# ID: svediakorp-per2656
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,157
# sentences: 419
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


mm RÖSTRATT FOR KVINNOR T i d n i n g utgiven av L a n d s f ö r e n i n g e n för kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO.
Vz kunna aldrig @ ro sd mycket f o r en stor sak som en stor sak kan göra for oss.
VII.
ARG.
1 Dcn kungliga proposi- tioitcii.
På riksdagens bord ligger nu å t e r en kgl.
proposition om politisk riktriitt och valbarhet för Sveriges kvinnor pB sainina vill kor som fiir Sveriges r i i i i n I det väsentliga iir den a v samma in- nebörd soiii 1912 års kgl.
propositioii ocbb de liberala partimotioner, som in- Iiiiiiinades 1914 och 1917.
Den upptager saninia konkurs- och skattestreck.
som vi kiirina igen från dessa, d. v. s. gifta kvinnor drabbas a v dessa streck, icke endast d å de sjiilva fiirsatts i kon- kurs eller underlåt; t a t t betala sina skatter, utan iiven d å deras niän råkat ut f ö r dessa malheiirer, och hustrun icke vunnit boskillnad eller beruskill- nad.
Det fattigvårdsstreck, som tidi- gare också medtagits bland diskvalifi- kationsgrunderna, h a r man denna gång utelämnat, men detta endast pB den grund, a t t det är överfliidigt a t t omnämna det: har gift kvinna eller hennes minderAriga barn erhållit fat- tigunderstöd, häftar icke blott inanneii utan även bon sjiilv för understödet; hennes diskvalifikation i rösträttsav- seende följer allts8 redan a v den all- mii ii n a regeln.
Vad de andra två diskvalifikations- grunderna angå, fiirefa !la de nog så hårda.
Rent praktiskt taget är kon- kursstrecket icke så farligt.
A ena si- d a n kan mannen, om han icke är allt- för omöjlig, riitt snart lyckas fii ackord eller eljest rangera sina affärer och så- lunda komma u r konkurstillståndet; å a n d r a sidan kan hustrun i de fall, d å mannen icke alls kan reda sig, och fa- miljen i verkligheten lever på hennes arbete, och d å det eljest vore uppröran- de att fråntaga henne rösträtten, just i samband med konkursen relativt Iiitt vinna boskillnad och sålunda återfå sina medborgerliga rättigheter.
Skatte- strecket däremot är svårt att svälja, i all synnerhet i de fall d å hustrun själv 3r skattskyldig och själv ordentligt full- gjort sitt skattebetalande.
Bakom be- stiimmelsen ligger en uppfattning a v ükta makars solidaritet i ekonomiskt avseende som icke ä r fiillt rättvis, så länge denna solidaritet t a r sig uttryck i mannens så gott som obegränsade S T O C K H O L M, 1 M A R S 1918 Överallt i den kultiverade världen tränger kvinn orn as ros t r ä t tsfråga sig o e m o tst bndligt fpaxn, stodd som den ä r p å r ä t t v i s a och h ä n s y n till gagnet f o r det allmänna.
Kvinnorna i våpt land äro i c k e mindre ä n kvinnorna i andra Iänder mogna a t t utova rösträtten.
Det s y n e s därfor i c k e vaTa forenligt med r ä t t v i s och k l o k politik a t t fortfarande undanskjuta deras krav.
- fiirvaltningsriitt över de gemensamma tillgångarna.
Lf;.!
oss hoppas.
a t t den hlivande nya lagstifiniiigen a n d e n d e iikta niakars fiiruiöjierihetsfiirliållan- [len, som nu äro under utarbetaiide, skall kunna giva deniia solidaritet en +ådan innehiird, a t t denna disltvalifi- kationsgrund antingen kommer a t t a v sig sjiilv bortfalla, eller a t t den kom- mer att framstå som mindre oriittvis cliirigenoni.
att dpt gives hustrun en iniijliphet att verkligen influera på mannens siitt att sköta den geniensam- ina egendomen, enkannerligen skatte- het al a n det.
Professor ThyrPns gamla farhåga, a t t de gifta kvinnorna i tiotusental skulle skaffa sig boskillnad för a t t i röstrii ttsavseende bli oheroeride a v iiisnnen, torde vara synnerligen över- fliidig - vilket man Itan vara glad At eller sörja över efter omständighe- terna.
En annan bestämmelse, som heller icke återfinnes i denna kgl.
proposi- tion, är tillåtelsen fnr iilrta makar a t t rösta nied varaiidras fullmakt.
Att den- n a regel e j komrnit med beror emel- lertid uteslutande därpå, a t t justitjemi- nistern hoppas a t t redan under inne- varande valperiod kunna framliigga lagförslag rörande hela frågan om möjlighet för vissa kategorier a v med- borgare a t t rbsta med fullmakt eller p å annat siitt göra sin rosträtt effek- tiv, fast de icke sjiilva kunna vara n3r- varande vid valtillfiillet; sltulle detta mot fiirmodan icke lyckas, har justitie- ministern fiir avsikt a t t hemst8lla om förslag till komplettering a v kvinno- röstrüttsförslaget i ovcnnämnda rikt- ning.
Ur den kungiiga propositionen Förslagets allmänna motivering ä r .iiist bådan, som den biir vara; iiigen ly- rik eller stora ord, endast enkel, klar, redig och rakt på sak gående argu- mentation I n g a övei~svallande för- viintriijigar stiillas på kviiinorna; inga liiften givas å deras viignar; det enda som hiiges iir, a t t kvinnorna i vårt land icke mindre a n kvinnorna i andra liin- der torde vara mogna a t t utöva röst- riitten.
Detta hoppas vi i all ödmjuk- het, att jiistitieniinistern lian stå fiir.
Avgiiraiidet ligger n u hos riskdagen, niirmare bestämt Första kammarens ina j o ri tet.
Den framtid.
som vi gå emot, ter sig allt annat iin ljiis.
Det iir naturligt, iiiir niid hotar, att mäniiiskorna ty till varandra fiir hjiilp och stöd, och att ingen hjiilp ratas, ingen god kraft vi- sas bort, hiir obetydlig den iin måtte fiirefaiia.
Redan under den farofyllda tid som gått och som Rnnu pågår h a r det kiint= bittert fiir oss kvinnor, a t t vi icke fått st &amp; solidariska med våra iniin, våra söner och bröder i fullt med- borgerligt ansvar.
Det iir klart, att det arbete vi k u n n a prestera, den hjiilp vi kunna giva i nödens tid, den g e vi under alla omstiindigheter.
Alen v å r håg och vår vilja stiirlras därigenom a t t vi erhålla samhiillets erkiinnande av att vi dork tillhöra samhället, även- som därigenom a t t vi kiinna oss Rga en vanlig medborgares möjligheter a t t giira vår vilja och vår uppfattning gäl- lande.
Skall den yttre ofreden avlösas a v inre ofrid, då borde kvinnorna kun- n a verka som ett fiirsonande element, fiirstå, iitjiimria och finna utvägar till en saniförståndsfred.
Måtte de som nu h a avgörandet i bin hand visa sig för- 1 N:r 5 stå, att det i denna tid giiller a t t djir- tia alla fiirsonande och saiiuriaiihållan- de krafter, a t t uppinniitra och frani- locka, icke att hHlla nere och fiirtrycka vad som finnes a v god vilja.
Och riiåt- te de också visa sig fijrstå, a t t iiven i allra hiista fall den tid vi gå emot blir en nydaningens och en nyhyggandets tid, a t t på många a v saiiihiillslivets oriiråtlen det giiller att skapa både nytt iniieliåll och nya former, och att diir- vidlag bvenska folkets kvinnliga hiilft, lika väl gom den manliga, h a r i n t r e s sen att bevaka.
Deltagandet i vArt fosterlands poli- tiska liv kiiiriies fvr oss so:n en plikt lika väl soni e r Ritt.
Det blir oviirdigt i liingden att, niir det icke går som vi önska det, vi alltid fri skylla på andra; det är icke heller nyttigt; vi behöva, och vi veta att vi behöva ansvarets uppfostrande makt.
Genom a t t sjiilva f A vara med att styra, även om det är skrupligt nog, kunna vi växa; genom a t t bli styrd h a r ännu ingen männi- ska lagt en enda tum tjll sin växt.
Diirför hoppas och viinta vi, a t t riks- dagen i å r måtte besluta a t t ge oss den inedborgarrätt vi &amp; stunda.
Anna WickselZ.
Bergman-osterbergska kurserna.
samhälls- Arbetet för vårterminen är nu i full gång.
Kurser pågå dels i Värmlarids Itin med fröken Eiiinia Aulin som le- dare, dels i Kronobergs län nied fröken Tilly Borg som füreläsare.
- Från Kro- nobergs liin, diir kursen slutar den 6 iia ars s t y r frölren Borg sin färd till Ble- kinge län, d ä r hela länet skall få en grundlig kurs i samhällsupplysning.
D % tiden f ö r vårterminen räcker till för ännu en kurs i södra Sverige så kom- mer Kalinar län a t t i april-maj få en kortare kurs.
Sedan fröken Aulin avslutat kursen i Värmlands Ilin, kommer hon även a t t leda en kortare kurs i norra delen a v Gävleborgs liin, diir en kurs påbörja- des förra våren, nien måste på grund av smittkoppsepidemien avhrytas.
För hösten plarieras kurser i Koppar- bergs liin och möjligen i något annat län också.
E.
P.
2 N:R 5 RI) STBATT FOB KYIHHOB BÖSTBÄTT FÖR KYIBNOB ntkommer den I oeb 16 i var m h a d.
Redaktör: c h r i u ~ H E B T Z M ~ ~ ~ - E B X C ~ O H.
Redaktion o &amp; Exp.
: 6 Kard-egatann Radaktionstid: onedag och lördag Bi, ': 83- ' d.
Expeditionen 6ppen vardagar Id.
1-4.
Bikatei 8600.
Alim.
tal.
1 4 7 7.
Telegramsifrees: RöBträtt, 8tockhoim.
Prenumeration genom posten: Pris €Or 1918 Kr.
2.60.
Utannmrner 15 bre Annonspris: i0 öre per mm.
B sista sidan, 16 ore fi de övriga.
Vid längre tida annonewhg rabatt.
6 Karduansmakaregatan II, Stockholm Allm.
tel. 147 ' 1Y.
Kikcrtel.
M6 W. L.
Lord Curzons moraliska dilemma.
Sedan lord Cunon indirekt hjälpt rösträttskvinnorna genom att nedlägga sin röst och uppmana sina partikamra- ter i överhuset a t t göra sammaledes, återstod för honom en efterräkning i form av ett angrepp friin antirösträtts- kvinnorna, som ansågo a t t han svikit deras sak.
I ett brev till The Morning Post av den 14 jan.
beklagade sig den kända författarinnan mrs.
Humphry Ward över att antirösträttskvinnorna under hösten upphört med sin agita- tion, emedan de hade lord Curzons löfte att han, då stunden var inne, både skul- le tala och rösta emot kvinnoröstriitteu.
Nu hade han gjort sig till avfälling ge- nom a t t nedlägga sin röst och varna lorderna för en allvarsam konflikt med underhuset, och häri kunde mrs.
Hum- phry Ward inte se annat än att anti- rösträttsfbreningens ordförande skänkt kvinnorna den rösträtt han alltid oppo- nerat emot.
På denna beska anklagelse svarade lord Curzon med en lång skrivelse, som dagen efteråt publicerades i The Mor- ning Post.
Han påpekade däri, att om han också röstat emot förslaget och fått sina anhängare med, skulle de ändå in- te haft majoritet i huset, och ehuru han alltjämt v a r motståndare till kvinno- rösträtten, kunde han inte under radan- de kristider med lugnt samvete vilja kasta sitt land in i den ödesdigra kon- flikt, som skulle blivit en följd a v de båda husens divergerande meningar.
Han begärde icke någon sympati i sin egen moraliska dilemma, men han ville åtminstone opponera mot det missför- stånd, som gjort sig gällande.
Lord Cunons ställning är ganska klar.
H a n gör ingen hemlighet av sin motvilja mot kvinnorösträtten, men han förstlr att kvinnorösträttsns seger är oundviklig, och han vill inte genom sin anslutning till en sak, som ä r dömd att förlora, slunga aitt land in i ödes- digra förvecklingar eller skada den sit- tande regeringen.
Dessutom vet han att folkopinionen är för Bvinnorijsträt- ten.
Han är inte den förste politiker, mrn kompromissat, men mPnga ha gjort det för sämre mål.
Utsikterna för kvinnorösträtten i Frankrike.
Vid en nyligen hållen kvinnoröst- rättskonferens profeterade monsieur Pierre-Etienne Flandin om att Frank- rikes kvinnor skulle erhålla kommunal rösträtt omedelbart efter kriget.
Kom- mittbn för allmän rösträtt hade beslu- tat detta, oaktat en del opposition väckts mot förslaget.
Monsieur Flan- din ansåg att den kommunala rösträt- ten skulle förbereda kvinnorna till de- ras framtida rättigheter.
Den allmän- na opinionen i Frankrike lutar åt att bevilja kvinnorna kommunal rösträtt, men vad den politiska rösträtten be- träffar äro meningarna mycket delade.
33 Drottninggataii 33 n. b. ooh 1 P. upp Stort lager av in.
o. utiändska nyheter i alla daga DAMKAPPOR,DRÄKTER &amp; KJOLAR I tiil blliga k a m d a priser.
Oh.!
Beatäliningerrvdelning.
Vi4 wppaieandc av medlemakort i F. K.
P.
It.
i ä m w 5 % rubatt.
Den kvinnliga ungdomens undervisning.
RUSTRXTTSBYRÅN Öppen vardagar kl. 1- ' / s5 e. m.
K.
P.
B:i nekreterare träffaa personligen kl. 1-3 e. m. Fernqvists Kappaffär En motion vid Arets riksdag.
E n kvinnosakskvinna yttrade för några tiotal dr sedan, att det fanns tre ting, vilka hon framför andra önskade se förverkligade: kvinnornas politiska rösträtt, reglementeringens avskaffan- de och en lika lättillgänglig högre un- dervisning för flickor som för gossar.
Med ett egendomligt sammanträffan- de komma alla dessa tre frågor före just vid innevarande riksdag, de tvä första därtill pB sB framskriden stånd- punkt att hopp finnes om deras lös- ning.
Den tredje däremot h a r just blivit framdragen.
I Andra kammaren h a r h r Björck, SO- cialdemokrat, väckt motion om iitred- ning angående åtgarder för att statens undervisningsverksamhet mb kunna ut- vidgas a t t omfatta även den kvinnliga ungdomen.
" Under de senare åren genomförda reformer ", så yttrar motionären, " ha å t kvinnan i det svenska bamhäiiet tillde- lat en ställning av allt mera iitpräg- lad jämlikhet med mannen.
Hon har tillerkänts kommunalt medinflytande, hon har successivt medgivits alltjämt ökade möjligheter att såsom befatt- ningshavare göra sig gällande inom statens olika, verksamhetsområden.
Och till årets riksdag är proposition om po- litisk rösträtt och valbarhet för kvin- nor ställd i utsikt.
Det vill nästan synas, som om man vid detta reformarbete förbisett eller undanskjutit en sak av största vikt, ilstadkommande a v effektiva statsåt- gärder till förmån för kvinnans under- visning och uppfostran till medborgare och utbildning för sin stallning i sam- hället.
För mannens undervisning har staten i vHrt land nedlagt mycken om- sorg och betydande kostnader.
Men icke så ifråga om kvinnorna " Vidare pzivisaa i motionen, att a v alia de undervisningsanstalter, 8om bygga vidare på folkskolans grund, äro endast de mindre städernas real- skolor samt universiteten och högsko- lorna öppna för den kvinnliga ungdo- men.
" Hela utbildningen till student- examen äro kvinnorna s&amp;ledee hänvi- sade att f ö r v i k r sig på enskild väg - - alitid med stora enskilda ekono- miakrr uppoffringar för den enskilde.
Undervisningen av alla uppväxan- de svenska medborgare, oavsett kön och samhallsställning, är ett av de mest vi- tala statsintressen. "
Förunderligt tyst från kvinnornas sida h a r det under en lång följd a v år varit kring den brist på intresse de i detta fall fått röna av staten.
Under- visning var dock hos oss kvinnosakens första längtan och begäran, ja, man kan sliga att ett rop om kunskaper var dess första livspust.
Ljus A t kvinnor- nas själar, bildningens ljus för att kvinnorna såväl som männen måtte bli upplysta, värdiga samhällsmedlem- mar, kunskapens ljus för att de unga kvinnorna måtte kunna skapa sig en egen framtid, detta var Fredrika Bre- - mers dröm fiir sina medsystrar, hen- nes livs diktan och traktan, ja, nära nog hennes diktnings och livsverks lösenord.
Det kan sägas att hon glöm- de de rättigheter vi så mycket fått och ünnu få fäkta för: var kvinnan först en myndig varelse och hade hon till- fälle a t t släcka sin andes törst, si syn- tes det henne, då skulle sedan allt detta falla henne till.
Och undervisningen kom.
För lära- rinneutbildningen sörjdes, i landets städer växte upp skolor med samma iimnesmängd som i gossarnas, och när flickor fingo tillåtelse att avlägga stu- dentexamen och universitetens portar dogos upp för dem, d å var j u likstäl- ligheten uppnådd, tycktes det.
Tyvärr dock endast ett sken a v likställighet.
Om också rätten till den högre under- visningen och de akademiska studier- na vunnits, fanns dock ännu full till- lämpning för en bekant strof i det vers- tal Knut Wicksell e n gäng höll för kvinnan: För folkets söner öppnas lärdomsskolan och för dees döttrar - ladugårdens dörr.
När Hans ur kojan går till biskopsstolen €år Greta vackert mj6lka kor som förr.
I den ödmjuka tacksamheten för att en flicka äntligen kunde få studera glömde man, att hon fick detta endast med erläggande av ett vida högre pris ä n den manliga ungdomen, och att in- bjudningen inte kunde komma mer än ett fåtal till del och därför i grunden inte var så mycket att tacka för.
Un- der det att gossarna hade vägen banad och klar i statens skolor och gymna- sier, vor0 för en flicka, om hon inte bodde i huvudstaden, studierna fram till studentexamen allt annat än lättill- gängliga: enskilda lektioner, en examen som privatist eller förflyttning till Stockholm.
Så var det när rätten först blev beviljad, och sb är det i tili och med rätt stora städer ännu den dag som i dag är efter nära ett halvsekel.
Endast 8 städer i vårt land utom Btock- holm h a skolor, vid vilka en fiickka.
kan Bvlägga studentexamen.
Och även om skolor med denna ratt finnas, äro avgifterna i deeisa betydligt högre an i läroverken för gossar.
1 nå- gra a v huvudstadens gymnasier för manlig ungdom iir årsavgiften omkring 100 kr.
; flickorna däremot, som alla äro hänvisads till enskilda skolor, h a att för ett gymnasieår betala mellan 300 och 350 kr.
Ett mycket stort antal gos- sar äro också befriade från skolavgif- ter, och i en del a v huvudstadens läro- verk kommer halva antalet lärjungar från folkskolan, vilket bevisar hur mycket ekonomiskt lindrigare vägen där anses vara än i flickskolorna, dit endast ytterst f å komma från folksko- lorna.
Visserligen finnas i fliclrskolor- n a en del friplatser: staten h a r för det anslag den beviljar de flesta större a v dem fäst detta villkor.
Men dessa äro icke många, och de utgöra dock hela L-B, JOHN Vm LOFflREN &amp; C:O Bverigea äidsta, storsta o. bäst renommerade specialaffär i den n ä d e g h a den kvissliga ungdomen fick med detta statens anslag, Bom bör- jade med den anspråkslösa summan av 70,000 kr.
och nu stigit till 400,000.
Hur mycken kvinnlig etudiebegåv- ning, som genom dessa förhållanden gått till spillo ä r oberäkneligt, och att det kvinnliga släktet p i detta sätt bar varit tillbakasatt h a r även haft en an- nan, menlig följd.
Hela det allmänna omdömet om kvinnorna pQI studieba- nan har blivit förryckt, det talas om d e få som gå den akademiska vägen och om sä ytterst få.
sam nått Iångt utan att det tas i betraktande inom vilken ytterligt inskrankt krets urvalet sker.
Aven d i det gäller att helt enkelt för- värva en högre skolbildning äro kvin- norna dyrt brandskattade.
De åtta- klassiga läroverkens avgifter Bro dry- ga, i Stockholm ända upp till 250 A 300 kr.
per år i de högre klasserna.
Real- skolorna i de större städerna iiro obe- vekligt stängda för flickor, endast de mindre städernas statssamskolor ge dem tillträde.
Försök som gjorts i ett par städer att få flickorna in i gymna- sierna, där lärarna undervisa för halv- tomma bänkar ha, som vi veta, ohjälp- ligt strandat.
I Italien, som vi ofta lättvindigt döma tillbakablivet, kom- m a dock flickorna pzi denna väg in i statens skolor och sitta nu sedan fyra årtionden sida vid sida med manliga kamrater ända fram till studentexa- men eller ha egna skolpalats.
Den milda tystlåtenheten aagAende förhål- landena hos oss kan e j förklaras med annat iin den icke ovanliga grunden, att de mera välsitnerade glömma hur det skulle vara att inte vara det, SVB dan i föräldrahjärtan att icke kunna Fre sitt barn bildningens gåva, läshun- rrerns kval i unga sinnen h a fått foga sig som så mycket annat.
Oförklar- ligast av allt är dock att den kvinnliga undervisningens målsmän, som borde vara besjälade av nit om denna nnder- visning, så Iiignt kunnat åse a t t endast rn brödkant räckts åt flickorna.
Som Försvar höres ibland, att undervisnin- gen i goss-skolorna måste under sta- tens tvång bli mer schablonmässig, att flickskolans större frihet att försöka nya metoder är en stor förmån - vin- ningar som i sanning måste anses vä- ga fjäderlätt mot den stora betydelsen av att den kvinnliga ungdomen i vida kretsar hade tillgång till studier, all- mänbildning och den lätthet till för- Iärv som kunskaper ge.
" Målet torde ligga klart ", så slutar motioniiren sin framställning, " anord- nande a v en statsundervisning, som möjliggör för aIla samhällamedlemmar att under samma yttre betingelser i statens anstalter v i m a sirväl allmän medborgerlig fostran som specialut- bildning €ör den blivande verksamhe- ten i livet. "
Kvinnorna8 eniga och kraftigt nt- talade anslutning till detta =&amp;i kan icke f å f e l a H a Sachs.
- Gift kvinna i järnvägens tjänst.
Efter framställning av järnvägsetpreleen bar K.
Maj:ts i dagarna medgivit atyrel- ren att konstituera sju kvinnliga gifta e.
3. kontorsskrivare i järnvärntyreleen till mdinarie befattning.
Vid sitt giftermål in- Tehade deaaa ordinarie befattning, men n h t e franträda densamma.
Efter ett be- jIUt av K.
M 4: t den 29 juni 1917 kan emel- ertid ordinario kvinnlig tjänsteman, som rifter sig och alltsi enligt reglementet för- lyttas till extra ordinarie, &amp; ter konstitue ras till ordinarie efter framställning a v iärnvägsstyrelsen hos K.
Maj:t. Likasä kan 3. o. kvinnlig järnvägstjänsteman, som gif- .er sig eller är gift, förordnas till ordinarie jiinsteman genom järnvägsstyrehem eget Itgörande.
Kvinnor i kommunens tjänst.
I Sköldinge barnavårdsnämnd har invalts ' ruarna Anna Möller och Ebba Petterson.
låda medlemmar av F. K.
P.
R.
Fru Möller ir även medlem RV Sköldinge kommnnal-; ullmäktige.
RÖSTBATT F Ö B KYINNOR N:R 5 3 Medaljens baksida.
A 6blEöOR6 Elisabeth Garrett Anderson.
Enslands första kvinnliga läkare död.
" Vem kan tvivla p &amp; vikten a v frua- timmer-läkarinnan, hos vilken veten- skap kommer den naturliga skarpblic- ken till hjälp och gör henne till kvin- nornas och barnens bästa hjälp och rådgivare " skriver Fredrika Bremer 1850, djupt intresserad a v en liten " frun- timmer-läkarinna ", e0 bekantskap från " hemmen i nya världen ".
I gamla världen, särskilt i England, hade tiden dock e j hunnit så Iångt.
Det är med stort intresse man följer de sto- ra svårigheter som ännu 10 år senare mötte den nyligen avlidna pioniären bland Englands kvinnliga läkare, d:r Elizabeth Garrett Anderson, hade a t t kämpa emot.
Hennes levnadsbana, som slutade med att hon organiserade ett sjukhus vid fronten, skött uteslutande a v kvinnor och att hon härför erhöll sitt lands erkännande och tack - hen- nes bana började med att ingen medi- cinsk läroanstalt ville mottaga henne, en kvinna, som elev, inga lärare ville låta henne avlägga den erforderliga examen.
Tack vare de säregna förhål- landena vid dAtida medicinska studier i England lyckades hon likväl genom att få avlägga apotekareexamen kom- ma i tillfälle a t t utöva det läkarens kall efter vilket hon strävat.
Hon öppnade en sjukstuga för fattiga kvinnor och barn.
Efter några il, blev dock exami- na, grundade på privata studier, för- klarade ogiltiga, Elizabeth Garrett och efter henne flera engelska kvinnor togo då sin tillflykt till P a r i s d ä r de fingo avlägga sin läkareexamen.
The Nem Hospital for Women ersatta småningom den förra lilla sjiikstugan.
Efter ännu några är upprättade Eii- zabeth Garrett Anderson, n u gift, men lika varmt intresgerad a v sin verksam- het, tillsammans med några kvinnliga kolleger vid detta sjukhue " The London School of Medicine f o r Women ".
Ett sidant företag låter j u för oss sven- skar, mot bakgrunden a v vilr strängt akademiska läkarentbildning, som nll- got högst uppseendeväckande, men om de kvinnliga läkarnas medicinska sko- la hade deras medicinalstyrelse blott den anmärkningen att sjukhuset vore för litet 26 scingar mot 150, som vore minimum för att ett offentligt sjukhus skulle erkännan som läroanstalt.
Un- der tiden hade " vikten a v fruntimmer- läkarinnan " klarnat far den engelska nationen.
1876 föreligger ett parlaments- beslut, som medger kvinnor rätt att BV- lägga medicinsk examen i England (med stolthet kunna vi minnaa att ro- dan 6 år förut, Ar 1870, de svenska kvinnorna erhbllit samma rättigheter som männen att i a v e n g e studera me- dicin och praktisera som läkare).
1877, året efter parlamentsbeslutet, förenadea Elizabeths sjukhus med The Royal Free Hospital och dess befogenhet som läro- anstalt erkändes.
Sedan dess h a mbnga engelska h i n - nor ägnat sig A t läkarens yrke.
För dem h a r det utan tvivel varit a v stor bety- delse a t t deras föregångare varit en kvinna, rikt begåvad bäde vad hjärtat och huvudet angår, med energi nog att trots alla vidrigheter kämpa sig i r a m till sitt mål, och med en själens spän- stighet som l ä t henne följa med sin tid och de fordringar den ställer e j minst på läkaren och kvinnan.
E. O. Krig &amp; verkningar utåt äro mord, brand och förödelse, i n l t äro de s y n o nyma med svält, sjukdomar och nöd, Med fasa mäste mänskligheten fråga sig hurudant det släkte, för vars trygg- het i framtiden m h g a påstått sig ha gått ut i strid, skall bliva, sedan det dragits upp på ett existensminimum och redan i spädbarnsbldern fätt kän.
nedom om vad halvsvält vill säga.
Möd- rarna ha fött barn till världen, som saknat h ä r och naglar, och under deras förtvivlade ansträngningar att uppe- hålla den livslåga de varit med om att tända, fundera vetenskapsmännen ut medel a t t ytterligare öka procenten av det kraftlösa och redan i moderlivet märkta släkte som produceras under världskrigets skede.
I alla länder på- går denna mödrarnas kamp a t t värna avkomman, och dess yttre sinnebild har för oss blivit livsmedelsköerna, de lån- ga hopplösa köerna a v undergivna, tå- ligt väntande kvinnor, a v vilka många få återvända tomhänta och vilkas tun- ga vandring hem till de svältande bar- nen innebär ett martyrium.
Starkare och mera fruktansvärd har denna verk- lighet knappast mött oss, vi som ännu leva under fredens välsignelse, ä n i Anna Lenah Elgströms gripande skild- ring Spökbarnen, d ä r författarinnan går till rätta med samhällsproblemen och den a v kriget etablerade samhiills- moralen utan att bestå den några skön- målninpar, och a v en livsmedelskö lämnar hon följande realistiska skild- ring: " I led vid led, uppställda vid given timme - giv akt!
- stod den där, den hemska smörpolonäsen eller brödkad- riljen eller vad allt gatpojkarna kalla- de dessa långa köer a v gråa kvinno- skngmr, vilka under gryningens bleka timmar fyllde gatorna.
t i d väntande i n n d e r ~ v e t tålamod.
Tills en samfälld stöt pick Eenom massan.
Butikerna hade öppnats!
Det sakta ormandet be- m n t e, vagaande av spända, vita an- sikten, sträckta för att ae målet, dar- rande och stela a v ovisshet - skulle man även denna gång nödgas vända tomhänt hem till sina uthungrade barnt Hon kom från en sådan kö - mjölk- paraden - men utan mjölk.
Om n i - gen timme sltulle hon gå till en annan.
Dag efter dag, timme efter timme var fylld a v denna hjärtklappande spän- ning - tills nerverna kändes likt öppna sår a v den ständiga tortyren - luk- ten a v folkmassan, den unkna, kaiia svetten a v deras iver och ängest, de ständiga knuffarna, l i k t urladdningar a v otaliga batterier, laddade med fient- lighet, ett Bjukt hat till dem, vilka kom- mit före, flamtande begär att slå ned dem och bemiiktiga sig deras byte.
" y livet v a r ju reducerat till sina enk- laste beståndsdelar - ständig, gnagan- de hunger och strävan a t t stilla den.
Människorna gingo kring i storstaden, likt vildar i en djungel, sökande föda. "
Liksom alltid kommer den tyngsta bördan att vila på de mindre bemed- lade klasserna, på dem som ha mest ont om tid och större svårighet ä n de burg- nare a t t lämna sina hem.
Det ä r de som utgöra kärnan a v livsmedelsköer- na, och det är deras blåfrusna, under- närda ansikten, som oftast träda oss till mötes, när vi se en sådan kö orma sig över trottoaren och långt u t på ga- tan.
Men det Är inte bara kvinnorna vi se dar, utan också barnen.
I London t. ex. måste d e stundom gå långa vägar f ö r att i en stadsdel kunna få den mjölk, det bröd och den margarin, som tagit slut i en annan, och det ä r icke sällan man får se halvvuxna, spensliga flickor, tyngda under bördan a v en yngre bror eller syster, som icke kun- nat lämnas ensam hemma.
Många kvin- nor ha också måst avstå från sitt för- vlirvsarbete på grund a v den tid, som förspilles under väntan i livsmedels- köerna och detta under en period, d å livsmedelsprisen ökas med varje dag och hushållena behövde varje tillskott till den dagliga budgeten.
- Det ä r endast i sällsynta fall livsme- delsköerna rekryteras a v män, och man kan icke värja sig för den frågan om icke staten skulle inskridit på ett helt annat sätt, om ransoneringssystemet inkräktat även på männens förvärvs- arbeto, och om de exempelvis måst u p p höra med sitt arbete vid ammunitions- fabrikerna för att inta sin plats i dessa ändlösa rader a v köer.
Men husmöd- rarnas tid ancer man sig kunna exploa- tera på ett helt annat sätt.
De h a ju hela dagen till sin disposition.
Deras Två i friimmande land.
Kunde jag endast till en ringa grad meddela det intryck, som dessa bägge svenskor i främmande land gäv0 mig.
Kunde j a g ge något a v den starka för- andligade makt, som strålade omkring dem.
T v A viinner, som gripit varand- r a s händer i den brusande strömmen a v allt det nya, delvis obegripliga, som omvärvde dem i landsflykten.
Den ena v a r rikare rustad än den andra, men sjukdomen hade brutit henne.
Hon ha- de haft e n god förtjänst som tillskä- rerska pd en skräddareverkstad, tills hon en d a g under arbetet drabbades av e n hjärnblödning.
Hon repade sig, men a t t stå böjd och klippa hela dagarna, orkade hon icke längre.
Jag h a r glömt vad den andra haft för yrke, men n u livnärde de sig tillsammans med att hålla denna lilla bod, där immigrant- barnen köpte karameller och grifflar, leras mödrar g r y n och mjöl.
Det miste ha varit ganska bekymmersamt för lem a t t d r a sig fram, men om sina eko- nomiska angelägenheter talade de na- turligtvis icke.
De levde för varandra, För att hjälpa varandra, den sjuka stöd- 3e sin vän i hennes stapplande försök att tala engelska, den friska hade hän- lerna ganska fulla med att sköta hus- hållet och betjäna kunderna.
Det v a r alldeles tydligt, att hon hörde till dessa icke så få helt och hållet hemlösa i 4merika.
Dessa som ryckts upp från sin jord som unga, men som aldrig riktigt kunnat införlivas med den nya kultu- ren i Amerika, först och främst därför att de aldrig l ä r t sig tala engelska el- ler ens förstå språket fullkomligt.
H u r Bland flygbladen och propagandalit- teraturen hos rösträttsföreningen i Chi- kago fann jag en dag en liten lapp på evenska, " Översättning från engelskan av M.
&amp; A.
", a v nbgra rösträttsmaxi- mer utgångna f r å n en a v ledarna.
b versättningen v a r så otymplig aom om den som fört pennan varit helt ovan vid att behandla språket och pä sam- ma gång ytterst rädd att förvanska ori- ginalet.
Pä min fräga svarades ett trohjärtat äkta amerikanskt: - Two perfectly chwming little ludies.
Ni borde verkligen träffa dem.
Den ena är sjuk och kommer inte hem- ifrAn, men den andra brukar v a r a PS v å r a möten.
She i s a dear.
Icke lbngt efteråt, en vintereftermid- lag i skymningen, v a r jag på väg längs len ändlösa North State Street mot en Itkant a v den stora staden och steg a v ipårvagnen i en trakt a v lantligt utse- mde, som man icke skulle drömt om, itt den kunde existera några f A kilo- neter från Chikagw affärscentrum med €ess ohyggligt sammanpressade trafik.
Kär gär en alle, som kantas av små lus, dels enstaka, dels i grupper, små; rähus som mest a v allt likna pack- ådor.
I en liten, liten butik stiger j a g in och bodklockan skräller som i en Idunpriset för 1918 svensk lanthandel i obygden.
Bakom h a r tillerkänts fröken Anna Lindhagen mtiken ligger husets enda rum, så en- för hennes stora insats för hemmens relt och så prydligt hållet som det an- och hembygdens vård och forskönande.
itår två åldrande, ordningsfulla kvin- %or.
- ~ - - arbete är icke betalat och v a r d e r a därför inte heller.
Endast de utslitna, t8liga hustrurna veta vad det husliga arbetet krävt a v deras tid och Itrafter.
Icke heller h a r man hört någon oppo- sitionens röst över detta slöseri med kvinnornas tid från dem, som en gång högljuddast ropade p &amp; att " kvinnans plats var i hemmet ".
Engelska kvinnotidningar ha länge påvisat detta missförhållande, utan att något effektivt ingripande skett från myndigheternas sida och på sistone h a r även den dagliga pressen fått ögonen öppnade.
Times lämnar en livlig sltild- ring a v en livsmedelskö i närheten a v Ludgate Circus, som var tre meter bred och sextio meter 1Ping.
Endast ett fåtal män syntes i denna kö, vars majoritet utgjordes a v kvinnor och barn.
En stor kontingent a v dessa kvinnor och barn hade sina hem söder om Themsen och icke en på hundra bodde i grannskapet.
Aven tidningen The new statesman h a r i en ledande artikel tagit upp proble- met till behandling, och det ä r a t t hop- pas a t t regeringen icke dröjer allt för länge med att vidtaga de mått och steg, som krävas för att tillgodose kvinnor- nas och barnens fysiska välfärd och som sätter piinkt och slut för det orätt- rådiga slöseriet med de redan tillräck- ligt betunKade husmödrarnas tid.
Man kunde anta att dessa förhållan- den endast h a sin rot i de krigföran- de länderna, men man behöver icke gtl längt i Sveriges största städer.
Stock- holm och Göteborg, för att konstatera a t t man även h8r h a r analoga fall a t t uppvisa.
J u djupare krigets skador äta sig inåt statskroppen, j u knappare och mera begränsad blir livsmedelstill- gängen.
Det ä r kvinnorna, som skola bereda födan, och kvinnorna som milste arbetade icke den sjuka gamla kvin- nan varje d a g på att l ä r a sin svenska viin Amerika!
" Det går bättre och bäM- re ", sade hon till mig med rörande gläd- je i sina ögon.
" Nu reder hon sig rik- tigt bra! "
Och sil kom det e n kund i den lilla boden, som bröt på sitt mo- dersmål tyska, och d ä v a r den stackare svensk-amerikanskan illa ute.
" Det är russin hon vill ha, Mary dear ", ropade hennes vän frAn sin stol genom den halvöppna dörren, " de lig- ger i lAdan bakom disken högst upp till höger. "
Dessa bägge gamla levde för en id &amp; och d å de talade, kände jag h u r den gamla svenska idealismen, som skjutit skott i pietism och nykterhetsrörelse och sist bland kvinnorna i deras röst- rättsrörelse strömmade mig till mötes.
Det v a r hoppfulla februaridagar d å för 2hikagos kvinnor, de gingo för första r h g e n till valurnorna för att pröva iin nyförvärvade kommunala rösträtt,) ch de båda svenskorna vor0 barnsligt ylada över vad de vunnit.
De hade ge- iom all den materialism, det slit och däp de vadat igenom i sitt liv bibehål- it en enkel, ogrumlad tro på det godas reger i världen, på kvinnornas stora tramtid genom medborgarrätten.
Icke ninns jag n u h u r v å r a ord föllo, men iag skall aldrig glömma dessa två i det %immande stora Chikago, fullt a v för-, vivlad kamp för brödet, h u r de tjäna- le och trodde, h u r de vor0 rika och yckliga mitt i sin fattigdom, så att det yste omkring dem i det enkla lilla rum- nek Elisabeth Krey-Lanae.
4 a n s t r ä n g a s i n a pinade n e r v e r med ati riikna ut, h u r iiiaii t r o t s bristen pB fett ~ ' 1 1 .anriat råiuaterial, skall kiiiiiia be- reda e n föda, som r ä d d a r barnen frdiii underriäring.
Det iir o f t a ett koiist- stycke d e iitfiira, meri d e r a s r d a n fiir- i i t begränsade tid, måste ocksh riirks till fiir anskaffaiidet a v den mjiilk- s k v ä t t eller den fettsrnula, soin e r f a r &amp; ras, oc * h så iiro vi frauinie vid livsrne- dels k iiern a.
I Oiitehorg liar folkskoleinspektoren och överliirarna vid Giitehorgs fnlkskn- lor ingått till livsmedelsnäiiirideii iried e n skrivelse, vari d e påpeka oliigenhe.
terna a v potatiskiierna vid niiiiindena fiirsiil.jiiingsstiiIlen.
E t t s t o r t a n t a l lieiii niidgas anlita sina i skolåltlerii va- r a n d e barn fiir a t t hiinita potatisen.
Det h a r fiirekoinntit a t t Rnda till 35 procent a v harnen i e n skolklass a v denna an- ledning varit borta f r å n skolan.
Det nedrivande inflytaride på skolorrias verksainhet, soin detta mAste iiiedfiira ligger i iippen d a g och Iiiirtill koninier a t t harnen - iintlerniirda och hrixtfiil- ligt kliidtia som (le o f t a iiro - i hiig p r a d vedervåga sin hiilsa genom det l å n g a iippehållet i köerna.
I i vsnietlel sn ii m n (I en i Giitehorg h a r redan e n plan fiirdig till oniliiggning a v fiirssljningen.
så a t t kiier skola urid- 3-ikas, och det vore iinskligt a t t myn- digheterna Sven pi5 a n d r a stiillen i Inn- dct hade iiponpn iippna fiir d e oliigen- br ' er, som kiihiltlningar iriedfiira.
1 fiir-: iAllrintle till viirlilskrigets mRnga friik- tansviirda avigsiclor, k a n denna rleta1.i a v dess verkninPar fiirefalla ohetwllir.
men (18 det giiller kvinnornas t i d ach lbarnpns hiilsa fil vi icke hliintla fiir ett missFiirliållande.
vilket med vetlerhiiran- des g o d a vilja k a n hli riittat i tid.
Gurli Hertzman-Ericson.
ROSTRATT FOR KYIKiiSiOR Söders " English School " Engelska lektioiier Enitagatan 2ti.
Riar 2550 N:R 5 APlm.
6 2 9 6 och övera8ttiiiiigar Allin.
Tel. doder 360 % Annie i. Scott.
Rösträtt och representation.
På inhjudan a v Moderata kvinnors rikit riittsföreriing höll profwnor Kjellcn tom- ilagen deu i 4 febriiari ett röredrag om Rönt- r ä t t och repreoeritatbn.
s i m sarulat e t t i det ii iiriiiaste Iii I I I al igt and i tori iim.
Talaren in- IHdde s i t t föredrag inrd e n uudersökning a v statens väsen och vilken sida a v detta rik+ iiagen kan anses iittryeka.
Statens tyngd- prinkt Iåg läiige i d e styrandes hand, ulen &lt;iliillnaden mellan d t m a och d e s t y r d a liar rrå srnåniiiporn iipl) hiivtrc och de gd iipp i e n rnhet.
Griinden tiiirtill ä r att söka i deuio- kratiens ide, mot vilken vi icke kiiniia spjiirna.
Den är ritt fatta som ett kalego- riskt irripcrativ och den allmfinna riistriit- t.en som dess tjänare.
Men frågan ä r hiir den hör tilläiiipas.
Orättvisorna i systeinet fram- trädde för talaren hl.
a. under ett besök i Skåne.
där börideriia inom en valkrets icke liinde göra sig gällande diirför a t t e t t la- IIrikssarnhSlle växt iipp i nhrheten och in- dustriarbetarna därigenom fiiigo riistöver- vikt.
Detta förhållande beiyst.es ytterligare genom ett exempel irån Gfitehorg:, diir a v.
; taderis 7 kainiiiarledaiiiöter endast 2 reiiro- sentera stadens vitzls niiringar, handel och sjiirart.
Talaren ansiig a t t det niivaranda systemet premierar en särskild k1a.w.
näm- ligen arhetarna.
och härigeiiom förfiiskas folkrepreseiitationens ide.
Man mfiste i stäl- let s k a p a en verklig representation för folk.
s t a t och fiainhälle sildant dot är, och denna Iiasis vore a t t söka i d e fria saminniisliit- ningarna, vilkas princip inte är penion- Iiglieten utan deltagandet i Ramhöiisiiitres- swa.
Alitsa statatanken frainfiir person- lighetstankeii.
Det ahstrakta skälet iir a t t varje riksdagsman bRr representera det he- la och inte barr en del.
N i i slijiitas krasfia intressen framom id6erna.
och den beståen- Debatt i stadsfullmäktige om de representationen h a r s i n livsnorv i par- ungdomens förvildning.
tierna.
Vid stadslaiimäktiges " 1 Stockholm sam- Sedan talaren inglitt pä en fördömande m a n t r ä d e den 18 febriiari väcktes disknssio- kritik a v partiväsendet.
som h o t a r landet nen om iingdomens förvildning till liv ge- ined iindergång, öfverjrick h a n till intresse- nom trdgan om upprättandet a v en extra principen, vilken enligt h a n s tanke skulle brottmålsavdeluing vid Stockholms rhdhus- innebära en räddning och friilsa landet f r h i rätt.
Då detta ärende föredrogs till be- partihatets splittring.
Det clkiille även in- handling begärde fröken Berta Wellin ordet nebära en lösning a v problemet om kvin- och påpekade utt den bakgrund mot vilken nans rösträtt.
Så som den allmänna röst- m a n måste se kra-&lt;et på ökade arhetskraf- rätten nii fiinperar, föreligger jii ett visst ter vid rådhiisratten är frnktansvärd.
Bali- samband mellan värnplikten och rösträtten.
om siffrorna och utredningarna s e r man och tanken a t t ge kvinnorna rättigheter niäniiiskor som kommit vilse, drivits in pQ iitan motsvarande skyldigheter stötte pro- brottets bana a v olika anledningar i en om- fessorns riittsfiänsla.
Men om vi ställa oss fattning som aldrig tillförne.
Särskilt ari- r&gt;å samhällsrcpresentatinnens ståndpiinlrt märkningsvärt och förskräckande är kapit- Iilir förhållandet ett annat.
Kvinnorna ha let om iingdomens förvildning.
en plats i samhällsarhetet.
s a m t tilltiöra en Våra nppfostringsanstaiter äro överfyllda griipp därinom, som, liar rätt att bli repre- med iinga brottslingar, vilkas antal öka3 senterad.
De verkliga kvinnointressena fBr v a r d a g som går.
Vi måste erkännn sammanfalla iued d e nianliga, och kvinnans a t t det är något som briistit i vårt sociala inträde i statslivet sliiille icke behöva med- arbete.
Det 5r s a n t a t t det är onda tider och föra en feminisering av staten.
I v å r t land a t t det i mdnga fall ä r jiist detta förhål- börjar man tvärlom s a t t a hoppet till kvin- Inride som mer 5 n nSgot a n n a t bidrar till norna, sedan det blivit m i s w ä x t på män.
att skapa brottslingar.
Men lika visst ä r Intresseprincipen s t å r vidare på deinolira- det, a t t svåra tider brnka h a förmåga att tisk grund och innebär ett högre m å t t a v kristallisera f i a m det goda hos mäuriiskor- medborgerlig rättvisa.
Det skulle tills- na.
Men d e tider som vi nu leva i tyckas vidare kiinna genoniföras partiellt i inte h a den förmågan.
Nöjes- och vinnings- Första kanimaren.
Motståndet kommer lystnad tyckas d r a allt in i en förhiirjando naturligtvis a t t resas a v den gamla för- virvel, mot vilken intet a n n a t hjälper.
Det stakamniarandan, men inte ens Preiissens räcker emellertid inte b a r a med a t t bestraffs f a s t a borg har kiinnat motstå tidens storm.
brottslighet, vi måste söka g å till roten med fast man h ä r alltjämt lekte den ståndaktige det onda och motverka det.
Talarinnan slii- tennsoldaten med korslagda armar.
Talareii t a d e med att y r k a p l att den brottmålsav- betvivlade emellertid att man skulle k u n n a delning som 1111 inrättats måtte bli a v till- stå emot böijornas anfall.
fällig natur, att de kommunala myndighe- - ~ t e r n a mdtte gå i författning om inrättande a v domstolar, avsedda att speciellt behandla för varje vecka och utfärdes a v skolmyn- unga brottslingar samt framhöll vidare en digheterna i samråd med föräldrarna.
V a r j r önskan a t t det villkorliga domsinstitutet barn skulle h a sitt namn antecknat a l mot- boken i f r å g a och denna skulle förses med niåtte vinna större beaktande.
Disknssionen om d e sociala missförhål- vederbörandes fotografi.
Efter debattens sliit beslöt m a n a t t dter- landena blev ingående och biografernas skadliga inverkan framhölls som ett led i remittera hela biograffr5gan till berednings- den iikade brottsligheten bland ungdomen.
utskottet, som skall iitfiindera något medel Röster uttalade sig f ö r en ingående kontroll till det ondas motarhetaride.
Vid sammanträdets sliit inlämnade h e r r f r å n myndigheternas sida över barnens bio- grafhesök, och fröken Stina Quint utveck- von Koch sin iinder dchatten bebådade mo- tion om inriittande a v särskilda domstolar lade detta system.
Barnen borde få motböcker, gällande f ö r f ö r behandling a v u n g a brottslingar.
biobesök.
Dessa skulle innehålla e n kupong ~~~ ~ ~~~~~ i 8.
P. AHDERSSONS [IIOBElIIFFRR 1 O 4 M mimtorgsga tan 6.
Stock h a l m Hushållsar betets psykolog i.
C 6 1 i e B r u n i u s: Sin egen tjfiitare.
Stockholm.
Albert Bonniers förlag.
Rr.
3:-.
Förf.
ger i dessa " hiisliga s t u d i e r soiiiiiiaren 1917 " en s a m l i n g riin och er- farenheter, v u n n a under n å g r a inåiia- d e r s experimenterande med a t t erisain.
iitan tjiinares hjiilp, sköta lieiii och fyra barii i villan på I i d i n g ö n.
Försiiket, ge- tionifiirt nied okuvlig energi och iiiye- ket arbete, resiilterar i en hel tlel e r f a - renheter a v intresse.
- Fiirf.
redogiir fiirst f ö r sin metod att o r d n a arhetet.
Iiur d e olika sysslorna grepo i v a r a n - dra, och beskriver s i n a intryck a v arhe- tet i s i n helhet och a v dess olika detal- .jer.
S o m påtagligt resiiltat a v experi- iiientet konstateras fiirst a t t man spar i n d e d i r e k t a utgifterna fiir tjiinare, vidare har nian nier möjlighet iin an- n a r s a t t sjiilv avgiira vilka utgifter,.
; om i i r o verkligt niidviindiga, och nian kan genomfiira effektiva besparingar i f r å g a om hriinsleåtgång m. m.
- Men vill m a n hålla uppe e n hiltlad familjs standard i fråga o m renlighet, ordiiing nch kiiltiir kan en Iiusnioder med harn endast i niidfall reda sig iitan tj: ' .I n a r e in hon e j vill bli helt och Iibllet hiid- hbllsslav.
Fiirf:s reflektioner i sam- hand Iiiirmed över viirdet a v den ar- betsprestation, som dagligen iitFijres i hemmen, stiiller i e n k l a r d a g e r tlen i lieinniet arhetande husmoderns verk- liga bidrag till hemmets fiirsiirjning.
I fråga om henimens stiillning till h - r t id och va rii k nappli et fra inli 811 c r fiirf.
hiir m a n f o r d r a r det omiijliga om man vRntar att ett fiiriit s p a r s a m t skiit!
hem skall kiinna reda sig med fler-: iii hhla livsmadelspriwr och fiiga iikatlc!
inkomster.
Fiir att kiinna spara for- dras kapital a t t kiipa iipp i rjitta iigon- I-.licket, och detta s a k n a &lt;le fattiga hem- men.
Det speciella krisfitlsarhetet med fiirvaring och hemmaheredning faller i qtort sett på hiisniiitlrarnas lott.
Vad som p e r holten dess siirstiillniny hland kristi (ls1itteratiiren och dess - harme iir - utnm den latta och ele- r a n t a stilen - förf:s speciella s y n på hiishållets mera prosaiska detaljer.
Fiir hennes kiiltiirella och estetiska i r p p f a t t - i i i n r få dessa det primitivas ocli ome- .lelhnrac hela behag mitt i en övercivi- liserad viirld.
v a r j e ' syssla f å r sin ka- raktiir, som f o r d r a r eller g e r en mot-; varande egenskap hos den soin iitiivar len.
Det iir e?
troligt att m å n g a a v .lem, soin ha till yrke a t t skiira, stiida w h laga mat, ha en så knltiirell s v n på; ina sysslor, men d e t skiille kanske f; ir rnRriPa a v dem Ilitta den dagliga enfor- rnicrheten ' a t t f å ' ögonen iippna fiir hem- srbetets psykologiskt intressaiita sidor.
Gerfrwd Rodhe, f. Odencrants.
I Fiirsta kammaren slinlle alla hiivud- rriipperna a v folket ii:ryinnias, ty det är ' olksamhället, som skall representeras, och &lt;vinnorna skulle deltaga vid männens sida x h spela en betydande roll.
Motståndet mot en s l d a n reform ligger i mrtiandan och maktbegäret.
Sltola d e re-, iguera för förnuft och rättvisa?
Skola rätt Ich förnuft göra s i g horda framför våld i ird och gärning?
Vi se a l l t j s m t hnr folk i löga idCers namn avkläda s i g vad tusen- Srig Iiiiltur f å t t fram.
Svikande g u d a r fin- las.
men frälsande orks &amp; Det goda är) dödligt liksom det onda.
Talaren sliitade iitt med stort intresse åhrirda friredrag med len förhopningen a t t landet skulle g å ige- ioin den Cruktansviirda kris, i vilken dagens imnc.
vore e t t moment allena.
G.
H.
E. f 9 t 1 a ö STOCKHOLM 1 Barnhasgatan 1 i (hornet av Drottiiiiigyucao) t S t a r t larer a f f i n a r r och r n h l a r e i ek, mahogny, M O B valnöt L E R # amt andra trttdap äfveri rnRls&lt;te, till ttiiliutwte priwr.
Allni Tel. 11410 - o o ~ ~ ~ Rike Tel 6505 o ~ ~ - m e m Q 8 U o Dråpslaget B t reglementeringen av prostitutionen i g n e s det lagfiirslag koiiima a t t g i v a +om, helt nyss behanfllat a v lagrådet, i form a v Iriingl.
prop.
inom kort k n i i i - i i w a t t fiireliiggas riksdagen.
Hiir fii- reslås niiiiiligen upphiivaritle a v regle- iiieriteringen, och huvudvikten viil det t~elc3iiiipande a v d e sniittosaiiima 1 iO1iS- .. i j it k (1 o iii a rna, om v il ket I ag f iirsl a g e t Iiaritllar, Iiigges vid Iiitt tillgiiuglig, sak- k i i i i i i i g vårtl a v d e sjiika.
Denna iidnings liisare komma a t t s &amp; snart som niiijligt efter det tlen kiingl.
prop.
hlivit framlagd erhålla en retlo- ziirelse diirfiir som heniiget utlovats a v - len framstående experten på områ- let.
doktor Alnia Siindqvist.
Då detta Jmellertid - eniir prop.
a n n u icke TranilagtR - e j kunnat ske i dapens itiimnier.
såsom man ett t a g hyste fiir- ioppning om, h a r iindertecknad velat gi- va ovanniimnila fiireliipande ineddelan- le fiir a f t fiirhindra spridningen a v dan, iiissiippfattriing anpQende sakliiget; om en artikel undertecknad W. B .. i n:r a v R. f. Kv.
f6r i Ar iir Sgnad a t t ' ramkalla.
NRninda artikels fiirfattare i a r tydlipen e j varit i tillfiille ritt fiilja !rågans behandling i dess s e n a r e ske- len.
Rarolina Widerström.
Arbetet iite i land&amp;.
Mnlungs F. R.
P.
R. firade s i n 4:de Rrs- ' wt d.
9 fehrnnri vartill inhjiidits Clvra itomstående kvinnor.
VRlkonistslinpw ijiings iinisont till orgel.
OrdfKrandcn hnl- iade de närvarnnde välkomna nch nmnBiiin- le Englands kvinnors rrhlillna rölitriitt os8 il1 föredöme.
- Föredragen Englands krin- iors historia och ett med namnet 1,ycka ippliistes a v liirarinnan Matilda Olsson.
Xirei ' ter kaffe med t i r t o r.
hröd och kakor, ack rare kommitterade.
SKna och miisik iamt en lyckad tahlå, enliet det a v Inrarin- ian fröken Johnsson iihirade programmet, it,fördes förtjänstfiillt.
a v medlemmar.
S k a r a F .. K.
P.
R. h a d e sitt firsinöte tors- lagen den 14 febriiari.
U r årshorättelsen ' ramgick a t t förutom styrelseiniiten och, amliviim fiireninrren annrdfiat I v A nffent- iga föredrag a v f r u E. Woern-Biigge om Skydd för ensamboende kvinnor och a v: yrkoherde A. Briihn över ämnet Varför) iira kvinnorna h a politisk röstriittt D ~ s s - itnin hade föreningen anordnat e t t festligt, sinkviim för a t t hylla sin ordförande pB iennes ' Ill-års-dag.
Den förntvarande sty- selsen omvaldes och iitgöres a v friiarna L ippelgren, kassafiprvaltare, L. Holmqvist,.
Tnrson, I. LindstBn, sekreterare, E.
1,iind-: vister.
H. Torgny.
fröken C. Wallmark, irdförande, samt f r u J. Velander, vice ord- ' örande.
S m d s a n l l s F. K.
P.
R. hade årsmöte den 3 febriiari.
Sedan års- och revisionsberät- else upplästs och godkänts företogs val av tyrelse för 1918.
Styrelsen fick följande ammansiittuina: ordförande fröken Elin Nahlqvist, vice ordförande, fröken Nan- ia Fjellström.
sekreterare fröken M a r i a iimrnelstrand, vicc sekreterare fröken Ag- les Stiernströni.
kassaförvaltare frii E m m y 3osson.
Övriga styrelsemedlemmar ä r o frö-: en Elin Rergkvist fiarnt friikcn Jeriuy tuiith, nyvald efter f r u Maja Gerrlin, som ivgått till följd a v flyttning f r å n orten.
Till, evisorer omvaldes fröknarna A p d a Fjell- tröm och Waria Sundberg.
Umed F. K.
P.
R. hade den 6 febriiari ett alrilit besökt möte för att flra de engelska; vinnornas röstriittsbeger.
Frii n ' icl; sel !s ntressanta översikt a v rösträttens historia England föredrogs och meddelande Iiim- lades om centralstyrelsemötet.
Vacker s å n g c h miisil: förhöjde stämningen.
Samvaron rvslöts med tesup &amp; ~ o e
