# ID: svediakorp-per2651
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,368
# sentences: 707
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


UINNOR Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra sd mycket for en stor sak som en stor sak kan göra for oss.
VI.
ARG.
1 1 S T O C K H O L M, 15 D E C E M B E R 1917.
N:r 24.
II Itpslarids kvinnor och revolutionen.
Kvinnor östrät t ens seger i Jhghnd.
Iiiidagen den 8 december stod i den Svenska pressen följande telegram: London 7 dec.
Underhuset h a r i dag tredje läsningen antagit valreform- förslaget.
Förslaget ger praktiskt ta- get rosträtt åt alla män över 21 år _____ samt diirjiimte åt alla soldater och ma- Det blir ett nytt England efter kri- troser, som fyllt 19 år, och åt alla kvin- get; det har länge ståit klart för dem, nor över 30 år.
Vidare ändras valkrets- som känt till och kunnat följa med iadelniugen p å grundval av befolk- engelsk politik.
Att det sjuder och jä- ningstattieten.
ser biaiid folket tog sig uttryck denna Det ser eå torrt ut.
Och dock är det höst i ett litet fyllnadsval i en val- en revolution i hela världens politiska krets i norra England.
Hittills ha liv, som ägt rum, då det stora engelska alla fyllnadsval under kriget gått imperiet givit sina kvinnor medbe- alldeles omärkligt, utan valstrid och stammanderätt över världens största med ett val a v endast formell natur: rike.
det parti i kretsen, vars represen- De engelska kvinnorna h a kämpat tant i underhuset dött eller dragit sig för denna rätt i mera än 50 år.
De ha tillbaka, fick efter överenskommelse .lidit hAn och, smälek, de h a rönt lik- med de andra partierna utse en efter- giltighet, vrede och planmässigt mot- trädare, som valdes utan opposition.
stånd; b e n de h a aldrig sliippt taget, Denna gång hade på övligt sätt unio- de h a aldrig skytt arbete och möda, nister och liberaler enats om en kandi- oEer och obehag; de ha varit påpass- dat, som skuile väljas, men arbetar- liga och kommit fram med sina krav partiet satte upp som motkandidat den var &amp; ng en möjlighet fanns; de ha bekante arbetarledaren Ben Tillet.
Nå- skaftat sig politisk träning genom po- gon valagitation var det icke tid till; litiskt valarbete och annat; de ha så men båda kandidaterna höllo var sitt sni8ningom vunnit respekt, och nu, valtal i kretsen, och med överväldi- mitt under brinnande krig, ha de seg- gande majoritet valdes Ben Tillet.
Han rat.
De ha segrat på grund a v sin dug- galdes därför, att han representerar den lighet, sin seghet, sin outtröttlighet; då stora rekonstruktionen, därför a t t han England nu ger dem den fulla med- representerar de breda lagrens under borgarriitten, är det innerst inne där- kriget vunna insikt: det är vi som är för, att det kan säga om dem som Kip- riket.
ling om lejonungarna-kolonierna: Det är rätt och rimligt, j a det är Tnily, ye a r e of the blood.
självklart och det enda möjliga, a t t Då det eBgelska folket nu efter kri- x k s å kvinnorna n u kunna stå till- get går att skapa det nya England, som sammans med sina män och bröder och alla vänta skall framgå ur den stora Jpprepa: det är vi som är riket.
Även prövningen, står det samlat, män och ivinnorna skola besluta om h u r riket kvinnor i sluten trupp.
Det parlament, b o skall byggas; de skola försöka att som kommer a t t framgå u r nästa all- nildra övergangstiden; de skola med männa val i Englad, blir icke som tidi- .ena händer och kärleksfulla hjärtan gare parlament; det står inför alideles .änka utvecklingen in på de jämnaste, nya problem, nya och gigantiska upp- fridsammaste vügarna, de skola som gifter.
Det är e n dubbel seger för Eng- goda mödrar försöka att tillse, att var lands kvinnor att ha fått komma med) ch en f å r sitt, och ingen blir utan.
De just nu, då intet längre går i de gamla $kola föra samhdlsfridens talan under gängorna, d å allt skall rekonstrueras illt nyskapande.
Och medan de arbeta för sitt land, och omläggas efter nya linjer.
a arbeta de också för oss, liksom de gjort liinge innan vi själva vor0 - mogna för a t t t a hand om vår egen sak.
Vi tacka dem för:.
: A vad de uträttat under de långa och tunga åren, och vi önska dem lycka och framgång i de nya och stora uppgifter, de n u skola v a r a med om a t t lösa.
Vi lyckönska också England till det stora krafttillskott dess kvin- nor representera, och vi lyckönska v a r t enda land på jorden, d ä r kvinnorna än- nu äro politiskt omyndiga, till den se- ger, som nu vunnits åt oss alla.
Men det sticker till i bröstet, att vi här i Sverige ännu behöva känna de engelska kvinnornas seger som en se- ger för oss.
I Norge och Danmark be- höva de icke längre lyckönska sig själva.
A.
W.
.. - Högerkvinnornas rösträffsil krav.
Sveriges moderata kvinnors röst- rättsförening har hos regeringen be- gärt proposition till nästa riksdag om politisk.
rösträtt och valbarhet för kvinnor på grundval a v en ålders- gräns, hügre för kvinnor ä n för män och automatiskt sjunkande, tills den för männen bestämda åldersgränsen uppnåtts.
1 skrivelsen framhålles att de mode- rata kvinnorna äro fullt övertygade om, a t t det vore lyckligt om till en bör- jan rösträtt bleve genomförd endast för en del a v landets kvinnor, enär bland åtskilliga kvinnor av alla par- tier hittills icke framträtt något egent- ligt intresse för allmiinna frågor.
Den till en början högre åldersgrän- sen h a r man tänkt sig bestämd till eventuellt 33 år.
Om kvinnornas röst- rättsfråga bleve löst a v 1918 års riks- dag på grundval a v nämnda ålders- gräns skulle 15 år förflyta innan alla landetf kvinnor bleve röstberättigade.
Genom den ryska Föreningen för kviiiiians rostratt i Petrograd Liar ny- ligen publicerats en redoporelse for de ryska kvinuoriias rostrattsarbete under revolutiouens Iursta dagar.
lioreuiiigeiis a r k t e Liar under de se- naste areii bestätt dels i upylybnings- verksamhet, dels i direkt rustrattbar- bete i cien man detta lätit sig gora; den har dessutom anortiiiat kurser i kooperation, i kommuiialpolitik, i bJuk- värd, den Liar inrattat tva stura tolk- kok, ett lasarett, anordnat forelasiiin- gar, ciibicusioker, moten G.
s. v. b$ kom i ' evoiutionen, och kvinnorna anskgo aig kunna Lioyyas y a en losiiing aveu av bin fraga.
N a r provisoriska regeringens program publiwracies, h u n s ciar emeileriid intet namiit om utstracliuing a v de medborgerliga rat- tigheterna aven till kvinnoriia.
' liilbam- mans meii delegerade for ovriga kvin- noforeniugar utarbetade då deii kvinn- liga rostratbforeiiiugen en resolution till regeringen, vari kvinnorna efter att ha framhållit sin forvaning over a t t regeringen i sitt program eJ namnt något om borttagandet a v den gauih orattvisan, som hailit halva hysslands befolkning i fortryck, yrkade p a att efter orden " omedelbara forberedelser for konstituerande f o r s a d i i i g e n pB grundvalen a v allmän, lika, direkt och hemlig rostratt?
skulle inforas " utan hansyn till kon * ' samt efter orden " av- sliafiande av alla streck, som rora sam- hallsklass, tros bekannelse eller natio- nalitet " skulle inskjutas " och a v alla streck, som rora Iiviiinorna, varförutan Hysslands nydaning icke blir fullstän- dig. "
F ö r att samla kvinnorna trycktes i 35,000 exemplar ett upprop, som spreds över hela landet, till kvinnorna att or- ganisera sig allt efter distrikt och yr- ken och a t t ena sig i stravan efter po- litisk frigörelse.
Upprepade uppvakt- ningar hos arbetarrådet angående dess stallning till utstrackning av kvinnor- nas rattigheter gåvo emellertid till re- sultat a t t rådet förholl sig negativt, beroende p å dess fruktan for de ryska bondkvinnornas konservatism.
Redan under revolutionens första vecka ordnades möten runtom i Petro- grad, och på många ställen måste före- dragen upprepas tre gånger efter var- andra för att alla, som vantade utan- för, skulle få tillfälle att höra dem.
Vid de första mötena bestod publiken till största delen a v kvinnor, hos vilka man e j kunde vänta a t t finna förståelse för rent politiska frågor, varfür talar- na tiU en början lade största vikt vid
N:R 24 2 Skufskärs Hu srnoderskola.
ntkcimmer den i och 15 i Skutskär.
var m h a d.
Redaktör: GLBLI H E R T Z N A S - E X I C S O?
~.
Redakiicin och Exp.
: 6 Karduansmakaregatana Rcdaktionstid: onedar ocli lordag kl. I s3-l / 94.
Expetiitioneri dp !jen vardagar kl. 1-4.
R i h t e l 8600.
Alim.
tel. 146 29.
Teleprainadress: RihtrBtt, Stockholm.
Prenumzration genom posten: p i i p f6r 1917 Kr.
i: 35.
4:de kvartalet 50 öre.
IA&lt;iriiuruiliar 10 orv.
F8r utlandet sker prerininerstinn antingen ge- nom poeten eller genom ineäntiaiitie av 2 kr.
i onstan r i m i r i o till tidniri Pens nx ped ition.
Annonspfls: 10 öre per mm.
R sista sidan, 15 öre å de övriga.
Vid längre tids annonsering rabatt.
RÖSTTRÄTSSBYÅN 6 Karduansmakaregatan II, Stockholm Alloi.
tel. 147 29.
Riketel.
SS 00. öppen vardagar ki.
i- ’ h5 e.
III.
L. Ii.
P.
R:s sekreterare triiffas personligen kl. 1-3 e. ni.
f r l g a n om förblittrande a v kvinnornas ekonomiska ställning.
S n a r t blev pub- liken dock mera enhetlig och förstå- ende, och man kunde ägna sig åt fram- hållande a v vikten a v a t t kvinnorna f å v a r a nied i landets politiska liv, f å va- ra med vid danandet a v dess politiska framtid.
För att inverka på provisoriska re- geringen beslöts anordna en stor de- monstration.
Före densamma tillställ- des sanitliga medlemmar a v regerin- gen samt dumapresidenten Rodzianko ett exemplar av resolutionen samt en lista på de föreningar, som instämde diiri.
Fjorton dagars intensivt arbete fö- regick den stora demonstrationen, som ägde r u m den 19 mars och i vilken 40,000 kvinnor deltogo.
I spetsen f ö r tåget redo kvinnliga marskalltar med e t t stort standar och t v å musikkårer.
Mitt i processionen sågs en bil, omgi- ven a v stiidenter, och i densamma åkte en a v de stösta färkämparna för Ryss- lands frihet, Vera Figner (förut skild- rad i R. f. K. i en liten skiss, Martyrer, a v Gertrud Almqvist, n:r 9-10, 1912) samt ordföranden i rösträttsföreningen, d:r Schischkina Javein, bekant i Sverige fr %n Stockholmskongressen 1911.
Mas- sor a v Askådare hyllade tbget, d ä r det drog fram, blommor kastades in i bi- len, och överallt hördes ropet: ” Länge leve kvinnans politiska rösträtt! ” I tå- get buros en mängd plakat, bland vil- kas inslrriptioner man lade märke till: ” Plats f ö r kvinnorna i konstituerande församlingen! ” ” Utan kvinnornas del- taxande ä r rösträtten icke allmän! ” ” Fria kvinnor i ett fritt Ryssland! ” Deltagarna i tåget representerade alla yrken och samhiillsklasser, kvin- nor ur de bildade yrkena t l g a d e sida vid sida med arbetarkvinnor och tjä- narinnor.
Som representanter f ö r de- monstranterna erhiiilo Vera Figner och d: r Javein tilltröde till diimasalen.
Dessa interpellerade de deputerade an- gående arhetare- och soldatrådens ställ- ning till kvinnortisträtten och förkla- rade att ändamålet med demonstra- tionståget v a r att fQ denna ställning klargjord.
Därpå återvände de till de- monstranterna, och efter en god stnnds väntan uppenbarade sig vice presiden- ten i arbetare- och soldatrådet.
Slto- belev, och höll ett tal, vil !ret slutade med orden: ” För fiirverklipandet a v d r a riittrisa k r a v skola vi arbeta till- saminniis med eder. ” Detta srar tillfredsställds emellertid ingalunda demonstranterna, vilka ford- rade att arbetare- orh soldatrAdets pre- sidcnt, Tseidze, och diimapresidenten Rodzianko shille lrnmrna u t till dem och liimna ett definitivt m a r.
Det sva- rades att Tscidze ej kunde komma, eme- dan han ” fiirlorat rösten ”.
Kvinnorna visste emellertid, att han kort förut i tillhörig Stora.
Kopparbergs Bergslags A.-B.j börjar sitt 1C:de arbetsår den 14 jan.
1918.
Ciidervisniiigen omfattar enklare och finare iiiatlagninp, bakning, konservering, städning, tvätt, ylansstrykning, vävnad och växtfärgning, linne ocli klädsöiii, trädgårdsskötsel ni.
in.
Billig avgift.
Prospekt och upplysningar mot porto.
~ Drottninggatan n. b. och 1 tr. upp Jtort lager av im o. uthindska nyheter i alla slags DAMKAPPOR,DRkKTER &amp; KJOLAR till billiga bestämda priser.
Obs.
: BestBlliiiiigsavdeluin,a.
Vi3 q p t i s n n d e av medlemskort i F. K.
P.
R. kimnas 5 ?i rabatt.
att erhålla jämlikhet med männen i ett nytt fritt Ryssland.
Hon framhöll a t t nian i de principer, som fastställts for framtidens fria styrelsesätt, pro- klamerat avskaffandet av alla streck, men glömt de streck, som röra h i n - norna, och slutade med orden: ” Vi ha koniinit för att saga e r att de ryska 19l8.
kvinnorna för sin del göra anspr8k på de miiiisliliga rättigheter, till vilka de Aterigen sta ci inför ett nytt år, ett sell, Augusta Widebeck, Elin Wäg so:u niii nskl iga v u rel ser ii ro berii ttiga- tie.
Vi fiirltlara a t t den konstituerande år, som mqjligen kommer att medföra ner och Hildur ö i j e r.
fiirsainlingen, i vilken endast ena half- Skönlitteriira bidrag ha iqttlufit c ten a v nationen Rr representerad, kan udr frågas lösning.
Det ii ?.
zuzder clessa a u s j i c i e r Rösträtt for Krinnor vädjar bland andra Elsa Alkman, Fanna p.2 intet s8tt betraktas som uttryck €ör till sina läsare att niera energiskt iin Alving, Anna Björkmnn, Elisabet hela folkets vilja, utan blott för hälften d i rav. ” ndgonsin arbeta på tidningens sjridning.
Krey-Lange, Elisabeth Kqvlel; Efter d:r Javein talade Tseidze, niot- Det f å r icke ske, att vi, ?zur vi stå in- slierna- W e n s t e r, Ragnhild Priit tagen med långvarigt bifall.
H a n ytt- för målet, eiidast äro eir fdtalig skara, Marika Stg ’ ernstedt och Gustav rade endast f å ord och slutade med: ” Vi kiinna icke tillåta a t t i ett fritt medan mängden av kcinnor alltjämt för- Svanström.
Ryssland kvinnorna alltjiimt skola va- Eva Fröberg, Anders Lindwal ra slavar, berövade sina rättigheter.
I bli ljawinza ocA likgiltiga.
Det är stora och kräcaiade ztppgifter, som vänta k k a - Lina Gren-Nilsson och K.
G. Ossial; arbetare- och soldatrådets namn föikla- r a r j a g att vi skola kämpa fiir kxi nno- norna i deras egenskup av samhällsmed- nilsson ha länwmt bidrag i hlcnclen for: rösträtten. ” (Fråga från en åhörare u r remmar.
Rösträtt f ö r Erinnor vill för och frdn niånga andra ha artiklar i oliX bopen: T ’ ein h a ni nu att IrAmpa mot?)
Efter Tseidze trädde Rodzianko fram sina läsare utreda och klarlägga dessa frugor iilflutit.
och mottogs med ovationer samt med uppgiffcr, påpeka den politiska rösträt- nytt tal a v d:r Javein, vari hon Pci grund ccz!
de oerkört ökade kos ett tens betydelse for deras realiderande och framhäll att det skulle v a r a skada om i den mc-in elen.
förniår det tippfostra nndwna i f r 6 g a 011 % p q p r och tryc kvinnornas outtröttliga energi skulle anrCindas till strid mellan könen lik- kz; innorna till att begagna sin rösirätt har redaktionen sett sig izöclsakacl n som i England i stiillet för till gemen- öka Rösträtt f o r Krinnors pris till k på ett sådant sntt att det länder det all- samt produktivt arbete, av rillret lan- männa till nytta.
Ben qpehåller ämi 2: 50 p r dr. ~ E x l tanke pi det fez det nii iir i så stort behov.
Hittills ha- innelz6il tidiiingen Itjuder sina läsa?
de krinnorna e j klagat, d å männen vid förbinelelsen mellan rösfrättsföreiiinga,.iza måste priset alltjämt betraktas som t ~ ~ ~ deras k c sida saknat medborgerliga rät- Ich meddelar 2; ad som händer och sker tigheter i niistan lika hög grad.
Nu inom rös frättsvurldeit, såviil i Sverige lrlgt, och det är under den fasta förliopJ iii- det emellertid annorlunda, nu vilja ningen att det &amp; d e priset icke skall i l kvinnorna v a r a med, då landet nier ä n som i andra [änder.
so: någonsin behöver alla krafter.
d å det I dessa sociala frågor ha tinder årets cerka menligt p å ~renzimeruiifn~~talet, stora verket på grundvalen av laglig- ‘ opp värclefulla bidrag länwafs av mclnga vi nu intjjucln till premineration för (i het och riittvisa skall byggas.
” Vi vilia icke lnngre ha nåKra liiften franaståeizdepennoi., bland rilka vi nämna 1918.
X d t t e det Gret bli ett gliicljens oc nni god vilja ”, slöt hon sitt tal, ” vi ha Maria Almen, Anna Lenah Elg- fik ny els en.^ år och m6tte lcvinnorna komm fått nog därav.
Vi fordra ett officiellt ström, Maja Forsslund, Ellen till i m i k t ona sin plikt att deltaga i smr och tydligt svar - att kvinnorna skola riistriitt till konstitiierande försam- Hagen, Gertrud a f Klintberg, Anna hällets angeliigenheter.
S~iricl intresst få fir rösträtt och snmhällskicnskap, o c h spri lingen.
Vi skola icke länina denna Lindhagen, Helene Philipson,Ester plats, förrän vi fått svar a t t kvinnorna intresset for rösirättens eget orgapa.
skola få rött a t t rösta till konstitue- Röhl och Naima Sahlbom.
rande församlingen, vilken endast i Bland dem som företrädesvis behandlat RöstYGtt för .Kvinnor u fkomnzer de rletta fall kommer a t t representera he- rösträttsfrågans vikt och betydelse äro så- 1 och 15 i m r niditad.
Prenirrnerl la folkets vilja, d. v. s. att konstitiie- dana kända kvafter pcC området som tionspriset, postarcodef inberuknat, i rande församlingen sammankallas pb a v allmsn, lika, direkt och Emma Aulin, Signe Bergman, kr.
2: 50.
All preizunzeration s7ic rrnndvalen benili-n röstrgtt, lika fiir män och kvin- kiiima Borelius, Ester Brisman, geiiona posten.
I iitiandet bosatia p1i nor, dri rösfrtitfeit icke är allmän utan iwinncrszas d d f n n n n d ~.
” August &amp; u h, Frigga Carlberg, I sitt svarstal fiirklarade Rodzianko Ingrid Hailman, Ann Margret ntmernn ter kunna i c e n erlu, ?lla ticlni?
7tt han viil kände de ryska kvinnornas gen mot insiindande av kr.
3: 25 i pos Holmgren, Karin Fjäl ibiick- H0lm- nppoffrande arbete pA det sociala li- gren, Sigrid Kruse, Gulii Petrini, anzlisiziizg till tidningens expeditioq wts alla oinrådm, orh att han ville till 6, Stockholm.
fiillo iinderqtryka allt vad Tseidze för- Jenny Richter= Velander, Hilda Iinrdztnitsmaknre~uta ?~ iit yttrat.
H a n hetrivlade icke a t t både Sachs, Eiin Wahlquisf, Anna W i c k - Lösnirm ?iier 15 öre.
nrorisorislia rerrriiwen och diiman Fiillt sri-natiserade med tanken a t t he- vilja livivnorna riistrstt och slutade med e t t rRd till dem att v s n d a sig till Iiiman talat till sjömännen, läto sig Iia på huvudet.
Inför s a mycken ihäi liirfiir e j avspisas utan förklarade a t t dighet liunde varken Tseidzc elier ROL qiii3isterrRdets president, furst Lvov.
Demonstranterna sünde ciå omedel- de skulle vänta tills de fbtt svar a v h r zianlio Ilingre h.2lla stånd, u t a n båd hart en deputation till Lvov, som för- Tseidze - bara j a eiler nej.
lioi~&gt;iiio till sist u t och inottogos me Vänta fingo de också göra, nien var- ett större tal al- d:r Javein.
Hon böl lk13i ’ atle, att med ” allinän ” nienade pro- visoriqlia regeringen a t t rösträtten lien den fuktiga väderlekeii eller den jatle iiied a t t erinra o111 liiir de rysk iliiille ixtctr:icl; as liven till kvinnorna.
franisltridna tininien avslträclrte dem, liviniiorria alltid stått vid riiiiniieris s Bast de alla varit ute sedaii kl. i0 på d a i kampen f i i r Essslaiids frihet, hu Detta svar korn som en god avsliit- ciorgonen.
De förklarade a t t de skulle dc jliiiitc iniiiinen vandrat i fängels aing, och iintlig.cn kunde demonstran- ytama till dess de fått svar och alt, ellci till galgen och jäinte dem sett di erna iiied gott samvete skiljas å t efter) in Tseidze alldeles förlorat riisten, kun- den i ansiktet utan frixlitaii.
Det vor: n vii1 3i-ivänd dag.
de hzn iiGja sig nied att nicka eller ska- dilrPiir Bviniior,nas ofiirytteriiga rlii SE % stod alltså (le ryska kvinnornas id: den i9 murs, oc.11 sedan dess ha de inviiiit alla sina krafter till politiskt ~pplusiiinRcarbeie, så a t t livinnorna må Iwiiiia Iiidraga till upprlittandet i v en dciiiokratisk republik, dür de få ntaga sina platser vid männens sida.
- Röstriikt för Kvinnor.
I I \ RoSTRATT FOB KYIHHOB N:R 24 @ iiidjebudskap frhm Amerika.
I KvinnoröstrBtten har segrat i New York.
Segerbiiden följa tätt.
på m r a n d r a iiniler h-ets sista niånad.
Sanitidigt med t e l e g r a ~ n i e i f r å n England kom uriderrlittelseii oiii a t t äreii Xew York iintligeii triitt iii i radcn av de stater, soil1 axtagit, !ivinnorösträtteri.
Mitt i decembermörhet lioiiliila dessa bud- slrap som strålar r ?v ljus och hopp och nicd vissheten o m all skilrds mognad och all iiiiidas lön.
Bur ha vi icke under grens lopp följt Jkii:erilins, och siirskiit staten Xew Yoi-lis livinnor under deras sega, ihär- diga arbete för den rätt, som nu skiinlits deni i scgcrliin.
Genom åtlöje, niotstxntl och 2iåri ha de banat sig väg genom fördomarnas siiår, och det är so111 hade deras ryggar raknat och de- ras pannor ljusnat under kampen.
De h a res1 sitt kvinnliga motstånd mot kapitalisnim, egoismen och spritintres- set, mot cle niakler inom samhället som offrat niii nniskors vlilfiird på egennyt- tans a ?tare, och de ha haft riittfärdig- hetcn på sin sida.
De iigde icke bara arbrtsriljai;, ntliålligheten och energi- en, utan de iigde också hänförelsen, w:i: 7:itglötlnatle deras viljor, de ägde 1 fiirsätter berg.
I x n d c nederlaget år 1915 icke ncrlcl5 dem, ntan sporrade dem i stället till allt större anstrangningar.
F ö r v a r och en s l o t l det klart, att å r 1917 skulle bli ett seherns år och sH blev det även.
?
&lt; c Torks ~ I; .i-innor visste a t t en verk- lig c ?cmi&gt;kraii icke kimde komma till ~rt5ntl ntan lioiiiilorna.
De hade stödet av lac !ets fiirste styresman, de kunde pekn nK lnntlvinningarna i Iianada, orn \ - ii !vcingen i X:ussland och det gynn- samma lüget för röstrlitten i England.
De lxntle vidare med tillförsikt säga sie, a t t sjii stater i Amerika infört Ir \ .ini ?oriis !rii !ten under det gångna Aret, och a t t det nii iir nitton stater, diir Irriiinorna åtminstone h a rösträtt vid p re s i d ciit val.
Xen vad kriniiorna satte sin största lit till v a r dock deras epen organisa- tions \ .fixt och styrka.
Den h a r varit niedc !~i~nltteii cch det ccntriim från vil- Iiet.
k r a f t och energi utstrålat, och där h s t r i d a r n a hållits samman a v klar- ralina hjiirnor och fasta händer.
I sta- den New Torks huvudkvarter h a r en stah av fem kvinnor arbetat, som signat all sin tid åt rösträtten, medan tio le- dare €ör olika sektioner organiserat arbetet inoni olika distrikt a v staden.
, !lit har varit ordnat på det mest miin- stergilla och praktiska sätt.
Arbetet har varit fördelat på tio sektioner, av vilka vm och e n haft sitt arbete a t t sköta, och dessutom h a r det funnits tolv ledare, som lett kampanjen i olika delar av staten New York.
Det finns snart, sagt inte en slrryinsla, dit nian icke trängt, iiverallt väckande och ma- iiande och samlande livinnorria i en gemensam aktion för mlinskliga rat- tiaheter.
Det niedleliislrap, som staten Kew York enrollerat, iippgår till 800,000 kvinnor, ett antal, som vida överstiger de iiiiins, som iiro ansliitna till det de- inoliratiska eller republikanska partiet.
På grund a r sin egen styrka och solidaritet visste alltså Nem Yorks kriiinor h u r fast deras ställning var, och de gjorde Siisan Anthonvs painla valspråk: " Failiire is impossible " till sitt stridsrop.
Det v a r även överty- gelsen om att den allmänna opinionen sviinrrt till kvinnornas fiirmbn, soin fiiranledde m r s Chapman Catt till sliit- orden i det stora anförande hon hiill i Saratoga: " Antingen NPW York vinner eller förlorar, koinrna alla Förenta sta- ternas kvinrior a t t inom två år erhålla En11 medborgarrött. "
Vi hoppas, att hennes förutsäpelse kornmer att slå in, ty seqern i New York måste betecknas soni den betyrtel- sefiillacte a v alla riistriitfssesrar i Ame- rika.
I ?ev kan medfiira a t t kvinnornas riktrsttsfr&amp;pa kommer a t t liisas sam- tidigt cch på en gånE i lalla stater ge- nom en ändring i unioncffirfat-tningen w h irke på irrenom den låvrra procedii- ren i r a r j e msliild stat.
Sista gånqen en sådeii federal lapstiftning gevom- fiirrles m r vid negerslavrripts wmhz- randr.
o r h sven nu slriille det bli en f ö r rn; icsklirrheten stor orh genomgrinan- (!e rcform, som fiimn14de denwmma.
Andrin m r i nnioncförfa t t n i n w n kom- nia till stånd genom två trerliedrllars niainritet i r n r j e hiis och trsda icke i kraft som lag förrän t r e fjärdedelar av staternas legislatiirer sanlitioneral desamma.
New Yorks livinnor stå nu vid målet men ett mål, som endast är medlet till nyn.
ansträngningar.
Framför dem lig $a alla de nya nppgifter, som hopatf under årens lopp och som de äro villi.
ga att lägga p B sina slii~ldror med sam nia arbetsglädje, som sporrat dem un.
der Itampen för röstrirtt.
I dessa da- Loar g å många tankar till ledaren för dan internationella röstrittsrörelsen tnrs Chapman Catt, som f r å n och med nu iir medhargare i staten New York trennes lirafter, som varit bundna vid rösträttsarbetet, och hennes organisa- lionsförmåga ä r o nu lösgjorda, men Gliert blir det alltjämt som häraren ax Iwirinornas ideer hennes röst blir hörd och hennes verksamhet förspord.
Och tillsammans med de bästa av sitt lands diitlrar kommer hon a t t bcreda r u m för de tider.
då krigets mardröm icke ska11 t m q a folken.
utan riittfärdighe- len och förnuftet bilda grundstenarna pK i5lka den nya samhällsbyggnaden konimer att \ - ila.
Gurli Bertzman-Ericson.
De nya barnavårdsnämn- derna.
Under loppet a v de närmast kom- mande vcclioriia skola i en stor del svenslra koniniiiner val företagas av kommiinnla nämnder och styrelser.
P å griiiirl av n y lagstiftning, vilken träder i h a f t den 1 januari 1918, får en av a nä mv der, n ii ml i pen harnavårds- mimriden, sig hädanefter tilldelad ett nllcleles n r t t, mycket stort och hetydel-, e.fLlllt arhetsomr&amp;de; dewa nfimnder: kola nämligen fiira u t i liret alla i den xntaladc laqstiftnincen införda nya Ibest5niinelser till skydd för utom 5lr- e !isl:ap fiidda harn och deras mödrar.
h t iir barnavårdsriiimnderna, som sko- a mottaga alla anmälningar om födelse IV harii i-tom iilitcnslrap och för v a r t - vh ett av dessa barn tillsgtta harna- rKrdcman; de s h l a dessutom organi-: era h r l a det niaclrineri, som måste stR1- a s till harnnvårdsmi; nnms förfogande, Ifall de skola kiinna gå i land med sin lqpnift a t t skaffa barnen och niödrar- na det moraliska och eknnoniislra bi- stånd, soin ligger i faststiillande a v fa- 3 derskapet och tillseende, att utdömda eller avtalade uppfostringsbidrag ock- så verkligen komma att utgå och lända barnen och mödrarna till nytta.
Och sist, men icke minst, är det baroa- rårdsnämnderna, på vilka det hänger, om hela denna lagstiftning skall bli tillänipad i samma anda, som besjälat dess ti !lslryndare och skapare.
Alla, som hysa intresse ' för att denna iixa lagstiftning alltså skall bli mera iin e n lag på papperet, vilket man väl t y v ä r r måste säga blivit fallet med den lag o m ranvårdade och sedligt försum- made barn, för vars skull barnavårds- niimncierna ursprungligen tillskapades, böra nu tillse, att dessa niimnder över- allt erhålla en sammansättning, som gör dem skickade att fullgöra sin nya och stora uppgift.
Franiför allt ä r det både a t t hoppas och att vänta, att kvin- norna inoni varje kommnn skola varmt intressera sig f i k dessa val och med råd och dåd bistå de valberedande och väljande myndigheterna, dA det gäller att till dessa nämnder skaffa så lämp- liga personer som möjligt.
Som barnavårdsnämnder h a hittills fungerat skolråden eller, d ä r folkskole- styrelse finnes, denna eller ett utskott ur densamma.
E n kommun, som så ön- skar, Iran emellertid mycket väl till- sätta särskild barnavårdsnämnd, men i så fall måste a o t i o n härom väckas på kyrliost anima. ' '
På de flesta ställen kommer emellertid sannolikt den gamla ordningen att bi- behållas att skolrådet fungerar jämväl som bariiarårdsnäinnd; h ä r kan det cloclr, och detta gäller även kommun, &lt;om eljest iclie i år väljer nämnder, bli fråga om att öka antalet ledamöter i skohåden, för att de skola bli i stånd att tillfredsställande fylla sina nya plikter.
Även härom måste motioneras, och de som mest iiro intresserade a v att dessa niimnder skola bli väl samman- satta, böra göra sig underrättade om, bur ärendet ligger inom deras kommun, tänka på lämpligt personval och i tid vända sie med sina framställningar till vederbörande myndigheter.
Prenumerera i god tid på Rösträtt f6r Kvinnor.
____ Er bokmarknaden.
Wlnrikn Stjernstedt: E n o f f i c. e r s- Ii i s t o i- i a. L \ lhcrt Bonniers för- lag.
30.5 sid. P r i s kr.
5: 50.
Litteratiiren liar alltid varit en tro- gen åternpeg-ling av tidens s j Wlsrörelser och under de senaste åren h a r v i d d s - kriget arigivit grundtonen i de moder- na f; irfattarnas diktning.
Det har knappast varit miijligt annat, t y de viirlds:i !~aIiande hiindelserna h a icke bara skapat lidandet, nöden och cmär- tan i dess högsta potens, utan det har ä r e n alstrat reaktionen mot dess för- niiftsliii.hct, liiirleken till alla deni, som ycrnensanit hiira dess tunga och viljan ti !l rii tt f ii rrl i gli et.
Dcssa röster gilra sig alla förnimbara i biarika Sijenistedis rackra och tfink- riirda hok, E n officershistoria, som lyf- ter sig till ett högre plan äii fiirfatta- rinnans fiiregåenile dilrtnirg.
Marika Stjernateclt h a r alltid fiirstått konsten a l t hcriitta så att hon väckt intresse för sitt iimne, även om dess obetydlighet kommit oss a t t iinslra att hon påtagit sig st6rre uppgifter.
Och med varje ny bok lion givit h a r hon viisit, den objelr- L ' lira kylan liar fått vika fiir medkäns- lan, problemen ha djupnat, k-aralrtärs- skildringen vtinnit i fasthet, nierlan sti- lens distinkta lilarhet fiirblivit den- sai ' inia.
Narin.
Sljernstedt h a r aldrig heliört starka uttryck fiir vad hon kän- ner, hon verkar med enkla medel, men i föreliggande bok kunna de nå en sublim höjd.
En officershistoria ä r en psykologisk människostudie, men den ä r också en protest mot krigets grymhet och van- rett, den kristalliserar u t de liiinslor, horn behlirska oss, d å vi inaktlösa in&amp;- ste åse att riitten trampas under föt- terna och att våldet triumferar.
Den visar oss h w en relativt hederlig och präktig u n g nian frestas att heg8 en nesiiq handling, som h a n under andra förhållanden aldrig skulle varit i stånd till; det 5r krigets uppl6sande av van- liga begrepp om tro och heder, som verkar korrniiiperandc på karaktä- rerna och fiirvirrar de moraliska be- greppen.
Ned logisk blick r i s a r fiir- fattarinnan h u r iiiiinniskan, utslungad från den sfär diir lapar och förorclnin- g a r reglera hennes iillvaro, mister sitt jiinivililsliige och tillägiiar sig grott- iiitinniskans inFtinkter.
Men det finns också en djup ödmjuk- het i Marika Stjernsiedts bok.
Icke den ödmjukhet, som haller till godo med fiirhållandena sådaria de iiro, ntan den ödinjukliet som födes av tanken på m li P slil igh e t en s 1 ånga II t veckli n g s r ä g med dess brott och misstag, dess tiisen återfall, men orlrså med dess gradvisa fraiiiåtslrridande.
H a n r ä n t n r inte att f å iippleva rättfiirdiclietens seger, ty hon kiiniier niiinriic,kornas beprans- niiig, men det ä r liift och \ - idd kring hennes tankar, det iir evixhetsperspeli- t i w t under stjärnorna, w m kommer henne att nied Luka uthrista: " I tnsen- den a v år, alltifrån iirtideriias stiiiii- het, h a r mänskligheten vuxit fram not fullliomningen långsammare än mask kridar över uiigen, och j a g 31i.iille inte lriinna biira att verket iclie, ler f,irtligt under niiiia ögon? "
Kcn 1 arken Marika Stjernstedt eller ml,ens hjiilte ftirtvivlar oin viigens 5lrl iiiiig.
Det uppenbaras i bokens, isla sidor, diir Maria ligger p &amp; halni- %idden med det sovande barnet vid sitt) ri&gt;st.
Viigen, som skall leda nr mörli- ret och fasorna, niiinskligheteiis, u t cclcliiigrns viig, den ä r så enkel, SE \ iihIim i sin iipphiijcla storhet, den ä1 " ingenting annat iin ljusglorian Iiring ett litet barn, inför vilket alla syntef bilja sig med godhet, och orn vilket dc likviil intet viqste, mcr $in att det en rång s !&lt;iille vara nicd bland deni, son.
hiiro.
hördaii Tidare, d å de sjiilva f ö r s~~niiit. ' '
Framtiden, de nya liinkarna i der ~ a ~ i kedjan, ~ l a lir rLicldningcn n r hopp 1ii~J~eiciis niiirkcr, och mitt nncler f a w i n a och a r n o d e t och förnedringen spri d m mode rck ii r!
pli en sitt f 6r lila r a n rlc skii- !iincr iiver tillraron.
Den lyftcr hiaiia b e r hennes eget hårda öde, t y hiir a r m hon iir, Gnnc, det alltid n&amp;.qol hon skall liiinna ge.
At denna moders.
liiirleli har BIarika Stjernstedt givit c k rackraste vttrycli och den är solstrå- len, solil kastsr sitt Ijiis i k e r de dystra tarlqr av niiinskli,?
dPrsliap, hat oel, qr ' ltf; irrlipEet, soni fiirf&amp;tariniian ined siii stils pregnans rullat upp för TåI syn.
Gurli Hertzmm-Ericson.
?ii 7.
Gerda Meuerson: A r b e t e i s k o r- n a s v ä r 1 d. Hugo Gebers för- lag.
172 sid. Pris kr.
3:50.
D å Gerda Plleyerson ger oss en skild- ring av arbeterskorna, deras värld, de- ras fiirhållanden, deras arbete, d å gör hon det med den rätt, som vederbäf- tighet och ni8ngåria erfarenhet ger.
Ron beskriver sjfilv, h u r hennes in- tresse kom att väckas och h u r sedan just rerlisamheten bland arbeterskor- na kom a t t fvlla hennes liv, blev hen- nes livsiipppift.
" Under 22 år ", skriver hon, " har jag stått i ständig personlig beröring med representanter fiir olika kvinnliga yr- 1; esprupper: fabriksarbeterskor a v alla slag, helnarheterskor i en mängd olika fack.
J a g har sett inneboendesystemet i dess mest motbjiidande former.
J a g h a r sett de övergivna ogifta mödrar- nas f i k så obeaktade kamp för sig qrh harnen.
klena och sjiilra arbeter- skors ständiga vandring mellan sjuk- Eiii~et.
arbetsplatsen och pantlånaren och iildres, i fiirtid utslitnas l i v p i sri; lterRnsen för a t t i det längsta und- gå fatiipliiiset.
Jag h a r sett heinarhe- tcrskor trsla vid stick- eller svmaski- iier nied arbetsplatsen t ä t t invid kölrs- s p i w i f ö r att icke behiiva stiga iipp fiir a t t dR och d i röra i pannan eller fiir att Iita, hciaarheterskor, som på 14 - 16 timmars arbetsdag förtjänade 1 kr.
till 1: 50.
Jag h a r vandrat genom mån- ya olika slags fabriker i Sverige och i utlandet och sett, h u r kvinnans arhets- k r a f t i allt större utsträckning tages i
N:R 24 4 För att emellertid återvända till In- ternationelia rosträttsaiiiansens be- att varje land slut, s a gicii det j u ut själen i Evinnliga kontorist- och expe- Samhällsmoderlighet än en gång.
aga rattighet att bestamua oin skulle ditföreningen och en p å många områ- F r u Petrini förebrår mig t. ex. dei det på sin rcjstrattsrurelses yrogram En resa, från vilken j a g först härom den intresserad och vaken personlig- het, fyllde den 11 december 50 år.
Ge- dagen återkommit, har hindrat mig oliunuighet, som hou anser a t t mitt pa viile ha biott arbete for rcistrütt eller nom sin spänstighet och sitt ungdom- frän att forr besvara f r u Petrinis gen.
siäenue alt ” kvinnosak for flertalet SO icke.
Hur Sveriges rörelse bestämt veta ligt rörliga sinne är fröken Ulrich ett maie p å min artikel Samhallsmocier cialt intresserade kvinnor ü r endas bevis bland många på att de femtio lighet i n:r 21 a v Köstratt for Kvim rostritt ” avülojar och upplyser mig vi ju.
’ ~ h i i g t beslut på ceiitralstyrel- åren ingalunda förmått stäcka själens nor.
Ehuru sent begagnar j a g dock om aLt kvinnosaken ä r mycket äldre semöte avhalier sig Landsfureningen utveckling, och de kontorister, vilka tillfället - det kan endast vara til ün kampen for rosträtten.
J a g tycke: a v princip frän a t t göra uttahuden i betrakta henne som sin sannskyldiga roreisens fromma a t t dess fuiidamen bara upplysningen visar en val djur andra iin rena kvinnufritgur, tiar den fostermor, finna henne alltjämt som en tala ideer dryftas.
Blott så, i brytnin tiiitro till den naturnodvändiga grovi kan förutsätta a t t alla tiess inedlem- av de gladaste i de ungas krets och en gen melian olika uppfattningar l i l a ~ n ~ okunnigheten hos en ” som hutt sä got mar äro eniga. ” a v de påhittigaste när det gäller att roa och utformas de, hällas levande, alide som ingenting ” etc.
Dessa fall ha ickc varit så värst J a g siiulle tro att t. o. m. en höger d i n g a.
1 min artikel niimucle jag nag- andra.
Trots sin ansträngande verk- les som en manniskas livstisiiädnini samhet, eller kanske just p å grund där- formas genoiii kampen mellan moi ‘ muii vei detta.
J a g skulle ocksa tr (ra a v deni, och uet torde Luiina forut- a t t vi alia veta v a d f r u Petrini sedar sattas, att hade j a g glolut nagra av be- av, har fröken Ulrich ett varmt in- sattningarna kring herine.
E ‘ ast egentligen behöver j a g knap - efter vad hon iyckes tro - till mit tydenhet, skulle nog f r u Petrini ha pa- tresse för rösträttsrörelsen.
Man ser henne aldrig utan det internationella past vittna oni a t t denna uppfattniud gendrivande nieddelar, nämligen a t u i n t mig.
märket, vilket hon bär som ett tyst ä r min - hade den icke varit de röstrüttskvinnorna i skilda foreningai Däremot vet j a g gånger då nian sökt agitationsmedel, hon har varit en vär- skulle j a g ingen orsak i världen haf aro verksamma för olika sociala mal fä Landsföreningen ait xttra sin an- derad talare p å Stockholms F. K.
P. a t t pubiicera min artikel.
Att f r u Ye a l t när kvinnor firigo rütt att bli stads slutning till humanitara fragor, som R:s samkviim och hennes namn har trini icke hyllclr samma åskådning ä fuilmülitige, måste vederbörande oftz biivit aktuella och forurat handing, även varit synligt i Rösträtt för Kvin- lika tydligt.
Det frarrigar redan av dei nog ga till röstrüttsforeningarua fbi u e n att den vägrat, iidalid den enua amne ait finiia dem o. s. v. nors spalter.
Hennes anföranden äro forebraende ton, vari hon cmn ” av alia tilifragade kvinnoiiorporatio- Med samma rätt skulle förstås de an.
ner (daiibiarid uera politiska).
alltid präglade a v den humor, som a t t de aumärkningar j a g framställt in verkar befriande och hennes kloka och galunda üio ng ’ a utan allt som oftas dra olika foreiiingarna kunna säga ati J a g skulie kurina uraga fi.am ä n flera varma personlighet gör henne till en återkomma, ” vanligen frän personer vederbörande h g o ga till d e m - dett8 rxemgel pa Landdoreniugens ” neutra- gärna sedd güst i alla kvinnokretsar.
vilka haft så gott som ingenting me (iuoui parentes.
‘ ty vem har tvivlat pi litet ” - t. ex. de svarigheter som flirsök rösträttsarbetet a t t gora ” - en fras, u. a t t bland rosträttskvinnorna, antinger att driva pacifistisk prcil; aganda iuom G.
H.
E. vilken man synnerligen lätt avläse.
de äro medlemniar av den eller dec itess maktourade mött o. s. v., men det undermeningen: ” vad veta de allts2 Pöreningen, iiuues s j i l v a blomman a % jagda fär vara nog.
Vi iiro i alla fall präktig liviniiokraft2 Frägan gäller Eramnie vid den punkt, dar man hak- om det de anmärka på! ” Ny kvinnlig stadsfullmäktig.
Vilket är ungefär lika dräpande son alls icke detta - som helt enkelt icke) m alla cietaljaninirkningar, aiia skäl Vid röstsammanräkning i Malmö till om en riksdagsman skulle besvara ei kan ifragasättas - ett sädant fakturii] ch förklaringar hit och dit ser viigen återbesättande a v den genom statsrå- kvinnlig vüdjan i någon politisk frågz ä r det.
Nej, frågan galler fortfarande iela sig som v i alla ga vii - ser a t t det Rydkns avsägelse lediga platsen i med: ” Vad vet den om politik, sou varför F. ii.
P. ii.
icke till kvinnornas ienna fraga ä r sjalva klyftaii nielian stadsfullmäktige befanns f r u Anna icke haft med riksdagsarbetet at1 och samhällets fromma sammansndter, va huvudlinjer i m m deii iuedvetuz, Stenberg ha kommit närmast de på ar- göra! ” alla dessa skilda sociala kvinnointres- ivenska kvinnovüridens stravan - betarepartiets lista förut valda och in- Man bör icke, för att använda et1 jeii till en enda stor strävan a v ” sam-) cii a t t allt som vi i den yttra iir ügnat tar nu sin plats i Malmö stadsfull- bildlikt uttryck, anse att riksdagsar- hi~llsnioderlighet ” - varför E.
K.
P.
K. att belysa meningssliiijaiitiglieteiila mäktige.
betet är hela politiken och F. K.
P.
K. i stället - enligt f r u Petrinis egna iiellan, för a t t uttrycka mig grovt och __ E t t slutet förbund, ett frimurarskap 3rd - ” inom rösträttsföreningarna ar- mkeit men belysande, oss feminister inom vilket ingen opposition, intet tan- beta de endast för rösträtt ” - avkopp-) ch dem, vilka känna s o u en framstå- Kvinnlig utmärkelse.
keutbyte annat än i de officiella fåror- .at alIa andra kvinnofrågor f r å n ar-; iidc rösträttskvinna uttryckte det till I Kristiania har d:r Ingeborg Sseter n a tåles.
Att små tendenser i den vä- &gt;etsprogrammet, vilket nu uteslutande nig häiom dagen: ” J a g hatar feminis- blivit utnämnd till stadsläkare i 3:e gen existera är ju tydligt - annars upptar kampen för rösträtt.
Därige- nen! ” Själv hör j a g ju, som j a g i min arti- kretsen.
Det ä r första gången en kvin- kan man väl knappast förklara varför nom har nian visst uppnått många go- n a innehar sådan befattning i Norge icke dessa, enligt f r u Petrini, täta an- la resultat, men också det mindre go-; el vittnade, till feministerna och om och saken är för den skull ganska an- märkningar (och a t t de verkligen va- la, a t t kvinnosaken, detta invecklade ‘ eminismeris må1 och väsen uttryckte märkningsvikd.
D:r S e t e r har sedan rit rätt många h a r jag märkt på den {oinplex a v psykologiska, sexuella och a g mig med så pass stor tydlighet i år 1914 praktiserat i Kristiania, och vid varma anslutning till min lilla artikel iioraliska frågor - alla olösta, alla nin artikel Sanihiilisinoderlighet, a t t sidan av sin privatpraktik har hon va- jag fått mottaga) föranlett diskussion; Iiriande mot skyn - för flertalet kvin- a g här icke behöver iiigü darpg.
Jag rit anställd som assistent hos sundhets- långt före detta och med en mindre ior, fiir ” de djupa leden ”, utliristallise- Ilev icke förvånad över yttrandet - förebrående inledare än f r u Petrini j rats så att säga till blott en fordan på ‘ ast det j u varit förklarligt om j a g inspektören.
teten.
: östrätt - varvid man kan befara a t t) livit det - n ä r liar nian vi1 hört en let levande medvetande om alla kvin- nun säga, att han avskyr monlighete~n?
iornas ömtåliga problem, utan vilken Nej, jag förstod att det v a r det för- anspråk inom snart sagt alla industri- terfrågan, hemarbeterskorna, de min- Jår rösträtts seger (då vi en gång nå öjligade i feuiiuisruen hon avsksdde grenar.
J a g har sett mörka, ohygieni- derårigas arbete m. m.
I kapitlet om len) icke får den genomgripande be- iiecl ett a v mänueii kanske lika mgc- ska, utan minsta tanke på de arbetan- fabrikssystrarna ges en skildring av; &gt;-delse den bör ha - lätt kan av-; et som av rörelsens egna små löjiig- des hälsa inrättade arbetslokaler och fabrikssystrarnas och intressekonto- .rubbas.
Och detta kan minsann ske ieter inympat förakt - detta hastiga j a g har sett fabrikshus, inrättade med rens verksamhet och slutligen berör h t ä n kvinnosaken ü r äldre än kam- öralit, vilket så ofta kastar u t barnet alla nutidens bästa anordningar för författarinnan arbetslöslietsproblerriet len för röstriitten - ja, kanske just ned badvattnet.
och skildrar en del nödhjalpsarbeten, iärför.
hygien och bekvämlighet.
Men det ü r antagligen på den ni0- Avkopplingen h a r skett i kraft a v Så har j a g också fått se något a v som igångsatts under kristiden.
iiiigssl~iljaktigheten det beror att det Gerda Meyerson besitter i hög grad; andsföreningens beslut.
arbeterskornas kamratliv, den uppoff- Det är det enda svar på min fråga ~r så sällan en kvinnofråga dyker upp rande hjiilpsamheten, men också den förmåga att väcka ett allt starkare in- ini vilken ” Laiidsföreningen kan för- stora bristen p å enighet och solidaritet, tresse f ö r sitt ämne, detta helt säkert lag far.
J a g har satt frågetecken för detta ttsätta a t t alla dess medleminar kun- den ringa förståelsen hos flertalet arbe- mest beroende på den personliga prä- ia vara eniga ”.
terskor för sammanslutningens bety- gel, hon givit sitt arbete.
Illan tar med leslut och dess konsekvenser.
Det är väl också därför den under Soin skäl för beslutet ger f r u Petrini delse, medan ett fåtal för kårens bästa intresse del av alla de fakta hon kom- entusiastiska kvinnor oegennyttigt sö- mer med, men man läser med ännu itan vidare - blott beslutet självt!
Det: riget kunnat fasthålla sitt beslut (ty större intresse hennes blixtbilder från ’ örtjänade dock - efter i r u Petrini var tt beslut a r j u icke i och för sig stad- ka samla, organisera, upplysa.
I arbeterskornas krets har j a g mött d i k a fabriker, hennes sliildringar av niie på en liten historik - a t t frani- äst till e v i g tid, fast man kunde ju bitterhet, hatfullhet mot bättre lottade, Ile många olika förhållanden, hon mött, iållas a t t Landsföreningens beslut ro det av fru Petrini) a t t endast sys- hopplöshet och sorglig oemottaglighet x h man får ett starkt intryck av hen-) lott var följden a v Internationella elsätta sig med röstrütt!
Tänk om i stället enighet hade rått för det ideella.
Men oftare har jag mött nes personliga uppfattning i en hel del .östriittsalliansens förhandlingar på * östriittskongressen i Budapest å r aellan kvinnor, medvetna oin sin den mest beundransviirda förnöjsam- hithörande frågor.
Hon säger i sitt företal att hon skulle 913, där den tog s t i d h i n g till frågan .vinnlighets, sin moderlighets plikt a t t het, den segaste uthållighet under otro- liga svårigheter, den lyckliga förmå- 5nska ” att boken kunde nå till vidare iuruvida de skilda ländernas rösträtts-, erlia som fredsivrare utan återvändo gan att t a vara p å minsta gliidjeämne, kretsar, till dessa många som tanklöst oreningar borde på sina program ha, iiand meine!
Icke blott som j u skett längtan efter ideellt livsinnehåll och begagna sig a v de tusende lyx- och nöd- !iitiast rösträtt eller även aodra kvin- ned visad fredsvilja hiir och var i F. hos många den levande religiösa tro, vändighetsartiklar, i vilkas tillverk- iofrågor.
På denna kongress talade i.
P.
13:s lolialföreningar - nej, i en 6om förädlar och bär genom de vidri- ning arbeterskan e j blott - ofta till un- nan för övrigt enligt deltagarnas be- tor, samlad oavlåtlig J-ttring, ett ex- lerpris - säljer sin arbetskraft utan i Uiittelser ” mer om den vita slavhan- mpel för kvinnorna i andra neutrala gaste bekymmer. ” För den, som närmare vill ha reda på xäkneliga fall också säljer hälsa, livs- leins utrotande än om rösträtt ”.
Vil- kinder, en styrkekälla för de kiimpao- allt det, som rör kvinnorna som indu- glädje, människovärde.
Och j a g önskar; et dock icke hör hit, eniedan detta i e pacifisterna i de krigförande sta- striarbeterskor, kan boken betraktas iag kunde visa människan, där många iuvudsali skylldes mrs Chapman Catt erna!
J a g säger bara: tänk?
som en fullkomlig uppslagsbok.
Man dott se den mer eller mindre billiga, ch eftersom frågan i det 11 ” ar saniman- Då skulle förstås röstriitteii iiventy- ianget endast gäller den svenska kvin- f å r t. ex. veta, vad kvinnorna syssel- varan. ” at, a t t en del vredgade högerpainpar I denna sin avsikt har hon till fullo iorösträttsrörelsen.
sättas med inom industrien och till vil- Detta gör också a t t fru Petrinis ar- ppskjutit dess lösning några år.
ket antal de äro engagerade inom de yckats.
Och värdet a v hennes bok Men j a g undrar om icke liiigre vär- olika yrkena.
Så lämnas en redogörel- iommer icke minst att uppskattas av ruinent för röstriittsltvinnornas ” akti- se för löne- och arbetsförhållanden in- lilla dem, som var på sitt område del-: a pacifisin ” icke heller angår mig; ty en dock vunnits - medvetandet utåt om en del yrken och i följande kapitel \ aga i arbetet för en föriindring till det a g har aldrig hört talas om att Jus cli inat, a t t kvinnorna vetat handla Zuffragiis tillvaro under kriget skyll- o m mödmr.
behandlas skyddslagstiftningen, stuve- 3ättre i kvinnornas ställning.
Aterigen den invandningen - ja, les svenska rösträttskvinnor.
Karin FjGllbäcic-H olmgren.
riarbeterskorna, bostadsfrågan, semes- Valborg Ulrich, Kvinnoröstriitteais stiilhing till tidens frågor.
I ..
1 Barnhusgatan 1 (hörnet av Drottninggatan) Q stort i u p r ur?
f i n a r s och enkiure MäBlER 8 1 i ek, mahogny, valnöt samt andra träslag äfven målade, till billigate priaer.
Riks Tel. 6006 Allm.
Tel. 11410 $D.
+t==) .B I L *.
o * o o o i?
i CH- @ Elegant kemtskt tvättad och prlsstid blir Eder kostym, klänning.
kappa eller &amp; errock.
om densamma insdndes till A, inen Orgryts Kemiska Tvätt- B Färgeri A.
B. G~TEBORG kvinnor verka j u i speciella freds- föreningar?
J a, gott och väl, men ser ni icke att det iir den innersta kärnan i spörs- målet, detta soni för mig står som ide- alet - en I '.
K.
P.
R., vilken ju inför allt Sverige står som sammanfattnin- gen a \ - mcdyeten svensk kvinnokraft, verkligen också bliven till en syntes al- vad denna liraft vill.
Där iir kärnan.
Soni det nu ä r med de många olika riktningar, som finnas inom F. R.
P.
E., är man alls icke säker på det.
Man ä r icke ens säker på a t t icke soniliga rösträttslivinnor vilja ha röst- r ä t t blott för a t t kunna motverka de reformer i en del frågor, som det just ä r kvinnans plikt a t t föra fram.
Med detta vill j a g icke högerkvinnorna till livs, J a g ar säker på, ja, j a g vet det - a t t niånga av dem iiro nitiska femi- nister och pacifister.
Och med mitt iit- tryck " de övriga " - de, vilka icke kunna enas i de for kvinnorna särskilt viktiga frågorna - bättre lagstiftning för barnens skydd, sexnalreforiner, fredsfrågan och dylikt som j u äro olika aspekt av det speciella kvinno- evangeliet om skydd för suaga, upp- rättelse å t förtrampade - " deras av- gång ä r ingen förlust " - nied detta uttryck h a r j a g velat ha fram att ett klart deklarerande av en pacifistisk och feministisk ståndpunkt blott skulle v a r a till F. K.
P.
R:s fördel - skulle skilja fåren från getterna - skulle av- skilja u r rörelsen element, vilka sedan vi väl fått röstriitt blott skulle v a r a oss till sliada genom a t t inom vårt eget läger motarbeta våra ideal, v å r strä- van att i denna männens värld infiira aktning också fiir krinnornas rätt - mödrarnas r ä t t till sina barn i alla be- märkelser.
Här kommer j a g till det djupaste dju- pet i kl y ftan.
Allt vad j a g sagt är blott ord, ord, för den vilken i kvinnorörelsen och kampen för rösträtt blott ser en strii- van efter bättre villkor p å arbetsmarlr- naden.
Medan jag (och som väl ä r niånga andra) däri i stiillet huvudsalr- ligen se medlet till den rerolntion i det sarn1iiiIleliga medvetandet j a g ovan antytt.
DRr stå vi mot varandra på ömse sidor om klyftan - de, rilka så n ä r som pii " detaljen rösträtt " (ut- trgcliet bör sättas inom citat, så ä r det menat) finra allt i sin ordning i denna den biista a v världar, d ä r man blott behöver hiigre lön, så ä r allting bra - och de, soni se det skriande hehovet a r en genomgripande livsfiiriindring - en vRrldsoniviiiiclelse - invånarna i den viirld som iir - Ilingtarna till en b ii t t re.
Till de sistnäininda - det hPhörer j a g väl f i k {ivrigt knappast iilläjiga, s å sjiilvklart Rr det jii - vet j a a a t t al !a clc hasta, a t t största delen av röstriitts- Iiviiinorna höra.
Det 8r diirför j a g vå- gat vara så uppriktig - vågat r i s a på, att den v-äg vi iiro inne på enligt inin mening icke riktigt gör oss själva r2ttvisa eller g e r vår högsta sträva?
tiilriicliliga mål.
Det K r diirför j a g vågar tro att Röst ratt f i k Kvinnors spalter skola komnia a t t stå öppna för en fortsatt dislius- sioii i detta Smne, d ä r intresserade oförliiiitlrade av genrnälesteknikerii brate, Biinria vidare få avhandla dessa av frii Petriiii och niig vidrörda 3ptirmA.
D:irför j a g hoppas på att Get kommer a t t finrias så pass intres- serade, a t t de vilja diskutera dem.
I varje fall h a r j a g efter detta intet att tillagga.
Stockholm 10 dec.
1917.
Anna Lmzah Elgström.
Om det kan glädja f r u E., T i l l jag glirua tipplysa henne om, att jag, tvärt emot vad hon tror, lir en stor vän av diskiissioner och tankeutbyte.
E o n be- h ö l e r e j heller v a r a orolig ftir a t t frå- Kai1 om röstriittens förhållande till an- dra h innofragor e j rarit tillrWek !igt hcalrtad, fiirrän hon tog iipp den.
Cen liar varii förcniål fiir allvarliga över- iiiggninpar f r h så niånga synpunkter, att deii för oss syntes utdebatterad, när vi fattade det för fru E. så besunner- Liga beslutet, att i regel e j göra of- fciztliga w f i n l a n d m annat än i de ?gentliga kvinnofrågorna.
Att diirav ira den siiitsatscn att vi cwkopplnt alla i x d r a livinmfrCgor är en förvriing- ning, som iir så nigcket nier obeprip- Iig, cnni jag i mitt q-enniiile så tydligt Frnmhål !it, att röstriittsfijrenincarna - tiiiidigt och jämt från första hörjan 3ch intill nu strävat a t t intressera livinnorna för alla möjliga sociala, Ikoiiii-i-runala orh politiska frbgor och Frainfijr allt a t t viiclia deras a n s x x s - Ikinsla.
Detta 5ir dock det väsentliga-, te av allt.
Nötesresolutiorier och pe- titioner kiiiina no= v a r a nvttiga och niidviindiga, men bero de blott på en tillf5lliq stiinining, och ligyer d ä r icke hakoin insikt, allvar och hnsvarskiins- la, väga de icke mycket.
TTad fredsfråran beträffar, ansggs l e n höra till de frågor, som L.
K.
P.
R. a r l e r förhandenvarande oniständig- heter kiinde giira till föremål för ett tittaiande.
Pedan på centralstyrelse- nititet 1915 (det första efter krigsut- brottet, antogs på ett niiite på Strand Hotel följande resolution: " Kvinnor Från hela Sverige, samlade i huvud- jtaden nicd anledning a v L. I&lt;.
P.
X:S, entPalstsrelseniiite, vilja i känslan a v let pågående världskrigets oerhiirda ryck nttala sin solidaritet ined varje iträvande att uppnå en snar, god och nA mralitina grnrider byggd fred samt beklaga, a t t vi icke kunna stödja des- ja strii \ - aiidcn jäniviil med kraften a v len fulla politiska rnedhorjiarrätten. ")
Sedan liöllos fretlsföredrag i ett stort sntal 101-alfiireningar, och de flesta an- iliifo sig till " Uppropet för varaktig Fred ".
När Roqika Schtvimmer kom Fråii Amerika för att få kvinnor nied - ig till krinnornas fred.
; !iongress i FTaag, hiill hon sitt fredsfiiredrag i &gt;rand H6tels stora sal på inbjudan a v F. K.
P.
K. i Stockholni.
Numera kan nan rlil knappast tala ORI röstriitt iitan att safta den i samhand nied fre- leii.
Sjiilv h a r j a g cnder de sista åren .alat o117 fred i niina riiqtriittsfiiredrag ~ c l i ri.qtr; I !t i mina fi-edsförrdraq, så i t t skiilnaden x-arit ganska liten om; a g tippträtt iiå ett rösträtts- eller Fredsmnte.
Pacifisterna synas niig san- icrlieen icke lin någon anledning a t t 3el:iafi.a sig över rastriittsförenin-: * rna.
Och der!
rT5r djiipa klyftan, vid vil- i m f r u E. i1:clrs svindla, den existerar iw i i i r ~ t i heniies egen fantaqi.
Åt- ii in s i n e ni rts t e ~1 e r; i s t rä I t s kvi n n o r ~ D T få.
~ Z Goni stå pR andra sjdan.
Eller r o r verliliwn fr17 p '.
z i t det finns sA \ 7:; i * rt n t 3 n m i d i r a daqar, som anse r5r riirlcl r a r a den hRsta a v alla viirl- lar, bara kviilaema få riistr&gt;itt, eller mii vilja ha r h i r i i t t enbart fiir att få iögre lön.
Man behöver verkligen icke 11 Kosta anmälningar.
Radium och radioaktiva processer.
ä r titeln på en boli, som iipligen utkom- mit samtidigt i Sverige och Korge, utgiven a v de bRda liviniiliga dnceiiterna Eva Itaiu- s k i t vid St,ocBholnis liiigsliola och Ellen C: leditsch vid I&lt;rist.iania iiiiivcrsitet.
Som lickant iir dct Nobelpristagaren Madame Marie Ciirie.
soiii iipptäclrt radium ocli iit- fört e t t storartat vetensliapligt arbete på detta område.
PiBda författarinnorna h a varit hennes liirjiingar.
Då radiologin är en veteriskap som tillkommit under de sista 6rtionctena och därför är ganska obekant för de flesta.
är boken synnerligen att re- komniendsre.
Sveriges belgiska barn i Schweiz är riihrilren på cn liten b r o s c h p, sum fru A n n a Glascll Andersson skrivit och vari hon lämnar en håde iinderh8llande och liv- lig skildring av cien harnkoloiii, som på avenslit initiativ Iiommit till stånd i Schweiz.
Genoni det intensiva arbete frii Glascll S n - dersson nedlagt på a t t riidda den iippväsan- de gencrat.ioiicn fr5n krigets föriidelse ä r hon värd den allra största taelisainhet från a l l a dcin som erkänna broderlighetens och deii niänsirliga solidaritetens värde, och sä- kerligen kan nian inte visa sin tacksam- het ph e t t bättre 55tt ä n a t t söka möjlig- göra a t t d e n koloni, som nu består a v i5 barn ruå liiinna iitökns t,ill ett hundratal.
De små skyddslingarna komma i e t t rent personligt förhållande till sina välgörare och det är även sörjt för a t t de få Iiäiinc- dom om det land, genom vars försorg de riiddats iindan s &amp; mycket av livets elände.
Broschyrcns titelblad prydes av några lev- nadsglada sniått.ingar mot en bakgrund av snöhöljda alptoppar.
Ljusglimt: ir namnet.
pi5 cii förening, vars t i o h i g a r-erlisamhet ä r \ rälliänd för alla socialt in- tresserade, och nii iir narnnct sven förbiin- det iiied cn tidning, som publicerats med, inict !nirig av tioårsjuhileet och som, håde rad el oeli innehåll hetrüffar, s t å r pS 3n ii rlig nivå.
Louise Hagberg be- rätta föreningcns tillkornst ocli verk- minhet, h u r den genom donationer och bi- i r a g stadigt gått framåt och h u r genom: ess fiirsorg gamla uttröttade och iitarma- I c kvinnor slippa a t t koniina fattiavården: il1 last och Irnnna bevara sin självstiiii- gliet.
Föreningen liar iinder de gångna o årcn u t d c h t pensioner till 25 ganila: ocli [iii h a r man !roiniiiit så 1 h g t a t t inom en mar framtid e t t 1jusglimt.shem för tio pcii- sioriiirer lian iiplirättas.
Bland de värdeful- la bidragen till tidningen kunna näinnas En egen r r å av Ellen Key samt a r t i k l a r av Anna M. Rons, Oscar Nonteliiis, Lotten Dahlgren och Sven Hedin.
Bo Bergman och K.
G. Ossiannilsson bidraga med dikter ocli ltroiiprinsessnn T U C ~ egenhändigt tagna fo- .ografier.
I Taiikar om ålderdomen lämnas tnqii8tel) idraa av en del liiirlda pc ' rsoncr.
~ c h till s l i i t mH nämnas a t t Hilding Ny- ' iiaris oinslagsvignett är både väl funnen x h I~onstnärligt tilltalande.
m --- __-_____.-.
.
- __ - Ikäiina sig ensam och utvald iiniiiera Ciir a t t nian luiigtar efter fred och en b-iirldsorrliiiiig, som betryggar rii tten x l i frcden.
Det iii.
hela mäneltligl1e- Jens geiiieniai:iiiia hopp, det ciida som !i. %l !i.i.
deii iippe.
Kanske finns det iin- LIE så torra hj ?irtaE, a t t de inte annalii-, iiat det evangeliet, n x n det ä r ganska iiii~:slyckat a t t leta efter dein just bland i.iistr:~ltslrvinriorriz.
De ha alltfbr liin-: e vant sig vid tanlien på att krinnor- tia ha ~ i i b ~ inför a r samhiillet för att inte veta, ntt de iiro lidlade till dct ny- ni stiiiidar.
Och niir et skal!
hyggas upp, - kola de icke rliimina kvinnors och barns riiilt; hela deras röstriittsarbete Iiar varit en strid för rI ?tten eiiiot niak- " on.
Vi d i g a linnpas, alt de s!
; ola y a r a iiiinqt lika rjil b e r c d d a som andra.
ivcn om de E y w olik2 åsilitcr rnot fru E. i en sådaii teknisk " detalj ", soni i rilka frågor nian bör fatta resolutio- ner.
Gulli Petrini.
Rösträttsåret - röstiättsöret.
E n korrespoiident till tidningen h a r insiirit följande heaktansvärda förslag, a i u vi IiSiriiied låta ntgå till vidare liretsar.
Vore det ic ?ie sB5l a t t anslå %r 1918 till 1~viiiuori:as speciella röst- riittsåi ocli geiiom listor söka fiirmå så Snga som niöjiigt a v svenska liyinnor x l i miiii a l t dagligen offra 1 öre till Gstriitteiis frniiinia.
De, vilka så önska, iunde erliigga hela beloppet i början IY året och till gengiild få, dels uied- einsiiap i F. K.
1.
E., dels tidningen Röstriiit fiir Kvinnor.
Vore icke detta: isgot som fijrenirigarna ute i landet skiille Iriinna stiilla sig i spetsen för?
En srimn:a i ett för allt måste under lessa oerhört bistra tider kännas be-: i; ngai; cPe, inen ett öre on1 dapen, det Tastas så ofta bort i onödan.
TWnk pb - iislrtit:en och friimja dess sak med de; parade et1 öringarna.
För rssträttskvinnorna att bezkta.
P &amp; det att hela vinsten a v Benzntets ?Glif ' ?ZSkCl] iSbGk skall koninia rösträtts- - iirelqeri till godo till nüsfa Ur, d5 den) iist b r h ö ~ e s, måste hela upplagan, !,@@O ex. försiiljas.
Xnnu finnas 700 ex. &lt;var.
Deii fiirordas varmt av Iärarin- icr vid h i i f i i i i ~ d e r ~ ~ l i och ~ l o r har rekvi- * erais av flera sådana.
Insänd genast rekvisitioner till iitgi- iareii, f r u Signe Thörnqvist, Motala qerkstad.
- Verkställ p r e n u i n e 4 i o n e n edert post-: onfor.
Sbnd e j in beloppet i postanvis-: ing till tidningens expedition.
Endast i itlandet boende torde begagna sig av detta Ett.
Kvinnokrafter, Tita Bandets firsbolr, ger en god inblick i ' öreiiingens x-erLsamhet och man läser den ncd nijje.
Fiiriitoni redogörelser för för- !ningens olika dzparleiiienter innehåller w k e n åtskilligt a v alimänt intresse.
SO, l; river Ester Brisinaii en orienterande npp- xis om Iiviiinornas rosträttsfråga hemina w h iitoiulands, märket A. P-n redogör för: vinneriias fredsarbete, och ordföranden för Fitn Eaiidct i Aiislralien berättar om livin- ioriias sociala GCh politiska arbete därute.
Cv Iiel del fotcgraficr illustrera den rik-!
Rlt,i ga t e s t e il.
~ol !tslroiaas barntidnings julpublikationer, - ilka under årens lopp hunnit bli vara niditingars vänner, stB ä r e n denna jtil pa a i ~ i i i i godn ~ n i r d som liinge kännetecknat lessa iiniendrar ncii szjiobijcii.er.
Genom sitt) illiga I ?ricläge Iiiinnn de även nå till vida &lt;ret,sar och spridas i de tiisentals hem, d ä r r-olralster 1-nnligen förckomma endast i ' orm e v tidninaar.
Främst bland sagoböc- r e r n a står Giildslottet, soin n u uppnått sin littoiido Grgång och omkring denna grup- ~ i ' a sig cn rad sm3syslton, Lillepiitt, Tris-, &lt;&gt;.
X-; osciir:iillo Tiiinrnetctt samt nykomlin- ren för året, Giiilehrniid.
Anna W ' ahlen- z r x, .Teniica Oterdahl.
Alfred Smedberg ii.
fl.
k5nda sapnförfnttare s t å för testin- ichållet och illustrationerna äro i de flesta ' all tilitalande G.
H. E.
8 N:R 24 A r v i k a Vagn fabrik, Arvika.
SO68 ers " Eiigl ish Sc hooll " JURIS KAND. Raimliga laridistta Eyiiårs billa Vattugätan 14 (vid Brunkebergstorg) H n H s 2 5 5 0 STOCKHOLM C. Räiteghgar o. juridiska uppdrag av alla slag.
Allm.
tel. 18335.
A F TEKNISK FULLANDNING K y F. K.
P.
R. bildades den i novem- ber i Öjebyn efter föredrag a v f r u Eli- sabeth Wtern-Bugge.
Medlemsantalet är 22 orh till ordförande valdes f r u Hiida Dalilberg.
I Gliinåkra h a r bildats en n y röst- rattsförening ined f r u Helga Rönn SOIII ordförande.
Ö v r i g a styrelseinedlein- niar äro h r E.
P. Karlsson, fru Kristin Cato och fröken Anna Christensson.
b En lokalavdelning av E i n n e n s för- bund för kvinnans politiska röstriitt bildades den 22 noveiiiber i Skara.
Till styrelse valdes borgmästare Aug.
Nils- son, ordförande, barilikassör E. Tid- blad v. ordförande och kassör samt d:r G. Herrlin sekreterare.
Revisorer blevo banmästare J.
G. Borgh och di- rektör a. Hosenberg nied liandlandeli J.
G. Bladh och disiriktschefeii K. Seh- lin som suppleanter.
Föreningen beslöt offentliggöra ett upprop om auslutning av nya rriedlerurriar.
Arbetet u te i landet.
A l b y F. K.
P.
R. hade tisdagen den 6 no- vember offentligt möte med föredrag a v f r u Wzrn-Bugge.
Den 3 december hade för- eningen sitt sedvanliga möte för hösten med val a v centraist yrelsemedlem och central- styrelsesuppleant.
I&lt;ominitte tillsattes för tidningen.
Förslag om bidrag till L.
K.
P.
R:s kassa behandlades och beslöts f r i - gan bordläggas till nästa möte för slutbe- handling.
Grängesbergs F. K.
P.
R. höll årsmöte den 5 november.
Av årsberättelsen frani- gick, a t t m c d l e m s a f i l e t nnder året ökat med 10 och n u utgör 79.
Val av styrelse fö- retogs nied följande resultat: ordförande fru Agda Adolfsson, v. ordförande f r u Augusta Ljungberg (nyvald), sekreterare fröken Nargareta Pettersson, v. sekretcra- re fröken Loiiise Schenström, kassaförval- tare fru Hiliua Eklöv, styrelsesuppleant fru Tekla Hansson (nyvald).
Till medlem a v centralstyrelsen valdes fröken Marga- reta Pettersson med fröken Louise Scheu- ström som v. centralstyrelsemedlem.
Revi- aorer blevo f r u Augusta Hjeliu och fröken Sigrid Hermansson med frii Einnia Lars- sen som supple: nt.
Onibiid till Iänsförbun- det blev fru Hilma Eklöv.
Vid niiitet vi- sade f r u Eklöv L.
K.
P.
R:s intressanta skioptikonbilder, behandlande den kvirin- liga rösträttens utvecklirig.
Vidare före- kom sång av ingenjör Befwe samt musik.
Hdlsingborgs F. K.
P.
R. hade möte den 22 november med föredrag a v författarin- nan f r u Y. Anliolni om J a n e Addains och liennes livsverk.
Föredraget åhördes med apEnd uppmärksamhet och stort intresse av de ovanligt talrikt tillstädesliorniia för- eningsmedlemmarna.
Därefter följde ett trevligt sanikräm nied sång a v baiikkaiii- rer R. Hiltlestrand och fröken Siri Borg, bygdemålshistoria, berättad a v överlärare G.
Herrlin sa.t servering av kaffe och te.
Under samkvämet upptogs l&lt;ollel.
: t till Landsföreningens npplysningsverksamhet.
Kollekten jämte penningar, som av sty- relsemedlemmarna iiicarnlats på lista, tiar insänts till V U. IIälsingborgsföreiiingcn har på så sätt lyckats hopbringa det stipn- brade bidraget a v 2 kr.
pr medlem.
K a l m a r F. K.
P.
R. hade den 21 novem- ber sitt årsmöte i flickskolans lokal.
Sedan föreningens ordförande, fru Riiiibick, häl- s a t de närvarande välkomna företogs \ T a l a v styrelse, varvid der1 förutvarande enhäl- ligt omraldes.
Fröken Frida Hellrtedt höll därefter Iöredrag över äninet H u r blir kvinnan rustad a t t rätt använda kommu- nal och politisk rösträtt?
Efter föredraget följde en livlig diskussion, huviidsakl igen om upplysningsverlisamhetens organiseran- Begär priskurant även &amp; Kullageraxlar.
~~ HA LL.5 A R H ET Svenskt fubrihzt Nya landvinningar.
Sveriges eit6FBtR fab.
rik for tillverkning av alla sorters lyx- och srbetsakdon UtstBllniug David Bagcresgnta 1, Sthlm.
Pnskuraut ph begk- ran Riks t hrrika 87.
Sthlm 4544.
APAm.
6Z96 OCH KL. 10-4.
Riks tel. 75 76.
Kund.
Hovleuerantör.
Engelska lektioner och översattningar.
Allm.
Tel. Söder 36035.
Erstagatan 26.
Annie I. Scott.
~ Husmoderns bästa hjälp i dyrtiden ar " Hemmets Rakenskap~bok ' ~.
Genom den kan hon lätt kontrollera vart de nu så odryga pengarna ta vägen och visa vad som åtgått till matvaror, kläder, \ - ed o. s. v. Den iir enkel och lättskött, de.
Samkväm med t e m p &amp; avslutade sam- G p r a k t i s k, överskådlig och f u l l s t ä n d i g, SA inantriidet.
att man vid årets slut kan på grundvalen ~ i ~] p.
~ K. ö p.
R.
~ höll i ~ årsmöte ~ ~ tis- a v densamma g ö r a ett ordentligt bokslut.
dagen den 20 november.
Till.
ordförande Behållningen tillfaller oavkortad röst- Pill Julbaket i mjölbrist.
oIii:-aldes fröken Jenny Wallerstedt och Pris pr st. 75 öre, 10 st. i 0 öre, 20 st. 60 till v. ordförande frölten Anria Löwendalil.
Att baka med * / 3 mjnl matbrod, vetebrod, öre, 50 st. 50 öre, 100 st. 40 öre.
Även o-.
r r i g a styrelseledarnöter, f r u Maria plattar, vAff] or, graddthtor till 40 ore, inyc4iet Rekvisitioner sändas snarast till Tollin, f r u Melin-Frid@n, fröken AIinÜ omtyckta.
Boken erliålles mot postförskott eller Lärarinnan Fru Signe Thörnqvist, " - \ Vahlbeck, fröken Anna Janson och fröken (3 ore j frimarken från RUTH ERLANDS- alattis Folcker, omvaldes.
Till revisorer SON, Akersrias Hov, Växjö.
Motala Verkstad.
ilt:Aks f:.i ', kt.~:, \ nna Wiklurid och fröken nagrihild Lundberg med frölrnarna G. Lundström och A. Höglandcr som suypie- Ilonnebg F. K.
P.
R. firade Birgittada- niiter.
Till ceritralstyreiseledaniot omval- des frölren Jenny Wallerstedt med f r u E r a gen den 17 oktober med ett enkelt sam- I ' Lar1z6ii som snppleant.
Till sist refererade kväm varvid Lydia Wahlströms Drottning ordföranden en artikel av €röken Ingeborg Margareta och Elin Wägiiers Medan vi vän- \ Vikaiider om Den nya tidens inbrott för ta upplästes.
Ronnebyresoliltioiien antogs.
Nusik iitfördes a v föreningsmedlemmar.
Kinas kvinnor.
, 50 öre pr bunt Under höstterminen h a r föreningen samlats Servetter.
Lirtsells F. K.
P.
R. hö11 den 18 november till enkla samltvärn varvid diskussion och Korrespondenskort med samulaiitride varvid styrelseval förekom.
uppläsning förekommit.
- Den 19 novem- kuvert.
.
.
.
.
.
60 * a * balutliga ledamoter i fbrntvararide styrel- ber hade föreningen s i t t ordinarie höstsam- Läskpapper.
.
.
.
60 &gt; Y seu atervaldes.
' Liil medlem i üentralstyrel- manträde varvid alla val företogs.
Däref- sen utsAgs ibreningens ordförande, f r u Ida ter hö11 h r L. Thunborg från Söderhamn Korsbandsomslag.
.
.
25 9 3 Aicscli, iiied irUken Anna Bidiström som ett medryckande föredrag Om kvinnornas Brevkort.
.
.
, 10 B * suppleant.
nicdborgarratt.
Sedan iiiusik utförts, gzv Annotationsblock.
, 12 styck L u t i d s F. E.
P.
E. sammanträdde den 23 hr Thiinborg en skildring a v invalidutväs- noveiiiber å \ Vieselgreiis minne.
Till ordtö- liiigen vid ryska gränsen, och formades Miniatyrbordvimplar.
50 rande omvaldes fru Louise a v Ekenstam.
hans anförande till en verklig fredspredi- Dessa trevliga och nyttiga ting skulle i Till styrelsemedlemmar omvaldes doc. frö- kan.
nya uppiagor betinga dubbelt pris.
Det är I,en Hilrua horeliiis, professorskan kl. Lars- SIrömstads F. K.
P.
R. hade den 8 novcm- allts8 skdl att nu göra inköp av det mydet son, dbvstumliirarinnan Auua Lucdborg, ber ett talrikt besökt sammanträde i Grand ir0lieu € Hermauii i. samt f. d. postmästaren Hotells festvåning.
Förutom en del smär- begränsade lager som ännu återstår.
k o k e n C. Charher.
I stiillet för fröken Haii- re föreningsfrkgor som behandlades, före- Rekvisitioner ställas till I J Ü Persson, som avsagt sig, invaldes i sty- togs val a v styrelse för 1918, vilket utföll relsen f r u Aiaria Benedicktson.
Sill med- s i a t t den ganila styrelsen i sin helhet om- icm av ceutraistyreisen ortivaldes doc. frö- valdes och består av frii Anna Ilcliborn, GÖTEBORG I. ken Hilnia Borelius med f r u a v Ekenstam ordföraridc, frii Trina Hansson, v. ordfö- sciu suppleant.
Till revisorer valdes frök- randc, fröken Gurli Jacobson, sekreterare, uariia Hanua Möller och lngeborg Mårtens- frii Aiitia Wikströin, v. sekreterare, och frii soii.
Sill ombud r i d Skinetörbundets års- Amanda Haiige, kassör, samt suppleanter möte utsigos fröknarna Anna Lundborg, H. fru Blända Hollredal och frölien Tyra Jo- L.
K.
P.
R:s JUL- och NYARSKORT herniann och Eiria Persson.
Vril Auria hansson.
Till ledamot i centralstyrelsen \ ', ' iuksell höll föredrag om: Rösträttsfrågans omralcles frii A n n a Hellborn med fröken sned den svenska flaggan och rösträtts- nuvarande läge och rihtlinjerna f ö r arbetet.
Gurli Jacobson som suppleant.
Likaså om- märket till ett pris av 5 öre pr st. eller Eftcr f ö r e d n g e t inbjöds f r u Anna Wicksell valdes revisorerna f r u Emilia Johansson till tcsupk, i vilken e t t stort a n t a l medlem- och fröken Maria Karlsson, samt till press- 4 kr.
för 100 rekvireras fr %n üiar deltogo.
ROS TRÄTTSBYRÅN, ombiid Pröken Hilma Normann.
Nölnlgcke F. R.
P.
E. höll den 24 noveru- 6 Karduansmakaregatan 6.
VGxj5 F. K.
P.
R. hade fredagcn den 23 ber sitt ordinarie höstsarumanträde.
Sedan november sammanträde nnder fröken Inez ordföranden hälsat de närvarande viilkom- Malms ordförandeskap.
varvid val a v sty- na, skreds till styrelseval, varvid till ord- relse, centralstyrelsemedlem och revisorer försvårade kommunikationerna vor0 för- t ' 0rande atervaldes frölren \ ' endla Lindyall förrättades.
Till styrelse utsågos fröken eningarna i Mariestad, Skara, Hjo och Vara och till v. ordförande fröken Arina Brun- Inez Malm, ordförande, fröken Stina Aker- representerade och medlemmarna i Lidkö- skog.
Till centralstyrelscmedlcm valdes fru siein, v. ordförande, f r u J u d i t Olsson, se- ping hade talrikt samlats.
@ " öreningsmötet Helga Severinson, iiled fröken A.
Brun- kreterare, f r u Alma Hoffnian, kassör, samt hölls på eftermiddagen.
Sedan ordföran- skog soin suppieafit.
ö v r i g a styreiseieda- taiidläkare Anna Svanbeck.
Till supplean- d e ~ f, r u Jenny Velander, hälsat deltagarna inöier blevo: fröken Giirli Styr&amp;, sekrete- ter valdes f r u G. Torstensson och fröken välkomna furdes e n livlig diskussion om de rare och kassör, fröken Emma Severimon, Sola Svaubeck.
Till centralstyrelsemedlem olika frågor programmet upptog.
B1.
a. v. sekreterare samt f r u H. Laureritsie och utsågs fröken Stina Åkersfein med fröken beslöts a t t öka antalet medlemmar i sty- frn E. Dalilberg.
Till revisorer iitsiigos frii- Inez IvIalm som suppleant.
Revisorer blevo relsen till 7.
Den gamla styrelsen omval- ariia A. Hedlund och E. Liljenberg med frii fröknarna Maria von Friesen och Beda An- des och nyvalda blevo fröken Wickman, Va- H. Johanson som suppleant.
Sedan ordfö- derssou.
Ordförariden redovisade för de me- ra, fröken Lundquist, Lidköping, fröken Al- randen uppmanat till prenumeration ii del, som influtit i r å n Birgittafesterna den 7 ström, Falköping.
Hälsningstelegram av- I~östrättstidniriycn, höll frökeu Gerda Brun- d i 10 oktober.
Av behållningen, 4 0 2 3 lir., sändes tiil hedersledamoten, fru Andriette skog ett r ä l genonitänkt, vackert och in- h:ide 250 lir.
överliimnats till Soppkokningrn Floren, förutvarande ordförande.
Efter ett tressant föredrag om Barnens fria läsning.
f i k fattiga inom staden, 100 kr.
till L.
K. par timmars sam \ - aro skildes man åt för att Sedan f r u ii.
Severimon som vanligt glatt P.
R:s kassa som bidrag till dess upplys- k1.
8.15 träffas på det offentliga mötet, som [Greningen mcd sin vackra sång, avslutades nings- och agitationsarbete samt resten till bjöd pA ett rikhaltigt program.
Fru Velan- dct hela med kaffe och tårtor.
Eöroningens egen kassa.
För närvarande på- der hö11 ett varmhjärtat anförande, vari be- Norrköpings F. K.
P.
R. hade den 21 no- 6 t h ock en gisstävlan på skänkta arbeten tonades vikten a v a t t kvinnan med vaken ~ etet arbete fyller de vember sitt ordinarie höstniöte, varvid sty- och skall inkomsten av dessa även g å till intelligens G C niålmed \ relse och revisorer omvaldes.
Styrelsen ut- lokalfiireningens kassa.
Sedan ordföranden uppgifter som åläggas henne.
Därpå följde; üres sålunda av d:r Anna Clara Romanns- uppläst skrivelsen från V. U. till stats- och föredrag av fröken U '.
Wester om Kvin- Alfven ordförande, fröken Betty Olsson v. jiist.itieministrarna samt till koniingen in- nan och sanihällsarbetet, känsligt och hu- ordförande, frölien Dagmar Wessberg se- ledde frölten Stina Akerstein frågan om moristiskt framfört.
Efter deklamation a v Av diskussionen friiken Wickman och några musiknummer kreterare, frölien Emelie Anderson kassa- nykterhetsnämnderna.
förvaltare, samt frölinarna Aiirore Pihl, Cramgicli h u r samhällsnyttig denna inst.i- följde ett längre föredrag a v fabrikör Carl Detavia Lundell och Gertrud Heliri.
Supp- tiition är och beslöts a t t hos h r r stadsfiill- Boden, Hjo, O m kvinnan och lagstiftnings- leanter äro fruarna Hilma Lundgren och uililrtige i staden väcka förslag om a t t en arbetet, d ä r i han med värme och överty- gelse framhöll viltten av a t t låta kvinnan Siiiia.
Elg.
Revisorer fru Margaret Sonie- kvinna insättes i bemälda nämnd.
Likale- iius och fröken Elin Malmberg, med frö- i e s beslöt föreningen a t t söka f å till stånd deltaga i detta arbete.
Mötet, som v a r tal- ken Ragna Torgersruud som suppleant.
?n kurs i samhällslära under febriiari eller rikt besökt, avslöts med ett musiknummer.
Till ledamot i centralstyrelsen omvaldes m r s 1919 och a t t styrelsen i detta syfte llärpå följde gemensam sup &amp; och efter ett irdförauden och till suppleant v. ordföran- skulle vända sig till kommitten för de Berg- angenämt samkväm skildes ' man å t med Hos de bästa förhoppningar om det nya arbeto- len.
Till rcpreseritanter i länsförbiindet nan-Österbergslm samliällslturseriia.
a l d e s frölrnariia Aiirore Pihl och Gertriid 3tyrclscn för populära arbctareföreläsnin- året.
3 kh.
Preriurucration upptogs Rösträtts-: ar iippdrogs 3t ordfiirnnden a l t niana deiii idningen varjämte gjordes insamling f ö r ralla föreläsare i soriala och politiska frå- Landsföreningens agitationskassa.
Sedan: or mer ä n hittills varit fallet.
Sedan yt- Ps grund av bristande utrymme migte jvriga förcningstirenden genomgåtts 11pplä- erligara beslut fattats förklarades mötet ?n del a v Arbetet ute i landet överstå till; tes Svenska fattigvårdsförbnndcts medde- iPPlöSt.
aästa nummer.
ande om de nya barnalagarna samt Elin Skaraborgs länsförbunds drsmöte ägde Wägners Medan vi vänta.
: um i LidkYping den 18 november.
Trota de Gämpliga lulgåvor i rösträttens tjänst.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Fröken HILDUR ÖIJER, Jul- och Nyårskort!
I _ Stoekholm 1917, Irer &amp; aggEtröllU Boktryclreri A.
B.
