# ID: svediakorp-per2655
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,075
# sentences: 856
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ö 80 Tidning utgiven av Landsföseningen f6r kvinnans politiska rölsträtt.
MOTTO; Vi kunna aldrig gora sb mycke: för en stor sak som en stor sak kan göra f ö r OSS.
S T O C K H O L M, 15 F E B R U A R I 1918 Böstrütt och politisk takt.
Vi k u n n a icke med säkerhet förutsäga att inte i fram- tiden n y a NBpoleoner och Cesarer k o m m a att uppst&amp;.
J a g sitter med en L.
K.
P.
K:s irsbe- Den enda tryggheten f i n n s h o s folket självt.
ö v e r hela rättelse i min hand och bläddrar genom sidorna Rätt enformig kan den tyckas världen h a r det visat sig att kvinnorna, nRr deras foster- för den som e j deltagit i röstriittsarbe- land varit i fara, solidariskt ställt sig vid m ä n n e n s sida, tet.
Lokalföreningar utströdda över om ock &amp; deras hjärtan varit n ä r a att forblöda.
Men vad hela riket, och en niassa namn p i per- soner: centralstyrelsemedlemmar och framtiden fordrzr a v oss ä r att vi förekomma det o n d a suppleanter, medlemssiffror.
Och som och att vi genom klarsynthet och förutseende förhindra extra påbröd litet vetskap om föredrag möjligheten av framtida krig.
som hållits, socialt arbete som bedri- vits etc.
Torrt och abstrakt förefaller CARRIE CHAPMAN CATT.
det den oinvigde.
Men för den som levat med i detta intresse, sugits in i rörelsen, ä r det inte livlösa namn, det I ä r livslevande människor och åskfid- lipa bilder som inanas fram.
Jag ser 0111 hghlldS viljestarka kviniior, som årslångt ar- bete i rösträttens tjänst gjort vakna I * och mllinedvetna, vana att övervinna svbrigheter och lyhörda, n ä r det gZiller Det engelhka folkrepresentationsför- viss oro niotsgg den enorma ökning av att skilja kiirna från skal i det poli- slaget passerade från underhuset till väljarniassornz, som kvinnans röstriitt ticka frasmakeriet.
De h a setat länge üverhuset den 7 december och brhand- hkidle inneblira.
I betraktande av lord p å åhörarplats och hört mäniien dn-f- lades och gick igenom i första läsnin- Salisburys forna stänning till kvinno- ta kvinnornas anaeliigenheter, och de- gen den ii december.
h d r a läsningen röstrlitten innebar hans tal åtskilligt ras kritiska förmåga h a r skiirpts nn- ägde n i m den 17 deceniber och inleddes av iritreFse.
Hans meningsfrände, ris- der tiden.
Detta tillskott i det politi- med en debatt, som varade i två dagar.
count Brycc, intog diireniot en förål- ska livet kunde v a r a gott att äga, h r r Stämningen i överhuset karaktärisera- drad och fiir llinge sedan uppgiven po- riksdapsmän, och intet parti kommer des a v den engelska rösträttstidningen sition, och niir h m yttrade, a t t kvin- att bli lottlöst.
Det h a r så ofta, sär- The Common Canse som synnerligen norna icke voro intresserade a v poli- skilt i denna tidnings spalter, fram- akademisk, och man hade en ändå star- tik och inte heller hade några tillfällen hållits hiirii kvinnorna och samhällets kare känsla än vanligt a v den högdra- (Kirtill, (15 de dclrig resonerade om po- s v a r a och vanlottade sknlle vinna PA genhet och kyla och den ringa kontakt litik eller bevistade några miiten, visa- kvinnornas inträde i statslivet.
Men med kampen för tillvaron, som ä r ut- de till och med överhusets pärer tecken det förefaller m i g som om även det märkande f ö r det illustra husets med- till synbar fiirvåring.
Viscounten slu- politiska livet kunde h a något att vin- lemmar.
Till denna stämning bidrog i tade sitt anf6rande med a t t siiga, att na pb kvinnornas medinflytande.
Kvin- icke ringa niån frånvaron av de flesta verkningarna a v kvinnoröstrs tten var- ken visat sig leda till ont eller gott, norna h a iii av Blder ansetts som de yngre pärerna.
goch sedernas och den goda tonens E h u r u lord Salisbury underkastade vilket lievisatle hans egen bristande viikfare.
Och siiilan h a r vjil en dylik förslaget en ingående kritik, varnade kiinnedom om vad som timat i världen vnkthålliiinp varit så vnlhehövlig m m han dock f ö r avslag.
H a n tiade ett nnder de senaste femtio åren.
just nu inom det politiska livet.
Det stort förtroeride för sina landsmän, och Aveii lord Srdenhani talade emot de- 2 r en sannskvldip plåpa för den med det iåg i statens eget intresse, a t t man mokrati och kvin~oriisträtt, och efter rmlitisk anstnndiPhetslrRrisla hegåvacle, skulle hysa tillit till de arbetantle lrlas- honom Iiiiiides det som en verklig be- vilket parti han än tillhör, a t t med till- serna.
Vad kvinnaiis röstriltt beträffar, frielse, clå lord Xiisrell höll ett ntorn- ti.iälp a v vissa a v de dagliga tidninrar- vilken skulle tillföra nationen 6 millio- ordentligt och aktuellt rikträttstal, ha- iia siilta orientera sin i de politiska ner nya väljare, så fanns det iritc wrnnde kvinnornas riitt till valsedeln danshiindelserna.
Denna försämring heller n8gon anledning att misstro de niiinSlcliga rättigheter, som de och detta förråande a v pressen R r sär- kvinnorna, ehiiru lorden själv rriecl eii dela med männen.
skilt mffrkbart, n ä r en vänsterregering -.
- - - __-__ Litter vid makten.
Jag iir övertvgad 1 om a t t n a r kvinnornri tillAtas deltapa rättsarbetet.
Denna skara ar emeller- vore o m livinnorria redau 1111, så ofta w m fiillmvndipa medborpare i det po- tid både kvantitativt och kvalitativt tillftille dlirtill erbjudes - och dessa litiska livet, s &amp; komma de kvinnor röst- så betydande, att vi hoppas att den tillfiilien iiro helt visst m h g a - gjorde rättsriirelsen fostrat till fördravsamhet skall lyckas genomsyra det hela.
Vi h a fiirzök a t t få.
den politiska tonen om- mot oliktänkande aldrig a t t nedlåta s i p j u under rösträttsrörelsens fortgång kring sig hyfsad och anständig.
J a g blliddrar vidare i L.
R.
P.
R:s att deltaga i skallet utan komma a t t sett vilka möjligheter till utveckling kraftigt reaeera.
Lika litet som vi till- kvinnorna sitta inne med.
Vi grunda årc,ho !i, liiser namnen pA de niånga låta en dvlik ton inom v å r nmaiinges- även denna förhoppning II &amp; det politi- kviiiiiorna och orterna och ser ett nät och familiekrets, lika litet skulle vi ska upplysningsarbetet som L.
K.
P.
R. IV osynliga trådar spunnet f r å n den finna oqc: d3ri inom vår politiska miljö.
planliigger - en upplysning pLt bred m a lilla platsen till den andra, led- - " In hilsk överskattning ", inviinder basis, vid vilken de olika partiernas ningstrgdar som örerfiirt energi och kanske någon vid tanken p &amp; förlöpvin- Asikter i varje f r å g a skola erhålla sin ch iithållighet till de många som hop- p: %~ a t t n u stå vid niålet för sina strii- vanden.
I Debstten kviriiarcsr8istrXteii 1 5 verbs I _ _ -.
Elin Wahlquist.
Som billens försvarare uppträdde Sven lorderna Buckniaster, Stuart of Wortley och Lytton.
Den senare fram- höll i sitt av sann och verklig överty- gelse präglade anförande, a t t hans en- d a inviindning mot ftirslaget var att det blivit fiir länge fiirdröjt.
En före- gående talare hade erinrat om a t t Ryss- land v a r det enda stora europeiska rike, dtir kvinnorna hade rösträtt, men i Ryssland radde anarki.
Blen trodde nå- gon, a t t v å r a dagars höndelser i Ryss- land skulle ä g t rum, om landet i tid ha- de fått en demokratisk författning?
Han ville be lorderna betänka a t t en- dast genom att ta hänsyn till folkets 1tRnslor och iinslremA1 kilnde man iind- rika en revolutions ödeshringande verk- ninpar.
Före år 1832 voro Englands arbetare icke representerade i parla- mentet, och R n i denna d a g voro kvin- norna heroende a v dem, som stiftade lagar f ö r dem.
Detta var icke ett för- slag., som gällde folkets stvrelse u t a n folkets rstt till representation.
och som sådant hoppadcs han a t t det snart skui- le bli lag.
Förslaget segrade utan votering och debatterades åter a v iiverhiiset nnder det s. k. kommittPstadiet, som före- p.år tredje Inmingen, den 8, 9 och 10 ianiiari.
Den 10 jannari kommer att inregistreras i röstrsttens annaler som en synnerligen betwlelwfiill darr.
DA viin no niiwli ven Ennla nds rnsträ tts- lirinrior sitt Waterlno.
demokratins och riittvisans principer segrade mot auto- kratin, och kvinnoröstrstten antogs av iiwrhiiset nied 134 röster innt 71.
Deha+ten fölides med hdde intresse nch oro.
På ett vis kiinde man lriinnä sig sslrer om iiterången, men salten pällde nrn den skiille f 3 ett liicrnt nc.h fridfiillt fiirlonp eller förvandlas till en hgftig konflikt mellan över- orh iinderhns, vilket i hetralrtande a r tidslnget kunde motse?
med verklina farhågor.
h r r 1 Cirrzons snfiirandp, som inled- de dehatten, priiplarles icke a v n l g r a svnminkter.
som skilde det frbn ett or- rlin5rt antirKsIrRttsta1, men mot sliitet lm n d P å h 6ra rna knnda tera nya ton fall.
Van bad 4 n R kollpPer hetsnka vad följ- den slriille hli nm de pil prnnri a v kvin- voröstriittsfr&amp;mn skulle rRka i kon- flikt med nridcrhiiset.
" Ni kiinnn rösta p f f w e r övertvgelse ", sade han, " ni h a makt nch r s t t a t t nteslnta det kvinn- lina röstr5ttsförclawt iir hillen, men n m ni t r o att ni qedan lrimna rRdda den, lb missta ni er griindlirt.
Uvderhilset rnnimcr a t t 1Rinna tillbalra hillen med tvinnnrösträtten vederhörlipen inpas.
, at, nch hiir tsnlra ni då göra9 Äro n i w w l d a a t t inlåta er i en strid med 550 i9edlemmar a v i:nderhiicet, hlanri vil- i a 150 tillhöra samma parti som ni själ-; a? ' '
Själv ville lorden inte st &amp; i an-
N:R 4 2 Internationell kvinno- kongress i Bern.
RÖS ' I ' RATT FÖEP KYIHBOE utkommer den 1 och 16 i var mRnsd.
Redaktör: GVBLI HERTZMAN ERICSON.
Redaktion och Exp .. 6 Karduansmakaregatan1 Radaktionstid: onsdag och lördag kl. i s3- ', s4 Expeditionen öfJkJeT1 vardapar kl. 1-4.
Riktatrl 8tiUO.
Allrn tel. i47 29 Telepramadresa.
Koarratt, Stockliolm 15 6.r- Annonspris: 10 öre per mm.
A sista sidan, 1i bre A de ovriga.
Vid langre tids annonserin!
rabatt.
Wwriiininirr 6 SS T ÄT T s u Y R Års 6 ihrduannmrkaregatan II, Stuckholm AlIiu.
lel.
147 ' LY ttikatei.
86w.
Oppen vardagar L~I.
i - l i i j e. m.
L.
K.
P. K.8 sekreterare traffaa personliger kl. 1-3 e m. m a r för en s i d a n katastrof, och har tillkännagav sin egen och lord Peel!
avtiikt att varken rösta för eller e u o förslaget.
Efter denna förklaring visste de röst riittskvinnor, som vor0 närvarande, at deras fråga var säkerställd och säker ställd utan att någon ödesdiger Iionflik, mellan över- och underhus behövdc riskeras.
Oppositionen mot kvinno rösträtten karaktäriserades av en stark fruktan för demokrati och revolution Somliga motsågo med förskräckelse att kvinnorna skulle få bort vürri plikten och understödja pacifismen.
An, d r a misstänkte.
att kviiinorria skullt arbeta för en förhastad fred och att pB sli sätt den preussiska militarismen i c h skulle bli knückt.
Ayen lord Laris.
downe, som liar ett mycket stort per.
sonligt inflytande, talade emot kvinno.
rösträtteii och röstade emot den.
Till kraftigt försvar för kvinnoröst.
rätten uppträdde ärkebiskopen av Can.
terburg samt lorcleriia Russel, Willough.
by de Broke och Lytton.
E n talaret antagande a t t kvinnornas tåliga vän- tan blandats med en stor tillsats bit- terhet erinrade kvinnorna om att bit- terheten skulle känts mera intensiv oru de icke under årens lopp haft stödet av Sil många vlinliga och pålitliga vän- ner bland parlaiiientets ledamöter, vil- ka uppmuntrat dein i kampen och bi- i t 4 t t dein med aiia tillgäugliga medel.
G.
El.
E.
De engelska kvinnornas rösträtt har trätt i kraft.
Sedan folkrepresentationsförslaget segrat i över- och underhus och blivit lag, h a därigenom 6 millioner kvinnor o r h u i t.
medborgarrätt.
- Ny i alla slage DAMKAPPOR, DRÄKTER &amp; KJOLAR Prenumeration gencin posten: Pria for IYIS Kr.
2 U0 R Stort lager QU in.
o. utltbndska nyheter Ny landvinning.
F. K.
P.
R. har bildats i Glimbkra Skåne.
Ett tjugutal medlemmar i n gingo i föreningen.
Gift a kvi n nor, försumma icke att avlämna egen deklaration.
Egen debetsedel medför kommunal rösträtt och val- barhet.
till h:lliga bent#rnda priwr.
Obs!
ReställninpsavdelninK.
Vi?
uppz; isnn.de av medlemskort i F. K.
P.
R. lämnas 0 % rabatt.
Omsorgen om det upp- väsaude slaktet.
Det gamla kravet att stat och koin muu skola efkeiitivt tiorja för uugdo iueus uppfostraii och uLbiIduiug avel efter deii egeutiiga sltolalder~~, d. v. ti aven efter iyiiua 13 är, burjar näruii big sitt furverkligaude.
Uti aret.a troii tal bebådades framlaggandet iuför i i i ytigaeucie rilisdag a v ett " forslag till er piaumassig organisation av prakiisli: uugdollissiiolor ".
Propositionen koil1 mer a t t stbcija sig pa det tjeitiuliaude som hösten 1917 avgavs a v utav k. m: tiilkallade sakkuuuiga, 11 uiauliga ocl 1 kviniiliga; och mäu har all anlediiiiil.
a t t hoppas a t t den skall få en gyniisau behaudhug.
Emellertid dröjer det j u ei viss tid, iunan av riitsdageu beslutadt reformer kuuna bringas till verkstal iighet.
' l ' ydligen ür det med tanke har pä som de bada k. kungbrelser utfar dats, som bära numren 89Y och Y00 i S v furf.-saml.
för 1917.
Deu forstnamnda av dessa båda kun.
görelser haiidlar om üliolplilit betriif.
fande fortsattuingsskolor.
V i äga iiiiiik iigen redari uu eii skolform med dett: uumn, d a r Lirjungar som nied god2 vitsord genomg %tt den för fol !csliolai bestämda laroiiursen och som icke över.
g å till annan utbilduiugsaiistalt, kuuua vinna vidare förliovrau; uudervisuiiigs.
tid minst 180 timmar yr år; siiolforueu ä r sålunda förnämligast avsedd f b dem som itro i förvärvsarbete; den åt.
njuter statsanslag.
Hittills har det eiuel.
lertid stått i nämuda uugdonis fria sköii att begagua sig a v deiiua undervisniug eller Iäta bli; från och nied detta Ark iugårig kan koiiiiuun, som upprättat eller uppruttar fortsättningsskola göra den obligatorisk för deiiua saiuuia uiiy- dom.
Vilken viilgiiriiiug det skulle vara för alla de unga, som vid deiiiia ålder üro i behov icke blott a v de meddelade liunsliaperna utan üven a v en skolas vård och ledning, om koiiiniuneri:a uu ~ c k s å begagna sig a v denna rattighet, behöver knappast fraiiih5llm.
Vad komiiiunernas egen ställning till fort- sättningsskolan beträfiar, s % har det ün s å Iünge tyvärr stått deiii fritt att upp.
riitta eller icke upprätta dylik skola: j detta förhiillande göres nu ingen Sud.
ring.
Emellertid hava vi a t t vänta ati den reformerade fortsättningsskola som yrkessakkunniga upptagit i sitt f i j r slag, skall bli obligatorisk även för liommunerna och att det således blott ä r en tidsfråga, n ä r samhiillct verkli- gen slid1 på allvar ta hand o m all uiig- dom åtminstone de närmaste åren ef- ter folkskolan.
Den sistnäinnda a v de båda k. kun- görelserna har f ö r oss kvinnor ett än- nu större intresse.
Den haiidlar om skolplikt beträffande undervisning i huslig ekonomi.
För närvarande ä r det så a t t om en kommun anordnar under- visning i huslig ekonomi, så erhåiier len därtill ekononiisk hjiilp från sta- ten.
Men försåvitt detta änine icke iii- jättes på själva skolans skeriia, utan imeddelas bredvid skolan såsom korn- Iii k s d ag s mot i o ner.
Barnni:drdens f f i r b a f t r f n g.
I Första kammaren har hr v. E o c h (1.1 vsckt tre motioner, som alla gA ut pA en iörbättring av nuvarande barnavArdslagar 3lotioniiren ifrhgasätter möjligheten av at1 !im en enda sakkunnig myndighet förena tii !a samhiillcts upplysande, virdande, un- derstödjande och kontrollerande barnavårds- iilipgiiter.
Ilan föresl5r uudervisning j ixmiavlird för kvinnor i större utstrikii- riing än nu är fallet och begär utredning.
Iiuriivida statsunderstöd kan beviljas bar- !iavårdsanstalter, som omhändcrtsga späda &amp; rn eller soni ha till uppgift, att.
stödja Licinuppfostran.
: iarnavcirdEnC6 ?iindernn.
I Filrstn kammaren väckte Iir Ö s t e r - ii e r g (I.)
en niotion om sidan ändring i iagen om uppfostran At vanartiga barn, a t t barnavårdsnämnd mA kunna utses även i stüder, diir sarskild folkskolestyrelse fin- !Les.
Undcrcisning f huslig ekonomi f ö r den k.i~itkrili~a fiskarebefolkningen.
1 en i Andra Iirimmaren väckt motion iöreslh hrr A n d e r s s o n i Fiskebäckskil 8 J C h U I s s o n i Kolungeröd, att ur ansla- get för höjandet av det mindre jordbruket ijidrag xnst kunna utdelas till hushhllnings- .,ällsliap eller landsting för undervisning i iiuslig ekouonii för den kvinnliga flskare- ~ uefoikningen.
Hoppet är j u det sista man låter fara, heter uet tia sant, och anuu hava kvin- uorua, uncierbart nog, inte latit hoppet fara om act au en gaug Sa motas uuder ueita fasan8 krig, i uetta nauena är 1918.
Nar den internationella kvinnokon- ferens man ä ä v a r u t hoyyaues pi % att kunua samla forra äret i htock- hoim gick om iutet, hade de mest for- hoypniugsfuila a v kviuuorua audå så u ~ c k e t hopp kvar, a t t de blott ham- taue auuan och togo ett nytt tag tauk a t t ue orka!
suckar uog iriaugen avunubawt - och helt uytia h a r Iran uen tichweiziska tiektioneu av 1.
C. W. i '.
i ?.
utyatt inbjuuau till skiida län- der, till U l l a kvinuor, som aiua deras p r o g r a u - och h u r u a u g a yura ej uet - act rriOtas i b e r u i$-+ uars 1016 tiii en ytterst v d forberedd kvinnoiion- fertins for interuatioueut saLuforsi8nd.
i u t e t forsok att ya de sista areu äam- la kvlnuorua h a r straudat ya bristaude v i l j a hos U ~ M ajalva, ya oro f o r kost- uauer, persouliga obehag eller ens livs- i a r a; ueras Onstian h a r varit lika brin- uauue som deras begar a t t hjaipa varl- uen, men hiuuret var allbd ueLsamriia - yatisvagrani 8iirsirilt h a vi vkaucii- uavisiia livmuor nyligen biivit vagrade pass geuom ett land till ett auuitt for a t t ueutrait mote; dock v i b a v i foroö- La tro ya bättre t u r d e u a gmg, vi k u n m e j låta hoppet fara .. uiükussioutiproccrerm~et för konfe- reuseri upptager eu sauan fr8ga tiom Y illia ä r o krigets verkuiugar ya kvin- uointresseua, uels u r rashyyieuisk, dels u r eKouousk och social oyupuuktd vilka ar0 hindren for en inieruatio- uell fbrlikuiug och h u r övervinua ueriit ueter uiteta huvutirubrik och här koin- u e r att talas om bl.
a. uppfotitrau, rutit- uiugsyrobleriiet, presseus imiytaude - 1u.
tu.
Kvinnornas löneförhlllanden skola bom iiunsht: mer än anuat ligga kvinnorna 3m hjartat naiiiligeu kviunorotitratten 3ch freden samt Kviuuaus yoiititika j i o l s s k o l o r f ö r kvinnlig ungdom, rostrtrtt tiou lotiuing pä de sociala fr8- Hr B j ö r c k (9.)
motionerar om utredning gorua h a r man bl.
a tankt sig tihuana .tiigAeude åtgärder för att statens under- .alariniior som Lida Giustava h e y u a u n, urs Pethick Lerwreuce, hthel biiowuen, i isriiriea~-erltsarnhet mfi kunna utvidgas att Juifatta juinviil deu kvinnliga ungdomen.
crot; ika bchwimmer och Ailnie b ' uru- u e l u.
NUII, SOM tigga mer au ord om iviuuornas titravauuen, lidanden och tlurig tivikanue imensiva arbete på &gt;lement eller fortsättningsundervisning Iiausidighetens höjande till en gtAnd- till fredens.
.tar det den kviuuliga ungdomen fritt ?unkt over brigetv Itt begagiia sig av den eller låta bli.
Ellen Palmstierna.
) en nu utfilrdade k, kungörelsen ger; ommunen rottighet a t t göra även så- Kvinnlig chef.
i m undervisning obligatorhk för alla Le fliclior, soin e j på annat sätt erhållit O~nastikinspektrisbefattningen vid Stock- lylik utbildiiing.
Visserligen är det iolms stads folkskolor har genom stadsfull- jiidnst en helt aiispråkslös första grund mäktiges beslut gjorts till ordinarie tjänst o. m. innevarande kr.
Befattningshava- &gt; o m iiied en sådan kurs kan läggas: den fr. ren åligger att övervaka huvudparten av Iiurs, ftir vilken statsbidrag kan erhål- gSmnastikundervisningen i dess skolor (i las, skall racka minst 30 arbetsdagar lingefar ' / a a v deras avdelningar d. v. 8.
Iuetl minst 4 timmars undervisning var- Ilels i de klasser diir gossar och flickor un- je dag; men såsom första grund är den Ilervisas tillsammans, dels i de rena flick- wärtlerlig.
Måtte alla, som inse vikten klasserna; de rena gossklassernas gymna- itt der1 griinden lägges i så stor iit- stikundrrvisning övervaka av manlig in-, träckning som möjligt, arbeta på att wektörl.
Till befattningshavare har Stock- folkskoledirektion den 8 dennes ut- &lt;onimuiicrna i det syftet snarast möj- ooims oiinint gymnastikdirektör Elin Falk, vilken ist begagna sin n u erhållna niakt!
Lr.
o. m. år 1910 innehar platsen på förord- Med abseende på framtidsutsikterna iande.
Fröken Falk är den första och hit- ' lir utbildning i huslig ekonomi så ut- Als enda kvinnliga gymnastikinspektören i ala yrkessakkunniga, vilka som nämnt Sverige.
' tjreslå a t t den nya typen av fortsätt- iingsskolor skall bli obligatorisk för Ett uttalande om barnlagarna.
ioitimuncrna såväl som f ö r lärjungar- Som en fortsättning på det a v cen- la, att de anse det önslivart a t t i varje ralstyrelsen året gjorda uttalan- ortsättningsskola för kvinnliga elever let angående förra lag om barn utom äkten- iusligt arbete ingår såsom ämne.
; kap, gav centralstyrelsen V. U. i upp- ISraro2ina W ' iderrtröm.
lrag a t t även i år göra ett uttalande km barnlagarna.
Enligt detta upp- Irag h a r V. U. tillsiint E ' attigvårdslag- tiftningskommitten en skrivelse, vari Rverigeu iiIdata, största o. bäst rambiiras de uttalade önskemålen rij- renommerade speciaiaiiär i * ande förskott för ensamstående möd- rar och deras barn samt hjälp åt än-: or med minderåriga barn, d i t utan attigvårda karaktär, belysau och i de atora fragorua, de - -- C:ie
3 N:R, 4 Kvinnornas parti i England och krigsmilen.
I det meddelande, som skickats till svenska pressen med anledning a v a t t rösträttqbillen nu definitivt blivit lag, framhålles också.
att den första hand- ling, som Kvinnornas parti iitfört, se- dan de erhållit sin fulla medhormrrätt, v a r att skicka u t ett manifest till kvin- norna i de allierade länderna med till- kännagivande, att de skiille begagna sin rösträtt till iinderstiidjande av de me &amp; chauvinistiska kriasmål.
F ö r a t t om m ö i l i d hindra missför- stånd vilja vi uttrvcklipen nämna, att det Kvinnornas parti, som det h5r iir fråpa om, iiipaliinda ä r den samlade engelska röstr~ttsrörelsen, utan endast den panska lilla minoritet, soin ännu kvarstår a v den Pankhiirstska fraktio- nen av siiffravetter; deras organisation upplöstes faktiskt vid krigets hörian, üå att de kvinnor, som undertecknat detta manifest nog icke representera mycket mera ä n sig själva.
Ett kvinnornas medborgarhus.
De skandinariska rösträttskvinnorna i Ninnesota ha alltid med den mrst beröm- värda energi arhetat 175 riistriittens seger och även visat sin diialirrhet i fråga oin organisation.
Deras ordförande.
mrs Lnth J e g e r, har stått i lirlia rannort ined Sve- rige.
och i ett a r sina senaste hrev till Rösträtt för Kvinnors reduktion meddela- de hon att röstriittqkvinnorria4 tanke på e t t medhoraarhiis kunnat förverkliras genoin de skandinaviska kvinnornas 1ivlit.a intres- se för saken.
Penninainedel ha insamlats genom frivilliga K &amp; \ - or, basarer och f6r- sälininmr.
och genoni en teatrrf6rest:ill- nina.
besökt a v tiisen personer, d ä r F r i a m Carlhergs Statsministrrns diittrar unnfiir- des p &amp; svenska, skanades den eriindplåt.
som bildade bvamadens hiirnstenar.
Ett medsänt fotopafl visade att den ter sig både värdie: och inbindnnrie.
och när hvrg- riaden öv~rläninades till Minnesotas kvinno- rösträttsförening, dönte donatorerna den med profetisk syn till E i i n n o r n a ~ meabor- aarhns.
- 2 sina manliga kamrater - under offent- lig agitation för negrernas sak ha att uthärda rasande pöbelhopars råheter, Ett sjuttiohrsminne.
skällsord och stenkastning.
De erfara Den 14 juli 1848 lästes i ” Seneca Co- begynna detta arbete, veta vi, a t t vi också, att en extra portion svårigheter inty Courrier ” en inbjudan till ett of- utsätta oss för missförstånd, förvansk- komnier dem till del just därför a t t de ’ entligt kvinnomöte i Seneca Falls.
iingar och åtlöje, men vi skola nyttja äro kvinnor.
Det ä r icke bara fråii pre- Undertecknare vor0 tvenne i den då Iarje medel vi ha till vårt förfogande dikstolarna som deras r ä t t att blanda xlgående antislaverirörelsen framträ- €ör a t t nå vårt mål.
Vi skola utsända sig i offentliga angelägenheter förme- iande kvinnor, Elizabeth C a d s Stan- igitatorer, sprida flygskrifter, rända nas dem.
Deras ställning iptoni anti- on och Lucretia Mott jämte ännu nå- 3ss till staternas representationer, så daveriföreiiingariia blir också ett tvi- rra andra, alla utom mrs Stanton kvä- väl som till kongressen och söka a t t få steämne.
Härigenom rycker kvinnofrå- vår sak omtalad på predikstolarna och qan fram.
Och vi se h u r en glänsande kerskor.
Mötesdagen randades.
Den stora lo- i prassen.
Vi hoppas a t t detta möte kaiiip för både abolitionismen och kvin- kalen, metodistkyikan, var fylld till skall följas a v en hel rad möten, som nosalieii föres av den krets litterära och filosofiskt bildade kvinnor, ” BOS- sista platq.
Man hade uppgivit den ur- omfatta varje del av landet. ” Deklarationen undertecknades av om- tons lärda danier ”, soni spelat en ~å; priiiiglipa avsikten att endast giva kvinnor tillträde, emedan inänaa män kring 100 a v de närvarande, både inän stor roll i Amerikas kulturliv - skrift- iiiskade deltaga.
James Mott, Liicretia ich kvinnor.
Till sist antogos flera re- stall arhi nan Margaret Ful ler, Julia Motts make, fiingerade som ordföran- qoliitioner, som pingo ut på a t t hävda Ward €Towe, kvinnosakens ” vrand old - Te.
hög och värdia i sin kväkaredräkt.
winnornas likställighet ined inäniieii p % lady ”, författarinna till ” The Battlo (Man hade nämligen ansett det för alla områden.
Man fordrade tilltrade Hynin of the Fepiihlic ”, den frihets- ii3rvt a t t välja en kvinnlig ordföran- till universiteten, till privata och offent- 4 n g, som under inhördeskriget v a r på - te!)
Lucretia Mott höll det första an- lira Rmheten och iörtroendeposter samt allas läpilar inom iiordarinh in.
fl.
Vad förandet, vari hon franihöll nödvändig- ~ikställighet inom äkf enskapet, (1. v. s. Harriet Beecher Stowe verkat för da- heten a v a t t förhättra den kviniilim kvinnails r8tt att råda över sin per- veriets utrotande penom sin viirldsbe- unPdomens upnfostran och att höja son, sin fiirmöpenhet, sin ayhetsför- römda bok ” Onkel Toms stuga ” veta yi kvinnornas stsilning i samhillet.
Där- tjänst och sina harn.
Och kulinen - alla.
Men utveckline-en pår fort i den nra Pfter fölide många, så vB1 manliaa som man fordrade politisk rösträtt för kuvisi- kvinnliga talare, och förhandlingarna nor.
Denna resoliitioii var den enda, världen.
Då å r 1840 internationellt anti- Iliiircles med det livligaste intresse av soni icke blev enliälligt aiitawn.
Fnr slaveriiniite hölls i London, v a r kvinnor- iiiiitesdelta~arna.
Med särskilt stor liv- kvZkariie, soin principiellt hålla sig na s s t ä lln i ii p: in om a bol i t i oni s t f öre- a k ti Ph et blevo äktenskapslagarna dis- titanför politiken, hade denna fordran ningarna fullt erkänd.
Flera kviiin- l i m delwerade \ - aldes.
Deras ankoiiist h t r r a d e.
Av mrs Stanton uppli &lt; s t es en in pen praktisk be tvdelse.
Detta möte iir den första samlade, till konsressrii vnckte emellertid för- rleklaration, som var ytterst originellt formulerad.
bian hade niimlipen an- ormniserade protest mot kvinnornas Fraii.
Man h; iiiföll deiii a t t drava sig- VRTit sie av hela inledninpen till ” oav- ställniiip i sainhället, som n31~onsin av- tillbaka podvillipt.
Liicretia Mott, lik- l i ~ i i ~ i ~ l i e t i f ö r l &lt; l a r i n ~ blott e n ”, ined den givits.
Kvinnosaken har stolta anor i som Elizaheth Stanton delererad, iie- slrillnzd att nian i siRllet fiir ” alla miin- Amerika.
Och kvinnornas frihetskrav karle emellertid av liiinsrn till de fiir- niskor ” hade satt ’ ’ alla män och kvin- hade riixit fram under osjälvisk liaiiip eningar, som sänt deni.
Forgiires l i k - dadc de n&gt;irvarande ainerikaiiska niäii- nor ”, oph i analogi med amerikanarnas för andras frihet och rätt.
Det var ueverclaverids miihli~heter.
ncn ined stor eiierpi de Brinnlipa dele- i 8 anlrlapelse~iiiiliter mot konung Ge- o r g harle man i kvinnornas namn upp- $om på sin tid (efter 1830 hade i nord- gerades rätt att deltaga i iiiiSlet.
Kvin- s t ii11 t 1 ilra mån r a an klagel sepunkter staterna uppstått en stark rörelse mot norna blevo iiteslutria från fibhandliu- innt nisnnen.
Anklapelsen iitinvnnade 4averiPt) tviimade skaror av, A nieri- parm, som de dock ~ndhrtsfiillt fingo i föliande uttalande: ” I betraktande a v kas iidlaste kvinnor u t i sainli5llsstri- åhöra frPn en med galler förspdd loge.
h i n n o r n a s fullsthrliga politiska rätts- dernas larin.
Kvinnor som Sarah och A inerilritneriias friiniste nian, Garrison.
löshet, drras otillfredastRllande posi- Aii~elina Grimlie, döttrar till en rik vgiiradc på priiiid h ä r a v a t t iiitapa sin tion i relipiiist och socialt hznseendc, DlantaPeäPare i en a v svdstiiterna,över- plats i halen och spelade rinder hela i hrtraktande av ovan anförda orätt- VO famili och hpin och d r o m iit nå mötet rollen av stiini åhiirare uå en Virdiea lagar och emedan kvinnorna ” kors t %E ’ ’ ni o t sl a vei-i e t, c iiierl a n de i cke 1; iktare.
Då de utestängda kvinnliga ksnna sig iindertrvckta och berövade lriinde ii thärda elnndet, inedan iiräster clelegcradena, mrs Mott och nirs Stan- sina helimsfe riittipheter, fordra vi att fr8n sina predikstolar dundrade mot ton, orin i a r m vandrade hpin till ho- de ofördriiiligen skola erhålla tillträde ilpiina okristlima fsrd och iittalade sin tellet efter a t t irån den gallerförsedda till de rättigheter, som tillkomma dem i f nrd öm el se över kvi n n or, so 111 bl a n d a de logen ha Ivssnat till ni än ii en^, rrStlslag errenskap a v borgare i Förenta stater- sie i offentlirra anw1jPrnheler.
Det Hr i c l m sak.
fiir vilken de osi5lviskt ii11- na. ” Avslutningsorden lydde: ” Då vi icke noR med att kvinnorna - liksoni der argtal offrat tid och krafter, föd- Då den amerikanska rösträttsrörelsen blev till.
- ____ Ur bokmarknaden.
MINNEN a v och on1 EMIL KEY, ut- givna och utfyllda av Ellen Kev.
Del II, 386 sid. P r i s häft.
kr.
7,50. inb.
10 kr.
Del I I I, 478 sid. Pris häft.
10 kr., inb.
kr.
12,50.
Albert Bonniers förlag.
‘ Ellen Key h a r med de å r 1916 och 1917 ntkomna andra och tredje delarna a v Emil Keys Minnen slutfört det grannlaga och omfattande värv henner; fader i sin levnadsafton lade i hennes händer.
I detta v ä r v har Ellen Key oclrså låtit ingå utförandet av en av- sikt Emil Key stundom yttrade: att samla och ge u t sina avhandlingar och artiklar i dagens frågor.
Minnena upp- taga en stor mängd sådana alster av Emil Keys penna.
I Minnenas första del lämnade vi Emil R e s såqom nyinstallerarl p.S Sundsholm i Tjust, av ” en massa ani maliska bestvr ” mycket avhräckt i deii litterära \ verksamhet ban trott sig kun- n a förena med jordbrukarens kall.
At detta kall ägnade han hela sin kraft i nRra tjiim å r s tid och förvandlade där- under Sundsholm, trots dess ovilliga jord, till en i hela trakten ansedd mön- sterabrd, dit man såsom hedersbevisninq förlade stamholländerier, lanthruksmö- ten och rättareskola.
Hiisbonden själv som också i en serie ” Lantmannahe- traktelser ” uppdra pit reform] inier för det svenska jordbruket, invaldes j Lantbriiksakademjen.
Sundsholms träd.
gård blev en a v de förnämsta i or- ten.
Genom dess trädskola spriddes ut.
miirkta fruktsorter.
Demokrat och folkupplysningsvän som Emil Key all- I tid var i ord och handling, sörjde han iiren för a t t alla torpare under godset kostnadsfritt fingo fruktträd jämte hjälp och råd för deras skötsel.
Pi Sundsholms skönhet, så rikligt tillmätt a v naturen, slösade han möda och kost- nader genom planteringar och nyan- lhpgningar.
Hans förhållande till gårdens många underlydande förblev patriarkaliskt i bästa mening - ” herrskapet vor0 som f a r och mor för oss ”, sade en gammal tjanare.
Hans goda psykologiska blick och förmåga a t t ta ’ människor komma vackert till synes i hans förhållande till tjiiuarne.
Fiir (leras angelägenheter och icke alltid så snabbt avlevererade förtroenden hade han alltid tid, tåla- mod och intresse.
Men klemig undfal.
lenhet förekom icke, ty det hörde oav- vidi &amp; till Emil Keys uppfattning a v miinniskoviirdet, a t t detta medförde så.
viil skyldigheter som rättigheter.
Aven med sina sockenbor höll han i ett fall patriarkalisk räfst med fars för eget skinn.
Det gällde de d å nya brännvinslagarnas efterlevnad.
Den ti.
denc ” frihetsbröder ” betalade med s t e n kastninq och nattliga överfall undei Emil Keys landsvägsresor hans verk samhet bom frivillig lagväktare.
H a r liit sig emellertid e j skrämma och av.
eick hlutlipen med segern, till ömsesi.
dig beiåtenhet.
Som ett utslag av p a triarkalisk omvårdnad om sockenbor.
na kan även betraktas den förliknings.
kommitte för socknen Gladhammar som Emil Key bildade tillsammans incd drn präktige komminister Kind mark.
Den hade till ändamål att inon: hemsocknen minska härjningarna a \ kungl.
svenska process-sjukail, och ge- nom dess verksamhet stryptes i sin lin- da månget processyngel, som kunnat bli både stort och dyrt och besvärligt.
Det behöver ju inte stigas, att en man nied Keys begåvning och fram- skjutna s.tällning tidigt blev en hårt i anspråk tagen kommunal arbetskraft.
Redan under de första Sundsholmsåren klagar han över de många praktiska och kommunala bestyr, som komma människan att ” växa fast vid gräsen ”.
Genom sitt goda handlag med män- niskor lyckades haii på stämmor och i styrelser få sin egen förutseende all- mänanda och företagsamhet samt sitt skönhetssinne att färga a v sig på de försiktiga lantüiännen.
F ö r lösningen a v ortens kommunikationsfrågor ned- lade han mycken tid och kraft, därvid alltid bekiimpande allt ensidigt och småaktigt by- och bygdeintresse.
Hans nit för folkbildningen avsatte en vac- ker frukt i Norra Kalmar läns folk- högskola, såsom vars egentlige grund- läggare han nämnes.
Emil E e y växte emellertid icke ” fast vid gräsen ” i hemorten.
Ett helt rum på Snndsholm var från golv till tak fyllt med böcker, mest den yppersta världslitteraturen, historia, teologi och filosofi.
Och dessa bokskatter vor0 för den utåt så verksamme godsägaren ej blott väggdekorationer.
H a n v a r en starkt receptiv natur, fann alltid tid till fortsatta studier och torde ha ägt en gedigen fond a v verkligt tillägnad bildning.
Prån sin lantligt avskilda v r å a v världen levde man i hemmet på Sundsholm med i mänsklighetens liv, I Keys rika begåvning hade alltifrån - __ -- ____ II ngdomen funnits en reli pi öst-€ilosofisk ådra, och den religiösa frågan upptog honom nivcket.
Han levde j u ocks &amp; under en tid av starkt reliEiöst genom- brott.
Bland folket gick pietismen ge- nom t. ex. Wieselgren fram som en vijldig omskapande makt.
Bland de bildade klasserna åter lågside ciiskus- sionen kring bibelkritikeii (Rydbergs Bibelns lära om Kristus utkom 1862) och darwinismen.
Eliiiru Emil Rev närinaste håll bland folket såg viilsin- nelsen a v en levande kristendom och ehuru de starkaste band av v-änskap och aktning fiirenade honom med en och annan pietist a v högt personliq- Iietsvlirde.
kunde han dock själv aldrig hli en kristen av denna bundna och trånga typ.
Hana relirion måste såsom hans eget ~iiseri, fastän både sann och diup, v a r a genomdriicken al- ljus, rör- lie, tolerant och alloinfattande hunia- nitet.
B a n ville ej med pietismen för- kasta vgrlden, nien väl omskapa deii efter giidzhelätet - e.i så mvcket ” falla ned och tillhe ” som mera ” st % upp att älska ”.
Vackra till både form och in- nehåll äro flera av de under loppet av många år nedskrivna religiösa aforis- merna och betraktelserna, som under titeln ” Fritänkerier mol både gamla och moderna förest5llninpssä tt ” med- delas i Minnena.
De äro äkta utbrott ur ett ” slitet, fråpande, sökande hjär- ta ”, och man kan icke misstaga sig pb den intensitet, varmed deras författare svsslat med religionsfrågorna, vilka en- ligt hans egna ord ” hela livet igenom vandrat av och an, fram och tillbaka, genom mitt innersta ”.
Men Emil Key var, liksom sin stora
N:R 4 BbSTB&amp;TT FOB EYI1PIPOB 4 Elegant kemistt tv8ttrtd och prilsjad blir Eder kostym, kiarin !ng, kapp8 d e r bverrock, om denssinma iiisilnde~ till des hos dem viljan att si6 ett slag för kvinnornas frihet och rattigheter.
b u - der htta år vilade denna plan a v man- e x ~ verklighet gahanda s k d. '
~ a ~ ~ k blev genoni det ovan omtalade mötet i Se- neca Falls den 19 och i !U juli 18 % värl- dens första kvinnosaksnii&gt;te, som efter- följdes av mbten a v liknande a r t i Ohio, liidiana, Nassachusetts och i sta- ten New York.
l h n amerikanska kvin- nororelben hade blivit till.
Men måiiga a v de kvinnor, soin käm- pat i första ledet för negreriias frigö- relse fran slaveri, uppievde att tieras skyddslingar erliöllo de politiska rät- tigheter.
som neliades dem sjiilva.
" Det är otroligt ", y t t r a r Stuart Mill vid den tidpunkt, d å frbgan 0111 po !itislr röst- rätt för negrer blev aktuell, " att den nation, som star i begrepp a t t giva de nyss frigivua negrerna alla poiitiskü rättigheter, alltjailit vill hålla kvar liviiinorria i ett tillståiid av ofrihet, son1 iir så mycket mer förnedrande nu ä n förut, emedan darigeiiom varje kvinna ställdes under varje iuan.
Det otroliga hände i niars 1Si0, då en tilläggsarti- kel fogades till författningeri, innehål- lande a t t rösträtt icke nekas någon " pä grund a v ras, fürg eller förutvarande slaveri. "
Könsstrecket stod alltså kvar.
Ett rent av drastiskt exeuipel på kvin- nornas obegränsade möjligheter a t t bli maltraiterade - så länge som de icke iiro en maktfaktor!
Över historien om den amerikanska rösträttsrörelseii i dess helhet - och i all synnerhet under det sista årtiondet, d å den ena staten efter deii andra eröv- rat kviuiiorGstriitten - k a n dock sättas som motto Susan U. Anthony ' s trosvissa sats: " Failure is impossible " (att miss- lyckas Sr omöjligt.)
En kraftutveck- ling, som fyller oss, som måste räkna med små resurser och fåtaliga krafter, dotter, inte bara en receptiv, utan ock- sK en produktiv ande med en frisk vilja att frümjr, frauiåtskridandet.
Han deltager alltjämt aktivt i världsför- bättringen genom frivilligt niedarbe- tarskap i pressen och genom egna smärre pnblikatiorier.
En fråga, som alllid siirskilt låg hoiioin om hjlirtat, var fiji-iiiiingen a v just det verktyg, varigenoin den s. k. v-iiildsförliiittriu- gen till s l stor del Kstadkoi~iinei, iiiini- ligen det tryckta ordet.
På grnnd av det oerhörda inflytaride den tredje statsmakten utövar som både opinions- och tonbildande predikade Emil Key nödvändigheten a v att publicistyrkat och diiriaed tidningarna höjas till en högre nivå.
" Piihiicistens kall ", skri- r e r han, " Ar ett stort och ett stolt!
Pii- hlicisien ä r frihetens justitieombuds- niau!
M å han ihågkoninia detta, niå han bära aktning fiir sig själv och sitt kall! "
Sjiilv e n €äktare sans peur et sans reproche med det renaste iipp- sAt, fri från varje grand a v egeiiiiytta, sinhaktighet och tvkngpariifanatism, hegiirde han nv pressen frainfiirallt, he der, sanning och saklighet.
E t t tidningsfiiretag i Keys anda var den av honom med både pengar och penna flitigt understijdda Norra Cal- mar Liins Tidning, ett träget språkrör för alla humanitiira frågor och f ö r öv- rigt ett verkligt publicistiskt rnönster- barn, men ett kvickt och roligt sådant.
E t t annat ntslag nv Elni1 h y s intres- se för publiciteten v a r oc ' i; sA det stort anlagda verk 0111 Srencl&lt;n pressens hi- storia, SODI han plt senare Ar, trots en Gfnlltlig arbetsbörda, dock fann tid att påbürja.
Av de tilliirunade fem de- larna medhann lian ej nier ä n den för- sta, innan sjukdomen tog pennan ur ned häpnande undran!
En ungdomlig lådkraft och denna förmåga a v hand- ingens propaganda, som tycks v a r a de triglosachsiska kvinnornas arvedel, .rdglar den amerikanska rösträttsrö- reken.
I detta nu synes det slutliga målet Cör rösträttsrörelsen i Amerika lockan- Je nära.
Som bekant vanns förlidet år l e n största seger, som hittills vunnits, iä staten New York med stor ma.jori- Let antog kvinnorösträtten.
Men, som inrs Catt yttrade vid det jublande mass- uiijte, varmed denna seger firades: detta iir endast ett stort steg mot den slut- Liga segern, som omfattar alla Ameri- kas förenta stater.
Den linje som nu koiniiler att följas, uttrycktes genom en ii detta möte antagen resolution, varigenom en vädjan riktades till kon- gressen om en federal lösning a v frå- gan om politisk rösträtt för kvinnor.
rill en sådan lösning h a r j u nu också början gjorts, i det kongressen med 572 röster mot 136 antagit kvinnorösträtten.
Hlirigeiioni kunna de bterstående, röst- rlittslösa staterna p å en vida kortare och lättare väg, än den de i2 föregångs- dtaterna haft a t t gå, nå sitt mål.
Utan tvivel h a de amerikanska kvinnorna haft goda grunder till den åsikt, som en av dein på ett internationellt möte uttalade: de bästa männen h a vi p å vår sida.
Att de män, som icke ä r o " de biista ", men de många, måste inom den niirmaste framtiden uppgiva sitt hopp- I6sa motstånd, är emellertid tydligt.
Och man kan hoppas och t r o att de amerikanska kvinnorna., vilkas röst- rattskrav spirade f r a m u r hjärtan, flö- dande a v medkänsla med slaveriets of- fer, skola höra huru mänskligheten nu kallar p å kvinnorna, skola förstå, att kvinnorna måste fylla sin uppgift att göra den städse k r h k t a tron p å livets helighet till sanning.
Anna Kleman.
Använd L.
K.
P.
R:s brevkort och agitationsrnärken.
Dalarnas länsförbund Skåneförbundets Arsmöte.
lade ordinarie årsmöte i Falun sistlidne de-: ember månad å Lissels pensionat därstä- les.
Sedan ordföranden, seminarieadjunk-, en fröken Anna Sörensen, hiilsat de när- varande välkomna och förklarat mötet Öpp- nat, företogs granskning a v ombudcns full- s a k t e r, varvid befunnos närvarande 4 om- oud f r å a Falun, 2 f r å n Avesta-Krulbo och 1 från Hedemora.
Från övriga till läns- Iörbundet anslutna föreningar hade inkorn- mit anmälan om förhinder för deltagande I mötet.
Av årsberättelsen, som föredrogs PV ordföranden, framgick, a t t länstörbun- det under hösten anordnat en föredrags- tum6 gcnom Dalarna med f r u Gurli Hertz- man-Ericson som föredragshållare och be- söktes härvid huvudsakligen sådana plat- ser, d ä r jordmånen r i n g a eller alls icke var bearbetad förut.
- Tvenne nya föreningar en i Mora och en i bildades härunder Dala-Husby s a m t e n Elial i FOTS.
som sor- terar under Avesta-Krylbo F. K.
P.
R.
Av fru Collin f r å n liedemora, som h a f t a t t ordna med föredragsturnen, Iümnades en Lortare redogörelse för dcnsamma och hän- visades f ö r övrigt till f r u Gurli Hertzman- kh+xons egen beskrivning över turnbn - kallad liöstdagor i Dalarna - i n:r 21 av tidningen Itostriitt for Kvinnor.
P$ för- siag a v revisorerna beviljades styrelsen för Uaiarnas lausforbuud full och tacksam an- uvarslrihct f o r 1917 Ars förvaltuiug.
iiar- efter furetogs val a v styrelse.
Urdiorauucn uade ptl gruud a v bristande tid avsagt sig orclioranueskapet och till hennes eitertra- uare valdes I r u Fredrika Collin.
liedemora.
ii11 övriga ledamoter i s t y r e ~ s e u omvaides lroken Auna üoreusen, f r u Maria Nidigs- bon, iru b r i c a Falkriian samt uyvaldes iru Agda Adolfssou, korutvarande supyieaut.
i ' iil suppleanter valdes f r u a r u a K a r i n Ciel- Iiaar, Avesta, och Cireta Andersson, Orsa, den senare etter Irökeu Sigrid irauke, Orsa, 6om tlyttat till ütockhoim ütyreiseii har inom sig utsett till vice ordföraud6 f r u Ma- ria b idigsson, till sekreterare f r u Agda Adolfsson.
efter f r u Guuhild Landbcrg, som yä grund a v bristande tid avsagt sig upp- draget, t.ill vice sekreterare froken Anua Sorensen, till kassaförvaltare f r u Erica k ' aikman.
Till revisorer valdes f r u Elsa Liudham omvald - och fröken Siyue nyvald efter f r u Hilda ' hot- Fridholm zig.
som under året avlidit.
Till revisors- suppleant nyvaldee fröken Thyra Lilje- kvist.
Den 3 februari samlades, trots de besvär- liga kommunikationerna, mellan 70 och 80 personer till hrsmötet i Eslöv, clar vän- liga värdinnor väntade i varm och ljus lokal, prydd med glada påskliljor och g u l a tulpaner, och med dekorationer i röstrat- tans gula och vita färger.
Efter de sedvanliga förberedande ären- dena företogs atyrelseval, även detta e t t sedvanligt ärende, men som snabbt och raskt avgjordes genom e t t acklamatoriskt, rungande återval a v styrelsemedlemmar LIC^ suppleanter i klump.
De diskussionsämnen, som därefter upp- togos till behandling, vor0 1 :o Upplysnonosverksam het en.
Förslags- ställare och inledare fll.
kand. Hulda Luiadh.
Inledarinnan redogjorde f ö r knrsernas beskaffenhet och framhöll enligt föreslagen plan, hurusom upplysningen, vartill medel j u vor0 under anskaffning, men ytterligare behövde anskaffas, bäst bibringades genom l ' öredrag a v talare ur olika partier, och hu- rusom denna upplysning borde v a r a " poli- tiskt allsidig, opartisk och gedigen ".
Efter den livliga disltussion, som följde inlednin- gen, beslöts uttalande till V. U. om Iämp- ligheten a v broschyrer till landsbygdei&lt; och inriittandet a v studiecirklar jämte föredra- gen.
Och för att nå personer i landsorten, agnade a t t sprida broschyrerna, borde man använda sig R V namn- och adresslistorna irån masspetitionen.
relse - föra Btarlit i minnet i914 års strider om samma ärenden.
Tiden har i dessa frågor e j ridit fort hür hem.
Ina.
Hans åsikter tillhörde opposi.
tionen såväl 1867 som 1914.
Plan, en- hetlighet och system i stället f ö r lös- ryckta " äskanden! "
Inga pansarbåtar; inånga smärre fartyg till kustskydd!
Sparsamhet med manskapets tid!
Med- borgerlig prägel, e j militärisk, PS värnplikten!
Och slutligen: krig födei krig; folkens slutmål är freden.
Redan 1849, i e n artikel om Universitet och Nationalism, hade han pekat p å världs.
förening i en federerad världsrepublik såsom det stora målet i en avlägsen, av gigantiska välvningar föregången fraiu.
tid.
Ellen Key v a r under faderns hela riksdagstid hans nästan ständiga säll- skap och medarbetare.
Hon upplevdc alltså inifrån det tidigare lantiiianna.
partiete öden och avlade i brev till det intresscradc hemmet tidvis täta och detaljerade rapporter.
Hon torde väl a v n u levande personer vara så got!
som den enda, vilken sitter inno med en så stor kännedom i första hand OIU dessa händelser.
Man måste därför be- klaga, att hon, bunden både a v sitt upp.
drags n a t u r och a v sin egen innerliga föresats at.t hålla sig sjiilv utanför, ej givit oss en egen sammanhängande ocli värdesättande skildring a v denna po.
litiska epok.
V å r generation Fr inte synnerligen hemmastadd i den tidens politiska krönika, vilket gör a t t man dd och då känner sig en smula olokalice- rad i den stora dokumentsamling hon hopbragt till tjänst för en koinmandc tids Ehrenrettung a v Emil Key som politiker.
Lyckligtvis h a r hon ej an.
wtt sig ha rätt a t t hålla sig själv all.
deles utanför frågan om faderns inver- kan p å det parti, " på vars utveckling i uppåtgilende riktning han offrat f3å inycket, tålt så - mycket, lidit så myo- Iret ".
Hiksdagen 1883 föll härordningsför- slaget återigen efter många års arbeta och kompromissande.
Emil Key, som i försvarsfrågans lösning sett sin hu- vudsakliga politiska uppgift, kände nu hela sitt riksdagsarbete förfelat och förspillt.
H a n avsade sig sommaren: SS3 riksdagsmannauppdraget och in- gick därmed i sitt livs sista mörka ske- de.
Han som v a r måg till den furst- ligt förmögne greve Carl Posse och sjiilv varit en a v sitt lüns godsägara i stor stil, ägde nu intet utom skulder1 IIuviidorsaken till hans ekonomiska ruin var den stora jordbrukskrisen.
Den störtade inte mindre än 30 a v Kal- m a r läns solidaste godsägare.
Och Einil Key hade dartill, i likhet med så m h g a a v dein, som ha sig ålagt att uppbära det offentliga livet, under e n ldng följd a v år måst offra sina en- skilda intressen för det allmänna.
Ho- iiom väntade alltså nu intet otium cum dignitate hemma i Tjust.
Han behöv- de ett avlönat arbete.
Från all sådan verksamhet, som kunde passat hans fö- regåenden och hans håg, avstängdes Lan emellertid.
Och den bittra rågan p &amp; hans ekonomiska svårigheter blev a t t nödgas taga emot en utnämning (till postmästare i Helsingborg), vilkeu kränkte de principer för befordran Emil Key själv alltid förfäktat.
Han blev e j gammal i den nya tjänsten.
Hans över allt annat älskade hustrus död år 1884 tillfogade honom ett dralp- slag, från vilket han aldrig fullt hern- tade gip.
Kort efter henneo bortpilng - - - _- hans hand.
Kanske hade Emil Keys uittilskan f ö r @ ressen sin grund i en stark hemlig kiirlek.
Ellen Key anty- der åtminstone, a t t piiblicist.yrket skul- le passat faderns naturell bäst: han var enligt henne just den blandning a v politiker och poet, som gör en bety- dande publicist.
Ar i8G6, vid de första valen efter rcpresentationsförändringen, invaldes Emil ficy, då 45 år gammal, i Andra kamularen som representant för Södra ' i ' just, Och därmed inträder en avgö- rande vändpunkt i hans liv, som där- efter undan för undan uppslukas av oii ' r-iitligheten.
Om denna kan nänili- g,:n såsom om en vis8 annan stormakt sagas: räck henne bara lillfingret och hon tager hela handen, ja snart både kropp och själ!
H a n bevistade 17 riks- dagar och tillhörde såsom det s. k. lant- mannapartiets egentlige stiftare och en av dess ledare det politiska livets för- grundsfigurer.
H a n går under dessa 17 iir oupphörligt i elden (och i selen!)
ii; r e n mängd reformfrågor, vilka alla liotlna i stora demokratiska principer och i omvårdnad om fosterlandets and- liga och ekonomiska kultur.
Bland de riksdagsfrågor, som Emil Key och lant- niannapartiet kämpade för, dominera- de som bekant tvänne med varandra sammankopplade frågor: den ena bon- deståndets befrielse och lindring a v jordbrukets betryck genom avlyftande a v de särskilda skatter och bördor som tyngde jorden; den andra försvarsfrå- gan.
I kort sammanfattning: grund- skatternas avskrivning och indelnings- verkets upphiivande mot allmiin värn.
plikt.
Emil Reys uttalanden om försvaret liksom hans ord om folklig sjiilvsty- - 2:o Instruktion f ö r barnavdrdsmän.
För- slagsställare och inledare e. o. hovrättsno- tario Elisabeth Nilsson.
Många nyss ut- sedda eller blivande " barnavårdsmän hade kommit till Eslöv j u s t för denna die- kussion.
Lagen om barn utom äktemka- pct promulgerades j u den 2 j u l i 1917 cch har sedan dess debatterats och avhandlat &amp; Men instruktionen för barnavårdsmännen utgavs först den 11 december 1917, och eP- ter den skulle de n y a tjänsteinnehavarna rütta sig.
Instruktionen.
sade fröken Nils- son, omfattar 10 paragrafer, a v vilka dock endast t v å icke äro a v formell natur.
Den eua innehåller en etisk föreskrift.
Barna- vhrdsmannen skall sköta sitt kall med all- v a r ocli nit, men ock med t a k t och finkäns- lighet.
H a n bör " finnae men icke synas ".
Dcn a n d r a hänvisar till barnavårdsman-
N:R 4.
Rifie 2 5 5 0 Ahlim.
6296 I I Malmtorgsgatan 6.
S t o c X h o t m skyldighet a t t taga reda p t I !ai ' ii:l ?Z- dern, samt de olika siittcn ntt anslinft ' a er- kiiIiiiaiiue ciiirav; cieuus, ueii st (; rbla vail:&lt;Ii- ljgtieteri i de oIuLaiigP och Iu \ - eüiiiatdi2 ilJr- lia~iauL (cn, S U I ~ hral-a dc blivaude Liaruil-., iirusiilauuens f ö r iuulskligiieteu mczt om- maude liraiter.
Uistiussiouin uiüd tiess fra- gor och iiuüisrkiiiugar visade a t t rcdau bvarlosta och intrtisslade sa &amp; 1agc.u 1tirt:liom- mit .. ii:o F ö r d a g ona extra möte e f t e r rösträits- frauüns b e i ~ u n t i r i i i g i rirsaduueli.
iugeu v a - gade rütt tro, kuapyast hoppas l) &amp; a t t vi i ar o ~ u l l e u h \ - u t utii.
i i visite alla a t t vi siiuile bli mycket glada, om vi liuäo snmlas till ett Iiittuadene tacksiwdueuule, och uet stod klart i o i alla a t t iuoLas sliui- le vi, Iiur det an gick.
1 Lsluv, o m vi liuyu r &amp; r t elterisngtade medborgarsiiap.
Esio \ ligger ceutrüit, ciit Iriiutia kviiiuorua f r a u lokaiföreuiugarna liittast liouima.
i M a l m u om vi iiter ha mutgaug.
Maimo lir eu stor atad, och vi vaga tro, a t t dur liuus ui8ng.i människor, som hysa medkänsla med kviu- uorua, aveu om de e j aro ut~dicmiuur av Y.
K.
P. u. Elter ytterligare ett par ärenden, uppma- iiing till deitagaude i de forestaeude lauds- tinysmanuavaieu, ett kort foredrap a v fro- ken N ' u l b o r g bergström om den uu snart iiirttstaeuue ril; suYäst.eiiandlingeu a v " re- hrlementeringcn ", och beslut, a t t platsen fiir r-ästa Arsmote tillsvidare höiies svsvand.
?, \ w o dagelif uiätesiurhauitlliugar slutade.
YA elterniiddagen f a g u d e doktor Ludi.1 Wahistr0tn oss och mauga iitoiustaeude, Som agde tillträde, med ett flut och sjal- fitilt loredrag 0111 " hviunosalien och yer- sonlighetstaulieii ".
EVI:S fick han sin första hjärnblödning.
Hans haisa h r s v a g a u e s U ~ C I L I U f o r uuiiaii och 18 % iitlyttaue h a n till Visby for a t t vara naruiare en gift dotters oiusor- ger.
1 heunes hem, iuedaii auostormeii xasade over havet, jioci; nade sjalva ny- Rrsafton 1891 haus livslaga.
blien h e y suger i siutorden till sin fars iuiuuen, atL under arbetet p &amp; dem konturerua av fauerns gestalt alitmer kiaruat for heune och " visat biiiieu, icke av eu stor u a u, nien av eu stor manniska ".
J a, det ar deu bild a v Emil Key, &amp; om förbiiver efter lasuiugeu a v det stora verket.
Lfter haris dod talade även hans fiender i iivet om hans " sj alsadel och f os t erla ii dss iiim; o iii hans oegennytta och oftervilja, om hans gocihet och Oppenhet ".
hri kviunlig la- sare av hans rur:a fäster sig vid hans, i en mans andiiga utrustning inera ovanliga fbrmaga a t t ouiedeibart, ömt, och uppoii ' raude älska.
Siiilsj.nt vac- kert, otitkomligt för arens och de eko- nomiska prövningarnas rost och mal, var hans förhållande till hustrun, med starkt behärskad kiinsla skildrat i Jlinnenas slutkapitel " Uet sista livs- skedet ".
Hennes viljestyrka, hennes nüstan övermänskligt storsinta kiirlek besegra mörkret kring maken.
Det tir gott, som ett renande liifidrag, a t t läsa de tröstebrev till h o n o m, d ä r hon så omutligt utskiljer livets ovii- centliga värden från de stora oriiist- liga.
Och visserligen blero Emil Keys sis- ta å r h n g a och niörlia, visserligen lju- der hans levnadssaga fiir iiiinuet som en predikan om niiinniskolivets vill- korlighet och världens otack, men lian hörde icke till de iiioin eget brijst fall- na och övervunna.
H a n ägdc en god, sund och haruionisk maniiiskas oåt- koiuligliet fiir hatets och bitterhetens rost och mal.
Och han väntle sig e j likgiltig bort från livet, nien " sükte alltjämt i verkligheten sin tröst ".
Gerda Hellberg.
I c i 1 Arbetet ute i landet Broby F. K.
P.
R. hade söndagen den 13 janiiari anordnat en angenäm aftonunder- iiaiiiiirig i därvarande godtemplarlokal.
i ' rograiiimet upptog dels e n vacker tablå __ kierliules %-id skiljovägen - med tillhö- rande dclriamation, dels ock ett folkltistsPel i t \ - &amp; akter, Det stora mågakriget, a v S a u n a IVaiiensteen, som emottogs med liv- ligt bifalj.
Vidare sjöng fröken Marit 1,iudwail treune vackra solonummer, rar- jümte dolitor A. Lindwail under en mellan- alit föredrog en fredsreso !ution, som en- hiiiiigt antogs.
Tilistziliniugeu, som i sin iielhet v a r synnerligen viillyckad, besök- tes a v över 2UU personer.
E n del a v be- Iiailuingen kommer a t t tillfalla Landsför- c:uingeus fond.
- Strax före j u l gjorde en dcl uxdierumar a v Urobyförenin&amp;en ett strandhugg i Glimhkra, d ä r en större fest yar auordiiad.
E ' ru I d a Lundmark hälsade de narinraiide välkomna, varefter följde upplasuiuy a v d:r Lydia Wahlstroms Mar- garetaforedrag.
Vidare förekommo uppläs- uiugar a v d:r A. Liridwall, f r u Maria Lind- \ ya11 och frblien I d a Lindahl, samtliga frän Ilroby.
Siiriftstüiiaren Pehr Johnsson ta- lade om Mtinrieus deltagande i den kvinn- liga röstrattsrorelsen och fröken Lindah: foredrog en resolution om denna frågas IGsuiiig, som enhälligt antogs.
Efteråt bil- dades en lokalforeniuy i Glimåkra i vilken iiürmare ett tjugutal personer ingingo.
Degerfors F. Ii.
P.
R. avhöll s i t t ordi- narie höstmöte tiradagen den 22 november.
k ' brst behandlades en del cirkulär från V. U.
Därefter i ' oretogs styrelseval, varvid så väl dcn avgående styrelsen som den förra ueutralstyrelsemedlerumen omvaldes.
En iioiuiuitte tillsattes f ö r att verka för pre- uumeration p ä Köstratt för Kvinnor.
Aven beslots siirida ett bidrag till upplysnings- fouden.
B d s i n g b o r g s F. K.
P.
R. hade den 10 december mote med föredrag a v fröken Sig- ue Lb ' euuberg om h e l e n Keller.
Det ut- omordcutiigt väl franmagda föredraget gav eu gripaude bild av Helen Kellers lir och mottogs a v föreningen med stort bi- fall.
Elter föredraget följde samkväm med s t m g a v f r u G. Schillander.
Hurnösunds I ?.
K.
P.
R. höll den SO no- vember irsmöte.
Därvid valdes till den n j a styrelsen: fröken Emma Westerström, ordföraude, fröken Astrid Hamberg, v. ord- foraiide, iru Maja Hesse.
sekreterare, f r u Liuiiea Bucht, v. sekreterare sumt f r u Eli- sabeth Afilberg, kassör.
Till supyleauter ut- sagos f r i i Sigue Siljestrand och fru Anna Setterlirid.
l i l l ceritralstyreluemedlem val- ties fröken Astrid Hamberg med fröken Aiina Yaiikell som suppleant.
På motet baslots vidare a t t söka f &amp; i n en kvinua i iivsiuedeisniiiunden samt uppdrogs åt en kouiiuitte a t t utse liiuiplig kvinua till bar- iiavardsmau.
En fredsiest skulle anordnas kinder sauverlian med Vita bandet.
E f h r uiotet, som v a r rütt talrikt besökt, före- drogs broschyren Medan vi viinta a v Elin \ v-&amp;guer, varefter bjöds pA sång a v en de- biiteraude stinperska, frbken Ester Abra- iiamsson.
Kristionstads F. K.
P.
R. hade den a3 no- vember s i t t årsmöte A Industrihotellet.
l ' ili styrelse omvaldes: fröken Anna Mö1- ler, ordförande, froknarna Anna Jönsson, Greta Säwc, Agnes Kipa och Ellen Wider- b e r g sanit fruarna Elsa Nordlund och Cag- mar Andersson.
Suppleanter blevo fröken Maria Sverisson och f r u Kagnhild Iiosen- yvist.
Sill centralstyrelsemedlem omvaldes fröken Anna Hasselpren med f r u Elsa Nordlurid son1 suyyelant.
Till revisorer ut- S&amp;SW fröknarna Elleu Larsson och Lydia Frostensson med iröken Anna Melander SOIII suppleant.
Efter förhandlingarnas slut vidtog offentligt möte varvid föredrag hölls a v f. d. rektor Bökeluud f r å n Lund över ämnet Kvinnogestalter i Goethes liv och diktning.
Föreläsarens intressanta och medryckande framställning åhördes med stort intresse.
Fru Naemi Wik utförde der livligt bilall, ackompanjerad a v direk- tör 0. ivadborg, en del s&amp;nger a v marin,.
Sjögren och Söderman.
Därefter vidtog ett animerat samkväm med kaffe- drickning och tårtor, bakade a v en för- eningsmedlem.
Landskrona F. K.
P.
R. valdc p å s i t t Are- möte till ordförande ?ru A. Sjöberg.
Ov- riga styrelsemedlemmar blevo f r u a r n a R. Franke-Bliesson och H.
Frisk samt frök- narua A. Lindqvist, Kr.
Svensson, F. Aii- lin och A. Weibull; suppleanter blevo frö- ken St. Dun &amp; och fru I. Thuresson.
Bevi- sorcr blevo fröknarna I. Abrahamsson och Eahlberg.
Don a~ föreninoom fhra Aret startade " LappIPdan " har nnder hösten fortsatt sitt arbete, och till jul anordnades fest f ö r 18 barn, som erhöll0 beklädnad.
1 februari ämnar förenlngen anordna demon- strationskurser i matlagning.
LysekiZe F. K.
P.
11. hade den 4 decem- ber s i t t ordinarie föreningsmöte med sty- relseval.
S a a t l i g a styrelseniedleuimar Ster- valdes.
Mötet avslutades med samkväm och tedrickning.
Malmö F.
K.
P.
R. anordnade den 1 febru- a r i tillsammana med Miinnens F. Ii.
P.
R. i Malmö e t t stort, offentligt möte.
till vil- ket infann sig en så talrik publik, att den iyllde hela den rymliga K. F. U.
M:s hör- s a l och förstugan därtill.
Sedan Y. ordf+ randen i Miinnens F. Ii.
P.
B. hälsat de narvarands.
hol1 kyrkoherde Anp.
Bruhn f r h Skepparslöv föredrag Över ämnet Var- for böra kviunorna f A röstriitt.
Uäreiter sjöng fröken Alma Lindberg nAgra sång- uuxuuier, ackompanjerad a v froken Sig- rid Yiltopeus.
varefter följde en synner- ligen intressant utredning om Uppkomsten a v våra politiska åsikter a v d:r Lydia Wahlström.
Vid ingAnyen såldes de sm8 rbstritteflaggorna.
som hade strykande Pit- g&amp;ng.
Styrelsen för året, vilken nu koa- stituerat sig, besttir a v följande medlem- niar: ordfixande hovrättsnotarien fröken hlisabeth Nilsson, v. ordförande fröken Naemi Uddenberg, sekreterare fru Lydia Matson-Sager, kapsör f r u Stina Persson, bi- triidande kassör fröken Emma Jeppsson samt fröken ä t i n a iiellgren, f r u MUuthilda Persson.
fröken Stina F r a n k och fröken Ka- rola Yålsson.
Motala F. K, P.
R. höll Premöte den 80 november 1917.
Till styrelse valde8 fröken E r i k a Häckner, ordforande, froken Eili M ijkmark, vice ordförande, fröken Lydia NllSsOn, sekreterare, froken Elin Johaus- äcn, kasaaforvaitare sarut froken Anna Gustafsson.
Till sentralstyreberuedlem ut- s9ps froken Häakner med iru üiyue Yhörn- qvist @ om suppleant.
Sedan övriga for- eningsiirenden behandlats, vidtog sam- kviiiil, 80111 avslutades med att skioptikon- bilder frän röstrattaarbetet visades.
Nybro F. K.
P.
R höll sitt ordinarie Ara- s a m u a n t r ä d e den 5 december.
btyrelseval foretogs, och fick styrelseii därvid foljande saiiimansättniny: lii.
kaud.
Uertrud Strand- berg, ordfarande, f r u Ingeborg Lindvall, v. ordioraude, iröken h a n u a bejron, sek- reterare, froken Alice Soderqvist.
kassor, och fröken 1Sigrid Klefbaok med fröknar- ua Uisa Ehrstroin och Auua Yau1ss) cu bom suppleanter.
Till centraistyrelseie- dainot oruvaldeo fröken Q. Strandberg med &amp; u i d a k ' einbaum som suppleant.
F r u iu- geborg Lindvail skildrade i e t t roande och intressant föredrag siua intryck f r a u som- inarens röstriittsuote i Honneby, varefter ordforanden avslutade s a m u a u t r ä d e t mad ett kortare föredrag om Samhoriphet.
Till foljd a v svårighet a t t erhailla lyse h a r för- eniupen i host måst iuskranka s i n a sam- niantriiden.
Röstriiitsdayen den 7 oktober lirades dovk med föreningssammauträde, varvid ordföranden höll föredrag om drott- ning Margareta och hennes livsverk och den EL k. lionnebyresolutionen antogs.
Söderkepings F. K.
P.
R firade torsda- gen den 13 deoember sin tioåriga tillvaro med en enkel, men synnerligen tilltalande fbst, vars första del, som sig ju bör, ägna- due åt minnet a v vad föreningen Ifråga un- der tiden uträttat.
Av historiken framgick, a t t det sannerligen ej v a r litet, i synner- het, när man drager sig till minnes, a t t niedlemmarna huvudsakligen rekryterats a v kvinnor inom arbetare- och medelklassen.
Enär fasten inträffade p å Luciadagen, möt- t e oss först med &amp; ng från w n e n festen hölls i arbetasföreningens salong en skön Lucia, varefter följde omväxlande mu- sik och sång ..
Slutligen fägnadee publiken med tvänne enaktare, utförda a v ama- törer på e t t synnerligen förtjänstfullt sätt, Ernst Lundqvists bagatell Småflickor och Frigga Carlbergs oförbränneliga Samma don med dees s n ä r t a r A t en viss kategori a v kvinnor, vilka p å grund av den egna lyckans och Välbefinnandets skygglappar e j kunna se de många stötestenarna p å de mindre lyckligt lottade medsystrarnas väg.
Som e t t dröjande intryck nu efteråt s t å r minnet av de vackra dekorationerna i röst- rlttsrörelricns färger, det vackra standaret.
e n gåva från f r u Märta Hellström, och det väckande i erinringen om, vad som uträt- tats under de svunna tio Aren.
Säkerligen v a r det mer ä n en, 8om kände s i g med- veten om, att de kvinnligs rösträttoföro- nimgunao * ioa J ir ilub med hrbqe- - ' - - - vid a l l m ä n sQaghvt, nor0vsi t vt.öQoranst r ä n rösirättsfrAgans lösning, utan a t t c h vik- tigaste iippgiften nr kvar, den a t t S P ~ opartisk upplysnitzg om skiida sociala och I.olitiska fragor bland d e äntligen POlitifJkt mogna förklarade kvinnorna.
Söderköpiwg filla förening lovar att göra sitt.
Sävsja F. K.
P.
R. höll årsmöte den 7 dtccmber varvid Ars- och revisionsberät- telserna föredrogos och styrelseval före- kom.
Till medlem i centralstyrelsen ut- såga, föreningens ordförande, fröken Signe Johansson med fru Tborborg Persson som suppleant.
Föreningen beslöt a t t söka spri- d a Hösträtt för Kvinuor.
E t t trevligt Sam- kväm med kaffe avslutade mötet.
Ystads F. K.
P.
R. firade sin lo-årsdag den 7 decsmber.
Föreningen sammanträdde i On sal p å Augköket, d ä r ett festligt kalfe- bord v a r dukat.
Ordföranden, fru Strand- berg, redogjorde för föreningens verksam- het under de gångna 1U åreu.
De Sista 5 åren h a utniärlit sig f ö r betydligt större liv- aktighet Bn de första.
Sedan 1913 h a 17 föreningsmöten och 18 styrelsemöten h a - lit8.
Föreningens medlemsantal h a r för- dubhlats under debsa 5 år.
Bland de mera betydande saker €öreningen uträttat m &amp; nämnas kurserna i samhällslära A r 1915 och sömnadskurserna 1916-17.
Vid naruninsam- lingen 1913 kunde Ystads F. K.
P.
H.
fram- visa över 3,UW namn från Ystad och om- näjd.
Vid stadsfullmäktigvalen h a r för- eningen utsänt uppmauing till kommunalt röstberättigade kvinnor a t t deltaga i va- len.
Dessutom tiar föreningen försökt be- vaka kvinnornas intresseu vid val i kom- munala styrelser.
iL ' 6gon gång h a r det lyc- Lats skjuta ett litet hA1 i den fördomarna8 s t a r k a mur, som man haft a t t sö-a geuom- bryta.
Under förhoppning a t t 1918 års riks- d a g skall uppfylla .kvinnornas önsliemill f å r man väl hoppas att det må v a r a för- s t a och sista tiotalet hr, som Ystads F. K.
P.
R.
fyllde den 7 december Vid företaget styrelseval utföll detta sdlunda: till ordi ' ö- rande valdes f r u Maja Strandberg.
Övriga styrelseledamöter blevo fruarna Ebba Ce- derström, Anna Sta61 v. Holstein och J u d i t Wiuther sauit fröknarna Berta Grönvalll Audrea Maimström och Elin Strandberg.
Suppleanter blevo handl.
Ellen &amp; ilsson och fru Kerty Olsson.
Till revisorer ut- s8gos fröknarna Gerda Fredriksson och I d a Nalmborg med frii Amelia Bergeiigren sotu suppleant.
Till centralstyrelsemedlem val- des f r u Maja fMrandberp; suppleant fröken Elin Strandberg.
Landsföreningens plano- rade upp~ysniugsverksamhet diskuterades och f r u Wieksells artikcl i friigan uppläs- tes av fröken Malmström.
&amp; lan beslöt upp- skjuta insamlingen av penningmedel till efter jul.
Samkviimet phgicii diirefter un- der BAng a v friherrinnan Cederström och fröken Björk, ackompanjerade av fröken Ljiirigdahl, samt uppläsning av fröken 01- ga Johnsson till lil.
11 e. m., d &amp; man skil- des, nöjd och belliten med den enkla men trevliga 10-årsiestcn.
S ' ärtmunlands Ilinsförbu ?ad a v L.
K.
P.
R. hade årsmöte i Viist.er; ls den 25 november, Länsförbundet,s ordförande hälsade de när- varande välkomna.
Utom arbetsutskottet hade ombud irAn respektive F. K.
P.
R. inom länet infuniiit sig.
Val av arbetsut- skott för 1938 företogs.
De förutvarande omvaldes: f r u S i n a Andersson, Viisteras, ordförande; fröken Helga Sundborg, Arbo- 6 ' a, r. ordförande; fröken Unda Bohman.
6 iisterås, sekreterare; fröken Hanna Mo- gren, Sala, v. sekreterare; fröken Maria Strandell, Köping, liassaförvaitare; frii &amp; fa- r y Arosenius, Norberg, r. kassaförvaltaro.
rrevisionsberättelscn ffiredrogs och godkan- des.
Full och tacksam ansvarsfrihet bevil- jades.
Flera talare förordade e n f ö r s dragsturn6 inom länet och böra såväl de olika r ö ~ t r ä t t s f ö r e n i n g a r n a som nya p i a t ser inom länet besökas.
Den basta tiden h ä r f ö r vore mars och april under 1918.
- Nästa årsmöte skall hållas under våren 1918 i A r b o g a dit iubjudan framfardes.
Ordföranden avslutade mötet och tackade de niirvarande.
Sedan middag intagit0 p &amp; hushållsPkoian, avreste gästerna.
~ J
- Söders ” English School ” 8 s. ö d e r mest, btminstone nu.
Ekonomiskt unde j a g j u icke stödja henne.
sil j a g hade nga s i d a n a band p i henne, inga band alls ör resten.
Men j a g kunde alltid ge henne n och aqnan anvisning, för jag hade jn a n l t bereda mig en hälsobringande por- oycket större erfarenhet bdde a-i livet och Jon helig vrede.
8 8 n t rensar själen.
Det onsiken.
Annars tillägnade hon sig aldrig Pet du, att SA länge man ännu k a n bli or- iågot, som hon inte själv levt igeuoin och ieutligt indignerad, SA länge är ens själ r ö v a t, f ö r p i konstens omrade hade hon inte rutten.
Men f ö r att du skall försts.
det tt absolut självstSndigt ansvarsmedvetan- bär.
är det kanske bäst jag börjar f r i n le.
Men d ä r är j u alltid e n och annan &gt;örjan.
Bered dig först pQ att kasta en makfråga.
Det v a r b a r a msnskan ho6 blick pA det d ä r bordet under palmen!
Sen ienne, som inte räckte till a t t b ä r a den sto- ‘ a begAvning hon flltt.
Svnd.
a t t ofta el- i k a du f A höra.
Leo E r b i n g vände sig om och mönstrade len ges i förvar A t SA spröda käril.
Ja, och sen n ä r hon v a r färdig.
hade hen- ie utpekade.
H a n sQg en ljus, fyllig blon- 3in med t r ö t t uttryck bredvld en smärt les lärare ställt om studier för henne iitom- herre.
Blott blicken, som hlingde vid man- ands.
De väntade sig mycket, ja, allt av nens käcka, friska ansikte, levde med e t t ienne.
För de ansAg henne v a r a en a v de girigt, nästan dngestfnllt nttryck.
Men ‘ Q h e d d a d e.
mannens strdlande ögon vor0 f ä s t a vid e n Db, en månad innan hon skulle resa, kom- annans ansikte.
En dam.
iom, extravagant ner den d ä r karlen i hennes väg, och sd klädd, s a t t med ryggen vänd mot b o och &gt;lev det slut pb alltsammans.
Efter ngara Sven.
Efter nllgra ögonblick gjorde man- nBnader gifte de sig, han hade pengar att nen en l ä t t Qtbörd mot en a v räggarnaa ‘ örsörja henne med.
Hon v a r djiipt och mAlningar med en brun.
kraftigt välformad &lt;rundligt betagen.
Hennes konst blev en hand.
SA a t t damen vände s i g i t de bäda Iisak för henne, e t t litet tidsfördriv, som vännernas hQll.
Leo sbg dA ett skarpt teck- 1011 v a r glad a t t kunna förströ någon a t nat ansikte med ett par mörka ögon, som l a n s lediga stunder med.
Hennes lärare brunno i skuggan under hattens brätte.
‘ örsökte väcka hennes ärelvstnad.
talade Svens blick vilade p i den Ijusa.
&gt;m hennes framtid.
Hon hade bara ett en.
Du s k a inte tro, att hon alltid varit 18 svar: h a n ä r min framtid.
De hönföl ’ WUI nu, sade h a n vemodigt.
Denna bana- ienne a t t Btminstone dröja något år ock liserade kvinna h a r en gAng varit en ung, !il &amp; resa u t och mogna och inte spill2 själfull flicka med r i k a utvecklingsmöjlig.
ien för hennes konst.
viktigasto i i t w c k.
heter.
Se nu och jämförl Sven drog upp ingstiden.
Men nej.
och nej.
och nej!
Sisi u r plånboken ett litet fotografl a v en u n g rasade de mot henne och pilminde hennc spenslig flicka med intelligent blick och ett Jm allt, vad hon v a r dem skyldig.
Du skr vemodigt d r a g kring de flna läpparna.
6e: änka.
a t t en slldan lärare.
i miisik t. ex. b a r a och jämförl Du s k a f ö r resten inte ger på en genial elev iingefär som skapa tro, j a g g b r omkring och b ä r pli det häi ren pA konstverket.
Allt vad han tänkt ort i nbn sorts sentimental trånsjukhet, utan Irömt och kanske inte mäktat ge nttryrl för att - att jag tycker bilden är vacker kt, det vill h a n lägga ned hos denna.
oct och sQ plockar jag f r a m den emellanåt, nai %å ska lärjungen meddela d t människornr j a g vill pigga upp m i g med en s l n däi hans flnaste och diiipaste tanlrar.
- Bor hälsosam indignation.
mMto dem b a r a med e t t ifiniat lycklic - Men b u r har hon biivit sQ där, fAtt er leende.
Och SA v a r hon hans docka undei d n gammaldags matroneprägelT ntlnra Ar.
Leos röst lät, som om h a n e j riktigt kun När han så tröttnade pA henne.
och hoi de fatta, att h a n hade framför sig origina fann, att ingen monniska i Iänrtden hart let till den bild h a n höll t- handen.
Det är den d ä r karlens fel.
Sven gjor kan leva en annans liv, sökte hon sig &amp; t e de en föraktfull gest.
J a, d u s k a f A hör1 på allvar till sin konst.
M e n Giiden hadc vredgats.
Hon hade b e d t t den d l r synden 1rAn början.
- Jag hörde henne första gbn som inte kan förltltas, synden mot konsten gen spela p &amp; e n noar6 vid en badort.
Ja6 helige ande.
Ack.
jaa minns s l väl hen minns det SA väl.
nes första och enda nppträdande efter dei Svens blick irrade rummet runt.
långa tystnaden.
Balen v a r proppfiill.
Dä Jag hade suttit d ä r i societetssalongei och stoiskt nthärdat det ena numret eftei v a r hennes gamla pnblik frlln elevuppvis det andra.
Du Fet, h u r det b r n k a r v a r a pi ningarna och massor nyfikna.
och vi sat sådana där tillställningar.
D ä r kommer dei d ä r e t t halvtjog a v hennes gamla vänner Det v a r mitt livs svåraste stund, s v h a r ena efter den a n d r a av nnga pianospelandc än den dagen, hon g a v sig å t den andrc damer och sjungande h e r r a r och haspla sig egenkärt genom sina stycken för nöje Grepp, strzlkföring, hcla tekniken \ a r na a t t motta n i g r a obligata applåder och ei turligtvis mångdubbelt finare.
än först bukett från den idiotiskt beundrande famil gången, jag hörde den lilla fiickan.
?Be .ien.
Värst när de g e r sig i l a g med mäs själen - själen, som grät, ouh bjrilen, SOL tarna.
Det ä r helgerin.
LAt dem gärnr skrattado, den v a r stum.
Många försto hamra s i g igenom biografmelodier!
Mei det ocksi.
Och hennes egen nervösa spän när det giiller verklig mnsik.
DA ville jai ning förvandlades efter hand till en kylr skrika: bort med fingrarna!
Ilet är det, 6011 4om isade atmosfären och skilde henne fr8x gör en mnsikera lott bittrast av alla, ati alla dem, som kommit för a t t ta mot, mer hans verk ska betraktas som allmängods 3om hon inget kunde ge.
J a g glömmer aldrig, h n r hon såg u t efter som vem som helst ska f H lov att t a i sinr händer och fördärva.
Lika litet som mar Bt, gammal och vissnad.
J a g gick iu fö fAr exploatera e n författares skapelser, liks att säga henne n l g r a ord.
Det kunde ji litet borde man f A t a r s a här.
Sbnt skullt tänkas, a t t inte allt ipom henne var dbtt och att trädet kunde slB nya skott, om de diir v a r a censur på.
- Du h a r inte heller glömt do gamla de Rck sol.
Men hon horde inte på.
vad ja$ sade.
Hon b a r a lade i n instrumentet ocl battörtagen, log Leo.
- J a, ja, avbröt sig den andre.
Jag ride] vred nyckeln om i 1Aset.
Nu är det Ilist fö min gamla käpphäst.
Alltnog efter alla dc alltid, sade hon.
Dct är tomt häririne.
Roi ‘ h ä r fåren kommer d ä r f r a m en liten flick1 strök s i g övcr pannan.
Och nn.
Ja, nu ser hon SA ut.
Hela de ansprhkslös men h d b med den stilla säker het, som e t t berättigat självmedvetande kai förödmjukande slutet eller fortsüttninge: skänka.
Och hon strök med sin strake pA historien gitter jag inte relatera.
On Och d ä r blev stilla i rummet, absolut stilla den tölpen Atminstone hade förstatt, vi1 för mänbkor h a r ä n d a ibland lite försyn ken rikedom som skänktes honom, förstått Ja du, det v a r en sån d ä r siillsynt stund a t t en drottning av e n hög nyck behaga dA all kritik förstummas.
Visst märkte j a g räcka honom sin hand.
Men denna ljl1 a t t där v a r fel i ’ greppen, men en sån ton manliga höghet försummar henne, behand Efterfit talade j a g med henne och ficl iar hcnrie nonchalant och Överl5igset O C k b några vänner a t t höra p &amp; henne.
J a g v a bland främma1; de.
Och hennes liv, vad ii då musikrecensent och hade e n del förbin det?
E t t ständigt ångestfyllt j5k:a:ide hrin delser.
Och SA kom hon till konservatoriet honom, åtminstonc med tankar.
Oftast föl Smilningom förvandlades m i t t intress j e r hon honom för a t t hindra honoin vik f o r 18ngt frlin hennes sida.
SA förGdmjiika för hennes musik till ett intresse för henn hon sig i stället för a t t d r a sig iiridan i stol bjälv.
Eller r ä t t a r e de bbda intressen biutenhet.
Men hon älskade honom med e smälte samman till ett.
För det är änd den döda musikern Inom hense, iom ja, orimlig hundaktig trohet.
Se bara s j ä l i e n med en tUn, rl Uns och 89fi rom ?o- rokons musik.
Engelska lektioner och oversättningsr.
- F ö r resten, &amp; en löste iiin tungas band.
hllm.
Tel. Mder 36035.
Eratagatan 26. ag behöver den lilla rest a v kärlek till Annie I. Scott.
ienne, som j a g ännu lever i. f ö r att emel- En dialoe., Av Anna Björkman.
- Kaai geht denn los?
Erbing vände sig till sin vän, som ner- vöst ryckt till, då e t t sällskap passerade deras bord.
Det är på tiden, du vänjer dig a v med din studentslang, svarade den andre retligt.
Bevars, bevars, den unge ljuse log iro- niskt.
Det är p l tiden, man vänjer s i g a v med a t t SA l ä t t f a t t a eld.
Men hör du Sven, det blonda ansiktet blev allvarligt, du som ä r en s l n kraftkarl, går väl inte om- kring med e t t sår, som du inte själv vill l i t a läkas.
För alla sår k a n läkas, b a r a man inte själv river i Erren.
Sven Marclis s a t t mörk och tyst.
J a j a, Erbing lade urskuldande sin hand på vännens arm.
J a g vill inte v a r a indiskret.
Men det bkiille göra mig myc- ket ont, om d u inte kunde se, h u r ljust och gott livet är b a r a för den diir lilla konst- närsfiickans sknll.
Och j a g hoppades, a t t de hHr Aren inte förändrat ndgot mellan oss.
Du minns, h u r vi hade det, att d ä r inte fanns nlgot, som t i inte delade glatt som trist, under slitdagarna i Lund.
- Xe3.
De tunga mörka dragen fingo liv och ljiis.
I n t e har något ändrats mellan oss.
Men vi h a r kanske själva ändrats en smul.
Det d ä r behovet a t t k r ä n g a n t oah i n på själen, det hör väl ändå till den tidi- gare ungdomen.
Med mig h a r det åtmin- stone gQtt så.
a t t mina intimaste upplevel- 381, dem maste jag behAlla för mig själv Jag vill inte lämna u t allt mitt.
Det blii j u dA liksom ingenting kvar a v m i t t jag Jag tycker, j a g fAr liksom v ä r n a om dc små dyrbarheter, iivet unnat mig, SA ja8 h a r lite orört material för den tid, då mar s k a leva pA minnen. ” - Den tiden kommer nog aldrig i ett 6!
verkfsmt liv som ditt.
Dii h a r j u alltic dina stndier.
Du h a r j u själv sagt, a t t di inte vet, h u r du ska få tid nog a t t Släck6 din intellektuella törst.
Aren släcker törst.
- I n t e den slags törst.
Och för rester finns inget fnriigare än a t t r u v a pA upp levelser.
Det, som är faret, det s k a mar lhta v a r a faret.
Man ska s k ä r a bort a l l a dc d u g l i g a vildskotten, a n n a r s dör hell käxten.
Sku du ae, h u r långt jag tAi kallt s a l värjde sig Sven halvt leende.
Men jag Borstår din goda mening att i mig värvi en proselyt för din ljusa livstro.
Tiink, at h u r du h a r f a r i t och flackat, och h u r myc Bet du än sett, SA är du ändå samme oför Witterlige optimist.
Och ända ser d u inti bara ljusglittret p l ytan, det vet j a g nog H u r mlinga a v de h ä r t r o r du egentligen ler mot e t t ljust.
gott liv?
Sven gjorde en gest mot bordsradernas festklädda publik över vilken de hade en präktig utsikt från s i t t lugna hörn, och PrQn vilken steg eti dämpat sorl a v diskreta s k r a t t och röster s &amp; h ä r t a r sig livsgiädjens yttringai ut, och ändA borde väl källan porla friskas1 vid Bacchi altare.
I n t e tror dn j a g menar man verkligi glömmer.
Erbing l ä t sig inte hejda.
Del r o r e ytligt.
Men det är skillnad på a t t Icvi bina minnen om och om igen och Ibta den bmälta in till en fond av livserfarenhet.
Di r i k t a r de en, det tir klart, även de mörka Men som sagt, j a g b a r a teoretiserar.
Jas vet j u inte alls, h u r du h a r det.
Jag menai inte detta som nsn sorts moralpredikan S dig.
Det b a r a r o a r mig a t t diskutera.
Du h a r den gamla ivern kvar.
Rolig e t t se dig sb lik dig fr&amp;n fordom.
Sven lyf te s i t t glas och stötte det mot vännens.
Fio !erna föllo in med milt, dämpat an slag.
Traviatas heiitimentala toner vibre rede genom salen.
Samtalen kopplades a- ctt ögonblick, och tystnad fyllde rumme etter den korta uvertyren.
Stormen f r å n de stora mörka islandet utanför stötte mo takkupolens rotor.
Men d l vinden vilade hördes strålen oorla fråu mittbrunnens v r t - - - - - - -!
STOCKHOLM I 1 Barnhusgatan 1 ’ i - B S t a r t fager af f i n a r e o c h @ nirlarm QBLEW i ek, mahogny, valnöt 6limt andra o I trgdag äfven ui&amp;lede, till billipacte priser.
Rik @ Tel. 6505 Allni.
Tel. 11410 D o s i u o ~ e o r ~ ~ o o e e o ~ ~ ~ B 3 Meddelande från V. U.
F ö r a t t högtidlighålla rösträttssegern England h a r V. U. utgivit: 1.
Föredraget Femtio d r s k a m p f ö r Lcinriorösträtten.
Den engelska röst- +ittsrörelsens Iristoria av Anna Wiclr- d l.
Pris 25 öre.
2.
Affischer iiicd inskriften Eng- ‘ ands l i ~ i t?
?
~ o havu r w z i erhdllit röst- - 6tt.
Srewslia kvinnor foydra att deras wedborgarfråga löses 1918.
Finnes i tr.4 iiorlekar 10 och 15 örc.
Rekvireras Från Böstrii ttshyrbn, Karduausmakare-; atau 6, Stoclrholm.
- - B (hornet av Drottuinggstan) 7,000 kr.=Babronietern.
Till TA.
K.
P. Il:s store (6,975:97 insamling har influtit.
Arridsiaur 100: -, Ar- rika 200:-, Sekersund 12: 61, Aresta Krylbo 200: -, Roden 60:-, R ~ I I I I i0n:-, ~S Borlflii~e - St Tiina 15: --, Fksjö 43:-, Fskilstiinw 800:-, Faliin 12.5:-.
Flen %:-, Fgrgelanda U:-, Gefle 100: -, Gringe-herg 70: -, Baneho-Kilafors 1,000 70:-, Halsin pborp 400:- Hncir 38:-, Kalnigr 150:-, Kar1skrnn.l 55:-, Kiruna 160:-, Klippan 50:-, Kristianstad 166: -, Krokstrand 10:- Kumla 20:-, K6ping 2: ’: 70, Tinkciping 149: --, T,inF; # ll lo:-, Lit lo:-, Ljiisdal 100: -, Lule &amp; 100:-.
Maluiig 21: -, Mariestad 36: -, Narstrand 10: -, Mjnlhy 5: -, 3lölnlyclie 11: -, Xorherg 63:-, NoirRhnmmar 10: Syköping 115: Oshy 42: 78, Ronnchy 360:-, Rönninge-Tumba 20:-.
Simrishamn 48:-, Skara 15:-.
Skut- sk#r 63:-, Skhefnrhnndet 1 GO:-, Sköldinge 141: -, Sund-Skön 38:91, Srartvik lo:-.
Sö- derhamn 50: -, Söderköping 103: -, Torphälla 50:-, Trnniis 10: -, Uddevalla 38: --, U m e i 145:-, Uppsala 75:-, Vctlanrla 20: -, Vexjö IOO: --, ~fisterris .. 25: -, Yitei.bqrg lo: --, lit,- rid: !herg 10O:-,Alnihult 25: -, Orebro500:-: Rostriim, 8., fru 5: - _ Edstriirn.
R., fru lo:-: For+slund, &gt;I., fröken 5:-, Iiolmgren, - 4.
31 .. fru, 5: -, 1,.
- 4.
1,000:-, Olaiider, V., fröken (a:-, Pegelox, &gt;f., fru is:-, Widegi ’ en, fru 5: - -.
-.
-.
?i_ Kvinnlig stadefullmäkkig.
Vid senaste stadsfullmiiktigval i We- deniora oni \ - aldes fru Fredrika C o l l i ~, ordfiirandc i Hecleniora F. K.
P.
R., på de frisinnades lista för perioden 1918- 1921.
Kvinnan sam juryman.
* J. O. pdpekar i skrivelse till regeringuti brho \ - et av s n a r lagändring i syfte a t t gift kvinna utan hinder av manuens ni5lsmaii, skap tillt !rkäniies rättighet a t t v a r a leda- mot a \ - iryckfriltetsjury.
Xed hfiucyn til!
den behörighet i olika hiinseenden, som gift kvinna genom &amp; ?- skilliga lagändringar pd .senare tid tilller., känts, synes - 1.
O. inga h8llbsra skäl fin n n s a t t disbralificera henne SåSOrri jury- 111ü11.
Det ar en död, \ i h u framffir o55 dar b o r t a.
Hjklsligt d6d i varje fall.
Vid en paus av musiken reste b1g siillbka- pet frnmfor vaniierna.
FCirEt gingo de b i - da, han Ehrattnn&lt;lo büjd mot den svart:) c1:rucii.
Elon följdc efter dem med e t t kon- \ oiitionellt leende öxer sitt t r c t t a ansikte,: iL.~om hade licin clel i de andras glädje.
Marciis hn0t händerna mot bordets skiva, så do vitnade, n ä r h a n reste sig och med en djiip bngning hälsade henne, som all- t i d gip!
: f f r b i k c s.
?
n.
