# ID: svediakorp-per2653
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,181
# sentences: 594
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


am TRATT FÖR KVINNOR Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, MOTTO: Vi kunna aldrig göra sd mycket for en stor sak som en stor sak kan göra for oss.
VII.
ARG.
I Vår organisations upp- gift efter erliållen röstratt.
Det ämne, som bildade den centrala punkten på årets centralstyrelsemötes program, var ovanstående.
Det kan tyckas tidigt väckt, men vi ha dock en känsla nu a v att rösträtten kastar sin skugga framför sig, och att det kan vara nyttigt att orientera oss litet i frågan och se tiil vilka olika alterna- tiv som finnas.
Vi kunde naturligtvis dö.
När det mål är nått, för vilket organisationen skapats, så kan väl var och en utav oss få återgå till vår privata åker eller ' köpenskap och slippa vidare arbete på detta område.
Så tycka de trötta.
Som synes av referatet över mötet vor0 dock de trötta överraskande få.
Den som vet vilket arbete som fått läggas ned på att hålla rörelsen uppe under alla dessa år och alla motgångar och missräkningar, förstår, att man kan känna det som en lättnad att få utsikt att vila efter alltrstretande i uppförs- backarna.
Det stora flertalet var villigt, ja mera än villigt att bara räta på ryggen ett slag, sedan målet nåtts, och så t a nya tag.
Och det var tanken på sammanhåll- ning allt framgent mellan kvinnor av alla politiska partier och alla livså- skådningar, som inspirerade dem till ridare uthållighet, och den som såg, vilken glädje som väcktes a v utsikten att fortfarande ha något att samlas om och icke bara behöva gå ut till de olika partierna och slåss med varandra, den kände sig rikligt belönad för mycket slit och släp i rösträttsrörelsens tjänst.
Det som vi alla kvinnor fortfarande kunna samlas om ä r j u närmast dels politisk upplysning, dels de, i god me- ning, feministiska frågorna.
Sedan vi en gång fått vår rösträtt, gäller det att kunna begagna den så väl som möjligt, och för det ändamålet behövs politisk upplysning.
Den upplysning, som gives av de politiska partierna själva, når aldrig andra än dem som redan ha valt sin ståndpunkt och tagit sitt parti; den kan stärka dem i tron och öka deras kunskap om deras eget partis syn på 1 STOCKHOLM, 15 J A N U A R I 1918 Två ryttare.
Tungt öppnas porten till det gångnas värld.
E n ensam ryttare med brustet svärd och skuldmärkt panna genom valvet rider.
Hans rygg är böjd av tusenfaldigt ve, hans sorgsna blick, som ingen mer skall se, är skum av blod från världens tyngsta strider.
En ensam man?
Å, han har följe nog a v allt han trampade och allt han slog, av allt han dränkt i sina röda strömmar, a v millioner mödrars döda hopp, av liv i blomma och av liv i knopp, av släckta lågor och av frusna drömmar.
Men plötsligt, slukad halvt av Intets natt, han reser sig i sadeln, där han satt.
Med famnen sträckt mot himlens gryningsstrimma som i en stum, en outsäglig bön, han vänder sig mot öster, där en skön, en nytänd morgonstjärna synes glimma.
Vem rider från det obekantas land in i en värld av hat och offerbrand, vad bär du skrivet på din unga panna, du tidens furste, livets nya år?
Kom du att giva eller hela sår?
Skall jag välsigna dig, skall jag förbanna?
Min sköld var märkt av lögn och avgrunds glöd.
Min lott var given: död och åter död!
Vad för du, unge, i din sköld för tecken?
Ar korset, som man nämnt Rättfärdighet, s o m nämns Försoning och Barmhärtighet, är korset sömmat under mantelvecken?
- Och gnisslande föll porten tungt igen, men morgonrodnan steg, och himmelen vart till ett hav av guld och ametister.
Välkommen, unga år!
Giv frid, giv fred, drag det gudomliga till världen ned, eller världens hjärta brister!
giv freden - - Jeanna Oterdahl.
N:r 2. de olika frågorna; vad vi hoppas kunna göra är att vänja kvinnorna vid att undersöka alla partiers ståndpunkter, innan de döma, och för detta behövs en organisation, som står utanför parti- crna.
Det är ingalunda så att förstå, att vi skulle tänka på att bilda något s. k. opolitiskt kvinnoparti.
Tvärtom räkna vi på, att de röstberättigade kvinnorna liksom männen skola uppdela sig på de olika partierna och verka inom de olika partierna.
När vi önska samla dem om de egentliga kvinnofrågorna, höjandet av kvinnornas såväl morali- ska som samhälleliga nivå, så är det just i akt och mening, att de sedan skola kunna, var och en inom sitt parti, arbeta för att vinna beaktande a v dessa frågor.
De flesta a v dem behöva icke vara partiskiljande, och vi ha natur- ligtvis större utsikter att kunna f å dem genomförda, i fall vi kunna uppnå att få dem upptagna på samtliga partiers program.
Som sagt, det fanns strålande god vilja att hålla ihop på dessa två linjer; matte nu bara förutsättningen också inträff a.
A. W. __I__ Segerbudskap från England.
överhuset har antagit kvinnoröst- rätten.
Millioner och åter millioner kvinnor jubla i detta nu över demokratiens se- ger i det av sekelgamla fördomar starkt befästade House of.hrds, som äntligen 3kipat rättvisa åt Englands kvinnor.
Överhuset har nämligen med 134 ja mot 69 nej antagit det nya folkrepre- $entationsförslaget, varigenom även kvinnorna erhålla rösträtt Hur dyr- köpt den är veta vi, men inga bittra minnen få fördunkla ögonblickets se- gerglädje.
När skall vårt överhus, vår Första kammare få ögon och öron öppna för vad tiden kräver a v rättfärdighet och sunt förnuft i fråga om demokratisk utveckling?
i - ' *
2 -- BÖSTRÄTT FÖB KYIEHOB Innebörden av det uiiger.
aka rösträttsförslaget.
Då det ungerska regeringsförslagel om kvinnans rösträtt framlades, kon: det ej alldeles oväntat.
I jämförelsc med andra länder, t. ex. England, däi rösträttskvinnorna arbetat i femtic år, är visserligen de ungerska kvin.
nornas kamp för medborgarrätten hell ny, men den h a r bedrivits med stor in- tensitet och vunnit allt ilera anhänga re, även om det fortfarande finnes många kvinnor, som anse, att målel med deras tillvaro är a t t v a r a en lyx- vara, med vilken männen belysa sia rikedom och tillkämpa sig en ställning i samhället.
Man måsta hälsa regeringsförslaget j Ungern med den allra största glädje, ej endast därför, a t t dess antagande hjäl- per alla andra ännu stridande kvinnor ett stycke p å vägen, utan även emedan de ungerska kvinnornas medborgar- rätt är helt visst början till en frigö- relse a v kvinnorna i monarliie2s andra land.
Kriget, som sammansvetsat Österrike och Ungern p å ett förut oanat sätt, kommer tvivelsutan att för- läna Österrikes kvinnor deras medbor- garrätt inom den allra närmaste tiden.
Kejsarinnan Zita lär själv vara livligt politiskt intresserad, och lär ha bidra- git till, a t t förslaget så snart sett da- gen i Ungern.
Vi h ä r i Sverige, som kämpa för lika rösträtt för män och kvinnor, kunna dock e j annat än beklaga, att bildnings- strecket i förslaget satts så olika för män och kvinnor.
Männen äga endast att styrka, att de äro läs- och skriv- kunniga, varemot kvinnorna, förutom den fyrklassiga folkskolan, som ä r bot- tenskola i Österrike och Ungern, även måste ha genomgått ytterligare 4 bor- garskolklasser - eller äga motsvaran- de kunskaper - för a t t äga rösträtt Vad städerna beträffar, så försöka j u numera de flesta a t t ge även sina dött.
rar denna överbyggnad till folkskolan och såväl de ekonomiska som de prak.
tiska svårigheterna härför äro över.
komliga.
Helt annorlunda ställer sig dock saken på landsbygden, och det kan icke betecknas annat ä n såsom en g r y m orättvisa, att landsbygdens kvinnor som för Ungerns kulturella utveckling betyda så mycket, skola på detta sätt ställas utanför.
Många unga flickor av bondeståndet äro tvungna att från tidi- gaste barndomen genoin hemslöjdsar- beten a v skilda slag bidraga till famil- jens uppehälle, och de kunna enligt målsmännens yttranden icke avvaras för att bedriva än så anspråkslösa stu- dier.
Vi följa utvecklingen av de ungerska kvinnornas rösträttsfråga med vårt livligaste intresse och undra om de- r a s Första kammare förr ä n vår skall finna tiden vara inne a t t ge rösträtt åt sitt lands kvinnor.
Nini Kohnberger.
N:R 2 Fernqvists Kappaffär utkommer den 1 och 16 i var mhnad.
Redakt6r: G-UBLI HEBTZMAN-ERICSON.
Redaktion o &amp; Exp.
: 6 Karduansmakaregatan1 Redaktionstid: onsdag och lördag kl. ' ~s3- ' / i4 Expeditionen uppen vardagar kl. 1-4.
Riketel.
8600.
Allm.
tel. 14729.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1918 Kr.
2: 50.
Umnmmer 15 öre.
Annonspris: 10 öre per mm.
å sista sidan, II öre å de övriga.
Vid längre tids annonsering rabatt.
R U s T R A T T s B Y R Å N 6 Karduansmakaregatan ii, Stockholm Allm.
tel. 147 29.
Rikstel.
86 oo.
Öppen vardagar kl. l- ' / n5 e. m.
L.
K.
P.
R a sekreterare trilffas personliger kl. 1-3 e. m. RbSTBATT FOR KYIHHOB - 33 Drottninggatan 33 n. b. och 1 tr. upp Stort lager a u ina o. utländska nyheter i alla slags DAMKAPPOR,DRÄKTER &amp; KJOLAR till billiga bestämda priser.
0bs.l Bestäliningaavdelning.
Vid uppvisande av medlemskort i F. K.
P.
R. lämnas 5 % ' rabatt.
- I Ett.
tack.
F ö r de oskattbara bevis på vänskap och tillgivenhet, som vid ordförande- skiftet i L.
K.
P.
R. på SA många sätt kommit mig till del, för de storartade gåvorna, för den vackra festen och för alla de vänliga telegrammen ber j a g att genom Rösträtt för Kvinnor få frambära ett från hjärtat gående tack till rösträttsföreningar, till enskilda föreningsmedlemmar, till vänner och kamrater från n ä r och fjärran.
Ett hjärtligt tack till alla fr8n Eder Signe Bergman.
Ett budskap från österrikiska kvinnor.
" Herzlichste Weihnachtswünsche und ein wirklich neues J a h r!
så ropar del mot mig ur brevet f r å n den österri- Iriska pacifisten d:r Laura Stricker, be- kant h ä r i Sverige från sitt Stock- holmsbesök i våras, då hon på u p p drag a v östefrikiska sektionen av I.
C, W. P.
P. sökte få de nordiska sektio- tierna a t t sätta sig i spetsen för sam- mankallandet a v en internationell mö- drakonferens - något som dock stran- jade på omöjligheten att få hit delta- garna f r å n ententeländerna.
Tiderna ha förändrat sig något se- l a n dess - det visar ju blotta faktum stt ett brev sådant som detta sluppit genom censuren, fyllt a v övertygelse, som det är, att alla länders kvinnor börjat komma till insikt om a t t den nu- varande och i all synnerhet den kom- mande generationen blott har en fiende - krigshetsarna i alla länder.
Dessa millioner måste dock till slut växa sig jtarka nog att finna vägar och medel ttt genomdriva sin vilja - viljan till: n allmän demokratisk fred - Lans- lownes, Asquiths, Renaudels fred, fort- sätter brevet i samma energiska, ljusa, on, som kommer dess önskan a t t klin-: a likt ett hoppfullt omkväde till allt: Ein neues Jahr!
E i n wirklich neues Jahr!
Kanske!
I alla händelser h a r man uppnått nå-: ot nytt i Österrike, uppnått för kvin- iorna a t t f å tala, f å uttrycka sin.lüng- .an, sitt hopp, sin vrede icke minst.
Det är detta brevet talar om.
I slutet a v november föranstaltade Illgemeiner Österreichischer Frauenve- .ein (alltså den österrikiska motsvarig- ieten till vår L.
K.
P.
R.)
tillsamman ned österrikiska sektionen a v I.
C. W. P. en serie fredsmöten f ö r a t t ge Niens kvinnor tillfälle att demonstrera i n önskan om en allmän samförstånds- ' red utan skadestånd och annexioner.
I m anslutningen till dessa möten kan nan göra sig cn föreställning, d å man iör a t t ingen a v de stora lokaler som iyrts - lokaler sådana som Volks- Jühne, Drehersal, Basrischer Hof o, s.v., rymmande v a r och en tusentals perso- ner, kunde rymma de tillströmmande skarorna a v kvinnor ur alla samhälls- Lager men också a v dito män.
Gatorna näst intill måste avspärras och massor- na a v avvisade lugnas med löftet om a t t mötena skulle återupprepas med samma talare dagen därpå.
Bland dessa talare miirktes ett flertal iv Österrikes mest framstående män x h kvinnor som t. ex. Leopoldine Eullia, Max Adler, d: r G. Touallion n. fl.
På alla dessa möten fattades en och jamma resolution som med glädje häl- jade accepterandet a v det ryska freds- inbudet och regeringens beredvillig- iet a t t ingå på en lirofull samför- jtåndsfred utan annexioiler och ska- lestånd, samt uttalades folkets förvän- a n a t t denna ståndpiinkt måtte under illa förhållanden bevaras.
'.
- U Överallt tala sålunda n u världens Resolutionen upptog vidare krav (socialdemokrater ungefär samma språk på kvinnans politiska likställighet me - stå världens folk liksom på ömse sj- mannen som en a v de säkraste garar dor om en m u r och stamma nästan tierna för varaktigt mellanfolklig samma ord, men förstå varandra ändå fredstillstånd, men erinrade samtidig icke - för murens skull.
att det redan under nuvarande förhå Det ser för närvarande med tanke på landen står i kvinnornas makt att det förtvivlade läget i Brest-Litovsk u t alla länder verka som opinionsbildart som om det blott genom de neutralas Resolutionen avslutades med en kra hjälp kunde bli möjligt att få hål i tig sympatiyttring för den bolsjev muren.
kiska rörelsens ledare Lenin och Tro De neutrala socialdemokraterna tyc- skij och en uppfordran till den östei kas ha insett detta och arbeta för In- rikiska regeringen att bekräfta sin ny ternationalens sammankallande.
ståndpunkt till demokratien genom al Me,n vi kvinnor h a också vi en Intei- frigiva Fritz Adler.
Den fredsvilji national - vår Rösträttsallians.
varav dessa möten varit ett lika s p o ~ Kanske det vore på tiden att vi vi- tant som storartat uttryck, resulterad sade oss lika verksamma som världens på ett eftermöte i Volksbiihne den arbetare - vi, världens mödrar9 december i bildandet a v ett fredspart Tänk om t. ex. Sveriges L.
K.
P.
R. vars uppgift ä r att på det kraftigast ville tänka på att följa sin österrikiska främja tanken på en samförståndsfre systerf örenings exempel?
samt verka för rättsliga, politiska oc " Kvinnans likställighet med mannen moraliska garantier för ett varaktig ä r en a v de säkraste garantierna för internationellt freds- och rättstillstån ett varaktigt mellanfolkligt freds till - i framtiden.
stånd. "
Den tid kommer säkert snart d å På tvenne senare möten, anordnad en krigsutpinad värld kommer a t t an- a v samma föreningar, kan inan, ehur se a t t blott om detta bevisas v a r a san- ingenting klart utsäges, dock avläs ning iiro kvinnorna vürda sin nya församlingens harm över Tyskland makt.
undvikande hållning i Brest-Litovs Tillfället är inne för oss svenska a v den på bägge mötena antagna resa kvinnor att för vår del bevisa det - lutionen som format sig till en krafti; att lägga i dagen v å r omtalade styrka appell till såväl de allierade som enten som opinionsbildare.
tens folk, att alla hinder till trots g e F ö r vad?
Varför icke för en kvinno-, nom allt kraftigare manifesterande a konferens h ä r i Stockliolm i vår, sam- den fredsvilja som rör sig i folkdjupe tidigt med socialistkonferensen, som då bryta de härskande klassernas krigs sannolikt blir a v - en kvinnokonferens vilja.
Man riktar sig därvid till d anordnad - skulle man kunna tänka borgerliga partierna med vädjan on sig det - av L.
E.
P.
R. och de nordiska deras påtryckning p å respektive folk sektionerna a v I.
C. W. P.
P. representationer - samt till kvinnorni E n sådan konferens eller kongress i alla länder.
har j u redan en gång varit på tal och J a, ä r icke tiden inne för oss - tidei frågan kunde j u i alla händelser tagas för hopp, det starka, envisa hopp, son upp till nytt övervägande.
sätter även de neutralas a r m a r i rörel se att verka som förmedlare, uppmun Anna Zenah Elgströni.
trande, stödjande.
De österrikiska kvinnorna h a ju r ä t c * - överallt i världen har j u fredsvilja] c vuxit sig allt starkare, allt otåligari mot officiella halvsanningar och ren; Beträffande möjligheterna för en bedrägerier.
Även i Tyskland har man börjat vak kvinnokonferens ber V. U. få meddela, na och ärliga ögon bevaka bekymrad att L.
K.
P.
R. redan 1915 föreslogo en chauvinismens lurande manövrar mc internationell kvinnokonferens, men den försvarslösa friheten i Rysslanc detta förslag, som ' underställdes den som den officiella ententen icke tycke Internationella rösträttsalliansens prö \ -- ning, strandade på motstånd från en del anse värd ens en tanke.
Men också i England rör man på si a v de krigförande länderna, varför Al- och nya tankar t a sig uttryck genor liansen som sådan intet kan göra.
Se- organisationer sådana som den för DE dan dess ha j u alla internationella koii- mocratic Control, I.
C. W. P.
P., Ethc gresser ytterligare försvårats genom Snowdeii Women Peace Grusade oc omöjligheten att erhålla pass.
Till svar på f r u Elgströms uppma- Labour Union.
Klart och tydligt ha fredsviljan ljudit u t i Henderson ning till L.
K.
P.
R. a t t följa v å r öster- miiikliga kommentar till Lloyd Gc rikiska spsterförenings exempel få vi orges tal - en påbyggnad, som gå erinra om att redan vid centralstyrelse- miltals högre i luften Nn den egentlig mötet 1915 antogs en fredsresolution och planen avsåg och över det officiell, a t t de svenska kvinnorna samma år an- Englands huvud lovar stöd och hjäll ordnade eii inassa fredsmöten landet runt under storartad tillslutning.
A t de bolsjevikiska uiitlerhaiidlarna Skulle emellertid den socialdemokra- Erest-Litovsk - lovar, a t t on1 de ärt iip~&gt;riklign, skall nog Labour P a r t y s tiska konferensen i Stockholm komina till stånd och diirmed möjlighet skapas till att dc få fair play!
€ör en internationell kvinnokonferens, Sveriges äidsta, största o. bäs iir L.
K.
P.
R. beredd a t t i möjligaste niiin stödja densamma i vad på oss an- senonmerade 8 p e c 1 a 1 a %fä r koniiner.
BOSTBÄTT FOR KVINNOR N:R 2 3 L.
K.
P.
R:s i5:de centralstyrelsemöte.
D:r Karolina Widerström väljes till Landsföreningens ordförande.
L.
K.
P.
R:s 15:de centralstyrelsemöte hölls i Stockholm den 8 och 9 januari i K. F. U.
K:s lokal, Brunnsgatan 3.
På grund a v dyrtidens svårigheter hade man icke väntat sig st % stor tillslutning, och desto mera glädjande var det att e t t 80-tal medlemmar infunnit sig f r å n olika delar a v landet, från Kiruna och Boden, f r å n Ystad och Tomeliila och allt vad däremellan ligger, tratsa-nde köldens och järnvägsresornas besviir- lipheter.
Mötet öppnades av vice ordföranden d:r Karolina Widerström, som lämnade en översikt av rösträttsfrågans läge ute i världen och noterade de framgångar, som vunnits, bland vilka segrarna i England och New York intaga främsta rummet.
D:r Widerström redogjorde även för de aktioner, som Landsföre- ningen stått i spetsen för sedan förra centralstyrelsemötet och erinrade sär- skilt om den vädjan a t t framlägga re- geringsförslag om kvinnans politiska rösträtt, som gjordes till dåvarande statsminister Swartz och vari 18 kvin- noföreningar deltagit.
Hon erinrade vidare om hur förhoppningarna p å a t t rösträttsfrågan skulle lösas vid 1917 å r s riksdag, åt vilka uttryck givits genom det stora mötet i Auditorium den 13 maj, svikits och att frågan fallit i riks- dagen.
Den hade emellertid fallit fram- åt, och framstående högerpolitiker ha- de förklarat sig uppgiva sitt principi- ella motstånd.
Som en framgång finge man också anse det faktum a t t högern i sitt valprogram e j nämnt något om kvinnorösträtten.
Vidare erinrade hon om den hänvändelse, som vid Swartz- s k a regeringens avgång gjordes till de liberala och socialdemokratiska parti- cheferna med anhållan att tillse att röstriittsfrågan e j sammanblandades med de övriga författningsfrågorna, samt om den framstiillning om propo- sition, som gjorts så snart den n y a re- geringen tillsatts och som resulterat i ett löfte om en dylik.
Som andra märkliga händelser un- der året nämnde d:r Widerström hö- gerkvinnornas rösträttssammanslut- ning, sommarmötet i Ronneby, tillsät- tandet a v 2 kvinnliga medlemmar i kommitten a v sakkunniga f ö r kvinnor- n a s yrkesutbildning, aktionen med an- ledning a v det s. k. Nöbbeledådet och de nxa barnlagarna, vilken sistnämnda resulterat i flera viktiga ändringar i enlighet med kvinnornas önskningar, samt den omständigheten att en kvin- n a för första gången fått uppträda i Andra kammarens talarestol.
Till slut uttalade d:r Widerström sitt djupa beklagande a v fröken Signe Bergmans avgång som Landsförenin- gens ordförande och erinrade om hen- nes plikttrohet, duglighet och uppoff- rande arbete i rösträttsrörelsens tjänst.
Val.
Efter a v L.
K.
P.
R:s sekreterare för- rättat namnupprop valdes till sekrete- rare för mötet fruarna Ester Brisman och Ella Billing samt fröknarna Karin Blomdahl, Elsa Moberg och Helene Phi- lipson.
Till pfesskommitterade valdes f r u Frigga Carlberg, fröken Gerda Planting-Gyllenbåga och fru Maja Srandberg samt till referenter fruarna Hilda Sachs och Elin Wkigner.
Till medlemmar i V. U. omvaldes d:r Karo- lina Widerström, friherinnan Ebba Palmstierna och d:r Gulli Petrini samt nyvaldes fru Anna Wicksell.
Till supp- leanter omvaldes f r u Ester Brisman och nyvddes €röken Gerda Planting- Gyllenbåga.
Efter den avgAende ordfiikanden val- des d:r Karolina Widerström med ack- lamation till Landsfiireningens ordfö- rande.
På förslag a v V. U. avsändes ett te- na Wicksell som suppleant.
F ö r Svea- tegram till fröken Signe Bergman av land valdes f r u Ellen Hagen, fru Gerda följande lydelse: Hellberg och d:r Gulli Petrini med f r u Centralstyrelsen i Landsföreningen för Ella Billing som suppleant, och för kvinnans politiska rösträtt, samlad till Ars- Norrland fröken Märta Bucht, fröken möte i Stockholm, ber att till sin nu av- Anna Grönfeldt och f r u Gerda Moden gåendo ordförande f U frambiira uttrycken med fröken Hilma Blomstrand som av varmaste tacksamhet för de fiydda suppleant.
årens outtröttlig8 hängivenhet, för aldrig svikande intresse och för sällsport värde- fulla insatser i arbetet för de svenska kvin- nornas medborgarrätt.
Till f r u Ann Margret Holmgren, som från sin sjukbädd sänt centralstyrelsen en hjärtlig hälsning med hopp om fruktbiirande samarbete, avsändes föl- jande hälsning: Genom rösträttsknogeta öken var du tron, som aldrig svek, var du ljuset, som ej vek inför motgångs mörka töcken; därför tack i dag vi säga, glada över att dig äga.
Vidare avsändes telegrafiska lyck- önskningar till mrs Chapman Catt och d:r Aletta Jacobs som represeotanter för New Yorks och Hollands kvinn- liga rösträttsföreningar.
E t t särskilt lyckönskningstelegram tillställdes Fin- lands kvinnor med anledning a v den vanna sjiilvständigheten.
På förslag a v fru Frigga Carlherg, som erinrade om det utomordentliga sätt, varpå Signe Eergman lett den svenska kvinnorösträttsrörelsen såväl i Sverige som i utlandet, valdes Signe Bergman till ständig ledamot a v cen- tralstyrelsen.
Till representanter i C.
S.
A. omval- des fröken Anna Whitlock och fruarna Mary von Sydow, Kristina Borg och Leonore Odencrants samt nyvaldes fröken Gerda Planting-Gyllenbåga efter fröken Bergman, som avsagt sig.
Meddelanden från sekreteraren.
L.
K.
P.
R:s sekreterare, fröken Sig- ne Jacobsson, lämnade därefter medde- landen om arbetet under det gångna året.
Som ett resultat a v den agitions- verksamhet, som bedrivits genom före- drag och spridning a v broschyrer i oli- ka delar av landet h a r under årets lopp 26 nya föreningar bildats, vilket vittnar om ett glädjande intresse på landsbyg- den.
Flera turneer h a anordnats i Lapp- land, Jämtland, Härjedalen och Dalar- ne.
Omkring 40,000 exemplar agita- tionsskrifter h a utgivits, däribland upplysande broschyrer i olika sociala frågor.
De Bergman-Österbergska samhulls- kurserna.
.
Friherrinnan Ebba Palmstierna redo- gjorde för dessa kurser, som börjades med en kort kurs i Kristianstads län med fröken Emma Aulin som ledare.
Senare fortsattes kursarbetet i Väster- norrlands län, d ä r fröken Aulin höll 50 föreläsningar på 15 platser för icke mindre ä n 5,685 åhörare.
I Gävleborgs län måste kursen avbrytas på grund a v smittkoppsepidemien, men i örebro län höllos 68 föredrag för 7,191 perso- ner.
Höstterminens kursledare har va- rit fröken Tilly Borg, som besökt Hal- lands lan samt Göteborgs och Bohus län.
Samtidigt anordnades under frö- ken Aulins ledning en kurs i Älvsborgs län.
Till de båda kursledarna frambar friherrinnan Palmstierna kommittens varma tack för deras nitiska och upp- offrande arbete i samhällsupplysnin- gens tjänst.
Till kommitterade för samhällskur- serna för 1918 valdes för Götaland f r u Prigga Cariberg, fröken Emma Aulin och f r u Maja Strandberg med f r u An- L.
K.
P.
R. och pressen.
Nästa punkt på programmet inleddes med en redogörelse för tidningen Röst- r ä t t for Kvinnor av f r u Gurli Hertz- man-Ericson.
Tidningen h a r under å- rets lopp utkommit med 24 nummer, därav 2 dubbelnummer.
Av dessa h a 7 nummer varit fyrsidiga, 14 nummer sexsidiga och 1 nummer åttasidigt.
På grund a v de oerhört ökade omkostna- derna kommer tidningen att under år 1918 inskränkas till a t t i regel utkom- m a endast med fyrsidiga nummer.
På förslag a v f r u Anna Wicksell beslöt centralstyrelsen a t t i tidningen införa artiklar i rent politiska frågor, belysta f r å n olika partisynpunkter.
Bur ?zav&amp;dslagstif tningen under debatt.
Efter en timmes frukostrast återupp- togos förhandlingarna med fröken Eb- b a Paiiljs inledriingsföredrag om ön- skemål angående den under revision varande barnavårdslagstiftningen.
Ta- larinnan läriinacle en saklig och veder- l-äfiig rerlogörelse för den lagstiftning, vilken intar en särskild plats i ett lands lngar diirför a t t den vill värna om dem sam iclit!
h och icke kunna få röst- ocli stiimina i samhället.
Den ä r sam- hällets iöräldragärning.
Föräldrain- stin1,ten behöver sporras och utveck- las till handling, och i den nya tid det gäller srtt skapa måste kvinnorna vara Inetl.
Iten riioderna barnlagstiftningen kan liknas vid ett läggspel, d ä r som- liga bitar fattas och inte kunna fylla de t o I u n i a plaiicn.
Vansinniga och för- äldralösa barn vor0 de första, som er- hiillo tillsyii av lagarna, och ett oänd- ligt företriide visas i allmänhet dem, som handha lagen.
Den nuvarande fat- tigvårdslagcn säger inte mycket 0111 barneri, och rätten till fattigvård iir enligt svensk lag ett märkvärdigt be- grepp.
Juridiskt sett existerar nämli- ge:i ingen rätt till fattigvård.
Det nya fattigvårdsförslaget skapar däremot en verklig rätt till fattigvård.
Den t a r nämligen varje individ för sig och be- hovet grundas på det faktiska tillstån- det.
I Sverige existera 35,000 barn, som äga fattigunderstöd i sina hem, men detta stora antal Övervakas för lindrigt från sanihällets sida.
Det nya förslaget pekar i annan riktning.
E n syiinerli- gen mörk tavla erbjudes också av alla de barn, som äro intagna i fattighus och fattiggårdar och som d ä r samman- föras med en massa undermåliga indi- vider.
Det nya förslaget upptar förbud häremot.
Efter minderårighetens upphörande vid 15 års ålder förlorar fattigvårds- styrelsen all rätt över barnet.
I denna punkt ä r kommitten emellertid icke enig.
Reservanterna önska höja min- derårigheten från 15 till 16 år och vilja a t t fattigvårdsstyrelsen skall tillerkän- nas tillsyningsskyldighet, tills barnet fyllt 21 år.
Fröken Pauli upptog därefter till be- handling en annan gren a v barnlag- stiftningen, nämligen fosterbarnslagar- na.
Hälsovårdsnämnden utövar tillsyn av barnet endast i dess egenskap av barn, uppfostrat mot ersättning, i an- nat fall saknar den all kontroll, och termen att barnet mottages för en sum- ma i ett för allt erbjuder många kryp- hål undan myndigheterna.
Vad slutligen lagen om vanartiga och sedligt försummade barn beträffar, har man aldrig tillräckligt beaktat vanvår- den i hemmen, och i många fall äro de uppfostringsanstalter, som finnas, otill- räckliga och olämpliga.
Talarinnan framhöll nödvändigheten a v att kvinnor komma in i barnavårds- nämnderna, ty som det nu är föreligger en brist på kontakt mellan dem, som be- sluta, och barnet självt.
Barnavårds- nämndernas uppgift h a r numera ökats genom lagen om de utom äktenskap födda barnen, ty dessa äro i stort antal fattigvårdsbarn och fosterbarn.
Barna- vårdsmannaskap innebär en vädjan tili medborgarnas offervillighet och den uppgiften måste upptas av de socialt intresserade.
Svårigheten ligger i att få lagarna u t i det verkliga livet.
Olyc- kan förut h a r varit att lagarna varit juristernas gärning, men arbetet de enkla praktiska människornas gär- ning.
Den medborgerliga föräldragär- ningen måste bli framtidens önskemål.
Efter fröken Paulis intressanta och varmhjärtade föredrag följde e n livlig diskussion, varunder den nya lagen om barnavårdsmän belystes u r olika syn- punkter.
Det halvenskilda mötet.
Vid aftonens halvenskilda möte i K. F. U. IC:s stora sal talade yrkesinspek- tören, fröken Kerstin Hesselgren om Kvinmrnas stullning till trdgan om urkesskolorna Talarinnan framhöll h u r sedan 1870 frågan om yrkesutbildningsskolor och anslag till sådana varit vilande.
Emel- lertid h a r yrkesutbildningen gått oer- hört framåt och det i sådan grad att även den allmänna opinionen förstått nödvändigheten a v statsunderstöd.
Yrkesutbildningen h a r nämligen fått eri annan karaktär, och man h a r tänkt sig a t t skolorna skulle komma att bestå av tvit axdelningar, dels fortsättnings- sknltr soüi en påbyggnad pb folksko- lan, och dels lärlingsskolor.
Amnena för fortsättningsskolan sönderfalla i tre grupper: arbetskunskap, medbor- garkunskap och modersmål.
Beträffan- de llirliiigsskolan framhöll tal.
vikten av a t t möjligheten för flickor att för- viirva yrkesutbildning icke mA bli en rätt, som stannar på papperet, ty det har fi~aiukasiats att detta slags under- visning huvudsakligast bör finnas till för gObSL41ndS skull.
Flickor behöva e- tnelleriid samma grad a v yrkesutbild- ning för a t t inte bli efter i konkurren- ben.
E n ny sak på området äro lärlings- skolor i husligt arbete, vilket för för- sta g:n~igc; får heder x h värdighet av yrke.
Fröken Hesselgren lade kvinnor- na på hjärtat att för sakens skull un- derkasta sig de besvär och kostnader som dessa skolor otvivelaktigt skulle medföra.
Även om motigheter skulle Yppa sig, så är principen om det hus- liga arbetets värde alltför viktig för att man inte skulle göra allt för dess fram- gång och även de unga kvinnorna må- ste lära sig inse vilka möjligheter, som detta nya arbetsfält skall öppna för dem.
Rösträttsfrågan just nu var ämnet för fru Ellen Hagens entusi- astiska och tändande föredrag.
Tala- rianan uppritade i kraftiga konturer situationen i de länder, d ä r kvinnornas riisträttsfråga dels segrat och dels skju- tits ett avsevärt stycke framåt.
I Ryssland lotsades frågan genom shissen i det avgörande ögonblicket, och samhörigheten med männen ha krinnoriia köpt med sitt blod.
I Eng-
N:R 2 Elegant kemiskt tvättad och prässad blir Eder kostym, klänning, kapps eller överrock, om densamma insändes till Iqryte Kemiska Tvätt- &amp; Färgeri A.
6.
GOTEBORG land är segern vunnen, men när vi vända oss till Tyskland är det som att sjunka Iied i en avgrund av m ö r k r.
I ?et är qom om den tyske mannen &amp; noii icke fått syn på den tyska kvinna!, trots allt vad hon uträttat under kri- get.
Kvinnorna äro icke ens nämnda i det preussiska författningsförslaget.
Efter att ha berört situationen i Hol- land, Österrike, Ungern och Frankrike, vände sig talarinnan till landet i väc- ter, d ä r den ena staten efter den andra beviljat sina kvinnor rösträtt och där n u även New York fylkat sig till röst- rättsstaterna.
Hennes tanke gick även till Wgoming, den första stat som in- fört kvinnorösträtten och som på grund a r de gynnsamma resultaten därav uppmanade alla stater att följa dess exempel.
Världen företer i närvarande stund en hemsk och dyster tavla.
Det är nöd- vändigt a t t mänskligheten gör slut på Briget, innan kriget gör slut på mänsk- ligheten.
I Sverige föll kvinnornas rösträttsfråga på ett ord, som vi trod- de f b r alltid vara dött, nämligen utred- ning.
Tiden går oss u r händerna.
NU ranilas nya tider och ske stora förän- dringar, och Sveriges kvinnor måste vara med om det nya samhällsbyggan- det.
Reaktionen hoppades på under- g h g för de demokratisiia ideerna, men den missräknade sig.
De nya samhäl- lena måste bära prägeln av både män och kvinnor.
De, som n u avgöra om krig och fred, vad veta de on1 dessa millioner kvinnor, som lidit de ohyggli- gaste kval, vad veta de om mödrarna, som sett sina baru förskingras?
Skall en sådan samlad tyngd som dessa kvinn6rs lidanden kunna tvinga utvecklingens hjul in i ett nytt spår?
Skola kvinnorna inse att för det helas väl hade olydnad varit bättre ä n offer?
Utan den offentliga rösten skall kvin- nan dock aldrig bli hörd, så som hon förtjänar att höras.
Icke heller är det nummer i en massa, som komma att föra mänskligheten framåt, utan det värdefulla tillskottet i framtiden och utvecklingen är den individuella upp- fattning om livet, som kvinnorna kärn- p a t sigtill.
De båda talarna avtackades med långvariga applåder, varefter mötet antog följande resolution: ” L.
E;.
P.
R. uttalar sin stora tacksamhet mot regeringen för löftet om k. proposi- tion detta år angående politisk rösträtt f ö r Sveriges kvinnor och särskilt för dess go- d a vilja att icke sammankoppla denna frå- ga med övriga författningsärenden.
I betraktande a v det tillmötesgående a v det kvinnliga rösträttskravet som under kriget vunnits i många länder och som särskilt tagit sig uttryck i Danmark, d ä r sedan 1915 kvinnorna äro i politiskt av- seende likställda med männen, i England, där reformen antagits av underhuset och nu står inför s i t t omedelbara genomföran- de, i Holland, där kvinnorna under 1917 uppnått valbarhet till båda kamrarna och fått det grundlagsenliga hindret mot röst- rätten borttagit, i Förenta staterna, där nu senast den viktigaste av de östliga sta- trrna, New York State, givit kyinnorna den fulla medborgarrätten, i Ryssland, d ä r kvinnorna nyss röstat vid valen till den konstituerande församlingen, och i Ungern, d ä r en k. proposition bland nya röstherät- tigade även medtager vissa kategorier av kvinnor, hoppas och v ä n t a r Landsförenin- gen att även Sveriges riksdag nu skall ge livinnorna det politiska inflytande som rattvisligen tillkommer dem, dS männen erhållit allmän rösträtt, så a t t icke Sve- rige blir stående som det enda land i nor- ra Europa d ä r kvinnorna ä n n u anses poli- tiskt omyndiga. ” Andra dagens förhandlingar.
Sedan mötet öppnats a v ordföranden, d:r Karolina Widerström, överlämna- des ordet å t f r u Anna Wicksell, som rätt.
En del olika synpunkter fram- kommo, och centralstyrelsen uppdrog inledde diskussionen om å t V. U. a t t göra vad situationen möj- V&amp;r organisations uppgift efter erhål- ligen kan komma a t t kräva.
Fru Anna Wicksell redogjorde för len rösträtt.
Fredsläget och betonade samtidigt vik- Tal.
började med att betona, att även ten a v de enskilda människornas neu- om kvinnornas rösträttsfråga g å r ige- tralitet, vilken icke har någon reell be- nom under innevarande års riksdag, tydelse om icke de omdömen, som avgi- blir den dock inte aktuell förrän 1921, vas äro grundade p å en undersökning då beslutet blir godkänt.
Emellertid bö- a v föreliggande fakta.
Efter att ha ra vi, utan a t t fatta några direkta be- gjort en Undersökning a v de krigföran- slut, sätta oss in i olika alternativ.
d e landeriias ställning till varandra Frågan kan betraktas såväl u r inter- framhöll f r u Wicksell nödvändigheten nationell som nationell synpunkt.
Röst- a v att fredsslutet icke må komma att rättsalliansen sätter värde på a t t inom byggas på krigskartorna.
Det gäller att sig behålla de forna rösträttorganisa- förebygga framtida krig och att ett sta- tionerna, men exemplen h a i somliga ternas förbund till fredens bevarande fall verkat avskräckande.
I Norge är konstitueras.
Landskvindestemmeretsforeningen a v * ringa betydelse och f ö r ett tynande liv, och i Danmark äro rösträttsföreningar- Festen för Signe Bergman.
na endast ett skal utan kärna, ty blott styrelserna kvarstå.
Inom alliansen b a r Aftonen a v centralstyrelsemötets sista en Hndring a v stadgarna varit påtänkt dag brukar v a r a egnad åt sällskaplig i den riktning a t t de forna rösträtts- samvaro.
I år tog denna liksom själv- organisationerna antingen skulle ute- fallet formen a v en hyllning för den slutas eller också skaffa sig ett levande avgåcnde ordföranden, fröken Signe innehåll.
Bergman.
A Rosenbads festvåning ha- Detta leder över till den natio- de s a v l a t sig en stor del a v centralsty- iieila synpunkten.
F r u Wicksell ansåg relsemötets medlemmar och så gott som a t t det kunde bli Landsföreningens allt vad Stockholm h a r a v kända röst- uppgift att verkligen få ett levande in- rätts- och socialt intresserade kvinnor.
nehåll och åvägabringa sammanslut- Lokalen v a r nästan för liten för en så ning och solidaritet mellan kvinnor, stor popularitet.
Festföremålet mottogs som tillhöra olika politiska partier.
De ined blommor, och sedan bänkade sig syften, för vilka det ü r viktigt a t t hålla genast de närvarande för att åse det ihop, äro först den politiska upplysnin- spex, varmed enligt traditionen, kan gens, upplysningen om vad de olika nian niistan säga, avgående ordförande politiska partierna åsyfta och vilja.
bli hyllade i denna begåvade rörelse.
Dessutom ha vi iinnii ett stort område I t r e aliter med många inlagda kup- av praktiskt värde, nämligen de speci- letter, behandlades - behöver man säga ella kvinnofrågorna.
Kvinnorna äro j u det - röstriittens motståndare pB ett i viss mån en åsidoskjuten grupp i särdeles kraftigt satt.
Inflätandet av samhiillet, och de egentliga Bvinnofrå- autentiska argument och episoder från gorna böra inte vara partifärgade.
riksdagsdebatterna visade h u r.
lätt Kunna organisationerna uppehållas röstrüttsrörelsens riksdagshistoria med på så sätt, kunna vi skapa ett levande några penndrag låter sig förvandlas i innehåll och ytterligare stiirka dem.
dess spexhistoria.
F ö r att förhala frå- F r u Wicksell kände sig också överty- gans lösning och finna en förevandning gad om att man genom den politiska att siiga nej till L.
K.
P.
R:s anhållan upplysningsverksan~heten skulle kunna om stöd beslutar Nationella förbundet nå en ny kontingent av kvinnor, vilka att utreda kvinnorösträttens ställning vor0 tacksamma för en förskola, innan på Mars.
Där visar sig den manliga renässan- de kasta sig in i det politiska livet.
I den följande diskussionea, som blev sen ha åstadkommit permanent krigs- synnerligen livlig, uttrycktes en sam- tillstånd och en storartad organisation lad opinion för föreningarnas fortvaro med åtföljande olidliga förhållanden, efter rösträttsfrågans lösning.
Även Karin Holmgren, som tack vare sin namnfrågan kom under debatt, utan att tjusningsförmåga, fått följa med den något beslut därom fattades, och an- kvinnofientlige utredaren från jorden sågs det önskligt a t t något nytt namn har den triumfen att bevittna en res- ning a v marskvinnorna samt samme tillkom inom ramen a v det gamla.
På grund a v dyrtiden beslöts det a t t professors sammanbrott a v hunger ef- sommarens rösträttsmöte skulle inhibe- ter a t t endast fått prova den manliga ras, såvida inga oförutsedda händelser renässansens kokkonst.
Sista akten skulle åvägabringa en ändring a v be- skildrar hans omvändelse, och inte ens över den har den hårdhjärtade spex- slutet.
Birgittadagen skall även under år författaren gjutit någon glans.
Profes- 1918 firas som kvinnornas gemensam- sorn låter muta sig a v en jordisk kvin- m a rösträttsdag, och ehuru intet beslut nas jordiska smörgås över till röst- fattades, utan avgörandet hänsköts till rättslägret.
De många lustigheterna, V. U. syntes centralstyrelsen böjd för där man märkte den petrinislra lejon- att ägna dagen åt minnet a v Stuart klon, Karin Holmgrens kupletter och Mill.
Tvenne punkter från föregående nöjet att se bekanta rösträttskvinnor dags program, nämligen redogörelsen uppträda, delvis i skepelse a v illasin- för det internationella rösträttsorganet nade karlar - allt detta fröjdade myc- Jus Suffragii och artikelserien föie- ket pubIiken, som skrattade och applå- iågo därefter till behandling.
Trots derade livligt.
Vid teet överliimnades åt fröken kriget har Jus Suffragii alltjämt uppe- hållit sambandet mellan de olika iän- Bergman en gåva f r å n föreningar och dernas rästriittskvinnor, och även från enskilda landet runt, bestående a v ett Sierige h a så gott som varje månad ar- smi-cke och en textad adress a v föl- jande lydelse: tiklar influtit.
För artikelserien redogjorde dess re- TILL SIGNE BERGMAN.
dalitör, fru Gerda Moden, Gävle.
I 24 tidningar ingår denna serie med unge- den 9 januari 1918. f ä r en artikel i månaden och är det T V största vikt att dessa meddelanden När du nu lämnar ledningen a v de från kvinnornas röstriittsfält genom svenska kvinnornas rösträttsrörelse, landsortspressen komma till allmänhe- vilja dina vänner och kamrater i arbe- ierx känedom.
Centralstyrelsen fram- tet giva dig ett synligt bevis på sin bar till fru Moden sitt varma tack för stora tacksamhet för de år du ägnat * et förtjänstfulla sätt, p &amp; vilket arti- de11 gemensamma saken.
I hängiven- kelserien redigeras.
het, med sällspord duglighet %ch plilrt- Fru Caroline Benedicks-Bruce inled- trohet stod du främst bland oss under de därefter en diskussion om H u r vi de långa kampåren.
När segern ä r vun- inom riksdagens Första kammare SICO- nen, skola vi alla minnas din ärofulla La kunna erhålla majoritet för v å r röst- del däri.
HILDUR SELANDER.
Jag glömmer aldrig det intryck hon gjorde p å mig första gången vi möt- tes på ett s. s.
U. H.-möte.
Det v a r i den ljusaste ungdomen, och Hildur själv v a r som en strålande vårdag.
Hela hennes uppenbarelse doftade av hälsa och liv, det ljusa håret bildade liksom en gloria kring hennes anlete d ä r ögonen lyste och värmde.
Hon v a r som ett löfte för framtiden, tycktes det mig, hon hade valt sin plats d ä r det k h p a d e s för de stora idberna i tiden.
Aren gingo.
Vi möttes åter p å ideer- nas fält inom kvinnorörelsen.
J a g fyll- des av återseendets glädje, den som s å d i a uteblir, därför att den ungdomli- ga hiinförelsen förintas.
Det ä r så mån- ga a v de unga som gå ” udenom ”.
Men Hildur hade blivit en verklig kvinna.
Förverkligandet a v skönhets- och rättfärdighetskraven i livet v a r hennes strWwn.
Det kändes därför så bekliimmande, d å budet om hennes hastiga bortgång nådde mig.
Det v a r ett a v tillvarons stora varför?
TY hon var en sällsynt personlighet, niera helgjuten och harmonisk ä n d s flsata.
SA härligt frisk och stark både fysiskt och psykiskt med de stora för- tltsiittningarna för ett rikt liv.
Sorgen öI7er hennes bortgång är stor både i iilinslan a v den personliga vännen som gi1.k bort och med tanke p å den ofull- Lr,rdadc livsgärningen.
Men v i tacka henne så innerligt och varmt för vad hon var för oss och ständigt förbliver.
En strålande ljus- gestalt, som icke förbleknar.
En sym- 1~31 för det verkligt unga genom tider- r:n.
J a g vili ailtid minnas henne så som j a g såg henne sista gången i livet.
F r å n mitt hems trappa i Frösöbackar- na vinkade j a g henne till avsked e n I juvlig högsommardag.
Hon v a r på vandringsfärd upp mot fjällen, käck och glad med ränseln p å ryggen och med kärastens hand i sin - den hon höll i n i döden - så såg j a g henne för- svinna i fjärran på väg uppåt - tilL de vita viddernas land.
Birgit Magnusdotter-Hedström, Mottag vår hyllning också som en er- inran om a t t vi räkna på dig som e n kraft i det arbete, som väntar o s s i v å r egenskap a v svenska medborgare.
Landsf öreningen f ö r kvinnans poli- tiska rösträtt.
I det tal, varmed hon Överlämnade gåvan, utvecklade den nyvalda ordfö- randen, d:r Karolina Widerström, när- mare adressens tankegång, och l ä t sitt tack för fröken Bergmans nitiska och förtjänstfulla arbete under de tio åren i rösträttens tjänst följas av en upp- maning till henne a t t hålla sig beredd till den ansvarsfulla post, som sä- kert skulle bli hennes, när kvinnorna nått sin fulla medborgarrätt, varmed antagligen menades en plats i Andra kammaren.
Talet slutade med ett kraf- tigt fyrfaldigt leve, varpå fröken Berg- man genast tackade med några rörda ord.
Centralstyrelsens tack framfördes av fru Angusta Tonning, och även från- varande rösträttsvänner och arbets- kamrater gjorde sig påminda genom telegram.
Men genom den glättiga och angenä- =a stämning, som präglade festen, gjor- i e sig förnimbar i en underton den kän- sla, som den nya ordföranden formulo- rade i orden: vår rörelse har inte råd a t t göra en sådan förlust som denna.
BÖSTBÄTT F Ö B KYIHNOB N:R 2 Fimigga Carlberg som ssrnlnallsmoder.
LSTERIOR F R ~ S S P ~ D R A R S S H E X M E T För den, som i likhet med Friggr Carlberg ä r överhopad med människor som begära råd och upplysningar i tu sen saker och en, och utanför vars dör sommarbarnens niammor stå i kö, nä den tiden kommer, måste det vara er själens självbevarelsedrift, som drive] henne a t t slå ned sina bopålar på lan det för att under de korta vilostunder na hämta krafter till nya ansträngnin gar.
Det är också i en synnerligen vac ker trakt på Västgötabanan som Frigg: Carlberg inrett sitt hem i en gamma lantligt trevlig herrgårdsbyggnad Ehuru endast en knapp mil fr3,n Göte borg har naturen däronikring en stor slagen, nästan ödslig karaktär med e1 starkt kuperad terräng, inringad a \ höga bergåsar, p å sina håll skogklädda men här och var nakna och skrovlige som västkustens klipphällar.
Den eftermiddag vi konimo dit hö1 solen just på att sjunka bakom kullar na i väster, och i allen, som ledde upy till byggnaden, låg nyfallen snö.
OK trädgården får man j u vintertid inger riktig föreställning, men j a g ixibillai mig att den måste vara en smula f ö r vildad som en gammal herrgårdsträd.
gård bör vara, åtminstone tydde dc knotiga och mossiga äppleträden på att kulturen inte var allenarådande.
Har ni edra vägar till Hjällbo, så blir ni på byggnadens förstugtrappa mottagen av värdinnan själv, iklädd sin snart klassisk vordna rösträtts krage samt a v hunden Visan, som be.
sitter den egenskapen att vara världens snällaste hund, måhända en honnör åi det egna husbondfolket.
Men det var egentligen inte om F r i g ga Carlberg i egenskap a v husmor och rösträttskvinna jag denna gång skulle tala, ehuru det kunde v a r a frestande nog, sedan man tillbragt en stund i det rum, d ä r allt rösträttens kuriosum är samlat och d ä r väggarna prydas med tavlor och emblenier såväl från vår egen som den internationella rörelsen.
Frigga Carlbergs böcker, broschyrer och tavlor äro en liten rekapitulation i rösträttens historia, som ibland kan vara ganska hälsosam a t t företa, när man riktar blicken mot framtiden.
De, som följt n e d Frigga Carlbergs verksanihet, veta att hon i praktiken ut- övar den samhlillsmoderlighet, soin ligger till grund för sii många av röst- rättskvinnornas strävanden, och det är i synnerhet de små och övergivna hon tagit i sitt skydd.
Kär konima två av Frigga Carlbergs egenskaper till synes, ömheten, som inte kan se de oskyldigas lidanden, inen också klokhetcn, solii manar henne att ta hand om det mate- rial, som är under bildning och som på T ' TEYX:~S under kärleksfull vård kan danas till något gott och samhällsnyttigt.
Det finns en förening, utom Göte.
borgs P. Ii.
P.
R., på vilken Frigga Carlberg satt sin personlighets prägel och det iir föreningen Myrorna i Göte- borg, beaktansvärd även i det hänseen det a t t det ä r kvinnosak, som ligger till grunden fik dess skapande.
Å r 1884 startades nämligen Göteborgs kvinno- förening med syfte att verka för kvin- nans likställighet med nianneii.
Före- ningen hade inånga sviirigheter att kiirnpa emot och måste till slut upplö- sas på grund a v de kompakta fördo- marnas majoritet, men den har levat kvar i andra föreningar, bland annat i Myrorna.
Denna förening bildades ef- ter engelskt mönster, och den sökte att genom tillvaratagande och försäljning av skrot, makulatur och allt sådant bråte, som under årens lopp samlas på vindskamrar och skräprum, skaffa me- del, vilka, n ä r en tillr8ckligt stor sum- ma uppnåtts, skulle anviindas till grun- landet a v ett barnhem.
Föreningens initiativtagare var fru Earin Nordgren, en resolut och präktig kvinna a v gamla stammen, som även hade den förmågan a t t med sig associe- ra präktiga kvinnokrafter.
Hon fick iven korn på Frigga Carlberg, hade läst artiklar av henne i de dagliga tid- ningarna, och " det föreföll henne som lm den frun hade vett ".
Frigga Carl- 3erg kom in i Myrornas styrelse 1891, 3ch 1892 öppnades det första barnhem- net, vars inspektris och kassör Frigga 2arlberg blev.
E n framställning till jtadsfullinäktige om erhållande a v bi- Irag från donationer, som stodo under, tadsfullmäktigeq förvaltning, ledde il1 a t t tre nya hem koinmo till stånd.
Debatten i stadsfullmäktige avlopp lock inte utan storm, och invändnin- carna mot förslaget, som förefalla nu- idens kvinnor ganska underliga, ge lock en typisk bild a v 1890-talets be- raktelsesütt.
Kvinnan som samhälls- legrepp v a r tämligeii okänd f ö r en hel lp1 av stadens fäder.
E n framhöll " att nan inte kunde ingå juridiskt bindan- le avtal med en styrelse, var5 niajori- et utgjordes av gifta kvinnor ".
E n an- lan undrade var man skulle göra a v iariien, " iiiir damerna ledsnat på den iya lek~alieii ".
Till all lycka ledsnade inte damer- ia på leksaken.
Dc r o r o inte av det, laget.
Verksamhcten utökades allt- iinit genoin gåvor, donationer och ge-; om Myrornas flitiga besiili i Göte-) orgsfarniljernas vindskontor.
Före- tingen äger nu icke mindre än sju larnliem ined inalles 173 barn.
E t t av le senast tillkomna, spädbarnshemmet på Utbynäs, tar emot 32 barn, d ä r de även ges mödrarna tillfälle a t t ammi sina små.
Det ä r helt enkelt förtjusan de, detta hem med rosenkindade, präk tiga småttingar.
Stora, ljusa rum ocl allt så hygieniskt, hemlikt och välord nat att vilken mor soin helst skulle kän n a sig belåten med miljön.
Underteck riad gjorde en gång ett besök d ä r i säll skap med den engelska rösträttskvin nan mrs Coates Hansen, som yttradc a t t hon aldrig sett ett mera välordna barnhem.
Hon råkade i extas både öve: de söta ungarna och över de välförsed d a skåpen.
Hon måste ta vartenda lite plagg i skärskådande, och hon strö1 med händerna över de små koftornr och strumporna: " Vad de äro mjuk: och goda ", utbrast hon, " i England a allt strävt, h å r t och otympligt, son kommer p å barnhemmens lott. "
Hor tilltalades så särskilt a v att man u t gick från den principen a t t dessa småt tingar skulle ha det lika bra som de vilka ägde förmånen a v ett verklig hem.
En bidragande omständighet till dc goda resultat man vunnit med de ung: män och kvinnor, son1 utgått f r å n My rornas barnhem, är a t t man blivit allt mer noga med a t t få ett gott materia a t t arbeta med.
Man vill ge samhälle ett nytt tillskott a v friska krafter, ocl det har varit Myrornas princip at rädda dessa för kampen väl utrustad (f r å n undergång och bitter nöd.
De trc sig därigenom bättre tjäna sainhälletr intressen, ä n om de %toge sig det ma terial, vars lidanden man visserlige~ kan lindra, men som ändå aldrig kar bli något krafttillskott.
Myrbarnen få stanna i sina respek tive hem, tills man skaffat dem utbild ning för någon verksamhet, och i all inänhet söker man bereda dem tillfällc att skaffa sig sin utkomst på landet.
Ma1 återfinner många av de unga kvinnor.
na som trädgårdsmästare, lärarinnor sjuksköterskor och tjänarinnor, och er del äro n u husmödrar och ha grundai lyckliga hem.
Sedan barnen kommit ui i livet, stå de alltjämt i kontakt med del gamla hemmet, och ett rum står alltid redo för dem, om de vilja komma hem och hälsa på.
Varje pingst firas också inom hemmen en samlingsfest, som stiirlier bandet niellan de ungdomar som v i k t upp tillsammans.
Frigga Carlberg ä r alltjämt själen j Myrornas arbete.
Hennes vakande öga följer de sju barnhemmen med en al.
drig svikande omsorg, och det är hen- nes samhällsmoderlighet, som kommii Iienne att inse, a t t kvinnorna först kun- na ägna sitt land det yppersta a v sina krafter, sedan de blivit politiskt lik- ställda med männen, och att barnen är det material, a v vilket ett lands fram- tid skall byggas.
Gurli Herfxman-Ericson.
Rösträttsspexet joni uppfördes på festen för Signe Bergman, spelas åter p å mångas begä- ran måndagen den 21 januari kl. 8 å Victoriasalen.
Biljetter kunna erhål- as genom medlemmar a v F. K.
P.
R.
Behållningen tillfaller Stockholms F. R.
P.
R:s upplysniiigsfond.
Hemmets räkenskapsbok can fortfarande erhållas på Rösträtts- jyråii, Tiarduaiismalraregatai~ 6, samt 10s Weiinergrens bolrhandcl, Drottning-: atan 63.
Till våra läsare.
Inbundna exemplar a v de tre sista irgångarna a v Rösträtt för Kvinnor; unna rekvireras från tidningens expe- iition till ett pris a v 5 kr.
plus porto.
5 Ur bokmarknaden.
Fredrika Bremers brev.
S a d a d e och utgivna a v E l l e n K l e m a n och K l a r a J o h a n s o n.
Del III.
1846 - 1857.
Stockholm.
Norstedt och Sö- ners förlag.
Den tredje ståtliga delen ar det ståt- liga verket Fredrika Bremers brev h a r kommit ut.
Denna del är i högre grad än de föregående en Fredrika Bremers självbiografi.
På samma gbng ä r den ett intressant avsnitt a v icke blott skan- dinavisk utan allmäneuropeisk och amerikansk kulturhistoria.
Fredrika Breiuers livsström uppoamlar allt ri- kare flöden f r å n allt flera håll och fly- ter fram allt mäktigare.
Personligen har Fredrika ännu mer än i föregbende period funnit sig själv.
Omdömet är fullt mognat, blicken fast, klar och strålande.
Fredrikas brev h a i hög grad den för- måga, som utmärker de yppersta brev: att liksom föreviga det livsmoment, vari de skrivits.
Därjämte är innehål- let sådant, att man erinrar sig Geijers ord om verkligt god litteratur: " sjä- lens läkedom och spis. "
Godheten, den guldrena hjärtligheten ä r sig lik i Fredrikas mångahanda för- hållanden till de mest olika människor.
Uttrycken äro lika skiftande gom per- sonerna och deras olika läggning och levnadsomständigheter.
Levande, liv- givande springer medkänslan upp i personlighetens djup.
Ofta gnistrar den lekfullt och färgskimrande som vattendropparna i en fontän.
Fredrika är lika osökt, lika mycket sig själv, då hon skriver till drottnin- gen a v Danmark, som då hon ställer sina ord till Sophie-v. Knorrings Al- driga guvernant Beata Afzelius.
Hen- nes uppskattning a v det väsentliga i livet ä r densamma, då hon med huldhet möter mekanikern Nygrens ideella strävan, och d å hon föranleder stor- mannen Örsted a t t revidera sin Askåd- ning.
Malla Silfverstolpe, som med sin kroniska otillfredsställdhet liknar vissa: vårhjiilpta, rättare ohjälpliga fattiga, Enner hos Fredrika en orubbat vänlig Fördragsamhet, och samma människo- ilskande hjälparehåg ger sig med) misskännlig lyckoförnimmelse luft i biljetter och brev till de närmaste med- Irbetariia i Fredrikas sociala hjälp- verksamhet i Stockholm.
Med öppna, ljusa blickar betraktar Fredrika p å sin resa till wa världen formationerna a v associationens ide, tssociationsprincipen.
Det gör i detta m u ont a t t konstatera icke blott de för- iomar, med vilka den haft a t t kämpa mder de sextio sjuttio år, som runnit iän, sedan Fredrika siade om dess ut- recliling, utan också dess överhandta- gande materialisering, allt eftersom len realiserat sig på arbetarrörelsens &gt; mråde.
Det påstående, som gjorts, att Fre- lrika Bremer alls icke v a r framom sin i d, endast uttalade vad tiden i genom-; nitt hunnit fram till, tarvar ju egent- igen ingen annan vederläggning ä n len, som arten a v Herthas mottagande rbjuder, och detta har dock varit känt, tlltsedan den Adlersparre-Leijonhuf- iudska biografien utkom.
Men att Fre- Irika Bremer varit en a v internatio- ialisineiis första planläggare a v en winnornas viirldsorganisatioii för fred - därom fick man först kunskap genom ' ii artikel i tidskriften Hertha för t t par år sedan.
I det föreliggande) revbandets noter är Fredrikas till Ciines insända fredsmariifest inryckt.
illika nied en redogörelse för dess mot- agande.
ä v c n det " sändebrev till frun- imiiiersfiireiiingarna i Sverige ", med - iliret Fredrika siikte ge nationell un- lerbyggnad å t sina viirldsomfattande) laner på sammanslutning inellan: vinnorna, citeras i utdrag i dessa rik- ialiiga noter.
" På annat vis iin under orm av frivilligt socialt arbete, som Iå ännu bar det vilseledande namnet rlilgörenhet, kunde inte denna väckel-
N:R 2 Söders ” English School ” Engelska lektioner och översättningar.
Emtagatan 26. se begynna ”, heter det i noterna om Fredrika Bremers ” försök att landsor- ganisera kvinnorörelsen ”.
” Även i så- dan halvmaskerad form åstadkom den mycken förargelse, men endast Fredri- k a Bremers fjärrsynta blick såg i Fruntimmersföreningen för barnavård modern till F. K.
P. R. ” Genom noterna f å r man även känne- dom om Fredrika Bremers uppträdan- de på välgörenhetskongressen i Brussel och om den hyperboreiska opinionens uppfattning därav.
Dessa noters ma- terial ä r hämtat från det vidsträckta- ste omrade: biografier, memoarer och tryckta brevsamlingar, delvis synner- ligen svåråtkomliga, från de stora franska, engelska och amerikanska tid- skrifterna, från världsbladet Times O. s. v. I dessa insiktsfulla, kunskapsrika noter finner sig läsaren mitt i ett om- fångsrikt bibliotek, men med en biblio- tekarie vid sidan, som i spirituell form antydningsvis meddelar innehållet eller betydelsen a v de olika källskrifterna.
Ibland föreläser denna ciceron ett läng- re utdrag ur en tryckt publikation - t. ex. tidningsreferatet över Fredrika Bre- mers föredrag på kongressen i Brüssel - eller en handskrift, t. ex. Malla Silf- verstolpes dagbok under besök på År- sta.
Men denna bibliotekarie känner icke blott vad som står tryckt och skri- vet: H a n känner och karakteriserar också det själsliv, som ligger bakom orden.
Inför den överlägsenhet i fråga om kulturell, litterär och psykologisk kun- skap, som man överallt iakttager hos noternas författare, blir man böjd att upptaga det som en helt naturlig sak, att efterforskandet a v handskriftsma- terial och följandet a v Fredrikas spår nu mitt under världskriget förts fram till engelska lorder och tyska general- stabsofficerare.
Hilma Borelius.
På färdeväg.
(Ndgro intryck från samhällskurser i Hal- land, och Bohuslän.)
Det nya okända innebär en nästan be- haglig känsla av bävan parad med glad förväntan.
Och de glada förhoppningsfulla förväntningarna gjorde sig hos mig star- kast gällande, när jag i höstas gav mig åstad f ö r att i landsbygden hålla samhälls- kurser.
Vissa, och kanske ej heller så obe- tydliga, missräkningar kunde jag därför naturligtvis ej undgå.
Men det har även givits sadana upplevelser, som åtminstone u r vissa synpunkter uppvägt dessa.
I kon- takt med människor gör man själv den sto- ra vinsten av fördjupat liv.
Och jag har varit i tillfälle att stanna i beundran in- för så mången kvinnogärning, jag har kommit i beröring med så niånga verkligt Ecvande kvinnor.
För min inre syn träda de nu fram den ena efter den andra av dessa friska kärnmänniskor, som hjälpa till att bära upp livet där ute i bygderna, där mörkret vilar tungt över landet och där man ej kan undg &amp; att i övrigt få en kän- ning av det ödemarksartade på personlig- hetslivets område.
Det finns verkligen de- lar av vårt land, som ända in i våra da- g a r äro präglade av 1500-talets anda och där livet slagits i bojor av dem som i för- sta hand skulle vara livets väktare och verka i livets tjänst.
I dessa trakter ha människorna måst döva det frågande sin- net, förinta spörjande tanke och böja nac- ken under oket.
Att tvivla eller söka för- st &amp; är synd.
Där rosas som dygd att helt underkänna egen ärlig strävan.
Och man h a r genom tiderna kommit så in i detta system, att man e j mer tyckes känna dess tryck.
Tvärtom.
Ve den som rör vid sed- tagen vana!
DA vaknar ursinnet, som å- stadkommer skumögdhet och förintar rätts- cch sanningskänslan.
Underliga omdömen i STOCKHOLM Allm.
Tel. Söder 36035.
Annie I. Scott.
1 Barnhusgatan 1 i 1 8 1 (hörnet av Drottninggatan)?
stor: iager af finars och eniciare iwdLPfbR i A F TEKNISK FULLANDNING 1 HALLBARHET i ek, mahogny, valnöt samt andra 8 träslag äfven målade, till billigaste priser.
8 Riks Tel. 6506 Allni. ‘ Td.
11410 OCH Bcseacr=iemO w e e m o ~ @ e e c = m a o ~ komma då till syneq.
Man har då ock haft så lätt a t t Bnna de mest underliga syfte- mål med samhällskurserna, syftemål, som j u mer de fjärmats från verkligheten fram- hållits med tilltagande tvärsäkerhet och styrka.
N ä r fråga och tanke dövas, tynar livet.
Men helt tillintetgöras kan det ej.
Livet rör sig trots allt på botten, och dess kraft ä r större än dödens.
Här och var bryter det fram i dessa enstaka individer, som j u mer ehsamstående dz äro, tyckas växa i styrka.
De stå som levande vittnesbörd om livets kraft och seger.
Det ligger onek- ligen något storvulet över dessa ensamstå- ende - lika furor på heden.
De finnas nog bland både kvinnor och män.
J a g har fun- nit dem i kvinnornas led, på olika orter och bland alla samhällsklasser.
Där ä r kvinnan - hustrun, modern - som i tysthet utför storverk.
Hon räcker till så långt och vida omkring.
Hon har brutit mark i många bygder, och hon trött- nar ej att vaka över spirande liv.
Med fulla händer strör hon ut sina gåvor.
Hon g e r sin tid, sin kraft, sin penning - allt för att sprida ljus och bringa hjälp.
Långt innan jag hann upp till hennes bygd, hör- dc jag hennes namn nämnas och såg verk- ningarna av hennes gärning.
Hemligheten med en sådan kvinna, som utför så mycket utan att ens själv vara medveten om det, ä r hennes varma känsla för allt vad män.
niska heter.
I hennes hem komma höga och låga.
Här möter dem alla medmänni.
skor - kamraten.
Här iir fbrståelse och goda råd alltid till finnandes.
Du goda, klo- ka kvinna, spinn dina trådar allt vidare och vidare, lärande människorna vad just du bättre än mången kau, att livets mening är givande i kärlek, att livets strävan måste gå ut p &amp; allmänanda, samkänsla - bro- derssinne.
Så ser jag henne, den unga flickan med den spörjande blicken, hon, som sprungit fram ur enkel bondestam.
Hon har så mye- ket i blodet av gammal anda, men i själens djup ligger den nya tidens id6er kämpande för att komma fram.
Det är som om släk- ten i henne tagit ett språng, eller är i färd att ta ett språng.
Hon vågar liksom ej att följa med, men den ärlighet, som tydligen är ett av släktens grundmoment, borgar för att det nya, som med henne fötts, skall av- gå med seger.
Och där är den självförsörjande kvinnan, som genom sitt eget livs strävan fått klar- het Över en hel del problem.
Hon känner det tryck, varunder varje självständig, tän- kande kvinna ännu måste leva.
Det sjuder inom henne av berättigad harm över all orättvisa - allt skevt och förvänt i handel och vandel, i lära och lag.
Och hon kän- ner djupare än mången, hur maktlösa kvin- norna stå gent emot samhället, så länge po- litisk rösträtt ej blivit dem tillerkänd.
Där- f ö r ä r det på den punkten kvinnorna måste koncentrera hela sin strävan, säger hon.
Det är den egna erfarenheten, som danat hennes övertygelse, därför är den så bergfast och sund.
Ä n ser jag för mig ett par unga bond- flickor, präglade av liv och vakenhet mitt i en av fördomar buren och penningvälde bunden trakt.
De sträcka sig mot kunskap och ljus.
Det var i samma nejd jag stötte på den vingklippte mannen, han, som på flera olika orter banat väg för ideer och framåtskridande och som lönats med att förskjutas och utvisas från den ena orten efter den andra.
Nu har han måst sträcka vapen, för att f å utkomst för sig och sin familj.
När skall timmen slå, då självstän- dighet och personlig övertygelse får sin rätt sig tillerkänd, då frihetssången inte behöver tystna för gunst och för bröd?
Svenskt fabrikat 1 1 I.
- Och där ä r kvinnan - hustrun som jag ej kan tänka på utan att känna smär- ta.
Hela hennes levnad har varit ett enda lidande.
Hon har haft att kämpa mot för- iomar, förvända föreställningar, drycken- skap och religiöst vanvett.
Och i denna kamp har hon stått ensam och missför- stådd.
Hon äger för stor begåvning och för itark själ för att någonsin kunna utplå- nas.
Hon har trampats, men ej kunnat för-; rampas.
Ännu på gamla dar har hon nå-: ot av ungdomlig spänstighet Över sig, som tydligen vittnar om en okuvlig viljestyrka, 3n stark ande.
Nu har hon ock förståelse stt finna hos barnen, vilka alla vandra i hennes fotspår.
Men vilket vemod ligger ej i blick och ton, då hon klagar Över att livet fött hos henne så mycken bitterhet i sin- net.
Intensivt längtar hon efter den dag, iå kvinnan skall bli erkänd som full och hel människa och mcdborgare.
” Det blir en stor dag ” säger hon - det är högtidsdagen hon bidar.
J a g önskar att hennes historia bleve skriven.
Den bleve som ett enda skri efter rättvisa och befrielse.
I en annan litec vrå av världen fann jag: n kvinna till det yttersta upptagen av sin tjänst, men som icke förty glatt offrade all Ledig tid på att bispringa nödställda, en- samma, sjuka.
På hennes leende uppsyn skulle de kunna tro, att hennes liv var en dans på rosor.
Det var det nog helt säkert också, men ej i den vanliga bemärkelsen.
Härligt vid havsstranden ligger en liten barnkoloni.
Många små insupa här hälsa och krafter.
Glatt och muntert flyter livet här fram.
Det är hem - glädjefyllt och de små här ha.
Hur de förtroen- varmt defulla och muntra samlas kring ” mor ”, som också är en riktigt rar mamma för dem.
I den stora hallen med sina glada färger, där har mor samlat en hel del små nätta barntavlor och hon berättar strålan- de, hur kärt det är att se de små njuta av dem.
Och p % kvällarna, när barnen slumra i sina små bäddar, då samlar hon systrar och elever till en trevlig stund vid den öpp- na spiselns flammande brasa.
Ä r icke även här en kvinnogärning värd att skåda.
Följ mig nu blott till den underbara ön, där ute bland vilda klippor och skiir.
Där bor ett vacket kvinnosläkte.
Sedan gam- malt ha kvinnorna här fått vara med att styra och ställa.
Men ändock finns där knappast en man, som vill verka för att dessa präktiga kvinnor f å sig tillerkända sin fulla medborgarrätt.
Det vore väl el- jest ej mer a n en ringa gärd av tacksam- het för de insatser på olika områden, som kviilnorna här göra.
I de flesta kommuna- la uppdrag medverka kvinnorna.
Och mån- ga äro de sociala företag, som kvinnor här startat, företag, som tala ett mäktigt språk om vad företagsamhet och viljekraft kan åstadkomma även med små medel.
Här var t. ex. det s. k.
” kafferummet ”, som nu vuxit 3 vån., där ut till en hel byggnad på 2; ärskilt sjömän f ö r en billig penning kunde ?rhålla både andlig OCK lekamlig spis.
Ett mnat sådant företag var ” Stacken ” avsett itt bereda mindre bemedlade småskollära- * innor sommarvistelse på deras härliga Ö ned dess stärkande luft och salta bad.
Sam- iänslan med varje lidande gjorde sig starkt jällande.
Än var det en liten skeppsgosse,; om behövde tas hand om - jag hörde sär- skilt talas om den lille präktige skeppsgos-, en, som sparade det mesta av sitt bröd för rtt de där hemma ” behövde det bättre ” och som hos den goda ” systern ” funnit en tryg- gad vrå, där han kunde förvara sin skatt.
- Än var det en gammal skröplig stackare iom krävde vård, än kvinnan, som lämnats insam med sitt barn.
De tycktes hinna med 3å mycket utom Fin dagliga gärning.
Kan- eke den godmodiga humor, det glättiga sin- - RiHs 2 5 5 0 Allm.
6 2 9 6 Malmtorgsgatan 6.
Stocbholm ne, som tycktes besjäla dem, i mycket be- rodde på, a t t de hunno med så mycket för andra.
Det är många ännu att minnas än här ä n här.
Och du som hör till dessa, som där ute kämpa och som kanske mången gång tycker, att din strävan är så lönlös och din möda så tung, minns, att runt om dig här och var kämpar en annan kvinna samma kamp.
Medvetandet därom skall ge dig själv stegrad kraft och stegrad tro på se- ger.
Om ej för egen så för de andras skull måste du j u tro på framgång f ö r rättvisa och rättfärdighet på jorden.
Och är det e j också så till sist, att var och en livets ar- betare är ändå en, om än liten och svag så dock betydande länk i hela den mot ljus och frihet kämpande mänskligheten.
Oe- nom att så förnimma och komma i n i det stora sambandet växer ens egen styrka.
Det ä r ingen konst att stå där livet pul- serar runt om en, men konst är a t t stånda på öde vägar.
Heder åt dem, som där ute i bygderna i mörker och kyla arbeta pA att hAlla livet vid makt!
J a g ser dem alla som glimman- de lågor över landet.
Gud signe deras värv, deras strävan f ö r rätt och sanning, för ljne och frid.
December 1917.
Tilly Borg.
I samma ögonblick tidningen skall gå i .press h a vi erhållit följande tele- gra.m: KÖPENHAMN, måndag.
(Raaes te- legrambyrå.)
Från Zürich telegraferas: Enligt vad som meddelas från Washing- ton har kongressen med 572 röster mot 136 beslutat att kvinnorna skola f å rösträtt.
För att detta beslut skall bli gällan- de över hela Förenta Staterna fordras godkännande av tre fjärdedelar av de vuskilda staternas lagstiftande försam- lingar.
Eltoekholm 1918, h a r Haeg.giMlms Boktryckeri A.
B.
