# ID: svediakorp-per2636
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,645
# sentences: 694
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


RO Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket for en stor sak som en stor sak kan göra for oss.
VI.
ARG.
n I STOCKHOLM, 1 APRIL 1917.
# an talar så mycket om nya uppgifter for det inre statslivet efter kriget.
Kvinnorna måste taga del i detta inre byggnadsarbete.
RGtt hos dem väcka en stark rätts- och ansvarskänsla måste uppfattas s o m en plikt av alla, som ha folkets och statens väl om hjärtat.
Särskilt måste det kännas som en plikt av kvinnor i ' ledande ställning.
Minna Cauer.
Hela folket?
Den daggryning, som nu sprider sitt ljus över ett stort land, så länge sänkt i förtryckets mörker och nöd, har varit efterlängtad av ett helt folk i ångest och spiinning, och ej minst ha Ryslands kvinnor lidit av sin vanmakt som med- ansvariga i nationens öde.
Trofast och hängivet ha de stått vid männens sida i kampen för frihet och miinniskorätt.
Om Rysslands fiingelsehålor och Sibi- riens stepper hade ordets makt, skulle de kunna förtiilja samma historia om kvinnors som mäns martyrskap - kanske ännu ohyggligare för de förra.
Skall det nya tidsskede, som på revo- lutionens stormvind brutit in för det ryska folket och sopat förtrycket över bord, nå även kvinnorna?
Skall det i det nya partiets manifest så ofta före kommande uttrycket " hela folket " verk- ligen också avse detta, eller hör det till dessa " ordens komedier " som i livet - och ej minst i politiken - driva sin grymma lekt Det finns i Rysslands politiska histo.
ria under krigsåren vissa tecken, son: tyda på att kvinnosaken där som i dt andra krigförande länderna varit un derkastad den stora förvandlingens lag Ett sådant tecken ä r det förslag so11 nyligen inlämnats till duman av dåva rande inrikesministeriet om kommu nal rösträtt åt kvinnor - men icke val barhet.
Den senare inskränkninger väckte på många håll kraftig opposi tion bland männen.
Semstvon i Jaro slav föreslog att kvinnor skulle vari valbara till distriktsstyrelserna.
I mo tiveringen härför påpekas den officiel la statistiken, som visar av vilken oer hörd vikt för landet kvinnoarbetet ä sålunda har inom lantbruket dei kvinnliga arbetskraften ökats med 3 procent, under det att den manliga min skats i samma proportion.
Det ä r nöd vändigt, framhåller Semstvon, icke en dast ur rättvisans synpunkt, utan ävei ur syunpunkten av hela landets väl färd att kvinnorna skola hava sin full- del i kontrollen och administrationei av samhällets angelägenheter.
Och vad som i det klerikala Rysslani är ännu mera ägnat att förväna ocl .- ~ som nogsamt vittnar om den ändrade Ställning kvinnosaken nu intager ü r 4tt biskopen av Krasnovarsk, Nikon, medlem av den upplösta kejserliga du- man, har sanktionerat kvinnors till- träde till kommunalstyrelscr.
Dessa synpunkter av rättvisa och jtatsnytta ifråga om kvinnornas med- borgarskap, som gjort sig gällande un- der en tidpunkt, då reaktionen ännu satt vid styret, kan man ej gärna föiut- sätta skola glömmas i en grundlag, skri- ven av folkviljan.
Den grundlag, som, enligt manifestet, " skall tillförsäkra hela folket frihetens och jämlikhetens oföränderliga riittigheter och under- lätta möjligheten för alla medborgare att fritt göra gällande sina andliga krafter i skapande arbete för landets väl ".
Är det möjligt av en på sådana prin- ciper byggd regering att utesluta hal- va folket från medborgarrätt?
- Del har visserligen hänt förut, men ett och ett kvarts sekel skall väl ha fört mänsk.
ligheten närmare frihets- och jämlik.
hetsidealet.
Vi tro icke att det ä r möjligt.
Bterigen stå då Sveriges kvinnor in.
för den numera icke så ovanliga situa tionen att på samma gång de med upp riktig glädje lyckönska sina systrar utlandet till den vunna segern, känne de i sitt innersta en tagg, som stingei så som endast förödmjukelse och orätt visa kunna göra.
Det hette förr, men det förefaller näs tan, som om det gamla axiomet von bortglömt, sedan det kan tillampas pi politiska förhållanden, att " kvinnan!
ställning i ett land ä r säkraste teckne på dess kultur ".
I vilket förhållande kommer då kul Nya segrar i Nordamerika.
Ett telegram från mrs Chapman Catt il1 redaktionen av The Common Cause neddelar de glädjande nyheterna, att cvinnorna i Ohio, Nord-Dakota och In- liana erbållit rösträtt till presidentval.
3hio iir en av de östligaste staterna,; om i fråga om röstriitt varit en av de nörka punkterna, men även östern är inderkastad utvecklingens lag.
Även commer underrättelse att lagförslaget lm kvinnorösträtt gått igenom i andra äsningen i den canadensiska provinsen 311 tarios parlament.
Mrs Chapman Catt har från presiden- .en Wilson mottagit ett telegram a ' c Följande lydelse: Tillat mig att såväl ii11 Er och Er organisation som till Nord-Dakotas kvinnor frambära mina bästa viilönskningar med anledning a \ Jet förslag om rätt för kvinnor ati rösta vid presidentval, som nu gått ige nom.
Som Ni vet, hyser jag ett varm1 intresse för kvinnorösträttens utbred ning, och jag anser att man bör hälsr med glädje varje framsteg i den rikt ningen.
-.
.
V b a landvinningar.
Nya F. K.
P.
R.
äro bildade i Nora Köpmanholmen och Sprängsvikm Västernorrlands län efter föredrag ai fröken Emma Aulin.
Köpmanholmeni F. K.
P.
R. består av 24 medlemmar därav 4 män och dess ordförande är h: Artur Lundgren.
I Sprängsvikens F K.
P.
R., som räknar 26 medlemmar, 5 fröken Beda Burbus ordförande.
turlandet Sverige att efter denna mått stock stå till barbarlandet Ryssland?
Jämförelsen tvingar sig obarmhär tigt fram - och svaret ä r mycket bit tert för den, som a s k a r sitt land ocl vill se det som det yppersta i mhsk lig kultur på rättfärdighetens siikri grundval.
Marsvalet.
Med de senaste årens rubbningar av ivets ostörda gång har kommunen yckt oss mycket närmare in på livet.
?örr kunde vi tillåta oss lyxen att rlömma den under de smärtfria perio- lerna mellan skatteterminerna.
Nu närka vi dess mer eller mindre fader- iga hand ständigt över oss, nu bli less omsorger ständigt alltmer nöd- tändiga, dess missgrepp, dess eventu- ?lla partiskhet eller vårdslösande allt nera ödesdigra.
Det är därför fullkom- igt ologiskt, att valmännens intresse för de nu avslutade stadsfullmäktig- ralen i huvudstaden varit mindre i 3tort sett än vid senaste val.
Det borde i stället nu ha v a n t större.
Det står oss icke i skrivande stund till buds någon statistik över kvinnor- nas deltagande i valen, men man kan redan nu säga att åtminstone där det gällt kvinnliga kandidater, vilkas inval $tått inom möjligheternas gräns, de vi- sat ett starkt intresse och mycket fiitigt vandrat upp till valurnan.
Sålunda var kvinnornas deltagande i fjärde kretsen, där f r u Broom6 stod under omval och f r u Gertrud Törnell stod på högerli- stan, så påfallande livligt, att funktio- närerna pustade över alla dessa kvin- nor med sina 1, 2, 3, 4 röster, som in- funne sig med sina sedlar.
Det är j u givet, att den graderade ska- lan ofantligt minskar kvinnornas möj- ligheter vid de kommunala valen, men icke minst valutgången i denna fjärde krets torde visa, att om det också kan gå ända till 40 valkvinnor på en enda kapitalist liksom 19 skräddare på ett pund, så ha kvinnorna dock, när de sätta till sin mängd, utsikter att öva inflytande på valen.
Tyvärr h a de ännu alltjämt mycken kommunal likgiltighet att försona.
Många husmödrar använda hellre en t i m a på att klaga t. ex. över mjölk- bolaget än på att gå upp och rösta för en bättre mjölkordning, dock ser det ut som om sammanhanget mellan kom- munens beslut och deras dagliga strid för livets nödtorft, allt mer skuile gå upp för kvinnorna.
Det gäller här samma tankeprocedur, som föregår på- nyttfödelsen till rösträttskvinna.
Det kvinnliga elementet i stadsfull- mäktige har genom dessa val undergått en del omvandlingar.
Kvinnorna ha efter kampanjens slut att anteckna bå- de vinster och förluster.
Oberörda av marsvalen ha varit 2 kvinnliga stads- fullmäktige, fröknarna Stina Quint och Bertha Wellin (moderata).
Fröken Alma Hedin, vars mandat löpte ut, avsade sig förnyat uppdrag, något soni är att beklaga, då hon visat sig äga eri A.
* _ r
RoSTBÄTT FOR EYIHHOB 2 R6STBATT FOB KYIHHOR, utkommer den 1 och 16 i m8nsd.
I I I N:R 7 Fernqvists Kappaffär 1 Hanna Andersson 9.
Aterigen ha vi kvinnor gjort en oer- sättlig förlust.
När jag kallar Hanna Redaktör: GUBLI HEBTZMAH-EBICBON, Andersson oersättlig, tänker jag inte Drottningsatan n. b. oeh 1 k.
Upp på henne som den trofasta rösträtts- Redaktion o &amp; Expedition: 6 LpstmsknregetanI kvinnan, vilken v a r med om att skapa Stort lager av in- o. utländska nyheter Rdaktiondid: Onsdag O &amp; 1 6 h g kl. ' / i3- ' / ~4.
vår första F. K.
P.
It., inte heller på Expeditionen appen v e m kl. 1 4.
i alla slaga den framstående lärarinnan, pedago- Biketel.
8600.
AUm.
tel. 14729. gen och bibliotekarien med de stora Telegramadreee: Bastrlltt, Stockholm.
förtroendeuppdragen - j a g tänker Obs.!
Beställningsavdelning.
främst på det rika, givande hjärtat, som till billiga bestilmda priser.
prenumeration genom posten: Pria fbr 1917 Kr.
1:35. utstrålade en så sällsynt och välgöran- Vi &amp; uppvisande av medlemekort i F. K.
P.
B. lämnas 0 rabatt.
L&amp;nummer G ö m de värme.
- L Den som besökte Kvinnoklubben, d ä r For utlandet eker prenumeration antingen p- hon v a r ordförande sedan 25 år, måste nom poaten eller genom ine8ndsnde av 2 kr.
ett starkt intryck av Hanna Anders- i postanvianing tiil tidningene expedition.
Skydd åt ensamboende få sons förmåga a t t sprida godhet, harmo- ni och glädje omkring sig.
Hennes bli- lärarinnor.
d ' a nersonliphet var så moderlig .. att RÖSTRXTTSBYRÅX Glädjande nog h a de kraftiga yrkan- mal; kgnde sig som i ett lyckligc-hem, Vid Stockholms stadsfullmäktiges sam- 6 Ll&amp;tmakuegitanI, Stockholm manträrie den 19 mars väcktes av fröken deii, som gjorts a t t skydd måtte bere- n ä r man trätt innanför Kvinnoklub- Ailm.
tel. 14729.
Rikstel.
8600.
Anna Lindhageta 4 olika motioner, den för- das ensamboende lärarinnor, redan lett bens tröskel.
Och i de d ä r ofta förekom- ita gällande Bebyggandet av lantegendo- till vissa åtgärder.
I januari detta år mande diskussionerna kunde man er- Öppen vardagar kl. ' / r l - I / a 5 e. m. utsände folkskoleöverstyrelsen till skol- fara hennes välsignat lugnande infly- L.
K.
P.
R s sekreterare tränaa personligen marna med särskilda bestämmelser angken- råden, skolrådsordförandena samt folk- tande, 0111 vågorna tenderade a t t resa l e byggnadskvarterens ariväridande inom kl. 1-3 e. m. vissa delar av Brännkyrka och Bromma, s &amp; skoleinspektörerna i riket cirkulärskri- sig.
Ingen har väl hört henne förivras el- avfattade att de möjliggöra, dels ett och velser, där frågaii utförligt behand- annat boningshus förläggande i gatulinjen, las och alternativa eller sauiverkande ler förgå sig.
Hennes ordförandeskap självständig uppfattning och mod att uppkomsten av mindre uthuslängor och åtgärder diskuteras; folkskoleöversty- gav trygghet, därför a t t hon v a r så uttala den oberoende a v partitvång.
dels att lämpligt införande av tlit hägnad kring relsen vädjar till vederbörande att sna- klok, så klar och så varm och förstå- Under omval stodo f r u Emilia Broom4 rast möjligt vidtaga erforderliga åt- ende.
Hon appellerade till det büsta i på de frisinnades lista samt fröknarna tomten eller del diirav.
Den andra motionen avscr Katnrslcyddct gärder för behövliga förbättringars människorna, och såg på dem med kär- Anna Lindhagen och Anna Johansson kring Stockholm och däri påyrkas, att ren- åstadkommande.
Sedermera h a r Kungl.
leksfull blick.
på socialdemokraternas.
I denna hårda tid, när allt inoni oss hållningon inom Stockholms stads lantegen- Maj:t utfärdat en kungörelse om än- Det stod en ganska hård kamp om domars skogs- och hagmark skall verkstül- drad lydelse a v vissa paragrafer i folk- hotar att bli till sten, då v a r det oskatt- f r u Broomt5, enär valutgången i andra las så effektivt som möjligt och att lämp- skolestadgan.
Uti iiadringarna ingå bart a t t möta en människa med så kretsar visat att det andra namnet ligt formulerade anslag angaende blittre föreskrifter om att " skolrådet skall 1å- mycket hjärta i bröstet och med så den frisinnade listan kunde v a r a hotat skydd skola uppsiittas.
Vidare phyrkas att ta sig särskilt angeläget vara, att flammande tro och hopp, att hon kun- Men nödvändigheten att bevara åt utredning blir verkställd på vad sätt och trygghet beredes ensamt boende lära- de dela med sig åt andra.
I hennes när- stadsfullmäktige en så eminent dugan.
till vad utsträckning dels förbud inom rinna ", a t t " lärarebostad skall lämna het blev inan mer god, mer glad, mer de kraft som f r u Broom6 stod så klai Stockholms stad skall kunna införas för trygghet åt innehavaren " och a t t skol- lycklig.
för kvinnorna, att partihänsynen ickc saluhållning av växter plockade med rot, byggnad bör, såvitt ske kan, " uppföras Häri ligger Hanna Anderssons omist- förmådde hindra kvinnor ur skilda dels angående förbud för blomsterplockning inom bebyggt område eller i omedelbar lighet.
Hon gav bröd i stället för ste- partier att arbeta för hennes omval inom vissa, till naturparker avsatta partier niirhet av sådant "; vidare innehålla de nar, Fch hon skänkte vad v i behöva M a n bör hoppas att denna första a n av stadens hag-, ängs- eller skogsmark, dels ett åliiggaiide för skolrådet a t t under- mest a v allt - tro, hopp och kärlek.
sats till kommunalpolitiskt samarbett rörande fridlysning av vissa süllsyntare ställa statens folkskoleinspelrtör för- Ann Margret Hotmgren.
slag till nya skolbyggnader vare sig mellan kvinnorna i huvudstaden blil blommor.
fullföljd och utvidgad i framtiden.
Den tredje motionen gäller Anstalter för de äro avsedda till direkt skoländamål Jutta Bojsen Möller Att Anna Lindhagen skulle falla ige mindre arbetsföra samt ålderdomshcm av eller till lärarebostad.
Kungl.
Maj:t och folkskoleöversty- en av den danska kvinnorösträttsrörel- nom vid detta val v a r en stor överrask hemtrevlig typ för orkeslösa gamla.
ning och missräkning, Någon särskilc Till slut väckte fröken Lindhagen motion relsen h a således med erkännansvärd sens veteraner, fyller i dagarna 80 år, aktion för att trygga hennes återva om Bättre förhållanden vid Slussen särskilt snabhet vidtagit de åtgärder, till vilka och från hela Danmark strömmar hen- hade icke satts i gång, därför att plat med hijnsyn till trafikstockningen och önsk- de äga befogenhet.
Diirmed iiro i stort ne till mötes den kärlek och tacksam- sett de önskemål uppfyllda, vilka frarn- het, som kvinnorna hysa för sin rörel- sen icke ansågs hotad.
Försöket a t t i värdheten av slussbroarnas breddning.
ställas uti den del a r de 10 kvinnoför- ses oldmor.
Det v a r år 1894, som J u t t a sista stund placera henne i femte kret Fru Emilia Broomt?
väcktc vid samma till- sen misslyckades tyvärr också._ Henner fllle tv &amp; motioner, den ena rörande Ordnan- eriingarnas petition, som framlämnats Bojsen Möller mottog ordförandeska- försvinnande ur stadsfullmäktige m å det av Klara sjös omgivningar och den an- till Kungl.
Maj: t genom ecklesiastikde- pet i Dansk Rvindesamfund, och hen- Petitionen inneliåller nes gärning blev att smälta den köld, ste på det djupaste beklagas.
FA stads dra om att personal i stadens tjänst skall partementet.
fullmäktige h a hennes kulturgenom få ledighet under sommaren för potatisod- emellertid även en andra del, nämligen som över allt mötte kvinnosaken och den skrivelse, som framlämnats till dess strävan.
Hon hade då, liksom än- triingda kärlek till staden såsom ett le ling.
vande väsen; hennes arbete för behå1 Vid stadsfullmäktiges saninianträde före- Kungl.
Maj: t genom jiistitiedeparte- nu, den eld i ögat och den hjärtats en- landet a v dess gamla skönhetsvärder kom även behandlingen av ett av Bered- mentet, i vilken skrivelse hemställan tusiasm och värme, som kan besegra de och skapande av n y a h a r redan burii ningsutskottet tillstyrkt dyrtidstillägg av göres om framläggande till 1917 års klentrogna, och hon gick modigt till frukter och var en väl behövlig mot 100 kr.
för lärarinnor vid privata skolor.
I riksdag a v förslag till lagtillägg och storms mot de gamla vaneföreställnin- vikt mot all den estetiska likgiltighe debatten framhöll fröken Stina Quint dyr- lagändringar innebärande införande garna och de benhårda dogmerna.
J u t - ten och de krassa nyttighetssynpunki tidens tryck och att 100 kr.
nu ej alls är av utvidgade möjligheter att tvinga t a Bojsen Möller spred glädjen med sig terna.
För detta hennes arbete och föl detsamma, som när denna hjälp begärdes kommun att fullgöra sina förpliktelser vart hon kom, och den verkade som sol- mycket annat är det att hoppas, ati samt yrkade på de anförda beloppcns för- i berörda avseende samt införande i sken på den frusna mullen.
hennes parti begagnar sig a v första dubblande.
Fru Broom6 och fröken Hedin vissa fall a v kommuns ersättningsskyl- E t t starkt uttryck för kvinnornas käus- tillfälle a t t återinsätta henne på der understödde fröken Quints förslag, varpå dighet och åtalsrätt.
lor ger Kvinden og Samfundet, som Med kännedom om åtskilliga kom- skriver: " Den dag J u t t a Bojsen Möller plats, dit hon hör.
detta bifölls utan votering.
muners synnerligen stora obenägenhet icke instämmer i morgonsången på vårt De t v å nyvalda stadsfullmäktige ärc att tillfyllestgörande vårda sig om sko- landsmöte, den dag hon inte träder in båda moderata: f r u Gertrud Törnel ' lan och dess personal måste man utan i samlingssalen och med sitt strhlande och fröken Laura Netzel.
Dessa nya Kvinnorna och statskommis- tvivel anse det nödvändigt att i lagar leende hälsar medlemmarna från lands- krafter h a genom sitt sociala arbete SZ och förordningar inryckas bestämmel- bygden välkomna, den dag det ljuder sionerna.
väl speciminerat sig för den uppgift dc som otvetydigt möjliggöra vidta- över landet, att hon icke mera finns nu g &amp; att ta på sig, att kvinnorna hs Det har länge varit ett önskemål att ser, anledning tro a t t den kvinnliga stads.
kvinnorna skulle få ta aktiv del i de gande a v rättsliga åtgärder gent emot ibland oss, den dagen kommer det att fullmäktigegruppen i dem får en g d svåra och viktiga livsmedelsfrågornas kommun som tredskas.
Kvinnorna må- kännas kallt och tungt i Dansk Kvin- ste därför framhärda i sitt krav på dy- desamfund, som när ett moln går över förstärkning.
behandling, eftersom livsmedelspoliti- lika lagar och förordningar.
solen, och allt kommer a t t bli förun- ken på det djupaste berör de tusentals derligt tyst. "
Men ännu hoppas vi med hemmens intressen.
Hittills h a r dock endast en kvinna funnits inom det s. k. utsedda äro, förutom fröken Carlberg, Danmarks kvinnor, att den dagen än- Kommunala uppdrag.
livsmedelsrådet, nämligen fröken Hil- f r u - Anna Carlsson, född Lindskog, nu skall v a r a långt avlägsen, och att Till ledamot i Eda sockens fattigvrds.
d a Carlberg, Svenska hems förestånda- Stockholm, fröken Sigrid Göransson, fru J u t t a Bojsen Möller i rikt mått f å r styrelse och tillsyningsman för socknens 91. rinna.
Nu ha emellertid statens livs- Sandviken, yrkesinspektören fröken skörda frukterna a v ett långt livs väl- derdomshem har valts hemmansägaren frt medelskommission och folkhushåll- Kerstin Hesselgren, fru Agnes Ingel- signelsebringande arbete.
Karin Hagberg i Talle.
ningskommissionen i de delar av deras man och föreståndarinnan för högre I Sölvesborgs livsmedelsnämnds hjälp verksamhet, där sakkunskap särskilt lärarinneseminariets hushållsskola, frö- Ryssland under omvälvningen.
kommitt6 äro invalda folkskoiliirarinnar på det kvinnliga arbetsområdet är er- ken Ingeborg Walin, samtliga i Stock- Fredagen den 23 mars drogo talrika pro- Ebba Hnltqnist och fru Jenny Danielsson forderlig, beslutat a t t tillkalla ett an- holm, samt fru Märtha Silfverhielm, cessioner av rösträttskvinnor, organiserade tal kvinnliga sakkunniga De därtill Katrinedal, Bålsta, av kvinnoföreningarna genom gatorna i VIV 33 33 DAMKAPPOR,DRAKTER&amp;KJOLAR I Kvinnliga matienärer I Stockholms stadsfullmäktige, L.
K.
P. Rrs årsberättelse är nu ut.
kommen och kan rekwireras frdn Röst.
rättsbyrdn, Lästmakaregatan 6, Stock.
holm.
AcB, JOHN Vu LÖFffNN &amp; C:O Petrograd och demonstrerade för politisk Sveriges äidsta, sttirsta o. bäst rösträtt.
renommerade specialaffär i Vid ett av stadsfullmäktige i Petrograd U l l e t sammanträde ha för första gången kvinnliga medlemmar inralts i flera k,om- mitteer.
N:R 7 Elegant kemiskt tvilttad och präasad blir Eder kostym, kiänning, kappa eller överrock, om densamma inshde8 iiil Omm Rmiska 66TEBORG Tiätt- a m ri 1.8.
Skepp som mötas Ett par ord med f r u Nico Hambro.
De som bo i Stockholm h a icke kun- nat undgå att det senaste året lägga i 1 3 BOSTB &amp; ' I ' T FOR KYIHIPOB märke till en stor förändring i stadens yttre karaktär.
Det är främlingsström men, som vållat detta, spillrorna från det stora skeppsbrottet, som flutit j land vid våra kuster och med dem allt det jäkt och all den oro, som följa de främmande elementen.
Omsättningen a v penningar, förvärvsbegäret och spe- kulationsfebern har satt sin prägel på det moderna Stockholm, och invasio- nen h a r varit till mera skada än gagn, Men så finns det bland massan a v lyck- sökare och penningmän en och annan stilla och försynt personlighet, som man endast sällan möter i gatuvimlet, men som sätter en viss prägel på sin o m givning och motverkar den alltmer till- tagande banaliseringen.
En a v dessa ä r f r u Nico Hambro, som fhtt sitt hem i Bergen och ett värde- fullt bibliotek härjat a v den stora e l d s vådan, och nu i sällskap med sin dot- ter gästar huvudstaden.
F r u Hambro kan uppdraga många jämförelser mellan Stockholm och Kri- stiania, ty även d ä r h a r guldflodea svämmat över, försämrat befolkningen och skapat lika många nya som snart förgående värden.
Det gäller mer än någonsin för dem, som hysa idealer, att hålla fast vid dem och inte ryckas med i den virveI, som redan sugit så många till botten.
Fru Hambro är sedan oktober månad förlidet Br ordförande i Norske Kvin- ders Nationalråd, den befattning, som iinder en lång följd a v år innehades av Gina Krog.
Vid ett samtal, som fru Hambro beviljade oss, berättade hon åtskilligt om detta Nationalråd, som torde h a sitt intresse för svenska röst- rättykvinnor.
Rådet ä r nämligen det saiunianhbllande bandet mellan kvin- nor av olika partifärg, samhällsklass och åskådning, det rymmer inom sig alla slags organisationer och förenin gar, och dess bärande tanke är hävdan- Ti3I 100-årsminnet av Anna Maria Lenngren.
Den 8 mars 1917.
Från ett gammalt hem på landet, som bildades på 1830-talet och som nu varit upplöst sedan en generation till- baka, har husmoderns boksamling fal- lit i mina händer.
Hon v a r i livstiden en a v de många, som a v omständighe- terna mer än a v böjelse kommit att l y da den bekanta maningen: " Och skall du läsa, gör det kort, att stisen e j må fräsa över. "
Den rena förströelseläs- ningen bland dessa böcker inskränker sig till två volymer, men den ena är Anna Maria Lenngrens Skaldeförsök, fjärde tillökta upplagan, utgiven 1846 med ett företal av Nils von Rosenstein.
Det är nog så att i de flesta gamla hem p i landet, hur illiterat än husmo- dern varit, nog ägde hon Anna Maria Lenngren bland sina få egna böcker.
Låt oss begrunda detta till 100-årsmin- net a v skaldinnans död i dessa den nyckfulla stockholmsvårens första da- gar, den stockholmsvår, som vi blott alltför ofta ha anledning att hälsa med Anna Maria Lenngrens egna ord: det a v kvinnornas intressen.
Man kan också betrakta den som en kanal, ge- nom vilken de olika föreningarna söka att bära fram sina syften.
Norske Kvinders Nationalråd arbetar fullkom- ligt opolitiskt och sätter som sitt mål a t t hoj: &amp; kvinnans ställning i stat och samhälle.
DA rådet företer en sådan mängd heterogena element, måste na- turligtvis ett stort ansvar vila på dess ordförande och stora krav ställas PA hennes egenskap a v organisator.
Det är också genom sin organisation Nationalrådet h a r sin styrka.
Det be- står a v lokalråd i landsorten, till anta- let omkring 50, och v a r t och ett a v des- sn lokalråd har 2 representanter i Na- tionalrådet.
Landsmöten hållas vart- annat eller vart tredje år, och bland de frågor, som under sista landsmötet upytogos till behandling, kunna näm- nas: Barnmorskornas ställning och ut- bildning, Försörjningsplikten mot barn, Kvinnan i kampen för tillvaron samt Den husliga utbildningen för flickor ef- ter skolåldern.
Såsom härav framgår, iir det ungefär samma frågor, vilka for närvarande äro brännande i Sverige, men de norska kvinnorna h a större ut- sikt än vi att få sina önskemål beakta- de, ty de ha, vad vi ännu sakna, den politiska rösträtten.
- Men ännu ingen kvinna i stortin- get, tillade vi, milt förebrående.
Fru Hambro skakade på huvudet.
- h ' ej tyvärr, och inte heller någon utsikt att v i får det, så länge vi h a r enmans-valkretsar.
Männen kommer aldrig att samlas kring 1 kvinnlig re- presentant.
Men ni måste förstå, att rösträtten i alla fall ger kvinnorna en helt annan ställning än förr.
Nu räk- nar man med dem, och det händer inte sällan att höga vederbörande, om pro- position framlagts rörande något lag- förslag, som angår kvinnor, sänder den- na tiil Nationalrådet f ö r att låta kvin- norna avge sitt betänkande.
- Anser f r u Hambro a t t rösträtten utövat ett stort inflytande på kvinnor- na själva?
- Ja säkert.
Naturligtvis finns det ännu de, som är likgiltiga, framåtskri- dandet går tyvärr så lingsamt, men på det hela taget anser jag, att kvinnornas ansvar växt med rättigheterna.
De v a r j u ganska oförberedda, när de fick röst- rätt, men Nationalrådet fungerade och hjälpte dem utåt till rätta, med det rent mekaniska arbetet, och inåt sökte Alla väplar bära till Rom, Den kontakt vi numera ha med varandra inskrünker sig till en nick pil gatan och högst sällan något sammantrlffande, ännu mindre tankeutbyte, men vid varje möte st8r alltid i blixtbelysning f ö r mig de lgck- liga dagar, dil vi som goda lekkamrater tumlade om i en härlig gammal trädgård och p &amp; en dit hörande grön äng, som för minnet står i ständig sommarfägring.
Se- dan skildes vAra vägar, och hennes gick täm, ligen jämn i det gamla konservativa hem- mets hägn.
där ilsikterna om kvinnans be- stiimmelse vor0 rotade i två gamla östgöta-, bonde- och prästsläkter.
Så mycken avvikel- se tilläts dock, att hon - under väntan på giftermålet - flck söka sig in i ett sta- tens verk, och hennes avlöning blev sedan ett icke föraktat plus i familjens hiishålls- kassa.
Det gick som i sagan, han Bom i rättan tid, och hon steg i sitt lugna tempo in över tröskeln till det nya hemmet, där hennes nedärvda livsåskådning väl stämde överens med makens, den rättrogne ämbetsmannens.
En sak stod dock klar f ö r henne, hon tål- de ingen inblandning i de husliga angelä- genheterna, och hennes vilja respekterades av vederbörande, då det aldrig skulle fal- lit henne in att ens av nyfikenhet intressera sig för vare sig hans arbetsområde eller f ö r de förtroendeuppdrag, som ganska rik- ligt tilldelades honom.
En gång vågade jag mig verkligen fram med en liten häntydning om rösträttsfrå- gans betydelse, men fann som jag förmo- dat - en fullfjädrad anti, som stod orubb- lig till och med inför argumentet att hon som mor hade förpliktelser härvidlag.
Hon var således hopplös.
- det genom upplysning väcka det slum- rande, sociala samvetet.
V i söker även framhålla, a t t det är ett oerhört ap- svar kvinnorna påtar sig genom att stå gom passiva åskådare, och oftast lyst- rar de till oss.
Men mer upplysning be- hövs, och till upplysning behövs pen- gar.
Detta sista med en sorgmodigt humo- ristisk blick, vars uttryck vi väl för- stå a t t tolka.
I vilken rörelse gör sig inte bristen på penningmedel kännbar?
Men till en del kunna de ersättas med det personliga inflytandet, och de, som komma inom f r u Nico Hambros blida, men ändå fasta kvinnlighets inflytande, kunna inte undgå att f å en stark väc- kelse till socialt ansvar och sociala för- plik telser.
G.
H. E.
För några dagar sedan träffades vi helt oförmodat hos en gemensam ungdomsvän - en rösträttskvinna.
Vi hade alla tre den dagen deklarerat vårt mjöl- och brödförråd och jag frågade, mera för att säga något än av intresse: hur mycket deklarerade du för, Evat Till min förvåning var hennes indolens som bortblåst och det kom en riktig svade, med likta hann i tonen.
Jag?
Jag fick ju inte deklarera!
Och an- då hade jag verkligen satt mig in i frågan och visete precis dess innebörd, och så, när jag väl fyllt i deklarationsblanketten, 6 &amp; ropar Ivar - Eva du skriver väl inte nn- der?
Jo, naturligtvis, varför inte?
- K W i barn, du är ju inte myndig, vet du e j att jag är din målsman?
- Inte myndig, inflikade jag misstroget, och hon gick genast i fällan.
- h ' ej, kan du tänka dig, och därför ggll- de ej mitt namn, utan det skulle vara Ivar &amp; - han som aldrig varit med sin fot i v&amp;rt skafferi och som det inte alls ligger för; rft gå och snoka i mjölp&amp;sar.
Min ton var nu en annan.
- Eva lilla, det är ju så du tycker 8ittt skall vara - dn anser ju, att allting &amp;?
I 6å innerligen väl bestallt, att du inte kan för- stå vad " folk bråkar för " - och du tycker ju, att vi kvinnor icke böra få 66tXiatt.
J o du, m u tycker j a g det!
Dur.
- - - Anna Lindhagen blev vid Stockholms stadsfullmäktiges senaste sammanträde föremål för en hjärtlig hyllning och begåvades med en stor bukett röda rosor.
Dep socialdemokratiska kvinnodagen kommer att avhållas i Sverige sönda- gen den 1 april och det ämne, som före- ligger till behandling är kvinnornas rösträttsfråga.
Av snuvans gångbarhet, a v febrarna a v olika tidsåldrar kunnat med hela Kellgren hade j u också sjungit: Min sitt lärda allvars pondus uppställa käre gosse, bliv ett spån, ett nöt, en och flussen; Av vandrarns bryderi på gatan i sitt " Några råd till min k. dotter ", såsom dummerjöns, ett fån, så går dig allting val Emellan högarna och pussen. "
Få svenska författare h a som Anna Maria Lenngren blivit folkets egen- dom, få ha också som hon förstått att träffa " tonen egentlig för koja och slott ".
Hon som i livstiden satte som sin högsta ära, att det kunde sägas om henne, att hon v a r nästan aldrig borta, och som aldrig ville tillåta att hennes skaldeförsök samlades och utgåvos i en volym, har efter döden gått till alla svenska hem och med sin sunda klok- het, sitt fina vett - för att tala med hennes egen tid - varit en vän och en tröst för sina systrar, då de mången gång nästan dignade under hushills- omsorger och barnuppfostrans många besvär.
Man lät sig snart nog överty- gas genom f r u Lenngrens lättflytande, lekande vers, att denna värld, trots al- la mödor och sorger är ändå den allra bästa värld man äger.
" Den är, vad den beständigt var, Bebodd a v kloka och a v dårar; Och, noga överlagt, den h a r Mer rätt till Iöje, än till tårar. "
" Jag kväder dig, du ljuva vår !.
.
.
Dock nej, jag kväder ej, jag endast dig Så säger Anna Maria Lenngren till Betti, och hennes glada levnadsvishet beskriver.
____ -- __ har insupits a v generationer kvinnor.
Den olycksaliga Betti!
hade vi s i Ditt ljuva antåg röjs a v tecken utar när sagt.
Hur ha välvisa herrar kritici tal, f r u Lenngrens trosbekännelse?
Än i dag finns det gott om folk, färdige a t t gå ed på, att de ryktbara råden inne- hålla kvintessensen a v v å r berömda skaldinnas världsuppfattning.
Och det- ta i samma andetag, som man prisar f r u Lenngrens fina satir, den skarpsli- pade, träffsäkra udden i hennes vers.
H a r man d å alldeles glömt, att det fanns en nära släktskap mellan den unga Anna Maria Malmstedt, som skrev Te- konseljen, och kommerserådinnan Lenn- gren, som bl.
a. i Testamentet ger ett recept på h u r man lättast skall vinna framgång i denna snöda värld?
I detta sistnämnda skaldestycke säger den dö- ende fadern till sin son: " DU har ett gott förstånd, ett fint och och odelat vett, Men, a v vad jag i världen sett,.
Plär slikt sin ägare ej göda; Du vore dömd, min son, till torftighet och möda, väl i händer!
Varför skulle icke de världsvisa ma- sinierna i Några råd till min k. dotter vara a v samma a r t; fast något mildra- de i formen eftersom de riktades till en medlem a v " könet ", som de h ä r ovan citerade9 Men det är blandningen av verkligt efterföljansvärda råd och des- sa, som skaldinnan synes ha kastat ner på papperet par depit, som gjort Betti till ett evangelium för reaktionen mot &amp; viiinobildning.
Anna Maria Lenngren fiolde sitt satiriska småleende så väl, it5 hon skrev detta skaldestycke, att den berömda lyran under hennes sybord icke kunde varit mera omsorgsfullt gömd.
Men aldrig hade hon väl önskat, 3m hon själv lagt handen vid sina sam- lade verks utgivning, att råden till Bet- ii skulle placerats först bland poemen, så att detta stycke fick ange tonen.
Men 3m Några råd till min k. dotter också givit fienderna till kvinnornas bildning några vapen i hand, så har Anna Ma- ria Lenngren själv genom sitt liv och Om himlen i min makt ej lämnat; iii diktning betytt så oändligt mycket Att mildra ödets hårda dom.
k r uppskattningen av kvinnornas be- Tag mot min hela egendom. "
gåvning, a v deras plats i samhället, att Och d å sonen förvånad frågar, var- allt annat plånas ut.
Det sällsynt le- f ö r hans bror skall berövas sin arvs- vande och friska i hennes dikt uppskat- rätt, svarar fadern: ta v i i lika hög grad som hennes sam- " Din bror är född att göra lycka: tida.
H a n är en narr.
- Farväl!
- nog kom- Eth.
K. mer Lucas fort. "
--------- _
4 U r pressen.
Den blivande rösträttsdebatten bör- j a r redan - innan partimotionerna än- nu hunnit komma på kamrarnas bord - att kasta sin skugga framför sig.
Så skriver under rubriken Medborgar- rätt i sitt nummer för 15 mars Frisinnad ungdom: För varje människa, som tänker sunt (eller något så när sunt), är det fullkom- ligt avvita, att mer än hälften av vårt lands vuxna befolkning skall sakna den elemen- täraste politiska befogenhet.
Och därtill just den i eminent mening mest samhälls- bevarande delen!
Varför?
Statistiska cen- tralbyråns chef, själv utpräglad högerman, förklarar i sin utredning 1912, att " de san- nolika verkningarna i politiskt asveende av kvinnornas rösträtt milste betraktas såsom ett minimum ".
Dess större skäl är det då att ofördröjligen skipa den enkla rättvisan.
Landet behöver verkligen kvinnornas insats i det politiska livet.
Visserligen väntar in- gen, att denna skall giva några epokgöran- de direkta resultat - vi ha blivit så skep- tiska sedan 1914 - ehuru deras inflytande på de humanitära och sociala frågornas behandling borde kunna bli rätt så bety- dande.
Men kunde de åvägabringa någon utjämning och formjukning i det alltmer förhärjande partisplitet, så lige d ä n en oskattbar vinst.
--- PQ försommaren 1911 skrev högerns hu- vudorgan, Stockholms Dagblad, att kvinnor- na icke, borde fz % rösträtt, förrän de hade makt att taga den.
I Sveriges riksdag äro nu de i flertal, som vilja giva rösträttsfrå- gan en slutlig lösning.
Den naäste lösas nu, omedelbart och i ett sammanhang, tekniskt med hänsyn till de stundande nyvalen, enär den eljest förhalas minst tre år.
reellt med hänsyn till Sveriges behov a v alla natio- nella resursers tillvaratagande.
I denna stund har flertalet i Sveriges riksdag makf till en stidan handling.
I samma ämne skriver Julia S t r ö m Olsson under rubriken Den icke ut- sträckta handen .. i Social-Demokraten:.
Det är.en tid full av bekymmer och sv &amp; righeter för alla., och det har också i sllväl den " nationella samlingens " som i de egna intressenas namn vädjats till alla om stöd och uppoffring - och i synnerhet till kvin.
norna.
T y det ges verkligen situationer j livet, då vi slippa stll utanför!
Nåväl, alls h a följt parollen - man gör sin plikt.
Ts man trodde, att den politik, som fördes, " val svensk och ingenting annat än svensk " Och i känslan av att verkligen betyda nå, got, icke bara i att som svensk försaka offra och bära de yttersta svårigheter utar också som den ena hälften av den svenskr statskroppen, vågade kvinnorna hoppas att nu, i enighetens, rättens och den natio nella samlingens namn, skulle ändå för slag till lösning av kvinnornas politiskt rösträtt komma fram som kunglig proposi tion på riksdagens bord.
Detta bevis på för troende och äntligt erkännande av princi pens riktighet låg det si att säga i rege ringens hand att ge, men - handen blei aldrig utsträckt1 Viljan tiil rättvisa sak nades.
Den tyska kvinnan i den stegrade kamlen för tillvaron, Tyskland h a r antagligen varit det tnd, där de råmärken, som inhägnat läns och kvinnors skilda arbetsområ- en, varit tydligast uppdragna.
Med en ordning och precision, som ut- iärkt den tyska regimen, har man även rott sig kunna uppdela människorna ch anvisa dem deras bestämda fack.
) et v a r d å helt naturligt, a t t mannen lev den bestämmande utåt och att hem- iet och dess gärningar föll på kvin- ans lott.
Genomsnittskvinnan har ckså nöjt sig med den schackruta, där on blivit placerad och h a r endast i ällsynta fall visat tendenser a t t över- krida det a v tradition och sedvänjor nhägnade området.
Men inte ens i ' yskland har det gått att upprita män- iiskors livslinjer efter linjal.
Kriget ullkastade alla teorier om mäns och vinnors arbete, och den hårda nöd- ändigheten omskapade med ett slag en allmänna opinionen.
Därför stå vi nu inför det märkliga akförhållandet, a t t intet av de krig- örande länderna h a r a t t uppvisa ett å starkt uppsving i fråga om kvinno- .rbetet som just Tyskland.
Härtill bi- rar naturligtvis att Tyskland, omgivet om det är av fientliga makter, har törre svårighet än de andra krigföran- ie a t t importera främmande arbets- .raft.
Kvinnorna h a ryckt io på alla Imråden, och samma erkännande, som rån Englands och Frankrikes ledande nän givits åt deras respektive länders; vinnor, h a r även kommit Tysklands x i n n o r till del.
Det är tack vare dem tatsmaskineriet fungerar, armberna örses med ammunition och folket med röd.
Anmärkningsvärt är att ptt det inda området, d ä r man före kriget tole- nerat den kvinnliga industriarbetaren iämligen i textil- och konfektionsbran- Dchen, är en minskning a v kvinnoarbe.
et märkbart, medan de områden, som mdast varit männen förbehållna, företc !n oerhörd ökning.
Detta h a r sin orsak a t t de nämnda arbetsgrenarna föl iärvarande ligga nere, och till de öv.
Siga områdena strömmar kvinnokraf.
en, i den mån den ekonomiska situatio.
len fordrar deras ingripande.
A l l a iänsyn till vad som är lämpligt föi rvinnor äro som bortblåsta.
Tysklands officiella organ för sta istiska uppgifter, Das Reichsarbeits.
datt, lämnar en del siffror, belysandf ' ör kvinnoarbetet, som äro a v stort in, resse.
Redan pnder fredstid v a r ex itor del kvinnokraft bunden vid jord iruket, men sedan juli 1916 h a r anta et kvinnliga arbetare på detta omrAdt $tigit med tre femtedelar.
Kvinna1 lakom plogen är en bild, som alltic ikall bevaras i tacksamt minne, och dei ir inte bara den redan odlade jorden rom kvinnorna tagit i sitt hägn.
NJ n a r k h a r brutits och beretts för nyt skördar.
I metall- och maskinindustri1 iro 140,000 kvinnor anställda, och äver nom byggnadsverksamheten ä r att no; era ett stort tillskott.
I städerna tjänst zöra kvinnor i stor utsträckning son revbärare, chaufförer, gatsopare och pårvagnskonduktörer, och inom järn- .ägania h a de stigit till höga poster,, om deras duglighet gjort dem skic- rade till.
Redan hösten 1915 tjänstgjor- le 13,954 kvinnor vid spårvägarna, en iiffra, som säkert h a r ökats i avsevärd yrad.
E n främling f å r också ett syn- ierligen gott intryck av kvinnors rå- iighet och sinnesnärvaro, när han P % 3erlins mest trafikerade gator ban få; e dem styra sina stora lastautomobi- er.
Kvinnans betydelse h a r gjort sig; ärskilt märkbar på ett alldeles nytt) mråde, nämligen den sociala arbeta- pens.
Hon v a r fordom en mera privat Företeelse, men sedan andra krigsåret iar det sociala arbetet blivit en insti-, ution, och d ä r har kvinnans förmåga rommit till sin rätt.
Hon förekommer livsmedelsnämnder, som konsulent nom olika näringsgrenar och i barna- tården, ett område, som påkallar den tllra största noggrannhet och sakkän- nedom, d å den uppväxande generatio- iens livsmöjligheter kunna taga skada av knapp kost och dåliga bostadsför- hållanden.
H ä r ha kvinnorna ett myc- ket vidsträckt fält för sin verksamhet.
statens läroverk ha liksom hos oss be- varat en stark obenägenhet a t t släppa in kvinnor ptt sitt specifikt manliga Bmråde, men även här h a r nöden inte haft någon lag.
Lärarna ha mttst rycka in under fanorna, och mot slutet av å1 1915 tjänstgjorde icke mindre än 9c kvinnor vid statens läroverk.
Naturligtvis h a r på alla områden en underbetalning av kvinnoarbetet gjori sig gällande, och denna fara h a kvin.
norna ingalunda varit biinda för.
Del innebure j u en allmän nedpressning a \ lönerna, om männen, när de tttervändt från kriget, skulle rivalisera med der lägre betalda kvinnliga arbetskraften Frågan v a r före på den tyska Lands föreningens för kvinnans politisks rösträtt årsmöte och d:r Altmann-Gott heiner framhöll nödvändigheten av ati staten trädde reglerande mellan.
Bo temedlet ansågs allmänt vara lika lör för lika arbete samt en statens arbets byrå, som utjämnar skillnaden meilar tillgång och efterfrigan.
Aveq efter kriget h a r j u den manli ga arbetskraften decimerats i SA hög grad att den delvis måste ersättas mec kvinnlig, och Tysklands kvinnor ha er övrat en position, som ganska väsent ligt avlägsnar dem frbn det hitintill2 godkända idealet av en tysk Hausmut ter.
Det vidgade arbetsomrttdet hal skärpt deras blick för kvinnans socia la betydelse, hennes samhällsmoderlig het, och n ä r de kommit till insikt on nödvändigheten a v sådana reformer som skydda kvinnor och barn, mttstc de även omfatta förutsättningen föl dessa reformers tillkomst - lika röst rätt och valbarhet för alla landets med borgare.
Gurli HeTtzman-Ericson.
Vem viii hjälpa tiii?
Från v å r kalenders redaktör h a vi mottagit ett brev, av vars innehåll vj göra ett litet utdrag: " I mitt för- var finnes en stor - mycket stor - packlåda med överblivna exemplar av Kvinnornas kalender 1917, och det svi.
der på en liten punkt i upphovets bröd var gång hon betraktar den.
Det finm ju visserligen en utväg: eldbegängelse men det behövs mera mod än mitt föi att bränna ' rösträttskronor ', i all syn.
nerhet som jag har gott om olikvide.
rade räkningar. "
Vi hoppas att denna maning intc skall vara förgäves.
" Om blott varjt förening ville göra en liten ansträng ning till och köpa 2 B 3 exemplar, skul le företaget vara räddat, förlust uteslu En (IV Englands största banker, Londoi City &amp; Midland Bank, har anställt en kvin n a som direktör för en filial i ett landsorts distrikt.
Enligt förljudande ämnar bankei fortsätta på denna väg, och 30 till 40 kvin nor hålla f ö r närvarande p i att utbilda för överordnade bankposter.
--- Nn går frågan, genom respektive parti fraktioner, direkt till riksdagen, till vilkei de svenska kvinnorna ännu en gäng ha at vända sig med sin vädjan om allmän ocl lika politisk rösträtt på samma villkor son för svenska män.
Men egentligen ä r de till högern i Första kammaren, som dennr vädjan bör gå, ty där är makten, segern oci ansvaret?
Ansvaret, ja - skola de än ei gång orka bära ansvaret för att stjälpi kvinnornas rättmätiga krav?
Det ä r sist: riksdagen i perioden: löses icke frågan nu dröjer det sex 8I, innan den kan vara lös1 Det ä r bittert a t t tänka, att det inte längi kan bero på okunnighet och fördom, om dem nu faller, ntan på intressen.
Men det ger dock en gång en gräns för allt, och för der makt, som regerar utan att känna denne gräns, ges det icke i längden livsluft.
Arkebiskopen QV Canterbury, har låti kungöra, att en kommitte av biskopar oc ' klerikala skall avge ett betänkande or kvinnans ställning inom kyrkan.
ten och kanske en liten sparpenniii vunnen ", skriver fröken Oijer vidar Till detta resultat maste v i alla me (verka.
i !iil frågan om de ensamma lärarinnorna En liten vidräkning med dem själva.
Man hör alltemellan män.
som hysa in- resse och sympati för vår sak, klaga över vinnornas alltför stora menlöshet.
Mer ller mindre finns den nog hos de allra esta av oss och torde ibland stå i samband led egenskaper, som böra kallas dygder: rihet från övertro på vår egen förträfflig- iet, alltså självkritik, och insikt om hur Iltför litet vi ännu fått den stora mängden v kvinnorna med oss i samhällsarbetet.
den vi få inte ge denna självkritik alltför tort utrymme, om vi vilja uträtta något, ch vi behöva se till, var menlösheten hän- .er samman med mindre goda egenskaper.
åsom feghet och osjälvständighet.
Synnerligen påfallande har åtminstone indertecknad funnit omskrivna egenskap LOS våra lärarinnor i folk- och sm&amp;skola, i dl synnerhet de sistnämnda, som ju också itgöra majoriteten av de " ensamma lära- innorna ".
Den visar sig bl.
a. vid valen I V lärarkårens representanter i skolråden.
Sur många sådana i landet äro månne; vinnor, och dock äro väl i alla lärarkårer [vinnorna i stor majoritet.
Mycket möj- igt att en manlig lärare gör kåren större lytta just genom sin mindre beskedlighet ich respekt för skolrådet, vars ordförande regeln i långt högre grad har de kvinn- iga lärarne under sina händer.
Men nog porde dessa kvinnliga majoriteter ha så) ass mycken självkänsla (och sammanhäii- iing!
), att de åtminstone valde en kvinna il1 suppleant!
Inte ens det tycks ofta vara ' allet.
Särskilt " de ensamboende " ha i flera år: ivit undertecknad anledning till stor för- indran.
Två gånger ho i den lantkommun, iom ligger mig närmast, inbrott vid mindre ' olkskolor förekommit p i de senaste hren.
[ena fallet - inbrott med stöld under Iära- 5nnans bortovaro - hade hon verkligen nodet att själv anhålla hos skolrådet om ' öneterluckor m. m.
I det andra fallet före- hg inbrott i tydligt, t. o. m. uttalat, våld- Sktssyfte, varvid lärarinnan på ett nästan Inderbart sätt lyckades undkomma till när- naste ghrd.
Denna gång huniio lyckligt- vis vittnen till platsen, och skurken fick några månaders fängelse.
När tiden för itin6 frigivning nalkades, satt där emeller- .id den unga lärarinnan lika oskyddad och kunde e j förmås att själv föra sin talan 10s skolrådet.
Hon hade förut muntligt ta- lat vid båda prästerna qtan verkan, n u ville hon inte " be " mera, Undertecknad lycka- ies emellertid utan all svirigbet få skol- rådsledamöter att lägga fram saken (" var- För kan de aldrig säga ifrån något sjiilva? "
var ett av svaren jag fick); den mötte na- turligtvis intet som helst motsthd, inuer- luckor för fönstren, bommar för dörrarna och telefon till närmaste gArd sattes u p p Dch medförde en betydligt ökad trygghets- känsla för lärarinnan.
J a g säger: mötte naturligtvis intet motsthd, ty det lär väl ändå inte finnas något skolrhd i landet, BOIII anser sig kunna neka skyddsitgarder, där inbrott redan förekommit.
Man borde vis- Jerligen av dessa arbetsgivare kunna vän- ta så mycken ansvarskänsla och omsorg om sin personal, a t t de självmant ordnade dessa förhållanden utan att invänta inbrot- fen.
Efter allt som hänt borde väl redan nu iitnn alla kungliga skrivelser inte finnas en onda ensam skola i landet utan skgddsan- ordningar.
Men vi få räkna med fiirhan- denvarande förhhllanden, med de i regeln iiteslutande av män sammansatta skolrgden, och jag Aterkommer därför t i l l vad man borde kunna fordra a v lärarinnornn själva.
I den omskrivna socknen finnas lärarinnor, som hellre än att begära dessa smä Rnord- ningar.
som de dock höra inse.
titt dpn enk- laste rättvisa skulle tillförsäkra dem.
g h bort och be om nattlogi i andra pdrdar.
En person, med vilken jag härom dagen talade om dessa frAgor, ansåg att smlskol- lärarinnorna kanske vore sh rädda och osjälvständiga, emedan de ej äro ordinarie, d. v. Y. deras egcrisliap av ordinarie tjän- stemän ä r åtminstone ej nog tydligt fast- stiilld.
Annii mer torde väl nämnda epen- s k a p bero ph den obegripligt ringa iitbiid-
RQSTBÄTT FOB KPIHNOB 3 f li STOCKHOLM ~ K ~ o l m 8 b 1 ' 0 f p ~ ' 2 6 (andra hwet hlln Drothiinggatsn) $to- l a p r af fiaarr och onkiaro M~BLER i ek, mahogny, valnöt samt andra trilalag tiken muade.
till billigaste priser.
a l m.
Tel. 11410 Riks Tel. 6605 i!
, i i I - _.
e, 4 ning, de få för sitt yrke.
Ä r inte det e ' reformkrav, som vi kvinnor borde samla os om, att de som ge en så stor del av Sverige ungdom all den undervisning de få i live borde åtminstone inte ha under 2 års ege utbildning över folkskolan?
Kanske kund inan tänka sig längre kurser som iitbilc ning f ö r platser vid dessa mindre folkskc lor än som kan behövas för enbart småsk&lt; lor, givetvis de förra då med betydlig högre löner som följd.
Nu märker jag, al jag kommer Tid sidan om vad som var a \ sikten med denna artikel, men det må föl låtas mig med tanke på sakens stora vik Detta är väl ändå en kvinnofråga så betj dande, att den borde grundjigt genomdit kuteras av oss!
Finns det månne några det aIlmännas tjiinst anställda, så orättfäi digt behandlade som dessa lärarinnor?
I n gen av alla föreslagna skyddsåtgärder ka.
naturligtvis någonsin bli fullt effektiv.
En d a steget ut till full rättvisa är väl att för dubbla lönerna, varigenom de ensligast platserna kanske kunde besättas av man liga lärare, eller åtminstone innehavaren f råd att ha någon person hos sig.
Huru son helst stå vi inför en ekonomisk fråga och det måste naturligtvis medges, en av ytters svårlöst art. Min mening med dessa rader x-ar nu fråi början inte alls att komma in på, hur vårr svgia skolfrågor skulle ordnas f ö r framti den.
Den var endast att r i k t a en enkel böl till lärarinnorna själva!
Tag på E r lite mera självansvar!
Tänk litet mera över dl missförhållanden, under vilka N i leva ocl försök att dra ut konsekvenserna u r dem Ä r det inte så.
att vi kvinnor på alla möj liga områden maste arbeta under trycke av orättfärdiga förhållanden och att de kommer att så förbli, ända tills vi bli myn diga medborgare med inflytande på lag stiftningen.
Men till den dagen kommer låt oss hjälpas åt, alla, att göra det bästc möjliga av de nuvarande förhållandena Arbeta oss fria från all obefogad feghet - dessa ord behöva vi minsann lite var rikti till oss!
- skapa mera sammanhållning bland kvinnorna för att bättre tillvaratag2 råra intressen, bättre iitnyttja den smulr iuakt vi redan nu ha i den kommunala röst rätten och särskilt arbeta €ör, att inte1 skolråd i landet skall f å vara utan minst er kvinnlig medlem (med mod och talför.
måga!).
Och kunna v i inte göra allt detta j den fasta tillförsikten, att vi arbeta intc bara för våra egna intressen utan för hela samhällets bästa?
W. P.
_____.
Kvinnliga seminarierektorer.
, Lördagen den 24 mars överlämnades till kamrarna en proposition med förslag till srnnder för kvinnas utnämning och befor- dran till rektor vid kvinnligt folkskolese- minarium.
Enligt förslaget kan infödd svensk kvinna, som uppfyller stadgade vill- kor, utnämnas eller förordnas till rektor vid kvinnligt folkskoleseminarium, dock att kvinna, som är gift, må utnämnas eller för- ordnas endast för det fall att regeringen på siimked framställning sådant medgiver.
I händelse kvinnlig rektor träder i gifte, an- kommer pA regeringens prövning, om hon rnå bibehållas i tjänsten.
Kvinnlig rektor; itnjuter de löneförmåner, som tillkomma kvinnlig adjunkt i högsta lönegraden, jämte fri bostad eller hyresersättning samt dess- utom ålderstillägg enligt samma grunder som för manlig- rektor.
I Arbetet ute i landet sitt årsmöte mod samkväm i ordförander hem.
Val av styrelse och styrelsesnppleai ter samt revisorer förrättades.
Den föru varande styrelsen omvaldes, men en styre semedlem avsade sig, varför ett konipletti ringsval företogs och nyvaldes en supplc ant.
Ny konimitt6 tillsattes för att sam1 prenumeranter på tidningen.
Bodeits F. K.
P.
R. anordnade den 29 fi bruari i Teaterbiografens lokal en teatera ton till stärkande av föreningens kass, Trots det utprüg:at maskulina samhälle1 svårarbetade jordmån och likgiltighet f i rösträttssaken lyckades föreningsmedlen niar genom energisk agitation skaffa nästa fullsatt salong.
Utom musik och sång fraii fördes tvenne teaterpjaser, av vilka sürski Samma don spelsdes med känsla och övei tygelse.
Till fröken Betty Strandberg, so1 talangfullt deltog i bPgge pjüserna och bs största arbetshlirdan, bringas härmed a föreningen ett hjärtligt tack.
Borlänge-Sf.
Tuna F. K.
P.
K. hade sil ordinarie möte tisdagen den 20 februari.
D närvarande hälsades välkomna av ordförar den, fröken Signe Fridholm, som därpå för (drog protokollet från föregående möte oe redogjorde f ö r centralstgrelsemötet i Stock holm.
Efter mötet vidtog samkväm, Degerfors F. K.
P.
It.
hade den 8 febriiar anordnat föredrag av fru Elisabeth Warn Bugge om Krigets lärdomar för freder Föredraget var talrikt besökt och väckt synbarligen stort intresse.
Eskilstuna F. K.
P.
R. höll den 21 f t bruari sitt årsmöte.
Sedan ordföranden häl sat de närvarande välkomna samt 5i.s- oc revisionsberättelser föredragits och god känts, förrättades val.
Därvid omvaldes til ordförande fröken Ingrid Hallman, sekre terare fru Gulli Testlund, vice sekreterar Cröken Hilma Nordlund, kassaförvaltar köken Hilda Holm.
Till vice ordförand valdes fru Märta Hellström i stället för fri Saiiny Grenander, som av liülsoskäl undan oett sig återval.
Suppleanter blevo fruar n a Nanny Grenander och Ida Adamssoi 3amt fröken Selma Ekström.
Till revisore iitsågoc fröknarna Elin Hägg och Hann: Faeht och till deras suppleanter fröknarn: Dora Ahlmann och Ragnhild Schmidt.
För ?ningen beslöt a t t nnder det nya verksam ?etsåret återupptaga sina läs- och arbets iftnar, som nnder det gångna året rönt liv ig tillslutning.
Till föreningsmedlemmar l a riktades en kraftig uppmaning att ener giskt arbeta för att skaffa nya medlemma F. K.
P.
R.
Ordföranden liimnade så en ut ' örlig och intressant redogörelse för cen ralstyrelseinötet.
Föreningen hade glädjei itt såsom sin gäst se fru Augusta Toiining * om i ett livligt och medryckande föredrag iver ämnet Kvinnorna och det sociala a r) etet påvisade kvinnornas oumbärlighet amhällsarbetet.
Mötet arslöts nied ett en relt samkväm, under vilket förekom sån ' g a7 röken Rut Domellöv.
Falkenbergs F. K.
P.
X. anordnade eti nöte måndagen den 12 februari.
Ordföran len redogjorde med några ord f ö r rösträtts.
rågans läge ute i världen samt påpekadc itt den alltjümt gör nya landvinningar; tyrelse- och revisionsberättelse föredrogor ich ansvarsfrihet beviljades.
Till styrelsc ör det nya arbetsåret valdes fröknarna därta Jnng, Anna Trägårdh, Ester Anders.
on, Clara Erlandson, fruarna Jisea Jacob.
on, Yatilda Möller, Joseflne Carlson och röken Ellen Nilsson.
Revisorer blevo frök- iarna Elsa Thune och Sanna Blåberg med ru Alma Johansson och Elna Thyl6n som uppleanter.
Under hösten 1917 kommer den lergman-Österbergska kommitten att an- rdna samhällskurser i staden.
Efter för- andlingarna följde samkväm, varvid före- om musik samt nppläsning av Ellen Key ' s nför tredje krigsåret.
Vid konstituerande ammanträde med styrelsen valdes frii Jis- a Jacobson till ordförande, fru Josefine ' arlson vice ordförancle, fröken Ester An- dersson sekreterare, fröken Tekla Fältström kassör och fröken Ellen Nilsson vice sekre- terare och pressombud.
Palu F. K.
P.
R. och Vita bandet hade till den 23 februari gemensamt inbjudit fröken Emma Aulin att på genomresa till Anger- manland hålla ett kombinerat rösträtts- och Vitabandsföredrag, vartill de fyra partipo- litiska föreningarna i staden vor0 inbjud- n a De moderata förekommo ytterst spar- samt bland den tacksamma publiken.
I sitt - 5 I Rihs 2550 Allm.
6396 I hälsningsanförande framhöll fröken T Olaiider nödvändigheten för kvinnorna ai oberoende av partiståndpunkt strida f i skydd åt heuimcn och de värnlösa i sa= hüllet.
Under det samkväm, som efter före draget var anordnat å pensionat Lisse framfördes föreningarnas tack till fröke Aulin för det gedigna föredraget a v de nyvalda ordföranden i Vita bandet, frii Ir geborg Ihrfelt.
Anslående sång utfördes a fru Ruth Hellsten.
F. K.
P.
R. hade tidi gare på aftonen haft sammanträde, rarri styrelsen erhöll ansvai.öfrihet för 1916 oc val av ombud i Lünsförbundet enligt de ny stadgarna företogs.
Ordföranden rcdogjot de för centralstyrelsemötet.
Flens F. K.
P.
R. hadc onsdagen den 1 februari sitt årsmöte it Jürnvägshotcllel Protokoll frAn föreghnde möte samt riiken skaperna för Uret föredrogos och lades nie godkiinnandc till handlingarna.
AT- reda görelseri för föreningens verksamhet fram gick, att under Aret hållits två ordinari inöteu, ett sainkvärn, fem styrelsesani manträden sanit två offentliga möten.
Vi, det offentliga niötet den 11 februari 191 talade frii s n n a \ Vicksel1 Om ingAeii de och iipplösriing av äktcnskap enligt del nya lagstiftningen.
Vid s al uv styrels stiillde föreniugeiis niångåriga oraföraiidr frökcn Lovisa Thoreii, sin plats till dispo sition.
Den nya styrelsen erhöll följand sammansättning: ordförande frii Marie Pe gelow, sekreterare orh kassör fröken Hildii Thinowall, övriga fiinktionärer: fru Aiigu sta Lundin samt fröknarna Ida Jonassoi och Sofia Nordqrist.
Revisorerna från före gående år, fröken Eliii Karlsson och bok handlare Albert Vallin, omvaldes.
Full ocl tacksam ansvarsfrihet beviljades styrelse1 för det gångna året.
Slutligen lämnade fil kand. f r u Anna Xöller, Sköldinge, en redo görelse från centralstprrlsemötet i Stock holm den 8-9 januari 1917.
Gävle I ?.
K.
P.
R. hade den 26 januari sit ordinarie Ursmöte.
Frii Anna de Mar6 Svensson hälsade dc närvarande vülkomnc och riktade några ord till föreningen on nutidens mest brännandc frågor: kvinnorö relseii och fredssträvandena.
Sekreterarer uppläste årsberättelson.
Rcvisionsbcrättel 3en föredrogs och beviljades styrelsen tack sam och full ancvaixfribet.
Seki.eterarer Lämnade en redogörelse för centralstyrelse mötet den S - 9 januari, varefter omedel m r t följde iippläsning av ett tjugutal till Iällighetsverser av en niedlem, benämnda ' Snapshots friln kvinnoriksdagcn 1917 ".
Der rersiflerade humoresken föredrogs på et1 ivaktigt och dramatiskt sätt a \ * fröken Banna Löfgren och väckte ingcken munter.
iet.
Sedan te druckits och " samlingss5ii.
zeii " sjungits, skildes föreningsmedlemmar.
la å t under biista stämning och ined liåg, il1 fortsatt arbete för det stora mhlet.
Härnösands F. K.
P.
R:s årsmöte iigdc wm den 28 februari.
Därvid föredrogs års-) ch revisionsberättelserna och ber il jade^ ityrelsen (lecharge.
Vid mötet lämnade frö-; en Aulin från Jönköping, som f. n. befin- ier sig på turnk i Angermanland i och för !n fortsättning av de Bergman-Österbergskä iamhällskurserna, en kort redogörelse för In del av de frågor, som behandlats vid cen- ralstprelsemötet i Stockholm.
Korkkrona F. K.
P.
R. hade i medio av nars årsmöte I högre läroverket för flie- [or.
Sedan ordföranden med några ord häl- * at de närvarande välkomna och påmint om le framgångar som den kvinnliga rösträtts- .örelsen haft ute i världen under det gång- ia b e t, redogjorde sekreteraren för före- iingens verksamhet, och härvid fäste man ig särskilt vid den barnbespisning som öreningen anordnat.
Till ordförande om- - aldes fröken Sigrid Kruse och till medlem- nar i styrelsen för övrigt-fruarna Elisabeth ' amm och Majken Moberg samt fröknarna iigne Måiilen och Joseflna Kjellberg, till essas suppleanter utsågos fröknarna Ger- rud Nenendorff och Agda Pettersson.
Till evisorer omvaldes fröknarna Maria Nilsson eh Karin Breckström och till dessas snpp- ?anter fröknarna Nanny Karlsson och Mer Johnsson.
Därefter föredrogs ett ut- alande i anledning av den k. propositionen ngående lagstiftning för barn utom äkten- kapet, om vilket uttalande Landsförenin- ' en för kvinnans politiska rösträtts cen- ralstyrelsemöte enat sig.
Föreningen in- tämde i detta.
XatrinehoEms F. K.
P.
R. hade den 22 fe- ruari sitt årsmöte.
Ars- och revisionsbe- rättelserna godkändes och i styrelsen om- valdes fröken Anna Frick, fru Maria Karls- son, fröknarna Mathilda Sjöström och Hilda Malmtorgagatan 6.
Stocllholm Andersson samt nyvaldes lärarinnan frö- ken Hulda Bergman efter fröken Helga Jeppson, soin om någon tid avflyttar från staden.
Till ordförande efter den senare valdes fröken Frick.
Revisorer blevo frök- narna Ohström och Hedlund nied fröknar- na Lindström och Vilhelmsson som supple- anter.
FOreningens lijiilparbete ledes även i foi.tsüttningen av fröknarna Mathilda Sjö- ström och Agnes Eriksson, som därvid ned- lagt ett triäget och förtjiinstfullt arbete.
Un- der det giingna dret förfiwdigades 77 olika klädespersedlar, utgörande hela hostymer, kappor, klädningar m.
in., soin utdelats till de mest behövande Inniiljerna i staden eller omnejd.
Till den avgående ordföranden, frölteii Jeppson, frambars av fru Maria Karlsson föreningens vägnar ett varmt taek ined erinran om hennes goda insats f6r föreningens framgång alltifrån dess btartande.
Vid mötet redogjorde fröken Frick f ö r centralstyrelsemötets förhandlin- gar och €röken Ohström deklamerade Eva Fröbergs dikt Hur länge?
Ett telegram av- slindeb ii11 fru Ezaline Eoheman, Stock- Iiolm, ined tack för hennes röstrüttsarbete.
Vidare förekom shiig iii.
ni.
Linköpings F. K.
P.
R. höll den 1 mars sitt grsmöte.
1 samband med detta hade €öreningen anordnat ett offentligt möte med föredrag av doktor &amp; 4iina-Clara Romanus- Alfveii om lagberedningens förslag till ny lag angående barn utom äktenskap.
En talrik publik hade niött upp och lyssnade ned spänd uppmärksamhet till det syiiner- iigen intressanta föredraget.
Lulerl F. K.
P.
R. hade den 7 februari ett rösträttsmöte ined ett tankeviiekande före- irag a \ - fru Ellen \ - leugcl Över ämnet Strä- Fan.
M d u 7 t g s F. K.
P.
R. firade sin tredje års- ' est den 10 febrnari.
Sedan ps.
33 i svenska Isalmbohen sjungits, hälsade ordföranden Ie talrikt sainlade medlcmmariia och övri-: a inbjudna gzster välkomna.
Det av kom- nittcrade vackert utsirade programmet ipptog bland annat sången Klocka ring ' red, sjungen av 3 medlenimar till orgelae- rompanjemang av fröken Karin Lizell, samt ipplasning och diskussion.
Kaffe med soc- [er och bröd saknades ej heller vid denna revliga fest.
Heder åt kommittera$e!
Det kela avslöts med avsjungandet av Vårt and.
Flera nya medlemmar ingingo i för- aingen.
MöEnlycke F. K.
P.
R. hade den 1 0 mars itt årsmöte samt firade på samma gång trsdagen av sin ettåriga tillvaro.
Förenin- rens ordfärande, fröken V. Lindvall, som tälsade de närvarande välkomna, höll med inledning av dagens betydelse ett kortare rnförande.
Sedan Ars- och revisionsberät- elsen föredragits, redogjorde f r u H. Seve- inson f ö r centralstyrelsemötet den 8 och 9 anuari.
Det av centralstyrelsemötet besln- ade uttalandet, med anledning av den före- tående behandlingen i riksdagen av lag N m barn utom üktensltapet, samt skrivelsen N m skrdd för ensligt boende lärarinnor del- am de närvarande, varvid beslöts, att in- tämmande i skrivelserna rörande dessa åda frågor skulle göras.
Ett väl genom- linkt föredrag om Hemmets betydelse och ippiostran hölls av fröken Ella Nylöv.
T7id et trevliga samkvämet, som därefter vid- og, bjöds på vacker kvartettsång av f r u I. Severinson, fröken E. och h r r O. och S. ieverinson.
Pianomusik utfördes av fru everinson och fröken E. Nylöf.
Rekvisi- ioner å Stockholms F. K.
P.
R:s lilla dyr- idskokbok upptogs till ett antal av 25 st. Hälsningstelegram till föreningens stifta- rinna, fru Frigga Carlberg, samt till för- eningens första ordförande, fru N. Elgeskog i Karlskoga, avsändes.
Norrahammars F. K.
P.
R. hade årsmöte onsdagen den 21 mars.
Ars- och revisions- berättelsen upplästes och godkändes, och 3tyrelsen beviljades ansvarsfrihet för 1916 brs förvaltning.
Vid styrelsevalet omvaldes till ordförande f r u Alma Andersson.
Övri- g a styrelsemedlemmar äro fru Jenny Kvist, vice ordförande, fru Anna Swahn, sekrete- rare, fröken Albertina Karlsson, vice sek- reterare, fru Augusta Markusson, kassör.
suppleanter blevo fru Augusta Engdahl och Irii Emelia Vesterlnnd.
Därefter behandla- les cirkulär frfin V. U.
Föreningen beslöt iven enhälligt instämma i centralstyrelsens ~ttalande angående lag om barn utom äk- .enskapet, samt den av 10 kvinnoiöreningar inlämnade skrivelsen till R.
M:t om skydd, -
6 - norzru VICTORIA Sommar- och Vintersanatorium rorra Smeajeet.
14, (Hörnet av Herknleeg.)
JURIS KAND. iiuinnliga Juridisha Bgråri bilia Vattugatan 14 (vid Bninkebergstorg) bckholme Ilidsta, billigaste och meet välkmda, rivathotell.
Tyst och fridfullt läge strax vid 5rnnkeberge- och Gustaf Adolfs torg.
Elek- riekt ljus o. telefon i rnmmen.
Vördmmt Fra CIrefa Schubert.
Riks 53.
Allsi.
66 57. lat- I. TalagnfHr.
U B E U VICTORII.
STOCKHOLM C. KL. 10-4.
Riks tei.
7578.
Alim.
tel. 183 %.
SOders ” English School ’ ’ nge el ska i d t i o n i.
och övernattningar.
, Ulm.
Tel.
Göder 36035.
Eratagatan 26.
Annie I. SWtt.
högt och härligt heliiget i den fngra Simlangbdtilen vid Mahults hllllplats ä Haim~tad-Bolmens järnväg.
Mot- ager guter, som utan att vara i behov av egentlig 18kare- eller sjukv&amp;rd söka vila och rekreation i lugn och natur- ikbn trakt under oklanderliga hggienieka fbrhkllanden i forening mad hemtrefnad och ett gott och rikiigt bord.
Personer, lidande av tuberkulos eller andra smittoaamma sjukdomar mottaga3 el.
Referenser: Samtliga hrr lrlkare i Halmstad och d ’ r Manne Ber engren i Göteborg, Prospekt erhBllea pA begäran.
Fbrfidyingar och anmälniiigar mottagas, af INEZ CARLSTR %JI.
PositaCtress M s b u l t, Ryeberg.
Telef.
3imiiingsdnlen 4 via Halmstad.
Telegramadress, drnb-, Halmstad.
LEKSAND.
10:de kursen för ord.
elever 1 april- 31 okt.
Extra elever på kortare tid.
Prospekt och ref. p % begäran.
Lillie Landgren.
Märta Philip.
0411831618BR13 bepröfvade symaskiner utmärka sig alltid för K r ~ i - lätt märke.
tets- och gång, stor IiAllbarhet hastighet.
För resande att beakta2 för ensligt boende lärarinnor.
Flera n y a Lööfs hoteii ARVIKA rekommenderas.
niedlemmar ha under året ingått i förenin- gen.
Till pressombud Taldes ordföranden.
‘ Oskarshanim F. K.
- P.
R. hade den 19 fe- brnari årsmöte, varvid till ordförande val- des fröken Elsa Gabrielsson och till ö r r i g a styrelsemedlemmar fröknarna &amp; I. Yretman.
R. Haskel, S. Graner, G. Andersson, E. Hall- Det stora opinionsmötet i Göteborg.
bäck samt f r n A. Lindblad.
Snpplcaiiter blevo f r u E. Magnusson och fröken E. Bäck- Tid F. X.
P.
R:s i Göteborg årsmöte den man.
Föreningen, som förut r ä k n a r c t t med- november sistlidet år och efter föredrag lemsantal a v 63 personer, erhöll vid årsmö- !5 tet 5 nya niedleinmar.
Eftcr förhandlingar- tv fröken Ingeborg Seliager över ämnet: n a följde saiiikväni.
Fröken Sigrid Gra- Vilken insats borde kvinnorna kunna göra det offentliga dyrtidsarbefet, beslöt mötet ner, föreningens ccntralstS-rclsemedleni, g a v därvid ett livfiillt och synnerligen iiitres- ippdraga å t F. K.
P.
R. a t t gemensamt sant referat av årets centralstyrelsemöte, ned övriga kvinnoorgauisationer, som där- varjämte hon ock till den argående ordfö-, il1 kiindc befinnas villiga, anordna e t t n y t t randen, fröken Nalvina Vretman, som a r - nöte med diskussion i livsmcdelsfrågan.
sagt sig återval, B föreningens vägnar fram- bar e t t r a r m t tack för det arbete och in- Dppmaning till deltagande utfärdades följ- trcsse fröken Vrctiuan niider sin ordföran- iktligen genast, men a v flera skäl kunde detid ägnat föreningen.
Xycket vacker nötet iiga r u m först den 25 sistlidna febru- musik föredrogs under aftonens lopp a v xri.
Inbjudningen var då iindertecknad a v musiklärarinnan fröken Signe Tiknian.
För- 14 livinnoföreningar, och som talare hade eningen beslöt, alt studieaftnar fcrtfarande - an lyckats förvärva fröken Gertrud Berg- skofa anordnas å tid, soni iiir r a r j e gdilg jtröm och fru Elisabeth Wmrn-Bugge f r å n siirskilt bestiimmes.
Stockholms F. K.
P.
It.
hade torsdagen 3tockholm.
S t t frågaii, som skulle behandlas, v a r a v den 22 mars årsmöte.
Efter uppliisandet a v Ars- och revisionsberättelscrua företogs val Jrännaiide art märktes granneliga, ty ska- a v styre !se.
Till ordförande omraldes d:i rorna, soiii strömmade till, vor0 stora, och Ciilli Pctrini ocli till vice ordförande f n i 3n halvtimme före den utsatta tiden r a r Kariii Fjällbäck-IIolingrci.
ö v r i g a styrelse- lokalen fylld till sista plats.
Tyvärr liun- ledamöter blero f r u a r n a Ella Billing, Louise W-oods-Beekinaii, Elisabeth Wm-n-Bugge 3e m a n e j förfoga över m e r än 500 sittplat- Alma Faubtinan.
Carola Salil v. Koch, frök- ser, men efter hand fylldes g å n g a r och kor- narna Gcrtrud af Klintberg ocli €I&lt;; l&amp;ne ridorer a v en stipiiblik, som i t r e runda Philipson, doktor Aiiiia Sundquist samt timmar ägnade såräl föredrag som diskus- fruarna Hilda Sachs och Gertriid Törnell sionsinliigg den mest spända iippmiirksam- med adrokat Eva A4ndCn, fröken Certie Sö- het.
Många vor0 de, soni fiiigo atervända a v derberg och fröhen Annie Roman soin supp.
brist p$ utrymiile.
leariter.
Till revisorer valdes docent.
E v a Mötet öppnades a v f r u F r i g g a Carlberg, Hamstedt och fröken Alfhild Lamm med fröknarna Agda Hedrall och Ingrid Alex- soin efter välkomstorden framhöll, hnru- andersson som suppleanter.
Vid mötet r i s a - som kvinnornas röster e j ofta hörts i den de Landsföreningens ordfiirande, fröken Sig ekonomiska kris v å r t folk nu genomlever, ne Bergman, illustrationer till rösträtten6 ty kvinnorna äro långmodiga och s t r ä v a i historia i en serie skioptikonbilder, vareftei tysthet, men det finnes e n gräns bortom ril- jur. kand. f r u Anna Wicksell hö11 e t t iiitres.
ken tystnaden blir brottslig, och den är sant föredrag om Krinnoröstriittens f r a m nådd, när barnens och hcmmcns välfärd st2 marsch i England.
Miitet r a r synnerliger p &amp; spel.
Meniugcn v a r e j nu a t t utlösa be- talrikt besökt.
Strängnäs F. K.
P.
R. hade den 22 febrn kymren i lönlös klagan, u t a n a t t ge ut- a r i Arsmöte i driitsclkammarens lokal.
Soir tryck å t våra önskenill i fraga om de åt- främsta företeelsen under det flydda årel gärder, som niåste vidtagas f ö r a t t kunna framhölls i årsberättelsen det stora som möta den ytterligare nödtid, soni k a n viin- marmötet härstädes, som hos aila deltagart tas.
lämnat det bästa minne.
Revisionsberättel.
Sedan fru E d i t Hedlund-Skantze, pli f r u sen föredrogs, och ansvarsfrihet beviljades Medlemsantalet var vid årsskiftet 79, %-i.
Carlbergs förslag, utsetts till ordförande för sande en ökning under året a v 16 medlem aftonen, redogjorde fröken Gertrud Berg- mar.
Vid förriittat styrelseval Utervaldei ström i ett belysande anförande, enkelt och till ordförande f r u Augirsta Widebeck, vict klart för dyrtidens orsaker ocli de Gtgär- ordförande frii D. Bergman och sekreterart der, som f r å n offentligt håll gjorts f ö r att fröken Xinni Huldt, saiiit nyx-aides till kas möta desamma.
saförvaltare f r u Emma Stenbeck efter fri Fru Wmn-Bugges föredrag v a r präglat a v hi.
Lindblom som avsagt sig, e n ä r hon koin me a t t ofta v a r a borta f r å n hemmet, sam en v a r m medkänsla för dem, som f å uthär.
frökcn Emelia Rydberg.
Revisorer blev&lt; d a det hårdaste trycket a v dyrtiden, och f r u Göta Liljhagen och f r u Signe Nord hon framhöll de rättmätiga k r a v man kan ström.
På förslag a v fröken Eva Sack be- 3tälla på e t t lands regering, i f r å g a om de slöts att ordna en tvådagarskurs i dyrtids- Itgärder, som måste vidtagas för a t t till- matlagning vid Renninge under ledning av godose ett folks behov nntler svåra kris- fröken Thora Holin.
Kursen sknlle r a r a tider.
tillgänglig endast för iuedlciniiiar och mot De båda föredragen mottogos med varmt e n avgift a v 1 kr.
f ö r alla föreläsningarna.
Sölvesborgs F. K.
P.
R. hade den 24 fe- bifall och under den livliga diskussion som brnari sitt första möte för året, då års- och Pöljde, kastades e t t skarpt ljus över den revisionsberättelserna föredrogos och an- nuvarande situationen och framkomna de- svarsfrihet beviljades.
T i d mötet höll för- daljer, som risade i hnru hög grad kvin- eningens sekreterare, fröken Anna Jönsson, föredrag s a m t g a v en skildring a v 1917 års norna pressas under den httrda dyrtiden.
Som ett gemensamt uttrs-ck f ö r de niir- centralstyrelsemöte.
Efter mötet vidtog vuraiides önskemål i beröyda frågor anto- samkräm, d å s a n g och mnclik utfördes.
__._ _.
KOS enhälligt föl jande t v å resolutioner: Stöd arbetet f ö r kvinnans politiska röst.
“ Kvinnor i Göteborg till ett a n t a l a v h e r ratt genom att ingå som medlem i när.
700, samlade till möte i livsmedelsfrågan, maste rösträttsförenii !g ock genom att pre vilja härmed till stadsfullmäktige i Cöte- numerera plt Röstrntf f ö r Ki * ianor.
borg frambära följande önskenål: Hemmens vårdare och dyrtiden, Svenskt fabrikat.
Förmdniiga afbetalningsvilikor.
0 drvika WagnfalLrlk, Arwika.
Kungl.
Hovimrantör.
Sveriaes största fab.
rik I &amp; tillverkning av alla sorters lyx- och arbrtsbkdon Utställning: David Bagaresgata 1, Stblm.
Priskurant pB be@- ran.
Riks t. Arvika87, Sthim 4044.
” Perfekt Y Den är oambirlig för varje m g flicka FiegiLr priskurant Ilven B Kullageraxlar.
att konimunen i samband med livsmedels- utiinudens iinderstödsverksamliet måtte UPP- rätta lieinkonsulentverksanihet i större om- tattning, inriktad dels på undervisning i hemmen, dels p å offentlig undervisning, samt anordna e n livsinedelsdepd, som till- lika upplyser om de erhållna varornas till- varatagande, användning och betydelse; a t t kommunen i största möjliga utsträck- ning måtte i n r ä t t a folkkök f ö r a t t bereda de mindre bemedlade tillfälle till billig och närande kost; att mjölkförsäljningen så långt ske kan och så s n a r t som möjligt omhändertages av kommunen, 6 % a t t oskälig prisstegring före- kommes; att lämpligt utsäde för rotfrukts- och grönsaksodling i koloniträdgårdar ocli sta- den tillhöriga 6ppna landoinråden genom honimunens iörsorg måtte tillhandahallas och a t t en kvinnlig trädgårdskonsulent j god tid tillsättes; att flcra försäljniizgssfiillen anordnas a v livsinedelsnämnden till förekommande av tidsödande ocli hälsovådliga köbildningai och a t t effektiv kontroll vid försäljningen iitövas; att kvinnor ined praktisk hzisnaoderserfa.
renhet inväljas i livsmedelsnämnden och över huvud f å tillfälle att deltaga i ovga.
nisationen a v kommunens dyrtidshjälp; a t t under rådande dyrtid med dess sträii.
gn livsmedelsrestriktioner effektivare in.
skriinkningar göras i fråga om handeln med vin och ö1 till förmån för hemmens eko.
nomi ”.
Den a n d r a resolntioneii, riktad till stats makterna, hade följande lydelse: ” Kvinnor i Göteborg till e t t a n t a l av övei 700, samlade till möte i livsmedelsfrågan vilja härmed till statsmakterna i underdå nigliet g ö r a följande framställning: E n ä r de missförhållanden, som dyrtider framkallar tyngst drabba husmödrarna, pl vilkas a n s r a r barnens och hemmens väl så väsentlig grad vilar, uttala v i en ön- skan: a t t produktionen av livsmedel på allt sätt uppmuntras och sträng kontroll på be- Antliga tillgångar utövas s a m t att impor- ten a v för landets behov oundgängliga fö- doämnen och rdvaror i möjligaste mån sä- kerställes; a t t fördelningen ordnas på ändamAlsenli- gaste s ä t t med aktgivande pd att spekula- tion och onödiga mellanhandsvinster omöj- liggöras; att export a v nödvändighetsartiklar ut- över vad det oundgängligaste varuutbytet kräver iclie måtte tillåtas; att d å tiil och med brist p &amp; brödsäd göi s i g kännbar, brödsäden icke må a n v ä n d a för malt- och rusdryckshantering; s a m t med anlag för framåtlutande &amp; ng.
Uppgif ålder!
Pris pr st. 4.50.
1 BUTTEBIGKS MÖNSTERAFFÄR i Riks 1726.
Drottninggatan 57 Allm.
1410.
Kvinnornas rösträttskrav - dyrtids- hush Allningen är titeln på e n liten broschyr, utgiren a v Stockholms F. K.
P.
R., till e t t pris av 30 öre, som v i anbefalla i alla råra läsares Utanke.
Den ä r skriven a v fröken Lilly Axelsson under medverkan a v f r u Gurli och d:r Andrew Alfvbn, och den innehåller inte b a r a många välmenta rAd in abstracto, ntan även en hel del recepter, som torde bli a v god n y t t a i de enklare hushållen, d ä r dyrtiden kräver en ytterlig sparsamhet f ö r a t t medlen skola kunna räcka till.
Recep- ten äro både omväxlande och tillförlitliga och då nüringsvärde, uträknat i kalorier, samt pris åtfölja varje sats, k a n husmodern med lätthet göra s i n a beräkningar.
D ä r finnas smakliga och närande måltider, som endast g å till 28 öre person, och det får j u nästan anses som en saga i dessa tider.
D å rösträttskvinnorna i allmänhet iiro kända som goda husmödrar, förundrar det ingen a t t den lilla boken tillkommit på deras ini- tiativ, och dess innehåil utgör ett av de många vapnen mot e n hård och skonings- lös dyrtid.
Broschyren tillhandahiilles pfr Rösträttsbyrån, Lästmakaregatan 6.
Stockholms F. K.
P.
R:s syförening sanimanträder tillsvidare alla månda- gra kl. 7 hos fru Buckman, Malmskill- nadsgatan 41 A, 3 tr.
Avlagda kläder mottagas med tacksamhet såväl hos fru Ruckman som å Rösträttsbyrån, Läst- makaregatan 6.
En del av Arbetet ute i Emdet måste grund av utrymmesskäl överstå.
~~ a f t d å den kvinnliga sakkunskapen syste- matiskt förbigåtts vid ordnandet av livs- medelsfrågorna detta missförhållande m å rättas och kvinnor med praktisk erfaren- h e t i e t t hems ekonomi måtte anlitas i större utsträckning. ” ~~- Stockholm 1917, Ivar Hz %g@Wms Boktrycked A.
B.
