# ID: svediakorp-per2625
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,675
# sentences: 722
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT FOR KVINNOR Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
3, MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket for en stor sak som en stor sak kan göra for oss.
v. ARG.
I STOCKHOLM, 15 OKTOBER 1916.
Krigsleda och f r edst r ö tt het Den gifta kvinnans nationalitet.
Världskriget har i flera hänseender kastat ett skarpt ljus över missförhål.
landena i samhället, och det exceptio.
nella tillstånd i vilket det försatt fol.
ken har även framhävt olägenheterna i en lagstiftning, som man under nor.
mala förhållanden inte haft känning av.
Ett problem, som redan före krigs.
utbrottet sysselsatt kvinnorna, därföi att det inneburit en kränkning a v de.
ras personlighet, men som under dc två sista Aren tillspetsats i oerhörd grad, därför a t t tusentals kvinnor fåtl känna svedan a v lagens tillämpning j praktiken, har varit det om gifta kvin- nors nationalitet.
Liksom så många andra orättvisor, som drabba kvinnor, h a r denna lag sina rötter i uppfattningen a v kvinnan som ett underordnat väsen och mannen som familjens huvud.
I och med det att hon trädde i äktenskap, uppgav kvinnan sin egen personlighet och an- tog mannens nationalitet och religion, om i strid mot sitt eget inre, det frå- gades litet efter.
För många blev det väl endast en formsak, d å tillfällen till konflikt sällan inträdde.
Lagstiftnin- gens vådor ge sig j u alltid först till- känna, när man gör bruk a v dess makt- bud.
Man behöver endast påpeka man- nens målsmanskap, av vilket många gifta kvinnor inte h a någon erfaren- het alls, medan åter andra lida under samma lags hårdhet.
De kvinnor, som före krigsutbrottet trädde i äktenskap med utlänningar kände måhända orimligheten i att plötsligt tillhöra en främmande nation, d å de med hela sitt hjärta tillhörde sitt eget land och alltjämt vistades inom dess gränser, men det v a r först, när lagens tillämpning drabbade dem i all sin hårdhet, som de lärde känna vid- den a v de olyckor, som nu hemsöka gifta kvinnor i alla de krigförande län- derna.
Det oresonliga ådagalägges bäst ge- nom ett praktiskt exempel.
En fransk kvinna, gift med en tysk, som h a r sin utkomst i Frankrike, d ä r familjen allt- sedan äktenskapets ingående varit bo- N:r 20.
Idag, Birgittus dag, samlas svenska kvinnor för att åter attala vår fordraiz p d politisk medborgarrätt.
Vi ha valt denna dag, därför att v i i Birgitta vörda den självständiga personli-@et, som, tvingad av sitt samvetes röst, hade mod att utfala sin mening infir sin samtids mäktige.
Världskriget har ställt mänslzligheten inför nga pro- blem: i fosterlandets tjänst ha kvinnorna, vid sidan av sitt värv i hemmet, övertagit e n stor del av männens arbets- omraden och däruid ådagalagt offervillighet, arbetsdu-gli$ het och uthållighet.
Ben naturliga föQden har blivit e n gen omgripande ornukrdering av kvinnornas betydelse som medborgare.
Mäktiga och kända motstdndare till kvinno- rösträtt e n ha va o f f e n t l i &amp; utta l at sin förändrade u p p fa t tn ing.
Ingen torde betvivla, att de svenska kvinnorna under lik- nande förhållanden skulle visa samma medborgarsinne, sammafduglighet.
Bet vore Sueriges män värdigt att icke längre undanhcilla Sveriges kvinnor den rätt, som redan beviljats %ordens övriga kuinnor, utan att dessa under ett krigs hårda prövnin2 behövt bevisa sin offrande foster- landskärlek.
Vi uttala vår förhoppning, att den dag snart måtte stunda, då r0ittvisa vederfares även 8ueriges kvinnor.
att, betraktas efter krigsutbrottet son !n fiende, en kvinna a v främmande na ionalitet, och hon iinner sig försatt 1: n belägenhet, d ä r det grövsta vålc örövas på hennes föreställnings- ock: änslovärld.
Med varje fiber tillhöi Lon det land, d ä r hon blivit född och ostrad, men fosterlandet stöter henne tmilt ifrån sig, hon saknar varje med.
orgerlig rättighet, och det har även änt, att sådana gifta kvinnor blivit örda till interneringsläger.
Motsättningen är lika absurd.
Den yska kvinna, som kort före krigsut- Irottet trätt i äktenskap med en frans- gan, men som med tankar, känslor och ympatier alltjämt tillhör sitt land, on är, trots allt, fransk medborgar.
inna och åtnjuter en sådans förmåner.
I alla de krigförande länderna har enna abnorma lagstiftning åsamkat xinnorna oerhörda lidanden, och såväl i England som i Frankrike och Tysk- land har man både i tal och skrift ut- talat sig mot den orättfärdighet, som lagens praktiska tillämpning innebär.
FrBgan om gifta kvinnors nationali- tet är lika brännande i alla länder och borde därför v a r a ett spörsmål om vilket alla kvinnor kunde enas.
Oav- sett mannens nationalitet borde kvin- nans rätt till medborgarskap i det land hon genom födelse och fostran tillhör, fastslås, och den orättfärdighet som den nuvaranle lagstiftningen innebär, är endast en av de många stenar, som tradition och fördomar hopat i kvin- nornas väg.
Den moderna upplgsnin- gen måste även på denna allfarväg verkställa sitt röjningsarbete.
Använd L.
K.
P. Ip:s brevkort och agitationsmärken.
I Är det icke med en svidande känsla av blygsel man måste erkänna, att vi allt mer resignera inför kriget!
Till och med kvinnorna, som vor0 de för- sta att protestera, tyckas modlösa h a gett upp kampen.
Den spontana indig- nationen inför hela vår kulturs sam- manstörtande, den glödande medkäns- lan för de oskyldigt träffade, det brin- nande behovet att tala för dem, som måste tiga, all den samhörighetsanda och ansvarskänsla, som fick sitt ut- tryck i direkt och indirekt anslutning till kvinnokongressen i Haag, h a r lik- som förlamats.
Fredskämparna, som ville kasta sig emellan härarna, h a tystats, de reta ej mera med sin flam- mande energi de nyktert behärskade och locka e j till löje med sin välmenta idealitet.
Man orkar e j längre tänka varken på krig eller fred.
Sinnena ha härdats mot de våldsamma intrycken av krigsrapporternas förtätade skräck- bilder, ångestskrien från de förblödan- de tränga icke igenom den mur, som isolerar de lidande folken från oss neu- trala, " dimman " har slutit sig om oss.
Vad tänka väl kvinnorna därute, som uppbjuda siha sista krafter för att hålla sig uppe, om oss och v å r tystnad!
De ha slutat att anropa oss om hjälp och förståelse, de bita ihop tänderna och tiga.
Men efteråt skola de kanske €råga: " Vad gjorde ni för oss? "
Om ni icke kunde hjälpa oss ur eländet, för- sökte ni åtminstone att lindra vår nöd?
Och vad kunna vi kvinnor svara.
Kun- l e e j v å r maktlösa fredskärlek åtmin- stone lösas u t i positivt bistånd å t kri- gets mest hjälplösa offer, invaliderna x h barnen!
De försök, som här h a gjorts att organisera sådan hjälpverk- samhet ha mötts med likgiltighet och köld om e j ovilja.
Man h a r dragit fram nöden inom landet, men är den jämför- ig!
Man har självbelåtet pekat på de itmarkt organiserade invalidtranspor- terna, men d ä r ha j u endast ett fåtal lehjärtade gjort en personlig insats.
Dch den aktuella frågan, vlrden a v s l - rade, h a r motats med spionskräck, nåste man e j blygas!
Till och med hos le krigförande försvinner hatet inför idandet.
I Schweiz, som mer än andra ieutrala länder är pressat mellan sköl- larna och h a r oerhörda proviante- aingssvårigheter, är hela befolkningen lesjälad a v viljan att hjälpa, det är lär en helt naturlig plikt a t t ta hand &gt;m både invaliderna och barnen, an- sedda män och kvinnor ägna åtmin- stone något a v sin dyrbara tid åt verk- samheten, och alla klasser tävla i of- ' ervillighet.
Vad Holland gjort allt se- lan den första oväntade översvämnin- yen a v flyktingar är beundransvärt.
N:R 20 ROSTRfjJTT FOR KYIHHOR 2 utkommer den 1 och 15 i var mhnad.
Fernqvists Kappaffär Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatanr Rcdaktionstid: onsdag och lördag kl. 1 / s3-1 / a4.
33 Drottninggatan 33 kemiskt tvättad och prässad blir Eder kostym, klllnning, kappa eller övenock, om densamma insändes till n. b. och 1 ir.
upp Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikbtel.
8600.
Allm.
tel. 14729.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
A ouryie Kemiska Tvätt- &amp; Färgeri i.
8.
.. GOTEBORG Stort lager av in.
o. utländska nyheter i alla slags Prenumeration genom posten: Pris för 1916 Kr.
1:35.
Kvinnorösträtten och det frisinnade programmet.
DAMKAPPOR, DRÄKTER &amp; KJOLAR Lnsniimmer 6 Ore.
Pris för 4:de kvartalet 35 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom insmdande av 2 kr.
i postanvisning till tidningens expedition.
till billigs bestämda priser.
Obs.!
Beställningsavdelning.
Varför icke och varför?
" Varför RÖ ' ~TRATTSBB ' YRÅN Lästmakaregatan 6 I, Stockholm Allm.
tel. 14729.
Rikstel.
8600.
Öppen vardagar kl. ' 12 1 -- ' / 2 5 e. m.
L.
K.
P.
R:s sekreterare triiffas personligen kl. 1-3 e. m.
Från kvinnornas arbetsfält Elegant It \ U RÖSTMTT FOR ECYIHHOR I Den första.
I Kolding, Danmark, har fröken Theo- dora Deissner blivit utnämnd till överlara- re vid Koldings borgarskola, där hon under en följd av år nedlagt ett synnerligen för- tjänstfullt arbete.
Hennes begåvning gör henne särskilt skickad till den ledande ställ- ning hon nu intar.
Större grkesmöjligheter för kvinnorna C Ryssland.
Ryske undervisningsministern i Petro.
grad har godkänt ett förslag, varigenom kvinnor få tillträde till statstjänst inom iindervisningsdeparternentet av annat slag än lärarebefattningar.
Villkor €Ör erhållan.
de av shdan statstjänst är minst elementar.
bildning, och kvinnorna f &amp; även rätt till pension.
Vid tekniska högskolan i Petrograd hz 47 kvinnliga elever med kejserligt tillstånc erhållit diplom såsom industriingenjörer De iiro de första ryska kvinnor, som er.
hållit ingenjörsgraden.
Kvinnlig sekreterare i ministertjänst.
Den engelske krigsministern, Lloyd Ge orge, har antagit en miss Stevenson til privatsekreterare.
Det är första gången er kvinna tjänstgör som sekreterare åt en a \ kabinettets medlemmar.
Miss Stevensonc företrädare sir George Arthur, skall ni ägna sig åt utarbetandet av en biografi övei lord Kitchener.
Men Skandinavien dröjer.
Vi slå oss till ro, utnyttja konjunkturerna ocl stänga egoistiskt igen om O S S.
Är de e j v å r enkla plikt a t t förjaga ängslar för egen säkerhet och att våga vis2 v å r medkänsla med de oskyldigt slag na genom individuellt deltagande i de internationella hjälparbetet!
Det ä r e, blott belgiska barn, som behöva räddas serbiska, armeniska, polska barn gi dagligen under a v svält i de härjadc gränstrakter, d ä r fronterna bölja fram och åter.
Politiska sympatier borde j u ej spela in, men de som äro rädda att icke vara neutrala, varför göra de icke något för de många undernärda tyska barnen!
Det v a r kvinnornas moderlighets- känsla, som reagerade mot den vanvet- tiga förödelsen a v människoliv, för dem borde det vara självklart att för- söka rädda vad som räddas kan a v den generation, som nu bryts ner och a v den nya, som förkvävs.
Kvinnorna måste spränga likgiltighetens häm- mande mur och, utan att försumma nå- gon möjlig utväg att släcka den för- härjande världsbranden, skynda att At- minstone rädda de hjälplösa u t till liiet och tiil fristad långt från fasorna.
Naima Sahlbom.
religiöst sinnade kvinnor sätta rösträtt för kvinnor som önske- mål " - det v a r den fråga, som förela- des mig.
Nu ä r det så, a t t j a g känner mycket fromma sjklar, som icke önska, så- väl som sådana vilka önska rösträtt.
Låt mig börja med varför icke.
Men j a g upptar blott psykologiskt, ej dog- matiskt formulerade invändningar.
Likaledes anser j a g alla teknislrt-prak- tiska synpunkter ligga utanför den mig förelagda frågan.
Så ock alla jäm- förelser mellan kvinnor och män, ty j a g tror att \ - i äro lika bra och dåliga på var sitt sätt såväl som i gemen.
Tillbakahållande samvetsskäl äro nog ofta sådana som dessa: 1) Fruktan f ö r det själviska i att ar- beta i egen sak; 2) Den nedslående förnimmelsen hos så många enskilda att ej h a haft tid eller kraft att göra ens kommunal in- sats under de givna möjligheternas form; 3) Väntan a t t rätt skall givas, utan att behöva krävas och framagiteras - en " from önskan! "
4) Motviljan mot a t t i och för en rättsfråga bli instoppad i något poli- tiskt parti, med t y åtföljande förvrid- ningar av frågans religiösa eller rent mänskligt allmängiltiga beskaffenhet; 5) E n konservatism, som ej ligger i religionens väsen, men som ofta följer den såsom ett slags sköld för innerlig heten.
Häremot resa sig i andra samveten följande invändningar: 1) J u djupare och klarare vi förnum- mit, a t t hela denna kvinnovärldens nya medvetenhet, som vi se röra sig inom och utom organisationerna, framför allt betyder ett historiens krav p å en ny mänsidighetsinsats i det samhälle- liga, dess mera trångt blir det att fatta rösträtten såsom ett slags gott kap föl oss kvinnor till förfång för männen etc. etc.
Det finns redan nu situationer d ä r man kan tvingas se, och e j bloti dunkelt ana, a t t männen och barnen och - tiden behöva den nya samhälls.
insatsen.
Men just därför, att detta än.
nu i så ringa grad inses a v männen blir i själva verket kvinnornas röst rättskrav en offerväg så god soin nå gon - icke minst därför a t t den föi den icke förstående får bära själv- viskhetens sken.
Icke blott egen sak men andras sak mot andras vilja ock insikt, gäller det att föra fram!
2) Den som tänker samhälleligt, kar med gott samvete arbeta " kommunalt ' inom sitt hem och p å samma gång stöd ja deras kvinnoarbete som arbetz i kommunen för a t t ge den något a7 hemmets linjer.
Att splittra sig är in gen samhällsdygd.
Men politisk röst rätt innebär j u specialarbete endas för några få, därtill skickade, för dt flesta betyder den helt enkelt makter att uttrycka sitt tänkesätt.
- Själv kritiken själv borde kunna göra tjäns noin politiken.
Den skulle, om den I ivinnorna bibehölles, verka som salt f illa sådana partier, som summera ihi B ena sidan allt vad de själva uträtt: S andra sidan allt vad motparten ic uträttat!
Men den skulle också spor 3ss a t t icke vara nöjda med vad hittills presterat, utan alltjämt arbe vidare.
Må andra se våra förtjänst1 am de behaga, oss åligger framför a att bota våra brister!
3) Allt våld, som brukats och br kas för a t t tvinga fram rutt, mås neutraliseras icke genom passivit utan genom den lugna och värdi, energi, varnied man i varje särsk fall mäktar i handling hävda den öw tygelsen, att all orättvisa djupa kränker sin utövare ä n sin uthärda] man vet sig sålunda arbeta för si motståndare och e j blott mot dem, man sätter in alla krafter utom vtci och list för att få en rättsfråga 1 Ö Våld väcker intet samvete; bekväm1 väcker heller intet!
4) Det faktum, att kvinnorösträt frågan delat andra " frågors " öde: sjunka ned till partiståndpunkt, mår innebära en varning för kvinnorna a trots allt, icke låta sig klavbindas t ett härinom eller därutanför i frå om gamla, från kvinnosynpunkt f i åldrade, partigränser.
Bara fr (lg inga människor, det är väl den propi tionalistiska metodens vånda och eli de.
Kvinnorna åtminstone borde h å komplementssynpunkten i ära, till 2 litiskt (!$ läkemedel just nu kans ' " Det finns inga frågor, det finns ba människor. "
(Hemmabyarna).
5) I fromhetens a r t ligger a t t i c lyda blott yttre påstötningar, vore ä n så ivriga, förrän ett inifrån 1. dande måste bringar ens individue liv i arbete på någon viss punkt. '
först då blir arbetet kallelse, och u t kallelse ä r för frumheten allt knog fängt.
Och därför kan man göra hc den historiens skälvning som nu g genom kvinnovärlden stort förfåi genom att utan övertygelse av idel retagsamhetslusta bara haka sig något program och agitera därför.
Oss höves framför allt a t t Zgss, med så fint öra, a t t v i e j vantolka v historien vill med oss.
Bättre är lyssna ä n att blott repetera.
Men - man kan också ta sig en I och sova och domna bort, medan tid krävde a v en a t t vaka och bedja c arbeta!
Ve oss kvinnor, om vi som när den tidens natt är inne, d å just skulle hållit vår vapenvakt för att ra redo till en arbetsdiger morgond; Emilia Fogelkloil 7 Ny kvinnlig stadsfullmäktig.
Till ledamot a r stadsfullmäktigi Lund efter rektor J. Strömberg 1 utsetts f r u Louise a v Ekenstam, o förande i stadens F. K.
P.
R. Sveriges största JOHN Vm LoFGBEN &amp; 63 renommerade speciaiaifäi iiidsta, Am-88 o. bi I det föredrag, SOM advokaten Eliel 5 f g r e n höll i femte kretsen av Stock- iolms frisinnade valmansförening nåndagen den 9 oktober och däri han ippdrog linjerna för det frisinnade rograminet, gjorde han följande ut- alande om kvinnorösträtten: I ett avseende går tendensen allde- es avgjort i demokratisk riktning:; vinnornas rösträttsfråga h a r drivits ' rainåt med oanad makt; dess lösning ramstår n u som en naturnödvändig- iet, icke blott som ett rättskrav.
Världs- Kriget har inte bara haft bruk för nännen - kvinnornas män, fäder och, öner - utan har tagit i anspråk varje irin och huvud i samhället.
Krinnor- ia ha tagit männens plats i det pro- luktira arbetet på alla områden, iivcn irigets, och de ha fyllt sin plats.
Teo- sien on1 rösträtten som en speciell va- uta för männens värnplikt, har d ä i - ned alldeles förintats.
Hr ICjell6iis Dulcinea sitter inte längre och dröm- ner o m den vandrande riddaren, fjiir- - an från stridens larm och för ädel att imutsas a v riddarens hantverk.
Hon ir mitt uppe i eländet hon med; och ienne har man till stor del att tacka, ttt inte hela samhällsmekanismen all- leles går i baklås.
Under de sista rösträttsdebatterna i let engelska parlamentet här förleden 3ättrade och omvände sig, som bekant, ien engelske statsniinisterii till kvin- iorösträtten och gav på hand, a t t deii; kulle komma så snart kriget var slut.
Men de riktiga gammaltroende, en be- tydande grupp med Sir John Simon i; petsen, nöjde sig inte med det.
Kvin- nan måste ha rösträtt ?zu, för a l t det skall bli fair play i konkurrensen på irbetsniarknaclen med de hemviindan- l e soldaterna.
Och den frågan är nu upptagen a v den särskilda konimitte, som tillsatts för de nya rösträttskra- vens behandling.
Gå aven vi, Sveriges frisinnade, Eram för en allt djupare demokratise- ring a v samhället, så följa vi nog en- - last del1 allmänna utveckling, vari rtirlden rör sig.
Motion om kvinnans politiska röstratt; På förslag av Malmö kvinnliga dis- kussionsklubb beslöt arbetarkomniu- nen vid ett möte i Malmö den 25 sep- tember a t t soni sin upptaga och vid partikongressen framföra motion om kvinnans politiska rösträtt.
Mo " ' Llonen avser a t t kongressen skall hemställa till partiets riksdagsgrupp a t t i riks- dagen ånyo väcka motion om lika och allmän rösträtt för kvinnor.
Ny röstrattsseger.
I Kanada går utvecklingen framåt med jättesteg.
Under loppet a v ett år har tre av statens provinser givit po- litisk rösträtt och valbarhet åt sina kvinnor, och enligt ett telegram till Engelska Landsföreningen för kvin- nans politiska rösträtt har nu den fjär- de provinsen, ' British Columbia, trätt i de andras spår.
Denna nya seger in- nebär en stor triumf för kvinnorijst- rättens anhängare, och de fyra provin- serna bilda ett massivt rösträttsblock, från vilket agitation och upplysning kan spridas till vidsträckta delar av det stora landet.
~ RO- N:R ZU F O B KUInInIOB 3 9 Xarie de Rusiecka.
För kvinnans egen skull.
För kvinnans egen skull låter riktig vackert.
Det gör sig nästan lika br # som " det ä r så kvinnligt ".
Det h a r ur Bland de många landsflyktiga elle gamla anor.
Det har en ålderdomlii för tillfället hemlösa, som söka en til prägel över sig.
Det är rent av " an flykt inom Schweiz och d ä r avvakt tikt ", och somliga beundra j u allt, bar: krigets fortsatta utveckling, är äve det är riktigt antikt.
F ö r andra där den kända polska läkaren, doktor M C emot ä r det antika - ibland - liki rie de Rusiecka.
J a g hade hört tala med dammgömmen, bacillhärdar.
För kvinnans egen skull ljuder rim om hennes hjältemodiga arbete s o l militärläkare under det serbiska fäll hela jorden och inte minst hos oss.
För kvinnans egen skull fingo kviii tåget och om hennes flykt tillsamman med den slagna serbiska armen unde norna sitta hemma och spinna dagei det fasansfulla Stertåget hösten 1911 lång, medan männen begåvo sig u t pi och j a g önskade livligt att höra hel härfärder till soligare och v a r m a r ne själv berätta om sina upplevelsei länder, d ä r livet levdes gladare äi J a g uppsökte henne därför i den lill uppe i den mörka, karga Norden.
F ö våning, hon för tillfället bebor i GC kvinnans egen skull bävade nian fö neve, och d ä r hon avvaktar den läml: följderna a v Birger Jarls lag, att sys liga tidpunkten för a t t återvända til ter skulle ärva hälften med broder För kvinnans egen skull avstyrkte et Serbien.
Doktor Marie de Rusiecka tillhör e hovrättsutlåtande a v 1826 ogift kvinnai myndighet, på det att hon e j själ1 gammal polsk adelssläkt, en a v de mån skulle " behöva bära ansvaret för sinr ga, som känt landsflyktens bitterhe ej behöva känna vidden a.
Denna dystra erfarenhet har satt si handlingar, sin egen svaghet ", på det a t t hoi prägel på hela hennes livsriktning oc e j skulle inträda i och äktenskapet me (ligger till grund för den djupa sym pati och medkänsla, som drev henn den föreställningen, " att den myndig: att redan vid krigsutbrottet 1914, d, kvinnan vore lika god som den myndi tillgången till läkare i Serbien visad ge mannen ", utan hon skulle i sin mar sig alltför ringa, erbjuda detta land sj se " den självT-alde förmyndaren ocl na tjänster.
Hon erhöll genast förord r a r a livad a v den sanna undergiven nande såsom militärläkare vid ett a hetskänslan, som alltid skall utgöra et militärsjukhusen i Uskub.
Under del 3eftergivligt villkor för den äktenskap hemska tyfusepidemien vintern 1914- liga föreningens sällhet och lycka " 1915 ådrog sig även hon denna sjuk För kvinnans egen slcull borde systei dom, vilken nödgade henne a t t fö 3 j ä r v a lika med broder, ty " därigenon några månader lämna landet.
Hol blev mannens förmåga att försörjr hustru allt mer förmiiiskad och osä återkom emellertid i september 1915 OCI återtog sin post i Uskub, dit ett stor ker ".
För kvinnans egen skull beröva antal sårade soldater förts - som mal l e riksdagen Sveriges arbetarekvinnoi d å trodde - i säkerhet.
I hennes vårc l e mest inkomstbringande arbetena anförtroddes 1,500 sårade, och dokto ty det vore skadligt för mödrar ellei Rusiecka ordnade sitt sjukhus med re blivande mödrar att arbeta några tim lativ komfort och under tillgång pi mar under natten i en fabrik, då del nödvändig utrustning.
Emellertid sked de österrikarnes och bulgarernas fram Doktor Rusiecka blev då erbjuden at1 marsch så hastigt och oväntat, a t t all; ämna landet tillsamnians med serbis.
sjukhus plötsligt måste utrymmas, ocl ra hovet, föreställde henne dc de sjuka föras på den enda d å änni svårigheter man och faror utsatte sig tillgiingliga järnvägen över Prichtinr ' ör vid en resa genom hon Albanien ocl västerut.
Under vägen utsattes lasa Kontenegro till kusten.
Hon insåg rettståget för fientliga anfall, unde.
illfullo detta och överskattade i n g a vilket tåget stoppades, och varvid el unda sina fysiska krafter, men v ä g r a del a v flyktingarne nedgjordes.
ie likväl a t t mottaga detta erbjudaii Uppehållet i Prichtina varade ei le: " Det är helt enkelt min plikt att månad.
Kaserner och baracker togor ii i det sista stanna hos de sårade och i anspråk för de sårade soldaterna nöta deras öde " var hennes svar.
" Jag soin under denna tid strömmade til iar ", fortsatte hon, " delat den serbiska från olika håll, samt av den civila be irmens glädje över de stora segrarna folkningen f r å n övriga städer.
Ett a 7 november och december 1914 och d s do hemskaste minnen från denna tic ipplevat några a v dessa stunder, som v a r för doktor Rusiecka ankomsten til: e oss-mod att genomgå alla lidanden. "
sjukhuset a v sårade serbiska barn i tic Flykten f r å n Prichtina till Adriatis- till tolvårs Aldern.
Flyktingarnas anta ia havet gick över Kossowos historiska blev så stort, a t t ingen möjlighet fanns lätter.
Järnvägen v a r uppriven, fär- att bereda dem bostäder, icke ens tak len gick till fots, de sjukaste lades på över huvudet.
Många föllo utmattadc: ärror eller buros.
En oerhörd be- ned på gatorna och dogo a v trötthet dämning grep de flyende, längs vägen hunger eller köld.
Tillstindet v a r för ågo hästar, dragoxar och soldater.
Allt färligt, bröd fanns icke, och alltjämi, aknades, nätterna vor0 kalla, ingen strömmade nya flyktingar till.
Bland ältutrustning fanns, de sArade liksom dessa vor0 även til fångatagna öster le övriga tillbringade nätterna i snö rikiska officerare, om dittills bebotl Ich r ä t a - utan eld.
ett större hus i Niche.
De hade vari1 De flyendes antal ökades.
Då ser- 10 dagar på vägen och klagade Dvei iiska armens motstånd v a r brutet, den obekväma resan på oxvagnar: unde ingenting hindra de frihetsäl- Under det hon anlade nya förband på kande serberna att lämna landet i för- de sårade fienderna erinrade doktor ioppning a t t en gång återkomma som Rusiecka deni då om, att erbjudandet egrare och landets återerövrare.
Det a v oxvagnar v a r ett utslag a v synner- orgliga tåget fortsatte över de alban- lig uppmärksamhet från serbiska re- ka och montenegrinska gränsbergen, geringen, alldenstund landets egna så- et blev nu möjligt a t t göra upp eld rade hade måst tillryggalägga vägen m natten, vilken soldaterna u n d w till.
fots.
tor svårighet underhöll i snöstormar- Oaktat Övermänskliga ansträngnin- a. Randbergen passerades i 20 gra- gar v a r läkarvården, som bestreds av ers köld, många barn och sårade du- tre läkare jämte doktor Rusiecka, otill- ade under och lämnades ihjälfrusna.
räcklig.
Inga sjuksköterskor fanns att l a n livnärde sig med hästkött från de tillgå, handräckning gavs a v i sjuk- hjälfrusna hästarna.
Vid nedstigan- vård oskolade soldater, på förbandsar- et för bergssluttningarna mötte nya tiklar och läkemedel blev det total vårigheter: ber ' gsbäckarna vor0 över- brist, och brödransonerna måste göras vämmade, viigarna oframkomliga, mindre f ö r varje dag.
I staden fanns ien man måste fram, allt under det ingenting att köpa: hungersnöden stod entliga aeroplan kretsade som ga- fer dürrzn.
i a r över de flyende och nedkastade Serbisk militärläkare under krigsare 191 4-191 6.
6 däremot ej vore skadligt, att de möd rar, som berövats tillfälle att arbeta fabriken för en hög timpenning, måst dubbelt så många timmar, så gott da, som natt, arbeta hemma vid sy- clle stickmaskinen för e n inycket låg tirn penning.
För kvinnans egen skull bö målsmanskapet ej avskaffas - endas för syns skull reformeras.
För kuiqi nans egen slcz~ll bör Sveriges kvinno ej få rösträtt, ty kvinnan iir en " spröt och vek varelse ", som behöver skydda och bästa skyddsmedlet är a t t förvätgr&lt; henne rnedhorgarriitt och medborgar värde.
För kvinnans egen skull hade ocl har vilden en oskriven lag, som för bjuder kviqnaii a t t ä t a det - från vi1 dens synpunkt - bästa och mest svår åtkomliga kött, nämligen människo kött, ty det vore " okvinnligt ".
Fö kvinnans egen sktill hopsnöras den lilli kinesiska flickans fötter, så att de sko l a kunna passa i n i onaturligt smi skor, på det a t t Kinas kvinnors gåni må bli " vaggande som lutusblomman på böljan ", Kinas män till behag.
Fö kvinnans egen slcull kastades Indien änkor, ofta små flickor, soni giftes bor redan i vaggan, levande på sina död; mäns bål.
För kvinnans egen sliull väg racle styrelsen för en a v Indiens störri stiider att tillmötesgå en begäran fråi stadens kvinnor att fb tillträde till ei zv stadens parker och inte bara var: hänvisade till husens bakgårdar.
Föd kvinnans egeu skull instängas Turki ets kvinnor i ett harem, d ä r de få för: un förslöande och människoovärdit tillvaro och g e upphov till en förklenac avkomma.
För kuimans egen skull h a r på all: tungomål ljudit så länge i kvinnornar aron, a t t de ej längre höra det.
Ester Röhl.
bomber.
Hoppet a t t vid frainkomster till Skutari finna livsmedel hägrade nen de först anlända flyktingarna ha le tönit förråden, ett majsbröd betala les med 15-20 francs, om det över hu m d fanns något a t t få.
Det blev häl mångas öde a t t dö hungersdöden.
I slutet av december iiådde de flyendc 3:t J e a n de Mediia vid Adriatiska ha.
fet.
Icke heller nu lämnade doktoi Susiecka sina sjuka soldater utan stan.
lade hos dessa t r e tusen flyktingar; om i yttersta nöd avvaktade undsätt.
iing eller möjlighet a t t linina landet ' Vad jag sett under dessa månader at nänslrligt elände övergår all inbill.
iing " yttrade hon, " inen måhända var iet bittrast att so dessa arma männi.
; kors ångest då de, äntligen anlända il1 kusten, fingo bevittna huru provi- tntfartygen, soni sänts till deras und- # ättning sänktes, och transportfartygen notades a v fientliga undervattensbå- a r och aeroplan. "
Sedan Röda korsets ingare efter ett par veckors viintan yckats angöra kusten, inskeppades de lyende och nådde till sist Italiens: ust.
Det soni hållit Marie de Rusiecka up-) e i hennes hjältemodiga kärleksverk rar föi-visso en djup och innerlig med-: änsla med Serbiens prövade folk, men .tt hon drog ut till detsamma hade väl, tterst sin orsak i polskans känsla för, arje folk, soni hotas i sin nationella xistens.
Under vårt sanital lyste näm- igen gång på gång igenom hennes jupa förtvivlan över det egna lan- ets öde, ett land, som dock lidit mest .v alla, som icke har skydd hos någon, om icke ens h a r en regering, soin till- a r a t a r dess intressen.
Doktor Rusiecka äger i hög grad för- d g a n a t t tända och värma.
Dock är ennes uppträdande ytterst behärskat, ennes berättelse flyter enkelt och ugnt utan stora ord och fraser.
Men ian t a r ett starkt intryck a v att man ar framför sig en personlighet, och tt så måste den kvinna vara, som Hur en framstående amerikansh doman ser på salen.
Mr J.
C.
Jlc Whorters logiska bevisföring.
När jag blivit överbevisad om att under mänsklighetens långa och tragiska utveck- lingshistoria varje utsträckning av kvin- nornas religiösa, politiska och sociala rät- igheter tjänat till hela civilisationens fromma - När jag blivit Överbevisad om att kvin- lorna hittills visat sig vuxna det ansvar; om följt med ökade rättigheter - När jag blivit överbevisad av verkligt rägande skäl, i stället för de ologiska och ialtande ursäkter med vilka man söker) ortförklara orsaken, varför kvinnorna inte - .edan h a rösträtt - N ä r jag blivit överbevisad om att landets nödrar i ännu högre grad än männen äro leroendc av de villkor under vilka deras mrn skola fostras - N ä r jag blivit överbevisad om att samar-) etet mellan män och ki.innor med deras) lika syn på tingen hjälpt dem att undvika nisstag oeh givit deras liv rikare intres- ten När jag blivit Överbevisad om att kvin- iorna iiro mer intresserade och m e r att lita) å än mlinnen i allt vad som rör barnens rård och fostran - När jag blivit överbevisad om att det nte finns en enda stat, där kvinnorösträt- en blivit genomförd, som inte dragit nytta lärav - När jag blivit överbevisad om att den) elitiska korruptiouen, de politiska lyck- ökarna, spritintressenterna och de sociala iarasiterna üro motståndare till kvinno- östrätten - När jag blivit överbevisad om vilka de iersoner iiro, som finansiellt understödja notståndet mot kvinnorösträtten i Förenta; taterna - När jag blivit överbevisad om att det en- igt statistiken finns en kvinnlig brottsling 1 % tjugu manliga - Kär jag blivit överbevisad om att allt om rör hemmet även står i intimaste be- öring med en massa sociala förhållanden, Asom skolor, skatter, barnalagar, sanitära tgärder m.
N.
- När jag blivit överbevisad om att allt ad jag härovan yttrat ä r falskt, först dB an man börja tala med mig om att undan- ålla min hustru och mina döttrar sdväl ättigheter soni skyldigheter.
överens- tämmelse härmed kommer j a g att vid folk- mröstningen i november månad avge min Öst f ö r kvinnornas fulla medborgarrätt.
- Stockholms F. K.
P.
R:s standar om invigdes på Birgittadagen, ä r på tt utsökt koristskickligt sätt utfört på itt siden från Almgrens fabrik a v rodösen fröken Augusta Nilsson.
Stan- aret ä r åstadkommet genom frivilli- a bidrag f r å n medlemmar a v för- ningen.
Glöm ej lcvartalsprenumeratio ?ten d ' östrätt f ö r Kvinnor.
~ unde frivilligt underkasta sig dessa danden och under dem stå som den tödjande och livgivande för andra ch som ä r beredd a t t ånyo kämpa med et serbiska folket.
Anna Glasell-Andersson,
4 N:R 20 RÖSTBATT FOB K ' ITIlWUOB Erasrnus, en freds- och kvinnosaksvän.
Erasmus av Rotterdam, den strid- bare store humanisten, var en oförson- lig fiende till kriget med all dess orätt- färdighet och grymhet, och hans vassa satir blev till skälvande allvar, då han gisslade detta " fina yrke a t t tända eld pil hus, plundra kyrkor, våldtaga nun- nor, plundra fattiga, mörda oskyldi- ga ".
För honom, som i detta fall inte saknade studiematerial, ägde kriget föga av romantik och skönhet.
Han visste, att krigaren drog bort " liksom på vingar ", men återvände haltande.
" lastad med ogärningar ".
Yåra dagars modernaste krigsapologeter finna hell visst den liirde moralisten ganska gam- malmodig beträffande hans mening om krigets " höga etiska värde ", ty för ho- nom var krigets rätt den högsta orätt Huruvida samma 1914 %rs idebärare iiven vilja rubricera Erasmus ' tankar i kvinnosaken som gammalmodiga kan nog anses mera tvivelaktigt.
Lika visst som vi höra ekon från hans abbot i diskussionerna om flickors student- examen, och hos den sanna kvinnlighe- tens väktare i riksdagen, lika visst för Erasmus kvinnosakens talan med ar- gument, som äga all aktualitet och till- lämplighet den dag i dag.
Det ä r vis- serligen inte enbart glädjande a t t kon- statera, a t t vi stampat s % länge på samma fläck, men vi kunna fröjda oss å t Erasmus ' friska fördomsfrihet.
Det är framför allt i dialogen Abbo- ten och den lärda i Förtroliga samtal (Övers.
av E. Weer), vi få göra bekant- skap med feministen Erasiniis.
Abbo- ten Antronius kommer på besök till den lärda f r u Magdala och finner hela rummet fullt a v böcker, vilket han an- ser " föga passande s % för jungfru som fruga ", ty " att äga vetande hör icke kvinnan till ".
Antronius, som betyd- ligt mera uppskattade " sömn, gästabud, friheten att göra vad man vill, pengar, iira " framför visdom, hade f. ö. gjort den iakttagelsen, a t t läsning gjorde folk mindre fogliga.
Särskilt förargel- seväckande iir det med böcker hos en kvinna, " därför att slända och spole äro kvinnans redskap ".
Magdalas in- vändning mot denna eviga " sanning " ar förvisso djärv.
Då det ä r hustruns uppgift att sköta huset och undervisa barnen, kunna dessa maktpåliggande plikter e j fyllas, utan a t t man har för- stånd, och " förstånd f å r j a g a v böc- kerna ".
Där finner hon vältaliga, lär- da, visa och pålitliga rådgivare.
Här- på genmiiler abboten: " Böckerna nöta P &amp; kvinnans förstånd, som hon även därförutan har så litet av. ' '
Dessutom alstrar umgänget med böcker förryckt- het.
Magdala påstår gent einot detta, att de äro flera, som blivit förryckta a v dryckjom och nattsudd, men det var Varför fru Söderström bör ha rösträtt.
Fritt efter amerikanskt oriyisicil.
Fru Söderström är inte rösträttskvinna, men inte heller anti.
Saken är blott den, att hon aldrig reflekterat över rösträtt för kvinnor eller över andra frågor av social innebörd.
Fru Söderström stiger upp klockan halv sex om mornarna och gör i ordning frukost åt Söderström, som går till sitt arbete kloc- kan halv sju.
Sedan tvättar och kammar hon sina fem små barn och skickar iväg tre av dem till skolan.
De två yngsta få följa med henne, när hon gör sina uppköp för dagen.
Kär rummen äro städade och disken insatt, är det tid att laga frukobt åt baqnen, som komma hem från skolan, och sedan följa hemmets alika g6romål i ett med tvätt., strykning, lagning etc.
De da- gar fru Söderström iir befriad från grov- göromålen, kan hon hinna ned till Vasa- parken och sitta där en stund med sina småttingar.
Sedau bär det av hem igen, Mot utvecklingens lag.
Det har varit svåra tider för antis i Ame- rika på sistone.
Den republikanska resolu- tionskommitth hade gett dess ledare före- träde i Colosseiim samtidigt med att den stora rösträttsparadcn ägde rum, och när antis som bäst förklarade att intresset för kvinnorösträtten inte var spritt till vida kretsar, började hundratals av drypande våta kvinnor strömma in i salen.
Deras an- tal växte och växte, och var och en var ett tyst vittnesbörd, som bröt staven Över an- tis föregående uttalanden.
Trots antis ivriga böner att rcsolutions- kommitth inte måtte upptaga kvinnoröst- rätten på det republikanska partiets pro- gram, ansågo sig statsmännen dock skyl- diga att böja sig för utvecklingens lag och vor0 övertygade om att kravet på medbor- garrätt verkligen trängt igenom till- breda lager av kvinnor.
Rösträttens motståndare sökte efter se- gern framhålla, att rösträttskvinnorna egentligen inte vunnit någonting, utan sto- de på samma punkt som förut.
Men den enklaste logik säger att två svåra hinder äro övervuniia, medan däremot just Iowa, över vilket nederlag antis triumferade, be- iinner sig på samma punkt som förut.
Vil- ka segrar antis än anse sig vinna och vilka ansträngningar de än göra, kunna de dock aldrig räkna med n i g r a framgångar, ty deras ståndpunkt är just att allt skall för- bli sådant det är, och därmed ha de satt ett streck för den utveckling, som varje rö- relse behöver for sin livskraft.
Rösträtts- kvinnorna ha på fyra år vunnit sex stater för sin rättvisa sak.
Antis ha på de senaste hundra Sreu ioke vunnit en enda stat.
Ut- ~ecklingen går sin jämna gång genom ti- derna utan att fråga stort efter dem, som i sin litenhet tro sig kunna rulla dess hjul tillbaka.
H.
G. Wells om kvinnoröst- rätten och kriget.
nu en öm punkt hos Antronius, och han ber gud bevara sig för en lärd hustru.
" Jag Isckönskar mig ", säger Magdala, " till a t t h a en man, som ä r dig olik.
Ty han blir mig och j a g ho- nom kärare genom lärdomen. "
Antro- nius tror sig med visshet kunna sliräm- ma Magdala, då han påpekar, att all- männa meningen anser det ovanligt, att en kvinna Ban latin.
Men svaret kommer: " Tala icke om allmunna me- ningen, denna d e n sämsta a v alla råd- givare.
V a d f r å g a r jag e f t e r sedva- nan, läromdstaren i alla onda ting!
Må m a n vänja sig vid vad s o m iir rik- tigt; p å så sätt blir det ovanliga v a n - ligt, det obehagliga bdiagligt, det som syntes opassande passande. "
För Mag- dalas fantasi låg det yarken något omöjligt eller opassande i ett fram- tidsperspelitiv med kviniior presideran- de i de teologiska skolorna och predi- kande i kyrkorna, och hon t. o. m. hotar abboten med en " omviilvning på världs- scenen, då v a r och en skall spela sin Lpdia Matson-Sager.
roll ".
Den bekante engelske författaren H. ff. Wells offentliggjorde före den senaste ti- dens märliliga händelser i England en ar- tikel i Daily News röraude krigets infly- tande på kvinnorörelsen.
Med sin vanliga förkärlek för överdrifter och paradoxer säger han inledningsvis: " att diskutera detta krigs inflytande på förhållandet mel- lan man och kvinna ä r att ge sig in p % undersökningen av en process, jämförd med vilken t. o. ni.
denna viirldskatastrofs omfattande omvälvningar och ödeläggelser förefalla som obetydliga händelser och till- fälliga avbrott. "
Och litet senare förkla- rar han att problemet man och kvinna är mycket viktigare och mycket mera intres- sant än problemet Tyskland och den öv- riga mänskligheten!
Redan före krigets utbrott anser han att i England som i övriga civiliserade länder genomgripande förändringar med avseende på kvinnornas ställning höllo på att ske, beroende på hemmets alltmera ändrade ka- raktär, tack vare den moderna industriens utveckling.
Förhållandet mellan man och kvinna ha- de enligt Wells aldrig varit mera spänt än i början av 1914.
Sedan tio år tillbaka gjorde kvinnorörelsen stort väsen av sig, och 1914 ställde den till så mycket bråk att tyskarna räknade me &amp; suffragetterna som en av de stora krafter, som i ett kommande k r i g skulle förlama Englands motstånds- kraft.
Han har emellertid ytterst svårt att närmarc definiera denna rörelse; den är för honom fylld av en mängd olika inslag, kon- centrerade kring kravet på rösträtt, " Det var dock aldrig möjligt att få reda på varför kvinnorna ville ha rösträtt ", på- står Wells, " några ville ha den därför att de vor0 lika mannen, andra därför att de vor0 helt och hållet olika. "
Rättvisans och statsnyttans förenade synpunliter äro ho- nom tydligen alldeles okända.
Han finner emellertid att man ej kunde misstaga sig på att det fanns ett vitt utbrett missnöje bland kvinnorna och en vitt utbredd kvinn- lig energi.
Orsaken finner han dels i den ständigt minskade äktensliapsfrekvensen, dels i födelsernas sjunkande antal.
Genom bägge dessa företeelser har kvinnornas ar- betc i hemniet minskats, likaså genom att den nioderua industrien dragit dem ut pä arbetsmarknaden.
Det allmiinna rälståndet har stigit, och allt detta har gjort att stora inängder kvinnlig energi utan utbildning och utan mål Iösgjorts, varjämte på grund LLV vetenskapens framsteg behovet av icke yrkesskickligt arbete p &amp; alla livets områ- den minskats.
Dessa äro enligt Wells de Krnäinsta orsakerna till utbrottet av kvin- norörelson under det 10-tal år, soni föregicli kriget.
Tvisteu mellan de båda könen ür evigt pågående.
Mannen håller tillbaka kvinnan, och kvinnan hyser agg till mannen.
Det Söderström skall ha sin kvällsvard, och medan han i lugu och ro njuter sin pipa eller sitter och Iäscr sin tidning, niåste hon se till att barnen komma i säng, och långt inpå natten kan det hända att hon får sitta och stoppa trasiga strumpor och klädes- plagg, t y hon är rnåii om att hålla, barnen hela och rena.
Detta är berättelsen om frii Södcrströms liv, sådant det ter sig dag eftcr dag, som- mar och vinter, år efter år i sariima enfor- mighet.
Hon liar aldrig haft någon semes- ter i hela sitt liv.
Söndagar och helgda- g a r bringa henne ingen väbehövlig vila, ty då har hon hela familjen hemma och maten måste vara litet omsorgsfullare lagad.
Om man skulle säga fix Söderström att hon borde ha rösträtt, sliulle hon vara ab- solnt oförstående.
Det skulle föreialla hen- ne lika besynnerligt och omöjligt som om man föreslog henne en badsejour vid väst- kusten.
Men det oaktat mbste man kräva rösträtt för fru Söderström och för de mil- lioner kvinnor, som äro likställda med hcn- ne, snarare iin att begära den för de själv- försörjande kvinnor, som fylla kontoren, skolorna och fabrikerna.
Ty kvinnor i fru Söderströms ställning äro de mest skydds- lösa av alla.
Deii skattebetalande kvinnan ä r skyddad av sin egcxdom.
Dcn akade- miskt bildade kvinnan är s ?iyddad av sina Irunskaper och sin sociala s &amp; ?lniiig.
Den industriarbctande kvinnan är skyddad ge- uom fackföreningar och en viss ekonomisk självständighet, men kvinnor tådana som fru Söderström ha rarlren kapital eller bild- ning, varken fackförening eller arbetslön.
Hennes arbete att föda och fostra barn, att vara hemmets skapare och elronamidirek- tör, det i social mening betydelsefullaste xrbete som utförs, varken betalas eller ak- tas synnerligen högt, därför att det sedan hrhundraden tillbaka är hennes köns tra- ditionella arbete.
För dem som mäta arbetets värde i kro- nor och ören, är det intet arbete alls.
Och uRr Söderström hör andra män tala om vad deras hustrur förtjäna på utearbetc, känner han sig mycket stolt över att kunna säga: Min hcstru arbetar inte; hon ar L hemmet.
Därför att fru Söderström inte har någon lön, och därför att hennes hårdaste arbete inte förskaflnr henne en tioöring, som hon ~~~ - - har alltid funnits två slag av denna tvist.
liksom det funnits kvinnor, som först och främst vilja anses som kvinnor, och kvin- nor, som förargas över att först och främst anses som kvinnor.
Det har alltid funnits kvinnor, som vilja dela mannens arbete, och kvinnor, som vilja " inspirera " det, kam- raterna och älskarinnorna.
Den stora mas- gan av kvinnor hör naturligtvis hemma mitt emellan dessa båda ytterligheter.
Den vanliga typen svänger emellan dem och väl- jer än det västerländska idealet av kamrat- skap, än det österländska av underkastel- se.
Och det var alla dessa slag av kvinnor, som under sista hälften av 19:de århundra- det kände missnöjet växa: den förra typen fann sig cj nog respekterad och den senare ej nog tillbedd.
Rösträttsrörelsen som så- dan har ingen vän i Wells: han säger att dessa olika typer av kvinnor på det mest förbryllande sätt blandade sina stämmor i rösträttslitteraturen före kriget.
Rösträtten blev symbolen för absolut motsägande ting: det finns knappt ett enda argument för den i rösträttslitteraturen, som icke kan veder- läggas i samma litteratur.
Wells kan dock ej annat än medge att denna rörelse tjänade till att oerhört starkt utveckla kvinnornas solidaritet: ar- betande kvinnor ur alla samhällsklasscr, gifta och ogifta, sysslolösa damer ur socie- teten arbetade sida vid sida för samma mål.
Så kom kriget, och det är icke t u tal om, säger Wells, att icke det stora flertalet kvinnor överträffat icke blott alla förvänt- ningar, utan även alla förhoppningar.
Och det råder intet tvivel om att ej rösträtts- rörelsen i övervägande grad bidragit till att utveckla kvinnornas förmåga att åtaga sig ansvar och utstå mödor.
Det finns icke ett område, där ej kvinnorna ha givit mer än fullgod ersättning för männens arbete.
I ammunitionsfabrikerna, på kontoren, i butikerna, järnvägsarbete, åkerbruksarbete och allt annat tänkbart arbete ha de visat sig dugliga och intelligenta över förväntan.
De ha fullkomligt revolutionerat uppfatt- ningen av kvinnornas ekonomiska värde.
och de ha till sist gjort sig förtjänta av rösträtten.
Ehuru det f ö r oss neutrala kvinnor sna- rast ä r en motbjudande manlig synpunkt att kvinnorna genom sitt arbete i krigets tjänst skulle göra sig " förtjänta " av röst- rätten, kunna vi dock ej annat än önska att denna uppfattning av deras värde må fortfara även efter krigets slut, SS att män- nen då ej plötsligt göra den upptäckten, att kvinnorna intet existensberättigande ha i det offentliga livet.
Det mest kvinnliga.
Vilket är det mest kvinnliga - a t t röbta för rent vatten för hela staden eller att sitta hcmma och köpa dyrt artificiellt Tyat- ten för de egna barnen utan att fråga efter de andra?
frigar Julia Lathrop i Woman ' s Journal.
Iran kalla sin, ä r hon dubbelt beroende.
I första rummet är hon beroende av Söder- ströms arbetsgivare och därnäst av honoui själv.
Om Söderströni av en eller annan anledning blir avskpdad, äro hon och hen- nes barn prisgivna åt fattigdom.
Bli löner- na sänkta, niåste hon arbeta mer och spara mer.
Blen om Söderström skulle få förhöj- ning, och 3ridå inte anse sig nödgad att visa frikostighet mot sin familj, så blir inte hennes lott bättre.
Och om Söderström skulle vilja använda största delen av sin inkomst till tobak och sprit, så har fru Sö- dcrström ingenting att säga.
Pengarna äro hans och inte hennes.
Fru Söderström behöver rösträtt såsom ett medel till självbcvareice, ett medel att småningom förbättra sin och sina likars sthllning och jämna vägen för döttrarna, som också skola ut i livet.
F r u Söderströms liv bör komma i kontakt med den sociala utvecklingen, och valse- deln i hennes hand kommer att få större betydelse än hennes indirekta inflytande på mannen och arbetsgivaren.
Men, kan det invändas, om fru Söder- ström finge rösträtt, komme hon inte att
N:R \ 20 ROSTRATT FOR - / f 9 STOCKROLI~ Gamla Kniigshoimsbrogatan 26 f Birgittadagen i Stockholm.
RiRs 2550 Allm.
6296 En vacker fest i Vetenskapsakademiens hörsal.
O de svenska kvinnornas rösträttsdag blev e n betydelsefull och stämningsfull högtids- stund.
Härtill bidrog inte blott salens fest- e i ek, mahogny, valnöt samt andra liga prägel, det fullsatta auditoriet och de $ träslag &amp; en målade, till billigaste priser.
utmärkta föredragen u t a n även medvetan- det om, a t t på samma timma kvinnor p å Allm.
Tel. 11410 Rika Tel. 6505 landet e ~ a a ~ ~ ~ e o o o ~ c vitt ~ e skilda o ~ platser ~ o i o ~ a samlades i ett gemensamt syfte och enades k r i n g e t t ge- mensamt mål.
Det var.
icke endast minnet a v märkeskvinnan Birgitta, som högtidlig- hölls, u t a n pB rösträttsdagen ville Sveriges ELIK BRANDELL: E n enkel kvinnas fun- kvinnor ge ett samfiillt uttryck åt dsn röst- deringar.
Norstedt S: Söners förlag.
P r i s rättsvilja, som besjälar dem.
Festen inleddes med a t t sex unga, vit- kr.
2: E.
143 sid. Kåserandets konst är inte allom givet, klädda flickor inträdde med Stockholms F. och f ö r det nordiska sltaplj-nnet ligger det I&lt;.
P.
R:s n y a standar, och när det vita i all synnerhet inte a t t förena uddig skärpa och gula baneret lyftes % c r estraden, in- nied gallisk esprit.
S ä r män odla genren, tonerade en damkör, under fröken Anna blir den ofta1 plump i stället för kvick, Tengm-alls ledning, nied fröken AdBie Ce- alltför övcrdriven för a t t verka roande, och derschiöld vid flygeln och fröken Märta a t t de kvinnliga skribenterna lyckats bätt- Sandahl som solist, Stenhammars Sverige, r e ün de nianliga f å r kanske tillskrivas de- som församlingen stående åhörde.
I det nied värme och k r a f t framförda tal, ras större anpassningsförmåga och andliga smidighet.
Mari behöver ciidast hiinvisa till med vilket Stockholms F. K.
P.
R:s ord- signaturerna Ren6 och Cleinentine, vilka förande, d:r Culli Petrini, invigde standa- nått längst i kåserandets konst.
Det ür med ret, framhöll hon, a t t intet förenar män-!
glädje man finner den senares funderingar niskorna så soni arbetet för e n stor sak.
samlade till en liten rolyni, som gömmer Icke ens världskriget hade kunnat bryta de niångt och inycket a r det, som tinder det internationella förbindelserna mellan kvin- senaste året upprört och glatt oss, entu- norna, och n ä r de iindcr denna svåra tid siasmerat eller förargat 02s.
men knappast följt rättvisans gudinna, vars bild pryder lümnat oss likgiltiga, om vi Överhuvud ta- rösträttsbaneret, h a r det varit i den för- get reagera för dagshändelserna.
Pendeln vissningen att det r ä t t a skall segra till slut.
E v a Fröbergs anslående prolog recitera- svänger mellan politikcn ocli tjünarinne- frågan, och i degeln sammanblandas stort des därefter p å ett utmärkt sätt a v förfat- och smått, det sublima och det 10jliga, så tarinnans syster, fröken Gerda Fröberg, och väckte livlig anklang.
som det oftast sker i v å r t jordeliv.
Sedan kören sjungit en gammal medel- Kåscrier bruka röna tillfällighetsalstrens rrtnliga lott a t t roa för stunden, men snart tidshyiiin till Birgittas ä r a Rosa rorans bo- glömmas.
A t t man g ä r n a och med glädje nitatem, bestegs estraden a v aftonens hu- Aterförnyar bekantskapen mcd Clementine vudtalare f.
d. riksantikvarien Oscar Mon- torde bero pü a t t hennes kåserier äro något telius, som utvecklade s i n a synpunkter om incr Bn skummet fran dagshändelsernas Kvinnan och samhället.
upprörda yta, och att bottensatsen innehål- För a t t r ä t t förstå kvinnans ställning i Icr något, som är för gott a t t förflyktigas.
samhället v a r det, enligt talaren, nödvändigt Funderingarna hiirröra nämligen f r å n en a t t gå tillbaka till allra äldsta tider, då kvin- kx-inna, som tänkt åtskilligt över livet och nan såsom familjens danare även lade den dess företeelser, och som h a r blick för det första griinden till samhället.
Genom man- väsentliga, som rör sig bakom ytan a v tin- nens fysiska styrka kom h a n a t t småningom gen.
Rozi besitter dessutom den utomor- intaga en härskareställning, och kvinnan dentliga egenskapen a t t aldrig bli tråkig, stämplades som ett något, vilket tillhörde r a r e big hon filosoferar över kvinnornas mannen.
Denna syn på kvinnan bibehöll fredskongress i H a a g eller följer sin för- sig till långt i n i medeltiden, och genom ci- hoppningsfulle Bkc på fotbollsmatch i Sta- t a t u r lagarna påLvisade talaren h u r rot- dion.
Det är ett livligt och vaket inge- fast den blivit.
Kvinnan hade på den tiden nium, som tagit sig uttryck i kåserierna, varken arvsrätt eller egendomsrätt, och när och d å författarinnan även ser tillvaron u r man ser med en historikers blick, måste feministisk synpunkt och omedelbart rea- den revolution, som p å de senare årtion- - g e r a r f ö r alla orättvisor, som begås mot dena ä g t r u m i kvinnans historia, t e sig krinnor, borde i synnerhct rösträttskrin- som i sanning överväldigande.
Fysiskt ha norna skaffa sig boken och meditera över de båda parterna ingalunda varit jämspel- ta, och så mycket märkligare är det a t t G.
H.
E. dess problem.
Jtort lager hf f i n a r e och e n k l a r e HOBLER 9 6 Ur bokmarknaden.
begagna den.
Hon kommer inte a t t förstå.
var hennes eget intresse ligger.
Det meka- niska vardagsgörat h a r gjort henne för slö att k ä n n a något intresse för politik.
Nen detta är ett misstag.
F r u Söderström är inte dum; hon är endast försummad.
Fru Söderström förstod genast a t t e n me- kanisk mattsopaqe v a r bättre än en borste.
Hade hon råd skulle hon använda en va- cuum cleaner.
I s i t t kök och i sin mat- lagning h a r hon sökt begagna s i g av mo- derna metoder.
Hon f ö r s t i r folkskolans be- tydelse, och hon h a r hållit jämna steg med industrialismens utveckling.
Om man blott k a n f å henne a t t förstå, a t t rösträtten oek- så är ett verktyg, vilket bör begagnas för a t t e t t resultat skall uppnås, då kommer hon att l ä r a sig a t t hantera detta verktyg, och man kan v a r tämligem säker, a t t hon kommer a t t begagna sig a v det med hän- syn till det som Sr hennes egentliga sfär: henimet och familjen.
F r u Söderström som röstberättigad medborgare kommer a t t fråga sig vilka riksdagskandidater och vil- ket parti, som utlovar henne sanitära för- bättringar, bättre bostäder, reglering a v livsmedelsprisen, allmänna lekplatser för barn, ljusa och luftiga skollokaler med mera sådant.
Hon kommer att f å politiska i ?- tressen.
5 = Det offenliga möte, som Stockholms F. K. denna revolution åvägabragts med andliga P.
R. anordnade i Vetenskapsakademien pb vapen.
Det sista steget till kvinnans ful- (andra huset M n Drottninggatan) 0 KyImmOR Kär hon har tid att p r a t a e n stund med grannfrun, kommer hon inte a t t konverse- ra om familjen t v å trappor upp, utah om de kandidater hon tänker rösta på.
Fra Söderström kommer även att upptäcka, a t t hon och hennes man h a f å t t ett intrqsse ge- mensamt, och Söderström överger småning- om sin maskulina överlägsenhet och nedlå- t e r sig till a t t t a l a politik med s i n b u s t r u.
Vetskapen om att det även utom hem- mets f y r a väggar finns något att leva för och intressera sig för, skall utveckla f r u Söderström, och känslan av att v a r a en an- svarig medlem i ett f r i t t land skall skänka henne ett ökat intresse f ö r tillvaron.
Vi h a massor a v självförsörjande kvinnor i v å r t land, men kvinnan som arbetar i hem- met, husmodern, som utan lön förrättar ett h å r t och mödosamt arbete f ö r att hålla hemmet och familjen vid makt, hon är dock i majoritet.
Denna majoritet refiresenterar en kvinnotyp, som är m e r exploaterad än någon a n n a n i v å r t moderna samfundsliv.
Att nå denna typ, dessa millioner kvin- nor, som leva och arbeta mitt ibland oss, a t t skaffa dem rösträtt och lära dem a t t r ä t t bruka den till sin egen och andras för- del, det är en av den kvinnliga rösträtts- rörelsens allra viktigaste uppgifter.
la frigörelse, medborgarrätten, återstår dock ännu, och detta berodde, trodde tala- ren, därpå, a t t den urgamla uppfattningen om kvinnans ställning mer eller mindre medvetet spelar e n stor roll.
E n massa frå- gor vänta p å sin lösning j u s t genom kvin- norna, och samhället behöver kvinnornas medverkan, t y de förbättringar, som skulle åstadkommas, lände även samhallet till go- do.
Talaren påpekade det orimliga i ati kvinnorna skola släpa i det allmännas tjänst, u t a n att f å v a r a med om att stifta lagarna för detsam-ma, men h a n v a r fas1 övertygad om, att det inte skulle dröja länge, innan kvinnorna Ange deltaga i val a v riksdagsmän och även taga säte och stämma i riksdagen.
Talaren avslutade sitt intressanta föredrag med att betona, att det som för honom personligen var det av- görande, var att kvinnorösträtten är en rättfärdighetsfråga, och rättfärdigheten skall till slut segra.
Efter ett p a r musiknummer lämnades SA ordet å t Landsföreningens ordförande, f T Ü - Icen Signe Bergman, som gav en &amp; skadlig och levande historik över - Arbetet ute i landet.
Malmtorgsgatan 6, StocIrholm En hälsning från Norge.
AEby F. K.
P.
R. höll måndagen den 11 september s i t t höstmöte i ordförandens hem.
Val a v centralstyrelsemedlem och centralstyrelsesuppleant förrättades, varvid de förutvarande återvaldes.
Ordföranden framhöll betydelsen a v de Bergman-Öster- bergska samhällskurserna, som under ~ O P - pet a v september och oktober månader kom- m a a t t hållas incm Medelpads distrikt.
Hör F. K.
P .R.
anordnade söndagen den 3 september offentligt föredrag i den na- turskönt belägna Klockarebackcn.
F r u Elsa Alkman f r å n Eslöv talade Över ämnet: Kvinnans politiska medborgamätt - ut- vecklingens krav.
Nära 200 personer åhör- de det utmärkta och r ä l framförda före- draget, som mottogs med livliga applåder.
Jönköpings F. K.
P.
R. gav, i likhet med f ö r r a hösten, den 16 september en soar6 &amp; Stora hotellet.
Programmet upptog prolog, tablå föreställande Barmhärtigheten omgi- ven a v små människoblomster, deklamation a v Frödings Saul och David, monologen Madame Anti a v Frigga Carlberg samt en teaterpjäs, F ö r tidigt, samt slutligen dans.
Soaren var mycket besökt, alla nummer ut- fördes väl och viickte livligt bifall, och både publiken och röstriittsföreningcn hade alla skäl a t t v a r a nöjda med aftonen.
Halva behållningen tillföll Kvinnornas uppbåd och halva rösträttsföreningen.
- Den 26 september hade föreningen ordi- narie möte, d å till centralstyrelsemedlem omvaldes fröken E. Aulin och till suppleant fröken E. Wigh.
Vid fyllnadsval i styrel- sen valdes fröken E. Dahlman till ordi- narie ledamot och fröken M. Aulin till suppleant.
Beslut fattades om Birgittada- gens tirande med en välgörenhetstillställ- ning samt a t t till dess rekvirera rösträtts- tidningen, E v a Fröbergs prolog, broschyrer och brevkort.
Katrineholms F. K.
P.
R. hade den 20 september e t t samkväm i teaterhuset.
var- vid föreningens ordförande, fröken Helga J c pson, höll e t t anförande om de kripfö- r a j d e ländernas kvinnors arbete under kriget och rösträttsfrågans läge och utsik- ter.
Fröken Anna Frick föredrog en artikel av Hilma Borelius, fröken Hulda Bergman deklamerade Ossiannilssons dikt om Fred- r i k a Bromer ocli fröken Lisa Lindbom upp- läste e n novcli ur Gunnar Cederskiölds krigsbok.
Föreningen skulle flra röstrütts- dagen den 7 oktober med en offentlig afton- underhållning.
Arbetet för fattiga barns beklädnad skall pågå även denna rinter.
Örebro F. K.
P.
€2.
började tisdagen den 5 september sin arbetstermin med en fest på Stora Holmens friluftsrestaurant, vartill föreningens samtliga medlemmar inbjudits av e n intresserad medlem, fröken Laura Ruckman, som nyligen fyllt 60 år.
Hennes namn är f ö r övrigt k ä n t vida utanför Sveriges gränser genom den stora hjälp- samhet och välgörenhet hon utövade mot de resande ryska flyktingar, som passerade Örebro under den första krigstiden.
PB grund a v sin kunskap i r r s k a språket och sin kännedom om ryska seder och bruk (fröken Ruckman h a r i flera år vistats i Ryssland) v a r hon i stånd att mera prak- tiskt bistå dem, och hundratals skrivelser vittna ännu om den tacksamhet man känner f ö r hennes arbete.
Aven på ett a n n a t sätt h a r fröken Ruckman utövat e t t b a r m h ä r t i g hetsverk, i det hon förmedlat en omfattan- de korrespondens mellan krigsfångar och deras hemmavarande anhöriga.
Efter kaf- fet redogjorde ordföranden, f r u Perselli, för Strängnäsmötet, och därifrån genomgicks och godkändes styrelsens förslag till firan- det a v Birgittaminnet och standarinvignin- gen, d å f r u Ella Billing lovat komma.
Aven- ledes arbetar föreningen på en dockutställ.
ning jämte lotteri och försäljning, varav behållningen skall lika fördelas mellan F. K.
P.
R. och en barnltrubba för drebro stad.
Mötet avslutades med Du gamla, d u fria, och till sist avbrändes bengaliska eldar i parken.
Intresset hos medlemmarna för det gemensamma arbetet och målet tyckes v a r a stort, och alla hoppas på e t t i allo lycko- samt arbetsår.
På Birgittadagen Iick Stockholms F. K.
P.
R. telegraflskt mottaga följande hälsning f r å n författarinnan Aagot Gjemg Selmer: Til lykke med Birgittadagen og det straa- lende forbillede hvis k r a f t og skjönhed endnu altid gjenspeiles i de svenske kvin- ders varme menneskekjärlighed og ädle tcenkemaade.
Tusind ' hilsner.
Mit hjerte e r med i taknemlighed.
Hur kvinnorösträtten vinner terräng ute i världen.
Talarinnan erinrade om de dagar, da alliansens medlemmar några veckor före krigsiitbrottet samlades i London för a t t nt- arbeta planer till Berlinkongressen som- maren 1915.
Representanter för 14 nationei vor0 närvarande, och med glädje konstate- rades a t t frågan i England g å t t framåt med jättesteg.
Regering och suffragetter väntade endast på e n förevändning till en försoning.
Föga anade kvinnorna vad dcn närmaste framtiden skulle bära i sitt sköte Det v a r frukterna a v årtusendens arbete, som genom världskriget krossades, och det blev kvinnornas Bliggande att uppehålla det civila livet.
Deras hjälp liar över allt tagits i anspråk, och allt det arbete, som m a n fruktade skulle behöva nedläggas ut- föres n u a v kvinnor.
Sanningen h ä r a v be- visade talarinnan genom statistiska upp- g i f t e r f r h alla de krigförande länderna.
Men trots det storartade hjälparbete, s o h kvinnorna organiserat, liar deras röstriitts- fråga därför icke blivit glömd.
Jämsides ined arbetet för fosterlandet, h a r arbetet för kvinnornas medborgarrätt n å t t allt störrc utsträckning.
Fröken Bergman an- tydde de betydande framgångarna i varje land särskilt och betonade i synnerhet om- vandlingen i den allmänna uppfattningen.
Utsikterna f ö r kvinnorösträtten h a aldrig tett sig ljusare än nu, och argumentet att kvinnorna inte böra f å rösträtt, därför att de inte g ö r a krigstjänst, denna den förnäm- sta a v de många teorierna mot medborgar- rätten, h a r kriget obarmhärtigt krossat.
Ta- larinnan uttryckte den- förhoppningen, att män och kvinnor gemensamt skulle f å byg- ga upp ett nytt, fredens samhälle och slu- tade med a t t uppläsa den resolution, som överallt ute i landet antagits på Birgitta- dagen, och som återflmes p å a n n a t ställe i dagens nummer.
Samtliga talare avtackades med varma applåder, som vittnade om att aiiditoriet var fullt och helt med, och den högtidliga festen avslöts med a t t de närvarande uni- somit sjöngo Du gamla, du fria.
E. Birgittadagen 1 de svenska kvinnornas rösträttsdag, h ö g tidlighölls Över hela landet och att döma a v pressreferaten tycks anslutningen till mötena h a v a r i t synnerligen livlig.
När- mare meddelanden f r å n föreningarna kun- na först samlas i nästkommande nummer av Rösträtt för Kvinnor.
-
N:R 20 S 6 S T R A T T F 6 R KYIXNOR KOOPERATIVA LIV " English School " i Söders Engelska lektioner och översättningar.
JAGOBSONS VÄLKÄNDA i!
i I ö r s ä k r i n g a - F O L K E T beviljar liv- Allm.
Tel. Söder 36035. htagatan 26. anstalten försäkringar: Annie I. Bcott.
alla slaE.
Adress Box 233.
Bliv ombud.1!
24 B Grefturegatan, vid Tattersall.
RABAlT - I VAROR - FRITT VAL.
10 ~ m.
.
m.
m.
.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
~ Bdvokat EVB B H R ~ H i JURIS KAND. Ruinnliga Juridiska Byrån Lilla Vattugatan 1 4 - Sfockholm G. har flyttat till B t i eghrngaf o. juridiska uppdrag av alla slag.
KL. 10-4.
Riks tel. 75 76. i -.
H.
K. VASAaATAN 6.:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
, ...........: L 0 TAPISSERI-AFFAR.
- Rygghållare f " Perfekt ' ' ~~ Insatt Edra besparingar i A.-B.
NYA BANKEN.
Allm.
tel. 18336.
HOTELL WCTORIA E. o. Hovrättsnotarien EI SI ETI HIISSOIS ABvobaIiyi i Södergatan 14, Malmö Tel. 6137 B#ti ?bhbar 0th Joiidirka uppdrag av alla tlag.
Blekinge länsförbund a v F. K.
P.
R. hade söndagen den 10 september sitt ordinarie årsmöte i Nättra- hy.
Alla länets föreningar vor0 repre- senterade, och dessutom hade många in- tresserade F. K.
P. R.-medlemmar infun- nit sig.
Deltagarna hälsades välkomna av förbundets ordförande, fru Tonning, som i ett varmhjärtat anförande talade om freden och folkens förbrödning.
Fr6 Ton- ning föredrog därefter åtskilliga medde- landen från sin Blekingetume, till vilken hon fått anslag u r resetalarefonden.
Flera medlemmar vor0 nu direkt anslutna till länsförbundet, och föredrag hade hållits på många platser, såsom Trensum, Asarum, Mjällby, Jämshög och Lyckeby.
På sist- nämnda plats, där rösträtten länge fört en tynande tillvaro, hade arbetet krönts med stor framgång, och icke mindre ä n 16 med- lemmar vor0 därifrån anslutna.
Därefter föredrogs års- och revisionsberättelserna, vilka godkändes.
Ett viktigt moment i mö- tesförhandlingen r a r överläggningarna om nästa sommarmötes förläggning till Ronne- by.
På förslag a v styrelsen blev detta för- bundets beslut, och en kommitte på 10 per- soner tillsattes för a t t ordna om arbetet.
På fröken Sigrid Kruses förslag fick Karls- kronaföreningen i uppdrag att till mötet utge en festskrift.
Till förbundsstyrelse om- valdes fru Tonning, fröken Sigrid Kruse, Karlskrona, fröken Ebba Hultqvist, Sölves- borg, samt fru Lisa Velander, Karlshamn och frn Jenny Johansson, Eringsboda.
Efter förhandlingarna hade länsförbundet i Bld- bandslokalen anordnat ett offentligt möte med fröken Kruse som talare.
Talarinnan framhöll vikten av att kvinnorna i .dessa tider kände sitt ansvar och framhöll de många och allvarliga plikter, som åligga kvinnorna.
Föredraget mottogs med varmt hifall.
Till sist intogs förfriskningar.
Au- ordningarna vor0 vidtagna av en av plat- sens mera verksamma rösträttskvinnor, fru Lilly Isacsson.
~ ~ S T R Ä T F6R T KVINNOR.
Fjärde kvartalet 1916 35 öre.
Även i dr in€juder Rösträtt för Kvinnor till prenumeration .för sista, kvartalet till et2 särskilt billigt pris, och detta göres under den förhoppningen att kvinnorna nu, när deras rösträttsfråga vunuit ny aktualitef även i de krigförande länderna, känna en ma- ning att som aldrig tillförne samlas under rösträttens ban&amp;.
Rösträtt för Kvinnor h&amp;lla.
sina läsart ii jour med alla de frågor, som beröra kvin- 1~m ?ta och som det är varje kvinnas pliki att ta del av.
Sprid tidningen till s &amp; wida kretsar som m6jligt, ty först när Vi bli tillräckligt många, bli vi en maktfaktor och glöm inte, aii Röst- rätt f ö r Kvinnor är det viktigaste medlet, när det gäller att sprida kunskap om vår sak.
All prenumeration sker p å posten, och det ur av vikb att prenumerationen sker så ti- digt som möjligt, på det att upplagans stor- lek m &amp; kunna beräknas.
Sista kvartalet kostar endast 35 öre.
Den är oumbärlig för varje ung flicka med anlag för framåtlutande Norra Bmedjegat.
14, (Hörnet av Herkulesg.)
Stockholms äldsta, billigaste och mest välkända privathotell.
Tyst och fridfullt läge strax vid Bmkebergs- och Gustaf Adolfs torg.
Elek- triskt ljus o. telefon i rummen.
Vördsamt Fru Greta Scbubert.
Post- o. Telegrafl.
BOTEU VIETOBIL Bikr 53.
Illoi.
6657.
I I föraningen Ynglingavännerna ger lördagen den 4 nov.
till förmån för sitt bildningsarbete en aftonunderhållning i Kvinnoklubbens sal, Grevturegatan 24, 1 tr. Till programmet bidrar Sven Scholan- der med sång och recitation.
Föreningens teateravdelning uppför lustspelet Holter- mans testamente, som inköpts av F. K.
P.
R. med rätt för förf.
professorskan ASP, att i sin ungdomsförening ge pjäsen, som nyss i Rösträtt för Kvinnor betecknats som " synnerlig rolig och underhållande " genom sitt skämt över nutida svenska förhållan- den.
Y.
V:s orkester inleder och avslutar Inträde kr.
programmet.
Därefter dans.
1,25 för utomstående, 75 öre för medlemmar.
I Lika bra och bättre än d e bästa utländska i afseende a 1 konstruktion, hillbarhet,samt i f latt och tyst ging.
Prisbilliga.
Obs.
I Färmdniiga afbetalningsvilkw.
I k -- .-.-.
* - .-. ---. -- &amp; i ' Sveriges största fab- rik fök tillverkning av alla sorters lyx- och arbetsäkdon Utställning: David Ragaresgata 1, Sthim.
Priskurant p &amp; begä- ran.
Riks t. Arvika 87, Sthlm 4544.
Begär priskurant även - Uppgif ålder!
I l I l I Pris pr st: 4.50. l l Kallageraxlar.
i E Alla vm @ iiirras!
i: + fil1 landsorten mot prffkrliptt parto.
BUTTERICKS MÖNSTEBAFFÄR Riks 1726.
Drottninggatan 57 STOCKHOLM Mim.
1410.
FRU HEDENSKOGS Privata Förlossningshem NYHET!
Hälsan återvinnes!
Mina herrar!
Det kan j u tyckas högst ändam4lslöst att skriva brev till E r i ett s i obskyrt blad som Rösträtt för Kvinnor.
Det är j u nästan som att skriva till kungen och lägga brevet i f r u Petterkvists brevlåda.
Men fastän Ni själva ej sänka E r till rösträttstidningenf nivå och följaktligen e j heller tillåta Edra gemåler att göra det, så kanske deras kusi- ner eller mer avlägsna släktingar vansläk- tats ända därhän och välvilligt tillställa adressaterna min anspråkslösa skrivelse.
Alltså: Tillåt mig uttrycka min djupa be- undran för E r ståndaktighet.
Elakt folk kallar den efterblivenhet, och vulgärt folk säger, att Ni äro " bakom flötet ", men man bör ej lyssna till belackare.
I kvinnofrågor och särskilt rösträttsfrågan står Ni alltså ståndaktigt kvar p i samma ståndpunkt däI Ni alltid har stått och upprepar uthålligt samma och samma argument utan att lyss- na till vad motparten har a t t säga.
Vad som tilldrar sig omkring Er, i grannländer- na och i det övriga Europa har Ni j u in- genting att göra med.
Visserligen skulle samma ståndaktighet på andra områden kunna medföra obehagliga konsekvenser.
Edra förfäder t. ex. i en avlägsen forntid, bronsildern, om jag minns rätt, gingo klädda i kjolar och buro ej den manlighe- tens symbol, vari Ni äro skrudade - byx- orna.
Om deras efterkommande varit lika ståndaktiga som Ni - sena tiders män - så skulle Ni tanken är odiös - gått kläd- da i kjolar än i dag.
Vad det inneburit för Er stolta manlighet, för att ej tala om at1 det kanske skulle ha hållit även E r ute- stängda från rösträtten, den tanken vAgai jag ej tänka till slut.
Men man behöver väl ej i all världens dar vara logisk, fast man är man, och även ståndaktighet bör ha sina gränser.
Man kunde kanske uttrycka be.
gränsningen så här: Män böra ståndaktig1 motstå kvinnors krav på mänskliga r ä t t i g heter.
När det gäller deras krav på smyc- ken, toaletter, teaterbesök med supeer, så bör en man helst ge efter så Iångt hana börs eller rättare hans kredit medger.
Men Ni har många andra beundransvär- da egenskaper.
Skulle jag omnämna dem alla, skulle detta oktobernummer svälla ut över alla gränser, till skada för tidningens ekonomi.
Ocksi saknar jag som kvinna den sida och djupa, manliga blick, som behövs för att uppskatta dem.
Men några måste Ni tillåta mig att påpeka.
Som kvinna npp-, I Arvika Vagnfabrik, Arvika.
- Brev till herrar X Y Z. ging.
1 I Lungsot botas med g v m n a ~ t i k rätt bedriten!
') o Eft stort antal lungsiktiga i alla siadier botade Frän Wilhelmssons Förlag, Riddaregatan 17, Stockholm.
utkommer i dag: Lungsot och dess botande __ med gymnastik Av Medicine Doktor FILIP SYLVAN.
Många bilder Pris 1:75.
Sändes pr postförskott, varvid tillkommer porto.
168 sidor WILHELMSSONS FORLAG, STOCKHOLM Riddaregatan 17 Riks 25 65 Hälsan bevaras!
Klipp I Härmed rekDirerar undertecknad .~ p7 p o s t f h k o l t: 1 ex.
Lungsot och dess botande med g y m n a s t i k, at Medicine Doklor FILIP SYLVAN.
Pris i: 76. skattar jag särskilt E r ridderlighet, E r lus att beskydda oss svaga.
Kanske E r mot vilja att ge oss rösträtt rent av bottnar i E ridderlighet.
Med rösträtt kunde vi kanskl själva skaffa oss vad v i behöva för trevna (och trygghet i samhället.
Den " svaga ran kan " bleve kanske då endast en myt.
Del försenade ungmön, som Ni ovillkorligen driven av Er ridderlighet, vill skänka Er angenäma sällskap på gatan under natteni timmar, kunde d å kanske reda sig endas med lagens skydd.
Ekonomiskt bleve hol kanske likställd med E r genom sitt arbeti inom eller utanför hemmet eller som gam mal gumma genom en pension som utgingi efter samma grunder som gubbarnas.
Hol bleve ej längre svag, och Er ridderlighel som nu utgör vårt starka värn mot all, orättvisor och en mer än tillräcklig kom pensation för röstriitten, skulle bli över flödig.
Den bleve, för att använda en d j ä r liknelse, som en hästkrake spänd för ei automobil i full fart.
Skulle Er ridder lighet offras på rösträtten altare, så 1 % oss hellre offra rösträtten.
Jag vet att E r blygsamhet lider av dett, offentliga beröm, men jag måste framdra ga i ljuset ännu en av Edra upphöjda egen, ckaper: Er solidaritet iucd alla andra män Jag skulle kunna jämföra E r med roma.
ren Brutus, om det varit sina döttrar atället för sina söner denne avrättat ock om han offrat dem utan att de gjort någoi Dnt.
Ni, mina herrar lagstifthre, sitta sa Sveriges märkligaste kvinna Bir pit - ta Bi p i r ido tter av C.
M. PAL-MGREN.
222 sid. 40 st. bilder.
2 slikttavlor.
Pris 3 kr.
" Det er den f h - t e populme behandling av X a r d a s aiore Datter, xom er skrevet med en glödende Begejatrings Frisk- hed, haorfur den ogsaa er i,el vce7d at lase ... Ur en anmälan i Nordisk Ugeblad Ur en anmälan i Svensk Kyrkotidning: * Det är länge sedan anmäl.
såg något så utsökt vackert i bokväg, soni denna.
De talrika illustrationerna äro rent av konst- verk; tryck och papper äro förstklassiga.
Och med hän- syn härtill är tre kronor ett billigt pris.
MO arbetet., aom det är avsett, få sprida kunskap om och kärlek till vad Sverige i gångna tider ägt stort och minnesvärt och mana oss att tro, offra och tjäna såsom många bland dc gamle gjorde * * Författaren, som ä r präst, står i religiöst avseende pä de vidsyntares plattform, är mycket beläst och ger en god historisk bild av ej blott Birgitta själv ntan också hennes omgivning oEh tid, varförutan man ej kan förstå henne: Ur Såningsmannen. '
WILHELMSSONS FÖRLAG, STOCKHOLM Riddaremtan 17.
Riks 2365. kert med blödande fadershjärtan och knuf- fa undan Edra egna hustrur och döttrar, som inte vidkännas annan förbrytelse än könet, från de förvärvskällor som deras uppfostran berättigar dem till eller också knappar Ni in på deras brödkaka.
Det är en ståtlig solidaritet männen emellan i den rangordning i vilken Ni placerar Edra sympatier: 1:o d r a söner, 2:o alla andra mäns söner, 3:o våra hustrur och våra dött- rar, om det blir något över.
Mina herrar, tillåt en obetydlig kvinna, ett svagt käril, att på detta sätt uttrycka sin varma beundran och uppriktiga hög- aktning.
Er ödmjuka tjänarinna Rosa Törntagg.
Bösträtt för Kvinnors tjugonde nummer för 1916 innehiiler bl.
a.: Den gifta kvinnans nattonalitet.
Krlgsleda och fredströtthet.
Av Naima Satdbom Varför icke och varför?
Av Emflia Fogelklou.
Marie de Rusiecka.
Av Anna Qla&amp;l-Ande788~ ?t.
För kvinnans egens skull.
Av E8kr ROM.
Erasmus.
Av Lydia Mateon-Sager.
H.
6.
Wells om kvinnorösträtten.
Varför iru Söderström bör ha rösträtt.
i
