# ID: svediakorp-per2628
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,932
# sentences: 657
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRÄTT FOR KVINNOR.
0 Tidning utgiven av Landsföqeningen för kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket for en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
v. ARG.
I Kvinnorna och stadsfull.
mäktig valen.
Ater iörestå stadsfullmäktigval i de flesta av rikets städer.
Det heter nu- mera, att ett val ” står f ö r dörren ” re- dan en A två månader, innan det skall äga rum, ty valförberedelserna, som ju över allt anses mycket viktiga för själva valutgången, kräva alltmera tid och omtanke.
Det ä r därför icke en dag för tidigt att även kvinnorna nu börja rusta sig till den kommande stri- den.
Det tar alltid sin tid att disciplinera en ny väljarekår, vartill ju kvinnorna på siitt 03h vis kunna räknas i och med 1910 års lagändring.
Icke förty måste, det anses konstaterat, att kvin- nornas frkmryckning vid de kommu- nala valen visar aktningsvärt stigan- de siffror.
Det anses numera varken. ” okvinnligt ” eller på något vis ned- sättande att på valdagen stå i kö bland medborgare av alla samhällslager för att avlämna sin röst vid valurnan.
Det i vallängderna efteråt synliga resultatet av röstningen, varvid kvin- nornas namn vanligtvis mycket sam- vetsgrant avprickats, lämnar emeller- tid intet som helst besked om det per- sonliga deltagandet i valet.
Och här komma vi till en svag punkt ifråga om kvinnornas insats vid de kommunala valen.
Det ä r nämligen så, att ännu alltför många föredraga att i godan r o sitta hemma och utfärda fullmakt till röstningen i stället för att själva deltaga.
Det finns alltför många luc- kor i leden vad kvinnorna betraff ar.
Och våra motståndare ge akt på för- hållandet och säga: vad skola de med politisk rösträtt, när de inte bry sig om att använda den kommunala?
Det lig- ger en viss logik i detta Ty det är onekligen stor skillnad mellan det ef- tertryck, varmed en personlig röstning verkar och den lojhet, som utmärker den utan laga förfall genom fullmakt utövade röstningen.
Alltså, på samma gång kvinnorna använda sin kommu- nala medborgarrätt böra de demonstre- ra för den politiska genom massupp- slutning vid valtillfällena!
Det ligger kvinnorna nära om hjär- 1) STOCKHOLM, 1 DECEMBER 1916.
N r 23.
Mot Ijuset.
För oss, som arbetat för rösträtten, har det alltid varit en fager dröm, att vi en gång skulle få bruka vår rösträtt till fromma för den värld, i vilken vi leva en tid för att sedan ge rum för nya generationer.
Ipösträtten var icke i sig själv målet utan endast med- let att nå det.
Johanne Blauenfeldt.
tat att vid fullmäktigvalen dels trygga de kvinnliga kandidaternas återval, ditr dessa iiro i tur att avgå och &amp; ny0 låta ställa upp sig, dels att söka få in nya krafter.
Numera ä r det varken något så ovanligt eller särskilt upp- r ö r a d e att se kvinnor i stadsfullmäk- tige.
Själva ha de hunnit vänja sig vid det nya i situationen, och den mor- ske herre (det finns alltid minst en så- 3an inom varje fullmäktigkår!
), som blott för några å r sedan förklarade, att komme en kvinna in i fullmäktige, så gick han och det genast - har säkerli- gen i de allra flesta fall funnit sig i att lugnt sitta kvar och inte blott to- lerera hennes närvaro utan även lyss- na till vad hon har att säga och till råga på allt en och annan gång finna Jet ganska klokt!
I många samhällen viiljas arbetslös- hets- och nödhjälpskommitteer, som med allmänna medel ha att p6 effekti- vaste sätt söka lindra dyrtidens härj- ningar bland de mindre bemedlade.
I dessa kommitteer böra kvinnor själv- fallet ha &amp; te och stämma och icke minst i de lokala livsmedelsnämnder- na, vilkas befogenhet och arbetsuppgif- ter bliva allt större och större.
Det stora folkhushållningsproblemet tende- rar mer och mer att bli den allt annat jverskyggande omsorgen om livets dagliga nödtorft för vårt folk, och det är endast naturligt och riktigt, att de gmå .hemmens hushållare, kvinnorna, här få ha sitt ord med.
Som ett ytter- ligare plus till deras lämplighet i li&amp;- medelsnämnderna må framhållas, att de ofta i mingre grad än männen bin- das av privatekonomiska intressen.
Thomas Carlyle yttrade en gång på tal om arbetets religion: ” Arbeta un- der hopp och förtröstan om ni kan, un- der missmod om ni måste, men under alla förhållanden - arbeta! ’ ’ --- Alla s o m kämpa för en stor sak - frihet och rättfärdighet på jorden - ha erfarenhet av de olika omständig- heter under vilka en sådan kamp föres.
Finns något i världen, som kan jäm- föras med den glada hänförelse, var- med de, som länge setat i mörker och dödens skugga, sluta upp kring bane- ret med ljusets och rättvisans tecken!
Motståndet förefaller nästan omöjligt, åtminstone försvinnande litet inför den grundfasta övertygelsen om den sol- klara sanningen: alla människors lik- het i rättigheter såväl som i skyldig- heter.
Måste inte alla inse en så självklar sak?
Kvinnorna ha samlats, skara efter skara, för att tåga in i det nya riket genom porten med inskriften: mot lju- set.
Men vägen dit är icke jämnad och lätt att gå.
$Barbariet är icke utrotat, det har bara bytt om namn, ändrat va- penslag och stridssätt.
Entusiasmen, som eldat modet till .handling, släck- tes hos de klenmodigaste, då motstån- det blev alltför hårt.
Men ljuset lyste alltjämt och dess styrka växte i samma mån som världens nöd och ropet på hjälp.
Det blev arbete i missmod och sorg, men intensivare, kraftigare, än någon- sin under hänförelsens första glädje- fyllda tid.
Ropet på kvinnorna ljuder i dessa sorgens tider så manande, bedjande med tusen röster, även anklagande - varför dröja ni - att ingen kvinna med hjärta och samvete kan vara döv inför dess röst.
Som en värmebölja slår mot oss stämningen från de nordiska dagarna i Stockholm - entusiasmen är icke död, den lever i en ännu fastare tro på vår rätt och vår plikt att vara med i värl- dens stora arbete för att skapa en ny jord, där frihet, rättfärdighet och sann mänsklighet äro bofasta.
Frigga Carlberg.
Men då i de flesta fall dessa kommit- teer och nämnder tillsättas av kom- munernas fullmäktige, inses lätt, vil- ken vikt det även i detta fall ligger uppå, att kvinnorna äro representera- de inom den sistnämnda institutionen och där kunna göra sin talan hörd.
Det rent valtekniska förfaringssät- tet, såsom verkan av strykningar, om- kastningar av namn och dylikt, är väl numera i huvudsak såpass känt, att det här ej behöver ytterligare omordas.
De respektiva valorganisationerna bru- ka också sörja för tillfyllestgörande förmaningar och varningar i detta fall.
Blott en sak bör här framhållas, näm- ligen att försök med en särskild kvin- nornas lista, som bekant på sina håll blivit gjorda och slagit väl ut, men att de fordra både ett starkt namn och stor enighet bland viiljarna för att lyc- kas.
Särskild lista bör knappast för- sökas i andra fall, än då kvinnorna på de olika partilistorna fått mindre gynnsamma platser.
Numera har det ju dock blivit så, att även högern på många håll lärt sig uppskatta kvin- norna både som väljare och kommu- nalrepresentanter och därmed i prak- tiken definitivt uppgivit kampen mot kvinnornas deltagande i allmänna an- gelägenheter.
Vi ha alltså nu att deltaga i förbere- delserna till valet och på allt sätt söka få till stånd ett imponerande person- HON skall göra % ligt deltagande i detsamma från kvin- nohåll.
Kom ihåg att ett väl organise- Ur led är tiden.$ Nu är kv-tlinnaiz den, rat valarbete med utnyttjande av alla som föddes att den vrida rätt igen.
lojala resurser i regel leder till vackra resultat!
PRIDA LANDSORT.
- 1,!
.
I I i \ 4 d -.
N:R 23 S 6 S T S A T T FOR EPIBIBIOB 2 BOST-TT FOB KYiHHOB utkommer den 1 och 16 i VIV manad.
Redaktion och Expedition: 6 LutmakaregstsnI Rsdaktionstid: onsdag och Mrdag kl. 1 / s3-1 / s4.
I Den första kvinnan i amerikanska kongressen.
För första gången i historien kom- Fernqvists Kappaffär 33 mer en kvinna att ta plats i den ame- rikanska kongressen.
Vid de nyligen Expeditionen tippen vardagar kl. 1-4. förrättade valen i Montana utsågs Rikstel.
8600.
Allm.
tel. 14729.
Stort Lager av in.
o. utländska nyheter nämligen miss Jeanette Rankin till Telegramadress: lUstr&amp;tt, Stockholm.
i alla slaga medlem av representanternas hus.
Prenumeration genom posten: Kvinnorna ha kraftigt bidragit till ut- Pria för 1916 Kr.
1:36.
DAMKAPPOR,DR~~KTER&amp;KJOLAR gången av detta val, och miss Rankin, Lclsnummer 6 öre.
iir vald på programmet lika rösträtt 0bs.l BestUningsavdelning.
till büliga bestämda priser.
Pris för 4de kvartalet 35 Ure.
för man och kvinna genom unionell Vid uppvieande av medlemskort i F. K.
P.
R. lämnas 5 %.
rabatt.
För utlandet sker prenumeration antingen g a lagstiftning, rusdrycksförbud samt ef- nom posten eller genom ins&amp;ndande av 2 kr.
fektivare barnlagstiftning.
Hon hade i postanvisning till tidningens expedition.
stor förtjänst i rösträttens genomfö- rande i Montana, och fast hennes verk- Den » svaga » kvinnan.
En samhällaf ' a.
samhet i det sociala arbetets tjänst RÖSTRXTT~BYRÅN En sannsaga.
Teori och praktik följas icke alltid åt, sträckt sig till snart sagt varje stat 6 LWmakaregatfd, Stockhoim men nog framstår det som en egendomlig- inom unionen har hon dock ägnat den Vi ha så ofta hört uttrycket " den svaga kvinnliga.
rösträtten sitt största in- Allm.
tel. 147 29.
Rikstel.
8600. het att de, som ivrigast hållit på kvinnan kviqnan ", a t t vi vänjt oss a t t själva tro öppen vardagar kl. ' 1s i-l / a 5 e. m. tresse.
i hemmet och icke haft ord nog starka för Drottninggatan n. b. och 1 tr. upp 33 I L.
K.
P.
R:s sekreterare t r W personligen sin avsky att se henne trängas på arbets- på dess sanning, och detta har förgiftat och kl. 1-3 e. m. marknaden jnst äro de, som nu uppmana förlamat många bland oss.
Bästa motgift kvinnorna att i fosterlandets intresse up- är a t t undersöka och påpeka, hur det för- pehålla arbetet i fabriker och verkstäder håller sig med benämningens allmängiltig- samt i alla de olika yrkesgrenar, där va- het.
För någon tid sedan läste jag i den nor- kanser uppstått.
Detta är endast en av De, som sitta i lugnet och stillheten i ett krigets många omvärderingar av alla vär- ska sjöfartstidningen en artikel av Ola neutralt land knnna endast bilda sig en den.
Emellertid tendera de nya tidsför- Hope om Norges två första och största svag föreställning om vad ett krig verk- hållandena i de krigförande länderna till kvinnliga skeppsredare, fröknarna Hanna ligen innebär, och när de se fattigdomen en utveckling, vilken kvinnorna måste ägna Brummences och Bertha Torgersen.
När man och nöden i sitt eget land, är det kanske all sin uppmärksamhet, då den lätt torde vet att dessa damer äro ägare till fartyg ganska naturligt, att de först inrikta sig P &amp; kunna få ödesdigra följder.
I en läsvärd ar- för millioners värde, tror man naturligt- att avhjälpa de brister, som ligga närmast tikel i danska tidskriften Tilskueren gran- vis, a t t de börjat med en större eller mindre till hands.
Men de finnas, som krigets järn- skar Nina Bang den ekonomiska och indu- ärvd förmögenhet.
Visst inte - de började hand drabbat hårdare än några andra, där- striella stororganisationens problem och kom- med tomma händer, men med djärva dröm- för att de äro oskylda och det är barnen, mer i sin tankegång till följande resultat: mar.
och för deras nöd och jämmer måste alla " Kriget plockar grundligt och metodiskt Alltifrån barndomen, då Hanna Brum- jordens kvinnor ömma.
Tusentals barn från bort den manliga arbetskraften.
I denna si- menm på 80-talet lekte vid Haugesunds härjade landsdelar stå utan skydd och tuation samverka patriotiska och rent kapi- varv och följde fullriggarens tillblivelse vård, utan den trygghet ett hem skänker.
talistiska intressen f ö r att ställa den kvinn- från kölens sträckande och tills den stolta och det är dem fru Anna Glasell-Andersson liga tili disposition i stället.
Tidigare före- skutan löpte a v stapeln under folkets ju- gör sig till tolk för i sitt upprop: Rädda skrifter till arbetsskydd falla bort, det finns bel, drömde hon om att bli ägare till ett Belgiens barn1 Hon har själv på ort och inte utrymme för betänkligheter mot hälso- fartyg.
Hon ville sitta på sitt kontor som ställe inspekterat de barnkolonier, som på farlighet och yrkesfarlighet, mot lång ar- skeppsredare, avsluta frakter, bestämma barmhärtiga människors tillskyndan upp- betstid och hänsyn tili arbetets natur.
Press- vart skutan skulle gå och så tjäna rött guld rättats i Schweiz, och nu vädjar hon till ningen blir särskilt stor för de kvinnor, som i strömmar.
Helst hade hon velat klä sig i sina egna landsmän att även de måtte kän- ådagalagt det största motståndet mot att sjöstövlar och oljekläder och följt med, när na ansvaret för de uppväxande generatio- dragas in i Grottekvarnen, på de gifta kvin- långfararen spände sina vita segel och gled uer, som fått en så bitter kontakt med li- norna vilar försörjningsplikten i faderns ut.
Hon kände en stark lust att rida ut en vets verklighet.
Schweiz och Holland ha, frånvaro.
Arbetsledningarna ha redan bör- storm på det vida havet.
trots sina begränsade tillgångar och rådan- jat inrätta sig efter situationen.
I de stor- Men detta gick nu en gång inte an för en de dyrtid, på ett storartat sätt räckt sin industrier, där det arbetas med kvinnlig flicka.
Hon lade i stället beslutsamt en plan hand åt de olyckliga, och även Sverige arbetskraft, ordnar man sig f ö r att t a hand att skaffa sig nödiga pengar för a t t kunna måste känna det ansvar som följer med om, barnen, så a t t mödrarna inte uppehål- förvandla drömmen till verklighet.
Hon tog fredens välsignelse.
En hel belgisk-svensk las a v omsorgen om dem.
Man har vagg- plats i en affär, strävade och arbetade, mätte skola kunde växa upp i Schweiz, om var r u m och kindergartnar.
Man låter bespis- ut tyg och band och spetsar i många år, tills och en ville bidraga till uderhållet a v de ning ingå i avlöningen, så att arbeterskor- hon och hennes väninna Bertha Torgersen barn, som måste räddas åt framtiden.
na inte behöva avse tid för matlagning.
satte upp egen affär på Karmön, där en av " Människokärleken är internationell, och Flerstädes bygges det för att härbärgera landets främsta gruvdrifter var belägen.
då vårt land ligger alltför långt borta för hustrurna vid själva fabriken.
Hela syste- Kunderna bestodo mestadels av gruvarbeta- att vi här skulle kunna bereda hem åt des- met går ut över hemmen.
Det är inte som i re, som kunde vara ganska brutala, när de sa barn, så låt oss hjälpa andra i deras skråens och lagen$ tid, då endast de ogifta kommo in druckna.
De unga kvinnorna kla- ädla strävanden a t t hela några av de sår, svennerna och lärlingarna bodde hos mästa- rade sig dock fint med vänlighet och goda som kriget slagit. "
Fru Anna Glasell-An- ren, nu inrättar man sig för att arbetaren lämpor och höll0 mönsterordning i sin dersson, Djursholm, lämnar alla upplys- skall leva och do på fabriken, äta fabri- butik.
ningar och mottager samt förmedlar pen- kens mat, bo i fabrikens bostäder, medan Vid sidan om affären gjorde fröken Brum- ningar till de belgiska barnens underhåll.
barnen vistas i fabrikens barnkamrar. "
menies inmutningar, deltog i sillspekula- Här föreligger slitså en fara för kvin- tioner m. m. alltjämt med skeppsredare- nornas ekonomiska och individuella frihet.
målet i sikte.
Så flyttade damerna i n till Kapitalismen har koncentrerat sig som staden igen, köpte en stor gård och etable- aldrig förr, och om inte kvinnorna sluta rade en manufakturaffär, som ännu fort- lyder rubriken på en liten broschyr av An- sig tillsammans i fackföreningar och or- går.
na Lenah Elgström, utgiven på Svenska ganisationer, kan ett kvinnoproletariat Nu var segelskutornas tid förbi.
Angfar- Andelsförlaget.
Skriven med författarin- uppstå, som kommer att hålla både dem tygen gjorde sitt inträde, och ingen $kulle nans varma, personliga stil hävdar den rät- själva och deras barn i en fruktansvärd ha trott det möjligt, a t t damer skulle kom- tens och mänsklighetens principer gentemot träldom.
Englands kvinnor h a klart insett vidden ma att köpa en ångare.
Det var allt för våldet och orättfärdigheten.
Fru Elgström upptar de kända, aktivistiska synpunkter- av de problem inför vilka storindustrien orimligt.
Men så skedde dock 1909, då de na till behandling och analyserar med lo- efter kriget kommer att ställa kvinnorna, två vännerna inköpte " Goval " på 500 tons.
gisk skärpa ihåligheten och värdelösheten i men de ha också insett, att det verkliga De skötte sitt rederi förträffligt och köpte de fraser med vilka deras förkunnare dra- mediet, som skaii hjälpa kvinnorna att nästa år " Geira " p i 1,400 tons, 1912 " Vis- perat sin krassa maktlära.
Anna Lenah råda bot på missförhållandena, är jnst borg " p &amp; 2,000 tons och tre år därefter " Vendborg ".
Elgström har intet fördrag med fraser och rösträtten.
Bokföring och korrespondens - T allt skötte stora ord.
Hon ser till det inre, till djupet, Aldrig har rösträtten varit SA nödvän- och därför få också hennes ord en klang dig som nu, när så mHnga faktorer äro i de med reda och ordning.
Ola Hope säger, a v äkta metall.
Hon for det sjunkande rörelse för att beröva en mängd kvinnor att många män kunde avundas dem den in- rättsmedvetandets talan och hon ser aldrig deras ekonomiska självständighet.
Var och sikt och klokhet med vilken de expediera tingen nr en snäv och begränsad synvinkel.
en måste därför hjälpa till att åt sina med- fraktanbuden utan att låta lura sig av guld " Over sådana konjunkturbegrepp som systrar såväl i de krigförande som de neu- och gröna skogar.
De äro en prydnad för centralmakterna och ententen, ja, även SH- trala länderna förskaffa 5en rätt, som skall Norges slteppsredarestånd, säger han.
Och dana tidsbegrepp som fransmän eiler tys- hjälpa dem och deras barn att föra en män- han förespår dem ytterligare tillökning i kar, står evighetsbegreppet människa. "
Det- niskovärdie tillvaro.
o. u.
E. tonnaget på grund av deras stora duglig- ta yttrande är typiskt för Anna Lenah Eig- Sveriges äidata, största o. bäst ström och det vore lyckligt om de prin- V a renommerade specialaffär i ciper hon hävdar vunne större anklang hos en mänsklighet, som blint rusar mot sitt Kungl.
Holleverantör eget fördurv.
G.
E.
E. B-.
4 10 A.
T. w 18 provu t. luiwrtm,,, m, u, grcittio, ikU80.
Rädda Belgiens barn!
Fru Betzg Kjelsberg fick på sin femtioårsdag mottaga den nor- ske konungens förtjänstmedalj i guld.
I ett lyckönskningstelegram tackade konungen fru Kjelsberg särskilt för hennes " iver för de små i samhället ".
Det var ett hundratal telegram fru Kjelsberg fick mottaga, och bland dem märktes ett från statsminister Gunnar Knudsen, så lydande: " Med min hjärtliga hälsning och lyckönskan i anled- ning av femtioårsdagen förenar jag hoppet och önskan om att Ni framdeles och om möjligt i ännu högre grad vill erbjuda lan- det Edert värdefulla arbete och Ert in- tresse. "
Norske Kvinders Nationalraad har till ordförande efter fröken Gina Erog valt fru Nico Hambro, ett val som av Ny- lsnde hälsas med den största tillfredsstäl- lelse.
BTiden icke lämplig.
* Vid Vita Bandets årsmöte i Kanada dis- kuterades önskvärdheten av att alla kraf- ter inom rösträtten bundos samman till en stor enhet.
I anslutning härtill har till alla rösträttskvinnor i Kanada sänts ett tryckt meddelande, vari det bland annat heter: " Måhända synes eder icke tiden lämplig att upptaga arbetet för rösträtten; vi äro ju alla intresserade av att kriget skall få en lycklig utgång, och att det vore orätt att- draga någon från hennes plikt mot foster- landet.
Detta äro vi fullt medvetna om, men tillika förvissade, att om vi icke nu erhålla full medborgarrätt, komma vi att bli ur- ståndsatta att möta de många problem, som nödvändigtvis måste uppstå efter kriget. "
Den sanning dessa ord innebär, borde alla nationers kvinnor behjärta.
En dröm AäBM JOHN hÖF#IIE !i &amp; C:O Fraluatan 8, Steekliali~, Silen- &amp; Ylle-Kiälningity (er Rösträttskartan.
Med anledning av den sista kanadensiska segern skriver en amerikansk tidning: Rösträttskartan måste återigen ändras - för fjärde gången i år.
Den förändras näs- tan lika fort som Europas karta.
Men röst- rätten segrar utan blodsutgjutelse och re- presenterar endast krossade fördomar.
____~ ~ het, som givit publiken tillit till deras före- tag och ledning.
Och nu kommer kanske det märkvärdi- gaste a v allt i denna underbara sannsaga.
Millionerna ha inte på minsta vis stigit dem åt huvudet.
De bibehålla alltjämt sina enkla vanor i sitt trevliga hem, där blom- doft och gästfrihet möta den besökande.
De båda vännerna ha trofast delat ljuvt och lett, arbetat och trivts samman och ge- mensamt glatt sig åt sina drömmars upp- f yllelse.
ä r det inte vederkvickande och styrkande att höra talas om sådana praktexemplar av det " svaga " könet?
Vi sända dem ett uppriktigt tack för vad de givit oss i sitt storslagna föredöme.
A.
Y.
H.
__I -
N:R 23 RoSTBÅTT FOR KaIINNOR 3 Nordiska kvinnosakskonferensen i Stockholm den 10-11 november, Nordiska kvinnosakföreningars samorganisation bildad.
Under flera år h a r man med stigande sympati omfattat tanken på ett samar- bete mellan Nordens kvinnor i sådana frågor, d ä r de h a gemensamma intres- sen att bevaka, och n ä r Fredrika-Bre- mer-Förbundet, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt och Sven- ska kvinnornas nationalförbund in- bjödo till ett nordiskt kvinnomöte i Stockholm den 10-11 november, sände samtliga nordiska länders kvinnoför- eningar delegerade att representera dem vid mötet.
Det högtidliga öppnan- det försiggick i Järnkontorets stora sal, och hälsningstalet hölls av f r u Agda Montelius, som i ett varmt och a v skandinavisk samhörighetskänsla besjälat anförande erinrade om att kvinnomötet redan år 1915 skulle ägt rum i Stockholm, om inte världskriget lagt hinder i vägen.
Alltjämt rasar åskvädret omkring oss, och alltmer ha kvinnorna blivit medvetna om nödvän- digheten, a t t under tider a v våld och väld uppehålla de ideella ideerna.
Nor- dens kvinnor ha många gemensamma drag och beröringspunkter, som un- derlätta samarbetet, men talarinnan hoppades också a t t under förhandlin- garna nationernas särdrag skulle fram- träda, så att man inbördes kunde lära a v de resultat de olika ländernas kvin- nor kommit till.
F r u Montelius rikta- de därefter en varm välkomsthälsning till varje land särskilt, varefter för- handlingarna togo sin början.
Val.
Förutom mötets ordförande, f r u Ag- da Montelius, valdes tre vice ordföran- de, nämligen: f r u A. Stampe-Fedder- sen, Danmark, fru Betxy Kjelsberg, Norge och fröken Annie Furuhjelm, Finland.
Till sekreterare utsågs fru Anna Lamberg-Bruun och till biträ- dande sekreterare f r u Ester Brisman och fröken Sigrid Ulrich.
En presskom- mitt6 tillsattes, bestående a v fröken Elisabeth Krey, fröken Axianne Thor- stenson och f r u Elin Wägner.
Nordiska kvinnosaksföreningars sam- organisation.
Mötets första beslut gällde bildandet a v Nordiska kvinnosaksföreningare samorganisation, och detta beslut häl- sades efter klubbslaget med applåder.
Den nybildade organisationens syfte fastslogs som ett samarbete för beva- kande a v kvinnornas intressen i fa.
milj, stat och samhälle samt för frå.
gor rörande barnlagstiftning.
Rätt at1 vinna anslutning äga kvinnosaksorga- nisationer i Danmark, Finland, Island Norge och Sverige.
Fredagens förhand- lingar upptogos för övrigt a v diskus- sion a v de förslag till stadgar, som fö.
relågo.
Bland annat beslöts, att gemen.
samma möten skulle hållas när förhål.
landena krävde, dock minst vart tredjc år.
Samarbetet länderna emellan un.
der den mellanliggande tiden skall skc på sätt som respektive länders till sam.
organisationen anslutna föreningar be.
stämma.
På förslag a v fröken Signe Bergman avsändes hälsningstelegram till ordfö.
randena i två a v kvinnornas stora världsförbund, mrs Chapman Catt föl Internationella kvinnorösträttsallian.
sen och lady Aberdeen f ö r Internatio.
nella kvinnoförbundet.
Efter mötesförhandlingarna v a r ge.
mensam middag anordnad å Operakäl, laren.
Ordföranden i mottagningskom mitten, f r u Eva Upmark, höll därvic ett hälsningstal till gästerna f r å n dc nordiska länderna .. Fredagens offentliga möte.
Klockan 8 e. m. v a r ett offentligt mö.
te anordnat i Läkaresällskapets stors sal och den livliga tillströmningen vitt Fru Briet Asmundson nade om allmänhetens stora intresse för den fråga, som förelåg till behand- talade å Islands kvinnors vägnar, d ä r ling, nämligen jen husmoderliga utbildningen ännu inte nått något nämnvärt resultat.
Den Kvinnorna och höjandet av det hus- isländska kvinnosaksföreningen h a r liga arbetet.
dock insett betydelsen av det husliga Ahörarna fyllde inte bara salen och arbetet och de ambulerande kurserna angränsande lokaler, utan i gångar och för husmödrar synes v a r a den form a v trappor samladas så t ä t a skaror, att husmodersutbildning, som på Island dörrarna till slut måste stängas.
Som h a r mest framtid för sig.
mötets ordförande fungerade d:r Ka- rolina Widerström, och aftonens första Fru Margarethe Christensen talare var representanten för Dan- redogjorde för de norska kvinnornas mark, skolköksinspektrisen insats för höjandet av det husliga ar- betet.
Deras önskemål är att göra skol- Fröken Eline Hansen, köksundervisningen obligatorisk de som gjorde en rekapitulation i utveck- båda sista skolåren och därigenom nå lingen och erinrade om den tid, d å hus- alla flickor i hela landet just i den å1- mödrarna skötte hemmets arbete och der, d å de äro mest mottagliga för in- alla de grenar, som därtill hörde.
Det tryck.
800 &amp; 900 skolkök skulle behövas var industrien, som berövade kvinnor- och för närvarande finnas omkring 160. ua deras ursprungliga verksamhetsom- Till slut talade yrkesinspektören frö- råden, och en massa arbetskraft blev ken Kerstin Hesselgren å Sveriges väg- ledig, för vilken nya vägar måste ska- nar.
Hennes ställning till husmoders- pas.
Det husliga arbetet råkade ur utbildningen h a r förut behandlats i kurs och ansågs inte längre tillräckligt Rösträtt för Kvinnors spalter.
fint, och följden härav blev att hem- Auditoriet belönade de olika föredra- men vårdslösades.
Man var inte sen gen med livliga applåder och de när- att skjuta skulden på kvinnosaken, varandes tacksamhet tolkades a v d:r men fröken Hansen hävdade i motsats Widerström, som även förklarade mö- härtill, a t t den danska kvinnorörelsen tet avslutat.
alltid haft ögonen öppna för hemmets gärning.
Dansk Kvindesamfund har i Lördagens förhandlingar, detta hänseende utfört ett förtjänst- fullt arbete, och skolköket är ett a v som togo sin början klockan 10 f. m., dess verk.
I allmänhet h a r man tagit vor0 ägnade åt frågan om kvinnoarbe- sina mönster från Sverige och Norge, tets ekonomiska värdesättning.
Man och det danska arbetet byggdes på de diskuterade ivrigt vilka åtgärder den andra nordiska ländernas erfarenhe- nya samorganisationen skulle ‘ kunna ter.
Betydelsen a v skolköket ansåg ta- vidtaga med anledning av madame Ga- larinnan ligga däri, att den gav de un- brielle Duchenes förslag om internatio- ga flickorna en grund att bygga vidare nell aktion för att söka genomdriva att på, a t t husligt arbete sattes i jämnhöjd arbetslönerna bli oberoende a v den ar- med bokliga fack och till slut a t t den betandes kön.
Inledare av diskussio- skapade ett intimt förbindelseled mel- nen v a r fröken Anna Kleman, som re- lan hem och skola.
F ö r fortsättnings- dogjorde för nedpressningen av kvin- undervisningen v a r sörjt genom hus- nans arbetslöner under kriget, speci- modersskolor, och den första byggdes ellt i Frankrike, men även i England i Sorö på initiativ av Dansk Kvinde- och Tyskland, vilken nedpressning för- samfund.
Man h a r även arbetat på hö- anlett madame Duchenes förslag om jandet a v tjänarinnornas ställning, och en defensivallians kvinnorna emellan.
Danmark torde ännu v a r a det enda Under diskussionen underströkos kraf- land, som h a r en tjänarinneskola.
Vad tigt de rådande missförhållandena i värnpliktsåret beträffar, som debatte- fråga om kvinnornas arbetslöner även rats så ivrigt i Sverige, trodde talarin- i de nordiska länderna.
Konferensen nan inte att det hade någon framtid i beslöt därefter enhälligt a t t upptaga Danmark, d ä r man håller på det fri- genomförandet a v kvinnornas lönelik- villiga arbetet.
Fröken Hansen refere- ställighet med männen på sitt arbets- rade till Selma Lagerlöfs tänkvärda program och att till en början i de ord i Hem och stat om hemmet och skandinaviska länderna föranstalta en avslutade sin klara och rediga fram- statistisk utredning angående propor- ställning med det yttrandet, att vilka tionen mellan mäns och kvinnors 1ö- förvandlingar hemmet än undergår ge- ner.
nom tiderna, skall det dock alltid höra Eftermiddagens möte.
till kvinnans gärning.
Då det husliga arbetet i de övriga Efter en kort lunchrast samlades alla nordiska länderna företer ungefär delegerade samt ett stort antal enskil- samma utvecklingslinjer, antyda vi en- d a föreningsmedlemmar i K. F. U.
K:s dast i korthet de övriga talarinnornas stora sal, till diskussion angående sakliga och intressanta framställnin- gar.
Som ett gemensamt omdöme gäl- Vlirdesättning av kuinnoarbetet.
ler, a t t det i alla de respektive länderna Det aktuella och för kvinnornas vid- varit kvinnosakens pionjärer, som in- kommande så viktiga ämnet behandla- sett betydelsen av det husliga arbetet des a v representanter från de fem nor- och tagit initiativet till dess uppryck- diska länderna, som på ett både klart ning.
och medryckande sätt redogjorde för de Fru Ilmi Hallsten olika villkor.under vilka deras liinders konstaterade samma förhållande i Fin- kvinnor gjorde sin samhällsinsats.
Be- land.
Där arbetar nu föreningen Mar- tydelsefullt nog tycktes Sveriges kvin- ta bland landsbygdens kvinnor med nor vara de, som hade det sämst ställt kurser i trädgårdsodling och husligt på arbetsmarknaden, och när man be- arbete.
Kvinnan bland folket h a r nåtts tänker att de äro de enda, som ännu av Finsk kvinnoförening genom am- sakna politisk medborgarrätt, h a r man bulatoriska kurser, och en konsulent även förklaringen till deras ekono- arbetar året runt.
Vid folkhögskolor- miska osjiilvständighet, en förklaring n a h a även inrättats husmodersskolor, som för alltid borde tysta de röster.
men dessa befinna sig ännu på ett för- vilka höjts för betydelselösheten a v beredande stadium.
Talarinnan sluta- b i n n a n s rösträtt.
de sitt anförande med att erinra om.
Seminarieadjunkten fröken Anna a t t en planmässig och rationell husmo- Sörensen dersutbildning är etisk, sparar tid och ger husmodern tillfälle till andra sys- redogjorde först för de långt ifrån l y sande förhållanden, under vilka Sveri- selsättningar.
ges kvinnor arbeta ..
Det ä r en mängd problem, som skapats sedan kvinnan kommit u t i förvärvsarbetet, och den ’ begränsade arbetsmarknaden h a r även begränsat lönerna.
Staten h a r öppnat nya arbetsfäit för att få billig arbets- kraft i stor utsträckning, och lönerna ar0 ofta orättfärdigt låga.
Talarinnan redogjorde härefter för olika katego- rier av kvinnliga arbetare och deras löneförhållanden, vilka ofta gåvo ett så negativt resultat, att kvinnorna inte kunde få sin fulla försörjning genom sitt arbete, utan vor0 hänvisade till sina hem.
Härigenom pressades löner- na ned, och de mindre lyckligt lottade kvinnorna Engo draga sig fram på ett existensminimum.
Som ett exempel på h u r orättvist lönerna tillämpades för män och kvinnor, angav fröken Sören- sen, att en manlig postmästare a v tredje klass sitter med en lön a v 5,000 kr.
medan hans kvinnliga kollega får nöja sig med 3,400 kr., och även i tele- grafen och järnvägen gör m a n skill- nad på manliga och kvinnliga löner.
Samma norm ligger till grund €ör 1ä- rarlöner.
Principiellt betydelsefull är frågan, när man kommer in på folk- skolans löneförhållanden, ty d ä r till- ämpades fordom lika lön €ör lika ar- bete.
Vid 1906 års riksdag upptogs för- slag om en annan löuestandard, moti- verat med a t t kvinnorna hade mindre pretentioner än männen.
Talarinnan ansåg, att skillnad borde göras, icke på män och kvinnor, utan på familjeför- sörjare och icke familjeförsörjare, och s0m botemedel mot de rådande miss- förhållandena framlade hon: en upp- fostran, som gör flickorna förvärvs- dugliga, arbetshygien, organisation för upprättandet a v en viss duglig- hetsstandard samt framför allt röst- rätt.
Fröken Sörensen slutade sin sak- liga framställning med att betona, a t t rösträtten icke blott är en kvinnofrE- gay utan en samhällsfråga, a v betydel- sefull art.
Representanten för Norge Fru Karen Grude Koht framhöll att kvinnornas strid om rät- ten till arbete redan är utkämpad, och nu står striden i stället om lika lön för lika arbete.
I Norge är det två oli- k a löneprinciper, som göra sig gällan- de, de som röra det manuella och de som röra det kulturella arbetet.
I sko- lorna och vid universitetet, i bibliote- ken, föreläsningssalarna och posten är det icke tal om annat än samma löne- principer för män och kvinnor, men på de fält, d ä r kvinnorna tidigare kommo in, gäller den gamla principen, och det blir sämre j u längre ned man kommer.
Det är industriarbeterskornas och bu- tiksbiträdenas ställning, som måste för- bättras, och man f å r inte heller glöm- m a husmödrarna, vilka genom sitt vik- tiga kall som uppfostrarinnor kunna h a r ä t t a t t fordra samhällets hjälp.
Fru Koht uppehöll sig vid några punkter, vilka hon ansåg som bidragande orsa- ker till kvinnornas dåliga löneförhål- landen, och däribland främst den, att de äro ett nytt inslag i kulturutveck- lingen.
Trots rösträtten äro kvinnor-.
na ännu genomsyrade a v en mängd gamla fördomar, och de ha ännu inte tillräckligt socialt ansvar.
Mödrarna skaffa icke sina döttrar tillräcklig ut- bildning, och därigenom blir det ofta en okvalificerad arbetsstyrka, som sän- ker kvinnornas anseende.
En fara, som också är e n oundgänglig faktor att räkna med, är den ringa stabilitet, som blir en följd av den stora omsättningen av arbetskraft.
Kvinnorna måste ha blicken öppen för dessa faktorer och genom organisation, utbildning och so- lidaritet bekämpa dem.
.
SbSTB&amp;FT F O B KYINEOB 4 kemiskt tvkttsd och priiasad blir Eder koatym, kidänning, kappa eiier överrock, om densamma insdändea tiii Örgryie Remiska Tvätt- 4 Färgtri A.
B. G~TEBORG Fabriksinspektören f r u Julie Arenholt, som talade å Danmarks vägnar, fram- höll nödvändigheten.
av att kvinnorna gripa efter nya arbetsformer, enär de annars sjunka ned till en parasittillva- ro.
Vi leva i en Övergångsperiod, och kvinnorna måste deltaga i förvärvsar- betet.
Kriget h a r medfört en revolu- tion i kvinnans förhållanden, hon h a r tvingats i n på förr okända områden och efter kriget måste dessa nya ar- betsvillkor regleras.
I Danmark ha kvinnorna teoretiskt tillgång till de flesta ämbeten, men det råder ganska oklara begrepp om kvinnors anställ- ning.
Kvinnorna fordra en lag, som tydligt anger deras rätt tili statsämbe- ten.
Sedan f r u Arenholt redogjort för olika slag a v kvinnligt arbete och fram- hållit, att mycket arbete monopolise- ras a v män, därför att det är väl av- lönat, yttrade hon, att det inte ä r till- räckligt med adresser och petitioner, utan kvinnorna måste göra en stor personlig insats.
Detta är lättare nu, n ä r kvinnorna fått rösträtt, och sedan den blivit genomförd, h a r man kunnat konstatera, att de kvinnliga lönerna höjts, och att kvinnor erhållit höga statsämbeten.
Motståndet från män- nens sida blir mattare och mattare, - men kvinnorna måste noga ge akt på sina egna intressen, ty utan ekonomisk likställighet, når kvinnan aldrig full frigörelse.
a ') etsförhållandena förete mycket stora ikiljaktigheter.
I många fall h a de att ' ramvisa en storartad utveckling, me- lan de å andra sidan äro synnerligen !fterblivna.
Största delen av Islands Jefolkning är lantbruksarbetande, och lär har husmodern ett drygt och föga xppskattat arbete, som inte heller ger ienne tid eller tillfälle till någon extra ' örtjänst.
På senare år h a r fiskeriet ' ått ett starkt uppsving och d r a r myc- ren arbetskraft till sig, men kvinnorna letalas inte på långt när så väl som nännen.
Det andliga arbetets kvinnor ia det mycket bättre ställt.
I skolan iro kvinnorna likställda mea männen, itnjuta samma utbildning och få sam- na lön.
Islands kvinnor h a även till-, räde till alla ämbeten, men i praktiken iar det ännu ingen betydelse, ty Island iar icke en enda kvinnlig ämbetsman.
Fröken Annie Furuhjelw#.
.nledde sitt anförande med att berätta, itt sedan Finlands kvinnor fått röst- iätt, har den frågan alltid sttillts till iem, vad de uträttat för att i lantdagen iöja kvinnornas arbets- och lönevill- ror.
Svaret ger sig självt därigenom, ttt lantdagen icke h a r att bestämma lm lönefrågor.
Finlands kvinnor ha fört samma kamp som andra länders rvinnor, kampen för högre skolutbild- iing och ökade utvecklingsmöjligheter, Den n ä r Finland på 60-talet började en ?gen kulturutveckling, v a r överklassen så fåtalig, att männen inte behövde frukta någon konkurrens från kvin- nornas sida.
Staten h a r på visst sätt Tenomfört principen lika lön f ö r lika arbete, då den på skolans och universi- tetets område jämställt kvinnan med mannen, men där konkurrensen med mannen uteblir, d ä r sjunka också 1ö- aerna i avsevärd grad.
Fröken Furu- hjelm lämnade en del statistiska upp- gifter såsom belysande f ö r olika slag Fru Björg Blöndal av kvinnoarbete.
I posten och vid järn- redogjorde för förhållandena i sitt vägarna gäller lika lön för män som hemland, Island, d ä r de kvinnliga ar- för kvinnor.
och det existerar till och En kvinnlig frihetskämpe, W W I D A VON m Y S E N B U G: I 1 a n d s f 1 y k t.
En idealistisk kvin- nas memoarer.
Wahlström &amp; Wid- i strands förlag.
574 sid. Pris kr.
8: 50.
Vad är det att v a r a en idealist?
Även därvidlag kan uppstå begreppsförvir- ring, om man frågar sig, vad ett ideal är.
Den hänförde nationalisten dödar och dör för ett ideal - som andra ryg- ga tillbaka för.
Det ä r betecknande, n ä r Malwida von Meysenbug berättar, hur henneE syster med sorg och harm frågade hen- ne: Finns det någonting, som du kar älska högre än din familj?
Själv skulle författarinnan svara un.
gefär så här: En dag gick en man i en Österländsk ängd, och trött a v vandringen satte har sig vid en brunn för att vila.
Dit kon: en kvinna för att hämta vatten.
Hor hade inte väntat sig, att mannen, son v a r en jude, s k d e tilltala henne, er samaritisk kvinna, och väl ännu min dre - vilket också förundrade hans lär jungar - att han skulle tala till hen.
ne som till en människa, istånd att fat ta hans tankar.
I skolen icke tillbedja varken pi berget eller i templet, sade han - utar i anda och sanning.
Men är det inte just på berget eller templet, som människorna ännu viljc resa sina idealer?
Visst finns det idea- ler, som stråla så högt - t. ex. freds- tanken i dess djupaste mening - att alla måste erkänna dem som idealer, men de tro inte, a t t de passa för jor- dens materialistiska släkte.
Malwida von Meysenbug sökte sina idealer " i anda och sanning ", och där- för blev hon också som många med - henne besläktade andar utan hem i fo- sterlandet.
Vi behöva j u blott tänka på Romain Rolland, hur han blivit be- mött i sitt land, därför att han rest sina idealer " ovan stridsvimlet ", ovan det nationalistiska templet.
Men denna landsflykt berör j u e j an- dens fria värld.
Det är e j gott att ve- ta, hur Malwida v. Meysenbug skulle h a uppfattat det nuvarande politiska läget, men man kan förstå, att den vän- skap som förenade henne och Romain Rolland, tyskan och fransmannen, hon en gammal kvinna, han en ung man skulle ha haft sitt " ovan politiken " Och man kan också förstå, vilken trösl dessa båda varit och äro för dem som likgiltigt vilken nation de tillhöra, sök1 eller söka deras tankars sällskap.
Malwida v. Meysenbug v a r en kvinn lig frihetskämpe för folkens rätt och lycka.
Hon fick sitt " andra dop ", sägei hon själv, av " revolutionens hand ", ock hon var med under de tider, kring för.
ra århundradets mitt, när revolutionei skakade Europa, om hon ä n snart kon: till insikt om att den uteslutande poli tiska revolutionen e j v a r vägen till 1yc kan.
Hon skriver i sina memoarer: Ä r det så svårt att begripa, att f r i heten är den starkaste lagen?
Att upp fostra barnen till a t t förstå detta, vän ja folken att förstå detta, därmed skull (egentligen civilisationens hela uppgif vara fylld.
Familjen och staten skullc därigenom finna sin sanna lyckliggö rande form, under det att den våld samma auktoriteten evigt skall finna uppresningen vid sin dörr.
Som barn hade hon samma idealer som de människor hon älskade, hennes hängivna hjärta ledde hennes omdöme - det v a r j u en klar sak, att de måste ha rätt.
Men så vidgades hennes horisont un- der inre strider och offer, och hon kom ned en järnvägskvinnoförening, bildad) å initiativ a v Finlands enda kvinn- iga stationsinspektor.
Vid de lägre jänsterna vid ämbetsverken äro löner- ia jämförelsevis låga och likaså på rontoren, men inom försäkringsväsen- iet är det något bättre ställt.
Barn- norskorna tillhöra en kår, som är yt- erst illa avlönad.
Vad kroppsarbetet leträffar, h a lönerna stigit genom kri- set, men en utsvettad gren ä r sömmer-; kornas, och h ä r ansåg talarinnan att ie bildade kvinnorna hade ett stort an- ivar.
Fröken Furuhjelms intryck av ie självförsörjande kvinnorna var, att ie icke aIltid kände tillräcklig arbets- Tlädje, och hon ansåg a t t detta i en del: all berodde på att kvinnor med fallen- iet för praktiskt arbete ofta vor0 hän- risade till det teoretiska.
Som en na-, urlig följd a v kvinnornas arbete inom iemmet vilja de helst ha med levande; ing att göra.
Talarinnan avslutade sin ntressanta redogörelse med att upp- nana kvinnorna till större solidaritet.
Vårt moderna samhälle är byggt på rvinnans förvärvsarbete, och hon mås- .e även ha känslan att vilja komma framåt, ty den känslan sporrar och ger Gttre arbetsresultat.
Efter de ytterst instruktiva och tan- ieväckande föredragen .följde en kort liskussion med inlägg a v fröknarna Vaja Forsell, Anna Ljungberg, Bertha Welin och d:r Karolina Widerström.
N:R 23 Samkvämet På Grand Hotel.
Det var en lysande och representativ samling av Nordens ledande kvinnliga personligheter, som på aftonen voro närvarande vid den avslutningsfest,; om anordnats i Grand Hotels vapen- sal.
Där blev också tillfälle till det per- sonliga samspråk, som den av förhand- lingar strängt upptagna tiden inte förr medgivit, och nordens kvinnor utbytte tankar och åsikter med ett intresse och samförstånd, som stärkte intrycket a v betydelsen att de tillsammans bilda en skandinavisk enhet.
Endast ett moll- ickord bröt harmanien, och det v a r ränslan av att Sveriges kvinnor äro de ?rida i norden, som ännu sakna politisk nedborgarrätt, men Sveriges kvinnor a s e och uppskatta till fullo det stöd,, om de övriga nordiska länderna bju- ia dem.
Aftonen bjöd också på angenäm un- lerhållning i form av sång, utförd av 3n damkvartett från Djursholm under fru Alice Tegners ledning, och talens rad vor0 så många och långa som det festliga tillfället inbjöd till.
De inled- les av d:r Lydia Wahlström, vilken i: genskap a v historiker erinrade om Tångna tider och stannade vid skandi- navismens ide, sådan den bröt igenom på 1840-talet.
Tanken slog aldrig r o t i folkens hjärtan, men talarinnan trodde att tiden nu var inne f ö r en ny form av skandinavism, nämligen kulturskan- iinavismen och de stora andliga vär- den, som bundo de nordiska folken till- sammans.
Samhörighet kan även födas under yttre tryck, och som ett nytt mo- ment har också kommit en kvinnornas sammanslutning, som man på 1840-ta- let inte drömde om.
D:r Wahlströms utmärkta anförande mottogs med kraftiga applåder, var- efter följde unisont sjungande av Hell dig, du höga nord.
Övriga talare voro fröken Henni Forchhammer, Danmark, f r u Karen Grude Eoht, Norge, fru Bri- själv att stå i ledet bland dem, som uppreste sig mot auktoriteten.
Den innersta drivkraften till att hon kom a t t bryta med det liv hennes börd och uppfostran velat hänvisa henne till, var likväl godheten, samma hängiven het för rättvisa och godhet i världen som hon förut känt endast för dem hon älskat.
Den man, som vunnit hennes kärlek fastän hans inte ägde samma trohei som hennes, yttrade till henne, n ä r han låg döende: - Man har velat påstå, att de demo.
kratiska kvinnorna inte h a något hjär.
ta; det påståendet kan j a g vederlägga Vid detta avsked kände hon en djug smärta.
Hon såg upp mot himlens ota.
liga stjärnor, hon stirrade mot grynin.
gens purpurstrimma i öster och fråga, de sig själv full a v förtvivlan: Va&lt; återstår väl nu i världen?
- Att vara god, svarade en röst inon: henne.
Hon undervisade vid denna tid vic den s. k. högskolan i Hamburg, en fri, sinnad stiftelse, d ä r föreläsningar höl, los och där man ville ge de flickor, son hade lämnat skolan, eller sådana, son redan vid en mognare ålder ännu kän de behov att fylla luckorna i sin bild ning, tillfälle att bedriva högre studie] a v alla slag.
Antingen för att utbildr sig till en specialitet eller också föl att fullända sig själva, och ett av a n staltens huvudändamål v a r att förun na bildningens välgärning utan åtskill nad åt fattiga och rika.
Efter dep kris hon genomgått, kän de hon sig liksoni död för varje per- sonligt anspråk och levde endast för arbetet.
ä n n u mera än förut förband hon sig med de arbetande klasserna, samlade arbetarna hemma hos sig och deltog i föreningar och sammanslut- ningar för deras andliga och materiella utveckling.
Krogarna övergåvos, ett allvarlig4 kunskapsbegär började göra sig gäl- lande, och ändå - just mot dessa, ej politiskt revolutionära föreningar, vän- de sig reaktionen med bitter förföljelse.
Stämplingarna mot högskolan blevo allt kännbarare, de frisinnade allt me- ra trängda.
Och slutligen lämnade Mal- wida v. Meysenbug, nedbruten som hon var både av sin hjärtesorg och av det intensiva arbetet, Hamburg för att un- n a sig en tids vila hos en väninna i Berlin.
Detta v a r i april 1852.
Men in- te heller där fick hon vara i fred.
Po- lisundersökning företogs.
hos henne, man lade beslag på hennes brevväxling med kända demokrater, och övertalad av sina vänner lämnade hon i hemlig- het Tyskland, innan vidare åtgärder skulle vidtagas mot henne.
Hon tog sin tillflykt till London, där hon gav lektioner och försörjde sig som publicist och översättarinna.
Hon kom där, som hon säger i memoarerna, i be- röring med " stora betydande männi- skor, sådana som inte kunna undgå att lämna spår i en människas liv ".
Nen det v a r inte den s. k.
" bättre samhälls- klassen ' ' - ordet citerat u r memoarer- na - societeten, hon sökte närma sig för att återknyta förbindelser från en tidigare Londonvistelse.
Därtill hade hon varken råd eller lust, utan det var i stället till de sociala förhållandena, det sociala eländet hennes deltagande som alltid drog henne.
Hon kom dels att umgås med lands- män, som slutit sig till den rörelse, som i Tyskland kallades " fria församlin- gar " - " församlingar, d ä r kyrkan skul- le vara en skola, i vilken de högsta etiska synpunkterna behandlades, där alla klassers mänskliga förhållanden till varandra strävade efter att erhålla en verkligt human form, och där en bildning eftersträvades, som gjorde det inlärda till någonting levande i um- gänge, tal och väsen ".
Men vilkas le- dare, utan att h a deltagit i politiska
- - BOSTRATT FOB EYIHIPOB N:a: 2.3 i 0 - RiKS S 5 5 0 En intressant afton i Stockholms F. K.
P.
R.
STOCKHOLM Stöd arbetet f ö r kvinnans politiska rösträtt genom att inga som medlem i närmaste rösträttsförening och genom att prenumerera p å Rösträtt f ö r Kvin- nor.
tiga, den stora massan, och de intresse- rade, fåtalet.
Många av de senare ha inrangerat sig i de olika politiska par- tierna, men de som vor0 politiskt okun- niga, det är dem Dansk Kvindesam- fund tagit hand om.
Denna förening har anordnat reguljära kurser i sam- hällslära, vilka genom sin praktiska tillämpning varit livligt besökta och gett goda resultat.
Så plågade som län- derna i allmänhet äro av partifana- tism, kan det vara skäl att omnämna den kvinnliga sammanslutning, som kallar sig Utanför partierna, och vil- kas kandidater icke bindas av några vallöften, utan endast svara för sitt eget samvete.
Den enda betingelsen är, att de skola stå på det kristna sedlig- hetsbudets grundval.
Varje medlem får välja vem henne gott synes, endast hon överst på listan upptar ett kvin- nonamn.
Sedan omväxlas med vartan- nat manligt och vartannat kvinnligt.
Danmarks kvinnor ha en stark känsla, inte bara för sitt eget politiska an- svar, utan även f ö r de nationers kvin- nor, som ännu inte erhållit rösträtt.
Fröken Daugaard avslutade sitt vack- ra och av varm, äkta känsla genoman- dade föredrag med att säga, att hen- nes lands kvinnor inte utan protest kunde se de svenska kvinnorna stå som en pariakast bland sina nordiska syst- rar.
I dagarna har en ny organisation bildats, och i dess namn uppfordra kvinnorna Sveriges män att ge sitt lands kvinnor medborgarrätt.
Nordens frihetskedja saknar en länk och för Nordens egen skull får den inte längre fattas.
Fröken Daugaard avtackades med in- tensiva applåder, som auditoriet ståen- de utbragte.
D:r Petrini överlämnade därefter ordet åt fru Betxy Kjelsberg, som talade om Norges kvinnor och dyrtiden.
Inledningsvis yttrade fru Kjelsberg, att man i krigsländerna kämpade för att förstöra liv, medan man i Norden kämpade mot dyrtiden för att bevara liv.
Kvinnan känner till fullo hem- mets krav och behov, men fastän &amp; on tilldragelser blivit utvisade från Preus- sen och liksom hon själv fingo äta den landsflyktiges bröd.
Men också andra nationers idealister och frihetskämpar blevo hennes vän- ner.
Den ryske författaren Alexander Henen blev hennes vän för livet, och i hans hem i London sammanträffade hon med den ädle polacken Stanislaus Worcell, ungraren Kossuth, italienaren Giuseppe Mazzini m. fl.
Hon kom slut- ligen till Herzens hus som uppfostra- rinna för hans båda unga döttrar, av vilka i synnerhet den ena, Olga, blev förenad med henne genom de innerli- gaste tillgivenhetsband.
Förutom de sociala intressena om- fattade hon konst, musik, flosofi med sitt bjärtas värme och sin rika intelli- gens.
Dels ' i London och dels på resor, som hon företog tillsammans med Her- zens, kom hon också i beröring med så- dana män som Wagner, Turgenjeff, Schopenhauer och den unge Nietzsche.
Hennes memoarer kunna förtälja in- tressanta saker därom, såsom t. ex. om premiären av Tannhäuser i Paris, de stormiga uppträdena med anledning därav och besöket sedan hos komposi- tören.
Rom blev slutligen Malwida v. Mey- senbugs hem.
HäT levde hon, omgiven av vänner, för vilka hon blev en slags prästinna i förkunnande av idealets förverkligande i det mänskliga livet, Hon ägnade sig å t sitt författarskap - förutom sina memoarer har hon även skrivit romaner och noveller - åt filosofkka studier samt å t uppfo- stran av en älskad adoptivdotter.
Hon blev gammai, 86 år, men varken ålder.
dom eller sjukdom förmådde att kväva hennes själs eld eller bryta hennes an- des styrka.
Av dessa sina skatter sökte hon in i det sista meddela sig med sina vän- ner.
- Bliv inte förskräckta över mina plågor, sade hon - det är inbe jag, som lider, utan endast min arma kropp.
Materien är intet, anden allena består.
Detta ord " anden " kom ofta över hen- nes lappar under hennes sista dagar, liksom orden " kärlek " och " fred ".
- Jag har alltid vetat, att kärleken ligger till grund för allt, nu vet jag det bättre än någonsin, sade hon till de gråtande vännerna.
Den som vill fördjupa sig i Malwida v. Meysenbugs memoarer, får lära kän- na tidens skiftande strömningar, mot vilka ett galleri av intressanta person- ligheter drar förbi.
Hon var en öm, aktningsfull dotter med den starkaste känsla av familje- bandens helgd, men sina åsikter, sin personlighet kunde hon inte offra.
Lik- som Fredrika Bremer var hon under sin ungdomstid i föräldrahemmet ej lycklig.
Hon fann ingen förståelse för sin längtan efter att få utnyttja sin ri- ka intelligens på ett vidare verksam- hetsfält, hennes demokratiska id&amp;r och vänner ogillades, och hon berättar hur det blott behövdes, att hon en gång, trött som hon var på sällskapslivets nöjen, nekade att följa de sina på en bal vid furstehovet, för att hon skulle betraktas som en samhällsfarlig per- son.
I förhållandet till den man hon ä1- skade var hon blödande känslig, fri, men tillika ren och stark.
Han var en ung entusiast och skald, tillhörande den " fria församlingen ' ', men trots att de förenades både av hjärtats och in- telligensens band, glömde han henne en tid för en annan.
Hon led mycket av detta, men deras själsfrändskap överlevde dock krisea Han kom i fängelse på grund av sina politiska åsikter, och sedan Bdrog han sig en sjukdom, som lade honom i gra- ven.
Hon närmade sig honom åter, och det är någonting förunderligt enkelt och ädelt över de sidor, där hon berät- tar hur hon med den innerliga förstå- else hon ägde för den henne jämbör- diga människan och vännen, som åter längtade efter henne, sökte lindra hans lidande och betryck och skänka honom glädje.
Man kommer att tänka på några ra- der i ett skönt kapitel av Nietzsche.
- O, att mannens och kvinnans kärlek till varandra vore ett medlidande med li- dande och överhöljda gudar.
Den verkliga bildningen var för hen- ne det etiska genomträngandet av hela väsendet, brännpunkten, i vilken allt tänkande, kännande, görande samman- träffade.
För hela hennes läggning var kvin- nans frigörelse och likställdhet inför lagen en självklar sak, och när hon beslöt att nedskriva sitt livs minnen, beslöt hon också att ägna dem åt sina lyckligare medsystrar som en gång skulle kunna utveckla sig i en erkänd rättighets fria luft.
Hon inte endast kämpade för kvin- nans frigörelse - hon levde den.
Hennes minne står ljust mot dessa mörka tider.
Gustava Suanström.
a stort 1U.W of flnora och r n t f o r r P MOBLER i ek, mahogny, valnöt samt andra trbisg * en muade, till biliigaste priser.
Allm.
Tel. 11410 Rika Tel. 6505 0 O O.
O.
.
W ~.
C.
J C.
.)
et Asmundson, Island, fröken Lucina Hagman, Finland, fröken Anna Whit- lock, Sverige, och efter deras med en- tusiasm mottagna anföranden sjöngos unisont de olika ländernas national- sånger.
En lätt tesup6 intogs och den ange- näma samvaron varade till Över tolv- slaget.
En och annan manlig represen- tant syntes bland vimlet av ljusa och vackra toaletter och bland dem äro att nämna: professor Montelius, professor Henschen, pastor Mohn, stadsadvoka- ten Löken, d:r Hedström och d:r Steen- hoff.
Sedan professor Montelius läst upp en del, under aftonens lopp anlän- da telegram, var den stämningsfulla festen till ända.
Från mötena och från den personliga samvaron komma Sveriges kvinnor att behålla intryck, som skall sporra dem i deras kamp.för rösträtten och verka befruktande på deras arbete i samhäl- lets tjänst.
G. II.
E. Amerikasvenskarna, nykterheten och kvinnorösträtten.
Skandinaviska storlogens av I. O. G.
T. i Manchester, N.
E., nyligen hållna årsmöte har beslutat tillsättandet a v en kommitt6 med nppdrag att verka för kvinnans röst- rätt särskilt bland de olika distriktens skan- dinaviska befolkning.
Bland medlemmarna i denna kommitt6 märkas idel svenska namn.
i Allm.
6296 i Stockholms F. K.
P.
R. hade månda- vilka kunna rubriceras som de likgil- ': gen den 13 november sitt höstmöte, och då de flesta av det nordiska mötets främmande representanter vor0 närva- rande, fick mötet en festlig anstryk- ning, ytterligare förstärkt genom de utmärkta föredrag, som höllos.
Loka- len var Läkaresällskapets trevliga sal och som ordförande fungerade d:r Gul- Ei Petrini.
Sedan en del föreningsange- lägenheter avhandlats, lämnades or- det åt aftonens första talare, fröken Thora Daugaard, som talade över äm- net €lur Danmarks kvinnor bereda sig att utöva sin rösträtt.
Talarinnan inledde sitt föredrag med att erinra om den 5 juni 1915, kvinnor- nas stora dag, då deras politiska med- borgarrätt genomfördes och landets fyra politiska partier stodo eniga om reformen.
Det var vid två olika punk- ter fröken Daugaard sedan kom att up- pehålla sig, nämligen Hur kvinnorna blivit mottagna i Danmarks politiska liv och Hur de själva tänkt sig att upp- fylla sina politiska plikter.
Med av- seende på den första punkten efter- strävade alla partier kvinnornas gunst, de utlovade kvinnorna samma rätts- ställning som inännen och upptogo den på sitt program, och tre kvinnor äro uppsatta som riksdagsmannakandida- ter.
Men kriget omöjliggjorde ett riks- dagsmannaval, under de svåra kristi- derna vågade man inte utsätta landet för en valkampanjs alla vådor, och Danmarks kvinnor få därför ännu vän- ta på utövandet av sin medborgarrätt.
Tiden ha de emellertid inte låtit gå sig ur händerna, och det är i synnerhet två kvinnosammanslutningar, Dansk Kvin- desamfund och Danske Kvinders Na- tionalraad, som åtagit sig kvinnornas politiska fostran.
Båda dessa förenin- gar anse att problemen ingalunda äro lösta med rösträttens erhållande, utan ha satt som sitt mål att utveckla kvin- norna till fullt medvetna och ansvari- ga medborgare.
Den procession, som den 5 juni läm- nade borggården som ansvariga med- borgare, delade sig i två huvudgrenar, Gamla Emgshoimsbrogatan I (andra hnset f d n Drottninggatan) 5 [almtorgsgatan 6.
Stockholm Franska, Ryska Kunskaper i språk äro av största värde för var och en.
Den, som i tal och skrift behärskar ett eller flera av de storavärlds- språken, har alla utsikter att skaffa sig en välavlönad och säker plats.
Språkkurserna vid vårt korrespondens- institut äro utarbetade med största om- sorg av akademiskt bildade språklärare och genomsedda av infödda språkmän.
Amnar Ni därför lära tyska, engelska, franska eller ryska språken, bör Ni vända Er till vårt korrespondensinstitut.
Våra kurser ha av fackmän och elever er- hållit de amplaste lovord.
Vårt l ?-åriga, framgångsrika arbete på korrespondens- undervisningens område bär vittne om det stora förtroende, som kommit oss till del.
Bland våra elever ha flera, se- dan de studerat språk uteslutande efter vår metod, avlagt realskole- eller stu- dentexamen i dessa ämnen.
Eder ålder eller boningsort utgöra ej något hinder vid vår undervisning.
Våra avgifter äro anmärkningsvärt lilga och betalningsvillkoren synnerligen förmilniiga.
Vårt korrespondens- institut är det äidsta, största och förnämsta i Norden.
Vi ha hittills undervisat över 90,OOO personer.
Skriv därfdr redan i dag efter pro- spekt genom att ifylla nedanstående ku- pong och sända den i Oppet kuvert, frimärkerat med 4 örel Hermods Korrespondensinstitut, Prospektbegäran Hermods RoFFespondensinstitut Österg.
57 C. Dir. H.
S. Hermod.
Malmö Sänd mig gratis och utan någon som helst förbindelse å min sida Ert pro- spekt över Edra SprAkkurser!
NtLmn Adress ........ R. i.
K.
207 ' / i&gt; 16. är hemmets finansminister, kan hon in- te ändra skatter och förordningar.
I Norge är det tusentals familjer, som ha under 1,200 kr.
i årlig inkomst, och de som vor0 i stånd att på den summan klara sig år 191 % måste i år sätta sig i många hundra kronors skuld för att kunna existera.
Barnen i Norge äro till stor del undernärda, och distriktläkar- na anse att barnadödligheten i år blir större än vanligt.
Enligt de uppgifter, som f r u Kjels- berg lämnade, tycks det emellertid vara ett storartat arbete, som Norges kvinnor organiserat.
Nationalrådet sammankallade kvinnorna till ett stort möte, och en centralkommitt6 tiiisat-
6 R 6 S T S a T T FOR KYInIiiiOR Advokat EVII BNDtH JURIS KAND. Kvinnliga Juridiska Byrån billa Vatfugatan 14 - Stockholm G.
N:B -, 23 Söders ” English School ’ ’ iIAGOBSONS VabK#NDA Engelska lektioneP och översättningar.
.
i alla slag.
Adress Box 233.
Bliv ombod,!
E.
K. VASAGATAN 6.
1 Erstagatan 26.
Allm.
Tel. Söder 36035 Annie I. Scott.
l (r % RABATT!
KL. 10-4.
Insätt Edra besparingar i A.43.
NYA BANKEN.
Allm.
tel. 18336, Riks ta 7576.
E. o. Hovrättsnotarien HOTELL VICTORIA Norra Smeäjegat.
14, (Hörnet av Herkulesg.
Tel. 6137 Stockholms äldsta, billigaste och mest välkänds privathotell.
“ yst och fridfullt läge strax vid Brunkebergs- och Gustaf Adolfs torg.
Elek.
triskt ljus o. telefon i rummen.
Vordsamt Prn ffreta Scbubert.
Post- o. TeLitafah.
BOTEU VICTDiUL.
Riks 53.
Lllm.
6657 RatteeanSar odi Jmldirka aspdra av alla !la (, För resande att beakta!
ElISRBETU S l I S I O H S Yvokiitliyrii 86dergatan 14, Malm0 - I VAROR Den är oumbärlig för varje nhg flicka med anlag för f ramhtlutande gång.
Uppgif ålder!
Lööfs hoteii ARVIKA rekommenderas tes, som fick till uppgift att fram komma med förslag till åtgärder mol den dyrtid, som hotade.
En arbetslös- hetskommitte tillsattes, och den fann upp nya arbetsgrenar, bland vilka f r u Kjelsberg särskilt nämnde förfärdigan- det av julgranssaker och insamling av apoteksväxter.
Kvinnor sitta också j statens provianteringskommission, och förhållandena ha ordnats på ett både praktiskt och effektivt sätt.
Slreppsre- darna till exempel, som under dessa ti- der tjäna oerhörda summor, få betala en viss procent för sitt tonnage, och denna summa går upp till 25 miljoner kronor, för vilka inköpts sammalet mjöl till allmänhetens behov.
I brän- slebidrag lämnas 10 miljoner, i dyrtids- tillägg till statens ämbetsmän 15 miljo- ner, 7 miljoner till billigt foder och 4 % miljoner till kraftfoder.
Kommu- nerna ha tagit livsmedelshandeln om hand-&amp;ed olika maximipris för olika kommuner.
Det är alltså Norges kvinnor, som uppdragit linjerna för livsmedelspo- litiken, och de arbeta intensivt och energiskt mot dyrtiden för att bevara den uppväxande generationens liv och hälsa.
En hjälp i deras strävan har varit det vapen, som heter rösträt- ten, och vilket, om det föres rätt och hålles blankt, är kvinnornas förnämsta bundsförvant.
Det var talarinnan en gåta, att inte Sveriges kvinnor redan hade rösträtt.
Vad hon sett och lärt hade styrkt henne i den uppfattningen, att de svenska kvinnorna vor0 ovan- ligt väl rustade för sitt värv; hon för- stod sig inte på Sveriges män.
Fram- tiden såg emellertid frb Kjelsberg i ett ljust perspektiv, och hon bibringade si- na åhörare en stark känsla av att Nor- ges kvinnor med intresse och iver av- vakta den stund, då även Sveriges kvinnor kunna räknas som medborga- re i sitt land.
Det delvis humoristiska och kraftigt framförda föredraget belönades av auditoriet med livliga applåder.
Sedan d:r Gulli Petrini tackat de bå- da föredragshållarna och fru Kjels- berg välvilligt lämnat svar på en del av de närvarande framställda frågor, skildes man åt efter en afton, som Iäm- nade en synnerligen rik behållning.
c \ öppnas lördagen den 9 dec.
Adolf Fredriks Kyrkogata 11 Försäljning av julgransprydnader, karameller och julkort samt godsaker och diverse trev- liga artiklar passande till julklappar.
öppet meiian i 0 f. m.-8 e. m.
Kvinnornas Kalender 1917 kan även rekvireras från Rösträttsbyrån, Läst- makaregatan 6, Stockholm.
Sveriges etörsta fab- rik för tillverkning av alla sorters lyx- och arbetshkdon Utställning: David Bagaresgata 1, Sthlm.
Priskurant ph begä- ran.
Riks t. Arvika87, Sthlm 4644.
Begär priskurant även &amp; K ?ageraxiar.
Kvinnornas Kalender 1917.
Meddelande från V. U. F. K.
P.
B:s styrelser uppmanas att platser, där så icke redan skett, utse rn eller flera personer, som under de- 2ember månad åtaga sig att av före- ningens medlemmar och utomstående dels upptaga prenumerationsavgif- ter å R ö s t r ä t t f ö r K v i n n o r för nästa år och verkställa prenume- ration å posten, dels upptaga order å K v i n n o r- n a s K a l e n d e r och insända be- jtällningarna till fröken Hildur Oijer, Jöteborg, I., eller Rösträttsbyrån i 3 tockholm.
Under förutsättning av en energisk nedverkan från föreningarnas sida tör en stadigt växande spridning av Röskätt för Kvinnor har priset även Eör 1917 satts till kr.
I: 35.
Priset ii Kvinnornas Kalender är iven i år oförändrat i kr.
För sprid- iing av Kalendern är varje förenings) ch varje enskild medlems medverkan iödvändig.
Såväl tidningen som kalendern l ä m la sig utmärkt som julgåva till vän- ler och bekanta.
Presentkort å tidnin- ben tillhandahållas som vanligt å tid- iingens expedition, 6 Liistmakarega- an, Stockholm.
på Ula va^^ e x) adifiw fil1 lindscden inof pprtforrlatl + pwi~.
BUTTERICKS MÖNSTERAFFÄR Riks 1726.
Drottninggatan 57 Alim 1410.
FRU HEDENSKOGS Pil uppdrag av L.
K.
P.
R.
Privata Förlossningshem utgiven av TROLLHATTAN Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Göteborg.
nledes med en dikt av Eva Fröberg och inne- håller bl.
a. artiklar av Ellen Hagen, Anna Lenah Elgström och Anna Wicksell.
’ ris 1 krona.
Iela behållningen tillfaller L.
K.
P.
R:s rese- talarefond.
tekvisitioner ställas till Fröken Hildur Öijer, Göteborg 1.
Rikstel.
145 i ~ ~ i ~ i ~ ~ ~ ~ i i i i i i i ~ i ~ i i i i i ~ ~ ~ I ~ i ~ ~ ~ i I ~ ~ I I I I ~ I ~ I I I I ~ I I ~ I ~ ~ I I ~ Små julgåvor i rösträttens tjänst.
’ Julinköp - upplysning.
Stockholmsföreningens organisationskom- mitt6 för distriktsindelning,.
som under hösten hållit möten i olika rotar i staden, kommer att den 9 december öppna en tillfällig rösträtts- och julbod Adolf Fred- riks Kyrkogata 11 E.
Lokalen är välvilligt fritt upplåten av en intresserad medlem.
Meningen är att om möjligt senare öppna dylika sm % rösträttscentra skiftesvis i sta- dens olika delar.
I boden, som tillika kom- Bland föreningsangelägenheter, som mer att tjänstgöra som en upplysningsby- förekommo på mötet, var utseende av rå, kommer att säljas rösträttslitteratur, centralstyrelsemedlem för nästa år.
rösträtts- och andra julkort, julgranspryd- Härtill valdes fru Karin Fjällbäck- Rader, Kvinnornas Kalender samt en mängd Holmgren i stället för fröken Anna ting lämpliga till julgåvor.
Man hoppas Lindhagen, som avsagt sig.
Fröken att varje medlem av föreningen skall be- Lindhagen valdes till centralstyrelse- 3öka boden och där göra några av sina in- suppleant.
Till medlem i Fredrika-Bre- köp.
iner-statykommitt6n efter fröken Anna Frisell, som under året avlidit, valdes fröken Gerda Planting-Gyllenbåga.
Pris pr st. 4.50.
~ drvika VaBnfabrfk, Arvfka.
* - FRITT VAL.
Rpgghållare i ” Per fe k t har flyttat till läii8&amp;ar o. jurfdiska @ @ ra!
av alla dan.
TAPISSERIIAPPAR 0 24 B Qrefturegatan, vid Tattersaii.
F. K.
P. Rs i Stockholm nånadssamkväm måndagen den 11 decem- ler klockan halv 8 å Hushållsskolan, Västra rrädgårdsgatan 19.
Diskussion: En inter- iationell aktion för lika lön för lika arbe-, e.
Inledare: Fröken Anna Bleman.
Te och okalhyra: 50 Öre.
Socker medtages, Nya nedlemmar vinna inträde, F.K.
P.R:s korrespondenskort med vig- Skydd åt ensamboende lärarinnor.
Regeringen har nu fattat beslut i frågan m beredande av skydd H t ensamt boende ärarinnor.
Som bekant, avlät riksdagen mars 1911 en skrivelse till regeringen i rendet och det är på denna och på alla de ttranden som domkapitel, skolstyrelser ch folkskoleöverstyrelsen under nu ett och t t halvt å r avgivit, som regeringen grun- at sitt beslut.
Regeringen uppdrager näm- igen åt folkskoleöverstyrelsen att med led- ing av den utredning, som verkställts i rågan hos vederbörande folkskoleinspektö- er, skolråd och skolstyrelser inskärpa nöd- ändigheten av att sådana åtgärder för rämjande av i riksdagens skrivelse an- Jvna syftet utan dröjsmål vidtagas som; koldistrikten enligt nu gällande bestäm.
neker kunna vara skyldiga a t t verkställa Styrelsen f å r vidare i uppdrag att ge in.
; pektör anvisning på andra anordningar; om kunna vara lämpade att befordra sam.
na syfte samt att sedermera inkomma med ‘ örslag till ändringar i folkskolestadgan; om föranledas av riksdagens skrivelse.
nett, utvisande den kvinnliga rösträttens landvinningar i Norden.
10 kort jämte kuvert 0.60.
F. K.P.
Rs annotationsblock, pr s t.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
0.12.
F.K.
P.Rs korsbandsomslag, 10 st ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
0.25.
Provsändning mot 1 kr.
i postanvisning.
Rekvisitioner stallas till FROKEN HILDUR &amp; JER G ~ T E B O R C i.
~ Jul- och Nyårskort med rösträttsmärket och svenska flaggan.
Pris 6 öre pr st. eller 5 kr.
pr 100 st.
Rekvireras genom Tjänarinnornas rättsliga ställning ROSTRHTTSBYRAN Tar ämnet för ett föredrag som advokaten iiiiiiiiiii~ Lästmakaregatan 6, Stockholm.
IIIIIIIIIIII h a Anden höll i Stockholms tjänarinne.
‘ örening torsdagen den 16 november inföi m fulltalig och intresserad publik.
Efter öredragets slut antogs enhälligt en resolu- ion om fordran på tjänstehjonstadgans ullständiga .avskaffande och önskvärdhe.
tjugutredje nummer för 1916 innehhller bl.
a.: en av borttagandet av namnet tjänstehjon Kvinnorna och stadshillmäktigvalen.
irer huvud taget.
Rösträtt för Kvinnors Mot ijiiset.
Av Fr@ga Carlberg.
&amp; samhällsfara.
i Gavor till Stockholms AV Q.
H.
E. F. K.
P.
Ra j d b o d Den svaga kvinnan.
Av A.
M.
H.
nottagas med största tacksamhet pä Rösträtts.
Nordiska kvinnosakskonferensen i Stockholm den lyran, Lästmakaregatam 6.
10-11 november.
Julboden kommer att bjuda pä angenäma över.
En kvinnlig frihetskämpe.
Av Qustava ij ’ vanström.
.askningar och blir välförsedd.
Glöm den e j!
En intressant afton i Stockholms F. K.
P.
It.
