# ID: svediakorp-per2641
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,665
# sentences: 701
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


w ROSTRATT FOR KVINNOR Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
i VI.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så myckef för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
ARG.
1) Motståndet.
Under de sista veckorna eller måna- derna ha vi haft skäl att tro, att det i å r verkligen skulle lyckas att få den majoritet i Första kammaren, som be- hövdes för att f å ett förslag om poli- tisk rösträtt och valbarhet för kvin- nor förklarat vilande.
Vår tro härvid- lag baserades på två omständigheter, som icke ha något att göra med var- andra inbördes, men som dock borde verka i samma riktning, nämligen till att bryta det motstånd fr&amp;n högerpar- tiet, som hittills obönhörligen ställt sig i vägen för vår frågas lösning.
Den ena omständigheten var den, att de abnorma förhållanden, som under världskriget vant rådande överallt i världen, hade visat ohållbarheten i hö- gerns centrala argument mot kvinno- rösträtten, det att kvinnorna egentli- gen icke hörde staten till, att staten, för att begagna professor Kjellens ter- minologi, icke bara är ett personligi väsen utan också ett maskulint väsen.
Världskriget har visat, att då staten är i nöd, då frågar den varken efter maskulint eller feminint; den tar de tjänster den behöver, där den kan få dem; där männen icke räcka till, har den fått ta dem av kvinnorna, och kvinnorna ha gjort vad som begärdes av dem och gjort det till fyllest, gjort det bättre än vad man egeptligen haft rätt att vänta av dem.
Denna omstän- dighet har verkat i samtliga krigfö- rande länder, starkast i England; den borde, tyckte vi, också göra sig gällan- de hos oss.
Den andra omständigheten var livs- medelsbristen och nöden inom landet.
Den väckte of0 och oroligheter bland dem som ha det svårast, och det var naturligt, att känslan av maktlöshet mot den nöd, som icke kunde förne- kas eller bestridas, skulle göra de eljest maktägande böjda för eftergifter, där sådana kunde göras.
Och alla hade vi känslan, icke minst på högerhåll, att i denna nödens och farans tid behövdes det samling och enighet, och att det var ett offer värt, om man kunde vin- na en liten smula samkänsla och ömse- sidighetskänsla.
De fattiga och betun- gade - och icke minst de fattiga och betungade kvinnorna - fingo bära sitt STOCKHOLM, 15 JUNI 1917.
O m humanismen, det ratta namnet för den anä- liga frihetens rike, skall bliva något mera an ord, bör man aven i statslivet förstå a t t det mänskliga enligt naturlagarna Består a v man och kvinna, a v två lika berat tigade led and e p ersonligh et er, som f Öreträd a \ en var sin sida a v detsamma.
StatsZivets ensidig- heter i det förflutna a a Berott även därpå, att mansk- iigheten utåt varit ensidigt fÖretPadd allenast a v styrkans representant, mannen.
Det ar kanske dar- för allting slutar med blodbad såsom den enda utvä- gen för detta statsmannaskap.
CAB &amp; LZNZIHAGEN.
_- tvungna offer av undernäring och ångest; vi tyckte det var icke obilligt, om mot detta sattes ett frivilligt offer av ett motstånd, som ändå var under- grävt ..
Låt oss genast konstatera, att vi icke helt ha räknat fel.
Vi ha underskat- tat högerns solidaritetskänsla och un- derskattat motståndet; bakom det har väl legat mera instinkt och relativt mindre argument, än vad vi trodde, men det framgick dock av debatten i Första kammaren, att motståndet i verkligheten ä r brutet.
Högerns le- dande män ha förklarat sig beredda att medgiva Sveriges kvinnor politisk rösträtt och valbarhet med en begräns- ning, som inskränkte deras antal ge- nom att utestänga vissa åldersklasser; de ville bara ha ännu en utredning först.
Det skall icke förnekas, att detta ut- redningskrav verkar på oss som de obotfärdigas förhinder.
Det varom konstitutionsutskottet!
begärt utred- ning är dels av den natur, att utskot- tet kunde skaffat sig den kunskap det var i behov av med mycket liten tids- utdräkt och dels i verkligheten frågan alldeles ovidkommande.
Att infordra uppgifter om civilstånd och yrken har icke mycket mening, när det väl ändå icke är avsikten att på grundval av dessa uppgifter utestänga vare sig de gifta eller de ogifta kvinnorna, vare sig lärarinnor eller hushållsbiträden, fabriksarbeterskor eller andra yrken.
Det ä r nog så, att det principiella motståndet är uppgivet; men högern behöver litet tid på sig för att komma över det instinktiva.
Under nästa val- period går det.
Statsministern peka- de på valen såsom utslagsgivande: vänsterkvinnorna ha länge arbetat i valrörelsen för rösträtt; i år ha även högerns rösträttskrävande kvinnor tillfälle att göra en insats för vår ge- mensamma sak genom arbete inom och för sitt parti.
Nya rösträttssegrar i Amerika.
Enligt meddelande i den amerikan- ska.
tidningen Woman ’ s Journal har kvinnorösträtten införts i staten Ne- braska, och rösträtt vid presidentval har införts i staterna Michigan och Rhode Island.
När Östern vaknar.
I de ryskasiatiska besittningarna, som under kriget kommit i beröring med västerländska inflytanden och vesterländsk kultur, ha de muhamme- ianska kvinnorna börjat en emancipa- ionsrörelse mot månggiftet.
Man for: irar att alla muhammedaner skola: na sig om en förkastelsedom över den- ia för kvinnornas människovärde så iedsättande form av äktenskap.
I itaden Tomsk ha talrika demonstratio- ler företagits av muhammedanska rvinnor, vilka med standar i spetsen Agat genom gatorna, och anslutningen, il1 dessa skaror har varit stor.
Den- n a emancipationsvåg ät inte av ringa letydelse, om man betänker, att den nuhammedanska trons bekännare nom europeiska ooh asiatiska Ryss- and utgöra 12 proc.
av hela den rys- ca befolkningen.
I N r 12.
Rösträttsläget ute i världen just nu.
Betraktar man nya och gamla värl- dens stater i ett slags andligt fågel- perspektiv, kan man inte undgå att lägga märke till de demokratiska prin- cipernas genombrott.
Kriget, och de orsaker, som samverkat därtill, har blixtlikt belyst förhållanden och pro- blem, som samverkat till det gamla statsidealets bankrutt, och ur dess aska ha de nya idberna kommit till.
Och överallt där frihetens plogar kört fram, har jordmånen visat sig gynn- sam för kvinnoröstriitten.
I Amerika har krigsutbrottet inte medfört någon avmattning i rösträtts- arbetet, utan snarare tvärtom.
Det är ungefär hälften av Förenta staternas jordareal, där kvinnorösträtten vunnit terräng och seger följer på seger.
I slutet av april infördes kvinnoröst- rätten i staten Nebraska, som är den nittonde i ordningen, och nummer sju bland dem, som under loppet av de sista fyra månaderna genomfört denna reform.
Vid sidan av Nebraska fyl- kar sig värdigt staterna Rhode Island och Michigan, där kvinnorna den 17 och 18 april erhöll0 rätt att rösta vid presidentval.
Rhode Island är den för- sta av Förenta staterna, som fört kvin- norösträtten till Atlantiska oceanen, och man får hoppas att denna stat, vil- ken likt en kil skjuter in mellan Mas- sachusetts och Connecticut, även skall bryta isen i de östra staterna, där mot- ståndet mot kvinnorösträtten varit mera segt och envist.
I Ryssland hoppas man på kvinno- rösträtten, men vet ännu ingenting be- stämt.
Revolutionen har så nyligen stormat genom det väldiga riket och skakat det i dess grundvalar, allt be- finner sig ännu i ett kaotiskt tillstånd ur vilket det nya skall skapas, och den politiska barometern pekar alltjämt på ostadigt.
Ett ä r emellertid säkert, och det är, att kvinnorna med all kraft hävda sin rätt att vara med om att skapa den nya ordningen, och när den nya konstitutionen underl8tit att pro- klamera kvinnornas frihet, sände d:r Schishkina Javein till det internatio- nella rösträttorganet Jus Suffragii ett telegram av följande lydelse: ” Vi for- dra, vi protestera, vi demonstrera. ” Detta var den 3 april, och sedan dess har kvinnorösträttsfrågans läge för- bättrats, ehuru man ännu inte har några faktiska uppgifter att hänvisa till.
Ett nytt och demokratiskt Ryss- lund kan emellertid inte proklameras, o ?u.
det lämnar kvinnorna utanför statsförfattningen, och den rätt, som tillerkännes Kaukasus bergsbor, Cen- tral-Asiens nomadstammar och de si-
RÖSTB#TT FOR KYI1P1POB 2 ROST-TT FOB KQIEIHOB ntkommer den 1 och 16 i var m b a d.
RedakMr: GURLI HEXTZW-EBICSON.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan1 Redaktionstid: onsdag och lördag kl. ' / s3 -- ' / i4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
8600.
Ailm.
tel. 14729.
Telegramadrese: Iuleträtt, Sitockhoim.
6 Läitmakaregatan I, Stockholm Allm.
tel. 14729.
Rikstel.
8600.
Öppen vardagar kl. ' 11 l- ' / % 5 e. m.
L.
K.
P.
R:s sekreterare trilffaa personligen kl. 1-3 e.
m.
biriska flodernas halvvilda fiskare, kan inte iindanhållas kvinnorna.
Den ljusaste punkten på Europas karta är i närvarande stund Engtatzd, d ä r kvinnorna definitivt stå inför det mål, till vilket de så länge och ihär- digt strävat.
Kvinnorösträtten hai nämligen gått igdnom vid andra läs- ningen i underhuset och kan betraktas som säkerställd.
Även i Holland står man genoni den demokratiska författningsrevisionen inför en ny tingens ordning, och Tgsk- land har släppt den första kvinnari inom riksdagens helgade område.
Över- allt förniminer man de nya vindarnas brus och folkens uppslvtning kring nya ideal.
I Ruir&amp;aien h a r kabinettel utlovat en författningsrevision, som kommer att slopa det gamla treklassy.
stemet samtidigt med att den ' garante- r a r allmän och lika rösträtt.
I Frankrike höll Landsföreninger för kvinnans politiska rösträtt sitt års.
möte i P a r i s den 5 april under madamc de Witt-Schlumbergers ordförande skap.
Ett stort antal delegerade hadt infunnit sig från Frankrikes olika pro.
vinser, och ordföranden framhöll i siti hälsningstal den oerhörda vikten a \ att kvinnorna gemensamt arbetade pC den rätt, som efter kriget skulle sätt; dem i stånd a t t återuppbygga sit land.
I de krigförande länderna, d ä r &amp; ii och kvinnor gemensamt burit bördor na, äro utsikterna för kvinnorösträt ten ljusare än annorstädes, men d (som leva vid sidan a v de stora hände1 serna borde lära a v det, som sker om kring dem, och den lärdomen pekai otvetydigt hiin på att män och kvinnoi äro oavhängiga av varandra, och at d e moderna samhällena icke kunn: undvara deras gemensamma insats.
Gurli Hertzman-Ericson.
Ett kvinnligt förslag tiil författ ningsreform i Italien.
Signora Labriola har framställt föl jande interpellation till det italiensk; parlamentets president: I betraktandl a v de arbetande klassernas stora offe och den administrativa förmåga kvin norna lagt i dagen jämte nödvändighe ten a v att tillgodogöra sig alla de un g a krafterna, hemställer jag till presi denten, om det inte skulle vara klok att föreslå en författningsrevision pi följande grundval.
i) Allmän rösträtt för varje mal som fyllt 21 år.
2) Rösträtt för kvinnor, som ådaga lagt sin duglighet.
3) Politisk valbarhet från en ålder a 25 år.
Ny kvinnlig docent.
Fil.
lie.
Marianne Mörner har förordnai till docent i romanska språk vid Lund universitet.
- 33 Drottninggatan 33 V r s Catt uttalar sig orn rösträttsar- betet i krigstid.
i alla slags DAMKAPPOR,DRÄKTER &amp; KJOLAR till bi.lliga bestämda priser.
0bs.l Beställningsavdelning.
Vid uppvisande au medlemskort i F. E P.
B. lämnas 5 % rabatt.
En vädjan till riksdagen.
En kvinnas syn på tingei ROSTR~TTBBYRÅN N:R 12 Fernqvists Kappaffär Stort lager av in.
o. utländska nyheter I L ' För hemmet, samhället och n. b. och 1 tr. upp Prenumeration genom posten: Pris för 1917 Kr.
1:35.
Loanmmer 6 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom insilndmde av 2 kr.
i postanvisning till tidnigena expedition.
-- - Till samtliga medlemmar a v riksda- gens båda kamrar ha, före rösträttsde- iatten, från i91 män inom Stockholm) ch dess närmaste omgivning sänts ett ittalande a v följande lydelse: " Politisk likställighet mellan nian) ch kvinna ä r genomförd i v å r a grann- änder Norge, Danmark och Finland.
3nglands kvinnor skola i en (snar ' ramtid vinna den rätt, för vilken de: å uthålligt kämpat.
Med all sannolik- iet skola politiska rättigheter inom rort tillfalla även Rysslands kvinnor.
411t flera a v Amerikas Förenta stater ikynda a t t sluta sig till dem, som till- ?rkänt kvinnorna politisk rösträtt.
Kan Sverige utan skada undvara tvinnaris ansvariga medverkan i stats- ivet?
Äro Sveriges kvinnor mindre iolitislrt mogna ä n Norges, Danmarks, Finlands, Englands, Amerikas, Ryss- ands?
Sedan ett halvt sekel ä r 1 -- ' L~ innans .ätt att deltaga i avgörandet a v kom- nunens ärenden fastslagen i vårt land.
Härigenom har hon fått möjlighet a t t nrerka på sammansättningen a v piksdagens Första kammare.
Med än- n u större skäl bör hon beredas tillfälle att utöva inflytande på den kammare, som kallas den folkvalda.
Cndertecknade vädja till riksdagen stt bifalla den vid årets riksmöte gjor- la framställningen 01i1 kvinnans poli- tiska likställande nied mannen, så att lenna reform icke måtte fördröjas i ytterligare minst tre år.
Må Sveriges riksdag nu samlas i en akt a v rättvi-; a och giva den svenska kvinnan den rätt hon kräver samt därmed även i detta avseende hävda vårt lands kul- turella ställning i världen. "
Bland undertecknarna markas en hel del kända och framstående namn, re- presenterande konsten, litteraturen, pressen, teatern, vetenskapen, ämbets- mannakåren samt ingenjörs-, läkare och ljöpmannakåren In.
fl.
Kvinnofrågor Mör riksdagen., Lärarinnornas Eönefråga.
Regeringens proposition angående vissa ändringar i föreskrifterna om avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda, enskilda läroanstalter m. m. tillstyrktes delvis av statsutskottet, och vid riksdagens behand- ling av frågan anslogs ett dyrtidstillägg till skolföreståndarinnor och ämneslära- rinnor att under innevarande år utgå med 200 kr.
och under år 1918 med 300 kr.
De g i f t a k viii Aoma i kommunikations aer- ken.
Sedan statsutskottet tillstyrkt regeringens proposition angående gift kvinnas anställ- ning vid postkontoret, telegrafverket och statens järnvägar, har frågan gått igenom i riksdagens båda kamrar, och tillämp- ningen av de för ämbetsverken gällande grundsatserna i fråga om gift kvinnas an- ställning komma även att gälla vid kom- muuikationsver ken.
E n gång levde en snillrik, frihetsi jkande man, som hette Heinrich Heii 3ch han sade dessa ord: " DA sjä ~ildningen och de därav uppkomna E lerna och behoven hos ett folk ic mera stå i saniklang med de gam rtatsinstitutionerna, komma de för 3ch dg senare nödvändigtvis i str ned varandra, och striden h a r t följd institutionernas omgestaltnini Heine skrev detta år 1532 för a t t klt göra revolutionens uppkomst i Fran rike.
Nu ä r det icke kvinnornas ineni a t t åstadkomma en revolution, de vi1 blott underhjälpa evolutionen - ett o som e j fanns till på Heines tid.
D €örefaller mig, som oin även hos de vilka i hög grad äro bundna a v c bestående, börjar ordet evolution iu i medvetandet.
Det h a r översatts m utveckling, men begreppen täcka fullt varandra.
Och evolutionen m ste försiggå av en i världen innek ende kraft.
J a g hör till dem sc tro, att ordet evolution även i sig b bud om a t t det äldres omvandling i det nyare leder människosläktet up€ till bättre och högre banor.
Det för mig så a t t kvinnornas rö rättskrav härrört därav, a t t de a v (ras själsbildning uppkomna behov icke mera stå i samklang med den ga l a sainhällsinstitutionen; ett krav sc för det med sig, att denna instituti förr eller senare måste omvandlas.
A pekar också på a t t det går dithän.
Ibland h a r j a g varit frestad a t t h la de smärre rattigheter och de smi re privilegier männen a v maktad mod tilldelat kvinnorna för allmos nien i d a g gör j a g det icke.
Nej, evo tionens oemotståndligt framströmmt de kraft fäller det ena gamla hind efter det andra f ö r kvinnornas mc borgerliga jäninbördighet.
Det torde väl i allmänhet v a r a så, man i sin syn p å tingen ytterst eller nerst - de båda motsatta orden f i ständiga varandra här - rätteligen t dast kan tala från sin egen personli ståndpunkt.
Nu synes det mig, som det steget a t t ge politisk rösträtt kvinnorna vore en så ringa sak, den, då vi kvinnor vaknat till med tande om torftigheten i vår ställni därförutan, utan så långt dröjsmål c så mycket tal borde beviljas oss.
J t r o r säkert, att när vi h a fått den (efter några f å åi passat in oss i 7 nya klädnad, skall världen icke gå led för det, och man skall h a vant därvid, som man en gång vande vid den nya tideräkningen, när c gamla icke längre ville passa till dens g&amp;ng.
Och jag kan försäkra - mig själv tror jag mig känna mår andra - att bakom mig står en s skara kvinnor, som i och med bevilj, det av deras starka bön och fordi om politisk rösträtt se en n y tider nings klara ordning uppgå.
Med allvarliga ögon och allvar1 sinnen vilja vi icke allenast ge de k AcB, JOHN V, LÖFfiaBN &amp; C:O Sveriges äidsta, största o. b renommerade speciaiaitä civilisationen.
Mitt under brinnande k r i g och un- ler den oerhörda kampen mot nöcl x h livsmedelsfördyring arbetar nian de krigförande länderna alltjämt vi- lare på de frågor, som före kriget sto- l o på dagordningen.
Ingen vila och ingen stagnation.
Det försiggår en Ständig förnyelse a v celler, som mitt Inder den allmänna skadegörelsen hål- er statskropparna vid liv.
I Amerika, som senast lagts till ra- len a v krigförande stater, har någon ninsknirig i röstriittsarbetet inte hel- Ler försports.
E t t yttrande a v inrs Shapnian Catt, publicerat i J u s Suff- ragii, kan ha sitt intresse f ö r denna tidnings läsare: J a g ä r nu och allt framgent pacifist, gkriver nirs Catt.
För mig personligen ir krig liktydigt med barbari, en Iivarleva från stenåldern, men denna jrertygelse har intet att skaffa med len nuvarande situationen.
Antingen ri gilla kriget eller ej, så ä r det i alla Pall verklighet.
K r i g medför stora och) erhörda problem.
F ö r vårt lands, vå- ra barns och vår civilisations skull måste vi tänka klart och handla snabbt.
Kriget bringar orättmätig ri- kedom åt en del, fattigdom åt andra, Farsoter, laster och sorg, Det berövar ii !assor av barn deras dagliga bröd och förvandlar dem till löntagare under en ålder, då de ännu borde leka.
Ater och åter igen har det framhållits, a t t de ungas brottslighet under kriget iikats i England, Frankrike och Tysk- land.
Vad iir då rösträttskviniioriias plikt?
Först frågar jag, skola vi låta röst- rättsarbetet avstanna?
Nej och tusen gånger nej.
Gud skall veta a t t vi al- drig behövt rösträtten så väl som nu.
Rösträttsarhetet får inte upphöra.
Ar- beta med fördubblade krafter.
Det lir alltid de 1-erksainnia och redan överho- pade, som kunna få tid och krafter a t t räcka till ändå mer.
Den stora massan a v rösträttskuinnor har inte arbetat mycket för saken.
Nu niåste vi vädja till dessa reservtrupper.
I Europa voro kvinnorna inte nio- Idiserade vid krigets början, och där- för ökades sjukdomarna, lasten och dc ekonomiska svårigheterna i oroväc- kande grad.
Och om någon man eller kvinna i detta land underlåter vad på honom eller henne ankommer för a l t göra verkningarna a v kriget s å litet ödesbringande soni möjligt för civili- sationen, medverka.
de indirekt till det onda.
Det ä r inte kriget, soni kallar kviii- norna till nya plikter och nytt ansvar, utan det ä r civilisationen, som ropar på dem.
J a g skulle känna mig djupt missräknad om någon rösträttskvinna, pacifist eller militarist, inte hörsani- made det ropet.
J a g vill inte att någon kvinna skall handla emot sitt eget samvete; j a g be- g ä r inte att hon skall ägna sina Braf- ter åt ödeläggelsen, utan åt uppbyg- gandet.
Detta har i alla tider varit kvinnans arbete och det behövs nu, mer ä n någonsin.
ta, stora stundernas fröjd och sällhet och-de l h g a årens trogna och trägna hemarbete åt dem ri älska, vi vilja även h a rätt a t t utnyttja v å r begåv- ning och våra kunskaper till det all- männa bästa, vi vilja bära ansvaret med för valet av de lagstiftare, som skola stifta lagar för heta samhället, vi vilja ha medborgarrätt såväl som människorätt!
Ellen Wester.
l l l Kvinnornas rösträttsfråga inför riksdagen.
Frikgan åter fallen.
Högerns principiella motstånd dock brutet.
Redan när statsministern tisdager den 5 juni besvarade h r r Brantings ocl Vennerströms interpellationer visst6 man att kvinnorösträtten v a r dömd Statsministern bevärdigade den i siti svar icke med ett ord.
Konstitutions utskottets höger h a r i sin motivering för avstyrkandet a v kvinnorösträtter undvikit a t t ta principiell ställning til ' det framförda kravet.
Olika åskådnin.
g a r ha d ä r yppats, och a v dessa menai den ena a t t kvinnornas indragande j politiken skulle vara till skada bådc för dem själva och samhället, medar den andra håller före att kvinnornas delaktighet i det politiska livet " icke med fog kan helt undanskjutas, utan tvärtom, sedan spörsmålet i hela des$ vidd omsorgsfullt prövats, bör uppta- gas till lösning ".
De skäl, som konsti.
tutionsutskottets majoritet f r a m l a d för sitt avslag iiro: a t t en högre ålders.
gräns för kvinnor ä n för män bör u p p ställas, behov a v utredning angående kvinnornas civilstånd, yrken o. s. v. om full mak tsväsende ts utsträckning och rätt att insända röstsedlar, om in- förandet a v röstplikt, om åtgärder mol utskyldsstreckets kringgående a v gifl kvinna genom boskillnad, samt slutli- gen om att frågan framförts ej genom kungl.
proposition, utan genom enskil- da motioner.
Mot utskottets utlåtande hade reservationer avgivits från såväl liberalt som socialdemokratiskt håll.
Lördagen den 9 juni behandlades frå- gan i riksdagen.
På Första kammarens läktare syntes största delen a v i Stock- holm bosatta ledande rösträttskvinnor och iiven en del representanter från landsorten d å debatten vid 2-tiden på e. m. tog sin början.
Debatten, som va- rade mer ä n 4 timmar, kännetecknades a v att högerns principiella motstånd föreföll att vara brutet.
Jämför man den till exempel med rösträttsdebatten 1912 uttalade sig då icke en enda hö- gerröst för kvinnorösträtten, och de- batten 1914 kännetecknades a v likgil- tighet, parad med hån och förakt.
Mest överraskande föreföll det säkert att kvinnorösträttens intensive mot- ståndare, h r Kjell&amp;, öppet förklarade sin frontförändring och högtidligen nedlade sitt principiella motstånd, så- som betingat a v tidens hårda krav.
Man hade kunnat vänta efter det principiella erkännande, som givits a v såväl denne talare som a v majoritets- partiets ledare h r Trygger, att utgån- gen skulle blivit en annan.
Motivet för avslagsyrkandet, nya utredningar, ä r icke överbevisande.
Ett mot slutet a v debatten från frisinnat håll framställt förslag om frågans återremittering avslogs med 66 röster mot 43.
Utan votering avslogs därefter de liberala och socialdemokratiska reservationer- na och utskottets hemställan bifölls.
Vid Andra kammarens votering, som efter två timmars debatt ägde rum vid Y a 2-tiden på morgonen, bifölls den soci- ddemokratiska reservationen med 57 röster mot 45.
Därefter bifölls utan votering den liberala reservationen.
Med 47 röstnr mot 38 bifölls därefter ett a v h r Lindhagen under debatten framställt yrkande om bifall till den liberala reservationen med strykande av vissa punkter rörande den gifta kvinnans beroende i fråga om rösträtt av mannens häftande för oguldna ut- skylder.
I Första kammaren inleddes debatten av h r Hellberg (l.
), som efter at$ ha ägnat högerns ställning till utskyldsstrecket en skarp granskning kon- staterade, att det endast var i fråga om Ifattigvårdsstrecket man gjort något med- kivande.
Utskottet hade nämligen tillstyrkt en skrivelse med begäran a t t rösträtt e j må berövas någon av den anledning att han häftar för understöd som tilldelats vid tillfällig, oförvållad nöd eller anstaltsvård för sjukdom.
Talaren hade dock trott att högerns offervillighet skulle räcka till även för kvinnornas rösträtt.
Men i statsmini- sterns svar berördes inte krinnorösträtten me &amp; ett ord, och högern i konstitutionsut- skottet hade redan motiverat sin avvisande hållning.
Hr Halberg underkastade denna motivering en skarp kritik, men ville inte uppta skälen till prövning, emedan de tala för sig själva.
Dock trodde han inte att i något annat land än Sverige och inte i nå- got annat parti än den svenska högern ett sådant betänkande skulle kunnat fram- komma.
Förr hade högern, visserligen för- domsfulla, men i alla fall större och mera principiella skäl att förebära, och det var n8gon stil på ett motstånd, som stödde sig på en helt annan åskådning, men något mera futtigt och småaktigt än den nu fö- religgande avslagsmotiveringen, kunde ta- laren inte tänka sig.
Han ansåg också, att majoriteten inom kammaren borde vara glad, om det kunde uppletas någon väg ur den återvändsgränd, dit konstitutionsut- skottet försatt den.
H r Hellberg avslutade sitt anförande med en förvissning om att de utredningar, som utskottet funnit nöd- vändiga, icke komma att spela den minsta roll, när kvinnorösträttsfrågan en gång löses, och han betecknade det som en skam att den skulle iippskjutas ytterligare några tir framåt.
H r v. Koch (I.)
betonade i sitt anförande kvinnornas stora insats i det sociala arbe- tet, och att det vore lyckligt, om de även i riksdagen kunde få medverka till de stora frågornas och reformernas lösning.
I de krigförande länderna ha de flesta tvivlare blivit omvända till kvinnorösträtten, men i Sverige stå vi p i samma punkt som för tio år sedan.
Men man läser mellan ra- derna i utskottsbetänkandet att det är Iön- löst att spjärna emot reformen.
Varför inte då begagna tillfället att ge kvinnorna med- borgarrätt nu?
Detta förtroendevotum har man velat ge kvinnorna i de krigförande länderna och även hos oss skulle det ma- nat till endräkt.
H r K.
J.
Ekman (h.)
hade kommit till den slutsatsen a t t folket inte är moget för nå-: ra rösträttsutvidgningar, allra minst in- lan verkningarna av den kvinnliga röst- rätten och av de s. k. streckens borttagan- ie äro kända.
Hr CZason (h.)
motiverade ' de olika ut- ringspunkterna för högerns nej, och be- rände sig själv till den riktning, där det ieter att det intc vore till gagn för kvin- lorna att dras ia i det politiska livet.
Det i a r talats om att man skulle böja sig för ' rågans landvinningar ute i världen, men nan kan också peka på en massa missför- iållanden, som man motarbetar därför att nan anser dem skadliga.
Det är sant att staten är i stort behov av kvinnan, men nte inom det politiska livet.
Hon har d n g a viktiga arbetsfält, viktigare än det Iolitiska grovarbetet.
Talaren erinrade där- ?fter om att den kvinnliga rösträttsrörel- ien i vårt land, hur energisk och beaktans- Tärd den än är, inte visat några impone- - ande resultat, vilket visade att det poli- iska intresset inte var starkt hos mäng- len av kvinnorna.
Vidare ansåg talaren itt kvinnorna sakna objektivitet och att nan inte bör påtvinga dem vad de inte Tilja ha.
På tal om männhkovärde och - ättfärdighet bestred hr Claaon att detta runde förringas av rögträttslösheten.
Iärldshistorien har att uppvisa kvhnor, ' Ö r vilka vi böja oss i aktning, och de; vinnor vi värdera högst finna att deras gerksamhet ligger på ett högre område än det politiska.
Hr von Bahr (h.)
deklarerade sin ställning biil den föreliggande frågan och sade sig tillhöra den kategori av högern, sorh i kvin- iornas önskan om rösträtt ser en följd av rvinnans ökade ajälvsf ändighet, och att kvinnans delaktighet i det politiska livet icke i längden kan undanskjutas.
I kärlek till sitt land, såväl som i bildning och kun- skaper, är kvinnan jämnställd med mannen och bör därför äga den delaktighet i det po- litiska livet, som mannen innehar.
Men var- för talaren ändå inte kunde biträda motio- nerna berodde på att principen om olika åldersgräns är ofrånkomlig, emedan kvin- nan senare än mannen tillägnar sig det politiska intresset.
Härtill kommer att val- manskåren skulle mer än fördubblas.
Efter att ha berört risken av att i äktenskap, där mannen häftar för utskylder, kvinnan icke destomindre genom boskillnad kan komma i btnjutande av rösträtt, förklarade sig ta- laren icke principiellt vara emot kvinno- rösträtten, ehuru frågan i hans tanke for- drade en grundlig utredning.
Hr Olof O ~ S S O (s.)
H ansåg att de nu gäl- lande rösträttsstrecken göra den allmänna rösträtten till en parodi, och det värsta ibland dem är könsstrecket.
Skälen för dess bibehållande utgöra ett säreget prov på svensk ideaMet.
Man ä r inte rädd €Ör kvinnorösträtten, men man är rädd f ö r att kvinnorna skola gå och rösta, och eftersoin det finns fler kvinnor än män, och man inte kan bevilja rösträtt åt en större numerär än den man själv intar, så måste man be- visa att det inte är rätt att en kvinna får rösträtt.
En sorgsen stämma i konstitu- tionsutskottet bad att vi skulle skona kvin- norna och inte dra in dem i politiken, men vid valtillfällen hade talaren aldrig kun- nat konstatera någon skonsamhet, och det skulle inte heller vara rätt.
Det finns nu två vägar att välja på, antingen att stänga in kvinnorna inom familjerna och göra de ogifta till parasiter, eller också att konstatera ntvecklingen och hälsa kvinnor- na som medborgare.
Felet hos motståndar- na är att de inte velat förstå, att en ut- veckling redan ägt rum och varje dag fort- skrider.
Kvinnan lever inte alltid under en mans tak, utan står mitt i samhället, bildar nya intressegrupper och centraler för sociala strävanden.
Varför skulle hon då inte ha rätt till rösträtt likaväl som mannen?
Talaren hänvisade till att kam- maren nyligen beviljat kvinnorna rätt att bli seminarierektorer, men deras kompetens skulle svikta, när de ställdes vid valurnan.
Talaren kände sig nästan glad över att hans förstånd här stode stilla.
Hr Kjell &amp; (h.)
erkände sig hittills ha deklarerat för det principiella motståndet mot kvinnorösträtten.
Akademiskt sett kun- de han inte bestrida en enda punkt av hr Clasons anförande, och ytterligare pointe- rade han att kvinnans inträde i politiken utslätar rågången mellan privatlivet och politiken.
Livets ro och trevnad skulle in- kräktas och någon fördel för staten var han inte i stånd att se, t y den iir ingalunda i mer behov av ökad kvinnlighet och moder- lighet.
Sverige uppträder i närvarande stund som neutrum och nu vill man göra det till femininum.
Hade det inte varit större skäl i att göra det till maskulinum?
Talaren övergick därefter till frågan om den insats Sveriges kvinnor gjort.
Han ville inte tro att de vid ett liknande till- fälle inte skulle visat samma off ervillighet som t. ex. Englands kvinnor, men majori- teten har ingen träning i offentliga värv.
Man har inte ens sett någon allvarlig av- sikt med tanken på ett kvinnligt värnplikts- år och man pockar på lön för insatser som andra länders kvinnor gjort.
Men det är i grunden inte frågan om kvinnan och sta- ten, utan om kvinnan contra mannen, allt- så om egoistiska gruppintressen.
Talaren framhöll att högern alltför ensidigt be- tonat statstanken och vänstern folkets de- mokratisering och samling.
Klyftan mel- lan dem måste försvinna, staten och fol- ket försonas.
Detta kan endast ske genom att folket inympas på staten.
Talaren trod- de alltjämt icke att kvinnoröstriitten g a g nar staten, men utvecklingen gör att vi måste välja, och då få vi välja det mindre * onda.
Det ä r här inte fråga om det teo- retiskt rätta, utan om det praktiskt nöd- vändiga.
Hr Kjell &amp; förklarade harefler högtidligt att han nedlade sitt principiella motstånd mot den kvinnliga rösträtten.
Det är inte bara folket, utan riket som ä r i nöd, och räddningen ligger i nationell sam- ling.
Talaren ville gå längre än utskottets avslagsyrkande och önskade ett positivt be- slut om utredning, men framkom inte med ndgot yrkande.
Hr Ström (K-T.)
ansåg det hopplöst att vädja till Första kammaren och undrade om man inte skulle vara beredd att med de gemensamma voteringarnas hjälp be- tvinga högern.
Det är omöjligt att få till ståiid någon författningsrevision, förrän högerns motstånd ä r krossat.
H r Trygger (h) replikerade h r r Hellberg och Ström och betonade sedan att han re- dan å r 1908 deklarerat sin ståndpunkt till kvinnorösträtten.
Talaren sade sig inga- lunda vara någon principiell motståndare, men den enda synpunkt som för honom var avgörande var statsnyttans, och den kunde mj-eket väl befordras av det kviiin- liga inflytandet.
Men h r Trygger fann det likafullt betänkligt att rcdan nu likställa man och kvinna.
Resnltatet skulle bli att valmanskåren fördubblades, och makteii skulle ligga hos ett nytt element, vars ten- denser inte på förhand kunde beräknas.
Kvinnorna ha ju hittills stått främmande för det politiska livet och sakna på grund därav politisk erfarenhet.
Säkert är att en utredning är nödvändig, men sedan denna blivit verkställd och givit vid handen att kvinnorästrätten kommer att lända sam- hället till nytta, ville talaren gärna gb med på densamma.
H r Jacob Larsson (1.)
nnderströk det upprörande i att man ännu slog vakt kring de orättvisa rösträttsstrecken, och sedan hr Bellinder (h.)
förklarat sig icke vara principiell motståndare till kvinnorösträt- ten, ehuru han ansåg att frågan närmare borde utredas, överlämnades ordet å t h r v o n Zweigbergk (I.
), som erinrade om att den liberala motionen om kvinnoröst- rätt grundar sig på 1912 års regeringspro- position.
Utvecklingen går i den riktning att reformen måste komma till stånd, men stämningen inom högern är att nu vill den ingenting göra.
Talaren replikerade hrr Trygger och K j e l l h och fäste sig vid den förres yttrande om kvinnornas övertalig- het.
Det är emellertid en logisk konsekvens att man gör något för det man anser vara en politisk nödvändighet.
Atminstone bor- de man begära literreniiss med syfte att tillse om kvinnorösträtten kan införas med det högre åldersstrecket.
Hrr Clason och Trygger anlade på frågan statsnyttans cyii- punkt, och redan f ö r flera år sedan yttra- des det i trontalet, att " rättvisans och stats- nyttans förenade synpunkter kräva kvin- nornas medborgarrätt ".
Den minskade num- rär som man framhållit hos rösträttsför- eningarna kr en ganska vanlig företeelse inom de flesta rörelser, men talaren ville samtidigt crinra om den stora namninsam- lingen 1914, som samlat 350,000 namn.
En föregående talare hade framhållit männens vordriad och kärlek för sina mödrar soni ett bevis för att kvinnans värde som mäu- niska inte förringas av att hon saknar röst- rätt och nied tanke på d r a mödrar borde vi minnas att kvinnor ha annat att ge än det känslotänkande och oförstånd och den kle- mighet varom här talats.
Sparsamhet, or- ganisationsförmåga, godhet och ömhet ka- raktärisera kvinnorna.
I närvarande stund behöva våra statcr mer iin någonsin att bli verkliga hem f ö r sina medborgare, och nr statsnyttans synpunkt yrkade talarcn bi- fall till den liberala reservationen.
Vid aftonens fortsatta behandling av kvinnornas rösträttsfråga öppnades debat- ten av lir Ström (s.-v.), varefter h r K.
C.
Karlsson framhöll att även från högern fö- religger ett krav på lösningen av kvinnor- nas rösträttsfråga, fast åtskilliga betänk- ~
BÖSTRWTT F ~ KYINNOB R 4 Elegant kemiskt tvättad och prässad blir Eder kostym, klänning, kappa eiier överrock, om densemma insändes tiii h y t e Reaiiska Tvätt- &amp; Färleri ii.
B.
~~ ligheter gjort sig gällande.
Högern måste till sist offra sin ståndpunkt, men man bor- de kunna finna en utväg ur svårigheterna redan nu.
Ar det nödvändigt att offra yt- terligare tre år?
En utredning föreligger j u redan, men har den så stor betydelse, och skulle man inte göra landet en större tjänst, om man redan under innevarande år kunde finna en lösning?
Röster från hö- gerhåll hade yrkat på en högre åldersgräns för kvinnan än för mannen, och om vän- stern offrar sina principer i detta hänseen- de, skulle man kunna enas om en antaglig lösning.
Talaren hemställde därför att kam- maren måtte besluta återremiss för att från utskottet erhålla ett förslag, innehållande en höjning av åldern för kvinnans rösträtt och valbarhet.
H r DnhZ (h.)
ansåg inte att åtcrremissyr- kandct skulle leda till något nöjaktigt prak- tiskt resultat, och han hade det bestämda intrycket att det Övervägande antalet kvin- nor icke önskade röstratt.
Efter några re- pliker av hr CEason, och sedan hr Mann- heimer (i.)
instämt i återremissyrkandet av- slogs detta med 66 röster mot 43.
Andra kammarens debatt inleddes av hr Eden (1.).
Talaren hade vän- tat att Första kammaren äntligen skulle vara redo att t a ett avgörande steg.
1 Eng- land är motståndet mot kvinnorösträtten brutet, och de argument, som där överbevi- sat kvinnorösträttens fiender, skulle knnna ha en annan motsrarighet här i landet, iiäniligen på nödens område.
Det utlåtande konstitutionsutskottet avgivit, betraktade talaren som ett av de mest besynnerliga som någonsin sett dagen.
Två riktningar kun- na emellertid spåras inom utskottets majo- ritet, rarav den ena förklarar att kvinnans plats är i hemmet och att hon ingenting har med politiken att skaffa, medan den andra anser att kvinnorösträtten inte helt kan nndanskjutas.
Den senare riktningen anför att man behöver samla statistiskt ma- terial beträffande kvinnornas yrke, civil- stånd och familjeförhållandcn.
Till vad skall då denna utredning tjiina?
Ä r det meningen att endast ge kvinnor av ett visst yrke eller civilstånd eller i särskilda famil- jeförhållanden rösträtt?
Man har också på- stått att det skulie vålla en del svårighe- ter med upprätthållandet av fattigvårds- och utskyldsstrecken, inen illa känner man det svenska kynnet, om man tror att hiistriin skiillc begära boskillnad för att därigcnoni inte stranda på mannens ut- skyldsstreck.
Vidare säger sig utskottet icke ha ansett sig kunna upptaga frågan, då den endast framförts a r enskilda motio- närer.
Talaren ville häremot erinra om att en kunglig proposition framlades år 1912 av ungefär samma innehåll som den libcrala motionen.
Saken ä r emellertid att man \ - il1 komma ifrån krinnorösträtten, iitan att beröva kvinnorna tron på att man vill göra något f ö r dcnsamina.
Hr Hallendorff (h.)
vidhöll sin gamla ståndpunkt att det skulle vara ett slöseri att föra in kvinnans ädlare kraft i den po- litiska trampkvarnen.
Kvinnan bör få äg- na sig åt sitt hem.
Att rösträttskravet fått så liten anslutning tsder på att det inte ligger någon rerlilig kvinnlig opinion bak- om, och rösträttsföreningar, adresser o. d.
äro ingcnting att fästa avseende Tid.
Mån- ga kvinnor sknllc säkert känna det som en verklig börda att belastas med det politiska släpgörat.
Man gör kvinnorna en tjänst ge- nom att rädda dem därifrån.
H r Branting (s.)
komplimcnteradc den fii- regåeiide talaren för hans ståndaktighet.
Eljest börja hans meningsfränder i Första kammaren medge att motståndet är hopp- löst.
Hr Branting ansåg inte att kvinnor- nas rösträttsfråga bör skiljas från de andra spörsmål, som framförts i den socialdemo- kratiska reservationen.
Talaren fijrklarade att han i första hand skulle rösta för den- na reservation, men därest den avslogs, sknlle han ansliita sig till den liberala re- servationen.
[Kvinnorni skulle vara ä1 iglar Fabriksarbeterskor - lant- arbeterskor.
skriver fru Ann Margret Holmgren i Da- gens Nyheter dagen efter rösträttsdebatten i riksdagen, om de inte nu kände harm och vrede över den oberättigade ringakt- ning som visats dem.
När man får ett slag i ansiktet, känner man ingen sårabot i att hartassen strykes Över med löfte om att nästa gång skall man nog bli klappad.
El- ler när man får höra att de motståndare som rösta nej egentligen äro vänner och beundrare både bv kvinnorna .och deras rösträtt - fast det inte kan leda till något i dag, men väl en annan gång!
Sedan man förhalat tiden med ytterligare utrednin- gar -!
Kvinnorna ha en dyrköpt erfaren- het av hur mycket de kunna lita på herrar politikers fagra förespeglingar och ljusa löften.
De svikas lika lätt som nejrösten kastas på talmannens pappersark.
Bland de skäl som anfördes mot rösträt- tens utsträckande till kvinnorna var hela rörelsens avmattning, bevisad geriom en de- cimering av medlemsantalet i F. Ii.
P.
R. på de tre senaste åren, men man förtcg att antalet rösträttsföreningar under samma tid ökats med mer än ett femtiotal, varav hälf- ten i år.
Och man låtsas inte förstå att i dessa nödens tider är en kronas årsavgift av avgörande betydelse för en massa kvin- nor.
Till den bitterhet kvinnorna erfara kom- mer även skammen inför utlandet över de svenska män som vägra dem den rätt som grannländerna och många andra länder be- viljat sina kvinnor.
De svenska kvinnorna skulle önska att med stolthet kunna visa på Sveriges män som föregångsmän i rätt- visa och framsynthet.
I stället måste de utsända den jobsposten att första kammar- högern fortfarande är både döv och blind för deras krav.
En intervju med fröken Kerstila i En skranka som faller.
I engelska parladientet har mr Dickin- son framställt yrkande på att gallret, som i underhuset håller kvinnorna på lüktaren instängda som i en gyllene bur, måtte av- lägsnas.
Mr Rendall understödde detta yr- kande och framhöll att det skulle te sig behagligare om det nuvarande underhuset företog reformen, än om den komme till stånd när underhuset består av både män och krinnor.
Förslaget har från alla håll mottagits med entusiasm, och i en adress till underhusets medlemmar, undertecknad av 250 kvinnor, bland vilka märkas mrs Asquith, mrs Aristen Chamberlain, mrs Lloyd George och mrs Snoaden, uttrycka kvinnorna sin tillfredsställelse med att i framtiden slippa det galler, som hindrar dem både fråu att höra och se.
Hr Lindhagen (s.-v.) sade sig ha väntat att Ragnarök skulle komma efter det fruk- tansvärda världen nu genomlever.
Han vän- de sig medharm mot den likgiltighet kvin- norösträtten mött i kamrarna, ty i Första kammaren hade frågan fallit och dc tom- ma banliarna i Andra kammaren tydde icke heller på något större intresse.
Talaren ma- nade kammarens liberala ledamöter att slu- ta upp kring den socialdemokratiska reser- vationen, som ingalunda var präglad av någon överdriven radikalism.
H r Räf (h.)
kom med det besynnerliga på- ståendet att han skulle finna det onatur- ligt om kvinnan finge den med rösträtten förknippade valbarheten, t y vad skulle följ- den därav bli?
Jo, mannen skulle f å stan- na hemma och passa barnen, mjölka korna och sköta disken.
Talaren var inte ens sä- ker på att den svenska kvinnan verkligen ville ha rösträtt, och resultatet, om hon er- höll den, skulle bli att hela Stockholms- bänken komme att sopas ren från män.
H r Räfs anförande kulminerade i följande viil- talighetsprov: Om man ser p å ’ e n kvinna skall man snart finna, att det finns mycket på en karl som man inte återfinner hos en kvinna.
Efter repliker av h r Larsson i Västerås och h r Nånsson (s.-v.) och sedan h r Zetter- strand (v.) i korthet yrkat bifall till utskot- tets förslag, gick kammaren till votering vid halv två-tidcn på morgonen.
N:R 12 Hesselgren.
I dessa alivarstunga tider, då arbets- lösheten och hungern hota vårt land inom troligen en e j så värst avlägsen framtid, ställer sig den frågan omut- ligt inför en, vad kunna vi göra för att i någon mån hjälpa och lätta v å r näs- tas börda?
Därför måste v i v a r och e n känna tacksamhet och beundran, när någon initiativrik person e j endast ger ett uppslag, utan även målmedvetet orga- niserar en plan att hjälpa dem, som hårdast känna de svåra tiderna.
Allmänt erkänt är att arbetslös- heten ä r stor och att man fruktar för ä n större i sommar.
I synnerhet är förhållandet så inom textilområdet, men även å andra arbetsfält tvingas man a t t minska sin personal på grund av brist på råmaterial samt kol.
Därför v a r det med stort intresse vi hörde a t t yrkesinspektrisen, fröken Kerstin Hesselgren, satt i gång en or- ganisation för att förhjälpa arbetslösa fabriksarbeterskor till arbete på landet.
Fröken Hesselgren v a r nog vänlig a t t skänka oss en liten stund a v sin dyrbara tid för närmare redogörande av sina planer.
” Först och främst har denna organi- sation intet att skaffa med frågan om civil värnplikt, utan dess syfte ä r att förhjälpa frivillig arbetskraft till lant- arbete, vilket nu mer ä n någonsin bör tillvaratagas inom alla dess grenar.
Stora svårigheter erbjuda sig dels genom att finna arbetsgivare som be- höva den erbjudna hjälpen och e j ha inrotad fördom mot det arbete stads- folk kunna prestera på landet, dels ge- nom att arbeterskorna själva äro räd- da för lantarbete och e j tilltro sig för- mågan att därav förtjäna sitt uppehäl- le.
Naturligt är a t t de e j äro lämpade för den tyngre delen därav, utan det arbete man mest torde sätta i fråga ä r rotfruktsrensning, trädgårdsarbete, bär- och svampplockning.
- F ö r a t t arbeterskorna e j genast, ovana vid luft och förhållanden, skola tappa modet och vända tillbaka till staden, hade vi tänkt ”, fortsätter fröken Hesselgren, ” att ordna dem i kolonier på 20 30 st. under en kompetent ledarinna, vilken skulle ordna för dem mat- och bostads- frågan, vara mellanhand åt dem och arbetsgivaren och för övrigt hjälpa dem med råd och dåd.
Vi äro mycket tacksamma över att de kvinnliga gym- nasternas förbund lovat att intressera sina medlemmar för saken, vilket ju vore utmärkt, hurtiga och rådiga som de j u äro.
Även h a vi tänkt vända oss till de kvinnliga studenterna samt K.
P.
U.
K.
För att hjälpa kolonierna den första tiden, hoppas vi på något litet under- stöd a v stat och kommun, så att ar- beterskorna första dagarna få välbe- hövlig vila för att sedan med stärkta krafter kunna ta upp det nya arbetet.
E t t par egendomar ha redan anmält sig a t t ta denna arbetshjälp.
En, som tillhör fröken Tamm på Fogelsta j Södermanland och en annan h ä r i när- heten, som behöver hjälp för insamling av skogsavfall.
Direktör Lind är även mycket in- tresserad a v frågan, då arbeterskorna kunde a v staten anställas för bärplock- ning, vilken måste väl tillvaratagas j år, d å vi så helt stå hänvisade till eg- n a resurser.
F ö r detta ändamål ha en hel del torkerier upprättats utmed In- dalsälven. ” Fröken Hesselgrens företag h a r ej endast den förtjänsten att ge de ar- betslösa utsikten till att förtjäna sitt uppehälle, vilket om det även e j ä r så rikligt som deras löner i fabrikerna dock är betydligt större ä n vad sta- ten kan ge dem som bidrag under ar- betslösheten, utan ger det dem även W - \ rid Y allmän sOaghet, nor \) vsi ko t, öQoranst räng- ning och sörnnlösbPt.w ’ A.
8.
PHARMACIA, STOCKHOLM Hootrollent: PROFESSOR A.VESTERBERG.
Skydd för ensamboende lärarinnor.
Ett inlägg a v en a v dem.
Som en tröst i bedrövelsen ha väl många, 3ch åtminstone vi lärarinnor, känt det att genom det gräsliga Nöbbeledådet frågan om 5kat skydd för ensamboende lärarinnor bli- v i t aktuell och väl inte längre skall kunna lämnas utan verkligt beaktande.
Kravet på stt lärarinnorna befrias från den rent av livsfarliga ensamhet, som med nuvarande förhållanden påtvingas dem, framstår - .Iler åtminstone borde framstå såsom det allra viktigaste.
Och man h a r ju heller Inte glömt, att det är en dubbel fara som hotar: dels de grova överfallen och sist rien icke minst den olidliga nervspänning iom just denna avskildhet framkallar.
Detta senare var också på det mest förstå- ?ride sätt framhållet i den skrivelse, som iv kvinnoföreningarna tillställdes regerin-: en.
Men om också själva motiveringen i nämnda skrivelse framstod klar och vid- njärtad, så var det ändå en sak i förslaget.
iom vi önskat än mer framhållen: nödvän- iigheten av att lärarinnan får bo under; amma tak som en annan människa.
Frånsett det att de föreslagna åtgärder- na nog inte äro så lätt utförbara, så trän- ger sig den frågan fram: skall verkligen len åsyftade tryggheten uppnås, när väl Illa våra ensamma skolhus ligga där, jag ville nästan säga, fängelseaktigt tillbom- made8 Undertecknad har talat vid många lära- rinnor härom, men har ännu inte påträffat någon som glatt sig åt dessa skyddsmedel.
För en illdådare flnnas alltid utvägar, fast- i n härvid kan j u med rätta invändas, att man väl aldrig skall lyckas anbringa för- war i proportion till möjligen inträffande €ara.
- Men nu till den andra sidan av saken!
Hur beklämmande måste det inte kännas att varje dag och stund påminnas om sin värnlöshet och tvingas att ständigt leva i denna konstzude trygghet?
Och kommer in- te isoleringen a t t bliva än fullständigare innanför dessa järnbalkar och Inckor?
Hur ofta behöver inte en lärarinna efter slutat skolarbete resa till någon stad eller annars begiva sig bort!
Då kommer stäng- ningen, som ändå inte kan bli fullständig, när det gäller järnbalken vid ytterdörren.
Att man annars kan befara objudna gäster vid hemkomsten, h a r j u ett nyligen inträf- fat fall visat.
Eller man blir liggande sjuk!
J a g vill ej spilla ord på svårighe- ten att vid ett dylikt tillfälle taga sig an- tingen ut eller in i ett s % väl skyddat hus.
Och skulle dessa förslag vinna laga kraft, så bleve nog kommunernas utgifter härför på många håll rätt så betydande.
T. ex. för telefoner och inhägnader.
Och här såväl som i alla andra faII kommer penningfrå- - möjligheten att få föra ett friskt och sunt liv på landet och återställa deras av fabriksluften kanske vacklande hälsa.
Som avslutning skulle vi vilja rikta en uppmaning till alla rösträttsor- ganisationer över hela landet att in- tressera sig för och med råd och dåd understödja de kolonier som möjligen komma inom deras område, ty i dessa tider gäller det ju mer ä n någonsin att hålla samman och hjälpa varandra var och en i sin stad.
- M.
N.
N:R 12 RQSTRÅTT FOR KUIHNOB 5 RiRs 2 5 5 0 STOCKHOLM Gamla Kungshoimsbrogatan 26 i i Rationell hushållning.
Hur marken brytes.
E H förening skall startas f ö r ända- Brev f r å n Östergötland.
målet.
Som Östergötlands länsförbund på sil extra sammanträde i Motala den 22 oktohe beslöt att anordna e t t upplysningsarbete Östergötlands län, ocli som förbundets stg relse hade vänligheten a t t tilldela Atvida berg 3 häraden: Kinda, Skärkind och Ban kekind, så beslöt styrelsen för Åtvidaberg F. K.
P.
R. att skriftligen hemsöka nämn da häradcn f ö r att möjligen spåra upp nå bron person, som ville ge \ anvisning på lo k a l och hjälpa till med a t t anordna e t t €ö redrag.
Den hederliga, intet ont anand folkskollärarkåren blev utsedd att offra: Det v a r nog ett ganska klokt beslut, t y till mötesgåendet visade sig över all förväii tan - och j a g iindrar, om inte Östergöt lands landsbygd är litet sniått förtalad!
Men det behövs mer än en lokal och e i ” hjälpare ” p å platsen: det behövs peiiga.
x h föredragshållare.
Nu har j u rösträtts rörelsen inte Överflöd på någondera delen För a t t det hela skulle liuiitia anordiias si billigt som möjligt, bestämde vi oss för at till detta första banbrytande arbete.
då v inte visste, om v i skulle f å några åhörarc: Iler ej, nöja oss med inheinslia föredrags iållarc, och som ingen annan än under.
, ecknad här i Åtvidaberg ville riskera ” sit ‘: oda anseende ”, så föll lotten på m i g - on fet v a r en lott i ” det ljuvliga ” är en fråg: ... o r sig.
” Turneri ” startades i Kinda härad ock) örjade i Gärdala, varifrån det första ja iande svaret ingått.
a t t skolhuset iipplå.
i t s för ett rösträttsföredrag och att en full.
alig åhömreskara infunnit sig-, f å r j u an.
ies som cn god och uppmuntrande början I Rimforsa hade föreståndarinnan föi ~redri~a-Bremer-Förbundets IanthushAll- iingsskola välvilligt siällt skolans föreläs- iingssal till mitt förfogande.
F r u n Riinforsa gick resan till Horn ocli lycklinge vid södra Åsunden.
I Horn gjor- le j a g samma erfarenhet, som man nästan rlltid gör på e n plats, d ä r en förening fun- iits, den nämligen, a t t det iir s ü gott soin möjligt a t t göra något för arbetet.
Vis- crligen var det 24 personer, som anteckiia- Ic si,: för a t t vilja r a r a med om att ombilda len gamla föreningen, inen d å ingen vill ttaga sig a t t v a r a ledare, så måste nog för- ‘ ningen fortfarande betraktas som död.
I Hycklinge var intresset mycket stort!
ich en förening med en bra ordförande l~orn il1 stånd.
De övriga styrelsemedlemmarna ycktcs även r a r a bra arbetskrafter att Dyrtiden och det allmänna nödliige (andra h m e t från Drottninggatan) i landet h a r iiiedfört en grundlig revi J r o r t I a p r af f i n a r e och enklarr sion i hushållenas förvaltning.
Mar h a r såväl teoretiskt som praktiskt prö MOBLER vat sig fram på nya yägar för att ge i ek, mahogny, valnöt samt andra noiii surrogat och förenklingar få i n träslag äfven målade, till billigaste priser.
1 koiiister och utgifter att balansera Biim.
~ e i 11410.
Riks Tel. 6506 Hiisnioderskurser h a anordnats övei hela landet, och husmödrarna h a .cJIIon * o-n .. C=I ... t==Y .. ~, stor utsträckning begagnat sig a v till fallena att inhämta råd och upplysnin g a r i de frågor, boni sammanhängt gan a t t spela största rollen, och d å fråga man sig ovillkorligen, om e j ännu någo nied lieniniens skötsel och ekonomi Emellertid h a r erfarenheten lärt dc bättre kiinde iitviiinas.
Man h a r j u nämn förhyrd bostad.
Detta förslag torde v ä flesta, a t t det i €råga om rationell hus knappast I iiina sin tillämpning på inång: hållning brister, i organisation ocl Iiåli.
Ty det är väl högst ovanligt, a t t g å r samverkan för atp verkligt goda resul tat skola kunua uppnås.
d a r på landet äro så inredda, a t t en någo Detta h a r även insetts av en av de le så n ä r ” tjänlig ” bostad kunde upplåtas, däi liirarinnan kände sig f r i och oberoende, ock dande krafterna inom skolkölisrörelsen det ä r nog känslan för ett litet eget hem fröken Gertrud Bergström, som i en a \ som för mången spelat in vid valet a v lä de föreläsningar, vilka anordnades a l rarinnekallet.
D ä r t. ex. en a n n a n skola äi Sparsaiiihetsitoinniitt~n, framhöll nöd- belägen på rimligt avstånd, och förhållan viiiidigheten a v en verkligt rationell dena i övrigt det tillåta, kunde jii möjliger hushållning.
Föredraget ä r n u utkom en bostad inredas, vilket givetvis i Iängdei met som broschyr och iniiehåller mån- e j bleve dyrare ä n h y r a en sådan.
Umgän ga viirclefiilla upplysningar.
Fröken get med kamrater ä r naturligtvis a r st01 Bergström inser, att utörer en viss betydelse både för lärarinnan själv ock grkis av sparsamhet med liiishållls- f ö r hennes arbete.
Där detta ginge för sig pengarna kan man inte gå, och när det gäller a t t söka utvägar u r svå- vore j u också bränslefrågan löst.
righeterna, niåste man gå till andra Emellertid torde r ä l även detta kunna till.
Diiiråden av praktisk 1-erksarnhet, göra liirnpas - för vad det gäller redan byggda jäniförelser och dra nytta a v d ä r gjor- skolor - i e t t fåtal fall, och återstå så alla da erfarenheter.
Undervisningen i hus- de övriga.
Frågan om inredandet a v bostad lig ekonomi måste vara mera omfat- för städerska ä r ingalunda ny, men nian tande och syfta till att ge de blivande har tämligen litet sysslat med möjligheter- husmödrarna förståelse för ekononiis- n a för drss realiserande.
Man h a r stannat ka berlikningar, f ö r det verkliga viii- vid ” för stora ekonomiska uppoffringar ”.
Iet hos råvaran, för inänniskans nii- Det bör r ä l e j f å dröja så länge till, förrän ringsbehov o. s. v. Lärdomar kiinna det ä r slut incd seden, a t t tvinga barnen ined fiirdel hiiiiitas f r å n ett nlirgriin- a t t eftcr slutat skolarbete krypa omkring jaride område, lantbruket, d ä r nian ge- på golven och sopa f ö r a t t nu inte tala om iioni vetenskapliga rön och bättre ar- cldqing tidiga rintermorgnar.
Och m a n ser uetsiiietoder samt en ordnad organisa- j u h n r det mer och mer blir vanligt att ioii nått ökade arbetsresiiltat.
städerska anställes.
Inginge i hennes för- Även husniödrarria skulle ha nytta inåner f r i bostad, s &amp; kunde naturligtvis er- 3x7 organisation och sainmanslutning, sättniiigrn i pengar b l i r a mindre.
Tid och 1c.h riktlinjerna fiir en sådan förenings tillfälle till annat förvärvsarbete bli j u än- irbete antyder fröken Bergström.
E n då alltid desamma vare sig städerskan bor 3 v dess huviiduppgifter skulle vara att i eller utom skolan.
F r i a bostäder äro loc- Irbeta fram goda varor och sätta kande i allmänhet och f ö r fattiga, ensamma, topp för dåliga.
Vidare att sänka kvinnor i synnerhet.
Kostnaden skall j a g rrarornas prisläge genoni a l t ingripa inte direht inlåta mig på, men efter de upp- not de onödigt dyrbara förpacknin- lysningar jag erhållit, bör den e j bli a r - garna, tillse att försäljningen av skräckande.
Siinimnn koiniiier ju att varie- iiatraror sker på ett hygieniskt till- ra, men alltid konimer väl räntan på den- ’ redsstiillande sätt, uiidersiikiiiiig a v i iaiideln förekoiniiiande hushållsmaski- sanima a t t stå i något så när proportioner- ligt förhållande till hyrorna på respektive ier och redskap samt agitation, då det orter, såvida man inreder ungefär på sam-: äller att sprida kännedom om nya fö- m a sätt.
D ä r vind finnes, torde e j kostna- loämneii.
En iiiycket viktig gren a v förenin- den bliva stor.
En liten vinkel eller något slags utbygge x-ore väl inte heller otänkbar.
: ens verlwmiliet ä r upplysningsarbe- et vid bostadsbyggandet, varigenoni (Ingen behöver frukta, att arkitekturen ble- ve det minsta lidande!
Det estetiska h a r i iiikeiis inredning skulle kunna komma mycket ringa grad fått göra sig gällande iiider sakkunniga husmödrars kon- roll.
Verksamheten skulle ledas från vid skolbyggen.)
in byrå, och d ä r skulle också allinän- Nog kan man invända, a t t niöjlighKterna ieten ha tillfälle a t t få råd a v sak- för inbrott äro lika stora, även om en per- iuriniga konsulenter för just det om- son till finnes i huset, men det är väl ändå %le inom hushållningen, som frågan r ä t t s a sällsynt, a t t dylika dåd föröyas, d ä r: ä iler.
flera äro boende.
Och av vilke ‘ n betydelse Be praktiska fiirslag till organise- det i övrigt skulle v a r a att få h a en män- .andet a v en förening för rationell niska i sin närhet, det h a r talats tillräck- iushållning, som fröken Bergström i ligt om, f ö r a t t här ytterligare behöva be- Att föredrag framlade, väckte gen- röras.
Och n ä r det naturligtvis inte är ilang hos flera intresserade personer, tänkbart a t t k u n n a f å både luckor o. d. och) om satte sig i spetsen för ett sådant dessutom en bostad upplåten för städerska, ’ öretag, vilket under den närmaste ti- så är j a g viss om, att de flesta välja det se- len kommer a t t bli verklighet.
Det nare.
Och j a g tror a t t vem som helst skulle) lir en känd brist på området, som för- k u n n a instämma häri, om man verkligen iningen kommer att fylla till båtnad vill s ä t t a sig in i denna fråga.
‘ ör hemmen och husmödrarna, i en tid, Först när det visat sig omöjligt med så- 8oni mer än någon annan påkallar teo- räl bostad för lärarinna utom skolan som .disk utbildning och praktisk färdig- bostad i skolan för städerska, borde för- iet i kampen mot de svåra problem, om lirsniedel~fördyringen frainltal- slagen om en fullt effektiv stängning ta- gas i beaktande.
at.
G.
H.
E.
1 t, i 0 Stor vikt ligger naturligtvis vid at?
even- tuell lag e j blir s % avfattad, a t t dess till- lämpning endast p å eft sätt k a n vinnas, utan så att olika förhållanden tillåtas öpp- n a olika v ä g a r att n å önskat resultat.
Skall det nu visa sig, a t t förslaget om skydd f ö r oss, landsbygdens lärarinnor, utmynnar i allmänna och tänjbara uppma- ingar, som egentligen ingenting åstad- omma, eller skall det bliva ett i sann me- i n g effektivt värn, även om en berätti- ad (?!)
” försvarsutgift ” blir följden?
I stor acksamhet till alla dem som tagit sig an år sak vänta vi nu på svaret.
Lärarinna pCi landet.
~~ ~ ~ -- Kvinnan gav mig.
Där stod framför skranket en ung flicka, om hundrade gången vred en genom- irärikt näsduk niellan sina fingrar.
Hon: rät.
E j på vanligt mänskligt vis, soin, ofta kådat, e j längre väcker medlidande hos örhärdade.
Fråii ögonens aldrig sinande allor strömmade gråten.
Kroppen bugadr om för storm.
Stämman grät, d å srareii iackadcs f r a m vid domarens frågor.
Flic- a n g r ä t verkligen.
Och hon brydde sig- ute om a t t dölja det.
Fläkte f r a m själens iakna förtvivlan, t y hon var en mäiiriiska, om rivit alla bryggor bakom sig.
Och salen var proppfull med människor.
’ idiiingarnas redogörelser hadc utlovat att e sensationslystna skulle få sitt lystmäte.
” Som hon gråter, som hon gråter ”, slu- ade alla hungriga blickar, och de fukta- es vackert.
Där stod en liten karl v ’ id skranket.
H a n s Öst hackade f r a m svaren på domarens frå- or.
Och åklagaren nickade och förstod.
Ich salsmännisliorna runkade på huvudena eh förstodo.
Allt v a r ganska klart: fres- erskan E r a, den gamla odödliga, hade va- i t framme igen och vinkat med det röda pplet.
Stackars Adam hadc blott foljt luii- en, och nu stod han d ä r med sin bitter- u r a smak på tungan.
Men flickans g r å t hade småningom stan- al, och ett p a r ögon ljusnade genom flödet.
Xt par klara, ljusgrå Ögon, som häpna öpp- ade sig mot mannen vid skranket.
Men om aldrig fångade den bortvändes blick.
En ung kropp spändes, e n strupe svalde råten.
En mänskosjäl fick hjälp på ovän- zt ris.
Och när karlrösten under ljudlös Allm.
6296 Mahntotgsgatan 6, S t o c R h o l a n r n h n a meil.
Då 31 personer antecknade sig som ” höger ”, så h a r det f r å n högerhåll för- sökts komma å t föreningen genom e n mot- agitation, som grundat sig på a t t ” rösträtts- rörelsen iir c n socialistisk rörelse ”.
Borde iiitc sddailt väcka ansrarskänslail hos alla liögerkvinnor i rösträttsföreningarna i I i - netl I Bestorp, e t t litet indiistrisaklhällc i Fårdsnäs soekrii, bildades en filial till At- vidaberg med 22 medlemmar, därav 9 nian.
En bra och intresserad ” trio ” åtog sig iilia- Iens skötsel.
Med ett besök i det förcningsöverfyllda Kisa far Atvidabergs verksamhet i Kinda härad, åtminstone för denna g h g, anses r a r a avslutad.
Dessutoni liar ctt föredrag hållits i Östra Ryd kyrkskola i Skärkinds härad.
Det kän- 3cs inte så värst hoppfullt a t t resa dit, t y jag hade p å förhand underrättats om a t t let nog inte gick a t t göra något d ä r för rosträtten, inte ens om det talades med ’ änglars tuiipa ”.
Nyfikenheten hade emel- iertid lockat fullt hus, men det v a r en närkbar brist på kvinnor.
Eftersom jag iisste, att j a g inte t a l a t med någon än-: els tunga, tänhte j a g inte alls tala om nå-: on sammanslutning, mcn ” hjälparen ” yckte, att det skadade e j a t t försöka, och, il kom d å Östra Ryd filial, även den till ktridaberg, till stånd samt med den mindre aniiga sammansättningen flera män (13) in kvinnor (l1).
Som erfarenhet a r detta npylysningsar- iete skulle j a g vilja f r a n ~ h å l l a, å ena sidan ktt det inte alls är sil lättvändigt nu f ö r iden.
som en del ” äldre kämpar ” framhkl- it, a t t anordna rösträttsföredrag - anord- ia tillstallningar f ö r a t t f å pengar, skriva il1 höger och vänster, hålla föredrag!
- iien 2 a n d r a sidan vill j a g till uppmuntran ö r dem, som komma a t t arbeta på andra 1511 inom liixet, framhålla, a t t man alltid \ a n l a r a örcrtygnd om att h a åstadkommit: iiidje, t y de som e j äro glada, när man conimer, äro så innerligt glada, då man ar.
Åtridabrrg i inaj 1917.
Ester RöhI.
I tndaht hunnit till intimare detaljer, dela- les liifteris tjocka som a v ett bart huggan- le s r ä r d s gyllene blixt.
E n röst klang ge- iom rummet: “ J a g tar allt på mig. ” Efter rättens Överläggning föll doinen h-er den en~ainiiia.
- - - D ä r gick en flicka u t f r h doinsalen nied örakt f u r sitt yrke, som skulle tvinga hen- ic a t t g å till tidningen och fabricera föda ör alla hungriga människohyenor, som e j unnat lämna sina burar.
Där kom en yngling med blockbladen laddrande i haiidcn.
H a n s å g e j ut, som, 111 h a n bannadr sitt yrke.
Snarare talade ilickens glans om eii scgerriss ande, fylld v ideer och smarta uppslag.
Med den arbetsglades trygga, överl5gsna öjc slog haii kainratflickan på axeln och alade: ” Nä d u, det b ä r sig inte.
Hur skulle det: att f ü r er kvinnor, om n i skulle dömt i lag? ” ” Ack pöbelyngling ”, tiinkte pennskaftet.
Ack d u andens fattige.
I n t e skulle v i lyft iiinsta sten f r å n vår systers sköna offer- lärda. ” Högt sadc hon blott: ” Vi skulle h a dömt lika, lika strängt. ” Ty h j ä r t a t s spel shall e j tona för pro- ana.
Bladynglingen v a r redan långt borta, på Lans r y g g såg hon, a t t ett smil lekte på ans ansikte.
Men bland vaktmästarna på rådstun löp- e länge en dyrbar myt: att när fången lasserade domaren i korridoren, bockade en gamle sig.
Den gamle domaren bugade Anna Björkman.
j u p t för fångon.
6 - Bdvokat EV4 ii " EH JURIS KAND. Ruinnliga Juridiska Byrån Lilla Vaffugäfan 1 4 (vid Brunkebergstorg) STOCKHOLM C. iliiit@aiai 8. jaiidiska uapdrag av alla slag.
K L 10-4.
Riks tal.
75 76.
Allm.
tel. 18336.
Arbetet ute i landet.
Bomhus F. K.
P.
R. har under vårtermi- nen haft tre föreningssammanträden, alla präglade av en synnerligen god stämning.
Ett beramat offentligt möte måste instäl- las på grund av smittkoppsfaran.
Förenin- gen har dock gått framåt, ty vid varje möte har alltid några nya medlemmar kun- nat hälsas välkomna.
Sedan V. U:s cirku- lär blivit genomgångna, har föreningens enskilda angelägenheter dryftats.
Bland an- nat har föreningen beslutat anskaffandet av ett standar.
Sekreteraren, fröken Bengts- son, har bidragit med pianomusik, och två gånger har den lilla dialogen S a v a don uppförts.
- Vid sista sammanträdet i maj blev folkskollärarinnan, fröken Karin Bo- man, som i 3 år varit föreningens ordföran- de, men nii flyttar till Stockholm, föremål för en varm hyllning.
Efter mötets slut överraskades fröken Boman med att ett festligt dukat kaffebord bars in.
Tal höllos och ett stort fång blommor i rösträttens färger överlämnades till fröken Boman, som i sin tur tackade för all den kärlek och väl- vilja från styrelse och medlemmar, som gjort arbetet för rösträtten till en enda stor glädje.
Några av föreningens unga flickor utförde sedan levande charader, vilkas lös- ning voro: " Tack ".
Sist utbringades ett le- ve för rösträtten.
Föreningens sekreterare, folkskollärarinnan fröken E. Bengtsson, fyllde den 24 maj 50 år.
Hon tillbringade högtidsdagen hos släktingar i Värmland, men då hon sent på kvällen annandag pingst återkom, hyllades hon av F. K.
P.
R:s styrelse och några personliga vänner, som anordnat sup6 i hennes hem, vilket var festligt upplyst och blomstersmyckat.
Då fröken Bengtsson är en synnerligen lycklig agitator, har hon gjort sig förtjänt av F. K.
P.
R:s särskilda tacksamhet för den sto- ra mängd medlemmar, som på hennes upp- maning slutit sig till rörelsen.
Degerfors ' F. K.
P.
R. hade tisdagen den 17 april ordinarie möte.
Därvid förclrom bland annat redogörelse för länsförbundets möte i Örebro sistlidne mars månad.
Dess- utom beslöt föreningen att instämma i en hemställan till k. m:t om tillägg till kungl.
kungörelsen av den 1 juni, varigenom kom- munerna skulle åläggas att före 1917 års ut- gång åstadkomma skydd åt ensamboende lärarinnor, vid risk att statsanslag el jest uteblir.
- Lördagen den 19 maj hade Degerfors ' F. K.
P.
R. anordnat vårfest i Metodistkyr- kan.
Hälsningstal hölls av fru Maria Pet- tersson.
I ett lärorikt föredrag av pastor G. Dahlquist över ämnet Kristendomen och kvinnofrågan, framvisades bl.
a. att Kris- tus i motsats till gammaltestamentliga åsikter ställde kvinnor och män jämsides.
Talaren ansåg, att kvinnans insats i det po- litiska livet skulle bidraga till att vårt folk höjdes i sedligt avseende.
En flickkör sjöng några vackra vårsånger, även utfördes någ- ra musiknummer för fl01 och orgel.
Ronneby F. K.
P.
R. hade den 19 april en aftonunderhållning till förmån för för- eningen samt dess barnkoloni.
Två pjäser spelades, nämligen De fyra generationerna av f r u Hammar, Limhamn, samt Samma don av fru Frigga Carlberg.
Samtliga rol- ler utfördes förträffligt och bifallet var livligt av den talrikt församlade publiken.
Aven utfördes musik.
Fru Tonning upp- läste en dikt, Barmhärtighet, av okänd för- fattare, som slog mycket an.
Söderhamns F. K.
P.
R. hade den 11 maj sitt årsmöte, då års- och revisionsberättel- serna upplästes, och styrelsen beviljades ansvarsfrihet.
Därefter lämnade ordföran- den, fru Elin Pohlmann, en intressant och upplysande översikt över rösträttsfrågans liige i olika länder, och vilka framgångar saken vunnit på sista tiden, mest genom erfarenheter under krigsåren, då kvinnor- na i arbetet fått inträda i männens ställe och visat, vartill kvinnokraften duger.
Ta- larinnan berörde ock det energiska arbete L.
K.
P.
R. bedriver i vårt land.
Vidare er- irradso u 3 rösträttsmotionerna i riksdagen och andra motioner, som särskilt beröra kvinnor.
Efter föredragets slut upplästes N:R 12 1BQ) STBATT FOB KYIIPIPOR Söders " English School " Engelska lektioner och översättningar.
Erstagabn 26.
Allm.
Tel. Söder 36035.
Annie 1.
Scott.
HOTELL VICTORIA Norra Smedjegat.
14, (Hörnet av Herkulesg.)
Stockholms äldsta, billigaste och mest välkända privathotell.
Tyst och fridfullt läge strax vid Bmnkebergs- och Gustaf Adolfs torg.
Elek- xiakt ljus o. telefon i rummen.
Vördsamt Fra Greta Schubert.
' nd- o. Telografadr.
UOTE l VICTORIL Riks 53. illm.
6651. drvika Vagnfabrik, Arvika.
Kungl.
ficvleverantör.
Sverigea st6rsta !ab.
rik i6r tillverkning av alla aortera lyx- och arbetsäkdon Utatällning: David Bagareagata 1, S t h l m.
Priskurant pä begä- ran.
Riks t. Arvika 87, Sthlm 4544.
Beplir priskurant även A Kniiagerarlar.
len resolution, som skulle fattar på det sto- - a rösträttsmötet den 13 maj, i vilken för- ?ningen beslöt telegrafiskt instämma.
Till iist erinrades om sommarmötet i Ronneby &gt;ch uppmanades till deltagande däri.
Ef- er mötet vidtog samkväm med landsmåls- iistorier och musik samt tesupe, vari även ?tt flertal inbjudna gäster deltogo.
Det ha- ie varit meningen att vid detta möte upp- ' öra Frigga Carlbergs pjäs, Statsministerns iöttrar, och inövandet hade pågått sedan iösten.
Men övningarna hade avbrutits, ' örst av smittkoppsepidemien och senare LV sjukdomsfall bland de spelande, varför ippförandet uppskjutits till hösten.
- På; rund av smittkopporna inom länet har för- mingen även gått miste om de utlovade 3ergman-Österbergska samhällskiirserna.
Sköldinge F. K.
P.
R. hade den 17 maj an- Irdnat opinionsmöte.
Mötet öppnades av lrdföranden, fru Anna Möller, som i ett iortare anförande berörde kvinnans ställ- iing i samhället, och varför hon i kam- len för tillvaron behöver den hjälp, som nösträtten skänker.
Därefter höll pastor h m a r Vall från Vingåker ett intressant och väckande föredrag över " Kristna syn- mnkter på kvinnorörelsen ", vari han påvi-, ade att kvinnans inflytande i samfundsli- iet skulle medföra en kärleksfullare och larmhärtigare lösning av många samhälls- ' rågor samt ett bättre tillvaratagande av le religiösa intressena.
Kvinnan borde ha- ra rösträtt icke i trots av att hon är kvin- la, utan därför att hon är kvinna.
Mötet &gt;evistades av 150 personer, män och kvin- ior.
Nya medlemmar ingingo i föreningen.
Östergötlands länsförbund av F. K.
P.
R. lade på söndagen den 6 maj ordinarie sam- nanträde i Linköping.
15 ombud från 9 för- mingar hade infunnit sig jämte en stor del jvriga intresserade från närliggande för- ?ningar.
Nya stadgar antogos, och till ar- 3etsutskott utsågs fröken Ester Röhl, ord- förande, fru Signe Törnqvist, sekreterare, köken Elly Wijkmark, kassaförvaltare.
Fil1 sist höll fröken Mathilda Widegren trån Stockholm föredrag om Kvinnornas Ippgift just nu.
Det med varm känsla iramburna föredraget gjorde djupt intryck 3å de till omkring ett 50-tal församlade åhö- - arna.
Rösträttsflaggan i miniatyr, det lilla vackra och prydliga märket, det yttre kännetecknet på dem, som hyllade kravet på kvinnorösträtten såldes på flera offentliga platser i huvudstaden den dag kvinnornas rösträttsfråga behandlades i riksdagen.
På läktarna bars det av de flesta närvarande kvinnor, bland vilka märktes statsrådinnan von Sydow och fru Trygger, och nere i kamrarna lyste det lilla färglagda märket på åtskilliga kammarle- damöters rockuppslag.
FREDRIK A-BREMER-F~RBUNDETS KVINNLIGA HÖGRE YRKESSKOLA 111l1111111111111111lllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll börjar hösten 1917 sin verksamhet med tvk kurser i beklädnadsyrket.
Högre kursen, minst ettårig, avser att utbilda kvinnliga arbetsledare 3ch yrkesskolelärarinnor.
E n atelje, där yrkesträning för inträde i den högre kursen kan förvärvas, står i samband med skolan.
Lägre kursen, tvåårig, avsedd för kvinnlig ungdom med högre allmän- bildning meddelar grundläggande yrkesundervisning i klänningsömnad, kapp- Siimnad och linnesömnad.
Anmälan till kurserna före 15 juli till Fredrika-Br#~r-FOTbu.ndets byrå, K1arabergsgata.n 48, Stoekholna C, där prospekt erhållas och förfrågningar be- waras.
örnås Sommar- och Vi ntersanatoriurn högt och härligt beläget i den fagra SimlBngsdalen vid Mahults hällplata A Halmstad-Bolmens järnväg.
Mot- tager gäster, som utan att vara i behov av egentlig läkare- eller sjukvhd söka vila och rekreation ilugn och natur skön trakt under oklanderliga hygieniska förhalanden i förening med hemtrefnad och ett gott och rilligt bord.
Personer, lidande av tuberkulos eller andra smittosamma sjukdomar mottagas ej.
Referenser: Samtliga hrr likare i Halmstad och d:r Manne Bergengren i Göteborg, Prospekt erhules pk begäran.
ForfrAgningar och anmälniugar mottagas, af INEZ CARLSTRbM.
Postadress Mahult, Ryaberg.
Telef.
: 3imlBngsdalen 4 via Halmstad.
Telegramadress: &amp; mås., Halmstad.
@ usqva#a 11111111111111 bepröfvade symaskiner utmärka sig alltid för Kdi- lätt gång, hållbarhet märke.
och stor hastighet.
tets- i. SvcnsRt fabrikat FUmdniiga aföatalningsvilikor.
Där kvinnor och män äro likställda inför lagen.
Norska lagtinget behandlade för nå- gon tid sedan odelstingets förslag om pensionsåldern för i staten anställda tjänstemän.
Aldersgränsen var satt till 70 år för män och 65 år för kvin- nor.
Förslaget blev utsatt för en gan- gka skarp kritik.
En talare, Geelmuy- len, fann åldersgränsen alltför hög sven för män, och därför ville han inte av teoretiska skäl gå med på att höja åldersgränsen för kvinnor, ehuru han, under sin långa verksamhet i sko- lans tjänst, aldrig märkt att de kvinn- liga lärarna vor0 mindre uthålliga än l e manliga.
Flera talare uttalade sig €ör samma åldersgräns för män och kvinnor, 70 år, men till slut enades man lm ett sammanjämkningsförslag och eastställde åldersgränsen för såväl män $om kvinnor till 65 är.
Denna fråga har blivit aktuell, sedan hov- rätten återförvisat ett tryckfrihetsmål till förnyad prövning, emedan såsom medlem av juryn fungerat en gift kvinna, riksdags- man Fredrik Ströms fru.
Hovrätten anser att fru Ström, såsom stående under sin mans målsmanskap, icke kan anses ha rätt att tillhöra juryn, varemot rådhusrätten, som först godkänt henne som jurymedlem, föl- jer en modernare och mindre formalistisk uppfattning.
.
UIi m apdiiii till Iiadroilen mot pmtRnMf + Ma.
BUTTERIGKS MÖNSTERAFFÄR Rikfl 1726.
Drottninggatan 57 m m.
1410.
STOCKHOLM Lika lön för lika arbete.
Vid ett bygge i Hälsingfors utbröt nyligen strejk bland arbetarna för en ide, som hitintills icke kunnat påräk- na arbetsnedläggelse, nämligen lika lön för kvinnor som för män.
Det var tegelbärerskor saken gällde.
Det skall vara i ett land, där kvinnorna ha röst- rätt, som en dylik solidaritet gör sig gällande.
Kvinnlig talare i tyska riksdagen.
Får gift kvinna vara juryledamot?
Vit batist Kr.
2.50 D:o 2.75 V i t piqne 3.50 Vit tyll * 3.- D.0 4.- Ny rösträttslitteratur.
För att i vidare kretsar sprida de på det offentliga mötet å Auditorium i Stockholm den 13 maj 1917 hållna före- dragen föreligga de nu samlade i tryck.
Det lilla, med ett rösträttsstandar prydda häftet, inledes med Selma La- gerlöfs hälsning till mötet och därpå följa de av Louise Stenbock, Agda Östlund, Agnes Ingelman och Anna Wicksell hållna föredragen, som ingå- ende och från olika synpunkter belysa rösträttsfrågan.
För de föreningar, som vid sina möten och samkväm ön- ska lärorik underhållning böra före- dragen bli synnerligen lämpliga.
Bro- schyren rekvireras från Rösträttsbs- rån till ett pris av 40 öre pr st. Att advokten Eva Anden i barnalags- frågan framförde kvinnornas synpunkter i ett anförande i Andra kammaren var i och för sig ett märkligt fenomen, men än-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
m.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
m.
nu märkligare synes det vara att.
.
.
.
.
.
även tyska riksdagen hunnit så Iångt, att den lånar sitt ö r a åt en ' kvinna.
Detta har Anmälan om deltagande i som- emellertid nyligen ägt rum, då d:r Else Lu- marmötet i Ronneby jämte mötes- ders, under en debatt rörande de kvinn- avgiften 2 kr.
bör insändas före liga arbetarnas löneförhällanden, inbjöds den 20 juli under adress Röst * att tala till Tysklands riksförsamling.
....... rättsmötet, Ronneby.
Stockholm 1917, Ivar Hreggströme Boktx ' yckerI A.
B
