# ID: svediakorp-per2630
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,980
# sentences: 630
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


KUI Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket for en stor sak som en stor sak kan göra f-Or oss.
VI.
ARG.
I Nu.
Vi h a länge sett mot 1917 som ett för kvinnornas rös trä ttsfråga avgörande år.
Denna riksdag är den sista i pe- rioden.
Tiden är inne, d å vår friiga äntligen bör få en positiv lösning ef- ter sin långa riksdagshistoria I mot- satt fall s t i de svenska kvinnorna in- för utsikten tiil minst en ny sexirs- period, innan de kunna få genom röst- rätt utöva inflytande p i landets öden.
Men de svenska: rösträttskvinnorna vilja icke ens förutsätta denna senare möjlighet.
De godtaga inga skä!, var- för de skulle få avslag och ännu en g i n g sättas på tillväxt.
Ingen kan komma med det påståendet, att vårt lands ställning är sådan, att det i yttre eller inire avseende skulle löpa fara, om den svenska riksdagen sam- lade sig till en handling, som Dan- mark utan risk vågade under världs- kriget, och som för övrigt skulle st.4 i överensstämmelse med den allmänna tendensen ute i världen.
Vidare, fra- sen om att kvinnorna inte h a med po- litik a t t skaffa borde ingen man, allra minst riksdagsman med känsla för lo- gik och ansvar, våga ta i sin mun, sedan de sista Arens erfarenheter s i tydligt vi- sat, hur politiken reglerar inte bara de stora linjerna i folkens liv utan ocksb dess detaljer, inte minst inom kvinnans gamla maktområde, hemmet.
Det vore ett stort misstag a v de bestämmande att tro, att sammanhanget undgått kvinnorna själva.
b e ha i mycket stor utsträckning dragit den konsekvensen av sina egna krigsirserfarenheter så, att de vilja ha sin hand och sina repre- sentanter med, när det gäller besluten och inte mera blott inskränka sig till att ta befallningar och lyda.
Om det h ä r ovan sagda gäller i främsta rummet husmödrarna, så h a de självförsörjande för sin del en käns- la av att de i dessa den ekonomiska omvälvningens tider h a i bokstavlig mening livsintressen att bevaka.
Mån- ga erfarenheter, såsom, för att ta ett färskt exempel, tillvägagåendet vid pensioneringen a v affärsanställda, då kvinnorna tillerkändes lägre pension än männen mot högre avgifter och den mycket tvivelaktiga fördelen av ti- STOCKHOLM, 1 JANUARI 1917.
Vid årsskiftet.
i mörker sänkt nu l i g g e r land och vatten, och m i l l i o n e r s suekan hörs i natten, och m i l l i o n e r sträcka sina händer mot himlen upp f r å n alla jordens länder.
” Är måttet än ej rågat, världars Herre? ” I bävan f r å g a de, ” oeh stunda värre och värre dagar än for Dina trogna, v i l k a s o m fordom äro redobogna att verka for R ä t t f ä r d i g h e t e n s rike oeh se i varje människa en l i k e med samma rätt till h i m l e n och till jorden, en varelse till Skaparns avbild vorden 1 ” Än dröjer svaret.
Men på himlen s t i g e r en ensam stjärna upp och s t i l l a viger det nya året in.
I mörkret g l i m m a r dess svaga ljus, igenom nattens timmar.
, Det dallrar f r a m en ton av s ä l l s a m tjusning, det sprider s i g allt klarare en l j u s n i n g oeh sänker s i g till kvalda hjärtan ned.
H u g s v a l a n d e det viskar: FredT H. Ph.
ligare pensionsålder, ha visat dem, att cvinnorna i kampen för tillvaron be- löva det fulla medborgarskapets rät- igheter.
Och alla, husmödrar så väl; om självförsörjande, mödrar, hustrur, rystrar, ha så starkt känt de utanför-, tåendes vanmakt, när det gällt landets ivsfråga: avgörandet om krig och ked, att d ä r u r ’ v ä x t en vilja till del- tktighet och d e t ’ icke en gång i en &gt;viss framtid, men nu.
När nu folken i alla länder arbeta på ttt få i egna händer makten över sina iden för att kunna göra gällande sin Tilja till fred och broderskap, då ha de Folk, som i detta arbete ta sina kvinnor ned, fått ett krafttillskott, som icke can överskattas.
Ty om den ställning rvinnornas flertal intar till kriget och, ill freden och fredens organisation, behöver man icke tvivla: de äro freds- vänner, och de skulle med glädje se möjligheten att kunna med sin kärlek till fosterlandet förena sin positiva fredsvilja.
U t s å: kvinnornas samfällda intres- sen peka mot en lösning a v rösträtts- frågan nu.
Till de här ovan anförda skälen kommer ännu ett annat, vars stora psykolog.iska betydelse icke får förbises, nämligen det att Sverige icke får sätta sina kvinnor yttermera i ef- terhand i jämförelse med de andra tre nordiska landen.
Det är ingen fras, att en sådan.
förödmjukelse skulle kännas smärtsamt och djupt a v otaliga sven- ska kvinnor.
Inga ursäkter, intet smic- ker kunde bortfGklara faktum, att det- ta skulle betyda, att de svenska män- nen sätta mindre lit till sina kvinnor I N:r 1.
Riksdagsman Daniel Pers- son i Tällberg höll söndagen den 17 december på in- bjudan av.
Sorlänge-Stora Tuna F. K.
P.
K. föredrag i borlange över ämnet: ” Kvinnans sociala och rättsliga ställ- ning i samhället. ” Talaren framhöll, att skälen mot kvinnans politiska rösträtt nu bli allt svagare, men att Första k a m a r - h ö - gems motstånd alltjämt tyckes svårt att övervinna.
Men, yttrade tal., så visst som ljuset skall segra över mörk- ret, sanningen över lögnen, rättfärdig- heten över orlittfärdigheten, så visst skola kvinnorna nå fram till sin fulla meciborgarrki; t.
Vissa ” politiska sömn- gkngare ” ha anfört som skäl mot de svenska kvinnornas krav på rösträtt, att de visat för liten iver i sitt röst- rättsarbete.
A andra sidan anse sam- m a motståndare, att de engelska kvin- norna gått för aggressivt till väga, och därför böra de ej ha rösträtt.
Talaren betonade, att de svenska kvin- norna genom sin storartade opinions- yttring i samband med rösträttspeti- tionen år 1914 tydligt visat, vad de ön- ska.
Att de uppträda sansa.t och vär- digt ansåg talaren som ett bevis på att de äro mogna för deltagandet i det po- litiska livet.
Många anse, att det är olämpligt att i dessa orostider fram- lägga kvinnornas krav på politisk rösträtt och att över huvud taget söka genomföra politiska och sociala refor- mer.
Häremot gjorde talaren den åsik- ten gällande, att orostiderna böra egga oss att arbeta för rättens och rättfär- dighetens seger.
Vi böra under sådana tider stärka samhörighetskänslan ge- nom att gå in på de rättfärdighets- krav, som framställas såväl från män- nens som från kvinnornas sida.
Forna tiders naiva uppfattning av kvinnans värde bestå vi nu ett medlidsamt löje.
Vi kunna vara förvissade om att - några generationer framåt i tiden - ett sådant löje skall ägnas vår tids rädsla för kvinnornas rösträttssträ- van.
Sedan talaren redogjort för de reformer till kvinnans bästa, som ge- nomförts från 1850-talet, framhävdes vikten av att ej anse att tillräckligt än deras bröder i de andra länderna.
När nu avgörandet skall ske, ligger det i sista hand hos riksdagen.
Men förvisso ha de svenska väljarna möj- ligheter att klargöra stämningen i lan- det till kvinnornas rösträttsfråga, och att därmed på ett fullt lojalt sätt in- fluera på utgången av det betydelseful- la beslutet.
,
N:R 1 R&amp;3TR#TT F O B KUINXOB 2 BOSTBÄTT FÖB KYILPLPOB - Vi närma oss stadens centralare de- ar.
Här råder trängsel vid vallokaler- utkommer den 1 och 16 i var mllnad.
las ingångar.
Och kvinnorna?
Man ick det bestämda intrycket, att de vor0 Redaktör: GURLI HEBTZMAR-ERICSON.
Drottninggatan ninst lika ivriga som männen att be- Redaktion och Expedition: 6 LästmakaregatanJ n. b och 1 tr. upp: agna sin rösträtt, ty vid så gott som Rcdaktionstid: onsdag och lördag kl. ' l / s3-J / 94.
tlla vallokaler vor0 de i avgjord majo- Stort Lager av in.
o. utländska nyheter Expeditionen öppen vardagar U.
1 4.
- itet.
Frampå eftermiddagen l ä r för- Rikrtei 8600.
Allm.
tel. 14729. i alla slags iållandet å vissa håll varit omvänt, i TelegramaJress: Rösträtt, Stockholm.
let att männen d å i stora skaror ström- Prenumeration genom posten: DAMK.AI ?POR,DR~~KTER&amp;KJOLAR riat till från fabrikerna.
Pne för 191 7 Kr.
1: 35. till b ' lliga bestämda priser.
Obs.!
Beställningsavdelning.
Tillströmningen blir allt livligare.
Wsnmmer 6 öre.
Eleganta damer i pälsverk och siden Vi?
uppvisande av medlemskort i F. E.
P.
R. lämnas 6 % rabatt.
För utlandet sker prennmeration antigen ge- romma sida vid sida med " husassister " nom posten eller genom insändande av 2 kr.
E - i postanvisning till tidningens expedition.
?Iler bleka kontorsflickor, som ha brått ttt komma tillbaka till sitt arbete.
Jamla, vänliga gummor, som väl inte R~BTRRTTSBYRÅN rågat sig u t på mången god d a g under ie senaste månaderna, stappla fram, 6 Lästmakaregatan I, Stockholm jomliga stödjande sig på käppar.
an- N k r a Ögonblicksbilder fr8n Köpenhamn den 14 december 1916.
Allm.
tel. 147 29.
Rikstel.
8600. ira arm i arm med någon yngre led- Öppen vardagar kl. ' In l-lh 5 e. m. sagarinna.
Alla ha de samma mål.
alla L.
K.
P.
R:s sekreterare träffas personligen kvinnornas deltagande i detsamir Första intrycket.
; kola de " stemme " för första gången.
kl. 1-3 e. m. med den nyförvärvade rösträtten.
E n politiskt omyndig svenska, som Min första fråga till fröken Da1 Stämningen bland kvinnorna.
, orsdagen den 14 december begett sig gaard ljöd: Det hade sitt stora intresse a t t när- Socialdemokraterna kräva parti- iver sundet för att med egna ögon kon- - Vet man något om h u r kvinnorc statera vad det för de danska kvinnor- nare studera ansiktsuttrycket hos de motion om rösträtt för kvinnor.
la betydde att nyss ha blivit politiskt komma att rösta?
nånga röstande kvinnorna, när vi vid - .Nej, det är omöjligt att beräkn Ett flertal arbetarekommuner ha till Iullmyndiga och nu för första gången De bilda intet block, många komma si ?tt a v valställena nödgades göra ett ängre uppehåll.
Den prägel a v högtid- socialdemokratiska partistyrelsen in- stA i begrepp att använda sin rösträtt, kert att rösta nej och andra rösta j ig glädje, som Köpenhamns den dagen lämnat motioner med hemställan om iäntade att finna någonting alldeles även n ä r deras familj i övrigt hyst att partikongressen ville anmoda riks-; ärskilt över Köpenhamns yttre habi- andra åsikter.
Man kan intet förutsr: rråa och olustiga fysionomi sannerli- ren icke bjöd på, fanns den månne icke dagsgruppen att ånyo i riksdagen väc-, us den dagen, sol och klar himmel - härvidlag.
lär, i kvinnornas hållning, i deras ka motion om kvinnornas medborgar- rarför icke en vacker dag bland alla iliclrar?
Jo, förvisso fanns den hos rätt.
De arbetarekommuner, vilka in- le många kulna och grå!
- flaggor i Propaganda bland Icvinnorna.
nånga.
E n del sökte se obesvärade ut, sänt olika formulerade motioner med opp h ä r och var, något visst festligt H a r det agiterats mycket bland kvii i ?ir de med säkra steg gingo mot in- samma syfte äro: Arvikas, Billesholms, iögtidligt åtminstone över kvinnorna.
norna, undrade jag vidare.
rånpen med ett fast beslut i sinnet att Furulunds, Göteborgs, Karlhamns, Men hon misstog sig.
Himlen var mu- - Aj,, sade fröken Daugaard, di - iista så och så, andra kommo litet för- Rarlstads, Kjävlinges, Linköpings, en, och bitande råkall v a r dagen, kvin- kan man icke neka till.
De konservi iiget leende, åter andra med ett nytt Lunds, Luleå, Malmbergets, Malmö, iornas första väljardag.
Av glad hög- tiva kretsarna, som i stort sett äi: jälvmedvetande i uttrycket, ett skim- Nynäshamns, Ronneby, Stockholms, idlighet icke ett spår - i dct yttre.
Nu låg det för kvinnornas del något emot försäljningen, söka inverka I: ner i ögonen, som lät förstå, a t t de Sundsvalls, Trelleborgs, Ystads och tlldeles speciellt i den omständighe- kvinnorna och räkna på god hjälp frå lenna dag dock kände sig stå inför en Örebro arbetarskommuner.
, en, a t t de första gången fingo utöva deras håll.
; tor upplevelse.
Så kände också den Sedan partistyrelsen tagit del a v mo- Att så också v a r förhållandet fick ja illfälliga besökaren från grannlandet, tionerna, har den tillställt kommuner-; in rösträtt vid ett referendum och ej bekräftelse på litet senare, d å en lite rid ett politiskt val.
Saken gällde som; om icke kunde återhItlla en stilla an- na följande utlåtande: lapp med " Fritjof Nansen om ösa h a n över hur länge de svenska kvin- Riksdagsgruppen har, som bekant, iekant försäljning eller icke av de dan- get " stacks i min hand.
Den store nor ska västindiska öarna.
E n dylik folk- iorna ännu hade att vandra, innan de upprepade gånger framfört denna frå- mannen varnar, om än i anspråkslöi: todo där deras danska systrar nu be- ga och partistyrelsen anser densamma) mröstning saknar j u i det stora hela försiktiga ordalag, mot försäljninge, inna sig.
vara a v allra största vikt.
Därför till- ?tt politiskt vals starka personliga bit- Vid nästa gathörn räckes mig ett n: Så kände också den i kvinnosakskret- låta vi oss, ehuru vi erfarit att riks- erhet motståndare emellan och den got större plakat med utförliga motiv1: ar välbekanta skolköksinspelitrisen dagsgruppens förtroenderåd ändock ikiftande mångfalden a v synpunkter, ringar för a t t det i alla avseenden VE %öken Eline Hansen, som jag träffade haft för avsikt att förbereda motion i rilket allt gör striden hirdare, hän- bäst att rösta mot.
På rådhusplatse vimlet på rådhusplatsen, medan nå- ämnet till Arets riksdag, hemställa att iynslösare och händelsernas gång mera Kjordes en sista vädjan.
E n ynglin rot av valdagens yra slutligen tycktes kongressen måtte understryka sakens ipännande.
Någon märkbarare hets- bar på en stång följande upprop: rripa litet v a r h ä r i händelsernas betydelse genom att hemställa till riks- stämning låg i varje fall icke över Kö- Danske Kvinder!
irännpunkt.
Vi stodo båda och stirra- dagsgruppen a t t vid 1917 års riksdag) enhamn den 14 december.
Visserligen le uppåt " Politikens " båda väldiga förnya sin motion om politisk rösträtt itodo sandwichmän vid alla vallokaler, Under ejendommelige Forhold kaldes log böljade trafiken på huvudgatorna för förste Gang til Stemmeurnen.
Minist ' Valatermometrar ", vars röda och blå och valbarhet för kvinnor.
ivligare än vanligt, och sannerligen riet opforder Jer til at stemme for at a v m e l a r e mer eller mindre haqtigt ste- Ag inte huvudstaden mot aftonen rätt hende en Del af vort Fadreland, en Kolor ro till väders, allteftersom siffror från) städad u t med sina massor a v flyg-: ammanräkningen anlände.
ejet i et kvart Aartusinde.
Påminn medlemmarna i Eder före- ilad och upprop på trottoarer och i vi Vi har Kvinder - Hiir känns det i dag, fröken Han- kan og maa forhindre det: en?
ljöd min något triviala fråga.
ning samt Edra vänner och bekanta - ännstenar, men på det hela taget var Rak.
Er öerne först salgt, faas de aldr stämningen lugn och värdig och präg- tilbage, og vor förste Afstemning skal ikl Hon vände sig om och såg mig i ögo- att å närmaste postkontor prenume- ad a v detta oförlikneliga danska ge- have til Fölge, at Dannebrog maa strygg len.
nyt, som vi svenskar genast lägga over dansk jord.
Vi nedlagger Indsigelc - Stort, sade hon enkelt och allvar- rera å Rösträtt för Kvinnor.
närke till och tycka om, ehuru - eller rlerimod og opfordrer alle danske Kvindi igt.
ranske just emedan - det är så him- til at stemme mod Salget af Dansk Ves Elsa Alkman.
nelsvitt oli ' xa v å r t eget.
indien den 14 december.
vunnits.
Ännu återstå många och sto- S e t X ved Nej!
ra orättvisor: en kvinna i statstjänst Nya landvinningar.
På biltur genom staden.
förlorar sin ordinarie befattning vid V i d vallokalerna.
På initiativ a v fröken Emma Aulin äktenskaps ingående, en kvinna erhål- Mitt första åtgörande var helt na- ?ildades den 12 december Husums F. ler lägre lön än en man för samma ar- xrligt a t t söka sammanträffa med nå- Staden v a r med anledning av rös R.
P.
R. i Angermanland.
Den räknar bete o. s. v. Bland skäl mot kvinnornas: on a v de ledande socialt och politiskt ningen uppdelad i 24 distrikt, vart oc 16 medlemmar och ordförande och cen- politiska rösträtt har ofta anförts, att ntresserade kvinnorna för att a v dem stt med sin vallokal, vanligen en foll; ralstyrelsemedlem ä r f r u Mimmi Pjer- kvinnorna ej fullgöra värnplikt.
Här- x f a r a något om kvinnornas hållnins skola.
Här sorterades de röstande y rou.
emot ville talaren framhålla som sin) å denna deras första rösträttsdag.
J a p terlinare i olika våningar efter bol Vid Skaraborgs länsförbunds års- mening, att kvinnorna i sitt trägna lppsökte redaktionssekreteraren i tid- stavsordning.
möte i Vara bildades Vara F. K.
P. arbete för hem och barn fullgöra er ningen " Kvinden og Samfundet ", frö.
Medan bilen höll några ögonblil R. med 32 medlemmar och fröken Eb- värnplikt så god som någon annan ken Thora Daugaard och kom upp pB stego vi ur.
Sandwichmän, poliser, gl ba Wickman som ordförande.
När kvinnorna få politisk rösträt den lilla låga, gammaldags trevliga re- da och nyfjkna folkskoleharn, som få skulle, enligt talarens mening, störrc daktionslokalen i en lycklig stund qig t r e dagars extra skollov - det v enighet kunna.
åstadkommas i arbete Fröken Daugaard stod just i begrepy ventligen vad som först föll i öcrone för fosterlandets väl.
a t t företaga en bilexpedition till en De röstande vor0 e j överväldigani Nya stadsfullmäktige.
Det intresseväckande föredraget mot del a v valställena i avsikt att ordna många.
Men så befunno vi oss ock I Pilipstad: fröken Ottilia Marin 0111- togs a v den fulltaliga publiken med e1 och övervaka utdelningen a v ett upp.
n u i utkanterna, vars röstberättipac vald på de frisinnades iista.
kraftig applåd.
rop med motto " Retferd fremfor Magt ' +il1 största delen ej ekonomiskt ober I Stockholm: Anna Johans- Sedan fröken Signe Fridholm upp och erbjöd mig a t t göra sällskap.
Pnde, vor0 a v sitt arbete förhindra (son nyvald a v fröken socialdemokraterna.
läst ett a v Svenska sektionen a v in F ö r mig blev denna hiltur ett ovän.
att rösta denna tid på dagen.
(Fyllnadsval).
ternationella kvinnokommitteen föl tat och kärkommet tillfälle att på nära Nästa folkskola.
Ungefär samma s y I Sölvesborg: fröken Ebba Hultqvist varaktig fred utsänt upprop, framsa håll få studera ett referendum och kanske litet livligare dock.
omvald på de frisinnades lista.
de fröken Yfreta Hjorth på ett för I Ängelholm: fröken Carin Nilsson Sveriges äidsta, storsta o. bä tjänstfullt sätt Heidenstams dikt Sån nyvald på de moderatas lista.
renommerade specialaffär ger i kyrktornet.
Några elever fråI I Östhammar fröken Signe Jacobson Kommunala mellanskolan medverkadc Kungl.
Holieverantör nyvald på de frisinnades och nykter- under aftonen med sång.
hetsvännernas lista.
Fernqvisfs Kappaffär 33 33 De danska kvinnorna utöva sin riisträtt, - 8m-B.
JOHN V, LOFGBEN &amp; C:O BIL.^.
4 zs Fre$sgatan 3, Stockhiila A.
T. w 18 Siden- &amp; Ylle-Klädningstygi Prover t.linaorten ifintim gratieo.
bq _,.
-- " - _._ -
N:R 1 3 BOSTRATT FOB KPIHHOB Elna Persson Ur bokmarknaden.
50 år.
Zur ZängeZ E n a v Lunds F. K.
P.
R:s mest var derade styrelsemedlemmar, ett kraf tigt stöd för föreningen allt sedan hol för många år tillbaka inträdde i sty relsen, ledamoten i stadsfullmäktige Lund, Elna Persson, fyllde sitt femtion de år nyårsafton 1916.
Strängt bundei av sitt arbete - hennes yrke i det bor gerliga livet är affärsinnehavarens, ocl hon expedierar i egen person kunder na i sin mönstergillt skötta linneaffä.
- har Elna Persson likväl funnit tic att vara en verksam medlem av sty relserna för Lunds F. K.
P.
R. och lo kalkretsen av Fredrika-Bremer-Förbun det.
Sedan fyra år tillbaka sitter ho1 även bland Lunds stadsfullmäktige, u r sprungligen invald som den moderat8 eller borgerliga på en kvinnornas eger lista, nyss återvald av det borgerligt partiet.
Elna Perssons sällsynt klara huvud sakliga reda och sunda omdöme mär ker snart var och en, som kommer i nå gon beröring med henne, likaså henne!
omutliga rättskänsla, och länge behö ver man ej känna henne för a t t ocksi möta det varma hjärtelaget och der godlynta humorn.
” Kärv i skick, me1 vek i sinne ”, så karakteriserar er skånsk poet skåningen.
Något av den na yttre kärvhet och mycket av denn2 inre vekhet utmärker Elna Persson som för mig - själv född och uppfödc i Skåne av icke skånska föräldrar - står som en fullödig representant föl det allra bästa av skånsk art, vederhäf tigheten själv.
Många otvetydiga vittnesbörd bl.
a en rad av förtroendeuppdrag tala on att Elna Persson gjort sig lika värde.
rad av sina kamrater inom stadsfull, mäktige som förut i F. K.
P.
R. ock Fredri ka-Bremer-Förbundet.
Det kar utan överdrift sägas, att hon är en ax de mest allmänt kända av Lunds med, borgare.
Från de inflytelserika herrar som passa på att tala kommunalpolitik med fröken Persson, medan de köpa kragar och näsdukar a v henne, till dc i sina intressen hotade lärarinnorna j en nyligen med staden inkorporerad stadsdel, vilkas förespråkare fröker Persson med framgång var i stadsfull.
mäktige - alla känna Elna Persson och vad bättre är, det ä r genom siti arbete, sin verksamhet, som hon är så känd.
Hjärtliga lyckönskningar gingo till henne på femtioårsdagen.
H.
B.
Bet lyser i öster ett flammande Gus, i purpur går Nyårets tecken.
Ben gryende dagen ur blodbestänkt hus sig reser - i fladdrande vecken, s o m h ö r j, hans skepnad, är h å l vid hål!
Ben f2uckade ntanteln har fått vad d e n tål.
Bet suckar ur jorden, det kvider ur hav mån-Qt usen de hädangångna, son &amp; offrat vart löfte livet dem .. av och ta$its av döden fångna.
- Be ropande andarnas röster oss n d: ” ’ Zur lälzge, har länge, skal4 vreden bestda ” Z u r Zänge skall växa i gnistrande hat de stridandes bittra smärta.
Z u r länge skall näras av småaktigt gnat de passioas skrantpna hjärta?
Be där som p d austdnd döma och se, men borde om nåd för sin blindhet be!
Bär gal ej hane, där gror e j strå, där striden i vanvett välver.
Hen ständigt farnyade tiderna gå och d e n trastga marken skäluer!
Var man som kan hålla till sikt ett gevär, som kan dö för sitt land, han är med, han är här.
Och hemma, där åldrin-g och arbetsför lärt stava p å samma saga.
Bär ges inga gråtande, frukfande mör e j mödrar som bävande klaga.
Bär finnes blott kvinnor i oräknat tal, som tysta stå ut med sitt bräddade kual.
Be sträva med modiga ögons ve, med tunderna samrrian bitna att hålla riken tillsamman och ge av kratter, ty ’ än förslitna - Fast år och dag till det ytterstas gräns de smakat hwr lidandets tuktan kärm - I kvinnor som burit och bära just pti hernfrontens tunga plåga, s o m tärts av det ondas hetsande dust I ha ’ pröoats över förmåga.
- - Bemonernas grepp är fast och hcirt och lossnandet - synes olösli-gt suårt.
Nya toner?
Allmänna Valmansförbundet har j dagarna utgivit Politisk årsbok 1916. en sammanfattning över vad sig i ri- ket tilldragit under sist förflutna år.
E t t kapitel är här aven ägnat å t Kvin- norna och rösträtten, som fått en an- märkningsvärt opartisk och verkligt saklig framställning med återgivande in extenso a v sista centralstyrelsemö- tets skrivelse till regeringen, samt de resolutioner, som fattats såväl vid cen- tralstyrelsemötet som vid sommarmö- tet i Strängnäs och på Birgittadagen den 7 oktober.
Författaren bifogar själv den anmärkningen, a t t ” vad man än må säga om kvinnornas rösträttsrö- relse, obestridligt är, a t t dcn skötes med hänförelse, kraft och uthållighet ”.
Idunpriset €ör år 1917 h a r tilldelats fröken Signe Hebbe, den framstående lärarinnan i scenisk aktion, sång och plastik.
Pd grund a v L.
K.
P.
R:s centralsty- relsemöte inställes Stockholms F. El.
P.
R:s månadssamkväm i januari.
S i visat världen vad kvinnoarm har mäktat, utan att svika - skall Ituinnotanken, ömsint och varm för sin slutli-ga u p p g i f t vika?
6äg, är det från Br, I som lidit mest, s o m lösenordet gar ut härnäst?
’ 9Vär, Tyårets klocka ringer p å n y t t - om ett år - över hjältar som sova!
3 a ’ folken sin innersta maning l y t t?
S a r jorden fått fredens gåva?
O m så - ma väl kvinnorna velat först och stillat sin ezen och tidens törst!
Ben stämma männen e j kännas vid, när det helas välfärd det gäller!
Ni5 den trän @ igenom slaktning och strid till dess krigaren vapnet fäller.
iMa det euizt kvinnligas röst bli spord i försoningens tändande Gudaord.
VAR TID.
Arsbok utgiven av Samfun- det de nio.
Albert Bonniers förlag.
251 sid. Pris 10 kr.
Det är ett vackert och värdefullt ar- bete Samfundet de nio, förvaltarna a v Lotten von K r e m e r s testamente, ut- givit med sin första årsbok, bland vil- kas medarbetare äro att räkna flera a v våra främsta författare.
Visserligen motsvarar denna årsbok inte Lotten von K r e m e r s tanke på en tidskrift, som i viss mån skulle utgöra en fort- sättning a v hennes egen och upptaga dess namn, ty ensamt det höga priset å publikationen omöjliggör dess sprid- ning i vidare kretsar.
Som den nu fö- religger, i en synnerligen tilltalande utstyrsel och med en text a v rikhal- tigt värde, utgör den emellertid en bok, som det är ett nöje a t t äga, och den originaletsning av Ernst Norlind, som medföljer, bidrar icke ringa till dess konstnärliga värde.
Selma Lagerlöf har skrivit en stämningsfull skildring €tachels gråt och Ellen Key om Möd- rarnas bönegång.
Att flertalet artik- l a r färgats av den tungsinthet som vi- lar över tiden är j u helt naturligt, och de båda nämnda författarinnornas bi- drag äro en utlösning för mycket, som nu rör sig i människornas och särskilt i kvinnornas hjärtan.
Av stort intres- se är Erik Hedens essay U r Aischylos ’ id6värld samt de bidrag i bunden form, som lämnats av bland andra Bertel Gripenberg, Fredrik Vetterlund och Anders Österling.
Det är j u helt naturligt a t t de stora frågor, Kvinnofrågan och Fredsfrå- gan, vilka lågo Lotten von K m m e r så varmt om hjärtat skulle få sin givna plats i årsskriften.
Det förefaller en smula egendomligt att samfundet i för- ordet reserverar sig för de meningar, vilka i dessa frågor uttalas, dii det j u får betraktas som hart när orimligt a t t de nio medlemmarna i styrelsen skulle kunna tycka och tänka alldeles detsamma vare sig i dessa eller i andra av dagens så skiftande och brännande frågor.
Det måste betraktas som synnerligen lyckosamt att kvinnofrågan och dess behandling blivit lagd i så ömma och pietetsfulla händer som Ann Margret Kolmgrens.
Själv var hon Lotten von Krmuers mångåriga vän och således även i den egenskapen självskriven a t t ha yttranderätt i den första årsboken.
Fru Holmgren har helt anpsåkslöst kallat sin artikel Några ord om kvin- nofrågan och kvinnorörelsen i Sverige under Lotten von K r s m e r s tid, men i lessa ord har hon givit en fyllig, all- sidig och omfattande skildring a v kvinnorörelsen från dess första upp- rinnelse allt intill våra dagar.
Vi få följa fröet från dess första nedsänkan- l e i jorden och vi f å bevittna dess växt il1 den stora förgrening, som nu bär iamnet Landsföreningen för kvinnans ?elitiska rösträtt.
Vi, som tycka a t t ut- vecklingens hjul rubbar sig så mödo- samt genom tiden, ha den allra största iytta av en &amp; dan blick tillbaka, ty 1 % först förstår man, h u r fort det i själva verket gått, och vilka jättetag rvinnorna redan tagit i sin egen ut- reckling.
Ann Margret Holmgren är ju ännu ned sitt vita hår och sitt spänstiga; inne ung bland de unga, men före- Faller det inte som om det vore hundra ir sedan hon som ung, rodnande flicka, xppfylld a v beundran för mannens iverlägsenbet, i en akademisk krets rttrade, att hon inte trodde a t t flickor runde idka så svåra studier att de) orde få ta studentexamen, ty man- iens hjärna vore nog helt annorlunda) eskaffad än kvinnans.
Ligger det inte en hel tidsålder mel- a n nu och då ’ t E t t sådant ämne som kvinnofrågans itveckling kunde lätteligen .ha gjorts il1 ett torrt och en smula tråkigt refe-,
t 4 Elegant G~TESORG at, men Ann Margret Holmgren bar rsett sin skildring med många roan- de poänger och lustiga episoder och genom hela framställningen lyser hen- nes egen varma tro på kvinnorna och deras sak; hon ä r besjälad av det hon skriver om och därför står det så le- vande och verkligt för våra blickar.
De som läsa Vår tid, och som kanske inte sysslat mycket med kvinnosaken, torde inte kunna undgå att ta ett starkt intryck a v Ann Margret Holmgrens utveckling a v frågan.
Kvinnorna äro henne tack skyldiga för detta, och den- n a känsla skulle säkert i ännu högre mån delats a v henne, som möjliggjort den vackra publikationens tillblivelse.
G.
H.
E. Rösträttsfrilgan i Amerika.
Nu som alltid äro Amerikas röst- rättskvinnor i livlig verksamhet.
Över hela landet hållas möten och avfattas resolutioner med fordran att kvinnor- nas rösträttsfråga skall antagas av kongressen, det vill säga, a v alla sta- ters pemensamma representation.
Röst- rättsfrågan ä r dock inte löst blott och bart därigenom, ty kongressen ensam h a r icke makt att förändra konstitutio- nen.
Den måste hänskjuta frågan till de 48 staternas lagstiftande församlin- gar, vilka h a att anta eller förkasta lag- förslaget.
Om d å tre fjärdedelar av de lagstiftande församlingarna bevilja kvinnorna rösträtt, segrar förslaget och blir lag.
En miiiionfond.
Innan den amerikanska Landsföreningens årsmöte i Atlantic City avslutades, före- slog Chapman Catt a t t penningfrågan för år 1917 sknlle diskuteras.
Inom en tid a v tjugu minuter hade en summa av inemot en million dollars tecknats, och fonden för 1917 års agitationsarbete v a r tryggad.
New York gick i spetsen med 225,000 dollars och därnäst följde Pennsylvania med 125,000 och Massachusetts med 60,000.
Detta är den största summa, som någonsin uppdrivits på ett rösträttsmöte, och vittnar mera än något om de amerikanska kvinnornas energi och offervillighet.
Mrs Buttletub om krigs- tjänst och rösträtt.
A v Rilda C. Adshead.
Oversättning f r å n e n g e t an.
- Raska på med middagen, f Melinda, sade m r s Buttletub.
Morbror Laban tycker inte om att vänta.
H a n kommer sent i dag, moster.
Det sa han.
H a d å middagen färdig pb minuten, min flicka, sade m r s Buttletiib lugnt.
Nu k a n du f å en lärdom för ditt äktenskap!
När en karl säger a t t h a n kommer sent, så är det säkrast att h a i ordning åt honom i god tid.
Melinda ryckte som vanligt pb axlarna åt mosterns utläggningar, lade ifrån s i g sin stickning och gick u t i köket.
I dörren stannade hon och tillade:.
H a n kommer i alla fall sent.
H a n tänkte göra en t u r till Saltmarsh.
Morbror Laban gjorde sitt inträde strax före middagstimmen.
- J a g tänkte göra e n t u r över till Salt- marsh i eftermiddag, sade han, det vill säga - med en blick p å klockan, - om inte mid- dagen är alltför sen.
- Den är färdig, sade m r s Buttletub, och vi är riktigt glada åt a t t se dig, Laban.
Det är månader sedan vi såg dig.
Ja, j a jag har haft bråttom ont om - - - - - - N:R 1 Kvinnornas ojümria kamp för tillvaron.
kemiskt tvättad och prbsad blir Eder kostym, kllnning, kappa eiier överrock.
om densamma insändei till hryta iieoiiska Tväit- di Fägeri A.
B. R&amp;3TRft ' l ' T FOR RUINNOR Den nya pensionskassan.
Sveriges privatanställdas pensions- kassa har bildats och stadgar för den- samma utarbetats a v den kommitte.
som Sveriges industriförbund och vis- sa handelskamrar tillsatte och som ar- betat sedan våren 1912.
Mot förslagets principer reservera- de sig år 1913 en a v dess 13 medlem- mar, grosshandlare Ad.
Moberg, som önskar få de privatanställdas pensions- fråga avgjord p &amp; iagstiftningsväg i likhet med den i Österrike och Tysk- land införda obligatoriska pensionsför- säkringen av privatanställda.
Inrät- tandet nu a v ett enskilt institut för frivillig försäkring a v privatanställda kommer icke att förhindra - e j ens iippskjuta - införandet i vårt land av obligatorisk pensionsförsäkring a v de o riv at anställda, säger reservanten orh fortsätter: " Det övervägande antalet a v vårt lands bortåt 36,000 köpmän fö- reställa sig icke att de h a någon som helst förpliktelse - icke ens moralisk - att sörja för sina gamla uttjänta bi- träden.
Att anslutningen till kassan från principalernas sida för hitrfidenas räkning under sådana förhållanden ic- ke kommer a t t bli svnnerliren stor, ä r tvdligt.
Om försäkringsplikten vore obligatorisk, så funnes intet val - man måste gå med - men på frivilliphetens väg.
må man vara ytterst försiktig att räkna med stor anslutning. "
Aven den, som anser att en ohliera- torisk försäkring är det enda effektiva för att trvgga de anställdas existens vid den ålder, d å deras arhetsförmåsra Sviker, kan icke annat än glffdja sig å t att den nu bildade kassan kommit till, qfiframt han icke fniktar, att en stats- btaärd för obligatorisk försäkring där- igenom fördröjes eller att den blivande lagstiftningen kan komma att röna in- flvtande från bestämmelserna i den en- skil d a. pr Ar, bokhållare (kontors-, Sveriges privatanställdas pensionskassa - understödsförening - h a r till ändomdl a t t hereda pensioner å t föreningens aktiva medlemmar (personlig pension) samt vid gifta manliga aktiva medlemmars frånfäl- le t i l l deras änkor och minderåriga barn (f am i 1 jepensi on).
Rätt att nnsluta sig till föreningen såsom oassfv medlem äger varje arbetsgivare inom handel, industri och sjöfart samt övriga nä- ringar.
Ratt att ansluta sio till föreninaen såsom aktiv medlem ä g a chefer, avdelningschefer, ingenjörer, ritare, fast anst ii llda verkmäs- tare, förmän med en niinimilön a v 1.500 kr.
lager-, jord- bruks- m.
m.)
butiks- och kgerbiträden, sjö- kaptener.
styrmän, maskinister samt med ovanstående personer likstälida manliga och kvinnliga funktionärer.
Skyldighet a t t säsom aktiv medlem inga i föreningen h a r varje hos föreningen an- sluten arbetsgivare anställd manlig funk- tionär gift eller ogift, som fyllt 21 men ej 34 Ar, samt kvinnlig funktionär, som fyllt 18 men e j 30 år, ävensom nyanställda un- der 47, respektive 42 år.
Arsavgifterna betalas med hälften a v ar- betsgivaren och hälften av den anställda och utgör 12 % a v årslönen för kvinnlig funktionär 10 % a v årslönen för manlig funktionär samt 6 % ä v årslönen för famil- jepension, vilken skall betalas a v såväl gift qom ogift manlig funktionär men e j a v kvinnlig.
Lönen beräknas till kontant lön.
ökad med det belopp, vartill arbetsgivaren iippskattar eventuella tantiemer, provisio- ner samt natura och andra förmåner, vilka dock e j må värderas lägre än i beskatt- uinsshänseende.
Vid npnnådda 47 respektive 42 %rs ålder, d % iinderlaeet för den 15 år senare begyn- nande pensionen fastetällts, uträknas den avgiftaprocent, gom erfordras i stället för 12 % för kvinna och 1 0 % för man: i all- mänhet blir denna procent lägre de sista 15 åren.
Pensionen utbetalas å den årslön den an- stRIlda unnhär vid 47 Srs ålder för man.
vid A2 års älder för kvinna.
Pensionsheloan skall utgå till man med 60 % f r å n 62 års Sider.
till kvinna med 50 % från 57 års ål- der ä den vid respektive 47 och 42 års filder innphavda lönen, dock e l 6 högre belonr ä n 5.0QfI kr.
för man och 3.00n kr.
för kvin- na.
Till änka och minderdriga barn efter avliden aktiv medlem i i t r å r nension mer ' 25 % % den lön han vid frånfället inneharlr f r å n minaden efter dödsfallet så länge i h - h i n lever ogift eller, om hon ä r död.
till harnen.
tills det yngsta iipnnått 18 I) r.
Även frånskild h i i ~ t r i i kan, d å insen annan pen- sionsherättigad finnes.
erhålla pension.
Slriille en aktiv medlrm överPR t i l l annat nrbefe och e j längre vara anstiilld hos t i l l föreninren ansliiten arhetsaivare, h a r han dork r ä t t a t t kvarstå i kassan och nnfinnen nnnhtira med inhetalningarna prler o r &amp; fortsätta mpd erlämandet a v såval arhete- rivarens som e r n a avgifter, med rätt till nension såsom övriga.
S k v l l e en kwinnlia oktiv medlem överad till a n n a t arhet9 h a r hon samma rätt.
orh nm hon ingår äktenslran finnes ett tredie alternativ.
hon eller r ä t t a r e sagt.
hennes målsman äger r ä t t a t t I t e r f å hennes egna till föreningen Fjorda inbetalningar utan därå i i ~ n l i i a n a räntor.
Skvile en mnn wnnnK Densionsdldern iifon o f t h n m inodft iikfenskm ager han återfå sina till farnilienensionerinaen inbetalda avvifter nfan dBrnR iinnliinna riintnr.
folk, förstår du, hos oss.
Jag h a r l å t i t mina arbetare gå u t i kriget och gjort min plikt, det h a r jag.
Nå, h ä r kommer middagen!
H ö r du, Maria, j a g hoppas du kommit på det klara med att dina gamla id6er om a t t kvinnorna ska h a rösträtt inte t j ä n a r nå- gonting till.
De t å l inte vatten, min vän!
Här är det männens plats.
Ni kvinnor talar stora ord om rösträtten, men n ä r det gäller att gå u t i kriget - ja, d å är vilken pojk- spoling som helst mera värd ä n ni.
Inser du det nu?
H a n log belåtet, i det h a n rågade sin tall- rik.
- Ar det b a r a de som är ute i kriget, som röstar?
sade m r s Buttletub.
J a, om det är överenskommet a t t regera landet efter den erundsatsen, så är det inget vidare att säga.
- J a s å, du börjar nu inse a t t det v a r dum- heter du pratade före kriget?
sade morbror Laban ivrigt mumsande.
E n del folk t8n- ker inte, det är vad det är, de tänker inte.
- Jag skulle ändå inte h a trott a t t du skulle varit belåten, sade mrs Buttletub med sin lugna röst, du som alltid varit så in- tresserad av politiken.
Du kommer att sak- na din rösträtt, Laban, om det blir som du vill.
- Jag?
sade morbror Laban förnärmad.
Jag är en man1 Det förstås.
men du är inte ute i kri- get, så vitt jag vet.
Du vct mycket väl, att j a g fyller fem- titvå nästa februari, sade morbror Laban retligt.
Du får väl tänka d i g för en smula.
Bevars väl, det var ditt eget påhitt.
sade mrs Buttletub.
Du sa att den, som inte är ute i kriget, skall inte h a rösträtt.
Där ser du!
Det finns massor a v män, som inte är ute i kriget.
Många män arbetar i am- munitionsfabrikerna - och det gör kvin- norna också - och många av dem gör det bättre.
Och en del gör springpojksarbete i ämbetsverken och h a r släktingar, som hål- ler dem kvar.
Så flnns det prästerna, som talar v i t t och brett om e t t rättfärdigt krig.
men ändå stannar hemma.
Och så flnns det gubbar som du och sinka män, och sedan finns det de " samvetsömma motståndarna ".
som säger ifrån rent ut att de inte tycker om att slåss och inte tänker göra det.
Nåja, sade morbror Laban generad, det finns j u skäl varför dessa män inte gör det - skäl - och alltid goda skäl.
Finns det d å inte massor a v skäl var- för kvinnorna inte gör det?
frågade mrs Buttletub.
Det skulle jag tro!
Det förnäm- sta är a t t det är de som skaffa soldaterna till världen, stackare.
Alla a n d r a skäl mot rösträtten ha dött för längesen, Laban, och detta, den fysiska styrkans skäl, h a r också dött.
Detta k r i g h a r gjort slut på dem!
" Kvinnor, stanna i hemmen " dog, n ä r mr Asquith plötsligt upptäckte kvinnorna - det var, när de ville ha dem att arbeta för - - - - - Vart femte år sammanträder föreningen .il1 generalförsamling i Stockholm, d ä r var- ie såväl aktiv som passiv medlem äger röst- - ätt.
Generalförsamlingen äger 1:o att antaga eller förkasta överstyrel- rens förslag till användning a v medel nr iverskottsfonden, vilken utgörcs av förenin- rens överskjutande medel sedan erforder- iga medel avsatts till försäkringsfonden ich säkerhetsfonden.
2:o att besluta om stadgeändringar, 3:o a t t besluta om föreningens upplös- iing, 4:O att besluta i a n n a t ärende som till iess prövning hänskjutits a v överstyrelsen.
Överstyrelsen består a v 30 ledamöter var- tv 6 skola v a r a aktiva medlemmar.
20 le- iamöter utses av Svenska handelskamrar i Sverige och 10 a v Sveriges industriförbund.
Styrelsen består av 7 ledamötcr och 2 iiippleanter f ö r dem, vilka utses a v över-; tyrelsen.
Styrelsen, som h a r sitt säte i 3tockholm, utövar den närmare förvaltnin-: en a v föreningen.
Då kommittens förslag till allmänna rrunder och stadgar för pensionskas-; an överlämnades till handelskarnrar- ?a, Industriförbundet, Svenska briiks- jänstemannaföreningen, Riksförbun- iet a v affärsanstiilida m. fl.
för yttran- ie, avgavs ett utlåtande, särskilt fram- hållande de kvinnliga anställdas önsk- ningar.
Kommitten h a r bemött gjorda Inmärkningar och tagit vederbörlig hänsyn till de uttalade önskningarna Kommitten skriver: " Från de kvinnliga funktionärernas; ida h a r framhållits önskvärdheten a v att pensionsålder, pensionsavgifter och Densioner sattes lika för kvinnor som €ör män.
Vad pensionsåldern angår så ä r an- ledningen till att denna satts till 57 Ir för kvinnor, medan den satts till 32 år för män, den, att krinnorna på Erund a v den fysiska förändring de un- dergå vid omlrring 50 års ålder, åldras tidigare än männen.
Att så verkligen ir förhållandet giver ock den a v å1- ierdomsförsäkringskommitten verk- ställda undersökningen vid handen, i regeringen.
" Inte begåvade nog " försvann, ib kvinnorna gjorde männens arbete, och jjorde det bättre.
Nu h a r också det h ä r 3tyrkeargumentet försvunnit.
Om alla män var ute i kriget, och om det sades rent u t e t t ingen som inte gjorde krigstjänst skulle rösta, nå, d å skulle vi flnna oss i det, men som det nu är se b a r a på dig.
själv med l i n a t r e röster utan att strida för ditt land: i stället blir du rik, skulle jag tro, med mat- priserna, som stiger, och kolen - Om dct blir något mer, sade morbror Laban brådskande, så vore j a g glad, om du gick efter det, Melinda, m i n tös, jag h a r Litet ont om tid.
Mrs Buttletub fortsatte inte diskussionen, x h morbror Laban sade sitt sista ord i dör- ren, när han gick.
- Ni kvinnor kan inte diskutera, ser du.
Det är bara prat!
Jag kommer igen till teet.
Jag skulle vilja h a det precis klockan fem, om det inte blir olägligt f ö r dig, Ma- ria.
- Melinda, sade m r s Buttletub, i de \ hon stängde dörren, vi dricker v&amp;t te tidigt som vanligt.
Han kommer säkert sent.
- Men han sa, började Melinda och tyst- nade, då hon s ä g a t t mrs Buttletub gjorde sig i ordning för en middagslur.
- Det är för löjligt, sade den goda damen € Ö r s i g själv, i det hennes ögon föllo ihop, att mannen envisas med a t t anse sig som det logiska könet!
- - I,
N:R 1 ~- @ -- ==eone RiMs 2 5 5 0 i Il P. IWUEilSSOi S IUIElMfAR t i ' e (andra huset från Drottninggatan) Inför den sista riksdagen i perioden.
.
il Återigen ha Sveriges kvinnor kommit fram till den betydelsefulla sista riks- MOBLER dagen i en treårsperiod.
Återigen ställa i ek, mahogny, valnöt eamt andra vi för oss frågan: skall även denna period trilalag &amp; en målade, till billigaste priser.
f å gå förbi utan att kvinnornas rösträtts- Alm.
Tel. 11410 Rike Tel. 65 05 @ O.
.
O -.
.
@ ~.
b ~ e o r i l e o ~ i i O fråga kommer närmare sin lösning?
De kvinnor, som i iliirt land typbära rösträttsarbetet, och anmrs på skilda det att invaliditetsfallen vid 55-årsål- dern bland kvinnorna utgör 19,3 % me- omrdden delta i samhällsarbetet, de som dan de hos männen utgöra endast 9,l filja världshändelserna och reflektera över $6.
Det möter emellertid icke något hinder, att de kvinnliga funktionärer- det som nu sker, de säga sig: kvinnorna na, som vid uppnådd pensionsålder kunna icke längre hållas tillbaka, de mciste fortfarande äro arbetsföra, liksom &lt;e f å ett ord med i laget, tiden är nu inne manliga kvarstå i tjänsten. "
även f &amp; Sveriges kvinnor.
Det ä r just detta som de kvinnliga Det är en viktig och betydelsefull tid funktionärerna önskat nämligen att de kvinnor som ä r o arbetsföra liksom de v i gå till mötes, och nu gäller det mera manliga skulle få kvarstå i tjänsten än någonsin att följa med och sätta sig till 62 år, men därvid också f % sin lön utbetald och sina pensionsavgifter er- in i vad det bet,yder, om Sveriges kvin- lagda, så att de vid 62 års ålder kun- nor fortfarande skola se sina berättigade de erhålla 60 %.
Den fördel, som lig- anspråk tillbakavisade eller om vi änt- ger däri a t t med reducerad pension (2 % mindre per år) få taga pensionen ligen skola nci f r a m dit, där våra nor- tidigare, om krafterna förr taga slut, diska systrar redan stå.
, den bör lämnas såväl män som kvin- För alla dem, som arbeta för kvinno- nor.
Men det ligger en orättvisa i att rösträttens genomfmande i vårt land, de den kvinna, som ä r arbetsför till 62 år, skall de sista 5 åren stå med pen- må inta en ledande ställning inom rö- sion i stsllet for lön och sedan hela relsen, eller endast vara en enkel arbetare sitt återstående liv uppbära en pension, som uteör 50 % å lönen vid 42 å r i i vingården, for alla är det nödvändigt att förja frågan i Rösträtt f ö r Kvinnor.
ställekför 60 % å lönen vid 47 år.
Erfarenheten har ej visat, att kvin- Tcå gånger i nuiizaden kommer Rösträtt norna e j hålla ut i arbetet väl så länge f ö r Kvinnor med färska nyheter f r d n som männen, och n a r lönerna en gång komma a t t ge dem tillfiille att i eget rösträttsfältet ute och hemma, den kom- hem leva med mer komfort, skall deras mer med hälsningar f r å n föreningar och uthållighet Iranske visa sig än större.
enskilda medlemmar, och den kommer som Att kommitten för a t t bevisa sin sats om kvinnornas tidiga invsliditet an- en påminnelse om kvinnornas andel i för ålderdomsförsäkringskommitt6ns samhällsutvecklingen.
siffror, förvånar, då man vet vilka En blick tillbaka på den mu avslutade framstående personer, som varit dess medlemmar.
Nog borde det vara dem årgången - den femte - visar bäst vad bekant a t t bland de 19,3 %, som under- Rösträtt f ö r Kvinnor är, och vad den sökningen utvisade, funnos alla de fullt arbetsföra duktiga änkor med oförsiirj- vill vara.
Pi behöva endast påminna om da barn, som vid mannens frånfälle det ytterst aktuella spörsmålet Krigets i t I förlorat sin arhetspivare och måst taga hjälp a v fattigvården i någon form.
De 19,3 % innefatta både fysisk och ekonomisk invaliditet, men männens 9,l % endast fysisk invaliditet, ty de arbetslösa 55-ilriga män, som mottaga fattigvård, fastän de äro fullt arbets- föra äro e j så många.
F ö r den kategori, som Sveriges pri- vatanställdas pensionskassa avser, kun- na dessa siffror icke användas.
Att de kvinnliga funktionärerna få betala 12 % mot männens 10 % och dessutom börja erläggandet a v avgif- ter vid 18 å r mot männens 21 år, är grundat på den allmänna dödligheten 1901-10, som utvisar kvinnornas läng- re livslängd.
Men huruvida kvinnor.
arbetande inom affärslivet, levauså myc- ket längre än män på samma arbets- område, finnes icke utrett, och då till grund för tabellerna lagts den allmän- na dödligheten, h a r man möjligen gjort skillnaden för stor.
Detta är dock all- deles likgiltigt, d å det när som helst kan regleras vid bestämmandet a v den nya avgiftsprocenten de sista 15 åren före pensionsåldern.
Sedan den allmän- na pensionsförsäkringen bestämt at1 män och kvinnor skulle fördelas i skil- da riskklasser, var det j u e j att vän- ta att ett enskilt pensionsinstitut skul- le sammanföra dem i en riskklass med en gemensarh dödlighet.
Kommitten h a r icke bemött anmärk- ningen mot begränsningen a v det be- lopp för vilket pension får räknas till 3,000 kr.
för kvinna mot 5,000 kr.
för såväl ogift som gift man.
Intet skäl föreligger, varför ej en kvinna som genom sitt arbete gjort sig värd en Ailm.
6296 Rösträtt för Kvinnor.
STOCKHOLM Gamla Kungshoimabrogatan 28 S t o H lasor af f i n a r r och rniriaro 5 BQ) STRATT FOR E:PIHHOB Pii den genom bildandet av de första lokalavdelningarna av M. F. K.
R. Malmtorgsgatan aktuella frdgan Varför jag anslutit mig till Männens förbund f ö r kvin- Hilda Andersson 9. nans rösträtt har Rösträtt f ö r Kvin- Måndagen den 11 december avled, stilla nor haft foirnånen erhålla svar friin ett som hon levat, den kvinna, vars namn antal kända representanter för denna läses här ovan.
Hon hörde e j till dem, sammanslutning: Sigfrid Almqvist, Axel Bolin, Rob.
Hagen, Klas Hedström, Israel Holmgren, Sixten Neiglick, Nils Nordlund, Teodor Nyström, Jakob Pet- tersson, Johnny Roosval, K. A. Wide- gren och Hjalmar Öhrvall.
Anders Österling, K.
G. Ossiannils- son och Gunnar Hede ha dessutom genom bidrag i bunden form visat sin ansbut- ning till saken.
Med anledning af Birgittaminnets firande rösträttsdagen den 7 oktober har Lydia Wahlström i Rösträtt f ö r Kvin- nor bidragit med en intressant fram- ställning av Den Heliga Birgitta som politiker och Ellen Key har pii sitt eget fängslande sätt skildrat Birgitta som andlig makt.
Da Rösträtt f ö r Kvinnor nu in- bjuder till prenumeration för 1917 - ett d r som kanske blir av avgörande be- tydelse for de svenska kvinnornm röst- rättsfrdga - sker det under fi ' hoppning att tidningen alltjämt skall f å påräkna stödet av de pennor, som gjort tidning- en till vad den är, men ocksd under för- hoppning, att alla de, for vilka tidningen vill vara en vägvisare och en hjälp, i sin miin göra allt f &amp; att Rösträtt f ö r Kvinnor verkligen mci kunna fylla sin uppgift.
Genom att hjäba till att sprida Rösträtt f ö r Kvinnor i de tusen hemmen bereda vi väg f &amp; rösträtt för inflytande p å lösningen a v kvin- Sveriges hinnor.
nornas rösträttsfråga, som i tidningen * * * fått den mest allsidiga belysning genom värdefulla inlägg av pii skilda omrdden så Rösträtt f ö r Kvinnor utkommer den framstående personer som: Edwin Björk- 1 och 15 i var mdnad eller med 24 num- man, Sven Brisman, Lotten Dahlgren, Anna Lenah Elgström, Patrik Haglund, mer om året.
Prenumerationspriset, post- Erik HedBn, Ann Margret Holmgren, arvodet inberäknat, är kr.
I: 35.
All Ellen Key, Anna Kleman, G. H.von Koch, prenumeration sker genom posten.
I ut- Ivar Lagerwall, John Lundquist, Mia landet bosatta prenumeranter kunna även Leche, AlA Mohn, Ernst Norlind, Anna erhalla tidningen mot insändande av 2 Sterky, Marika Stjernstedt, Gustava Svan- kr.
i postanvisnin.q till expeditionen, Läst- ström, Julia Svedelius och Z a r y u. Sydow.
makareg.
6, Stockholm.
Lösnummer 6 me.
- högre lön e j skall v a r a värd en pen- sion i förhållande till lönen.
N ä r en bestämmelse om maximum för pen- sionsunderlaget införes måste den sät- tas till samma belopp för kvinna som man.
Detta är en förändring som ock- så lätt kan vidtagas, om styrelsen skul- le anse det rättvist.
" Att arbetsgivarna skulle göra inbe- talningar även för de kvinnliga funk- tionärernas efterlevandes pensionering, vilket även föreslagits, måste väl an- ses som uteslutet ", skriver kommitten.
Men den tyska Riksförsäkringen för Privatanställda införde redan för 6 år sedan full likställighet i detta avseen- de och tilldelar sjuk man, om han för- sörjts a v sin hustru, samt minderåriga barn, pension vid hennes frånfälle.
F ö r den ogifta kvinnliga funktionären, som icke har några pensionsberättigade ef- ter sig, vore det naturligtvis en fördel 6.
StocRholm a t t vid inträdet i pensionsåldern kun- na lyfta sina till familjepensioneringen inbetalda avgifter, liksom den ogifta mannen.
Bestämmelsen i 9 9 att kvinnlig funk- tionär, som ingår äktenskap och där- vid upphör med sin anställning, äger a t t återfå egna till föreningen gjoxda inbetalningar, f å r man hoppas att sty- relsen låter försvinna.
H u r ofta har det ej hänt att gift kvinna a v ekono- miska skäl åter tvingats u t i sitt gamla yrke att mannen kanske ej tillhört någon pensionskassa, som berättigar henne till änkepension eller att änkepensionen är otillräcklig för henne så länge barnen äro minderåriga.
Kvarstår hon då j sin egen pensionskassa kommer det väl till pass vid återupptagandet av arbetet, det har hittills ofta legat emot änkorna att de från pensioneringssyn- punkt äro för gamla eller över 30 Arq som mycket låta tala om sig i världen, och fqga var hon känd utanför grän- serna för det samhälle, Vall4 d ä r hon verkade.
Blid och försynt gick hon i sin dagliga gärning, men genom den affärsverksamhet hon i mycket ringa skala börjat, lyckades hon, tack vare flit och redbarhet, arbeta sig till väl- stånd.
F ö r sociala spörsmål v a r hon varmt intresserad, och som kassaför- valtare i Sköldinge F. K.
P.
R. h a r hon nedlagt ett samvetsgrant och gott ar- bete och tillsköt ofta a v egna medel, vad som brast.
Svårt blir att d ä r fylla hennes plats.
Även i arbetet för freds- saken och i nykterhetsarbetet var hon verksam, och gott var för oss, hen- nes vänner, att se hennes ljusa tro att det goda en gång skulle segra.
Själv ville hon icke på något sätt framträda eller göra sig gällande: j a g träder gär- n a tillbaka, om blott vår sak har fram- gång, var en gång hennes ord.
F r å n dödsbädden sände hon föreningen en kärleksfull hälsning: nog h a r jag haft viljan att göra det goda, men förm$gan har ej varit stor; tack för a11 kärlek och förståelse.
Och vi, som n u stå sörjande vid heu- nes för tidigt öppnade grav, säga hen- ne ett varmt tack för vad hon varit €ör v å r rättvisa sak, för vad hon i kär- lek och tro verkat i det stilla, för ospard möda och plikttroget arbete.
Tack, du goda och trogna tjänare!
Anna Möller.
f. Grell.
Dalarnas länsförbund höll den 27 november årsmöte i Falun.
Till ordförande omvaldes seminarieadjunk- ten Anna Sörensen, Falun, till Övriga sty- relseledamöter omvaldes fruarna Fredrika Collin, Redemora, och Gunhild Landberg, Falun, samt nyvaldes fruarna Erica Falk- man, Avesta-Krylbo, och Maria Widigsson, Borlänge.
Till suppleanter utsågos fru Ag- da Adolfsson, Grängesberg och fröken Sig- rid Ranke, Orsa Skaraborgs länsförbund hade söndagen den 10 december Arsmöte i Vara.
Fru Andriette Floren avsade sig ord- förandeskapet och i hennes ställe valdes seminarieadjunkten fru Jenny Richter-Ve- lander.
Övriga medlemmar av styrelsen äro 61. mag. &amp; u Ingrid Lindsten, fröken Lisa Gustafson och fru Jenny Lindberger.
De förutvarande revisorerna omvaldes.
Kloc- kan tre ägde ett offentligt möte rum med cirka 70 deltagare.
Fru Floren höll häls- ningstalet och d:r S. Lindsten höll ett för- träffligt föredrag om Motståndet mot kvin- nans rösträtt.
Uttager hon däremot sina gjorda in- betalningar, förlorar hon icke blott upp- lupna räntor utan även arbetsgivarnas avgifter med ränta.
Vid bestämmandet a v familjepensio- nen till 25 % å mannens lön, lika för alla, har man frångått behovsprincipen och tilldelar en ensam änka detsamma som en med tio minderåriga barn un- der aderton år.
Kommittens motive- ring härför ä r " att det måste anses rimligt och billigt att lika förmåner er- hållas för lika inbetalningar ".
Anna Bbergsson.
6 N:R i Siiders " English School " Engelska lektioner och översättningar.
Erstagatan 26.
Ulm.
Tel. Söder 36035.
JURIS KAND. Ruinnliga Juridiska Byrån bHla Vattugatan 14 (vid Brunkebergstorg) STOCKHOLM C. IMtsgBPgar, o. juridiska uppdrag av alla slag.
1 Rygghallare Annie I. Scott.
t Insätt Edra besparingar i A.-B.
NYA BANKEN.
För dyrtiden och baket, En bok med 70 recept A alla nortera bröd matbröd, kaffebröd, t&amp;rtor, efterrätter.
I Allm.
tel. 18336.
Riks tel. 7576. mjölbrikit med tillhjälp av gryn.
Billig1 HOTELL VICTORIA gott bröd.
Bakning p &amp; Primus, Boken sän Norra Smedjegat.
14, (Hörnet av Herkulesg.
: des mot postförskott A 60 öre.
Fru E.
N y E. o. Hovrättsnotarien Sitockholuis &amp; ld&amp;a, billigaate och mest välkända privathotell.
Tyst och fridfullt läge strax vid ström, Pensionat Strandhem, Bdstad.
Brunkebergs- och Gustaf Adolfs torg.
Elek.
triskt ljus o. telefon i rummen.
Södergatan 14, Malmö Vördsamt Fru Ureta Scbabert.
A r v i k a Vagn fabrik, Arvlka.
Tel. 6137 iiiks 53.
Allm.
6657, Pott- t Ttlqnfaii.
UBTW VICTOBIA.
Everbes Största !ab.
KL. 10-4. iiåflitLtiu etii rik ibr tillverkning Jnrii tka apu~irat a!
alla tlg.
L.
K.
P.
R:s 14de central- styrelsemöte äger r u m i Stockholm måndagen den 8 och tisdagen den 9 januari.
Lokal för de enskilda mötena, som båda dagarna taga sin början kl. l / ~ 1 0 f. m., är Sven- ska liikaresallskapet, Klara Ostra Kyr- kogata 10, lilia salen, 2 tr. Yåndagen dun 8 januari kl. ' 1; 8 e. m. anordnas i samma lokal, stora salen, 1 tr., halvenskilt möte, till vilket aila medlemmar av F. K.
P.
B. äga tilltra- de.
liarvid kommer fröken Anna Me- man att redogöra för Forslag om en internationell aktion för lika lön for lika arbete.
Programmet upptar dess- utom diskussion om Lagberedningens förslag till lag om barn utom akten- skap med fröken Anna Lindhagen och advokat Eva Anden som inledare.
För dem som önska är tiilt ' die be- rett att efter det halvenskilda mötet in- taga gemensam t b u p e å Gillet, Brun- kebergstorg 15.
Pris kr.
2: 25.
Tisdagen den 9 januari kE.
8 e. m. äger offentligt möte rum i K. F. U.
M:s stora sal, Birger-Jarlsgatan 35 (ingång Snickaregatan 4, 2 tr.) med tal av d:r Lydia Wahlström, f r u Karin Fjäll- bäck-Holmgren och f r u Julia Ström- Olsson.
Biljetter A 25 öre komma ett par da- g a r före mötet att tillhandahållas i Allmänna Tidningskontoret, Gustav Adolvs torg, i Folkets Hus kiosk, samt å Bösträttsbyrån, 6 Lästmakaregatan.
Se vidare annons i de dagliga stock- holmstidningarna.
Stockholms F. K.
P.
R. anordnar i samband med centralstyrel- semötet onsdagen den 10 januari kl. 8 e. m. offentligt möte i K. F. U.
K:s stora sal, Brunnsgatan 3. ämne: Huru förbättra barnmorskor- nas ställning?
Inledare: Professor Edv.
Alin och barnmorskan fröken Anna Häggbom.
- För fru Anna Wickseii Lunds F. K.
P.
R. anordnat hade en av- skedsfest &amp; Grand hotell fredagen den 15 december.
I festen, som präglades av en synnerli- gen animerad stämning, deltogo ett W-tal damer, dels medlemmar av Lunds F. K.
P.
R., dels representanter för andiia F. K.
P.
R. i Skåne.
Hyllningstelegram anlände fr&amp;n de lokal- föreningar, vilka e j vor0 representerade.
Docenten Hilma Borelins frambar Lunds F. B.
P.
R:s tack till fru Wicksell och 4 Skåneförbnndets vägnar talade fru Louise h Wicksell blev även före- av Ekenstam.
J måi för hylining av flera andra talare.
, 81 rlh norteii lyx- Och arbersäkdon Utställning: David Skydd åt ensamboende lärarinnor.
Bagmesgute.
1, 8thlm.
P r i i k U W i pb begP- ran.
Kiks t. Arrilra 87, Sthlm 4644.
Begiir priaknrant iven Opinionsmöte i Uppsala.
För nigra veckor sedan upprördes allt Sveriges land genom tidningarnat berättelser om det tragiska öde, som overgått en ensam ung lärarinna j Småland.
Ensam!
Vilken av dem, som Leva i kringgärdade och trygga om- ständigheter, täljer fasan uti medve Landet att befinna sig i en fullkomlig1 skyddslös belägenhet, utom räckhlill for miinskiig h j d p?
Hur många av OSS ge sig tid att verkligen stanna inföI detta - att försöka fatta, vilken in- verkan, undergravande för både själ och kropp, det måste utöva att vara hanvisad att fylla sin livsgärning un- der sådana yttre omständigheter!
Och v i andra, som sitta i trygg och lugn omgivning, ha vi rätt att slå O S S till ro och tiinka: " Vad förmår jag? "
Bor- de det e j vara s&amp;, att vi aila ha ansvax i det samhälle, där vi leva, och d å när- mast ansvar såtillvida, att vi åtmin- stone e j snarast möjligt glömma de mörka skuggor, som falla inom vår synkrets?
Ty hur är det?
H a r ej redan nu glömskans skymning börjat tätna omkring de missförhållanden, som ge- nom den hemska händelsen i Nöbbele ställdes i blixtbelysning?
Svenska kvinnor!
Vi ha e j rätt att 18ta detta dke.
Om alla andra glömma 7 ui f A icke göra det.
Något av dessa tankar v a r det, som tog sig uttryck, då lärarinnor vid Upp.
&gt;als folkskolor, i känslan av kamrat- skapets förpliktelser och rättigbeter.
&gt;atte sig i förbindelse med kvinnoorga- F. K.
P.
R., uisationer på platsen Vita bandet, K. F. q.
K., Moderata kvinnoförbundet samt Kvinnorna och landet - för att dryfta möjligheten av ett möte i frågan: Vi ville kräva lag att sätta mot våld.
Samarbetet resulte- rade närmast i ett upprop till allmän- heten, en inbjudan till ett offentligt möte.
Till detta upprop hade det lyc- kats att, förutom de för nämnda för- eningar valda representanterna, sisom undertecknare förvärva intresserade damer u r olika kretsar inom staden.
Såsom talare hade kommitterade gläd- jen att hälsa lektor Karl Starbäck, som vid 1914 års riksdag jämte lantbruks- ingenjör Adolf Roos i Första och gross- handlare E.
A. Nilsson i Andra kam- inaren framförde frågan genom mo- tion, samt den kvinna, hos vilken väl uppslaget till nämnda motion är att söka, författarinnan Anna Maria Roos.
Lektor Starbäck uppdrog först med några varmhjärtade ord den mörka bakgrund, mot vilken avteckna sig de sorgligt bekanta lärarinneöden, som mest låtit tala om sig, och de ohygg- liga perspektiv, som dessa nakna fakta öppna - sjukdom, ett förstört nervsy-.
; tern, ja, vansinne.
Ett faktum vore, att ingen kår, intet yrke funnes, som hade att uppvisa en så stor procent sinnessjuka som smbskollärarinneki- ren.
Talaren redogjorde därofter för - ' framåtlutande B h im apudiiim NI Idurlen pnl p d h h i i + pb.
BUTTERICKS MÖNSTERAFFÄB IukB 1726.
Drottninggatan 67 hllm.
1410.
A Kaliageraxlar.
frågans behandling i riksdagen.
Säp skilt uppehöll han sig vid den kritik som i Andra kammaren kommit motio nen och dess förslag att ordna lärarin nornas bostadsfråga till del, en kritik som i de flesta fall bottnade i ekono miska hänsyn.
Men, frågade talaren vad betyda dessa få hundra kronor för även de glest befolkade kommunernas debetsedlar, då de måste vägas mol risken av skövlade människojden människoliv, i förtid brutna?
Den kri.
velse av den 10 november 1916, varige nom k. m:t lagt saken i folkskoleöver- styrelsens hand, gåve denna styrelsf dock intet annat vapen ä n folkskole- stadgan, och med denna tvingade mho intet tredskande skolråd.
Talpren an- såg dock, att intet hindrade riksdagex att i samband med kårens lönefråga vartill bostadsersättning hör, lagfästa ordnade förhållanden i denna sak, och framkastade han - såsom en för skol- råden väl så kännbar följd av under.
låtenhet - statsbidragets undanhållan.
de.
Slutligen uttryckte talaren sin glädje över att frågan e j vore av poii- tiskt partiskiljande art.
Fröken Anna M. Roos ingick p8 en niirmare granskning av de förslag till bostadsfrågans lösning, som i riksda gens behandling av ärendet framkom mit.
I sammanhang härmed framhöll hon det såsom särdeles lämpligt, att nu en ny rundfråga ställdes till de ifrå.
gavarande lärarinnorna själva, vilka ju borde lämnas tillfälle att yttra sig om lämpligaste botemedlen mot far01 av här omtalad art.
Fröken Roos un- derströk ytterligare nödvändigheten a v lagbestämmelser för frågans d d n i t i - v a lösning.
Det av omkring 500 personer besök.
ta mötet antog slutligen enhälligt föl- jande resolution: " Med anledning av riksdagens skrivelse den 2 mars 1914 har k. m:t genom be- slut den 10 november 1916 anbefallt folk- rkoleöverstyrelsen dels att hos vederböran- i e folkskoleinspektörer, skolråd och skol- ityrelser inskärpa nödvändigheten a v att &amp; dana åtgärder, som skoldistrikten kun- n a vara skyldiga vidtaga för främjande av det i riksdagens skrivelse angivna syftet, bliva utan dröjsm81 verkställda, dels ock a t t själv taga initiativ till nya bestämmel- 3er- Tacksamt erkännande den riktiga upp- fattning av de ensligt boende lärarinnor- nas betryckta och snar hjälp krävande be- lägenhet, som framträder i detta beslut, vill mötet likväl som sin mening uttala, att effektivt skydd för dessa särskilt hårt Lottade medlemmar av en i övrigt föga gynnad, men oumbärlig kår av samhälls- tjänare, endast kan nås på lagstiftningens väg.
Mötet vänder sig fördenskull i un- 3erdAnighet till k. m:t med hemställan att k. m:t ville för riksdagen framlägga för-: lag till shdana lagbestämmelser, att skol- iistrikten skall åligga att anordna lärarin- nornas bostäder sa, att verklig trygghet för Uv, Bra ooh halm uppnh. "
RV varje ung flicka FRU HEDENSKOGS Privata ~or~ossniagsttei TROLLAATTAN IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Rikstel.
146 IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII~ Ett nytt flygblad av Ann Margret Holmgren, utgörande X o 2 i serien Röatrattsbrevet för dagen, kommer att utgivas till centralstyrelsemotet och kan rekvi- reras från Rösträttabyrån till ett pris av 5 öre.
Kvinnornas Kalender 191 7.
Pris 1 krona.
Hela behhllningen tillfaller L.
K.
P.
R s rese- Rekvisitioner talarefond.
ställas till Fr6ken Hildur,&amp;jer, Göteborg 1.
Kan även erhållas å Rosträtts- byrån, Lästmakaregatan 6, Stockholm.
Den dag högern.
.
.
F r u Caroline Benedicks-Bruce h a r bemyn- digat oss att ge offentlighet &amp; t ett brev, som hon tillställt Allmänna Valmansför- bundets avdelning pä Qottland såsom svar p &amp; en viidjan om ekonomiskt bidrag till förbundets verksamhet.
Brevet lydde: Till svar å ärade brev av oktober månad ber jag f å säga, att jag gärna skall dra mitt str8 till stacken och hjälpa till - den dag högern upptar krinnorösträtten på sitt program; att jag dock är den varmaste fosterlandsvän och IikaIedes försvarsvän, torde nog vara bekant för en och var, som känner mig här p &amp; Gottland.
Högaktningsfullt Caroline Benedicks-Bruce.
Episod ur verkligheten.
Per och Olle äro kamrater i samma ar- betslag, men under det att OIIe är ordent- lig, vaksam och pålitlig, händer det ofta att Per slarvar med sina görom81.
Basen iinner sig till slut nödsakad att ta honom i upptuktelse och slutar sina förmaningar med följande ord: " Kom nu ihhg Per att du tar Olle till exempel.
Adrig ser man ho- nom uppföra sig illa, han är skötsam och duktig, men så har han förstfis också en mamma som är rösträttskvinna. "
Denna resolution skall genom en de- putation på nyåret framlämnas till re- geringen.
Önskligt vore, att även på andra platser inom vårt land - såsom ock i ett par stader skett - något åtgjor- des för att hålla vid liv och stärka den opinion, som kräver snar och effektiv lösning av denna fråga, vilken endast ä r en sida av kravet på arbetsskydd Bör varje samhälismedlem.
Halvi Colleen.
Stodshoh 1817, Irar Jibggströis Boktryaked A.
B.
