# ID: svediakorp-per2647
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,066
# sentences: 402
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


FOR.
KVINNOR RÖSTRÄTT Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunnu aldrig göra sd mycket for en stor sak som en stor sak kan göra for VI.
ARG.
I Regeringskrisen.
På kungligt initiativ har ett försök gjorts a t t bilda en samlingsministär ur alla partier.
Då detta skrives, h a de olika partierna efter överläggnin- g a r var för sig och förhandlingar sins emellan till konungen inlämnat sina svar.
Enligt detta svar har åtminsto- ne detta första försök strandat.
De Triilkor, som från de båda hållen iipp- ställts, äro absolut stridande mot var- andra och kunna icke sammanjämkas.
Huruvida ett nytt försök skall göras, eller det blir de båda vänsterpartierna, som få övertaga regeringens börda, är kanske klart när detta läses; nu ve- ta vi ingenting.
Endast en av de inlämnade skrivel- serna niimner kvinnornas rösträtt, nämligen den liberala, som begär, “ principiell överenskommelse om att utan dröjsmål framföra de författ- ningsreformer, om vilka ett övervä- gande flertal röster samlat sig vid de nyss förrättade valen, särskilt den po- litiska rös,trättens utsträckning till kvinnorna och den kommunala röst- rättens omläggning på grundval av li- ka rösträtt för var och en, som beta- l a r skatt till kommunen. ” Härav f å r man dock ingalunda slu- ta, att de andra partierna skulle väg- ra sin medverkan till lösning av v å r fråga redan under niista år.
Socialde- inokraterna ha j u frågan på sitt pro- gram och iiro naturligtvis med om att en kunglig proposition framlägges 1918.
De moderatas skrivelse är så lagd, att man därav snarast kan ut- läsa, att denna punkt icke erbjudit oöverkomliga svårigheter eller vält några stenar i vägen för bildandet a v en koalitionsministär.
Den stötesten skrivelsen nämner är endast den kom- munala röstgrunden, i samband med vilken den begär utredning, ” huruvi- da gällande bestämmelser kunna er- sättas med andra stadganden, som sä- kerställa den kommunala förvaltnin- gens sunda utveckling och trygga bi- behållandet a v ett verkligt tvåkam- marsystem. ” Det utredningskrav jäm- väl rörande den kvinnliga rösQätten, som detta års konstitutionsutskotts hö- germajoritet framställde i våras som skäl för deras avslag då, nämnes nu OSS.
STOCKHOLM, 15 OKTOBER 1917.
Västerlandets politik må förhäva sig oeh resa sig i mot- värn huru mycket som helst.
Inget våld av något slag lärer kunna i längden förhindra att även i det politiska livet andlig frihet för alla måste en gång bliva kompassen för bemödandena att skapa en ny värld.
Det svåraste är alltid att begynna med sig själv, politiska partier såväl som individer.
Utan självövervinnelse förvärvas varken befo- genhet eller förmåga att kräva något oekså av andra.
Allra minst skall någon utan en sådan god vilja lyckas upp- bygga samhällen, som på varaktigt sätt nalkas något de gamla outsläekliga drömmarna om en evig vår.
CARL LINDHAGEN.
.__-__ _.___ icke liingre.
Det har säkert visat sig vid närmare påseende, att denna ut- redning icke är vidlyftigare än att re- geringen utan svårighet kan åstad- komma den till sin proposition.
Däremot kan det ju v a r a tvivelak- tigt, om högern inbegriper vår fråga i raden a v de partiskiljande principfrå- gor, som den önskar måtte av en sam- lingsministär tillsvidare skjutas åt si- dan ” i största möjliga utsträckning ”.
Vår mening h a r ju alltid varit, att denna fråga icke är eller bör vara någon partifråga; en del av högerpar- tiet h a r deklarerat, a t t deras hittillsva- rande principiella motstånd numera uppgivits; utgången skulle då i sista hand och j värsta fall hänga på, hur pass stor denna fraktion är, och huru- vida den f å r partiets tillstånd att rö- sta efter sin övertygelse.
Vi h a alltså åtminstone några skäl att se hoppfullt på den närmaste fram- tiden.
Såvitt man kan se, har högern i alla händelser icke på något sätt sam- mankopplat frågan om politisk röst- rätt och valbarhet åt kvinnorna med övriga författningsfrågor; den har icke förklarat, a t t om vänstern icke vill gå med på ntredningsuppskov med den 40-gradiga skalans avskaffande, så vill den, högern, säga nej till allting, rubb och stubb, alltså också till vår fråga.
Tiderna äro icke sådana.
Un- der dessa omständigheter bör även en vänsterregering kunna vinna högerns samtycke till kvinnorösträtten, om den bär sig förnuftigt åt.
A.
W.
- Hamburgs kvinnor kräva medborgarrätt.
Det politiska ansvaret.
I den engelska rösträttspressen, såväl som i de engelska kvinnornas arbete) ch verksamhet, kan man spåra tenden- ser till en fördjupad politisk bildning Jch insikt.
Under de år kampen för d e ras rösträtt pågått, har arbetet med nödvändighet varit mera utåtriktat, ignat åt agitation och organisation, nu iäremot avspeglas en bestämd vilja a t t pejla politikens underströmmar och att icke utan vidare godtaga ett maktme- del, som i oansvariga händer så många gånger blivit missbrukat och missför- stått.
.Det tir med en ren och ärlig vilja Englans kvinnor komma att göra sitt inträde i politiken, och i vad mån det skall lyelras dem att förverkliga sina ideal, det f å r framtiden utvisa.
Politi- ken h a r aldrig varit någon skola för rättfärdighet och idealitet.
Partistri- dernas hätskhet och småsinta käbbel har verkat korrumperande på karak- tiirerna och sänkt arbetet för reformer- na till dagspolitikens lägre plan.
De stora målen ha alltför lätt glömts for personlig självhävdelse, det politiska lycksökeriet har antagit oerhörda di- mensioner, och statsmännens politiska omsvängningar h a icke varit ägnade a t t inge något förtroende.
Med allt detta för ögonen kan det SY- nas förmätet a t t tro, a t t kvinnorna skulle lyckas, d ä r männen misslyckats, men de h a så länge i sin egenskap a v outsiders objektivt kunnat bedöma det politiska läget och sett v a r det brustit i den allmänna moralen, att det vore un- derligt om ’ de icke lärt en hel del a v andras misstag.
Utan tom skrytsamhet och utan att våga profetera om den framtid, som skall tillföra nationen sex millioner kvinnliga väljare, h o p p a Englands kvinnor dock att de skola kunna införa en renare atmosfär i poli- tiken.
Men för att kunna verka i det godas tjänst fordras kunskap om de lagar, som reglera samhällslivet, och denna kunskap måste i vidsträcktaste mån bibringas de nya väljarskarorna i samband med en kritisk blick på be- grepp och förordningar, som alltför lätt fatt en prägel a v allmängiltighet.
Englands kvinnor veta, att inom varje styrelseform, vare den än så fri och betingad a v folkviljan, kan dock krafter arbeta, som äro motsatta frihet och utveckling; insm varje styrelse- form lurar faran av stagnation och ett stelnande i dogmer, om inte föinyelseu kommer från nationens eget liv.
Den När i april månad en konstitutions- kommitte bildades i den fria staden Hamburg, bebagnade sig kvinnorna av tillfället för att omedelbart träda i aktion.
Hamburgs rösträttsförening och Hamburgsgrenen av den stora ty- ska Landsföreningen för kvinnans PO- litiska rösträtt jämte andra kvinnoför- eningar beslöto a t t ingå med en peti- tion till stadens senat.
E n av rörelsens ledare v a r den kända pionjären för kvinnors utbildning, Helene Lange, som försäkrade sig om anslutning från 10,000 medlemmar a v Hamburgs Hus- mödrars förening.
Petitionen under- tecknades av 27,000 kvinnor, och i skri- velsen framhölls att den föreslagna re- visionen a v rösträtten i Hamburg hade sin grund i den åskådning, som erkän- de hela folkets medverkan och offer under krigstiden.
(Hambnrgs kvinnor, i gemenskap med kvinnor över hela Tyskland, anse icke att en tilltänkt rösträttsrevision kan lämna dem ur räkningen.
Utan att vilja jämföra sina offer och ansträngningar med de mäns, som lcümpa vid fronterna, vidhålla de dock att kriget berett dem för medbor garskapet.
De ha burit sin dryga del av krigets bördor, som berövat dem män och söner, vilkas platser de varil nödgade att fylla.
Det sociala arbetei och hjälparbetet h a r fallit på kvinnor nas lott, och de ägna alla sina krafter å t det sociala återuppbyggandet.
Men för att kunna fullgöra sina medborger.
liga skyldigheter fordra de rnedborger- liga rättigheter.
I anslutning till petitionen hölls et1 massmöte, och fastän Hamburgs stör.
sta lokal anskaffats, kunde plats ändå vilka ur olika synpunkter belyste nöd- inte beredas åt alla, som trängde in vändigheten av kvinnornas rösträtt.
Resultatet av petitionen är ännu inte Talare vor0 f r u Agnes Meuck, fru Hed.
wig Leschke och fröken Helene Lange känt.
N:R 20 2 l3OSTBfL; TT FÖB KVIHNOB Fernqvists Kappaffär 33 3a utkommer den 1 och 16 i var mAuad.
Redakrnr: &amp; BLI HEBTZMAN-EBICSON.
Redaktion och Exp.
: 6 Karduansmakaregatan1 Redaktionstid: onsdag och lördag kl. ' ls3- ' / i4 Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
8600.
AUm.
tel. 14729.
Telegramadrese: ROetratt.
Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1917 Kr.
1: s.
4:de kvartalet O0 öre.
Laenmamer 1Oöre.
Drottninggatan n. b. och 1 tr. upp Stort lager a v ina o. utländska nyheter i alla slags - RU~TR~~TTSBYRÅN I till billiga best&amp;uda priser.
Obs.!
Beställningsavdelning.
Vid uppvisande av medlemakort i F. X.
P.
R. lämnas 5 % rabatt.
6 Eardrianemakaregatan iI, StOekhoim Allm.
tel. 147 29.
Rikstel.
86 00.
Öppen vardagar kl. l- ' h5 e. m.
L.
K.
P.
R s sekreterare träff- personliger kl. 1-3 e. m. styrelse, som grundar sin makt p å ma joritetens vilja, ä r icke i sig själv eti gott, om den icke bär i minne a t t dess första plikt ä r hänsynen till dem, son ännu sakna det skydd och det vapen som rösträtten innebär.
Alla styrelse former, även de demokratiska, kunna sig bära fröet till despotism, och de har iner ä n en gåiig visat sig undei tidernas lopp, att de som arbetat föl folkens frihet, glömt dessa krav när dt själva kommit till makten.
Likas &amp; hE de, vilka under åratal arbetat p å sir rösträtt begagnat sina nyförvärvad (rättigheter till att utöva ett trsck pi dem, som ännu äro orepresenterade.
Det är icke på så sätt kvinnorna er gång vilja utöva sina medborgerligs funktioner.
Den fråga de för närva rande ställa på landets styrelse är den na: Ä r det niaktviljan eller Tiljan til rättfärdighet som är rådande?
Är del livet eller egendomen som försvaraso Ä r det kapitalistintresset, eller ä r del folkets intressen som tillvaratagas parlament och regering?
Regeringer ä r grundad på majoritetsval, men ma.
joritetens principer, äro de rotade i känslan för allmän rättfärdighet, eller spelar också här privatintressena in?
Majoriteten måste dömas i dess förhål- lande till de orepresenterade och åsyf- t a r den inte hela nationens väl, ä r dess moraliska grundval undergrävd.
Om ett lands regering uppställer vis- sa fordringar för medborgarskap, då är det också dess skyldighet a t t tillse, at1 varje individ kommer i åtnjutande a v de förutsättningar, soni kunna göra dem kvalificerade.
Om kunskapsmåttet uppställes som standard, då måste alla klasser erhålla sainma tillfällen till ut- bildning.
Om det uppställes vissa grän- ser i fråga om bostads- och yrkesför- hållanden, då måste dessa regleras så att de icke utgöra något hiiider för de medborgerliga rättigheternas utövande.
Allmän rösträtt med kvalifikationer, som inte varje individ kan uppnå, ä r ett hån och borde göras till föremål för en omedelbar revolt.
Det faktum att styrelsen över tio eller tjugu rösträttslösa millioner utövas av tio eller tjugu andra millioner, och inte a v en ensam härskare, utgör ingen bor- gen för a t t despotism är utesluten, ehu- r u man har skäl a t t antaga att den i sitt förhållande till de orepresenterade måste vara mera förstående och human.
När majoritetens vilja ä r inriktad yå rättfärdighet och inte på maktprinci- per, först då h a r man en säkerhet för att dess välde inte skall missbrukas, och det är dessa rättfärdighetsprinci- per, som kvinnorna lika väl som män- nen vilja gjuta in i statsformen.
Där- för underkasta de sitt lands styrelse en ingående kritik, därför erkänna de ic- ke majoritetens rätt såsom grundad på folkviljan, om inte denna majoritet be- härskas a v sanning och rättfärdighet, och därför anlägga de en måttstock p å de blivande kvinnliga väljarskarorna, som kan utgöra en borgen för att de skola utöva sin medborgarrätt under en stark känsla a v ansvar och med na- tionens btista för ögonen.
Gurli HertzmawEricson.
Tidens mammonsdyrkan.
Det var en vacker afton i början aT september, då en god vän till mig ock jag gjorde ett besök p å Solna kyrko gård.
Vi hade just dröjt en stund vi (en grav, som gömde en för oss båda käl person, då vi sakta fortsatte vandrin gen.
Allt var så stilla och fridfullt pi den lilla lantliga kyrkogården, d ä r si många stora fått sitt sista vilorum Här nåddes de e j längre a v tidens or (och strid; här vor0 de undan alla dt hugg och slag, som kanske en gång s a r gat känsliga hjärtan; h ä r sov0 de lugn och tryggt sin sista sömn.
Ingenting störde stillheten, och v njöto båda a v aftonens frid och skön het.
Då sågo vi plötsligt två herra] komma gående med taktfasta steg övei kyrkogården.
De vor0 inbegripna i e t livligt samtal, som tydligen gjorde den oemottagliga för alla intryck a v om givningen.
Då de kommo närmare, hör de vi, att de talade om pengar: det va1 stora summor, som nämndes, och de1 talades ivrigt om vinster och förluster Deras röster skuro så skärande bjäri av mot stämningen för övrigt, men mar vaknade hastigt upp för den närvaran, [le, sorgliga tidens a och o - pennin gen!
Inte ens här, d ä r man kände sig vara på helig mark, kiinde man undgå att få tanken riktad på tidens mam.
monsdyrkan.
H u r beklagansvärda äro inte VSI Lids människor i mångt och mycket!
Krigets skador äro a v mångahanda jlag, men j a g undrar om inte den k a n ske farligaste a v alla ä r just denna oer- hörda kärlek till penningen, vilken gör %tt aUt annat blir a v underordnad be.
sdelse.
Det ä r inte endast det, a t t som- iga falla för frestelsen att begå de stör- sta brott och visa oärlighet a v olika slag, utan det är, som om denna tidens nammonsdyrkan droge med sig både stora och små och hölle p å att förkväva? %got a v det ädlaste och sublimaste in- m människan.
Det är naturligt, a t t de exceptionella ' örhållanden, som nu äro rådande inom iffärsvärlden, måste medföra stora ' restelser f ö r personer med finansiell begåvning och en kanske svag kara1 tär.
Men det ä r inte närmast denua ki tegori j a g tänker på.
Nej, det sorglig är, att man överallt märker vilken oe hörd betydelse penningen fått, ej eml daii den kan förvandlas till bröd för c hungrande, utan på grund a v a t t ma betraktar den som medlet för a t t ii tidens " högsta " värden: dyrbara nöje en raffinerad lyx, ett flott uppträdand Penningen har kanske mer iin någoi sin blivit en gud i tiden, och det mycl na skämtet om " gulaschen " döljer i si en sorglig sanning, som ger åtskillig a t t tänka på.
Om åtminstone det uppväxande släl tet Irunde räddas undan denna besmi telse!
Men vad kan man fordra a v unj domen med &amp; dana farliga exempel f t ögonen?
Och faran gäller inte enda!
de barn, som växa upp i verkliga gi laschhem, utan den gäller alla.
De är nämligen alla iner eller mindre utsatt för smitta genom beröringen med v a andra.
Det hjälper inte, a t t det finr ett och annat hem, d ä r nian gör al för a t t rikta in barnens intressen p det ideella och för a t t lära dem först livets högre värden.
Genom vänner oc kamrater göras de unga snart nog föl trogna med all denna världens härlig het, och så begynner dansen kring gul (kalven, ä~7en d ä r föräldrar och inål: man göra allt för a t t hindra den.
De farliga giftet smyger sig så lätt in unga sinnen, för vilka livet ännu c blivit allvar.
Det vore gott om föräldrar och all2 som verkligen önska, a t t barnen e gång skola bli helgjutna kal-aktäre med ett högt och bestämt inål i siktc riktigt gåve akt på den hotande fara och så långt möjligt hjälpte de unga striden.
Då bleve det på samma gån en hjälp för mänskligheten i allmänhe och kanske skulle vi snart få återvänd till en enklare och mera sund uppfati ning a v livet och dess rlitta värden.
" Vad hjälper det en människa, OL hon vinner hela världen, men tage skada till sin själ. "
Maria Almen.
En förlust av orädd idealitet.
Svensk kvinna universitetslektor Köpenhamn.
P å det livligaste beklagar jag borg- nästare Lindhagens uteslutande från riksdagen, och detta icke blott u r kvin- iosakssynpunkt - rösträtten kommer iu, soin jag alltid tänkt, även vår bön Iörutan, endast tack vare konjunktu- ' ernas lek.
Vad j a g mest beklagar ä r itt man uteslutit en så självständig) ch orädd idealist som han, alltid fär- lig till vad Tegner kallade " en härlig tttityd ": " att vända ryggen å t den gam- a skolan och visa tänderna åt den lya ".
Men detta uteslutande var ju eii- last en fullt naturlig konsekvens av iet proportionella valsättet, som ä r ronsekvent endast däri, a t t det vrakar le utpräglade personligheterna och in-; ätter de lydiga nollorna, tills ingen nera bryr sig om vad som säges i en iå detta sätt " demokratiserad " riksdag.
Lydia Waklström.
LBa JOHN Vu LÖF @ " D h Valfrid Palmgren Munch-Peter sen blir den första kvinna, som kom iner att bekläda ett fast ämbete son universitetslärare i Köpenhamn.
D: Palmgren har under ett p a r å r hålli föreläsningar vid Köpenhamns univer sitet i svensk litteratur, och d å nu et lektorat i svenska språket kommer at tillsättas, ä r hon utsedd till befattnin gen.
Ny landvinning.
Efter föredrag a v fröken Tilli Bor4 har i Harplinge, Halland, bildats ei ny F. K.
P.
R. med 22 medlemma1 Sill ordförande utsågs fröken Teresc Bengtsson.
&amp; C:O Sveriges äideta, etörsta o. bäs renommerade specialaffär Kvinnoröstratten i SydoAfrika.
Den 20 juli infann sig eii deputation a v rösträttskvinnor vid den sydafrl- kanska kongressens möte i Bloemfoii- tein i avsikt att för general Botha fram- lägga den resolution, som antagits vid rösträttsföreningelis senaste samman- träde.
På grund a v sjulidoin var general Botha förhindrad att mottaga deputa- tionen, som i stället fick företräde hos m r Malaii.
Deputationen bestod a v mrs Leviseur, Bloemfontein, mrs Wybergli, Johannes- burg, nirs Fitz Siinmons, Port: Eliza- beth och mrs Ruxton.
Mrs Levisenr presenterade deputationens inedleni- mar för inr Malan och förklarade att den kvinnliga röstriittsrörelsen i Syd- a f r i k a stod utanför partierna, vilket bäst bevisades a v a t t deputationens fyra medlemmar representerade tre olika partier, vilka dock inbördes för- enades av ett gemensamt riittfärdig- lie Samma t smål.
syiipunlrter bestyrktes a r mrs Riinton, soin vidare framhöll hur kvin- noröstriitten gått segrande fram i olika delar a v det brittiska imperiet.
I Nya Zeeland, Australien och Kanada dela kvinnoi-na ansvaret med männen, och i Knglaiid står frågan inför sitt snara avgörande.
I Syd-Afrika består halva tandets befolkning av kviunor, och det ä r deras fasta övertygelse a l t staten icke i längden bör frigöra sig från de kvinnliga synpunkterna.
Kvinnorna begära nu a t t Syd-Afrikas parlament måtte lösa kvinnornas rösträttsfråga, ty en mångfald problem rörande upp- Fostran, nationalitet, arbetslöner, hygi- en och vård om ungdomen, påkallade kvinnornas ingripande.
Därefter upp- läste inrs Ruxtoii den a v rösträttsför- ?ningen antagna resolutionen med be- gäran a t t den skulle överlämnas till ge- neral Rotha.
Sedan nirs Fitz Siinmoiis uttalat sin anslutning till nirs Ruxtons synpunk- ter, förklarade hon a t t ingen kunde vara mera berättigad ä n hon själv a t t uttala sig om orättfärdigheteii i röst- rättsstrecken, ty hon kom från Kap, Iär infödingarna vor0 röstberättigade, men inte kvinnorna.
Det kändes hårt För de vita kvinnorna att lyda under agar, soni negrerna varit med om att jtifta.
Efter ett kortare anförande a v mrs Wybergh, som särskilt framhöll den iemokratiska principen och kvinnans ?etydelse i den nationella hushållnin-: en, förklarade m r Malan a t t det varit lonom en glädje a t t få ta emot depu- ationen, och att resolutionen skulle Framläggas för general Botha.
Fastän han i många år varit en anhängare a v tvinnaris politiska rösträtt, visste han lock aldrig att det inträffat a t t en rongress frångått sin arbetsordning ' ör att mottaga en deputation a v detta ilag.
Mr Malan ansåg det vara ett ti- lens tecken.
Överste Mentz tillkännagav därefter, itt då han icke representerade premi- ?rministern, utan endast var närvarail- le i egenskap av medlem a v ministä- ' en, kunde han tala mera öppet ä n sin rollega.
Deputationen kunde inte på ?tt mera vältaligt och logiskt sätt Ila ' ört kvinnorösträttens talan, och så ångt det stod i hans makt, ville han inderstödja sin kollega i dennes diplo- natiska mission, ty han hade en stark Känsla a v a t t kvinnorna hade r ä t t att di erkända soni medborgare, och han iille göra sitt bästa för a t t bistå deiii ills målet ä r vunnet.
Motståndet mot kvinnlig arbetskraft.
Stationsbefelhavaren i Kgrlskrona, tuiiral Gustaf Lagercrantz, har i ett ivgivet yttrande avstyrkt de sakkun- iigas ' förslag om användandet a v rvinnlig arbetskraft på marinens rä- ienskapskontor.
- - '
BOSTBÄTT FbB EYINBlOE N:R 20.
- e.
- - - i STOCKHOLM 1 Barnhasgatan 1 Rias 2 5 5 0 I x 0 i ek, mahogny, valnöt samt andra, träslag * en mbrlade, tili billigaste priser.
Alim.
Tel. 11410 Riks Tel. 6505 I, * ~.
.
~.
* ~ o.
O (Elegant kemiakt tvättad och prlhsad bltr Edi kostym, klänning, kappa eller överrorl om denaammn insändes till A AKTUELLA KVINNOFRÅGOR.
Fi na €ör att erhålla anslag och f r a n tviriga obligatorisk undervisning.
Finland ä r det de sniå resurserna oc nöden i alld cle spridda små hemmei november.
Svenska Andelsförlage som förmått kvinnorna a t t i stor skal Kr.
2: 25. arbeta för ett rationellt tillvaratagar De föredrag, som har utgivits i bok de av vad som finnes - genom föi form, fraiiistdla på ett åskådligt säl eningar med kretsavdelningar överall tva a v kvinnorörelsens nuvarande stri i det vidstrackta landet.
Kännande si vanden.
Det ena ä r kvinnornas arbet som niedborgarinnor ha krinnorii härför offrat tid, krafter och pengai för Pittigheteii till rationell undervir ning i hemskötsel, det yrke, som åläg och Pörst sedan kvinnliga representar ter kournit in i lantdagen har någa g e s deni s ~ n i en naturlig sak nien fö vilket de iinnu oftast sakna iiiöjlighe betydande anslag till verksamheten ei att förvärva koiripeteiis.
Det andra $i hållits.
Island med sina egendomlig kampen mot principen, eller rättar naturförhållanden strävar iiiinu att fir fördomeri, att lönen för kvinnoarbeti ila de former för huslig ekonomi SOI oavsett kvaliteten, skall sättas avse speciellt passa d i r.
I Norge arbet kvinnorna med glad och okuvlig energ v-iirt lägre ä n motsvarande manligt ei mot sitt mål - e n fast organisatio clast på grund a v arbetaiens kön.
Representanterna för de olika nordi av skolkök och husrnoderskolor, lät ska länderna, sqin berätta om det hus iillgäii@iga för alla landets kvinnoi liga reformarbetet relatera i stort set och det tyckes som om röstriitten givi sanima utvecklingsgång.
De gamla sta i-iirelseii ett gott stijd.
I Sverige, dä bila sjiilvhusliållens tid ä r slut, och u11 akolköksuridervisningeii redan ä r känt der de inera lösliga och olikartade föl och uppskattad, lioinmer iiii turen til hållarideii vi nu leva i, måste kvinnoi verklig yrkesutbildning för hemmen na på ett annat vis lin förr få en ratio skötsel och ekonomi.
I fraga om värdesiittningen ar kvin nell utbildning för att möta de nya foi dringar som ställas på ett hems sköt nors arbete (rlen andra föredragsserien sel, och kvinnorna själva, lika väl so11 liro diirernot svårigheteriia ungefär lik männen - ej iiiiiiat de styrande son artade i de olika länderria, om nia1 bestäninia i anslagsfrågor - måste fi ej vill draga en gräns vid den krinn klart för sig hemarbetets både liygieni liga rösträttens verkningar, de visa sij ska och ekonomiska vikt.
Energisk; genast, åtminstone teoretiskt.
Prak och intelligenta kvinnor h a börjat ar tiskt ha kvinnorna ärinii lång väg kva beta för dessa mål, kvinnoföreningarni innan de få sina krav på rättvis av h a givit sitt stöd, och under en oavbru löning erkända.
Kroppsligen svagare ten kamp mot tröghet och slentrian Ii: \ on1 de j genoinsiiitt faktiskt äro, ha alla dessa skolor småningoni uppstått denna egenskap utan vidare ansetti skolkök i folk- och flickskolor, kurse gälla iiveri på det andliga området, oc2 efter slutad skolgång, aftonskolor, hus kvinnoarbetets hali, betingad a v inge1 rnoderskolor, vandrande skolkök och lä eller bristfällig utbildning och löner rarinnekurser, alla ha de kvinnorna: * om hiilla sig oftast under, sällan övei egen energi a t t tacka för sin tillkomst isistensminimum, har i många fall gi Sedan isen väl ä r bruten, och verknin vit lastarenoni rum.
Overflöd på a r garna börjat synas, följa kommunernar hetskraft och brist på organisation hal och statens anslag.
Men ännu fattar skapat ett kvinnligt proletariat ocl mycket i målet: nndervisning i hem tlickor ” med föräldrahem ” hålla löner rård å t alla kvinnor - och nian hoppas tia nere.
Kampen måste i alla länder tia riktas mot männens, och liven er på rösträtten som kraftig hjälp.
Det ä r intressant att se folkens olik; iel kvinnors, uppfattning om kvinnar kynne avspegla sig i redogörelserna joni ett a v naturen lägre väsen, en upp Danskorna lägga a n på höjandet a v de1 fattning vars praktiska konsekvens äi iusliga arbetets anseende, upprätta en m ytterlig obenägenhet a t t giva kvin staka skolor och bearbeta kommuner i o r tillträde till chefsposter av iiågoi redrag vid Nordisha liuimosak;: kotifere,iseiz i Stocklwlm den 10-1 Stort laser o f f i n a r r rch r n k l a r r MOBLER Allm.
02945 Kvinnans naturliga verksamhetsområden.
(hornet av Dmttninggaian) t 3 Bqtyii l Fäigeri 1. ii.
~.
Kemisha Tvätt- i 66TEBORO Portarna låtas upp.
För första gången har en kvinna bli vit utnämnd till lektor vid ett t s s k universitet.
Det iir Leipzigs iiiiiversj tet, som brutit med de gamla traditic nerna och kallat fröken Anna Mari Curtius att föreläsa i franska språke ‘ Hon liar studerat vid universiteten Genua, Besancon och Paris och a v fran ska undervisningsininisteriet tilldelat titeln a v Officier de l ’ iiistriiction publi que de l ’ Universit6 de France.
År 191 erhöll hon i Besancon pris för sin av handling om Mairets och Victor Hu gos dramatiska arbeten.
Fröken Cur tius har utgivit flera vetenskapligi språkarbeten.
Samtidigt med denna utnämning ha Tyskland fått sin första kvinnliga pro fessor i musik.
Hennes namn ä r frö ken Marie Beuder, och hon undervisai vid den kungliga niusikhögskolan Charlottenburg.
Englands kvinnliga arkitekter.
Det kungliga brittiska arkitektindi tutet har beslutat a t t ändra sina stad gar så att kvinnor kunna intagas son institutets medlemmar.
Även arki tektförbundet har öppnat sina dörrai för kvinnliga studerande, som motta gas från och nied den 1 oktober.
Nittionio sätt att tillaga grodor.
Pfi Giilii Petrinis femtioårsdag iipplästei utdrag ur en fingerad kokbok med recept sammansatta och kryddade av festföremå.
let.
Då varje tillskott till husmanskosten dessa tider tacksamt mottagas, ha v i icke velat undandraga den lilla skriften våra läsares uppmärksamhet och överlämna här- med ordet åt författaren: Tiderna äro trista, allting tryter och säljes sedan på kort.
Men ett är, som aldrig tryter, och det är grodan.
Det nätta lilla djuret ä r bättre ä n sitt ryk- te.
I sina utvalda exemplar och rätt serverad, utgör hon ett glädje- och nä- ringsämne, som den omtänksainma hus- modern icke f å r förbise.
E n lycka är, att hur hårt grodstocken än skattas, och hur obehindrad export till utlan- det, som ä n iir tillåten, grodstocken dock aldrig kan beräknas a t t taga slut.
Gifta kvinna!
Du som försoffad sit- ter i den trygga hamnen, res dig, ge dig u t i världen p å grodjakt!
Du skall bli rikligen belönad, Förnt- om rlen glädje du med dina förråd kan bereda din omgivning, så skall d u mär- ka, a t t di1 med tiden f å r ett slags hem- lighetsfull passion för grodan, såsom den omedvetna uppenbarelsen a v.
en sida i naturens skiftande och rika vä- sen.
Du skall erfara, a t t hon med sitt oskyldiga kväkande har mycket att lä- ra dig om tillvaron, och i hennes dum- m a ögon, skall du skåda en spegelbild av dig själv, sådan du ter dig från en yanska allmän synpunkt betraktad.
Di skall också tjusas a v den omedveten iet hon förstår a t t bevara även i der nest medvetna och bildade miljö.
Gro lan vet icke, att hon är en groda.
Del igonblick hon fattat sitt eget väsen5 wt, dör hon.
Lyckligtvis för henne i a r hon mycket svårt a t t fatta.
Man can infånga, tämja och förevisa hen- le, utan att hon a n a r varför.
Grodan fortplantar sig hastigt.
Med illhjälp a v sina speciella pressorgan.
le så kallade grodbladen, kan en enda: roda på en enda natt föröka sig i iundratusentals exemplar.
Grodan förekommer överallt i alla # tadsdelar och \ - illastäder.
Men hon rivs helst d ä r hon blir rikligast för-, edd med de ingredienser, varmed hon ippbygger sin existens.
Platser, d ä r det inte finnes någon umhet, okunnighet, dryghet eller själv- belåtenhet, skyr hon som pesten.
Med tiden f å r man sina grodställen iksom man har sina svampställen.
Jag iar ännu aldrig gått till Helgeands- iolmen förgäves.
Vissa år ä r det mera gott om grodor n annars.
Dessa år kallas valår.
Grodan förekommer i otaliga vari- nter.
Jag har ännu icke lyckats att ns tillnärmelsevis överblicka eller ’ ruppera materialet.
F ö r närvarande nåste j a g inskränka mig till a t t ge ågra anvisningar om en enda grupp 1- grodor, som j a g kallat Minerva- trodan, emedan hon födes på samma ekanta sätt som denn$ vishetens gu- inna, nämligen direkt ur en manlig järna.
Sedan finns det j u andra grod- trter, som födas så som folket göi nest.
Under denna grupp har j a g samman.
’ ört en hel del varianter: Parlamentsgrodan, konstitutionsut.
, kottisgrodan, utredningsgrodan, excel.
ensgrodan, renegatgrodan, aktivistgro ian, tidningsgrodan, folkhushållnings.
tommissionsgrodan, universitetsgro- lan, filosofiska grodan, medicinska gro- lan, 111.
fl., in.
fl.
Utakottsgrodan och utredningsgrodan iro något torra, i köttet men mycket lärande.
De kunna icke förtäras en-) art, inen äro lämpliga utdrygnings- iiedel i andra rätter.
Det är dock hus- noderns skyldighet, när hon serverar lem, att upplysa, a t t de äro absolut ria från sakkunskap, enär hennes gäs- er annars icke skulle vilja äta dem.
Parlamentsgrodan, bör helst fångas tnder rösträttsdebatter, då man kan: öra en rik skörd a v unga, feta och pelande djur.
De böra helst ätas fär- ka, men kunna mycket väl konserve- a s och smaka med brinnande sås näs- an som nyplockade.
Verkliga finsma- are behöva ingen tillsats a v salt och ieppar, men en knivsudd rekommende- as, n ä r man serverar dem för amatö- er.
Den vetenskapliga grodan utgör en nderavdelning för sig.
Universitets- * rodan har vissa egenheter såsom den t t absolut vilja v a r a utom tävlan.
) en uppträder periodiskt i ett mys- tiskt sammanhang med varje lagför- dag om utvidgade befordringsmöjlig- heter för kvinnan.
Ses gärna i sällskap med den filosofiska och medicinska gro- M a l m t o r g s g a t a n 6, S t o c X h o l m slag och ö ~ e r liiiviid platser, d ä r de finge niän under sig.
Kvinnorna måste lera a v arbetarrörelsen vad organisa- tion betyder, och de måste lära sig hålla på en viss duglighetsstandard.
Alla gamla yrken ha fått sina lönevill- kor under den förutsattning att kvin- norna ju ha så sinå behov, och man- nen iir familjeförsörjare.
Men tiderna ha ändrats och en Iöneprincip, som t a r hiinsyn till faniiljeförsörjaren, av vil- ket kön han vara inå, håller på att ar- beta sig frain, d ä r ej principen ” lika liin för lika arbete ” utgör målet.
F r å n alla Iiiiiderna relateras i siffror kviiiiiornas löner - ” låga, ofta orätt- färdigt låga ” - och uttalas förhopp- ningen att med biittre löner och utsikt till befordran skall komma en genera- t ioii iii ed ini ndre ii ve rans t r ä ngn i ng oc h inera arbetsglädje.
Ellen Key kritiserade för en del å r sedan kvinnorörelsens böjelse a t t gå iitoiti kvinnornas naturenliga arbets- områden.
Föreliggande bok iir ett vitt- nesbörd om att kvinnorna, åtminstone delvis, viint sig åt de hå11 hon d ä r ut- pekade fiir deni.
Bredvid strävan att lätta villkoren fiir deni, som måste för briidets skull ägna sig åt ett yrke går kampen för möjligliehatt göra sig gäl- lande för den speciella begåvningen, och en reiibssans vüxer frani för det naturenligaste arbetsområdet för den stora mängden kvinnor - a t t i känslan av detta arbetes värde för hela sam- hället sköta hen) och barn.
Gertrud Rodhe, f. Odencraats.
En vacker tanke.
Den femårige gossen sitter i sin säng med iammanknäppta händer och läser sin afton- &gt;ön: ” Ond skydde och välsigne min pappa) ch min mamma och mina små syskon och illa människor - och (i ett anfall av över- ivallande iidelmod) fruntimmer med. ” ” En sådan snäll gosse, som inte glömmer) ss ”, säger hans gamla sköterska djupt * örd och tacksam.
lan.
Om alla dessa arter gäller att en- last vissa delar äro ütliga, att gallan iiåste noga bortrensas och a t t resten ’ örvälles i flera vatten för a t t d r a ut riftet.
Olämplig mat för sjuklingar, iien användes i sinå doser till medi-: inskt bruk.
Förtalsgrodan ä r ej ätlig.
F ö r att påvisa vilka möjligheter gro- lan ger även i den finare matlagnin-: en har doktor Petrini komponerat en itsökt matsedel, som här återgives: Rostbiff a l a Nyström (en parlaments-: roda räcker att bespisa ett större mid- lagssällskap) Vin: Sparkling Rock, irgång 1914.
Falsk anka (härtill duger vanliga tid- iingsgrodan) med pickels &amp; l a Petrini.
Samma vin.
Auditorium-sparris &amp; la Lago Leng- ruist med rört smör.
Denna riitt är risserligen icke tillredd a v grodor, men bassar likväl förträffligt som grönrätt rid en grodrniddag.
Slixtligen Glassbomb med små sylta- e aktivistgrodor.
Beräknas rikligt medan grodynglet p å ett förvånande ä t t krymper ihop, n ä r det kommer i mrytan.
Härtill drickes Tokayer.
Av lösa anteckningar h a vi funnit att örfattarens grodintresse även h a r en ocial anstrykning.
Hon l ä r nämligem ysa planer på a t t bli ordförande i en ‘ rodologförening.
Som skäl för en så- a n sammanslutning anför hon att gro- orna själva äro strängt organiserade ch mangrant anslutna till föreningen ö r svenskhetens bevarande.
,
ROSTEATT FOB ' KPISHOB 4 Rösträtt för Hvinnorr Söders " English School ' Engelska lektion; Eratngatan 26. och översättningar.
Allm.
Tel. SMer 36038 Annie I. Scott.
Arvika Vagnfabrik, Arvika Mungi.
Hademrantör.
EveriRes största fs!
rik i &amp; tillverkning a alla iiorters lyx- oc arbete Akdon Utställning: Dsvi Bagareagata 1, S t h h Priskurant pP begl ran.
Rika t. Arvika 85 sthlm 4644.
Begar pristnrnnt bwn P Kallagerasiar.
örnås SommarP och Vi ntersanatoriu m högt och härligt belaget i den fagra Siml8ngsdalen vid Mahulta hAilplats A Halmstad-Bolmen8 järnve.
Mot- tager gäster, som utan att vara i behov av egentlig läkare- eller sjukVW söka vila och rekreation i lugn och natur skön trakt under oklanderliga hygieniaka förWanden i förening med hemtrefmd och ett gott och risiigt bord.
Personer, lidande av tuberkulos eller andra smittossmma sjukdomar mottagas ej.
Referenser: Samtliga hrr läkare i iialmstad och d.T Manne Bergengren i Göteborg Prospekt erhAlles p &amp; begäran.
FörfrAgningar och anmälniugar mottagas af INEZ CiIRLS ' I! !ÖY.
Postadress M&amp;ult, Ryaberg.
Telel.
: Simihgadalen 4 via Halmstad.
Telegramadress:.
b m b, Haimstad.
Bdvokat EVB BHllfiH JURIS KAND.
Hyllningen för GulliPetrini Det var i Grand Hotels vapensal som ett åttiotal personer samlades sön dagen den 30 september för att bring: Gulli Petriiii sin hyllning på henne femtioårsdag.
5Iecl sin tunga guldor nering och sitt bländande ljub 1-erka salen minst a v allt vänligt inbjudande och kaiislie var det också en smula stel i början, men en fest där Gulli Petrin ä r medelpunkten måste, även vid ett si högtidligt tillfälle soin en femtioårs dag, f &amp; en enkel och okonstlad prägel och därför steg stäiniiiiigen allt efter som timmarna skredo för a t t slutliger kulminera i det ögonblick, d å hänfördz kamrater lyfte festföremålet högt övei mängden och i triumf bur0 henne ge nom salen.
Intrycket av aftonen v a r att Gull Petrini iii.
innerligt avhållen och ati både viinner och motståndare respekte.
r a hennes iirlighet, trofasthet och glade kamplust.
Talens rad inleddes av fri Ann Margret Holmgren, som en gång tagit den unga studentskan i sitt hägn och fortsattes av Frigga Carlberg, An iia Whitlock.
Karolina Widerström ock Emilia Broom6, yilka hyllade Gull Petrini i hennes egenskap a v rösträtts kvinna, k a i n i ~ ~ och t arbetsledare.
Föi hemkviiiiiaii Giilli Petrini, vilken föl allmänheten inte iir så k; ' ctiid soni talar tribunens, talade hennes syster, f r u Åbom, soin gav en humoristiskt träff.
säker bild av Gulli Petrini från der tid d å Iieuiies ambition striickte sig till att " vara lika cliiktig som de stora " tills nu.
då hon, iirad ax- kamrater och vänner, intar en bemärkt plats i s a m hälle t.
Till iiiiiine a r dagen överlämnades till Gulli Petriiii från rösträttsvänne1 i landsorten och i Stockholm en utom- ordentligt vacker, hamrad silverskål.
V. U. hade förut på dagen uppvaktai henne med en bagare i hamrat silver.
Gulli Petrinis tack till de vänner, som hedrat henne, x-ar lika fliirdfritt och okonstlat soiii hon själv.
Hon hör till de människor, som inte tycka att det är så fasligt niärkvärdigt, a t t man ar- betar för rättfärdiga mål inom sam- hället, och hon hör även till dem, som inte känna sig märkvärdiga därför att man påminner dem diirom.
Sitt anfö- rande slutade hon ined att hoppas att hon vid 70 å r s ålder skulle hunnit med att utriitta allt vad nian nu ville till- erkänna henne.
Efter sång och musik vidtog den muntrare delen av underhållningen med visor, skrivna till Gulli Petrinis ä r a samt en resurnk över " nittionio sätt att tillaga grodor " som återfinnes på annat stiille i dagen nunimer och som ligligt uppskattades a v åhörarna.
Te och smörgåsar intogos vid små- bord.
Där skrattades, pratades och hur- rades för Gulli Petrini, och naturligt- vis anliinde telegram i massor, på vers och prosa, €r8n viinner och motstånda- re, vilka benare så gärna förlåta en Petrinisk elakhet från talarstolen, där- för att de samtidigt ha så hjärtans ro- ligt.
Framemot kl. 12 avslutades den angenäma festen, som hos deltagarna kvarlämnade minnet av en ung och strålande femtioåring och hos festfö- remålet själv med all säkerhet en känsla a v a t t hon ä r värderad och av- hållen som fa.
G.
N.
E.
En a ktuell fråga för Sver ges husmödrar.
I ett föregående nummer av Rösträt för Kvinnor vor0 vi i tillfiille att med dela det brev, soin L.
K.
P.
R:s kom iiiiinalstyrelsegrupp, på initiativ al Ellen Key, tillställde F. H.
K:s kvinno råd med hemstiillan om åstadkominan det a r en bättre metod för distribue ringen a v mjöl och bröd på landsbyg deii.
Ett föga hoppfullt svar har nu in gått fr&amp;i F. H.
K:s ordförande, fröker Ingeborg Walin, vilket vi härmed åter ge: Till o r d f ö r a d e n i L.
K.
I '.
f l.
koinmu nalstyrelsegrupp.
Med anledning a v Eder skrivelse ax den 20 aug.
får F. H.
K:s Kvinnoråc meddela följande: Bland de första framställningar, son BV rådet i våras gjordes till Folkhiis hållningskommissionen, var just den att särskilt landsbygdens husmödrai skulle utfå familjens mjölranson föl längre tid än en vecka p å en ' gång och anförde rådet därvid enahands skiil, bl.
a. de i Eder skrivelse u p p tagna.
F. H.
K. svarade emellertid bestämi svböjande på rådets begäran, i vad den avsåg en mer generell lindring av be.
jtäinmelserna, under framhållande a l stt erfarenheten givit vid handen, ati let vore ytterligt riskabelt a t t medgiva in sådan sak, med hänsyn till s v å r i g ieten eller vederbörandes oförmåga att mder sådana förhållanden iakttaga nödig sparsamhet vid användning av njölförrådet.
E n €örnyad framställ- ning från rådets sida angående denna Eråga skulle ej föranleda någon åt- giird, därom har jag övertygats vid wmtal med vederbörande.
Emellertid vill j a g påpeka a t t redan iu möjlighet finnes för personer på andsbygden, med mycket lång väg eller &gt;lies synnerligen svåra kommunikatio- ier till närmaste handelsbod, a t t er- iålla sitt mjölförråd för längre tid än tn vecka i sänder.
Vederbörande bröd- iyrå har kunnat medgiva sådan rättig- iet.
Troligen kommer dock, p å grund iv missbruk a v sådant medgivande,, kiirpt kontroll att införas så till vida, itt dylik rättighet erhålles endast vid ' ramställning f r å n brödbyrån till F. H.
L, som därefter tillställer brödbyrån ' ör ändamålet särskilt avsedda bröd-; ort, till det antal, som F. H.
K. finner len gjorda framställningen motivera.
Härigenom skulle givetvis en mera * ättvis fördelning a v nämnda rättighet rinnas, även om åtgärden synes vara !n skärpning av förutvarandc bestäm- neker.
J a g beklagar mycket, att det e j är) SS möjligt a t t i denna sak åstadkom- n a en mer allmän ändring av för nånga hem alldeles olidliga förhållan- len oeh särskilt, a t t många ordentliga) ch sparsamma husmödrar nödgas fin- ia sig i dessa förhållanden p å grund iv andras oförstånd och brist på sköt-, amhet.
Med utmärkt högaktning Ingeborg Walin, ordf. i F. H.
K:s Kvinnoråd.
Glöm ej koarfalsprenumerationen!
Kvinnliga Juridiska Byrån Lillla Vattugätan 1 4 (vid Brunk&amp;ergstmq STOCKHOLM C.
I (l i t t e g h a r o. juriiista ipplra1 av illa slq.
KL. 10-4.
Riks tel. 7576.
Ailm.
tel. 183 % Kvlnnornas rösträttsdag i StockhBln firades den 7 oktober med en anslående oel ~tämningsfuli fest i K. F. U.
K:s lokal, son Cör tillfället var smakfullt klädd med palm: rupper samt blommor i rösträttens, färge ~ l med i Stockholms F. K.
P.
R:s standai; om fonddekoration.
Salen var fullsatt ai: n intresserad publik, och aftonen lämnadc 311 rik behållning, ehnrii man saknade om iämnandet av drottning Margareta å t vari ninne detta års rösträttsda.g företrädesvir diiillc lignats.
Fcsteri öppnades a v d:r Gulli Petrini, SOII iälsade de närvarande välkomna och med iHgra ord erinrade om den nuvarande si.
uationen, vilken, trots bitterheten av ne.
lerlaget i riksdagen, icke ter sig o g y b; am.
Det ser ut som om motståndet givii iig, meii d:r Petrini varnade rösträttskvin.
iorna för a t t slå sig till ro, ty just nu be.
iörde alla krafter tagas i anspråk för slut.
ipurten.
Ordet överlämnades därefter åt d:r Lydia Vahlström; som talade om Kvinnosaken och d e politiska åskBd- ningarvin.
D:r Wahlström inledde sitt föredrag ned att erinra om, a t t kvinnan är et1 cnt begrcpp i historien, och med tillämp- iing på kvinnosaken uppdrog hon en jäm- örelsc mellan statstanken och personlig- ietstankcn.
Den förra är en tidigare, an- il&lt; ide, den senare föds först med kristen- lomen, och den katolska k y r k o i d h är den .ntika statstanken, tillämpad på kristen- lonien.
Redan tidigt kan man ipåra kam- ben inallan individualisnien och statstan-: en, och striden märks även på så sätt att iiinoriia f &amp; allt svårare att behålla dc gre kyrkotjänsterna, hur obetydliga de ä n ro.
Statstanken, liktydig med katolicis- nen, griper omkring sig allt mer och mer sch platsen blir mindre för kvinnan.
Även nom klosterlivet, som haft sin stora be- ydelse f ö r dåtidens kvinnosak, minskas det vinnliga inflytandet.
Protestantismens: rundton är den mest absoluta individuella rihet i motsats till katolicismen, vars, rundkaraktär är auktoriteten.
Personlig- .etsidGn möter oss inte bara i religionen itan även i vår statsförfattnings historia, ch däför kan man inte tänka sig Sverige atolicerat, beroende på att vår historia gått ss i blodet, och en iakttagare skall finna tt den protestantiska trosfriheten och den ermanska iolkfriheten går hand i hand.
Efter a t t ha nått fram till upplysnings- iden, vilken en tysk teolog karaktäri- t ?rat som förverkligandet av protestantis- nens ide, iiar talarinnan inne på den mo- erna kvinnorörelsen.
Det är en utpräglad killnad p i den äldre kvinnoröreIsen och en vari vi nu befinna oss, och detta gäl- ir inte bara ledarna, utan även den åskåd- .ina, som behärskar rörelsen.
Den iildre vinnorörclsen var en avläggare av libe- alismen, man kämpade för arbete och den ildning som därtill erfordrades, och där- ö r samlade sig det huvndsakliga intresset ring platsanskaff iiingsmöjliglieter.
I vår id har liberalismen blivit avlöst av arbe- arrörelsen, och även den nya kvinnorörel- en liar format sir: efter tidens krav.
Rö- elsen har blivit internationell.
Dess poli- iska och sociala sida innebär icke bara tt krav p i rättvisa utan aven skyldigheter Eu uppburen symaskin.
Solid konstruktion.
Svenskt fabrikat.
4 Tentemot staten, vilket bevisar att stats-, anBen genomsyrat även den moderna kvin- lorörelsen.
Detta andra skede h a r emeller- id icke samma iitsikt som det första att Ili populärt bland män, och Innn härska iådana synpunkter, som anse det förenligt ned kvinnligheten att deltaga i det kommu- lala livet, men okvinnligt a4t deltaga i po- itiken, och man saknar hos mannen den, olidaritet gentemot livinnornn som de visa i t t eget kön.
Ragången mellan statsliv och hemliv ar ' ör längesedan överskriden, och när män- ren ta !a om att det senare bör skyddas för let förra, så innebär det ett hån.
Rösträtten kommer snart att tillfalla kvin- iorna, och enligt d:r Wahlströms åsikt .ommer hvinnornas deltagande i det poli- iska livet att innebhra något nytt, ennr let finns en grundolikhet i uppfattningen nellan män och kvinnor, som måste ut-) va sitt inflytande på statslivet.
Man kan eke tänka sig hemmets uppfostrargärning itan både man och kvinna, och d:r Wahl- tröm avslutade sitt intressanta och tanke- .iiekande föredrag med den förhoppningen, itt kvinnans politiska gärning skulle bli en amnianfattning av statstanken och person- ighetstanken.
Efter föredraget vidtog en musikavdel- ting med sång av fröken Sigrid Brundio.
om på ett utmärkt sätt föredrog sånger LY Sjögren, Grieg och Palmgren.
Fröken indrea Gnllberg, som känsligt och mjukt tehandlade sin violin, spelade därefter ett bar kompositioner av Godard och Kreissler.
; om ackompanjatris tjänstgjorde fru Esther Fischer-Lindskog.
Sedan f r u Elin Wägner upplast sitt till iirgittadagen utkomna föredrag, Medan vi änta, som på ett utomordentligt och sah- ikt sätt klargör den närvarande situatio- Len, framlades och antogs följande resolu- t ion: Svenska kvinnor, samlade till möte Bir- ittadagen 1917 i Stockholm, uttala sin dju- la harm över Första kammarens vägran id innevarande A r s riksdag att godkänna ns en begränsad lösning av kvinnornas östrättsfråga.
Riksdagen h a r tidigare be- ä r t bevis på att kvinnorna verkligen ön- kade medbestämmanderätt i landets ange- igenheter; kvinnorna svarade med mass- pinionsyttringen 1914.
Riksdagen begärde n allsidig utredning; k. m:t skaffade en ådan utredning 1911.
Samtliga andra nor- iska länder ha givit sina kvinnor rösträtt ch valbarhet; under krigsåren ha i För- nta staterna kvinnor i?
nya stater erhåi- t rösträtt vid presidentvalen; 6 stater i Lanada h a givit kvinnorna full politisk östrätt; i Üsterrike och Ungern förberedes eformens upptagande respektive regerin- ars författningsprogram; i England, Ryss- ind och Holland står frågan inför sin ome- elbara lösning.
1 Sverige är denna fråga minst lika mo- en för sin lösning som i dessa länder; vi egära att den antages såsom vilande redan id nästa riksdag, så att Sveriges kvinnor: ke längre behöva vänta på denna gärd v rättvisa Rtockholm 1917, Ivar Hteggatröma Boktrycken A.
B.
I
