# ID: svediakorp-per2654
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,150
# sentences: 401
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


OSTRATT FÖR KVINNOR Tidning utgiven av Landsfiireningen för kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra sd mycket ZÖr en stor sak som en stor sak kan göra for VII.
ARG.
Det / j kraf ttill- skottet.
Ingen röstriittsseger torde inom kvin- novärlden ha viickt så stor gliidje som våra engelska systrar.;.
Aiitligen, äntligen stå de \ i d inalet, äntligen koiiiiiier segern i deras långa kamp mot ett hårdiiaclrat motstånd, ett motstånd, som varit mera övermodigt, mera lagstridigt, mera rått ä n någon- städes i världen.
Xntligen Iia de burit frukt, såviil N.
U. ifr.
S.
S:s taktfulla, Kiolca tithålligltet, soiii W. S.
P.
U:s härisyrislösa mod och griiiislösa offer- \ Tilja och \ Y.
F. 1,:s sega hiivdande a v kriniioriiai riitt.
De engelska kviiiiiornas rösträttsstrid har understundoin tagit former, som verkat friinstötaiide i andra liiiider, där niaii iiiindre kiiiit till de sociala iiiiss- förli Allaiiden ocli de hiiiisgiislösa rätts- kritiiliiiiiigar, soni provocerat kvinnor- na till förlöpniiigar.
Jleii just därfor att kaiiipcii i England tillspetsats ocli förtatais 50111 iiigenstiides annars, has det också diir wni i iritct annat land uppeiibaralb, att iiied inga som helst \ erkliga bliiil, på iiigeii m 1 i i helst bä- rande riitthgriiiid, al- inga soni helst liiiider kvinrioriia kunna utestiingaa från niedborgarrtitten.
Deii engelska segern iir tliirför också utan tvivel av den allra största betydelse för rösträttsstriden i andra länder, ej niinst i vårt.
Överallt iir det j u samrna slitna argunieiit soni fraiiiförts - och som överallt vederlagts på saniina sätt.
Det enda, bom vi ej kunnat veder- lägga, ä r det bekanta påståendet, att några eiiropeiska småstater, som vi i vår inbillade storhet e j aiisett oss kun- na ta exempel a i, och några utomeuro- peiska nybyggarstater, som ej förete någon likhet iiied våra fast orgaiiise- rade förhållaiideii, varit de enda, som givit kvinnorna rösträtt.
Ingen stor- stat ined gammal kultur har känt nå- got behov att riikna kvinnorna som an- svariga medborgare; i dylika samhäl- len kan, ja, niåste angelägenheterna skötas med maskulin kraft, utan all feminin klemighet!
Med andra ord de, som ägde makten, ville äga den odelad, och kvinnorna måste först visa sig v a - ra en maktfaktor, innan man kunde STOCKHOLM, 1 FEBRUARI 1918 Kvinnorna äro eniga i att de stora beslut, som maste fattas, när vi hunnit fram till arbetet med återuppbyggandet, måste avgöras med hela folkets tillhjälp och medverkan.
] fled förnyad styrka skola vi framföra var fordran på rättvisa, och ingenting mindre än fullständig rösträtt för män och kvinnor kan tillfredsställa oss.
Mary Longman.
tiinka på att tilliiiötesgå deras krav 116 nied borgarrätt.
Meii ni1 har en ganiiiial kulturstat.
en europeisk stormakt, iiiitt undei viirlclskriget löst kvinnornas rösträtts- fråga, - låt v a r a att det ej skett nied deii motivering, som kvinnorna sjiilva arifört.
Aven i England v a r det j u åt- iiiinstone formellt malrtfaktorsteoriii i ainrniinitiorisfabrikatioiieiis skyddande iörklädnad, iiifiir vilken iiiaii sti.äclitc vapeii.
Kviiinoriia hade blivit en niakt faktor.
Neii i (len riitt, soni England iiii med- ger sina kvinnor, ligger dock ett erkäii- iiande av, att den makt i samhället.
boin vi vilja vara, e j lian förbindas iiied striden vid eller bakoni fronterna iiiot yttre fiender, a t t det Ixafttillskott vi rilja tillföra staten, ä r av en annan ~ c l i liögie art. I de krigförande - och törhända i iågoii måii även i (le neutrala 1Wnclerna - har det dessa sista år blivit klart, i t, under de bördor, soni nu tryck3 ’ olkeii till jorden, kvinnornas skuldror iro lika bärkraftiga som männens och att inga döda punkter f å förekomma det maskineri, d ä r nu varje detalj iiåste fungera med full kraft och pre- ~ision, om samhällena skola kunna ri- la u t krisen.
Det ä r detta erkännande, som ger den engelska segern i detta igonblick dess betydelse, och som gör, itt den kommer a t t få starka reflex-; erkningar i andra länder, - kanske iven i vårt.
Sverige hör ännu till de neutrala änder, där kvinnorösträtten ä r en) löst fråga.
Visserligen h a vi njutit len oskattbara lyckan a t t hittills få jtå utanför det stora eländet, men pröv- iingar och svårigheter ha ej heller vi En fijrlust för mänsklig- lie t en.
D:r Elsie Inglis .f .. Icke endast Englands och Skottland: kvinnor, utan kvinnor iiver hela värl [len letlo en oersättlig förlust, iiär bu det on1 Elsie Inglis ’ död nådde deili, ts Iioii var i besittniiig av just ile egen sltaper, soiii kristallisera ut det vä .eiitIigaste av iiiiiiiriislioviirdet, iiiodet 1.,:.
&lt; i i .I eken ocli oRervilligheteii.
Elsic higlis ’ namn iir riiåliiiiida okiiiit föi, tora liategorier av Skaiidiiiarieiir kvinnor, nien de qoni läst engelsk2 riistriittstirlnirigar ha knappast liiiiinai ilå upp ett iiuiniiier, utan att Elsic [iiglis ’ naiiiii trtitt &amp; iii till iiiötes, all t it1 iiiiiiint iiied T örilnacl och aktning nc.h alliicl i förening med sådaiia stra patser och iimbäraiiden, som sltullc ciiiickt en svagare vilja.
Ett helt folk, tår sörjande vid Elsie Inglis ’ bår.
Det II ‘ icke hennes eget folk j a g åsyftar, itan Serbiens.
Det var dem hon ägna- i e iiveririåttet av sina krafter, det \ - ar Leras lidanden hon gjorcle till sina eg- ia, och det iir de, sniu välsigna hennes ninne.
l i d krigets utbrott upphörde d:r Ing- is med sin privatklinik i Edinburgh d i sin ledande ställning inom röst- nättsrörelsen och grundade The Seot- ich Women ’ s Hospitals, som erbjöd i im t jüiister åt brittiska regeringen, rillren nied enastående kortsynthet av- iiidgått och värre stunda.
Ä r det för iiyeket att vänta, a t t även Sveriges nän skola visa sig äga mod och klokhet og att genomföra den konsolidering a v amhällskrafterna, som endast kan äga ‘ um därigenom, a t t män och kvinnor ned gemensamt buret ansvar och ge- nensamt burna bördor stå sida vid si- la i prövningens tid?
oss.
N:r 3. blog aiilriidet.
PB 5 % \ is triidde d:r Iiig- lis i de iranska, be rcgeririgariias 1 jiiiis kliiiipatle Iioii iiiider oerhörda person- liga aiislrtiiigiiiiigar iiiot deii i Serbien Cnder den hiirjande 1~fi~sel) i~leiiiieii.
tyska iiivasioiieii stod hon troget vid det blöttaiide folkets sida, tillfånga- togs av tyskarna och iiverläiiiiiades A t iisterrilcai-iiü för a t t diitligeii frigivas.
Trots allt vad Iioii prcsterat a v person- och of- ligt i i i o d, or~aiii~atioiisföriiräsa ferrilliglict kiiiide England aterigen av- slå liriities iliibiit1 att följa de brittiska iiwpprriia österut, och det blev åter- igen Serbien soin tacksamt niottog lien- lies t.jiiiister.
Hoii följde med den ser- biska tlirisioiieii av deii ryska armen, och ilei \ a r i ~ i i t l c i &lt;it$ på den rysk-ruiniinisk hon iiibjukiiade.
Innan hoii huniiit åter hetriida 4 t t fosterlands jord, avled hoii i en brittisk liaifin.
D:r Iiiglis blev eii gåiig tillfrågad on1 sin å \ ikt angåeiidc utgniigen av kriget, ocli hon sraradr clå: ” Vi iiro wgrare.
0111 vi gjort \ a r t yt- tersta. ” G e n o i i i detta yttraiide ii \ er tillfiilligii iiiakt De, m i i i gjort sitt yttersta, tira segrare, liren oiii deras laiitl blivit tjvei-viiiinet, och aiirlra iiro besegrade, i trots ax7 a t t deras land viiiinit.
Ytterst bero seg- w k n a ~ i T å ad iiiiiiisltliglieteii viinnit av ~ r.
o ~ ~ t i l i och s l ~ ü andliga viirdeii ocli inte a \ - de landl~ittir tlc Iyrliatq frBnryckn \ -: I i andra.
K r I g c t, (I et fasaiisf ull H och blinda, ‘ !3r: I!
: +gen berövat OSS en av deni, joil1 lett sitt släkte uppåt, mot höjder- ia.
H: ~ i i visade att Itvinnornas ltiirlek, iiod och offervilja icke kiinna några Triiiiser, och hoii gal- sitt eget liv för: tt liiitlra de olyckligas lidanden.
Hon: ar typen f i k det nya kvinnoideal, som arbetet för miinsltligheteii och i det ’ ulla utnyttjandet av personliga möj- igheter ser det högsta värdet för fa- niljeii och staten.
Hon förnekades a v; itt land, så som kvinnorna iiiider år- iundradeii förnekats och slrjiitits un- iaii a v dcii manliga statsuiljan, som jegränsat sina egna nialiiomr5den.
Ken hennes gärningar tala.
Det vilar h e r Elsie Inglis ’ livsgärning ett skini- ner av den sanningens och rättfärdig- ietens gloria, som lett kvinnorna frani- it och uppåt under deras tunga vand- sing genoiii tiderna, och det minne hon rvarlämnar manar oss att fullfölja ieiines verk, verket a t t lindra mänsk- iglietcns lidanden och att återställa * ättfärdigheteii på den bloddrypande orden.
Hon gjorde sitt yttersta.
Hon mr i sanning segrare.
Gurli Hertxman-Ericson.
BOSTRATT FOR KYIIUPHOR 2 RÖSTRÄTT F Ö B KYIHHOB Fernqvists Kappaffär utkommer den 1 och J5 i var m å u d.
Redaktör: GURLI LIERTZHAK-ERICSOK.
33 Drottninggatan 33 Redaktion och Exp.
: G Karduansmakaregatann Redaktionstid: onsdag och lördag kl. * / u3- ' / r4.
Expeditionen 6ppen vardagar kl. 1-4.
Rikstol.
8600.
Alm.
tel. 147 29.
II Stort lager av im o. utländska nyheter i alla slags Telegramadress: MstrStt, Stockholm.
DAMKAPPOR, DRÄKTER &amp; KJOLAR Prenumeraticn genom posten: Pris för 1918 Kr.
2.
5 0.
Msnnmrner 15 öre.
Annonspris: 10 öre per iuni.
A sista sidan, 15 öre å de drnga.
Tid langre tids annonsering rabatt.
Rösträtten på Mars: Den kviniia, som lever sitt liv frani i likgiltigliet för ciii rösträtt och var- ken är kall eller r a r m, anses i allmän- het a v de rättrogna som ett lik i las- ten.
Det enda man kan göra åt henne ä r a t t inte 18ta lieiine få dö i fred.
Der1 kvinna, soni iinnii ej fatt iipp ijgoneii för (le iiiiijiigheter hoii bär inom sig, iir soin en oarbetad griiva.
Man vet inte vad det Ban bli, när djii- pet börjar pejlas.
Diirföi iir del bäst att behandla henne soni en mina, \ - il- ken helst bör explodera inom en sluten krets, och s &amp; bjuder nian henne på rösträttsmöte på Tunnelgatan - på Mars.
I slask och 5116 ocli överfyiida spår- vagnar liar hon kämpat sig fraiii till de andras iniil.
Hon liar hiirt fruar grä- la på sina iiiiiii över a t t " ja sa ' j u att vi inte skulle,kiinna komma med nå- gon vagn ".
Hon liar knuffats a v star- kare k \ iiinor fråii siii plats på platt- formeii.
&amp; la hennes väsen liar ota- liga gånger rest sig iiiot friiiitimrens saknad av de enklaste riittsbcgreppeii - ocli nu i i i hon på väg till mötet för h.innans röstriilt - nien hon är bju- den, och 4 iir det egentligen ett spex.
Det ür det enda hon ursäktar sig sjiilv ¶ned.
Snart sitter hon i liretsen av de rätt- trogna, som offra sina krafter och sin tid å t ett hittills otacksamt värv.
Det iir nog iilaliga flere iiii hon, som äro bjudna, meii cliir sitta dock i täta led de, som vilja något ocli veta vad de vilja.
Liket i lasten tycker nästan a t t det ä r litet vemodigt a t t tiinka på med vilken entusiawi ocli energi dessa ar- beta för att alla kvinnor.
k - e n de som ej det ringaste intressera sig där- för, skola f å det biittrc ställt i livet.
Ocli s5 går ridåii upp.
Skadespelare, amatörer, ur rösträttskvinnornas eg- iia led låta repliker från riksdagens protokoll " gå igen ".
Där borde varit flere män bland åskådarna.
De skulle sakert skrattat hjärtligt A t sin egen vis- Iiet, och det finns \ - ä1 linappast något som så fCtr ni5.nnislior tillsammans som att skratta åt samma sak.
C t a n för- stående går det inte.
Där var många roliga saker,; soni iiiiirineii sagt.
Man skulle knappast tro att där diämtades 6 3 inom riksdagen.
men s &amp; v a r det också sagt på allvar och ingenting att skratta At, inte förrän näsvisa ocli kvicka kvinnor gjort eii stuvning a v det och låtit det passera på Mars.
När ridåii går ned, liar liket i lasten haft rilitigt roligt i t r å timmar och det känns niistan oförtjänt.
Minan exploderade inte den Bvällen, och gruvan, som ingen vet om d ~ finns något i, ligger iinnu oarbetad.
Men det Gnns kanske kvinnliga ingen- jörer, och om de äro så sakkunniga och spiritiiella som fru Gulli Petrini, eller sa skälmska och söta som fru Karin Holmgren, så kan inan j u aldrig veta - b och 1 tr. upp L till billiga bestämda priser.
Vid Obs.!
Bestallningsavdelning.
tqqnukande av medleiwkort i F. K.
P.
R. lunaitns 6 $.
rahit.
I Till kamp mot den stora sarnhällsz orättfärdigheten.
Den reglementerade prostitutionens vara eller icke vara.
Arets trontal kom med det efterläng- tade löftet om en kunglig proposition angående politisk rösträtt för Sveriges kvinnor.
Förutom detta för kvinnor- na ljiivliga och glada budskap bådade trontalet ocksa, att en annan, en lüiige vilande och för kviiinorna djupt bets- cielsefull fråga ävenledes skall komma att förelöggas årets rilisdag till avgö- rande, iiämligcn förslag till lag angå- ende åtgärder mot iitbredning av sniit- tosamnia könssjukdomar.
(Vilken frå- ga j u giiller den rcglementera (1e prosti- tutionens vara eller icke vara.)
Det iir ett nog så odiöst och iiiider- ligt saimiianträffaiide av frågor.
Den ena innefattar i sig själva toppniålet f ö r kvirinosakssträvandena och utgiir för kvinnorna den huviidnyckel, som för dem skall öppna framtidens sani- liäile.
Den andra frågan innesluter i sig det djupaste bland djupen i kviii- Eoliiinets förnedringshistoria, och deii avser att stiilla en klass av kvinnor 1ie:t och hållet utanför samhiillet.
Frå- gan gliller iiiimligen ingenting iner ocli ingenting mindre, ä n o m det gamla slavinärlce männen och samhället i deii i egieinenterade pros ti tutioneii pt?
tryckt kvinnokönet nu även skall komma att prPtrycE:a:, det av Ingen.
Rent praktiskt torde sainmaiitriiffaii- det av de båda frågorna vid samnia rjksdag också kunna anses vara oför- delaktigt, d å intresset för rösträttsfrå- gan möjligen sltulle kunna komma att iicutralisera kvinnornas intresse för den andra och i allmänhet ined ganska skygga ögon betraktade frågan, soin dock har en så fundamental betydelse för kvinnorörelsen.
Dessutom verkar det i denna liompensationspolitikens tid nära nog oroande, att de båda frågor- na sålunda sammanträffat.
I alla hän- delser ligger däruti en egendomlig iidets ironi.
Det är eiiiellertid nödviindigt att livinnoriia i tid för sig klargöra fiir- hållaridena ocli stå beredda att med viir- dighet och kraft möta deni.
I sjlilva rerket lian det iiog v a r a att frukta a t t krinnorna i ivern över vad de ha att vinna av deii ena frågan skulle h i n n a undcrliiinna vad de ha att förlora i deii andra.
Ocli detta kan jii vara så mycket niera a t t befara, som rösträttsrörelsen bäres upp av en omfattande och mäktig organisation och en alliilänt utbredd stark opinion, abolitioniströrclscn däremot blott dri- vits fram av eii svag och fattig orga- t nisation, soni dessutom aldrig bakom sig haft någon verkligt bliraiide opi- iiion.
I tjugufem långa år hade den sven- ska federatioiisavdelniigen kiimpat sin sega och ihärdiga kamp, innan dess strävanden år 1903 äntligen resultera- Outsider.
de i tillsättandet a v den kungliga kom- mitle, vilkens lagförslag nu skall fö- reläggas årets riksdag.
F ö r federa- Kvinnor i kommunerna.
tionsavdelningen inträdde härmed en I Atvidabergs b a r n a v h d s n ä m n d liar in- vapenvila.
Denna blev lång, ödesdi- valts fröken Ester Röhl och barnmorskan gert lång.
Atta år drog om, innan ut- Amanda Granlund, båda medlemmar a v At- redningen i januari 1911 blev färdig.
ridabergs F. K.
P.
R.
Sju år h a r kommittebetankandet se- dermera haft p å sig för att cirkulera Remissdebatten.
Centralstyrelsen lämnade vid senaste centralstyrelsemöte sitt tillstånd tili att även Rösträtt för Kvinnor finge begag- nas soin ett medel för det upplysnings- arbete i rent politiska frågor, som allt framgent komnier att bli ett a v Lands- föreningens vilitigaste syftemål.
Re- daktionen hade tänkt sig a t t tidningen Iiiirvidlag dels under riksdagsperioden slrulle bringa översikter över riksda- gens beliandling a v viktigare lagför- slag, dels ocksii vid behov införa upp- lysande artiklar rörande de mest aktu- ella politiska frågorna.
Översikterna bli vii1 mestadels refererande och torde niippeligen bli i iiAgon högre grad par- tifiirgade: artiklarna däremot avse att franilligga dr olika liartierrias olika s j n pri vederbörande fråga i så posi- tiv ocli saklig anda boiri möjligt; hiir skall det följaktligen bli reduktionens striiyan att få valaje fråga behandlad ur alla partiers qynpunkt.
Vi lämna i dagens nuininer 011 kort översikt iirer i ciiiissdebatteii: liiiigrr fraiii +kola vi 5 i i k a 5yiigabriiigii e11 niera ingående l ~ ~ ~ l i a n d a l v i n Alundsfrägaii ~ och al- de olika fürfattiiiiipsirågnina.
bland vederbörande administrativa och iiiediciiiska myndigheter och kor- porationer - en tågordning osedvan- ligt lang iiveii för den kiiiigl.
svenslin.
Och detta oaktat - när frågaii nu iint- ligeii skall föreliiggas riksdagen, koin- iner deii fiir flertalet soin eii iiverrask- niiig.
Det sades, a t t inaii före dess VAr riksdag 1mi.
11 L: Jrligpu Ati~rbnnman- fraiiiliiggande ville tillgodogöra sig de stora debatter: iv allnianpolitisk inne- erfarenlieter i saken, som kriget skiil- le koinnia a t t g i n.
För federationens hbrd.
rcniissdcbatten och dechargedebatten.
tap1u-a lilla skara liar, som sagt, de J) en i ' urrn r8r sig iormellt OM rrmitteran- t statsutskottet a r qtatsverkhpropo- femton atrens E n g a viiiitaii varit ödes- d ~ ti !1 biiionen.
rezeringrnb biidgctsiUrslag för diger.
Måiiga dess yppersta kiinipar iiro borta - såsom en Hugo Tainni.
eii n; Lstkomuiande flnarisbi .. J detta budgets- O. M. Westerberg, -- men deii lilla förslug finnas alitsh iiitaglin alla anslag, liaiitlfuli veteraiier som återstår skall h c m regeringen beghr, och alla fijrslag till Eiiri-isso lika offervilligt och modigt soni anslaffandc av medel för a t t tiicka dessa någonsin upptaga den kamp som stiiii- &lt;niislag; gmorri trontalet liar riksdagen n i - dar.
En insktig bundsförvant ha de Irra d a g a r tidigare gjorts bekant med de viiiiiiit i en a v l; oiii~nitteledainöter~ia.
stiirre lagförsiag och niidra rcforrner.
60111 professor Johaiiwoii, vilken soin reser- regeringeii tiinker framlägga för riksda- va iit mot komnii tteförslage!
framlagt bel: iiiider loppet; I \ sessionen.
Genom e l t lagförslag efter de abolitioiiistiska desha två dohuinc.iit fA rihsdagens med- 1eiii:nnr c ' n i, \ erslL,t iir er r e g e r i n g e ~ s all- linjerna.
ni:tnna politik, oc !i remissdchatten ger dem Hittiils ha clc svenslia kviiiiioriia in- iilli ' 5lle a t t ultalri sig: tng&amp;eiide d ~ n n a all- te tagit någon synnerligen verksani miinna politik.
Det ä r alltså hnvudsakli- del i lcainpen för upphävande a v regle- gen oppcsitionen, WIU iiar ordet till kritik.
inenteringen, utan i det stora hela stått och regeringen liar att försiara sig; den ganska oförstående ocli likgiltiga för striivaudena.
Den iiidignalion och ovil- lon i \ ilLeii remisscic1) attcn pB det hela fö- I W anses vara signifihnlir f (; i. hela årets ja, soin av Gyskilda anledningar vis- rihhdarcarbet e. serligen d a och d8 blossat upp mot sy- i detta arseende masie inan saga a t t stemet och tagit sig uttryck i iüöies- 1918 remissdrbalt r a r mycket stillsam.
iittalanden och petitioner, har i alla Det års ar liiigern, soin i år intager opposi- händelser varken haft den omfattning och debatten började i bå- eller den iiihållighet, a t t den i synner- ti«nsställningrn, tln hamrarna xctl liingre anföranden a v de lig grad kirnnat påverka den allmäii- b:i&lt;ln partiledarna.
Iirr Trygger och Lind- iia nieningeii eller ens skapa n3gon 1ii:in.
C t m i deras iittnlandcn karnktärise- mera iitbrctld kvinnlig opinion.
rades debatten h u v n d s a k l j ~ c n a r jordbru- Det skiille vara allt för h8rt m o t h:irnas och deras fbresprdkares klagan över den decimerade lilla skara, som kiim- att få b a r a cn tyngre hristidsbörda iin vad pat iiiot den stora samhällsorättfär- fallet h r med industrin och handeln.
digheten, regleiiienteringssystemet - Rorande den frdga, som särskilt intrcsse- nej, det skulle snarare vara alla an- rar oss.
framkom iiiider remissdebatten i n - svarsiiieclrctna kvinnor själva orär- tet.
av rilliet man skulle Ixinna d r a några digt, 0111 de icke iiii i elfte tiinnian iint- \ om helst sliitsatser € Ö r frdgans - ridare öde ligeii skyndade abolitioiiisterna till iiiidrr detta år.
IIr Trygger inneslöt den rindsiittnirig och sökte resa en opinion.
i sin allmriniia fi) rråiiiiig (iver a t t rege- En opinion, SOM liiinde biira och stöd- ringen b r e r h u r u d i dessa tider tänkte fram- ja dem, när de n u åter skola träda i lagga vittg8ciide iörfattningsförslag i syn- elden fiir den sak, soiii för kvinnorö- nrrhet iitan cn grundlig ocli fnllständig relsen iir a v en så fundamental bety- iilrednina a v desamma; lian lovade a t t des- dclse - fragan om de båda männislio- sa fragor bkulle iiiiderkastas den objektiva könens likviirdighet och jiiiiinbördig- p r h ning från synpnnliteri av r a d statenn het som kön.
viil k r ä r e r, som frågornas r i k t och bety- Saii 1101 il&lt; t ligger frågan v i d a s ä n i re delse pfikalia.
Detta löfte k r naturligtvis iiii, än om den Boriimit a t t fiiras fram a t t t a g a fasta på speciellt för den kvinn- ett imr år tidigare.
Gulaschtiden har liga röstrhttens del.
Er Tryggcrs senare knappast r a r i t främjande för sedliga fbrklaring, att " det nationella partiets röst itppfattiiingar eller för samhällsmoral.
icke kan givas för någon annan lösning a v I biista fall befinner sig massan a v miin- det kominunala och politiska författninga- niskor under den stora trötthetens tec- spörsmålet ä n en sådan, som skänker kom- ken.
a i i n e r n a en betryggande förvaltning och Det iir således knappast tider, då det bibeliåller ett verkligt tvåkammarsystem ", blir liitt att resa en opinion, minst i kan knappast åsyfta den li \ ~innliga röstratt- en fråga, som betraktas med så all- ten, rilkens genomförande vid valen till niliii obenägenhet.
Det är inte tider, Andra kammaren j n icke har minsta inflp- då det är lätt, a t t hos människor räc- tande på " sammansättningen a v represen- ka någon indignationens eld eller nå- tationens ena hälft, riksdagens Första kam- gon handlingens kraft.
mare ".
Till Första kammaren ha j u kvin- Det är inte tider för allt detta och norna redan samma indirekta rösträtt som dock niåste det göras.
mimnen.
Dotta intryck bekräftades också a r Och inte nog darmed, det måste has- den omständigheten a t t i Andra kammaren tas, t y tiden är dyrbar.
e j ett ord nämndes av partiledaren om den (!&lt;i W.
B. kvinnliga rösträtten; samma iörklaring som i Första kammaren lämnades även av hr
Lindman rörande förslag som icke ta hän- * yn till Förflta kammarens lämpliga sam- inansättning.
men här rel ' ererade den sig i v e n formellt iiteslutande till det bebådade regeringsförslaget om lika kommunal röst- rätt.
H r Magnusson i Skövde sjöng sent r&gt;å hiällen en liten klagovisa om den kvinu- liga rösträttens upplösande inverkan pil hemmen, yilkcn av statsministern i hans slutanförande betecknades som " föråldrat kolleginn~ ".
Statsministern drog a v den oni- aliindiglietcn, att ingeii av högerledarna ut.
talat sig om frågan, den slutsatsen, att den icke längre skulle fürhalas.
MBtte iian f A riitt .. 1:tom vid forfattningsfr8gorna uppehöll&lt;; sig de båda oppositionsledarna mest vid Alandsfrligan, dir de i det lionfiervaliva par- t i r t s namn begärde en Iiisning, som fikiilk nöra Aiand t i l l svenskt oniråde.
Statsminis- ~ e r n och utrikesministern svarade iiärpå, a t t allt skulle goras f ö r a t t riiina en för Sverige rillfredsställande lösning a r denna fråga, men a t t den nn sittande regeringen r i d dess behandling fikiille anse det som sin onvris- !iga plikt e t t mycket noga tillse, a t t den !ösvs på r t t $.iltt, rarigenoiii maii bevarar den fulla x Hiisknpeii inellaii Srcrigc och Finland.
Pd Porsvarsirkgans omrLde var det en mycket lindrig och blygsam kritik.
som a$- nades regeringen, och nian fz (r kanske a n - notera som särskilt gliidjaiide, att h r Trpp- g e r förklarade sig " i alla nrseendrn gilla k. m:ts avsikt a t t arbeta för griindlüggan- det a r en varaktig fred och f ö r skapandet ai- en rättsordning mellan staterna, ägnad alt trygga allaa r ä t t och intressen ".
Det är a t t öiiskn att högerpartiet vill lämna k. m:t s i t t lojala stöd och sin hjälp vid dessa strkanden idio endast i ord utan ä r e n i handling; det k a n ii sin sida säkerligen r ä k n a på, a t t reaeriiigen skall låta sig an- geläget ' Fara a t t " innan det med detta ar- bete arsedda resultat vunnits, iipllla vårt forsrarsvcscn i fiadant skick, att vi kiiniia bevara x 3 r integritet och 1 Art oberoende ".
Ny kvinnlig stadsfullmäktig.
Genom cn arsägelse fr8n h r Viktor Fors- hiiIl i Göteborgs stadsfullmäktige blev en plats ledig, vilken nu intas a v fröken Surrc Brunius, som i röstetal kom närmast hr Fomhäli.
- En moders advokat.
3 ROSTRÄTT FOB KYIHTLPOM - fl \ Englands kvinnor i forna dagar.
I dessa dagar, dil de engelska kvin- iorna hunnit målet för så många trs strävanden, kan det j u vara RV in- resse a t t ta reda på h u r de engelska Ivinnorna förr i världen haft det med ivseende på rätt till deltagande i det bolitiska och kommunala livet och h u r itvecklingen gått sin väg fram till den iuvürande situationen.
E n mycket lä- * or &amp; och belysandc skildring härav iimnas oss av mrs Cbarlotte Carmi- $iciel Stopes i henner: i flera upplagor itgångna bok British f?
eetcomen.
I allra äldsta tider tyckas de båda &lt;önen ha varit alldeles jiimnställda.
3nligt flera författares utsago gjorde iitet större intryck på romarna än den ikställighet, soni hos britterna rådde iiellan iiiiin och kvinnor.
Och om deras lrottning Boadicea berättas det, att ion en gång anförde hären i ett seger- * ikt slag mot romarna, och iitan tvivel ieltog bon iiven i rådslagen och v a r ned om att besluta om krig.
När hon: lutligeii måste vika f ö r övermakten, irades segern över henne som i högsta: rad ärofull, ocksb detia ett bevis på iennes betydelse.
Boadicea v a r emel- crtid ingen enastående företeelse, och iven f r å n angelsaclisernas tid berättas) u1 många självständiga och rådkloka winnor.
Förhållandet mellan egendom och +ittighet liar varit den bestzmmande wincipeii i den konstitiitionella utveck- ingen, och sltillnaden i de båda könens &gt;gendom har varit grundorsaken till leras olika riittigheter.
ITrsprungligeLi; ar det så, a t t den som hade en viss ' gendoni, också hade motsvarande rat- ighet, vare sig det r a r inan eller kvin- la.
Under feodalväldets tid iirvde en- 3a dottern sin faders alla rättigheter wli skyldigheter; hon kunde visserli- Teii siinda en annan i sitt ställe att Pöra krigstjiinst, men detta var även illåtet för sjuka och ålderstigna män Det har sagts, att feodalismen satte kvinnans rätt i andra rummet, emedan len dock måste skyddas av mannens sriird: en senare tid satte den emeller- tid ingenstans, trots a t t då frihet j FrBra om egendom skulle satt kvinnan --- __ ~ ~- ~~ r a r dött.
Den nygifta unga frun fick således mecldelanile om att hennes barn Om Karl Staaffs drama Elisabet.
dött.
Kon greps då a v en oerhörd me.
Läsningen a r Karl Staaffs, nyligen lankoli, som deii hygglige mannen intc på Walilströins &amp; Widstrands förlag ut- kunde förlilara och gjorde allt för at1 giviia.
" Två skadespel ", inger en egen- lindra.
Snart nl,ptäckte han a t t lins- domlig srnsatioii.
Bilden av tlcri döde h i i i hiirjade rlrjcka, fick allt tätare och som jurist, politiker, regeringschef, det Idngvarigare anfall, varunder hon offentliga livets och de hårda stridernas drack våldsamt och sedan försjönk J man fullständigas på ett oväntat sätt slöhet.
Den bestörte mannen, \ - ars moi Här framträder han som psykolog med naturligtvis var högst upprörd på svär intresse för dei iniinskliga livets stri- dottern, s5nde efter sina svärföräldrar der och affektcr och med förmåga at!
och därmed börjar clrainat.
De försto skapa levaritle gestalter.
I det sista do j u a t t barnets död var den hemligs av de två dramerna: Elisnbet.
blil orqalren till eländet och kiinc ' lc sig i visi dessutoin han, den ensamine enstörin.
niån skyldiga, varför de erbjöd0 sig gen, en s å viiltalig adi-olrat som \ * ä!
a t t ta hem dottcrn och sen skicka heiinc ni ' igon för moderskärlekens rätt gcnt- på anstalt.
emot koriveuaus och social feghct.
1 När Elisabets mor träffade dotterr Elisabet har han skapat en tragisk OCL och hörde hennes skildring a v sin sorg gripande moderstyp, och dramat röi och h u r flaskan blivit hennes gud eme S i g om h u r hon, berövad sitt barn, li.
dan den lät herinc i ett drömliv upp der, förnedras, klimpar och slutliger leva sin modersfröjd utan tillsats a7 erüvrai- det btcr.
skam ocli blygsel och gav henne åtel Elisabet var enda dotter i ett aktai det döda barnet, veknade hennes hjärta borgarhem i en mindre stad.
Helt ung och hon bekände a t t barnet levde.
Un l ä t hon förföra sig.
N ä r hon skulle bl derrättelsen gav Elisabet nytt liv, över mor, blev hennes styvfar alldeles utorr viildigad a v fröjd törstade hon bara ef sig a v skandalrädsla, sörjde för att hor ter att återse barnet.
Utan a t t akta pi födde barnet i hemlighet och satte se några föreställningar drog hon moder1 dan genast u t det i ett dåligt foster åstad för a t t uppsöka barnet.
Styvfa hem nied baktanken att det kunde g ä r dern, varskodd, hade rusat i förväg ocl na dö.
Elisabet levde nu inte för nbgo fått fostermodern a t t gömma barne annat än för att få återse sitt rövadc och säga a t t det var på landet, mei barn.
En friare, som styvfadern upp Elisabet genomskådade listen och åter muntrade, gifte hon sig med mes fann sitt barn.
Styvfadern lyckade för att f å flytta till Stockholm, d ä r bar övertyga henne, a t t det skulle bli omöj net var.
Hennes nior hade emellertic ligt att ständigt besöka barnet och va besökt barnet och på eget bevåg Bytta r a som mor f ö r det i hemlighet fö det från det dåliga hemmet till ett bätt mannen.
Darav drog Elisabet inte slut re.
För att slippa bekänna sin egen satsen, att hon borde skiljas från bar mäktiga handling för mannen, narra net utan den att hon borde tala om all des hon för honom och sada att barne f ö r sin man.
Men styvfadern, som upp stånd att skydda sig själv.
Detta gäl- 21 ' främst den gifta kvinnan, som i o r m dagar kunde liga medborgerliga littigheter både i egenskap a v arvta- ' are och självförsörjande.
Vad henne eträffar, ä r utvecklingsgången följan- e: först blev hon av med sin egendom, edan nied sina rättigheter, till slut lev hon själv egendom.
Av historien finna si, att ett crkän- ande ar kvinnorpab existens i staten, Rngt ifrån att v a r a något revolutio- iärt, Mott innebär ett fnllföljande v den engelska konstitutionens gruiid- äggande principer.
Kvinnorna ligda rsprungligen en mängd rättigheter: de Iåde rrlacle och inottogo skatt, de kunde .öra krigstjiinst själva, om de ej före- Irogo att siinda ombud, de kunde inne- ia d e flesta iimheten, varpå flera exem- kel finiias.
1 Magiia Charta (1215) be- ecknar ordet homo båda könen, ocli iär män och kvinnor skola sijrskiljas, nviiiidas andra ord; liber homo be- ~ c l i i i a r såviil fri man som fri kvinna.
Crinnorna kunde då för tiden vara ria på mbnga siitt.
De kunde vara igarc av frälsejord på landet och i stä- leriia, och genom att betala vissa skat- er kunde de vara lronimnnalt röstbe- iittigade och valbara samt iiven üga östrätt till parlanientet.
Mycket olika bestäniinelser angående möstriitten rådde i olika landsdelar.
(vinnorna kunde cinellertid vara bor- rare och liberi hoinines och ägde då illa de rättigheter, som tillkommo SA- lana.
I allmänhet iitgjordes j u dessa iv änkor eller ogifta, men under vissa) egriiiisade villkor Irunde även gifta x j n n o r v a r a fria medborgare - om bn sådan heter det i ett eftermäle om ieimes man: " 1711 dog Thomas Jaines, ilet mera kiiiid diirför att han v a r nian il1 dcn bekanta Itvinnostats-politikerri, lirs Tlleanor James. "
Kvinnorna lriindc vara medlemmar iv miinnens gillen och skrån med lika %ttigheter och skjltligheter, men de ciiride också bilda egna sådana, så t. er.
iiom sidenindustrien och bland barn- nomkorna.
Många av de kungliga mrniiiorskorna hade en årlig pension, - ~ ~ ~ - ~ Elegant kemiakt Mittad och pril &amp; blir Edm kostym, klänning, kappa eller 6verroek om densamma insiindes MU A Ilifle Rtiuiska Tvätt- &amp; Fä @ 1.
U. G~TEBORQ ich då även på den tiden männen vi- ade benägenhet att lägga beslag P i iet mera inbringande arbetet, märktes h i d petitionerna till parlamentet en råri liikare, som anhålla " att ingen: vinna måtte tillåtas att blanda sig i äkekonstens utövande ".
Och ä n i dag illides ingen barnmorska i England att iisam utföra en förlossning.
Men kvinnorna vor0 e j blott röstbe- $ittigade, de kunde iiven vara valbara 38 berättas, att 1593 valdes Rose Cloke Maidctone, Kent, till medlem a v sta- iens lrommunala styrelse.
I Kent.
hade) efolkiiiiigen rest sig mot Vilhelm Er- ivraren och nekat nedlligga vapnen * ' örriin deras gamla lagar och sedvän- or bekräftats, och till följd därav At- ijöto även kvinnorna i Kent vidsträck- are riittigheter iin annorstädes.
Så t. ix v a r i Kent arvsrätten lika för de &amp; da konen; änka hade räti till halva Iiannens egendoin, så länge hon var) gift, liksoin h k l i n g e n till halva hn-, triins, medan i det övriga England iustrun icke hade någon arvsriitt alls.
Under förra hälften a v 1600-talet bör- iar emellertid en annan uppfattning a v rvinnan göra sig gällande.
Det är Srskilt en röet, som behärskar tiden: let S r sir Edward Coke ' s, den ryktbare idvokatens.
H a n ä r den förste, som nt- alar sig om kvinnornas inkompetens; om fria medborgare, och då han allt-; edan anförts som auktoritet, kan det Jara a v intresse att se hur han nått Iäi-hiiii.
Det yttrande av honom, som lans efterföljare lagt till grund för sina iisikter, fälldes vid ett tillfälle då ian ville försvara att prästernas full- näktiqe e j ligde röstrgtt till pariamen-, et, ehuru de r o r o bundna a v dess beslut, och lyder så: " I många fall iro många människor bnndna a v par- lamentsbesliit iitan a t t ha något att bestäinnia därvid .. såsom alla de som icke äga friilsegods, alla kvinnor, vure.
- iickt - sådant lian jii tiinkas - a t t '; lisabets sviirriior x-ar samma liviiina Ian cii gårig övergav med sitt barn ' sviirsonen) bad som för sitt liv att ntr Elisabet skulle störta honom med rtt tala om bcdrägeriet.
I sista aktens; fora scen talade Elisabet i alla fall om let, men försökte skona styvfadern ge- lom att piistå, a t t han var ovetande om itt h o n hadc ett barn.
Elisabets man iille i utbrott a v helt naturlig indigna- jon iivcr Elisabpts lögnaktiga hand- ingssiitt genast förskjuta henne.
Men n u bemannade sig Btyvfadern ocli be- iliiide sin roll och h u r han a v social Feghet smusslat undan barnet och sökt Cå Elisabet gift.
Den Skta mannens Förtrytelse vände sig nu mot hiistrun 3ch hela hennes familj, och Elisabel resigncrade inför tanken a t t nödgas liimria sin man och sitt hem.
Den, som 3å räddade situationen, v a r hennes svärmor, som hittills tyckt illa on- henne, inen som i minnet a v a t t hon; jälv gått igenom något liknande - ty.
värr är ofta i verkliga livet minnet å t sltilligt sämre hos äldre f r u a r - ställ de sig på svärdotterns sida.
Hon före ställde sonen, att han inte utan vidarc borde skiljas men behålla Elisabet.
Di sonen förvånad frågade varför hon en hast blivit så mån om Elisabet, &amp; va rade hon a t t det e j v a r för hennes mer för sonens skull hon önskade a t t äkten skapet skulle fortslittas.
" För ", sadi hon, " karlar kan få kvinnor att hå112 a v sig med litet.
Men det räcker intc alltid så länge.
Men om en kvinna hal komniit i olycka, som man säger, ocl hon inte vet sig levande råd h u r hoi ska bära sig åt, om då en karl kom mer och säger: du kan vara lika br: i alla fali, stanna hos mig och ta dit barn till dig, d å blir han som en rik- tig gud för henne och hon blir så tack- sain och trofast soin aldrig det, om det ir ntigot med henne fiirstås, och det är det med Elisabet. "
Det blev också den- u a förnuftiga svlirmor, som fällde slut- repliken i dramat.
Sy när sonen, fast han lovat a t t handla efter hennes råd, Gock inte kunde förlika sig med Eli- sabets bedrägeri och önskade a t t mo- dern kunde övertyga honom om att hon, så iirlig hon är, kunde ha handlat på samma sätt i samma situation, sva- rade hon a t t övertyga honom därom Lunde hon inte, " för det skulle vara detsamma som att 15ra dig hur j a g hål- lit a v dig, h u r tokiga vi mödrar 3r i våra barn, men det lyckas aldrig ".
Det har i alla fall varit en inan for- behållet att i detta drama ge en väl- talig och gripande bild a v moderskär- leken, en kraftig varning mot att söka strypa och begrava den.
Och det ökar för oss intresset a v dramat, att dess författare var Karl Staaff, vilken alla svenska rösträttskvinnor vörda som den svenske statsman, som gjort mest för deras frågas lösning.
Det bringar honom deras hjärta närmare a t t se be- kräftat vad de, som klinde honom per- sonligen, visste: a t t de svenska kvin- nornas lirav på medborgarrätt under- stöddes a v honom inte bara lir teore- t isk ratt färdighet ssynpu nkt.
Man s kul- le vilja tro, a t t hans övertygelse att kvinnorösträtten skulle skaffa moder- skapet en socialt tryggad plats och de utomäktenskapliga barnen skydd mot sådana herrar som Elisabets styvfar, var det patos, vilket liLg bakom Karl Staaffs arbete för den svenska kvin- nans medborgarrätt.
Elin Wägner.
‘ 4 Söders ” English School ’ Ri1s Z 5 S O Allm.
6 Z 9 t Engelska lektioner och tiversättningar.
Erstagatan 26.
Allm.
Tel. Söder 3603C Svenskt välkändt fabrikat, solid konstruktion, lätt gHng, stor hastighet Annie I. Scott.
~~ sig de äga frälsegods eller icke, ocl alla iniiii under 21 år. ” H a n anför in gen auktoritet, intet skäl, intet preju dikat - det fanns helt enkelt icke iiå got sådant.
Dock staiiimar fråii dettt enstaka, i diskiissioiieiis Iietta fälldi yttrande all följande opinion och lag stiftning m o t kvinnans rösträtt.
Sam me Coke gjorde sig för övrigt Pid UPP repade tillfällen bemärkt för sin ovilji mot kvinnorna.
Kaiiske herodde deii na till stor del 1x5 hans egna olycklig: äktenskapliga förhållanden, kaiiski också diirpå att lian som ende broderi till sju systrar förleildcs att överskattr sitt eget kön.
Året efter visade eiiirliertid Ii \ iiiiior im sjiilm att de hyste ett livligt iiitres se för alliriiiniia aiigciägeiiheter.
Sistt dageii soni parlanlentet det året, - 164 - var hainlat, ialrttogs en iiiiingcl kvin nor skocka sig utaiifiii.
undcrhuset~ dörr, och deii vakthavaiide officerei måste vända sig till underhuset hjiilv och fråga vad han skulle göra IIICC dem, d å de förklarat att diir det va1 en i dag, skulle det vara 500 i morgon Underhuset lovade deni tlå att få ay l a m m sin petition, vilket skedde föl jande dag.
1 denna anhöllo de, att (II de aiisågo sig ha sainiiia intressen son männen, få samma riittigheter som de Det heter om denna petition a t t de1 ” blev tacksamt imttageii och skullt oiiisorgsfullt tagas under övervägan de ”.
Den tycks eniellerticl e j ha leti till något resultat, och för en lång tic franiåt iir det Coke ’ s ande s o m här skar.
Det råder ej liiiller iiågot tvive oin a t t icke puritaiiisiiieii ii ena sidai och de högre kretsariias lättsiiiiie 5 de1 andra bidraga att göra liviii~oriia nöj d a med sina inskriinkta politiska riit tigheter och brist på utbildningsinöj ligheter.
Eiidast bland kviikarna behöl lo kvinnorna sin gamla plats, ocli dei 5r ingen tillfällighet att så iiiåriga a \ de första iiiodiiriia röstriittskviiinorria utgått u r kriikarnas led, såsom Liiere tia Mott, Susaii B. Anthony, Martha C Wright ni.
fl.
Det gick eiiiellei * tid nu soiii alltid geiiorii att först inista en riittighef mister nian sedan flera.
Äi-vtlighetq- lagarna iiiidrades, egendomslagarna li.
kaså - och alltid till kvinnorilas iiack.
del.
Arbete ansågs ej passa för eii dain, iitoiii då det skedde utan ei-siitt- ning; hiisligt arbete uppskattades ej i gångbart iiiyiit, och därför sade?
kvinnorna v a r a försorjda a v sina man- liga släktingar.
E n naturlig följd bley a t t kriniiorna höllos på en Iåg bild- ningsgrad; det föll sig lättast att ta rättigheter från deni soni e j visstc \ - at1 de förlorade.
Detta kriiinoriias undertryckande försiggick dock icke alldeles utan pro- test.
Särskilt tre kvinnor lysa h ä r soni oförskräckta förkämpar var på sitt område f ö r kvinnornas riitt.
Der1 första ä r Anne C l i f f o r d, grevin- na av Pembroke, 1590-1676, soiii sär- skilt vände sig mot orättvisan i arvs- lagarna.
Genoni sin ihärdighet lycka- des hon slutligen till alla delar f å ut samma a r p som om hon varit en man, och de rtittigheter, som tillhörde hen- nes titel, gjorde hon med framgång anspråk på, så t. ex. att b5ra konun- gens svärd, vilken syssla ålegat hennes far.
Även i övrigt förefaller hon a t t h a varit en resolut och energisk dam; det berättas om henne att en klädes- vävare arrenderat en stuga av henne för en årlig hyra av en höna, men då han icke ville erkänna henne som be- rättigad att mottaga denna avgift, pro- cessade hon med honom, till dess hon, efter a t t ha givit u t 200 pund, slutli- gen lagligt tillerkändes hönan och den rätt, f ö r vilken den v a r en symbol.
I egenskap a v sheriff (närmast motsva- rande konungens befallningshavande) P8duliga apetahingaviilkor Malmtorgsgatsn 6, S t o c k h o l m fiir Westmoreland hade hoii även rät a t t uppställa kandidat till parlairien tet, och vi Iiärina åtmiiistone ett till fiille, då Iion nied sin vanliga krufi drev sitt val igenom, trots ihiirdigi iii ot s t ånd frå n 1 i i t ~ kand id aten och han anhitngare, h i i i a r e och biskopar ocl iiiåiiga and ra.
En förkiiinpe fiii.
biittre iippfostrat $1 kviniionia finna vi i iMar.j / Asle11 soni 1694 utgav en liten anonym skrifl nied titeln ” Ett allvarligt förtlag till i \ r derab IiiTiiiiioriia, av CIII i i l ~ k a r i ~ kiiii ”.
Detta förslag går i-it i) 8 griiii (landet av cii aiislalt fiiv deti hiigrt flickniitle~.visiiiiigeii - lioii hadc iiii in lisen fuiiiiit att för 150 $1- qedaii liistc kviiiiioriia hade grekiska och latin, ocl hoii nlä+te tian att (\ rita v a r ilet riitt:i siittet att irppfostra di~iii, dii Iiistoriei inte liar iiågot exempel r) &amp; så inånga fraiiistående Iiviiiiioi.
wiii iiiellari 150 (och 1600. f i n annan hnlc a \ heiine ” Taiiliar o i i i iiktcn \ kapet ”, soin uilioiii 1700, innehiiller fiillt iiiodäriia &amp; sikte1 on1 iilaniiens och linstriiiis likstiillig I I t i tio 111 iili teiis 1i a J) e t.
Den kraftigaste opi&gt;ocitioiicii iiiitier deiiiia långa stillaståendets tid Iiom fråii J 1 ~ r.
y Wol7sto) zecraff nicd hen lies 1792 utgivna ” Försvar f ö r kviii- iioriias i-iittighetrr ”, cliir hoii 5t “ r deii sådd, soiii nu hkjiitit i i ~) p och iiallias sin blomiiiiig.
Ciider fiirra hälfteii av i800-taIet TO- 1 ’ 0 iiiiiiii åsikterna oin kvjiiiiaii5 riitt iiirc.ket forvirrade.
Jaiiies Mill siigei i artikelii Goveriiiiieiit i supplcniciitct till Cyclolmdia Briianiiicn, a i t ” e11 sak tir alldeles tydlig: att alla de, \ .illias i i i - t i.
e w n ovedersiigligeii irineslutah i; iii- di * a pcrsoiicrs iiitresseii, iitan oliigrii- het l t i i i i i i a avskiiras fråii imlitiskt iii- f1rta:idc.
I detta ljus se \ i alla lmrn iipp till P I I viss ålder, Yilltay iiitrrLscii iiincsliitas i tlcras fiiriilclixtrs.
1 detta 1.iiis liiiiliia iii-en I&lt; \ .iiin~ri~; i s ~ h, (15 ?iiisfait ul2n « r drm ha \ auiiii8 iiitiw- sen soiii tlerai fiidcr eller i i i i i i i.
” l h c k fick detta c j st$ ocinotsagt.
\ Villiaiii Thoinpsoii utgav 1823 en liteii iiok incd titeln ” Vzidjaii frriii ciia IGilfteii a \ iiiiinskliglieteil, livinnoi-na.
inot deii aii (1i.a liiilfteiis, iiiiiiiiicii~, an \ pråli p å att kvarliålla tleiii i politisli och diiri- geiiom i inedborgerlig ocli Iiiislig triil- 11on~ ”.
T) eiiiia intressanta bok iir dct fiirsta rop cn 1800-tals nian liiijt ftir Ii~iiiiioriias sj; ilvstiindigliet.
l ’ ad \ kall dct bli av dem, soni e j innefatta5 i or- dcii ” niistan alla? ” frågar lian.
Vad &gt;kall det hli a r tieni som iiiiiefattnq rliiri?
Alla de kvinnor, som cj ha ii; \ - Eon f a r eller någon man, iried vars in- trebscii (leras egna kuiiiia sanirnaiiPal- la, hiim till den klass, soni kallas viirn- I i x.
Vuxna döttrar lcii niia f Grvii i ~ lagliga rättigheter mot sina fäder, meii niåste vid ingående av iikteiislrap upp- qe sin frihet och återgå till a t t sam- nianställas iiied barn och dårar.
Ge- tiieiisaniiiia intressen måste iiinebiira, ilt den ene har samma ratt som deii indra - är detta fallet med nian och liii st rii?
I reformbilleii av å r 1832 insattes för rörsta gången ordet ” manlig ” frainför ’ person ’ ’.
Aldrig förr eller senare har; aiiimanstiillningeii ” manlig person ” Förekonimit i någon engelsk lag.
Först: cnoni denna bill blevo kvinnorna f o r - mellt utan rösträtt enligt den engelska ronstitutionen.
Det första resultatet 1x7 borttagandet av kvinnornas riittig- iet blev genomförandet a v en lag, soni ’ råntog dem dcras urgamla rätt till norgongåva, vilket i praktiken inne- Jär att mannen h a r rätt att lämna iustru och barn utan ett öre.
Kom- nunerna följde snart statens exempel) ch inskränkte rösträtten till ” manliga) ersoner ’ ’.
At-B, JOBN Vu b ÖF u f N &amp; G:Q Kungl.
Hoileverantör B-t.
4 89 Fredsgatan 3, 8tQCklhIIlBh Kvaliteta- märke.
Sveriges äidsta, största o. bäst renommerade specialaiiär i Siien- Qt Hlle-Kidilnfngstyqer A T- ~ 1 4 s Prover t landaorten c8ndspgratiso t m o c o 2 0 8 A nerL) vsi t P t, Cs ’; .r f II.
P. IHOERSSOIS M~IlElAFFAR 9 STOCKHOLM h 1 Barnhusgatan 1 (iiomet ar Drottningqntaiij S t o r t Laser af finurr o c h aniriarr M~BLER i ck, mahogny, valnöt samt Andra träslag äfven målade, till billigaste priser.
Allm.
Tel. 11410 O o e e i u ~ Riks Tel. 6500 u ~ e o 1 ~ ~ u H e Kloka synpunkter.
Kvinnornas krav.
Dcii iihterril&lt;isl \ a sektiorieii ü \ Liiter- iiatioriella Icviriiiokorniiiitteii för eii varaktig fred (I.
C. W. P.
P.)
och hll-: .enieiiic&gt;r österrtGchisv1ier F ’ raueiivereiii Iia geiiniii iitrilicsi~iiriistcl ‘ iet riktat föl- jande viidjaii till [le i 13rest-Li1ovsl~ och till Piirsiiiiladc fre~~stlt~legatioiicr~i~i grcve Czeriiiii: 1 % clcii iiiiciiiatioiiella liciiiiiokoii- qw-,scii j Haag 1925 hcdöio kvinnor ur iGc1a liigrcii: iv lirigfiiraiide och alla (1B neutrala liiiitlei- eiiliiilligt.
” att iuecl ~rliiiiiiiaiitle a v foll~eiis riitt till.
; .iiil \ -- liehtiiiiiiiing diall intet oiiirådc Iivtrii ila, iitan b i m i t; i &lt; ’ Ii&lt;.
a \ tlc iiiiin ocli Lviniior, sotii bebo tlrtsaiiinia ”.
DB i i i t iciiiia fråga oiii ioll~oiiiriihtiii~i~ ståi.
- oiii e11: i v freds f ii rli a rid1 i iigay tia i ?i-iiritlvalar vid clelcgatioiieriias iiver- iiiggiiiiig.
yr1,:i vi.
«tt {.id # * urje be- clrtt owr follioi~~&amp;tttin !t iiww del) rivi) jltligci l ~ e f o l l i ~ r i i ~ I ~ t r g d ~ e ~ t i fr. (ig« w r t tn !jas M P i ~ r.t; k ?zii / .qe? /.
Ty iiyen iviiiiioriia tlrabbü.
;; i \ - sitt laiitli; ö t l ~.
le utgöra Iiiiliteii a v folket, ocli (lera5 iic.dbrhtiiiiiiiiaiii1criitt 1) ottiiai.
i tltii de- iiokratislia pri11cil) ~ii.
\ illien utqi) r: r i i i i d t a nlt en i tl c s $; i f i * c il s f ij r h a ii dl in-: ar.
~ Dagsprcsseri Liriikar i alliiiäiiliet \ - ara gan- ska njugg iiied uttalanden om kvinnoröst- rätten.
Ett iindaiitag frilii regeln utgör dock rlcri iiystar!
adc. ’ Tidniiigeii ”, som i sitt in- Irdiiiiigsiiiiuiiuer a~ deii Ii januari hade i c.
1; ~ miiidrc iiii t r ü röstriittsartiklar.
Den .&gt;ila iitgjordes uv eii intervju med fru Eza- liiie Bolieinaii om vad Sveriges liriiinor hop- pas, ocli den andra hehaiidlar kvinnoröst,.
’ “ rar i England och Ryssland.
Med tanke 1) U tlcssn.
ievoliitionerande händelsers inflytande pA lösnirigeii a r de svenska krin- i:oriias rösträttsfråga yttrar tidiiingeii: Biinge dessa epokgijr; iiirle tilldragelser mer ~ l l c r iiiiiidie, iirekt Eraiiiknlladc eIIer på-.
; kyiiriade gcnoiii ~iirldskris och - kri tör visso ge r i i r ~ l ~ e i fiii- i politisk rö 1.: iniior liiir i laridet “ l a i t uiidcr vingarna ” iiied sadan kraft, att det iiii mer i i i i någon- &gt; i i i iiiisie 1; aralitciiserac 8oin b !ott ” e11 tids- IrSga ”.
i i i i i ocliS5 den srcuska kriiiiinri slraii lyftas iii)], och iit iir dcii uiidantagastiill- iiiiig, hoiii sedd iiiot.
bakgrunden av nu an- tydda Eöihållaiideii blir än mer kuriiis - för i t t ii ii vii ii di^ ett iiiycltct milt iittrycii.
Al- Irig förut infiir någoii riksdugshegynuelsc lin.
l-iirti kriniior I i i i i i i i a t iiiiitn u p p i en s$, tai.k position, Iielst soiii segervisslicteii ju iiaste ökas gciioni att, i i i i iiiitligcri oelrsa p &amp; irwpriiigsIi5li kan påriiknas e j blott först &amp; 2lsc Pijr, iitaii iiren iiiitiatir ii11 dcii stora! ‘ e forii 1 PI1.
~.
i&gt;arlaiiiciitsaliteriia ”, vilket innehar.
f:i riitta cii felaktig iipitgift i iiiiii artikpi i t i i ord, som iirspriiiie; ligen beteckna \ ‘ i kvinnor och iingdonieii, Eiisträtt för i i i i i i och kvinnor, iivrii skola iiinefat- Kvinnors l-deceiiiberiiuiiiiei- i fjol.
I ett a s I&lt;viiinor, såvida c.j aiinorliinda iit- omiiiiiniiande n r sakkuniiigl; omi,iitteii €ör fortsatta folkskoIeiiiidcr.r.isningeii xii- iiiiirbte jag, att denna hade endast.
inanliga iiiedleiii~uar.
Först cfterAt Iiar jag i s t t ve- aninla år trycktes i Westiiiirister and ta.
att där t \ -- iirtoin en Iiinare tid sctat iiren 4 ’ oreign Quarierly rnrs Mills berömda tvB kvinnliga.
ledaniötcr.
frökeii Kerstin irtiliel ” Om kvinnornas rösträtt ”, d- Hesselgren 0c.h frii Agdn Ostlund.
Det är ccn iiiiieliållei så gott som alla d e ar- Ietlsaint att.
upptäcka al ?.
iiian farit iiied: iiinerit.
varined kviniioima iin i dag osanning.
Ledsamt.
också.
att \ våra egna i L ofiiltständiat hålla oss A, tiidja sina riistriittskrar.
BI.
a. heter Itvinnoorgan s n let: ” det iir ett axiom till deii engel- joiii iiicd \ - ilrti&amp;a händelser ptf ouiråden.
, lm frihetcn, att beskattning och röst- som lieröra våra intressen stf iiiira.
Xig Bätt alltid höra tillsaiiimans, ett annat veterligt har inte förrän i ett a v Hertiias allra sennsfe iiiinimer och i denna tidning ii.
a t t alla anlrlagnde skola förhöim av iila liliai.
- båda delarna iiekas krin- iiigciiting alls nämnts o m att den a v var iorna ”.
1867 viickte hennes nian, John egen centralstyrelse €ör ett år sedan inläin- Stiiart Mill, motion i underhuset oin iiade skrivelse, vari vi anhöllo, att nämiida ttt ordet ” nian ”, som saniina å r åter kominitte måtte förstärkas med kvinnliga nsatts i st. f. ” niaiilig person ” iittryck- inedleniinsr, verkligen lett till Usyftat re- igen skiille förklaras även innefatta sill ta t. TAt.
oss nu einellerticl glädjas åt detta re-: vinna.
Den blev visserligen avslagen, nen från denna tid stammar den mo- sultat och äiinii mer åt utsikten att h e t s iiiriia engelska rösträ ttsrörelsen, som riksdag skall lägga grunden till eii påbygg.
111 efter 50 års träget arbete nått sitt nad av r å r folkundervisning, som tycks nål a t t komma i besittning av röst- komma att i en nära framtid få mer stor- edeln, utan vilken Itvinnorna aldrig artade dimensioner, än kanske någon a \ -: unna bliva någon verklig maktfaktor oss vågat drömma om!
Maja Forsslund, sitt lands sociala och politiska liv.
rycliligen angives.
Aret därefter fram- &amp; ii iiiiiiindc earleii a v Carlislc en petition a i i i i 1) olitisk i.iisträl t fiir kvinnor, och Ester Brisman.
Ehekhoim lBi8, Ivar Hmggströms Boktryckeri A.
B. e ~ e
