# ID: svediakorp-per2648
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,055
# sentences: 787
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
.
.
ROSTRATT FÖR KVINNOR Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra sd mycket for en stor sak som en stor sak kan göra for oss.
VI.
ARG.
/ I Den nya regeringen och vår fråga.
Tyviirr gick det icke att få en rege- ring så sammansatt, att samtliga riks- dagspartiers ställning till författnings- frågorna på förhand klargjorts, så att den eller de kungliga propositioner i ärendet, som kunde väntas, vor0 till- försäkrade bifall från alla partier.
Det skulle känts lugnt och skönt om det kunnat bli så, men ingenting är j u lugnt i dessa tider, så det vore väl orim- ligt att begiira detta särskilda privile- gium för kvinnoröstriitten.
Den rena vänsterregering.
som nu tillsatts, har emellertid i s i t t offentlig- gjorda programuttalande lovat, att vår fråga skall för riksdagen framläggas sk siiart som möjligt.
Som synes på annat ställe i dagens nummer har V. ' Ii.
till statsministern, h r Eden, inlämnat en skrivelse med anhållan, att även om frågan angående den kommunala rösträtten icke hinner bli så tidigt utredd, a t t den kan komma med redan nästa riksdag, proposition om politisk rösträtt och valbarhet för Sveriges kvinnor på samma villkor som för män dock måtte framlämnas under 1918 och helst så tidigt som möjligt un- der riksdagssessionen.
Varje dag, som rösträttsrörelsen kan vinna från det rena agitations- och pro- pagandaarbetet, kan konima till mycket bättre användning såväl för politiskt upplysningsarbete bland kvinnorna som även för allt det andra samhälle liga arbete, som just denna tid kräver både a v sina döttrar och sina söner.
Det är så oändligt mycket nu, som sär- skilt kräver kvinnornas medverkan; i detta numnier redogöres för de krav, den nya lagstiftningen angående barn utom äktenskap ställa till de blivande barnavårdsmännen, samt för de nya funktioner som om kort tid vänta nyk- terhetsnämnderna; livsmedelsbristen och kristidsorganisationen t a också en hel del kvinnlig arbetskraft i anspråk; vi räcka inte till för allt detta och dessutom för vidare intensiv agitation för rösträttsfrågan, vilken dock n u stötts och blötts, så att ingen behöver vara i tvivel, vare sig om dess innebörd eller dess följder för samhället.
A.
W.
_______ S T O C K H O L M, 1 N,OVEMBER 1917.
Det har skett att i England, där kvinnorna kämpat s o m hArdast och där de haft sina mest o f ö r s o n l i g a motståndare, underhuset i andra läsningen p r i n c i p i e l l t a n t a g i t f ö r s l a g e t om den k v i n n l i g a rösträtten.
Det har y t t e r l i g a r e skett, att i vårt eget samhälle det kvinnliga arbetet har trätt fram på områden, där vi icke varit vana att se detsamma förut; att vi under denne k r i s t i d och under denna p r ö v n i n g f å t t bevittna, hurusom de k v i n n l i g a medborgarna måst d e l t a g a likaväl som männen for att uppbära a l l a de s a m h ä l l s p l i k t e r s o m ligga över oss.
Den a l l m ä n n a meningen har börjat genomträngas av en känsla av, att hela det gamla talet om kvinnans uppgift såsom begränsad uteslutande till hem- met, ingenting annat är än en f r a s.
NILS EDEN.
(uttalandc i ro (t9 ' attadcOoücn jani 1917.)
Sarnhgllets styvbarn.
De nya lagarna om barn utom äktenskapet träda i kraft den 1 januari 1918.
Detta innebär ett rätt betydande framsteg.
Dock icke allt vad de fram- ställningar från kvinnohåll syftat till, vilka gjorts dels a v centralstyrelsen för Landsföreningen för kvinnans poli- tiska rösträtt, dels av SOC.
dem.
kvin- nornas centralstyrelse.
De nya lagarna innebära med all sä- kerhet ett tryggande i rätt stor ut- sträckning a v möjligheterna dels att f å överenskommelse träffad angående bi- drags erläggande f ö r barn utom äkten- skap, dels angående utfående i v a k - tiken av sådant bidrag.
Införandet a v barnavårdsmansinstitutionen, som i första hand h a r till uppgift att få av- tal till stånd och att genom densamma bller genom ombud föra talan för bar- net rörande faderskap, kommer i fler- faldiga fall mot förut a t t kunna för barnebs underhåll och vård skapa fas- tare former.
Lagen om införsel i av- löning, pension eller livränta, vilken innebär att det avtalade eller ådömda underhållsbidraget kan uttagas ur av- löningen, måste naturligtvis utöka möj- ligheterna emot tillförene a t t bidragen verkligen komma att inflyta.
Men för alla de fall d ä r så likväl icke kommer att ske, såsom vid sjukdom, arbetslös- het, oupphörliga förflyttningar från en ort till en annan, obestümda anställnin- gar, förefinnes fortfarande den ekono- miska otryggheten.
Den genom kvin- norna liksom i riksdagsmotioner före- slagna förskotteringen a v underhållet, vilket är lag i Danmark, blev niimligen icke infört i sammanhang med föreva- rande lag.
Frågan blev dock genom riksdagsskrivelse anbefalld till utred- ning för att då omfatta även barn till ensamstående mödrar, födda inom äk- tenskapet.
F ö r barnets ekonomiska ställning är det ett viktigt steg framåt a t t lagen stadgar att barnets underhåll och upp- fostran skola avpassas efter föräldrar- nas villkor, och icke som hittills att skyldighet förefinnes a t t giva barnet endast " nödtorftigt uppehälle ".
Ett annat framsteg i de nya lagarna är att även modern till barn utQm äk- tenskap har rutt till underhåll, i det.
att lagen nu ålägger fadern skyldighet att bidraga till moderns uppehälle sex vec- kor före och sex veckor efter nedkom- sten, vilken tid under särskilda om- ständigheter kan utsträckas till f y r a månader före och nio månader efter nedkomsten.
Moderns ställning gent emot fadern har uven stärkts genom lagändring vad angår rättegångsförfarandet.
Mannen ä r nämligen fråntagen det oriktiga pri- vilegiet a t t få " svära sig fri ".
Enligt nya bestämmelserna äge rätten före- lägga den att avlägga ed, " åt vilken med hänsyn till samtliga omständig- heter i målet eden finnes kunna med största trygghet anförtros ".
Det a v en rätt utbredd folkmening stödda kravet p å arvsrätt för barn utom äktenskap även efter fader och fädernefränder, vilket krav även stöd- des a v motioner i riksdagen och av ovan nämnda kvinnoorganisationer, blev j u icke lag.
Men infördes dock i den nya lagen att trolovningsbarn är- ver även fadern.
Trolovningsbarn har även r ä t t att f å faderns namn.
Andra utom äktenskapet födda barn skola däremot i regel hava moderns namn.
Förutom det h ä r i korthet meddela- de huvudinnehållet i de nya bestäm- melserna för l a g om barn utom äkten- skap, inför lagen \ Regeringens ställning till kvinnorösträtten.
Uppvaktning för stats- och justitie- winistrarna.
Enligt beskut a v V. U. uppvaktades statsminister Eden och justitieminister Löfgren den 25 oktober med en skri- velse, däri vördsamt anhölls, att kungl.
proposition oin politisk rösträtt och valbarhet åt Sx-eriges kvinnor på sam- ma villkor som för män måtte till 1918 års riksdag a v l b n a s så snart som möjligt efter dess sammanträdande.
Skrivelsen framlämnades a v v. ord- föranden d:r Karolina Widerström och fru Anna Wiclrsell.
Statsministern for- klarade därvid, att det vore regerin- gens avsikt a t t framföra den kvinnli- ga rösträtten särskilt, och a t t detta skulle ske så snart som möjligt; frå- gan föreligger, ansåg statsministern, i fullt utrett skick.
________ -- - - ____ Barnavårdsmansinstitutionen.
Denna avser att för de barn, vilka i de flesta fall äro helt och hållet ställda utan skydd eller också endast hava en ensamställd mor till skydd, lämna ett verksamt stöd.
I Norge h a r det län- ge varit den s. k. bidragsfogden, som skulle hjiilpa moder och barn att er- hålla det underhållsbidrag lagen berät- tigar till.
I Sverige blir.
d e t barna- vårdsmannen, till vilken kan utses så- väl man som kvinna.
Detta innebär, kan man säga, en full- komlig omgestaltning a v n u rådande förhållanden.
F r å n att mödrar forut icke hade rätt till annat ' bistånd i sin svåra belägenhet för a t t skaffa sig och barnet underhåll annat ä n vad en mer eller mindre vaken fattigvård eller en- skild välgörenhet ville giva dem; från a t t föräldrarna hade rättighet att efter eget godtycke ingå e n överenskommel- se angående barnets underhåll eller ej, så gives nu fr. o. m. nästa år makt och myndighet för tredje person att in- skrida.
Detta skall naturligtvis hälsas välkommet i en mängd fall, t y råd och dåd hava de mödrar, som behöva sådan hjälp, hitintills alltför ofta förgäves suckat efter.
Men för dem, och de äro icke så få, som vilja reda upp saken ensamma - somliga a v den orsaken att de vilja komma undan ansvar och för- pliktelser, andra åter emedan de önska och verkligen också kunna sköta sitt barn ensamma eller själva kunna kom- m a överens med mannen angående un- derhållet - skall nog barnavårdsman- nen kännas såsom ett ovälkommet in- trång.
Under sådana omständigheter är det lätt a t t förstå hur viktigt det är att
N:R zr 2 BÖSTRÄTT FÖR KYXEEOB utkommer den 1 och 15 i var m h d.
Redaktor: WRLI HXBTZYAIT-EBICSOX.
Redaktion och Exp.
: 6 Karduanemakaregstann Ridaktiqnstid: Onsdag och lördag kl. ' js3- ': i4.
Expeditionen öppen vardag81 kl. 1-4.
Rikstel.
8600.
Allm.
tel. 14729.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: * P ~ för s 1917 Kr.
1:35.
4 d e kvartalet 50 öre.
Lasnummer 10 öre.
For utlandet sker prenomeration antingen ge- nom posten eller genom insändande av 2 kr.
i postanvisning till tidningens expedition.
AN R 6 s T R XT T SJ ~3 Y xa 6 Karduansmakaregatan ii, Stocgholm hllm.
tel. 147 29.
Rikstel.
66 00.
Öppen vardagar k1.
l- ' / n5 e. m.
L.
K.
P.
R:s sekreterare träffas personligen kl. 1-3 e. m. barnavårdsmannaskapet blir utövat med omdömesgillhet.
Av alla, åt vilka det kommer att anförtros, kommer ~ 5 kert att fordras en viss erfarenhet i SO- ciala förhållanden a v det slag, som j u rätt många män och kvinnor förskaf- fat sig genom arbete i det kommunala livet, antingeu genom förtroendeupp- drag, tjänstemannaskap eller enskild verksamhet.
Vad som emellertid fram- förallt måste komma att fordras, det är en viss grad av människokännedom, förenat med såviil hjärta som vilje- kraft.
D &amp; behöves rådighet att, såsom la- gen stadgar, " ofördröjligen vidtaga åt- gärder för fastställande a v barnets börd samt tillförsäkrande av underhåll åt barnet, biträda med indrivande och tillhandahållande av underhållsbidrag samt, när skäl därtill är, göra anmälan om förordnande a v förmyndare för barnet ".
Men dessutom behöves det människokännedom för att kunna er- nå mesta möjliga resultat a v de under- handlingar, som skola föras med re- spektive föräldrar, samt hjärta och finkänslighet för att kunna göra detta, så att förhållandet emellan modern och fadern icke göres sämre genom alltför skarpt drivna underhandlingar.
Det blir många gånger icke lätt att avgöra när barnets och moderns rätt fordra ett re- solut ingripande gent emot fadern för att väcka hans ansvarskgnsla eller när den yttersta försiktighet är a v nöden för att icke bryta de band som kunna finnas eller förminska möjligheterna till förhållandets legalisering genom äktenskap.
Det är därför också troligt att de närmare föreskrifter för barna- vårdsman, som skola meddelas av ko- nungen, komma att upptaga a t t vid fullgörande a v sitt uppdrag bör barna- vårdsman framgå med allvar och nit och på samma gång visa takt och fin- känsla.
Att detta skulle intagas i in- struktionen framhölls också i kvinnor- nas uttalanden.
Finkänsligheten, vilken en barna- vårdsman bör känna som sin uppgift att utöva, bör också iakttagas i förhål- lande till barnet.
Det är ju givet ange- läget att for barnet icke framhålles för- äldrarnas särställning.
D å lagen kom- mit till just för a t t så mycket som möj- ligt upphäva orättvisorna mot barn ut- om äktenskap, så är det j u klart att när barnavårdsman skall besöka barnet för att se under vilka förhållanden det le- ver, antingen det är hos modern, fa- dern, båda föräldrarna tillsammans, hos släktingar, andra fosterföräldrar eller på anstalt, så bör barnet icke mär- k a att det intager en särställning.
På grund därav att i sammanhang med ifrågavarande lags införande ogift moders rütt att vara okänd borttages ur lagen, så bör barnavårdsman låta sig angeläget v a r a att skydda modern för att hennes moderskap skall bliva känt när sådant ur samhällelig syn- I Fernqvists Kappaffär Gift kvinna i ordinarie statstjänst, I Svensk författningssamling h a ut- kommit t v å kungörelser angående vissa ändringar i gällande instruktion f ö r Drottninggatan post- och telegrafverken, vilka speoi- n. b ocb 1 tr. upp ellt ha avseende på gift kvinnas be- Stort lager au in.
o. utländska nyheter fogenhet att upprätthålla ordinarie statstjänst.
i alla slags Ändringarna, som äro likalydande, DAMKAPPOR, DRÄKTER &amp; KJOLAR bestämma att gift kvinna kan beford- ras till ordinarie endast efter på fram- till b ' lliga bestämda priser.
Obs I Beställningsavdelning.
ställning i varje särskilt fall lämnat VUr uppvisande av medlenykort i E.
K.
P.
R. Iämnus 6 % rabatt.
medgivande av regeringen.
Då kvinn- lig innebavare av ordinarie befattning ingår äktenskap, är hon icke skyldig att avgå från sin befattning, därest punkt skulle skada henne.
Vissa Rvå- icke vederbörande styrelse finner detta righeter i detta avseende komma saker- nödvündigt med hänsyn till befattnin- ligen att uppst &amp; därav, att förordnan- gens behöriga upprätthållande.
Om det a v barnavårdsman skall ske a v bar- kvinna emellertid vid äktenskaps ingå- navårdsniimnden i den församling, d ä r I senaste numret av Nylande berättar ende avgår från ordinarie befattning, kvinnan är kyrkobokförd, även om hon Kaja Geelmiiyden om mrs Pankhursts be- har hon rätt att kvarstå som extra be- vid barnets födelse vistas å annan ort.
sök i Kristiania på hemväg från Petro- fat tningsinnehavare.
Vidare är att påpeka det särskilt i grad.
N i g r a ledande norska kvinnor, som storstäderna rätt vanliga förhållandet ansågo att mrs Pankhurst gononi sin orga- att föräldrarna leva tillsammans i icke nisatoriska skicklighet och sin begåvning Nya landvinningar.
vigselfäst äktenskap, i vilka fall barna- skulle ha Htsliilligt att lära de kvinnor, vårdsman även skal1 utses.
För sådana vilka i Norge allför ofta slH sig till r o Efter föredrag av fru Gurli Hertz- fall och diirmed liknande kommer det med sina nyförvärvade rättigheter, Igcka- man-Ericson har i Dalarna bildats - säkert att inträffa att barnavårdsman- des utverka att mrs Pankhurst taladc i Mora F. E.
P.
R. med en interimsty- skapet utan våda kan upphöra.
Barna- universitetets gamla festsal för ett audi- relse, bestående a v fröken Hilda Hen- vårdsmannen bör då anmäla detta till torium, som fyllde salen från golv till tak.
rikson, friiken Eva Berg, f r u Isacson barnavårdsnämnden och föreslå sitt Det Iåg feststämning i luften, rosor pryd- och herr Språng.
I Husbp bildades en entledigande, till vilket lagen ger rät- de talarstolen och det var förväntansfulla förening med fröken I d a Carlson som tighet.
ansikten, som mötte mm Pankhurst, db hon ordförande, f r u E v a Hurtig vice ord- På grund a v den nya lagens vikt och vid den unga miss Kenneys, en syster till förande, fröken Gertrud Engkvist sek- barnavårdsmanskapets betydelse bör den vid hungerstrejkerna så omtalade An- reterare, fröken Anna Carlson vice sekrekrare och f r u Hilma Holmberg nu särskilt kvinnorna bevaka, var och nie Kenney, sida inträdde i salen.
Lugnt och cnkelt beriittade mrs Pank- kassaförvaltare.
I Fors bildades en fi- en i sin ort, att barnavårdsnämndci- na, som hava att mottaga anmälan hurst om de engelska kvinnorna, som un- lial till Krylbo med fru Sjöblom som om födelser samt om viintad nedkomst der sin långa kamp för medborgarrätt en- representant.
D:r Elin Odencrants liar bildat en n y och att utse barnavårdsmän, verk1,geen dast avvissdes med hån och förakt, ooh hur genast sätta lagen i funktion.
Vidare slutligen hon och hennes äldsta dotter Chri- F. K.
P.
R. i Finitekumln med grevin- att lämpliga barnavårdsmän utses och stabcl bildade den förening, som tillgrep det nan Sophie Sparre som ordförande, a t t kvinnorna därvid visserligen icke medel män bruka anviinda, när de vilja och i Slöinge har, efter föredrag av med nödvandighet skola arbeta uteslu- uppnå något: våld.
Men det var dock nå- fröken Tilly Borg, bildats en förening tande för kvinnoval, men icke heller got som skilde dessa kvinnor från män- med fröken Elin Svensson som ordfö- glömma bort att det finnes många kvin- nen, t y kvinnorna skadade aldrig ett män- rande.
- nor, som just hava de egenskaper Rom niskoliv, men de gjorde annan materiell ödeläggelse, och det fann man häpnads- ovan framhållits.
Anna Lindhagen åter i stads- Alltför stor räddhåga får icke göra väckande, t y man var icke van vid att kvin- nor ödelade något.
Både regering och all- fullmäktige.
sig gällande vid att åtaga sig barna- vårdsmans uppdrag, d å lagbestämmel- mänhet höllos i spänning, och rörelsen kun- Sedan friherre Palmstierna avsagt serna icke kunna sägas v a r a svåra att de inte mera tigas ihjäl.
Det var inte bara sig stadsfullmiiktigskapet i Stockholm, med anledning av krossade fönsterrutoi sätta sig in i.
De nya lagarna med in- h a r fröken S n n a Lindhagen inträtt i ledande översikt finnas redan utgivna kvinnorna fängslades, utan - lika ofta kas- hans ställe, och de som lärt värdesätta tades de i fängclsc för att de hållit de- i bokhandeln a v Gustav A. AldBn.
Vi- fröken Lindhagens energiska och entu- dare kommer inom kort en kungl.
kun- monstrationstal på gatan eller hejdat mi- siastiska arbete, såväl för de små i nistrarna med en interpellation.
Genom görelse angående " barnavårdsmans samhallet, som för bevarandet a v Stock- verksamhet och tillsyn där &amp; " att ut- lidanden och förföljelser växte sig dock holms skönhetsvärden, hälsa hennes komma, innehållande dels en instruk- rörelsen stark, och kvinnorna lärde sig rå- återinträdande i sin forna befattning tion, dels blanketter för anteckningars dighet och självständighet.
Men då kriget bröt ut upphörde med ene med glädje.
förande.
I denna kungörelse kommer - - all kamp för personlig frihet och kvinnor- även att ingå att det åligger barna- na ställde sig i fäderneslandete tjänst.
&amp; - vårdsman att, om in- och utbetalningar Kvinnlig motion i stadsfull- a v underhållsbidrag sker genom ho- nom pressens meddelanden under de tre år som sedan glrtt, är det för alla bekant mäktige.
nom, däröver föra konto.
Av fattig- vårdsförbundet kommer även en hanii- att regeringen med tacksamhet mottagit Vid stadsfullmäktiges i Stockholm bok att utgivas.
Det är att märka att m r s Pankhursts och hennes väldiscipline- sammanträde den 8 oktober väckte f r u rade kvinnors hjälp.
" Vi slöto vapenstille- lagen tillåter även att barnavårdsiiiän Emilia Broom6 motion om ett kom- kunna anstiilias a v kommunerna uied stånd ", sade mrs Pankhurst, " och det har munalt anslag på 15,000 kr.
till inköp ersättning, vilket j u för större sarnhäl- vi hållit.
Politikerna och arbetarna slöto a v karbidlampor åt de mest behövande len kommer a t t bliva en nödvändiphet.
också fred, men den ha de inte under årens i Stockholm.
Endast d ä r fallen äro fåtaliga, kan man lopp förmått upprätthilla.
Politikerna ha tänka sig barnavårdsmanskapet som tröttnat, och arbetarna strejkade.
Endast kvinnorna ha obrottsligt hållit sitt löfte. "
ett oavlönat förtroendeuppdrag.
Fru Jenny Persson, Efter att ha givit en resum6 över alla de Vilka olika meningar som än göra arbetsområden, där kvinnorna hafj en sam- Hallsbergs F. K.
P.
R:s sekreterare, sig gällande vid den nya lagens till- hallsgärning att fylla, gav mrs Pankhurst fyllde den 14 september 50 år och blev komst, och vilka besvikelser ä n kännes de norska kvinnorna följande råd, som även då uppvaktad a v föreningens styrelse, på många hå11 över att den nya lagen bör behjärtas av Sveriges kvinnor: " Minns vars ordförande till jubilaren överläm- icke företedde större framsteg än den att ni måste stå samman och högljutt krä- nade en minnesgåva samt blommor.
gör, så kan man dock vara övertygad va er rätt, om ni till de svagares hjälp vill om att alla, som skola få med: agens vinna något inflytande på samhällets led- tillämpning att göra, vilja göra allt för ning.
Blanda icke edra stämmor med and- att bidraga till att den blir till största ras stämmor, t y då drunkna de i sorlet.
möjliga gagn.
Dels därigenom &amp; t t bar- Vidare bör bandet med mödrarna Att hjälpa till med underordnat arbete få nets rätt och vård tillgodoses.
Dels bör kunna göras fastare i många fler fall vi kvinnor alltid lov till, men att vara med lagen kunna verka därhän att en större ün under nu rådande fürhållanden, och och bestämma h u r ett arbete skall ut- ansvarskänsla från föräldrarnas sida även fäderna oftare än förut komma föras, det få vi icke förrän vi uppträtt SO- mot barnet kommer att uppstå, och att abt erkänna barnet också med hjärtat.
lidariskt och kraftigt.
Vi måste lära OSS faderskapet icke så ofta som tillförene att det finns saker i samhället, som mäu- Anna Lindhagen.
kommer att förnekas.
nen inte förstå, och det är dem vi måste 33 33 I 1 Rllis Pankhnrst på besök i Kristiania.
utföra. "
8B-h JOHN V, LÖFfiBEN &amp; C:O Llveriges äId&amp;a, största o. bäst Icke ett ord, som mrs Pankhurst yttrade remommerade specialaffär i gick förlorat för den andlöst lyssnande pub- liken, och stämningen utlöste sig vid förc- dragets slut i ett tredubbelt leverop.
N:R 21 ROSTRATT FOR K~IIPNOR Elegant kemiskt tvattad och pr8saad blir Eder kostym, kiänning, kappa eller överrock, om denaamma insändea till 1 h q t a Remiska Trätt- &amp; Fllrgeri 1.
G~TEBORO Där kvinnorna gripa in.
Miss Jeanette Rankin, den enda kvinnliga medlemmen av Förenta staternas kongress, h a r på flera områden varit i tillfälle a t t dokumentera sin duglighet.
När hon höll sitt jungfrutal, hyllades hon med ovationer a v kongressmedlemmarna, oavsett vilket po- litiskt parti de tillhörde, och helt nyligen h a r hon åvägabringat en betydande förbätt- ring i de arbetande kvinnornas ställning.
Tretusen kvinnor, som vor0 anställda vid tryckerier i Washington, arbetade där under vidriga villkor 12, 14 och 16 timmar i olika skift, natt och dag, alla veckans s j u dagar.
I april månad, då Landsföreningen för kvin- nans politiska rösträtt blivit underrättad om dessa förhållanden, inlämnade den, ge- nom en kommitt8 för kvinnoskydd, en gro- test till det departement, som har reglerin- gen av fabriksarbetet om hand.
E n under- sökning verkstiilldes, som bekräftade miss- förhållandena, och fabriksföreståndaren ut- lovade förbättringar.
Dessa drogo emeller- tid u t på tiden, och Landsföreningen fann sig föranledd a t t inlämna en ny protest- skrivelse.
De kvinnliga typograferna sjslva, som av fruktan att förlora sina platser hallit sig undan, framträdde nu offentligt och vände sig till miss Jeanette Rankin med bön om hjälp.
Genom en annan kongressledamot skaffa- de sig miss Rankin tillträde till tryckerier- na, som hon besökte inkognito, och dagen därpå framlade hon i dagspressen resulta- tet av sina undersökningar.
Hon tillfogade, a t t om ingen lag funnes för dessa kvinnors skydd, så skulle det inte dröja länge förrän den kom till stand.
Kort därefter tillsattes en undersöknings- kommitte, och sedan man hört vittnesmålen från 46 kvinnliga typografer, fann man des- sa tillfyllest, och redan dagen därpå utfär- dades f r å n myndigheterna order om att 8- timmarsarbetsdagen åter skulle träda i kraft.
Sällan har en undersökning skridit så hastigt f r å n ord till handling, men det är miss Raukins taktik a t t inte släppa taget, och med äkta amerikansk energi fullföljer hon sina syftemål.
De kvinnliga typogra- ferna hylla henne som sin välgörare, och kvinnorna äro stolta över a t t i kongressen ha en representant, som inte bara säger ja och amen till männens beslut, utan själv t a r initiativ och driver sin vilja igenom.
Samhällsmoderlighet.
N a r a reflexioner med anledning av Frida Steenhoffs tvenne sista broschyrer: Aktenskap och demokrati och Kärleken som kulturproblem.
Av Anna Lenah Elgström.
Det är som växte n y anda likt blom- norna - samhällsmodern, i sina egna mor - omärkligt arbetar den sig fram u r nya förhållanden, frampressad a v omständigheternas tryck - till slut en vacker dag är mänskligheten, utan att den egentligen vet hur det gått till, medveten om detta nya innehåll - det i går otänkbara är i dag faktum - världen har inregistrerat en ny erfa- renhet, en n y tanke, ett nytt släkte.
Så h a r också denna vår tid med sin allmänna nöd, sin fruktansvärda osä- kerhet, alla sina brinnande problem, glödgat fram en n y mänsklig typ - den sociala människan, individen, vil- ken aldrig är ensam i världen utan ständigt, som sorg, oro eller lycka kän- ner kring sig hela mänskligheten, dess bekymmer och gåtor, som en trängan- de uppgift hon h a r att lösa med sitt liv.
D. v. s. tqy är kanske icke denna typ (vilken sedan urminnes tider represen- terat några a v mänsklighetens bästa egenskaper, kärleken, off ermodet, kraf- ten att bära andras bördor) så mycket, som icke fastmer transponerad till större allmänhet, så att medan den för- u t endast fanns bland helgon och snil- len, kan man nu träffa p å den även bland vardagsmänniskorna (fast kan- ske de bara behöva ett tillfälle för att bli helgon och hjältar de med, ä r ofta min tanke, n ä r jag möter något sär- skilt praktfullt exemplar a v sorten med dess trygga lugn vidgat och förädlat genom sund, reell medkänsla).
Inte för a t t den närmaste anlednin- gen till dessa rader: Frida Stkenhoff kan karaktäriseras som en vardags- människa - det skulle i så fall bara vara på grund a v sitt sansade, förnuf- tiga huvud, sitt klara, lugna mod.
Ty hon är säkert en a v de modigaste män- niskorna i Sverige, denna fina medel- ålders dam, denna lugna, respektabla fru och familjemodei-, överallt fordorn och p å sina håll kanske ännu smädad som en folkförförerska, en inkarnation a v diabolisk osedlighet.
Hon har tålt det, hon liar talt ungefär allt och fnn- nit kraft a t t förlåta det genom styr- kan a v sin kärlek till människorna, sin känsla a v ansvarighet för deras lycka - en fullödig representant, som hon är, för den nya människotypen, sådan den uppenbarar sig bland kvin- barn älskande alla barn, trots sin egen lyckliga ställning sörjande med syst- rarnas olyckor.
H u r n y verkar icke en sådan typ bland kvinnorna, därför a t t den d ä r s t å r i största motsats mot traditioner, som åt dem, såsom varande ägda, ofria varelser, en maris oansvariga tillhö- righet, l ä r t likgiltighet för allt annat ä n denne man och den krets han satt sin kvinna att leva för - den oansva- riga, individualistiska familjen.
För den som ser historiskt - och därför, trots alla senare förskönande tilldiktningar, är medveten om äkten- skapets innersta väsen som en institu- tion för mannens äganderätt till hust- ru, barn och bohag, säkerställandet för honom a v en, från allt sammanhang med yttervärlden lösryckt, plats, d ä r han kan hämta den vederkvickelse från striden därute, hustrun bör leva för a t t sklinka honom - är detta kvinnans uppvaknande till yttervärlden, hennes blick över sitt eget lilla område u t till helheten, början till en a v de mest ge- nomgripande förändringar inänsklig- heten någonsin undergått.
Den lovar en äktenskapets ciuilise- ring, en bortrensning från det av de kvarlevor f r å n dess grottperiodsupp- komst, som skydd för kvinnor och barn, i den gamla världen, där alla stredo mot alla, vilka ännu vidlåda det.
Den ä r en profetia om äktenskapets och familjens socialisering i den nya värld a v inbördes samhällssolidaritet och ansvar, vars oundviklighet - om mänskligheten alls skall fortleva - världskrigets följder vid det h ä r laget bör ha inskärpt även hos de dövaste.
Man styrkes i denna tro genom var- jehanda tecken och under.
Litet var av demokratiens föraktade profeter h a fått ratt i sina spå- och straffdomar.
Frida Steenhoff t. ex. denna så förkättrade förkämpe för sexualrefoimer, har fått uppleva att se sin och sina meningsfränders fordrin- gar på moderskydd understödda a v de härskande, reaktionära klasser, som fordom varit deras värsta motstån- dare.
E n kejsare har talat till dessa refor- mers förmån - det skulle snart inte förundra mig om Hindenburg en vac- ker dag entusiastiskt rescenserade t. ex. en a v de Stkenhoffska broschyrer, som inte ens svenska kvinnotidningar vågat befatta sig med!
I Tyskland har Föreningen för mo- derskydd och sexualreform fått en näs- tan genant favoriserad, officiell stall- ning, och i dess arbete för moderskydd deltaga nu generaler och regeringspre- sidenten, ömt vårdande sig om - inte ens alltid legitima mödrar och barn.
Nej, ty kriget som gjort behovet av nytt människomaterial trängande, h a r gjort alla mödrar och barn legitima.
Det h a r - för närvarande åtminsto- ne - genomdrivit barnens socialisering - ett av de mest glödande önskemålen för dessa sexualreformatorer, icke minst för F r i d a Steenhoff, som stän- d i g t återkommer till det i sina skrifter.
Nog för att denna socialisering var på god väg redan förut - i och med att samhället begränsat den forna ab- roluta fadersmyndigheten över barnen i de fall, d ä r den missbrukats, är man- nens oansvariga herravälde över famil- jen i princip förnekat, den nya synen på familjen, som ansvarig inför sam- hället, ett led i dess kedja a v ömsesidigt beroende och hjälpande, deklarerad.
Fast naturligtvis är man ännu icke på det klara med konsekvenserna eller Iiai ' förbundit sig att följa dem.
Hit- tills åtminstone har samhället alldeles överhoppat kvinnorna.
De stå i själva verket i en underligare ställning än uågonsin - i de krigförande lähderna kallade u t u r hemmen för a t t fullgöra männens lämnade arbete - med alla sina gamla skyldigheter, soin mannens och familjens endast inför dem ansva- riga tillhörighet - men därtill helt plötsligt med alla en statsborgares skyldigheter.
Utan några a v hans rättigheter föi- stås.
Samhället har behövt kvinnorna, in- nan det så att säga hunnit göra i ord- ~ Höstdagar i Dalarna.
Det var i str2; ande solsken jag lämnade Stockholm tisdagen den 16 oktober för a t t begynua min å t t a dagars t u m 6 genom Da- labygderna med Ludvika som första desti- nationsort, och a t t detta solsken fortfor a t t lysa genom gråvädret, därför har j a g man- niskors godhet och vänlighet a t t tacka.
Ty Sven i den mest hårdarbetade jordmån, där man knappast vågar hoppas a t t rösträtts- utsädet skall slå rot, träffar man på för- st $ende kvinnor, villiga a t t omhänderta den späda grodden, sådana h i n n o r, som under alla tidsåldrar sörjt för att idealens livs- låga icke slocknat.
Det vill mycket och ihärdigt arbete till i Dalarna, det tror j a g de flesta, som stått i spetsen för röstrlitts- föreningarna, fått erfara, t y de ha fått föra kampen, inte bara mot okunnighet och motstånd, utan även mot likgiltigheten, som kanske varit störst hos dem, som borde äga fcrutsättningarna att förstå vad arbetet för kvinnornas medborgarrätt gäller.
Från Ludvika, där föredraget icke lyc- kats samla mer ä n trettio personer, gick färden till själva hjärtat av Dalarna, där Siljan ligger omkransad a v de blåa bergen och de täta skogarna.
De senare sveptes i täta molnmassor, men björkarnas gula höst- skrud mot de drivande, blåsvarta molnen, var en oförglömlig skönhetssyn.
I Mora, den gamla gedigna kyrkbyn med sina his- torislia minnen, betraktas inte röstriätten med alltför stor förståelse, men en före- ning kom i alla fall till stånd med 21 med- lemmar.
Sörjde man över a t t inte åhörar- antalet var flerdubbelt, så fick ' man trösta sig med a t t regnet och de genomusla vä- garna även hade sitt ord med i laget, och de kvällar j a g i becksvarta mörkret, vid en trofast ledsagerskas arm, tre-iade mig fram till samlingslokalerna i gyttja och dy, un- drade j a g inte på om de, som hade halv- milen eller mer a t t gå, stundom uteblevo.
I Orsa finns en livskraftig och vaken rösträttsförening, och där har fröken Ran- ke med outtröttljg energi fört fram röst- rättens ideer, så att föreningen räknar ett femtiotal medlemmar.
Till saknad för sam- hället har fröken Ranke nu slagit ned sina bopålar i Stockholm, men det arbete hon upptagit, kommer med all säkerhet a t t full- följas av den övriga styrelsen.
I kassaför- valtarens, f r u Greta Anderssons, hem blev j a g på det välvilligaste mottagen, och före- draget samlade cn ganska talrik publik.
Nästa morgon var det a t t taga farväl a v de höga bergen, och vid middagstiden hade j a g nått Leksaud, Siljans mest leende bygd, som nu tyvärr visade en mycket gråtmild uppsyn och svepte sina höjder i ett ogenomträngligt regndis.
Fröken Lin- der, representanten för Leksandsfilialen, be- vistade en samhällskurs i Ludvika, men j a g blev med stor gästfrihet mottagen i f r u och fröken Troilius vackra dalahem.
Fröken Sroilius var Leksandsiöreningens första ordförande, men på grund av sjukdom må- ste hon avstå från uppdraget.
Det v a r hen- nes alltjämt lika brinnande rösträttsin- tresse, som gjorde a t t föredragshållaren blev S S varmt välkomnad, och under en pratstund vid brasan talade vi om rösträtts- möjligheterna på orten och den politiska situationen, som kanske inom kort skall leda till målet.
Leksand skulle säkert växa ut till en självständig förening, om det inte vore så a t t arbetet h a r kommit att falla på endast e n kvinnas skuldror.
Föredraget i den ståtliga Sveasalen var talrikt besökt och på läktaren en Iång rad a v unga kullor i blommiga hättor.
Nästa plats på programmet v a r Hedemo- ra, där fru Fredrika Collin för våra runor med den äran.
Att motstå hennes överty- gande och älskvärda personlighet förefal- ler nästan omöjligt, men ändå klagar hon Över a t t intresset för rösträtten i Hedemora inte lir på långt när så stort som det borde vara.
F r u Collin hade ordnat med att loka- len, d ä r föredraget skulle hållas, var smak- fullt dekorerad med blommor och flaggor, och åhörarantalet uppgick till ett hundra- tal.
Väl ombonad i kappor och filtar begav j a g mig påföljande dag i gästgivarskjuts den 1 ' 12 mil långa vägen till Näs kungs- gård, första raststället på färden till Långs- hyttan.
Näs kungsgård är en gammal för- tjusande, låg herrgårdsbyggnad från 1700- ~~ talet med fyra flygelbyggnader och en all6 av lönnar, som leder upp till corps de logiet.
Här välkomnades j a g av herr och fru Ols- son, som med gammal svensk gästfrihet togo emot resenären och ställde sitt ekipage till rösträttens vidare befordran.
Fru Ols- son följde själv med till Långshyttan, och färden gick raskt på vägar, som det sägs att qjälve Bröt-Anund varit med om a t t röja.
I Långshyttan kom en förening på 19 med- lemmar till stånd, men då det - rar antag- ligt a t t medlemmar skulle ingå även från Smedby, om där inte bildades förening, fick denna lokalavdelning namn efter socknen och döptes till Husby F. K.
P.
R.
Fröken ida Carlsons raska och duktiga personlig- het är en borgen för a t t ordförandeskapet och föreningens välfärd kommer a t t vila i mycket goda händer.
I Smedby undfägnades de något frusna resenärerna av fru Mina Engström med kaffe, och efter en stunds samspråk sam- lades vi i kommunalsalen, där föredraget åhördes av ett hundratal personer.
Det var första gången det talades rösträtt i Smedby, men om intresset v a r stort, s % v a r blyghe- ten Pndå större.
Ingen vågade teckna sitt namn till en självständig förening, men det är a t t hoppas, a t t Husby F. K.
P.
R. små- ningom t a r de räddhågade i sitt hägn.
Kom så måndagen med Fors som änd- punkt på programmet.
Här möttes j a g av fru Falkman jämte två andra medlemmar av Krylbo F. K.
P.
R:s styrelse, som varit,
N:R 21 4 iiing deras platser.
Det ä r en värld i förvirring vi se ut i - en värld som håller på att göras om - men till vad - a v vilka?
I vad mån skola kvirinor- na få och kunna r a r a med - vad nytt skola de komina nied som sin andel, den gåva ilzgen annan kan ge?
F ö r närvarande synas de därute ha skjutit alla sådana frågor åt sidan för stundens krav.
Men så kan det j u icke fortgå i all evighet - icke längre ä n tills freden ä r sluten och nian bereder sig a t t åter- gå till " normala förhållanden ".
Då kommer kvinnans viktiga stund.
Även om vi betrakta som givet att mänskligheten lärt sig att det stats- ideal, son1 begagnat massornas plikt- trogna underkastelse under helheten till medel för blott sin egen - sina härskande klassers niakt och ära, måste ersättas nied ett förnuftigare, mäiisk- ' ligare system, d ä r alla äga lika rätt till offrets lön, lika r ä t t till kontroll över dess änclaniål - så kan man kan- ske ändå tänka sig att detta statssystem fortfarande överhoppar kvinnorna, att inännen kanske liomma a t t söka för- ena sin nya ansvarighet utåt, gentemot samhället med sin ganila oansvarighet inåt, mot hustrun, soni bör leva för honom, soni lian för staten - så där irappstegsris - j a g har hört det ut- lagt.
Skola då kvinnorna svara - soni de måste, om vi skola h a vunnit ndgot a v alla våra fruktansvärda offer.
Nej, nej, yi kurina icke liiiigre nöja oss med iiiännens gamla försäkringar att ute i ylirlden g å r allt väl, vår hjälp förutan.
Vi h a nu själva sett hur det gått!
Vi ha icke längre samvete att leva blott för vår egen lilla krets.
Vi h a insett a t t vi, som äro niödrar och ansvariga för barnen, diirmed iiro ansvariga f ö r hur alla deras villkor gestalta sig d. v. s. f ö r hela samhällets konstruktion.
Vi veta n u a t t vi behövas, iiven sedan inännen kommit tillbaka.
Här äro vi och h ä r stanna vi - för a t t arbeta f r a m de reformer Ni infört för krigets skull - till att verkligen gälla barnen - icke som människomaterial längre - iiej, som nzunniskor.
Vi vilja, vi fordra v å r r ä t t till an- svar, vi vilja a t t samhället skall f å di- ~~~ nog vänliga a t t resa iipp oeh hälsa mig rälkommen.
Vi tillbringade en angenäm cfterrniddag i f r u Sjöbloms hem, och f r u Sjöblom blev senme representant för den Alial, soin kom till stånd i Fors.
Det v a r på fru Falkmans inrådan jordmånen i Fors å t e r genomplöjdes.
Hon h a r e n oerhörd energi, n ä r det gäIIer rösträttens Iandvin- ningar, och hennes framgångsrika tur &amp; i Härjedalen ä r det bästa beviset härför.
Föredraget i Fors samlade e t t intresserat åhörarantal, men d å det blev frågan om a t t inträda som medlemmar i e n förening, rusade hela publiken på dörren, och endast n å g r a f å trogna återstodo.
E n bland dessa yttrade helt framsynt: " J a g tycker inte att j a g behöver rösträtt själv, men j a g tänker på, a t t det ä r så niånga andra som k a n behöva den, och för dem vill j a g arbeta. "
Då endast tio medlemmar antecknade sig, ansåg j a g det siikrast a t t endast bilda filial 1 Fors, men isen är i alla fall bruten, och f å människor klart för sig a t t rösträtt inte är ett så farligt begrepp som de tro, skall det nog inte bli så s r å r t a t t v ä r v a proselyter, och fru Erica Falkman kommer siikert att b e till a t t de sorande inte f å slumra alltför djupt.
När j a g 1111 arsliitar dessa rader, ser jag i minnet alla de goda och vänliga ansikten j a g mött under min färd genom Dalarna och som bortskymma missmodet över att m a n inte Iiunnat u t r ä t t a mer.
Men om Da- larnas jordmån är hårdarbetad, så eggar den i alla fall till motstånd, t y m a n vet att den hårda jorden stundom g e r de bästa skördarna; och Dalarnas folk h a r genom tiderna aldrig avstått från sin förstfödslo- rätt.
Gurli Hertzman-Ericson.
rekt ratt över oss och våra krafter, ~ å r speciella bidrag till livsarbetet.
Som inännen i tusentals år fordrat respekl för sin manlighet, sin manliga livs.
åskådning om nialitens, styrkans och den stolta enslighetens överhöghet, så fordra vi nu respekt för vår livinn- liga livssyn, soni i medlidandet, kär.
leken, offervilligheten och samarbe- tet ser livsfaktorer, utan vilka världen går under och vars likvärdighet med männens speciella dygder kriget och dess verkningar bör h a inpräntat även hos det andra könei.
Det beror p å h u r många " nya kvin- nor " de nya villkoren pressat Pram.
om detta svar kan komma med till- räckligt betvingande kraft.
Det beror på i vad mån kvinnorna verkligen ha ett specifikt kvinnligt eiangelium.
ha speciella kvinnliga fordringar, som de vilja ha tillfredsställda, - i vad mån de äro fyllda a v liarni mot orättvisor- na, de fruktansvärda brotten mot kvin- iiqr och barn den nuvarande manstyr- da viirlden negligerar - om deras riiir- varo sedan kommer a t t märkas tillräck- ligt för vlirldens behov.
Vi som vänta på a t t f å bevittna hur våra medsystrar i de krigförande läii- derna skola gå genom sitt prov - det prov, som väl en gång lioinrner även för oss - kunna icke hjälpa att vi un- der tiden se oss kring här hemma, för a t t se om vi riro redo och vilka resurser vi ha.
De äro icke alltför stora.
Den sven- ska kvinnovärlden ä r i stort sett iinnu föga vaken för sina egna problem.
Kvinnor sådana soni Frida Steeiihoff, kämpar för sitt köns mest djupgående frihet, den könsliga friheten, ha vi icke vidare många a v - icke heller kan man säga att av våra förnämsta kvinnosaks- kvinnor så vidare många äro aktiva pacifister.
Kvinnosak iir för flertalet a v socialt intresserade kvinnor endast rösträtt.
Organet f ö r v å r t sociala patos F. K.
P.
R. ä r i alla sådana speciella kvinno- saksproblem som sexualrefornier, mo- der- och barnaskydd, pacifism o. dyl., ehuru icke fullständigt neutral, då den j u vid olika tillfällen såsom i fråga oni barnalagarna, Nöbbelövsdådet o. s. v. uttalat de kvinnliga synpnnlrter- na, dock i vanliga fall, ehuru naturligt- vis sympatiskt stämd för reformerna, på samma gång platoniskt stämd i så måtto, a t t den icke tagit upp arbetet på deras förverkligande på det dagli- ga arbetsprogrammet.
Den är j u ock- så politiskt ofärgad.
Den för fram en- dast kravet på rösträtt, utan att binda sig vid vad den, sedan vi väl fått den, skall användas till - ä r alltså endast expeditionsministiir, helt och hållet upptagen a v den form vari vi skola gjuta vårt eventuella innehåll, däremot icke alls av detta senare.
Detta har tak- tiska fördelar, emedan det under röst- rättens lanor kan samla de mest skilda riktningar.
Men det är icke utan att det åtminstone i mina ögon också har sina olägenheter.
Det ä r bra om fron- ten ä r Iång, men icke bra on1 den där- igenom blir tunn - försiktigheten kan ha en sådan verkan, kan tunna u t hela riirelsens kraft och patos, göra den ode- ciderad, kylig gentemot de allra mest brinnande kvinnoproblenien.
Det kan ibland komnia över mig en viss förund- ran.
- Ha vi verkligen råd till det?
H a vi kvinnor det verkligen allesammans så bra, står det så väl till i världen på alla kanter att vi kunna vara så lngna, så ladylike, som om allt, så när som på den lilla detaljen rösträtt, vilken ännu fattas, ~70re i sin ordning?
Kvinnor äro j u i verkligheten parior, lidande under de fruktansvärdaste könsorättvisor.
Men man kan ibland få en känsla a v att vissa typiska röst- rättsdamer, lugna, förnuftiga, fina da- mer, i all hemlighet äro en smula schoc- lierade över de rysliga ting, vilka kun- na hända andra kvinnor - soni om de blygdes litet a t t tillhöra detta dömda kön - helst ville sliita över tillvaron i a v dess förnedring, låtsa som om del regnade.
S å gripna av orättvisoriia, så glödan de a v vrede ö r e r viiildens eliiiidjga till stånd, son1 suffragetterna, dii de Iiäm.
pade sin kamp, ä r det viil otänkbart ati vi lugna svenskor kunna bli.
Men litet mera klarhet i fråga om vår speciella mission som kön, friare djärvare språk om vad det är vi vilja h u r vi se livet, h u r vi vilja ha det, bor- de vi nog söka åstadkomma.
Även de olika politiska åskådningar.
ria borde kunna enas i de för kvinnor.
n a viktigaste frågorna - de soin icke förmå det - ja, deras avgång lir ingen förlust!
Kviiinorörelsen iir en fackriirelse, så a t t säga, l å t oss icke glömma det.
Vj ha blivit tvingade a t t specialisera O S S - vår revolt mot den ensidighet män.
nen vilja ha kvar oss i, bör djiirvt i n rikta sig på deii och alla dess ömtåliga problem - blek, förnäm allmänhet du.
ger icke.
Att vi få politisk medbestiim- manderiitt iindrar icke v å r t läge, oin vi icke iiro medvetna om vad den j främsta rummet bör användas till - politisk frihet hjiilper icke, oin de som fått den ännu nöja sig ined den gamla könsliga ofriheten.
Låt oss icke glöm- ma att vi äro parior, låt oss icke skäm.
mas för det, skämnias för att vi äro kvinnor - d å jag Ligger från mig den sista a v Frida Steenhoffs broschyrer är det som kunde den tanketråd de spuii- nit upp sammanfattas i dessa ord.
Fram med innehållet till den tomma korg vår fordran på rösträtt är - sexu- alreformer, pacifism, alla de speciella kvinnofrågorna - upp på arbetspro- grammet med dem - veckla ut fanor- na så att världen f å r se vad det är som koinnier - plats f ö r feiniiiismen - icke blott soni tom form, en papperslapp i valurnan, utan som ett nytt livsinne- håll, en n y livsåskådning - människo- kärlekens, moderlighetens eiraiigeliiini.
Nykterhetsnämnderna.
Till de nämnder, vars samiiiansätt- iiing livinnorna ha särskilda skäl att intressera sig för, höra också iiykter- helsriämnderna.
Dessa namnder stifta- des genom Lagen om behandling a v al- koholister a v 30 juni 1913, vilken trädde i kraft i fjol.
Lagen föreskriver, a t t det i varje kommun skall finnas en nyli- terhetsn&gt;inind och att, d ä r icke en siir- skild sådan nämnd tillsättes, kommu- nens fattigvårdsstyrelse skall utgöra sådaii niimnd.
Nämndens uppgift enligt denna lag ir, kortast möjligt uttryckt, att ta hand xn iiotoriska drinkare.
D å till n " amn- lens kännedom kommit, genom direlit anmälan eller p å annat sätt, a t t någon person ä r så hemfallen åt dryckenskap, a t t han antingen är farlig för egen eller andras personliga säkerhet eller utsät- ter hustru och barn för uppenbar van- vård eller ligger fattigvården eller sin @ amilj till last, skall nämnden först; öka återföra honom till ett nyktert och udentligt liv genom a t t söka förmå honom a t t ingå i nykterhetsförening, oereda honom anställning hos sådan person eller på sådan ort, a t t frestelsen till bruk a v rusdrycker minskas, ut- verka hos försäljare a v brännvin, vin iller öl, a t t sådana drycker icke utläm- l a s till honom eller slutligen förmå ho- uom att rådfråga liikare eller frivilligt söka anstaltsvård.
Därest detta icke yckas, utan vederbörande visar sig) förbätterlig, skall nämnden till konun- rens befallningshavande ingiva ansö- can oni a t t f å honom tvångsvis intagen i allmän anstalt för vård a v alkoho- ister.
Genom den nya lagen angående för- iäljning av rusdrycker a v 1 4 juni 1917 romma emellertid dessa nskterhets- iiimnder att få en mycket vidgad be- ' ogenhet.
Genom denna lagstiftning ägges all handel med såväl brännvin soni vin och ö1 under bolag, vilket icke äger ratt a t t tillhandahålla dessa dryc- ker till andra ä n sådana, soni äro för- sedda nied behörig motbok.
Motbok f å r icke utlämnas till persoii som icke fylit 21 år, den som under senaste två år nier ä n en gång sakfüllts för fylleri, den som under senaste tre å r döints till an- svar för brott, som rätten funnit h a be- gåtts under inflytande a v starka dryc- ker, den som under senaste t r e år un- dergått straffarbete eller fängelse för brott, begånget under liknande oinstiiri- digheter, den som fällts till ansvar för olovlig försäljning a v rusrlryckei eller eljest olovlig h jälp till åtkoniinande av rusdrycker, den soni under senaste tre år undergått tvångsarbete, den som i m - der senaste tre år tvångsvis intagits å allmän anstalt för ~7ård a v alkoholister, den som under seiiastc tre år vårdatb B lasarett eller annan därmecl jämförlig anstalt för delirium tremens eller an- nan sinnessjukdom, som otvetydigt uppstått genom oniåttligt bruk av star- ka drycker, samt slutligen den angåen- de vilken nykterhetsiziimnd f ö r o r d m t, att rusdryclxr icke ?nå för, viss tid till iaotion6 utminuteras.
Sådant förordnande iiger iiyliteiliels- nämnden utfärda, därest någon, soiii vistas inom komniunen, bntliar r u s - drycker till tippenbar skada för sig eller andra.
Förordnandet griller för viss tid, högst tre år, och f å r endast utfärdas efter anmälan från Iioiiiinii- naliiämnd, fattigvårdsstZ.relse, kyrko- råd, folkskolestyrelse, barnavårds- iiliinnd, fosterbarnsniiiniid, hälsovh- (1s- nämnd, polismyndighet, priist, liikare, lärare i allmän tjiinst eller anhörig eller iiiirstående till den beslutet galler, eller ock efter anhållan av denne själv.
Denna lag träder i kraft iiirst 1 janu- a r i 1919, men som redan iiii samtliga bolag tilliiinpa motbokssystem rörande handeln med brännvin, finnes alla skäl, att nylrterhetsnlimnderna redan nu, fast icke därtill enligt l a g tviingila, börja a t t t a hand on1 deii iuyiidighet, soiii alltså om något mer ä n ett år skall till- falla dem.
örerensliominelse härom nied bolaget torde i de flesta fall vara lätt a t t erhålla; för bolaget ä r det u r alla synpiinkter fördelaktigare, a t t niakteii a t t arstänga en person från rätten att köpa brännvin ligger i hän- derna på en offentlig myndighet i stäl- let för på bolagets styrelse.
Det ä r i synnerhet för handhayandci av denna sista funktion, som det ä r önskvärt att kvinnorna passa på, d å nykterhetsnämnder skola tillsättas, och ilär söka f å i n Iliiupliga kriniior, diir så ä r möjligt.
Det är mycket ofta hust- rur, barn eller andra anhöriga till en drinkare, soin hos nykterhetsnämud anhålla, att motbok måtte bli honom fråntagen eller förvägrad.
I de flesta fall tala dessa hellre med en föistån- dig och förstående kvinna häroin äii med en man, som de alltid känna sig mera friänimande för.
Likaledes kunna nog i många fall livinnor göra de nöd- vändiga undersökningarna på ett mera försynt och hänsynsfullt sätt än män besvära sig med.
Men det gäller h ä r som eljest a t t fin- na lämpliga kvinnor.
Kravet på liinip- lighet gäller naturligtvis både män och kvinnor, och d r a F. K.
P.
R. böra låta sig angeläget v a r a att leta reda på bå- i a sorterna.
N ä r det som här gällei- iiya arbetsfält, bruka de kommunala valberedningarna v a r a tacksamma för hjälp och vinkar nied avseende pH per- sonvalet, och i de allra flesta fall 1- \ unna rösträttsföreningariias styrelser göra räkning på vänligt tillmötesgående, ifall de sätta sig i förbindelse nied sina Valberedningar och ha goda förslag att komma med.
I de I&lt;oniinuner, d ä r fat- tigrårdsstyrelse skall vara iiylrterhets- nänind, bör beaktas, a t t denna nya upp- gift bör leda till en granskning a v deii zarnla sammansättningen u r denna nya iynpunkt.
Där så finnes behövligt, böra rösträttsföreningarna försöka tillse, att Btininstone någon av fattigvårdsstyrel-
p N:R 21 RiRs e550 f 0 t STOCKHOLM 1 Barnhasgatan 1 (hörnet av Drottninggatan) J C ~ H larer af flnare och enklor- M ~ B ~ E R i ek, mahogny, valnöt samt andra träslag ilfven mAlade, till billigaste priser.
Ulm.
Tel. 114 10 R i s Tel. 6505 ö B!
i m -- o -- =sa -- e O 8 fl Birgittadagen i Göteborg.
Det vilade e n förväntansfull spiinning över den publik bom måndagen d.
8 oktober avvaktade den stund då årets Birgittafest skulle t a g a sin början, och det blev e t t hög- tidligt ögonblick, när förhänget för Scenen i Lorensbergs festvining, vid musikens to- ner, drogs undan, och rösträttsföreningens länge Atrbdda standar bars fram, omgivet a v en hedersvakt a v unga, vitklädda flic- kor, smyckade med blommor i gult.
Sym- bolen i dcn glänsande vita sidenduken med sitt konstnärliga broderi i den gula färgens allra finaste skiftningar, tolkades a v fru Frigga Carlberg med följande ord: Vänner, systrar!
Då vi i dag samlas kring vårt eget standar, som b ä r ljiiscts och sanningens färger, må det v a r a oss en ytterligarc maning till samhälleligt arbete och samhälleligt ansvar.
Symbolen i och för sig betyder intet, om e j vi, som samlas omkring den, förstå dess innebörd och äro beredda a t t aidrig förneka det som den betecknar.
Ljuset är oss aldrig så kärt som efter en lång och genomvakad natt, en så- dan mörkrets och sorgens natt, som världen nu genomvakar och som icke skulle vara möjlig a t t genomleva, om icke hoppet fun- nes a t t dock en morgon skall gry, a t t dock ljuset skall segra.
Se på vårt vackra, vita staiidar, sömmat a v ömme, varsamma hän- der, se h u r bilden a v rättvisan framstår, belyst a v solens strålar.
Dcn bilden är äm- nad a t t i våra hjärtan hålla vid liv hoppet om den nya dagens gryning.
Men må vi, när dagen ä r kommen, aldrig glömma natten, utan låta minnet av don fördjupa och stärka vår kärlek till ljuset.
Hur vore det, om v i såge detta v å r t stan- d a r sliipat i smutsen, sönderslitet a v råa händer?
Detta är dock vad som sker varje dag med de vurden vårt standar symboli- serar: ljuset, saaningen, rättfärdigheten.
Det finns ingen nu levandc, som e j h a r sin andel i ansvaret för förödelsen.
Må v i där- för utrota u r vart sinne allt smått och lumpet, all feg fruktan som hindrar mänsk- lighetens lgcka.
Må v i hjälpa till att bygga upp den nya värld, som skall v ä s a upp ur spillrorna av dct förgångna, må vi aldrig svika ljusets och rättfärdighetens sak, utan söka bli värdiga det ansvar, som väntar oss och om vilket vårt standar är ett löfte och en förhoppning, liksom det är ett löfte om en framtid av Ijns och rättfärdighet för mänskligheten.
Omedelbart härefter uppläste fröken Ber- ta Lindblad med känsla och kraft en ” Till standaret ” författad dikt a v fröken Leon- tine Sterner, varpå följde Stenhammars Sverige, sjungen a v f r u Svea Hertz-Öberg.
Efter ännu en sång a v fru Hertz-Öberg kom aftonens föredrag om Florence Nightingaie.
Fru Anna Holm gav en fint tecknad bild a v denna märkeskvinnas person och livs- verk och framhöll särskilt vilken betydelse ebt sådant banbrytande liv - e t t monument I EJ I Arcika F. K.
P.
R. firade Birgittadagen med samkväm måndagen den 8 oktober.
Ett 40-tal personer samlades i den festligt pryd- da föreningslokalen, och hos alla fanns nå- cot a v förväntan.
Sedan ordföranden, frö- ken Brita Crona, framsagt en välkomsthäls- ning, iippläste f r u Signe Hamrin Reflexio- ner på rösträttsdagen a v Jenng Richter- Velander och Margareta a v K.
G. Ossian- nilsson.
Deu andaktsfulla stämning som denna uppläsning framkallade, förbyttes i muntert glam, d å kaffe med småbröd ser- verades.
S S föredrog6 och antogs L.
K.
P.
R:s resolution, varcfter vice ordföran- den, frii Tliekla Ohlsson, nppläste Medan vi vänta a v Elin Wagner.
Allra sist kungjor- de ordföranden V. U:s cirkulär n:r 127, men intet missmod förmärktcs inför de fordringar som ställas pA rösträttskvinnor- nas offervillighet.
Askersiinds F. K.
P.
R. firade i år Bir- gittadagen med ett samkväm, vid vilket först fru TerPsia Eur6ns Birgittadikter föredrogos.
Derefter upplästes f r u Elin Wägners föredrag, och sedan antogs a v dc niirvarande drn av L K.
P.
R. föreslagna resolutionen.
Efter kaffet, som serverades v i d bord, prydda med rösträttsflaggor samt blommor i rösträttens färger, föredrog rösträttsföreningens gäst för aftonen, frö- ken Stina Kihlmark från Örebro, några dikter av Fröding, Bo Bergman m. fl.
Avesta- Rrulbo F. K.
P.
B. hade sönda- gen drii 14 oktober s&amp;om e t t led uti de festligheter, füreningarna landet runt hål- lit Birgittadagen, anordnat stort offentligt möte A Godtemplarlokalen i Krylbo.
Mö- tet öppnades a v föreningens ordförande, som hklsadc de närvarande välkomna och påpekade, att det var på grund a v lokal- fragan som Avcsta-Krylbo F. K.
P.
R. kom en vecha efter den 7 oktober med sin Bir- gittafest.
E t t med värme och övertygelse framfört föredrag över ämnet: Kvinnoan- svar hölls av f r u Ella Biiling från Stock- holm, vilket med stort intresse ’ åhördes och nied livligt bifall mottogs a v den talrika publiken.
Förstklassig musik utfördes a v fru Alma Norbeck och kantor J. Eriksson, Den av L.
K.
P.
R. utsiinda resolutionen antogs enhälligt.
Efter det offentliga m3- tet, horn samlat fullsatt salong, höll för- eningen sitt ordinarie årsmöte, därvid val av styrelse förekom.
Den nuvarande åter- valdes på ett par undantag nar.
Valda b ?e- VO: ordförande f r u Erica Falkman, vice ordförande f r u Anna Skoglund, sekreterare fiöken Hanna Forssell, vice sekreterare frö- ken Hildegard Örtendahl, kassaförvaltare f r n Celina Vesterberg.
Utan funktion ut- sågos f r u Mina Holm, Avesta, och f r u Ro- sa Johansson, Krylbo, nyvald.
Till central- styrelsemedlem valdes f r n Falkman med fröken Forssell som suppleant.
Val a v om- bud till Dalarnas länsförbund företogs även.
Efter valen föredrogs och behandla- des V. U:s cirkulär n:r 127, och beslöt för- eningen att u r befintlig kassa tillställa V, U.
200 kronor.
Efter ytterligare en del ror- eningsangelägenheter avslöts mötet, och ett i allo gemytligt samkväm vidtog, darvid tesuph serverades.
Nya medlemmar ingin- go i föreningen.
Bollnäs F. K.
P.
R. hade söndagen den 5 september föreningsmöte med samkväm I f r u 1 % ’.
Hallenbergs hem.
Sedan ordföran.
den hälsat de närvarande välkomna redo gjordes för kvinnorösträttens nuvarandc läge i vårt land, varefter föredrogs års.
och revisionsberättclsen för 1916, v a r m framgick a t t föreningen hade en kassabe- hållning a v 155 kr., tack vare föreningem omtänksamma och nitiska kassör, fru Brita Eriksson, som e j sparar någon möda eller besvär, då det gäller föreningens angelä- genheter.
Därefter föredrogs e t t vackert poem a v fröken Anna Karlsson.
De Bergman-Österbergska kurserna, som i våras måste inställas på g m n d a v smitt- koppsepedemien, beslöts a t t så vitt möj- ~ sens medlemmar väljes med denna hän- syn för ögonen.
På en del orter kan det säkert också vara behövligt a t t fattig- vårdsstyrelsen förstärkes med anled- ning a v denna nya lagstiftning.
Blltså, se upp med nykterhetsnämn- derna!
Sök få in lämpliga personer, män och kvinnor, minst en kvinna, ifdl möjlighet finnes a t t f å någon, som pas- sar f ö r uppdraget och ä r villig Ataga sig det.
Men naturligtvis - hellre en lämplig man ä n en olämplig kvinna.
Anna Wicksell.
.
- _ -- Arbetet ute i landet ~ ~~ a v harmoni och skönhet - h a r för såväl samtid som eftervärld.
Sedan den s. k. Ronnebyresolutionen an.
tagits, framförde ordföranden föreningens tack till de vid festen medverkande, och vände sig särskilt till fröken Maria Nor- denfelt, å t vilken det varit anförtrott ati förfärdiga standaret och som löst nppgif- ten på ett sätt, som bevisade smak oeb konstskicklighet hos såväl den ledande som hennes medhjälperskor.
Ett angenämt samkväm med gemensam sup6 avslutade den lyekade festen.
E. Ö-i.
Allm.
6296 1 I @ Ligt htillas på senhösten.
Symöte för Späda barns linneförråd skulle snarast möjligt ordnas hos f r u W. Hallenberg, vartill gå- kor a v pengar, tyger, tråd och gammalt linne med tacksamhet cmottogos.
Förenin- gens kassör, som hade besökt sommarmö- tet i Ronneby, redogjorde för detsamma.
Borlänge-Stora Tuna F. K.
P.
R. hade ordinarie möte den 24 september.
Sedan ordföranden med ndgra ord hälsat de när- varande välkomna, upplästes föregående mötes protokoll.
Till föreningens reprefien- tanter vid Dalarnas länsförbunds årsmötc omvaldes fröken Thyra Liljeqvist och f r u Elsa Lindham med fröken Emelie Jons- son och fru Ida Ekström som suppleanter.
Härefter upplästes de två senaste cirku- Iiircn från centralstyrelsens verkställande iitskott.
Arbetsaftnarna till förmån för Stora Tuna barnhem komma a t t åternpp- tagas så snart lokalfrågan lösts.
Det lir vidare föreningem mrning a t t längre fram anordna föredrag med skioptikonbilder u r kvinnorösträttsrörelsens historia.
I och för npplysningsverksamheten beslöts, att för- eningen skulle till länsförbundet framställa förslag om anordnandet a v en föredraga- t u m 6 inom Dalarna.
Efter mötets slut vid- tog samkväm.
i Birgittadagen firades den 7 oktober med r t t offentligt möte i köpingens kommu- nalsal.
Det a v d:r Lydia Wahlström för- fattade föredraget om drottning Mar- gareta upplästes, och L.
K.
P.
R:s resoln- tion antogs.
Programmct upptog vidare de- klamation och slng.
Bräcke F. K.
P.
R. hade söndagen den 14 oktober, i stället för Birgittadagen, anord- nat en aftonunderhållning, varvid förekom sång och musik samt deklamation, jämte spelandet a v en mindre pjäs a v några för- eningsmedlemmar.
Publiken nppgick till omkring 250 personer, vadan resultatet blev gott.
Eksjö F. K.
P.
R. hade den 8 oktober an- ordnat ett Birgittaaamkväm för medlem- mar, vilket i år ägnades At minnet a v drott- ning Margareta.
På L.
K.
P.
R:s affischer var festen annonserad och vann stor till- slutning.
Efter uppläsning av Ellen Kle- mans Svenska kvinnors medborgarsång och Lydia Wahlströms föredrag Drottning Mar- gareta följde solosång.
Så flck man bland annat njuta a v Margarethes vuggcsang, Den store, hvide floli och Händels Largo.
Snap- ahots från mötet i Ronneby föredrogos och resoliitionen f r å n nämnda möte antogs.
Ef- ter kaffe, intaget under livligt samspråk, följde som avslutning namngissning p å en docka för insamling a v pengar till L.
K.
P.
R:s upplysningsverksamhet.
Dockan är till3 vidare utstiilld i on affär, och v i hoppas att hon skall samla i n många 50-öringar.
Grängesbergs F. I&lt;.
P.
R. firade rösträtt+ dagen den 7 oktober med ett halvenskilt möte.
Salen v a r smyckad med blommor i rösträttsfärgerna, och de flesta a v de när- varande buro den lilla rösträttsflaggan.
Af- tonen ägnades dels å t drottning Margaretet, dels A t föredragandet av Elin Wägners Me- dan vi vänta.
Unison sång förekom, och en angeniim kaffepaus bidrog intc minst till den goda stämningen.
Hälsningstelegram avsändes till Stockholms F. K.
P.
R., och till sist upplästes och antogs L.
K.
P.
R:s resolution på Birgittadagen.
Flera nya med- lemmar ingingo i föreningen.
Gävle F. K.
P.
R. firade Birgittadagen med en anslående fest pB Kontoristförenin- gens lokal.
Invigningen a v lokalavdelnin- gens standar skedde i samband med ett varmhjärtat anförande a v fru Anna de Marh-Svensson i anledning a v dagens be- tydelse; fröken Melin sjöng därpå vackert och iittrycksfullt Stenhammara Sverige nied ackompanjemang a v f r u S. Hofren.
Fröken Hanna Löfgren deklamerade Os- siannilssons dikt om drottning Marga- reta och fröken Lisa Pihlhlad uppläste Ly- dia Wahlströms föredrag om samma drott- ning.
Efter ytterligarc några musiknum- mer vidtog ett angenämt samkväm med ett livligt tankeutbyte om tidens aktuella frå- gor och spörsmål.
Hallsbergs F. K.
P.
R. firade Birgittada- gen lned en stämningsfull fest i fru Jenny Perssons hem, d ä r ett kaffebord, stilfullt de- korerat i rösträttens färger, väntade delta- garna.
Hälsningstalet hölls a v fru Josefina Molander och musik utfördes a v fröken Gu- stafsson och h r Skyberg.
Därefter följde ett föredrag om drottning Margareta, livfullt skildrad a v f r u Molander.
L.
K.
P.
R:s resolution upplästes och antogs enhälligt, varpå festen avslutades med ett tack till värdinnan och de medverkande.
Hanebo-Kilafors F. K.
P.
R. firade Bir- gittadagen med föreningsmöte il Kilafors Malmtorgsgatan 6, Stocltholrn Pengar maste insamlas.
Så lyder parollen.
Och rätt sä.
För upplysningsiindamål ar det sagt.
Och förmodligen komma pen- gar a t t behövas hädanefter som hittills för allt möjligt.
Ty allt tyder på att det parti som, i otrolig misstro till sina egna kvinnor, allt hittills stått O S S emot, nu, mer ä n någonsin, kommer att skjuta ihop ryggarna.
Vi stå, enligt min mening, nu på samma punkt som förut en g h g: E n kunglig proposition framlägges och faller på förstakam- marmajoritetens motstånd.
Varav framgår att förr U R Första kammaren blir omstöpt, hu vi ingenting att vänta.
Vi veta alla, varpå omstöpningen hän- ger och a t t p r o c d u r e n tar en långan tid.
Pengar alltså.
Jag föreslår, a t t när hädanefter v i vilja hedra någon av v å r a föregångs- miin och Sanbryterskor, som vi så hjärtligt gWrna vilja göra, detta måtte ske i s &amp; måtto, a t t pengar lämnas till den fond, som f r å n och med denna dag skulle anses bildad och som skulle h e t s E.
K.
P.
R:s namnsdags- och f a e l s e - dags fond.
Strängniis den 21 okt.
1917.
AugusEa Widebeck, f. Svinhufvud.
hotell.
Den av L.
K.
P.
R. föreslagna re- solutiouen antogs.
Ordföranden, fru Anna Tybell, höll ett kortare anförande till minne a v den under sommaren avlidna lärarin- nan, fröken Cecilia Axlund, som tillhört föreningens styrelse från dess bildande i mars 1912 till februari månad innevarande år.
Vice ordföranden, f r u Anna Skogsberg, uppläste Lydia Wahlströms föredrag om drottning Margareta.
En insamling för agi- tationsfonden påbörjades.
Den därvid visa- de offervilligheten ingav goda förhoppnin- g a r om det blivande resultatet.
Huskearnta F. K.
P.
R. firade Birgittada- gen med ett möte, varvid fröken E. Aulin hö11 föredrag och L.
K.
P.
R:s resolution antogs.
D:r Wahlströms Margaretaföre- drag upplästes a v fröken Elin Eckerberg.
Sång utfördes a v h r Axel Granqvist samt musik a v fröken Karin Jonsson.
Hör03 F. E.
P.
R. högtidlighöll rösträtts- dagen måndagen den 8 oktober.
Efter för- eningsmötet vidtog samkväm, i vilket även många, som icke vor0 medlemmar a v för- eningen, deltogo.
Sedan ordföranden, fro- ken Ulrika Svensson, hälsat de närvaran- de välkomna, föredrog hon Reflexioner på Birgittadagen 1917 a v Jenny Riebter-Ve- lander, varefter hon uppläste dagens reso- lution, som enhälligt antogs.
Därefter v a r paus, d å förfriskningar intogos, och sedan framsades Lydia Wahlströms föredrag om Drottning Margareta.
Samkvämet avsluta- des med att ett p a r sånger sjöngos unisont.
Alla de närvarande buro den lilla rösträtts- flaggan.
Kalmar F. K.
P.
R. firade Birgittadagen med fest i flickskolans högtidssal.
Den in- leddes med sång a v en damkör, som ut- förde Virgo gloriosa och Birgittahymnen.
Efter en kort valkomsthälsning a v ord- föranden lämnade fru Anna Kreuger en medryckande skildring av sommarens röst- rättsmöte i Ronneby, vars resolution upp- lästes och antogs.
Följde s &amp; en dansk folk- visa Fra Isefjord det bruser och Fra Fjel- let i sol a v Peterson-Berger, varefter frö- ken Frida Hellstcdt uppläste d:r Lydia Wahlströms föredrag om drottning Marga- reta.
L. Ii.
P.
R:s serie skioptikonbilder, belysande rösträttens historia, förevisa- des, och kollekt upptogs.
Samkväm och te- sup6 avslutade den stämningsfulla festen.
Karlskrona F. K.
P.
R. firade Birgittada- gen med en enkel fest till vilken en del utomstående inbjudits.
Bland gasterna vor0 ordförandena i Eringsboda och Johannishos F. K.
P.
R.
Sedan ordföranden hälsat de niirvarande välkomna, uppliistes d:r Lydia Wahlströms föredrag om drottning Marga- reta, varefter K.
G. Ossiannilssons dikt Mar- gareta deklamerades.
Efter ett par nummer solosång höll fröken Sigrid Krnse ett kort ~
PZOSTSkTT FOR K P I H H O B 6 - ilduokat EV1 i i N n ~ H JURIS KAND. Ruinnliga Juridiska Bgrån lilla Vattugätan 14 (vid Brunkebergstorg) Siiders f ’ Eng1,ish School ” Engelska lektioner och översättningar.
htagatan 26.
Allm.
Tel. Söder 36035.
Annie i. Scott.
Kungl.
Hovllcuerantär.
sveriyea största i n b rik för tillverkning av d i a sortera lyx- och subetsäkdon Utställning: David Bagareagata i, S t m.
Priskurant pA be@.
ran.
Rika t. Arvika 67, Sthlm 4644.
Rättqb~~ar G. juridiska iwirag av alla slag.
KL. 10-4.
‘ Allm.
tol.
18336. tal om rösträttsfrågans läge och betydelsen a v kvinnorösträtten, varefter f r u Majken Moberg deklamerade e n a v henne författad dikt och fröken Böckert sjöng Klocka ring frid.
Sliitligen antogs L.
K.
P.
R:s resolu- tion enhälligt och diirmed v a r den ange- näma och talrikt besökta festen Slut.
Kristiatlstads F. Ii.
P.
R. firade kvinnor- nas rösträttsdag den 9 oktober.
Ordföran- den hälsade de närvarande välkomna och gav, efter nåqra ord om dagens betydelse, en skildring av rösträttsdebatten i riksda- gen den 9 juni med uppläsning a v en del uttalanden ur riksdagstrycket.
D ?rpå UPP- lästes och antogs resoliitionen f r a n Ronne- bymötet.
Sedan föredrog vice ordföranden, f r u Elsa Nordlund, Drottning hiargareta a v Lydia Wahlström samt Elin Wägners Medan vi v5nta.
Mellan föredragen utför- des sång a v fröken Gerd Sporrström, ac- kompanjerad av f r u Louise Carlsson.
Af- tonen avslutades med samkväm och tedrick- ning.
Linköpings F. Ii.
P.
R. firade rösträttsda- gen den 7 oktober med en offentlig fest 5 Elerncutarlarorerkets för flickor högtidssal.
Festen Öppnades med sång a v blandad kör, varpå deii i giilt och vitt kltidda talar- stolen bestegs av ordföranden, fröken Jen- n y Wallerstedt, som hö11 ett kortare röst- rättsföredrag.
Efter ännu ett par sång- nuninier framsades d:r Lydia Wahlströms föredrag om drottning Margareta a v gre- viiiiiaii Louise Stenbock.
Följde så dekla- mation av Ossiannilssons Margareta, var- efter Dii gamla, di1 fria sjöngs unisont.
, Ilalungs F. Ii.
P.
R. hade anordnat Bir- gittaafton i Malungsfors den 7 oktober.
1 hälsningstalet angav ordförauden, a t t för- eningen icke kommit till Malungsfors för a t t motarbeta männen, utan för iipplysnin- gens skull - kvinnorna vilja icke vara männens motståndare utan deras hjälp bå- de i hemmet och i lagstiftningen.
Sång och miisik, föredrag och deklamation utfördas på ett förtjänstfullt sätt av medlemmar sångare och miisicerande.
Därefter visa- des e n tablå föreställande nnionsdrottnin- gen alargareta, klädd i krona och röd, fot sid driikt och med trenne kronor place rade på ett bord.
L.
K.
P.
R:s resolntior antogs enhälligt.
Mötet avslutades inea sista versen at psalmen 500 Herre signr du och råde, som axsjöngs unisont.
iVotala F. K.
P.
R. firade Birgittadager p % ett synnerligen originellt och trevlig1 sätt.
Kl. 10,30 samlades en skara rösträtts kvinnor vid Motala station för a t t med elek triska järnvagen resa u t till Birgittas bygd det gamla Ulvåsagodsets sockenkyrka, Eke byborna.
Hos kantor Pilströms blevo rese närerna gästfritt mottagna, och eftcr er värmande och livande kaffetår förvandlade!
miminen i en hast till föreläsningssal, oci kantor Petersson i Ask talade om Birgitta minnen i hembygden på ett sätt, som okadc Bhörarnas intresse f ö r de tider, som gått och b a r vittnesbörd om a t t föreläsaren be sitter en historisk kunskap, som nian säl Ian påträffar utanför forskarnas krets.
Mu sik till fiol och piano.
sång, och Friin PI IJlvåsa, känsligt iippläst, gav en stämnings f u l l axdiitning å t det hela.
Kyrkan besåg under kantor Peterssons kännareledning ocl några medeltida hymner sjöngos.
Sü va det gemensam middag inne hos kantorns med härlig frukt f r å n hans valskötta träd gård som dessert.
L.
K.
P.
R:s resolutioi antoas enhälligt och lika enhälligt v a r om dömet a t t Birgittadagen varit mycket an genäm.
Norbergs F. K.
P.
R. firade Birgittada gen med en anslående liögtidligliet.
Sedai en i anseende till Birgittadagen författai Prolog iipplästs a v frblien Fogelkvist, följd flera tilltalande sånger, utförda a v frölinar na Åkerman och Svensson, v a r p å förenin grns ordförande, f r u If.
Aroseniiis, höll fi: redrag om Birgitta, som belystes med ski optikonbilder iir Birgittas liv.
Norrköpings F. K.
P.
R. högtidlighöll de 7 oktober med e t t enkelt samkväm S Hnc hållsskolan Margareta, varvid d:r Lydi Wahlströms föredrag om drottning Margs r e t a upplästes jämte den vid Ronnebymötc antagha resolutionen, som enhälligt antog1 Föreningen beslöt a t t efter bästa förmåg söka bidraga till den påbjudna penningir samlingen för agitationsverksamheten.
örnås Sommar- och Vi ntersanatorium och härligt beläget i den fiigrn Siml&amp;ngsdalen vid M a h ~ l t s hällplats A Halmsiad-Bolmens järnväg.
Mcit- l r w i k a Vagnfabrik, Arvlikam högt tager gäster, som utan att vara i behov av egentlig läkare- eller sjukvärd söka vila och rekreation i lugn och natur STOCKHOLM C.
Riks tel. 75 76.
N:R 21 -- Begär prlatiirant även Kullngeraxlar.
Oskarshamns F. K.
P.
R. anordnade Bir-: ittadagen samkväm å stadens privathotell.
; edan föreningens ordförande y t t r a t några Iälsningsord, föredrogs Elin Wägners Me- [an vi vänta och d:r Lydia Wahlströms h o t t n i n g Margareta.
L.
K.
P.
R:s resolii- ion antogs.
Sång och musik utfördes a v röken Signe Wikman, Eva Fröbergs dikt &lt;ung Märtas sista ord till döttrarna Samt Xisabeth Kuylenstierria-Wensters skiss Ilovs moder, iipplästes, och sainkvaniet av- lutades med tesupk.
&amp; önninge- ’ f ’ umba I ”.
R.
P.
E. firade Bir-: ittadagen i Tumba, Mimers sal, d ä r något iver ett hundratal personer samlats.
Till öijd av brist på lyse ägde mötet rum mitt dagen söndaqen deu 7 oktober.
Fru M.
3olin ledde mötet, som började med ett !nskilt sammanträde med föreningsmcd- cmmariia, dä.
styrelse- och revisionsberät- tiser förcdrogos och ansvarsfrihet bevilja- les styrelsen, villten i sin helhet omvaldes.
Zvcn revisorerna och deras suppleanter Imvaldes.
Centralstyrelsemedleminar blevo fe sanima som förut.
PU det offentliga mö- et talade professor Knut JVicksell Över imnet: Varför behövs kvinnorösträtt; en rvartett utförde musik och frii T. Söder- mum deklamerade.
Den föreslagna rcsolu-, ionen antogs.
Skara F. K.
P.
R.
samlades den 7 oktober i Karlings konditori för a t t på kvinnornas - 6striittsdag -- Birgittadagen - frammana uinnet a v ä n n u en a v rår medeltids stora rärldshistoiiska kvinnogestalter, drottning blargareta.
Sedan kaffe druckits, föredrogs x i av d:r Lydia Wahlström för tillfället ibrfattad uppsats om drottning Margareta; iiireftcr upplästes en a v f r u Sigrid Hofren pü vers avfattad humoristisk skildring Över leii sista kvinnoriksdagens ledamöter.
Slut- !igen avhandlades några föreniiigsangelä-: enheter och besiöb, a t t föreningen skulle ster sammanträda å samma ställe till ar- beta- och Iäsafton den 1 november.
Skutskärs F. K.
P.
R. firadc hfargareta- inirmet med möte 5 Skutskärs husmoders-; kola.
Stamtruppen (cn 25 a 30 personer) hade nästan mangrant inunnit sig.
För- eningens ordförande.
fröken D. Eriksson.
ta.lade först något om vår frågas läge f Ö J närvarande och höll sedan ett föredrag om drottning Margareta.
Efter föredraget s e r vcrades förfriskiiingar, skänkta a v en med.
lem av föreningen.
Strömstads F. K.
P.
R .. firade kvinnornas rösträttsdag med ett samkväm U Grand ho.
tell, varvid f r u Anna Rcllborn uppläste d:i Lydia Wahlströms föredrag om drottning Margareta och fröken Gurli Jacobson fri: Elin Wägners rösträttsförearag Medan v ranta.
Frii Trina Hansson deklamerade a 7 henne själv författade verser om Kvinnor nas dag samt om Selma Lagerlöf, och hö1 därefter ett kortare minnestal över en avli den medlem av F. K.
P.
R. Landsförenin gens resoliition antogs enhälligt.
Sundsvalls F. I&lt;.
P.
R. firade inåridager den 15 oktober kvinnornas rösträttsdag Den var besökt a v en ganska talrik och liv ligt intresserad publik.
Ordföranden, frö ken Elin Wahlquist, hälsade de närva rande välkonina och anknöt festen till min iiet av drottning Margareta.
Därpå iipp es a v fröken Nanna Fjellström Eli, gners Medan vi viinta.
Sedan någr: miisiknummer utförts, förevisade ordföran cien en serie skioptikonbilder, framställand, förgrundsfigurer samt minnesrikare hän delser i rösträttsröielscns historia.
Därnf ter upplästes och antogs den till rösträtts dagen uppsatta resolutionen.
E t t animera samkväm med tedrickning, sång och mu sik avslutade den lyckade rösträttsdagen Flera n y a medlemmar vunno inträdc i röst rättsföreiiingen.
Söderköpinss F. R.
P.
R. anordnade del 20 september ett möte med föredrag a ‘ Ellen Key, som inför en tacksam åhörar krets av omkring tvåhundra personer tala de Över ämnet: Kvinnans rösträtt bch fre den.
Birgittadagen firades av föreninge med e t t enkelt samkväm vid Parkndden ho ordföranden, frii Grönlnnd, varvid iippläE tes Lydia Wahlströms föredrag om Marga reta samt Elin Wagners: Medan vi väntt skön trakt under oklanderliga hygienisks förUllauden i förening med hemtrefnad och ett gott och rikligt bord.
Personer, lidnilde ar tuberkulos eller andra smittosnmma sjukdomar mottagas ej.
Referenser: Sa.mtliga hrr läkare i Halmqtad och d:r Manne Bergengren i Göteborg, Prospekt erhälles ph begäran, FiirfrLgningar och anmälniugar mottagss,,ni INEZ CARLSlZOM.
Postadress Mahult, Kyaberg.
Telet.
: Simlängsdalen 4 via iialmstad.
Telegramadress: * Orn8s *, Halmstad.
* Bit ” @ - Svenskt välkändt fabrikat, solid onstruktion, lätt g h g, stor hastighet Förmdnilga apetainLngsviURor Kvalitets- märke.
Hiismoderns bästa hjälp i dyrtiden ar I,.
I&lt;.
P.
R:s resolution, vari de närvarande ” Hemmets Räkenskapsbok ”.
enhälligt instämde, npplästcs ävenledes.
Genom den kan hon l ä t t kontrollera vart I ’ ianomiisik inledde och avslöt den aiigc- dc nu så odryga pengarna t a vägen och n5ma festen.
visa r a d som Stgiltt till matvaror, kläder, Sölvesborgs F. K.
P.
R. firade Birgittada- ved o. s. v. Den är enkel och lättskött,: en med en anslående fest i den i rösträtts- praktisk, översk6dlig och fullständig, s % iirgerna giilt och vitt vackert dekorerade a t t man r i d årets slut kan på grundvalen: odteinplarsalen.
Efter ett anförande av a v deiisamina göra ett ordentligt bokslut.
~rdföraiidcn hö11 frii Nanny Newman ett iii- Behållningen tillfaller oavkortad röst- rcssaiit föredrag om iinioiisdrottningen rh ttsrtirelseri.
dargareta, dä.rvid hon riktade en iippma- Pris pr st. 75 (ire.
10 st. 70 öre, 20 st. 60 iing till Sveriges kvinnor, särskilt mödrar- öre, 50 st. 50 öre.
100 st. 40 öre.
La, a t t liksom Margareta med klokhet och Rek \ - isitioner sändas snarast till; raft samt ansvar fylla sin kallelse och sär- Liirariniran F r u Sigize T h ö r t q v i s t,, kilt fostra sina barn till aktning för livin- Motala Verkstad.
lan samt Iür det rätta och goda i världcn.
; üng och masik utfördes av fr6lreii Maria Icldt, och fru Almström.
L. Ii.
P.
R:s reso- iitioii antogs, och mötet, avsliitades med jtenhanimars Sverige.
v i i r i tcrcl;.
Tomelilla F. K.
P.
R. tirade Birgittadagen Rösträtt för Kvinnor korniiier alltid ördagen den 6 oktober.
Föredragshållare lit på söndag, ofta liar j a g oc1 &amp; tid - ar i ’.
sciiiinaricad.iiiii1iten f i l, kand. Ester Möllei-stedt, som genom sin poetiska, stam- itt läsa deii då.
Det liar varit så även dag, taelisägelsedageii, och j a g tvekar iingsfulla Birgittatolkning visade sig vara: n framståonde vältalare.
Frii Gerda Riinn- tj a t t bekärina, a t t när jag däri läst iniHt-Jacobsson sjöng känsligt och vackert ex. Tidens nianiiiionsdyrkari och Det; om alltid ett par sånger a v Josephsson och Iolitiska ansvaret, h a r j a g - tillsam- itenhainniars Sverige, På ett förtjänstfullt; ätt utörde frii Davida IIHlranssoii-liv in^ naii med allt annat gott, jag i dag ville acka Gud f ö r - också tackat honom: tt par vackra pianoniimmer och anförde, .. iessutom den lilla kvinnliga sångkör, som: or de svenska kvinnor, som genom; älvilligt medverkade med några flerstäm- ?ressen lämna u t sina goda tankar, sin n i g a sånger.
Röstriittsflaggnn såldes.
och iiiiiskap till mångas kännedom.
Gud Ii.
JC.
I ’.
R:s resoliitiori antogs criliälligt.
Yare tack för dem!
Ett 50-tal personer vor0 närrarande.
Söderhainri 14 okt.
1917.
Trollhiittuns F. K.
P.
R. firade rösträtts- Alina Hollander.
lagen och 10-årsjubileuni å Stadshotellets 3tora festvåning söndagen den 7 oktober.
3rdföranden hälsade de till ett 80-tal ilpp- följande ord a v Plato: Det finns alltså icke, Tående festdeitagariia välkomna och Iäm-; min vän, bland denna stads alla invånare nade en historik över föreningens tioåriga något ämbete, som är särskilt avsett f ö r vcrksaniliet.
Därefter iippliistes det a v L. kvinnan.
betraktad som kvinna eller €Ör K.
P.
R. iitgivria föredraget, Medan vi mannen, betraktad soin m a n; utan den na- vänta av Eliii Wiigner.
Följde så slipen turliga begåvningen gör sig lika gällande vid festligt smycltade bord, d ä r t a l hölloi tios båda.
Kvinnan är a v naturen danad och blommor överlämnades i rösträttcnf tör alla ämbeten, likaså mannen.
Därefter färger till ordföranden, fröken Aiigusts iipplästes Reflexioner på rösträtt.sdagen Björkqvist.
Till frölieii Beda Kilsson, son; den 7 oktober 1917 och till slut antogs L. oavbrutet alla gångna Br tjänstgjort son; K.
P.
R:s resolution.
kassaförvaltare, överräcktes eri vacker min- Västerås F. K.
P.
R. firade Birgittadagen nesgåva.
Telegrafkomniissarien, fröken SO.
med ett välbesökt och festligt möte.
Ord- fic Ahlfors, hyllades även med anledning föranden, f r u Helga Silverstolpe, höll först av att hon nu, efter ett hedrande arbete ett a v v a r m känsla präglat anförande om statens tjänst, avgått med pension.
Til rösträttsfrågans nuvarande ställning och föreningens första ordförande, frii Signe påminde om, h u r niah mitt iinder strids- W ‘ olltrr-Pfister, Kiirnbcrg, avsiindes häls bullret i ett flertal stater förbereder eller riingstnlegram.
Aftonens program utfyll.
definitivt bcviljat I&lt;viiinoröstr~itteii.
I trots des i övrigt med sång.
miisik och lekai av motståndet i Sverige är det dock hopp samt en tablå, syniboliserandc föreningen: om a t t de svenska kvinnornas krav bevil- tioåriga utveckling.
Nya medlemrnar in jas a v en Bommande regering och riksdag.
s k r ev os.
Var liken blive: Sverige 1918.
Därpå an- Torshälla F. K.
P.
H.
firade Birgittada t.ogs med entusiasm i,.
K.
P.
X:s resolution.
gcn med en enkel festlighet hos fröken Ma Fröken Anna Löfgren uppläste därefter d:r ria Care11 i Rosnäs skolhus.
Av Landsför Lydia Walilströms intressanta föredrag om eningen utgivna föredrag Medan vi vän drottning Margareta och en sonkt a v Grieg t a och Drottning Margareta iipplästes utfördes å fiol och piano.
Mötet slutade med varefter L.
K.
P.
R:s resoliition antogs.
ett angenämt samkväm.
Vetlaitda Ii ’.
K.
P.
R. högtidlighöll Birgit Ystads F. Ii.
P.
R. högtidlighöll Birgitta- tndagen, de svenska kvinnornas gemensam dagen 5 Flickläroverkets sal.
Efter häls- uia rösträttsdag, ined eiisliilt möte och sam I ?iiigstal a v föreningens ordförande, talade kviiin.
Dagen var J i i h m a d till minne al fröken Elli Pv ’ eumaii om drottning Marga- drottning Margareta och därEör uppliiste, reta.
varefter Ossiannilssons dikt Margareta iiren det a v d:r Lydia Walilstr6ili utgivni iippliistes.
Däreftcr hö11 f. semiiiariead- fiiredraget om iinicnsdrottningeii.
Aven fri jiinkten i Landskrona, fröken Ester Aföller- Elin Wägners Mednn vi vänta föredrog stedt, fiircdrag över Nninct Deii r i ~ ’ a kvin- och den a v L.
K.
P.
R. föreslagna resolu nan i den moderna litteratiiren.
F r u Gerda tionen antogs.
Riiriquist,-Jacobsson f r å n Toinelilla sjöng flera niininier till ackompanjcment a v frö- Visbv F. K. I ’.
R. samlades den 7 oktobe lieil Anna Ljiingdahl.
Festen var lyckad till firandet a v Birgittadagen, som de sven s k a rösträttsföreiiingarna iipptagit som sil och talrilit besökt.
L.
K.
P.
R: s resoliition årliga speciella rösträttsdag f ö r a t t på del antogs enhälligt.
Atvidabergs F. K.
P.
R. firade Birgittada- frammana bilden av de historiska kvinnoi som gjort sig kända genom en stor kvinno gen med föredrag av pastor Harald Falk.
gärning.
Detta år var dagen ägnad minne Vidare förekom deklamation a v f r u Helga Xeutermark och sång a v fröken Stina Ro- a v drottning Margareta.
Ordföranden be senquist med ackompanjemang a v direktör lyste huvuddragen av drottning Margareta verksamhet och inledde sitt anförande me (_ E n m u i s t och fröken Bäcklin.
Från vår läsekrets.
.
I Stnekhoim 1817, Ivar Haeggström Boktryckeri A.
B.
