarstå för det polisgodtycke, som ä r ett a v det gamla systemets ovedersägliga nackdelar.
Vad Stockholm beträffar, f å r man väl emel- lertid hoppas a t t polismästare Hårle- man, vilken under sin Malmötid upp- hävde reglementeringen i denna stad, även i sin nya anställning kommer att göra humana synpunkter gällande i detta område.
3 RÖSTBATT F O B K Y m O R Och d ä propositionen i motsats till reglemen terinmkommi tt6n icke föror- d a r ett sanitärt tvångsförfarande mot personer som anhållits eller varnats för lösdriveri, möjliggör den uppkomsten av den förtäckta, lagstadgade form a v reglementering, som prof. Johansson i sin reservation uppvisat skulle bli följ- den a v kommittbförslaget.
Genom den kgl.
propositionens anta- gande skulle alltså reglementeringen bli definitivt avskaffad.
Det är som bekant endast i Stock- holm, G ö t e h r g och Norrköping.
som reglementeringen a v prostitutionen f. n. tillämpas och icke ens i Stockholm uppgår de byråskrivna kvinnornas an- tal till någon särdeles hög siffra.
Reg- lementeringsfrågans lösning är emel- lertid a v vikt för hela landet.
Det måste för hela samhället v a r a ett beriittigat och viktigt krav att icke ens en relativt liten människogrupp inom detsamma får utsättas för en behand- ling om vilken det med rätta sagts att den ä r ägnad a t t skapa och vidmakt- hålla e n pariasklass inom samhället.
Och genom reglementeringens slopan- de bortfaller ett eljes oöverkomligt pe- dagogiskt-psykologiskt hinder for en välbehövlig omdaning av den allmänna uppfattningen a v sexuella frågor, en omdaning som måste gå ut p å den sex- uella råhetens avskaffande, ökad an- svarskänsla hos båda könen, men fram- för allt hos männen, och ett allmänt er- kännande a v kvinnokönets likavärdig- het med männen - allt detta i och för sig åtråvärda mål för en mot högre utveckling strävande mänsklighet och dessutom de säkraste garantierna mot de folkhälsan nu undergriivande köns- sjukdoinnrna.
Vi stå sålunda efter den kgl.
propo- sitionens antagande icke vid ett slut- mål, men vid en borjan - en början a v vägar, vilka vi kunna hoppas skola visa sig framkomliga för goda krafter.
Alma Sundquist.
Nya landvinningar.
Under f r u Gurli Hertzman-Ericsons tum6 genom Östergötland bildades en förening i Borensberg med 40 medlem- mar.
Till styrelse valdes f r u Lydia Larsson och f r u Hilda Linkvist samt fröknarna Ebba Wennerlöf, Gerda Pet- terson och Linnea Uhrman.
I Skun- ninge bildades en filial till Motala med f r u Emmy Borgström som ordförande.
Kvinnorna och normalarbets- dagen.
Fredrika Bremer-Förbundet h a r hos regeringen hemställt a t t den måtte be.
reda representanter f ö r den kvinnliga sakkunskapen tillflille att omedelbar1 inträda i det förberedande arbetet för lagstiftning rörande reglering a v ar.
betstiden.
En liknande framställning h a r ingetts av socialdemokratiska k v i n nornas centralstyrelse och socialdemo.
kratiska kvinnornas samorganisation vilka till uppdragets erhållande föror, d a stadsfullmäktigen fröken Anna J o.
hansson.
Barnavårdsundervisning för kvinnor, Med anledning a v motion a v herr von Koch h a r Första kammarens första tillfal.
l i g a utskott föreslagit utredning angåendc statsåtgärder för utsträckt undervisning: barnavård för kvinnor samt om statsunder.
stöd å t barnavårdsanstalter och a n d r a d y lika företag.
Använd L.
K.
P.
R:s brevkort och agitationsmärkena Hos Ellen Key på Strand.
Marken är ännu hård och stelfrusen, men de första vildsvanarna h a sträckt civer Vättern, och n ä r isstyckena törna 3mot varandra, ljuder det i luften som klang av spröda klockor.
Hela strand- remsan är packad med ett bälte av driv- is, men därbortom ligger Vättern med öppet vatten, så blått och djupt i fär- gen, att man först känner sig oviss om det är sjon eller bMa bergåsar, som torna sig mot horisonten.
Naturen har slösat ymnigt med sina rikedomar p å den plats, d ä r Ellen Key byggt sin ål- derdoms fasta borg och d ä r hon, fjär- ran från dagsstridernas jäkt och oro, i kontemplationens ro nått " de afton- svala höjders topp, d ä r jorden över- skådas ".
Hon har berget och skogen bakom sig, sjöns skiftande, rörliga vat- ten, så långt ögat når, och kommer hon upp på backens krön, ser hon u t över hela den vida, bördiga Ustgötabggden med gårdar och kyrkor strödda över sluttningarna och med minnen a v ur- gammal odling och kultur.
J a g såg icke Strand nattetid, men tänker mig, a t t det måste v a r a vackrast då, när stjärnhimlen välver sig över slätterna och vattnet, och strandens monumen- tala ekar teckna sina fasta konturer mot rymden.
Nu flödade marssolen i breda knip- pen genom de stora fönsteröppningar- na och förstärkte det intryck a v ljus och harmoni, som även under mulna dagar måste prägla detta hem, d ä r lin- jer, former och färger, det biista i det nya och pieteten för det förgångna sammansmälta till enhetlighet och skönhet.
Men så som solen utanför för- gyller upp naturen, så 5 r det Ellen Keys egen personlighet, som ger de diida tin- gen liv och innehåll.
Dct hem hon ska- pat bildar liksom en ram kring henne själv, blir ett samlat uttryck för hennes rika, varma ande.
Den som sett Ellen Key i kretsen a v vänner, på talarsto- len eller i katedern, måste dock komma till den slutsatsen, att hennes rätta om- givning just ä r hemmets atmosfär, dess värme, dess trygghet och innerlighet.
Man känner sig lycklig över a t t ha f å t t tillbringa några timmar i hennes närhet, hon ar som iirkällan, från vil- ken kraft och hiilsa strGmniar till män- niskorna, och det hal med åren kom- mit allt mer av profetisk visdoin över Ellen Key.
Diir j a g x r henne stå i dör- ren till sitt Strand, kraftig och obruten.
som en a v ekarna vid Vättern, före- kommer hon mig som en bild a v den gamia svenska äitemodern, i vars hägn kulturen växt och blommat och till vars ord generationer lyssnat med andakl och vördnad.
Tiden h a r icke varit blid mot Ellen Key.
Miinniskorna äro snara att rosa eller stena, n ä r man icke viiljer deras vägar och även redo a t t störta sina av- gudar.
En del a v Ellen Keys storhei ligger i a t t hon oförfärat offrar sia, opularitet för det hon anser vara rätt lm också det såret niåste träffa henne Ijupast, att den ungdom, som alltid; titt hennes hjärta närmast, missför- itått henne.
Man m å hysa vilka tankar n a n vill om Ellen Keys ståndpunkt till lagsfrågorna, kvar står dock alltid ati len varit betingad av hennes sannings-) ch rättfärdighetskrav och som sådar Tärd v å r aktning.
Ty högre kan män.
iiskan aldrig komma än a t t v a r a tro gen mot sig själv, och det idealet hai Ellen Key aldrig svikit.
Därför ståi lon på en ouppnåelig höjd, omgiven a \ - len rena, klara.
luft, som från det vidz vattnet och den ljusa rymden bölja] iver Strand, och därför ljuder henneE jtämma som en kristallklar ton övei mriipolitikens smattrande trumpetstö, ar.
Det finns hos Ellen Key sammz irlighetens och trofasthetens mod, son: !edde Jeannette Rnnkin a t t i amerikan ska senaten, i direkt motsats till vac, om för kvinnorna var opportunt F r a d ä g g a sin trosbekännelse: " Jag ii1 skar mitt land, mcn j a g kan inte röst2 €ör krig. "
Modet och iirligheten d s t e bli kvin nornas andel i det politiska livet.
Un, ler v å r t samspråk återkom Ellen KeJ Bera gånger till kvinnornas politisk: rösträtt.
Hon hoppas mycket a v kvin norna, och måtte bon inte svikas.
Hor hoppas a t t de i det politiska livet skol; ingjuta en droppe av rättfärdigheten!
ande och bilda en motvikt till det kom promissandc med sanning och rätt, SOII gör dagspolitiken till en vrångbild.
F r å n Ellen Key utstrålar icke blot modet och sanningen, utan också kär leken till människorna.
Ron h a r nåt d e höjder, d ä r dagssorlet tystnar ocl endast evigheten talar, och därför ha hon kunnat skilja u t det väsentlig: fr8n det oväsentliga och bevarat sin trc på mänskligheten hel och obruten.
De kom så vackert som svar på förtvivla] över den uselhet som alltjämt är en be ståndsdel i själarna: " Betänk dock hu ringa vägiängd vi tillryggalagt.
Va (betyda några tusen år i utvecklingen? '
Dessa ord öppnade perspektiver, SOII skynits av viirldskrigets skuggor, O C ~ de vor0 även nyckeln till den ljusa op timism, som iii i ålderdomen bevara Ellen Key så ungdomligt frisk ocl spänstig.
Vi behöva henne så som aldrig förr vi behöva hennes visdom, hennes kiir lek och hennes tro, och de som vilj: nyttja hennes andcs v ä s t till en pryd iiad i egna lustgardar, må de minnas a t t det ensamma trtidet väljer sin plat, på klippans krön.
Vintrar snöa i des hår, och vårens vindar susa i dess kro na, men det viixer uppåt mot stjärnor n a och s t å r obrutet under tidens stor mar.
Gurli Hertzman-Ericson.
Socialdemoknitiska vänstergrup- pens motion om kvinno- rösträtt.
Hr Hage väckte den 13 mars A den ocialdemokratiska vänstergruppene ägnar i Andra kammaren en motion ied anledning av K.
M:ta proposition ngående rösträtt åt kvinnor.
Motionärerna vända sig mot försla-: et att hustruns rösträtt göres beroen- le a v mannens fuligörande a v sin kattebetalning, och framhålla, att ådan sammankoppling ej förekommer oom den kommunala rösträttens om- åde.
D ä r erhåller nämligen en hustru, om uppförts med egen inkomst och rlagt sin skatt, kommunal rösträtt, ven om mannen e j fullgjort sin skatte- letalningsskyldighet.
Regeringsförsla- .ot, som så att säga uppställer dubbla östrättsstreck f ö r en g i f t kvinna, tor- e, framhålla motionärerna, strida mot ie principer, efter vilka kvinnlig röst- ätt givits i en del andra länder.
Enär n sådan bestämmelse, som den i rege- ingens förslag ifrågasatta, måste vara, riktig även ur den synpunkten, att nannen och kvinnan måste anses var ör sig vara som medborgare i staten betraktade, alltså på politiskt sätt två ullt fristående individer, vilkas åskåd- iing och strävanden kunna v a r a helt ich hållet olika och ej så sällan ocksir tro det.
Motionärerna säga, att de e j kunna rara med om att.
stillatigande medver-: a till antagande a v en politisk röst- - ättsreform, som visserligen giver ö- Ter- och medelklassens kvinnor röst- * ätt, men däremot utestänger kanske jtörre delen a v arbetarklassens kvinnor ' rån denna rätt.
De påpeka, att sådant itestängande av politisk rösträtt även, ker för den kvinna, som har en supig) ch slarvig man, som e j fullgör sin ilrattebetalning.
Alltså en sådan hustru, iom, om hon vill hålla uppe hemmet, nåste arbeta alldeles sürskilt tungt och, flesta fall utan att någon tacksamhet dir visad henne a v samhället eller a v nannen, en sådan kvinna erhåller e j 3olitisk röstrntt och detta på grund a v nannens dåiiga egenskaper, e j på grund av sin egen verksamhet, h u r ' örtriifnig och samhällsgagnande den- ia än m å vara.
Motionärerna fram- iålla det inkonsekventa i, att en kvin- 10 som lover i icke legaliserat äkten- iknp, enligt förslaget kommer att er- iålla rösträtt i trots av a t t mannen e j ' ullgör sina utskylder, medan den kvin- la, som lever i legaliserat äktenskap.
förlorar sin rösträtt, därest mannen eke fullgör sina skattebetalningsskyl- ligheter.
- .~ __ Vidgat fält för kvinnliga läkare.
De kvinnliga läkarna h a till medicinal- Styrelsen gjort en framställning om utvid- r a d r ä t t att inneha eller bestrida vissa la- karebefattningar.
I s i t t i dagarna avgivna utlåtande anser s i g medicinalstyrelsen kun- n a hemställa att ogifta kvinnliga läkare mK antagas till en hel del tjänstebefattnin- Ear, f r å n vilka de förut v a r i t utestängda och hemställcr dessutom om åtgärder för a t t kvinnlig läkare, sbväl gift Bom ogift, må fiP på förordnande bestrida vikariat p % läkaretjänst, vilken hnn icke äger r ä t t a t t inneha, dock betrsffande annan tjänst ä n hospitals- och a s ~ l l ä k a r e t j a n s t e r högst för en tid av tre månader.
Till medlem av Sveriges advokat- samfund har av dess styrelse invalts innehavaren a v Kvinnliga juridiska byrån, jur. kand. E v a Anden, som ar samfundets första kvinnliga ledamot.
Kvinnor i kommunens tjänst.
I Ljungby barnvårdsnämnd h a r invalts f r ö k n a r n a Sigrid Bjälmkvist och Signe Hammar samt f r u F r i d a Trankvist.
.
N:R 7 RbSTRATT FOB EYIHEIOR 4 W e r s ” English School ” Ria.
9 5 5 0 Allm.
6996 Rng&amp;hiektioaeroch~vei.eittningar.
Alim.
Tel. W r 360 %.
Bistogatan !x.
Annie L Bcott.
Kvinnorna och odlings- arbetet.
sTocK€IoLa [1 Barnhasgatan 1 Malmtor~m~atan 6, Stoclcholm d r a g h ä r i Stockholm av den tyeke so- ciddemokraten d:r Siidekum talade För närvarande pAgh som bekant i han i varma ord om den odlingsrörel- vikt land en rörelse i syfte att väcka se, som för närvarande pågår i Tysk- den enskilde individen till insikt om land, och framhöll särskilt hurusom ” en livemedalssituationens allvar och förmå jordbit på 108 kvm.
och e n duktig hus- honom att i sin mån bidraga till att av- fru d ä r åstadkommer underverk ”.
I värja den hotande faran.
Man h a r fått England, d ä r som bekant under kriget H a r t för sig, att de egentliga jordbm- kvinnorna på många sätt arbetat i det kama icke under do förhållanden, som allmännas tjänst, finnes bl.
a. en kvinn- nu råda, ensamma mäkta förse oss med lig sammanslutning med en arbetsstab det nödvändigaste, och vi måste därför på icke midro än 40,000 medlemmar, lite v a r släppa till vår arbetskraft för som genom hänvändelse till myndighe- detta viktiga värv.
I stället för en mo- tema erhålla jord, som de själva bruka bilisering av den enskilde individen ut och varigenom de förse såväl härens tiii landsbygdens jordbruksarbete har som flottans sjukhus med gröosaker.
Vi man taakt sig saken ordnad sQ, att äro visserligen icke i krig mot yttre praktiskt taget var och en eller varje fiender, men vi äro det desto mer mot familj genom samhällets försorg för- en inre, mot svälten.
Och den fienden skaffades ett litet stycke jord att bruka är obarmhärtigare än någon annan.
I för eget behov.
Den enskildes arbets- Norge h a kvinnorna tydligen redan in- kraft skulle härigenom tagas i anspråk sett detta att döma a v ett meddelande direkt i egen tjänst.
från försvarsministern, att generalsta- Givetvis är det potatisodling det här ben för närvarande efter initiativ från i första hand är fråga om, då j u pota- kvinnligt håli har under utarbetande tisen är det på samma gång mest lätt- ett förelag om mobilisering a v kvin- skötta och mest givande a v v å r a vik- norna till jordbruksarbete.
tigaste vegetabiliska födoämnen, men Vad vore därför naturligare än att det är j u intet som hindrar a t t var och även vi här hemma följde v å r a systrars en deesutom odlar vad han bäst flnner.
exempel i andra länder och utan tve- Om städernas och övriga samhällens kan grepe oss verket an.
Det råder in- befolkning på detta s ä t t kom a t t pA tet tvivel om att vi skulle kunna ut- egen hand odla sin potatis i samhällets rätta mycket f ö r oss själva och därmed närhet, skulle härigenom också e n stor för vårt land om vi blott komme oss svårighet bortfalla, nämligen tra~Spor- för, om d ä r blott funnes någon, som ben a v potatisen.
Potatisen iir en syn- manade och som hade förmågan att nerligen skrymmande vara, som därför leda oss.
Jag h a r redan sett för goda under dessa transportsvårigheternaa exempel på den saken för att icke kän- tider ofta måste stA tillbaka för annat, na mig övertygad.
De svenska kvin- vartill kommer a t t den på grund a v sin norna ha j u vid a å många tidigare till- höga vattenhalt lätt fryser och d ä r i g e fiillen lagt sitt intresse och sin stora nom odugliggöres till föda.
fosterlandskärlek i dagen, varför skul- Hela den ifrågasatta odlingsrörelsen le de nu tveka, då vi stå inför en situa- är tänkt kunna ordnas på frivillighe- tion så allvarlig som aldrig förr.
tens väg, och den kräver därför förstå- Men vad som skall göras måste gö- else och anslutning från varje enskild ras snart.
Det är ingen tid a t t förlora, individ och framför allt varje arbets- en sak som denna kräver givetvis sitt giuare.
Man h a r nämligen f ö r avsikt dryga arbete, men komme det hela bara a t t i möjligaste mån ordna arbetet koo- i gång, ginge det säkert a v sig själv.
perativt eller gemensamt, så till vida, Låtom oss därför ena oss om, att vi v a r att personalen under samma arbetsgi- och en i mån av förmåga söka viicka vare, medlemmarna inom föreningar intresset för kvinnornas insats i od- och andre sammanslutningar, skulle lingsarbetet och icke underlåta att där- erhålla sina jordlotter på samma ställe, est endast två eller t r e äro församlade varigenom större trevnad och större vinna någon för saken.
Den för- lättnader i arbetet skulle beredas.
Detta söka sta röjningen a v tegen iir alltid ett iir enligt mitt förmenande en mycket svårt arbete, låtom oss diirför hjälpas viktig sak, då det ofta visat sig a t t just åt, alla utan undantag!
denna fruktan att bli stiilld ensam med Gerda Hedström.
sin jordlott bland en massa främlingar varit avgörande för många, när det gäilt att förskaffa sig ett stycke jord.
E d a n från förra året vet jag exempel Kvinnlig motion i stadsfullmäktige.
pA dylika sammanslutningar, också Vid Stockholms stadsfullmäktiges sam- bland kvinnor, och den nytta och det manträdc dcn 18 mars väckte fröken Anna nöje arbetet ordnat på detta sätt berett motion om a t t stadens myndig- har jag alltid hört beskrivas med den Johansson heter borde göra allt för a t t de arbetstill- allra största entusiasm a v odlarna fällen som finnas inom staden i första hand själva.
skola komma stadens egna invånare till Jord- och ntsädesfrågan skulle det godo.
Någon rekvisition a v kullor till träd- bli resp. samhällens sak att ordna för gltrdsarbetet på stadens kyrkogårdar borde dem, som i tid anmäla sig villiga att därför icke iörekomma, förrän man för- Ataga sig arbetet.
Även äro planer före vissat s i g om att det vom omöjligt att inom att förskaffa odlarna över hela landet staden erhålla nödig arbetskraft f ö r detta ett par dagars odlingsledighet höst och arbete.
vår i likhet med vad som redan under förra aret började praktiseras a v Stock- holms stad för de a v dess arbetare och Hjälp åt det hungrande Finland.
tjänstemän, som vor0 odlare, och även E n del behjärtade kvinnor i Stockholm a v några enskilda arbetsgirare.
Men för a t t en sådan sak skall kunna föras h a s a t t sig i spetsen f ö r en brödkupongs- igenom, erfordras givetvis att ett verk- insamling genom vilken 6,000 kg.
spannmål ligt intresse för odlingsverksamheten skulle tillföras det svältande Finland.
Nö- den i landets norra delar är fruktansvärd lägges i dagen a v de enskilda.
Det förefaller, som om just i denna och genom frivillig försakelse skulle någon fråga flnnes mycket, som är v ä r t att lindring kunna beredas dc olyckliga.
Avstå uppmärkaammas från kvinnorna.
Vi någon brödkupong.
Alla kuponger emotta- h a j u ofta sett hurusom kvinnorna i gas a v friherrinnan Ellen Palmstierna, de krigförande länderna med entusiasm Lästmakaregatan 6, Stockhlom.
ägnat sig just åt odlingsarbete och vunnit lysande resultat.
Vid ett före- I B (haniet BV hounineeetan) JtoH la-r 4 finoro oeh onklarr M~BLER i ek mahomy, valn8t EEIXI~ mdm &amp; islag ifven mlllade, till billigeete priser.
Rika Tel. &amp; o5 Alm.
Tel. 11410 m c - = m - a - - Frivilligt barnavårdsmannaskap.
I E % ny medborgerlig wppgift.
BarnavBrdsbyrån i Stockholm, som Btagit sig, att f ö r Barnavårdsnämndens räkning söka väcka allmänhetens intresse f ö r det frivilliga barnavårdsmannaskapet, hade fre- dagen den 8 m a r s anordnat ett upplysnings- möte i Läkaresallskapeta lokal.
Det fullta- ligt besökta mötet blev synnerligen givande täck v a r e inledningsföredragen a v redaktör von Koch, Barnavårdsnämndens instruktör, registrator Mourean och fröken Ebba Pauli, samt den d ä r p å följande diskussionen i vil- ken e t t flertal sakkunniga på området gjor- de sina inlägg.
Redaktör von Koch påpekade, a t t Barna- vårdsbyråns arbete för de utomäktenskap- liga barnen hittills hade mött ett s v å r t hin- der genom a t t lagbestämmelserna på områ- det v a r i t både föråldrade och obestämda Den n y a lagen om b a r n utom äktenskap, Rom t r ä t t i k r a f t den 1 jan.
1918, kommer a t t i hög grad underlätta detta arbete.
Men, om lagen skall kunna bli verklighet och e j cndast en död bokstav, är det nödvändigt, a t t för saken intresserade personer i stor utsträckning ställa s i g till förfogande.
Den nya lagen bekräftar den tanken, a t t sam- hället numera inser, att barnen äro dess dyrbaraste egendom.
Forna tiders försum- melser på detta område vore en grymhet mot barnen och ett slöseri med nationens kraft.
Rådc barn och mödrar h a h a f t det svårt.
Antalet utomäktenskapligs barn, som dö under första Icvnadsåret, är dub- belt sb stort som bland de inom iiktenskapet födda, och brottsligheten bland de förra är även större, liksom a t t de oftare falla fattigvården till last.
Det är också e n känd sak, att de kvinnor, som blivit födda utom äktenskapet, ofta i sin t u r go upphov å t barn utom äktenskapet.
Den ogynnsamma ställning, aom förutvarande l a g a r skapat f ö r barn utom iiktenskapet, förklaras a v den ilnskan man haft att härigenom k u n n a öka äktenskapsfrehvensen och befrämja sedlig- heten.
I Sverige födas emellertid ungefär 20,000 barn om å r e t ntom äktenskapet, där- a v i Stockholm c:a 3,000.
Den sämre ställ- ning m a n berett barnen, h a r s&amp;ledes e j lett till önskat resultat.
Det är också tydligt, a t t fragan har en ofantlig betydelse.
1917 Ars barnlag ger hopp om, a t t en n y d a g kommer a t t g r y f ö r dessa b a r n och deras niödrar.
Talaren framhöll, a t t enligt den nya Ia- gcn, h a r samhället e j endast rW, u t a n ock- så skyldighet a t t ställa varje barn utom äktenskapet under en a v niimnden utsedd barnavårdsman, i första hand en frivillig, oavlönad, om det e j är möjligt, cn fast an- ställd.
Denna medborgerligs tjänst ü r en nyhet i svensk lagstiftning.
Lagstadgandet ts-der på en hög tanke om medborgarna i v å r t land.
Men, var finnas do personer, som kunna fylla detta r ä r v, u t a n a t t av- skräckas av svårigheterna.
Det är e j ett formellt uppdrag, utan medför verkligt an- svar.
Barnavårdsmannen skall v a r a e n bar- nets överrakare och moderns rådgivare.
MAnga skiftande och krångliga fall kunna pltträffas, men om man upptriider med t a k t och förstånd, torde det e j bli omöjligt f ö r någon att reda upp det hela.
F ö r a t t un- derlätta arbetet h a r e n särskild instruktör tillsatts, rarjiimte Rättskontoret biträder, db så behöves.
Registrator Moureau lämnade därefter en saklig redogörelse f ö r arbetsgången i de särskilda fallen, för anmElningar, barna- vårdsmannens plikter i f r å g a om anteck- ningars förande, hembesök o. d.
Särskilt &amp; ligger det denne att söka hålla mor och b a r n tillsammans, att förmå modern att 4 Detta märke 2r en garanti dä Ni köper en symaakin.
Begar alltid iiusqvarnal 6 - \) id allmän suaghut, nor \) osi t P t, ö+zrans t r ä n 9- u ning o c h sömniösbot.ss ~ A.
B. PHARLVIACIA, STOCKIIOU amma barnet, t. ex. med stöd s v amnings- premier f r å n Mjölkdroppen, att söka it % modern a t t söka sådan anställning.
d ä r hon kan h a barnet hos sig åtminstone under för- sta året, d å det mest skulle lida a v ntackor- dering.
I en del fall bör han söka f ö r d kontrahenterna a t t i n g å äktenskap.
Fröken Ebba Pauli riktade d ä r p b en v a r m vädjan till åhörarna att ställa sig förståen- de inför den n y a medborgerliga plikt, som barnavårdsmannaskapet innebär.
Särskilt för kvinnorna, som länge kämpat f ö r att komma i n i medborgerligt arbete, h a r h ä r plötsligt ott v i t t falt öppnat sig.
Sjäite den vikt lagen lägger på barnavArdsmanna- skapet, visar, a t t lagstiftarna v a r i t burna av övertygelsen, att u t a n den personliga in- satsen, vinnes h ä r ingenting.
Det f o r d r a både e t t s t a r k t personligt intresse för sa- ken och e t t moget omdöme s a m t e t t v a r m t hjärta för att nH m9let - barnets valfärd.
Den avlönade barnavårdsmannen k a n ge- nom sin rikare erfarenhet bli i tillfälle a t t arbeta fortare och att med färre misstag fullgöra sina uppdrag, men trota detta vore det e j lyckligt med endast avlönade krai- ter.
Det k a n h h d a, a t t den avlönade skulle få.
ett stort antal fall p B sin lott - i Stock- holm och Göteborg hade man från början tänkt sig 2 N 300 -, men om arbetet e j skall konims i misskredit.
särskilt i e n del krävande fall, f å r barnarårdsmannen e j ha brlttt.
Han måste ge sig tid att l å t a e t t ord gro, att låta en förtvivlad människa lugna s i g o. s. v. Man f å r e j r ä k n a minu- terna vid e t t besök, e j hcller antalet besök, Dm m a n skall kunna nå goda resultat.
Ar sådant möj !igt, bör vidare barnavårds- mannen sökas i moderns omgivning.
Har denna en släkting, en matmoder, en i ’.
d. lärarinna eller a m a n person, f ö r vilken hon har förtrocnde och som äger personliga förutsättningar, bör denna räljas.
Det finns också den förhoppningen, a t t den nya lagen skall bli a v allmänt social innebörd, föra ihop två samhällsklasser, SOIX annars i allt för mycket s t å frümmande för varandra.
Ju mer man v ä n t a r a v barnavårdsmannaska- pets inre sida, desto mer måste man hop- pas, a t t frivilliga arbetskrafter i stort an- tal träda till.
Talarinnan slutade med a t t uttala en förhoppning om god samverkan mellan de fast anställda och de frivilliga barnarårdsmännen.
Dessa bordo e j k ä n n a sig som t v å skilda kategorier u t a n som iik- ställda medarbetare i en stor medborgar- gsrning.
Under den följande diskussionen fram- hölls ytterligare Önskvärdheten a v att per- soner ur olika samhällslager bleve barna- vårdsman.
__.
- - - Btoslrholm 1918, Ivar Ksaggströma Bokt ?yck &amp; A.
If.
