# ID: svediakorp-per2622
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,137
# sentences: 418
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


, R ~ S T R A T T FÖR KVINNOR Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket for en stor sak som en stor sak kan göra for oss.
v. ARG.
I Kvinnoansvar gentemot dyrtiden.
I dagarna har en bok om den svensk- engelska postkonflikten kommit ut.
Den bör med stor uppmärksamhet 1ä- sas av alla kvinnor, som vilja ärligt och förnuftigt bilda sig omdömen om landets ekonomi.
Tyvärr blir det nog inte många.
Tyvärr är det nog så, att ehuru kvinnor sköta en väsentlig del av hushållningen, ä r det endast ett mycket ringa antal kvinnor, som in- tressera sig för densamma så att de söka förstå sammanhanget mellan det handelspolitiska läget och det diploma- tiska spelet.
De flesta kvinnor ha inga tankar alls i sådana ting - och många skryta därmed - andra tala så att man misstänker, att icke bara kunskap och arbete fattas utan även allvar i den goda viljan.
Men förhållandena komma att tvinga även de svenska kvinnorna att öppna ögonen och se.
Vem kan undgå att för- stå, att avknappningen i födan och försämringen i dess näringsvärde kom- mer att verka en framtida avmattning, när de undernärda barnen skola som vuxna ta i med uppgifterna.
Mer än förr kräves nu, att varje nation gör sitt för att hålla Europa uppe som en kulturemotionell kraft, en uppgift som Europa nu så grundligt sviker.
Kvinnorna komma även i vårt land att tvingas se, hur mycken hårdhet och känslolöshet, hur mycken svaghet och feghet staten visar, när det gäller att ordna förhållandet mellan utplundrings- intressena och de lojala medborgarin- tressena.
Den för nationen icke hed- rande företagaranda, som gång på gång fört vårt land till krigsavgrnn- dens brant, har under tvänne krigsår lärt sig lita till våra politiska ledare.
Detta har självklart ökat djärvheten och fräckheten hos densamma.
De öden, som möta de lojala medborgar- intressenas ansträngningar att göra sig gällande, skrämma och trötta.
Det ä r väl däri man får söka förklaringen till att de svenska kvinnorna stå så overksamma, ehuru det gäller hem- mens livsfråga: att mätta de hungriga.
De tro sig intet kunna uträtta gent- emot den reaktion, för vilken kvinnor- I STOCKHOLM, 1 S E P T E M B E R 1916.
En av de viktigaste följderna av kriget kommer för orienten att bli kvinnornas fullständiga frigörelse.
Österns män ha icke tillräckligt förstått kvinnornas stora andel i världsutvecklingen.
Kvinnorna böra be- redas tillfälle till den högsta andliga utveckling och uppfostran.
HUSSEIN KEMAL Sulfan av Turkiet nas, barnens och de fattigas livsintres- sen äro intet, aå snart de kollidera med vad reaktionen kallar statsnytta.
Den blå boken ger en bekläimmande aning om att detta krigsår kommer att uppställa ändå svårare problem än de föregående.
Det kommer att ytterliga- re bekräfta, att den maskulina renäs- 3ansens triumf gendrivit vissa mäns högfärdiga påstående, att allt blir bra, 3m bara mannen och ingen annan får råda för riket, men bekräftar kvinnor- n s ödmjuka tro, att bäst blir det, om slla hjälpas åt.
Kvinnorna ha sin stora skuld i denna triumf, därför att de sett med intellektuell lättja, okunnighet och ikgiltighet på fosterlandets ekonomis- ka problem.
Ingen kvinna borde få sköta sina nationalekonomiska plikter med barnets oförstånd inför dess all- var och med dess oförmåga att över- blicka det hela, varav det ä r en del.
Denna skuld minskas endast däri- genom, att de erkänna för sig själva &gt;ch andra, att ansvaret för de hårda ti- lerna drabbar lika mycket dem, som krypa undan ansvar, som dem, som rycka till sig mer därav, än de ha 3kuldror att bära.
Enda sättet att i framtiden hindra dessa yttringar av len maskulina renässansen är att kvin- norna kvalificera sig till att bli om- iömesgilla och därför respekterade mak tf akt0 rer.
' Det viktigaste utslaget av detta vak- nande kvinnliga allvar är, att kvinnor i alla kulturländer föra sitt rösträtts- trbete framåt med oemotståndlig kraft, De måste inse, att med dessa hem- nens stora livsfrågor komma vi ingen vart, om ej staten kan hejda det diplo- natiska spelet och den privata speku- ationens överdrifter.
Men det är rege- Den stera emvändelsen, Mr Asqnith uttalar sig T9r kvinnorösb rätten.
Det har inte på långa tider hänt att Iman kunnat konstatera en sådan liv- aktighet i den internationella rösträtts- världen som på det yttersta av dessa dagar, och det är inte längre uteslutan- de Amerika, som tilldrar sig huvudpar- ten av vårt intresse.
I England ha hän- delserna utvecklat sig med en hastig- het, som man knappast kunnat dröm- ma om, och de som under första krigs- året med ångest och bävan frågade sig vad framtiden skulle bära i sitt sköte för kvinnorna, om reaktionen skulle segra och tvinga deras fråga in i en återvändsgränd, eller om de ideella strömningarna bland folken skulle visa sig så starka, att de segrade över kon- servatism ' och maktprinciper, ha nu fått svar på sin fråga, genom de sista veckornas händelser i ett av de stora kulturländerna Enappast i något land har väl mot- ståndet mot kvinnorösträtten varit så segt och envist som i England.
Petitio- ner, processioner, tal, agitation och slut- ligen våldsmetoder, allt visade sig lika fruktlöst.
Att omvända regeringen fö- reföll lika hopplöst som att med böner och tårar beveka en klippa.
Man hade väl icke väntat sig att kri- get, den Molok, som förtärt så mycket människomaterial och under vars för- bannelse folken sucka, skulle bli kvin- nornas bundsförvant i kampen för de- ras medborgarrätt.
Så tycks ändå bli fallet.
Eanske har det samfällda lidan- det mer än något annat enat män och kvinnor, fast man förundrar sic över ringar och riksdagar, som ordna tyg- larna på dessa svårhanterliga fålar.
Regeringar och riksdagar skapas av alla myndiga medborgare.
Det är allt- så för förberedelsen för sitt medbor- garskap, som kvinnan skall stå till svars inför framtida släkten.
N:r 17. att det skulle behövas ett krigs hårda prövning för att öppna männens ögon för det rättmäti a i kvinnornas krav.
Gemensamt ha e nu värnat fosterlan- dets intressen.
Kvinnorna ha ryckt in på alla områden, där de kunnat vara till hjälp och nytta, hela ammunitions- fabriker skötas endast av kvinnor, och denna deras indirekta värnplikt har tillvunnit dem nationens aktning och erkännande.
Kvinnorna ha gått så långt i uppoffringar, att de sagt sig vilja avstå från varje tanke på att de- ras rösträttsfråga skulle upptas till be- handling, så länge fosterlandet är in- vecklat i krig och frågan om utsträck- ningen av rösträtt för män får vila, men de politiska händelserna ha helt plötsligt åter gjort frågan aktuell.
In- tresset i England har nämligen länge varit riktat på möjligheten av en revi- sion av de nuvarande rösträttsbestäm- melserna.
Den nationella krigskom- mitten med sir Edward Carson i spet- sen har yrkat på att de, som oegennyt- tigt offra sig för fosterlandet, även skola ha inflytande på dess öden, var- för rösträtten borde utsträckas till sol- dater och sjömän.
Skulle denna reform komma till stånd, utan att den kvinnliga rösträtts- frågan samtidigt bleve löst, innebure det j u en oerhörd orättvisa, då kvin- norna gjort sitt fosterland ovärderliga tjänster, och detta sakförhållande kun- de inte förbises varken av kvinnorna själva eller av deras anhängare i re- geringen och parlamentet.
Kvinnorna trädde genast i aktion, och en allmän livaktighet förspordes inom alla rösträttsorganisationer.
Mån- ga av kvinnorösträtteils bittra fiender erkände sin frontförändring, men att kvinnorna skulle få sin bittraste mot- ståndare, premiärminister Asquith, att officiellt uttala sig för det berättigade i kvinnorösträtten, hade de väl knap- past väntat sig.
S å skedde emellertid under det tal mr Asquith höll i parla- mentet vid överlämnandet av regerin- gens Registration Bill, som skulle trä- da i kraft den 31 maj 1917.
I densam- ma sörjes för att ingen berövas sin rösträtt, därför att han av militär tjänstgöring varit förhindrad att när- vara vid valen.
P å någon ytterligare utökning av väljarna kunde regeringen under nuvarande tider inte reflektera, och i sin motivering varför han inte ansåg, att utsträckt rösträtt för män kunde upptagas till behandling utan att även kvinnornas krav beaktades, yttra- de mr Asquith: " I samma ögonblick, som vi gripa oss an med en utsträckning av rösträtten P % grund av tjänster, som visats sta- ten, befinna vi oss inför en annan frå- ga a v utomordentlig betydelse: Hur f
I - 2 - BÖSTBATT - BÖSTBÄTT FÖR KQIHHOR FOB E P I H H O E Fernqvist s Kappaf f är.
utkommer den 1 och 15 i var mhad.
Redaktion och Expedition: 6 L [LitmakaregatanI Rtdaktionstid: omdag och lördag kl. * / d P / n 4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1 4.
Riketel.
8600.
Aiim.
tel. 14729.
Telegramadress: R (lsträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: pris för 1916 Kr.
1:35.
Lclwummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antlligen ge- nom poeten elier genom inaändande av 2 h. i postanvisning till tidningens expedition.
33 Drottninggatan 33 n. b. och 1 tr. upp i alla slags DAMKAPPOR, DRÄKTER &amp; KJOLAR I till billiga bestämda priser.
Obs.!
Beställningsavdelning.
LBetmkaregatan 81, Stookholm Allm.
tel. 14729.
Rikstel.
8600.
Öppen vardagar kl. ' 1 s 1- * / a 5 e. m.
L.
K. p.
R s sekreterare träffis personligen kl. 1-3 e. m.
I Elegant kemiakt tvättad och prIia8ad blir Eder kostym, kitinning, kappa eiier överrock, om densanuna insändes till lirenta ylerniska Tvätt- i Färneri i.
B.
Stort lager av in.
o. utltinciska nyheter ~6 s T R ~ T s T B Y R Å N skall det bli med kvinnorna?
J a g tror inte, att man kommer att misstänka mig - mina antecedentia därvidlag tala för sig själva - för att hysa några särskilda önskningar eller någon p r e disposition för att bringa kvinnorna innanför rösträttsstrecket, men j a g måste erkänna, att de framställningar, som gjorts till mig i saken, äro icke blott välgrundade, utan sidana, mol vilka det är omöjligt att från deras ståndpunkt göra någon invändning De säga att, om vi icke göra någon ändring i nuvarande rösträttsbestäm- melser, så äro de villiga att finna sig j de förhållanden, som nu föreligga, men om parl ' amentet företager sig att skapa en ny klass av vaimän på grund a v tjänster, som visats staten, så måste de göra gällande - och det är anspråk.
som ingen bland oss kan bestrida - at1 kvinnorna gjort en lika effektiv tjänsl för fullföljandet av detta krig som nå- gon annan del av samhället.
Må vara stt de inte sköta gevär och kanoner.
men i vapen- o &amp; ammunitionsverkstä- derna utföra de det arbete, som män- nen förut hade att göra.
De ha tagil männens plats, de äro statens tjänare Vad mera är, och vad som för mig va- rit det avgörande: daframhålla, att nä1 kriget är slut och när nuvarande onor.
mala och till en stor del övergående förhållanden skola omregleras och man skall t a i tu med rekonstruktionen inom industrien, så äga kvinnorna ett givel anspråk att bli hörda om de många frågor, som då uppstå och som direkl beröra deras intressen och som antag ligen för dem komma att innebära vitt- gående förändringar i deras arbetsför.
hållanden.
Hela mitt liv har jag varit en mot- ståndare till kvinnorösträtten, men nu måste jag uppriktigt erkänna, att dessa anspråk kan jag icke bestrida. "
Detta uttalande av mr Asquith inne- bär en fullkomlig omvälvning i den en.
gelska kvinnorösträttens historia.
Om man också inte vågar tillmäta premiär- ministerns yttrande den betydelsen, att hans eget hjärta och sinne skulle ha omskapats, så är det därför icke av mindre vikt.
Statsministern har kapi- tulerat för en makt, som är starkare än hans egen vilja och hans person liga tycken, nämligen en allmänt ut- bredd folkopinion, som går i riktning av en allmän demokratisering och ett beaktande av rättvisans krav.
I den engelska pressen tillmäter man mr h q u i t h s omvändelse den största betydelse, och det liberala partiets hu- wdinpiskare, mr Gulland, har för en dwutation av skottska magistratsper- soner påpekat, att mr Asquiths förkla- ring att han e j längre skulle motsätta sig, kvinnornas valrätt, antyder en stor förändring i premiärministerns upp- fattning.
Nu vore det blott en tidsfrå- ga, när kvinnorna skulle få rösträtt.
För andra länders kvinnor torde de engelska kvinnornas rösträtt betyda.
att det starkaste motetåndet är brutet, Det har j u mer än en gång framhållits från ledande högerhåll i Sverige, att N:R 17 De finska lantdagsvalen.
Brev tiii Rösträtt för Kvinnor.
I mars utgick meddelande om att lantdagsvalen skulle komma att äga rum pfi lagbestämd tid, och inom de halvt bortdomnade politiska partierna begynte livet ånyo pulsera med raska- re fart.
Visserligen har lantdagens ar- bete under många år burit blott föga frukt.
De inlämnade och utarbetade Lagförslagen ha på högsta o r t icke vun- nit sanktion, och sålunda kan det före- falla som om ett större eller mindre deltagande i valen vore av jämförelse- vis ringa betydelse.
Ett dylikt åskåd- ningssätt vållar hos en stor del av väl- jarmassorna en straffvärd likgiltighet, till vars motarbetande de ledande kraf- terna inom partierna nödgas uppbjuda alla till buds stående medel.
Det gäller nu också för varje parti att söka vinna terräng eller åtminstone bibehålla tidigare maktställning.
Även kvinnorna, åtminstone de mera vak- na bland dem, taga verksam del i kam- pen.
Inom vårt största politiska parti, det socialdemokratiska, sker detta del- tagande fullkomligt samfällt med män- nen.
Agitationen är gemensam för alla av partiet uppstäIlda kandidater.
Icke så inom de s. k. borgerliga partierna, där på många håll en e j obetydlig re- aktion i kvinnofrågorna g j o r t sig märkbar.
Här se sig kvinnorna tvung- na att på det ivrigaste bevaka sina ' rät- tigheter.
Vad de svenska kvinnorna beträffar gjordes början med en erinran från Svenska kvinnoförbundets centralsty- relse till partiledningen därom att alla de fyra kvinnor, vilka vid tidigare lant- dagar varit medlemmar av den svenska partigruppen, nämligen Annie Furu- hjelm, Jenny af Forselles, Vera Hjelt och Dagmar Neovius denna gång ovill- korligen borde av partiet uppställas som s. k. allmänna kandidater, vilket även beredvilligt genast medgavs.
Redan i början av april sammankal- lades Svenska kvinnoförbundet till all- mänt möte för att uppställa kandida- ter för valet i Nylands län.
Uppställda blevo förbundets ordförande, fröken Annie Furuhjelm samt yrkesinspektö- ren Vera Hjelt.
Man beslöt att i lik- het med föregående gång ställa upp tre listor - för de bägge kandidaterna var sin lista, som skulle bära deras namn man inte vore böjd att ge Sveriges kvinnor rösträtt, emedan blott nybyg- garländer och mindre stater beviljat kvinnorna medborgarrätt, men går nu en europeisk stormakt i täten, är ännu ett av de många jäven mot kvinnoröst- rätten bortfallet.
Argumenten upplösas av sig själva, därför att kvinnorna i praktiken bevi- sat ohållbarheten av sina manliga mot- ståndares påståenden i teorien.
G.
H. E. på första platsen (varje lista omfattar i allmänhet tre namn), samt dessutom en lista, som skulle upptaga fröken Fu- ruhjelm i första och fröken Hjelt i an- dra rummet.
Att i övrigt uppgöra för- slag för listornas uppställning upp- drogs å t en förberedande kommitte.
Sedan denna gjort sig underrättad om de olika manliga kandidater, som av andra valmansföreningar komme att uppställas och med ledning härav upp- g j o r t sitt förslag, diskuterades och ju- sterades detta på ett nytt allmänt möte, varvid även ombud för listorna utså- gos och en stor valkommitte på cirka 75 personer valdea.
Det gällde nu främst för ombudsmän- nen att få listorna upptagna i Svenska folkpartiets valförbund.
Först i juni, sedan såväl listor som valförbund bli- vit officiellt anmälda och godkända, vidtog den egentliga valagitationen, vartill signalen gavs genom införande i tidningspressen av valupprop, däri påpekades vikten av att tillföra lant- dagen ett tillräckligt antal kvinnliga krafter ävensom att det vore kvinnor- nas plikt att själva se till att så skedde.
Under juni månad anordnades på valkommittens initiativ valmöten på en mängd orter inom valkretsen.
Här- vid har vanligen tillgått sålunda, att i ett inledningsföredrag de i valuppropet framhållna synpunkterna närmare ut- vecklats, varefter någon av de uppställ- da kandidaterna själva i ett annat före- drag framhållit sina åsikter i olika på dagordningen stående samhiillsfrågor.
Vid dessa möten ha dessutom utdelats tryckta valupprop såväl gällande par- tiet i sin helhet som särskilt de upp- ställda kvinnliga kandidaterna.
Ofta bidrog0 musik och fosterländska sån- ger att höja stämningen.
I sin lokal i Helsingfors hade Sven- ska kvinnoförbundet öppnat ett flitigt anlitat valkansli, där den, som så ön- skade, kunde erhålla upplysning i alla lantdagsvalet rörande frågor.
Här var man även i tillfälle att i och för sprid- ning erhålla postkort, å vilka förbun- dets listor funnos avtryckta.
Dylika postkort hade också utsänts till förbun- dets samtliga medlemmar.
Då Svenska kvinnoförbundet icke äger filialer inom de övriga valkretsar- na, nödgades detsamma inskränka den- na mer aktiva agitation till Nylands län.
I Åbo lans valkrets hade emeller- tid enskilda valmansföreningar på lik- nande sätt berett den där uppställda kandidaten, d:r Jenns af Forselles, till- fälle att stifta bekantskap med val- manskåren.
I Österbotten däremot tyc- kes agitationen till förmån för fröken Dagmar Neovius, som uppställts i Va- sa läns södra valkrets, hava bedrivits synnerligen lamt, varför fröken Neo- vius, tyvärr, föll igenom.
I övriga län uppställas icke svenska kandidater, L-B, JOHN V, hÖF@RiN &amp; C:O Sveriges äiästa, största o. b b t remommerade specialaffär i Kungl.
Helleverantör Silen- &amp; Ylle-Klälninistyger ~ i n p LSP t Frelsfatan 3, Steekliolm.
TL11 Anna Frfsells minne.
En god och pålitlig kraft förlorade den svenska kvinnorörelsen vid fröken Anna Frisells nyligen timade bort- gång.
Anna Frisell var född 1864, avlade studentexamen 1884 och blev sedan an- ställd vid Statens järnvägars milkon- tor, där hon de sista åren av sitt liv var bokhållare.
Den duglighet och plikttrohet, var- med hon skötte sitt yrkesarbete, förlä- nade ett särskilt värde å t den insats hon gjorde för åstadkommandet av en bättre avlöning och rättvisare värde- ring av kvinnoarbetet, varvid hennes strävanden naturligtvis i första hand gällde den kår hon själv tillhörde.
I statsbanornas kqinnliga tjänstemanna- förening var hon en ledande kraft och under många år dess vice ordförande.
Klart inseende det fulla medborgar- skapets betydelse för kvinnans ställ- ning i hem och samhälle, slöt sig Anna Frisell allt från F. K.
P.
R:s bildande till densamma.
På Stockholmsförenin- gens möten saknades hon sällan, och i dess arbete deltog hon ofta.
Vid den internationella rösträttskon- gressen i Stockholm 1911 skötte hon på ett i allo beromvärt sätt det krävande uppdraget som kassaförvaltare.
I Bu- dapestkongressen 1913 deltog hon som delegerad och i Fredrika-Bremer-staty- kommitten var hon en av Stockholms- föreningens representanter samt kassa- förvaltare.
Anna Frisell ägde i sällsynt grad förmågan att göra samarbetet lätt och angenämt och det personliga umgänget värdefullt och minnesrikt.
Hennes strålande, rättrådiga och på- litliga personlighet, hennes klara hu- vud och varma hjärta och e j minst den ovanligt fina taktfullhet, som all- tid utmärkt henne, förskaffade henne sympatier i vida kretsar.
I sina vän- ners hjärtan efterlämnar hon en sak- nad, som inga år kunna utplåna.
Alma Sundquist.
emedan den svenska befolkningen där är för fåtalig att med vår nu gällan- de valordning hava någon utsikt att genomdriva desamma.
Inom såväl ung- som gammalfinska partiet hade uppställts icke mindre än elva kvinnliga kandidater, av vilka dock för vaytdera partiet endast tvänne blevo invalda.
Även inom dessa par- tier bedrives för de kvinnliga kandi- daterna en skild agitation medels an- ordnande av valmöten, där antingen kandidaterna själva eller någon annan för valet intresserad partimcdlem söker vädja till valmanskårens - enkanner- ligen den kvinnligas - medborgerliga ansvarskänsla.
Så kommo slutligen valdagarna, den 1 och 3 juli och redan den 5 begynte de första röstsiffrorna visa sig i tidnings- pressen.
Under stor spänning jämför- des fö?
varje dag antalet för de olika listorna avgivna röster, och med till- fredsställelse kunde Svenska kvinno- förbundets medlemmar konstatera, att förbundets huvudlista, den som omfat- tade de båda kvinnliga kandidaterna, under hela rösträkningstiden behöll led- ningen inom partiet.
Inalles blevo 24 kvinnor invalda * Aggelby den 8 aug.
1916.
Anna Lundström. '
Rösträtt för Kvinnor har redan i ett föregående nummer lämnat uppgift på de mera kända av de valda.
A T.
6 0 ~ 1 R o T c n t.
l a n d s o r t e n ~ d w ~ o.
i r a n o a Red.
N:R 17 RoSTRaTT - FOR KYIHIPOR " Den största segern hitintiils. "
[H g 0 STOCKHOLM Gamla Kungsholmsbmgatan 243 (andra huset MLn Drottninggatan) Stort IQSeF Qf flAQre Och O # t &amp; l Q t r MOBLER i ek, mahogny, valnöt samt andra träalag * en d a d e, till billigaste priser.
Allm.
Tel. 11410 Riks Tel. 6505.
.
.
o.
i it f i 8 1 Ordföranden i lännens F, K, P, R,!
borgmästare Jakob Pettersson 50 år, ' Bland dem, som sänt tackfyllda väl- önskningar till borgmästare Petters- sons i Södertälje %-årsdag den 24 augusti, intaga Sveriges rösträttskvin- nor ovedersägligt en rangplats, dels därför att de äro så många, som i varm tacksamhetskänsla s t å eniga, och dels därför att den hyllning de ville bringa honom har en för dem särskilt betydel- sefull orsak.
Det är icke endast den, av huru stort värde den än är, att borgmästare Pet- tersson är en av vårt lands främste bä- rare av alla humanitära och sociala re- formintressen, med goda, praktiska uppslag till de invecklade frågornas ' rösning.
Hans nitiska arbete i riksda- gen, i lagutskottet, i en mängd kom- mitteer, i Svenska fattigvårdsförbun- det, i debatter, i föredrag och skrifter vittna om att han hör till den lilla elit av människor, som äga en självständig uppfattning och våga ge ord åt vad som för dem är en rättfärdighetssak.
Den särskilda ' anledning vi svenska rösträttskvinnor ha att sända borgmäs- tare Pettersson våra välönskningar är, att han även arbetar för vårt rättfär- dighetskrav.
Ingen gång, som frågan om politisk rösträtt för kvinnor varit före i riksdagen, har hacs inliigg sak- nats, och då direktör Ernst Beckman avgick som ordförande för den svenska avdelningen av den internationella sammanslutningen Männens förbund för kvinnans politiska rösträtt var det borgmästare Pettersson, som åtog sig denna - ur politisk synpunkt - otack- samma uppgift.
Att ställa sig i spetsen för en opopu- lär rörelse - och hur optimistisk man än är, törs man åtminstone ej f. n. på- stå motsatsen - gör ingen, utan att vara driven av en stark känsla av det berättigade i rörelsen, vilket kvinnor- na med tacksamhet förstå och upp- skatta.
Emellertid önska vi både för hans och vår egen skull att ordförande- klubban icke länge må behövas i M. F. K.
P.
R., utan att den i en snar framtid m å överlämnas till det blivande röst- rüttsmuseet för att bland andra kurio- sa förevisas för en häpnande allmän- het.
Det händer stundom att vi om en eller annan särskilt bister motståndare fråga: Vad har han för sorts mor?
Vad har han för sorts hustrut Provet bru- kar sällan slå fel.
För anhängare gäller naturligtvis samma regel, därför är det endast billigt och rätt att även borg- mästarinnan Pettersson inneslutes i våra tacksamma lyckönskningar.
Hon iir en verksam och trofast rösträtts- kvinna, under flera år ordförande i Sö- dertälje F. K.
P.
R. och en av de kvin- nor, som omsorgen om hem och barn icke g j o r t blind och döv för missför- hållanden, under vilka andra kvinnor, andra barn få lida.
I den hälsning vi rösträttskvinnor sända ordföranden i Männens förbund för kvinnans politiska rösträtt, borg- mästare Jakob Pettersson, önska vi honom framgång i arbetet och fortsatt lycka Sver hem och härd.
F. C.
Arbeta för spridning av Rösträtt för Kvinnor i allt vidare kretsar.
Alla partier i Förenta Btaterna enas om kvinnorösträtten.
Medan vi här hemma i Sverige allt- kar.
Männen hälsade dem med bravo jämt segla i dödvatten vad den kvinn- rop, och salen företedde en enda virve liga rösträttsfrågan beträff ar, ha av vita näsdukar och fladdrande tid märkliga ting skett i Förenta stater- ningar.
Tre gånger upptogos applå na, ting, som mer än något annat bor- derna på nytt, innan de slutliger de sporra vårt eget rösträttsintresse, drunknade i ett allmänt jubel.
Följande dag vor0 tidningarna form.
enär de utgöra ett otvetydigt bevis PA vart kvinnor kunna komma med ett ligen späckade med meddelanden om energiskt, målmedvetet och uppoffran- segern, som man tillskrev den allra de arbete för sin medborgarrätt.
Samt- största betydelse.
The New York Tri.
liga politiska partier i Förenta sta- bune förklarade, att " det är den stör.
terna ha nu upptagit kvinnorösträtten sta landvinning, som kvinnorösträtten på sina program, och att kvinnorna någonsin vunnit ", The New York Eve.
för sin sak vunnit även det stora re- ning Post ansåg att kvinnorösträtten publikanska konservativa partiet tor- vunnit oerhört i styrka genom att er- de vara en borgen för att deras krav hålla stöd av landets största politiska inom den närmaste framtiden blir till- parti, och särskilt betydelsefullt är det, att den stora massan av nationen nu- godosett.
Det faktum, att såväl det republikan- mera inte har fog för det påståendet, ska som det demokratiska partiet upp- att kvinnorösträtten endast lanceras i " Kvinnorösträtten tagit kvinnorösträtten på sitt program, liberala kretsar.
innebär i själva verket att de påtagit vann en stor fosterländsk seger i-går ", sig ett ansvar, och att de under sin val- skrev The Chicago Herqd, " många kampanj i Syd-Dakota och Väst-Vir- orsaker samverkade därtill, men vad ginien detta år äro skyldiga att genom som innerst förmått det republikanska talare, upplysning och agitation söka partiet att upptaga kvinnorösträtten få kvinnorösträtten att gå segrande på sitt program var medvetandet om igenom i omröstningen under novem- att de kvinnor, som fordra rösträtt äro en maktfaktor, SOM man måste räkna ber månad.
Det var naturligtvis inte utan inbör- med ".
Det är alltså den insikt i politiken ges stridigheter, som det republikanska partiet slutligen enades om kvinno- och den starka vilja kvinnorna lagt i rösträtten.
Efter att ha varit föremål dagen, som varit bestämmande för det €ör livlig debatt, gick frågan igenom största politiska partiets hållning.
Blir i resolutionskommitten med 26 röster- man blott tillräckligt många och till- mot 21.
Detta resultat söktes nu omin- räckligt starka, så bäres kravet av så.
tetgöras av en liten grupp inflytelse- starka underst-römmar, att motståndet rika republikaner, som bland sig räk- upplöses av sig självt.
Och Amerikas nade så utpräglade motståndare till kvinnor ha under årtionden visat, att kvinnorösträtten som Marion Butler det legat allvar och målmedvetenhet) ch Henry Cabot Lodge.
De förde en under deras krav.
Eörtvivlad kamp för sina reaktionära ideer, ända tills klockan blott fattades En rösträttsprocession i ösregn och storm.
?n kvart i den timme, då utgången av Imröstningen skulle uppläsas för kon- Den sista yttringen av de amerikan- ventet.
Majoriteten segrade dock vid ska kvinnornas energi var den proces- förnyad omröstning med 35 mot 11, och sion, som igångsattes i Chicago den 7 Jet blev Henry Cabot Lodge, vilken i juni, dagen före det republikanska par- 3genskap av ordförande fick svälja det tiets omröstning i den kvinnliga röst- beska pillret att uppläsa det av reso- rättsfrågan.
iutionskommitth antagna förslaget.
Större och vackrare processioner ha Det beredde honom otvivelaktigt en kvinnorna organiserat, men aldrig nå-) angenäm överraskning att se med gon, som gjort ett djupare intryck på vilken entusiasm konventet mottog re- allmänheten, ty.
världen har troligtvis sultatet.
En åska av applåder bröt lös, aldrig skådat deltagare i en procession, 3ch den ljöd inte bara från gallerierna, vilka liksom dessa vor0 genomträng- i ä r kvinnorna sutto, utan även från d a av idealism och av hängivenhet för konventets medlemmar.
Kvinnorna den sak, för vilken de dragit ut i strid.
reste sig och viftade med sina näsdu- Det var under strömmande regn, en Fru 8. och fru 8. språka rösträtt.
- Nå, kära vän, vad säger du om- vår fråga, kan du hitta på något sätt att föra ien ett tuppfjät närmare målet?
- Nej, nu tycker jag vi h a försökt allt vad göras kan (räknar på fingrarna): vi sa petitionerat och uppvaktat och " motio- nerat ' ' - 360,000 namn - puh!
jag kän- ner det ännu i mina stackars ben - och i riksdagen har det också motionerats, och Andra kammaren har sagt ja och amen lera gånger, och regeringen - - - ja, au sviker mig minnet - vad har rege- ringen gjort?
- Lindmanska regeringen utredde i fem Ir sambandet mellan rösträtt och nativi-; et på Nya Zeeland och andra avlägsna or-; er, den Staaffska framlade regeringspro- ?osition, och den nuvarande statsministern imåler älskvärt vid audienser, och justitie- ministern talade med värme för vår sak i Första kammaren, men slutresultatet blev = o. - J a, summa summarum är, att vi nu försökt allt utom suffragettmetoderna.
- Du sade ett ord - suffragetterna!
ränk om vi skulle anmoda fröken Whit- ock att slå ut butikfönster på Drottning-: atan och d:r Lydia Wahlström a t t kasta njöl i ansiktet på statsministern!
- Skämta inte så vårdslöst.
Om vi ock- så inte för tillfället genom någon yttre iaktik kunna påskynda frågans lösning, så la vi i alla fall ett rikt fält för verksam- 3 - het.
Ty rösträttsarbetet har j u också en snnan, inre sida: uppfostringsarbetet och agitationen bland kvinnorna själva.
- Bravo, du talar visa och sanna ord med Signe Bergmans tunga.
Men vet du, det är en sak, som retar mig.
- Och det är - - - - Att inte vi, svenska kvinnor, kunna på samma slående sätt som de franska, tyska och engelska kvinnorna visa vår " statsnytta ".
De förrätta nu både sitt eget och männens arbete, och samhällsmaskine- riet löper precis i sina vanliga gängor.
Och jag är övertygad om att vi också skul- le kunna åstadkomma det.
Och kom sedan och kräv monopol på statsnyttan h r r Lind- man, Kjellen et eonsortes!
- J a g förstår din ärelystnad, men kun- de inte du, som är en modig och företag- sam kvinna, gå upp till en av kuggarna i det stora maskineriet och hålla ett litet tal, ungefär så här: H r byråchef eller h r spår- vagnskonduktör, (jag r e t inte hur högt dn strävar) i kvinnosakens namn frågar jag er, om ni inte skulle vilja ha den godhe- ten att resa ut till landet och rekreera er en tid och anförtro mig ert samhällsnyt- tiga arbete etc. - Nej, vet du, jag tror helst jag låter bli, de bildade männen i vårt land ha ibland så svårt att förstå.
- Jag medger, att de akademiskt bilda- de lärarnas utlåtande om sina kvinnliga kamrater inte just var uppmuntrande.
Men du kunde j u änaå söka utföra manli- Rilts 2 5 5 0 Allm.
6296 Malmtorgsgatan 6.
Stocltholm av de syndafloder, som allt emellanåt hemsöker Chicago, som kvinnorna till ett antal av inemot 6,000 tågade genom stadens gator.
Många vor0 inte ens försedda med regnkappor, men hur ge- nomvåta och förblåsta de än voro, vi- sade de dock en glad och frimodig uppsyn.
Inför tanken på den komman- de segern glömdes alla personliga obe- hag och förtretligheter.
I processionen syntes inte bara kvin- nor med vitt hår och fårade drag, utan även kvinnor på kryckor, och allmän- heten hälsade dem med uttryck av vördnad.
Ledarna för processionen mottogos i Colosseum av det republikanska parti- ets resolutionskommitte, och dagen ef- ter var kvinnorösträtten antagen på partiets program.
Hur starkt processionen i och för sig inverkat på konventets medlemmar är inte gott att avgöra, men att den varit en av de bidragande orsakerna till re- sultatet torde vara tämligen säkert.
En av det republikanska partiets dele- gerade från Iqdiana inträdde, synbart rörd, på rösträttskvinnornas huvud- kvarter och sade: - Jag har hittills varit motståndare till kvinnorösträtten, men nu är jag iet inte längre.
Vi män från Indiana hade planerat en procession, men vi ställde in den på grund av det dåliga vädret.
Men ni, ni lät ingenting av-; kräcka er.
En reporter från den konservativa tidningen New York Times yttrade med stort allvar: - Förr brukade vi skratta åt kvin- nornas rösträttsparader i New York, men hädanefter komma vi sannerligen inte att skratta.
I ett fönster såg man män s t å med tårar i ögonen, och en av dem utropa- le: - Dessa kvinnor veta vad de vilja x h vi skola ge dem deras rätt.
I pressen kommenterades livligt kvinnornas mod och beslutsamhet, och iet betraktades som ett synnerligen skickligt strategiskt drag av mrs Chap- man Catt, att hon, trots ovädret, upp- manade kvinnorna att anordna proces-: a bedrifter, som låta tala om sig.
Tänk: fter den senaste tidens händelser i vårt land och männen för dagen!
- Du öppnar ett rikt fält för m ' öjlighe- .er.
Håkansson, Heuman, Frestadius, där 9ro några namnkunniga män.
S å ha vi ?xportörerna av vårt lands nödvändighets- trtiklar och gulaschbaronerna.
E a n du er- inra dig några fler samhällsnyttiga manli-: a individer?
- J a g tycker du är litet orättvis.
Om v i ska hålla oss uteslutande till de strä- vanden tidsläget framkallat, så h a r vi ju nålsmän för fredssträvandena.
- J a, men där finnas ju kvinnorna redan vid männens sida, likaså i strävandena att ivhjälpa nöden och att värna landet - andstormsstrumpqr, kulsprutor.
- Då tycker jag, att vi redan ha de ramhällsnyttiga argumenten på hand och {unna avstå från de nyss uppräknade her- rarnas lagrar.
- Ja, men sanna mina ord, när vi äntli-: en f å rösträtt, så kommer det att ske på, amma sätt som vi vinna salighet och syn- laförlåtelse: endast av nåd och utan egen förtjänst eller värdighet.
- Nåja, huvudsaken är i alla fall att v i få den, och väntetiden skola vi snvän- ia till att ruska upp alla kvinnor i Sve- riges land, så att de som politiskt myndiga) ch vakna medborgare utöva sin rösträtt) ch e j drivas fram till valurnan som val- boskap.
Elin Wahlquiat.
.
.
-
S&amp;3TRaTT FOR KYINNOB, N:E 17 ......................................................... Söders " English School " d ACOBSONS VÄLKÄNDA i KOOPERATIVA LIV i Norra Bosättningsaffären Engelska TAPISSERI-AFPÄR 0 21 försäkrings-FOLmT I 24 B Chefturegatan, Tattersaii.
: Annie Scott.
- - 5 E I I.
.
...................
.
.
.
.
.
.
.
.
.
* beviljar liv- anstalten försäkringar alla slag.
- Adress Box 233.
Bliv ombud) H.
K. VABAGATAN 6.
2 i NORRTULLSGATAN %dra huset f r h Odendan.
~ Lager av lektioner och dversattningar.
Erstagatan 26.
Allm.
Tel. Sdder 360 %.
I.
10 FRITT VAL.
- *.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
I.
.
.
.
A11m.
Tel. 15353.
Insätt Edra besparingar i A.-B.
NYA BANKEN.
vid I VAROR RABATT HOTELL WCTORIA Norra Smedlegat.
14, (Hörnet av Herkulesg.)
FAR&amp;, KEMIKALIE- &amp; PARFYMAFFAR Birger Jarlsgatan 29, Stockhoim Välsorterat lager av Sjukvårdsartiklar, Kammar, Speglar, Borstar, Hår- I % Munvatten, Hand- cr6mer och Tinkturer, Tvål, Såpa och alla slags Putsmedel.
~ikstel.
685. sthimstei.
8918 Orngaende * Stockholfns älasg, billigaste och mest välkända privathotell.
Tyst och fridfullt läge strax vid Brunkebergs- och Gustaf Adolfs torg.
Elek- triskt ljus o. telefon i rummen.
Vördsamt Pru ffrefa Schubert.
JURIS KAND. Buinnliga Juridiska Byrån Vallingatan 18 - Stockholm G. läiityapgir o. juridiska uppdrag ar alla siai.
KL. 10-4.
Riks tel. 75 76.
Post- o. Tslagniladr.
UOTEU VICTORII.
Riks 53.
Illlm.
6657.
FRU HEDENSKOGS I Privata Förlossningshem TROLLHATTAN Alm.
tel. 18336.
Rösträttsintresset Paket, trots Rriflst.
I Frankrike, där kvinnorna tagit så aktiv del i hjälparbetet och sjukvår- den, har dock inte intresset för deras medborgarrätt svalnat, och Landsfore- ningens årliga årsmöte, som under första krigsåret inställdes, ägde i stäl- let rum denna vår.
Landsföreningens ordförande, Madame de Witt Schlum- berger, gjorde på mötet följande utta- lande: " Jag hör inte till dem, som an- se att frågan om kvinnans rösträtt inte är trängande för ögonblicket.
Låt O S S inte begå det logiska felslutet, att det inte skulle finnas något samband mel- lan kriget och de rättigheter vi kräva.
Det har slagit mig att rösträtten, ba- serad på rättsprincipen och på tanken att den råa styrkan inte får triumfera över rätten, sammanfaller med vårt deltagande i kriget.
Denna rättsprin- cip ligger till grund för de nuvaran- de stridigheterna mellan folken. "
Vänder man från Frankrike blicken till Tyskland, gör man den iakttagel- sen, att motståndarna till kvinnoröst- rätten varit i livlig verksamhet, och att de inte ens dragit sig för att i riks- dagen komma fram med så osannfär- diga påståenden som att sju av Ame- rikas Förenta stater skulle ha avskaf- fat kvinnorösträtten, och att Austra- lien skulle följa i deras fotspår.
Den kända rösträttskämpen f r u Marie Stritt ser dock ett glädjande tecken i denna verksamhet, ty erfarenheten har visat, att motståndarna alltid bli ak- tiva i proportion till den terräng kvin- norösträtten vinner.
Fru Stritt anser, att en svängning ägt rum i den all- männa opinionen till förmån för kvin- norösträtten, orsakad av den duglig- het kvinnorna lagt i dagen vid ersät- tandet av de manliga yrkena.
De två tyska rösträttsföreningarna, Deutscher Verband fur Frauenstimm- recht och Deutsche Vereinigung fur Frauenstimmrecht, vilka nyligen sla- gits tillsammans under namnet Deuli scher Reichsverband fur Frauenstimm- recht har antagit Die Staatsburgerin som sitt officiella organ och arbetar energiskt på att åt de tyska kvinnorna f ö r s k d a de rättigheter, som de gjort sig så väl förtjänta av.
Olive Schreiner säger i en av sina böcker, att en dag kan vara mulen och regnig från tidigt på morgonen till sent på eftdmiddagen och ändå kan solnedgången bli så härlig, att männi- skor, när de tänka tillbaka därpå, sä- ga: " En sådan vacker dag det var. "
Så var det också med rösträttskvin- nornas dag i Chicago.
Sorgen över ne- derlaget i Iowa och regnet, som ödela- de processionens yttre ståt, glömdes i den allmänna glädjen över en berätti- gad framgång, en framgång, vilken dagen efteråt i alla tidningar beteck- nades som rösträttskvinnornas största seger hitintills.
G.
H.
E. IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Rikstel.
145 IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII A r v i k a Vagn fabrik, Apvika.
Sveriaea st6rst.a fab- E. o. Hovrättsnotarien E 11 SRBET ii ii I1 S S i ii S Idvokiitby [il Södergatan 14, Malmö Tel. 6137 ilätt#gåniar 0th Juriilirka uppdrag av alla slag.
1 Rygghållare 5 ' " Perfekt Utställning: David Bagaresgata 1, Sthlm.
Priskurant pA begä- ran.
Riks t. Arvika 87, Sthlm 4644.
Den är oumbärlig för varje ung flicka med anlag för framåtlutande Begär priskurant även &amp; KuUageraxiar.
För resande att beakta!
Lööfs hotell ARVIKA rekommenderas!
Nordisk kvinnosakskonfe- rens i Stockholm i höst.
Kvinnornas Kalender 1917.
På inbjudan av styrelserna för Fre- Det överskott - 700 kronor - som drika-Bremer-Förbundet, Landsförenin- Kvinnornas kalender 1916 lämnat och gen för kvinnans politiska rösträtt och vilken summa oavkortad tillfallit L.
K.
Svenska kvinnornas nationalförbund P.
R:s resetalarefond, har föranlett be- kommer en kvinnosakskonferens att slutet att utgiva en kalender även för hållas den 10-11 november i år.
Nor- å r 1917. diska kvinnoföreningar, som anmodats Den behållning man hoppas på skall sända representanter äro från Dan- möjliggöra ett ökat upplysningsarbete, mark: Dansk Kvindesamfund, Dan- som ä r av allra största vikt för röst- ske Kvinders Nationalraad; från Nor- rättsfrågans framgång och slutliga lös- ge; Landskvindestemmeretsforeningen, ning.
Norsk Kvindesagsforening och Norske Kalendern är avsedd att utkomma Kvinders Nationalraad; från Finland: före utgången av nästkommande okto- Finlands Kvinnors Nationalförbund, ber månad, och då den första upplagan Finsk Kvinnoförening, Kvinnosaksför- mottagits med bifall och välvilja, kom- bundet Unionen, Suomalainen Naisliit- mer format och utstyrsel att bibehållas to och Svenska Kvinnoförbundet; från och artiklarna att även nu skrivas av Island: Islenska Kvenfjelag och Islen- kända, framstående kvinnor.
ska Kvenrjettindafjelag.
Arbetet är emellertid av det omfång, Ur programmet, som tills vidare en- att utgifterna måste beräknas vara på dast föreligger i utkast, kan meddelas, förhand säkerställda, och uppmanas att Formerna f ö r ett organiserat sam- fördenskull rösträttsföreningar och en- arbete mellan nordiska kvinnosaksför- skilda att snarast möjligt insända sina eningar skola upptagas till behandling.
beställningar.
Vidare kommer frågan om Värdesätt- Priset - 1 krona - bibehålles och re- ning av kvinnoarbetet att diskuteras.
I kvisitioner ställas till fröken Rildur planen för konferensen ingår tillika an- Oijer, Göteborg 1. ordnandet av ett offentligt möte, där Stöd resetalarefonden genom att re- talare från de vid förhandlingarna re- kvirera kalendern.
Stöd upplysningsarbetet genom att presenterade länderna redogöra för Kvinnans insats i höjandet a v den hus- sprida kalendern.
Stöd redaktionen i arbetet för en för- moderliga verksamheten.
dubblad behållning.
7 Göteborg i augusti 1916.
Nya landvinningar.
Sturelsen f ö r Göteborgs F. K.
P.
R.
Efter föredrag av fröken Ester Röhl, Åtvidaberg, bildades tvänne nya F. K. Strömstads F. K.
P.
R. hade den 15 den- P.
R. i Arjeploug och Stöde den 16 juli nes avskedssamkväm å Badrestauranten och 9 augusti.
Föreningen i Arjeploug för en föreningsmedlem, fru Edit Knut- räknar redan 59 medlemmar, därav 24 zBn, som i dagarna kommer att flytta till män och en interimstyrelse tillsattes, Hallands Väderö.
Aftonen tillbragtes un- der angenäm stämning med tal och upp- bestående av lärarinnan fru Sofia läsning.
Föreningens tack framfördes av Lundqvist, ordförande, fru, Davidson, ordföranden, fru Anna Hellborn, för det sekreterare och lärarinnan fröken Nil- mödosamma arbete fru K n u t z h utfört för son, kassör.
Föreningen i Stöde är fi- föreningen, varefter fru H. meddelade, att lial till Sundsvall och består av 24 rösträttsmärket i guld hade rekvirerats och medlemmar, därav 5 män.
Dess repre- kommer att överlämnas till fru KnutzBn som ett minne från föreningen.
Fru KnutzBn sentant ä r fröken Dagmar Rodling.
Kvinnlig sakkunskap anser sig den av stadsfullmäktige till- satta kommitten för åstadkommande av kommunal bad- och tvättinrättning i Strängnäs böra betjäna sig av.
Den har nämligen såsom adjungerade leda- möter invalt fru Augusta Widebeck och fröken Eva Sack, Benninge.
1 1 gång.
Uppgif ålder!
Pris p i st. 4.50.
Ula vm Pmedii uar till landrafan mot porffarrlmlt + pom.
BUTTEBICKS MÖNSTERAFFÄR Riks 1726.
Drottninggatan 57 e.
1410.
STOCKHOLM GÖTEBORGS F. K.
P.
R s FÖRLAG Frigga Carlberg: Statsministerns P Döttrar 4 SIELDESPEL I TRE AKTER PRIS 75 ÖRE.
.
.
Shväl de F. K.
P.
R., som tänka upp- föra den roliga och lärorika pjäsen pB tiljorna, som alla övriga rösträttsintresserade böra med det snaraste införliva den med sitt bibliotek, ty den lilla prydliga volymen bör ej saknas på nBgon rösträttskvinnas bokhylla,,, R. f. K.
Rekvisitioner ställas till: Fröken Hlldur Öijer, Göteborg 1.
Tili minne av sommarmötet har Strängnäs F. K.
P.
R. låtit trycka ett nytt brevkort med motiv från pro- cessionen, till Stadsparken, då rösträtts- standaret bars av unga, vitklädda flic- kor.
Brevkorten kunna till ett pris av 5 öre pr styck eller 3 kr.
pr 100 rekvi- tackade härefter för gåvan samt för all reras från Rösträttsbyrån, Lästmaka- den uppmärksamhet som ägnades henne.
Föreningen mister härmed en intresserad regatan 6, Stockholm.
och duglig medlem.
Fru KnutzBn var all- tid villig att erbjuda sin tjänst, där andra stodo tvekande, och var det fråga om att inkassera penningar åtog hon sig med nöje uppdraget.
Hon har vandrat staden runt många ganger om med rösträttslistan i hand, käck och glad, och uppburit årsav- gifterna.
Allmänt omtyckt kommer hon att saknas både inom och utom föreningen.
Stockholms F. K.
P.
R:s standar.
För dem, som vilja teckna bidrag till Stockholms F. K.
P.
R:s standar, är lista utlagd p å Rösträttsbyrån, Lästmakare- gatan 6.
Bidrag mottagas även med tacksamhet av f r u Ella Billing, Bergs- gatan 18.
Bloctholm.
Tvar Emppströmp Boktrpcierf A.
B.
19113.
