# ID: svediakorp-per2621
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,458
# sentences: 453
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


I RO STRATT FOR KVINNOR Tidning utgiven a v Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket for en sfor sak som en stor sak kan göra för oss.
v. ARG.
1 S jälvransakan.
Sommaren är vilans tid.
De jäktandc arbets- och föreningsmänniskorna sö ka sig då om ock endast för några korta veckor eller dagar, ja timmar ut till naturen, till ensamheten ocl stiIlheten.
Det blir ett behov att kom ma bort från det dagliga, att få lik som ta hand om sig själv och samli sina tankar.
Avståndet gör perspekti vet större, gör det lättare att överblic ka det, som skymdes av de dagliga om sorgerna.
Det händer, då ett a r b t e - for&amp; &amp; under en följd av år, att det blir til slentrian, att för slitet och knoget, det, ta dagliga enahanda, de som äro fästr vid arbetet komma bort frrln idealex och glömma innebörden av det de hr för händer.
Detta är ett oundvildia ont, ingen går fri härför och icke hellei de, som arbeta för rösträtten.
Allt ef.
ter som åren gå, arbetet ökas och må.
let alltjämt synes fjärran, är det som om det andliga innehållet, de bärande principerna så småningom plånadeg ut.
Vi känna ej längre, att, vi arbeta för en stor sak, och vi låta oss tryckas ned av tidsförhållandena.
Men då vi kommit så långt är tid att stanna, att för en stund lägga arbetet åt sidan och t a sig en tankeställare.
Vi gå tillbaka till rösträttsrörelsens första dagar, då rörelsen vaknade " i de kvinnors hjärtan, som vor0 de star- kaste och de största på sin tid ", en Fredrika Bremer, en Susan Anthony, en Frances Willard, en Anna Shaw.
Vad var det, som tände hänförelsens eld i deras hjärtan, vad var det som bar upp deras, arbete, som gav dem kraft och hjälpte dem att hålla u t i striden?
I ett av sina tal på Strängnäs- mötet gav kyrkoherde Brnhn svar på denna f r å g a Han talade om virr röst- rättsflagga såsom symbol för våra strä- vanden, vår flagga i gult och vitt, lju- sets och renheteses färger.
I mörka stunder, då vi tvivla på vår egen förmåga, på vårt arbete, ja, på själva " saken ", då är det gott att ta fram och läsa om våra stora före- gångskvinnor.
Det är som om en an- nan och renare luft steg oss till mötes, rom om ett nytt ljus kastades över de STOCKHOLM, 15 A U G U S T I 1916.
Och slutligen finns det i alla länder även män, vilka verksamt bispringa kvinnorna o c i ~ enligt sina krafter vilja befordra kvinnans rätt.
- Dessa män fordra rösträtt ' för kvinnan mindre av sympati for, kvinnorna än av medlidande med den manliga politiken, icke för kvinnornas skull utan f6r politikens skull, emedan de Soppas att med kvinnorna ett nytt moraliskt element skall genomtränga poiitiken, vilket den ä r i bebov av för att bliva tidens stora u p p gifter vuxen.
\ Hermann Bahr.
förhållanden, under vilka vi själva ar beta.
Även de hade svårigheter a t kämpa emot, inre och yttre likasom vi och i många fall oändligt mycket stor re och svårare än våra, men de läm nade icke idealen ur sikte, de spningc icke efter irrblossen, det som blända] för stunden, de följde sin stjärna oci vor0 den trogna.
De visste vad de käm pade för, och de levde som de lärde.
På oss, som skola fortsätta deras ar bete och föra det vidare, vilar ett stori ansvar.
Men i den mån, som vi upp fatta detta ansvars verkliga innebörc och låta oss genomsyras därav, skal: det bli oss lättare att bära.
Medvetan.
det att det är för de högsta etiska och moraliska värden vi kämpa, skall göra kampen lättare.
Vissheten att det ä1 en renare luft, som vi vilja ha införd i politiken, skall försona många kvin.
nor med den för dem annars ofta mot.
bjudande tanken att behöva " blanda sig i politiken ".
Förhoppningen om et1 krafttillskott i kampen för ideella mål skall förmå många män, som nu ställa sig ljumma för saken, att som kamra- ter sluta sig till våra led.
Men då måste vi själva ingjuta i vår rörelse en ny och levande ande, och vi måste gå till verket med rent uppsåt och med rena händer.
Vår ställning kan kanske bäst ut- tryckas med den bretagnske fiskarens 3rd: Hjälp mig Gud!
Havet är så stort, - och min båt är så liten!
BIand rösträttens utövare i Norden.
Valförberedelser ock val.
1 N:r 16.
I Danmark, där kvinnorna på grund av världskriget och ur detsamma upp- komna förhållanden, ännu icke fått tillfälle utöva sina nyförvärvade poli- tiska rättigheter, är den från rösträtts- agitationen numera frigjorda kvinno- kraften inriktad på en energisk och målmedveten upplysningsverksamhet.
" Att utveckla och duktiggöra kvinnor- na för den fullmyndiga medborgarens ansvar och arbeta " har Dansk Kvinde- samfund satt som huvudmål för sin nya verksamhet, och det var ockss detta, som gick som en röd tråd ge+ nom Aarhusmötets förhandlingar.
" Kvinnorna och partierna " utgjorde ett annat av mötets viktigaste diskus- sionsämnen.
Diskussionen härom ut- mynnade i en enhälligt antagen reso- lution, vari mötet " överlåter åt med- lemmarna själva att avgöra på v@d sätt de vilja söka att göra sitt inflytaff.l de gällande i dansk politik, men r i k h p en enträgen uppmaning till alla kvim nor att begagna varje tillfälle atf skaffa sig en opartisk politisk upplys " ning och betraktar för ögonblicket det såsom en av Dansk Kvindesamfunds huvuduppgifter att genom kurser i samfundslära stödja kvinnornas strä- vanden i denna riktning. "
Även i Norge, där kvinnorna redan fått stå provet vid ett par val, känner man ansvaret, som alltjämt vilar på den gamla rösträttsorganisationen, och behovet av en planmässig och utbredd upplysningsverksamhet.
Med anled- ning av Landsföreningens nyligen hållna årsmöte skriver Nylamde: " L.
K.
P.
R:s närmaste uppgift är nu - efter vår mening - att sprida upplys- ning till de många kvinnorna landet.
runt om hur de skola använda sin vunna medborgarrätt.
Att genom före- grag och kurser undervisa dem om kvinnornas rätt och plikt att använda 3in rösträtt för främjandet av goda och gagneliga samfundsangelägenhe- ter. "
Många anse, att rösträttsförenin- gen borde upplösas, sedan dess närma- ste mål uppnåtts.
Nylende visar på en aiängd stora och krävande uppgifter, 3om göra L.
K.
P.
R:s fortsatta arbete lödvändigt.
En av de viktigaste är ar- Detet för kvinnliga representanter i stortinget.
Från Island når OSS underrättelsen ttt vid där förestående val till Altin- ret " Hjemmestyrepartiet " såsom kan- tidat uppsatt fru Briet Bjarnhjedins- lotter Asmundsson, känd såsom Kven- iabladids redaktör och representant Iör Island vid flera internationella ' östrättskongresser.
I samtiiga nordiska länder har un der sommaren kvinnornas politiska liv aktighet tagit sig uttryck på ett elle annat sätt.
För vårt eget med avseendi på kvinnans medborgerliga stallnini så efterblivna land ha vi att anteckn: mötet i Strängnäs den 17-18 juni.
Un gefär samtidigt ägde Dansk Kvinde samfunds andra årsmöte efter seger1 rum i Aarhus, och i juli hade den nor ska Landskvindestemmeretsforeningei sitt årsmöte i Kristiania.
I Finlanc slutligen, där lantdagsval förrättat1 i början av juli, har första delen aT sommaren upptagits av valagitatioi och föredragsresor.
På intet håll hr kvinnorna helt legat på latsidan.
Finland är j u det land i Norden, däi kvinnorna med avseende på politisk: rättigheter och bruket av dessa rättig heter hunnit längst.
Men det ä r ock+ här, som kvinnorösträtten längst varii under utövning.
Vid de nu senast förrättade valen hz icke mindre än 24 kvinnliga lantdags kandidater gått segrande ur valstri den mot 21 vid föregående val, respek.
tive 12 och 10 procent av samtliga lantdagsmän.
Av de valda tillhöra C svenska folkpartiet, 2 gammalfinska och 2 u n g h s k a samt 17 socialdemo kratiska partiet.
Av mera kända namn rnå nämnas fröken Annie Furuhjelm d:r Jenny af Forselles, yrkesinspektöi Vera Hjelt, skolföreståndarinnan LU cina Hagman, d:r Tekla Hultin, friher- rinnan Yrjö-Koskinen och redaktöl Miina Sillanpää.
En besvikelse är att bland de valda icke å t e d n n a namnet Dagmar Neovius.
Genom att fröken Neovius föll igenom i Wasa läns södra valkrets, har Svenska folkpartiet och Stöd arbetet för kvinnans politiska särskilt dess kvinnor förlorat en av * osträtt genom att ingå som medlem i sina främsta representanter i lantda- zärmaste rösträttsförening och genom gen, och lantdagsarbetet har blivit be- rövat en av sina mest dugande och be- itt prenumerera p å Rösträtt för Kvin- Drövade krafter.
Fröken Neovius hade 4nvänd L.
K.
P.
1p:s %or.
iillhört lantdagen sedan 1907. brevkort och agitationsmärken.
.
N:R 16 S a S T S x T T FOB EYIIPHOB 2 RÖSTBÄTT FÖB KYIHnTOB I i alla slags Sophie 3rot3tröm 50 år.
DAMKAPPOR, DRÄKTER &amp; KJOLAR Kristinehamns F. K.
P.
R:s ordfö- rande, fröken Sophie Broström, fyllde den 30 juli 50 år, varmt hyllad av olika medborgargrupper i det samhälle, som hon ägnat ett verksamt livs intressera- de arbete.
Fröken Broström, som bör- jat sin bana som lärarinna, blev tidigt fäst vid det tidningsföretag, som ägdea och leddes av fadern, boktryckaren och riksdagsmannen Anders Fredrik Bro- ström.
Så småningom kom hela sköt- seln av tidningen, Värmlands Allehan- da, och av hela tryckeriet att vila på fröken Broström, som med sällspord reda och duglighet uppehöll det makt- påliggande och i flera avseenden be- kymmersamma arbetet, tills tidningen: fter faderns död upphörde.
Genom sin publicistiska verksamhet kom fröken Broström att få en djup inblick i sam- hällets kommunala, politiska och socia- a frågor, och hennes rzllmänintresse kar vid många tillfällen €agit sig ut- .ryck på skilda sätt.
Det var därför en- iast naturligt, att Kristinehamns fri- rinnade väljarekår, till vilken frökeu Broström hör, skulle försäkra sig om ?n så insiktsfull och dugande kraft vid ipprättande av kandidatlista för sena-; te stadsfullmäktigval.
Från en supp- eantplats har fröken Broström under ietta år ryckt upp till ordinarie leda- not i Kristinehamns stadsfullmäktige, rars första kvinnliga medlem hon är.
till billiga bestämda priser.
0be.l Beställnigsavdelning.
Tv &amp; år.
A v Anna B. Wiolrc~eii.
Där kvinnorna ha rösträtt.
Konungen av Norge har i statsråd den 21 juli till byråchef i justitiedepar- tementet utnämnt första sekreteraren i samma departement fröken Johanne Meyer.
Norges första kvinnliga byråchef är född 1863.
Hon började sin bana som lärarinna, men lusten att studera blev henne övermäktig och 1892 tog hon stu- dentexamen och 1901 juridisk embets- examen med högsta betyg.
Sedan 1909 har hon tjänstgjort i justitiedeparte- mentets lagavdelning.
Ny redaktör för Nylamde.
Till Gina Krogs efterträdare som re- daktör för Nylamde har utsetts fröken Fredrikke Mörck, ett val till vilket vi ha all anledning att gr,atulera tidnin- gen.
Fröken Mörck är såväl genom fö- redrag på olika platser i Bverige som genom ett flertal värdefulla bidrag i Rösträtt för Kvinnor väl känd av svenska rösträttskvinnor.
Meddelande från M. F. K.
P.
R.
Vid Strängnäsmötet lämnades till kyrkoherde Bruhn adresser på en del personer, som ansågos lämpliga att på olika orter bilda lokalavdelningar av M. F. K.
P.
R.
Önskvärt vore, att de föreningar, som ännu ej lämnat dylika uppgifter, med det första insände så- dana till adjunkt N.
Nordlund, Kri- stianstad.
G~TEBORG Stort Lager av in.
o. utländska nyheter Lhtmaknregatan 6 I, Stockholm I förra numret av Rösträtt för Kvin nor kunde vi meddela, att det republi.
kanska partiet i Förenta Staterna upp tagit kvinnorösträtten på sitt valpro gram.
Härmed var det ena av de ledan de politiska partierna i Amerika vun.
net för saken och det Aterstod nu at1 se, vilket beslut det andra, det demo.
kratiska, skulle komma att fatta på landsmötet i St. Louis.
Redan tidigarc hade frågan upptagits av framstegs.
partiet, socialdemokraterna och nyk.
terhetsvännerna Aterstod endast demo- kraterna Skulle de våga gå till presi- dentval på hösten med risk att förlora i alla de stater, där kvinnorna redan äro röstberättigade?
Med BSS % röster mot 181 % beslöt mötet att följa de an- dra partiernas exempel och uttala sig för rösträtt för kvinnor på samma vill- kor som för män.
Avgörande för beslu- tet, som föregicks av en långvarig och delvis mycket het debatt, var med all säkerhet ett meddelande till mötet, att presidenten Wilson ansåg kvinnoröst- rättens upptagande på programmet så- som ett oeftergivligt villkor för parti- ets seger och hans eget återval.
bryts Kemiska Tvjit- a FFvlipi 1. ii.
n. b. och 1 tr. upp Allm.
tel. 147 29.
Rikstel.
8600.
Öppen vardagar ki.
1-4.
Kvinnorösträtten uppförd pCi samtlig6 politiska partiers program.
kemiskt Wittad q h p w q blir Eder kostym, Wnning, kappa eiier överrock, om densamma insindes tiii 33 Drottninggatan 33 RUSTRÄTTSPBRRÅN Betydelsefulla framgångar i Förenta Staterna.
Elegant Fernqvist s Kappaf f är utkommer den 1 och 15 i var mltiad.
Redaktion och Expedition: 6 M m a k a r e @ m ' Redaktionstid: onsdag och lördag ki.
1 / r3-1 / i4 Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikatel.
8600.
Aiim.
tel. 14729.
Telegramadress: €&amp;iträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1916 Kr.
1:35.
Lösnummer 5 6re.
För utlandet sker prenumeration antingen ge nom posten eller genom insihdande av 2 kr i postanvisning till tidningens expedition.
Kriget har varat i tvA år.
Och ingen människa vågar lova eller försäkra att vi icke ännu en gång skola f å en årsdag att genomgå.
Vi ha samlats alla i dessa dagar i böner om fred, längtan efter fred; här i de neutrala länderna ha vi kunnat demonstrera för €reden; vi ha känt de krigförandes li- dande och nöd bakom oss; de få ej skrika ut sin längtan och sin ångest - måtte våra rop skapa uttryck även för leras smärta, det lättar alltid för ett 5gonblick.
Endast för ett ögonblick; ty p å botten av ali ångest, hos de krigfö- rande och hos oss, ligger en enda ge- mensam känsla - vanmakt, vanmakt.
Hur skall blodbadet kunna hejdas, lur skall freden kunna skapas och förverkligas; framför allt, hur skall freden, då den en gång kommer, bli en rerklig och varaktig fred?
Hur kunna ri förvärva den ödmjukhet och den iiisdom, som offrar ögonblickets iämndlust och hatkänsla för hänsynen, il1 framtiden, till de kommande gene- rationerna?
Hur kunna vi skydda vå- - a barn och barnbarn och alla kom- nande släkten mot att också de få ge- iomgå denna outsägliga vånda?
Den ränsla, som behärskar oss alla, som rör oss sjuka in i själen, är den: vi reta intet, vi kunna intet.
Och dock - kanske vi kunde!
Just; åsom kvinnor kanske vi kunde.
Om iet viktigaste, ja det ena nödvändiga ' ör oss är att skydda de kommande iläktena, så låt oss komma ihåg, att vi; åsom mödrar, såsom lärare äro det commande släktets vårdare.
Det vi Tilja skydda dem emot är icke något rttre, något utifrån hotande; det är cke elden eller vattnet eller bergen; let fruktansvärda ligger inom oss och ieter krigets anda.
Må vi kvinnor bör- a tänka på, hur vi skola utrota krigets mda hos dem, som äro kött av vårt: ött, och som vi älska högre än oss, j älva.
Krigets anda, det är den känsla, som äger: det krav, det intresse som mitt and gör gällande, det är så heligt, att ngen utjämning, ingen förlikning, in-: en rättskipning kan göra det fyllest: indast vapnens makt, endast livets in-, ats kan giva oss det helt, odelat och iro fullt.
Krigets anda, det är den tanke, som båstår: mitt lands livsintresse får ej, måaktigt vägas och jämföras med rndra länders livsintresse; det får icke ' rågas, om mitt land också har rätt till rad det begär, det får icke medgivas itt det undersökes, hur långt vår rätt: an sträcka sig, det får icke jämkas ller träffas uppgörelser; ingen främ- nande får pröva, vad oss tillkommer; rad som är vår rätt, det bestämma vi jälva.
Att motarbeta krigets anda är då örst och främst en etisk uppgift.
Vi nåste hos oss själva och våra barn in- Pa-Ba prägla, att samma etiska norm gällt för stater som för individer, att mi rätt överallt begränsas av annans rät Det säges att vi kvinnor ha en fina1 sedlighetsuppfattning än männens; ja är ingalunda säker på att det förhålle sig så utom möjligen på könssedlight tens område; men det spelar icke he ler någon roll.
Vår plikt härvidlag bot nar i vårt faktiska uppfostrarekal och det bjuder oss att börja uppfostra med oss själva för att kunna fullfölj den gent emot barnen.
M å vi ödmjuk ta itu med den uppgiften; må vi lär oss själva och våra barn, att den sann fosterlandskärlekens innebörd är icke rätt eller orätt - mitt land!
utan: mil land får aldrig göra orätt.
Att motarbeta krigets anda är ocks en politisk uppgift.
Om staternas öm sesidiga krav skola böjas in under räl tens och moralens principer, så måst rätten kunna prövas av en domsto eller intressena vägas av en opartis!
myndighet.
Sådana organ skapa ick S i g själva; det fordras mycket veten skapligt studium för att utröna, hur d skola inrättas, och mycket praktisk politiskt arbete för att genomföra den i verkligheten.
I studiearbetet kunni vi alla deltaga, om icke såsom skapan de så åtminstone såsom lärande ocl förmedlande; till det praktiska genom förandet sakna vi ju ännu i de flest; länder det politiska maktmedlet, röst rätten.
Men aldrig kan kampen fö rösträtten få en heligare innebörd äi om den syftar till rättens förverkligan de mellan staterna som mellan indivi derna.
Att arbeta för freden i denn: mening, det är den högsta fosterlands kärlek, ty det är att göra allt för at vårt land skall kunna få sin rätt utai att göra orätt mot någon.
Kvinnornas uppgift borde då var; att inarbeta i oss alla och i den kom mande generationen en mera etisk ocl moralisk fosterlandskänsla och a t strävg efter möjligheten att kunna gi va röstsedelns sanktion å t arbetet fö en mellanfolklig rättsordning.
J a g borde icke behöva skriva mer: om detta.
Men varken män eller kvin nor äro vidare starka i logiken, ocl jag vet, att många av dem som läs: detta komma att säga: ja, det är bri aog med freden, men hur är det me (försvaret?
Det är min personliga åsikt, att er stat har samma rätt till försvar son en individ, rätten till nödvärn, Men v skola besinna, att i praktiken är de icke alltid lätt att säga, vem som i et krig är angripare och vem som för warar sig.
Den gamla ärevördiga folk rättsliga definitionen gäller visserliger ännu: det land försvarar sig, som hal justa causa belli, en rättfärdig sak Men ingen kan själv ensam avgöra om hans sak är rättfärdig; även pi lenna väg komma vi tillbaka till kra JOHN Va LÖFUItEN &amp; C:O Kungl.
Hofleverantgr w. 4 2 9 Fredsgatan 3, Stockholm, A.
T. Sveriges iiidsta, största o. bäsl renommerade specialaffär i Silen- Bt Ylle-KläininNstyger 6048 Provert.landiorten 8HndasEratisn * non Universitetsstipendiaten d:r Ellen Gls- litsch har förordnats till docent i radio-: emi vid Kristiania universitet.
Ellen Gle- iitsch ä r elev av Madame Curie och he- iersdoktor vid Smith College i Northamy- on, Mass., U.
S.
A. Danmark har fatt sin första kvinnliga eologie kandidat, i det fröken Rigmor Lar- en, där avlagt teologisk ämbetsexamen.
I räntan på att den danska lagen skall giva; vinnorna rätt att bekläda prästämbetet i tatskyrkpn, tänker fröken Larsen ägna sig i t undervisningen.
D:r Elsie Inglis, som lett det engelska löda korsets arbete i Serbien, har vid den erbiske kronprinsens besök i England som n erkänsla för sitt duktiga arbete fått nottaga riddartecknet av Vita Örns orden,; erbiens förnämsta orden.
D:r Inglis är !en första kvinna, som fått denna utmär- else.
?et på en rättsordning mellan stater- ia.
Den som vill vara säker på att veta rad som är ett försvarskrig kan enligt nin åsikt begagna följande definition:) et land som först gjort allt vad i dess nakt står för att främja rättsorgani- ationen mellan folken, och som där- fter i det konkreta fallet erbjudit sig rtt begagna och för sin del under- Lasta sig alla de fredliga medel, som mällande folkrätt och folkrättslig veten- kap ställt till dess förfogande - om let får avslag på dessa yrkanden av en Ivermodig motståndare, så är det ett ättmätigt försvar, även om det själv kulle komma att utfärda krigsförkla- ingen.
Något annat verkligt och sä- .ert kännetecken på ett försvarskrig änner jag icke.
Må vi kvinnor icke låta stundens änsla av vanmakt trycka oss till jor- en.
Må vi rikta blicken mot framti- en, vilken är förmer än ögonblicket, riå vi känna ansvaret som släktets iödrar, må vi göra vårt till att skapa n mellanfolklig moral och former för ess förverkligande.
Och må vi alltid a överst i vårt medvetande, när vi ar- eta för vår rösträtt, att den är ett
- RoST318TT FOR KPdnInIOB N:R IS 3 7 Sommarmötet i Strängnäs.
En efterskörd ur pressepk Betydelsen av årliga sommarmötei ra sig gällande, även då det varder fråg Gamla Kungshoimabrogatan 26 och dessas förläggande till olika dela om att bestämma rörande folkrepresentatic (andra hneet frsn Drottninggatan) av landet står nog klar för de flesti nens sammansättning.
Även härvidlag kun de man visserligen hava åtskilligt att lär Stort lawr af finare ock enklare!
rösträttskvinnor, men hur betydelseful av kvinnorna på manligt hålL i själva verket äro, där la dessa möten MUBLER Artikelförfattaren slutar med at om får man dock först riktig klarhel i ek, mahogny, valnöt samt andra framhålla att de estetiska intresseni då man tar del av en högermans in träslag * en mUade, till billigaste priser.
tryck från det nu senast hållna mötet givetvis mera komma till sin rätt pi Allm.
Tel. 11410 Riks Tel. 6505 Z S t r h g n ä s Tidning (höger) samman ett kvinnligt möte.
" Kvinnorna havi ju i allmänhet klar blick för skönhets a~aeweae-Hc=) .w -- .. na fattas dessa sålunda: Det kan j u härvid förtjäna fastslås at värdenas betydelse ", och här talas len kvinnliga rösträttsröreleen tydlige1 entusiastiska ordalag om musikstun trängt sig fram inom olika samhällsgrup den i domkyrkan, som " för deltagarn; per på ett sätt, som är nog så anmärk blev en verklig högtidsstund, som dl ningsvärt.
Man fann j u bland mötesdelta länge skola bevara i tacksam erinring ' JURIS KAND. rarna verkligt representativa yersonlighe och om Luleåkören, som " på ett yt tar, vilkas namn åtnjuta det högsta anse terst förtjänstfullt sätt bidrog att givr mde inom alla kretsar.
åt mötet en stämningsfull prägel ".
Här nämnas några namn, bland den Men även från vänsterhåu har efte: Vallingatan 1 8 Stockholm G.
Fru Agda Montelius och docenten Hi1 Strängnäsmötet oförbehållsamma er ma Borelius.
Vidare heter det: kännanden kommit rösträttsrörelser lM@n&amp;u o. juridiska 1gDilng I alla slag.
Över huvud synes det vara ett utmärkan till del.
Med anledning av mötets väd KL. 10-4. le drag hos den kvinnliga rösträttsrörelser stt bildningen ä r starkt representerad in jan till regeringen att till nästa riks Allm.
tel. 18336, &gt;m Riks tel. 75 76. densamma.
Och detta kan j u icke an.
dag framlägga proposition om röst 1st än betecknas såsom en verklig styrka rätt för kvinnor upptar Hudiksvall: cke blott och icke huvudsakligen därför ati Nyheter i en ledande artikel frågan til E. o. Hovrättsnotarien Grelsen därigenom måste vinna i pondus behandling.
Tidningen börjar med at itan framför allt därigenom att den kvinn.
med stöd av opinionsyttringens impo iga rösträttsrörelsen på det sättet vardei nerande siffra konstatera ryggad mot överdrifter och förirringar att det snart är ute med påståendet on: Södergatan 24, Malmö lom kunde vara ägnade att verka skadlig1 kvinnornas egen likgiltighet inför sin stör Allm.
6 3 9 6 i STOCI (H0LM i i 1 Rilinnliga Juridiska Byrån - ena och andra hänseendet.
Över huvud nåste man ju också erkänna även om man cke anser sig kunna gå med på det kvinn- litttiånear 0th aii iga rösträttskravet, att den kvinnliga röst.
* ättens förkämpar alIt intill denna dag ippträtt på ett i allo värdigt och sympati- räckande sätt.
Det må tillgivas oss att vi detta sammanhang tillåta oss understry- Kvinnorörelsens landvinningar.
ca, vad vi tillförene åtskilliga gånger fram- 2 öre pr st. eller 1:50 pr 100. iållit: att de politiserande männen ofta Rösträttsbrevet Tir äagen.
iog kunde ha mycket att lära av de för lina önskemåls förverkligande kämpande Av Elsa Alkman.
Pria 5 öre.
rvinnorna.
De hava verkligen städse - Varfiir vi mästa arbeta för rösträtten,) ch det visar sig i eminent grad just vid Zdra uppl.
Av Karin fiällbäck Holmgren, Strängnäsmötet - lagt i dagen en förmåga iv självbehärskning, av självdisciplin, som Pris 5 öre.
högsta erkännande värd.
J a, detta är så Statsministerns döttrar, Gkådespeli 3akter.
ir nycket mera förtjänt av erkännande, som Av W g a Gbrlberg.
Utgivet på GSteborga let j u måste medgivas, att motståndarna il1 kvinnorösträtten icke alltid iakttagit I ?.
K.
P.
R:s förlag.
Pris 75 öre.
len hänsynsfullhet och den goda ton, som nan kunde vänta och fordra.
Det förtjänar ock beaktas, att under dis- xssionerna de stora, allmänna samhälle- I konstnärlig omramning i rösträttsfärgerna iga synpunkterna städse höllos klart i sik- och med rösträttamärket, med uttalanden av e.
Givetvis förbisåg man icke den bety- Fredrika Bremer, Selma Lagerlöf och Ellen lelse den kvinnliga rösträttens genomfö- ande kan hava just för kvinnorna själva, Key.
ör tryggande och förbättrande av deras Hed svenska flaggan och rösträttsmärket.
tällning, men i huvudsak höll man alltid Pris 5 öre pr st. eller 4:- kr.
pr 100. ippmärksamheten skarpt riktad just på de rllmänt samhälleliga intressena och den Rekvireras frän betydelse det kan hava f ö r dem att kvinn- Rösträttsbyrh, Lästmakaregatan 6 ig kraft, kvinnlig erfarenhet, kvinnlig fln- Stockholm.
: änslighet och kvinnlig uppfattning få gö- Tel. 6137 luridiska @ Mras R i a s 3550 alla slag, Nyaste rösträttslitteratur.
Nyaste rösträttsbrevkort.
Ett kvinnoverk.
Föreningen koloniträdgcbrdar i Stockholm tio cbr.
En liten prydlig bok ligger nu i bok- handeln,+ en bok över vilken varje kvinna kan känna sig stolt, ty den är ett överskådligt och synnerligen plan- mässigt utfört vittnesbörd om den verksamhet, vartill Anna Lindhagen tog initiativet i Stockholm efter en vis- telse i Köpenhamn år 1903.
Visserligen fanns det redan några få koloniträdgårdar i Stockholm förut, men att de ha det omfång och den be- tydelse de nu äga, är helt säkert hen- nes verk.
Sin första uppmuntran fick Anna Lindhagen av riksmarskalken von Es- sen, som redan år 1904, alltså ett år ef- ter sedan hon hade börjat, utverkade upplåtelse av mark å Djurgården, den nu så välkända trädgården vid Värtan, där Anna Lindhagen i många år själv haft sin lilla trädgårdslott, och där hon med de många andra kolonisterna stred med svårigheten, att anläggnin- gen låg åt norr.
Nästa område, som uppläts var Stadshagen, därefter det vid Söderbrunn.
* Föreningen Koloniträdgårdar i Stock- holm.
Tioårsskrift 19061916 med Trädgårds- bok.
Svenska Andelsförlaget.
Stockholm.
69 sid. Illustr.
Pris 1: 75.
Först 1906 bildades själva föreningen ich då koloniserades området vid Criksdalslunden, måhända det mest rälbelägna av alla.
Föreningens första tyrelse, med fröken Anna Lindhagen om ordförande, utgjordes av fröken iigrid Hård af Segerstad, hr A.
Lind- ierg, bibliotekarien Fr. Nilsson, pro- essor K. Warburg samt fröken Anna Lbergsson.
Denna senare är nu frö- en Lindhagens bästa hjälp.
Hon har agit verksam del i betydande utvidg- h g a r av trädgårdarna, i startandet v en del nya områden och i förenin- * ens ekonomiska förvaltning.
Ungefär samtidigt med Eriksdalslun- en startades trädgårdarna vid Barn- ngen, också tillhörande Stockholms tad.
Området vid Frimurarbarnhuset id Drottningholmsvägen, det nästa om koloniserades, tävlar kanhända led Eriksdalslunden i popularitet.
På de senaste åren har verksamheten tvidgats med områden från Stock- olms stads lantegendomar: Dalen vid hskede, Alviken och Mossen vid komma.
För närvarande disponerar Greningen 1,619 lotter, d. v. s. över hälf- 3n av alla koloniträdgårdar i Stock- olm, Byggnadsverksamheten vid koloni- rädgårdarna är ett helt kapitel för sig.
a n a Lindhagen har tagit itu med att et skall byggas planmässigt.
Förenin- sta fråga och detta ä r i och f ö r sig en be.
tydelsefull framgång, Malmtorgsgatan 6, Stockholm hushållningen med vår nationella kraft att sä benhårt vägra de rättigheter, som borde ha skänkts det svenska folket med varm hand för flera tiotal år sedan.
--- Det ligger icke i nationens intresse 8tt kvinnornas rösträtt skall gå den vägen för a t t förverkligas, och det är med hänsm härtill, som man nu förväntar att regerin- gen skall visa sig vara vidsynt nog att tillmötesgå kvinnornas begäran och sätta in sin kraft på att förverkliga deras krav, som allt mera blir ett med strävandena att komma in i lyckligare banor f ö r den mänsk- liga utvecklingen.
Det manliga samhällets stora bankrutt har ådagalagt a t t det icke går väl, om hälften av människorna hållas utanför bestämmanderätten om hur allt Jkall ordnas.
Den sanningen har blivit så uppenbar genom kriget att man vägrar att tro att det fortfarande flnnes män, som icke vilja se den och som icke känna sig ma- nade a t t sätta in sin kraft på a t t bringa den till seger i samhället.
Till slut må anföras även några ord u r Karlstads-Tidningen, som med an- ledning av Strängnäsmötet och där gjorda uttalanden ägnar kvinnornas rösträttsfråga en ledande artikel: Kvinnorösträttens utsikter efter kriget och fodsätter: b l i väl mycket beroende av den politiska En annan icke mindre viktig ligger uti den ständigt ökade respekt den svensks kvinnliga rösträttsrörelsen, trots allt hår och oförståelse, tillvunnit sig.
I detta av.
seende går det visserligen sakta, men del ä r dock tydligt att det för allt flera an.
svarskännande medborgare börjar blivs uppenbart att kvinnornas rösträttskrav icke längre kan avfärdas med ett överläg set manligt löje.
För de motståndare, som icke för alltid fastnat i dogmen om man.
nen såsom den allena styrande, bör del numera icke vara svårt a t t inse att den kvinnliga rösträttsrörelsen, såsom man hittills så gärna velat göra gällande, icke bedrives av några emanciperade, excen- triska suffragettyper, vars största nöje är att bekämpa mannen, utan att den lede€ av intelligenta, vidsynta och varmt kän.
nande samhällsmeälemmar, vars insikte1 och inflytande på olika områden samhälle1 icke längre har råd att undvara.
Det är på hög tid a t t även den handfulla 3amling konservativa män, som bildar vår huvarande regering, kommer till insikt här- 3m.
Det finns inga bärande skäl, som tala för att kvinnorna skola vänta längre.
Vårt långa dröjsmål med att införa den allmän- na rösträtten för män h a r icke skänkt osa några angenäma erfarenheter.
Det inses nu " ämligen allmänt att det var ett svårt fel i vindriktning, som kommer att b l h a upp u r dem följder.
Kommer reaktionen att få iverhand och uppbåda alla gamla grova ich råa instinkter under sina fanor, dä ha ivinnorna inte mycket att vänta av den iärmaste tiden.
Här i landet sitter nu iämda forntidsmakt dryg och däst i hög-; ätet.
Berusad a v " 1914 års ideer ", är den ninst av allt benägen att lyssna till något iå omanligt och omilitäriskt som talet om - ätt f ö r kvinnor.
Men trots allt: flenders övermod, vänners jumhet samt fel eller svek i egna led &amp; dant måste varje reformrörelse räkna ned -, ha rösträttskvinnorna ändA inte ikäl att fälla modet.
Särskilt här i lgndet iro de på det hela taget mycket förmån- igt ställda tack vare - våra skandinaviska: rannländer.
I Norge och Danmark - lik- lom i Finland, fastän det j u intar en an- ian ställning - äga kvinnorna politiska - ättigheter i samma utsträckning som män- len.
Ett sådant grannskap kan omöjligen indgå att verka även här.
MA Första kam- naren förhärda sig sju resor, det hjälper nte på längden.
Fast nog ä r det mycket nöjligt att kvinnorna inte f å sin rätt förr in den 40-gradiga skalan, som står och, tänger för så många andra reformkrav detta land, gått all världens väg.
gen tillhandahåller ej blott särskilda ritningar, efter vilka de s. k. lusthusen skola byggas, utan utpekar även plat- sen i trädgården, där lusthusen skola vara belägna.
Med outtröttlig energi har Anna Lindhagen arbetat för att colonisterna skola efterleva föreskrif- Lerna och från de bästa förmågorna, som.
t ex. från Ragnar Östberg har hon förvärvat ritningar för ändamålet.
Först i början var Anna Lindhagen ijälv byggnadskontrollant och ända till sent in på sommarkyällarna kunde lon, med måttstock i hand, undervisa colonisterna.
Hon hade stora svårig- ieter att få lämpliga byggnadskon-, rollanter, men att döma av hrr Fors- i6ns och Larssons förträffliga uppsat- ier i den tioårsskriften åtföljande träd- rårdsboken äro de värdiga medhjälpa- - e och arbetskamrater å t Anna Lind- lagen.
Allt efter som lusthusen vid de stör- ' e områdena längre utanför staden ha ' ått byggas större, har trädgårdarnas iociala betydelse ökats, i det att de, törre lusthusen äro verkliga sommar- lostäder för arbetarfamiljerna.
Har Anna Lindhagen haft mycket trbete och många svårigheter att käm-) a emot, ha dock även framgångarna rarit stora.
År 1909 t. ex. deltogo några: olonister i trädgårdsutställningen på) jurgården.
Den, som minns Anna lindhagen då, vet hur hon gladdes åt le av kolonisterna förvärvade prisen, .7 pris och 3 hederspris, som om de till- ielats henne själv.
Å r 1913 anordnade ' öreningen egen pristävlan.
Till prisen Lade summor skänkts bl.
a. av änke- lrottningen och av prins Eugen samt LV Stockholms-Tidningen och Afton-) ladet.
År 1914 är ej heller att för- rlömma, då deltog föreningen i Baltis-: a utställningen, dels inom Centralför- bundet för socialt arbete, dels inom Ar- tas sociala avdelning.
Hur allmänt uppskattat företaget nu tr, visar bäst de sakkunniga och intres- anta uppsatser hon lyckats förvärva ör tioårspublikationen, t. ex. om frukt- ldling av Sigrid Hård af Segerstad, im klängväxter av Ellen Norden- treng, om sättet att konservera träd- rårdsprodukter av Märta Gustafsson, Im köksväxter av Stina Swartling, om, egetabilier av Gertrud Bergström, för .tt endast nämna några.
Koloniträdgårdarna höra nu till ar- ietarbefolkningens största glädjeäm- ien.
I dessa tider av umbäranden gå äkert dagligen många tankar av tack- amhet till henne, som genom sitt ener- %ka arbete skaffat e j blott sommar- 01 och glädje, utan även lämplig föda t många små fattiga arbetarbarn, de så till Anna Lindhagen med hennes ldrig sinande entusiasm!
N.
K:ger.
--- -
?
...........................
w a w.
.
.
w.
a.
r w.
m~ KOOPERATIVA LIV.
BOSTRATT F 6 R KYI ’ PPNOB Norr a BosäitningsaffPr en iIrvika Vagnfabk, Arvika.
rik icr WircrJming av nlln ö0rterö lyx- Och U!
NOItRTULLSGATAN 2 i E 9 9 ”.
S.
.
alla dag.
Adress Box 233.
Bliv ombud) E. lL VASAQATAN 6.
...................
i a P.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Insätf Edra besparingar i A.-B.
NYA BANKEN.
Goda utsikter i Holland trots kriget.
%dra huset f r h Odenplan.
Lager av arbetshkdon I Rpgghållare f ” Perfekt UtatiiUning: Darid Bagaresgata I, B U.
Priskurant pP begä- Has-, Porslin- o, EusqeråBsartiklar, Allm.
Tel. 15353. ran.
Rika t. Arrika 81.
Den är oumbärlig för varje ung flicka med anlag far framåtlutande HOTELL VICTORIA Norra Srneglegat.
14, (Hörnet av Herknlesg.)
Stockholms äldsta, biliigaste och mest välkbda privathotell.
“ yst och fridfullt liige strax vid Brunkebergs- och Gustaf Adolfs torg.
Elek- triskt ljus o. telefon i rummen.
Vördsamt Fru Greta Scbubert.
Riks 33. iiila.
6657.
Post- @, Telsgnfalr.
UOTEU, YIEiilRiI.
Hot el d ’ lngleter re ~ Rösträttsrörelsen g å r framåt med stora steg, trots krigstider, tack vare dess seger i Danmark år 1915.
När regeringen sistlidne september hade förklarat, att det måste bli slut på ” borgfreden ” och lagstiftningen återtaga sin vanliga gång, grep sig kabinettet omedelbart an med arbetet, och den 1 november framlades det ut- lovade lagförslaget till en revision av författningen, vari föreslås valbarhet för kvinnor och rätt att välja i egen- skap av elektorer.
Naturligtvis är den- na avbetalning å erkännandet av den f d a politiska jämnlikheten mellan kö- nen i och för sig tillfredsställand&amp;, men helt belåtna därmed kunna naturligt- vis icke våra holländska rösträttsvän- ner vara.
Denna känsla delas av stora skaror i vårt land, såsom framgår av diskussionen OM lagförslaget i pressen och på offentliga möten.
Två politiska partier, socialdemokraterna och radi- kalerna, ha förklarat sig instämma i kvinnornas krav på fullt medborgar- skap, och inom vart och ett av de öv- riga fem partierna, som äro represen- terade i Andra kammaren, har röst- rättssaken vänner .och försvarare.
Den 18 juni ägde en stor rösträtts- demonstration rum i Amsterdam, be- stående dels av en procession, dels av ett friluftsmöte, vari deltogo omkring 18,000 människor, vilket tydligt visade folkstamningen med hänsyn till kvin- nornas politiska rättigheter.
Den första delen av processionen, som utgjordes av Föreningen för kvin- nans politiska rösträtt, hade en mera förfhad karaktär, ordnad som den var av en kommitte av konstnärer, under det att den senare delen av processio- nen, som bestod av de två politiska partier, som uttalat sig for kvinnor- nas sak och några föreningar, t. ex. skollärarnas, representerade den stora massan av folket.
Dessutom fanns det fem musik$årer.
Processionen tog 50 minuter att passera.
I spetsen för tåget redo en herre i svart och två damer i vitt, med röst- rättsbaneret.
Sedan kommo unga kvin- nor i vitt, bärande sköldar med nam- nen på de stater, där kvinnor ha full politisk medborgarrätt, och unga kvin- nor i gult med namnen på sådana sta- ter, där kvinnorna ännu icke förvär- vat den (t. ex. Sverige).
Dessa följdes av ett dussin kvinnor i grönt, repre- senterande de holländska pronvinser- n a och kolonierna, kring en ung furst- inna till häst, symboliserande Neder- länderna.
Sedan kom Landsförenin- gens verkställande utskott och provin- sema med lokalföreningarna i alfabe- tisk ordning.
Av dessa buro många pittoreska nationaldräkter.
Många in- skriptioner prydda med vitt och gult och de olika lokalföreningarnas stan- dar gåvo liv-och omväxling å t det hela.
Den övriga delen av processionen, till större delen bestående av socialister med sina röda standar, gjorde ett helt olika intryck, icke mindre allvarligt i sitt rösträttskrav, men säkert mera ta- lande om nöd.
Det måste ihågkommas, att de närmast föregående dagarna det r8tt brist på billig föda i huvudstaden PA grund av regeringens otillräckliga åtgärder f ö r distributionen av livsme- del.
Det var till och med ett litet in- termezzo i processionen, då en g r u p p N:R i6 RÖSTRÄTTSTIDNINGEN tillhandahålles i Ellen Nilssons Bonst- och Pappershandel Falkenberg.
Tel. 189. gbg.
Upp @ ålder!
Drottninggatan 6 Pris pr at.
4.50.
STOCK HO LM Rikstel.
a 4 2 och 2i64 Wi r m @ Iiwas till landsorlen mof portforrwf f porla.
BUTTEBICKS M~NSTERAFFÄR REKOMMENDERASm Riks 1726.
Drottninggatan 57 Aiim 1410.
FRU HEDENSKOGS Privata Forlossningshem HELPRiD iJOHANSSON TROLLHATTAN FAR€+-, KEMlKALIE- &amp; PARFYMAFFAR Birger JarIsgatpui 29, Stockholm Välsorterat lager av SjukvPrdsartiklar, Kammar, Speglar, Borstar, H h - &amp; Munvatten, Hmd- cremer och Tinkturer, Tvål, Såpa och alla slaga Putsmedel.
Rikstel.
685.
Sthlmstei.
8518.
Telefonorder exp.
ornghende.
IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Rikstel.
145 IILIIIIIIIII~IIIIIIIIIIIIIIIII anarkister störde ordningen genom att ropa på föda.
Men polisen &amp; terställde snart lugnet.
Vid friluftsmötet, varmed demon- strationen avslutades, betonades sta- tens behov av mödrarna och w deras omsorger och förutseende.
Från var och en av de fyra talarstolarna talade en deputerad och tre kvinnor, och vid var och en antogs slutligen enhälligt en resolution, fordrande jämnlikhet för män och kvinnor, uttryckt genom för- f attningen.
Demonstrationen var en storartad succes; pressen var välvillig i sina re- ferat, med undantag blott av anarkis- terna, som nyligen haft lyckan att för sin sak vinna Hollands största skaldin- na.
Det ä r möjligt, att denna starka yttring a v rösträttsvänlig stämning inom det holländska folket kan skaffa oss seger, när stunden är inne för en revision av förf attningen.
Ej heller saknas de tecken till seger, som vanligen åtfölja politisk fram- gång: jag menar antis verksamhet och opposition inom de egna leden.
Antis kommo med en petition med 43,000 namn, samlade ingen vet hur eller av vilka, och ett femtiotal s. k.
” äkta fe- minister ”, lämnade F. K.
P.
R. med den förklaringen, att kvinnornas rättighe- ter aldrig kunna erövras med tillhjälp av politiska partier.
Båda dessa me- ningsyttringar kunna lätt vederläggas och bemötas med det matematiska ar- gumentet att E ’.
K.
P.
R:s och socialist- partiets två petitioner erhöll0 över en halv million namnunderskrifter på sin fordran på lika rösträtt och att gent- emot ds 47 medlemmar, som Iämnade F. K.
P.
R. i maj, 302 nya medlemmar ha vunnits och nya vinnas varje dag.
Så på det hela taget äro våra utsik- ter goda.
Men kriget rasar fortfa- rande, och vem kan vara säker på morgondagen?
... Hartina G. Eramers.
.Kökets Hindenburg, är det namn, som givits fru Hedvig Hes1 i Berlin, som sedan krigets bör- jan stått i spetsen för en av de vikti- gaste rörelserna bland de tyska kvin- norna.
Samma dag, som krigsförkla- ringen utfärdades, framlade hon för krigsministeriet en petition om bildan- det av en ” Nationaler Frauendienst ”, best %ende av alla rikets kvinnor.
Mån- ga uppgifter ha övertagits av denna or- ganisation, av vilka den viktigaste ut- gjordes av arbetet på konservering av olika födoämnen.
- egenskaper utmErka gjusqtturna Syrn * * kiwr: Utomordentligt ldft gdng.
Mycket stor hastighet Korta ndlar.
Största styrka.
Nycket stor spole.
Maskinen Iänapar sig väl för brodering.
Suenskt pös tri t tsnptt ula Berlin.
Den i Berlin utgivna Zeitsohrift fur Frauenstimmrecht för 15 juli innehål- ler en tydligen från bästa källa här- flytande kort och koncis framställning av den kvinnliga rösträttsfrågans nu- varande Yage i Sverige jämte redogö- relse för den av L.
K.
P.
R. föranstal- tade interpellationen av kandidaterna vid senaste landstingsval och dess re- sultat, allt saker, som äro väl kända för denna tidnings läsare, Härom är således intet att säga, men artikeln slu- tar med en upplysning, som är så myc- ket mer anmärkningsvärd, som den når DSS först genom ett annat lands press.
Då vi sålunda sväva i okunnighet om vad, som åsyftas, nöja vi oss med att €ör dagen i översättning återge den tyska tidningens ord, som lyda: Oaktat de konservativa i allmänhet äro motståndare till kvinnorösträtten, göra sig likväl även i deras led ström- ningar gällande till förmån for denna nyhet.
Det är därför betecknande att 3et i konservativa kretsar sprides ett Bygblad av en konservativ kvinna, som varnar det konservativa partiet €or att förlora kontakten med kvinnorörelsen P å samma sätt som den förut förlorat kontakten med arbetarrörelsen.
Flyg- bladets författarinna är på intet sätt vän av kvinnorösträtten, men hon in- ser att den skall komma och bli en po- litisk faktor, som man måste räkna med.
Det är för ofta påpekat, &amp; river Mia Leche i en cirkulärartikel.
landsortspressen, för att direkt behö- va,understrykas, att, vad som nu göres För kvinnorösträttens sak, göres också lirekt för fredens.
Även de politiskt &gt;tränade, de som icke för egen räkning 3ftersträva delaktighet i samhällsfrå- yornas mångskiftande detaljer, böra känna det som en oawislig plikt, en nödvändig gärd av solidaritet att för atärkande av fredssaken medverka till att kvinnorna få sin medborgarrätt.
&amp; JACOBSONS VÄLSKÄNDA TAPISSERI-AFPÄR 24 B Grefhiregatan, vid Tattersaii.
10 % RABATT - I VAROR - FRITT VAL.
Föreningsmeddelanden.
Arvika F. K.
P.
R. hade söndagen den 30 juli anordnat en utfärd med ångaren Glavs- fjorden med bortåt ett 100-tal av förenin- gens medlemmar och utomstående.
Målet var det vackert belägna Sulvik längst inne i den fjordliknande vik, som Glavsfjorden bildar vid sin norra ända.
Det blev en upp- friskande tur i det vackraste väder.
Som Cöredragshållare ej hade kunnat anskaffas.
Rngo deltagarna nöja sig med en enkel ut- färd i det gröna.
Kaffe kokades ombord och vid framkomsten dukades det upp i en täck björkdunge under den gemytligaste stäm- ning.
Dragspelslåtar och sång avlöste var- andra.
Som kaffe och bröd var rikligt till- taget, fick ortsbefolkningen, som strömma- de till, mot ersättning förse sig därav.
Un- der tiden såldes en hel del ex. av Rösträtts- tidningen.
Men det fanns också de, både män och kvinnor, som bestämt vägrade ta emot den, även då den erbjöds till skänks!
EL 6.30 vor0 de lustresande åter i hamn, och F. K.
P.
R:s ångbåtstur fick bliva ett ?av sommarens ijusa minnen.
Huskvarna P.
K.
P.
II.
har i vår under måndagsaftnarna anordnat samkväm växel- vis för föreningens medlemmar och för kvinnlig ungdom, vtd vilka senare de unga själva delvis f %tt sörja för underhållnin- gen genom sång, musik, uppläsningar m. m.
Två gånger har anordnats offentlig aftonunderhållning med föredrag av fru Alma Eichorn från Jönköping.
Fru E. före- läste första gången på ett utmäikt sätt om Jenny Lind, andra aftonen blev en särde- les roande och stämningsfull Sigurdafton.
I slutet av maj hölls en trädgårdsfest B Formenås.
Av nettobehållningen fördelades rn summa mellan L.
K.
P.
R:s resetalarfond, Förstamajblommekommitt6n i Huskvarna och den nyligen av Hem och hushållning inrättade husmodersskolan, som inrymts i F. R.
P.
R:s hus.
Btockhoim.
Ivar Hmggatr6ms Boktryokeri A.
B .. 1918.
