# ID: svediakorp-per2640
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,222
# sentences: 997
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


RÖSTRATT FÖR KVINNOR i Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket for en stor sak som en stor sak kan göra for oss.
\ VI.
ARG.
Il STOCKHOLM, 1 JUNI 1917.
- ~~~~ Inför målet.
Sveriges rösträttskrävande kvinnoi gå i dessa dagar med spänning ock förväntan i sinnet.
Varhelst två ellei tre äro församlade, kommer genast der på tal, som alla vänta nu skall ske Och gentemot dem, som varna mot föl stor optimism, hänvisas till allt det.
som skett och sker utom landet, till allt det, som skett och sker inom lan- det, och framför allt till den sväng- ning i den allmänna opinionen, som just nu med en nästan häpnadsväc- kande fart äger rum i avseende på kvinnornas medborgarrätt.
Det började i pressen.
Till och med de organ, som annars alltid ståndak- tigt a w i s a t alla våra krav, överraska- de med att omnämna kvinnorösträtten på ett sätt, som väckte vår stiila men mycket glada förundran.
Detta följdes snart av andra lika glädjande symp- tom.
Gamla rösträttsföreningar, som under årens lopp kan hända somnat av en smula, leva upp igen med för- nyad livskraft, nya föreningar bildas med ökad fart och alla hälsas de, icke minst de Moderata kvinnornas för- ening, med glädje och tillfredställelse.
Man känner att nu gäller det slutspur- ten med målet hägrande framför ögo- nen.
Kvinnor, som förut nästan satt en heder i att icke ens skuggan av en misstanke om något som helst intres- se för rösträtten skulle falla på dem, de begagna nu varje tillfälle a % ivrigt manifestera sitt nyvaknade intresse för saken.
Män, som förut icke haft ord nog starka för att visa sitt djupa förakt och misstroende, när det gällt kvinnorösträtten, de komma nu med långa förklaringar om att de i själva verket aldrig i princip haft något emot den ifrågasatta reformen.
Det har plötsligt blivit till något alldeles själv- klart, att alla människor tala om kvin- norösträtten som en avgjord sak.
Man säger inte längre " Om kvinnorna skul- le få rösträtt ", man säger " När kvin- norna nu få rösträtt! ' '
Vad är det då som hänt?
Helt enkelt det att alla rent instinktivt känna, att vad som nu framför allt är av vikt, det är att stärka den solidaritet, den - ~~~ ~ Denna stora rösträttsfråga är icke blott en kvinnorna6 intre66e.
fråga, den är även, grundad som den är på ett rent rättPurdighet6- krav, en hela samhället6 intressefråga, ja, jag vågar på6t &amp; den ur den mest betydelsefulla och viktiga Zråga, som i detta Ögonblick ian # ramlägga6 Pör rik6dagen och komma under de64 behandling.
Frågan gäller ingenting mindre än, om den hälft av natlouen,,6om utgöres av hustrur, mödrar och döttrar, skall ställas utanför den kallelse till nationell samling och den maning till medborgerlig pliktuppfyllelse och känsla av anbvar för representationens be6lut, bom den nu genomförda representationsförändringen avser att ställa till allt Sveriges folk.
Och för ett litet folk sådant som vårt är det väl av ännu större vikt, att denna kallelse och denna maning kommer till alla och envar, än vad det kan vara för de större folken.
TEOFPON SÄUE i FÖr6t.a kammaren i9O3.
~~ __ ~~~ aamhörighetskänsla, som i nödens stund skall binda oss samman till ett 3nigt folk.
Men detta innebär först och Brämst som nödvändig och oundviklig förutsättning samma rätt till medbe- 3tämmande för alla och samma plikt till medansvar för alla.
Så som bördan av de hårda tiderna; rycker de svenska kvinnorna, kunna le icke längre ställas utanför.
Det är ienna enkla sanning, som nu äntligen gått upp även för dem, som förut al- irig velat tilltro kvinnorna förmåg &amp;) ch vilja till medborgaransvar.
t Hur skall den kommande riksdagsde- latten bli?
Därom veta vi naturligt- ris ingenting.
Endast det veta vi, att illa de gamla skälen, alla de oratoriska fraserna, alla de historiska utläggnin- garna, alla de latinska och grekiska: itaten, de kunna icke mera framfö- - as mot oss.
Ty dem har livet självt xnder de sista gångna åren för alltid ' örvisat till den politiska skräp- och Kuriosasamlingen.
Nu stå vi som al- lrig förr på realitetens mark och det ir endast mot bakgrund av allt det,; om nu sker i tiden, vår fråga kan be- iandlas.
Innerst i våra hjärtan döljer sig för ivrigt hoppet om, att det skall gå oss; om det gått våra skandinaviska syst- * ar.
Aven vi skulle med stolthet vilja ninnas och även vi skulle vilja på his-, oriens blad få inristat, att när med- _- ~ N:r 11.
~~~~~~ ~ borgarrätten äntligen förlänades de svenska kvinnorna, då lades för dagen alla små synpunkter bort, då stod en enig riksförsamling bakom beslutet, Nya bundsförvanter.
De högerkvinnor, som tillika varit ärliga och övertygade rösträttskvin- nor, ha under åtskilliga år befunnit sig uti en ganska svår ställning.
Deras eget parti har ställt sig oförstående gentemot deras varmaste önskningar; det har i stor utsträckning begagnat deras hjälp i det politiska arbetet, men begått den inkonsekvensen att samti- digt förkunna dels att kvinnorna måste bevaras å t hemmet dels att de äro omogna för det politiska livet.
Nog har det krävt tålmodighet hos högerkvin- norna att fördraga detta.
De ha dock hållit ut och hoppats på bättre tider.
Dessa bättre tider äro tydligen nu inne.
Sådan är situationen i den så kallade civiliserade världen att man i det ena landet efter det andra finner det nödvändigt att ta kvinnornas hjälp i anspråk för samhällsangelägenheters ordnande; man finner sig därför också föranlåten, i det ena landet efter det andra, att ge dem de rättigheter och den ställning inom samhället som med dylik verksamhet höra samman.
Det är ju inte möjligt att uti vårt land, där krisen framtvingar kvinnors tagande i anspråk för lösande av svåra frågor och utförande av nödvändiga anord- ningar och arbeten för den allmänna välfärden, det är j u inte tänkbart att här numera något parti skulle kunna komma sig för att förklara kvinnorna omogna för offentliga värv eller skuile kunna komma fram med det argumen- tet att kvinnorna höra hemma endast inom hemmets murar.
(Högerpartiets hittillsvarande ståndpunkt låter sig tydligen icke längre upprätthållas.
Därför ha också de högerkvinnor, som varit rösträttssaken trogna, funnit ti- den nu vara inne att träda fram och ställa upp sina krav.
Tisdagen den 15 maj bildades nämli- gen i Stockholm, såsom redan är be- kantgjort genom den dagliga pressen, Moderata kvinnors rösträttsförening, vilken har till syfte " att vid sidan av Föreningen för kvinnans politiska röst- rätt, men oberoende av denna, verka för att svensk kvinna må erhålla politisk rösträtt och valbarhet på samma vill- kor som svensk man, dock med ett för kvinnan högre åldersstreck, som för varje valperiod automatiskt faller, tills len för mannens politiska rösträtt och valbarhet stadgade åldersgränsen upp- nåtts ".
Som synes är den nya rösträttsföre- ningens slutmål detsamma som L.
K. i ?.
R. uppställt.
De moderata kvinnor- na hava emellertid - uppenbarligen närmast efter Englands mönster mo- iererat sina önskemål så, att det må- .et nås först efter en övergångstid un- ler vilken högre åldersstreck skuile gälla för kvinnor än för män.
Om vi givetvis bra mycket hellre skulle ha sett att högerkvinnorna Lgit upp vårt Temensamma gamla krav i dess ur- sprungliga form, så måste vi dock till- ika säga att, om man nu funnit om- ständigheterna med nödvändighet krä- ?a " streck " av något särskilt slag, så ir det streck som här dragits det möj- igaste, det söndrar icke, då det drab-) ar hög och låg lika och desslikes alla 3artier lika.
Därför hälsa Yi den nya %reningen av hjärtat välkommen att leltaga i arbetet - vilket vi hoppas eke skall behöva bli alltför långvarigt - för vår gemensamma sak.
, - e ' /
3ÖSTRATT FOR KYIHXOR / BÖSTR&amp;TT F Ö B KYIHNOB Fernqvist s utkommer den 1 och 15 i var mhad.
1 ' Redaktör: GUBLI HERTZMAN-EX~ION.
Redaktion och Expedition: 6 LäetmakaregatsnI Redaktionstid: onsdag och lördag kl. 1 / 93-1 / a4.
Expeditionen öppen vardagar ki.
1-4.
Rikstel 8600.
Allm.
tel. 14729.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
33 Drottninggatan 33 n. b. och 1 tr. upp Stort lager av ina o. utländska nyheter i alla slaga DAMKAPPOR,DRÄKTER &amp; KJOLAR Prenumeration genom posten: för 1917 Kr.
1:35.
Losnummer 6 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom inaudande av 2 kr.
i postanvisning till tidningens expedition.
pris I till billiga beatthda priser.
Obs.!
Best %llningsavdelning.
Vid uppvisande av medlemskovt i F. R '.
P.
R. lämnas 5 % rabatt.
4 RU~TRATTSBYRÅN 6 LHstmakaregatanI, Btockholm XEå, grundstenen bli lagd. '
Selma Lagerlöfs hälsning till rösträttsmötet å Auditorium.
Allm.
tel. 147 29.
Rikstel.
8600.
Oppen vardagar kl. ' 1 s i- ' / 9 5 e. m.
Det har länge gjorts gällande av mot.
L.
K.
P. Rs sekreterare träffas personligen ståndarne till kvinnornas rösträtts kl. 1-3 e. m.
Rösträtt åt Englands kvinnor.
Kolonialministern Long framlade den 15 maj i underhuset ett förslag till val- reform.
I detta förslag tillerkännes p ~ litisk rösträtt bl.
a. åt kommunalt röst- berättigade kvinnor och hustrur till kommunalt röstberättigade män vid en uppnådd ålder av 30 år.
Ett senare telegram meddelar att un- derhuset vid andra läsningen av detta förslag bifallit detsamma med 329 rös- ter mot 40.
Författningsrevisionen i Holland.
Ett telegram från Haag meddelar att även Första kammaren med samtliga avgivna röster godkänt författnings- revisionsförslaget.
Andra kammaren har redan förut godkänt detta förslag.
Denna demokratiska författningsrevi- sion innebär den allmänna rösträttens genomförande, och Holland går defini- tivt över till raden av de demokratiska stater, som bygga på den breda, folk- liga grunden a v allmän och lika val- rätt.
Men en punkt fattas i det stora fram- steget.
Kvinnorösträtten genomföres icke nn omedelbart, på samma gång som männens rösträtt blir allmän, men den förberedes till en nära framtid.
Dels få kvinnorna redan nu valbarhet, och de särskilt dugande krafterna .bli alltså inte utestängda från det offent- liga livet på grund av något köns- streck.
Men framför allt är det i den nya grundlagen enkom ordnat så, att kvinnorösträtten, när man sedan vill, kan genomföras genom enkelt riks- dagsbeslut, utan hela den tidsödande och vanskliga omgången med en ny författningsrevision och dess långa procedur.
När Holland nu står inför ett demo- kratiskt genombrott, är det antagligt att det inte kan dröja länge förrän kvinnorösträtten blir genomförd, ty en verklig demokrati kan man inte längre räkna med, så länge kvinnorna hålias utanför statslivet och politiken.
Kvinnorösträtten aktuell även i Tgs kland.
Enligt meddelande till pregsen ha medlem ' mar av de gamla hansestäder- na Hamburgs, Lubecks och Bremens representationer på ett möte i Ham- burg antagit en gemensam resolution, i vilken kräves genomgripande refor- mer i fråga om rösträtten.
En kom- mitt6 tillsattes för att närmare utforma och precisera de tre städernas önske- mål.
Mötet uttalade sig bl.
a. för röst- rätt åt kvinnor.
krav, och det har utgjort en källa till bekymmer även för de mest överty gade kvinnliga rösträttsvänner, ati fordran på rösträtt inte framföres a \ hela den kvinnliga befolkningen i Sve.
rige, ja, att det här ännu torde finnaE många kvinnor, som inte alls känna - någon längtan efter denna förmån Och det råder inte heller något tvivel om att det är gott för en god sak att stödjas av en mängd anhängare.
Vj veta j u alla hur mycket detta skulle ha underlättat vårt arbete.
Upprepade gånger ha vi så väl från regeringen som från riksdagens partiledare bli- vit tillfrågade hur många medlemma1 v i räkna i våra föreningar och vi ha själva genom massinsamling av under- tecknare sökt ge vår rösträttspetition den största vikt och betydelse.
Allra helst skulle vi således ha v e lat, att alla svenska kvinnor - och varför inte alla svenska män - 9 hade stått eniga bakom vår fordran men för envar, som vill ägna den allra yt- ligaste eftertanke åt de mänskliga framstegens historia, torde det snart visa sig, att detta är fåfänga och onö- diga önskningar.
Det är helt enkelt inte på det sättet, som det mänskliga framåtskridandet försiggår.
I stället torde sakerna regelbundet ha det för- lcippet, att den reformsträvan, som först framföres av en ensam man eller kvinna, i sinom tid omhändertages a v ett parti och därefter, oaktat den visst inte ännu vunnit allmän tillslutning.
med hjälp av landets styrelse upphöjes till lag.
Det är först sedan reformen har hunnit så långt och år efter år har fått arbeta in sig i vanor och före- ställningssätt, som man kan våga hop- pas på att den skall kunna tillvinna sig allas gillande.
Det är på samma sätt, som vi i dessa lagar se nykterhetsvännerna arbeta) å att få sina åsikter upphöjda till agbud gällande för hela landet, fastän le mer än väl veta, att de ha flertalet tv dess innevånare till motståndare.
Det är på detta sätt, som i förra tider le stora religionsförändringarna för- riggingo.
Inte ett ögonblick lär Gustaf Vasa ha funnit nödigt att på överty-: elsens väg göra alla sina undersåtar il1 sannskyldiga protestanter, innan lan här införde protestantisk kyrko- ' örfattning.
Man kan också lätt före- rtälla sig hur avskaffandet av allmänt Förekommande missbruk, såsom träl- lom och blodshämnd, måste ha försig- rått.
Det har varit ett fåtal männi-; kor, som rörda av kristendomens kär- ekslära, ha rest sig mot det fäderne- irvda eländet.
De ha framtvingat det tv lag befästade förbudet, och därpå ia de gamla osederna blivit alltmer) vanliga, ja, så glömda, att man inte - mer kan tänka sig, att de i detta lar ha varit rådande.
Då vi nu hoppas, att den kvinnlig rösträtten skall komma att genomf ras på ett liknande sätt, så vilja vi g nast erkänna, att detta inte är någ idealiskt tillvägagående.
Hur mång förhoppningar korsades inte, då kI stendom genom ett kungligt eller ke serligt påbud infördes i ett land!
I rare och drömmare lära ha väntat s ett himmelrike på jorden.
Verkligh ten visade, att eftersom en så ofan ligt stor massa av liknöjda och mis nöjda bekännare hade tillförts den nj religionen, förblev världen just såda den var, och de goda verkningarr framträdde först långsamt efter gen rationers tåliga, målmedvetna arbet Och vi veta, att förhållandet skall b detsamma vid vår reform.
Den da då kvinnorna erhålla full medborga rätt, skall inte utmärkas av några on störtningar.
Världen skall förbli sj lik, inte bara i tio, utan kanske i hu1 draden av år.
Om vi, i det ögonblic vi vinna vår seger, hade hela nationeI kvinnor bakom oss, vore det j u en ai nan sak.
Om alla vore tränade till a se bristerna i samfundslivet, ivriga I att avhjälpa dem, det vore en anna sak.
Om alla vore färdiga att offi tid och arbete för det allmänna, dl vore en annan sak.
Som det nu ä måste man avhålla sig från alla stoi förhoppningar.
Reformen är för sto för oerhört betydande för att gena framträda till hela sin vidd.
Men j ä ten är inblandad i brygden, och dc skall sätta hela massan i rörelse bai den får tid på sig, men till dess fo dras det tålamod.
Det kan till och mc hända, att vi skola komma att sakr dessa dagar, då vi vor0 få, men all fulla av nit, av självuppoffring, av tr Men till trots för att vi veta al detta, stå vi nu här f ö r att begära c; venska maktinnehavarnas hjälp f o ttt förvandla de svenska rösträttskvir lomas önskemål till allmänt erkän) ch efterlevd förordning, till ett led qikets grundvalar.
Och detta därföl ttt vi veta, att sådan är vägen.
All let andra skall komma sedan, inte hz jtigt, men säkert, inte av sig själv nen genom vaksamt, målmedvetet a1 lete.
Utan lagens hjälp kommer dc läremot aldrig.
Tarför vi begära vår rösträtt, det ä I U närmast därför, att vi tro, att vå ijälp behövs vid genomförandet a statens stora uppgifter.
Vår husmc lerliga erfarenhet, vår moderliga ir; tinkt, vi tro, att dessa ha saknats alli ' ör länge i statsarbetet.
Men nu i dett igonblick begira vi rösträtt kansk nest för de unga kvinnornas skul Det är mänga skrankor, som fallit ?åra dagar, många förhållanden ha är: hats, och de unga njuta en frihet SOK L-BI JOHN Vn LoF6; EEN &amp; C:8 Sveriges äldsta, största o. bäs renommerade specialaffär N:R f l aldrig förr.
Må denna frihet bli be- lagd med ansvar!
Må dessa unga veta, att Sverige räknar med dem!
Fabriks- arbeterskor som studentskor, familje- medlemmar som ensamma, må veta, att landet behöver deras omdöme, deras modiga, öppna, fria tankar.
Bredvid sig själva och sina små intressen, må de se skuggan av något strängt och fordrande, se skuggan av ett fosterland som aldrig lämnar dem ur sikte, som mäter och dömer över dem och deras gärningar!
Och så ännu ett ord!
Hur små än rösträttskvinnornas förhoppningar må vara, är det dock så, att våra hjärtan skälva av längtan efter att få pröva våra krafter, se vad vi kunna duga till.
Må man inte längre låta oss vänta!
Vi äro arbetare, som i åratal ha hållit på att samla material till ett bygge.
Vi ha grund, vi ha ritningar, vi ha sten, vi ha bruk, men vi ha inte ännu kun- nat utverka oss tillåtelse att börja ver- ket.
Må den komma!
Må grundstenen bli lagd!
Må murarna få resa sig!
Varför skall så mycken kraft förspil- las i väntan8 Varför så mycken iver svalna i overksamhet?
Må man låta oss komma till verket!
Vi äro såningsmän, som stå vid kan- ten av åkern med våra påsar fulla, och våra händer öppna f ö r att strö sädes- kornet u t över åkern.
Det har varit lång, kall vinter, hård nordan, frost och försenad vår.
Låt oss slippa in på åkern för att gräva och så!
Låt inte så mycken god vilja stängas ute från det stora arbetet!
Låt inte så många nya uppslag och tankar driva bort med vinden!
Vi äro tiggerskor.
Vi lida av hård tid, vi tyngas av förtvivlan, vi ha se- dan år tillbaka endast hört om olyc- kor, vi äro nästan färdiga att digna av trötthet.
Låt komma en smula gläd- je till oss!
Låt oss möta än en gång medkänslan och barmhärtigheten.
Hur härligt måtte det inte kännas att i ti- der utan hopp vara den, som skingrar mörkret och låter en aning av ny, oväntad lycka stråla ner över mänsk- ligheten.
Selma Lagerlöf.
Moderata kvinnors röst- rättsf örening bildades tisdagen den 15 maj i Stock- holm efter föredrag av fru Lilly Hell-, ström å ett av intresserade moderata kvinnor utlyst möte i Evinnoklubbens lokal.
Mötet öppnades av fröken Stina Quint, och till ordförande för aftonen utsågs fru Lizinka Dyrssen.
Föreningens syfte anges i första pa- ragrafen i de på mötet antagna stad- rama, som lyder: Föreningen har till syftemål att vid si- dan av Föreningen för kvinnans politiska röstritt, men oberoende av denna, verka för att svensk kvinna må erhålla politisk rösträtt och valbarhet på samma villkor som svensk man dock med ett för kvin- nan högre åldersstreck, Bom för varje val- period automatiskt faller, tills den för man- uens politiska rösträtt och valbarhet stad- gade åldersgränsen uppnåtts.
Enligt stadgarna skall föreningens dyrelse bestå av 9 ordinarie medlem- nar och 3 suppleanter.
Valda blevd: ' ru Lizinka Dyrssen, ordförande, fru 3ertrud Törnell, d:r Alexandra Skog- isnd, fröken Stina Quint, fru Lilly Eiellström, fröken Anna Lagerberg, fru h m a Forsell, fröken Torborg Bäck- ström och fröken Inger Sundelius.
Till; tyrelsesuppleanter utsågos: fröken 3ilda Hult, fröken Anna Sjöstedt och Fru Ruth Schiirer von Waldheim, till revisorer fröken Ida Blomstedt och fru Bnna Fries samt till revisorssupplean- er fröken Ingrid J a g e r och fröken Ing- rid Sundström.
I
ROST,R&amp;TT FOB EYINXOR N:R 11 3 Det stora rösträttsmötet i Auditorium.
En imponerande demonstration för kvinnorösträttsfrågans lösning vid innevarande års riksdag.
Söndagen den 13 m a j kommer för visso a t t stå inristad som en märkes dag i den svenska kvinnorösträttsrö relsens historia.
Då samlades nämli gen män och kvinnor i Stockholm til ett a v de mest imponerande rösträtts möten, som någonsin ägt rum i Sve.
rige, vittnande om ett brinnande i n tresse för och en stark vilja att stödja frågan om kvinnornas medborgarrätt n ä r den inom kort kommer under r i k s dagens behandling.
Som inbjudare till mötet stodo, utom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt och Stock.
holms F. K.
P.
R., styrelserna för F r e drika-Bremer-Förbundet, Vita Bandet Akademiskt bildade kvinnors förening Sveriges folkskollärarinneförbund, För- eningen Frisinnade kvinnor, Södra K, F. U.
K., Föreningen G.
C.
L, Soc.-dem kvinnornas samorganisation, Soc.-dem kvinnornas centralstyrelse, Sthlms allm.
kvinnoklubb, Sthlms södra SOL- dem.
kvinnoklubb, Kvinnliga kontorist och expeditföreningen, Kvinnliga tand- läkareklubben och Kvinnliga telefon- tjänstemannaföreningen.
Biljetterna vor0 slutsålda långt i för- väg och i trots a v a t t Stockholms stör- sta lokal anskaffats måste massor av folk vända vid dörrarna och långt före den utsatta tiden v a r Auditorium full- satt a v en representativ samling, bland vilka märktes justitieministern Sten- berg, civilministern von Sydow, finans- ministern Carleson och sjöministern Hans Ericson samt åtskilliga medlem- mar a v riksdagens båda kamrar.
Mötet blev inte bara en högtidlig och vacker fest, utan det gav även ett fullödigt uttryck för kvinnornas krav på medborgarrätt och medborgaran- svar.
Man visste att bakom detta krav stodo som en fast m u r alla de lands- bygdens kvinnor, som inte själva kun- de närvara vid mötet, och n ä r de olika föreningarnas rösträttsstandar buros i n av vitklädda studenter och bildade en solskimrande fanborg uppe på estraden, då gick som en våg a v rö- relse genom de församlade skarorna, och den allmänna hänförelsen tog sig uttryck i stormande applåder.
Estra- den var vackert dekorerad med sven- ska flaggor, mot vilka rösträttens guia och vita standar avtecknade sig, samt med blommande växter i samma fär- ger.
Sedan Landsföreningens ordförande, fröken Signe Bergman, hälsat de när- varande välkomna, och därvid särskilt vänt sig till regeringens och riksda- gens medlemmar samt de representan- ter för landsortens föreningar, som infunnit sig, uppläste f r u Ann Margret Holmgren det anförande, som Selma Lagerlöf sänt till mötet, emedan hon v a n t förhindrad att själv infinna sig, och som återfinnes på annat ställe i dagens nummer.
Ordet överlämnades därefter åt afto- nens talare, vilka representerade samt- liga politiska partiriktningar samt det kristligt sociala arbetet.
Grevinnan Louise Stenbock gav i korta drag en retrospektiv bild a v den svenska husmoderns ställning under forna tider.
Hon hade då haft en mycket större betydelse i sock- nen än vad senare blev fallet, och be- hovet a v politisk rösträtt h a r nu bli- vit mer ä n en gång kännbart.
Men me- dan kvinnorna arbetade för rösträt- ten, gjordes den till en partisak, och från högermännen utgick den parol- len, att det var oklokt och skadligt att arbeta för kvinnorösträtten.
Somliga a v de kvinnor, som läste om dess lands- fördärvliga inflytande, avföllo, men er del stod modigt kvar på sin platr i arbetet för den sak, som de från bör jan ansett som en naturlig följd a T den utvidgade röstratten för männen Under dessa långa år, då de inte b a n arbetat för rösträtt, utan för lyckliga re levnadsvillkor för kvinnor i allmän het, ha de kommit till insikt om, vi1 ken lycka det var för deras egen u t veckling och politiska mognad, att de e j läto de andra kvinnorna ensamma arbeta sig fram till ett mål, vars vin.
nande vore till gagn för alla.
Förhål.
landena omkring oss h a åter gjort frå.
gan brännande, och plikten bjuder ati inte någon kvinna, vilket parti hon är må tillhöra, ryggar tillbaka för ansva- ret.
Högerkvinnorna gilla i allmänhei rösträttens ide, och under det partipo.
litiska valarbetet h a de blivit uppmun trade och stödda a v sina manliga kam.
rater.
Det skall också sägas att ansvarei ä r tungt för de män, som skola föra till seger en så genomgripande författ- ningsändring.
Inför sådant ansvar och svårigheterna av dess påtagande, ville talarinnan påminna om Louis de Geers ord i Riddarhuset den minnesrika de- cemberdagen 1865, då representations- förslaget d ä r bifölls a v adeln: " Om följderna a v förslagets förkastande vill j a g för övrigt icke yttra mig, ty jag erkänner min oförmåga att dem beräkna.
Icke heller vill j a g nu väd- ja till ridderskapets och Adelns käns- lor, ty j a g vet a t t de icke behöva stämmas högre.
Jag vet, att om rid- derskapets och adelns övertygelse vän- der sig Gli förmån för förslaget, så skall icke brist på känsla för fädernes- landets krav hindra ridderskapet.
och adeln att vinna den svåraste av alla segrar - segern över sig själv. "
Kvinnorna ha alltid visat förståelse för männens och landets angelägenhe- ter, och n ä r de nu vädja till männen.
ä r det att hoppas, att de skola möta samma förståelse, som de själva visat.
Kvinnorna äga inte bara modet atf offra sig, utan också modet a t t leva för ett fritt land.
Fru Agda Östlund gav en enkel och gripande skildring av arbetarkvinnornas kamp under dyr- tidens tryck och framhöll hurusom rättssynpunkten för kvinnorna alltid varit det avgörande, ehuru mellan dem x h Första kammaren ett stort svalg varit befäst.
Kvinnorna h a fått kän- na a t t rättfärdighetskravet inte var nog, utan a t t det måste stå makt bak- 3m rätten, och de blevo bättre förståd- la, n ä r de togo sin tillflykt till parti- e r n a Genom världskriget har kvin- nornas rösträttsfråga förts med i den lavin, som rullat över världen, och det har visat sig, att kvinnorna besitta en ika hög grad a v medborgaranda som männen och a t t de äro lika mogna i 3olitiskt avseende.
Talarinnan övergick därefter till le synpunkter arbetarkvinnorna måste ställa på rösträtten, och hon häv- lade d å med kraft, att så länge de streck, på vilka arbetarna stupa, än- nu gälla, blir kanske kvinnornas röst- rättsfråga endast en reform på pap- aeret.
Alla värden byta i dessa da-: ar form, och det gäller a t t ställa rraven högre.
Arbetarkvinnorna stå mobiliserade mot den svält och nöd, som hotar, och deras kamp mot dyrtid, ch bostadsnöd borde i de styrandes jgon vara en lika fosterländsk gär- iing som a t t arbeta i ammunitionsfa- brikerna.
Talarinnan fann det lyck- ligast, om man påmindes om foster landet, inte bara när det gäller det ytt re försvaret, utan även n ä r det gälle] de inre angelägenheterna, och ännu er gång skulle det kunna besannas att " Det folket ä r gott i sin innersta rot och går man det till mötes, så komme] det emot. "
F r u Östlund avslutade sitt anfö rande med att erinra om de ord Anr Margret Holmgren e n gång fällt " att vi i politiken skulle sätta in vårl modershjärta ".
Det h a r hitintills va rit lösen för kvinnornas rösträttskrav och ä n en gång vädja vi till riksdager att ta emot vad vi bjuda.
Det är jt vad världen bäst a v allt behöver i näp varande stund.
ger på statsnytteprincipen.
Men den principen har man sällan sett förverk- ligad.
N ä r den uppgivit motståndet mot allmän rösträtt för män, förstår man inte varför den tillslutit dörren för kvinnorna.
Rösträttens största be- tydelse v a r enligt talarinnans mening a t t ansvaret för statens väl är uppfost- rande och mognande.
Genom att vi själva styra g å vi framåt, genom att bli styrd h a r ingen människa lagt en enda tum till sin växt.
Det är nödvän- digt att kvinnorna lära sig de samhäl- leliga dygderna, ty kvinnan utanför staten är en död vikt, och de måste lära dem för sin egen skull, f ö r män- nens skull, och för det samhälle, som ä r både mäns och kvinnors.
Fru Agnes Ingelman I erinrade om att broderskapstanken äi grundtanken i den evangeliska för.
kunnelsen.
Man använder sig a v del goda och de förmåner samhället ger utan att förstå, att allt detta förplik tar.
En förskjutning a v själva sam hällsgrunden h a r i v å r tid ägt rum och medborgarlivet förlöper på ett an.
nat sätt än förr.
Om religionen skal ' bli en rättfärdighetens princip blani människorna, f å r man inte d r a sig föl de uppoffringar, som kampen mot dei onda måste innebara.
Kvinnorna kän, na att de måste v a r a med i samhälls.
arbetet.
Genom industrialismen slun.
gades de in i Grottekvarnen, men dc ha likväl inte fått ha ett ord med, näi de lagar stiftats, som reglerat deras verksamhet och deras barns framtid Talarinnan omnämnde därefter någre a v de lagar, som intimt beröra k v i n nornas intressen, men ändå behand.
lats och avgjorts endast av män.
Våre lagar ge inte kvinnorna något effek.
tivt skydd, och mest upprörande är den ogifta kvinnans rättslöshet.
Den gu.
domliga iden kan inte förverkligas, on inte kvinnorna komma i åtnjutande av alla samhällets rättigheter.
Männen kunna inte alltid förstå kvinnorna€ krav, men kanske skulle de finna sam- hället bättre tryggat mot inre och ytt.
re stormar, om kvinnorna hade med.
bestämmanderätt i statens angelägen heter.
De olika talarna belönades med ihål- lande och kraftiga applåder, varefter fröken Signe Bergman uppläste följan- de resolution, som a v de närvarande enhälligt antogs: Fru Anna Wicksell inledde sitt anförande med den för- hoppningen, att det v a r sista gången winnorna kommo tillsammans för att tala rösträtt.
E n demokratiens våg går qenom Europa, den bäres av nöd och brist, och bakom den stå hungrande människor.
Bland de reformer, som krä- vas, R r även kvinnorösträtten, och om de styrande, som fått lära sig ödmjuk- het inför livsmedelspolitikens svårig- heter, bevilja detta krav, så beror det inte på a t t reformen i deras ögon är den viktigaste, utan att den kostar minst.
Den civila värnplikten kan inte heller tillämpas, utan att man måste framhålla, a t t i fråga om skyldigheter äro män och kvinnor likställda, men inte i fråga om rättigheter.
Det är inte mot den börda man vill lägga på dem, som kvinnorna resa sig, utan mot den ringaktning, som ligger bakom.
Kvin- norna sträva efter allt, som kan ge dem full mognad som människor, och hel människa blir man inte utan att vara medborgare.
Motståndet mot kvinnorösträtten ka- raktäriserade talarinnan såsom varan- ie av två slag: det maskulina motstån- Jet, som inte innehåller en enda logisk slutledning, utan är en känslosak, samt Xet konservativa motståndet, Bom byg- Det politiska medbestämmandet betyder för kvinnorna en rätt och en plikt.
Vi for- dra rätten för att själva kunna bevaka vå- ra och våra barns intressen.
Vi fordra för att under medborgerligt ansvar kunna tjä- na vårt land.
Vi begära att regering och riksdag i år besluta att tillerkgnna svenska kvinnor fullt politisk medborgarskap på samma villkor, som äro gällande för svenska män.
D:r Karolina Widerström uppläste därefter namnen p &amp; alla de orter, var- ifrån instämmanden i resolutionen in- sänts samt alla till mötet inkomna hälsningstelegram, som åter3nnas på annat ställe i dagens tidning.
Den stämningsfulla och högtidliga festen, som säkert a v alla skall bevaras i ljust och vackert minne, avslutades med att fröken Gerda Frisell, ackom- panjerad av fröken Karin Lönnegren, sjöng Stenhammars Sverige, som av publiken stående åhördes.
* G.
H. E.
Instämmanden i resolutionen hade ingått från lokalavdelningar a v F. K.
P.
R. å följande orter: Alby, Alingsås, Aneby, Avesta-Kryl- bo, Arboga, Arvidsjaur, Arvika, As- kersund, Bestorp, Boden, Bollnäs, Bomhus, Borlänge-St. {Tuna, Borås, Broby, Brunskog, Bräcke, Charlotten- berg, Degerfors, Edane, Eksjö, Eskil- stuna, Falkenberg, Falköping, Falun, Filipstad, Flen, Forshaga, Funäsdalen, Färgelanda, Färila, Göteborg, Götlun- da, Hallsberg, Hammerdal, Hanebo- Kilafors, Hede, Hedemora, Hedeviken, Kjo, Huddinge, Hudiksvall, Husuni, Käggenås, Hälsingborg, Härnösand, Körby, Johannishus, Järpen, Jönkö- ping, Kalmar, Karlshamn, Karlskoga, Karlskrona, Karlstad, Katrineholm, Klippan, Kil, Kiruna, Kopparberg, Kri- $tianstad, Kristinehamn, Krokstrand, Kumla, Köping, Köpmanholmen, Laxå, Lidköping, Lillherrdal, Linköping, Lin- säll, Lit, Ljusdal, Ljusnedal, Luleå, Ly- sekis, Långåskans, Malmö, Malung, Ma- riestad, Marstrand, Mellerud, Mjölby, Motala, Munkfors, Mölnlycke, Nora, Norberg, Norrahammar, Norrköping, Nyköping, Orsa, Oskarshamn, Persberg, Ragunda, Ramsele, Ronneby, Råneå, Rönninge-Tumba, Sala, Sandviken, sikås, Simrishamn, Skara, Skellefteå, Skutskär, Sköldinge, Sprängsviken, Strängnäs, Strömstad, Stöde, Sunds- vall, Surte, Sveg, Sävsjö, Söderköping, Södertälje, Sölvesborg, Tomelilla, rorshälla, Tranås, Trollhättan, Trälle- Dorg, Tännäs, Uddevalla, Ulricehamn, [Imek Uppsala, Vadstena, Valdemars-
NIR R 6 S T B A T T FOB KYIIPIEPOB 4 vik, Vara, Varberg, Vaxholm, Vetlan da, Vifstavarv, Vimmerby, Visby, Vä nersborg, Västerås, Västkinde, Växjö Ytterhogdal, Ystad, Atvidaberg, Alv sjö, Angelholm, Örebro, Östhammar ocl Öxnered.
Instämmanden hade ingått även fråI en del andra sammanslutningar, nämli gen från: Vita Bandet i Alingsås, Vita Bande, i Eskilstuna, Eskilstuna socialdemo kratiska kvinnoklubb, Frisinnade kvin nor i Falun, Vita Bandet i Falun, Män nens förbund f ö r kvinnans politisk2 rösträtt i Färgelanda, Kvinnogillet Motala, Moderata kvinnoförbundet Motala, Vita Bandet i Motala, Ronnebs socialdemokratiska kvinnoklubb ocl Vita Bandet i Vänersborg.
efterkomma eder inbjudan, sänder sin häls ning under förhoppning att eder rättvisi sak nu må föras fram till seger.
Dansk 1915 gik ter, ser svenske bane.
kvindesamfund, som fra 1887 til sin tiggergang om borgerrettighe- med langsel hen til den dag, da kvinder slaar fölge paa den frie 11 Utvidgade arbetsområden - för kvinnor.
Norske Kvinders Nationalraad hilser dc kjampende svenske kvinder.
Nu komme] vaaren med seir for alt som har livets evigt Gid svenske kvinders röstret snart maa ret.
vere en fuldbyrdet kendsgerning, et skrid1 For Norske Kvinders Nationalraad.
narmere maalet - rettens sejr over mag- Karen Grude Koht.
Sekretar.
ten!
F o r Danske Kvinders Nationalraad, Om ödet vi1 binde Henni Forchhammer, den kraft, som vi1 frem - Om isnende vindi formand.
Oöteborgs F. K.
P.
R. er farlig for traernes knopper og marker Clara Tybjerg, nes blommer - anordnade den 13 maj ett opinionsmöte udl.
Sekretar.
i K. F. U.
M:s stora sal med friherrin- sommeren kommer - sommeren kommer!
Nico Hambro " Nordisk Kvindesagsnavn i Danmark " nan Ebba Palmstierna från Stockholm och fru Anna Karlsson, Göteborg, som Formand i Norske Kvinders Nationalraad stiller sig ved svenske Kvinders Side i de- Köbenhavn 11 maj.
res retmassige Krav om samme politiske talare.
De närvarande instämde enhäl- ligt i den resolution, som antogs på " Hjertelig hilsen til mötet.
Eders tusind Frihed, som Kvinder i alle do andra nor- Stockholmsmötet i Auditorium.
ste,mmige krav om fuld menneskeret maa ni diske Lande nu har opnaaet.
Björg Blöndal.
Henni Forchhammer.
bli hört.
Ikke kan vi langer savne edert evnerike medvirke inden Nordens kvinde Gyrithe Lemche.
Astrid Stampe-Feddersen.
Clara Tybjerg.
Louise Wright.
lige statsborgeres ring.
Thora Daugaard, For Norsk Kvindesaksforening sekr. Randi Blehr.
tiU mötet i Auditorium den 13 maj.
We members of Finlands lantdag express ingensinde er kvinders borgerret og bor En snar seger brukad med världsmedbor- fervent hope that full citizenship Will soon gerplikt av den nödvendighet for nationer garkänslans storsyn önskas Sveriges kvin- be granted to Swedish women.
ne jom i kommende tid.
Hilsen fra freds.
nor av Jenny a f Forselles, Annie Furuhjelm, Luci- f orbundet.
Ellen K e y.
na Hagman, V e r a Hjelt, Tekla Hultin, Eve- Randi Blehr.
lina Alakulju, Ida Yrjö-Koskinen.
Rättvisan h a r en obetvinglig makt även Vi fölger i dag vore svenske söstre med i politiken.
Därför äro vi fast övertygade Recevez meilleurs voeux de succbs et att de svenska kvinnornas krav på full önsket om et lykkeligt resultat f o r kvin.
l ' assurance sincbre de nos vifs sentiments medborgarrätt inom en snar framtid kom- ders stemmeret.
sympathiques.
Norges larerindeforbund mer att uppfyllas.
Starkare och framtids- Kvinnosaksförbundet Unionen.
Anna Rogstad.
rikare skall vårt folk bliva den dag då det- We hope that the men of Sweden at last ta sker.
Med varmeste interesse og sympati föl pressed by the wave of liberty now rolling Männens förbund för kvinnans politiskt ges i dag de svenske kvinder i deres iiami over Europe no longer shall deny votes for rösträtt for stemmeretten.
women.
Jakob Pettersson.
Kristiania kvindelig handelsstands Finlands kvinnors nationalförbund.
forening ved formanden Måtte 1917 års riksdagsmän, Sverige til To the Swedish women sincere wishes for Marie Östbye.
gagn, göra de svenska kvinnorna derac success in the struggle for full rights of ci- rätt.
Sikker paa retfaerds sejr sendes eder bed tizenship.
Styrelsen f ö r lokalaydelningen i Kristian, ste önsker og forhaabninger.
Finsk kvinnoförening, Fredrikke Mörck.
Ilmi Hallsten.
stad med omnejd av Männens förbund föl kvinnans rösträtt genom With sympathy and admiration with you Danske kvindeforeningers valgretsfor August Bruhn.
bund udtaler önsket om at svenske kvin in your fight for woman ' s suffrage, con- Malmöföreningen av Männens förbunc ders energiske arbejde stöttet af vore dager vinced that justice Will soon conquer uttalar sin anslutning.
hurtige udvikling maa före till en snarlig me send you our encouraging sisterly good Nyström.
wishes.
velfortjent sejr.
Suomalainen naisliitto.
Eline Hansen, Liberala samlingspartiets förtroenderåd f ormand.
av viktiga angelägenheter förhindrat at1 För dem, som arbetat socialt och ta- git kännedom om kvinnors arbetsför- hållanden och möjligheter, har det va- rit en källa till sorg och harm att se, hur otaliga skaror av bildade unga kvinnor, som kommit in i kontorsarbe- tet, i statens verk och på flera andra håll, stannat på en punkt och sedan inte kommit vidare.
Kvinnliga ledareplat- ser höra annu till sällsyntheterna, och vetskapen om att man endast kan nå en viss gräns och sedan inte komma längre måste verka i högsta grad häm- mande på den personliga utvecklingen.
Frånvaron av den sporre, som ligger i utsikten till bättre levnadsförhållan- den och allt större fackutbildning, alst- rar lätt slöhet i och olust för arbetet, vilket kan verka ödesdigert för en hel kår.
De, som alltid haft till synpunkt kvinnornas mognad och personlighets- utveckling, ha länge dryftat möjlighe- ten av nya och biittre gynnade arbets- fält för kvinnor, där de ha möjligheter att genom egen duglighet nå långt och där man samtidigt tillvaratar deras naturliga fallenhet för ett visst yrke.
Tanken utmynnade i ett förslag att bilda en kvinnlig högre yrkesskola, och Fredrika-Bremer-Förbundet tillsatte så i början av detta år en kommitte, som skulle verkställa utredning och inkoni- ma med förslag.
Kommitten har arbetat unden hög- tryck, och man har nu hunnit så långt att den av densamma framlagda pla- nen till hösten kommer att förverkli- gas.
Den princip, som legat till grund för det hela, har varit att ge kvinnorna kvalificerad utbildning i praktiskt ar- bete och att genom detta nå två mål: arbetsglädje och en god utkomst.
Så- som ett första område valde man be- klädnadsyrket.
Detta har ju sedan ur- minnes tider varit ett kvinnligt yrke; den svenska hemslöjden visar dess- utom att de svenska kvinnorna av na- turen äro begåvade med händighet och god smak.
Man har därtill på detta område möjligheter att nå en synner- ligen god inkomst.
Inom sömnads- branchen har det inte varit möjligt att få några statistiska siffror, men från textilindustrin visar statistiken att över 50 proc.
av arbetsledarna äro av utländsk härkomst.
Finge de unga kvinnorna kvalificerad utbildning och yrkesskicklighet, skulle de kunna upp- ta tävlingen med den utländska arbets- kraften.
etta, den stockholmarna behagade kalla ha- galundstia.
Inte kom hon hem på det?
Det var förstås den där lilla spekulationen, som Hans Tobiasson narrat henne till.
Hon ha- de spelat på baisse, lumpna 300 kronor hade rukit - och de skulle nog komma igen, vänta bara, vänt % Pamela satte sig vid skrivbordet och över- tänkte situationen i fem minuter.
Inte för Jakobs skull, men för föräldrarnas ville hon resa hem, men inte före måndag i nästa vecka.
Till dess kunde hon väl få en hundralapp till?
Så beställde hon il till Göteborg, innan hon klädde sig till midda- gen hos morbror kommendörkaptenen.
Pamela förstod aldrig varför hon gjorde ett ovanligt intryck på folk, men hon hade så småningom räknat ut, att det var dels därför att hon tänkte ganska klart och sa- de vad hon tänkte, dels därför att hon onekligen såg ganska bra ut.
Hon var icke ett spår egenkär, men hon visste, att hon hade den mackensieska typen med stora blå Ögon och en varm ton i hyn, rak näsa, vita jämna tänder och nötbrunt hår, som fick kopparglans i solen.
Hon glömde ofta &gt;ort den mackensieska typen, och hon ville ildrig pryda upp den med några eleganta rläder, men hon var nöjd och mer än nöjd ned sitt klara förstånd.
Kläderna skaffade namma Bessie, och dem bar hon ibland, men cke alltid.
Dock, hos morbror kommendör- captenen gick det icke an att vara annat än elegant.
Men vid middagen schockera- de hon återigen sina stockholmssläktingar.
Under sina irrfärder på Söder hade Pamela träffat en sjuksköterska, som hon kände och som tagit henne med till ett hem för ogifta mödrar med barn.
Hon r a r tokig i små barn, köpte därför leksaker och karameller å t dem i massa.
Hon lyssnade begärligt till de brokiga livsöden, som viskades i hen- nes öra om hemmets skyddslingar.
Och nu berättade hon några vid kommendörkapte- nens middagsbord och slutade med att yr- ka på att samhället ställde in sig p % poly- gami.
En öppet och ärligt ordnad polyga- mi för svenska folket i stället för att som nu ... - Pamela, sade morbror kommendörkap- tenen strängt, och moster Bea - det var Pamelas riktiga moster - fäste bedjande sina blå mackensieögon på systerdottern.
Sällskapet för övrigt s a t t ganska häpet.
men Hans Tobiasson, som var släkt på kommendörkaptenens sida, var omåttligt road.
- Skål, Pamela, sade han och drack med henne till morbroderns stora lättnad, t y då kunde hon icke tala på två minuter, - du borde verkligen visas för pengar.
Till och med i Göteborg skulle de säkert betala en krona för att få se dig och kanske ocksa.
höra dig tala.
Efter middagen, som lyckligtvis varit en- last en trängre släktbjudning, tog Hans Toa Maatte frihetens vaar bringe Sverigei kvinder stemmeret.
Landskvindestemmerets foreningen.
Kvindestemmeretsforeningens klub fölge med sine bedste önsker de svenske kvin ders arbeide for stemmeretten.
Othilde Utheim, formand.
Astrid Stampe-Feddersen, formand.
Til de svenske Kvinder!
" Dansk Landsforbund for Kvinders Valg- ret " sender de hjarteligste önsker om, at Sveriges Kvinder snarest mulig maa opnaa den Valgret de saa lange har kampet for.
og som de i saa fuldt Maal fortjener.
Elna Munch, Formand.
Hälsningstelegram I Pamelas val.
Två brev lågo på skrivbordet i Pamelaf eleganta pensionatsrum.
då hon kom in ef.
ter fyra timmars strövtåg tvärs igenon Stockholm.
Hon slängde av sig sin långa skinnkappa, ena handsken på en stol vid dörren, den andra på skrivbordet, mård.
muffen pä sängen och boan bredvid den PS golvet.
Brevet hemifrån såg ganska tjockt ut - det andra var ett bjudningskort från mor- bror kommendörkaptenen - helt formell1 - men brevet hemifrån var från mamma.
och inuti låg ett smalt kuvert med ameri- kanskt frimärke och Jakobs ordentliga, fly tande handstil på adressen.
Själv hade Pa- mela icke för vana att skriva brev i onö- dan, hon telefonerade - mest ilsamtal, då det dröjde över kvarten, innan linjen va1 klar till Göteborg, men mamma var gam- maldags förstås och tyckte $attre om at1 få ordentliga besked skriftligen.
" Min lilla Nene ", skrev hon nu - det val barnkammarnamnet, som användes ibland vid mera hjärtgripande tillfällen - " Som du ser av Jakobs brev, har han lämnat Pittsburg och med ' Stockholms ' nästa tur tänker han kunna resa till Göteborg.
Vi vore allt bra glada, om du ville komma hem till oss nu, så att vi inte alls behövde oroa oss över, att du kanske inte skall hin- na hit till Jakobs ankomst.
Visserliger kan ' Stockholm ' bli uppehållen i Kirkwall men det är ingenting att räkna med.
Bäsi vore om du packade och reste, då du fåt1 mitt brev, icke omedelbart, min lilla flicka t y jag vet av moster Bea, att du skall pl middag dit som i morgon, men dagen efter med förmiddagståget - vad skall det tjäns till att fara på nattenT Pappa säger ock så, att du nu fått 500 kronor sammanlagt och det kan du väl ändå icke ha gjort a \ med på knappa tre veckor?
J a g frågadt pappa hur mycket pengar han givit dig annars hade jag nog inte fått veta det.
Jag missunnar dig inte att ha lite roligt Stockholm, lilla barn, men det vore fatali om din fästman skulle hinna före dig.
Allr hälsa dig så innerligt hjärtligt och mest dir tillgivna moder Bessie Warolin, f.
Mackensie. "
Pamela smålog med brevet i handen mol vårhimlen utanför fönstret.
Den lustiga va.
nan, som modern hade att alltid underteck.
na med hela sitt namn plus sitt ärorike skotska flicknamn, roade henne lika myc.
ret f ö r var gång den mötte henne.
Jakobs brev borde hon förstås också läsa.
Ken resa hem - nu - när hon nyss upp-, äckt, att Stockholm också var en beboelig itad, fast inte så bra som Göteborg.
Hon jppnade handväskan och tog fram plånbo- ten: en tia och en femma samt en pappers- '
N:R 1 1 I) KIart är att för inträde uti den högrt yrkesskolan måste krävas en både om fattande och långvarig föregående ut bildning.
Denna kan för dem, som si önska, vinnas inom den yrkesskola ock den atelje, som äro förbundna med der högre yrkesskolan, och d ä r man antin gen kan tillbringa hela sin lärotid ellei ock få komplettera sin på andra håll f örvä rvade utbildning.
Yrkesskolan ä r 2-årig med det prak- tiska arbetet fördelat på tre olika lin.
jer: klädningssömnad, kappsömnad och linnesömnad, samt en teoretisk ut bildning jämsides med den praktiska uti materiallära, yrkesekonomi, hygiez och samhällslära.
Efter denna grundläggande utbild.
ning följer så en period a v träning i yrket d. v. s. a v arbete på syatelje, vil- ken period för den, som syftar till den högre utbildningen, erfordrar en tid av minst tre år.
Detta arbete ä r emeller.
tid avlönat, så att vederbörande undei denna period a v sin utbildning kan försörja sig själv.
* Högre yrkesskolan har förmånen att få nied sig inorganisera en redan - se- dan hösten 1916 - i gång varande atel- je, som erbjuder den speciella fördelen att, på samma gång som d ä r bedrives fullt rationellt yrkesarbete, undervis- iiingssynpunkteii aldrig släppes ur sikte.
Sedan dessa " gesällår " iiro genoni- gångna, är vederbörande mogen att vinna inträde i den högre yrkesskolan.
soni har till inål att till arbetsledare - eller yrkeslärare utbilda dem som där- till ha begåvning och håg.
Kursen är niinst 1-årig och undervisning medde- las i följande ämnen: sömnad med mönsterkonstruktion, kostymhistoria och fackteckning, niateriallära, verk- tygslära, fysik och kemi, ekonomilära, hygien, pedagogik och metodik samt samhällslära, Som härav framgår erhåller den bli- vande arbetisledaren resp. yrkeslära- ren en allsidig och grundlig utbild- ning, såväl teoretisk soni praktisk.
Den a v kommitterade uppgjorda pla- nen ä r granskad och gillad a v några a v våra främsta arbetsgivare i bran- schen, vilka även konstaterat att be- hovet a v en sådan utbildning, som här avses att bereda, ä r synnerligen stort.
Tydligen har denna kvinnliga yrkes- skola en plats att fylla både u r kvin- nosakssynpunkt och u r nationell syn- punkt, och slår företaget lyckligt ut, f å r man hoppas att det utvidgas till att omfatta även andra områden a v kvinn- ligt yrkesarbete.
Kan man höja arbets- och nyodling.
Solen lyser med den betagande vår glans, som oemotståndligen framkalla] förhoppningar hos den, som ännu kar hoppas, och smärtestygn hos den, SOE icke kan det - kontrastens lag har st?
stor betydelse för känslolivet.
För oss alla finns den skärande dis.
sonansen mellan vårens förhoppnings.
fulla fägring och det fortsatta, ännu alltjämt endast tjocknande krigsmörk- ret med allt vad därtill hör.
Utan hopy äro vi dock icke med axseende på det.
ta mörker.
Det finns hos oss nu - ef.
ter mycket tal, soin vi både lyssnat till och deltagit i - en förbidande iystnaa Vi spana, trots allt, efter freden.
Litet eller intet veta vi om hurudan den blir.
Ett blott ä r tydligt.
H u r u man ä n kommer a t t förfara med staternas landgränser: status quo ante såsorr krigets resultat ä r i andra auseendel; en omöjlighet.
Det kommer att krävas nybygge och nyodling inte blott mate- riellt, utan politiskt, kulturellt, and- ligt.
Likaså är i den ovisshet, som råder med de olika tolkningar a v nya krav och behov, som göras, ett visst: i n y bygget och nyodlingen måste kvinnor- ila taga del.
Att kvinnan ä r fysiskt svagare ä n mannen h a r icke hindrat, a t t kvinnan hos vissa folk fått utföra det tyngsta arbetet.
Hurudan skall arbetsfördel- ningen bli efter kriget, och hurudan ilen ekonomiska värderingen a v kvin- nogärning i mans ställe och kvinnogär- ning i hemmet?
Det är en näraliggan- de och påtaglig fråga bland de många djupare och mer komplicerade som röra världshändelsernas och det genom dem inträdda tillståndets inverkan på kvin- nornas ställning.
Lycklig är den, som n ä r våren kom- mer, har något att hoppas på.
Den svenska kvinnorösträttsrörelsens med- lenimar höra i detta nu till dem, som hoppas.
Skall hoppet förflyktigas, så soni n ä r i dessa dagar en om vinterns isar påminnande vind plötsligt dra- ger fram och driver bort den ljuvliga vårdrömmen?
Vi veta det ännu ej.
Vi veta blott, att hoppet finns i detta ögon- glädjen, yrkesskickligheten och även levnadsstandarden hos stora skaror av iinga svenska kvinnor, då har man där- med gjort en verkligt samhällsgagne- iig gärning.
G.
H.
E. blick.
På det sätt, som den kvinnliga rösträttsfrågan just nu ä r " aktuell ' hos oss, h a r den ingen gång förut va.
rit.
Voteringssiffrorna h a ännu ej gi.
vit utslaget - det utslaget kan ännn bli nekande i stället för jakande - meu ett utslag är redan givet: i del allmänna medvetandet.
I människor nas sinnen ä r segern redan vunnen Det medvetandet fyllde hela opinions.
mötet på Auditorium i Stockholm der 13 maj.
Omöjligt att läsa därom j dagspressens redogörelse, utan att be röras a v segertoner, som klingade ige- nom anförandena och måste h a genom.
bävat alla närvarande.
Svalare, ja, all.
deles utan känslobetoning, men lika faktiskt, avspeglar sig övertygelsen, at1 kvinnans rösträtt nu skall genomföras i yttranden man och man emellan utan- för de särskilt intresserades krets, j a till och med i förut kraftigt avstånds- tagande högertidningars förändradc ton.
Vi stå invid målet - därpå är knappast att misstaga sig.
Målets vinnande röjer undan vissa omöjligheter och ger vissa möjligheter Verkligheterna måste sedan vinnas steg för steg, ja, mer ä n så: verklig- lieterna måste skapas stycke för styc- ke.
Icke mindre utan mera inåste vj sedan anstränga oss.
Men vi tro och hoppas, a t t kraften skall växa med uppgiften.
De av oss, som förut icke sparat sig, se emot en tid, d å positivt samhällsarbete och fjärrsyftande mål skola omfattas a v många, som förut egoistiskt gått i ring kring sina egna och sina anhörigas trångt sedda in- tressen - även d ä r tiden kommer att fyllas med samma sysselsättning SOM förut, kommer belysningen över sam- m a sysselsättning att bli en annan, och den blir mindre ä n förut en godtyck- lig privat ensak.
De a v oss - till dem räknar sig un- dertecknad - som mindre i handling än i övertygelse förmått utbilda sitt samhällsmedvetande som kvinna, f å en hjälp och en kännbar sporre gentemot den försoffning, som så lätt lagt sig till ro på den traditionella kvinnliga ställningen utanför männens värld.
Den världen ä r icke ett sagoland, där man f å r vad man önskar blott genom att räcka u t handen.
F a s t mer är den en mödornas och lidandets värld, men också det bärande ansvarets och den sllvarsainma pliktlyckans viig.
Arbete är för kvinnan som för man- nen varken ett blott bihang till eller ett - - ~ biasson Pamela med sig in i sitt rum.
Han bodde inackorderad hos kommendörkapte- nen, och som alla dörrar i våningen stoda Öppna, kunde det inte anses opassande, att de drogo sig tillbaka från de andra en stund.
Han satte henne i sin skinnstol, gav henne en P6ra med guldmnnstyeke och tog fram sin fotografisamlipg i album och askar.
Han var ivrig amatörfotograf och mycket skicklig.
För Övrigt väntade han sig alltid något av Pamela - hoppades oek- så något omedvetet i sitt hjärta.
Pamela föraktade smått amatörfotografer - det var verkligen ingen sysselsättning för en vuxen karl att springa omkring ef- ter " motiv ", men Hans intresserade henne.
Han studerade estetik på lediga stunder, och det hade han många, och Pamela, som aldrig vågat närma sig denna vetenskap, ville gärna höra om allt möjligt, som ho &amp; sade.
Hon kunde konsten att lyssna, icke där- f ö r att hon odlade den som konst, men där- för att hon var omedelbarheten själv och gick med hela sin själ upp i den människa eller den sak, som intresserade henne.
- J a g skall resa hem snart, sade hon till Hans.
Mamma har skrivit och bett mig särskilt.
Jakob kommer hem från Amerika i dagarna, se.
- Så tråkigt, sade Hans Tobiasson upp- riktigt och varmt.
- Ja, det tycker jag också, sade Pamela 5 BÖSTRÄTT F O B KVINNOR 3ch skrattade.
Men så blev hon allvarlig; nästan förebrående såg hon på Hans.
- Om Jakob kommer hem nu, ska vi gifta 38s i sommar.
- Ja, naturligtvis, eftersom ni äro förlo- vade, sade Hans och kände sig idiotisk och herflödig.
Pamela såg rakt framför sig med stela ögon en stund, och så sade hon lågt men tydligt: - Det äcklar mig in i själen, när min lästman kysser mig.
- Herre jisses, Pam, var allt vad Hans kunde få fram.
Det var så vulgärt, att han ijälv ryckte till, men det kom av hans oer- hörda häpnad.
- Nej, men Pamela, det går verkligen in- te an, att du gör allt vad familjen vill, sa- le Hans upprört.
Du kan då väl i himlens iamn inte kasta bort hela din ungdom, din ijälvständighet, d i n.
.
skönhet på en liten ngenjör, som förmodligen inte förstår vad lan får.
Pamela lade sin hand på hans arm.
- Jakob är världens snällaste människa, iade hon nu alldeles lugnt och naturligt.
Kr det inte nog kanske?
- Nog, nog, Hans gick upprörd fram och illbaka på mattan, där han nyss släppt en le1 bnnt fotografier.
Du vet inte vad du: alar om.
Du är som en tolv års barnunge!
I detsamma kom moster Bea, som var en nlok och taktfull gammal fru och bad Pam.
blott surrogat för " lyckan ".
Vi äro e j dåraktiga nog att önska oss utslitan- de jäkt i stället för en ro, som behöves.
Men det finns i &amp; alltför i många kvin- nors liv något av maklighetoch ego- istisk känslolyx.
Där ä r så alltför myc- ket a v romankultur och kelande med sig själv.
Människor - män och kvinnor - men ännu mer tidningar, som stå fjär- ran från kvinnorörelsen, ha i allt tal om rösträttsrörelsen liksom om kvin- norörelsen över huvud brukat röra sig med ett schema, som är oss bäst be- kant från det hållet, medan vi sett rätt lite motsvarighet därtill i verklighe- ten.
Detta schema h a r många drag, d ä r vi ined bästa vilja inte äro i stånd att känna igen oss själva, bl.
a. en generell avoghet mot männen och ohåg att er- känna deras förtjänster, underligt blandade ined överskattning av " mans- arbete " i niotsats mot " kvinnogärning ".
1 verkligheten är j u den enas stånd- punkt och känslosyn i detta avseende icke den andras lik, redan a v det skäl, att individuell läggning och individu- ell erfarenhet i så hög grad skifta hos den ena och den andra.
Men ljusare eller mörkare, framvuxen u r en " man- lig " intellektualitets eller kvinnlig känslas krav - båda kunna för öv- rigt förenas hos samma person - är vår strävan alltid - h ä r vågar man generalisera - buren a v önskan om vidsträcktare samarbete och rikare, fylligare samliv mellan män och kvin- nor både i hem och samhälle.
Vi, som arbetat för kvinnans röst- rätt, tro och hoppas, att dennas genom- förande, så naturligt på clen punkt, d ä r vi n u stå, skall visa sig kraftigt befor- dra kvinnornas samfundssolidaritet.
Lund den !22 m a j 1917.
Eilma Borelius.
Lotten von Krernere gravvård avtäckt.
Lördagen den 12 m a j avtackte sam- fundet De nio på Uppsala kyrkogård en minnesvård över Lotten von K m - mer, vars medaljong visar ett ung- domsporträtt a v författarinnan, model- lerat av skulptören Carl Eldh.
Högtid- ligheten försiggick under myeket enkla former, och en lagerkrans med blågula band nedlades vid graven a v samfun- dets skattmästare, redaktör Karl Wåh- lin.
~ komma och lägga puzzles, och Hans svälj- le resten av sin harang, som nästan höll på att kväva honom.
Men Pamela log sitt ljuva madonnaleende och sade: - (färna, moster Bea, ty hon dyrkade len söta gamla damen, och för att göra nenne en glädje, glömde hon, att puzzles var det onyttigaste och odrägligaste hon visste.
På förmiddagen dagen därpå begärde Pa- mela " il " som vanligt till kontoret i Göte- 3org och satt som alltid i en lycklig spän- iing, då hon skulle tala vid fadern.
Han fyllde hennes liv, det fanns icke plats där tör någon annan man bredvid honom, och 3m han sagt till henne: gå och tag ditt liv, hade hon gjort det utan tvekan, utan tanke p å anny &amp; än att det var rätt och riktigt, Iärför att hennes far bett henne om det.
Efter telefonsamtalet var hon lugnare.
Kon hade lovat att komma hem redan sön- lag kväll, eftersom pengarna kunde tele- craferas till henne på lördag förmiddag.
Då hon fick höra, att det gjorde fadern en särskild glädje, om hon kom söndag, fanns ngen tvekan längre.
Fast bra gärna hade zon velat stanna i Stockholm.
Det var inte Itan att Hans Tobiasson lekte henne i hå- ren, fastän han var en föraktlig amatör- ' otograf.
Efter en stund kom Hans och hämtade ienne till en tur uppåt Söder.
Han ville visa henne kåkarna kring Soflakyrkan och i Skinnarviksbergen och ta några vyer av pamla gränder och hus i den klara, blåsiga vårdagen.
- Stå stilla, nej, men Pam, stå då stilla ?n sekund, jag ber dig, bad Hans, då de kommit upp på Lundagatan och Stockholm krymt ihop till en småstadsidyll, flyttad femtio år tillbaka i tiden.
- Du kan inte tänka dig vad du gjorde lig bra just nu mot den där grinden med le knoppande träna.
Nu håller du inte Längre posen - det är väl ändå bra skada!
Pamela sade ingenting.
Hans började trötta henne med sin vurm.
Tacka vet jag Jakob - steg det helt omotiverat upp inom henne.
Hon blev häpen själv över .tanken.
C två timmar hade hon nu underkastat sig Kans sällskap, hade lyssnat, därför att hon var intresserad, till hans vetande om Stock- aolm, om barockhusen på Söder och kåkar- nas kännetecken, som gjorde, att man kun- le sätta datum även på dem.
Men så små- ningom blev han bara en fotograf ute på jakt efter motiv, och då började hon syna honom kritiskt i sömmarna.
Han var trå- kig och egoistisk, tänkte bara på att få ffera iuninier i sin kollektion.
Knappt att han var en smula förälskad i henne en gång.
3ch då kom det oemotståndligt - detta vet j n g Jakob!
- Kom, Pamela, sade Hans plötsligt, jag vet ett ställe på Söder, där vi kan prata
N:R 1 1 ROSTB&amp;TT FOR KYLLPLPOR 6 Elegant Ur pressen.
kemiskt tvättad och prässad biir Eder kostym, klänning, kappa eller överrock, om densamma insändes till orgrllts Krniska Tvätt- d Färgeri ii.
E. G~TEBORG Tiii F. K.
P.
R:s medlemmar!
Genom cirkulär från V.
U.
har ut- gått en maning till alla rösträttsföre- ningur i landet att till rösträttsfrågans behandling i riksdagen, som väntas äga rum i början a v juni, sprida det nya rösträttsmärke, som utgavs till Audi- toriemötet i Stockholm.
Avsikten är att det lilla prydliga märket - en röst- rättsflagga i miniatyr med orden i gult och vitt, avsedd att bäras på brös- tet - skulle bli det yttre igenkännings- tecknet på alla dem, som från nordli- gaste Lappland till sydligaste Skåne, fråla Österhav till Västerhav bilda de många tusende länkarna i den stora rösträttskedjan.
Låt märket bli symbo- len a v den brinnande önskan, som be- själar oss alla, och bryt icke önskerin- gen?
Rekvisitioner ställas till Rösträttsby- rån, Stockholm, och priset är 10 öre porto.
Inkomsten tillfaller Landsför- eningen.
v.
u.
+ Fanborgen å rösträttsmötet i Auditorium bilda- des av rösträttsstandar, insända från F. K.
P.
R. i Arvika, Broby, Bräcke, Eskilstuna, Karlstad, Kristianstad, Kumla, Jönköping, Stockholm, Sträng- näs, Söderköping och Örebro samt dessutom av fanor och standar tillhö- rande Stockholms allmänna kvinno- klubb, Södra socialdemokratiska kvin- noklubben och Vita Bandet.
ogenerat, en gammal restaurang, dit ingen kommer vid den här tiden på dagen.
Och när de sutto i en röd schaggsoffa med vermouth och vatten i glasen p å bordet framför sig, sade Hans med allvar och fatt- ning som den som tagit sitt beslut: - Pam, jag h a r gått och tänkt så myc- ket på det där du sade om Jakob, du vet4 - Vilket då, sade Pamela förstrött.
- Det där du vet, ja, det är inte gott för mig att upprepa en sådan ur hjärtats djup gående bekännelse utan att synas indiskret, förstår du.
Pamela rodnade häftigt.
- Jaså, det där om kyssandet, sade hon hastigt och generat.
Hans, det skall du in- te bry dig om.
Skall jag inte bry mig om, skall jag in- te brg mig om att du går och kastar borf dig åt on man, som du inte älskar.
Vet du.
Pam, ibland är du obegripligare än någon annan kvinna jag träffat.
Han hade så när sagt " älskat ", men lyc- kades hejda ordet i sista minuten.
Men Pamela, som var välbehagligt slö av vårsol och många växlande intryck, hade inte den allra ringaste lust att diskutera Hans ' känslor eller sina egna eller Jakobs eller någon mänsklig varelses.
- Lille Hans, sade hon och lade sitt var- ma, strålande ansikte upp mot hans.
Jag tycker mycket om små snälla gossar, som tycker mest av allt om att fotografera.
Så stött som Hans blev kan endast en estet känna sig, då en länge utarbetad ef- fekt går totalt om intet.
Pam blev hopplös1 - Kravet på lösning av kvinnornas .östrättsfråga vid innevarande års niksdag framträder med alltjämt ökad; tyrka i pressen, och det är icke utan ttt förhoppningarna på en lycklig ut- rång synas växa allt efter som tiden ' ör avgörandet närmar sig.
För dagen: itera vi följande uttalanden: Forum: Så mycket styrka får man väl hoppas, att den folkstyrelsens vind, som nu går fram över världen, Fnnu har kvar, när den mojnar av över vart land, att den orkar föra kvinnornas rösträttsfråga lyckligt i hamn.
Därmed vore ju icke alla folkliga reformkrav nppfyllda; men ett stort så- iaut hade dock lösts.
Att avvisa kravet vore att ytterligare tillspetsa situationen.
Söderköpings-Posten: Det synes som om k.vinnorna hade rätt att hoppas något nu.
I högerpressen ha försiktiga trevare gjorts för en " nyorien- tering " i denna fråga.
Det anscs nlmligen såsom rättvist, att ge kvinnan politisk röstratt, när hon liksom mannen skall %l&amp;-: as tjänsteplikt å t staten.
Detta " reträtt- skäl " är onekligen tämligen långsökt och in- nebär dessutom en insinuation om att kvin- nans samhällsgagn förut varit oväsentligt, men det betyder föga blott det stora mot- ståndets tillbakatåg sker, och sker nu.
Göteborgs-Posten: Det kommer i år ett tillfälle att ge de wenska kvinnorna deras rätt i ett sam- manhang, som den svenska högern erkän- de vara ett naturligt sammanhang, när männens allmänna rösträtt äntligen blev ett till sin rättvisa godkänt krav.
P % riks- dagens bord ligger ett stort förslag till ci- vil värnplikt - där ställas män och kvin- nor lika.
Skall hr Tryggers parti verkligen våga sig på att driva den satsen, att kvin- nan skall påläggas även den skyldigheten mot samhället till råga på alla de skyl- digheter, hon redan bär, utan att på sam- ma gång erhålla den medborgarrätt, som hittills förvägrats henne under de omöjli- gaste undanflykter?
Uppsala Nya Tidning: Men de partier, som satt den kvinnliga rösträtten på sina program, och vid årets riksdag ånyo trätt i breschen för densam- ma, ha ej häller gjort det i tanke att till- föra sina läger en större del av de nya väljarna än som av proportionen mellan de nuvarande particrna var att vänta.
Utan de ha gjort det f ö r att främja och förverk- liga ett rättfärdighetskrav.
och den förmån de vänta icke för sig, men för Sverige, av att ställa kvinnorna vid sin sida vid val- urnorna och i riksdagen, är att den soli- daritet, som över partilinjerna förenar kvinnorna, skall kunna göra ett välgöran- vulgär för honom i detta ögonblick.
Näi allt kom omkring var hon ändå bara en li ten grosshandlardotter från Göteborg utai spår av estetisk bildning.
När Pamela kommit tillbaka till sitt run på pensionatet, drog hon ut alla byrålådoi och tömde dem p &amp; bordet, och spegelskåpeb innehåll av skor och klänningar lade ho1 på säng och stolar.
Då allt låg i en oredig massa Över hela rummet, började hon ploc ka ihop vad hon tyckte hörde samman ocl stoppa ner det i den öppna kofferten.
Ett tjockt, förseglat brev kom henne händerna.
Hon vände på det en smula för vånad och läste adressen, skriven med hen nes egen stil: To the Principal of the Re&lt; Cross Society, London.
England.
Hon drog nålen ur sin bästa hatt ocl stack in den i kuvertet, men så sade hoi högt och beslutsamt: Nej.
Brevet var skrivet kort efter krigsutbrot tet, då Pamela inte kunde tänka sig någon ting annat än att hon skulle gå ut till fron ten som sköterska.
Intet, icke ens fader] skulle kunna hindra henne, därför att de var en kallelse och en plikt.
Jakob tänktc hon icke på, förstod han icke henne i detti var det så gott, att de skildes genast.
I n gen fick hindra henne.
Brevet hade hol skrivit en höstnatt, då hon var ensam p: familjens landställe i Marstrand, en overk lig månskensnatt, då hon tyckte, att henne själ sögs ut u r henne av längtan efter hand ling.
Och här 1åg det, här stod hon.
Ingenting hade hon gjort, inte ens sytt skjortor å de inslag i vårt länge av bittra strider upp- rivna politiska liv.
Icke så, att striden skulle uppges.
Men den kunde kanske be- frias från något av det, som framkallar dess bitterhet, att nu icke tala om den tillfredsställelse, som självmant utlöses av en handling av rättvisa.
Hallands-Posten: Beträffande kvinnans rösträtt har för Öv- rigt en sak kommit till, som låtit kravet ytterligare tillväxa i styrka, och det är kungl.
propositionen om civil värnplikt, vilken även innefattar kvinnorna.
Det vore en skandal, om kvinnorna skulle tvingas in i denna värnplikt utan att de först erhål- lit sin fulla medborgarrätt.
Ställer sig Första kammaren oresonlig till kvinnornas rösträttskrav, så bör också An- dra kammaren säga nej till förslaget om kvinnornas inrollerande i den civila värn- pliktsarmen.
Arvika Tidning: Den är en dåre, som tror att vi i en så- dan tid ha råd att undvara rösträtt för kvinnor.
Vi måste låta dem " komma in på fältet att griiva och så ", för att citera Sel- ma Lagerlöfs ord i hennes storstilade häls- ning till ett rösträttsmöte i Stockholm.
Hur genant är det inte för oss män att t. o. in.
kvinnor sådana som hon, lika fram- stående förmågor på olika områden som de allra yppersta män, så länge fått vänta på sin rätt.
Nu måste det försummade äntli- gen gottgöras.
Norrbottens Tidning (cirkulärledare): För tio år sedan stod det högern i valet och kvalet, om den skulle t a kvinnoröst- rätten med i den rösträttsreform, som då genomfördes.
Den stannade vid att icke göra det.
Nu ställer sig frågan helt annor- lunda än då.
Nu gäller det inte, om kvin- norösträttcn skall medtagas eller ej i den rösträttsreform, som påkallas, utan vad denna i övrigt skall innehålla, hur långt man måste gå, var man törs stanna.
Kvin- norösträttcn är oeftergivlig, men den kom- mer icke att erkännas vare sig som er- sättning för eller som avbetalning på nå- got annat.
Det gäller att det ena göra och det andra icke låta.
Och det får inte spil- las mera tid än som redan spillts.
De för- fattningsändringar, som skola genomföras inom nästa tre-årsperiod, måste beslutas, innan 1917 års riksdag gått till ända.
Katrineholms Tidning (höger): Helt visst kan det anföras skal emot in- förandet av kvinnorösträtten, och vi för- moda, att vi snart nog skola få anledning att taga upp dem till granskning.
Men vi t r o dock, att fördelarne av att vid denna riksdag antaga den kvinnliga rösträtten - de främsta äro därvidlag nationell enig- het och nationell reformutveckling - äro övervägande.
landstormen.
Klarhet och styrka fattader henne, impulser hade hon, men energi1 var låg den dold, och varför kom den al.
drig fram?
Hon skulle aldrig ha kunnat lämna f a dem, därför att han behövde henne på et1 mystiskt sätt, bättre än alla de främman de, sårade soldaterna vid fronten.
Hon hö1 faderns liv i sina händer, och hennes kär lek var som en livsluft, han icke kunde und vara.
Och Jakob?
Stilla och allvarlig sökte Pamela fram Ja kobs porträtt.
Det var icke lätt att hitt?
det, men hon visste, att det hade följt hen ne till Stockholm och fram kom det til sist.
Jakob såg med sin energiska mun oc1 haka och sina vakna, kloka ögon inte pre cis ut som någon manlig skönhet, men Pa mela förnam honom som en makt i hennei liv.
Mycket dunkelt inom henne rörde sig el önskan att Jakob skulle visa sig vara der starkaste, som hennes vilja skulle böjas un der.
En stark och god människa, endast ei sådan kunde hon älska.
Endast f ö r honoo kunde hon lämna de rymder dit henne dröm och aning förde henne.
En star kare Pamela stoppade med en hastig, beslut sam rörelse Jakobs porträtt i sin hand väska och återgick till sin packning.
.
.
.
E v a Maria Öster.
Maria Bolin 70 år.
Till denna höga ålder har en av våra emärkta rösträttskvinnor kommit, ien ingen skulle vilja tilltro fru BO- in bära på mer än ett femtiotal Ar, S % nergiskt, rörlig och impulsiv ter hon ig än i dag.
Gift med länsnotarien Edv.
Bolin, se- ermera landssekreterare i Falun, fick on stor familj att sköta och tog för in del dessutom hand om det lant- ruk, som följde med den gård, där ma- arna hade sitt hem, och många äro de om hos det gästvänliga paret Bolin jutit av hemtrevnad, musik och en uglig husmoders omtanke.
Änka under det senaste kvartseklet ar fru Bolin dels fortfarande ägnat ig åt familjeangelägenheter, dels med ramgång på egen hand skött sitt jord- lruk å gården Sandbäck, idylliskt be- ägen inom municipalsamhället Rön- iinge, nära Södertälje.
Som ledamot i nunicipalnämnden låter fru B. de go- le herrar och svenska män någon gång ' å känning av vad en stark kvinnoan- le kan förmå.
Livlig och i viss mån tggressiv, tar hon dock alltid hänsyn il1 sakliga skäl och respekteras där- ör.
I en förutvarande " Rönninge sam- iällsförening " tog hon som styrelsele- lamot en ansenlig del i dess arbete,.
ex. anskaffandet a v en samlingslokal n. m.
Hennes huvudintresse går f. n. ut på ttt verka för att upplysning sprides 10s både män och kvinnor om huru sättmatigt, nödvändigt och för sam- iällets bästa oundvikligt det är att rvinnorna bli politiskt jämställda med uännen.
pom sekreterare i Stockholms änsförbund av L.
K.
P.
R. samt ord- ?örande och centralstyrelsemedlem för Rönninge-Tumba E '.
K.
P.
R. är hon särdeles verksam såväl som inom freds- arbetet.
Puritanskt klädd, skulle man kunna säga, med enkelt framträdande utan förkonstling, intresserande dels Fenom det kärnbiska i gestalten med len vackra profilen och det vita korf- klippta håret, dels genom den prägel av individualitet, hon förvärvat under li- vets många och växlande erfarenheter, hör hon till dem man fäster sig vid.
Otaliga äro de resor och färder hon företagit ömsom i sol ömsom i regn och rusk, för att - med en massa skrifter i baklådan å enspännaren - å olika orter söka väcka intresse för sina älsk- iingsidder: rättvisa åt kvinnorna, fred, nykterhet.
Kanske var det under en sådan ge- mensam färd, som jag kom att hos henne se en likhet med den av Else Kleen utmärkt skildrade härskarinnan till egendomen Harg, den storvulna, av sorger och livserfarenheter oböjda än- kemajorskan Ekesparre!
Ensam kör denna sin kappsläde i smällkalla vin- ternatten bort från det trevna hemmet och hän till systerns där sorg, förfall och misströstan råda.
Hon reser för att inge mod - och det tycker jag, att även alla präktiga rösträttskvinnor göra, bland dem icke minst fru Maria Bolin.
Må hon ännu länge få verka ibland oss!
Maria Dehn.
N:R i f BOSTRATT FOB KUInInIOR 7 ~ __ R i a s 2550 1 ö P å föredragsturne genom Härjedalen.
STOCKHOLM Gamla Eungshoimsbrogatan 28 (andra huset hån Drottuinggatan) S t o r t luser uf f i n u r r och 8n&amp;lr+r a MUBLER 3 1 i ek, mahogny, valnöt eamt andra träslag äfven muade, till billigaste priser.
Allm.
Tel. 11410 Riks Tel. 6505 a --- wC=) - .. C=) e-m-a Allm.
6 2 9 6 i Offentligt rösträttsmöte anordnades torsdagen den 24 maj av Mode.
rata kvinnors rösträttsförening i K. F. U K:s hörsal i Stockholm, till vilket en talrik publik infunnit sig.
Bland de närvarand€ märktes även statsrådet Herman Falk med fru.
Lokalen var synnerligen smakfullt de korerad med flaggor och blommande rosen träd, och som ordförande fungerade fru Li zinka Dyrssen.
Sedan en damkör sjungil Vårt land, överlämnades ordet å t d:r Alex, andra Skoglund, som gav en historisk Över blick av kvinnorörelsen i alla länder frår dess första framträdande och intill vårc dagar.
Aftonens huvudtalare, d:r Lydia Wahl ström, höll därefter, med känd förmåga ett intressant, logiskt och spirituellt före, drag om Statslivet och kvinnan.
I egenskax av historiker dröjde d:r Wahlström förs1 vid den svenska statsförfattningen, som har mycket gamla anor.
Häri såg talarinnan en av orsakerna varför man var ovillig at1 rubba denna författning, Efter att ha u p p dragit en intressant parallell mellan stats tanken och personlighetstanken, den förra som den antika hedendomens id6 och den senare uttryckt av Jesus i hans förkunnel- se, övergick d:r Wahlström till den äldre kvinnorörelsens historia som, i motsats till våra dagars kvinnorörelse, vände sig till en trängre krets och i huvudsak kom att röra sig om ekonomiska faktorer.
Den nya ti- dens kvinnofråga uppstod under imperialis- mens och arbetarrörelsens kampperiod och tagit intryck av båda.
Den moderna kvin- norörelsen har upptagit de synpunkter, som motståndarna använt emot den och fram- hållit olikheten mellan män och kvinnor som ett plus, den har även kommit att om- fatta de gifta kvinnorna, som fordra lik- ställighet inom äktenskapet och den har blivit internationell.
Talarinnan påvisade också hur staten ingriper i vårt intimaste hemliv, och att rågången dem emellan ut- plånats.
Kvinnornas ansvarskänsla, nyk- terhet och lydnad inför lagarna vittna gott för deras framtida politiska arbete, och den enklaste plikten för en modern kvinna är att inte draga sig ifrån det stats- liv, som håller på a t t brutaliseras genom ensidig maskulinisering.
Vid sidan av man- nens fadersuppgift, skall kvinnan upptaga sin modersuppgift och med kvinnans inträ- de i statslivet, hoppades talarinnan på för- verkligandet av syntesen mellan statstan- ken och personlighetstanken.
Det formfulländade och utmärkt fram- förda föredraget belönades med livliga ap- plåder, och mötet avslutades med Stenham- mars Sverige, som mötet stående åhörde.
Nya landvinningar.
Efter föredrag av fröken Emma Aulin bildades den 11 maj Götlunda F. K.
P.
R. i Örebro län.
* Ammebergs F. K.
P.
R., förut filial till Askersund, har blivit självständig förening.
m ~ ~ m ~ ~ ~ m r n m m ~ m ~ r n ~ m m ~ ~ Anmälan om deltagande i som= marmötet iIponneby jämte mötess avgiften 2 kr.
bör insändas före den 20 juli under adress Röst= rättsmötet, Ronneby.
Det var under skarpaste marsvinter jag satte mig på tåget i Krylbo för att på an.
modan av V. U. anträda resan till Härje.
dalen för att i byarna där uppe hålla u p p lysande föredrag i kvinnornas rösträtts.
fråga.
Först skulle jag besöka de sedan 1 fjol nybildade föreningarna, men även ut.
sträcka resan längre upp, där nämliger förut ingen talare UPFtratt i detta spörs mål.
Med någon kännedom om de norr ländska kvinnornas och härjedalingarnai i synnerhet vakna intresse på olika om råden, var det med verkligt hopp j a g an.
trädde denna färd, och det visade sig ock.
så att detta mitt hopp icke behövde kom ma på skam.
Efter föredrag i Sveg, där t u r n h tog si1 början, fortsattes så färden till den 3 ' / mil därifrån belägna bfn Lillherrdal.
Lik som i Sveg finnes även där sedan någr2 år tillbaka en förening, vilken nu uppliva, des och fick en betydlig anslutning av nyc medlemmar.
Bland åhörarna där hade jag nöjet se vår gamle vän från riksdagen den världsberömde botanikern, kyrkoherde1 S.
J. Enander.
Det var meningen att jag skulle stanna och hålla två föredrag i Lill.
herrdal, men som gästgivarhästarna vor (upptagna flera dagar i förväg, och alla öv riga byns hästar denna tid av året äro ute i skogarna, måste jag påföljande dag an.
vända mig av postskjutsen, som då gick ned till Sveg.
Målet för nästa dag var Ytterberg, en liten täck by belägen högst uppe på et1 berg.
Det är rätt egendomligt att se huru.
som en hel del byar h ä r äro förlagda mit1 uppe på höga bergåsar, där man tycker jordmånen skulle vara allt annat än god för att nu icke tala om huru väder och vindar svepa bitande fram vintertiden så- som fallet var även nu.
I Ytterberg, där förut fanns filial till Sveg, bildades nu självständig förening.
Härifrån gick fär- den till Älvros, där föreningen på sönda- gen anordnat stor fäst i samband med före- dragen.
Intresset å denna plats syntes ovanligt stort, och den rymliga skollokalen kunde icke tillnärmelsevis räcka för åhö- rarna utan även det 6. k. avklädningsrum- met fylldes så småningom.
Föreningen, som där räknat 30 medlemmar, ökades nu med 1 0 och utgöres till en stor del av män.
Här var det också en man, som avtackade före- draget och som desslikes yttrade några var- ma ord för rörelsen.
I starkaste Norrlands- snöyra nådde j a g så påföljande dag Ytter- hogdal.
Där har jag en gång förut varit sommartiden, och den byn gör i sanning skäl för namnet " Jämtlands Venedig ".
Här arbetar också en förening med ett 30-tal medlemmar, som alla brunno av iver.
I berhogdal arbetar en visserligen ej så stor förening, men medlemmarna, med folk- skollärarinnan som ordförande, äro så myc- ket mer målmedvetna.
Sedan förening där i fjol bildades med dussinet jämt, har den under året och efter mitt besök nu ökats med dubbla antalet.
Efter föredraget var anordnat ett i allo gemytligt sam- kväm.
Tre mil därifrån ligger det stora samhället Rätan, som mitt nästa besök gäll- de.
I Rätan hade intresset för rösträttsrö- relsen slappnat, och de ledande dragit sig tillbaka.
Föredraget var också här fåtaligt besökt, och det ville ledsamt nog e j lyckas att vidare rycka upp dem.
Påföljande dag gick min väg den 4 % mil långa vägen Över fjällen ned till Vemdalen, å vilken sträcka man en gång byter om skjuts, nämligen vid Utanbergsvallarnas gästgivargård.
Redan i Ytterhogdal fick jag veta att vägen från sagda skjutsstation och fram till Klövsjö stora by i Jämtland endast är ' / z mil, och som jag här hade en resdag, beslöt jag mig r för n ~ att ~ ~ i r händelse n ~ m ~ r det n u ~ kunde ~ ~ r ordnas n ~ ~ ~ med ~ ~ ~ ett föredrag i Klövsjö, då använda denna dag för ett besök därstädes.
J a g hade emel- lertid oturen att just ställa min förfrågan härom till byns argaste motståndare och fick ett bleklagt nej till min framställ- ning.
J a g hade därför att följa min res- plan med Vemdalen som målet för da- gen.
Här tillbringade jag återstoden av denna, samt påföljande dag, i största ge.
mytlighet, och stämningen nådde sin höjd då jag på kvällen trädde in i den för mötel förhyrda rymliga godtemplarlokalen, son nu till sista plats var fylld av en " förvän.
tansfull " publik, och där föreningen för.
dubblades.
I Hede hölls offentliga föredrag söndager den 1 april, och påföljande dag hade för eningen anordnat fest i samband med års mötet.
Här serverades den f ö r Härjedaler karaktäristiska nationalrätten, den 8. k flötgröten.
Sent skall minnet av denna an genäma afton förblekna, och säkerliger kommer Hede förening med den kraftig2 ledning den äger a t t gå raskt framåt.
Från Hede ställdes så färden den 3 apri till Långåskans, och nu hade jag kommi till den landsändan av provinsen, där mar ken skulle så att säga brytas.
Hede val nämligen slutpunkten för förut bildade för eningar, och någon talare i rösträttsfråga1 hade förut icke besökt trakterna här ovan för.
Långåskans gör i sanning skäl föl namnet.
Det är en 6 km.
långsträckt bj med Ljusnan å ena sidan och en tämlige1 hög långdragen bergås å t andra hållet.
Häl förmärktes genast att något " ovanligt va1 i görningen ", i det att gatan fram till skol huset så småningom vimlade av folk, ock då jag vid ' I-tiden kom dit, var den rym liga lokalen till sista plats fylld av såvä män som kvinnor.
Efter föredraget anteck nade sig ett 30-tal medlemmar och före ning bildades.
Val av styrelse företogs ock enligt vad jag kunde förstå, kommer dennc att nedlägga ett kraftigt arbete och får sä.
kert ett gott stöd uti den manlige med.
lemmen, som hade mod nog att sälla sig till de 30 kvinnliga.
Målet för nästa dags färd var TännäE kyrkoby.
Här går vägen i ständigt stigan- de ända upp till Medskogens gästgivargård.
där man byter om häst, och åter bär del uppåt en timmes tid - hela tiden genom den stora djupa, tysta skogen, och ofrivil- ligt känner man liksom en stilla frid inför den storslagna naturen.
Snart äro vi fram- me vid den 1 mil långa sjön Låssen, dit en av ortens riksdagsmän en gång motionera- de om järnvägens utsträckning från Hede.
Vi följa så nämnda sjö fram till Valmåsens gästgivargård och har därifrån några kilo- meters avstickare från allmänna landsvä- gen och äro framme i Tännäs.
Här tycktes gubbarna ha gjort allt för att j a g skulle f å en angenäm afton.
B1.
a. såg jag överallt vår rösträttsaffisch med de gula och vita färgerna skymta fram efter ' gatorna, och jag förmärkte stämning överallt, vilken i sanning icke minskades vid mötet på kväl- len.
E n förening på 35 medlemmar kom till stånd.
Här var det fröken Ingeborg Berg- man, som åtog sig ordförandeskapet, och god hjälp i arbetet får hon säkerligen i de Övriga styrelsemedlemmarna.
Vår vän riks- dagsman Bergman avtackade föredraget och yttrade några varma ord om vår rö- relse.
Påföljande morgon var det att skiljas vid Tännäs-vännerna och fortsätta färden till Ljusnedals bruksområde.
Att jag nu när- made mig allt högre mot fjällen förmärk- tes snart.
Så t. ex. hade jag de höga Skrav- fjällen mot väster, Arnåfjällen m. fl.
mot norr o. s. v. och efter ungefär ett par tim- mars färd är skjutsen framme vid en min- dre bergås, där vägen liksom genom en all6 går rakt ned mot den lilla vackra byn, med den gamla inbjudande herrgården i fonden, där riksdagsman patron Farup en gång residerade.
Vad övre Härjedalen be- träffar torde här vara den vackraste plat- sen.
Ljusnedal är nämligen en täck liten ~ by med den lilla vackra, för icke så länge sedan nyrestaurerade kyrkan i mitten och där Ljusnan flyter fram mitt igenom sam- hället.
Ä r samhället ej stort, så var röst- rättsintresset s % mycket större.
Efter före- draget, som även här var talrikt besökt, bildades förening med 25 medlemmar.
Här kan jag nästan säga, att det var en ung- domsförening, som kom till stånd.
Måtte Malmtorgsgatan 6.
Stocaholm dessa unga kvinnor, som här åtog0 sig led- ningen, få framgång uti sitt arbete!
Ledsamt nog var min tid h ä r rätt så be- gränsad, varför jag redan tidigt långfre- dagens morgon måste lämna den vackra trakten och anträda färden till Bruksval- larna.
Nu gick färden ej längre efter all- männa landsvägen utan över moar, mossar och moras till den lilla byn Flon, därifrån jag vidare erhöll skjuts fram till Vallar- na, där föredraget var utsatt a t t hållas kl. 12 på f. m.
Nu hade jag kommit 8 % iångt upp i fjällregionerna, att gran- och tallskog hade tagit slut och där endast dvärgbjörken växte.
Vinden svepte bi- tande fram och snön yrde som hade det varit i januari.
Det oaktat vor0 massor av folk i rörelse - åkande och gående, och det ville synas att ju längre upp jag kom, desto större blev intresset.
Här kom också en kraftig förening till stånd med fulla 50- talet.
Platsens skollärare tackade med några v a r m ord för besöket, och med den ledning föreningen där Ack, är det all an- ledning hoppas att den blir beståndande och även kommer a t t tilltaga i styrka.
Påskaftonen lämnade jag så de glada och hurtiga människorna där uppe vid vänd- punkten och fortsatte ned till den på andra sidan Funäsdalsberget liggande byn Funäs- dalen - den största inom Härjedalen - och belägen 2l / z mil ifrån norska gränsen.
Mitt föredrag var här utsatt att hållas påskda- gen på kvällen, och om jag förut kunnat säga att mötena varit talrikt besökta, så slog dock Funäsdalen härvid rekordet.
För- utom folkskolans sal, som till sista plats fylldes, måste även den bredvid liggande småskolan användas, och en hel del fingo nöja sig med ståplatser ute i förstugan.
Här kom den hittills största föreningen till stånd med 52 medlemmar, och de målmed- vetna, ansvarskrävande kvinnor jag här träffade på, med barnmorskan och lärarin- nan på platsen i spetsen, borga säkerligen för att arbetet kommer att krönas med framgång.
God hjälp få de säkerligen också av de män, som anslöto sig till föreningen.
Här var det nämligen en av de ledande männen i samhället som bl.
a. antecknade sig i den Grening, som han ansåg det vara hans plikt a t t bilda.
I vackra ordalag tackade han därefter för föredraget och uttryckte sin glädje över att man äntligen nått så Iångt som till sista steget fram till fullstän- dig jämlikhet.
Efter ett oförgätligt påskfirande i Funäs- dalen återvände jag så den 1l:e med resdag till Hede.
Avståndet mellan Funäsdalen och Hede är c:a 7 mil och den långa färden i den starka fjälluften höll alldeles på att taga mina sista krafter.
Efter en välbehöv- Lig vila kände jag mig dock tämligen pigg igen och kunde följande dag fortsätta arbe- tet med föredrag i Hedeviken.
Några av kvinnorna där hade sedan i fjol varit an- slutna till Hede, som nu blev självständig brening och rekordsiffran för alla Härje- 3alens föreningar nåddes, enär 60-talet blev Eullt, så mycket mer anmärkningsvärt, som Eiedeviken är den minsta av de byar jag be- sökte.
Den nya folkskollärarinnan åtog sig ledningen och god hjälp i arbetet får hon säkerligen av de övriga styrelsemedlem- marna, som alla behärskades av värme och Ausiasm f ö r vår rättvisa sak.
Målet för nästa besök var Linseli, där sedan flera år rillbaka finnes förening med fru Ida Mersch gom ledare.
Mitt besök här skulle räcka både lördag och söndag, och offentligt före- lrag hölls den första kvällen under rätt 3 % stor anslutning.
På söndag hade förenin-: en en mycket lyckad festtillställning.
Det synes som Linsells förening f. n. är den iraftigaste inom provinsen.
Nu hade jag endast Glöte by kvar - det iista besöket under min turn6.
Här var röst- rättsfrågan splitter ny, åtminstone så till vida att ingen talare förut uppträtt i denna
8 E6STBATT FOB KYINHOB - N:R 11 I Söders " English School ' JURIS KAND. Ruianliga Juridiska Byrån Engebica lektioner och översättningar.
Alim.
Tel. Söder 36035 Annie I. Scott.
Erstagatan 26.
HARFVA-LOTTERIET I - - ö0,oOO lotter A 2 kr.
Tiii förmiin för Självförsörjande Bildade Kvinnors Vilohem blila Vatiugatan 14 (vid Brunkebergstorg: HOTELL VICTORIA STOCKHOLM C.
Norra SmeäJegat.
14, (Hörnet av Herkulesg.
Andpa driagningen= Stockholms äldsta, billigaste och mest välkmdi De högsta vinsterna utgöras ifittq~ttq~iu o. jiridiska pwdrag ar alla da.
privathotell.
Tyst och fridfullt läge strax sic ' K L 10-4.
Riks te1 7576.
Alim.
tel. 18336.
Seminariebildad lärarinna önskas omkring den 25 juni för att läsa upp 2, ev. 3 flickor, som i följd av sjuk- dom varit frånvarande ' / % vårterminen till k1.
VI, IV och II.
Svar med foto., ref. och lönepretentioner till Fru E. Ekengren, Eke- byhoim, Rimbo.
fråga.
Efter vad jag kunde förstå, hade dock saken livligt diskuterats man och man emellan, och de vakna kvinnor jag träf- fade på stodo visst icke oförstående inför frågan.
Därom vittnade också den 36 med- lemmar starka förening, som efter föredra- get bildades med den nya lärarinnan som ordförande.
Resultatet av min färd h a r så- ledes blivit 8 föreningar, därav 2 förutva- rande filialer.
Till alla dessa h a en hel del män anslutit sig.
Det.vil1 synas som om människorna däruppe i obygderna mycket väl förstode vikten och betydelsen av att kvinnorna på allvar och under ansvar ta- gas med i det stora fosterländska arbetet, och att de liksom väntat någon påstötning utifrån " stora världen " för a t t taga steget fullt ut.
Föret började nu taga slut, och det var så gott som på bar backe vi släpade oss fram genom Svegs samhälle, och nu var den 53 mil långa skjutsen efter w s t till än- da, och fastän den i allo varit angenäm, var jag dock nu nöjd med att vara vid slutpunkten.
Efter jämt en månad var j a g så den 18 på kvällen hemma igen och nu - ja nu är Härjedalsresan ett minne blott, men ett ljust och glatt sådant, som sent om någonsin kommer att utplånas.
Krylbo i maj 1917.
Erica Falkman.
/ _____ Arbetet ute i landet.
Kalmar F. K.
P.
R. hade den 14 mars an- ordnat möte, varvid års- och revisionsbe- rättelserna upplästes och styrelsen bevilja- des ansvarsfrihet.
Föreningen instämde därefter i uttalandet med anledning av den förestående behandlingen i riksdagen av k. m:ts proposition angående lag om barn utom äktenskapet samt i den med anled- ning av Nöbbeledådet a v 10 kvinnoförenin- gar gjorda hemställan till k. m:t angående skydd A t ensligt boende lärarinnor.
Den 27 april firade föreningen 10-årsmin- net av sin tillvaro med en fest i Flicksko- lans stora sal.
Programmet inleddes med sång av en damkör under fru Julia Holms ledning, varefter ordföranden, fru Runbäck, hälsade de närvarande och särskilt fru Augusta Tonning, aftonens gäst, välkom- na.
Därefter gav ordföranden en kort resu- mb av föreningens verksamhet under de 10 år, som gått sedan fru Tonning förra gån- gen gästade Kalmar, då för att bilda för- eningen.
Fru Tonning höll därefter ett med stort intresse åhört föredrag om Kvinnan och det sociala arbetet.
Mot fördomar och segt motstånd har kvinnan arbetat sig fram till den ställning hon nu intar.
Tala- rinnan avtackades hjärtligt och fick mot- taga en bukett i rösträttens färger.
Fru Elin Lind, vice ordförande, framförde till fru Runbäck föreningens tack.
Under alla de gångna 10 åren har hon varit förenin- gens ordförande och med aldrig sviktande trohet och kraft sökt föra föreningen fram- åt genom fördomar och motstånd.
A före- ningens vägnar överlämnade hon en vac- ker minnesgåva.
Ännu ett par värdefulla sångnummer, med f r u Franzbn som solist, följde, och de närvarande bröto upp för att avsluta aftonen med tesupb, som var dukad i skolans vackra matszl.
KarEskoga F. K.
P.
R. hade den 30 april sammanträde, varvid års- och revisionsbe- rättelse föredrogos.
Av årsberättelsen fram- gick a t t föreningen, som räknar ett SO-tal medlemmar, under året haft 5 föreningsmö- Brnnkebergs- och Gustaf Adolfs torg.
Elek triskt ljus o. telefon i rummen.
Vördsamt Fra ffreta Schubert.
ulrr 53. llli.
6651 Pari- 1.
Tiliinfadr.
BOTE l !ICTOPIl.
d r v i k a Vagniabrik, Arvika, Hund.
Hovleveranför.
Sveriges atörsh !ab rik för tillverkning ai alla sorters lyx- oci arbetallldon UtaWning: Dsvii Bagareagata 1, Sthlm Priskurant pP be &amp; ran.
Bitat.
Arvika 87 Bthim 4544.
Begär p r i l w a n t även P Kuliagerirlu.
F8r resande att beakta!
Lööfs hoteii ARWKA rekommenderas .en och ett flertal styrelsesammanträden klla föreningsmöten ha varit ordnade son ramkväm, ibland med musik och sång.
Tvl) ffentliga föredrag ha hållits, båda av fri Gerda Hellberg.
Det ena handlande om 3östrätt och folkhälsa, det andra om Pro, lemet krig eller fred.
Det senare föredra get åhördes av omkring 250 personer.
För mingen hade vid detta tillfälle särskilt in.
ljudit sju olika föreningar på orten ati; ända representanter till sammanträde eftei ' öredragets slut för att dryfta möjligheter.
ia för en gemensam fredsaktion.
Fem för.
: ningar hade hörsammat kallelsen.
Någol) eslut fattades icke, men man diskuteradc le olika arbetsmöjligheterna för fredssa.
Len inom de olika föreningarna.
Birgitta.
lagen högtidlighölls med uppläsning ock öredrag.
Föreningens flickklubb, som bil- lades år 1912, h a r under 1916 utvidgats och] ar nu 42 medlemmar, fördelade i tre g r u p) er.
Av föreningens medlemmar äro 3 le.
lamöter och 1 suppleant i fattigvårdsnämn- len, 2 ledamöter och 1 suppleant i pensions.
iämnden, 1 ledamot i barnavårdsnämnden suppleant i skolrådet och 2 medlemmar j indra kommunala kommittber.
Av revi.
ionsberättelsen framgick, att föreningem nkomster och utgifter balanserade på 14C [r.
52 öre.
I enlighet med revisorernas för- lag beviljades styrelsen full och tacksam rnsvarsfrihet för det gångna arbetsåret.
jedan en del smiirre frågor avgjorts och muföranden föredragit cirkulärskrivelse rån L.
K.
P.
R:s verkställande utskott, iverlämnades ordet till rektor J. Elgeskog.
om talade om Nya arbetsformer inom för- ningslivet.
Efter föredraget följde en liv- ig liskussion, varvid man uttalade sig för tt arbete enligt de framlagda linjerna.
E n: ommitt6 tillsattes att till nästa samman- räde utarbeta arbetsprogram för inneva- ande år.
Flera medlemmar förklarade sig rilliga att hålla föredrag.
Det livliga och ntressanta mötet avslutades under fäst- tämning.
Karlstads F. K.
P.
R. höll den 7 mars sitt irsmöte i Grand Rotels festvåning och av- lutade med detta sammanträde, det fjärde inder åren, sitt arbete för terminen.
Till tyrelse omvaldes fru Gerda Hellberg, fru $reta Gullström, fröken Anna Ljungkvist, ru Helfrid Severin och fröken Anna Wid- oark (ordinarie); fru Kristina Bandelin Ich fröken Sara Svensson (suppleanter).
' il1 revisorer omvaldes fröknarna Hilda Ulert och Maria Larsson med fruarna h t e r Lefren och Anna Helleberg som uppleanter.
Efter förhandlingarna vidtog n smakfullt arrangerad, både fln och in- truktiv liten aftonunderhållning.
Sedan örst f r u Övergaard och fröken Hedin ge- iom vacker musik försatt publiken i stäm- iing, gåvo några av fröken Märta Undbns lever intagande prov på de resultat, som .enom Dalcrozes metod kunna vinnas i råga om kroppskultur.
Med några ord om lolitiken som samhällskonst anknöt fru iellberg programmets förra mera fagra el till den senare och kärvare och förevi- ade därpå en serie på mer än 100 skiopti- onbilder u r kvinnornas kamp för rösträtt, Ilvarliga och muntrande om vartannat och tföljda av vederbörliga noter.
Den talrika ubliken mottog allt med intresse och bi- all.
Rönninge-Tumbu F. K.
P.
R. höll sitt alvårsmöte den 5 maj i Röpninge.
Ordfö- Dragnhg den 12 junL av!
Möbler till 3 rum, matsal vardagsrum och sängkammare, frAn Nordiska Kompaniet Kr.
5,000 En uppsät iag Bkerbruksredskap för småbruk t å n A.-B.
Julius Slöör samt en arbetshäst Kr.
4,000 Vinterbonad stuga (byggnadsmateriel) med möbler, efter ritning av arkitekt E. Milles.
Stugan utställes O Liljans plan, Stockholm Kr.
3,,ooO Motorcykel med sidvagn, Huskvarna Kr.
1,960 Damrumsmöbel, polerad björk, Sv.
Hemsliijd Kr.
1,wO Linneutstyrsel, fullst4hdig uppsättning duk- tyg, sänglinne, handdukar m. m. fråu Kor- diska Kompaniet.
, Kr.
1.200.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Ornås Dessutom ett stort antal andra mycket värdefulla vinster såsom pianino äkta mattor, juvelsmycken, föremäl av guld oc &amp; silver, konstverk, textiiar- beten, möbler m. m. Loiter erhållas efter rekvisition ställd till HABFVA- LOTTERIET, adress: Nybrogatan 43-48.
Stock- holm B antingen mot Östförskott eller mot insän- dande av förskottslikvid kr.
jämte kostnad för porto ' g och dragningslista.
Lotter försäljas även hos Ailm.
Tidningskontoret, aust.
Adolfs Torg, Nord.
Kompaniet samt i de flesta bok-, cigarr- och pappersaffärer såväi i Stockholm K) m landsorten.
0BS.i Lotteriets utstälinina.
Birmriarlsaatan 18.
Sommar- och Vi ntersanatoriurn högt och härligt beläget i den fagra SimlOngsdalen vid Mahults hållplats A Halmstad-Bolmens järnv&amp;g.
Mot- tager gäster, som utan att vara i behov av egentlig läkare- eller sjukvibi söka vila och rekreation ilugn och natur skön trakt under oklanderliga hygieniska förhållanden i förening med hemtrefnad och ett gott och rikligt bord.
Personer, lidande av tuberkulos eller andra smittosamma sjukdomar mottagas ej.
Referenser: Samtliga hrr läkare i Halmstad och d:r Manne Ber engren i Göteborg, Prospekt erh&amp;lies PA begäran.
Förfrågningar och anmälniugar mottagas,.af INEZ CARLSTR~~M.
Postadress Mahult, Ryaberg.
Telef.
: Jimlängsdalen 4 via aalmstad.
Telegramadress: ~ O r n O s ~ Halmstad.
, Svenskt välkändt fabrikat, solid konstruktion, lätt g h g, stor hastighet Kvalitets- Förmäntiga afbetalningsvillkor * anden talade om Kvinnornas medborgar- ' råga just nu och redogjorde i samman- lang därmed f ö r vad som inom föreningen rjorts sedan mötet i oktober.
En barnkör, inder anförande av fröken Hedvig Söder- krörn, utförde sånger, bland vilka Sten- iammars Sverige gjorde ett starkt intryck, 121 utförd som den var av de klara barna- .östema.
Fru Ingeborg Pihlström recitcra- le bl.
a.
Sånger i kyrktornet av Heiden-, tam.
Publiken, vilken glädjande nog, till kor del bestod av ungdom, uttryckte sin) elåtenhet genom livliga handklappningar.
Umeå F. K.
P.
R. anordnade den 23 mars !tt stort opinionsmöte i frågan om Barn itom äktenskapet.
Den 4 maj hade för- ' ningen möte varvid års- och revisionsbe- - ättelserna föredrogas och ansvarsfrihet be- Filjades.
Fru Ingeborg Holmström-Vifell iö11 ett med utomordentligt intresse åhört öredrag över det nu synnerligen aktuella imnet Atgärder med anledning av dyrti- Len.
Talarinnan slutade med den förhopp- iingen att vi skulle utgå ur denna tunga, iekymmersamma tid med stärkt solidari- etskänsla, luttrade och med enklare och undare vanor.
Fru Ohlsson underhöll med t t par vackra pianonummer och te intogs.
Cfter en livlig diskussion beslöts hemställa il1 vederbörande skolchefer att till näst-: ommande hösttermin ordna lästiden så att barnens frukosttimmar komma att sam- nanfalla vid de olika skolorna.
Detta skul- e medföra en högst avsevärd besparing för lemmens hushållning.
Vusterds ' F. K.
P.
R. höll den 23 april itt årsmöte, besökt av ett 50-tal medlem- nar.
årsberättelsen för 1916 föredrogs där- rid, upptagande en detaljerad redogörelse ö r arbetet under 1916 (förut publicerad i,.
K.
P.
R:s årsberättelse).
Särskilt förtjä- tar nämnas, att ett avsevärt antal av för- ningens medlemmar äro insatta i olika iämnder och styrelser inom staden, en är o. m. ordförande i fosterbarnsnämnden, rilket torde vara något högst ovanligt.
dedlemsantalet är 191.
Kassarapporten utvi- ade, att inkomster och utgifter balanserat bå en summa av 598 kr.
32 öre.
På hemstäl- an av revisiorerna beviljades styrelsen full ch t cksam ansvarsfrihet för det gångna ret.
B Därpå visade ordföranden, fru Helga lilverstolpe, den förut i andra föreningar nvända serien skioptikonbilder ur röst- ättsrörelsens historia.
Bilderna mottogos ned stort intresse av de närvarande.
Där- fter upptogs till behandling frågan: Hur ö r en rösträttskvinna arbetat Inlednings- nförandet hölls av fru Vira Eklund.
Före- raget avtackades med varma applåder och n kortare diskussion följde.
Sist dracks I under god stlmning.
i " " " " " " " - iiöstbållaren - " Char niant " Vit batist Kr.
2.50 D:o * 2.75 Vit pique 9.50 vit tyll 3.- D:o 4.-.
.
I) BUTTERICKS MONSTEBAFFÄR * [i.
märke.
f STOCKHOLM Den nyaste rösträttsvisan.
E t t muntrande inslag i sina förhand- lingar kunna F. K.
P.
R. över hela lan- det erhålla, om de från Gävle F. K.
P.
R. rekvirera Snapshots f r å n kcinno- riksdagen 1917.
Humoresk av f r u Sig- rid Hofren.
Det är centralstyrelsemö- tets representanter, som här passera revy, och föremålen få väl själva av- göra om de skola känna sig träffade.
Priset ä r 25 öre och inkomsten tillfal- ler Gävle F. K.
P.
R:s föreläsnings- verksamhet.
Rekvisitioner kunna även ställas till Rösträttsbyrån i Stockholm.
RöstrtSltt för Kvinnor8 elfte nummer för 1917 innehiiller Ma.
: Inför mäiet.
Nya bundsförvanter.
Selma Lagerlöf8 hälsning till rösträttsmötet i Auditorium.
Det stora opinionsmötet i Anditorium.
Utvidgade arbetsomrfiden för kvinnor.
Av G.
H.
E Pamelas val.
Av Eva Maria öster.
Nyodling.
Av Hilma Borelitu.
Ur preisen.
Maria Bolin 70 Ar.
Av Maria Dehn.
Pii föredragstame genom Härjedalen.
Av Eriea Falhan.
Stookholm 1917, Ivar HmggstrOma Bokmokeri A.
B
