# ID: svediakorp-per2644
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,544
# sentences: 650
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


c R ~ S T R A T T FÖR KVINNOR Tidning utgiven av .Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
e MOTTO: Vi kunna aldrig göra så myckef for en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
, VI.
ARG.
1 I STOCKHOLM, 1 SEPTEMBER 1917.
N r 17.
/ Högern och röstrMts- frågan.
Svensk höger har aldrig känt sin b e sökelses tid, aldrig förstått, att då in- sikten om det nödviindiga i att lösa en fråga inom en nära framtid en gång fått insteg, då ä r allt att vinna, ingen ting att förlora på att genast gripa sig a n och gå till verket med god vilja, fart och generositet.
Icke ens med avseende på den - UI: ren partisynpunkt - ganska ringa del av de svenska författningsfrågorna!
som giiller politisk rösträtt och valbar- het för Sveriges kvinnor, har högern haft detta förstånd.
En del av partiets medlemmar ha uppgivit sitt principi- ella motstånd emot frågan och pekat på en lösning genom införande av ett högre åldersstreck för kvinnorna; men de kunde icke förmå sig att detta å r ta denna lösning, icke ens då den i elvte timmen erbjöds dem genom ett återre- missyrkande från frisinnad sida.
Nu ä r valrörelsen i det närmaste över, och ingenting har från högersi- dan klargjorts rörande vår fråga.
Val- programmet tiger; det samlade partiet vågar varken säga nej eUer ja.
De en- skilda partimedlemmarna, som varit ute i valrörelsen och talat om författ- ningsfrågor framlänges och baklänges och sidolängs byar emellan, som det står i Byggningabalken, ha också tegat; såväl de ärnu kvarstående principiella motståndarna som de, vilka numera an- se, att det ändå icke ä r nyttigt längre att sätta sig till motvärn, alla ha de tegat lika snällt och obrottsligt.
Icke en fråga har riktats till valmännen rö- rande deras mening, icke en.
upplys- ning givits dem om hur partiet tänker ställa sig under kommande valperiod.
Icke en kvinna har uppträtt på högerns möten för att framlägga saken för val- männen; allt vad &amp; rösträttsvänliga högerkvinnorna kunnat göra har varit att sprida en del litteratur om saken; såvitt bekant är, ha de fått göra detta på högerns valmöten, där de ju kunna komma å t en hel del människor, som det eljest ä r s&amp;t att nå.
Det ä r alltid något, men mycket ä r det icke.
Det finns ett engelskt ordspråk, som 9Iedlemmar av e.
E, P.
R., samlade till möte i Bonnebp ii aug, i9ix wttala sin djupa harm över 1:sta kammarens vägran vid innevarande års riksdag att godkänna ens e n begränsad lösning av kvinnorn as rösträttsfrågfa.
Riksdagen har tidcgare begärt bevis på, att kvinnorna verkligen ons- kade medbestämmanderätt i landets angelägenheter; kvin- norna svarade med massopinionsyttringen i914.
Biksdagen begärde e n allsidig utredning; K.
X:t skaffade e n sådan utredning 1921.
Samtliga andra nordiska länder ha givit sina kvinnor rösträtt och valbarhet; under krigsåren ha i Pörenta Staterna Kvinnor i 7 nya stater erhållit rösträtt vid presidentvalen; 6 stater i Kanada h a givit kvinnorna full politisk röstr&amp;tt; i Österrike och Ungern förberedes reformens uppta-gande p å resp. regeringars författnings- program; i Zngland, Byssland och SFioLland står frågarz inför sin omedelbara lösning, I Sverige är denna frciga minst lika mogen för sin lös- ning som i dessa länder; vi begära att d e n antages såsom vilande redan vid nästa riksdag, så att Sveriges kvinnor icke längre behöva vänta p å denna gard av rättvisa. '
Resolution.
antagea vid rösträttsmötet i Ronneby den I I aug.
1917.
~ heter: never mind!
what is next to be done?
- låt icke nedslå er!
Vad ska vi göra härnäst9 Att frågan skall förkla- ras vilande under nästa riksdagsperi- od, det tro vi, att även högern tänker sig.
De högermän, som nu kommit till den övertygelsen, att det icke ä r nödigt och nyttigt längre med motståndet, men som i å r röstade för avslag ändå, de skola väl under den kommande tre- årsperioden begära att få ge sin ändra- de uppfattning uttryck i en ändrad röstning.
Det ä r emellertid icke nog, att riks- dagens första bifall till frågan om po- litisk rösträtt och valbarhet för kvin- norna kommer under denna period; €rågan måste förklaras vilande redan nästa år.
Visserligen ä r det sant, att det kan vara detsamma för frågan, om den antages såsom vilande under perio- dens tredje eller dess första år.
Men det är ingalunda detsamma för dem, som skola arbeta för frågans lösning; ?tt uppskov till 1920 betyder två års längre agitations- och propagandaar- bete, som kunnat sparas; all vår kraft behöver nu läggas på att uppfostra ~~ ~~~~~ ~ ~ ~ Inre fiender.
Under tider av nöd och samhällsbe- tryck, då nationer och människor ha det svårt, och då solidariteten och sam- hörighetskänslan äro de enda hjälpme- del vi ha att lita till, skjuta tyvärr samhällets s jubliga missbildningar upp som ogräs.
Vem har inte känt uppro- riskhet över att jobbare fritt få husera, vem har inte känt harmen och avskyn över all spekulation med våra livsme- del, en spekulation, som innebär att den brutala egoismen göder sig med fattiga människors umbäranden.
Och vem har inte känt avsky och förakt för de hus- mödrar, som fyllt sina skafferier, utan att fråga efter vad som kommit på an- dra människors del.
När livsmedlen tryta och priserna skruvas upp till det otroliga, då ä r job- barnas tid kommen, och då gå de fat- tigas barn sin undergång till mötes.
Skola icke dessa affärsmän och jobba- re en gång uppskrivas på mänsklighe- tens svarta lista?
Amerika har länge varit befriat från nöd och umbäranden, men även där har kommit en gyllene tid för jobbarna, och när en framstående motståndare isinu- ant frågade vartill kvinnorna behövde rösträtt och därvid erhöll svaret " Till skydd ", så har detta svar erhållit sin beIysning genom omständigheterna.
Kvinnorna behöva rösträtten för att skydda sig mot yttre och inre fiender, mot dem som i hänsynslös egoism tära på nationens livsnerv.
En välkänd kindergartenlärarinna i en av Bostons förstäder säger, att det ä r förtvivlat att se i vilket tillstånd barnen komma till skolan på grund av undernäring.
De äro svaga och håg- lösa och ha inte ens kraft att leka.
När några minuter av lektionen gått, lägga de sina små huvuden till vila mot pul- peten och förefalla alldeles apatiska.
Den bilden har sina motstycken i de flesta av Amerikas större städer.
Den amerikanska tidningen The Wo- man Citizen återger i ett av sina sista nummer en legend om en liten gosse, som satt vid fönstret och betraktade solnedgången.
Då kom en f6 fram till honom och sade: - Du har länge läng- tat efter det stora äventyret, men du skall aldrig möta det, om du inte glöm- mer färgen-på din mors ögon.
Men nu ser jag, att du har glömt den.
Följ kvinnorna till att rätt begagna sin röst- rätt; all agitation, som kunnat undva- ras, ä r missbrukad kvinnokraft.
Det finnes emellertid ett skäl till.
Den ändrade uppfattningen inom högern har pressats fram på grundval av.
krigstidens erfarenheter och under kri- gets tryck.
Vi skola innerligen hoppas, att det ej behöver dröja allt för många månader, innan det lyckas göra slut på detta vanvett.
Men om så skulle hända, att frågan skulle stå hän ett par år, se- dan kriget slutat, är det då icke fara värt, att högern glömmer, vad den nu lärt och erkänt?
Det vore en oförlåt- lig försummelse från viinstersidan, om icke redan 1918 allt göres som kan gö- ras för att driva fram till ett avgöran- de åtminstone denna del av författ- ningsreformerna.
Den rör halva sven- ska folket och ä r en direkt konsekvens av själva den liberala grundprincipen; mig.
S å vandrade de tillsammans bortåt sköts den ordentligt bör den gå 1918; vägen och nådde landet bakom afton- järnet är varmt nu; nu får det lov att rodnaden.
Då sade f6n: smidas.
- Nu kan du få uppleva det stora äventyret.
Vad väljer du4 A.
W.
Den lille gossen svarade: - J a g vill döda ett stort lejon, ailde- les ensam, med mina händer.
N:R i7 BÖSTB~TT FOB I KYI~OX utkommer den 1 och 16 i var mhad.
HEBTZMAN-ERICSON.
Redaktion och Expedition: 6 LBtmakaregatrrn Redaktionstid: onsdag och lördag ki.
l / s3-l / s {Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstei.
8600.
Allm.
tel. 14729.
Telegramadres6: Weträtt, 8tockhoim.
Redaktör: &amp; BLI 6 Liistmakaregitin I, Stockholni Allm.
tel. 147 29.
Rikstei.
8600.
Öppen vardagar kl. ‘ / al- ’ / n5 e. m.
L.
K.
P.
R:s sekreterare träffas personlige kl. 1-3 e. m. Ugonblickligen fick han se ett lejo1 som lösgjorde sig u r skymningen oc a s a d e emot dem.
Gossen kunde UI skilja dess toviga man och stora tas sar, dess röda käftar och vita tände och dess ögon, som lyste likt svart diamanter.
Men plötsligt upplöstes l e jonet i dimma och f6n ropade: - O, du mindes färgen på din mor ögon!
Då vaknade gossen, och han mor, vars ögon lyste som svarta dia manter, stod lutad över honom.
Utan tvivel har guldet, makten ocl härligheten betytt det stora äventyre för otaliga män, men ingen, som veta att de endast ernåtts genom andra män niskors svält och umbäranden, ha falli för deras lockelse, såvida de inte glöm färgen på sin mors ögon.
Den mor v alla måste minnas är landet, och va (vore landet utan folket, som utgör des: märg och kärna.
Ha inte vi också hör talas om barn som kommit svaga ocl slappa till skolan a v brist på föda ‘ Vintern nalkas och livsmedlen stiga stiga oavbrutet.
Varje guldhög, son hopas på ett håll, betyder brist på et annat.
Varje spekulation i livsmede betyder att barnamunnar icke bli mät tade.
Samhällets pirater och parasiter, hu1 länge skola de tolereras?
Skola vi allt jämt tillämpa den gamla principen at ’ icke inskrida förrän det är för sent!
Sveriges mödrar, med rösträtten i ei hand, kunde ni inverka på landets sty.
relse, och hade kvinnorna haft der rätten nu, då skulle de icke v a n t mö.
drar om de inte inskridit mot ett sy.
stem, som förvandlar stora kategorier a v vårt folk till blodlösa sjuklingar, De skulle inte tolerera att den fattigee sista slant ökade jobbarens förmögen- het.
Vi måste finna oss i förhållandena, hur olidliga de än äro, men vi göra det inte stillatigande, inte utan en harmsen protest mot dem, som åtagit sig hem- mens skydd, och inte ens kunna skydda dem för roffares intrång.
Gurli Hertxman-Ericson.
Ett nytt rösträttsorgan.
I den amerikanska rösträttspressen har sammanslagning ägt rum av tidningar- na The Woman ’ s Journal, The Woman Vo- ter och The National Suffrage News.
Det nya organet, som tillkommit på initiativ av mrs Chapman Catt, bär namnet The Wo- man Citizen och redigeras av miss Rose Young med tillhjälp av The Woman ’ s Jour- nal ’ s förra redaktör, miss Alice Stone Black- well.
Tidningen utkommer en gång i vec- kan från huvudkvarteret i New York och föreligger i en synnerligen tilltaIande nt- styrsel.
Den revision av vår författning, som den 16 nov.
1916 antogs av Andra kam- maren, godkändes den 16 maj enhälligt a v Första kammaren.
Genom denna ändring införas proportionella v d samt valbarhet för kvinnor till riks- dag, landsting och kommuner; för kvinnornas aktiva valrätt borttager den det grundlagsmässiga hinder, som legat i den nuvarande grundlagens $ 80, men lämnar det åt en kommande ny vallag att definitivt införa den.
Natur- ligtvis utgör denna grundlagsändring för oss en vinst, fast ingen stor eller slutgiltig; och f ö r en hel del kvinno- saksvänner har det varit en stor miss- räkning, att riksdagen icke med en gång medgav den fulla politiska lik- ställigheten åt båda könen.
I september 1915, då premiärmini- stern förklarade, att han vore sinnad att komma med en kunglig proposition om en författningsrevision, hade kvin- norösträtten ännu icke att uppvisa de stora framsteg i andra länder, som nu föreligga, och det hade den gången icke så otvetydigt ådagalagts, vilken bety- delsefull roll kvinnorna i varje land spelat för statens tjänst.
Därför in- skränkte regeringen rösträttsreformen till allmän rösträtt f ö r män, valbarhet för kvinnor och ställande på framtiden av kvinnornas rösträtt.
Visserligen framkommo motionsledes förslag om samma rätt för kvinnor som för män, men dessa måste återtagas, och den nu- varande grundlagsändringen bringar oss alltså endast möjligheten att längre fram få rösträtt.
Denna grundlagsändring ä r emeller- tid ännu endast vilande; f ö r att den skall bli definitiv fordras ytterligare två tredjedels majoritet i de nyvalda kamrarna, innan drottningen, tidigast i september, kan sanktionera den.
Ha v i först kommit så långt, kan inrikes- ministern när som helst komma med ett nytt vallagsförslag.
Vad det blir för 3n minister, och vad det blir f ö r för- slag, det beror i främsta rummet på Iitgången av nästa års ordinarie val; i u i år får det nyvalda parlamentet mdast befatta sig med författningsre- risionen och med de utomordentliga Itgärder, som betingas a v det europe- ska krigsläget.
Ar 1918 få vi alltså se hur de porpor- ionella valen verka, vilken folkvilja le ge uttryck åt, och huruvida även Vederländerna då övertygat sig om, att iven kvinnorna höra med till folket.
Nu närmast gäller det att så kraftigt; om möjligt utnyttja de nya rättighe- e r för kvinnorna, som hösten kommer ttt giva oss, huvudsakligen den passi- ra valrätten.
En del medlemmar a v iandsf öreningen ville, att organisatio- ien nu skulle sätta alla krafter i n på ttt begagna valbarheten, så att vi dock itminstone kunde få två eller tre kvin- ior in i Andra kammaren till nästa år.
Jisserligen kunde nu endast män rösta) å dessa, men man trodde, att det dock cke skulle vara omöjligt att med de) roportionella valen uppnå det härför Lödiga röstetalet.
Meningarna på ge- leralförsamlingen den 23 juni vor0 lock delade, och majoriteten föredrog, tt behålla propagandan för kvinno- östrätten som föreningens enda syfte ich hellre än genom att forcera en egen: vinnolista göra sig ovän med alla par- ier fortsätta att samarbeta med per- oner av alla olika politiska uppfatt- tingar på det fulla erkännandet a v vinnornas medbestämmanderätt.
Följ- ktligen komma nu Landsföreningens amtliga 24,000 medlemmar - ett rätt menligt antal för ett litet land - att igga allt sitt arbete på att nästa år kaffa kvinnorna den fulla medborgar- ätten.
Martina Kramers.
Stort lager a v ina o. utländska nyheter i alla slags IMMKAPPOR, DRÄKTER &amp; KJOLAR Pris för 1917 Kr.
1:35.
LcJwummer 6 örs.
För utlandet sker prenumeration antingen g (nom posten eller genom ineändmde av 2 k!
i postanvisning till tidningens expedition RAR 33 Drottninggatan 33 n. b. och 1 tr. upp prenumeration genom posten: R U p9 T R ÄT T 8 B Y Fernqvist s Kappaff är Kvinnorö s trätt en i Holland.
0bs.l Beställningsavdelning.
till billiga - bestämda priser.
Vid uppvisande av medlemskort i F. K.
P.
R. lämnas 5 % rabatt.
- Femtis år i rösträttens tjänst.
Millicent Garrett Fawcett är et namn, som har god klang icke bara engelska, utan även i internationell, rösträttskretsar.
Ordförande i den en gelska Landsföreningen för kvinnan politiska rösträtt och 1:sta vice ordfö rande i Internationella kvinnoröst rättsalliansen fyllde hon den 11 juni 7 å r och har bakom sig femtio år ZL ’ energiskt och framgångsrikt arbet f ö r kvinnornas rösträttsfråga.
Mrs Fawcetts arbete för kvinnoröst rätten har sina rötter i den filosofiski liberalismen, som blomstrade vid mit ten av förra århundradet, och hon äg de lyckan att under den första tidei av sitt arbete för den sak hon gjort til sin finn; stöd hos två sådana män son Henry Fawcett och John Stuart Mill Det var Mill, som 1867 framlade ei motion i underhuset om att i vallagei i st. f. ordet ” man ” insätta ordet ” per son ”, varigenom även kvinnorna skulli bli röstberättigade, vilken motior: mellertid avslogs med en majoritet al 123 röster.
Från detta år, då även dt första rösträttsföreningarna bildades räknas den engelska rösträttsrörelsenr historia, och alltsedan dess har mrt Fawcett varit med om den ena motio, ien efter den andra - voteringssiff.
: orna ha växlat, men trots att det ända; edan 1886 funnits majoritet i under.
iuset f ö r saken, har slutresultatet än.
la tills i år varit detsamma.
Under alla dessa år har mrs Fawceti iållit modet uppe; hon har varit själen i den stora Landsföreningen f ö r k v i nam politiska rösträtt (National Unic of Women ’ s Suffrage Societies) och s dan 1907 dess ordförande.
Oräknelig äro de möten, på vilka hon talat, c mängd demonstrationer har hon orc nat och talrika deputationer har hc anfört.
Alltid har hon varit redo a resa landet runt för att väcka de slun rande, och icke blott Landsföreninge utan många andra föreningar vänd sig i första rummet till henne, då c behöva råd och hjälp.
Den omsvängning i den offentlig uppfattningen a v kvinnorösträtte som ägt rum på sista tiden, är löne f ö r ett helt livs arbete, och säkert kul de mrs Fawcett icke få någon mer välkommen födelsedagsgåva än va som inträffade den 19 juni, då unde huset med 385 röster mot 55 antog rc geringens rösträttsförslag, varigenoi även kvinnor bli röstberättigade, vilkt förslag väntas ha genomgått alla fo; maliteter i november i år och kunn träda i kraft efter 15 jan.
1918.
Mrs Fawcett skriver på ett ställt ” Rösträttskvinnorna borde vara d lyckligaste av alla människor, om 1st k a med rätta han definieras som e ständigt fortgående strävan för el upphöjt mål och ett alltjämt störr närmande till detsamma. ’ ’ Helt säkeI känner hon sig nu själv som en mycke Lycklig människa.
Hur kvinnor från fiendeland hälsa varandra.
Ny kvinnlig parlaments- ledamot.
Genom internationella rös trä ttsalli- tnsen har miss Paula Pogany som re- resentant för Budapests kvinnliga tösträttsförening tillställt Engelska andsföreningen för kvinnans politiska östrätt följande skrivelse: Ehuru vi tyvärr alltjämt äro skilda, t av det fruktansvärda krig, i vilket %ra söner förinta varandra, hoppas vi .tt denna lyckönskan skall nå er ge- lom våra neutrala kamraters förmed- ing.
Vi lyckönska eder till den parla- ientsmotion, som avser att utsträcka östrätten till er, Storbritanniens kvin- or, som mera energiskt än några an- ra arbetat för kvinnornas rättigheter.
T i hoppas, att även vi snart skola nå amma mål.
Mänskligheten har aldrig ehövt kvinnans hjälp bättre än nu, är vi måste begynna det svåra värvet: teruppbyggandet av den ödelagda ärlden.
Vi lyckönska e r hjärtligt till en ratt, genom vilken ni bli istånd- atta att ägna alla edra krafter åt upp- yggandet av en ny, säkrare värld - n värld i vilken också vi hoppas att å fylla vårt värv, väpnade med våra olitiska rättigheter.
Från Kanada meddelas den glädjan le underrättelsen att en kvinna fö: örsta gången blivit invald i Kanada iarlament.
Hennes namn är mrs M Xinney och hon kommer att i parla nentet representera provinsen Alberta Det är inte otroligt att Alberta inon Kort får ännu en kvinnlig representani diss Roberta Mac Adams, som för när rarande tjänstgör vid ett militärsjuk lus i London, är nämligen jämte 21 nanliga kandidater uppsatt på del ista, enligt vilken 38,000 soldater ocl ‘ 5 sjuksköterskor, spridda i Englanc ich Frankrike, gå till val, och det finni: oda utsikter till att hennes namn skal, egra.
Före kriget ledde miss Mac ldams undervisningen i nationaleko nomi vid folkskolorna i Alberta, ocl hon har gjort sig känd som en förmåg; av rang.
Några valmöten h a, j u icki kunnat äga rum, då väljarna befinnr sig på så många olika platser, mer miss Mac Adams har i en cirkulär skrivelse framlagt sin politiska tros bekännelse.
.
\ i-Bi JOHN Vi LÖFfiREN &amp; 6:O Kungl.
Hoiieverantör.
b t.
429 Fredisiiatan 3, SteckhePm.
E. Brn.
Sveriges äidsta, största o. bäsi renommerade specialaffär i StBen- 8 Ylle-Kiädnlngityuer A.
T. Pro~rt.iandrortenallndsagiatlso.n.inoo
R b S T B a T T FOR KUIliiIPOII N:R 17 3 Där land och hav mötas.
De svenska kvinnornas 5 t e allmänna rösträttsmöte den il och 12 augusti.
Rösträttskrävande svenska kvinnor h a i dessa dagar något att tala om!
Säkra förhoppningar hava svikits, glädjande ” omvändelser ” kunna kon- stateras, sorglustiga riksdagsdebatter hava förekommit och - trots allt - framtidsförhoppningarna te sig ljusa- re än de kanske någonsin varit.
Det låg väl också något särskilt i luften vid detta sommarmöte, något, som knappast i så hög grad brukat fram- träda vid större rösträttssammanslut- ningar förut, litet starkare indignation än vanligt, litet kraftigare kamplust, och, som kompensation å t andra hållet, betydligt säkrare förväntningar för framtiden.
fiiiredrag a v d:r Widerström över Redaktör G.
H.
von Koch, vilken stod d r a g uppskattades syn- och hörbarligen ämnet: antecknad som föredragshållare över mycket a v publiken.
ämnet Fattigvårdslagstiftningen, var Därefter bestegs talarstolen a v kgr- Vad situationen kräver.
förhindrad att närvara och hade i stäl- koherde Aug.
Bruhn från Skepparslör, D:r Widerström klarlade i några få let insänt några reflexioner över vad som givit sitt föredrag titeln: d r a g den nuvarande märkliga situatio- man skulle kunna kalla Vad är nu att göra?
nen i fråga om den svenska kvinno- Kvinnorna och de sociala frågorna rösträtten, berörde högerns klyvning i Talaren framhöll att kvinnan behöv- frågan och framhöll att åldersstreckets Hr von Eoch vände sig delvis rätt des i det stora lagstiftningsarbetet, som motivering i det förslag, som riksda- skarpt mot vad han ansåg v a r a en dock berörde folket i dess helhet, kvin- gens moderata element syntes böjda märkbar brist p å intresse för sociala nor såväl som män, och d ä r männen e j a t t reflektera på, v a r att något så när spörsmål hos många kvinnor och gav ensamma kunde utföra allt.
Kvinnans jämställa de manliga och kvinnliga samtidigt en hel del goda uppslag i offentliga deltagande i kyrkliga ange- väljarna, numerärt taget.
Vad krävde fråga om kvinnors deltagande i sam- Iligenheter trodde tal.
endast skulle d å situationen a v oss?
Ja, vi finge hällsarbetet i och genom de nya lagför- leda till båtnad för desamma, och kvin- framhärda som hittills och icke för- slag, som inom ‘ kort väntas komma, bl nan som ordets förkunnare skulle sa- summa a t t så a t t säga förtjäna den po- a. fattigvårds- och barnavårdslagstift- kerligen tillföra det religiösa livet stör- litiska rösträtten genom att sorgfälligt ningen, de stora folkhushållningsfrå- re värme och sedlig kraft.
Det gällde Första dagens förhandlingar.
utnyttja de rättigheter vi redan äga.
gorna m. fl.
De framförda synpunkter- att inför vad som n u skett och kommer Vi måste ytterligare utbreda rösträtts- na väckte till liv en livlig diskussion att ske i fråga om kvinnorösträttsfrå- I en sal, sommarlikt doftande a v un- ga, ljusa björkar - det v a r som om intresset ute i bygderna, d ä r ännu åt- som gav h r von Koch r ä t t i somt och gan att icke släppa taget utan troget hela ungskogen flyttat in - och lysan- skilligt återstår att göra, och vi böra orätt i somt.
Kontentan a v meningsut- hålla ut.
Även männen borde i högre de av rösträttens klara, vitgula färger bereda oss på vårt väljarekall genom bytet kan måhända rättast sammanfat- grad ä n som hittills skett stödja arbe- tas i ett yttrande bom fälldes under tet för kvinnans fulla niedborgarrätt.
i blommor och flaggor hälsades delta- ökad upplysiiing och ökade insikter.
Den diskussion som följde gav ett be- diskussionens gång: ” nitiska kvinnor, I manligt kraftfulla ordalag hävdade garna i årets allmänna sommarmöte, betydligt talrikare än man p å grund stämt intryck a v att stämningen ute i som mödosamt slå sig fram till medin- talaren kvinnans rätt till politisk full- a v de bistra tiderna vågat hoppas, väl- landet på motståndarhåll e j ä r fullt flytande i sin hemtrakts kommunala myndighet med starkt betonande av komna a v Blekinge länsförbunds ord- densamma som förut.
Högerpressen in- institutioner, iir det ej s å gott om, men rättfärdighetsniomentet däri samt slu- förande f r u Augusta Tonning, som tager mångenstädes en mindre motvil- nitiska män a t t stänga dem ute finnas tade sitt av varm känsla burna anfö- rande med ett övertygande och tros- samtidigt invigde ett till länsförbun- lig hållning, och från flera håll fram- överallt. ” Innan den gemensamma middagen å visst: Sverige 19i8?
det a v Ronnebymedlemmar skänkt hölls att hela frågan om kvinnans poli- Omedelbart efter föredraget starta- smaktfullt standar med rösträttsem- tiska medborgarrätt f å t t något s å att Stadshotellet var tillfälle berett för mö- blem i de traditionella färgerna.
Sedan säga mera självfallet över sig.
Första tesdeltagarna att bese Ronneby gamla, des på kyrkoherde Bruhns välbetänkta Stenhammars Sverige unisont avsjun- kammarens nej var sista gången icke utomordentligt vackra kyrka med sina förslag en penninginsamling till rost- gits, förklarades mötet öppnat a v lika obönhörligt som vanligt.
Flera åldriga, varsamt framknackade tak- rättens upplysningsarbete, vartill lek- Landsföreningens f. n. fungerande ord- talare påpekade vikten a v att i högre målningar och den praktfulla barock- tor Nordlund från Kristianstad välvil- ligt lånade sin medverkan, och vilken förande, d:r Karolina Widerström, som grad få männen med i arbetet, medan skulpturen i altarskåp och epitafier.
p2 stället inbringade omkring 120 kr.
hade ett mycket smärtsamt meddelan- från andra hå11 framhölls att kvinnor- Eftermiddagsmö te t. de att göra, nämligen a t t fröken Signe na själva mångenstädes visade prov på Där rösträtten segrar.
Bergman avgått som L.
K.
P.
R:s ord- ringa intresse.
Den ene av mötets två I den vackraste Folkets park i värl- manliga deltagare, kyrkoherde Aug.
Slutligen gav jur. kand. f r u Anna förande samt även utträtt u r V. U. den, helt enkelt en blekingsk skogsås Sedan d:r Widerström uppläst frö- Bruhn, betonade starkt rättfärdighets- med berghällar och ljusa lövträd, sam- Wicksell en synnerligen klar och med ken Bergmans till Centralstyrelsen synpunkten i frågan och gav flera ex- lad &amp; man vid 7-tiden till offentligt mö- stort intresse åhörd framställning över empel på hur ofta den motsatta syn- te.
Kvällen v a r sällsynt stiimningsfuil Bvinnoröstriittens landvinningar ute i riktade skrivelse, yttrade hon: punkten, klass- och partiintressets, ty- i sin stilla sommarro.
Knappt en vind- världen.
Man hade upptiickt a t t även ” Få personer ha skänkt rösträttsrö- v ä r r g ö r sig gällande, n ä r kvinnoröst- kvinnan behövde vara med i de tider relsen varmare hängivenhet än vår nu rätten diskuteras i politiska kretsar.
fläkt rörde flikarna på det vackra vit- vi nu genomleva.
Så löstes frågan ex- gula baneret, och talarstolens ljuslåga avgångna ordförande.
At rösträttsrö- Många satte stort hopp till den insats empelvis i Danmark utan motstånd.
relsen ägnade hon all sin lediga tid, på de moderata kvinnorna kunde göra brann nästan orörlig ute i fria luften, I Förenta Staterna h a nu 13 stater in- i väster, medan solen långsamt dalade den tänkte hon bittida och sent, för den över huvud taget och speciellt vid årets fört rösträtt för kvinnor, och i Kanada förnam hon intuitivt vad dess väl val.
Alla vor0 eniga om vikten a t t ej och sände sitt sista rödgula skimmer 6 provinser under åren 1916-17.
HoI- över trädtopparna.
krävde.
I dess tjänst ställde hon sin säga nödrändigheten a v en lösning vid Efter några välkomstord av fröken land har principiellt löst frågan, och stora begåvning, sin energi, sin omut- riksdagen 1918.
I anslutning till den Sigrid Kruse talade frökela Fredrikke Österrike-Ungerns kvinnor få rege- liga redbarhet och samvetsgrannhet.
förda diskussionen upplästes och an- ringsproposition på rösträtt redan i från Norge över ämnet: Mörck Det blev ock ett fullödigt arbete hon togs enhälligt följande resolution: höst.
Vad Ryssland beträffar råder d ä r gav.
Xedlemmar av L.
K.
P.
R., samlade till Kvinderne i jurgdomstolerne i Norge.
ännu kaos, men starka skäl tala för att Stora vor0 de fordringar Signe Berg- möte i Ronneby 11 aug.
1917, uttala sin Fröken Mörck förlilarade med en hu- kvinnans fulla medborgarrätt måhän- man s t d l d e på sina medhjälpare, men djupa harm örer Första Iianimarens vägran moristisk i ögat att hon nästan da snart nog blir ett faktum även där.
än större vor0 de hon ställde på sig r i d inneiarande års riksdag a t t godkänna Iiände sig glimt tillhöra en priviligierad Englnnd, det land, d ä r kampen varit själv.
De som stodo henne n ä r a i ar- ens en begränsad lösriing av kvinnornas lilass, d ä r hon stod, ensam röstberätti- längst och hetast samt motståndet se- rösträttsfr8ga.
Riksdagen iiar tidigare bc- betet, kunde nästan ana att den tid gast, står icke långt från frågans lös- skulle Iiomina, d å hon fann den tid och Särt bcvis I&gt;&amp;, a t t kvinnorna verkligen ön- gad kvinna bland så många rösträtts- ning i samband med förändrade röst- lösa.
skade medbestänimnnderätt i landets ange- de krafter hon kunde skänka åt röst- lägenheter; kvinnorna svarade med mass- Föredraget, soin följdes med största rüttshestämmelser för männen.
I Sve- rättsarbetet ej r a r a nog för att, fylla opinionsyttringen 1914.
Rlksdagen begärde intresse, gav a t t börja med en kort rige n r fråsan ännu olöst, och i vilken dessa hennes egna krav.
Den tidpunk- en allsidig utredning; K.
3f:t skaffade en översikt över juryiiistitutionens ut- riktning författningsfrågorna komma ten ä r nu inne, tyvärr för oss.
Vi stå s i d a n iitredning 1911.
Samtliga andra nor- a t t lösas, därom skall årets valresultat till henne alla i en stor, en outplånlig diska länder Iia ‘ givit sina lirinnor röstriitt veckling i andra länder.
I exempelvis giva oss en antydan.
Emrllertid har England och Irland ä r institutionen en och valbarhet; under krigsaren h a i För- tacksamhetsskuld. ” ett nytt och för oss mycket betydelse- Staterna kvinnor i 7 nya stater srhål- uråldrig företeelse.
I Korge infördes Under mötesdeltagarnas livliga bi- e lit n t a rösträtt fullt moment tillkommit genom de mo- den år 1887.
Man måste saga sig, a t t vid presidentvalcn; 6 s t a t e r i fall beslöts därpå avsändandet a v föl- Kanada h a zivit livinnorna fiill politisk sjalva grundtanken, lekmannens prak- derata kvinnornas samling i rqen röst- jande telegrain: rösträtt; i Österrike och Ungern förberedes tiska, omedelbara syn på tingen jnm- riittsorganisation samt genom det stöd Djupt och hjärtligt beklagande Lands- reformens upptagande på resp. re,yeringnrs sides mcd juristens mera skolade upp- och den pondus de kunna giva rörelsen fgreningcns a r h 5 l l n a ordförandes avgAug förftittiiingsprogram; i Enalacd, Ryssland fattning bör r a r a till båtnad för det härigenom.
vill Ronnebymötet uttrycka sitt v a r m a taek och Eolland star fr&amp;gan inför sin omedel- hela.
Och vad kvinnors behörighet soiii Kraftisa applåder avtackade tala- för Edert uppoffrande och hängivna arbete bara lösning.
rinnag efter föredragets slut.
jiirsledamöter beträffar, en behörighet, och f ö r den betydelsefiilla.insats S i gjort i I Sverige är denn2 fråga minst lika mo- kvinnornas rösträttsrörelse, gen för sin likning som i dessa länder; yi d ä r Norge står som det avancerade Söndagen den 12 augusti.
begära utt den antages såsom vilande redan fijrcgångslandet, så har denna behörig- A mötets vägnar het verkat mycket nylligt.
Så t. es.
har v !d nästa rilrsdng, så att Svcripcs kvinnor Vid g-tiden på morgonen, i strålande K a r o 1 i n a \ Vi d e r s t r öm.
icke längre behöva vänta på denna gard det hsnt att åtskilliga lagändringar vackert väder, giedo trå nästan olovligt Från fröken Bergman anlände föl- av riittrlpa.
konimit till st %nd just i följd a v den fullastade båtar ned genom Ronneby- jande svarstelegram: I; vinnliga uppfattningen i vissa ting.
Ans vindlingar, förbi redden, d ä r havs- Diireftcr avsändes, med anledning av Med tack till mötet för riin !ig hälsning Det bör ligga i sakens natur, a t t kvinn- ber ja, att till alla och envar f å franiföra de gynnsamma utsikter, inför vilka liga synpunkter och krinnljg förståelse brisar började fllilrta och u t på den y n - ett tack f ö r niingårigt samarbete och fBr de Ungerns rösträttskrävande kvinnor be- i en hel del iimtåliga riittsfall måste gande fjärden.
Det var hela ” rösträtts- rnötrt ” på väg u t till f r u Tonnings Soi- uttryck f ö r ränskap och förtroende, som finna sig, ett sympatitelegram till Bu- leda till rättfärdigare domar.
Genom vik i blekingska skärggrden.
Efter en härunder Iiommit mig till del.
Måtte det dapest av följande lydelse: ett gripande exempel ur verkligheten och en halv timmes härlig färd började arbete, SGDI Eonnebgmötet inleder, i sin Fräulein Wilma Gliiclilich, Biidapest.
bestyrkte fröken Mördi behövligheten det lilla intagande sommarhemmet mån bidraga till förverkligandet av de nya Biitglieder schwedischen Stimmreclitsve- av kvinnligt inflytande i straffrattsliga skymta fram mellan lernde lövdungar, himlar och den nya jord, varom vi i v5ra reins, vorsamme !t i n Ronneby, begrüssen saker, i synnerhet i sådana fall, d ar bästa stunder drömt.
“ en och värdinnan kom, ungdomlig och init wärmsten Eoffnungen glucklichen A m - av parterna är kvinns eller d ä r det Signe Eergman.
glad, sina gäster emot nere på bryg- sichten der ungarischen Frauen.
gäller brott mot barn.
gan.
Från villans balkong höll hon väl- Därefter vidtogo de egentliga mötes- Ii a r o 1 i n a W i d e r s t r ö IU, Den värderade norska gästens sym- komsttalet, hjärterinnande och enkelt, Grhandlingarna med ett inlednings- Vorsitzende.
patiska uppträdande och livfulla före- med Solviks lilla tillkomsthistoria vac-
N:n 17 - 4 Elegant kemiskt tviittod och pr8Ssad biir Eder kostym, %länning, kappa eller överrock, om densamma insändes till A Uuryte ilerniska Tvatt- a Färgeri 1.8.
GOTEBORG, kert inflätad.
Kort därpå firades sven- ska och norska flaggorna ned från flaggstangen, och rösträttsflaggan i gult och vitt, en gåva till fru Tonning från föreningar landet runt, fKg i topp.
Det kom en viss fläkt över de ögon- blick, d å de vitgula färgerna bredde u t, sig och lyste mot himlens blå, och sä- kert hade litet v a r en känsla a v att det dock är något stort, som kan förmå ena alla dessa kvinnor a v skilda stånd och med olika livsintressen i övrigt, vilka kommit hit långt ut i blekingsskären för att njuta gästfrihet av och hylla en a v sina trognaste förkämpar.
Utan och innan beundrades Solvik: dess överraskande långa utsikt åt två håll över glittrande fjädar och blåa åsar samt dess hemtrevliga, solida in- redning med ett drag a v gästvänlighet och gott humör över sig.
Några minuters väg från villan i en mot sjön sakta sluttande grässänka av- slöjades äntligen " gröna ängens hem- lighet ", som ' 1iinKe och väl retat nyfi- kenheten, i form av - två långa, rik- ligt försedda kaffebord.
Kaffe i dessa tider!
Att förtjusningen blev stor säger sig självt, och allas innersta känslor ut- trycktes säkerligen på pricken r ä t t ge- nom följande, ur hjärtat gående ord som fälldes: " jag v a r så rädd att det v a r något ideellt, och nu är jag så glad, att det v a r något materiellt i stället! "
Kaffet hade för resten sin särskilda, riktigt vackra tillkgmsthistoria - det var j u inte bara a t t gå u t i närmaste affär och köpa - men den blir för Isng för dessa begränsade rader.
RI.
halv 2 skedde så uppbrottet, och k1.
3 v a r man redo att aväta program- mets " enkla " men mycket välsmakande middag i Folkets hus.
Hela denna dag formade sig f. ö. till en hyllning för fru Tonning, för hennes långa, outtröttliga strävan i rösträttens tjänst och för hennes kärnsunda, levnadsfriska per- sonlighet.
Egentligen kände sig litet var gå omkring och fira hennes 60-års- dag, ehuru ett par dagar i förväg.
Även under middagens lopp anlände tele- gram från minnesgoda rösträttsvänner Sverige runt.
Eftermiddagens föredrag.
Söndagseftermiddagen var ägnad of- !edliga föredrag i Folkets park, d ä r innu större bhörarskaror än lörda- &lt;ens stämt möte.
Sittplatserna räckte A långt när icke till, utan m a n bänka- ie sig efter behag på berghällarna eller gröngräset.
Eallinge nya musikkår; örjde liksom dagen förut för den mu-; ilialiska underhalningen p8 ett för-, räffligt sätt.
Programmet hade genom sjukdoms- hl1 bland föredragshållarna blivit nå- rot derangerat, men möteskommitten visste råd och hade i fru Ellen Hagens; tälle anmodat kyrkoherde Bruhn att: ala och i stället för fröken Helene Berg, Danmark, den norska gästen, Fröken Fredrikke Mörck.
Fru Lisa Velander, Karlshamn, häl- jade de närvarande välkomna med ett rortare anförande, vari hon bl.
a. yttra- le, a t t hon för 10 år sedan på det stora rösträttsmötet i Ronneby hälsat de till- städeskomna f r å n samma plats, föga inande att hon ett decennium senare skulle få återupprepa ungefär samma 3rd till fortfarande rösträttslösa med- systrar.
Därefter höll kyrkoherde August Bruhn föredrag i fredsfrågan med titel: Hur länge f d v i krig prX jorden?
Talaren besvarade den uppställda frågan med följande fem satser: Så länge som vi tro att kriget tillhör världsordningen: så länge vi göra det nationella till en avgud; så länge vi män ensamma få styra staten; så länge vi icke tro på Gud, och så länge vi icke lyda Kristus.
Talaren anförde flera slå- ende exempel på v a r t den nationella in- stinktens avart, nationalismen, kan föra hela folkgrupper och h u r t. o. m. från kyrkligt håll kan predikas krigets viilsignelse och kulturhöjande verkan.
Det kunde en tid se ut, menade talaren, som om socialismen vore den makt som skulle kunnat förhindra krig mel- lan folken, men inte ens den har visat sig kunna bestå provet.
Kvinnornas ökade inflytande p å statslivet kanske Iran åstadkomma vad ännu ingen an- nan lyckats, frid p å jorden, fred mellad folken.
Hela denna del av föredraget berörde f. ö. rätt utförligt sambandet mellan kvinnans politiska medborgar- rätt och fredssträvandet.
Svenska kvin- nor och män, upp till kamp efter dessa linjer mot kriget och för fred på jor- - Er synpunkt bevisar just hur väl vi F ' örlorad och &amp; ter= behöver rösträtt, kunde flickan inte låta bli att svara.
fsnnen.
Hon vilade, än pb den ena foten, 5n på Bearbetning från engelskan av G.
H. E, Flickan var vitklädd från topp till t % och hon smålog medan hon lät sina hdrt PBr- tjänade slantar rulla ned i läderväskan.
Hon kände ännu värmen av den sympati rom strömmat emot henne fran den gamla dam, som nu fiksvann i gatukorsningen, och hon kände sitt mod så stärkt a t t hon höjde rösten och ropade: " Böstrltt för kvinnor!
Tio öre! "
- Det var ett billigt pris, fröken liira sade en skämtsam arbetare, medan en fru u r medelklassen betraktade henne med stumt ogillande.
Det var så många frua1 som sågo ogillande ut, och trots sidenkap por och vita rävskinnsboor skulle det aldrig fallit dem in att offra en tioöring på del stackars grådaskiga papper hon höll i sin hand.
Om det ändå vore vitt, tänkte hon då såge det mera tilldragande ut, då kunde det vara Idun eller vilken respektabel tid.
ning som helst, och de eleganta fruarna hade inte behövt så se ringaktande ut.
Men hur kunde de veta att den grågröna färgen under fem års kampanj blivit rösträttskvin.
norna kär.
Och återigen ropade hon med sin modiga lilla röst: - Rösträtt för kvinnorf Tio öre.
- Smörj skulle de h a och inte rösträtt inföll en äldre kolerisk herre, gom passe rade förbi.
den andra.
Hon var trött.
Hon trodde att det var den kalla vårvinden, som plötsligt korn henne att känna sig så trött och ned- stämd, t y hon hade ju sålt riktigt bra, och dumma människor hade hon jii förut vetat att det fanns.
En ung man, vars hållning och klädsel markerade en hög pinne p % samhällsstegen stannade framför henne.
- Vacker flicka, anmärkte han ogenerat och kom ett steg närmare.
Varför hatar ni rösträttskvinnor allt vad män heter, fort- satte han, lyd mitt råd och skaffa er en man, han kanske kan trumfa in litet sunt förnuft i ert lilla huvud.
, Lyd mitt råd och köp en tidning, sva- rade hon, så kanske litet sunt förnuft kan trumfas in i ert huvud, fast jag misstän- ker a t t det inte blir lätt.
- L Hatar ni verkligen män?
frågade en blyg liten kvinna.
- Nej, det gör jag inte, svarade Bickan rodnande.
- J a g tycker inte heller vi ha någon or- sak till det.
Det där var j u en oförskämd ung man, men ni ser så bra ut och män- nen t a r sig ofta friheter mot vackra flic- kor.
Jag tycker det ä r modigt av er att stå här och sälja tidningen.
Jag är inte rösträttskvinna själv, men l a g sympatise- rar med rörelsen.
- den, slutade talaren sin med värme och övertygelse framsagda fredspredikan.
Fröken Fredrikke Mörck hade kallat sitt i hast improviserade föredrag En lgnfm-d i Norge gennem 70 aar och gav däri med omedelbar friskhet några si- tuationsbilder f rån kvinnosakens Nor- ge, både det förflutna och det nuva- rande.
Slhtligen talade d:r Gulli Pefrini pro- gramenligt över ämnet: Kwinnorösträtten och den svenska riksdagen.
Denna lilla repetitionskurs i den svenska kvinnorösträttsfrågans riks- dagshistoria v a r för åhörarna synbar- ligen både nöjsam och intressant.
Från 1884 års riksdag, då frågan första gån- gen v a r uppe och ända fram till riks- dagsdebatten 1917 h a r den vänts och synats i alla kanter, samma orimiighe- ter hava upprepats och klara och tyd- liga medgivanden hava givits i ord men ej i handling.
Rörelsen v a r i bör- jan ej partipolitisk, som den sedan blev.
Den första riksdagsmotionen om poli- tisk rösträtt för kvinnor väcktes som nämnts 1884 a v F. T.
Borg.
Först 1902 v a r frågan för andra gången uppe, d å genom e n.
motion a v Carl Lindhagen, som även åren 1904 o. 1905 återkom med sin motion.
Herr Sjöcrona motionerar 1904 och 1906 om politisk rösträtt för kommunalt röstberättigade kvinnor, och sistnämnda år, ett märkesår i rö- relsens historia, motionerar h r Lithan- der om rösträtt för kvinnor på samma villkor som för män.
Detta år beslöts även den vidlyftiga utredningen, som man trodde skulle föra frågan till sin lösning, men som i stället blir ett medel i motståndarnas hand till den iipp- skovspolitik, som nu tog sin början.
Gång på gång faller frågan i riksda- gen, år 1909 dock " framåt ", i det att den i Andra kammaren bifalles utan vote- ring.
A r 1912 h a vi hunnit så långt som till kungl.
proposition.
De följande åren h a fått bevittna frågans fall vid alla riksdagar, ehuru man i dess be- handling vid årets riksdag kunde spå- ra ett avgjort steg framåt mot det bätt- re.
Anförandet v a r späckat med de kostligaste citat från riksdagsdebatter- na, och h r r Lindman, Clason, Kjell &amp; och Räf fingo sina yttranden inpränta- de i åhörarnas minne på ett säkerligen mycket effektivt sätt.
Den ' briljanta framställningen, satiriskt uddig och livfull som den var, belönades med starkt bifall a v det uppmärksamma auditoriet.
- Bli då medlem av någon förening, ro- pade flickan, när hon försvann i hopen.
Drottninggatan var full av folk som strömmade fram och åter i den ljusa vår.
kvällen, men vinden var bitande kall och många hade bråttom hem.
Flickan blev förströdd, medan hon stod där och frös och väntade, och omedvetel kom hon att fixera sin vänstra hand, på vars ringfinger den smala guldringen inte längre blänkte.
Ofrivilligt stego tårarna upp i hennes ögon, och hon måste bita ihol: tänderna för att tvinga dem tillbaka.
Der lilla blyga kvinnan hade sagt att hon vai modig.
Ja, det skulle hon vara.
Hon må.
ste sätta sig in i att hennes förlovning val bruten.
En man kom fram och bad att f å köpa en tidning.
Hon räckte honom der mekaniskt.
Hennes tankar sysslade med gårdagen.
Så oresonligt det hela var ock sådana stygga saker han hade sagt till henne.
De hade träffat henne som en pisk.
snärt.
Han hade kallat henne självisk och okvinnlig, därför att hon insisterat på at1 hålla sitt löfte och sälja tidningen, i stäl.
let för att följa honom på en konsert.
Til ' slut hade han satt allt på ett kort och bet1 henne välja mellan honom och rösträtten Förgäves hade hon sökt förklara för honom att den som svek sin plikt skulle bli en oduglig maka och mor, han ville inte höra några skäl.
Han bad henne endast välja Och nu hade hon valt.
Hela natten hade hon legat och funderat och kännt sig olyck.
lig.
€lan betydde ju livet för henne, och dc Härmed v a r den officiella delen a v tvådagarsmötet slut, och deltagarna be- gåvo sig i slutna led med standar och musik i spetsen till Ronneby brunns- hotell, d ä r genomsamt avskedssam- kväm med sup6 v a r anordnat.
D:r Petrini frambar mötesdeltagar- nas tack till Blekinge liinsförbund av F. E.
P.
R. och främst dess ordförande, E n Acgusta Tonning, för det utmärkta sätt, varpå mötet anordnats och för all gästvänlighet som visats.
Måndagen den 13 augusti.
iigde ett enskilt sammanträde rum, var- vid f r u Anna Wicksell inledde de båda liskussionsfrågorna: Riktlinjerna f ö r vinterns arbete samt Landsföreningens ekonomi.
Det väckande och intressanta föredraget följdes a v en livlig diskus- sion, rik på nya uppslag till fortsatt arbete.
På eftermiddagen sammanträdde Landsföreningens kommunalstyrelse- grupp.
D:r Petrini förklarade sig ej h a tid a t t kvarstå som dess ordförande, och valdes i hennes ställe fröken Sigrid Kruse.
Därefter diskuterades särdeles livligt frågan om Kommunerna och Eivsme- delsf rågan.
För dem av deltagarna, som hade tid och tillfälle därtill, hade.
anordnats e n mycket lyckad utfärd till Earlskrona, d ä r kronovarvet och staden besågos.
De båda rösträttsdagarna i Ronneby skola länge kvarstå i deltagarnas min- ne i ljus, sommarglad och festlig glans med ett starkt inslag a v kvinnornas all- varliga strävan och vilja a t t för sitt lands och sitt folks och dess framtids skull ernå full politisk medborgarrätt.
Sverige 2928?
Elsa Alkman.
flesta kvinnor dagtingade med sina sam- veten.
Men detta betydde något mer än hennes lilla personliga tillvaro.
Det var en rättsprincip, och hon fick inte falla undan.
Utan kroppens och själens frihet var livet inte värt att leva.
Hon älskade honom än- nu, men hon hade gjort sitt val.
Skymningen föll långsamt och där tän- des ljus i fönstren.
Från ett caf6 i en av gränderna kom en drucken man.
E n ström av råa ord steg emot henne som en giftig dimma, och en smutsig hand måttade ett sådant slag åt hennes tidningspacke att bladen virvlade omkring i luften.
Någon kom springande.
Det var hennes vän.
Han tog den druckne i kragen och försvann med honom nedåt gränden.
Människor trängdes för att se vad som var på färde.
Flickan plockade lugnt upp sina tidningar och slä- tade ut dem.
Efter några minuter kom den unge man- nen tillbaka.
Han tog a r sig hatten och stod bredvid henne i rännstenen.
J a g ville be dig om förlåtelse.
Han ta- lade tyst och hastigt.
J a g bar mig å t som en drummel i g %r kväll, och jag har in- genting att förebära som ursäkt, endast att vi män har så svårt att förstå att ni upp- offrar er för något så abstrakt som ideer.
J a g trodde att ni sysslade med politik för att ha något att göra.
Politiken h a r för oss män blivit mera ritual än religion.
Men nu har jag tänkt över vad du sa ' i går kväll, och så ville jag gå och se hur du hade det Jag h a r aldrig varit så stolt - ...
BOSTBÄTT FOB KYIHNOR N:R 17 f ii.
P. iiHDEBSSOHS %1 [BElJlFFAW STOCKHOLM I Barnhusgatan 1 (hornet av Drottninggatan) a 8 Stort irisor af finaro r e b on&amp;loro MOBLER i ek, mahogny, vainöt samt andra trblag äfven malade, till billigaste priser.
Tel. 11410 Riks Tel. 6505 1 &amp; Im.
~C=) OOOOOO-OO&amp;~-OO= Håll ut!
Ronneby sommarmötes egen tidning, kan i kvireras hos fru Augusta Tonning, Ronneb Pris 10 öre om minst 5 ex. tagas.
Sigrid Kruse 50 år.
En av rösträttens varma och nitisk förkämpar, fröken Sigrid Kruse, fylle den 2 september 50 år.
Fröken Krus h a r varit en av förgrundsfigurerna vi centralstyrelsemötena, och hennes klc k a och sakliga inlägg h a alltid åhört med intresse.
Av yttre data u r fröke Kruses liv kan nämnas att hon år 188 avlade lärarinneexamen vid Kalma seminarium och h a r sedan dess verka i skolans tjänst.
Fröken Kruses rik personlighet har emellertid icke här visat henne till ett fack, utan hon ha med intresse omfattat rörelser och rc former, som varit främjande f ö r indj videns utveckling.
Fröken Kruse ha författat uppsatser i skilda ämne: samt en mångfald sagor och berättel ser för barn, dels tryckta i olika publj kationer och dels samlade i böcker.
Varm nykterhetsvän h a r fröken Kru se genom talrika föredrag och uppsat ser verkat för nykterhet och folkupp lysning.
N ä r Earlskrona F. K.
P.
R bildades år 1904 blev hon dess ordfö rande och år 1912 valdes hon till stads fullmäktig samt omvaldes 1916.
Med lem a v åtskilliga styrelser h a r hoi nedlagt ett gott arbete för stadens bä sta och under de senare åren h a r hoi arbetat för bespisning av barn, son icke uppnått skolåldern.
Alla, son kommit i beröring med fröken Kruset vänsälla personlighet, sända henne pi högtidsdagen de bästa välönskningai med tack för vad hon verkat under di %r som flytt.
G.
H.
E.
Stöd arbetet för kvinnans politiska röst rätt genom att ingd som medlem i när maste rösträttsförening och genom att pre numerera pd Rösträtt för Kvinnor.
över dig som nu, älskade.
J a g har aldrig förr förstått vad detta arbete kan innebära för er kvinnor, vad ni kan få ta emot av grovheter och förolämpningar.
J a g trodde inte att ni var så modiga, och nu har jag kanske förlorat dig ..
Hon betraktade honom tankfullt.
Förstod han verkligen vad de kvinnor haft a t t genomlida, som kämpat för ideer, för frihet, för små barns rätt?
Hennes rörelse var så stark att hon inte kunde svara.
Plötsligt bröt en €risk röst tystnaden.
Är du trött, min vän?
Du måste ha blivit bra kall.
Nu skall jag avlösa dig.
Den äldre kvinnan befriade flickan frbn tidningspacken.
J a g skall vara h ä r i morgon i vanlig tid, sade flickan när hon gick, och dA hen- nes följeslagare inte visade något tecken till protest eller indignation, stack hon sin arm under hans och försvann med honom i trängseln.
.
- - 5 Rika 2 5 5 0 Allm.
6296 Nya himlar och en ny jord.
sont vid vilken aningen skymtar nye " Es erben sich Gesetz und Rechte w eine ewige Krankheit fort. "
- N, .himlar och en ny jord.
Allt vad i kvinnonaturen finns av äk.
Gcethe i Faust låter l a g och rätt, ne ta moderlighet har kommit till uttrych ärvda, f r å n barbariska tider, beteckn, i de krigförande länderna i självupp gom sjukdom, så borde under nu r offring, i hängivenhet och mod.
Sam.
dande förhållanden i världen inga b malunda h a r förhållandet varit i dc finnas villigare att antaga påståend neutrala länderna, d ä r det ekonomiska som sanning än kvinnorna - in minst de svenska.
Men att sjukdom (kriget utkämpas och sätter kvinnokraf.
ten på hårda prov i mångt och mycket skulle v a r a evig, d. v. s. obotlig, d Det sägs a t t illusionen och suggestio- protestera de emot i kraft av sin nati nen äro världshistoriens väsentligaste för vilken hopplöshet är främmand hävstänger, och när h a r väl en mäk- Till och med de svenska kvinnorna, so tigare hävstång till ett nytt skede j kanske h a mest anledning att tro världens historia funnits, ä n de illu- orättvisa &amp; evighet.
sioner och suggestioner världskrigel Det säges visserligen att kvinnorr med nödvändighet ger anledning till.
enligt sin natur äro konservativa, fö Det är ett socialt och kulturellt ny- siktiga, konventionella och fega, mc daningsarbete det gäller.
Mark måste så komma andra sakkunniga i ämn brytas, spillror undanröjas, virket må- och definiera densamma naturen såso ste v a r a friskt och starkt, och i den nya impulsiv, lätt hänförd, exalterad oc samhällsbyggnaden måste personlig- optimistisk.
Ligger det, såsom ofta är fallet, e hetsvärden ingå i grundvalen, eljest halv sanning i båda uttalandena, E " arbeta de fåfiingt, som däruppå byj böra dessa egenskaper kunna komple ga: '.
Men i det företaget får kvinnan i tera varandra till ett synnerligen lycl svika sin plikt vid mannens sida.
Di blir kanske på henne det beror a iigt resultat.
Ett är dock visst, att det i den av E byggnadsplanen e j blir förfuskad.
Di ä r " hus för människor " som skall by6 många tänkare djupsinnigt och öve ägset begrundade kvinnonaturen, hur gas i världen, hem för glada, lycklig kuvad, begabbad och stundom idolisc och frimodiga människor och e j fäs rad den än b l z i t genom seklernas lopl ningsverk till skada och ödeläggelse.
Kvinnorna måste känna sig ansvz igger en outtömlig fond a v rikedoi - tro, h o p p och kärlek.
Men den sty: riga inför samtid och eftervärld.
D få ej tiippa till öronen för de röste ia som ligger i denna heliga treenig iet a v goda makter ä r tyvärr av er 3om kalla p ?i dem: det är röster frå samt defensiv art och " livets onda mal Jagfültet, f r å n sjukhuset, f r å n dårce ', er " h a sin styrka i offensiven - däi len, fi-ån gravkullen, f r å n svältand w den ojämna striden och de upprepr barnmun och hopplös sorg.
- " Det ä lig vi ropa på ", säga de alla,, " det ä le nederlagen.
Om något i denna värld är evigt, s iiist du som behöves. "
Hela mänsklighetens framtida liv ocl ir det denna fond som, när den en gån ycka beror på a t t v a r och en a v d framtiden blir utnyttjad i staten iiånga känner sig ansvarig.
) ch samhällets tjänst, kommer a t t råd Var och en som sviker är en förrä) ot på det slags sjukdom det i Faus lare mot niiinsklighetens sak.
ir fråga om: barbariska lagar och räl Ha kvinnorna iilslrat för slösaktigi igheter skrivna a v övermakten hos et rott för fast och hoppats för dårak itet fåtal till olycka och fördärv fö igt?
len stora trälande mänsklighetens fler al.
Nej, det gör ingen.
Men vi h a våga I den ofärdstid, som n u hemsöker al ' Ö r litet, vi ha låtit förleda oss til iärldens folk se v i den oundviklig #) verksamhet i det samhällsbygge son öljden härav.
Även de styrande tvin Agått sedan världens skapelse ocl: as att inse, att staten, för att kunn, lärför råder nu mörker över jorden bestå som sådan, måste äga en bredar Ctt mörker vi nu alla måste hjälpa til lemokratisk grundval.
Det är som on ttt skingra - i öppet ansvar och i da dla, h u r olika för övrigt i många av rens Mara ljus.
* eenden, nu funnit en gemensam hori Frigga Carlberg.
ont att blicka fram emot - en hori Fredssöndagen den 5 augusti, et fruktansvärda världskrigets treårs ag, högtidlighölls över hela den neu rala världen, och på tusenden sinon usenden flaggstänger vajade flaggor a på halv stång till åminnelse a v den om stupat på Europas slagfält.
På åt killiga platser i Sverige fingo mötent på fredssöndagen karaktär a v medbor garmöten, varvid resolutioner fattades i freds- och dagspolitiska frågor.
I N y köping hölls ett storstilat möte, som be.
vistades av 2,000 personer, vilka i kvin- norösträttsfrågan enhälligt anslöt sig till följande uttalande: I den frigörelsekamp, som jämsides med världskriget pågår i staternas inre, ingår kvinnans strid för politiska rättigheter som ?tt led.
Mer än någonsin til1fo " rne har under de svåra förhållanden, som nu råda inom de irigförande länderna, kvinnan ådagalagt ?tt medborgarsinne och en förmåga av upp- iffrande arbete på områden, eljest förbe- iållna mannen, en offervillighet, som vun- lit gamla motståndare för kvinnans lik- ställighet med mannen med avseende på nedborgerliga och politiska rättigheter.
DA Norges och Danmarks kvinnor redan ' ör flera år sedan erhållit politisk rösträtt; d å Sveriges självförsörjande kvinnor re- lan h a kommunal rösträtt och därmed in- Iytande på Första kammarens sammansätt- iing, denna kammare, som säges företräda len större mogenheten; d å följdriktighet därför fordrar, att Sve- 5ges kvinnor också få politisk rösträtt och Iärmed valrätt till Andra kammaren; d å kvinnan skulle tillföra lagstiftnings.
rbetet sin medkänsla och sitt intresse rågor, som röra sjukvård, fattigvård ock et unga släktets fostran till sedlig styrks ch nykterhet; d A rättvisa, samhällssolidaritet och stats.
ytta kräva tillgodogörandet av de stora edliga krafter kvinnorna företräda; d å åsidosättande av denna rättvisa inne.
är ett osunt och farligt slöseri med till- änglig kraft i samhällets och landetf iänst, uttalar mötet som sin mening, att Sveri- es till myndig ålder komna kvinnor böra Ilerkännas full politisk rösträtt och val- arhet.
I det natursköna Mörsil hölls ett stämningsfullt möte ute vid Römmen, en a v Mörsils arbetarförening inköpt och ordnad plats, som även h a r histo- riskt intresse.
Där anlades nämligen så tidigt som år 1611 en skans, vilken anses h a varit den äldsta i Jämtland.
Under de lummiga träden v a r en ta- larstol uppförd, och här talade ordfö- randen i Östersunds F. E.
P.
It., f r u Birgit Hedström, känsligt och varmt om fred och kvinnorösträtt.
Det var dystra blad i mänsklighetens lidandes- historia, som f r u Hedström bläddrade tillbaka i, men mot slutet av föredraget eramlyste den ljusa optimism, som ung- lomen måste v a r a i besittning av för att kunna återuppbygga världen.
F r u Kedström betonade även kvinnans d a t s i den nya världsplanen och röst- rätten som hennes medel att skaffa G t t r e villkor åt de betungade.
M a l m t o r i s g a t a n 6.
Stockholm.
): dra upplagan av OTTO WITT " KV I N N A N ' ' är under tryckning.
HUGINS FÖRLAG, STOCKHOLM.
Vad kvinnorösträtten gjort för barnen.
Det är med en underbar envishet, skriver en författare i den engelska rösträttstidningen Common Cause, som man får höra den invändningen mot kvinnorösträtten, att " om kvinnorna f % rösträtt, komma de att förlora intresset €ör hemmets angelägenheter ".
I de län- ler, d ä r kvinnorna redan äga rösträtt, ha dock hemmen ingalunda gått sin lpplösning till mötes, och å andra si- lan kan påvisas en märkbar förbätt- - ing i den sociala lagstiftningen, sär-; kilt i frågor som röra kvinnor och) am.
Med exempel visas därefter att det waktiska resultatet a v kvinnorösträt- en icke är ett undergrävande av kvin- iornas intresse för sina hem utan värtom ett medel att göra detta in- resse effektivt.
Vad barnen beträffar, finna vi a t t där; vinnorna ha rösträtt, h a lagar till de- ' as bästa genomförts.
Att minska bar- iadödligheten h a r varit ett av deras örsta strävanden, och härvid h a r det första hand gällt att förbättra de oäk- a barnens ställning.
Så har skett fram- örallt i Australien och Norge.
Vidare a genomförts en del lagar mot för- alskade födoämnen, särskilt h a nog- - rama bestämmelser utfärdats angå- nde den mjölk som säljes för barnens äkning.
I Nya Zeeland, alla de austra- iska staterna och Wyoming äro dylika agar det direkta resultatet av kvinnor- a s ingripande.
I fråga om uppfostran och undervis- ing h a dessa länder gjort stora fram- teg, sedan kvinnorösträtten införts.
' å Nya Zeeland, d ä r det före 1893 - e t år, d å kvinnorna fingo rösträtt -: ke fanns någon ordnad skolgång, är en nu obligatorisk till 14 års ålder.
taten h a r inrättat yrkes- och fortsätt- ingsskolor samt skolor för andligt Fterblivna barn.
Vidare finnas avgifts- * ia kindergarten, organiserade med; atsunderstöd a v kvinnor.
Samma för- ållanden råda i Australien och de merikanska rösträttsstaterna.
I Colo- %do avslogs 1892 e n l a g om ett arbets- em för minderåriga kvinnliga brotts- ngar, 1893 fingo kvinnorna rösträtt,: h 1895 gick lagen igenom.
Kvinnorösträtten h a r gjort mycket ir att förbättra arbetsvillkoren för vinnor och barn.
På Nya Zeeland är rbetstiden för barn under 16 år 45 tim- ar i veckan, medan i England ett 14-, Alla de möten, som ägde rum i lan- ?t, präglades a v allvar och stämning,: h säkert fördjupades i folkmedvetan- ?t betydelsen av freden och nödvän- gheten a v mäns och kvinnors 6a.1~2- .bete för en ny tingens ordning.
G.
H. E..
- 6 N:R 17 RQs) STR&amp;TT FOB KYINHOB - Sommar= och Vi ntersanatorium Bduokat EVB BHIIEN Söders ” English School ” Engelska lektioner och CSrerilättningnr.
JURIS KAND. 411m.
Tel. Söder 36035.
Erstagatan 26.
Ruinnliga Juridiska Byrån Annie I. Scott.
~ Lilla Vattugafan 1 4 (vid Brunkebergstorg) dirvika Vagn fslrrik, Arvika.
STOCKHOLM C. Kungl.
HovIewranlSr.
Sveriges största fab.
rik för tillverkning 6 V aiia aortara lyx- och ubrtitbkdon Utatäiining: Darid Bagaresgata 1, Sthlm.
Priskurant pP bege- mn.
Riks t.
) sTIka 67.
6thlm 4644.
Itt@&amp;n o. ar juridiska SpDilra!
av alla slag.
KL. 10-4.
Rlks te1 7576.
Allm.
tal.
19336. års barn tillåtes arbeta 57 timmar i vec- BegUr priskurant Uven B Kullagerarlpr.
kan.
I Colorado ä r lagen om barnar- betet en av de mest tillfredsställande som existerar.
att Ett bevis f ö r det goda inflytande kvinnorösträtten haft finner man i den Lööfs hotell ARVIKA rekommenderas.
minskade barnadödligheten i de berör- da staterna.
1881 dogo på Nya Zeeland 92 av 1,000 barn under 1 år, 1912 endast Korta anmälningar.
62.
I Australien dogo 1901 103.5 pro mille; 1902 fingo kvinnorna rösträtt, och 1910 hade dödligheten gått ned till RATT ELLER ORÄTT.
Ett inlägg av J u l i a S t r ö m - O l s s o n.
Tidens för- 74.5 pro mille.
Detta visar att kvinnor- lag.
Pris 10 öre.
na skaffat bättre livsvillkor för barnen - ett verk, som ä r av betydelse icke Det ä r om kvinnorna, arbetarrörelsen blott för de enskilda hemmen, utan för rh rösträtten den lilla broschyren handlar, nationen.
Det ligger i varje lands in- ch fru Ström-Olsson för dissekerkniven tresse att dess barn växa upp till sunda karpt genom tidens missförhållanden.
Hen- och kraftiga medborgare med förmåga es patos verkar äkta och hennes harm att väl fullgöra sina medborgarplikter, ättfärdig, t y den som kastat en blick bak- och den genomförda kvinnorösträtten a partipolitikens kulisser måste erkänna har visat, att det är nödvändigt för en en berättigade vreden mot det parti, vare nation att ha hemmets intressen repre- ivändningar mot kvinnorösträtten växla senterade och väl tillgodosedda.
Ilteftersom argumenten kunna vara dem För resande r, Augusta Tonnings 60-årsdag firades på Ellegården med en storartad hyllning av släktingar, vänner och me.
ningsfränder.
Ett 100-tal telegram in- flöt0 från när och fjärran.
Vad som mycket höjde festen var att många ax spetsarna i rösträttsrörelsen vor0 när.
varande: v. ordf. i Landsföreningen d:i Karolina Widerström, d:r Gulli Petri ni, fru Anna Wicksell m. fl.
samt frö ken Fredrikke Mörck från Norge.
Ronneby F. K.
P.
R. uppvaktade un der sitt nya standar och fru Wendlz Wahlgren överlämnade med några vä valda ord en vacker kristallskål, fy11c med vita och gula rosor, och utbringa de ett leve för festföremålet.
Från läns förbundet i Blekinge överlämnades a7 fröken Kruse en textad adress, inbun dep i rött skinn, konstnärligt utförc och av följande lydelse: Till Augusta Tonning 14 aug.
1917 För all varm hänförelse, för allt oför trutet arbete, som Du med aldrig svi kande intresse ägnat kvinnornas sal tacka Dig nu på Din sextioårsdag a- fullt hjärta rösträttskvinnorna i Ble kinge.
Må Du med hälsa och krafte i många goda å r som myndig medbor garinna få njuta segerns frukter.
Fröken Mörck höll ett varmhjärta tal till sin gamla trofasta väninna.
Av fröken Rebecka Svensson upplä: tes av henne själv författade versei som återfinnas på annat ställe i dagen nummer.
Fru Tonning tackade rörd fö hyllningen och vände sig särskilt til fröken Mörck, som varit en av de 1f dande krafterna i rösträttsrörelsen Norge.
Senare på dagen for fru Tonning åtföljd av några gäster, till sitt fagr Solvik.
\ Den svaga kvinnan.
I en av Sveriges småstäder anställdes n: ligen en simtävlan på 2.5 km.
i 13 ” vattq, Det var lika många herrar som dame Alla herrarna fingo ge tappt innan de hui nit halva vägen.
Av damerna kommo ti fram till målet, däribland en ld-åring, o (en stannade e j långt därifrån.
Läkare som omhändertog samtliga de simmandc konstaterade att samtliga damer vor0 bättre kondition än de slagna herrarna Detta är ju uppmuntrande utsikter för de svaga kvinnan i framtiden.
_____ beakta!
jälva till nytta.
Ännu aldrig har kvinnor- as rösträttsfråga blivit av dem behandlad r rättfärdighetens synpunkt, knappast ena r statsnyttans.
Julia Ström-Olsson hållei n sträng räfst med dem som leda landetr den och hon känner intensivt orättvisar v ” att de, som dock befinnas värdiga at .id sidan av mannen bära och genomlida si nycket svårigheter i tillvaron, ej alls räk Las med då det gäller avgörandet och reg erandet av sitt lands lagar och funktio ler ”.
Hon ser de hårda förhållanden unde.
d k a den fattiga kvinnan arbetar och me (- östrätten står hon där lika fattig ocl !gendomslös som förr, ” men med förutsätt iingarna för att själv kunna skapa sig nå sot bättre ”.
.
EN PIGA I U.
S.
A.
E t t pennskafts även tyr av I n g e L u n d.
Ahlen &amp; Aker lunds förlag.
222 sid. Pris kr.
3: 75.
Det är en journalist, som iklätt sig e, jämtekvinnas skepelse och i svart uniforx ich vita manschetter arbetar och sträva hos ” the upper tens ” och hos medelmåttig brackor i det stora dollarlandet för att kun oa samla sina upplevelser i den volym 601 nu sett dagen.
Beskrivningarna äro båd roande och fyndiga.
Inge Lund har e vaken blick såväl för förhållanden so1 missförhållanden.
De amerikanska husmöc rarna framstå i skisserade, men klara kor turer, och man h a r en känsla av att dc alls inte bör vara så oangenämt att tjän piga i Amerika som här hemma.
Denn syn på saken delas också av förf.
själv, so1 tyvärr inte h a r några plåster att lägga p det ständigt svidande såret - förhållandt mellan matmödrar och tjänstefolk.
Men ho har säkert träffat kärnpunkten i frågai när hon avslutar boken med följande or (” Det är icke flickorna, som slrapat tjänst1 folksproblemet hemma i Sverige, icke fri arna heller.
Det problemet har djupai rötter än så - det är systemet, själva san hället. ” Och när vi ‘ en gång fått samhälli omdanat, ja, då blir det inte bara tjänst folksproblemet som kommer att lösas.
PRAKTISK DERI.
LAROBOK I MASKINBRt högt och härligt beläget i den fagra Simlängsdalen vid Mahults h8llplats ä Halmstad-Bolmens järnväg.
Mot- tager gäster, som utan att vara i behov av egentlig läkare- eller sjukvård söka vila och rekreation i lugn och natur skön trakt under oklanderliga hygieniska förhållanden i förening med hemtrefnad och ett gott och rikligt bord.
Personer, lidande av tuberkulos eller andra srnittosamma sjukdomar mottagas ej.
Referenser: Samtliga hrr läkare i Halmstad och d:r Manne Bergengren i Göteborg, Prospekt erhules pb b e g m.
Förfrkgningar och anmälniugar mottagas,af INEZ CARLSTROM.
Postadress Mahult, Ryaberg.
Telef.
: Simi&amp;ngsdalen 4 via Halmstad.
Telegramsdress: * OmPS *, Halmstad.
0 bepröfvade symaskiner utmärka sig alltid för KVdi- E &amp;.
lätt ghg, hallbarhet och stor hastighet.
SWMM fabrik &amp; P U d a U g a afldalni~g8vUik~r.
Till Augusta Tonning.
im utan reson, hopsmitt under röst- rätts3estgren till ära för 60-åringen.
ag dyrkar icke Skåne, ty jag ä r ble- king jag len f ö r den ” skånska flickan ’ ’ n enkel rimmad rad.
ryss sov hon gott i vaggan, ä r mor om henne drömt - vad, är det sexti å r sen!
‘ örlåt!
det ha vi glömt!
) e där i korta kjolar ied flätan nedåt rygg on springer kapp med pojkar å segersäll och trygg.
) ch är så käck och hurtig ch full av tokeri ned solsken uti blicken iå hästen far förbi.
Tyss satt hon snällt och läste ich nu - en annan dans, Lon fattar såg och snidjärn Lon glömt att annat fanns.
) ch flickan skickligt slöjdar ’) ch drömmer bli konstnär - då kommer rask och myndig len käcke pojken Pär.
31an sä ’ r å t barndomsvännen; om pojkar plägar säj lär hjärtat står i låga) ch P ä r han får ej nej,, y järn och hyvel slängas) å unge mannens bud,) ch så far P ä r till Dalom Iöljd av sin unga brud.
Minneslistan.
Nionde upplagan nu utkommen.
Pris 5 öre pr styck.
: östrättsbyrån, Lästmakaregatan 6, Stockholm.
Föredrag av ielma Lagerlöf, Louise Stenbock, Agda östlund, Agnes Ingelman och Anna Wicksell hållna å Ofentligt möte i Auditoriunz i Stockholm den 13?
?&amp;aj 1917.
Pris 40 öre.
Rekvireras från Rösträttsbyrån, Lästmakare-; atan 6, Stockholm.
Insänd litteratur.
Svenska Andelsförlaget: Eonserveringsjournal.
Praktisk bokföring av våra inläggningar av Elise .Adelsköld.
Pris 75 öre.
- Banabi.
Av B.
M. Cooke.
Pris kr.
3: 25.
- Där står ett hem i Fornby ?tt hem med ljus och sol, Pär Tonning han ä r kungen.
3ch från hans kungastol å: frihetens ideer 3 t t stort, ett heligt värv, 3tt värv, som se ’ n hans maka m dag fick t a i arv.
Så kom den ” skånska kullan ” till Bleking och bröt mark.
Var marken hård och stenig, var viljan än mer stark.
Nu står en samlad skara - vårt tack för mödan tag!
Vi önska ljus och lycka p å denna högtidsdag.
Nu står den lilla skånskan med silver i sitt hår med sol som förr i blicken i dag vid 60 år.
Vi ha nu blott en önskan, en önskan stor och skön: må rösträtt snart dig givas en dag som segerlön.
Tänk att man på en maskin kan åsta komma sådana läckra och förtjusande s Rebeclca Svensson.
ker, som våra far- och mormödrar knåpa- de med under veckor och månader.
Syma- skinen är inte så poetisk som sybågen, men när få vi inte offra poesien för nyttan i Huskvarna vapenfabriks depoter och b denna nyktra tid.
De som h a bråttom, men resultaten lika vackra som bokens illustrc ändå vilja förfärdiga något för ögonen till- tioner är syftet vunnet.
talande kunna alltså rekvirera en lärobok 6.
E.
E. i maskinbroderi från vilken som helst av HALL UT!
Till sommarmötet i Ronneby utgavs en liten pigg tidning med det betydel- sefulla namnet Hå11 ut, redigerad av fröken Sigrid Kruse.
Den ä r samtidigt en honnör å t den välkända rösträttsve- teranen fru Augusta Tonning, vars por- trätt pryder tidningens titelblad och vars trevna hem, Solvik, återfinnes i texten.
Ann Margret Holmgren har skrivit ett brev a$ smärta och saknad med anledning av fröken Bergmans avgång såsom ordförande, vari säkert alla rösträttskvinnor instämma och Ellen Key bidrar med en förträfflig och djuptänkt artikel.
Vidare ä r att nämna en känslig dikt av Majken Mo- berg, en humoristisk skildring av Frigga Carlberg samt en presentation i ord och bild av mötets talare och ta- larinnor.
Tidningen kan rekvireras hos fru Augusta Tonning, Ronneby, till ett pris av 10 öre om minst 5 ex. tages.
Rosträtt för Kvinnors 17 nummer för 1917 iuneh&amp;ller bl.
a.: Högern och rösträttsfrågan.
Av A.
TV.
Inre fiender.
Av GurZa Hertzman-Erkmon.
Femtio är i röstriattens tjänst.
Kvinnoröstratten i Holland.
Av Martina Kraramers Där land och hay mötas.
De svenska kvinnornas 5 te ailmaiina rostrattsmote.
A v Elsa Allma Sigrid Kruse 50 år.
Av G.
H. E.
Nya himlar och en ny jord.
Av Frigga Carlberg.
Fredssöndagen den 5 augusti.
- 4v G H. E.
Vad kvinnorösträtten gjort för barnen.
Av E.
B.
~~ s t O 8 k h C h 1917, Ivar Hreggströrmi Boktryckeri A.B.
