# ID: svediakorp-per2633
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,596
# sentences: 765
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT FÖR KYINNOR Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kanna aldrig göra så mycket for en sior sak som en sior sak kan göra for oss.
VI.
ARG.
) I Inftd r stadsfnllmäk tig- valen i Stockholm.
Stockholm håller för närvarande pi att förbereda sig till det blivande s t a d s fullmäktigvalet, e t t arbete, vari kvin norna inte få försumma att deltaga.
Tq dels ä r det deras skyldighet såsom val.
berättigade att medverka till a t t stads.
fullmäktigkåren i sin helhet blir så väl sammansatt som möjligt, dels är del ett alldeles speciellt och synnerligen viktigt kvinnointresse, att de kvinnliga represen tanterna i s tadsfullmäii tige blj väl kvalificerade.
På dem har man nämligen stora pretentioner, de skola visa vad kvinnorna duga till i det kom- munala arbetet, och a v erfarenheten om deras visade kommunala förstånd och omtanke d r a männen ofta nog sina slutsatser även om kvinnornas politi- ska mognad.
Säkert Lir att en verkligt duglig kvinnlig stadsfullmäktig kan åstadkomma mer för att vinna män- nen för kvinnans politiska rösträtt ä n många möten och demonstrationer.
Nu är emellertid det kommunala ma.
skineriet i Stockholm ganska inveck.
lat, varför det inte ä r någon lätt sak att på en gång sätta sig i n i alla de olika ärenden, som en stadsfullmäktig har att besluta över.
Det är därför j regel önskvärt, att de, som en gång kommit in i saken, få fortsätta med ar- betet längre ä n de fyra år en valperiod räcker.
I år hava vi bland de avgående inom alla tre partierna kvinnliga stadsfull- mäktige, vilkas omval skulle vara i högsta grad önskvärt på grund a v det intresse och den sakkunskap de ådaga- lagt.
Tyvärr h a r emellertid en a v dem, fröken Alma Hedin, förut vald a v de moderata, undanbett sig återval.
Detta beklagas allmänt, då hon företrätt kvinnorna på ett så förtjänstfullt sätt, att t. o. m. hennes politiska motstånda- re icke kunna neka henne sitt erkän- nimde.
Så skriver t. ex.
Soc.-Dem.
: ” Från v å r t håll skall fröken Hedin vid sin avgång f å erkännande både som en intresserad och verksam ledamot a v stadens styrelse och som en orädd och sjiilvständig representant, som mer än en gång visat sig ha hjärtat på rätta Il N:r 4.
STOCKHOLM, 15 FEBRUARI 1917.
Personligen kan j a g icke föpestalla mig e t t full- standig ’ t program f ö r liberala reformer, s o m lämnar h ä l f t e n a v landets invånare utanför den politiska med- bopgamatten.
Närhelst e n reform föreligger, s o m bePÖr &amp; vinnoma lika m y c k e t s o m mannen, ja, till och med mera än mannen, föpefaller det mig som en ohåJlbar ståndpunkt, a t t icke kvinnorna skulle h a sammagrund- lagsenliga r a t t a t t inverka p a deissa frågors avgörande.
DAVID LLOYD GEORGE.
Solidaritet mellan män och kvinnor.
Riksdagsmotioner.
Kvinnans politiska Töstratt.
Måndagen den 5 februari väckte herr Lindhagen i Andra kammaren 12 motioner med förslag till revision a v grundlagarna och därmed sammanhängande författningar.
Bland ändringar beträffande folket, före- 31år h e r r Lindhagen som första punkt po- iitisk rösträtt f ö r kvinnor.
i Barnalagarna.
I Första kammaren h a h r r Mauritz Hell- berg och Jacob Larsson med instämande a v ett a n t a l a n d r a ledamöter väckt en motion, vari föreslås sådana ändringar i förslaget till lag om barn utom äktenskap att barnet i regel skall erhålla faderns namn och även arvsrätt efter fadern.
I huvudsak samma motion har väckts i Andra kammaren a v h r r Jakob Pettersson och Daniel Persson i Tällberg m. fl.
Vida- re h a r h r Persson i Norrköping i Andra kammaren motionerat i samma ämne och föreslår skrivelse till regeringen om utred- ning och förslag till nästa riksdag angåen- l e förskott utan fattigvårds karaktär.
Dessutom h a r i Första kammaren motion Ylickts a v h r r Bergqvist, Meurling och Va- erius Olsson a t t barnavårdsman skall ut- .ryckiigen åläggas att sörja f ö r a t t åtgär- ier vidtagas f ö r fastställande a v vilka bar- iets föräldrar ä r o och a t t adoptivförhållan- iets hävande f r å n adoptantens sida endast .illstädjes, diirest adoptivbarnet f ö r e t t last- &gt;art eller brottsligt liv.
~ ~~~ gtället.
Hon v a r en motståndare, som nan liar aktning för. ” Vi ha egentligen inte alls råd att nista sådana kvinnliga representanter.
less viktigare blir det för kvinnorna itt söka säkerställa de andra avgåen- les omval samt att inom alla partier trbeta för att goda nya namn fram-! ..
oras.
Tandläkar yrket.
Det ä r så ofta man har anledning att klaga på männens solidaritet gentemot kvinnorna, a t t det är en alldeles sär- skild glädje att få notera ett förhållan- de, som är omvänt, och denna gång gäl- ler det en protest mot olika arbetsvill- kor för män och kvinnor f r å n en hel kår.
Förhållandet rör den numera aktuella frågan om de kvinnliga tandläkarna.
1 Göteborg förberedes en omorganisation a v folkskolornas tandklinik, varvid även avses a t t lönerna till assistenter- na måste avsevärt höjas.
Göteborgs folkskolestyrelse har med anledning härav ingått till stadsfulimäktige med ett förslag om en begynnelselön av 4,500 kr.
för manliga och 4,000 kr.
för kvinnliga tandläkare, varjämte pen- sionsåldern föreslås för de förra till 65 år och för de senare till 55 år.
Det blev denna gåog inte bara kvin- norna, som opponerade sig, utan Sve- riges tandläkareförbunds styrelse h a r till Göteborgs stadsfullmäktige avlåtit en skrivelse med protest mot folkskole- styrelsens förslag.
Det heter däri bland annat: ” Förbundsstyrelsen önskar i det- ta sammanhang framhålla att kvinn- lig tandläkare undergår samma exa- men och skall på folkskoletandkliniker- ~~ ~ Med vår valmetod iir det absolut nöd- vändigt a t t kvinnorna äro med vid val- mötena, då listorna uppgöras, ty sedan dessa en gång äro fastställda, ä r det betydligt svårare att genom stryknin- g a r eller separatlistor göra sin iipp- fattning gällande.
Det är nu, d å val- mötena äga rum i de olika valkretsar- na, som kvinnorna skola vara med.
nes kompetens lika väl som på hennes utförda arbete sålunda ställes samma fordringar som på hennes manliga kol- leger, synes det styrelsen att intet mo- tiv finnes för stadgande a v olika löne- förmåner för manliga och kvinnliga tandläkare.
I det a v Göteborgs folksko- lestyrelse framlagda förslaget i mot- satt riktning synes någon motivering ej heller v a r a förebragd.
Pensionsålderns inträdande föreslås av folkskolestyrelsen - likaså utan mo- tivering - till olika tidpunkter för manliga och kvinnliga tandläkare.
Ehuruväl att ej någon statistisk utred- ning föreligger beträffande tandläkares inträdande i pensionsålder - d å denna fråga ännu e j varit aktuell - finnes in- tet som angiver att tandläkarens ar- betsförmåga avtager tidigare hos kvin- n a n än hos mannen.
Härav synes det förbundsstyrelsen framgå, att e j något skäl förefinnes för fastställande a v olika pensionsåldrar för manliga och kvinnliga i kommunal tjänst anställda tandläkare. ” - - - Sveriges tandläkare ha alltså modigt och beslutsamt ställt sig vid sina kvinnliga kollegers sida i en för de se- nare betydelsefull principfråga.
Ex- emplet manar till efterföljd.
Ville män- nen böja sig för principen lika lön för lika arbete, skulle samhället förete min- dre orättvisor, bättre arbctsförhållan- den och större solidaritet mellan män och kvinnor.
G.
H. E.
.L Apotekarebanan.
De arbetsområden, d ä r den förnuf- tiga principen ” lika lön för lika ar- bete ” tillämpas, n ä r det gäller manliga och kvinnliga tjänsteinnehavare, äro icke flera ä n a t t de låta sig omtalas som undantag från den allmänna re- geln.
Så är emellertid och blir väl i åt- skilliga år framåt genom det nya för- slaget till lönereglering förhållandet inom apotekarebanan.
Den löneregleringskommitte av be- fordrade och obefordrade apotekare, som år 1908 var färdig med sitt arbete, hade dock e j denna syn på saken utan skriver i sitt betänkande bl.
a.: ” Med de sålunda angivna lönebeloppen och vad därom anförts h a v a kommitterade emellertid a r s e t t endast manliga farmaceu- ter.
T y vid bestämmandet a v lönerna f ö r de kvinnliga farmaceuterna torde säkerli- gen i flera avseenden a n d r a synpunkter bö- r a gälla.
Särskilt rnå framhållas dels att levnadsomkostnaderna faktiskt ställa sig billigare f ö r en kvinna än för en man, tillföljd varav kvinnan, om hon är nödsa- kad a t t f ö r sina studier skuldsätta sig, dock icke behöver g ö r a så stora skulder som e n man i motsvarande ställning, varjämte kvinnan, av en till man och kvinna, med
N:n 4 BOSTS#TT F O B KUIHIUOR 2 - I BOSTRÄTT F Ö B KYIHNOB Fernqvisfs Kappaffär ntkonimer den 1 och 15 i var mllnad.
t RedakUlr: GIJELI HEBTZXAFERICSON.
Redaktion och Expedition: 6 LbtmakaregatanI Rcdaktionstid: onsdag och lördag kl. ' iis- ' / s4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Riketel 8600.
Allm.
tel. 14729.
Telegrriaisdress: msträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1917 Kr.
1: 35.
Losnummer 6 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom inshdande av 2 kr.
i portanvinning till tidningens expedition.
33 Drottninggatan 33 u. b. ooh 1 tr. upp Stort lager uv in.
o. utländska nyheter i alla slags DAMKAPPOR, DRÄHTER &amp; KJOLAR till billiga bestämda priser.
I Vit uppvisande 0bs.l Beställningsavdelning.
av medlemskort i P.
K.
P.
€2.
länmag 5 40 rabatt.
R 6 a T R ATT si E E Y M Å N 6 Lästmakamgatan I, Stockholm Allrn.
tel. 147 29.
Riitstel.
8600.
Öppen vardagar kl. ' / a l-lh 5 e. m.
L.
K.
P.
R:s sekreterare träffas personligen kl. 1-3 e. m. lika belopp utgående lön, i verkligheten får större valuta ä n mannen, dels ock, vilitet är det viktigaste.
att kvinnan i regel icke är familjeförsörjare.
Iiommitth har emel- lertid endast relat fästa aneende vid sist- berörda förhållande och anser alltsi, att manliga och kvinnliga farmaceuter böra åtnjuta samma löner intill den ålder, d &amp; den manliga farmaceuten, i enlighet med vad därom ovan sagts, bör bliva i tillfälle d. v. s. då han har in- att bilda familj emot tio tjänsteftr - men att tillfyllestgö- rande skäl för höjning av de kvinnliga far- maceuternas löner jämväl dürefter e j före- finnes.
Kommitterade hålla sålunda före, att de kvinnliga farmaceuternas löner må bestämmas efter samma grunder som de manligas, dock att desamma e j komma att överstiga 2,750 kronor. "
- Följande löneskala funno kommitte- rade " biist avvägd ", nämligen: " För farmacie kandidater: 1:a tjänsteåret.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
2,000: - därefter.
...
.
.
.
...
.
.
.
...
.
.
....
2,100: - För examinerade apotekare: t. o. m.
4:e tjänsteåret ...... 2,600:- 5:e-lO:e.
.
.
.
.....
.
.. ...
.
.. 2,750: -.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
3,000: - ll:e-l5:e 16:o20:e.
.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
3.23: - därefter.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
3,500: - ".
.
.
.
...
.
.
.
.
Mot kommittens förslag i denna punkt protesterade emellertid Sveriges kvinnliga farmaceuter i en skrivelse till apotekaresocietetens direktion.
Kommitteförslaget i sin helhet föll genom apotekaresocietetens beslut år 1909, och en ny kommitt6 såg dagen, dock icke förrtin år 1915.
Denna hade en mot sin föregångare helt skiljaktig uppfattning a v hithörande frågor och gör i sitt betänkande ingen som helst skillnad mellan de manliga och kvinn- liga tjänsteinnehavarnas löneförmå- ner.
Apotekaresocietetens direktion sy- nes, ehurii med åtskillig tvekan, gå med på förslaget i denna punkt och yttrar i sin skrivelse till societeten föl- jande: " Vad beträffar d e principer, som böra ligga till grnnd för genomförandet av en blivande lönereglering, framställa s i g till en början ett par huvudfrågor.
För det första: skall löneregleringen gälla endast de manliga eller både de manliga och de kvinnliga farmaceuterna?
Atskiiliga skäl tala för det förra alternativet.
En krinna behöver sålunda för sitt livsuppehälle min- dre än en man i samma ssmhällsställning.
Vidare äro de kvinnliga farmaceuterna en- dast i enstaka undantagsfall familjeförsör- jare.
Löneregleringen skulle naturligtvie även bliva lättare att genomföra, om den inskränktes till endast de manliga farma- centerna eller om de kvinnliga Ange åtnöja s i g med färre eller mindre ålderstillägg rilken princip är antagen i de statens verk där sSväl kvinnliga som manliga befatt- ningsharare äro anställda.
I själva verkel torde apotekareyrket nästan vara den enda levnadsbana, där kvinnan erbjudes samma löneförmåner som mannen.
På grund av danförda och andra skäl tendera de direk- tionen att f6reslå Alderstillägg endast åt de maliliga farmaceuterna, men med hänsyn till det allmänna missnöje, som därigenom skulle framkallas hos de kvinnliga med.
hjälparna, och faran av att nn framkastr nya tvisteämnen, som lätt kunde kommo hela frågan på fall, har direktionen stan.
nat vid beslutet att förorda även de kvinn.
liga farmaceuternas delaktighet i ålderstill.
Utsikterna ljusna i Frankrike.
Det är j u helt naturligt att rösträtts- arbetet i de krigförande länderna icke kan bedrivas med samma grundlighet och energi som under normala förhål- landen, och vad särskilt Frankrike be- träffar, har d ä r under sista året rått en tystnad, som kunnat verka i nå- gon niån oroande.
I decembernumret BV Jus Suffragii förklarar emellertid clen franska Landsföreningens ordfö- rande, madame De Witt Schlumberger, Ett denna tFstnad endast r å t t utåt,.
Frankrikes kvinnor ha varit så upp- tagna a v plikterna mot fosterlandet, att de icke haft tid a t t uttala sig i tal och skrift eller göra någon större pro- paganda för sin sak.
Men deras hand- lingar h a talat, och detta är orsaken till att kvinnornas rösträttsfråga, trots minskat agitationsarbete, stadigt gått framåt och tillvunnit sig alltflera mfns sympatier.
Även i pressen ä r ett om- slag i den allmänna opinionen skönj- bart.
De stora dagliga paristidningar- na, soni förut knappast sysselsatt sig med kvinnorösträttsfrågan, agna den nu spaltlånga artiklar, och det ä r inte bara fraser, utan ett verkligt, man kunde vara frestad att, säga, genom- lidet, allvar under orden.
I en av Maurice de Waleffe signerad artikel i en a v de mest lästa tidnin- garna, Le Journal, heter.
det: " Kunna Europas män ännu, i betraktande a v det lysande sätt, på vilket de skött Europas affärer, vilja monopolisera det sunda förnuftet för sin räkning?
Kvinnor äro underlägsna i snille?
Medgives!
Alla stora uppfinningar äro gjorda a v män?
Det må så vara!
Men för a t t kunna omorganisera morgonda- gens Frankrike behöva vi framför allt annat lagar rörande barnavård, nyk- terhet, tuberkulos och nationalekono- mi.
I våra hem komplettera mäns och kvinnors egenskaper varandra.
Varför tillämpa vi inte samma metod i den franska staten?
Även den mest skep- tiske måste erkänna det nedslående re- sultatet a v den maskulint styrda värl- den.
Vi riskera ingenting, om vi ställa kvinnan vid mannens sida.
Det kan va- ra möjligt, att hon inte utför saker bätt- re än han, men hon kan näppeligen gö- ra det sämre. "
I samma anda talar en annan arti- kelförfattare, Urbain Gobier, som till- lägger: " Kriget, vilket vi trodde skulle bli ett det kraftigaste argument mot kvinnorösträtten, h a r i stället blivit ett argument för densamma.
Kvinnor kämpa inte vid fronterna?
Visserligen, men i Frankrike finnas sju millioner manliga väljare, som inte varit inkal- läggen efter samma grunder som för dc manliga.
I slutet a v januari 1917 h a r apoteka- resocieteten enhälligt antagit kommit- terades förslag i väsentliga punkter, och principen lika lön för lika arbete ä r härmed åtminstone på ett arbetsom- E.
A. råde fullt u t hävdad.
A B - B B lade under fanorna.
Antingen måste man fråntaga dessa män deras röst- rätt, eller bevilja den iiven å t kvinnor- na. "
Sådana uttalanden, vilka tid efter an- nan droppa ned i pressen, inåste ut- öva ett starkt inflytande på den all- iniiiina opinionen, i all synnerhet, n ä r det ä r frågan om ett lättrört och rid- derligt folk som fransmännen, vilka med rätta äro stolta över sina kvin- nor, som h a ådagalagt ett mod och en offervillighet, som viirldeii aldrig skul- le tilltrott dem.
Under de två sista åren ha inte min- dre ä n tre olika motioner om kvinno- rösträtt låtit tala om sig i Frankrike.
Den första vücktes redan i juni 1914 IV monsieur Ferdinand Buisson, men till följd av krigsutbrottet hann den al- ctrig bli föremål f ö r debatt i kamma- ren.
Vid nyvalen blev monsieur Buis- son icke omvald till deputerad, och det blev i hans ställe monsieur Etienne Flandin, som väckte motion i frågan.
Man hoppas a t t den inom den när- maste framtiden kommer a t t diskute- ras i kammaren.
E n annan rösträttsmotion h a r viickts av monsieur Roulleaus Dugage, som vill utstriicka rösträtten till de ogifta, men inte till de gifta kvinnorna.
Det ä r antagligt a t t denna motion kommer att väcka stark opposition i kamma- ren, och L.
K.
P.
R. i Frankrike, som med största intresse och uppniärksam- het följer allt, soin kan v a r a ägnat a t t främja dess sak, vill inte befatta sig med det a v monsieur Dugage väckta förslaget, som skulle inrangera de gif- ta kvinnorna i en särställning, förned- rande för dem själva och deras med- systrar.
Ett förslag, som på sin tid lät myc- ket tala, om sig, var den kände förfat- taren Maurice Barres motion om ärvt- lig rösträtt.
Den hacle sin grund i en vacker och fosterlandsk tanke a t t sol- daterna, som stupat för sitt land, in- direkt skulle komma att utöva ett in- flytande på dess öden, genom att deras rösträtt Överfördes på de närmaste ar- vingarna.
Både mödrar och döttrar skulle alltså komma att erhtllla med- borgarrätt.
Motionen h a r ännu inte blivit väckt i kammaren, och fastän 11.
K.
P.
R. icke motsatt sig iden, har den icke heller uttalat sig för densam- ma, darför att motionen i princip icke erkänner kvinnornas rätiigheter.
An- tagligen kommer den aldrig att bäras fram, ty ett uttalande, som Maurice Barres gjort i Echo de Paris, tyder på a t t den celebre författaren nu ser dju- pare och klarare på den reform, som patriotismen från början drev honom att omfatta.
H a n yttrar sig i följande ordalag: " Före kriget hade j a g ingen tanke på h i n n o r n a s rättigheter, och jag ktinde mig antagonistiskt stämd mot alla dylika yttranden.
Men n u har hela krigets erfarenhet omvänt mig.
Våra soldater ha i de flesta fall erhål- lit det starkaste stöd a v sina mödrar JOHN V, L F j i N u N &amp; C:O och hustrur.
Kvinnor arbeta i lantbru- ket, i ammunitionsfabrikerna och på sjukhusen.
Det synes mig endast rätt- vist att de, som hjälpt till att försva- ra sitt land, fastare skola bindas vid Frankrikes nationella liv.
F r å n och med i dag är jag redo att förena mig med dem i deras strävan för sin med- borgarrätt. "
Tidningen Echo de Paris är mycket läst i vissa kretsar, d ä r motståndet mot kvinnorösträtten är starkt, och därför kali man hoppas att Maurice Barres ord skola falla i god jordmån.
Man till- mäter hans tankar och åsikter en gan- ska stos betydelse, och för honom har kvinnorösträtten blivit liktydig med en rättfärclighetssak.
Aven inom kanimaren ha röster höjts för kvinnorösträtten.
Vid ett samman- träde den 9 januari uttalade nämli- gen monsieur Latappy följande ord: " Det ä r kvinnorna, som sått det vete, boin nu tjänar till föda åt soldaterna och det är kvinnorna i verkstäderna, som försett oss med ammunition.
Vi ffi inte hysa någon falsk stolthet.
Jag ä r s5ker på att ni, liksom jag, känna, att kvinnorna alltnier tillförsäkra sig sin inedborgarratt.
Förenta staterna liar tagit ledningen; det lir tid för oss att följa deras exempel. "
Vid en jkmfürelse med England fin- ner man a t t uttalandena för kvinno- rösträtten äro väl så starka i Fraiik- rike.
I båda länderna h a r man l ä r t sig iippskatta k,vinnornas niännisko- och inedborgarvärde.
De sutto inne med möjligheter, som nödläget först uppen- barade, och a t t nu neka dem medbor- garrätt, efter allt beröm, som slösats på dem i tal och skrift, skulle vara me- ningslöst samt dessutom f å en bismak av löjlighet.
De stora orden måste in- frias för a t t inte verka frasmakeri.
Och när kvinnorösträtten i England och Frankrike blivit genomförd, då torde en n y w r a uppgå, inte bara för Europas, utan för hela världens kvin- nor.
Gurli Hertxnaan-Ericsow.
En tacksamhetsgärd.
E n enkel men anslående högtidlighet ägde söndagen den 4 februari rum å Sköldinge kyrkogård, då en krans med band och inskription i röstrtittens fär- ger å L.
K.
P.
R:s Yügnar nedlades å fröken Hilda Anderssons grav därstä- des.
Inför de talrikt församlade för- eningsmedlemniarna uttalades aT- L. IK.
P.
R:s ordförande fröken Signe Berg- man ett varmt tack till den bortgång- na arbetskamraten för hennes vackra insats i strävandet för en förbättring av kvinnornas ställning i samhället, för hennes ljusa framtidstro och för den värdefulla hjälp hon velat ge för fortsättandet av rösträttsarbetet även, sedan hon själv v a r borta.
Männens förbund för kvinnans rösträtt i Kristianstad hade den 28 januari årsmöte under kyrkoherde August Bruhns ordföran- deskap.
Avdelningen - den första i landet - bildades den 28 januari 1916.
Styrelsens berättelse lades med tack- samt erkännande till handlingarna, re- visionsberättelse föredrogs och an- svarsfrihet beviljades.
Till styrelsele- damöter för innevarande år valdes kyrkoherde Aug.
Briihn, läroverksad- junkt N. Nordlund och riksbankstjän- stemannen H. Wahlgren.
Till revisorer utsågos handlanden B. Holmqvist och fabrikör G.
A. Berglund med typograf Alfr.
Mrtrtensson och litteratör K.
E. Holmgren som suppleanter.
Styrelsen erhöll i uppdrag att anordna ett offent- ligt diskussionsmöte angående kvin- nornas rösträttsfråga.
Nötet torde kun- n a äga rum någon gång i mars månad.
Sveriges Uästa, stürsta o. bäst Under det gångna året har avdelnin- renommerade specialaffär i gen verkat bland annat genom utsän- dande a v åtskilliga upprop, genom skrivelser till riksdagsmän och lands- tingsmän o. s. v.
RUSTRATT FOB 3 xurmmoa N:R 4 Kvinnorösträtten i England narrnar sig avgörandet. '
Den parlamentariska kommissionens förslag.
Fik Rösträtt för Kvinnor av jur. kand.
Anna Wicksell.
se och förklara, a t t den mrtste inträffa och Just vid denna tid.
Ilet engelska underhuset h a r 670 med- lemmar och inga suppleanter.
Så snart det diirför blir en ledighet där, och det händer vanligen 2-3-4 gånqer om året, måste i vederbörande valkrets företa- pas nytt val; det iir de s. Ii.
bye-elections.
tages varje å r under augusti månad.
konflikt under kriget, ville därför icke Då nu kriget utbröt augusti 1914, vor0 sträcka sig längre ä n till att föreslå det årets längder redan färdiga eller i sådana ändringar i registreringslagen, det närmaste färdiga och kunde utan att de gamla röstberättigade skulle f å svårighet läggas till grund för tilläggs- behålla sin röstriitt oberoende a v om ralen under periodeb 1914-15.
Redan de ändrat bostadsort under kriget.
Det i augusti 1915 visade sig emellertid be- var under det parlamentssanmanträde, tänkliga rubbningar.
Tusentals män, d ä r regeringen bebådade detta förslag, som gått med i kriget såsom frivilli- som Asquith gjorde sin beriimda förkla- ga ocli som nu befunno sig antingen ring, atb om röstriitt skulle medgivas vid fronterna eller i övningsläger, och en ny klass a v väljare på grundralen andra tusental, som engagerats i am- av tjänster visade staten, så såg han muiiitions- och annan krigsindustri på ingen möjlighet a t t komma förbi kvin- andra orter ün där de vanligen bott, norna, samt att ifall rösträtten skulle saknade nu rätt att uppföras i valliing- grundas på det intresse olika lager a v derna; denna r ä t t betingas niimligen befolkningen hade att bevaka med av- - i dess mest Tittgående form - a v att seende på rekonstruktionen efter kri- vederbörande innehaft bostads- eller get, så vor0 även u r denna synpunkt andra lokaler till ett hyresvärde av kvinnornas krav ofrånkomliga.
Rege- minst 180 kr.
om året under 12 månader.
ringen ville emellertid alltså för sin del Även perioden 1915-16 gick emellertid icke viicka denna för tillfället sovande utan några svårare förveckliiigar tack björn.
vare huvudsakligen den omständighe- Björnen sov emellertid icke alls.
3frs ten, att de tilläggsval, som måste före- Famcett, som låg på sommarnöje i nor- tagas, i allrnänhet ordnades på det sät- ra England, reste ögonblickligen frå- tet, a t t platsen besattes av samma par- gan väckts rier till London, samman- ti, som förut innehaft den, enligt av- kallade siii styrelse, höll allting i be- tal mellan styrelserna för de olika po- redskap för ett ingripande och protes- litiska partierna, och a l t valet sålunda terande, ifall det skulle visa sig, att blev en ren formalitet.
Sommaren 1916 statsmakternas tendenser skulle gå i r a r däremot den fiirsta, soni kom efter riktning av utsträckning a v rösträtten allmiiiina värnpljktens införande i Eng- till soldiers and sailors med förbigåen- r sig de av kviiiriorna.
hiid, och detta års r a l l k ~ g d e visade nu så bristfälliga, att på sina ställen Det visade sig emellertid, a t t stüm- antalet röstberättigade nedgått till en- niiigeii såväl i pressen som inom par- dast en bråkdel a v det vanliga.
lamentet snarast gick i en för kvinnor- ' A andra sidan hade krigets långva- ila gynnsam riktning.
Regeringens för- righet gjort, a t t man börjat tänka sig siktiga förslag blev i parlamentet gan- nödvändigheten att iindå f B lov a t t ska hånfullt behandlat, och under de- skrida till nya allmänna val, innan det batten framkom tanken på att hänskju- bleve fred; likastt blev det klai.t, ' att det t a hela frågan utan någon inskränk- parlament, som skulle reda upp all- ning till en stor kommission, bestående ting omedelbart efter kriget, skulle bli av representanter fipr samtliga politi- ställt inför uppgifter, i synnerhet på ska partier och även fiir grupper utan- det industriella och finansiella onirå- för parlamentet, enkannerligen för det, a v så oerhört genomgripande art, kvinnorna.
Och parlamentet skildes åt, a t t det var mot allt sunt förstånd oqh sedan regeringen I o r a t a t t taga denna mot all engelsk tradition a t t låta des- tanke under övervägande.
sa frågor beliandlas utan föregående Sedan parlamentet ajournerats, gick val, vilka val då kanske helst borde fö- nian nu och väntade på, att regeringen retagas innan fredsslutet eller under skulle tillsätta deii stora kommissionen.
f redsf örhandlingarii a.
Regeringen måtte emellertid ha funnit, Då denna tanke först började få in- att detta v a r ett kinkigt uppdrag, och steg, blev det utan vidare klart att det den tillgrep en hittills absolut enastå- vore fullkomligt otänkbart a t t ställa ende utväg - den uppdrog åt under- till med ett så utomordentligt viktigt husets talman att tillsätta och samman- parlamentsval, som detta skiille bli, me- kalla kommissionen, naturligtvis då be- dan hundratusentals gamla väljare be- stående a v endast parlamentsmedlem- röx-ats sin rösträtt på den grund, a t t de mar.
På så sktt tillkom the Speaker ' s för staten riskerat ditt liv eller givit sitt Conference; den h a r bestått av 32 med-.
arhete; en ändring i bestäninielserna leiiiinar, därav 5 fr&amp;n överhuset; alla om röstlRngden, som kunde bibehålla al- de politiska partierna ha varit repre- la dessa män vid deras fiirut inneliav- senterade, och med hänsyn till kvinno- da röstratt, blev alltså trängande nöd- rösträtten saminansattes konferensen vändig.
Men i samband med denna for- av ett lika antal anbängare och mot- dran frainkoni då också - huvudsak- ståndare.
Sedan 11 oktober 1916 h a r den ligen från högerhå11 - en fordran på, hållit p &amp; med sitt arbete, utan att nå- att icke endast de gamla väljare, som (ron har vetat något soin helst om, vil- nu gåvo staten sina tiänster i skytte- ka resultat den skulle komma till.
Fravarna, på flottan elIer i fabrikerna, Först fram i januari d.
5. började skulle bibehållas vid sin rösträtt, utan rykten komma till synes i den enpels- att det parlament, som skulle bestäm- ' ska pressen om konferensens arbete.
nia om den stora " rekonstruktionen " Det hette, att deii nått alldeles enhiil- inom landet efter kriget, borde h a sitt liga resultat a v inpcket stor riickridd, inandat från alla dem, som under kri- att dess förslag skulle omfatta stora Ket kiinipat för fosterlandet, utan av- förenklingar av registreringen, ut- seeilde på, huriivida de förut i-arit röst- striickninrs av röstriitten till soldiers berättigade.
F r å n detta hå !l begärdes and sailors, omänclring av x-alkretsin- alltså utan T-idare politisk röstrstt å t delningen, införande a v proportionellt " soldiers and sailors " såsom sådana, ralsätt O.
S. v.; men det stod inpenting vilket skulle innebara en ganska vä- alls om kvinnorösträtten.
Dsrefter sentlig röstriittsiitvid~niiig.
hette det, att konferensen nu först biir- F r å n vänstersidan hade man intet I i a t diskutera denna fråga och a t t h a r alls emot en sådan; inen såväl rege- 1 ingen enhiillighet kunde väntas.
E t t ringen som vänsterpartierna r o r o på I par dagar senare stod, att en stor majo- det klara med, a t t den omedelbart 1 rifrt inom konferensen uttalat sig för skulle p6ra även f r å r a n oin kvjnnor- politisk röstratt för kvinnor i princip, nas politiska röstratt aktaell.
men att endast svaga majoriteter vun- Den dA sittande koalitionsregeringen, nits för de olika förslag, som fram- som föriitsåq att detta, om kvinnorna, ställts annående dess begränsning.
skulle bIi den stora stridsfrågan, och Slutligen kom konferensens hela be- som icke önskade någon konstitutionell tänkande 31 januari 1917.
Konferensens allmänua och enhälliga förslag angå oss icke här.
Endast det, soin direkt eller indirekt rör kvinnor- na, skall h ä r refereras.
Det föreslås först, att registreringsperioden skall re- duceras från 12 månader till 6, ocli val- längderna justeras 15 jan.
och 15 juli varje år.
Därefter samlas alla villkor för erhållande a v politisk rösträtt i en enda huvudregel a v följande lydelse: Varje iullmyndig person, som icke är lagligen diskvalificerad, * vilken under registreringsperioden haft sin bostad i eller för sin affiir, tjänst eller yrke innehaft lokaler av ett klart årligt vär- de av minst 10 p. st., skall vara berät- tigad a t t införas i rallängden som röst- berättigad till parlamentet.
Detta förslag omfattar emellertid icke kvinnorna De beliandlas i en av- delning för sig själva, och majoriteten föreslår d ä r följande kstämmelse: Varje kvinna uppförd på den kom- inunala röstlängden, som h a r nått en viss närmare bestämd ålder, och hu- stru till varje man uppförd i denna röstlängd, förutsatt a t t hon uppnått samma ålder, skall vara berättigad att intagas i röstlängden och rösta vid val till parlamentet.
Olika Sldersgränser diskuterades, a v vilka 30 och 35 år erhöll0 de flesta rös- terna.
Konferensen beslöt vidare, a t t ifall parlamentet skulle besluta att gi- va kvinnorna rösträtt, en kvinna, som uppnått den angivna åldern och som graduerat vid något universitet, berät- tigat till representation i parlamentet, skall vara beriittigad att rösta vid det- ta universitet.
Detta senare ä r en dubbelrösträtt; den som är röstberättigad vid ett universi- tet kan ocks6 vara röstberättigad i sin bostadskommun.
Som synes ä r lwiiinorösträtten base- rad på den kommunala rösträtten.
Vill- koren för kommunal och politisk röst- rätt ha i det stora hela i England va- rit de samma; man får v ä l anta, att det iir meningen, att det även i framliden skall fiirbli så, fast konferensens för- slag till kommunal rösträ tt åtminstone skenbart något avviker från den poli- tiska.
Enligt betänkandet sliall den konimunala rösträtten definieras så- liinda: I stället för alla hittills gällande be- stämmelser om rösträ tt i Itommunala angeliigenheter bestämmes, a t t varje person, som iinder en tid a v 6 mån.
omedelbart förepående antingen 15 jan.
eller 15 juli något år i egenskap a t iipare eller hyresgäst innehaft jord el- ler lägenhet i nåpon kommun i England eller Wales, skall vara berättigad till liomniunal rösträtt inom denna kom- ninn.
Beträffande denna röstrWtt skall var- ken kön eller äktenskap ntgöra hinder, dock s &amp; a t t nian och 1JUStru icke båda bli röstberättigade på grundval ax- samma löpenhet.
D e m a senare hestäinnielse står redaii i de niivarande kommiinallaparna, och den står kvar nu i detta förslap ohero- ende a r det efteråt kommande försla- s e t om kvinnorösträtt.
Skiille detta se- nare viiina parlamentets bifall, kom- iner ziitadigen detta förhehåll att bort- taPas; sker ei cletta skiille den oesent- licrheten inträffa, att en konimiinalt riist- berjittigacl mans hiistiii bleve röstbe- riittimd till parlamentet i egenskap en- dast a v sin inana hiisfrii.
men saniti- d i 4 icke röstherättiPad till kommiqlen.
Liiraledes slriille aiifac4jrren j hestÄm- inelsen om komrniinal röstfift dR k o v - ma att influfa samma miniinivffrde för den innehavda lägenheten som angives - * D. v. s. är straffad brottsling, vansin- n i g eller fattighjon (utan sjukhjälp).
N:R 4 K BC) STRaTT FOB KYIHIPOK Elegant kemiskt tvättad och pr&amp;ssad blir Eder kostym, klänning, kappa eller överrock, om densamma insiindes tlli I “ ryts lemiska Tväii- &amp; Färgtri A. Il.
O~TEBORG i den politiska rösträttsregeln, och som ännu finnes i nu gällande bestämmel- ser, eller i0 p. st.
Sker e j detta, skulle den oegentligheten uppkomma, a t t en röstberättigad mans hustru skulle vin- n a iiven politisk rösträtt, fast hennes man icke hade sådan, emedan hans 1ä- genhet endast v a r värd 8 p. st. eller mindre.
Och det kan naturligtvis icke vara meningen.
I det hela f å r man komma ihåg, n ä r man läser detta be- tänkande, att det icke är ett utarbe- tat lagförslag, utan endast principiella uttalanden och a t t hela den ” enhälli- ga ” delen eller nästan alltsammans utom kvinnorösträtten bildar en avdel- ning för sig själv utan avseende på nå- gon kvinnorösträtt.
I vilken mån infö- randet a v den senare skulle modifiera reglerna i den förra avdelningen har konferensen icke brytt sig om att be- handla.
Den anser antagligen, a t t all sådan finhyvling f å r ske under försla- gets behandling inom parlamentet, och allt eftersom parlamentet godkänner de olika principerna.
Pressopinionen rörande förslaget ä r på det hela gymsani.
Vi skola endast citera ett uttalande, niimligen a v den stora högertidningen Times.
Den sä- ger, att det skulle vara kränkande för kvinnornas fosterlandskärlek, ifall man uppfattade röstriitten som en belöning för arbete under kriget.
” Det verkliga skälet a t t de erhålla rösträtt i denna tid ligger i den påtagliga orättvisa det skulle vara a t t liiraina kvinnorna, vilka för första gången blivit en viktig fak- tor i det iiationella strävandet, a t t hä- danefter k h p a sin industriella strid utan deii hjälp, son1 ligger i rösträt- ten.
Vi frukta, a t t denna hjälp är långt mindre värdefull, ä n många utav dem tro; men något gör deii.
Vidare ä r de- ras ratt grundad i deras värdefulla hjälp, då det gäller a t t bevara sådana vitträckande sociala reformer - vi nämna utskänkningskontroll, barnala- gar, skolfrågor och bostadsfrågor - som kriget redan framtvungit som nöd- hjälp.
Vi betvivla i hög grad a t t det finnes niycket kvar i detta land a v avoghet niot principen om kvinnoröst- rätt.
Dess förkämpar slå in öppna dör- rar numera. ” Kvinnorna själva ha ännu icke yttrat sig vidare.
Mrs Fawcett förklarar i en liten intervju, att hon ä r relativt nöjd; mera radikala röstriittsl- \ Finnor - ‘ som mrs Pethick Lawrence ogilla ålders- strecket.
Meii i det hela föredraga de naturligtvis ett sådant streck, som drabbar ungefär jämnt inom alla folk- klasser, framför andra streck, grunda- de på inkomster eller annan census.
Möjligen kan nian också tänka sig a t t även i England Iran adopteras det dansk-isländska sättet, a t t åldersgrän- sen efter hand sänkes med ett å r i ta- get; därmed skulle jämvikten så små- ningom koinnia a v sig själv, och ingen vidare agitation behövas, vilket vore en nåd a t t stilla beclja om.
Man skall aldrig spå, utom då maii vet, säger ordspråket.
Och att spå be- träffande den kvinnliga rösträtten i England har tidigare visat sig som ett ganska farligt företag.
Icke förty kan man nog säga, a t t så gynnsamt som nu har saken aldrig legat i England; själva den allmänna önskan a t t icke väcka inre strid under denna prövande €id i-erkar i riktning av att konfereii- sens förslag skola antagas utan alltför iuycket motstånd.
Kvinnorna konima antagligen att förhålla sig avvaktande, tills cle se vilket mottagande förslaget f å r i parlamentet, och så länge förlop- pet d ä r ä r gynnsamt, ställa de säkerli- gen icke till med något brålr.
Låt oss alltså hogpas, att denna den kvinnliga 4 - Hava de nya sociala appgifter våra F. K.
P. RIO åtagit sig verkat ökat el ler minskat rösträttsintresse?
Genom den mångfald a v ärenden, som fö- relåg på centralstyrelsemötet h a n n fru F r i g g a Carlberg t y v ä r r aldrig inleda den på programmet upptagna diskussionen med ovan nämnda rubrik, men d å fru Carlberg välvilligt ställt s i t t manuskript till tidnin- gens disposition, ä r o vi nu i tillfälle a t t låta våra Ilisare t a g a del av detsamma.
För a t t kunna ge ett absolut svar på denna fråga fordras kanske en mera allmän översikt a v läget genom siffror och statistik över ökningen eller minskningen a v medlemsantalet i de respektive föreningarna.
Om n u detta ä r en tillförlitlig måttstock att döma efter, vilket jag icke tror.
Min sak- kunskap i ämnet inskränker sig till rent personlig lokalerfarenhet samt de psykologiska slutsatser den inbjuder till.
J u niera isolerad en fråga står - d. v. s. icke isolerad från andra tidsrö- relser, för vilka den tvärtom är den bä- rande grunden - utan isolerad som programfråga, dess mindre anslutning kan den påräkna a v dels sådana per- soner, soni helt gå upp i något special- intresse, så a t t de, som det heter, icke se skogen för bara trän, och dels så- dana, som icke ännu vaknat till an- srarskänsla för det onda, som hämmar mänsklighetens utveckling.
5 1 i L.
K.
P.
R:s stadgar, att för- eningens syfte ä r politisk rösträtt åt kvinnor, utan inblandning a v frågor, som kunde anses ligga salien nära och göra det också såsoni näraliggande konsekvenser - exempelvis nykter- hets-, freds-, barnavårdsfrågor m.
8.
- har striingt fasthållits under alla des- sa kampens år, och rörelsen har helt visst icke blivit lidande däirpå, även on1 medlemsantalet därigenom blivit mindre.
Ett ä r dock säkert, att rörel- sen vunnit i inteusitet och samman- hållning därigenom att den, som Bjöin- stjerne Björnson siiger i sin Arbeider- marsch, ” hållit takten, den som är mer ä n halva makten - den som gör en av många, många. ” Icke så a t t F. K.
P.
R. stått likgiltig för det sociala arbetet, tvärtom ä r det just för målet: de sociala missförhål- landenas avhjälpande, som den poli- tiska rösträtten behövs som medel.
Exceptionella händelser skapa ex- ceptionella metoder.
Vad som under normala tider skulle varit op8lrallat och obehövligt, kanske rent a v oklokt såsoni möjlig orsak tiU splittring inom rösträttslägret, det blev en tvingande nödvändighet under de av världskri- get franiliallade förhållandeua.
H u r stor entusiast man ä n ä r för en särskild gren a v mänskliglietens kamp för rättfärdighet, så ä r n+an dock först och främst människa - detta ha de svenska rösträttskvinnorna visat.
Våra motståndare, soni sökte begagna situa- tionen genoiii att påpeka rösträtts- kvinnornas plikt att i landets nödläge rösträttsfrågans utan jämförelse stör- sta seger måtte vinnas tyst och stilla, under intrycket, a t t det ä r fosterlandets nöd, som drivit frågan fram, och foster- landets fromma, soni ä r den bestäm- mande och enande synpunkten vid dess lösning.
Och måtte denna seger sedan lysa vitt över världen.
uppge sina ‘ ” små personliga och själ- viska intressen ” för fosterlandets, fin- go det vackraste och värdigaste svar genom den ställning kvinnorna intogo till nödläget - inte a v beräkning utan av ren mänsklighetskänsla - samma känsla, som gör oss till rösträttskvin- nor - att hjälpa och skydda, uppmun- tra och trösta.
Det gillde att skaffa hungrande mat, frysande kläder, ar- betslösa arbetsmöjligheter, och det Tar på många håll - kanske de flesta - F. K.
P.
R., eller åtminstone rösträtts- kvinnor, som togo initiativ till hjälp- åtgärderna.
Det finns fall av omedveten och oav- siktlig agitation, och j a g t r o r att det sociala samarbetet med utanför röst- rättsrörelsen stående kvinnor varit en sådan.
Kvinnor a v olika åskådning, med olika huvudintressen ha mötts i gemensamt arbete och lärt sig förstå och värdera varandra.
För min del har j a g haft glädjen höra prononcera- de motståndare till kvinnornas politi- ska rösträtt öppet uttala sin omvän- delse.
M h g a a v oss ha siikert l ä r t sig förstå den större glädjen över synda- ren, som sig omvänder och bättrar, än över de nio och nittio, soni ingen bäti- ring behöva.
E n omständighet, som icke kunnat undgå a t t iakttagas, iir a t t motståndet till rörelsen tagit en mycket mindre aggressiv form, särskilt från kvinno- håll, vittnande om att man l ä r t sig för- stå rösträttens grundide: alla männi- skors lika r ä t t till livets bästa utveck- lingsmöjligheter till mänsklighetens gemensamma bästa.
Det nämndes under en diskussion vid centralstyrelsemötet a t t det kxTalitativa tillskottet i vbr rörelse v a r av större betydelse ä n det kvantitativa, och i det avseendet har säkert niyckct vunnits under de senaste prövande åren.
Den gemensamma goda viljan inför stora krävande sanihiillsuppgifter bar lärt kvinnorna aktning för varandras ar- bete på olika områden - det stora, som sanilar och enar, har skymt bort det lilla som skiljer.
Alla tänkande kvin- nor inse nu att det för rösträtten gäl- ler, för att ytterligare citera Björnsons marsch: ” Kom vi alle op i takten, da blev ret paa et og andet, som e r vrangt endnu i landet. ” Helt säkert skall i eu icke alltför av- lägsen framtid ekot a v de taktfasta stegen, de som aldrig förtröttades, hur tung och hindersam vägen ä n varit, slutligen iiå även dem, som så länge ansträngt sig för a t t sluta till ögon och öron för rättfärdighetens röst.
Den rösten har aldrig varit så siark joni i nuvarande stund, därför a t t deii aldrig f ö r r så väl behövts.
Frigga Carlberg.
ricorerna, f r u a r n a S. Karnell och H. Bru- aelius, Omvaldes.
Vart och e t t a v de när- rarandc föreningsombuden lkmnade däref- ter en redogörelse f ö r vad som under Hret Pörekominit inom dess förening, och det samlade intrycket a v denna expos6 var, a t t Ett ökat intresse inom föreningarna och en bättre förståelse hos utoiustående för- sports.
Ä r c n rnedlemsaritalet hade ökats - 3ch verksamheten varit livligare än före- Jönköpings lunsförbund a v L.
K.
P.
R. hade, p % inbjudan a v Tranåsföreningen,; Sende år.
Dessa glädjande f a k t a för vilka sitt årsmöte i Tranås den 4 februari, och vi till stor del h a a t t tacka friherrinnan till detta hade infunnit s i g flera deltagarc Ellen Paliustiernas turne inom länet, gav ä n något föregående ilr.
Föriniddagen upp- i t hela mötet en förtröstansfull stämning.
togs a v enskilt möte, för vilket en stjrelse- i ‘ acksamlieten mot V. U. och friherrinnan Palmstierna v a r stor.
medlem, f r u Kalen, upplåtit s i t t hem, Till arbetsutskott omvaldes: fröken E. Aulin, Efter en kort redogörelse för cenlralsty- ordförande, fröken E. Eckerberg, s e h e t e r a - * elsemötets viktigaste delar beslöts a t t för- r c och fröken E. Wigh, kassaförvaltare samt 3Öka f &amp; till stånd c t t upplysningsarbete an- till suppleanter fröken C. Ahrenberg och gående lagstiftningen för utomäktenskap- f r u A. Andersson, Norrahammar.
Även re- Liga barn.
På eftermiddagen höll fröken u m v i d allmän s o a g h t, nerVosi t~ t, öQtzranst r ä n g - 1 ninq och s6rnnlösbet.w Om självdeklaration och kommunda missförhållan- den på landet.
Före februari månads utgång skall, som bekant, deklaration om inkomst v a r a avgiven till taxeringsnämnderna.
I åtskilliga år har nu inom vår rörelse arbetats för a t t förmå gifta kvinnor att genom självdeklaration skaffa sig egen debetsedel med därav följande kommu- nal röstritt.
Tillvägagångssättet här- vidlag torde nu vara allom bekant; dock bör kanske påpekas, a t t det är säkrast tillskriva orden: Öiislrar egen debetsedel.
Det vore intressant a t t veta h u r stort antal a v landets gifta kvinnor, som hittills varit nog företagsamma och villiga a t t göra den lilla ekonomiska uppoffring, som deklarationen innebär.
Erfarenheten från den bygd jag tillhör, iir inte synnerligen glädjande.
I fjol, inför landstingsvalen, hände dock att några kvinnor i missnöje över a t t inte vara röstberättigade vid dessa vril äntligen liomnio sig för med att de- klaivra.
Allteftersom den tyvärr stän- digt växande partipolitiken tränger in i det kommunala livet, kommer den väl a t t medförs en ökad deklaration från kvinnornas sida.
Men det är en helt annan synpunkt, som kommer under- tecknad a t t så livligt Guska, a t t allt flere kvinnor ville skaffa sig rösträtt.
Den lilla förening jag tillhör räknar 2 kommuner soni sina: den inre, köpin- gen, och deii yttre, lantkommunen.
I köpingen ha vi fått in kvinnliga ined- lemmar i de flesta styrelser, d ä r kviri- nor behövas, men i socknen h a vi skött oss dåligt.
Där h a vi också stött på just den svårighet, som ligger i fåtalet röstberättigade lzvinnor.
Till fattig- vårdsstyrelse och pensionsnämnd an- ses j u aldrig rösträtt som villkor för valbarhet, inte heller till livsmedels- nämnd och nykterhetsniimnd har detta mig veterligt någonsin ifrågasatts.
Meii för valbarhet till skolråd, alltså i regel också till barnavårdsnämnd, for- dras absolut a t t vara röstberättigad.
H u r många kvinnor sitta månne som medlenimar i Sveriges skolråd?
En sta- tistik över detta skulle sannolikt lämna ett resultat, soni lände oss till verklig skarn.
Medlemmar av fattigvårdssty- relsen äro naturligtvis flere, om också diir endast en ringa bråkdel av vad de borde vara.
Och kvinnorna behövas i vårt skolväsen minst lika val som i fat- tigvården.
Vi behövas för lärarkårens skull, som till en så övervägande del består av kvinnor, ofta de n u så ovan- ligt ihågkoiniia ” ensamboende lärariii- norna ”, och vi behövas för barnens skull.
Låt O S S vidare aldrig glöinma, att skolråden pb de allra flesta stallen iiven utgöra barnavårdsnämnd.
I detta samband kan också påminnas om att koinniuiialiiärnnderna även ut- göra fosterbarnsnämnd, en bisyssla, som våra ensaiiistyraude niiiii oftast tyckas glömma bort.
Vad skall man säga om följande?
I en lantkoinmuu ej långt ifrån - ___ iiiin egen, bor en kvinna Ester Röhl f r å n Atvidaberg ett offentligt föredrag pH N y s teatern.
Kmnet: ” Kvin- norna i kampen för tillvaron ” behandlades så, att det blev en gripande verkan, och man önskade a t t dess klara och ofråiikom- liga sanningar kunde nB varje människa.
a B 5 R6STRkTT F O B KUInlrPOR N:R 4 STOCKHOLM Gamia Kangsholmsbrogatan 28 (andra huset frh Drattninggatan) S t o d lasor af fiaors och 8 n k l a r r M~BLER i ek, mahogny, valnat sümt andra träelag afven målade, till billigmte priser.
Ulm.
Tel. 11410 Riks Tel. 6505 a!
8 i a 1 i en jordkoja i skogen, en bostad, SOE Iångt ifrån kan kallas en mäniiiskobo ning, och för vilken naturligtvis inger hyra kan tagas av ägaren, alltsl blii riiir heller aldrig reparerat.
Denna kvinna har 7 barn, alla födda utom äk.
tenskapet och med olika fäder.
Men in.
te nog med att hennes egna barn räxa upp i dessa o !iyggliga förhållandeli d ä r iir också ett litet fosterbarn i ?tac.
korderat.
Skolrådet z barnavårdsnämn den, kommunalnämnden = fosterbarns- nämnden och halsovlrdsnäinnden, all2 dessa niimiider nied uteslutande manlig sammaitsättning dela tillsammans an- svaret för de inäniiiskor med under- griird hälsa, för att inte tala om moral, som växa upp i den kojan.
Utrymmet medger inte vidare re- flexioner.
J a g skulle endast vilja nlim- na en erfarenhet j a g gjort, den oer- hörda rädsla, som kominiiiialniän tyc- kas ha för att tilläinpa den visserligen alltför ofullständiga och otydliga pa- ragrafen i barnavårdslagen om ” sed- ligt försummade ’ ’ barn.
Hiir många år eller kanske årtionden få r i vänta pct den nya barnaavärdslagen?
H u r ofta stöter man inte ute i livet på förhållanden, som likt det ovan be- rättade, komma en att känna skam över h u r alltför litet vi rösträttskvinnor gö- ra på detta omriide.
H u r skall man då bäst gå till väpa, om man vill arbeta in kvinnor i de kommunala styrelserna, i alla de socknar, d ä r inga F. K.
P.
R. finnas, och d ä r man e j lyckats f å någon kraftig kvinna till platsombud?
Denna fråga har sedan en tid stått på dag- ordningen i det länsförbund j a g tillhör, men frågan ä r svåi; och kanske kunde en diskussion i Rösträtt för Kvinnor bringa någya goda råd?
Officiella skri- velser från F. K.
P.
R. till valnämnder eller andra kommunala myndigheter på främmande platser skulle antagligen sällan ha någon verkan.
Bästa hjälpen här är nog lokal- och personkänne- dom, f ö r att på privat väg kunna ut- rätta något, och detta ü r egenskaper som såväl länsförbund som enskilda F. K.
P.
R. skulle behöva skaffa sig i långt högre grad ä n de hittills äga.
- DA vi nu också fått rösträttskonsnlen- ter i sarnhällskursernas ledare, hoppas j a g en a v dessas förnämsta uppgifter blir att ge kvinnorna i varje bygd en kraftig uppryckning på denna punkt.
J a g talade om barnavårdsnämnder.
När nu den nya lagen om barn utom iiktenskap träder i kraft, få j u dessa nämnder en oerhört vidgad uppgift.
Blir det då inte lagstadgat, att barna- vårdsnämnd skall vara bjalvständig myndighet, skild från skolrådet, så blir det en uppgift för oss kvinnor att på varje plats \ - i komma åt, arbeta för detta.
Det bör dB inte heller bli så svårt att få in ti1Iräckligt antal (hälften bor- de vara minimum) kvinnliga medlem- m a r i dessa nya nämnder.
&amp; I. F. Glöm ej att ifylla och avsända blanketten för re- kyisition ci Kvinno~~s Kileniler 1911.
Blanketten medföljde n:r 24 av Röst- räitt för Kvinnor sistlidet Lir, och i hän- delse den har förkommit, ställes rekvisi- tionen till fröken Hildur Oijer, Göteborg 1.
Hå11 ut!
Frin valaagen i Köpenhamn, Så sitter jag då hiir igen i vårt lilla Ar Fika efter det uppryckande och i allo lyc kade centralstyrelsemötet, som j a g hadc förmånen att f å vara med om.
Och som ex följd därav känner j a g mig, om möjligt ännu mera brinnande av heligt rösträtts nit än förtit.
Än regeringens avslag då - kanske någon tänker - har det e j Iyckatr kyla av dig något?
Nej!
Tvärtom!
Ock detsamnia tror jag var förhållandet mec mina möteskamrater däruppe på central styrelsemötet.
Ser ni, motstånd eggar, tacl och lov!
E n ünnu större arbetsiver tyckte2 utvecklas och av nedslagenhet förmiirkter intet.
Iivinnorna äro ganska r a n a vid svikna förhoppningar och vana vid att ändå f 3 1iHlla ut och så även med denna sak.
Låi O S S därför visa, i så väl ord som handling att vi ämna hålla ut och kunna hålla iii och skola h&amp;lla ut, och vinna vi andå e. rad vi hsyfta, så är det svenske män till cn evig Ekam och världen till en löjlighet Aterstår nu f ö r denna gång hänvändclsea till partierna att motionsvis komma fram tned frågan i riksdagen.
T ’ ad därav kau vinnas blir för oss att se.
a A l e n Iiiir det n u blir eller inte blir, s8 1Bt oss i alla fall iifilla tillsammans, om möj- Ligt fastare iin förut, nndcr den 6-årsperiod, 3om kanske ligger framför oss.
Låt OSS jügn som flickan, som tog tjänst på ett år 3ch fick en srår sådan - kanske svårare i n rösträtten - när en dag gdtt, sade hon till bil: själv: ” Var ej ledsen du, Anna- aaja, iiii har en dag gått, rtt fir g8r det wkså. ” Låt oss IiAlla huvudet högt och låt oss rör a11 del akta oss för att på n8got sätt siva råra motståndare tillfälle till jubel h e r att vi på något som helst sätt möj- igen skulle givit med oss i vårt rättmä- i g a krar, ts stunden skall komma, lika iisst som att vi vilja fortsätta arbetet för itt påskynda densamma.
Lbt css även hålla ut, för att i nlgon nån hjälpa och underlätta arbetet för dem,; om inneha högsta ledningen i såväl F. K.
=.
R., som inom våra övriga kvinnosaks- ’ öreningar.
De äro värda vår hjälp och i8rt tack, dessa våra främsta, för allt vad le uträtta och för allt vad de påtaga sig LV ansvar inför dessa 6 % svårlövta pro-) lem, som ju alla hinna sammanföras un- ler rnbriken: En förbättrad ställning för irinnan i hemmet, i samhäiiet, i staten.
Ich vem tror ni vill hjälpa till därmed,) m ej kvinnorna själva göra det, och hur, ltola kvinnorna Funna göra detta, om de !j få sin röst att göra sig hörda med.
) möjligt, lönlöst, är allt vårt arbete, om b j denna fråga får sin lösning först.
Vad ijälper allt vad vi göra för våra lidande nedmänniskor, för våra arma vilseförda kvinnor, för de värnlösa barnen, för drin- rare, då vi icke äga något direkt grepp i %r lagstiftning, så att det 7 ’ i göra kan iga bestånd och varaktighet.
Endast ett appverk blir det i den tillbakasatta ställ- iing vi nu inta.
Och nog tyckes det, som) rn tiden nu snart kunde vara inne för) ss att få vara med om att bestämma i de tycken, som höra 066 alla lika till och lippa att bara pllstra, där det brister, - ilket har till följd att helhetsverkan av - ad vi göra uteblir.
Vad skola vi då göra?
Jo, enigt och i amlad trupp sluta tipp kring rösträttsba- icret och hålla detsamma högt över våra tuvuden, att allt Sverige må se \ - ar det har 18s och vad vi vilja!
Vad vi oclrså skola göra och vad som bör igga oss varmt om hjärtat, är att arbeta Ö r.
vår rösträttstidning.
Den är värd vårt rbete, den är vårt språkrör, den vär- iar om vår sak, den ger oss upplysningar ch r&amp;d i de stycken, som vi j u e j alltid iimr&gt;, vara så hemma uti, ocli den ger oss nnskap om ilget i vHr rösträttsfrfiga bå- e inom och utom landet.
J a g tar mig fri- ieten att upprepa vad vår s &amp; nitiska och Iriiktiga redaktör, f r u Gurli Hertzmaii-; rii (f~ fitrade ~~ vid centralstyrelsemötet: att vi e j endast skola försöka göra vad vi .rinna, ty det hjälper ej, utan vi skola lerkligen göra något för tidningens än yt- erligare spridning. ” Först skall naturligt- Oaktat kvinnorna redan ha rösträtt i åt skilliga länder, har det ännu inte ingått det allmänna medvetandet att betrakti kvinnan som individ.
Ar hon därtill gift tänker man sig henne alltjämt som ett bi hang till mannen, det framgår både av de betsedlarna och tänkesätten.
Olägenheten här av gjorde sig starkt kännbar vid valdagei i Danmark den 1 4 deceniber, d % man kundc konstatera, a t t kvinnornas tålamod mer äi en gång sattes pb hårda prov.
De gift2 kvinnorna hade niiinligen uppförts på val längderna, inte efter yrke och titel, utar efter sina respektive mäns, antagligen mec tanke på att man och hustru skulle följat åt till valurnan.
SS.
r a r emellertid oftas ’ inte fallet, och följden blev, att de gift2 kvinnorna utsattes för ett pinsamt förhöi rörande sina intimaste förhållanden, viikel kunde rcsultera i fiiljande fr8gor och svar - Ä r ni gift?
- Ja.
- Vad är er man?
- Han är sinnessjuk.
Kvinden og Samfundet frainliAller del approrande i ett dylikt ntfrågande, som föi många kvinnor måste vara ytterligt pin.
Saint, och det ä r väl iiren antagligt, att del i framtidcn liommcr a t t ändras.
Männen till exempel skulle aldrig finna sig i att på vn offentlig plats få redogöra fiir sinn fa.
miljeangelägenheter.
Tid valtillfället förckommo cn dc1 lustiga &gt;pisoder, av vilka vi notera nedanstkcnde: 1:stc valförriittaren till en liviniilig viil- inre: E r t namn och yrke?
Väljaren: Hansen, folkskollärarinna.
1:ste valförrättaren letar förgäves efter lc Hansöner, vilkas yrke börjar med f. 2:drc valförriittarrn: Titta efter nnder ru-) riken ” fröken ”.
- Det visar sig också nycket riktigt att folkskollärarinnan ilan- sen, aom latit uppföra sig på röstlängderna; om folkskollärarinna, verkligen står under - ubriken ” fröken ”.
Förste valförrüttaren till cn manlig räi- iare: E r t namn och yrke9 Vlljaren: Petcrsen, grosshandlare.
Valförriiittaren kan inte finna den riktiga rrosshandlare Peterscn.
Folliskolliirarinnan (hjälpsamt): Titta ef- er under rubriken ” herr ”.
Tablå.
Hollands första kvinnliga professor i i d:r Jobanna Westerdrk, docent i, atologisk anatomi, som nu vid tiet-; iotre års ålder blivit iitnäinnd till pro- lessor.
Kommunala uppdrag.
Till medlem i Jönköpings livsniedels- iämnd har valts skolkökslärarinnan frö-: en Elsa Svensson.
- I Grangärde kommuns fattigvdrdssty- - else har invalts fru Rernhardina Johaiis-, on och i dess dispensärnämnd fru Agda idolfsson, båda från Grängesberg.
För röeträttsscenen.
Den a v f r u Malla Grönlund författa- ie rösträttspjäsen Mobilisering finnes itt mot en avgift a v 2 kr.
jämte porto tyra hos fru Malla Gröaluiid, Söderirö- hg.
RiRs 2 5 5 0 Alim.
6296 Malmtorgsgatan 6, Stoelrholm Manna Norrman *.
Sjuksköterskan Hanna Norrman av- 1 4 den 2 februari i Ronneby efter några dagars sjukdom.
Med hennes bortgång förlora Ronneby rösträttsförening ocli dess styrelse, x - a s vice ordförande Iion var, en av sina bästa krafter.
Med övei- tygelsens hela styrka arbetade hon trä- get och allvarligt på att hos kvinnor- na väcka intresse för deras egen fråga och övriga samhällsfrågor.
Hennes ar- bete förde henne samman med olika kategorier a v både kvinnor och män.
H u r många osökta tillfällen hon där- igenom kunde få a t t reda u t dunkla och fördomsfulla meningar säger sig självt.
Och hon hörde ej till dem, som läta tillfället gå sig u r händerna.
Mo- dig och fast som få, grep hon in över- allt, varest hon fann trångsynthet eller beg5ng:ia orättvisor.
Tv-är och kärv kunde hoii väl stiindoni förefalla en främling, men den, som kände henne, visste a t t med den mest omutliga rätts- känsla var här fiirenat ett varmt, rikt hjärta.
Därför lerer hon i vårt minne som en god, fast och modig arbetskam- rat.
Och vi bringa henne vårt tack för hennes gärning och insats i k \ i nnor- nas frigörelse.
Azrgusta Tonwing.
7 Från vår lasekrets.
Bursimorskornrcs önskemål.
Redaktionen av Rösträtt för Kvinnor, Med anledning av r a d som nyligen i vhr Lära Rösträtt f ö r Kciiznor stått att iiisa ari- &amp; ende ett av Stockholms F. K.
P.
R. an- irdiiat allmänt m6tc i barnmorskefrågan, amt resultatet av mötet, uppvaktningen IOS Kungl.
hiaj:t, beder undertecknad hHr- ned genom tidningen få henibära till alla, som härtill niedverkat, ett hjärtligt, vörd- rumt tack!
Vi barnmorskor ha nu i 30 års tid med: iirdefiillt bistånd av herrar barnmorske- ärare, likarc, riksdagsniän samt en del idningsmän ” bloiat ” inför, nära nog, alla andets myndigheter f ö r en människovär- lig existens och ökat kuiislcapsrnått.
X å g r a reformer och forbättringar liar letta mcdfört, men de äro bara att anse som mlliatir.
Att som skett F. K.
P.
R. tagit isrnmarskcfrågan om hand visar, att den- ia och rösträttsfrffpan äro intimt förenade iicd varandra.
Man vågar nu hoppas pd ’ n i samhällsnyttans och människokärle-; ens teeken snart funnen lycklig lösning.
Ville kvinnorösträttens motståndare vara consekventa, torde de finna lika riskabelt $ta en ” omogen krinna ” utöva barnmor-, keyrket och vid kritiska fa !l hålla vakt) m folkets dyrbaraste egcndom - liv och iäIsn - som att ge dem politisk rösträtt.
; ör ett försök att låta oss få kunskap, her- * ar politici.
Iianske skulle r i da också lgc- kas att f2 bättre förhållanden i samhället ?&gt;&amp;de i det ena arseeudet och det andra.
.Ifcdlem av F. K.
P.
R. och uv Srenska bar ?zmorsleförbiincief.
______ 5s varje medlem prcnumercra pd den och edan alla intresserade icke inskrivna med- enimar, och så i tredje Iiand böra, om iiöjlipt, även dc alldeles oomvända ha den ör att genom den bli i tillfälle att vakna ipp och hjälpa till att kräva ut r a d som ätteligen är vårt.
Hjälp till att sprida vår tidning Rösträtt ör Kvinnor i hundratusental över landet!
Många gånger ä r det snarare av brist p å emödande iin av brist på medel som miiu- iiskor förfela att vinna framgång.
Låtom 18s dA härefter med alla till buds stående ovliga medel bemöda oss om att rinna ramgång för v&amp;r sak.
Cronnn.
Meddelande från V. U.
1.
Enligt ceutralstyrelsemötets beslut kommer en stIiende affisch att ut, ’ CJIl-as.
Det blir den från Birgittndagen vS1- kända affischen med den gula rösträtts- flaggan på mörlrblii grund och med ett r i t t fält för föreningarna att ifylla allt efter behov.
Affischen tryckes i ty &amp; storlekar och kan ni1 rekrireras från Rösträtt~byr&amp;n till ett pris av respek- tive 15 och 10 öre styck.
2.
De föreningar, som ännu icke till L.
K.
P.
R:s sekreterare insänt sin års- berättelse jiimte ifyllda formulär, torde omedelbart göra detta.
.
6 N:R 4 R6STR#TT F 6 R SYIHnIOB: 818.m ................................ 8.~,.8~~~ga~m~aa1 Bdvokat EV1 B " f!
JURIS KAND. Kvinnliga 3uridiska Bgriin billa Vattugatnn 14 (vid Brunkebergstor STOCKHOLM C. Ratteiiogar o. juridiska appdrag av alla slag.
KL. 10-4.
Riks tei.
7576.
Allm.
tel. 183 3i Söders " English School ' i KOOPERATIVA LIV:: f ö r s ä k r i n g s - F Q L m T beviljar liv- anstalten fOrsbkrhigar alla slag.
Adress Box 253.
Bliv ombndl H.
K. VASAQATAN 6.
-- Ornås.
~ .... ~ ........ * ....................................... HOTELL VICTORIA Norra Smedjegat.
14, (Hörnet av Herkules6 Stockholms &amp; idsta, billigaste och mest välkänc privathotell.
Tyst och fridfullt läge strax v Brunkebergs- och Gustaf Adolfs torg.
Ele triskt ljus o. telefon i rummen.
Vördsamt Fru ffreta Scbnbert.
Post- o. Taletrafadi.
HOTEL VIUORM.
Riks 53.
Illa.
66!
Sommar= och Vi ntersanatori u rn - - i 1 högt och härligt belaget i den fagra Simlångsdalen vid Mahults hållplats II Halmstad-Bolmens jilrnvilg.
Mot- tager gäster, som utan att vara i behov av egentlig läkare- eller sjulivhd söka vila och rekreation i lugn och natur- skön trakt under oklanderliga h: gieniska förhållanden i förening med hemtrefnad och ett gott och rikligt bord.
Personer, lidande av tuberkulos eller andra smittosamma sjukdomar mottagas ej.
Referenser: Samtliga hrr läkare i Halmstad och d:r Manne Bergengren i Qöteborg, Prospekt erhålles pS Legaran.
Förfrbgningar och anmälniugar mottaga8, af IBEZ CARLSTROM.
Postadress Mahult, Ryaherg.
Telef.
: Siml&amp;ngsdalen 4 via Halmstad.
Telegramadress: ibrnAs., Halmstad.
Rygghållare " Perfekt Engelska lektioner och översättningar.
Erstagatan 26.
Allm.
Tel. Söder 36031 Annie I. Scott.
Arbetet ute i landet Eskilstuna F. K. P.sR.
anordnade den 3 december till förmån för " De gamla " e ovanligt vacker och stämningsfull Lucig fest i Stadshotellets klubbrum, vilka grs tis ställts till förfogandc a v Stadshotellet innehavarinna, fröken Aiigusta Jonssoi Ingen möda hade sparats för a t t göra mi jön så festligt inbjudande som möjligt, oc allt lyste naturligtvis i gult och vitt.
Fc sten inleddes med ett k.ortarc anförand av ordföranden, fröken Ingrid Hallman, or Lucia, ljusbringerskan.
Sång och musik ui fördes av fröknarna Margareta Karlsso och Ester Pettersson.
E t t stämningsfull ögonblick, var, d å t r e unga, IjusstrGland Lucior gjorde sin entre i de d å linlvdunkl rummen under dämpad musik.
Dessuton förekom konditori och kaffeförsüljning rösträttsbord, försäljningsstånd för skänk ta arbeten och diverse småsaker, gissnings tävlan, amerikanskt lotteri, pepparkaks gummor, karamellflickor m. m.
E t t sär skilt stånd hade anordnats för rösträtts karameller, som i stor mängd klippts, k r u sats och försetts med deviser, de senar författade a v ordföranden i Söderköping F. K.
P.
R., f r u Malla Grönlund.
De had, en strykande åtgång.
Stor dragningskraf hade vinsterna i det amerikanska lotteriel Dessa utgjordes a v t v å förtjusande dockor förfärdigade och skänkta av en förenings medlem, fru Märta Hellström.
Nettobehåll iiingen, 395 kr., överlämnades till kommit ten för " Dc gamlas julstjärna ".
Den lycka de festen var, trots julbrådska, stadsfull mäktigval och sällsynt ruskig väderlek t a l r i k t besökt.
Man kan h a all anledning hoppas, a t t föreningen geiiom denna fesi slagit ett nytt slag för rösträtten.
Falu F. K.
P.
R. hade den 27 november ordinarie höstsammanträde, varvid till cen- tralstyrelsemdlem valdes fröken Valborg Olander och till suppleant frö !ren Gerda Martin.
I lokalstyrelsen invaldes i stället för fröken Elin Lundwall f r u F a n n y M a l m ström.
Efter förhandlingarnas slut hölls av f r u Olga Hallberg e t t synuerligen intres- sant föredrag om Anna Shaw.
Under dct d ä r p å följande samkvämet, bom v a r mycket talrikt besökt och varvid föreningen hade nöjet se som sina gäster ombuden för Läns- förbundet, utfördes musik av fröken Gerda Martin och f r u Ingeborg Ihrfelt.
Flera nya medlemmar inskrevos.
Halinstads F. K.
P.
R. hade extra sam- manträde den 5 december mcd anledning a v förestående stadsfullmäktigval.
Kvinnliga kandidater roro uppsatta, t v å p å frisinna- de listan - en i vardera valkretsen -, och en på moderata listan i andra valkretsen.
Det v a r första g&amp;ngen högern h ä r g a v r u m f ö r en kvinna.
Tyvärr föllo samtliga ige- nom trots ivrig agitation och livligt del- tagande i valet.
Hedernora F. K.
P.
R. hade ordinarie års- möte H Hushållsskolan tisdagen den 5 de- cember.
Mötet öppnades a v ordföranden, som därefter föredrog årsberättelsen, varav framgick, att föreniiigcn vid årets slut räk- n a r ett femtiotal medlemmar och a t t den i år firat sin 10-årsdag.
Sedan revisionsbc- rättelsen npplästs och styrelsen beviljats ansvarsfrihet för 1916 års förvaltning, före- togs val av styrelse f ö r nästa år, varvid den förra enhälligt omvaldes.
Till centralsty- relsemcdlem valdes ordiöranden f r u Fredri- k a Collin och till suppleant f r u Anna Rjur- ström.
Till revisorer omvaldes f r u Agnes Holm och f r u E&amp;er Högberg med fröken - 4nna Svensson som suppleant.
Prenumera- tion 2 tidningen Röctriitt för Kvinnor upp- togs under mötet, och Kvinnornas kalender för 1917 såldes bland de närvarande.
Sedan ~ r d f ö r a n d e n uppläst det a v kyrkoherc Brnhn p å sommarmötet i Strängnäs deli Sr hållna föredraget, avslöts mötet, di jista för året, med ett tack till förenii: en f ö r gott samarbete.
Karlskoga F. K.
P.
R:s Birgittadag hac jamlat en liten intresserad skara i den i i t t och gult dekorerade tingshussalen.
f iärvarande hälsades välkomna a v förenii rens ordlörande, som därefter uppläste E v ?röbergs prolog.
Den framsagda dikte ' örsatte genast auditoriet i en stämnini; om sedan uppbar hela kvällens samvari 3n totalbild a v Birgittas personlighet oc iv gavs genom föreläsning a v fil.
mag. Kt - in Häggströms broschyr i ämnet, v a r p öljde en redogörelse för kvinnofrågans, spc aiellt rösträttsfrågans läge i såväl krigfi .ande som neutrala länder, varav framgic itt rösträttsarbetet ingalunda legat ner inder kriget, u t a n a t t kvinnorna tvärtor ner ä n någonsin vaknat till insikt om dc Lnsvur, som vilar på dem, och att även u1 ikterna i stort sett ljusnat, ehuru skenbai &amp; get trängt alla andra intressen å t sidar ?breningen h a r lidit en kännbar förlust ge lom sin sekreterares, fil.
kand. Clara Lnndlir vflyttning f r å n orten.
Alltid vaken, in resserad och arbetsvillig v a r hon en ovär erlig kraft, n ä r det gällde både initiati cli deras utförande.
Antingen hon strei ö r sin sak genom e t t övertygande munt igt inlägg på det offentliga eller enskild, iötet eller en tidningsartikel i r ä t t a ögon lickct eller med tillhjälp av en klisterburk n målarpensrl och en bunt afflscher sökti stadkomma " bamling under fanorna ", a l l id v a r det tro och övertygelse, som ba ennes arbete.
Föreningen uttalade sit a r m a tack till henne vid det sista möte en hade glädjen se henne i sin krets sam verlämnade till henne boken Fredrika Bre iers brev såsom e n tacksainhetsgürd för al en osparda möda hon nedlagt för K a r l ioga F. K.
P.
R.
- Den 29 november hö11 förcningen siti rsmöte.
Sedan de närvarande hälsats väl.
omna av föreningens ordförande, sjöng er v medlemmarna ett p a r Geijersånger, var.
efter följde val a v styrclse för det nya året Förutvarande styrelsemedlemmarna frökcr Hulda Forsgren, ordförande.
f r u Ebba Da- nielsson, vice ordförande, fröken Anna \ Ves- terdahl, kassör, f r u Ragnhild Sohlman och fru Katarina Andree återvaldes.
I ställe1 för föreningens sekreterare fröken Clara Lnndh, som avflyttat f r å n orten, och vice sekretcraren fröken Hilda Hultin, som im- danbett sig återval, valdes f r u Ninnie El- geskog och fröken Agnes Johnsson.
Till ~entralstyrelsemedlem utsågs fröken Hulda Forsgren med f r u Ninnie Elgeskog som snpplcant.
Sedan varjehanda föreningsan- Telägenheter behandlats, höll en a v med- lemmarna ett litet anförande om sina in- .ryck fr8n Nordiska kvinnosakskonferen- jcn i Stockholm den 10-11 nov., varefter nötet avslutades.
Kristiitehamns F. K.
P.
R. iiadc den 16 iecember en beklädnadsfest å Kristinc- iamns Praktiska skola.
Fröken Bina Pehr-; on hade nämligen h a f t vänligheten dit in-) juda de barn, som skulle beklädas, samt iågra föreningsmedlemmar.
E n strålande ulgran mötte ögat vid inträdet i festsalen,) ch en mängd lekar företogos k r i n g granen.
3arnen undfägnades med kaffe och kakor amt fingo präktiga underkläder, strumpor, rllekoftor och mössor.
Dessutom flngo de ' ar sin julhög, gotter och leksaker.
Att barnen vor0 nöjda med sin afton såg man) å de strålande anletena.
Y a l m ö F. K.
P.
R. hade s i t t första sam- nanträde för å r e t den 30 januari.
Ordfö- anden, hovrättsnotarien Elisabeth Nilsson, edogjorde f ö r rösträttsfrågans läge i v å r t and just nix, och fru Maja Strandberg be- ättade om ccntralstyrelscmötet.
Så före- om uppläsning, sång och föreningsangelä-, enbeter.
Men framför allt v a r kvällen üg- ad den avgående ordföranden, fröken Nae- i i Cddenberg.
Hennes kamrat i arbetet j9 i i i i AF TEKNISK FULLANDNING OCH HALLBARHET Svenskt fabrikat 1 Den &amp; r onmb&amp;rlig för varje ung fiicka med anlag för fram&amp;tlntande i i i i I / @ utrquunui i, &amp; paskin I: ................. y ... 8b3.
Uppgif Blderl ......
" ". " ..
; I.
.
. "
".
.
.
.
.
.
Pria pr at.
4.50. ibvika Vagn fabrik, Apvika Kungl.
Hovleverantör.
Sverige8 störsh fal rik iör tillverkning a alla sortera lyx- DC ubetsAkdon ütstgllning: Davi Bagareagata 1, Sthln Priskurant p (L begl Ian.
Riks t. Arvika 8: Bthlm 4544.
Be@r priskurant även A Kullageraxlar.
1ltifrKn de forsta bävande stegen, frökc Itina Hellgren, tolkade föreningens d j u p acksamhet f ö r hennes oförtrutna, nitisk erksamhet, och som e t t tecken härpå över imnades rösträttens Iiiis quorum - röst ättsmärket i guld.
Osby F. K.
P.
R. anordnade den 4 och november basar till förmån för hjälpbehö vande inom församlingen.
Behållningei blev större än man vågat hoppas - 1,20i kr.
netto.
Under hösten h a r dessutom i n nom föreningen förekommit föredrag deii IV fröken Emma Aiilin f r å n Jönköping on Birgitta, dels a v f r u Elsa Alkmnn, Eslöi lm Kvinnans politiska medborgarrätt - u t feckiingens krav.
Ronneby F. K.
P.
R. hade den 7 decembei, itt ordinarie föreningsmöte.
I styrelsen mvaldes f r u A. Tonning, fröknarna H Vorrman, S.
M. Hellström s a m t nyvaldes: fter f r u K.
Norrman och fröken Tilly 3org, som avflyttat f r å n orten, fröknarna Ldide Rosensvärd och Astrid Anderss.on Pill centralstyrelsemedlem och suppleant &amp; des f r u Augusta Tonning och fröken idele Rosensvärd.
Sedan fereningsmötel rvslutats, anordnades en synnerligen trev- i g aftonunderhållning till för ' mån för det tora kvinnomöte, som kommer a t t h i l i a s Ronneby sommaren 1917.
Frigga Carl- bergs teaterstycke När begreppen klarna ippfördes på ett mycket lyckat sätt.
Dess- itom ntfördes sing a v manskör och upp- äsning.
De medarbetande belönades med raftiga applåder.
Det hela uppbars a v en lyckt trerlig stämning, vilket resulterade a t t föreningen beslöt att ä n en gång an- r d n a en aftonunderhållning med ungefär amma program, men denna g å n g till för- iån för F. V. O. i Ronneby och överläm- ades behållningen, utgörande 50 kr., till '.
. '
I o. Sköldinge F. K.
P.
R. flrade sin årshög- id den 4 februari i templet i Valla.
I jreningen, som vid 1916 års slut räknade 5 medlemmar, ingingo nu 10 personer.
Tre ffentliga föredrag h a under år 1916 hål- t s a v f r u a r n a Ella Biliing, Augusta Wide- eck och Anna Nöller.
Ansvarsfrihet be- iljades styrelsen, som nu består a v följande iedlemmar: fll.
kand. f r u Anna Möller, ord- irande, f r u I d a Forsslund, sekreterare, andlanden f r u Ebba Pettersson, kassaför- altare (nyvald), f r u Berta Forsberg och - u Mina Petterson.
Till suppleanter utså- os fröken Elin Anderson och fröken Alma arlson.
Revisorer blevo f r u a r n a Amanda venson och Anna Levin.
Föreningen gä- ades a v L.
K.
P.
R:s ordförande, fröken igne Bergman och d:r Gulli Petrini, som iiut under dagens lopp å Landsförenin- x s vägnar nedlagt en- krans pb fröken ilda Andersons grav å Sköldiiige kyrko- f BUTTEBICKS MÖNSTERAFFÅR Riks 1726.
Drottninggatan 67 ~ l l m 1410..
f STOCKHOLM FRU HEDENSKOGS Privata Förlossningshem TROLLHATTAN IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Rikstel.
145 IIIIIIIII~IIIIIIIIIIIIIIIIIIII sård, som eu tacksamhetsgärd för den dona- .ion a v 5,000 kr.
hon i s i t t testamente till- lelat föreningens resetalarefond.
Vid års- nötet höll d:r Gulli Petrini ett sakrikt och nsdryckande föredrag om rösträttens läge ust nu.
Slutligen lämnade fil.
kand. f r u Lnna Möller en redogörelse för centralsty- elsemötet i Stockholm den 8-9 januari.
Sölvesborgs F. K.
P.
R. hade i december i t t sista möte för året å restaurang Conti- ental.
Till styrelse omvaldes fröken Ebba Iultqvist ordförande, fröken Anna Jönsson ice ordförande och sekreterare samt fruar- a Louise Johansson, Hedvig Nilson och Kristina Skarp.
Till centraistyrelsemedlem utsågs fröken Ebba Hultqvist med fröken Anna Jönsson som suppleant.
E n kommit- te tillsattes f ö r spridandet av Rösträtt för Kvinnor och uppmanades kvinnorna a t t ar- heta för stadsfullmäktigvalet, s &amp; att der1 krinnliga representanten bleve omvald.
Ef- ter mötet vidtog e t t angeniimt samkväm.
Trollhättans F. K.
P.
R. h a r även den: ångna arbetsterminen avhållit sina ordi- i a r i e sammanträden 2 gånger i m h a d e n,) niväxlande förhandlings- och diskussions- nöten.
Rösträttsdagen den 7 oktober an- mdnadcs festligt samkväm, varvid E v a Frö-) ergs prolog s a m t Emma Aulins föredrag lm Birgitta upplästes a v f r u E v a Helle- Ierg.
Vidare förekom s å n g a v e n kvartett; amt teservering och därefter utfördes ' nuiinedans " a v 12 flickor, iklädda kloster- Iräkter.
Sist uppläste ordföranden L.
K.
P. i:s uttalande, son1 enhälligt antogs.
i % no- rembermötet valdes till centralstyrelsemed- em fröken Augnsta Björkqvist och till # upplesut f r u Eva Helleberg.
Sista mötet Öre jul anordnades som Luciafest.
Såväl nötena som i synnerhet de båda festerna ha .arit väl besökta och präglats a v den ange- iämaste stämning.
Västerds ' F. K.
P.
R. hade den 29 janii- xi sitt första sammanträde f ö r året.
Den Lya ordföranden, f r u Helga Silverstolpe, iälsade de talrikt församlade medlemmar-: a välkomna och framförde till den förra rdföranden, f n i Nina Andersson, foreniii- ' ens varnia tack f ö r allt hennes intresse ch arbete för Västerås ' F. K.
P.
R. Ordfö- anden redogjorde på e t t medryckande sätt ö r centralstyrelsemötet i Stockholm.
Det ied stor entusiasm framburna talet mot- ogs med kraftiga applåder.
Fröken A. Löf- ren uppläste ett par dikter a v Heiden- stam, varefter förekom vacker pianomusik, och det lyckade mötet avslöts med tesupii Stockholm 1917, Ivar Hreggaixöme Boktryckeri A.
B.
