# ID: svediakorp-per2657
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,830
# sentences: 392
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra sd myckef for en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
VII.
ARG.
/ STOCKHOLM, 15 M A R S 1918 De svenska kvinnornas Atcr st &amp; Sveriges lir iniior undrande och spiirjande.
G å r det, eller g8r del icke?
Och de iiimniera i sitt sinne vad 5oni t a l a r f u r en l ~ c l r l i g utgång och finna dtirrid, att de iiveii u t a n a t t vara alltfiir sangviiiislia i år lmiina hoppas att fd G i n rt; s; rtittGfrcign i hamn.
Den stödes jii för det fürsta av en Iriingl proposition, deii l i p r en Gveri-ägande inajorife: i A l i i d r a Lamniairii, och det förcfnllcr w:ii 0111 den antira sirlan iin- ge foretc lira starka wlishal fGr att vå- g a sig p å att i i i i i i i i en gåiig stör !a den T-.
t dart L~i:ina \ i h a anlechiiag att t r o a r t xcir f r 8 q i Gr &gt;La11 debatteras i den lugna sakligliP !ciis anda wli icke i det 1ideliefl.illa partiliatrts.
Ts- inoni alla 1) articr iiiiiiaz nm,iera, enligt r a d som fraingick av f6ri-a årets FGrsta ltani- inardebatt, riltstla::snian, som iiro ense om prineipciis Leratiigande, och ileii liar allts8 egentligeii iippliört att r a r a vad d c n aldrig bort vara, rn p a r t i f x - ga.
iY '; atnrligt \ i, finnas i högerns led i ' fii-tftarandp principiella iiiotitånclare och iiigeii bep$r a t i de &lt;kola rösta mot sin övertJ-gelse.
I f e n lika litet borcle tlet Li-iiiiia liegiirns av clciii, s o m npp- givit sitt principiella niot ?tåud eller aldrig hys?
iiBgot hådalit, att de skoia i en f r å g a boni denna 1 \ iiigac i n under pil partiparoll, soni de f i n n a sakligt oriktig.
Iiiflytantlet av tiet soin sker iite i viirltleii hiir viil o c k 4 spela någon roll.
Id&amp;r or.11 andliga st~.öiiiriingar iitifrån h a lättare a t t söka sig en viig till oss tin brödf4claii, d e Itoiiinia trots minor och t j sl,a iiiider \ attensbåtar.
Dan- ma rl.
h, Eng I a ii tl h, F ö r e n t a s t a t e rnas och ETollaiids cxcriii) el tala el i, iiianande språk, ncli \ i I i o p p ü ~ a l l de röcträtts- vindai .. i0111 nii 1ilB5a Gx e r viirlrlen, även mlritte trttnza i n i v h Fiir ?ia kamniare, skingra yttei-lipare cn del ftircloinsfiill- het 01211 qjiilvi \ !diet och gira de rciddhå- gade och fcirsilitiga litet mera Iiiirage.
oin &amp; glands lorder och piirer vågat g i v a cle en g el ~ 1 a, ls-iiin orn a in e din fis- tancle L $ det ciigclika viirldsviildets framtida iitlcii, så borile det icke fiire- falla sa riiliabelt a t t]; tia ile sverislia 1; viiinoriia fri vara niPd att hestiimina o r e r sreiis1,t sa~iiliiiIl~ \ !ii~l&lt;, rilliet dock Rr hetyilligt erililare.
Om riksdagdrhatteii i å r blir föga givande, finna r i det eincllertitl hiigst förklarligt, t y frågan ar ~ e r i d i q e n så stött or11 blott, som någon f r å g a lian vara: den politiska retoriheii liar nied ax sceiitle på den fijrl) ru !rat alla frascr iil.
Vii1 vore emellertid, om de \ om iimna stå upp och vittna och tala håi2fiilla o ~ l i ringaktande ord oin denna tid a v yttre o @ inre oro känna vi, Sveriges rösträtts.
intresserade kvinnor, ett starkt behov att s t å solidariska med vulra män, fäder, söner o @ bröder för att varna oni vårt foster.
lands yttre säkerhet od) inre utveckling, o @ det bar varit förödniju.
kande o @ bittert att icke ha fått göra detta under Fullt medborgar.
ansvar.
Under trycket av samma oro ha allt flera länder i Europa o @ Rmerika antingen redan upptagit kvinnorna bland fullmyndiga ined.
borgare eller förbereda denna reforms genomförande.
Vi äro 8verigee regering djupt tacksamma för den kungliga pro= positionrn om politisk rösträtt o @ valbarbet für kvinnor, som den i dagarna framlagt.
Rugörandet ligger nu boa svenska riksdagen, o @ vi t y p g a s o @ vanta, att b6da kanircrrna tnlrOcte ir,se, att h i n = norna i vårt land icke mindre ä n kuiniior i andra länder iiro mogira för medborgarrätten oåj att vidare drL5jsmål endast länder till skada för svenskt statsliv ävensom för svenska kvinnor.
Vi yrka darför att 1918 åre riksdag fattar beslur om politisk rösträtt o @ valbarbet å t Sveriges kvinnor.
Resolution a n t a g e n oid k v i n n o r n a s o p i n i o n s m ö t e n m a r s I 9 1 8.
i ii n o r s hi-i s t an dc 1: o1 it i ska i ii i re s se, iitc b a r a toge frani erfarenheter CrAn ' 11 trårig och bcgriinsad egen siillskaps- wli unig; ing-eikrets, som de fCr övrigt '.
(i: r i geiion helt ogrannlaga expoiiera &gt;å saninia g å n g soni s i g sjiilva, ulaii yjorde sig besvir att genom lriillor, soni 2ikert e j ä r o svdra att finna, söka få ' ii inblick i Iivinriors sainhülleliga iii-, atser inom det religiösa och sedliga ivet, på niirinqslivets områden inom ' nttigvård, hariiaT årct etc.
Men ute i landet sitta röstrültskviii- ioriia och avraltta nicd oro och splin- iing sin fi-iigas öde.
Under alla desia ir I i a i ~ (~ 1 h5ljit ~ sina lanipor briiiiiaii- Ir och: lava a r h t a t imtl oförtrutna I; ittens tjiinst, antingen; rafter i ri ' ;\ t- .. Ict giillt att göra propaganda och spri- la u p p l g s i i; n ~ ijver v å r t viilstriic1,ia and t F c r uti- l e d a arbetet i en liten av- idps belrigcn slwgsbygd.
De sitta n u wli avi-akta med otålighet att få (le: raftpr, qoin förbriibas i rbslriittsorga- iiust; oixws tjiinst, frigjorda fiir sam- i:ill-ragiirligl arbete.
1 Mit.
kvinnor8strätten blev lag E England.
I) (~ii 6 februari 1915 ar en stor dag i dcti engelska rö.
; tr:itlsrörelscns Iiisto- ria.
Då crliöll iiiiiiiligen ilet s. k. folk- r~piescntatiorisflirslagct, iivcn iiinefat- 1 antle röstriitt B t kviiinorila, kunglig &gt;an!, tioii, varigenoni 6 iiiillionrr cngel- ilia liviiinor 1111 erliiillit rulla iiicdbor- gerliga rtittiglieter.
Iii i tlet sista.
råtitle stor hpiinning oix ntgdiigeri, heroende på iwt skiille stiiilla sig till pro~mrtioiiella id.
Xege- deii~io lrom- ringcii liadc gåt med promiss, men n r f6rslaget Brarnställ- ties i iiiidrrhiiset, reste sig iiir Aiisteii Chninl~cdain ocli hö11 c t l vå1dtai:il och lidelseiiilli t a l ii:ot doisainma.
I de Iiaii lor- Iirafligüqtc ardnlag ftiil&lt;asl~cic deriias tilltag orh irtfoi.
iiiot det pro- porlioiielln valsnttet av; i; oi.alisl&lt;a, his- toriska och sanivets4:lil, ocli aiivliiide ~ &gt; o det t i g r n i ~ l e i i cisli&gt;Tl&lt;iiga förslaget hela s i n viiltalighrts och hiiftighets l~irlga 1 apeii.
IIaii viidjadc dirclit och i1t.t nicst liiin33 Lislbsa s i i t t till parti- Ny landvinning.
a ii ris ii i 11 iid erii 11 sel, n ppni a riad e de i s ~ m l l c ~ i i m at1 a r icke giva cftci.
f ü r l o i - Ny förening har bildats i Kosta.
ticn i lcr,ia ocli siil &amp; 1x21 allt siitt a t t i sista r&gt; februari efter föredrag av fröken - Iiiiid stiirta ftirslaget.
Från ni8nga ' illy Borg.
26 rnedlemmar antccknadc ig.
Till ordförande valdes fru Sara iiåll hiirdcs inüf iirninaii: !en, och om lian lyelicts €5 uriderlinset i ~ i e d sig, hade ioliaii sson.
ftir-lagets undergång v a r i t beseglad.
ii&gt;cjieringe:i 4 o d excllertid fast, och mr Bonar Lay; fiirlilarade å dess ~ ü g nar, att dcii skulle anviinch hela sitt - inflytande fiir a t t gcira slut på koiiflik- ten och riidda förslaget.
Dessztorn fick m r Chamberlain e n k r a f t i g och v51- fiirt jlint tillriitlavisiiing av såväl mr Balfour som inr Xsqiiith.
Utgbngeii blev också a t t iinderhuset ined 224 rös- ter mot 110 antog iiverhii sets tilläggs- förslag o111 propoitionella val.
Fiiirdagct gick cliireftcr tillbaka till iiverhiiset - iiniler nio niKiiader hade dess vandring gerioru olika stadier i den parlaiiieiitarislia proceduren varat, och iiiider femtio licla dagar Latle det dehattrrats i iiiiclcrliiisct fiir a t t först i sitt sisfa skede miitas a v partiförblin- drlse och x erldigt zii:-slin:nijr.
Des:.
framgång v z r e m ~ l l c ~ * t i redaii !l given, ~ e i d i c ri;, trII:t41; viiiio~, coiu följrlc fOr- slaget ti1lbali:i till iircr !inset, hyste in- gen oro i f r å g a om tleii lmngliga saiik- tionen.
1-iiderhnsets talmaii, åtföljc!
a v en liiirold och hiiscts i; ?edleinmar, triid- do in, och eii proklamation uppliistes, qrrioni vilken lians ixajestät iippdrog ?t 1ordltanslZrii a t t åt issa yri *: aniriits- aliter giva liiiiiglig sanktion.
En I&amp;ng rad av akter liisies ixpp - det tycktes ~ o i ~ iliullc i r ö ~ t i.
i ~ t t ~ f i j r ~ l a aldrig ge~ koiiiiiia - så ljöd det allra sist: " Iagm D i l l follirepreseiitati3ien - le roi le rcnlt. "
Och sr " i lindc kviiinorösträtlcii hlil-it lag, och redan r i d n ä s t a allniiiii- 112 1.81 triider den i Iiraft.
Deii iifiiing n r \ - alinaiisl; år~ii, scir:i tiii skett, tir stiirre: iii vit1 någon före- gåendc utvidgning av rösträtten.
1833 tillkoiii en halv ifiillioii iiya viiljare, 1867 en niillioii, 1884 två millioiier, nien 1918 e j niinclrr tiii åtta millioiier, varav ses iitgiiras av Bviniior.
Xrs Fawcett iittryckcr i Comiiit:n Canse sin glii-id.ie Uver att kviiinorna ' iiiiina!
i ~ g p i i å detta recultat u t a n riist- rlitt och iitaii partipolitik.
" Vi ha ir!
; e \ - 2dj3i, till Ijariilic:c-iicriiu ", sliger hoii, ' iilaii till alla partiers ciinda förniift, ii11 erfare:ilieteiis Kritomar, till dc fri- licteiis och sjiilv4yre !seni; &gt;riiicipcr, 11 % i ilka ~ å r t iiatioiipl !a liv iir griinirat.
?Ila aiitli-n röstriittsf6rblag hn aiitn- ?it \ fCi.st ef !cr h ' ifiiga partistridm, oiii splittrat lanclel i siriiiniide griiii- wr, fulla a~ Iiat och rriichtjiiiksaniliet not varandra.
T ' cir lag, soni \ - i ä r o stol- a a t t kalla den, Iiai.
rlriyits iqeiioin i i ~ d illa partiers godn vilja och krafiiqa: a:] iv e r l a ii.
I ii ii clr rii ii set iincler s t öd (1 es len a \ - saiiitliga lctlariia fiir d e stora 11ariieriia.
Cct h a r nl \ lrig Eij- .ciri&gt;iiiinit iiegot d~-lilit förut, och r i få i:t~~il:e anse tlPt solii ett lyckligt före-: ud till dcii n y n anda, soin l x i n n o r n a nåhiinda sliola liiiiiiia iiigjtita i poli- ilien. "
Jlrc Fam !ett siiger oc~lis, ' t att hen1:c.s Tiinslor endast 1; iiiinn iittryckns genom
N:R 6 BÖSTBXTT FOB K P I H N O B 2 I RÖSTRÄTT FÖB KYIHNOR Fernqvi s f s Kappaf fä r utkommer den 1 och 15 i var m b s d.
Redaktnr: WRLI HERTZMAX-ERICSON.
33 Drottninggatan 33 Redaktion och Exp.
: 6 Karduansmakaregatann Redaktionstid: onsdag och lördag kl. ', h3- '; ~4.
n. b. och 1 tr. UPP Stort lager a v in.
o. utländska nyheter Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
9600.
Allm.
tel. 147 29.
Telegramadress: Pdsträtt, Stockholm.
kemiskt tviittad och pr8ssad blir Eder kostym, klänning, kappa eiier överrock, om densamina insändes till Urgryte Kemiska Tvätt- i Färieri A.
U. GÖTEBORG i alla slags DAMKAPPOR,DRÄKTER &amp; KJOLAR Prenumeration gencm postefi: Pris för 1918 Kr.
2.50.
Losnummer 15 nre.
till billiga b e s t h d a priser.
I Obs.!
Beställningsavdelnig, Från Vättern till östersjioa.
Vid uppvisande av medlemskort i E.
K.
P.
R. lämnas O % rabatt.
xiir jag efter nyss ayslatad föredrags- turri &amp; i Jönköpings ocli Kaliiiar 1211 geiiom- rar clc niånga intrrcl; dciina iiird liar eftcr- liiiiiiint, lir dock det inest glädjande a t t niin- I:US, liiir förändrad stämningen tycks lin öre å de övriga.
Yid langre tids annonsering blirit under senare tider i frhas om kvin- rabatt.
Under ticiiria r u b r i k iitrecldar Ellen Iigt ocli ansvarsmedvetet I~vinnosläkte iioinas riisträttslxnv.
I nästan alla de för- Key i Veclio- Journalen skäleii var€ör iiii del ni1 levande.
ciiiiigar j a g besökt liar det konstaterats, Zöstriittsrörelseii liar i vårt land da- iiur inotståndet nu blivit.
mycket mindr *.
R C) s T R A T T s B ' I ' RÅN det just u u är den riitta tidpunkten att lösa de svenska Itvinoriias rösträtts- nat e11 skara 1~,6niior, som redan äga så aggrcscivt, liiir man iutc längre drar fraiii 6 Kardaansmakaregatan E, Stockholm stora politiska insikter, så stark ilatio- alla de förlegade skäl emot rfir frbga, soni fråga.
Alim.
tel. 147 29.
Rikstel.
86 00. iiell ansvaiskänsla, så genombildat SO- ä n n u för några Br sedan r o r o sk populära.
Hon yttrar diirvicl bl.
a.: öppen vardagar ki.
i-1, ' %5 e. m.
L.
K.
P.
R:s sekreternre triiffas personligen Bland de måriga bindande beviseii i re- cialt medvetande att de liiinna bli YP- Nii börjar man i stället resigi !erat förstå, kl. 1-3 e. m. triitten inüste gB segrandc geringens ii:otiuering finner iiim iiven perliga lcdarinnor för de övriga kviii-, och diskuterar inan frågan, det, att 1 alla l a ~ i d uppgiften väntar: norna vid inträdet i det ofEentliga livet.
a l t efter kriget bereda förutsättiiingar 0 1 1 1 rcisträttcn dröjer, tills detta släkt- sü gäller det numera huvudsakligen tid- för en alliiiiiii och varaktig fred och led gått undan, då lian man e j viinta innikten f ö r dess fulla genoniförande.
0e:i a t t kvinnorna i alla land genom sina sainma anda hos dem, vilka den riitt överallt liar det SOTU anlcdning till deriiiii lidanden och arbeten under kriget för- til !fallcr, för vilken denna generation sinilcsförändring framhållits, a t t det varil riirrat riitteii att bliva medbestiiiiirnan- hiirit alla arbetets mödor.
Det blir kan- kriget och diirined sammanhängandc tids- de just vid danaiidet av dessa fönit- ske endast politisk BonjunBtui, som förhållanclm, soin BraPtigast iiiedrerkaf siitiiiingar.
skäl synes mig vara iiiiigre fram inedför kvinnans mcdbor- Visst r å k a r man ä n n u pA niycfen likgiltig- I; iet x i s t Liiii9i; iila iiniliret.
av J u s det allra nies: Detta viigaride för a t t kviiirior- gai ' riltt, och denna får då icke den upp- het, pü.
inotstånd frun blide mäns och Eriii- Siiii ' ragii redogör mrs Ida Hustcd Har- iias röstriitt ofiirtlröjligeii biir bifallas.
lyftantie verkan som e11 nioralisl; seger, nors sida.
- nien det är dock inte Iäugrcx per för den stora frairigång, som vun- vunnen av starka hjärtan och med sc-m förr.
nits av (12 arnerikaiiska rösträttsltrin- Min " iiiissionsresa " började i Norraham- andliga vapen medför.
Meii framför iiorna genoiii att rc1) reseiitaiiteriias hus Vad j a g hlir sürskilt vill betona är, alit komma kvinnoina då icke in i det niar och mod ämnet Kvinnorna och fraiu- i Förenta statcriias 1; oiigress antagit att detta skede i världshistorien gjort politiska livet med den kraftsumnza, ticlcn, d ä r j a g sökte framlifilla några a r det s. k. fecleral siiffrage awendineiit, kvinnorna mer äii någonsin beredda att som dessa kämpande skaror nu äga.
de Tikligaste upgiftcr vi kvinnor ha a t t ett tilliiggsföralag till koiistitutioiien, intriida såsom ansvariga maktägare i Det ligger en väldig, fostrande makt i i-orka fbr efter criiållcii medborg iriii tt.
Tiet va rigenoiii alla staternas kriiinor på sitt lands politik.
Viirldskriget har på striden för en ide.
Det släkte, som rö- H r alltid et.t nöje a t t tala i Korraliamniar.
en gåiig skulle erlislla politisk riisträtt.
några år skapat förutsättningar, dem j e r och odlar, iii- ett annat än det, som dür inan niötcs av cn iiitressnrad och för F ö r att träda i k d t iiiåste eniellertid tinder vanliga förhållanden årtioiiden endast skördar.
Den heliga hänförelse, kvinnosaken förståelsefiill ptiblili.
Och del förslaget antagas ii \ - eii a v senüteii samt icke kunnat framkalla.
Även dc mest den sega vilja, som betecknat föregån- är alltid en riktig upplerelse a t t üter sarn- a v de lagstiftaiide fiir~aii !liiiga~ * ria i taniiiösa kvinnor ha stått inför erfa- yarna, lian ina11 e j vänta hos efterföl- inanträffa med F. K.
P.
R:s duktiga or &amp; iniiist ?i3 a v samtliga uiiioiiciis stat.er.
renheter, som givit dem någon inblick jariia.
Det vore därför mycket olyck- förande i Norrahaminar, lion är alltid lika Debatten i reprecentanthcset iigde i \ - ärldssammanhanget, i medborgar- ligt om det släktled a v kvinnor, vilkas entusiastisk, lika varmt besjälad a v deii rmii den 10 jniiuari, och till densamma plikterna, i krigets väsen och i fredens andliga muskler blivit stärkta genoni ideella tron på rösträtten, som hon varit hade inbjudits inra C ' liagiiian Catt, d:r villkor.
De skola aldrig kunna inträda röjarinödaii, icke sliulle bli det första från den d a g hon anslöt sig till rörelsen.
Anna Sliaw och andra frunistående i det politiska liret under en, i psyko- a t t iniriida i vårt lands politiska liv.
Eftcr denna angenäma början ställdes iär- rösi riitis kvinnor, f tir i-iilia plats beretts logiskt avseende, nier ggrinsaiii tid.
De Detta slriille då ej erhålla den insats, den till Vetlanda ocli Särsjö i Jönköpirigs på sjiilvn tnlmaiisbliiilien.
Första tala- ha blivit medvetna o m sin egen tidiga- som p; l. ett viisextligt sätt bleve miin- län, därifrån vidare till Kybro, Kalmar, i ' c var iiiiss Jenniiette riaiiltiii, !iongrei; - re brist på insikt och ansvar.
De k " anna n e m olik.
Det ligger i den mänskliga Oskarshamn, Vimnierby och Haltsfred.
P5 seii:; första och Iiittills enda k ~ i n n l i g a såsom aldrig förr livets allvar.
Aveii iiaturen a t t ett senare släktled, för i d - den senare platsen var det Vita Bandet, soni leda iiiot.
Spii iiiiiiigen i i ntier debatten cle ifiesi, sjiilviska lia fått en aning oin liet en riitt är sjülvklar och oomstridd, stod som anordnare a v föredraget, dB ingen - \ - ar oerlitird, då oppositionen \ - ar niyc- iolidariteteii klasserna och folken eniel- ivke käniier samma glödande iver att F. Ii.
P.
R.
finnes d ä r ännii.
PR niistan alla ket stark, stirskilt frün sydstaterna, vil- laii.
Viddsliriget har gått varje Iicm visa sig riitteii v i i d i g soni tiet, vilket platse:.
hade föredragct samlat e n talrik lias mediciiiin~ir, soni aldrig €örunnat SB niira, a t t ingen kunnat undgå att i:iitlcr motstånd och mödor viiiinit den.
och till synes intresserad åhörarskara, dii r sig nied a l t negrerna erhållit rösträtt, liiiiiiia ett visst politiskt intresse, att hGi L ' röstriitten blivit vana, kcinmer 1,:viiinorm helt naturligt utgjorde major; - vor0 fast beslutna att, åt.niinstone ne- 1 aliiia till en viss eftertanke i fråga 0111 4vi iinaii att h r d i a deii alldt.lrs siisoiii trtcn, men där ä r e n åtsliilliga män genoiii gerli \ - iunorna iclio sliiille erhålla deii- det rlitta ocli oriitta inom ~ärldsfiirlop- IllaiiiicIi: stuncloni utinärlit, oftare iiie- sin närvaro visadc sig h a intresse för (!P ira riitt.
Till s.hr del tack varc ett ut- pet.
rlelniåttigt, ej siillaii illa.
Soiii iniinneii n !it iiell a Ii~~innosynpnnkterna.
Frin Hultsired gick så färden åter till talande a v president Wilson till fiir- Redan detta borde bli ett avgörande !ioniiiia kvinnorna att låia sig bestäni- inåii för liviiiiioriistriitteii segrade emel- il fijr dein, som motsätta sig kvin- inas a v partisgnpunlrter och nöja sig IIiislivarna, d ä r jag fick tillfällc tala inför lertid dess anliiiiigare.
Niir talniaiiiien nans röstriitt på grund a v de faror för ined " oundvikliga " koinproinisser.
Men cn iiircliet välbekant och viiiilif publik.
Na- t.ililtiiniiagav; itgångeii - 274 ja, 136 nej I~ideriieslandet, som den kniide med- iirinu.
hoppas jag, Ila kvinnorna så inyc- aoii dag sciiare besöktes Jönköping.
däref- - åsitiqsattes aila vanliga regler o r h föra.
Då nian j u iiveii från högern er- liet livar av stridens glitd och glans a t t ter Eksjö och så Tranås, soiii iitgjorde av- ledaiiiüterna som åhö- klint a t t kvinnans fulla iiiedborgarrlitt deras haniveten liuniia skygga inför en slutningen prt c h n a tnrn6.
Då jag nii ser tillbaka på den aisliitadc rarna på 1äLinrna reste sig iiiider bi- endast ä r en tidsfrågu, borde man vara dylik partisynpunkt, eller eii tarvlig iiirden, gür igenom mina intryck f r å n dc fallsrop och viftiiiiigar.
angelägen a t t icke låta deii intriida uii- liomproiniss; att de ha mod att förlyfta E t t oerhört arbete fråii liviiinoriias der ett skede, då man kan förirtse a t t sig på en stor uppgift och lida neder- olika platserna käiiner jag en stor tacksani- h e t ö r e r att ytterligare ha lürt k ä n n a sa sida har fiiregått.
Xrs Catt har slagit denna r ä t t tillfaller ett mindre allvar- l a g för troheten mot en hög ide.
många diigliga, modiga och arbetsammii sig ned i Washington och vill ej för en - - ___ - _.___ - - Irrinnor, som var pB sin plats liänipar fiii enda dag liimiia denna stad, i hiiiidelsc ideerna, för krinnornas rättfärdighetsltraT-.
senaten tidigt skulle taga frågan under frHn sina respektive stater.
Om någon De socialdemokratiska Oeli dB de säkeriigen alla äro dcnna tid- hehaiidliiig.
F ö r bearbetande a \ ' koii- förblir obersrd av kvinnornas argii- kvinnornas dag.
nings läsare h e r j a g tillsist få begagna tili- gressledaiiiöteriia liar redau under hös- inent, utsiittes han för påverkan av in- Stockholms södra livinnokliihb hbg- ten tillsatts en kommitte, beståeude ax ' flytelserika män från lians egen stat, tidlighiill den 3 mars den int~riiatio- fället att uttala ett 1-arint tack för all drii 250 energiska, välunderrättade, inflytel- aiidra kongressledamöter eller statsiim- nella kviunodagen med föredrag a v re- iwrsoiiliga älskvärdhet och vänlighet de vi- serika lrviiinor från de olika staterna, betsiiiän i frainskjuten ställning, och daktör P. Albin Hansson ocli fru Ruth c x cle förel äsareii.
G.
P.-G.
vilka med användande av alla medel, iiitet medel lämnas oförsökt.
För sin För utlandet sker preonmeratioii antingen ge- nom poeten eller genom insändande av kr.
3: 23 i postanrisning till tidningens exped.
Annonspris: i 0 öre per mm.
5. sista sidaq.15, Hur Förenta staternas kvinnor arbeta f6r sin rösträtt.
_-__ -- __-_ ---- som kunna liomiiia ifråga, skola söka förmå kongressens inedleinmar a t t rös- ta för förslaget.
30 eller 40 av dessa kvinnor vistas ständigt i Washington för att v a r a i ständig kontakt med kon- gressen och h i n n a ta hand om ombuden orden i Davidb 1 % psalm.
(Herren liar gjort stora ting med oss; däröver äro vi glada.)
" Genoiii alla de femtio årens kamp ", tillägger hon, " har j a g obetin- gat och förtröstalisfullt trott p å segern, men då den iiii vunnits, kan j a g kiiap- past fatta, att det iii- sant. "
del har iiirs Husted Harper åtagit sig titliiiiigsredaktörerna i landet och liar under det gångna året stått i förbin- delse med tvåtusen sådana - ett bevis på deii energi och den uthållighet de amerikanska röstriittskvinnorna lägga i dagen vid arbetet fiir sin salis fram- gång.
Gustafsson.
Redaktör Hansson talade 01ii Sitiiatioiien just nu och redogjorde bl.
a. för propositionen om rösträtt för kriiinor.
Frn Gustafsson talade om Kvinnornas ställning till arbetarerö- relseii och kom i detta sammanhang in på riistriittsfrågan, rarvid hon påpe- kade de stora sociala frågor som spe- ciellt arbetarekvinnorna h a a t t bevaka ocli som de hoppas bli i tillfälle a t t in- verka på.
A,-B, JOHN Va LÖFflREbI &amp; C:O Bveriges äidsta, största o. bäst renommerade specialaffär i Röstning med fullmakt för äkta makar.
T auslutuiiig till propositionen oin röst- riitt ocli ~-albarlict för kvinnor föreslår hi ' Ljungsretz i Stockholm (l.
), i en i Första kaniinaren väckt motion med 12 instärn- manden sådan ändring i par.
24 R. O. a t t vid val av Icdamötcr i Andra liammaren rösträtt på grund av fullmakt må utövas ELY röstbirättigad gift man för hans liustrii och av röstberättigad hustru för hennes iiian.
N:R 6 BÖSTRÄTT FÖR KYINNOR 3 för Sveriges kvinnor.
I förra iiuiiirct av Xöstriitt för Kvin- nor redogjordes i korthet för innehål- let av den kungliga proposition om po- litisk röstriitt och valbarhet för Sveri- ges livinnor, som 27 februari d. å. in- Iiiinnades till riksdagen.
Ii.
3i:t fram- liigger diirrid till riksdagens prör- iiiiig följande förslag till lindrad IS- cielse av $$ 9, 16, 19 ocli 21 i riksdags- ortiningeii: 5.
9.
Sill ledamöter i Första Iialiiniareii kunna ciidast väljas mliii ocli kvinnor, som UDD- ii$tt trettiofem i r s i l d e r samt äga och iiiiiist tre iir näst före valet ägt fastighet t i l l taxeringsvärde, e j niiderstiganile fem- iiotiiscn riksdaler, eller ock till staten skat- ta samt iinder tid, som nyss är sagd, skattat i ö r minst tretusen riksdaler blig inkonist.
Xomilier rilisdagsiuari, efter det lian \ - akt blivit., i cien ställning.
a t t han r j längre skiillb varit valbar till ledamot i k a u i r i ~ i -, fråntriider iian sin befattning.
$ 16.
Talriitt tilikoninicr en var rälfrejdad xmnsk man f r å n ocli ined kalenderBrct näst cfter drt, yarunder iian uppnatt tjilgiifyra ars ålder, dock e j a) den soin s t h iirider förmynderskap el- ler iir i konliurstillstllnd; !aj den soiii häftar för understöd, yilkrt, Linder löpniide eller sistförfliitna 1calrnd:r- iirrt a r inttigv~rdssamliälle tilldelats Iio- noni själv, lians hustru eller niinderåriga barn; den soiii ickc erlagt.
dc honom påförda iitsksld (2r till s t a t och kommun, ril1; a fiir- fallit till betalning iinder dc tre sistför- flntna kalenderåren; d) viirnplilitig, som icke fullgjort de Iio- nom till och med iitgiingen av sistförf1utn:i kalenderåret 5liggnnde \ .ärnplikt,siivninrrar.
Under saninia betingelser tillkommer Tal- I titt j$.inviil kvinnz, dock a t t gift kvinna3 som icke viiiiiiit.
bo~lijllnad eller hemskill- nad, ej ägcr valriitt, diirest hennes man 5r frAn valriitt ntrsliiten den grand a l t lian är i kon !tcrstiiistå8d eller att han icke e r 1: ~g t hono 01 paf iirda iitslislder.
Till efteirtittclse r i d val sicall finnas röst- liingd; ocli ska11, p i sätt i ’ r-allagen finnes niirniarc bestii:iit, valriitten grundas p5 för- h5llandcna vii1 tirlrii fijr rUstliingdens till- komst, ä n d i a t t fljriitidring filre valet in- t rüffar.
g.
19.
Till lednniötcr i Andra liaiiiiuiiren kunna endast utses iliiiii och kvinnor, Forn aga Tal- r ä t t inoni i~alliretseii, ellrr, diir fråga är (in stad, bectå !&gt;ndc a r flera rnikrctrnr, i n - (i i i någon a r dessa.
proposition som 1914 och i917 års libe- rala inotioner antagits av Andra liani- maren men avslagits a v Första.
Den livinnliga rösträttens landvin- ningar utanför Sverige h a vederbörli- geii iip1) märli~3iiimats, varvid iiaiur- ligtris först och friimst avsecnde fästs vid de liinder diir den på senare tid genomförts.
Diirvitl redog6res utför- med ligt för riistriittsbest~~mmclseriia avsceiicle pli ltriiinorna i Norge, Dan- inark, Island, Finland, Eiiglancl, Nol- land, Föreiita staterna, Canada och Australien, och eriiiras oni det av un- gerska regeringen hösten 1917 framlag- da förslaget om politisk rösträtt och valharhet jäiriviil f ö r kvinnor.
Sariit- liga upplysiiingar Iilirutinnan torde x-ara fiir y-åra läsare I) ekant.a.
Det framgår av denna redogörelse, siiger tlepartemeiiisclieferi, att det ä r så långt ifrån att, såsom fråii xissa hå11 püstütts, sq ’ iiipatieriin för kvinnans röstriitt äro i avtagande inoin friim- inande länder, att tviirtoni den kvinn- liga rösträttsrörelsen aldrig haft såda- na franigångar soiti iiiider senaste tiden.
Krigets inverkan p B rösträtts- frågan.
laiigre kaii forsvaras att utestiiiga dem från deltagande i de statsaiigelägenhe- ter, vilkas vårdande direlit eller indi- rekt i i i ~ c r k a på dessa ett folks livs- frågor.
Utvecklingen i dc krigförande län- derua niå tjäna oss till en liirdom, den diir så mycket lättare bör kunna till- godogöras, soiii vi sjiilva förskonats från krigets största lidanden.
Världs- kriget har dock i neutrala länder, jäm- vii1 i vårt land, haft tillriicliligt in- gripaiide verkningar fiir a t t llira oss inse värdet a v alla g o d a lirafters an- syäiiiiing f ö r att samfiillt, under käns- lan a v lika r ä t t och ansvarighet, uthiir- da för män och kvinnor geinensamma svårigheter.
Kvinnornas x-erlisainhet lim även i neutrala läiider under krigs- åren i allt större utsträckning tagits i anspråk utom hemiiict såx ’ iil inom nä- ringslivet som i det allmänna välfiirds- arbetet.
Deras berättigade iiiiresse av att, i politisk liliställigliet med männen, deltaga i stiftandet av lagar, som angå deras stiillniiig i sainhiillct, liar där- med ökat i styrka.
Alen samtidigt har det ofta iiog hörda argumentet, a t t lcriiinaiis iippgift såsoiii ” fallande in- om hcinmets TGrld ” icke tilläte hennes deltagande i det politiska livet, ocliså i annat avseende förlorat varje rimlig mening.
Till viirldslirigets mest.
olycks- bringandc verkningar hör otvivelak- tigt, a l t tusenden förut relatirt välstäli- da hem upprivits eller ntblottats och att niånga familjeband slitits.
Nöd och bo- stadsbrist tilltag, hittills vidtagna åt- giirder f ö r nödig rårcl a v barn i den spiida åldern befinnas otillräckliga, vaiiart och brottsliga anlag hos det uppväxande släktet ökas i oroväckan- de grad.
Ä r det nu riktigt, a t t Iivin- nans högsta uppgift faller inom hem- met och faniiljclivet, synes det ocli va- ra obestridligt, a t t hennes naturliga an- lag och intresse på detta område böra lromiiia till sin riitt, d å tlet g; iller att ined lagstiftningens hjiilp söka råda bot på de viixande missförhållanderia i det inre saniliiillslivet.
Även i de fall, diir de nutida förhållandena betagit lieniie möjligheten att personligen ut- i i r a en lrvinnas plikter i lie; iiinet, synes henne icke böra förviigras att genom sin röst r i d valurnan öva inflytande i de allinnnna frågor, f ö r vilka Iioii soni kvinna har ett särskilt intresse.
S; irskilt Ilava de, soni hänitat stöd för sitt iiiotstårid m o t h i n n o r n a s rösträtts- krav ur förestiillningeii o m att krin- nan slHr och bör lämnas utanför det yttre statslivet och samliällsarbetet, fått grunden för sin ståndpunkt undan- ryckt genom hiindelserna under världs- kriget.
Det har sagts, att uteslutandet av kvinnor från röstriitt vore en lronse- livens av att eiidast männen ägde skyl- digheten a t t deltaga i laiidets försvar.
Denna sats har alldeles förlorat bety- delse efter vad soiii tiiuat iiiider krigs- åren.
Det moderna kriget liar visat sig taga alla medborgares krafter i an- språk.
Arbetet för folkiiäringens tryg- gande, f ö r tillverkiiing av krigsiuateriel iii.
in.
har fatt en ofantligt mycket stör- re utstriickniiig och T ikt iin tidigare va- rit fallet.
I dctta arbete hava kvinnor i jiiinbredcl med iiiiinneii, ocli i långt övervägande antal, tagit en verksam dcl.
De mödor och iidarideii, som kvin- norna i övrigt haft a t t underkasta sig i och för sitt laiicls försvar, kunna, o m iin av annan art, fullt jämföras med vad mliniien haft a t t utslå.
Kviniiornas Högerpartiets invändningar 1917. ouinblirlighet i den för det folkliga iör- svarct nödiga sain2iällsve~lrsamheten I det utlåtande, soin i arilediiing a v har ock i väsentlig mån bidragit till motioner i frågan avgavs av konstitn- 21. a t t i de lirigföraiide länderna vinna an- tionsutskottct vid 1917 års riksdag och Xil&lt;sdagsnian, soni för Aiidrn iiniuniarcn hiingare av den kvinnliga rösträtten.
soin gick i avstyrkande riktning, an- r a l d blivit, niil e j denna befattning sig un- Siirsliilt i England har detta förhållaii- fijrdes nämligen såsom skäl mrför åt- dandraga, med niindrc lian f0reter giltiga de obestridligen medverkat till 1; 7111110- minstone en del a v majoriteten icke ~.
slGl för arsiigelse.
Som sådana anses: rösträttens genomförande.
Politisk lik- kunde biträda motionerna huviidsakli- I) de hinder alliniiiiiin lapcn iipptsKrr 93- stlilligliet som grundval för full soli- gast, a t t frågan tarvade ytterligare som laga fiirfall; daritet niellan landets män och kvinnor överviiganden och utrediiingar i vissa I) ilder öTer 60 år; liar ansetts utgöra en gärd av riittvist avseenden, nämligen dels beträffande 3) a t t dcii \ - aldc tillförne såsoni riksdags- vederlag fiir de kvinnliga samhüllsmed- den omfattning, i vilken livinnorna bor- m a n bevistat tre laqlima riksdagar.
de tillerklinnas rösträtt, och dels beträf- lemmarnas arbete och offervilja.
Kvinna är b-rättigad a t t a r c i g a sig riks- Kriget har alltså visat, a t t ett sam- fande vissa detaljbestämmelser.
dagsmannauppdrag.
även om ickc något.
av I förra hänseendet framhölls, a t t det hiille, som vill samla alla sina krafter niimnda skäl är for handen.
ingalunda vore givet, a t t kvinnorna i för utomordentliga ansträngningar .4vs8zelue a r rilrsda~srnarinaii~,pdi.3,t, nödens stund, behöver kvinnorna med i borde tillerkännas rösträtt i san1ma evad den göres r i d raltillfiille eller efter- arbete och ansvar.
Kvinnornas intresse omfattniiig soni männen, och framkas- Et, mellan riksdagsr.
prövas a v IConungcn; och ansvariga deltagande i samliälls- tades siirsliilt frågan, huruvida sam- ht-fallni nzsli~raiide.
arbetet framstå efter detta som given ma åldersgräns borde fastställas för Departeriieiitschefen Iiiinrisar först förutsättning f ö r en god försvarsbe- män och för kvinnor.
Det ifrågasattes till 1912 års lrungliga proposition ocli redskap.
A andra sidan äro livinnorna, sålunda, huruvida kvinnan med häii- de allmiinna grunder, som d ä r fram- s o m erfarit krigets verkningar om rnöj- syn till sin 1-erksamhet lika f o r t som förts, samt påminner om de olika pai-ti- ligt ä n mera allvarsamt ä n männen, i iiianneii tillägilade sig de politiska in- motioner i frågan som såväl 1914 som särskild grad kallade att deltaga i den sikter och det intresse för hithörande 1917 väckts dels av det liberala dels av- stora uppgift, som efter detta krig sy- frågor, som krävdes för rösträttens ut- det socialdemokratiska partiet.
Såväl nes höra framstå såsom den viktigaste övande.
Men speciellt gjordes gällande, 1912 års kungliga proposition som 1914 a r alla: beredandet a v förutsättnin- att en gemensam åldersgräns f ö r män års liberala motioner tillstyrlites av garna för cn allmän och varaktig fred.
och kvinnor skulle giva kvinnorna e n konstitutionsutskottet, varemot 1917 Kvinnornas intresse av att få äga del högst avsevärd övervikt inom viiljar- samtliga motioner av utskottet av- i avgörandena om krig och fred har kåren, och påpekades härvid att enligt styrktes.
I kamrarna ha såväl 1912 års x-uxit i sådan grad, att det omöjligen siffrorna vid folkriikningen den 31 de- (8) 1111 I cember 1910 vid en åldersgräiis a v 24 år skulle på 1,000 män komma 1,131 kvin- nor.
Denna övervikt framträdde sär- skilt starkt i städerna: i Stockholm 1,421, i övriga städer 1,273 kvinnor på 1,000 män.
Tillilia erinrades om att i det förslag om införande a v rösträtt för kviiinor, som framlagts i England, åldersgriiiisen satts väsentligt högre för livinnor 3n för miin.
E t t förslag, soin icke toge hiinsyii till denna enligt utskottets ineiiiiig fullt riktiga princip, vore redan på denna grniid icke aiitag- ligt.
Ävenledes ansågs böra statistiskt undersökar, hurn kvinnorna inom de ålderskaiegorier, som kunde ifrågakoin- ma, förde !ade sig nied avseende å yrke, civilstånd m. m. inom olika administra-?
vo- tiva onirådcn, då Iriinnedom h .rom rc a v intresse för bedömande a v frå- gan om verkningarna av rösträttens eventuella iitstriickning på ena eller an- dra sättet.
Moderata kvinnors rösträtts- förenings skrivelse.
I detta sammanhang torde j a g för Eders I&lt;uiigl.
Maj:t få anmäla en a v inoderata kvinnors rösträttsförening ingiven skrivelse, vari föreningen hem- ställt om framliiggande av förslag i iininct på grundval a v en åldersgräiis, högre för kvinnor än för män och auto- tüatislit sjunkande, tills den för mäniien bestämda åldersgränsen uppnåtts.
För- eningen ansåge, a t t \ - issa kategorier a v Sveriges kvinnor, innan de fulltaligt nådde sin rösträtt, behövde en över- gångsperiod, under vilken de genom förviirrande a v u p p l p n i n g om statens och samhällets livsfrågor kunde bereda sig att öva det inflytande, som politisk riistriitt iiinebure.
Åldersgränsen tiink- te man sig bestänid till 33 år, från vil- ken den s1; ulle år från år sänkas, tills den för inäniien fastställda åldersgrän- sen uppnåddes.
Det anfördes, alt av i910 års foiliriilining framginge, att an- talet röstbersitigade iiiiin vid 1911 års val uppgått till 1,066,200 samt att, om kvinnorna haft rösträtt och det beräk- nade aiitalct diskvalificerade kvinnor fråndragits, 1,186,217 kvinnor skulle ha- va kunnat deltaga i valen, om ålders- griinsen x-arit densamma €ör kvinnor soiii för iniin.
Ned en åldersgräns av 33 ar sliulle diireniot endast 905,646 kvinnor vara riistberiittigade.
På 1,000 miin skulle r i d eii ålder av 24 år så- lunda ha koiiimit 1,112 röstberättigade kriniior, men ett antal a r endast 849 vid en iildersgriiiis a v 33 år.
Vid 27- åringarnas arislutning skulle, enligt de gjorda beräkningarila, 111311 och l i ~ i n - nor siå ungefiir jäiniit i antal.
Departementschefens motskäl.
De sltlil, som sålunda anförts för a t t tilldela kvinnorna röstriitt allenast i iiiskriinktarc oiniattning ä n männen, synas iiiig icke övertygande.
Redan den föreslagiia gemensamma ålders- gränsen 24 å r är i och för sig tämligen liiig.
Att i genomsnitt tagct kvinnorna sliiille i förhållande till inäniien x-ara *
4 - De foreniagar %ders " English School " som rekvirerat rörträttspjäsen " Nobilise- ring " och ej återlämnat densamma, torde godhetsfullt återsända den till F r u Malla Grönlund, S ö d e r k ö p i n g.
Engelska lektioner och översättningar.
Allm.
Tel. Söder 36036.
Erstagatan 26. senare utvecklade i de hänseenden, som f ö r bedönialide av deras politiska mo- genhet äga betydelse, ä r ett påstående, vars riktighet torde vara svårt att visa; och att på denna grund stitta ålders- gränsen f ö r kvinnorna högre ä n 24 år synes alltså icke vara befogat.
Vad an- går kvinnornas övertalighet såsom skäl att nedsätta åldersgriiiisen för dem, kan jag i fråga om farhågorna för oför- månliga verkningar a v denna överta- lighet hänvisa till det bemötande a v dessa farhågor, som gjorts i omför- mälda såsom bilaga \ - id detta protokoll fogade motion av år 1914.
Understrykas må, att det j u icke lir fråga om att till deltagande i det politiska livet släppa f r a m någon avsiiiid samhällsklass n:ed särskilda intrcsscn ocli åskådningar.
De n y a valniliniien komma f r å n olika samhällsklasser ocli irån olika iiie- ningsgriipper.
Erfüreiilieterna f r å n ut- landet giva e j anledning aiitaga annat, ä n att Ii \ innorna såaoni röstberättiga- de skola fördela sig på de olika poli- tiska partierna på Iiiiviidsakligen sam- iineii.
A t t ett nedbiin- stberalligade kviiinor- nas antal iiied åtskilliga procent skulle medföra några påtagliga fördelar fin- nes diirför icke skiil att förinodo.
Jag anser alltså icke moiiverat att i försla- get infiira stadgande, ens nied tcmpo- rär giltigl:et, oni en dylik högre ålclers- grlins för l; \ - iiiiioriia.
Det fürut berör- da skill, sciii Griiia5t torde Iici.-a foran- lett l) estiiiiiii !niidc i det eiigclslra röst- rlitisförslagcl av e11 liiigrc &lt;ildeisgrlins f ü r li \ - i71Iiori1a, n h i l i g c n ilcii genoiti kriget fiirorsalrade tillfiilliga niinsk- ningen den iiiaaliga befollrningcns nliiiicrijr.
föreligger j u icke f ö r vårt lands del.
z.7; Fullmaktsröstning E r akta makar.
Redan i 191.2 års kungliga proposition upptogs till behandling frågaii om önslrviirdheten a t t på något sätt av- lagsria de avsevärda svårigheter, som kunna möta iiied hänsyn till den sam- tidiga.
iitöi-ningen av makars valriitt.
Särskilt si; iillc i många fall niiila den största svsrighet för hiistrim att, vid samnia tid soni mannen, a,vliigsna sig från limimet och liimiia vården av hus- håll och barn €ör att utöva sin valrätt,.
Den iilirined förenade olägenheten skiillc väl företrädesvis yppa sig p ü landsbygden och i m n i sådana stads- områden, d5.r avstiiiidet till platsen för valförriit tuingen kunc !e iiijdviindiggöra särskild resa, iiien samma förliållancle torde jliiii \ -- iil i övrigt, oni än i ringare grad, kunna giira sig gällaodc och fak- tiskt hindra likta makar a t t båda bc- gagna sin röstriitt.
Den iitriig till uii- daiiröjaiide a v nu bercrda oliigciilict, soni niirniast erbjiide sig, vore a t t med- giva riitt föi.
niairar att, diir båda vore röstbeiiittigade, på gründ a v fullinalit iitöva röstriitt f ö r \ - araiidra.
Den 1914 fraiiilagda 1wopositionen in- nehöll erne1leiii; l intet positivt fürslag i denna riktning, vilket iiiireinot \ - ar fallet nied iiiviii 191.1 s o m 1917 års par- tiniotioner.
Redan år 1313 aiiförtrocldes av Kiiiigl.
%j:t bt professorii vid Liiiicls universitet I.: I. Ernberg a t t ut- reda frügaii on1 bercdande av iiiöjlig- het fiir vissa.
Itategoricr av iiidborgare att ehiirii friiiiraraiide dock iitöva si:!
rösträtt vid poliiislta val.
Professor Eriiberg liar nu nieddelat.
att lians arbete fraiiisl&lt;ridit så lüiigt, a t t det ltan \, erlikiias slutfürt inom den oiirniacie liileii.
Maii lian alltså med tillfiirsikt förriiiita att, scdnii profes- sor Eriiiiergs bet; ilikaride iiiiderkastats fortsatt bcliancliing, förslag i iiniiiet skall Iainiia förelriggas riksdagen iiii- der inncv:ii.ai1.de \ - alperiod.
Annie I. Scott.
Röst ra tt 1918.
E t t möte iiiför avgörandet, För a t t giva ett uttryck åt kviniior- R i l c s 2 5 5 0 tias ijnskan och förhoppning o1n att den k. propositionen on1 röstriitt f ö r kvin- nor måtte antagas a v i918 års riksdag hade Stockholiiis F. K.
P.
E. deii 8 mars anordnat ctt möte å K. F. U.
M:s, tora sal.
Nött t. soni var fulltaligt besökt, öpp- riades av €Oreningens ordförande, d:r Giiili Petrini, med några ord om att kviiinorna nu nier iiii någonsin önska få sin friga löst.
Ordet örerliiirinades därefter at fri- herrinnan Ebba Palmstieriia, soin bör- jade nied ett franihiilla att i eii tid som vik, clii hiiiidelserna i vlirltlen snabbt avlösa varandra, det nästan iir med en kliiisla av iroui vi stanna inför vår r&amp;ti; Ltlsfr&amp;ga.
Dct verkar orickligen rogiraride: iied cii fråga, soin f ö r 34 å r, edan fraiiilaiiei första giingcn och som i 16 Br oavbrutet l a r i t aktuell.
Då i år v n I;.
pioposition för andra gången Eramlagis, liar dcri av kviiiiiorna niot- tagits ined Itiinslan av a t t frågan nix Lerkligeii i d i \ t e lösas.
V i h a nii e j längre den segervisshel, bo111 grep OSS Ci; ri.a vrlreii, nicn \ - i vilja dock c j t r o T t t högern alltjliint skall visa sig salina, inne f ö r tidens krav.
Talarinilan gav diircfier en kort över-, ilit bvcr tleii s \ ciislta röstrittsrörel- s n s liiatoria och iivergick sedaii till e n jaiiifördae melluii de båda kungliga iiropositioneriin a v 1912 ocli 1915, vilkas resp. motiveringar bGra vittne oiu dc dilia tider, iiiider vilka dc sett c1ag.cn.
191 % ars proposition t a r förnhmligast i:iiiisyi~ till de Itonimi !riala valen och liar d e i s i i h m r8nt inflytande av de ut- rediiiiibai aiigåclide kvinnorösträtten, 3ooi rerlrstiillts a v l i n Eciilersliioltl och R ' idcll.
&gt;Ian har lagt persoiilig- hetspriiicipcn till gruiid h r riktratten, och propositionen ger ett starkt iiitrack a \ - kvinnornas viiiitade iiisatc i sam- iidl5arbelet.
1918 års proposition iir ett iittryck f5r den lid vi nu geiiordi- la.
Den fraiiih ålIci Iiiir tferi nuvaran- Lt&gt; tiden t a r alla iiietlLorgüres Ilrafter i anspi ' ül; och hur AvLii i iieuirala som LrigiGrande länder hviiirior tagit verk- sam ilel i clct aljminna.
Det lizr visat sig a t t 1; viiinoriias röstriitt htir såväl till eii got1 furs~arsbercclskap soiii iiii- nu mera till iicredslrapcii f ö r eii varak- tig fred.
Talariiinaii siut arle med att oniniini- ila dc senaste röbtriitis5egrariia i Eiig- land ocli,?
: iicril&lt;a och frandibl1 iiur bit- tert det kiiiiiis f ö r oss svenska Lvinnor att .stå efterblii ila.
Nii vilja v i einei- Icriicl ej längre viinta, iiii vilja v i att frc~gaii blir löst och a t t vi f2i ägna vara krafter åt aiiiiat, 50iiI väntar på oss.
Vi vilja ha i~~cd1~est:iiiiriiaider~tt i vårt laiicl, och vi vilja ha deii i år.
Efter friherrinnan Pwlmstieriias nied ~~ - Slutkläm.
överalit i den Lultirerzde -, iirlden triingcr Lriniioriias riistrltttsfråga sig ocniolstånd !igt frain, stödd soin dcn iir på riitt \ isa och Iilinsyn till gagnet för clet a~1mi:iiria.
Kvinnorna i vårt land iiro iclie mindre ä n liviiinorna i andra liiiider mogna a t t u t ö r a riktriitten.
Det synes cliirför icke vara förenligt med riittvis och Qok politik att fortfarande 11 ntl anili ju ta deras lirav.
Zan f å r iiiider åberopande a v det sag- da tillst) rl \ a Eders Iiiingl.
1Zaj:t a t t ftir riksdagen framliigga förslag i ämnet, som jag låtit inorii justitiedeparteinen- tct iippr; itfa ocli I il !&lt; &amp; såsom nünints lir byggt på samina hnvndgrunder $om dct år i912 €ramlagda.
__L____ AlBm.
6 2 9 6 n Q i STQCPIPIOLM 1 Barnhusgatan 1 (hörnet av Drottninggatan) Stort I Q ~ W c f finare eeh anklars BerPR Pr edshonan.
4 Vad det ordet innebär r e t a väl de flesta, som läsa denna tidning, men mången som givit sitt namn och sin krona ined ett oavvisligt behov all på något s ä t t v a r a nied, att göra ng- got för frcden5 stora och heliga sak, u n d r a r iiog h u r stor tillslutningen blivit bland Sveriges l a innor, des- ha kvinnor, som iinnu f ö r sig själva, de sina och sitt land få nppleva fre- dens välsignelse.
Viilsignelse kan i dessa tider låta som e n paradox, men efter ett ögonlilicks jäniförelse med de arma, soiii le1 a direkt under krigets fbrbannelse måsie alla erlräniia sannin- gen dürav.
De listor, soiii hittills ha inlioiiiniit, visa a t t bortåt 7,000 svenska kvinnor gi \ Tit sina namn, sitt intresse och sin aiicliitriiiig till livinnornas arbete för eii varaktig fred.
Siffran iir i sanning h &amp; k betydande och glUdjande, men egentligen borde ingen enda fattas i Ilvinnornas fredslcedja f ö r att göra den iiark och effektiv.
Listor finnas fort- farandc att f2i hos Eriikeii 11.
Widegren, Sihyllegtaan 59, Stochholni.
Med stor energi, inGda och ointaiilre liar fröken - ~~ ~- ~ ~~ ~ livligt bifall nioitagna f ö r d r a g ta !ade teol. och fil.
liaiid.
Ernilia Fogelkloii over iiriiiie t Icke i trGtthctcns tecken.
Talariiinan btirjzrie nictl att fram- Iiålla, att det lir cn kriilisk tid för en itlo, iilir den framlagts iubnga gånger ocli inga ii) - a ~yiipiiiiliter Iiiiigre finnas.
1) s konimcr trtittlieten, pessimismen och \. ' irldströttlietcii.
När e n r ä r l d ligger i spillror, finiis tlet dock ett aniiat altcr- iiativ än att i triittliet draga sig undan i.
.. ciisaiiihcten, och tlet iir a t t nied alli- junit hriiinande tro gå iit i deii griisa- dc viirldcii ocli trots allt arhrta på att bygga iipp igen - riijn iipp dag cfter dag, tills dct e n tlap g å r a l t börja inecl hygget.
Det iir dctta, smi iiii lir histo- riens ltrav 1xi oss kvinnor.
Ett tcckeii liiirpå skall vår mcdlorgarrält vara, vilken vi vilja ha c j för riiijes, utan för hårl arbetes skull.
Den skall lüra oss a t t biira ausvaret,:, kall nödga oss till dcii alliniinaiiria, soni iiii så sorgligt brister hos x Brt folk.
Det har fraiiisliillf.
; wiii cii begriins- iiinq lios oss liviiinor a t t ri ej liuiiiia hkil ja p &amp; h a k och persoii.
!
k i k o m clet- ta i stiillet skiillc bli eii styrk2 i v&amp;rt politiska arbete, n i t \ i cj nbja oss med 1lrograinpiiiil \ ter iiinri -, .ilja h a miinskli- ga, pcmoiiliga verkligheter.
N e d det enda 1&lt;ravet s h Ile iiviii norii a s politi s- ka insats bli oerliörd.
Utan det skulle tlcn hli ingen, i:tari då slriille riktriiilien riiclast iiiedPiira en ökning av föriitva- raiidc fal-!
L orer.
Om vi alltitl hr " 1la det prrsoiiiiga och moralislm lii.tl \, et levaiic !c, sliitadc tala- riiiiiar?, skola i i 1; iiiiiia fiira in nytt in- iiehSll i statsli \ Tet, nien detta fbr cj ske i Iröttliclens tecken.
Dock orkar nian si iilitloiii fi; r det i a rii:: iiile nicn r j orkni.
fiir tlet soni Rvcn detta ftiretlrag mottogs nied s h r k i hi fal 1, xya re i1 er in ö t e t eiili 5 11 i g t ~ m t o g den reColiitiori, som Sterfinnes ii fiiritn sidan a v clenna tidninE.
ir i ek, mahogny, valnöt samt andra triislag ä f w n målade, till billigaste priser.
Rika Tel. 6505 Allni.
Tel. 11410 9~h.c,T88@0B.CO~@.BC=) 8.C=7.
ii y 8 n Widegren skött ordiiandet och expedie- ringen a v alla dessa niånga listor samt &lt;lesc,uioni iippriittat e n kortkatalog ii frcdsiiitrcswrade kvinnor på skilda or- t z r i laiidet för att \ - id fijrekommande behov taga (?eras intresse i anspråk.
Tanken pü fredskronan kommer från Australien, diir den tog f o n n i ett av australiska selrtioiien a v I.
C. IV.
P.
P. iitsänt upprop, som vaiin storartad gcn- Iilalig.
Tanken gick vidare i värl- den, slog rot i Daiiinark, vars sek- tion latit deii viixa i en väl organise- rad forni, soiii gix-it ett prslitigt och gliidjande resultat.
Från Danmark lioiii deii över till Sverige och hoppet är nu att den m å spridas till alla de länder, diir I.
C. W. P.
P. har sektioner, så a t t jorden inå omspinnas nied en Iivinnor- iias frcclsliedja, sB stark at1 ingen krigsgalenskap, liur viil ~ ~ s l i c r a den d iiii må \ - ars, någoiisin Iran bli glödande i i o r att spriinga en sådan kedja.
Ier ä n iiiigoiiiiii brror det just; in hur 1; viniioina uppfritta sin 1ivii.n- liga siiistlillning och sina B ~ i i i n l i q ~ gipr, dein att utan att bli ini:&lt;- ida l1ui:n3 ge onirdelhara, x-ar- nia och starka iittryrk åt sin frerls- vilja.
Doek alltid med den trnken a t t clct e j 111- n o g nm!
nya yttre förhållaii- PR, det i:r niiiniiislian.
; ande som iiiå- stc oiiivaiiirlas och vilka iiro hiir iilir- i w \ t att lägga handen r i d plogrii?
?Jo, k i innni * nn.
E. w. P.
~ I n s f i i i t i, ~ i ~ n d i c L.
~ Ii.
P.
1t:s reso?
: i- fi02 f6r sitiowcii fftf Sf6dJ * a dCV k ?l11 (J1.
prOp0- om röslrii!!
ocli wrlbarket / ö r Sveriges?
w i ~) z o r Iicc i ?igtlft frB??
i f 3 F. R.
P.
I ?.
T j ~ i G i r iiro vi d a i n a g&amp;g icke i a t t Itimim det rcfcrat i j w r b a r m - rtirdsm6tet i StoclJioln~, soni förelegat i 1: ci ~ 11 !i sk riii f, e w?
eda n det tn f ö r ii o ryz n i i t i C R; iostfiirsi; ndclse, s o ~ z av.m ?tt frrl,?
f i d z i t i g e 2 i till tr?; ckerlct.
vt6tld k var f a lspr e PI um er a f ion en!
