# ID: svediakorp-per2620
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,342
# sentences: 724
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


R ~ S T R A T T FÖR KVINNOR Tidning utgiven a v Landsföreningen för kvinnans politiska r ö s t r ä t t.
MOTTO: Vi kunna aidrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
v. ARG.
I, En överblick.
Inom varje rörelse brukar man häl.
sa nya tillskott av kraft med glädje och tacksamhet, men när man ägna1 någon eftertanke åt det sätt, på vilket staterna handskas med sina kraftkäl- lor, måste man häpen stanna inför det slöseri de göra sig skyldiga till.
Un- der alla de år kvinnorna erbjudit sin hjälp och sina kunskaper på områden där den manliga erfarenheten inte räc- ker till, h a de endast mött avböjanden.
Den manliga staten var så självgod, an- sig sig styrd efter de bästa och visaste principer, men led, det oaktat, en fruk- tansvärd bankrutt.
Kvinnorna tvin- gades tillbaka från ämbeten och yrken.
tills den stora manspillan i de krig- förande länderna nödgade myndighe- terna att låta kvinnor rycka in i mäns ställe och tacksamt emottaga den hjälp.
som de genast vor0 beredda a t t lämna, Kvinnornas ställning i de krigföran- de länderna har därigenom undergått en förvandling, som skiljer dem från de neutrala ländernas kvinnor.
” De ha ”, för a t t citera en fransk artikelförfatta- re ” smakat på den förjudna frukten, som inte Gud, utan männen nekat dem att förtära. ” De h a skött åligganden i kommunernas förvaltning, de ha tjänst- gjort som borgmästare och ämbets- män, och deras duglighet och offervil- lighet har icke varit männens under- lägsen.
Vilka hinder som i en framtid komma att resas mot kvinnorösträtten, så kan aldrig kvinnans underlägsenhet gentemot mannen anföras som ett ta- lande skäl; det har a v erfarenheten smulats till stoft och aska.
Det är väl inte heller antagligt att kvinnorna självmant komma att avstå från de ur feministisk synpunkt stra- tegiska punkter de intagit.
De komma inte a t t hålla till godo mer1 en tack- samhetsadress, som innebär, att nu ha de gjort sin tjänst och nu kunna de gå, ty den förbjudna frukten, vägarna ge- nom statsmaskineriets labyrinter, har gjort dem seende.
De ha lärt känna sin förmåga, och att åter klavbinda dem, s k d l e för många betyda en ödes- diger stagnation och f ö r staten en kraftförlust.
Måtte männen, såväl i de neutrala I STOCKHOLM, 15 JULI 1916.
- Jag ansluter mig till den fulla, kvinnliga medbors garrätten, därför att det är en gärd av mänsklig rättvisa.
Det är orättfärdigt att kvinnorna skola stgras av lagar, över vilkas stiftande de icke ha ndgot att säga.
männen siplle anse s i g illa behand.
lade, om de saknade den rätten, och det är helt na.
turligt att kvinnorna måste känna på samma sätt.
SAMUEL GOMPERS president, American Federation of Labour.
som i de krigförande länderna fürstå.
att de icke ha rätt a t t beröva staten nya tillskott av kraft, att de icke ha ratt att tukta och klippa det träd, som a v sin inre växtkraft strävar mot höjden, I Europa, såväl som i Amerika, på- går en stark och livaktig rörelse för att skaffa kvinnorna medborgarrätt.
Nyligen h a r ett nederlag i staten Iowa varit möjligt endast genom att korrup- tionen och de lägsta.
elementen, de, som offra åt människornas sämsta lidelser, armerats mot rösträttsrörelsen, men samtidigt har det republikanska partiet i Förenta staterna upptagit kvinno- rösträtten på sitt program, och detta är ett a v de betydelsefullaste stegen i rikt- ning mot det stora slutmålet.
I Hol- land, Tyskland och Ungern arbetas det likaledes med kraft och energi, och i England h a r den allmänna opinionen svängt på grund av de stora insatser kvinnorna gjort för sitt folk och sitt fosterland.
Den nationella krigskom- mitten, vars ordförande är sir Edward Carson, har kommit fram med ett för- d a g till rösträttsreform, som skulle göra soldater och sjömän, vilka gjort Fosterlandet så stora tjänster, röstbe- rättigade, men såväl pressen som de politiska partierna ställa sig avvisan- l e mot nya val och kvinnorna hop- Das, a t t ingen rösträttsreform måtte komma till stånd förrän efter kriget, .Y under nuvarande oroliga tider, kan eke tillbörlig uppmärksamhet ägnas It de inrepolitiska frågorna.
Skulle den nya rösträttsreformen tomma till stånd, utan att kvinnorna, oges med i räkningen, skulle det inne- lära den mest skriande orättvisa, ocb !rån att ha omsatt kvinnornas intresse 119:r 14-15.
I _ och arbetsduglighet till krafter inom staten, skulle den åter inom,,sig UPP- amma ett flentligt element.
Det är väl även troligt att regeringen har blicken öppen för denna fsra, men må den inte heller dröja f ö r länge med förverkli- gandet a v de rättigheter kvinnorna h a rätt att vänta.
Den borde besinna sin store landsmans Ruskins ord: ” Huru mycken ångest skulle icke besparas tu- sentals människor, om man omsider en gång ärligt och ödmjukt förstode den stora sanningen och lagen - att om en stor sak över huvud kan göras, kan den också göras med lätthet. ” ’ Franska senaten och kvinnofrågan.
Vid en nyligen hållen debatt i fran- ska senaten höll baron d ’ Estournelles de Constant ett vältaligt och med liv- liga applåder mottaget anförande, vari han yrkade, a t t kvinnorna i ökat antal skulle representeras i såväl de centrala som lokala kommitteerna f ö r vården av genom kriget fiiräldralösa barn.
H a n yrkade på att man e j blott skulle tillåta kvinnorna att inträda i dessa kommitteer, utan att ett stort antal platser skulle tillförsäkras dem, siirskilt i de verkställande utskotten.
För när- varande utmärka sig, framhöll han, de franska kvinnorna i tusental vid ambu- lanser, sjukhus och övriga sysselsätt- ningar, där deras arbete visat sig ovär- derligt.
I andra länder, särskilt Norge, Finland, Danmark, Australien och Be- ra av Förenta staterna, ha kvinnorna förvärvat politisk makt och myndighet.
Frankrikes kvinnor äro lika dugliga, och Frankrike behöver alla sina med- borgares hjälp och medverkan.
Varför skall man icke låta de franska kvinnor- n a göra lika mycket för sitt land un- der fredstid som under krig?
Jenny Richter - Velander.
50 år.
När Jenny Velander den 27 juni fyll- de 50 år, var det säkert många som er- inrade sig de olika arbetsfält, d ä r hon haft en mission att fylla, men ännu flera erinrade sig säkert den energiska, uppoffrande människan med det var- ma hjärtat för alla som haft det trångt och svårt i livet.
Ty vid de stora min- nesdagarna tänker man inte blott på vad en människa verkat, utan också på vad hon ur, och de som kommit i personlig kontakt med Jenny Velan- der h a erfarit hennes stora entusiasm för framgången av de ideella mål hon kämpat Iör.
Hon har alltid varit redo att räcka en hjälpsam hand, när hjälp varit av nöden, och hur strängt upp- .$agen hon än varit, h a r hon aldrig stängt sin dörr eller sitt hjärta för den som bett henne om ett råd.
Det är en stor verkningskrets hen- nes ande omspänt, men hennes förnäm- sta insats i vårt lands andliga utveck- ling torde dock vara som ledarinna för de många generationer a v unga kvinnor, som fått sin livsriktning och sin fostran vid Skara seminarium.
I rösträttsarbetet inom sin stad och sitt län h a r Jenny Velander nedlagt ett energiskt och uppoffrande arbete, buret a v djupa insikter och innerlig hängivenhet för kvinnorntls rättfärdig- hetssak.
Hon v a r Skara F. K.
P.
R:s första ordförande, och inom länsför- bundet h a r hon varit en dugande se- kreterare, som inte skytt möda och ar- bete.
Sedan många år tillbaka har hon verkat som sekreterare i Skara lokalav- delning a v Röda korset, och inom nyk- terhetsarbetet h a r hon outtröttligt ver- kat som föreläsare, icke minst vid nyk- terhetskurser i olika län.
Likaså tor- de hennes arbete för fredssaken vara väl känt.
Med kännedom om Jenny Velanders kraft och ungdomliga hängivenhet vet man, att de fyllda 50 åren icke komma att vara liktydiga med någon kraftav- mattning, utan att hon allt framgent kommer att ägna sitt arbete åt de ide- ella mål hon sätter så högt, och i det arbetet följes hon av rösträttskvinnor- nas varma välönskningar.
Gift kvinnas ordinarie statstjänst.
Då senaste riksdags överväldigande ar- betsbörda gjort det omöjligt f ö r regeringen att i år framlägga det bebådade förslaget om nya bestämmelser för gift kvinnas stats- tjänst, h a r regeringen nu utan ansökan för ett Ar förlängt redan undantagsvis med- givna rättigheter för gifta kvinnor att in- neha ordinarie statEltjänst.
N:R 14-15 BoSTR&amp;TT F O B KUIBTBTOB 2 R6STR&amp;TT F Ö B KYIHNOB Fernqvists Kappaffär utkommer den 1 och 15 i var &amp; ad.
Redaktion och Expedition: 6 LWmakaregatanI Redaktionstid: onsdag och lördag kl. 1 / r3- ’ / s4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel, 8600.
&amp; im.
tel. 14729.
Telegramadrees: Msträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1916 Kr.
1:35.
Lckmummer 5 öre.
For utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom ins&amp;ndande av 2 kr.
i postanvisning till tidningens expedition.
NaSta nummer av Rösträtt för Kvin- nor utkommer den i5 augusti.
Till Florence Nightingales minne.
Med anledning a v den nyligen in- träffade årsdagen av Florence Nightin- gales födelse h a r den engelska röst- rättstidningen Common Cause ägnat ett helt nummer å t den över hela vätl- den kända och beundrade kvinna, som under, Krimkriget lade grunden till en verkligt effektiv ‘ hospitalsvård.
I en vinjett p å tidningens första sida möter oss Florence Nightingales ädla och för- finade drag, och däröver står med ru- brikstil The lady with the lamp, syf- tande på de välkända stroferna av Longfellow, i vilka han förevigat Flo- rence Nightingales bild: ” A lady with a lamp shall stand In the great history of the land, A noble type of good, Heroic womanhood. ” Detta namn, damen med lampan, till- delades Florence Nightingale under Krimkriget av de sårade soldater, som hon ägnade så mycken öm och rationell vård.
N ä r allt var tyst och stilla i de stora salarna, gick hon en sista rond med en liten lampa i sin hand.
Lyfte d å någon a v soldaterna huvudet f r å n kudden och såg hennes skugga avteck- nad på väggen, lade han sig åter till ro med en känsla a v lugn och välbefin- nande, ty hon var som en mor för dem alla, och hela hennes personlighet ut- strålade mod och förtröstan.
För att fira Florence Nightingales minne anordnade engelska rösträtts- kvinnor en så kallad lamp-dag.
Små lampor förfärdigades i ett antal av många tusen, och fem tusen säljare spriddes över hela London.
Lamporna befriades från sina höljen, och deras milda sken lockade köpare i masstal.
Marken var förberedd genom Common Cause ’ Florence Nightinggalenummer, man visste att behållningen skulle till- falla hospitalen och soldathemmen, och Florence Nightingales namn v a r känt ooh älskat a v en var.
Det är troligt att liknande lamp-da- gar komma att anordnas även på andra platser i England.
Gina Krogs testamente.
Som den äkta kvinnosakskvinna hon var, insatte Gina Krog till arvinge j ditt testamente Norsk Kvindesaksfor- ening.
Hennes kapital, som utgjorde återstoden a v den gåva hon erhöll vid Nylamdes 25-årsjubileum 1912, uppgick till kr.
6,149,66.
I testamentet uttalar hon den önskan att detta kapital jämte rän- torna därå måtte användas som bidrag till att i ett blivande Kvinnornas hus i Kristiania anordna en historisk hall till minne a v kvinnosakens historia och utveckling i N0rg.a Orinte _ _ i miska Tvätt- 4 Fitrieri 1.6. n. b. och 1 tr. upp G~TEBORG Stort Lager av in.
o. utländska nyheter i alla slagEi DAMKAPPOR,DRÄKTER&amp;KJOLAR I till billiga bestämda priser.
Obs.!
Beställningsavdelnig.
LHstmaLaregatan 61, Stockholm Till våra prenumeranter.
kemiskt tvättad och prässad blir Eder kostym, klänning, kappa eller överrock, om densamma insändes till 33 Drottninggatan 33 R~STR~TTSBBRÅN Allm.
tel. 14729.
Rikstel.
8600.
Öppen vardagar kl. 1-4.
Elegant De arbetande kvinnorna och rösträtten.
Utomlandsnytt.
Rösträttsrörelsen i Ungern.
I Ungern pågår för närvarande, trots kriget, en mycket stark agitation för politisk rösträtt för kvinnor.
De tre politiska $artierna ha officiellt erkänt sig vara för reformen, men n ä r de ställts inför ett avgörande, h a de all- tid sökt sin räddning i undanflykter.
På förslag a v fru Meller beslöto de sty- rande inom rösträttsrörelsen a t t besöka de tre partiernas ledare, greve Albert Apponyi, greve Michel Karolyi och h r akovssky för att uppfordra dem a t t f ’ ra fram frågan om kvinno- Stephen rösträtt i parlamentet.
Ehuru de tre herrarna personligen vor0 anhängare av kvinnorösträtten, förklarade de lock, att deras respektive partier icke ansågo det lanipligt att under krigs- tider företaga några parlamentariska reformer.
Redan i december månad förra året väckte greve Kiirolyi en motion om all- tnän rösträtt för män, och i samnian- hang därmed slog monseigneur Ales- ander Giswein ett slag för kvinnoröst- riitten genom följande uttalande: ” Med hänsyn till att under detta krig kvin- nor såväl som män givit de mest stor- artade bevis på sin fosterlandskärlek, sin offervilja och sitt mod, måste allt niisstroende från de styrandes sida upphöra.
Vi hoppas därför a t t parla- mentet uppfordrar regeringen att fram- Lägga en proposition om allmän och Lika rösträtt för män och kvinnor, utan anseende till kön eller ekonomiska re- striktioner. ” Motionen föll, men under diskussio- nen talade Nandor Iuriga M.
P. och flera andra politiker varmt för kvin- norösträtten.
På grund a v denna diskussion be- slöt Landsföreningen för kvinnans po- litiska rösträtt a t t inlänina en petition till parlamentet.
I skrivelsen påvisa de vilka oerhörda offer, som krävts av kvinnorna under de hårda krigstider- na, men de påpeka också, att de inte fordra medborgarrätten som en belö- ning, utan emedan de äro fast över- tygade o m, att kvinnbrösträtten blir det bästa medlet, när det gäller att hela de sår, som kriget slagit, och det bästa vapnet i kampen att befria värl- den från militarismens förbannelse.
Denna petition franilades inför par- lamentet a v greve Apponyi, vars hust- ru ä r Landsföreningens ordförande.
Ett gott stöd i kampen ha kvinnorna i Männens förbund för kvinnans poli- tiska rösträtt.
Dess ordförande, Georg von Ludacs, framhöll nyligen på ett möte, att om kvinnorna redan haft rösträtt, skulle krig varit omöjlig- gjorda.
Trots de hårda tiderna ha alltså Un- gerns kvinnor med all makt hållit rösträttskampanjen uppe, och genom föreläsningar och agitatioii ha de spritt kunskap om rösträttens id6 och även lyckats skaffa många nya anhän- gare.
Olympe de Gouges sålunda: Ha kvin- norna under ett stort, nationerna till det yttersta pressande och prövande världskrig, visat sig så situationen vuxna att i många fall samhällets fort- sutta funktion vilat p å deras ansvar och arbete, då ha de också visat sig mogna f ö r det politiska ansvaret och f ö r rutten att o m möjligt också för- hindra ett nytt krig.
Då man därtill tänker på en- sådan uppgift, över alla andra och framför allt annat, blir saknaden a v den poli- tiska medbestämmanderätten en främ- mande förnedringskänsla, e j över sig själv, utan över dem, som medverkat och medverka till en dylik samhälls- ordning.
Sedan, i det dagliga, på ytan lugnt böljande samhällslivet fordra vi j u och behöva rösträtt och valbarhet för de många, för oss viktiga reformers skull, som vi här med världsfredstanken som bakgrund nödgas kalla små, men som i sig själva äro så ytterst betydelsefulla.
Speciellt för arbetarekvinnan - och arbetande kvinnor över huvud; ty tu- sentals kvinnor arbeta ju, om de också ej äro arbetarekvinnor - måste den po- litiska rösträtten vara ett medel, e j ett mål.
Det är århundradens orättvisor mot kvinnorna, som skola gottgöras i den mån det ä r möjligt, och som framför allt för kommande släkten skola vri- das rätt.
Och detta ä r icke enbart män- nens uppgift, ty, med all respekt - de mäkta det icke.
De, som emellertid få ett särskilt på.
stort ansvar i utövandet a v sin röst- Tänk exempelvis på Ellen Key.
H u r har hon inte f ö r sina högt och modigt rätt, äro enligt min mening arbetare- uttalade åsikter blivit hånad och hud- kvinnorna.
Ty de ha hittills blivit till- flängd.
De för henne mest kränkande bakasatta inte bara som kön utan även som klass.
Och kunde stenarna tala, argument, mest tarvliga insinuationer, d h a r man begagnat sig av.
Ty att hon ä r generation efter generation tram- dödströtta steg under nöd och um- som var kvinna kunde skriva o m så- pat - det skulle bli till ett fruk- bäranden dant, det v a r j u för galet!
Och en kränkta dussinmoralens heliga h r m tansvärt jag anklagar!
Under alla livets skiften är det ingen, flög i blyga purpurskyar över natio- som för ett så hårt och tungt liv som nens ansikte.
Det vill en stark sjal och en fast tro arbetarekvinnan, gift eller ogift.
Hon på sin saks sanning till för a t t stå in- får arbeta hårt, betalas sämst och får för sådant.
Ty ” ve den, som sårar lun- försaka mest.
Vi kunna j u bara tänka på dessa gan i offentlighetens breda bröst ”.
Men sanningen segrade så till vida, sista år och den dyrtid, som r å t t och a t t det finns tusenden, som öppet be- råder.
H u r många fattiga arbetare- känna den, och Ellen Key ä r inte läng- hustrur h a inte förtvivlat under dess re en främling i sitt eget land - som tyngd.
Och h u r måhga tror man e j författarinna.
Men som kvinna ä r hon h a fått göra det omöjliga.
Ha sådana ännu alltjämt en utstött, hon och med kvinnor intet värde för en nation, och henne en halv nation.
Utstött och utan- sakna deras dyrköpta praktiska erfa- för i fråga om rättigheter - i fråga renheter all betydelse?
Vi vänta och hoppas, att de alla om skyldigheter få både hon och alla vi andra så gurna v a r a med.
J a, det ä r snart skola känna både sitt värde och sin betydelse som samhällsmänniskor.
v å r plikt.
När man nu tänker på alla de län- och d å torde de också komma att bli en ders kvinnor, som mot sin vilja - t y faktor a t t räkna med.
För och emot i Förenta Staterna.
F ö r samhällets bästa, för släktets väl man har ännu inte hört talas om nå- gon kejsarinna, som denna gången ve- och för rättfärdighetsprincipens skull De amerikanska tidningarna kom- l a t och fått ” sitt lilla krig ” - bli- anliålla vi alltså hövligt, men bestämt mentera livligt det för kvinnorna be- vit indragna i denna förfärliga världs- om politiskt mogenhetsbetyg åt svenska tydelsefulla i a t t det republikanska brand, så frestas man ovillkorligen att kvinnor.
partiet upptagit kvinnorösträtten, på Julia Ström-Olsson.
vrida p å den ovan citerade satsen av iitt program.
The Boston Herald kal- ar det en avgjord seger, The New York Sveriges äidsta, största o. bäst I ’ ribune anser a t t det värsta inotstån- Aa-Ba V a renommerade specialaffär i jet ä r brutet och The New York Eve- iing Post gläder sig å t att det största Kungl.
Hofleverantör &amp; ionservativa partiet ställt sig på kvin- B-.
429 A.
T.
6048 Provsrt.landaoltens&amp;d~uiaMso.hanao.
norösträttens sida.
I de sjutton artiklar, som den eldiga och vältaliga Olympe de Gouges den 28 Brumaire 1793 framlade för Pariser- kommunen, finna vi en motivering för ’ anspråken på rättigheter åt k \ linnorna, som för den dåvarande situationen var mycket belysande.
Den lydde: Har kvinnan rättighet att bestiga schavot- ten, så måste hon också ha rättighet att bestiga tribunen.
Vi veta genom historien, a t t det ena a v dessa privilegier blev henne och flera, som då kämpade för mänskliga rättigheter även å t kvinnorna, och som stodo i opposition mot konventets alla våldsdåd, tillerkänt.
Ty samma år föll hennes huvud.
Dpt har, och säkert med rätta, påpe- kats, att under det historieskrivningen och skalderna från dessa revolutionsti- der betecknat kvinnorna enbart som ” hyenor, drivande gäck med fasorna ”, det mycket sparsamt omnämnts de många exempel, som finnas att tillgå på hjältemod och själsstorhet från kvinnohåll.
Kanske mera värdefulla a t t som situationsbild bevara å t efter- världen ä n de överdrifter och den rå- het, som genom lössläppandet a v de mänskliga lidelserna taga sig de mest rysliga uttryck, och som v i förresten i närvarande tid j u inte ha alltför spar- samma exempel på, tyvärr.
Men fast det j u e j under normala för- hållanden är någon risk till liv och lem att slåss för kvinnans frigörelse, så kan det vara nog så stor risk till heder och ära - .det har j u v å r gene- ration fått skåda otvetydiga exempel 3 f JOHN LÖFGBEN &amp; C:O Frelsgatan 3, Stockholm.
Silen- Ylle-Kiädningatyger
N:R 14-15 Under hela vintern och våren h a r en synnerligen energisk kampanj bedri- vits i staten Iowa, och n ä r man känner de amerikanska kvinnornas arbetsme toder, vet man, a t t de icke lämnat några vägar oprövade.
Det v a r således med mycket starka förhoppningar kvinnor- n a emotsågo valdagen den 5 juni, då deras rösträttsfråga skulle upptagas till behandling, men trots att ett myc- ket stort antal röster tillföllo dem, lyc- kades de dock inte segra i kampen mot spritintresset, som armerat sina t r u p per.
I Des Moines, Decatur, Wayne och Waterloo avgåvos 3,100 röster för kvinnorösträtten, men i de trakter, som helt talande kallas " de våta distrik- ten ", och d ä r spritintresset är koncen- trerat, var motståndet segt.
N ä r neder- laget syntes oundvikligt och miss Flora Dunlap, ordföranden i Iowas rösträtts- förbund tillfrågades om vad som var a t t göra, svarade hon: " Vi starta en ny kampanj i morgon. "
Dansk Kvindesamfund samlades den 17 juni till sitt tjugufjär- de årsmöte, som under stora högtidlig- heter öppnades i Aarhus teater med en kantat, komponerad av Hilda Sehested och med text av skalden Olaf Hansen.
Hälsningstalet hölls a v ordföranden i Aarhuskretsen, Kathinka Bjerre, och flera utmärkta talare bidrog0 till att göra mötet till en ljus och vacker upp- levelse.
Efter ett föredrag om Kvin- norna och partierna antogs enhälligt, på förslag a v fru Gyrithe Lemche, föl- jande resolution: " Mötet uttalar i överensstäimnielse med sina uttalanden på Odensemötet 1915, att det överlåter åt medlemmarna själva att bestämma på vilket sätt de vilja göra sitt inflytande gällande i dansk politik, men uppmanar alla kvin- nor att begagna varje tillfälle att skaf- f a sig en opartisk politisk uppfattning och anser för det närvarande en a v Dansk Kvindesamfunds huvuduppgif- ter vara att genom anordnandet a v kur- ser i samhällslära stödja kvinnornas strävanden i denna riktning. "
Finland inför nya val.
I Finland stå lantdagsvalen för dör- ren och Svenska kvinnoförbundet ar- betar energiskt på kvinnornas delta- gande i valagitationen.
Förbundet har uppställt tre kandidatlistor för Ny- lands läns valkrets och om dessa h a medlemmarna blivit påminta genom postkort, å vilka listorna finnas av- tryckta.
Valmöten försiggå överallt i landet och såväl de ungfinska som de gammalfinska kvinnorna ha i dagarna utsänt valupprop riktade till de respek- tive partierna med uppmaning a t t vid valen rösta på de kvinnliga kandida- terna.
RbSTRkTT FOB KYIHIPOB Hur amerikanska rösträttskvinnor skaffa pengar.
Av Frances Made Björkman.
(övers.
från förf:s manuskript.)
Var gång jag talar med svenska röst- rättskvinnor om det arbete, som utfö- res av deras systrar i Förenta stater- na, kan j a g vara säker på att någon säger: - J a, d ä r det finns så mycket rikt folk att stödja saken, kan en hel mängd saker göras, som äro omöjliga i ett jäm- förelsevis fattigt land som vårt.
Detta innebär en alldeles oriktig upp- fattning a v rösträttsläget i Amerika, Det är sant, att det finns många rika människor i Förenta staterna - men olyckligtvis äro de flesta av dem e j på vår sida.
Många av dem höra till mot- ståndarnas läger.
Några t. o. m. under- stödja direkt med penningar antiröst- rättsorganisationen.
Naturligtvis finns det en del förmöget folk på rösträttens sida, och dessa lämna frikostiga och regelbundna bidrag till saken, men största delen a v de medel, varmed ar- betet i Förenta staterna bedrives, skaf- fas direkt av rösträttskvinnorna själva.
De huvudutvägar, som de amerikan- ska rösträttskvinnorna använda för att skaffa pengar, kunna, för överskådlig- hetens skull, inordnas under 5 olika grupper; nämligen i) genom att inrätta högkvarter f ö r rösträtten, vare sig till- eälliga eller permanenta; 2) genom un- derhållningar; 3) genom möten; 4) ge- nom sociala tillställningar, liknande ' fredssöndagen " och " majblommans lag " i Sverige; och 5) genom att ut- nyttja stora offentliga folksamlingar vid marknader, fester, utställningar D. s. v. Naturligtvis kostar ett högkvarter - vare sig tillfälligt eller permanent - pengar; men de amerikanska rösträtts- kvinnorna h a lärt konsten a t t även gö- ra sina högkvarter inbringande.
Två rösträttsföreningar i staden New ' York ha anordnat en givande lunchserve- ring i sina lokaler.
Rösträttsföreningen i Albany, N.
Y., sköter om ett slags för- medling för hemlagade födoämnen.
I ien lilla staden Rye, N.
Y., använda rösträttskvinnorna sin lokal som plats- Förmedlingsbyrå - och t. o. m. an- tis måste uppmuntra affären, n ä r de Enna sig i behov a v tjänare.
I Troy, N.
Y., betalade rösträttsföreningen sin hyra under den sista kampanjen genom a t t under vissa timmar, d å högkvarte- ret e j användes, hyra u t det till en kin- lergarten.
I Utica, N.
Y., lagade och ierverade rösträttsföreningens medlem- mar en gång i veckan med högst egna sänder en rösträttslunch, och för varje gång måste massor a v kunder avvisas.
Till varje högkvarter hör oundvikligt ?tt " silverte ", vilket, som namnet an- Ter, betyder en sällskaplig samman- komst, vid vilken varje gäst väntat lämna ett silvermynt i sin kopp.
Ound- vikligt är också det bord, där man säl- jer rösträttssmåsaker, a v vilka ameri- kanska rösträttskvinnor h a uppfunnil en förvirrande mängd.
Alltid närvarande är också rösträtts- sparbössan i någon av dess hundra olika fängslande och iögonenfallande former, sinnrikt uttänkta att tilldraga sig uppmärksamheten och att fresta iakttagaren att lämna ett bidrag.
Del behändigaste påhittet är i mitt tycke helt enkelt en bit häftplåster a v del slag, som användes att fästa ihop sår- kanter.
E n uppfinningsrik röstriitts kvinna kom på den tanken a t t hänga upp en remsa häftplåster i rösträttsby rån jämte ett anslag, varå de besökan- de inbjödos att försöka sin lycka i att f å en slant a t t fastna på remsan - och då alla dylika uppmaningar äro nästan oemotståndliga för amerikanare, blev resultatet mycket fördelaktigt för röst- rättssaken.
Pappskivor med små fickor för silvermynt ha också visat sig vara mycket nyttiga, d å det gällt att samla smärre bidrag från tillfälliga besökan- de på högkvarteret.
Högkvarteren användas också för försäljningar a v olika slag - vilkas varulager ha den stora förtjänsten att icke kosta organisationen någonting alls.
Den vanligaste och mest allmänt framgångsrika a v dessa är försäljnin- gen a v bakverk eller ava hemlagad mat, som den i de flesta fall skulle kunna kallas.
Jag vet inte hur det är i Sve- rige, men i Amerika är så gott som varje husmor ryktbar bland sina be- kanta för sin färdighet i någon speci- ell gren av matlagningskonst; och röst- rättskvinnorna behöva endast tillkän- nagiva att det kommer att anordnas en försäljning av hemlagad mat, inclusi- ve mrs A:s kakor, mrs B:s terån, mrs C:s bröd, mrs D:s inläggningar, mrs E:s kanderade frukter och mrs F:s kycklingssallad, för att hela samhället skall samlas i deras högkvarter och till varje pris söka förskaffa sig dessa deli- katesser.
Och d å naturligtvis alla dessa damer skänka föreningen sina händers verk, uppstår åter en ren vinst.
Ren vinst h a r också ofta uppstått genom vad som skämtsamt kallats " en vit-elefant-försäljning, '.
En av våra amerikanska humorister skrev en gång en berättelse, som skildrade de veder- mödor, för vilka en man utsattes, som i present erhållit en vit elefant; och se- dan dess användes namnet " vit ele- fant ' ' på det slags gåvor - som utan tvivel existerar i Sverige lika väl som i Amerika - som vi icke h a något 3 bruk f ö r och icke veta vad vi skola göra med.
Naturligtvis är det utmär- kande för dessa gåvor, att fast v i e j bry oss om dem, de kunna vara ett ut- tryck för någon annans hjärtas åtrå.
Och rösträttskvinnorna, som känna detta faktum, sända därför allt emel- lanåt ut en maning till alla och envar a t t sända sina " vita elefanter " till hög- kvarteret för att för goda penningar säljas till folk, som i dem kunna f å ett verkligt behov fyllt.
Något liknande ä r " the rummage sale ", en försäljning, dit alla ombedjas att sända sina avlagda kläder.
Dessa göras i ordning och säljas till mycket låga priser till sådana, som kanske an- nars skulle få vara utan.
Mycket ofta hållas dessa försäljningar i de fattiga- ste stadsdelarna, d ä r de människor le- va, för vilka utsikten att få bra kläder billigt, betyder mest.
Någon gång ber man damerna i stora världen om deras obetydligt begagnade grannlåt, och i detta fall blir resultatet för rösträtts- kassan mycket betydande.
Nyligen h a rösträttskvinnor samlat sina gamla trasor, buteljer och galosch- er och sänt dem till högkvarteret, och s å snart ett tillräckligt förråd samlats där, säljas de till lumpsamlaren för en siimma, som är väl värd besväret.
E t t särskilt framgångsrikt medel att skaffa pengar ä r " smältdegeln ".
Detta har använts både a v Landsföreningen och av flera föreningar i de enskilda staterna och med aldrig svikande goda resultat.
Alla rösträttskvinnor anmo- das a t t till sitt högkvarter sända alla möjliga gamla bitar a v guld eller sil- ver, som de kunna ha i sin ägo - sönd- riga smycken, prydnader, bordsilver, toalettsaker, vad som helst av ädel me- tall.
I högkvarteret sorteras alla des- sa saker, och det som ännu är i gott skick eller genom någon liten repara- tion kan göras brukbart, sparas till en försäljning; medan återstoden skic- kas till myntverket f ö r att smältas ned och förvandlas till pengar.
En annan mycket framgångsrik ut- väg är " samkvämet för förtjänade pengar ".
Alla rösträttskvinnor ombed- jas att söka förtjäna en dollar till röst- rätten och att taga den med till ett samkväm på högkvarteret en viss af- ton, beredda att, om möjligt på vers, berätta på vad sätt den hade förtjänats, och många och underbara äro de sätt att fylla rösträttens lådor, som sålunda uppenbaras.
E n särskild fördel med alla dessa ut- vägar är a t t de icke lägga någon tung beskattning på någon.
Alla, utom vid Eörsäljning a v bakverk, använda sig i själva verket a v vad som eljest är till ngen nytta och som icke innebär någon uppoffring för någon a v givarna, utom kanske en smula eftertanke och besvär.
De medföra ingen risk och inga ut- ~ Efter Woman ' s Journal av Ellen Wester.
Unde?
det nuvarande kriget säges .det att flera män mistat synen än under något föregående krig.
I New York Independent berättas i en korrespondens från Marseille om ankomsten av ett stort antal invalider, vilka skulle fördelas i Provence.
Först kom- mo de som mistat armar och ben och slut- ligen många blinda.
Den väntande tysta folkmassan skildes åt båda håll, och genom vägen, som öppnades, kommo de blinda soldaterna.
De stapplade Över stenläggningen och snavade, när det bar nedåt, och fastän kamrater ledde dem, sträckte de armarna framför sig med vid- öppna händer, osäkra, trevande händer, tve- kande inför mörkret.
Den siste i raden var en vacker, ännu inte tjuguettårig yngling, underlöjtnant vid Chasseurs d ' Afrique.
Håret sköts till- baka från pannan av den svarta bindeln över ögonen, den röda fezen var förd åt sidan av ett annat bandage, och hans högra arm var tom.
Och fastän Hederslegionens rors glittrade på hans bröst, darrade han i iela kroppen och upprepade om och om igen, " j ' ai peur, j ' ai peur, j ' ai peur ".
Han lade gått fram i striden, men han frukta- le mörkret.
Då inträffade något, vilket ändrade hela len gräsliga bilden av fasa och elände till iågot sublimt.
En flicka steg fram ur folkmassan, lade trmen om ynglingens axlar och tog hans land i sin.
Hon kunde e j vara mera än; exton år gammal, skön; med de provencal-; ka kvinnornas mörka, strålande grekiska; könhet, en flicka av folket, som antagligen rommit in till Marseille med sin kärra rädgårdsprodukter.
" Courage, mon vieux ", sade hon, " var ej %dd.
Låt mig leda er. "
Soldaten vid ynglingens sida saluterade &gt;ch steg åt sidan.
Denne vände sina för- mndna ögon mot flickan, och då han kände len stödjande armen om sina axlar och len starka handen om sin, darrade han e j ängre, rätade UPP sig och blev åter soldat ' rån att ha varit ett förskrämt barn.
" Cou- ' age, mon vieux! "
Det var sporren, som räckte hans mod.
Man visar inte fruktan inför en kvinna.
Han tog de f å stegen Över stenläggningen till den väntande ambu- lansvagnen stadigt och spänstigt, med hu- vudet vänt mot flickan bredvid och med ett småleende på läpparna.
Hur länge månne det var sedan han smålett?
De kommo till vagnen, där en soldat stod färdig att sätta lians fot på fotsteget, och där viinde han sig till flickan och väntade ett ögonblick med darrande läppar.
Han lyfte handen halvvägs mot pannan för att salutera, men hejdade sig.
" Vad heter ni, min vän? "
frågade han.
" Adrienne, herr löjtnant, svarade hon sakta.
I hennes röst och hållning fanns ej spår av koketteri.
Smärt och rak stod hon framför honom som en rekryt inför befälet.
Ynglingen tog av sin röda fez och stack den under den tomma ärmen, somrvar fäst vid hans bröst.
Han räckte ut handen, och när han träffade hennes axel, kom hon ett par steg närmare honom.
" Merci Adrienne ", sade han otydligt, i det han böjde sig ned och kysste henne på båda kinderna.
Den unga bondflickan rätade upp sig som en drottning, men hennes ögon stodo fulla iv tårar, och ett ögonblick kunde hon inte, a h.
Men på samma gång stolt och blygt svarade hon därpå: " Nerci mon lieutenant. "
Hennes händer vor0 knäppta över bröstet ich hennes ansikte hade en Jeanne d ' Arcs ittryck inför Visionen.
Löjtnanten tog sin Aats i ambulansvagnen, och då den satte iig i gång, saluterade han ånyo, och hans ' örbundna ögon riktades mot den plats, d8r lon stod.
Och till dess vagnen försvann iland mängden av andra åkdon, kunde man irskilja hans raka gestalt och handen höjd not tinningen.
Flickan stod orörlig och såg efter honom, .ills han var utom synhåll.
Hon hade inte) ara blivit kysst, hon hade fått Heders- egionen, även hon.
Det symboliska uppträdet etsade sig in i illas minne.
Inför vår tids tunga, dystra moblem bliva tänkande män rädda, de anklösa orädda, emedan de inte förstå, vad; käl de hava att förfäras.
Men när den ianna kvinnan står vid mannens sida, runna de tillsammans nå målet, och mörk- - ets fasa omintetgöras.
4 lägg, och den vinst, som uppstår, är ren vinst.
De fordra emellertid ett hög- kvarter, och många små rösträttsorga- nisationer ha helt naturligt ingen per- manent lokal.
Denna svårighet ha de amerikanska rösträttskvinnorna avhjälpt genom att anskaffa tillfälliga högkvarter.
Ibland kan man få fritt disponera en tom butik vid en affärsgata.
Annars h y r man en dylik.
Fönstren bli sedan glatt dekorerade med rösträttsflaggor, affischer, litteratur och nyheter, och butiken sättes i ordning så att den kan fylla några eller alla av det permanenta högkvarterets ändamål.
Så vitt j a g vet, h a de amerikanska rösträttskvinnorna icke hittat p å nå- got särskilt nytt i fråga o m underhåll- ning.
Rösträttsskådespel, tablåer, kon- serter, uppläsningar - alla slags pro- gram - h a givits, och vanligen med stor framgång.
Rösträttsutflykter och picknicker ha ibland, finansiellt sett, av- lupit lyckligt, ibland icke.
I småstäder, d ä r man e j alltid kan f å den amerilran- ska favoritläckerheten, glace, ha röst- rättskvinnorna ibland fått in ganska betydande summor genom att sälja hemgjord glace på någon öppen plats eller i någon privat trädgård.
Röst- rättstillställningar med dans visa sig nästan alltid inbringande; och en gång varje å r anordna rösträttskvinnorna i New York en stor offentlig bal, till ett pris av 50 cents p r person, vilken ger en glänsande behållning.
E n form a v underhållning, som emel- lertid aldrig tycks misslxckas - och som e j ä r förbunden med någon slags risk - ä r den offentliga subskriberade lunchen eller middagen.
I New York ha vi haft stora banketter till ett pris a v 3 dollars, d ä r det varit omöjligt att be- reda plats å t alla, som önskade komma.
T. o. m. i småstäder har det visat sig att folk med glädje betalar så mycket som en dollar för nöjet och spänningen av en festmåltid med skålar och tal.
J a g tror att de amerikanska röst- rättskvinnorna mycket mer än sina svenska systrar använda sina möten för a t t samla pengar.
Man säger i Ame- rika, att d ä r två eller tre rösträttskvin- nor äro församlade, taga de upp kollekt a v varandra - vilket icke är så långt från sanningen.
E n kollekt ä r en ound- viklig del a v varje möte, och vid de stora mötena organiseras kollekterna omsorgsfullt av övade marskalkar och inledas a v ett skickligt utarbetat " tal för kollekten ", så att det mesta möjliga niå komma a v den.
Vid de stora möte- na inflyter också en del genom försälj- ning a v rösträttstidningar, litteratur och småsaker - särskilt knappar eller rosetter, som folk kan fästa p å sig.
De största inkomsterna härflyta emellertid från de löften om bidrag, som göras under mötena, vilka också omsorgsfullt förberedas på förhand, och som, n ä r förberedelserna varit tillräckligt om- sorgsfulla, inbringat de största bi- drag vi fått till rösträttssaken.
Naturligtvis ha amerikanskorna, soni alla andra rösträttskvinnor också haft sin försakelsevecka.
Det finns intet nytt a t t säga härom.
Vad som ä r nytt är kanske den årliga rösträttsdag, som n u firab av rösträttskvinnor över hela Förenta staterna, och vid dessa till- fällen intar alltid insamlandet a v pen- g a r - genom försäljning a v småsaker och väl ordnade kollekter - en plats på programmet.
Härmed h a r j a g kommit fram till den sista a v de amerikanska utvägarna för att skaffa pengar, vilken j a g spa- r a t till sist, då j a g tror a t t den minst lämpar sig att användas a v de svenska rösträttskvinnorna - rårt sätt a t t an- vända stora offentliga folksamlingar för att siilja rösträttssmåsaker.
Var- helst mycket folk samlas nu för tiden - vid marknader, fester av alla slag, utställningar o. s. v. - träffar man på rösträttskvinnorna med deras " rösträtt- för-kvinnor " - band över bröstet och glatt dekorerade korgar i händerna, säl- RbSTBLaTT FÖB KYINNOR jande rösträttsknappar, märken, roset- ter, blyertspennor, tändsticksaskar, sol- fjädrar, ballonger, flaggor, bägare och tusen olika småsaker.
Mycket pengar flyter in på detta sätt, och rösträttssa- ken bringas helt ofrivilligt till en mas- sa människors uppmärksamhet p å ett iögonenfallande sätt, som e j går att undkomma.
Såväl publiken som röst- rättskvinnorna måste emellertid natur- ligtvis småningom vänjas vid de mera offentliga formerna a v rösträttsarbete, innan detta kan försökas med fram- gång.
Några a v dessa utvägar att skaffa pengar kanske icke förefalla de sven- ska rösträttskvinnorna tilltalande så- som saknande den värdighet.
som till- hör en stor sak.
Mitt enda, svar måste bli: det ä r möjligt, men de ha visat sig verksamma!
Vi måste komma ihåg att amerikan- ska rösträttskvinnor precis lika väl som sina svenska systrar h a ett aldrig sinande behov av pengar för sitt arbe- te och att de ständigt hållas tillbaka a v brist på pengar.
Därför h a de gjort klart för sig, a t t för att kunna uträtta vad de veta vara möjligt, måste de övervinna alla finkänsliga betänklig- heter och all ömtålig tvekan, när det gäller finansiella frågor, och på ett fullt ärligt och affärsmässigt sätt göra ett effektivt anskaffande av pengar till en regelbunden och ofrånkomlig del a v sin arbetsordning.
V i måste också komma ihåg att intet av detta kan gö- ras utan att i förbigående göra propa- ganda - och om vi hålla denna om- ständighet i minnet, blir det jämförel- seris lätt att modigt och med lätt hjär- ta göra vad soin eljest skulle vara oss fullkomligt omöjligt.
Kvinnliga aftonklubbar.
I Helsingfors har nyligen Öppnats tven- ne aftonklubbar för kvinnor ur olika sam- hällslager.
Bakom klubbarna stå de flesta kvinnoorganisationer i staden, vilka ut- sett en klubbkommitt6, som har ledningen om hand.
Klubbarna äro öppna alla aftnar mellan 7-10, och enligt en notis i tidskrif- ten Samtid göra de ett synnerligen triv- samt och behagligt intryck på besökaren.
Om söndagarna förekommer ett ordnat pro- gram med musik, sång, deklamation m. m., och fyra gånger i veckan anordnas lekar, ledda av kvinnliga gymnaster.
Det är sä- kerligen ett länge känt behov, som dessa klubbar komma att fylla, kvinnor kunna där sammanträffa och dryfta gemensamma angelägenheter eller sitta i ro och stillhet med en bok eller en tidskrift.
När skola vi komma så långt att liknande klubbar bli en verklighet även i Stockholm?
» Den sanna kvinnlighetens garde. » Ett agitationsföredrag om rösträtt i etl rätt stort Grönköping, hållet av en av v8ra mest kända och u r kvinnosakssynpunkt ra- dilialaste talarinnor, hade visat sig äga stor förniåga att sätta sinnena i rörelse.
Folk kom riktigt i harnesk mot varandra, och vid en tillställning dagen efteråt talades in- te om annat än kvinnosak i allmänhet och rösträtt isynnerhet.
Vid ett fönster sutto ett par personer och pratade.
Bägge vor0 förmögna, och han be- klädde dessutom en av samhällets inflytel- serikaste poster.
De företedde bilden av en rörande enighet i åsikter.
Han var upprörd i sin själ och slutade ett långt anförande med att innerligt och hjärtligt fördöma allt vad kvinnorörelse heter.
- Släktet kommer att dö ut!
Hon nickade bifall och sade betänksamt: - Ja, det i r nog den där rösträttens skull, att så många flickor g å ogifta.
- Jojo, inföll en fetlagd herre med jovia- lisk uppsyn och snoppade en cigarr.
- Det är för olyckligt med denna flykt från hemmet, menade den inflytelserike och tillade några välbekanta ord om mannens ökade svårigheter i konkurrensen om bröd- biten.
N:R 14-15 FREDRIKA BREMERS BREV.
Sam- lade och utgivna a v Klara Johan- son och Ellen Kleman.
Del II 1838 - 1846.
Norstedt &amp; Söners förlag.
580 sid. P r i s 13 kr.
Några ord a v Fredrika Bremer i ett brev till Tegner i denna volym: " Jag känner n u livet så outsägligt rikt och fullt " skulle kunna sättas som motto för hennes grundstämning under den- n a livsperiod.
Hon känner sig rik och hon ä r också slösande frikostig i sitt förhållande till dem hon håller av.
Hon ger givmilt och jublar över a t t få ge.
Om hon till en vän skickar lingon, som hon syltat, eller ett porträtt, som hon ritat, eller en bok, som hon skrivit, all- tid sker det med en överströmmande råga a v d j u p tillgivenhet för de nära- stående och a v hjärtlig välvilja för dem, som tillhöra den vidare kretsen a v vänner.
Till de närmast stående vännerna hö- ra bland denna dels korrespondenter - vid sidan a v Böklin - både Tegner och Geijer.
Nära stå även Franzen och Fahlcrantz.
I fråga om rikhaltighet och längd och mängd a v Fredrikas brev till henne h a r nu Malla Silfver- stolpe till och med hunnit framom Fran- ces v. Koch.
F ö r Fredrika själv var varken förhållandet till Frances eller till Malla a v den betydelse, att hon be- hövde dem.
Men de behövde henne.
Till Stina Sommerhielm, den stödjande och inspirerande kvinnliga vännen - icke som Malla och numera även Frances hjälpsökande utan hjälpgivande - fin- nas inga brev.
Det faktiskt-psykologiskt mest upp- seendeväckande nya, som den nu ut- komna volymens brev ge, ä r kanske in- blicken i Fredrikas vänskap för Teg- ner.
Man frapperas ovillkorligen a v det kamratliga i hennes hållning och även a v de livliga uttrycken a v sym- pati.
Avlägsen beundran för snillet, skygghet gentemot människan är vad man skulle väntat - åtminstone om " man " rör sig med genomsnittspsyko- logi - och så ett vemodigt medlidande med den brustna storheten.
Detta med- lidande, rättare denna medkänsla finns förvisso hos Fredrika.
Den - genom- dallrar brevens innehåll.
Men Fred- rika ä r en gJad barmhärtighetssyster, en glad och därjämte en myndig, re- spektingivande.
Fixa ideer och sjuka fantasier motar hon raskt undan.
Hon har den friskas styrka gentemot den sjuka.
Men varken medkänsla eller hälsoförnimmelse räcker till att för- klara tonen i hennes brev till den a v henne intellektuellt så högtbeundrade skalden med " den gyllne lyran ".
Den talar om för oss, som i denna stund läsa hennes brev, två ting.
Det ena är, att den icke blott anspråkslösa men sant ödmjuka Fredrika Bremer just inför de intellektuellt yppersta kände den frihet från tvång, som andlig släktskap inger.
Med Geijer och med Tegner känner hon denna frihet, detta kamratskap.
Hon, som knappast hade föreställningen eller ordet för kamrat- skap och som barn och ung aldrig haft någon praktisk erfarenhet därav utan- för syskonförhållandet - hon skriver i sin medelålder verkliga kamratbrev till sitt lands snillrikaste män, inemot ett tjugutal år framför henne i ålder.
Det andra, som vi se a v breven till Tegner, är, att det fanns något hos ho- nom, som väckte även hennes person- liga frändskapskänsla, hennes sympati.
Helt annorlunda fruktbar v a r dock naturligen vänskapen med Geijer, bå- de intellektuellt och personligt.
Före Geijer kom Fredrika fram till den grundåskådning av samhällsutvecklin- gens riktning och samtidens strävan, som Geijer sedan förkunnade i sitt Litteraturblad, och vem kunde förstå honom som hon?
Böklin h a r alltjämt kvar sin plats i Fredrikas hjärteintresse.
I breven till honom visar det sig kanske ännu mer ä n i några andra, h u r Fredrika n u är den fullmogna, i sig själv vilande per- sonligheten.
H a n må tala eller tiga, hon vänder sig alltjämt till honom med det, som djupast berör henne, blott hon vet eller hoppas, att vad hon ger blir emottaget så som det ges.
Frances v. Koch och Malla Silfver- stolpe äro representanter för vardera sin typ a v kvinnor, för vilka den ide- ella läggningen försvårar livet - även på annat sätt ä n detta alltid och all- mänmänskligt gäller.
F ö r Frances v. Koch, den lyckligare a v dem, är det den husliga mekanismens krav på ' tid och krafter och omtanke, som ofta kännas som bojor a v en som icke h a r Marthanatur, som hellre läser och nie- diterar än ordnar sällskapsfester.
Det ä r klavbindande yttre omständigheter, som hon emellanåt suckar under.
Man ser det a v Fredrikas brev till henne.
Mallas fall ä r värre.
Hennes lidande kommer från henne själv.
Hon hör till de aldrig fullvuxna, som för h å r t bin- da själva sin idealism vid sina egna smärre och större erfarenheters rad.
I €råga om den gällande hustavlan för familjemödrar visar Fredrika intet kätteri.
Men den goda Malla förfärar hon med a t t tala om, att just hon, Malla; genom sin historia bestått hen- - Men, inföll en " självförsörjande " hus- mor utan jungfru, med sådana åsikter före- faller det mig egendomligt, att ni bägge två låter era egna flickor arbeta utom hemmet.
Båda hade nämligen för egna döttrar be- satt ett par goda bankplatser inom samhäl- let utan att dock därför ha kastat bort nå- gon särskild utbildning.
Man hade ju rela- tionsvägen att tillgå.
Den inflytelserike vände sig halvt förnär- mad om mot den talande.
- Man är ju alldeles tvungen.
- Men det är just detta tvång som fram- kallat kvinnorörelsen.
Varför då försvåra strävandet för andra, som inte ha pappor med tiotusenkronorsinkomster - om de en8 ha några pappor alls!
- Vi påstå ingenting annat än att det inte är lyckligt, slutade den första med mild envishet.
- Vill man leva, så får man väl låta Lasse leva, sade den fetlagde, i det han be- gav sig in i rökrummet.
Några unga fruar i ett annat hörn av rummet undrade hur det kunde se ut i F. K.
P. R.-styrelsens hem.
- Där går det väl litet på hafs allting, när frun jämt är borta, sade en.
- Tänk på de stackars barnen!
- Ja, veterinärsfrun lär visst ha det litet si och så.
Hon sköter gubevars sina " intressen " !.
Deras liv flöt behagligt fram mellan säll- skapsliv, besök i Grönköpings sidenhus och dess Cheriiit för klänningar och promenad- dräkter samt som kompensation, en smula barmhärtig välgörenhet då och då.
Om nå- gon dragit i tvivelsmål deras hemdygder och ömma modersvård, skulle de ansett sig oerhört förnärmade.
I den exklusivaste delen av salongen satt en medelåtders friherrinna med vuxna dött- rar hemma.
Det som förmådde sätta sin- nena i rörelse runt omkring var henne nå- gonting fullkomligt ovidkommande.
Sam- talets vågor återstudsade som från en gra- nitklippa, och hennes blickar tycktes säga: - Kan man då inte snart få något annat att tala om!
- Ack, dessa moderna påhitt, sade en her- re, som kom fram i avsikt att konversera henne.
- - - Högt uppe i bokskåpet stod Geijer i för- åldrat praktband.
Ingen hade reda på att den sällan öppnade volymen i nära hundra år innehållit följande rader: " Vill någon i vad bana som helst, med hög tanka om sin egen förmåga, beröva rärlden sin oskattbara medverkan och be- haga sig själv i ett förnämt stillasittande, så må han vara övertygad, att tidens hjul vänder sig ' honom förutan och vänder ho- nom själv därjämte. "
A.
&amp; B.
Ur bokmarknaden.
S6STBATT FOR BLYINIPOR N:R 14-15 5 ~ Riks 2550 ' i 0 n 8 1 STOCKHOLM Gamla Kungsholmsbrogatan 26 (andra huset frh Drottninggatsnf Jtort l a ~ o r af flnuro ooh onirlurr f Q t M~BLER i ek, mahogny, valnöt samt andra triblag äiven millade, till billigaate priser.
Alim.
Tel. 11410 Riks Tel. 6505 .O .. O- .. ~ .. ~.~ .. o. 8 0 udvoRat EVII BNIICN JURIS KAND. Ruinnliga Juridiska Byrån - Stockholm G. Vallingafan 18 Rätteghlar o. juridiska uudrag av alla slag.
KL. 10-4.
Allm.
tel. 18336.
Riks tel. 75 76.
E. o. Hovrättsnotarien Södergatan 14, Malmö Tel. 6137 Rätteiåniar 8th JsriditBa nMrau av alla tlai.
ne duktigt med vatten till hennes " emancipationskvarn ".
Att Fredrika mycket intresserades a v och knöt vänskapsbanä med niåla- rinnan Sophie Adlersparre och tog henne till modell för konstnärinnan i " Syskonliv ", visste man a v den Ad- lersparre-Leijonhufvudska biografien, som meddelar en intressant brevbit.
Här återfinnes det där citerade brevet fullständigt.
Ett uttryck i brevet ger en liten fingervisning om att det ligger något slags symbolik i a t t Fredrika låter konstnärinnan i " Syskonliv " vara från Island.
Svalheten i Fredrikas in- tresse - för att vara hos henne är det svalt uttryckt - för henne, tyder ock- så på en viss kyla hos den person, som eljest f ö r Fredrika borde varit en hög- intressant företeelse: en kämpande kvinnlig konstnär.
Vändningen hos Fredrika till allt starkare intresse för samhällsrörhål- landena och samhällsinrättningen och framför allt för kvinnans ställning i samhället förnimmes tydligt i breren f r å n denna period, särskilt, bl.
a. i dem som avhandla hennes roman " En dagbok ".
I Fredrikas eget medvetande h a r den en emancipationstendens, som den flyktigt betraktad föga visar, helst för en nutida blick.
H u r ytterligt bunden i rent prak- tiskt avseende den eljest både till det inre och i sitt förhållande till männi- skor lyckligt frigjorda författarinnan var i sitt görande och låtande finner man a v resonemang i hennes brev rö- rande projekterade resor inom Sverige.
Dit eller dit kan hon inte komma, h u r gärna hon vill, ty hon kan inte få Iämp- ligt ressällskap.
Det eller det vänbesö- ket kan hon inte göra, d å hon inte kan resa utan sin piga o. s .. v. Hennes se- nare resor till Förenta staterna och Palestina få verkligen tillbörlig relief genom dessa " tusen omständigheter och svårigheter. "
Olikt många andra förefaller Fre- drika Bremer som personlighet, i sina förtroliga brev, både friare och star- kare ä n i det hon skrev för offentlig- hete ' n.
Hos henne finnas inga döda punkter.
Hon är i sällsynt grad levaii- de, och hennes religiösa tro ä r synbart hennes eget psykologiska centrum.
Hilma Borelius.
l Allm.
6 2 9 6 Arbetet ute i landet I Alingsås F. K.
P.
R. avhöll årsmöte den 13 mars.
Förutvarande styrelse omvaldes, förutom f r u Glassin-Lind, som avflyttat f r å n orten och blev ersatt med f r u Gerda Andersson.
Års- och revisionsberättelserna föredrogos för år 1915 och ansvarsfrihet be- viljades styrelsen.
Av årsberättelsen fram- gick bl.
a. att föreningens arbete e j kun- n a t hållas på någon bredare bas; i okto- ber förra året inbjöds dock allmänheten till ett offentligt föredrag a v f r u Ella Billing över ämnet När fosterlaridet kallar.
Inom parantes kan meddelas, a t t styrelsen vid det- t a tillfälle begärde folkskolans högtidssal, men denna önskar?
blev, d å anförandets in- nehåll ansågs kunna hänföras till det " po- litiska " området, avslagen, vilket emellertid e j hindrade skolstyrelsen att en tid senare upplåta ifrågavarande lokal till e n allmänt bekant prästman, som besökt Östfronten, och i sitt tal lämnade en ytterst tyskvänlig skildring från krigsskådeplatsen.
Fru Bil- lings varmhjärade och fullständigt neutra- la föredrag hölls dock i en godtemplarsal, som blev fylld till trängsel.
Innevarande år i mars h a r d:r Gärda Lidforss a v Gei- jerstam hållit e t t populärvetenskapligt fö- redrag, rubricerat Vardagssynder, likale- des talrikt besökt.
Fröken Signe Widell h a r i november och februari hållit t v å livligt senterade aftonunderhållningar och all- mänhetens omdöme återspeglas tydligt i ett fällt yttrande: " När F. K.
P.
R. bjuder p å förströelse, så behöver man aldrig ångra a t t man hörsammat kallelsen. "
F ö r Övrigt h a under de gångna månaderna anordnats föreningsmöten med diskussion över H u r man med smLt resurser skall ordna ett hem å t sig samt Den kooperativa rörelsen.
Vi- dare k a n antecknas e t t p a r enkla samkväm, d ä r medlemmarna samlats för att utb ' yta t a n k a r och försäkra varandra, att trots stö- testenar och svårigheter skall föreningen e j tappa modet, utan oförtröttat hålla samman till dess kvinnans politiska rösträtt är upp- nådd även i v å r t land.
Arvika, Edane och Brunskogs F. K.
P.
R. anordnade söndagen den 28 m a j gemensamt möte i logen Thorborgs lokal i Edane.
E n liten skara arvikabor anlände med tåg, och från stationen tågades med det vita standa- ret som vägvisare i strålande sol uppför den grönskande sluttningen till mötesloka- len i Lerhol.
Sedan hälsningar utbytts med Brunskogs medlemmar, fortsattes till den närbelägna gästgivaregården, d ä r middag intogs.
K1.
3 började mötet och f r u Gerda Hellberg fängslade sina åhörare med ett ut- omordentligt intressant och sakligt föredrag över Problemet k r i g eller fred.
Föredraget varade i t v å timmar, men f r u Hellbergs upprepade fråga, om mötet ville h a kaffe- paus under dess gång, besvarades med nej, ehuru ute lockade både solen och naturen.
Efteråt ville bifallsyttringarna knappast sluta och sedan blev det tid a t t följa läns- förbundsordföranden till Karlstadståget, varefter arvikaborna fördrev0 de timmar, som återstodo till deras avresa, med att ströva i skog och mark.
Avesta-Krylbo F. K.
P.
R. anordnade sön- dagen den 4 juni ett större möte i Krylbo, vartill inbjudits systerföreningar f r å n Nor- berg och Hedemora.
Efter ett kort väl- komsttal bjöds musik, och därefter hölls a v f r u Erika Falkman i Krylbo föredrag om " Medborgarplikt och medborgaransvar.
Här- efter vidtogo de egentliga förhandlingarna.
Sedan ordförande och presskommitte utsetts, följde diskussion över flera ämnen.
Det för- sta, " Kvinnans värnplikt ", inleddes a v frö- ken Forssell, Krylbo.
Diskussionen, som vidtog, blev mycket livlig.
Detta v a r tyd- ligen en sak, som låg kvinnorna varmt om hjärtat, och så väl inledaren som övriga tycktes eniga om, att värnpliktsåret är be- hövligt.
F r å n något håll önskades, a t t det matte ske p å frivillighetens väg, men de flesta hyste den meningen, att det måste göras obligatoriskt, om det skall komma a t t verka fullt effektivt.
Moderata kvinno- förbundets program i denna fråga vann inga sympatier, utan i stället ville man hålla sig till f r u Gerda Hellburgs förslag om Kvinnoåret, och betonades särskilt betydel- sen av, a t t de unga kvinnorna även finge undervisning i samhällskunskap.
Andra frågan lydde: " Vilken ställning böra vi kvinnor intaga till välgörenhetsarbetet? "
Under s % väl inledningen som debatten framhölls nödvändigheten a v a t t göra slut R på det 8. k. dörrtiggeriet, framförallt barn- tiggeriet.
E n talare, som f ö r övrigt Ack flera instämmanden, yttrade s i g för, a t t i stallet för a t t Öva en välgörenhet, som mån- gen g å n g vore a v tvivelaktig nytta, borde man hjälpa till att skapa reformer, så a t t nöden kunde avskaffas.
Men det betonades också, a t t där verklig nöd förelåg, borde kvinnan försöka hjälpa och v a r a barmhär- tig.
Den tredje frågan: " Huru vinna för- ståelse f ö r vår sak inom alla samhällsklas- ser? "
måste p å grund a v bristande tid bord- läggas.
I det tack, som före mötets avslut- ning framfördes a v så väl gästerna som den egna föreningens ordförande uttrycktes glädjen över samvaron, vilken v a r den för- sta i sitt slag, men som man hoppades e j skulle bli den sista.
Sång och musik för- höjde den goda stämningen.
E n tid förut, sjalva Valborgsmässoaftonen, hade i Kors- krogens templarlokal vid Brovallen anord- nats aftonunderhållning, varvid förekom musik och s å n g samt ett innehållsrikt npp- lysningsföredrag i rösträttsfrågan.
Brobu F. K.
P.
R. hade Kristi himmels- färdsdag anordnat en större fest i den ut- med Helgeån vackert belägna Mannagårds- backen.
E t t halvt tusental personer sam- lades p å eftermiddagen därstädes.
Festen öppnades a v f r u Maria Lindwall, som häl- sade de närvarande välkomna.
F r u Elsa Alkinan f r å n Eslöv talade sedan över äm- net Kvinnans medborgarrätt, ett varmt och inspirerande tal, som hälsades nied livligt bifall.
Därefter höll kyrkoherde August Bruhn f r å n Skepparslöv e t t synnerligen kraftigt föredrag över ämnet Varför böra männen verka för kvinnans politiska röst- rätt8 Även detta föredrag emottogs med livligt bifall.
Sedan skriftställare Pehr Johnson, Broby, haft ett kortare anförande, avslutades den vackra och stämningsfulla festen av fröken Hanna Hansson, som upp- manade till livlig uppslutning kring kvin- nornas stora rättfärdighetslirav.
Emellan föredragen utfördes vacker sång a v Broby och h i s s l i n g e sångföreningar under led- ning a v d:r A. Lindwall, varjämte Broby musikkapell på qtt förtjänstfullt sätt med- verkade.
Bräcks F. K.
P.
R. hade den 31 m a j sitt ordinarie månadsmöte varvid förekom de vanliga mötesförhandlingarna och uppläs- ning.
E n medlem, som skiille flytta till an- nan ort, avtackades a v ordföranden för det intresse hon visat föreningen samt upp- vaktades efter mötets slut a v styrelsen, som till henne överlämnade en liten gåva.
Hedemora F. K.
P.
R. högtidlighöll sin tioårsdag onsdagen den 10 m a j med ett offentligt möte, anordnat i Templarlokalen, som för tillfället v a r festligt smyckad i röst- rättsfärgerna - gult och vitt.
Blommor i samma färger lyste h ä r och v a r tillsani- mans med vårens späda grönska.
De blå- gula dukarna gåvo en varm bakgrund åt det hela.
Sedan Di1 gamla, du f r i a unisont avsjungits och ett p a r musiknuminer a v fröken E. Göransson och kand. K. Sporr p å ett förtjänstfullt s ä t t utförts, lämnade ordföranden en kort redogörelse för för- eningens 10-åriga verksamhet.
Stenham- m a r s Sverige med ord a v Heidenstam sjöngs vackert och känsligt a v fröken Anna Karlsson f r å n Falun, varefter f r u Mary Arosenius besteg talarstolen och höll sitt anförande över ämnet: Vår viktigaste samhällsfråga.
Efter det med livliga applåder belönade anförandet, följ- de en musikavdelning, varunder Heiden- stams Medborgarsång uttrycksfullt före- drogs.
Ater bestegs talarstolen, denna gång a v f r u Maria Brandt, som p å ett tilltalan- de sätt deklamerade Heidenstams: Sånger i kyrktornet.
Sedan ordföranden å de närva- randes och egna vägqar tackat alla dem; som bidragit att göra aftonen angenäm och omväxlande, avslöts mötet, varefter te med bredda smörgåsar serverades dem, som så önskade.
Till föreningens vice ordföran- de, f r u Hilda Trotzig, som för närvarande vistas i Stockholm, hade styrelsen å för- eningens vägnar avsänt ett hälsningstele- gram på rilket e t t så lydande s v a r in- gick: " Med v a r m förtröstan a t t rätt än- dock skall komma a t t aå före makt sändes Hedemora F. K.
P.
R. hjärtlig hälsning på tioårsdagen. "
Till föreningens stiftarinna, f r u Ellen Hagen, avsändes likaledes ett te- legram och h ä r p å ingick följande svar, ställt till ordföranden: " Framför till Hede- Malmtorgsgfetan 6, StocWholm I hvarje svenskt hem bör finnas en &gt;, Den betalar sig själfpd kort tid.
A mora F. K.
P.
R. mitt hjärtliga tack för vänliga, minnesgoda hälsningen. "
Mölnlycke F. K.
P.
R. hade den 24 m a j ett talrikt besökt möte.
På inbjudan a v ordföranden, f r u Ninnie Wahlborg-Elge- skog.
samllides medlemmarna i hennes hem, vilket g a v mötet en festlig prägel.
Efter ett p a r musiknummer, som utför- des a v fröknarna E. Nylöf och G. Sty- ren, behandlades några föreningsärenden.
Bland annat beslöt föreningen rekvirera en del exemplar a v rösträttstidningens agita- tionsnnmmer samt diverse ströskrifter a t t utdelas i agitationssyfte.
Med anledning a v ordförandens avflyttning f r å n orten, före- togs nytt ordförandeval, varvid till ordfö- rande valdes-fröken W. Lindvall samt till vice ordförande f r u H. Sererinson.
Fröken E, Severinson föredrog p å ett ypperligt jätt Frigga Carlbergs kvicka och roliga Madame Antis monolog, varefter fröken S. Severinson höll ett intressant föredrag om Fredrika Bremer.
F r u H. Severinson sjöng vackert och känsligt en sång, ackom- panjerad a v fröken E. Nylöf samt därefter tillsammans med fru Elgeskog ett p a r vack- ra duetter.
Efter ett angenämt samkväm, som därefter vidtog, framförde fröken W. Lindvall till den avgående ordföranden föreningens tack för allt hennes intresse och uppoffrande arbete för föreningen samt Överlämnade eii bukett rosor.
Rektor J. Elgeskog talade i ett vackert och allvars- fyllt anförande om föreningens uppgift och arbete.
Flera nya medleininar anslöto s i g till föreningen.
Det i allo angenäma mötet avslutades med ett p a r musiknummer.
Norbergs F. K.
P.
R. hade lördagen den 3 j u n i sitt sista sammanträde för termi- nen.
Sedan en del föreningsangelägecheter behandlats, vidtog e t t festligt samkväm.
Ordföranden hade därefter ett anförande om v å r t tack till de personer, som verkat för kvinnornas sak, såsom exempelvis Fredrika Bremer, Selma Lagerlöf m. fl.
Detta v å r t tack visa vi bäst i fortsatt ar- bete f ö r kvinnosaken.
E n a v medlemmar- na föredrog därefter på e t t synnerligen ro- ande sätt Madame Antis monolog.
Sedan Frigga Carlbergs utmärkta dialog Samma don upplästs, avslöts det trevliga mötet.
Rönninge-Tumba F. K.
P.
R.
hade anord- riat sitt vårmöte på Engelsberg den 8 april i samband med avslutningen a v de pågåen- de Bergman-Österbergska sanihällskurserna.
Fröken \ Valborg Bergström talade över Kvinnornas medborgarfråga och f r u Bolin leninade en del meddelanden och Önskemål.
Åtvidabergs F. K.
P.
R. anordnade sön- dagen den 21 m a j ett offentligt föredrag i grannförsamlingen Falerum.
Fröken Röhl talade över Kvinnans ställning hos olika folk och hennes kamp f ö r tillvaron.
Före och efter föredraget utfördes deklamation a v f r u Reutermark f r å n Åtvidaberg.
Stör- s t a tillmötesgående visade föreningem om- bud och f r i lokal uppläts.
Fröken Röhl 0111- bads a t t tidigt p å hösten åter tala i Fale- rum och d å koninier säkert en filial till stånd.
Ytterbergs F. K.
P.
R., en a v de nybil- dade föreningarna inom Härjedalen.
hade annandag pingst anordnat en vacker och anslående fest.
Högtiden v a r avsedd a t t 1 4 Borstar, Kammar, Tv &amp; Parfymer m. m. i
.
I KOOPERATJVA.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
i I N:R 14-15 RbSTBATT FOB XYINNOB 6.
Norra Bosättningsaffären 1 LIV f f 6 w t i k r i n g c - F O L ~ beviljar T liv- anstalten försäkringar: alla slaz.
Adress Box 233.
Bliv ombud!
.
E.
K. VASAGATAN 6.
-.
......................................................... 1.
: 2l NORRTULLSGCATAN 21 Arvika Vagn fabrik, Apvika.
2dra huset från Odenplan.
Lager av Elas-, Porslin- o, HnsgerBdsartiklar, Allm.
Tel. 15353.
Insätt Edra besparingar HOTELL VICTORIA i A.-B.
NYA BANKEN.
Norra Smedjegat.
14, (Hörnet av Herknlesg.)
Tv t i - l snö iv l i Bveriees största fab- rik I &amp; tillverkning av sila sortera lyx- och arbetsbkdon Utställning: David Bagaresgata 1, Sthlm.
Priskurant pä begä- ran.
Riks t. Arvika 87, Sthlm 4544., Beeilr Driskurant även N o 05028 med schveizerbroderi o. av- tagbara rostfria.
aluminiiim- fjädrar, 4 strnmpeband.
Kuiiageraxiar.
Damfriseringen Stockholms äldsta, billigaste och mest välkända 48 ODENGATAN 4 8 privathotell.
Tyst och fridfullt läge strax vid Brunkebergs- och Gustaf Adolfs torg.
Elek- Rekommenderar sin kamning och ondulation vara en rösträtts- och fredsfest och inleddes triskt ljus o. telefon i rummen.
m. m. med deklamation av Ossiannilssons vackra Vördsamt 3ru Greta Schubert.
Brudklädsel arrangeras smakfullt och billigt.
dikt För freden, varefter Frigga Carlbergs Post- o. Telegnfadr.
UBTE1L VICTORII.
Riks 53.
Illm.
66 57. lilla prolog Samma don uppfördes.
Vidare Kamning i hemmen.
bjöds på musik för orgel och fiol och olika Vördsamt slag av förfriskningar.
Festen var talrikt A.
T.
12920.
ANNA TROLLE.
besökt och lämnade en god och välbehövlig förstärkning i föreningskassan.
Exemplet manar till efterföljd.
Särskilt sådana för- rekommenderas.
Allt slags tryck utföres väl eningar, som med lätthet kunna anordna och billigt.
Annonsera i Södertel je-Tidningen, friluftsfester böra under den härliga som- stadens och ortens bästa annonsorgan!
Pris martiden genom dylika söka sprida kuii- pr mm.
5 öre före, 4 öre efter texten.
SLAKTERI &amp; CHARKUTERI skapen om kvinnornas rösträttsfråga och Red.
och utgivare O. DEHN därjämte vinna nya medlemmar i för- R.
T.
23.
A.
T.
231. eningarna.
15 Nybrogatan B Allm.
8880 &amp; 23052 Riks 3054.
Pris Kronor 8.-.
N.o 05030 något kortare modell än ovanstiiende med schweizer- broderi och aftagbara, rost- fria aluminfumfjädrrir.
2 strumpeband.
Siidert el je-Tidnin e j os t mken A. WAHLGREN B Södermanlands länsförbund För resande att beakta!
a v L.
K.
P.
R. hade årsmöte i Strängnäs den 16 juni.
Revisionsberättelse avgavs Lööfs hoteii ARVIKA rekommenderas!
och decharge beviljades.
Till arbetsutskott valdes fru Augusta Wi- debeck, fröken Anna Molin och ' fröken Ing- rid Ohrström.
Den vilande frågan om inrättande av ett hem för övergivna mödrar skulle icke av- skrivas, utan finge bero av ytterligare för- beredande undersökningar samt av vad som i riksdagen är föremål för kommitte- utredning i saken.
Frågan om " sockenombud " dryftades och Hr Millqvist.
i Östergötlands Dagblad skulle arbetsutskottet därom vidare råd- kan inte låta lång tid förflyta, utan att göra.
utösa sin vredes skålar över kvinnor- Gynna Rösträtt för Kvinnors annonsörer!
Hr Millqvist åter i farten, .Sommarting i Motala.
Vid östergötlands godtemplares som- marting i Motala den 2 juli talade fru Ella Billing från Stockholm över ämnet Med- borgarrätt och Medborgarplikt.
Den till flera hundra personer uppgående publiken åhörde med stor uppmärksamhet fru Bil- lings föredrag, i vilket på ett belysande sätt påvisades det orimliga och orättfär- diga uti att kvinnorna, som på alla områ- den i livet ha samma medborgarplikter som männen, dock fortfarande stå utan medbor- garrätt.
Mötets ordförande, redaktör Gi- deon Gustafsson, framhöll den stora bety- delse kvinnorösträtten hade för nykterhets- frågans lyckliga lösning och manade alla nykterhetsvänner att kraftigt deltaga i kam- pen för kvinnornas medborgarrätt.
__ Kvinnor i livsmedelsnämnderna.
Från Hälsingborg meddelas, att där genast vid livsmedelskommissionens tillsättning in- valdes två kvinnliga medlemmar, nämligen fru Gerda Dunker och doktor Hanna Chris- ter-Nilsson.
Deras arbete har huvudsakli- gen varit att anordna olika kurser för hus- mödrar, matlagnings- och konserverings- kurser, demonstrationskurser med demon- stration av billiga maträtter och " kokning i låda ".
Till kurserna, som varit mycket besökta, har staden beviljat anslag.
I den av stadsfullmäktige i Hedemora till- satta livsmedelsnämnden har invalts f u Mattis Nyström, medlem av stadens F. P.
R.
R.
Kurs för husmödrar.
I Motala började den 2 maj en matlag- ningskurs för husmödrar på initiativ av F. K.
P.
R. och Vita bandet.
Den har omfattats med stort intresse, och av över 30 anmälda antogos 12 elever, det hög- sta antal, som kunde mottagas, alla unga husmödrar, som nu mot en billig avgift, 1 kr., f å undervisning i dyrtidshushållning.
Kursen bekostas av medel, som insamlats av ovannämnda föreningar, och hopp fin- nes att kunna anordna flera kurser.
Un- dervisningen skötes a v en erfaren husmoder och f. d. skolkökslärarinna och pågår 2 dagar i veckan under 5 veckor mellan kl. 7-10 e. m.
- na i allmänhet och rösträttskvinnorna i synnerhet.
Det är denna gång Ellen Key, som väckt hans stora misshag ge- nom hennes " osunda och virriga pro- jekt " att framhålla.
önskvärdheten av att föräldrarna straffades för sina minderåriga barns förseelser ifråga om bruk a v sprit och tobak.
Så dömer h r Millqvist om samhälls- företeelserna.
Det är virrigt och.
osunt att föräldrarna bära ansvaret för sina minderåriga barn.
Genom sitt brutala utfall mot Ellen Key kan h r Millavist inte heller neka sig nöjet att rikta ett slag mot kvin- norörelsen, vilket dock träffar tomma luften, emedan h r Millqvists insinua- tioner äro så blottade p å sunt förnuft, att de icke kunna tagas på allvar.
På grund a v sin rika erfarenhet kan han helt frankt göxa det påståendet, " att det är ett försvinnande fåtal kvinnor, hos vilka man konstaterar vare sig insik- ter i eller intresse f ö r allmänna frågor och att det är a v sådan art, a t t det i en riksförsamling skulle vara allt annat ä n till gagn för sakfrågornas lugna och fördomsfria utredning och samhällets väl.
Det är väl icke tvivel underkastat, att de frågor, som före- trädesvis skulle sätta kvinnorna i rö- relse, äro nykterhets- och sedlighetsfrå- gor, men det ytliga känslosvall och den andliga onykterhet, som prägla åtskil- liga uttalanden f r å n speciella kvinno- håll angående dessa spörsmål, äro äg- nade a t t väcka rent avskräckande på varje person med intresse för samhäl- lets lugna utveckling ".
Om det vore hr Millqvist möjligt a t t frigöra sig från " ytligt känslosvall och andlig onykterhet ", skulle han antag- ligen bedöma både Ellen Key och kvin- norörelsen på ett annat sätt, men till dess bestås han av rösträttskvinnorna endast med det medlidsamma: leende, som säkerligen i detta fall kommit ho- nom till del från de nyktert tänkande av hans egen läsekrets.
Pris Kronor 6.-.
BUTTERICKS MONSTERAFFAR Drottninggatan 67, Stockholm.
Rikstel.
1726.
Allm.
Tel. 1410.
Till landsorten mot postförskott + porto.
15 FILIAL.
: FRU HEDENSKOGS Privata Förlossningshem 17 Storgatan 17 TROLLHÄTTAN CHARKUTERI Rika 8194 Allm.
8865 TIl1 landsorten ferm expedition.
- - iiiiitiiiiiti~tiiiiiiiiittiiit Rikstel.
145 i i i i i i i i i t i t t t i t i i i i i ~ i i t i i i i t Vederhäftighet.
I en debatt i preussiska herrehuset förklarade för någon tid sedan en dok- tor Neuber, att han hade sig bekant att rösträtt för kvinnor åter avskaffats j sju av de amerikanska stater, i vilka den varit införd samt a t t samma åt- gärd förbereddes i Australien.
Deut- scher Frauenstimmrechtsbund proteste- rade häremot i en skrivelse, avsänd från dess årsmöte och innehållande en uppmaning till d:r Neuber att angiva sin sagesman.
Härpå svarade d:r Neu- ber, att hans uppgift berodde på ett minnesfel, han " trodde sig med säker- het " ha läst den i en viss uppgiven bok, Frauenstimmrechtsbund uttalar sitt erkännande av den hövliga tonen i dok- torns skrivelse, men frågar hur den all- männa meningen skulle döma en kvin- na, som på en så framstående plats som det preussiska herrehuset behand- lade en sak av vikt på ett så ytligi sätt?
Säkert skulle hon gjort sig omöj.
lig för alla tider - men nu var det an- norlunda, det v a r en man, som taladc - och ämnet v a r j u endast den betydel- selösa kvinnorösträtten.
Ett tidens tecken.
i I i Lika bra och bättre än de bästa utländska i akeende 1 konstruktion hallbarhet samt 1 lätt och tyst &amp; ng.
€ ' risbhliga.
1 -- - " .-.
- 1 Obs.
i Förmänliga afbetainingsviikor.
0 -. "
.-Cd Den ensamma kvinnan.
Le Mouvement Feministe berättar följan- de lustiga historia, för vars sannfärdighet tidningen går i god.
Två systrar, som bruka tillbringa som- marmånaderna i Savoyen, gingo en dag upp på franska konsulatet i Geneve för att erhålla tillåtelse att skicka ägg och smör över gränsen.
Den ogifta systern äger en lantgård i Savoyen och brukar där ta emot sin syster som gäst.
På konsulatet lämnade den gifta kvinnan fram sina pap- per, som granskades och befunnos vara i ordning.
Sedan kom turen till den andra.
- Ni är inte gift?
- Nej.
- Då har ni inte rättighet att föra ut ägg ur landet.
- Vad vill det säga?
Måste jag ha man och barn för att få tillåtelse att exportera ägg8 - Barn är inte nödvändigt, men en man.
- Men det kan inte vara möjligt.
Jag har en lantgård i Savoyen och mitt hem i Geneve, och jag får inte ta någonting med mig hem.
- Nej, ni är inte gift.
- Men jag kan väl inte gifta mig bara för a t t få tillåtelse att exportera smör och ägg.
Intet svar.
Ensam och utan bistånd är en kvinna icke ens i stånd att f å exportera smör och ägg, men den manlige lagstiftaren kan utan något bistånd göra civillagen till ett föremål för åtlöje, tillägger Le Mouvement Feministe.
Ett bevis för det faktum, att kvin norna i de krigförande länderna verk.
ligen anses för en faktor att räkna med, f å r man i den märkliga prokla.
mation, som de irländska upprorsle- darna annandag påsk spredo över Du.
blin.
Det heter där bl.
a.: " Irländska republiken är berättigad till och gör härmed anspråk p k med- borgerlig lydnad av varje irländsk m m och kvinna.
Republiken garanterar re.
ligiös och borgerlig egendom, lika rät- tigheter och lika förvärvsmöjlighetei för alla sina medborgare (kurs.
av R. f K.)
och förklarar som sitt beslut ati sträva efter lycka och välfärd för hela nationen och alla dess delar, vårdandc nationens alla barn lika ömt - - - Tills våra vapen h a åstadkommil liimpligt tillfälle att upprätta en sta.
digvarande nationell regering, repre.
senterande Irlands hela folk och vala genom omröstning av alla dess män och kvinnor - - - (kurs.
av R. f.
K.)
Skola vi få betrakta detta som eti varsel om att även i moderlandet E n g Medaljen Iilis Quorum, land kvinnorna nu gjort sig gällandc Använd L.
K.
P.
R:s nya brevkort har tilldelats hovfröken Marie Louise därhän att deras krav på att anses som med svenska flaggan och rösträtts- af Segerström.
- medborgare e j längre kunna förbigås?
märket.
