# ID: svediakorp-per2631
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,260
# sentences: 649
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


b R OR K Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra for oss.
VI.
ARG.
I Avslaget.
I dag öppnas den svenska riksdage och trontalet skall meddela, vilka föi slag regeringen anser sig böra fran: lägga till landets fromma.
Vi hade ho^ pats att diimid åter skulle förkunnar att rättvisa och statsnytta krävde de: politiska rösträttens utvidgning til kvinnorna.
Vi hade också välgrunda de skäl för denna förhoppning.
F ö denna tidnings liisare behöver icke om talas .vad detta sista år medfört a framgångar för kvinnorösträtten båd i Europa och i Amerika.
E n framställ ning därom hade också gjorts i dei skrivelse med begäran om kungl.
pro position till denna riksdag, som av V 1J.
i november inlämnades till stats ininister Hammarskjöld.
Denne hadc heller icke utan vidare avvisat försla get utan lovat att r %dgöra med sin: kolieger.
Svaret blev dock - trots all1 - avböjande.
Vi veta likväl, att justi tieministern ä r en varm vän av kvin nans rösträtt och att han med glädjc skulle h a framlagt en proposition där.
om.
Men vår regering tycks på grund a v skiljaktiga meningar vara dönid till overksamhet i flera för landet vik.
tiga frågor.
Nu återstår att vända oss till riks- dagens olika partier med begäran om motioner.
Vi veta att de båda vänster- partierna äro villiga att åter slå ett slag f ö r v å r rättfärdiga sak, men hur skall högerpartierna ställa sig?
Äro de ännu lika döva för tidens kral-, kunna de våga att åter säga oss sitt bleklagda nej9 Världskriget h a r dock åstadkom mit onivälvningar i många gamla tankebanor.
Skall v å r svenska höger alltjämt hålla sig som den sista på för- domarnas skans?
Minnet a v den ring- aktning, som visades v å r rösträttsfrå- ga vid 1914 års riksdag fyller oss ännu med harm.
Om det d å fanns någon ursäkt däri, att förskräckelsen för det nyss utbrutna världskriget paralysera- de hjärnorna, så mana krigets egna lärdomar nu i stäilet till att gottgöra vad då bröts.
STOCKHOLM, 15 JANUARI 1917.
Den tid vi genomlida har klarare än någonsin stim kit under att våra samhällens bestånd vilar ej blott på männens, utan även på ipinnornas solidaritet med det bästa och bärande i desamma, och den förödmju~ande undantagsställning, vari de svenska kvinnorna &amp; varhållits, i jämförelse med sina övriga nordiska svstrar, m i s t e väl komma att verka som en särskild sporre ' till att bland kvinnorna sjalva göra anslutningen till rösträttskravet s4 stark och omfattande, att inga obotfärdigas förhinder kunna längre stå det emot.
HJALMAR BRANTING.
L.
K.
P.
R s framställning till regeringen om röst.
rättsförslag till årets riksdag.
Såsom framgår av referat från cen, ralstyrelsemötet på annat ställe i da rens nummer överlämnades genon landsföreningens ordförande och vicc brdförande i november en skrivelse til katsministern med begäran om kungl woposition till årets riksdag om röst * ätt för kvinnor.
Skrivelsen var i hu .udsak av följande innehåll: De tvii första riksmötena under in ievarande treårsperiod ha ägt run ttan att frågan om den politiska med borgarrättens utsträckande till Sveri res kvinnor varit föremål för behand ing.
Vi stå nu inför den tredje, den ista riksdagen i perioden, och det kar ned säkerhet förutsättas att kvinno.
östrättens anhängare såväl inom son- itom riksdagen icke komma a t t låta ven denna riksdag gå förbi utan at1 .öra vad i deras förmåga står för at1 befordra lösningen a v denna, icke) lott för kvinnorna, utan för landet j ess helhet så betydelsefulla fråga.
iverige intager med avseende på kvin- iornas politiska myndighet i jiimfö- else med övriga länder i norden en öga smickrande undantagsställning, ch det är nu hög tid a t t även våri md hävdar sin plats bland Europas öregångsländer.
På grund a v sin dagliga gärning i em och samhälle såsom släktets dana- e ocli fostrare krävde kvinnorna i de esta civiliserade länder redan före ärldskrigets utbrott sin rätt som full- igndiga meklborgare.
Världskriget har tällt frågan i ny belysning.
I de krig- jrande länderna h a kvinnorna vid si- a n a v sitt värv i hemmet övertagit en tor del av männens arbetsområden.
' å många håll W r det kvinnorna som helt uppehålla det civila livet.
Mer även för försvarsändamål, särskilt föl sjukvården i fält och ammunitionstill.
verkningen, h a r kvinnornas hjälp j mycket stor utsträckning tagits i an.
språlr.
krigförande länderna dela kvinnorna med männen krigets börda och möda, överallt påtaga de sig sin andel i fos- terlandets försvar.
Vårt land h a r hit- tills skonats från att dragas med i den förödande världsbranden.
Men in- gen torde betvivla att de svenska kvin- norna, ställda inför krigets grymma verklighet, skulle visa samma medbor- garsinne, samma offrande fosterlands- kärlek, som kvinnorna i andra länder.
Lika litet som övriga neutrala län- der får Sverige i dessa tider låta det inre reformarbetet vila.
I trots av, el- ler hellre på grund av, det yttre tryc- ket måste nationen utveckla sitt eget inre liv.
Det ligger i statens intresse att tillgodogöra sig kvinnornas speci- ella synpunkter och erfarenheter och a t t i riksförsamlingen bereda tillfälle för kvinnorna att föra sin egen talan och deltaga i stiftandet av de lagar som skola efterlevas a v såväl kvinnor som män.
Landsförehingen för kvinnans poli- tiska rösträtt anhåller därför vördsamt a t t kungl.
maj:ts regering till 1917 års riksdag ville framlägga en kungl.
pro- position om rösträtt och valbarhet för Sveriges kvinnor på samma villkor som f ö r män.
Här redogöres utförligt för Iiur i de k r i g förande länderna kvinnornas direkta arbete i fosterlandets tjänst medfört en genomgri- pande omvärdering av kvinnarnas betydel- Såsom v a r att vänta, h a r N.
D.
A. i se som medborgare, som stöd hiirför anfö- en ledare funnit för gott a t t uttala res ett flertal uttalanden av statsmän till- några kraftord av manlig renässans om det senaste offentliga rösträttsmö- hörande båda maktgrupperna.
Statxtanken och, kvinnorna, tet i Stockholm.
F ö r inkompetenskult och avväpningspredikan anklagar man kvinnorösträttens representanter, och särskilt riktas därvid förebråelserna mot undertecknad, som man tydligen trott om bättre än att uppträda i så Migt sällskap.
Vad nu beträffar inkompetenskult, så ligger frestelsen för mig i så ringa grad åt det hållet, att j a g just på mö- tet ifråga rent av citerade Kjellgrens elaka ord om demokrati: " tusen får %ro alls inte klokare och bättre än tio Cår ".
Men man skall vara bra klass- medveten överklassegoist för att icke ?rkänna, a t t det sista århundradets ut- reckling också medfört en verklig ut- Ieckling av politisk vakenhet och poli- i s k a kunskaper bland v å r t folks obe- nedlade lager.
Denna utveckling gör själva verket, att talet om " får " nu- Hiir följa en del uttalanden.
nera i detta sammanhang icke kan Ett skäl soni ofta anförts mot röst- lårdragas; utvecklingen h a r med den rätt för kvinnor ä r att då kvinnorna tbsoluta nödvändighetens kraft fram- ickc göra krigstjänst, de icke heller bö- rallat den allmänna rösträtten för män, ra göras delaktiga a v den politiska) ch den fram %kallar, antingen man nu medborgarrätten.
Det nu pågående; er.det som en lycka eller ej, också med kriget h a r till fullo bevisat ohållbarhe-: amma nödvändighet dess naturliga ten av dctta påstående.
Överallt i de consekvens, kvinnans rösträtt.
Att här- Men även i de neutrala länderna, he- ter det, gör kvinnorösträtten framsteg.
Danmark och Island h a icke låtit kri- get utgöra hinder f ö r konstitutionella frågors upptagande och avgörande.
1915 infördes rösträtt f ö r kvinnor i dessa bada länder, och i Holland kom- mer 1917 års riksdag att behandla ett av den holländska regeringen framlagt förslag till författningsrevision, enligt vilket de konstitutionella hindren för rösträtt för kvinnor äro undanröjda.
I Amerika h a r sedaii viirldskrigets bör- jan kvinnorösträtten genomförts i sex stater och vid det senast förrättade presidentvalet hade, samtliga partier, även det stora republikanska eller kon- servativa partiet, upptagit rösträtt för kvinnor på sina program och samtliga presidentkandidater uttalade sig ' f ö r frågan.
,
E i " i 2.
R&amp;3TR#TT FOB KUIHHOB - G utkommer den 1 och 15 i var mänad.
RedakLkttir: GURLI HERTZMAK-EXICSON.
Redaktion och Expedition: 6 L&amp;stmakaregatan * Rcdaktionstid: onsdag och lördag kl. ' / i3- ' / s4.
Expeditionen oppen vardagar kl. 1-4.
Ristel.
8600.
A l m.
tel. 14729.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1917 Kr.
1:35.
U r n u m m e r 6 öre.
För utlandet sker prenumeration @ ingen ge- nom posten eller genom insändande av 2 kr.
i postanviming till tidningens expedition.
R O s TRATT m BYRÅN 6 Liistmakaregakrn I, Stockholm Allm.
tel. 147 29.
Rikstel.
8600.
Öppen vardagar kl. I / P i- ' / 9 5 e. m.
L.
K.
P.
R:e sekreterare träffas personligen kl. 1-3 e. m. vidlag draga fram ovederhäftigheten a v en främmande riksdag, som var- nande exempel, är fullkomligt avvita.
Särskilt de franska förhållandena ha ytterligt få beröringspunkter med vå- ra, som organiskt framvuxit u r vår egen historia.
Skall en jämförelse här- vidlag vara på sin plats, s % vore det däremot jämförelsen mellan Sveriges riksdag förr och nu, och så föga j a g ä n beundrar sammansättningen a v vår nuvarande repre,sentation, måste j a g bekänna, att j a g dock anser den i po- litisk mognad och fosterländskhet stå betydligt över riksdagen både un- der frihetstidens och under lantmanna- partiets glansdagar.
Den stigande de- mokratien inom de moderna parlamen- ten kan icke i längden avvärjas; den kan fastmera genom folkets ökade självuppfostran i djupaste bemärkel- se förvandlas till en fördel för staten.
Icke minst om vi lyckas få med kvin- nans uppfattning, som i flere avseen- den ä r så olikartad med mannens och därför kompletterar denna.
F ö r övrigt - om även riksdagen genom stegrad demokratisering kan förlora något i ren sakkunskap, desto större.
blir också en sakkunnig regerings betydelse.
Och som regeringen i Sverige lyckligtvis ännu icke är underkastad de propor- tionella valens nivellerande inflytande, finns ännu tusen möjligheter för en re- gering, som verkligen vill göra allvar a v vår grundlag, att göra sig gällan- de gentemot riksdagen - till och med gentemot en riksdag med delvis kvinn- lig sammansättning!
Beskyllningen mot kvinnorösträttens representanter för avväpningstankar, faller på sin egen orimlighet.
Under mötet ifråga yttrades icke ett ord om den saken, men väl betonade j a g ut- tryckligen medborgarnas lydnadsplikt även gentemot en moraIiskt indifferent stat, " ett i själviskhet bundet, under livsnödvändigheter famlande väsen a v lägre förnuftsutveckling än den, till vilken individen kan höja sig ", såsom Kjellbn djärvt och ärligt definierar sta- ten i sitt senaste arbete, " Staten som livsform ".
* Lydnadsplikten är ändå klar, därför att även en moraliskt un- dermålig stat är bättre ä n anarki.
Men j u mera den nationella opinionen i dess helhet f å r påtaga sig ansvaret för statsviljan, desto innerligare blir sam- bandet mellan stat och folk, desto na- turligare blir denna lydnadsplikt - detta h a r j u en gång varit högerns ar- gument för männens rösträtt.
Att det hittillsvarande statslivets sjuka punkt ligger just i bristen på dylikt sam- band, blir med varje dag allt klarare i dessa tider, då kriget endast tilltager i styrka., fast ingen velat och ingen vill det!!
Att dock den hälvt a v mänsklig- heten, som har hemlivets helgd &amp; t sig anförtrodd, i motvilja mot kriget mbs- I w BÖST€&amp;TT FÖB KYIHNOR N:R 2 - Fernqvists Kappaffär I 33 Drottninggatan n. b. och 1 tr. upp 33 Stort Lager a v in.
o. utländska nyheter i alla slags Den kvinnliga yrkesutbild- ningen.
L.
K.
P. Rs skrivelse till regeringen.
Enligt centralstyrelsemötets beslut inlämnades den 10 januari å L.
K.
P.
R:s vägnar en skrivelse till regeringen a v följande innehåll: I anledning a v nu förestående behand- ling inom departementet av frågor röran- de ungdomens utbildning efter skoltidens till b X g a bestämda priser.
0bs.l Beställningsavdelning.
slut vAgar centralstyrelsen f ö r Landsför- eningen för kvinnans politiska rösträtt här- Vid uppvisande av medlemskort i F. K.
P.
B. lämnas 5: 4 rabatt.
med vända sig till eders kungl.
maj:t med följande framställning: E r k ä n t torde v a r a att det uppväxande Sveriges äldsta, största 8. bäst släktet f ö r a t t kunna danas till arbetsam- renommerade epeciaiaifär i m a och dugliga människor och goda med- borgare behöver uppfostran och ledning åt- skilligt utöver den obligatoriska skoltiden.
E r k ä n t torde ock vara, att denna ledning främst bör inrikta sig p å att ge den unge e n så god utbildning, teoretiskt och prak- tiskt, uti e t t arbete, att detta arbete blir för honom en verklig livsuppgift, som hö- jer hans människoviirde och ger honom s &amp; a t t säga e n andlig ryggrad.
Detta gäller såväl den kvinnliga som den manliga ung- Det er en nieget let forstaaelig Sag, Vi har ikke behövet a t iidstaa riogen donien.
För den kvinnliga ungdomen behö- a t de Kvinder, der endnu kamper for nmvnevardig Kamp för a t opnaa fuld ver n u dels beredas tillfälle a t t vinna de noget saa selvfölgeligt som det, a t faa Ligestilling nied Manden.
J a, vi har insikter och förvärva de färdigheter, som Lov til at vie sine Evner til fwlles cndda det S a r s y n a t frenivise, a t vi fik liriivas för ett hems skötande.
Men d å på Bedste gennem Deltagelse i det offent- kommunal Valgret paa samme Betin- grund a v en mängd arbetens förflyttning lige Liv, med en blandet Fölelse af gelser som Mand inden der endnu ek- utom hemmet, samt produktionens industri- Vemod o g Glade ser hen til de Landc, sisterede nogen Kvindesagsforeniug - alisering, kvinnlig arbetskraft flnns a t t till- hvor deres Söstre allerede har opnaaet eller nogen Kvindesag pH Island.
Li- gå också för arbeten utom hemmet, och d å dette Gode gennem den politiske Valg- geledes kan vi paapcge den enestaaen- sund samhällsekonomi fordrar att denna ret og Valgbarhed.
Og samtidig lig- de Kendsgerning, at vi fik ved LOV arbetskraft blir p i bästa sHtt tillgodogjord, ger det meget n a r for de endnu k a m - Adgang til alle Landets Embeder i bör dels yttermera den kVinnliga ungdo- inden vi endnii havde opnaaet nien beredas tillfälic a t t för även de a n d r a pende Kvinder, at se med en maaske 1911 lidt overdreven Forventning hen til de nogen Indflydelse paa Altinget gennem arbeten, vilka h å g och f ö r m l g a göra dem Resultater, som Opnaaelsen af den po- politisk Valgret, vilken vi jo först op- skickade a t t utföra, erhålla den teoretiska undervisning och praktiska utbildning, som litiske Ligestilling med Manden for- naaede ved den nye Grundlov i Fjor.
Disse to vigtige Kendsgerninger er gör arbetet till en glädje och låter dem ut- haabentlig skulde bringe, dels for Kvinderne selv, dels for Samfundet tilstrakkelige til a t vise, hvor lidt Mod- föra det som tänkande människor och icke som Helhed.
Og denne Forventning stand Kvindesagen h a r mödt paa IS- som maskiner.
Man synes på sina håll liigga ganska staar rimelimis i et direkte Forhold land.
Og de viser ogqaa at de islaend- til den Ihsr ?rdighed og Iver, hvormed ske Kvinder iklie h a r behövet direkte ringa vikt vid den kvinnliga iingdomens der kampes for dette berettigede og a t s3ette store K r a f t e r ind paa Rrinde- utbildning för arbete utom hemmet.
Men attraaede Maal.
- - Dette lyder sagens gennemförelse, men a t de dels utom det a t t en försummelse a v den kvinn- maaske paradoxalt, men er dog nwr- paa Grund af Folkets vaagne Almen- liga ungdomens yrliesutbildning utgör en mere set fuldt berettiget, thi i förste sans og dels paa Grund af den s k r k e orättvisa gentemot kvinnorna, som j u även Omgang i alt Fald vi1 paa det nax- Fölelse af Individets Ret, der fra gam- de böra kunna påräkna samhällets hjälp meste netop lige saa mange kvinde- me1 Tid af e r rodfmstet paa Island, er i utrustningen i kampen f ö r tillvaron och lige Kraefter, og ligesaa megen kvin- Bommen forholdsvis let til Opnaaelsen för tillkämpandet av drägliga existensför- delig Energi og kvindelig Snille, som af borgerlig o g politisk Ligestilling hallanden, s % skall e n sådan försummelso der sattes ind paa a t nedbryde For- med Manden.
- Men heraf fölger eo säkerligen hämna sig ä r e n på hemmen.
T y dommenes og de gamle Traditioners ipso, at Kvinderne nu ikke raader over om det å ena sidan är visst a t t arbetsdug- Skranker, netop naar Maalet e r naaet, noget större Fond af frigjort Energi, lighet och arbetskärlek, förvärvad på ett frigöres til direkte opbgggende og af frigjorte Evner og Krafter, der di- område, kommer varje arbete till godo, som samfundsnyttig Virksomhed.
Sand- rekte kan göre sig galdende i vort of- a v samma person utföres, sU hotar å an- synligvis vi1 det saa vise sig, at netop fentlige Liv.
O g cndnu i alt Fald har d r a sidan den arbctsolust och arbetcovillig- der, hvor Kampen v a r haardest og vi, sikkert dels som Fölge deraf, kun het, eorn åsamkas vid utförandet a v e t t blev mest energisk fört, der h a r Kvin- smaa Resultater a t opvise af de opnaa- planlöst eller maskinmässigt arbete a t t slä- derne faaet udviklet deres politiske ede politiske Rettigheder.
Ved de sid- pas med till varje arbete, som samma per- Evner og Indsigt - en saadan Grad, sto Altingsvalg opnaaede Kvinderne bon sedermera ntför och att inverka för- a t Virkningerne af deres endelige In- saaledes ingen kvindelig Reprziesen- sämrande på detta.
T ' i vilja påstå a t t ordaandct a v den griben - det offentlige Liv bliver langt tant til Altinget - kun en Suppleant större og mere omfattende end de Ste- - Fru Briet Asmundsson, Redaktör a€ kvinnliga ungdoniens fortbildning efter der, hvor det hele gik nasten som af Kvennabladid.
- Imidlertid e r der Op- skoltiden ntgjort e t t så stort samhällsiii- sig selv.
- Denne Mulighed, dette Kam- gaver nok, der ligger o g venter paa tresse a t t det icke utan våda n u k a n läm- pens udviklende Moment, er i alt Fal ' d Kvindernes Medvirken.
Vor borgerlige nas åsido.
Men självfallet är det nödvän- v z r d at tage med i Betragtning og Lovgivning t r a n g e r i hög Grad til Re- digt a t t ta kvinnors omdöme och kvinnors kan sikkert v a r e en ikke ringe Spore vision, iswr Familieretten og Börne- sakkunskap i bruk för en sådan uppgift.
\ * i våga därför i underdånighet anhålla for dem, som til Tider kan synes, at lovgivningen, ligesom Lönforholdet Kampen - ikke blot for den politiske mellem Mands- og Kvindearbejde jo er att eders k. m:t cille uti den krets av sak- Ligestillethed mellem Mand og Kvin- om muligt mere i Kvindens disfavör kunniga, som på eders k. m:ts uppdrag a v de - men for en hvilken som helst end i det övrige Skandinavien.
Og vi chefen för ecklesiastikdepartementet efter til Tider kan v a r e faar haabe, at den nystiftede Samor- samrlid med chefen f ö r finansdepartemeu- Retfardssag; ganisation mellem nordiske Kvinde- tet tillkallats för att inom nämnda depar- baade opslidende og haablös.
Netop ud fra det her anlagte Syns- sagsforeninger vi1 give Stödet til, a t tement biträda vid den fortsatta utrednin- punkt e r det, at man ikke maa vente d e islandske Kvinder optager de Op- gen a v frågorna om den lägre tekniska un- sig nogen iöjnefaldende eller pludse- gaver, som her l a n g e har rentet paa len-isningen, fortsättningsskolan och den lägre handelsundervisningen samt det in- lige Resultater af Kvindens politiske en heldig Lösning.
bördes förhållandet mellan dessa olika ar- B.iöra Blöndal.
Ligestilling med Manden paa Island.
betsområden, och d ä r tillsvidare endast män tillkallats, låta inträda även för upp- te vara bestämdare, eftersom dess krigs- orättfärdighet.
Att detta inom högerns giften kyalificerade kvinnor.
_ _ ~ - hat måste ha övervägande moraliska krigsresonemanger på senare tider bli- DAMKAPPOR,DRÄKTER &amp; KJOLAR Aa-B, JOHN V, LÖF6REN &amp; C:O Kvinnorösträtten p &amp; Island.
- - grunder, är endast självklart.
Och a t t neka denna motvilja att taga sig an- svarigt inflytande inom statsviljan, blir därför nästan detsamma som att tämligen tydligt säga ifrån, a t t man anser kriget som en oundviklig statslig institution, den man snarare bör böja sig för ä n motarbeta.
Men den, som så Senare delen av m i t t föredrag k a n iä- tänker, begagnar statstanken som kryp- sa8 i tidningen I d n n för 18 januari.
hål för att slippa strida mot uppenbar v i t allt vanligare, att Mefisto-masken Kvinnlig kommunalordfiirainde.
inte liingre kan döljas a v de foster- Fröken Elisabeth Tamm p &amp; Fogelsta ländska och kyrkliga fraserna, det blir en plikt för v a r och en, som ser det och har blivit vald till kommunalordföran- som har respekt för statstankens helgd, j e i Julita socken.
Fröken Tamm h a r a t t ärligt säga ut.
Detta blir knappast förut innehaft förtroendeuppdraget som ens någon särskilt modig gärning, ty kommunens vice ordförande.
- nu skulle stenarna ropa, om vi inte ta- lade.
Använd L.
K.
P.
R:s brevkort och Lydia Wahlström.
agitationsmärken.
_.
P " " ' 1!
R&amp;3TBÄTT FOR KYInT1POB N:R 2 3 -.
- L.
K.
P.
R:s 14:de centralstyrelsemöte.
acklamation fröken Signe Bergman ka komma över oss, veta vi, a t t även P &amp; liar berövat oss den illusioiien att h i n - Första dagens förhandlingar.
Vid senare inom V. U. förrättat val ut oss kommer att ställas sarnina krav soni på nan intar en skyddad ställning i sam- L.
K.
P.
R:s 14:de centralstyrelseniö sågos till vice ordfiirande d:r Karolin2 kvinnorna i do 1111 krigförande länderna, hället, gifta såväl som ogifta ha dra- te hölls i Stockholni den 8 och 9 j a.
nuari i Svenska Läkaresällskapets lo kaler, och de medlemrnar som iiifunnil Widerströin och till sekreterare frölrer Signe Jacobsson, båda omvalda.
Til kassaförvaltare omvaldes fröken Thor sig uppgingo till ett nittiotal, i-epre borg Widebeck.
Till representanter senterande föreningar från landets a l C.
S.
A. återvaldes frölinarna Annr la delar.
Whitlock och Signe Bergnian samt f r u Mötet öppnades av Landsf öreningens arna Kristina Borg, Leonore Oden ordförande, fröken Sigwe Bergman crants och Mary von Sydow.
som erimade om att det nu var tredjc gången rösträttskvinnoriia samlades Meddclandei~ friiii sekreleruran.
till ett centralstyrelseinöte undei Sekreteraren redogjorde härefter föi världskrigets tryck.
Ännu stå molneii svarta och hotande omkring oss, men arbetet under det gångna året, varm vid horisonten bådar en strimina gry.
framgick att föreningarna, soin den 3: ningen till eii ny dag.
Fred har på december 1916 utgjordes av 222 ökati allvar börjat diskuteras.
Se vi vår frå.
med 6 sedan föregående år.
Under 191 (ga mot krigets bakgrund, finna vi at1 ha bildats 15 nya föreningar, vilket vä den vunnit terräng, en omständighet delvis f å r tillskrivas de agitationsre som borde vara ägnad att väcka våra sor, som företagits av fröken Emma motståndare och övertyga dem om del Rnlin och f r u Ella Biiliiig.
Föredrag ofrånkomliga i kvinnornas rösträtts- h a hållits i Jönköpings län på 7 oliks: krav.
Sedan fröken Bergman uppräk- stiillen av friherrinnan Ellen Palm.
nat de påtagliga segrar kvinnoröst- stierna, och clessutom ha enstaka före rätten vunnit under det senaste året, drag anordnats p å olika platser i n o r betonade hon den onp+iigning i den landet.
Förlagsverksamheten liar at1 allmänna opinionen, som världskriget uppvisa större siffror iin föreg8endc framkallat, och som även börjat göra år.
51,415 ex. tryckalster ha utgivits sig förnimbar i vårt land.
Den om- varjämte ett flertal nya flygblad ut.
ständigheten, a t t vi nu stå inför den sänts.
Enligt centralstyrelsens beslul sista riksdageii i en treårsperiod, gör förra Aret utsändes frågeformulär till a t t rösträttsfrågau niåste komma upp lanclstingsniannakandiclaterna.
Av dc på dagordningen.
Den 25 november inkomna svaren framgår att nästan uppvaktade ordföranden och vice ord- alla de frisinnade och de flesta social- föranden statsministern och överläm- demokrater äro anhängare a \ - kvin- nade en skrivelse nied begäran att re- nans politiska rösträtt.
Av högern har geringen till 1917 års riksdag ville flertalet uttalat sig emot saken, meii framlägga en kungl.
proposition om många vänner ' iiro att finna iiven inom rösträtt och valbarhet för Sveriges detta parti.
kvinnor.
Deputationen blev mycket väl mottagen, Statsministern inlät sig i Kvinizornas ka1e) ider.
ett ingående sanital om frågan och ha- F ö r denna publikation, soni i hög de med intresse följt dess utveck !ing grad tillvunnit sig allmänhetens yn- ute i världen.
Han lovade även att tiest redogjorde f r u Fiigga Carlberg.
frågan skulle upptagas till allvarlig Jå Kalenderns redaktör, frölren Hil- prövning inom regeringen.
I dag veta l u r Öijer, rar förhindrad a t t n " arvara vi emellertid a t t ingen kungl.
proposi- vid mötet, och uppmanade f r u Carl- tion ä r a t t viiiita.
Sedan ordföranden berg de närvarande att kraftigt bidra- erinrat om den ställning v å r a g r a n n - ga till kalenderns spridning.
Centrat- länders kvinnor nu inta, påpekade hon, styrelsemötet uttalade sig för att ka- a t t oni Sveriges kvinnor icke ha några lendern även skulle utges till nästa år.
positiva segrar att visa tillbaka på, sa racksainhetstelegrani avsändes till frö- ha de dock fått bevittna en pånyttfö- ken ö i j e r för det synnerligen förtjänst- delse inom rörelsen.
Den stora röst- fulla sätt, på vilket hon skött redige- rättsvågen biir även upp vdr rörelse.
rantlet av kalendern.
Vi måste sätta vårt inål högt och hålla vår fana ren, även om det skall ske Atgsrder f o r 1317 års riksdag.
med offer av egna böjelser och person- Ordföranden uppläste i sin helhet lig framgång.
Under förhoppning om a t t detta niål skulle stå tydligt för var 3en skrivelse, soni deputationen i no- och en hälsade friiken Bergman de när- breinber överlämnade till sthtsiiiinis- varande välkoiiina och förklarade det .ern, och på grund av regeringens svar fjortonde ccn t ralstyrelseniö tet öppnat.
ttt den icke ämnar framlägga frågan, Tid h e t s riksdag, beslöt niötet a t t gö- - a följande uttalande: Val.
och vi äro också beredda a t t liksom de göra v å r t yttersta för vårt land.
Därpå tvivlar säkert ingen.
Uiidcr dessa omstiindiglieter iir det med diupt beklagande vi erfara, a t t rart lands regering vägrat göra vad på den ankom- nier f ö r a t t en lösning a r v8r röstratts- fråga omsider måtto Icuniia vinnas.
I för- litande p A att hos riksdagen r i n n a gehör för v å r t krav uppdrager centralstj-relseii i Landsföreningen f ö r kvinnans politiska rösträtt åt sitt verksthllaiide utskott att an- hålla hos samtliga tre politiska partier inom riksdagen, a t t de ville genoin partimotioner bringa f r å g a n om politisk röstrhtt och val- barhet f ö r svensk kvinna på sanirna vill- kor som f ö r srensk man iindw 1 B i i ars riksdags prövning.
Eftermiddagens förhandlingar inleddes med a t t f r u A n m Möller Sköldinge, yttrade några varma ord om en nyligen avliden, förenings- medlem, fröken Hilda Andersson, var- efter hon nieddelade a t t fröken An- dersson i sitt testamente donerat 5,000 Br.
till 1,.
K.
P.
R:s rcsetalarefond samt 500 kr.
till Sköldinge F. I&lt;.
P.
K.
Ord- föranden yttrade, rörd, några tack- samhetens ord, och mötet beslöt att en krans skulle nedläggas på frijken An- derssons grav.
Atgärder f ö r F. K.
Y.
H.
Härefter lämnades ordet till fröken Gertrhd av Klintberg, som p å särskild inbjudan infunnit sig och som lämna- de en redogörelse för det arbete, soni på hennes initiativ och under hennes ledning utförts under hösten inom Stockholms F. I&lt;.
P.
X.
Hennes tanke var att föreningarna slidle kunna bli ett sammanhållande forum samt även uppta praktiska uppgifter.
I Stock- holm hade staden indelats i olika di- strikt, jordinbnen bearbetats och för rösträtten intresserade kvinnor kom- mit tillsammans på möten och sani- kväm.
Ett förslag med ungefär samnia syf- te franilades a v f r u Malla Grönlund, Söderköping, om inrättandet av filialer till Eöreningarna i de större städerna.
Efter de båda med stort intresse åhörda inledningsanförandena vidtog en ytterst livlig diskussion.
Det halvenskilda mötet.
Pci aftonen samlades centralstyrelse- medlemmarna samt andra medlemmar av F. K.
P.
X. till ett halvenskilt möte t Liiliaresiillskapets stora sal, där t r å, För kvinnorna syn,nerligen riktiga f r &amp; - gor, debatterades.
Mötet öppnades av L.
K.
P.
R:s v. ordföraude, d:r Baroiina Det riktigaste principiella skal som i Efter ' av L.
K.
P.
R:s sekreterare för- rårt land anförts mot politisk rösträtt för Widerström, som hälsade de ii " arvaran- rättat namnupprop valdes till sekrete- [vinnor har varit att deras tjänster e j äro le välkomna, och därefter överl " amna- rare.
för mötet fruarna Ester Brisman ' ör staten n0dv3ndiga i samma grad som les ordet bt fröken Anna Kleman, som och Ella Rilliiig samt fröknarna Karin ' allet är med männens.
Vi ha alltid an- redogjorde för förslaget o m PII inter- Ulomtlahl, Elsa Moberg och Helene Phi-; ett detta argument ohållbart pA den grund nationell aktion för limoii samt till protokolljusterare fru- itt enligt v å r mening kvinriornas verk- arna Iiarin Fjällbäck-Holmgren och a m h e t i hus och hem, i jordbruk och yr- Lika lön for lika arbete.
praktiska s h r ä l som intellektiiella, är Alma Leiiströrii.
Till presskoimnittera-: en, Talarinnan inledde siit anförande staten lilia oniist.lig som männens ar- ile utsfigos fruarna Frigga Carlberg, ' ör iete.
Men nu ha erfarenheterna under det med att bevisa, a t t varje gång kvin- Ellen IIageil och Jenny Velander, med &gt;hyggliga krig, som alltjämt rasar, låtit nor erövrat ett nytt arbetsområde siin- f r u Ililda Saclis som referent.
irgiimentets ohållbarhet framstå.
i skarp kes liiiienirån, meii den enklaste rätt- Ordföranden uppläste därefter en skri- wlysning f6r v a r och en som vill # e -- visa fordrar a t t ett arbete betalas vad v~ !se frbn fru Ezaline Boheman, som krinnorrias tjänster h a visat sig v a r a för det iir viirt, och inte efter Iiön.
Fråii pS griind av ökat arbete inoin Turist- staten oumbärliga, dÅ staten ür i nöd och Franlwike har utgått t ?ii uppmaning att föreningen avsade sig niedlemskapet i l e t gäller a t t spänna dess kraftcr till det i alla länder företaga en undersökning \ ' erlrstiillande Ltskottet.
AIiitet beslöt yttersta.
Det k l a r a s k uttryck liar denna rörandc iniiiis och Iiviiiiiors arbete.
med xfarenhct fhtt a v den kvinnliga röstriittens ati tili fru Boheman sända ett telegram inångårige motståndare i England, färre tanke pA att \ .id fredsuppgörelsen f B incd tack för [iennes nitiska och duk- prciiiiärniinister Asqiiitli, i hans förkla- till ståiiil en internationell al-t ' 1 lon om tiga arbeie i riisträtteiis tjiinst.
ring, a t t O111 poiitisk röstriitt Skall grnndas lilia 160 för lika arbete.
En a \ ' initia- Till niedleimiar av V. LT.
omvaldes p i i tjänster, visade staten, dA äro kviunor- tivtagariniiorna ä r inadame Gabrielle hiirefter frökcn Signe Bergman, d: r Ka- ilas lirar narvislipa.
Diklienes, soin iir en a v de fil kvin- Jiimviil i vårt land h a r under dennn sv&amp;- nor i li ' ranlirike, som mitt under brin- rolim Widerströiii och friherriniian Ebba Palmstierna och nyvaldes d:r * a tid kvinnornas hjälp visat sig behövlig nande krig arbetat för fred.
I Eng- stat och liomrnun vid organiserandet Giilli Petrini med frii Ester Brisnian, rör i v nödhjiilp och reglerande a v livsmedels- land har uppmaningen rönt iiiycken omvald, och fru Anna Wicksell, ny- fördelning m. ni.
Ur djupet a v vart h j ä r t a anklang, och den eiigelska L.
K.
P.
R. Tald, till suppleanter.
Till Landsför- loppas vi a t t Sverige måtte bli förskonat jämte andra föreningar har uttalat sin P II i nge n s ord fiiran (1 e oin r n i t l cs ined ' rdn krigrts nlycka: men skiillr dennn olyc- anslutning till dess principer.
Icriget gits in i kampen för tillvaron, man liar fordrat deras: arbete för statens skull, meii kvinnorna måste också se till hur detta arbete betalas.
I en mängd yrken äro lönerna så usla, att kvinnorna knappt kunna försörja sig själva och ännu mindre andra.
De kvinnliga lönerna understiga de man- liga med 40 % och anledningen härtill anshg talarinnan ligga i såväl person- liga, som sociala och ekonomiska orsa- ker.
Kvinnorna äro mindre motstånds- kraftiga iin männen och alltför tåliga.
Deii förnänista orsalicn ä r dock bris- ten pb politisk rösträtt.
Genom bristen p &amp; verklig yrkesutbildning sakna kvin- norna också ofta verklig ryggrad i sitt arbete, och arbetsgivarintressena in- riktas på det element, soin har svårast a t t försvara sig.
Kvinnorna i Frank- rilie arbeta nu i männens yrkesgrenar för halr ax-löning, och man frågar sig ined bävan, h u r det skall bli, n ä r män- nen återviinda.
Det måste sättas i g8ng med en liiiiernas defensivallians.
Appellen liar även kommit till Sverige och pii Nordiska kviniiomötet upptogs frågan om undersökning rörande mäns och kvinnors löner.
Fröken Kleniaii avslutade sin redogörelse ined att be- tona,, a t t kvinnornas lönefråga inte bara h a r en ekonomisk, utan Sven en ideell sida.
Den inverkar på deras an- seende, på deras sociala ställning och på deras kamratskap med de arbetande niäiiiien.
De32 n y a barnavdrdslagen under debatt.
Fröken Anna Lindhagen v a r första talare i diskussionen om lagberednin- gens förslag till l a g om barn iitoin äk- tenskap och uppeliöll sig särskilt vid förslaget om införsel samt barnavårds- mansinstitiitioneii.
Bristfälligheten i vår nuvarande lagstiftning påvisades genom en jämförelse med de norska bariialagariia, vilka redan före refor- mernas genomdrivande tedde sig mera moderna ä n de lagar, man hos oss vän- t a r alt f å genomförda.
Fröken Lind- hagen rille dock framhålla, att v i få vara taclisamriia för de förbiittringar det nya förslaget innebär, även om vi inte kunna ha skäl a t t r a r a fullt nöj- da.
De största fördelarna erbjudas ge- nom förslaget om införsel samt om barnarbrdsmannen, som tillsättes a \ - bariiavårdsiiai7lndexi och vartill även kvinnor kunna förordnas.
Moderii står således inte längre ensam, iiar hon be- vakar sin och barnets rätt, ehuru deii inte ä r tillräckligt betryggad.
I Dan- mark har införts det så kallade för- skottet, niiniligen rättighet för kommu- nen att utfå bidrag innan dom p å bar- nafadern har fallit.
I Srerige borde m a n kunna fordra a t t förskott av kom- inunen erlades några reckor före och iiågra veckor efter barilets födelse.
Ta- larinnaii ansåg även a t t moderns rätt till barnet kunde r a i i t biittre tillvara- tagen.
Hon ä r dess naturliga förmyn- dare, men det råder godtycklighet on1 hon kan anses lämplig eller ej.
Lagen om r ä t t för moder att v a r a anonym iii, enligt det nya förslaget upphävd, vilket talarinnan endast fann riktig (, men nian kunde önska tillägg, vilka förhindrade, att lagen tillämpas på ett oriktigt satt.
Ävenledes bör faderns namn, då det iir känt, stb vid sidan av barnets i kyrkböckerna jämte moderns, 1-ilket skulle göra sitt till för att iiiiii- ska faderns anonymitet.
Advokat E m Aad4n iippehöii sig först vid barnets rätt till släktnamn.
* Hitintills har det varit gällande praxis, a t t barnet, då fadern inför kyrkobok- föraren erkänt sitt faderskap, tiller- Iiänts faderns släktnamn.
Den nya la- .YPE diireinol itatlgyar a t t bai.net, ä r c i ~!
!
O N:R 2 4 Elegant kemiskt tvlttad och praSsad blir Ede kostym, Ilänning, kapps eller överrock om densamma insändes till A Iuryie Kemiska Tviif- It Färgeri 1.8.
G~TEBORG mot moderns vilja, skall erhålla hen nes släktnamn.
Lagberedningen påpe kar, a t t om barnet står under moderns vårdnad, er det bäst a t t det bär 1110 rlerns namn.
Bär det faderns, kaii del vålla nioder och barn obehag samt dra ga allinänhetens blickar till barnets börd.
Talarinnan påvisade genom ex empel det felaktiga i denna kategori.
ska bestämmelse, soin ilven är olämplig f ö r de så kallade trolovningsbarnen vilka fordom förklarades som äkta nied r ä t t till faderns namn och börd inen n u betraktas som utom äktenska- pet födda.
Advokaten Anden oppone.
rade sig diirefter mot lagberedningens bibehållande av den gamla lagpara- graf, sorn stadgar a t t oäkta barn e j ha1 arvsrätt efter fader och fiidernefrän- der.
Aven i detta avseende få trolov- ningsbarnen det sämre ställt, emedan de tilldelas arvsrätt, väl efter.
fader inen inte efter fiidernefränder.
Tala- rinnan ansåg, att lagberedningens mo- tivering, a t t de konkubinata förbin- delserna skulle ökas, om de oäkta bar- nen tillerkändes arvsrätt efter fadern, ingalunda kunde upptas som ett verk- ligt skül.
Till slut riktade sig talariu- iian mot faderskapsbevisningen, soni ofta på ett orättfärdigt sätt bedrives, men dock i det nya förslaget bibehål- lits.
Den påstådde fadern bör h a rätt att göra invändningar oni han har fog för det, vilket lagen förbjuder honom och som har den stiirsta riittwicirighc$ till följd.
I den diskussion soin följde framkom d:r .Anna Clara Romanus-Alfven med ett förslag om att ett upprop skulle iit- sändas till alla kvinnliga rösträttsför- eningar i landet a t t anordna upplys- ningsmöten i frågan.
så att kvinnorna genom a t t uttala önskemål och fram- lägga resolutioner laiiide få uttala sig i en fråga, som för deni i i r a r allra största betydelse.
De av föredragshållarna så klart och redigt gjojda framställningarna åhördes a v auditoriet ined det största intresse, varefter man sanilades till ett angenämt sanilivärii å Gillet, diir med- lemmarna efter dagens dryga fihhand- lingar fingo tillfiillo att personligen utbyta tankar och åsikter.
Frigga Carlberg och fröken Gerdi Planting-Gyllenbåga nied f r u Maj: öppnades a v fröken Signe Bergman Strandberg som suppleani.
Svealand vai.efter d:r Karolina Widerström Iiim f r u Gerda Hellberg, d:r Gulli Petrin nade meddelanden om bildandet a3 och f r u Ellen Hagen med fru Ella Bil Kordiska kvinnosaksföreningars sam ling soni suppkant.
Norrland: frök organisation.
D:r Widerströrn redo liarna Anna Grönfeldt, Märta Buch gjorde i korthet för den nordiska h i n och f r u Gerda Moden med fröken Hi1 nosakskonferensen i Stockholm i-iiidei ma Blonistrand som suppleant.
november m h a d, som präglats a v er mycket stark stämning, och där äver L.
K.
P.
R. och pressew.
beslut fattats om ovannämnda san$ nianslntning.
Stadgarna hade sänts til inleddes med f r u Gurli Hertxman-Eric centralstyrelsens medlemmar och mö soi) s redogörelse för tidningen Rösträt tet beslöt L.
K.
P.
R:s anslutning til för Kvinnor, och uppmanades förenin den nya organisationen.
Därefter be garna att i ännu högre grad ä n hittillt handlade centralstyrelseniötet frågar arbeta för spridandet a v rösträtten: om tillkallandet a v kvinnliga sakkum eget organ, som iir det allra bästa agi niga i den konimitte, som fatt i upp.
tationsmedlet .. Frit Gerda Moden redogjorde föi drag a t t biträda vid utredningen a ' c frågan o m ungdomens fortsatta ut.
Artikelserien, som når en 2nnu störrc bildning efter skoltiden.
Mötet utta.
läsekrets ä n förr, då flera a v landets lade sig om frågans vikt och beslöt en större tidningar numera prenumererade skrivelse till kungl.
maj:t, som återfin.
på publikationen.
Srtikelserien n å r på nes på annat ställe i dagens nummer detta siitt inemot 268,000 personer, bland D:r Widerströrn redogjorde även för vilka man får hoppas att röstriitten den skrivelse angående skydd - åt ens- faller i god jord.
Sekreteraren laninade härefter en r e ligt boende lärarinnor, som underskri- vits ax- representanter för tio kvinno- dogiirelse för det internationella röst- föreningar och inlämnats till regerim rättsorganet J u s Suffragii, som trotE gen.
I den diskussion soiu följde be- kriget utkoninier på samma sätt som tonades kraftigt att effektiva åtgärder förnt ined röstriittsnytt från alla niåste vidtagas för kvinnofrid, och niö- viirldsdelar.
Ordfuranden uppmanade de ri " arvaran- tet beslöt att cirlrulär skulle sändas till föreningarna över hela landet, ü K att de att stedja det internationella röst- rattsarbetet, dels genom a t t prenume- e n kraftig opinion komnie till stånd.
rera pK Jus SuRragii ocli dels - de som 4 Buiide - anmiila sig sorn Eonorarg Bergui o ii - öste) Oei gsA (i sci m k iills- Associate blenibers (iiiideistiidjande lairsernu.
rnedlemrnar) i Inteiiiationella kvinno- E ' r.iltet.riniicin Ebba PuE.r,isticr~ta lairi- rösträttsallianseii.
Preiiiiiiierationspri- nade redogörelse för dessa kurser, soni jet iir 3 Irr.
60 örc och årsavgiften som iinder året fortghtt niecl ökad oinfatt- iinderstötljaiide Iiwcileni 21.0.0.
Båda av- rring och anslutning.
Två kurser höllos &lt;ifterna kunna inslinclas till Alliansens tinder r8rterniiiien under fröken Wal- hurudlivarter, adr.
: 11 Adam Street, borg Rergctröins ledning, den första i hdelplii, London IV.
C.
Uppsala och den andra i Stockholms Eftermiddagens förhandlingar Iiin med i vartdera länet 30 €öreläsnin- g a r och över 3,000 åhörare.
I; rllalmÖ- rnletidcs av ordföranden, som föreslog hus liin höllos under hösten 6 ' 2 fiireliis- - ivsiindandet av telegram till presiden- iiingar.
Fröken Emma Anlin åtog sig ten Wilson, 1-illiet väckte livlig an- Jet dubbla värvet att verka både som dang.
Telegraii ?inet var a r föl jande iursiedare och rösträttsltorisiileiit, och lydelse: i denna egensliap hade hon genomrest Landsföreiiiiigen Iör l \ - inriaiis politiska Medelpad och Angernianland, diir 29 * östrätt, sanilad till ceiitralst~rclseinöte, ut- platser besökts och 96 föreläsningar, rj-ekcr till Förenta staternas regering sin iiAllits.
Fröken S n l i n liininade en må- ljupa tacksamhet för r a r j e bemödande a t t lande skildring av sina intryck och er- Istadkomrna en varaktig fred.
Signe Borgmaii, ordibrande.
farenheter från deniia turii@, och hon fann intresset vaket hos norrläriningar- Därefter tipplästes ett uttalande röraii- ia, vilket även be-c.isas av en rekord- ie lagberedningens förslag till lag om siffra i fråga om åhörarantal, 10,313 3arn utom iiktensliap, som utarbetats 3erc; oner.
Till koniniitterade för kur- ned ledning uv de åsikter, som gjort erna återvaldes därefter för år 1917: sig gällande under måndagens diskus- Göiulaiid: fruarna Anna Wicksell, jioiismöte.
Centralstyrelsemötet utta- Andra dagens förhandlingar ~ ENJ.iF V. SANDERS: Genrägcrr irton niål.
Svenska Andelsförlaget.
210 sid. Pris kr.
3: 25.
Den, som ined nppmiirksaniliet ocli in- tresse följer nyheterna på bokinarknaden, konimer helt säkert att stanna inför e n ti- tcl sildan som Genvägar utan mål, och försttir a t t bakoin denna döljer sig ingen vanlig bok.
Vare sig m a n delar de åsik- ter författarinnan förfäktar eller ej, så hör denna " journal intime e t intellectuelle " till en a r jnlens märkligaste nyheter.
Författarinnan är e n a v dessa ovanliga företeelser, som j a g helst ville kalla " intel- lektuella kosmopoliter ", e j blott till sitt in- tellekt och till sin livsuppfattning, utan även till sitt yttre.
Hon skiillc nästan kunna tillhöra vilken nationalitet som helst, med 5itt släta s v a r t a h i r, sina ogenoniträngliga iuörka ögon, med något nästan japanskt i blicken, med sin bleka h y och sin smala, ' i idjelika gestalt: hon k a n v a r a storstads- curop6 ined någon japansk blandning, syd- amerikanska, irländska, nordfransyska, kanske svenska a v vallonätt, men minst a v allt holländska, som hon är till börden.
K a r g i uttryckssättet när hon talar, tycks hon e n skarp iakttagare nagot frånvarande, och man märker tl-dligt, a t t hon icke g ä r n a lalar om sig sjiilc.
D:r Emniy V. Sanders h a r tagit sitt hein- atids högsta juridiska examen, hon är ju- .is doktor, och h a r därefter mer än 10 år * est i både Amerika och Europa.
Hennes) ok, som hon skrivit på svenska allt ifrån ' örsta början, är redan däri synnerrigen närklig, att hon bchandlar svenska språket ned alla dess idiom och dess finesser p å ett; å fulländat sätt, a t t mer än en svensk ' örfattare liunde avundas henne.
Endast iennes imponerande beläsenhet, som kom- nev till synes ö r e r allt i boken, Ban ge in förklaring över att författarinnan på inappt tvA ar, som hon sammanlagt vis- ats här i landet, tillägnat sig svenska språ- tet med all dess rilrcdom a v ord och färg.
BoIren har tvti sidor, dels e n som iitgö- * es av sanihiillsliritik och tidbbetraktelser, &gt;ch dels en annan, som ä r bikten a v e n LY kiirlehssorg söndertrasad och flämtande; jäi.
S i s t efter Ellen Kcy, till t a r s beundrare ion l i h, finns det nog knappt nagon mo- icrn svensk bok a v kvinnlig penna, som ' örr&amp;der en stidan grundlig och allsidig hii- naiiibtisk bildning.
Bland mycket a n n a t tycks hon känna Sve- %e väl, hennes iakttagelser rörande land) ch folk förefalla riktiga och träffande.
Kon h a r f a r i t i släde i Norrland och strö- rat omkring i Varm !ands skogar, och hon iar läst Fröding och Strindberg.
Den sven-; ka naturen älskar hon på det rätta sättet wli är en niistan nordisk stäinningsmänni- ska.
Där Anns så mycket varmt och vackert I.V ä k t a Bänsla och djup, men det som ' ängslar niest a v allt i detta arbete, är för- ' attarinnans ärlighet och saunfärdighct,; om stH över varje hänsyn till kritik och opi- iion.
Boken tycks h a tillkommit u t a n plan, &gt;ch just i denna planlöshet ligger dess körsta charm.
Trots att det iir hennes för- ita bok, synes det tydligt och hon h a r en; erklig litterär begåvning, som r ä l förstår ttt sammanbinda dagens frågor till ett ' ängslande helt.
Tydligt och klart frainstar hennes för- ikt för partier och rörelser, för organisa- ion ock agitation, men detta tychs h a sin m a k dRri, a t t d:r Sanders riog på ett sätt ir född på livets solsida, i det att ekono- niska bgkymmer varit bannlysta från hen- 18, och att hon aldrig h a r kommit i kon- a k t med eller reflekterat över fattigdom) ch umbäranden.
Men om hon iin ej npptriitt som ledare kvinnorörelsen, finner hon niånga triif- ' ande ord för att karakterisera inanliens iyn p % kvinnans ställning i samhället.
Med ronisk skärpa citerar hon följande ord &amp; om yttrade a v mannen: " For att du; kall tiga, där j a g vill t a l a ensam, kallar ag det okvinnligt, om dn talar ändå.
Bort ned fingrarna ifrån - allt j a g vill h a en-, am.
Vad dii behöver eller vad di1 vill, allmän s3aghet, n o r 3 v s i t P t, öJvranst i-ä ng - - Vid ning och sömn1ösbot.m Lade sig för förslaget och uppdrog üt V. U. att tillsammans med f y r a adjun- gerade, fruarna Hagen och Romanus- 4lfv6n samt fröknarna Anden och Lindhagen slutredigera detsamma.
Ut-, alandet skulle sedan spridas inom - östrättsföreningarna landet runt.
Nusta iriterizationella rösträtts- kongress.
Ordföranden meddelade, a t t V. U. p:i: rund a v den ändrade situationen i) rev till Internationella alliansen \) idförande tagit tillbaka sitt urspiung- iga förslag a t t hålla en kongress p21 len plats, d ä r fredsunderhandlingarna, kulle komma a t t äga rum, och i stäl- et föreslagit hållandet a v en enkel ar-) etskongress, eventuellt i Sverige.
Nå- rot svar på denna framställning hade ij ingått, men ordföranden hade erfarit.
ttt mrs Chapman Catt ej anser det nöd- - iiiidi &amp; a t t hålla den ordinarie 4 - å ~ ~ rongressen A r 1917 utan att den kaii ippskjutus.
Det internationella hög-: varteret i London hade föreslagit: ongressens utiikande till en allmäii ninnokongresc, vid vilken ombud fråii dika kvinnoföreningar sliulle behand- a olika frågor.
Men då förslaget p &amp;; issa håll, särskilt i Frankrike, stött) å starkt motstånd, kunde det e j reali-, eras.
Efter nordiska kviiiiiosakskonfercii- ens sammanträde i Stockholm i no- rember 3916 sammankallakle L.
K.
P.
2:s ordförande representanter för till 1.
V. S.
A. anslutna föreningar till ett nöte, vilket uppdrog å t fröken Berg- nan och fröken Furuhjelm att till ord- öranden i I. W. S.
A. framlägga föl- ande förslag såsom ett uttryck för neningen i de nordiska liinderna: 1) Beslutet att iiålla en rösträttskoii-: ress på den plats, diir fredsunderhanti- iiigarna komma a t t äga ruin och med ielegerade iiven från andra internatio- iella organisationer, vilket föreslagit- i v Srerige.
bör upphävas.
~~ ~~ ärefter f r å g a r j a g ej; det vet j a g egeiit- igen ej.
Men det iir l i t t a r e a t t föreskrixn,, ad du måste behöva och vilja, nämligcri llt, vad j a g behöver och vill: att v a r a en- a:nrådaEde i huset och i samhället.
1) i i liall v a r a allt, vad j a g inte vill vara, ocli om j a g därför kallar den ideala kvinnlic- (eten. "
Genom alla reflcktioncr över tiden med des- eaktionära och chauvinistiska tendensclr, örninimer man emellertid städse den egi ' a iersonligheten och dess strävan a t t aldrig r i k a sin egen övertygelse.
Hon h a r nog e j skrivit sin bok för a i l tira sig ett litteriirt nainii, och själv 4- er hon: " J a g skriver detta e j för a t t 1 ~ - eda a n d r a litterära nöjen.
J a g skriver LA- a för a t t inte krävas. "
Man skiille nästaii ara frestad att tillägga, att hon skrivit i n bok, dels för att sublimera sin egcn änsla och dels för att komma till klarhrt l e d sig själv.
Det ä r icke en bok man lägger ifrilii ig, u t a n a t t den h a r gjort e t t s t a r k t i n - ryck, kanhända av motrilja hos den iii- itne chauvinisten, a v tillfredsstailelse h (1s en fritt tänkande europkeii och interiia- ionalisten, a v aktning hos varje bildad länniska.
J a g föreställer mig, att man g ä r n a gär illbaka till den, även om några år, när t t och a n n a t d ä r i e j längre är aktuellt.
ni.
ll-.
STOCKHOLM 1 5 RoSTRATT FOB KYIIPHOB N:R 2 Gamia Knngsholmsbrogatan 26 (andra hneet fr&amp;n Drottninggatan) Stort laser af finare ock mnklare MUBLER i ek, mahogny, valnöt samt andra träelag äfren målade, till billigaste priser.
Rik8 Tel. 6505 a l m.
Tel. 11410 e~-o-ooren-oor= 2) Ingen baminankomst a r I. W. s.
A bör äga rum så länge kriget varar.
3) Ett styrelsesammanträde med ei delegerad från vart och ett a v de til alliansen anslutna länderna bör ägi runi i ett neutralt land efter kriget, Si snart omständigheterna tillåta det Detta möte skall iiga a t t bestämma nä och var I. W. S.
A. skall kunna sam manträda i och för val a v styrelse ocl handhavande a \ - alliansens angelägen heter.
4) Bästa platsen för styrelsesamman trädet ä r Stockholm.
Somntur ?~ötet i Ronneby.
Fru Augusta Tonning skisserade största korthet planerna till sommar mötet i Ronneby, men detta gjordes så målande färger och med SA v a r m välkomstord, a t t de närvarande säker1 fingo en stark längtan till den fagrz blekingska skärgården och till h u g u sta Tonnings eget Tusculum, d ä r rarjc rösträttskvinna är en välkommen gäst F r u Tonning tänkte sig a t t sommarmö.
tet skulle äga rum under senare hälf.
ten a v augusti, och centralstyrelseiriii tet uttryckte med applåder sin stora tacksamhet för inbjudningen.
Birgit tadagen.
Fru Ellen Hagen erinrade om de goda uppslaget med kvinnornas ge mensamma rösträttsdag, som firat!
med möten och fester över hela lande och visat sig v a r a en enande punkt Hon önskade, a t t man skulle hålla fas vid en tradition i firandet av Birgitta dagen och föreslog att den dagen allt jämt borde ägnas åt minnet a v någor betydelsefull kvinnogärning.
I diskus sionen anslöt man sig till f r u Hagenr tanke och föreslog att ägna nästa röst rättsdag å t drottning Margareta.
Emel lertid förbehöll0 sig föreningarna ful frihet, och den synpunkten framförder även, att just rösträtten och dess ställ ning till världshändelserna borde varg ämne för föredrag på Birgittadagen som framför allt just är en rösträtts.
dag.
De två dagarnas förhandlingar, son: präglats a v stor arbetsintensitet, av.
slutades av fröken Signe Bergman, soin tackade mötesdeltagare och funktionä.
rer.
F r u Angusta Tonning tolkade där.
efter i några varma ord centralstyrel.
semötets tack till ordföranden och till rerks tällande utskottet.
Aftonens offentliga möte.
Varför kvinnornas rösträttsfråga bör lösas vid i917 års riksdag.
Långt före den utsatta tiden ström- inade människor till K. F. U.
M:s lokal, 3iir aftonens möte skulle äga rum och: le smakfulla anordningarna pR estra- len gåvo salen en festlig prägel.
Mot 1x1 dekoration a v svenska flaggor lyste rösträttens eget vit-gula baner, och så- säl talarstol som bord vor0 prydda med blommor i rösträttens färger.
Säl- !an h a r ett rösträttsmöte präglats av sådan stämning och medryckande fart ?ller har bevisen framförts p å ett mera Samarbete mellan kvinnliga stads- Ieinotsägligt och logiskt bindande sätt.
fullmuktige.
De ihållande applåderna buro också D:r Gulli Petrini inledde förslaget vittne om att de tre talarna förmådde om samarbete mellan kvinnliga stadc- Fängsla sitt auditorium, bland vilka fullmäktige och framhöll betydelsen a v uärktes några riksdagsman samt en av a t t kvinnorna slöte sig tillsammans i * egeringens medlemmar, justitiemini- en egen organisation.
Denna kunde: ter Hasselrot.
Mötet öppnades a v L. lämpligen sammanträda i samband K.
P.
R:s ordförande, fröken Signe med centralstyrelsemötena, då många Bergman, som hälsade de närvarande stadsfullmäktige även äro centralsty- iälkomna och särskilt vände sig till relesmedlenimar.
Arbetet går efter un- iustitieniinistern, som hedrade mötet gefär samma linjer och kvinnorna ned sin närvaro.
Därefter överlämna- kunna halmycket att lära a v varandras les ordet å t erfarenheter.
Mötet anslöt sig till för- slaget, och framställning gjordes att Fru Karin Fjällbäck-Holmgren, även de kvinnliga medlemmarna i kommunal- och municipalniimncler joui erinrade om de tväniie skeden skulle kunna ansluta sig till organisa- .östrätten haft a t t genomlöpa, det för- tionen, som redan samma dag konsti- sta, vilket kan betraktas som rösträt- tuerades.
, ens a b c, d a alla skäl och motskäl deligen måste tuggas om och det an- E n kristlig sektion iiiona rösträtts- h a, då man kan förutsätta att alla ta- rörelsen.
: it del a v skäl och motskäl.
Förhål- Fröken Anna Montelius inledde en dis- andena i världen ha gestaltat sig så, kussion om Önskvärdheten a v att i Sve- Ltt vi inte längre behöva komma med rige bilda en kristlig grupp inom röst-; käl, utan med fakta.
Talarinnan gav rättsrörelsen efter mönster från Dan- lärefter en livfull skildring a v röst- mark och England, där Kristelig Valg- .ättsfrågans läge såväl i Europa som andra världsdelar med noggrant an- retsforening oeh Churoh League for Wo- men ' s Suffrage varit a v stor betydelse rivande a v de landvinningar som för sina respektive länders religiösa: jorts.
Då denna rekapitulation i röst- kvinnor.
Många, som inse rösträttens * ättens historia ä r väl bekant för Röst- fosterländska gärning, men känna sig * ätt för Kvinnors läsare, torde den inte främmande inom föreningarna, skulle i5r behöva upprepas.
Fru Fjällbäck- strömma till, om de d ä r funne religiöst lolmgren återknöt sedan sitt föredrag likatänkande.
I diskussionen framställ- il1 dess första utgångspunkt, Sverige des farhågor för att den allmänna opi- bch dess rösträtiskvinnor, och framhöll nionen lätt skulle kunna d r a ett streck let oerhörda arbete, som niotståndar- mellan kristna och icke-kristna kvin- ias argument kostat kvinnorna på så nor, om en sektion a v ifrågavarande, ätt, a t t d å man föranstaltat utrednin- slag komme till stånd, och att det skulle: ar och kommit med siffror, sakna kunna vålla söndring inom kvinnornas lessa genast all betydelse och nya mot- led.
Redan nu gör sig den villfarelsen, käl ha varit under uppsegling, som gallande, a t t inan identifierar en röst- let kostat nytt arbete a t t gendriva.
rättskvinna med = icke kristen.
Emel- Skälen viisla under årens lopp, men ett lertid ansåg man till fullo att fröken iar aldrig växlat, och det h a r varit Montelius förslag hade ett visst fog för notståndarnas tro, a t t de allena sitta sig, men ansåg inte att det för närva- nne med al1 sakkunskap.
När riksda- rande vore önskvärt att bilda någon: en nu inom kort sammanträder, kom- särskild sektion.
Dock uttalade sig mö- na för kvinnorna synnerligen viktiga tet for önskvärdheten av att träda i rågor att avgöras, och de svenska niirmare förbindelse med de kristliga: vinnorna ha rätt att fordra, a t t deras füreningarna.
råga får en opartisk behandling.
\ Det är att hoppas, att krigsåren skola hi kommit omdömet att bli djupare ocl synen klarare, och då kan man ävei hoppas att rättvisa skall bli tilldelat Sveriges kvinnor.
Fru Julia Ström-Olsson tolkade arbetarkvinnornas syn på röst rättsfrågan.
Hon utgick från den syn punkten, att kvinnan genom alla tide varit den part, för vilken likheten i li vet aldrig existerat, därför att den al drig existerat inför lagen.
Utvecklin gens lag ä r hård och går i den riktninr att ingeii pardon ges åt den svagare och därför måste kvinnorna som et medel till självskydd skaffa sig med borgarrätt.
Det ä r industrin, som sök upp kvinnorna och inte tvärtom, mer fördomarna h a bitit sig fast i männi skornas medvetande.
Kvinnorna väd ja ännu en gång med styrkan av de1 känsla som rätten ger om sin inedbor Farrätt och inte utan hopp.
De förfär iiga år världen h a r bakom sig måstt utöva sitt inflytande, inte bara på oss utan även på dem, som h a makten letta land.
Det har talats om kvinnor oas ansvarskänsla och man h a r givii sitt erkännande å t att de fyllt sina plik: er och mer ändå.
Även i Sverige hal rrbetarklassens kvinnor haft a t t kampa not en skoningslös tid och om bitter iet och olust slagit djupa rötter i folk ijälen, må det e j förundra någon.
Kvin- lorna ha inte fått vara med om a t t s k a ja de lagar, soni de tvingats att lyda) ch väl äro de medvetna om a t t dc- ned röstätten icke skola undfå him.
nelrikets nycklar, men de komma att riinna ansraret.
De törnen man varnat lem för i det politiska livet iiro icke; å många, som de äro där, dit en hiiman .ättsskipning inte nått.
Det ä r på en kopomisk, rättvis och h u m a n i t h l a g itiftning kvinnorna bygga sin fordran i ä r de nu vädja till 1917 års riksdag) in politisk rösträtt och valbarhet.
Då nännen förklara dem sakna politisk nogenhet, ä r det a t t kasta sten, d å man, jäIv sitter i glashus.
Kriget är män- iens verk och ~ i i r l d e n s skamfliick.
Malmtorgsgatan 6, Stocltholm i egen hand, när rättsskyddet icke till- godoses.
Männen ha icke varit i stånd att dana en kulturstat, och inte ens mot sina egna individer lian den uppträda som rättsstat, h u r mycket mindre då mot andra stater.
För bildandet a v det nya statsideal, som håller på a t t växa fram u r skyttegravarnas mörker, mås- te kvinnorna vara med.
I avsky för kriget måste alla kvinnor enas, och denna a r s k y h a r inte sin rot i deras rädsla för den fysiska döden, utan för den andliga döden.
Kvinnorna h a nå- got positivt a t t komma med, nämligen en omdaning a v själva statsbegreppet.
Det måste ske en omvärdering a v alla värden, ty staten och fosterlandet få in- te betraktas som det högsta goda, in- för vilket man offrar alla moralbe- grepp.
Professor Kjellen har i sin bok 0111 Stdten soni livsform yttrat: " att fullkonina folkaiilageii blir statens mål. "
U r detta resonemang måste den kocsekvensen dras: fattar man poli- tikens uppgift som uppfostrargärning, ir kvinnornas insats av lika stor vikt För staten som männens.
Till slut antogs enhälligt följande re- solution: I neutrala sAviil soin i krigfürande länder iar det n u pågående världskriget i skarp) elysniiig risat oiimbärlighetcn för staten ix- kvinnornas tjänster.
Som en logisk kon- ekvens hiirav begära vi, svenska kvinnor.
; amlade till möte i Stockholm den 9 januari 917, att politisk rösträtt och valbarhet för, rensk krinnn p &amp; samma villkor som för, wrisk inan må vid innevarande Ars riksdag mlutas.
* Till det offentliga inölet, hade från sedaktör Hjalmar Branting sänts en i1; rivelse av följande lydelse: Tjll centralstyrelsen i L.
K.
P.
R.!
Förhindrad a t t i afton, enligt edei iänliga inbjudan, infinna mig på edert D:r Ludia Wahlström nöte, begagnar j a g tillfället meddela Iiledde sitt föredrag ined att erinra on1 itt inom socialdemokratiska riksdags- len Reuterskiöldska utredningen, vari yruppeii vid 1916 Ars riksdag den nie- let står a t t lika litet soni något kan sä- iingen varit fullkomligt enstäiiiniig: as till förniån för kvinnorösträtteii, ttt de svenska kvinnornas rösträttsfrå- ika litet kan något siigas däreinot.
Det: a borde år 1917 från vårt partis sida iar under tidernas lopp r å t t ett stort ned all möjlig kraft framföras.
Den nissbruk a v statsrättsliga begrepp, ty id vi genomlida liar klarare ä n någoh- Fetenskapen niåste inskränka sig till att iii strukit under a t t våra samhällens lra u t lagen u r det redan skedda.
Ta- jestånd vilar ej blott på männens, utan ariiinan konstaterade att de s. k. själv- iven på kvinnornas solidaritet med örsörjande kvinnorna och de gifta iet bästa och bärande i desamma, och illsammans bilda en maktgrupp så lbn förödmjukande undantagsställ- tark att de redan ur den synpunkten iing vari de svensks kvinnorna kvar- borde ha rösträtt.
Men intressegeinen- iållits, i jämförelse nied sina övriga kap kan även grundas på annat än iordiska systrar, måste väl komma a t t konomiska faktorer, och i fråga om: erka som en särskild sporre till att kyddslagstiftning, folkpensionering etc.) land kvinnorna sjülva göra anslutnin- ia kvinnor ur olika läger stått full-: en till rösträttskravet så stark och: omligt eniga.
Motståndarna benäm-) mfattande, a t t inga obotfärdigas för- L a visserligen dessa frågor som av iinder kunna längre stå det emot.
ent kvinnligt intresse, men om kvin- Med utmärkt högaktning ian lider a v vantrevnad i samhället, Hjalmar Branting, betyder det att hela samhället lider, och nan kan inte skilja på kvinnointresse ordf. i socialdemokratiska riksdags- gruppen.
Ich statsintresse.
Rörande kravet på östriätt existera två teorier, den libe- ala, som vill tillgodose individernas För fru Ezaline Boheman, ntresse och högerns teori, funktions- om al-sagt sig sitt inedlemskap i Verh- eorien, att staten har rätt att uppstäl- tällande Utskottet, gilro ett 30-tal a r ceii- E vissa kvalifikationer.
Kvinnans stör- ta kvalifikation ä r hennes olikhet alstyrelsens niedlemmar fran såväl lands- ned mannen.
D:r Wahlström påpeka- rten som Stockholm lunch 5 Strand Hötel e hurusom statslivet på alla områden fter mötets sliit.
Vid den lyckade och - ör intrång på det, vilket alltid be- tiimningsfulla festen höllos tal av fruarna raktats som kvinnans sfär, och den ' arlberg, Dehn, Hagen, Fjällbäck-Velan- å&amp;ng som professor Kjellen förkla- er och \ Videbeck samt docenten Boreliiis a t vara befintlig mellan hemlivet och l e d en miingd instiimmanden från lands- tatsliret till kvinnans skydd, existerar rten, varjämte friherrinnan Palmstierna själva verket icke.
Statsmakten kan ttalade ett tack för mångårigt samarbete nte sägas representera nationen, så nom V. U.
_____ inge kvinnorna sakna rosträtt.
Den Ny stadsfulimäktig.
törsta omdaning kulturen bevittnat ar försiggått i det tysta, nämligen en I Göteborg: fotografen fru Nelly Gö- jälvständig, kvinnlig opinion samt en ansson-Thiiring på socialdemokrater- fixande önskan hos dem att ta sin sak ias lista.
.
6 N:a 2 - SOders " English School ': f ö r s ä k r i n g s - F O L K E T beviljar liv- I JURIS KAND. anstalten försäkringar Annfe I.
8cott.
Kuinnliga Juridiska Bgrin billa Vatfugatan 14 (vid Brunkebergstorg STOCKHOLM C. KL. 10-1.
Allm.
tel. 1833f Riks tej.
7576.
Arwika Vagnfabrlk, Arvika - E. o. Hovrättsnotarien Stockholms %ldsta, biliigaste och mest.
välk %nd privathotell.
Tyat och fridfullt läge strax vi Brunkebergs- och Gustaf Adolfs torg.
Elel triskt ljus o. telefon i rummen.
Vördsamt Fru ffrefa Scbnberf.
PESb 0.
Telegrafidi.
BOIEU !IcTlRIk.
Tel. 6137 lorliiska ~uudran av alla ila [Stockholms F. K.
P. Rs sforo möte rörande barnmorskor nas ställning.
För att bereda tillfälle för de i stade varande centralstyrelsemedlemmarna al även siitta sig in i denna viktiga fråg: hade Stockholms F. K.
P.
R. den 10 januar anordnat ett stort möte med ämnet: Hani förbättra barnmorskornas staiining? '
Sthim 4644.
Begär priskurant även A Kullageradar.
flfis 53. h.
665 Mötet gav en gripande bild ar den misä och den övergiyenhet, i vilken denna hår arbetande och uppoffrande kür befinner sie Professor Edu.
Alira, aftonens förste talare tackade föreningen, som behjärtat de ömk liga förhållanden, under vilka den allra stör sta delen av Sveriges barnmorskor måst1 leva.
De manliga lagstiftarne, som kommi till mogen ålder, bekymra sig mest över dl växande utgifterna f ö r staten och beakt: inte barnmorskornas, betryckta ställning Talaren belyste med några siffror de nu varande.
förhållandena.
Därav framgicl bl.
a. att n o r m a l h e n för en barnmorska kommunen är 300 kr.
jämte bostad och ved brand.
Av de 2,300 kommunala barnmor skorna hade 64 proc.
år 1912 mindre är 200 kr.
i lön.
Kommunerna överskatta högs betydligt barnmorskornas förefintliga extrr inkomster.
De ha högst cn 30-40 förloss ningar om h e t, men arvodena härför upp g8 till 3, ja ibland endast 2 kr., någon gång till 4 A 5 kr.
för varje förrättning.
Näi det blir frågan om deras löneförmåner talai kommunen alltid oni deras stora extra in komster, i verkligheten uppgå dessa doc1 till hägst 150-175 kr.
om bret.
Vaccina tioneii, som hittills inbragf dem något, äi numera förbjuden för dem, ty den skall ut.
föras av läkare.
Vad levna$omkostnaderna beträffar må, ste dessa Självfallet nedpressas till det l ä g sta möjliga.
Medelsumman blir i allmänhet 612 kr.
om året, men det finns exempel på sviiltkonstnärer, som lcrat på 200 a 150 k r om året.
Rimligt rore, att lönen bleve be.
stämd till 600 kr.
med två ålderstillägg 21 50 kr.
och ett a 100 kr.
Barnmorskorna ha inga maktmedel att driva fram sina önske- mål, men en kraftig opinion bland landets kvinnor, skulle kunna uträtta ofantligt niyc- ket för saken.
Nästa talare, barnmorskan fröken Anna Häggbom, gav en historik örer barnmorskor- nas ställning i Sverige.
I sin skildring läm- nade hon de mest upprörande bevis på kom- munernas liknöjdhet och hjärtlöshet be- träff ande exempelyis vägrade små pensioner Bt utslitna barnmorskor.
De stå visserligen under medicinalstyrelsens " skydd och hägn ", men vad den ä r värd, fingo de klart för sig b1.
a.
1906, då den framkom med ett förslag om, att deras minimilön.
75 kr.
i sknlle belöpa sig till 125 k ~ samt ersättning f ö r bostad och bränsle!
Med små löner, trycket a r kommunens godtycke, en oriss framtid, där i många fall fattig- hiiset ä r den fridsälla vrå, som riintar hen- ne, skall barnmorskan fullgöra sina många och svåra skyldigheter.
Barnmorskornas krav på en bättre ställning, såiräl ekono- miskt som socialt, äro i allra högsta grad ömtom höjd lön begära de bl.
a. iiren Iiiigr?
inträdesfordringar och Anspråkslös, barnkär, bättre flicka, full kunnig i e t t lanthushålls sysslor (matla$ ning, bakning, sömnad m.
m.)
önskas 1 mars av er,kei bildad lantbruksrefamilj Södermanland s %som hiismoderns verklig hjälp.
Lön 30 kr.
pr mån.
Svar före 1 febi märkt » Familjemedlem » Skeppsta, Bettnc ökad lärarkraft vid barnbördshusen san: att kursen ökas till två år, så a t t de iive inhtte få undervisning i spädbarnsvård.
Första talaren under den diskussion, 801 nu öppnades, var d:r Berglund.
Som läkar kunde han gc en synnerligen kraftig oc målande beskrivning på barnmorskornas al bete.
Ilans anförande formadc sig till el jällsynt oförbehållsamt manligt erkännan ic av ett kvinnoarbete, så mycket mera vär lefullt som det ju understöddes av han ikareauktoritet.
I diskussionen yttrade sig bl.
a. fru F r i g: a Carlberg, fru ffcrda Hellberg, d:r Ka * olina Widerström, riksdagsman WenneI kröm, d:r Liehtenstein, fru Hilda Sachs ' ru Ebba von Eckerniann m.
fl., alla me (karka sympatiuttalanden för barnmorskor la.
Till slut beslöt mötet antaga följand ' esolution: " Mötet uttalar sin varma.
sympati f ö) arnmorskornas krav på förbättrad ekono nisk ocli social ställning och vädjar til tat och kommun att utan dröjsmål görr in skyldighet mot eii kår, som utför et ör fosterlandet så oiktigt arbete. "
En kommitte tillsattes dessutom, som ficl uppdrag att till Ii.
ni:t frambära kbreni .rav.
Medlemmar i denna blevo frökei Iäggbom, prof. Alin, d:r Widerström, d:i 3erglund och fru Sachs.
- X. lkydd at ensamboende lärarinnor, Regeringsproposition begäres vid 1917 års riksdag.
Ett tiotal av landets större kT-innofÖr.
ningar h a gemensamt inlämnat en skri.
else till regeringen oni snara och effektiva tgärder för beredande av skydd å t ensam.
oende lärarinnor på landsbygden.
Med utgångspunkt från ogärningen iöbbeled och efter att ha nämnt de skydds.
tgärder som redan vidtagits, framhållat e faror och olägenheter som medfölja del urarande bostadssystemet.
Ej mindre Iln 34 lärarinnor utc i landet bo 1 iim., elle1 lera från närmaste grannc och 44 av dem iåste g5 5 km.
eller mera för att nå en iänniskoboning.
Det ä r också ett faktum tt intet yrke företer ett så stor antal sin- essjuka som småskolellrarinnornas.
Av lder har svensk lag fredat kvinnor mot vergrepp och våld, heter det.
Det verkar ärför så mycket mera beklämmande att i åra dagar statens egna kvinnliga tjänare alldeles särskild grad äro viirnlösa ocli iom de hcm som samhället bjuder dem ut- itta för sådana villdsdbd, vilka redan ur- amma1 svensk lag stämplade som brott iot kvinnofrid.
För varje dag som g&amp;r tan att staten genom eftertryckligs, effek- va förordningar värnar varje sådant hem ventyras tilliten till staten siisom en allt: h alla omfattande beskyddare, och måt- tt av den arbetsprestätion, som bör utgöra alutan för mcd allrniinna mcdel iithetalade Den är ombärlig för varje ung flicka med anlag för framktlulntande Utatlllining: Davi Bsgaresgata 1, B t h l n Priskurant pB beni rnn.
Riks t. Arvikas gång.
Uppgif &amp; Ider1 Ledig plats.
Södergatan 14, Malmö iiäotilfh !jar uti Sverieea störstå fal rik fäI tillverkning a rlla sorters lyx- oc ubets&amp;don HOTELL VI@TORIA N o m Smedjegak 14, (Hornet av Herknlesg Bttoglagu o. juriiisla appilras av alla dal.
i. '
Rygghållare Engelska lektion &amp; och översättningar.
Allm.
Tel. Söder 36031 Erstagabn 26.
Glöm ej Pris pr st. 4.50. t -- att ifylla och avsända blanketten för re kvisition a f Kvinnoriias Halender 1911.
Blanketten medföljde n:r 24 av Köst rätt för Kvinnor sistlidet %r, och i häri delse d e n h a r förkommit, ställes rekvisi tionen till fröken Hildur ö i j e r, Göteborg 1 m ~ ~ m m ~ ~ w ~ ~ ROSTRATTSBREVET FÖR DAGEN.
II BUTTEBICIIS MÖNSTEBAFFBB Drottninggatan 57 Riks 1 i 2 6 Allm 1410.
STOCKHOLM FRU HEDENSKOGS Privata F8rlossningshem ~ n ~ m ~ 111111l111ll11111111llllllllll Om sarnrn~sl~tnin~~ns betydelse m ~ ~ TROLLHATTAN m ~ ~ Rikstel.
145 111111111111ll111111llllllllll av Prenumerera ANN MARGRET f. Tersrneden.
HOLMGREN å, RöstiZtt Gr Klviiinor Pris 5 öre.
Rekvireras från Röstrattsbyrån, Lästmakare gatan 6 I, Stockholm.
å närmaste postanstalt.
Kr.
1.35 för iir.
_ _ ~ ~ tivlöningar minskas under trycket av vi Iriga yttre förhållanden.
Det måste därför anses vara hög tid a t något göres.
Om ett effektivt skydd skal kunna ernås, måstc detta vara grundat PZ ?n av k. m:t utfürdad förordning om hui ?tt sådant skydd skall vara beskaffat.
De ' örefaller nämligen som om folkskolein ipektörerna för niinarande skulle stå täm igen maktlösa, deras fordringar på et1 Lkolråds goda vilja mk.
vara iin E &amp; rättmä iga.
Det påg&amp;ende arbetet p &amp; förslag til in ny folkskolestadga skulle, framhålle6 lct, icke p &amp; något sätt förryckas, om redan iu förordningen om upplåtande av tjänlig kostad bleve förtydligad genom en tilläggs bestämmelse om hur en sbdan bostad skall - ara beskaffad.
Slutligen hemställes att kungl.
maj:t till) ar.
2 i folkskolestadgans kap. 4 måtte foga n bestämmelse därom a t t varje kommun öre 1917 års utgång, och med risk att sta- ens bidrag eljest indrages, skall vara skyl- ig att i varje skolhus förse dels ytterdör- arna med dyrkfria Iås och järnbalk att nnanför fästas i väggen, dels alla nedre, åningens fönster med innerlnekor att krupas fast; att kring varje skolhus med hållbart stiingsel inhägna ett risst oinrå- e; att låta fridlysa det inhägnade områ- et samt att diir så ske kan, i lärarinnans ostad inleda kombinerad telefon- och ring-: dning eller endast ringledning till när- aaste granne, och att ii.
m:t dessutom ville itfärda bestämmelse att, i fall lärarinna så nskar och så r i t t hinder i örrigt icke iöta, bostad skall mot hyresersättning 5t enne upplåtas utanför skolhuset.
I en i justitiedepartementet samtidigt in- iven skrivelse hemställa undertecknarna m regeringsproposition till 1917 års riks- ag angående sådana lagändringar att de huoudskrivclsen föreslagna åtgärderna i &amp; i fall av underlåtenhet kunna utföras &amp; kommunens bekostnad, a t t sådah för- umlig kommun mil vara ersättningsskyl- i s för skada som åsamkas lärarinna eller irare, och slutligen att skolråd erhåller ä t t att i vissa fall beivra mot lärarinna Iler lärare begånget hemfridshrott.
Samtidigt med skrivelsens överlämnande ppvaktades statsministern, excellensen [ammarskjöld av en deputation, bestående t ordförandena f ö r Fredrika-Bremer-För- bundet och Sveriges folkskollärarinneför- bund, fru Agda Montelius och fröken Ma- ria Jönsson.
Framställningen ä r undertecknad av ne- danstående ordförande eller styrelseledamö- ter i resp. föreningar: Agda Montelius, Fredrika-Bremer-Förbundet, Maria Jönsson, Sveriges folkskollärarinneförbund, Sigrid Netzel, Förbundet av Sveriges E. F. U.
K., Anna Sterky, Socialdemokratiska kvinnor- tias centralstyrelse, Ada Nilsson, Förenin- gen Frisinnade kvinnor, Signe Bergman, Landsföreningens för kvinnans politiska rösträtt verkställade utskott, Hedvig Rin- nander, Vita bandet, Eva Upmark, Svenska kvinnornas nationalförbund, Elisabeth Frölich, Moderata kvinnoförbundet, Anna Höjer, Föreningen Vaksamhet.
Organisationsarbetet inom Stock- holms F. K.
P.
R.
Sjunde distriktets arbetsutskott hade Iör- lagen den 13 januari sammanträde hos iistriktsledarinnan, fröken Anna Bengts-; on.
Därvid beslöts inrätta en upplysnings- lyrå, fröken Engberg, Götgatan 105, till iilken arbetsutskottets medlemmar såväl, om alla rösträttsintresserade inom distrik- ets respektive rotar 12, 13, 25, 31, ha att ukomma med förslag och Önskemål, hur iian på ett praktiskt och effektivt sätt skall Lunna verka f ö r upplysning och agitation ör den kvinnliga rösträtten inom nämnda iistrikt.
SA fort förslag ha inkommit, kallas till örnyat sammanträde för att diskutera de- ' as praktiska genomförbarhet, varpå arbe- et fördelas på alla villiga krafter.
Stöd arbetet f ö r kvinnans politiska nösträtt genom att ingå som medlem i iärmaste Tösträttsfö.rening och genom itt prenumerera p å Röstratt för Kvivi- zor.
Röstrtltt för K ~ n n o r s andra nummer för 1917 innehhller b1.s.
: Lvsla et,.
E. rösträttsfärslag 5. it: # iramstmning till regeringen om tffl b e t s riksdag.
itatstanken och kvinnorna.
Av fil.
d: t Lg&amp;a Wahl- '.
ström.
Lvinnorösträtten pB Island.
Av Bjövg Blöndal.
K.
P.
B:s lkde centraistyrelsemöte.
: n inteliektaell kosmopolit.
Av N.
K.
Stockholm 1917, Ivar Iirsggstr6ms Boktryckeri A.
B.
~ ~ m
