# ID: svediakorp-per2617
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,846
# sentences: 686
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


RÖSTRATT FOR KVINNOR 4 Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
v. ARG.
N:r 11.
STOCKHOLM, 1 JUNI 1916.
De svenska kvinnornas gärde allmänna rösträtts- möte i Strängnäs 17 och 18 juni 1916.
FÖR KYIHNOB BÖSTBÄTT utkommer den 1 och 15 i var mhad.
Det var en sak, som gjorde vår kamp hårdare, än den behövt vara - vi måste kämpa utanför k o n s t i t u t i o n e n.
Vi ha klappat på k o n s t i t u t i o n e n s dörr a l l a dessa år, och det f i n n s män, sorh till och med nu säga, att de äro villiga att giva oss vad som helst, som kan vara förenligt med rätt- visa utom den p o l i t i s k a rösträtten.
.
Betänk f r å n vilket lidande, bekymmer och martyrskap vi s k u l l e kunna fdr- skonas i f r a m t i d e n, om vi hade denna lilla smula rättvisa. '
Redaktion och Expedition: 6 Litstmakaregatan] Rcdaktionstid: onsdag och lördag kl, 1 / i3-1 / s4, Expeditionen öppen vardagar kl. 1 4.
Rikstel 8600.
Ailm.
tel. 14729.
Telegramadreas: Beträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1916 Kr.
1:35.
IMwummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge nom poeten eller genom insändande av 2 kr, i postanviening till tidningens expedition.
j (Blåbandsföreningens hörsal.)
.
1.
2.
Josephine Butler.
RÖ~TRXTT~BYRÅN 3.
Matmakaregatan 61, Stockholm Allm.
tel. 14729.
Rikstel.
8600. öppen vardagar kl. 1 /, 1-1 / $ 5 e. m.
L.
K.
P.
R a sekreterare tr-s personligen kl. 1-3 e. m. Likgii tighet.
Det har ständigt framhållits att kvin- norna inte skulle behöva rösträtt, där.
för att männen representera dem j riksdagen och tillgodose deras önsk.
ningar och krav, ett förhållande, som under tidernas lopp visat sig vara bra litet med verkligheten överensstäm.
mande.
Man och kvinna äro till sin väsens.
art alltför olika för att den ena par.
ten, hur välvillig han än kan stäila sig till den andra, skulle ha förståelse för de problem, som i kampen för tillva.
ron möta kvinnan just i hennes egen.
skap av kvinna, och vilkas betydelsc hon ensam är i stånd att mäta.
Typisk för mäns och kvinnors olika syn på företeelserna är behandlingen av den kvinmfridsmotion, väckt a v herrar von Koch och Petren, som i da- garna avslagits i riksdagen, d ä r dis- kussionen med all tydlighet gav vid handen, att herrar riksdagsmän ha ringa eller intet förstående för kvin- nornas synpunkter i ifrågavarande fall.
En motion förelåg, i vars syfte flera olika kvinnoorganisationer instämt, varför man måste anta, att en verklig brist i lagbestämmelserna var befintlig och att en skärpning, som betryggade kvinnors rätt till gatufrid, vore önsk- värd.
Hur ställde sig nu de båda kamrarna till denna motion, som vädjade till männens rättskänsla gentemot kvin- norna.
Efter en kort debatt avslogs motio- nen, som mottagits med den mest up- penbara likgiltighet.
Resultatet visade, att männen inte reagerade för den kränkning, som an- tastandet på öppen gata innebär för ~ ~.
~ 4. kvinnorna.
Här föreligger en bestämd skillnad i rättsuppfattning, och man kan inte underlåta att ställa sig den trågan vilken behandling motionen skulle fått röna, om både män och kvin- nor suttit sida vid sida i riksdagen.
Låt vara att frågan inte är av epok- görande betydelse och att kvinnorna framdeles; liksom nu, få utstå de mån- p nålstingen, det personligen kränkan- l e och vidriga i att på gatorna vara ut- satta för främlingars anstötliga när- manden, så bottnar dock frågan i miss- rorhållanden, som blotta sa mycken ruttenhet att ett rensningsarbete är av nöden påkallat.
Gatufridsfrågan hän- Feer intimt samman med många andra Frågor, som ha sin rot i missaktningen €ör kvinnan och får därför icke avfär- das med den intellektuella axelryck- ning, som i riksdagen kommit den till lel.
Man kunde tycka att hr Thyren, som rid så många tillfällen uppträtt som ' sedlighetens väktare ", skulle instämt i notionens syfte, men denna gång kunde lan, märkvärdigt nog, inte inse värdet LV straffskärpning.
I sitt anförande angerade h r Thyren dock det väsent- iga, när han yttrade: " En ungdom,; om uppfostras i en stor stad, under ntrycken av nutida litteratur, biogra- ' er m. m. har mycket svårt att betrak-, a denna sak på annat sätt än den gör.
Det gäller att komma åt de omständig- ieter, som med naturnödvändighet ' ramkdla denna åskådning. "
Häri har hr ThyrBn alldeles rätt.
Det ir systemet, som måste angripas och Imdanas från grunden.
H a r månne hr Thyren, när han yr-: at avslag på kvinnorösträtten, aldrig nort klart för sig, att det just är kvin- iorna, som arbetat i sedlighetens in- resse, kvinnorna, som yrkat på att pro- titutionens förbannelse skulle lyftas rån deras medsystrar, kvinnorna, som osedlig litteratur och daliga biograf- föreställningar se orsaken till ungdo- mens förvildning och som arbeta på undanrödjandet av dessa missförhål- landen, fast med black om foten.
Kom inte och säg att deras inflytan- de kan göra sig lika starkt gällande utan den politiska rösträtten och val- barheten.
Det är ett långt steg från kravet och till den lagbestämmelse, över vilken kvinnorna intet inflytande ha.
Kvinnofrid är ett önskemål från kvinnornas sida, ett krav, som fram- hållits både i pressen och från talarsto- larna, men motionen avslogs i riksda- gen.
Detta belyser vikten av att icke uteslutande maskulina synpunkter bö- ra göra sig gällande i en lagstiftning, som även berör så många feminina in- tressen.
Med rätten för kvinnorna att själva få bestämma över sina angelägenheter kommer aktningen för dem att ökas, och då kanske man även får uppleva den dagen, när en självförsörjande och skattebetalande kvinna, t. o. m. utan ingrepp av lag och överhet, får gå skyddad och oantastad på gatorna.
- Socialdemokratiska kvinnodagar i Osterrike och Hoiiand.
Enligt meddelande från den i Wien utgivna Arbeiterinnen-Zeitung ha kvin- nodagar hållits på 100 olika platser i Österrike och under livlig tillslutning.
P å varje möte betonades vikten av att kvinnorna erhölle medborgerliga rät- tigheter.
Aven i Holland firade de socialdemo- kratiska kvinnorna sin kvinnodag den 16 april, och i gemenskap med hela det socialdemokratiska partiet publicerade de ett upprop, som för närvarande, då den nya vallagen livligt debatteras i Holland, torde vara av den största be- tydelse.
Uppropet slutar med följande ord: " Vi vilja ha kvinnorösträtten ge- nomförd.
V i fordra det i demokratins namn, i namn av aktningen för kvin- nan och i hela mänsklighetens namn. "
5.
6.
PROGRAM.
Lördagen den 17 juni kl. 10 f.
m.
Musik och sång.
Prolog: Godsägaren fröken Eva Frö- berg.
Välkomsthälsning av ordföranden i Södermanlands länsförbund av L.
K.
P.
R. fru Augusta Widebeck.
Val av ordförande, vice ordförande och sekreterare för mötet.
Föredrag av docenten d:r Hilma Bo- relius.
Amne: Kvinnornas.
solida- ritet.
Diskussion.
Föredrag av d:r Karolina Wider- ström.
Bmne: Husmodersskolor.
Referat av k. m:ts proposition.
På eftermiddagen.
1.
Lantbruket såsom kvinnligt yrke: fröken Eva Fröberg.
2.
Andliga strömningar i 1800-talets po- litik: d:r Lydia Wahlström.
3.
Kvinnorna och fredstanken: fröken Anna Kleman.
Gemensamt samkväm å Stadshotellet.
Söndagen den 18 juni kl. 2 e. m.
Musikstund i Domkurkan.
Sång av frö- ken Gerda Frisell.
Fiolsolo av frö- ken Månson, m. m. K1.
5 e. m. Friluftsmöte i Långbergsparken.
1.
Föredrag av ordföranden i Männens förbund för kvinnans politiska rösträtt borgmästaren Jakob Pet- tersson.
2.
Föredrag av fru Ellen Hagen.
Amne: Sverige dröjer än.
3.
Föredrag av fröken Närta Bucht.
Ämne: Vi kvinnor.
Besök vid Södermanlands läns lant- hushållsskola, Benninge, där te intages och mötet avslutas.
Under mötena \ forekommer sång av Luleå F. K.
P.
R:s dubbeltrio, ledd av fröken Märta Bucht.
Mötesdeltagare böra anmäla sig före den 8 juni.
Mötesavgiften, 1 kr., kan sändas i frimärken, orda så önskas.
Adress: Kvinnomötet, Strängnäs.
MÖTESBESTYRELSEN.
Måndagen den 19 juni kl. 10 f. m. sammanträda styrelsemedlemmar i F. K.
P.
R. jämte V. U. till enskild över- läggning å Blåbandsföreningens lokal i Strängnäs.
De styrelsemedlemmar, som kunna närvara, böra före mötet insända anmälan härom till L.
K.
P.
R:s sekreterare, Lästmakaregatan 6, Stockholm.
.......................................... Annonsera i Rösträtt för K v i n n o r.
~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ m w m ~ ~ ~.
~ m ~ ~ ~ W.
.
.
.
B.
.
l.
.
m.
.
.
.
.
~ ~ m ~ ~ m m a m ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ m ~ ~ ~ ~ ~ s ~ ~ m ~.
.
a.
~ ~.
~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~.
v. u.
~ ~ ~ ~ ~ ~ ~.
.
~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~
N:R 11 2 Landstingamannakandilderna och kvinnnor öst rät t en, Sedan vår i förra numret införda re- dogörelse för svaren från landstings- mannakandidaterna ha ytterligare föl- jande svar inkommit.
De framställda frågorna voro: 1.
Ä r Ni anhängare av den politiska medborgarrättens utsträckning till Sveriges kvinnor?
2.
Vill Ni i händelse av Edert inval i landstinget verka för att ti1l; ledarnö- ter av riksdagens Första kammhe väl- jas män, som vilja medverka till ge- nomförande av denna reform?
Kalmar län.
Av 25 interpellerade högerkandidater ha 2 svarat ja, 2 j a med förbehåll, 1 förklarar att han inte satt sig in i frå- gan, 15 ha svarat nej, och 5 ha inte sva- rat.
Av ll frisinnade ha alla besvarat första frågan med ja, och 1 har uttalat betänkligheter mot den andra.
Uppsala lun.
Alla frisinnade och socialdemokrater ha svarat ja.
Av högern ha 1 svarat ja, 2 villkorligt ja, 1 varit tveksam, 3 sva- rat nej och 8 lämnat frågorna obesva- rade.
Västerbottens län.
Av 4 frisinnade kandidater ha 2 sva- rat ja och 2 villkorligt ja.
2 högerkan- didater ha svarat nej och 2 socialdemo- krater ja.
Vustmanlands län.
Alla frisinnade och soeialdemokra- ter, inalles 47, ha svarat ja.
Av 15 hö- gerkandidater ha 3 svarat ja, 3 villkor- ligt ja, 1 anser att tiden snart bör vara mogen för genomförandet av kvinnans röstratt, 1 har ingen fast ståndpunkt i frågan, 5 ha svarat nej, och 2 ha icke svarat.
Stockholms F.K.
P.Rs medlemmar och Strängnäsmötet.
För att i största möjliga utsträck- ning bereda Stockholms F. K.
P.
R:s medlemmar och andra intresserade från huvudstaden tillfälle att deltaga i sommarmötet i Strängnäs, anordnas söndagen den i 8 juni en lustfärd dit med egen ångbht.
Att en vacker juni- dag komma till den gamla Iärdomssta- den Strängnäs, när fruktträden stå i blom, ä r lockande i och för sig, och när ' nu denna lustresa kan kombineras med konsert i domkyrkan och ett frilufts- möte, om vars rikhaltighet man kan göra sig förvissad genom att studera programmet på annat ställe i tidnin- gen, så får verkligen ingen medlein av F. K.
P.
R., som har tillfälle att kom- ma, utebliva från söndagens möte.
Det vore en förlust, som man sedan skulle ha alla skäl att Hngra, ty L.
K.
P.
R:s sommarmöten ha namn om sig att inte bara vara vückande och lärorika, utan även glada och stämningsfulla.
För att avtal om bM skall kunna träf- fas, torde de, som vilja deltaga oför- dröjligen anmäla sig å Rösträttsbyrån, Lästmakaregatan 6 (Riks 86 00, Allm.
14729).
Priset för tur och returbiljett kommer inte att överstiga 3 kr.
Vidare meddelanden genom annons i dagspres- sen.
Strängnäs F. K.
P.
R. firar tioårsfest i samband med det sto- ra sommarmötet fredagen den 16 juni kl. 8 e. m.
Invigning av standar m. m, Alla de mötesdeltagare, som redan då äro anlända, inbjudas att som för- eningens gäster övervara högtidlighe- ten.
Siidermaniands länsförbund av L. K.P.
R håller årsmöte fredageii den 16 juni j Strängnäs$, Blåbandslokalen, kl. 5 e. m. Fernqvist s Kappaf f ä r 33 Drottninggatan 33 n. b och 1 ir.
upp Stort Lager av in= o. utländska nyheter i alla slags I DAMKAPPOR, DRAKTER &amp; KJOLAR 0bs.l Beställningsavdelning.
till billiga bestämda priser.
L Från Ber gman-Öst er berg ska sam hälls kurserna, Arbetsäret 1916-1916.
Under höstterminen försiggick arbe- tet i Västmanlands och Norrbottens län.
Redan den 15 september, medan det ännu var sommarvarmt, började kur- sen i Västmanland.
Den pågick sedan under hela september och större delen av oktober med en ganska växlande an- slutning å de olika platserna.
Norrbottenskursen blev i fråga om föreläsningarnas antal, resornas längd och mängd någonting väl starkt i kraftprovsväg och torde knappast ma- na till efterföljd hur utmärkt, nästan enastående, omsorgsfullt och väl den än i övrigt var ordnad.
Det intresse och den välvilja, varmed samhällskur- serna i allmänhet överallt i Norrbotten och Lappland emottogos, höll en dock i möjligaste måtto skadeslös för de sto- ra strapatserna.
I många trakter hade något profant föredrag aldrig förr hål- lits, i andra hade möjligen förekommit ett eller annat nykterhetsföredrag.
Re- san gick först längs kusten, där kurser höllos på många större och mindre or- ter.
På ett ställe vid kusten visade man stort missnöje över att den ur- sprungliga planen, två dagars kurs med tre ämnen, blivit ändrad till blott en dag med två äninen.
Trots en släd- färd.på fem mil i regn och synnerligen dåligt höstföre - resplanen räknade med tre mils vinterföre - blev det in- gen annan råd, än att på söndagsefter- middagen hålla de tre ursprungligen utlovade föreläsningarna med en stunde andrum mellan varje - ett av resans besvärligare dagsverken.
Haparanda ä r visserligen Sveriges nordligaste stad, men inte dess nordli- gaste rösträttsförening.
Dess rösträtts- förening var, efter vad det tycktes, en mycket livaktig och utmärkt gästvän- lig förening.
Bär hölls två dagars kurs, Av det stilla idylliska lugn man tänkt samhörigt med " Aspstaden ", bar den åtminstone för tillfället icke spår, Tvärtom hade den en livlig kosmopoli- tisk prägel, och det talades tungomål av allehanda slag, ty, sedan järnvägen hit framdragits, går en ständig resan- deström över staden, och krigets dynin gar göra sig numera starkt förnimba- ra.
Härifrån gick färden till den lilla finnbyn Kukkola, där kurs hölls, inåt landet över Karungi, där liksom en skugga av tusendens ångest och b e klämning ännu tycktes dröja kvar.
Kölden var stark, dagarna blevo allt kortare, tågen oerhört försenade och långsamma och de många långa lands- vägsresorna mycket tröttsamma.
Se- dan kurser hållits i Överkalix, Mor.
järv, Boden, Kiruna, Gällivare, Malm- berget och Murjek, nästan hisnade maIi vid tanken att det ännu återstod åtskil- liga platser att besöka - och med sju- milaslädfärder - såsom Jockmock och Arvidsjaur.
Men befann man sig i Lappmarken, ville man j u inte gärna ge tappt utan begagna tillfället att söka uträtta så mycket som möjligt.
Om man - som händer - av åtskil- liga Norrlandsbygders avlägsenhet och klena kommunikationer ä r böjd sluta att befolkningen skulle vara efterbli- ven eller oupplyst, så gör man sig: skyldig till ett synnerligen stort miss- tag.
Där-människorna leva i sådan en- samhet och avskildhet som i dessa glest befolkade bygder, tänkes och läses det nog långt mera, än det göres på många av de tätt bebodda orter, där järnvägar i alla riktningar korsa varandra, och där man ända till övermättnad har till- gång på nöjen, föreläsningar och - biografer.
Befolkningen kring polcir- keln har därjämte vanligen en kultur i utseende, sätt och väsen, som inga- lunda står tillbaka utan snarare över- träffar vad som i den vägen presteras i andra av naturen långt mera gynna- de svenska landsändar.
Bättre och tacksammare jordmån för ett upplysningsarbete kan svårligen finnas än vissa delar av Norrbotten och Lappland, i de mera avlägsna och undangomda bygderna såväl som i de trakter, där det " vita kolet " utför sin revolterande kulturmission och där del moderna livet nu med all fart bryter in.
Bättre än kanske någon annanstä- des synas i dessa trakter kvinnorna mötas av respekt och aktning och finna gehör för sina meningar och för rätt.
mätigheten i sina krav.
- Under vårterminen har det ålegal mig att hålla samhällskurser i Upp lands och i Stockholms län.
I Upplands län funno kurserna et1 gynnsamt mottagande.
Kammunika.
tionerna äro j u inte de bästa, i norra Uppland förekQm den sämsta och brist- fälligaste väg jag någonsin fiirdats vilket för den, som rest i HärjedaleE och Lappland, ju inte vill så litet säga Det fanns i Upplands län många orter dit någon föreläsningsverksamhet intc nått och där befolkningen ganska be.
gärligt begagnade sig av föreläsnin garna.
Också synas mig de Bergman.
Österbergska samhällskurserna här föi sin verksamhet ha ett så pass tacksam1 och lättåtkomligt fält, att man bord€ fortsätta både med uppröjandet ock bearbetandet därav.
I Stockholms län vor0 kurserna nå.
got mindre besökta, men inte heller däi kunde arbetet sägas vara otacksamt Föreläsningsföreningarna tycktes var$ ganska fåtaliga och ojämnt utsådda AI-3: JOHN V: LoF@uN &amp; C:O Sveriges äidsta, största o. bäsi renommerade specialaffär i Vad särskilt huvudstadens omnejd be- träffar, synes den i fråga om föreläs- ningsverksamhet och upplysningsarbe- te vara nästan iiverhoppad.
Storstäder- na absorbera j u gärna allt av bild- nings- och utvecklingsmedel och läm- na som oftast omkring sig en hel liten con av mörkeS och försummelse.
Om man i fråga om den upplysningsverk- 3amhet, som från kvinnosakshåll be- irives, ville ägna litet speciell omvård- nad å t dylika försummade bygder, skulle det sannolikt visa sig icke blott tacksamt utan även ganska betydelse- Eullt.
Det finns delar av vårt land, där man gkirna och förtroendefullt mottager det upplysningsarbete, som från olika kvinnoorganisationer bjudes, det finns andra - enstaka platser eller hela trakter - där man hyser misstro eller ringaktning f ö r allt i den vägen, där man betraktar med hätskhet åtmin- stone vad som stöter på kvinnlig röst- rätt och ställer sig avvisande eller sö- ker lägga allehanda hinder i vägen för ett upplysningsarbete i dess tjänst.
Hitintills har man i röstrattsarbeht ganska opartiskt sökt att dela sina an- strängningar mellan platser och trak- ter av båda slagen.
Med de små och få medel rösträttsrörelsen förfogar över för att nå och befrämja sitt mål, före- faller det som borde dessa mera spar- samt användas för att få bukt med för- domar, motstånd och illvilja.
När man har utvecklingen med sig, men inte så gott om pengar, kunde vedersakare och Bender nog ganska lugnt ställas på framtiden och mödor och medel före- trädesvis användas på de mera " bild- bara * *, de blott vacklande, ointresserade eller slumrande.
(Bleve här och var några landsdelar riktigt genomarbeta- de och befästa i kvinnosaken, bleve des- sa till ett slags kraftcentra, varifrån dess ideer sedan utan utomståendes på- verkan spredos alldeles av sig själva.
Walborg Bergström.
Fru Malla Grönlunds lilla, pigga tvåak- tare med ovanstående titel uppfördes första gången vid Söderköpings F. K.
P.
R:s års- möte, måndagen den 15 maj, &amp; Söderköpings hotell.
Atskilliga intresserade utomstående hade även infunnit sig, så att lokalen var väl besatt, då förlåten öppnades till dcn improviserade scenen, som lät åskhda- ren överblicka ett hörn av den konserva- tiva tidningen Österköpings-Bladets redak- tion, där redaktören i en filosoflsk monolog giver tillkänna, att omständigheterna tvun- git honom att på tvåfaldigt sätt bryta mot sina strängt " manliga principer ", först ge- nom att anställa en kvinna, som ju b r d e vara en " hemmets prästinna ", och därnäst antaga just henne, som förut haft anställ- ning i en liberal tidning och som därför ju måste vara anstucken av de nya, modiir- na, okvinnliga ideerna, Nå, den stackars re- daktören får det varmt nog - det sköter den lille spjuvern Eros snällt om -- och rösträttskvinnan värvar en ny proselyt, ej redaktören, ty han är och blir förhärdad, men den lilla, förut antirösträttsivrande, kvinnliga expeditrisen, som på redaktörens anmärkning, att hon gudskelov icke är nA- gon rösträttskvinna, bakom redaktörens rygg mumlar: " Var inte för säker på det, gubbe lilla, osvuret är bäst. "
Dialogen i pjäsen är hela tiden pigg och lagom giftig.
Var och en får sitt i icke alltför skållheta portioner.
Publiken mot- tog också uppförandet med bifall, och det är att hoppas, att flera föreningar passa på att skaffa denna lilla dramatiska agitations- predikan, som är lätt att framföra med en smula tilltagsenhet från medlemmars sida.
Sedan ridån gått ned efter sista akten, samlades medlemmarna, jämte några be- sökande från Norrköping, till ett trevligt samkväm med sång, musik och deklama- tion, varefter man vid 11-tiden skildes åt, glada oeh uppmuntrade av vissheten om att ha på ett harmlöst sätt predikat röst- rätt för trogna och otrogna.
X.
R&amp;31lBÄTT N:R i1 Ur bokmarknaden.
LYDIA WAHLSTROM: Svenskar frch f ö r r a seklet.
Biografiska studier, del II.
Norstedt &amp; Söners förlag.
i81 sid. Pris kr.
4: 25.
Aiidra delen a v d:r Wahlströiiis bok, Svenskar från förra seklet, ligger nu färdig i tryck.
Denna senare del iniie- håller tre uppsatser, i vilka författa- rinnan behandlar Erik Gustaf Geijer, I I I l Johan Gabriel Ricliert och Fredrika Brenier.
I företalet fianihåller d:r W., att det e j ä r en tillfällighet, som kom- mit henne att sammanföra dessa tre personligheter jämte de två, soni skild- rats i förra delen, nämligen Höijer och Järta.
Alla feni stodo p å ett eller an- nat sätt i intimare beröring med var- andra.
Deras betydelse för utvecklin- gen av vårt politiska liv är j u också av den art, att ilen g ö r en populär fram- ställning a v deras insats i det ena eller andra hänseendet synnerligen välkom- nien.
Höijer och Järta stå ju i sina senare livsskeden som representanter för konservatismen i vårt land.
Rich- e r t och Fredrika Breiiier, båda själv- ständigt och modigt kämpande för fri- sinnade ideer, ha gjort en viktig insats, då det gällt liberalismens utveckling hos oss.
Som föreningslänk mellan de båda riktningarna s t å r Geijer, som med sitt omfattande snille ” pröfvat allt och behållit det goda. ” Uppsatsen om ” Geijers politik och vår tid ” har förut varit synlig i Her- tha.
Förf.
framhåller.
hur på det ytter- sta i dessa dagar v å r a svenska politi- ker av rent försvarsnit hålla på att stirra sig blinda p å den konservative Geijer, under det att de alldeles igno- rera honom, sådan han framstår efter ” avfallet ”.
Förf.
klandrar denna ensi- dighet och framhåller h u r väl vår tid behöver stöd ä v e n av den storslagna liberalism, son1 kännetecknar Geijer efter 1838.
Någon tudelning vill hon e j veta av.
Av Johan Gabriel Ricliert, Sveriges främste j u r i s t på sin tid, lämnar d:r W. en kortfattad skildring, huviidsak- ligen byggd på professor Warburgc 3 FOB EYIPPHOB levnadsteckning.
Richert möter OSS här, liksom överallt, som mannen med ” den guldrena karaktären ”, för att ci- tera Warburg.
Den sympati förf.
kän- ner för honom måste delas av envar och inte minst av alla svenska kvinnor.
När det gällde kvinnans intressen, var nämligen Richert, liksom i så många andra hänseenden, långt före sin tid.
S å säger han på tal om kvinnans myn- dighetsålder 1847, ” att hon numera i sunt vett och klok beräkning torde kun- na i allmänhet mäta sig med den stora mängden av andra könet ”.
Hans upp- fattning av de båda makarnas ställning inom äktenskapet, liksom hans upp- fattning a v de oäkta barnens .rätt, är även fullt modern.
Det varma, förstå- ende h j ä r t a t förnekade sig aldrig hos denne fine, tillbakadragne man, vars inflytande trots allt motstånd v a r så mäktigt.
D:r Wahlströms grundliga Fredrika Bremerstudier äro alltför väl kanda för att här behöva mer ån omnämnas.
Det är alldeles naturligt, att två sådana kvinnor som Fredrika Breiiier och Ly- dia Wahlström skola ha många inre be- röringspunkter, och den andliga slälit- skapen med d ä r a v följande psykolo- gisk förståelse skönjes tydligt i arti- keln oni E redrika Bremer, vilken har till underrubrik ” Några fakta och syn- Rrigets inflytande på lösningen au hinnornas rösträttsfråga.
Sedan vår enqu6te om Krigets inflytande på lösningen av kvinnornas rösträttsfråga avslutats, ha vi mottagit ytterligare ett svar, vilket vi i dag ha nöjet införa i Översätt- ning från förf:s manuskript.
givits av Svenska sektionen av Internatio- nella kvinnokommittbn f ö r varaktig fred.
Häftet innehåller bidrag av så bärande namn som Selma Lagerlöf och Elin Wäg- ner.
Den förra ger i en halvt sagolik stäm- ningsbit, Ödekyrkan, ett starkt intryck av den nuvarande tidsålderns ve, och Elin Wäg- ner6 Självrannsakan är en flammande väd- jan till de neutrala ländernas kvinnor att organisera sig mot kriget.
Den värdefulla publikationen, som utkommit på Svenska andelsförlaget, utfylles med artiklar om Haagkongressen och dess ledande person- ligheter.
Priset är endast 60 öre.
Om förnuft och riittvisa rådde i mänskliga ting, skulle den kvinnliga rösträtten för länge sedan Tara införd i Europas konstitutionellt styrda sta- ter.
Att männen nästan över allt väg- rat deni denna beror e j blott på deras uppfattning om kvinnans ställning i samhällslivet, utan även på andra, kan- ske än mera avgörande skäl, vilka kri- get icke kommer att förändra,, åt vilka det i alla händelser, långt ifrån att un- danröja dem, snarare giver ökad styr- ka.
Ett sådant skäl är t. ex. fruktan att få se staten hemfalla åt kvinnorege- irieiite och mannen i det offentliga li- vet berövad det monopol, som niaklens rätt sedan urminnes tider tillförsäkrat honom.
Utan tvivel h a v a kvinnorna i de krigförande länderna under den kamp, som söndersliter mänskligheten, än en gång visat vad de äro i stånd till.
Utom de för kvinnan säregna dygder- na a v öiiihet, godhet och tålamod, ha de ådagalagt det fysiska och moralis- ka modet, den styrka, energi och ut- hållighet samt visat sig besitta sådana former av praktisk begåvning, som förr gärna troddes vara mannen för- behållna.
Det är således möjligt, att bland de ännn alltför talrika efterbliv- iia medmänniskorna, som fortfarande i avseende på kvinnan hysa den tradi- tionella och hedniska fördomen, kriget skall kunna modifiera en nuniera ohåll- bar uppfattning.
Men man måste i synnerhet hoppas.
att kviniian själv skall ha fått ett kla- rare och livligare medvetande oni sin egen personlighet och sitt sociala ansvar, Ty slutligen ä r det dock hon själv, soni på grund av sina tjänster gentemot samhället skall bereda sig den plats i staten hon visat sig v ä r d i g och vetat tillkämpa sia.
Utsikterna vor0 ljusa, men hinder reste sig.
Det var oförenligheten i uppfattning mellan oss och männen i poliskåren, som gjorde ett verkligt samarbete omöjligt.
De först anställda kvinnorna komnio från den bildade medelklassen, vor0 kvinnor med bildning och en viss social ställning, under det att knappt en man inom kåren kunde skryta med högre skolbildning, och de kän- de detta som ett missförhållande.
Polischefen, som förut tydligen hade känt sig smickrad, när kvinnorna rådgjort med honom om nya reformer och sökt hans hjälp att få dem genomförda, och som är- ligt uppskattade, att de ville ställa sig un- der hans befäl, var nu besvärad av att an- vända dem som verktyg vid sitt arbete, och varje steg de togo var på deras eget initia- tiv och ej på hans order.
Det officiella sam- bandet hotade att avbryta de vänskapliga förbindelser, som förut hade rått, när han då och då tillkallat dessa samma kvinnor för att hjälpa till med någon anhållen kvin- na.
Snart fiinno vi, att våra frivilliga arbets- krafter borde ersättas av kvinnor, som vor0 sina manliga kamraters jämlikar i sam- hällsställning och liksom de levde av sin lön, ty egendomligt nog vor0 männen rädda för oss på grund av vår ställning soni fri- villiga.
Vi förstodo detta först vid det tillfälle, då vi avlade eden.
Det är en av mitt livs dystra erfarenheter, vårt samtal med po- lischefen, när han gav oss våra brickor.
” Mina damer ”, sade han med eftertryck, och i hans röst återljöd en d j u p och alloar- lig övertygelse, ” jag skulle nästan vilja av- råda Er från detta steg, ty det kommer en- dast att medföra bekymmer och obehag för Er.
&amp; ss Principal ”, och han vände sig till föreståndarinnan för en av våra of- fentliga skolor, en kvinna vars inflytande Över gossarna var känt och vördat över hela staden, ” för Er är detta något mycket riskabelt.
Antag att Ni arresterar någoii och ådrar Er fiendskap fråii hans familj dA koninier det ej att dröja länge, innan det politiska hjulet är i rorelse, och genom en påtryckning på skolstyrelsen glider Er plats undan för Er.
Och detta ä r ej blott ett löst antagande fråii inin sida.
Det är sanning Jag vet det genom tjugunio års erfarenhet inom detta verk.
Ni kan aldrig hoppas att få göra lagens hela stränghet gällande.
Kan Ni ett Ögonblick tro, att jag hade fått be- hålla min makt alla dessa år, om jag hade tillämpat halva lagen eller en fjärdedel av lagen? ” ” Men jag skall ej arrestera någon som är oskyldig ”, framhöll miss Principal.
” Var- Eöi.
skulle jag då vara rädd? ” ChcAfen såg på kvinnan, som stod framför honom med håret lika grått soni lians eget, och han log vemodigt, då han svarade: ” Det är ej nå- got skydd att ha rätt. ” Om någon av de tjänster vi gjort staden kan anses värdefullare än de andra, tror jag det är att ha ingivit poliskåren litet mera tillförsikt.
Polismännen hade dag iit och dag in under åratal endast kommit i kontakt mcd den onda makten i samhället, tills de hade blivit blinda f ö r allt annat än dess styrka och dess farliga inflytande, och då de aldrig hade beröring med det bättre elementet, hade dc kommit att underskatta dettas styrka.
Kvinnorna, som komnio direkt från en daglig kontakt med livets bättre sidor, kunde ge männen ny tro på den goda makten.
Vårt arbete soni kvinnliga poliser var huvudbakiigen förlagt till danslokaler och teatrar, diir vi nicd hjäll) av detektiver skulle hålla reda på de kvinnor, som hade sina stamhåll där, och enligt cn n; lag, som utsträckte skyddsålderii för flickor över 17 år, taga hand om de yngre.
Bevakningen hade en mycket kraftig verkan.
För en punkter ”.
Maria Almen.
Fred är namnet på en liten publikation, som ut- Vad frågan beträffar, huruvida världskriget kommer att påskynda el- ler fördröja den kvinnliga rösträttens införande, synes mig detta spörsmål till stor del komma att bero p å den väldiga kraftmiitningens utgång.
On1 reaktionens krafter hemföra segern, måste man befara, att de p å alla oin- råden skola vilja skörda ‘ frukterna av sina framgångar.
Få däremot rättens, rättvisans och frihetens principer över- taget, h a r man skäl att därav vänta lyckliga följder för en reform, som i så hög grad Överensstämmer med dessa principer.
.
Tilläggas må, att sedan den blodiga katastrofen ytterligare och tili kvin- nornas fördel rubbat det numeriska förhållandet mellan de båda könen och ökat faran för männen att i antal bli- v a överflyglade av kvinnorna och prak- tiskt taget reducerade till en ” quautite negligeable ”, svårigheten att finna en tillfredsställande, rättvis lösning av det problem, som framkallats av denna situation, skall för anhängarna av den kvinnliga rösträtten ställa ett nytt hin- der i vägen för förverkligandet av de- ras program.
Dess genomförande skall likväl al- drig bli annat än en tidsfråga.
Ty det framsteg det här giiller, tillhör dem, som man kan beklimpa och fördröja, men icke hindra att förverkligas.
Det skall ske förr eller senare - överallt för sent och ingenstädes för tidigt (elle viendra t6t ou tard - partout t r o p tard et iiulle p a r t t r o p t6t).
A l f.
Mohn.
; Centralförbundet för socialt arbete anordnar med början i höst tvenne oli- ka utbildningskurser för personer, som vilja ägna sig åt socialt arbete och för sådana, som vilja utbilda sig till före- läsare ocli undervisare i sociala ämnen.
Då.
härmed ett länge känt krav torde bli uppfyllt, kan man vänta sig en liv- lig tillslutning till ifrågavarande kur- ser, och vi hänvisa i och för utförliga- re meddelanden till annonsen i detta nummer av tidningen.
~ Den kvinnliii polisinstituiionen.
E n amerikansk polissgsters erfarenheter.
I I ~ I I i i t Det är icke endast i Sverige frågan om polissystrar ä r aktuell.
Litet varstädes så- väl i Europa som Amerika har man kom- init till insikt om betydelsen av denna in- stitution, och hiir allvarligt polissystrarna uppfatta sitt kall framgår bland annat av en artikel i den amerikanska rösträttstid- ningen The Woman Voter.
DA denna kan ha sitt intresse även för en svensk publik.
överlämna vi härmed ordet åt miss Baker \ Marsh: Notarien mumlade något om att avlägga ed på landets och stadens lagar, slängde till oss en penna med orden: ” Var god och iinderteckna det här ”, och chefen för poli- sen tillade: ” Nu äro formaliteterna över, mi- na damer.
Ni ha nii samma makt som jag att arrestera, och om Ni vilja följa med till mitt ruin, skall jag lämna Er Edra bric- kor, och vi kunna resonera litet. ” Det steg vi tagit kunde tyckas ringa, men dock ganska betydelsefullt.
Det var mån- arbete, som fick sin avslutning.
de vi på försök arbetat soni ung- s, med det resultat att överupp- syningsmän blevo tillsatta av poliskomruit- ten.
När dessa fnnno, att vi kunde göra mer nytta för ungdomen i samhället, om vi finge full polismyndighet, uppdrogs åt chefen att anställa fem frivilliga kvinnli- ga poliser.
Allmänheten tycktes mogen för ett så- dant steg, och polischefen föreföll belåten, t y frågan om prostitutionens rekrytering hade blivit honom en plåga, sedan hans män fullkomligt misslyckats att reda u t den, och lian behövde hjälp av kompetenta kvin- nor, vilka likväl icke finge begära någon mera utsträckt befogenhet.
tid blero flickornas tillhåll alldeles över- givna, ocli det blev ” som i en söndagsskola ” enligt deras eget uttryck.
En av rcstaurant- ägarna berättade f ö r vår detektiv, att han aldrig förr i sitt liv varit så orolig eller arbetat så hårt.
Han vågade varken lämna sin plats dag eller natt, förrän han kunde kiinna igen de nya kvinnliga poliserna, av rädsla för att någon av Vaktmästarna kun- de tillåta de yngre flickorna att bli serve- rade som vanligt, och han bleve stämd för försäljning till minderåriga.
Några av de bästa männen i i %r kår vor0 av utlindsk härkoinst, och deras mora- liska uppfattning var lielt olika den ame- rikanska.
Kårens kapten var en &amp; dan per- son, och som han hade nattjänstgöringen på sin lott, kunde ej,några vidare reformer göras i frAga om prostitntionen.
Hans syn- punkter vor0 alldeles oförenliga med kvin- nornas.
Ett exempel: en afton hörde jag samtalet inellan ett par, som satt bakom mig i elek- triska spårvagnen från staden Maiining.
Mannen var omkring trettiofem år och hans sällskap en flicka på aderton el- ler nitton.
Av deras samtal förstod jag, att hon aldrig hade varit i staden förr och att medvetandet härom gjorde henne rädd och osäker.
Han berättade om nöjena ombord på lustbåtarna och erbjöd henne att i karlkläder vara med om en utflykt, där det skiillc finnas niycket att dricka och där det sknlle gå glatt till väga, och när hon tappade andan av förvåning, bytte han om samtalsämne och antog, att hon skulle al- drig venat rcsa, oin hennes far hade vetat av det, eller oin hennes bästa vän hade följt henne till tåget.
” Far får aldrig ge sin lilla flicka mer ”, suckade hon.
” Jo visst ”, wa- racle mannen, ” han kommer nog hit och sö- ker npp Er om ett par dagar. ” Det Tar sent på kvällen, och det tycktes vara nödvindigt att ordna på något hygg-
4 ROSTRATT FOB KYUSIXOB BTvångsf öreställningar.
Författarinnan Anna Lenah Elg ström h a r i en beaktansvärd artikel " Tvångsföreställningar " i majhäftet a \ Tiden riktat en allvarlig och kraftig vädjan till folken a t t icke fylla sina hjärnor med de gamla primitiva tvångsföreställningarna om krigets nödvändighet.
Nutiden skali följas at en framtid, och det ä r den, som måstc skapas av folkens vilja till att bli en tid av evig fred.
Även till kvinnorna som i fosterländsk hänförelse och offer villighet upptagit hjälparbetet i dc krigförande länderna, h a r Anna Lenak Elgström ett maningens ord, varav vj citera följande: " Kvinnorna, även de som avsky kri.
get, tjäna det j u dock, d å de i de k r i g förande länderna åtaga sig männene arbete för att hålla samhällsmaskine riet gående - j a t. o. m. då de på fält.
sjukhusen tjäna barmhärtigheten, tjä.
n a de på omvägar kriget.
Men det är möjligt att en lyckligare framtid med dess överlägsenhet över v å r arma ge- neration, utökad med barnbarnsbar- nens vanliga, kyliga likgiltighet föl misslyckade förfäder, kommer a t t anse att mödrarna gjorde mänskligheten en otjänst med sin tjänstvillighet, sitt hjdpande.
Fast en sådan visdom mås- t e synas oss stackare, kedjade vid våra hjärtan, våra kära, v å r arma genera- tion, omöjlig och onaturlig.
På samma sätt h a fredsvänner och socialister be- talt tribut för sin meddelaktighet i sin generation genom att draga ut i kriget och villigt avge sina röster för krigs- budgeten utan alla rävster om orsaken!
i god tro på de ledandes försäkringar att fosterlandet blivit lömskt överfal- let.
Detsamma skulle j u vi svenska fredsvänner och socialister göra i sam- ma läge, och talade ledarna sanning, skulle vi ju blott göra v å r självklara plikt att skydda vår frihet och kultur, Men talade de osanning, skulle vi, lika litet som våra utländska bröder och systrar, förmå kontrollera dem, skulle, så som allt är ordnat på nuvarande sta- dium.
vara tvungna att blott blint g. &amp; ligt vis för flickan hos någon annan än den " lilia tjocka fru ", som mannen beskrev som en dam, som flickan skulle tycka om, i syn- nerhet då beskrivningen på frun passade in på ägarinnan till ett känt otuktshus.
När paret steg av spårvagnen, frågade jag flickan, om hon var gift med mannen, och vid hennes nekande svar sade jag hen- ne, att om mannen försökte att taga henne med sig för natten, skulle jag laga att han blev anhållen, och hon bröt då ut i en för- tvivlad och osammanhängande ström av ord.
Jag erbjöd henne att taga in hos mig eller hos K. F. U.
K. och föreslog att un- derrätta hennes far, men förskräckt och förvirrad höll hon sig till sitt sällskap.
Så förklarade j a g för den uniformerade konstapeln, som kom på min kallelse, att flickan var en främling och att, då den ende hon kände hade velat taga henne med i manskläder till ett dryckesgille, ansåg jag honom vara olämplig att taga vård om hen- ne, och att jag var besluten att ej lämna henne, förrän hon blivit på lämpligt sätt omhändertagen.
Flickan var så uppskrämd, att hon icke kunde fatta något beslut, och vi vandrade till polisstationen, där historien delgavs vakthavande kaptenen.
Då kom olikheten i avseende på moralisk ståndpunkt och uppfattning av polisens uppgift riktigt i dagen.
Polisen ansåg sig icke kunna ingripa, d l jag e j hade fram- ställt någon anklagelse mot flickan.
Jag flck veta, att kaptenen kunde mista sin plats, om han kvarhöll flickan och hennes fader sedan ville bråka om saken.
J a g flck veta, att ungdomshemmet ej kunde giva henne nattlogi, därför att hon var 21 år.
Jag fick veta, att denne man var en i allo aktningsvärd person, därför att hans bank- räkning utvisade en behållning av 2,000 dol- lars och han var oklanderligt klädd.
Och da iiickan intet ont hade gjort, kunde po- lisen intet göra Bt saken.
på, som de, så snart första skotte1 fallit.
Ty även de mest reformivrande med- lemmar av ett hus, som råkat i brand, tänka icke på annat än att släcka, så länge lågorna stå mot skyn.
I en kris sådan som denna är det förklarligt, ja naturligt för oss svaga människor at1 vi måste koncentrera oss på det när- maste och nödvändigaste och släppa allt annat - orka icke med mer än en dag i sänder, måste hjälpa oss fram med nödfallsutvägar, nödfallstänkande ur-hand-i-munfilosofi.
Framtiden skall heller icke missakta oss f ö r detta - utan för att vi icke kunde förebygga förhållanden, som skulle tvinga O S S till dylikt, för a t t vi inte visste bättre än a t t låta dem hållas, som sålde O S S - för a t t vi inte gjorde något förut. '
Danska kvinnor vädja till påven.
Till påven har genom friherrinnan Wedel- Jarlsberg och fru Krieger överlämnats en adress från danska kvinnor, som dels inne- höll ett varmt och ödmjukt tack för dc många bevis på kristlig kärlek, som påven ådagalagt genom sina inlägg i frågan om världsfreden, dels en innerlig vädjan att påven måtte, genom en förnyad hänvän- delse till regeringarna, arbeta för fredens tillkommelse.
Den konstnärligt utförda adressen lbg i en pergamentsportfölj, fodrad med vitt si- den och prydd med påvens vapen i guld.
Påven tog emot friherrinnan Wedel-Jarls- berg och fru Krieger i sitt arbetsrum och läste skrivelsen högt från början till slut.
Därefter gjorde han följande märkliga ut- talande: " Jag ger mitt erkännande å t de nordiska kvinnornas strävanden för fred och enighet och hoppas att de alltjämt komma att arbeta därför.
Även på Kristi tid intogo kvinnorna en betydande plats, det var för fromma kvinnor vår frälsare oppenbarade sig första gången efter sin himmelsfärd.
J a g skall lämna de danska kvinnorna svar. "
Detta svar kommer att genom friherrin- nan Wedel- Jarlsberg, som uppehåller sig i Rom, att översändas till fru Johanne Mun- ter i Köpenhamn.
Först efter en timmes resonerande och ef- ter upprepade försäkringar, a t t jag ej vil- le lämna flickan, förrän jag sett henne i säkra händer, började kaptenen ge med sig.
På mitt yrkande telefonerade han slutligen till polisen i Manning och flck veta, att de e j kände till flickan och att de adresser hon uppgivit vor0 falska.
Men då det var påtagligt, att hon hade sin bostad där, var detta tillräckligt skäl för att hon under be- skydd av en konstapel sändes till Mannings polis, som förde henne i säkerhet till den familj, i vars tjänst hon var.
Vidare forsk- ningar visade, att hon hade rymt undan den stränga behandlingen i föräldrahem- met i en by i närheten och kommit till sta- den för att söka sysselsättning och nöjen; där ökade hon skaran av flickor, som stän- d i g t riskera att falla offer för de oordnade förhållandena vid våra offentliga nöjeslo- kaler och u r vilkas led en flicka allt som oftast försvinner.
Polisen av den gamla skolan har endast ett motto - straff - men den kvinnliga po- lisen av den nya skolan försöker utsträcka verksamheten till att omfatta även före- byggande åtgärder.
Det är för den skull hon behövs i kåren.
Fastän min erfarenhet ger mig de star- kaste bevis för a t t kvinnor ovillkorligen behövas inom poliskåren, ä r jag säker om att försök i denna riktning komma att mö- tas av motigheter och många hinder på grund av politiska förhållanden och skilj- aktiga uppfattningar om lagens tillämp- ning och polisens skyldigheter.
Men vår jrfarenhet har övertygat kvinnorna starka- re än förut, om att de måste göra sin röst hörd vid rekryteringen av vår poliskår och att de behöva ett direkt medel att stödja de kvinnlig&gt; poliserna, vilkas uppgift fram- gått ur och sammanhänger med kvinnornas ivriga reformsträvanden.
Kvindelige Studenters Sangforenings besök.
Samhörighet mellan nordens kvin- nor - det var undertonen i den norska Kvindelige Studenters Sangforenings besök i Stockholm 17-21 maj.
Under den alltid glada stämningen - och käl- lan h a r väl ett besök i denna skala va- rit så fritt från missljud och slitnin- g a r - kände man dock ständigt den all- varliga avsikten att väcka och öka för- ståelsen mellan de svenska och de nor- ska folken.
F r å n första ögonblicket fick man ett intryck a v den tacksam- het våra norska gäster kände över att h ä r i Sverige deras önskningar tillmö- tesgåtts i den grad som skett, och för oss svenskar v a r det en stor glädje att lära känna en sådan samling a v Nor- ges kvinnliga ungdom.
Mellan vilrdar- n a och deras sångargäster, mellan bä- rarna av de svarta och de vita student- mössorna slötos under dessa vårdagar många vänskapsband.
Kvindelige Studenters Sangforening stiftades 1895 men omorganiserades för 6 år sedan i sin nuvarande form.
För- eningens medlemmar h a alla tagit stu- dentexamen och därigenom blivit in- skrivna vid universitetet, många h a dock redan tagit sin ämbetsexamen el- ler av andra skäl lämnat studierna.
Ordförande är professor Kristine Bon- nevie, väl känd a v svenska rösträtts- kvinnor bl.
a. som norska regeringens representant vid Rösträttskongressen i StocKholm 1911.
Kören har förut en- dast företagit ett p a r mindre konsert- resor inom Norge, och nu väntade man med stor spänning hur konserten i Mu- sikaliska akademien skulle lyckas.
De .som vor0 närvarande minnas säkert hur åhörarnas varma sympati följde den ståtliga vita skaran bakom estra- dens röda rosengaller, " og da gaar det saa let at synge " förklarades sedan en- hälligt.
Kritiken v a r i huyudsak myc- ket välvillig.
Så skriver t. ex. Svenska Dagbladet: " Det är ett aktningsvärt kraftprov a v ett litet folk att kunna ställa upp en så duktig kör av kvinnliga studenter, samtidigt som det övertygar om dess höga kulturella ståndpunkt " och " Er- kännandet v a r också välförtjänt.
Med nöje lyssnade man på de ungas musika- liska föredrag, goda frasering, smidiga och tydliga textuttal. "
" For förste gang ute i den vide ver- den ", sätter Tidens Tegn som rubrik över en artikel om sångarresan, och för de enskilda medlemmarna a v kören ha- de Stockholmsvistelsen helt säkert även ett stort turistintresse.
Utom de turer under sakkunnig ledning, som program- met upptog (till Nationalmuseum, Nor- diska museet ' och Vetenskapsstaden vid Brunnsviken), togo de norska student- skorna tillfällena i akt a t t se sig om så mycket som den strängt upptagna tiden tillät, från Staden mellan broarna till Nordiska Kompaniets avsevärt modär- nare komplex.
De enades dock om att till Stockholm måste de komma igen, de hade bara hunnit skymta allt de ville se.
I Kristiania såväl som i Stockholm är universitetet en institution bland alla andra, och de norska studenterna funno därför sin Uppsaladag vara en verklig upplevelse.
Varje gammal upp- saliensare förstår vilket intryck " Upp- sala om våren " skulle göra, med Slotts- backen och alla trädgårdar i sol och ljus grönska, studentkåren med fanor och sång till mötes vid stationen, och sedan huru de vita mössorna, för da- gen uppblandade med de 82 " duskelu- erne ", fullständigt dominerade staden.
Och d å man efter en lyckad konsert, från festen på Flustret med tal och gluntsång, alla tågade upp till univer- sitas, från vars trappa man såg den vårljusa slätten bortom Gustavianum och domkyrkan, och därefter hörde Ail- männa sångens generalrepetition till vårkonserten d å funno norakorna - N:R 11 Det dagas i New York.
Det är i c k e m e r än fem månader gångna, sedan kvinnorösträtten föll vid folkomröstningen i New York, men frågan är av så vitalt intresse, att när den nu åter varit före i senaten, har den, trots flera politiska ledares ener- giska motstånd, gått igenom med en överväldigande majoritet, 33 mot 10.
Frågan måste nu passera även nästa års läsning för att år 1917 kunna före- läggas valmännen.
I debatten yttrade senator Brown mot förslaget: " Man kommer kanske att kalla mig gammal- modig och jag är gammalmodig.
J a g älskar, ä r a r och respekterar kvinnan, och i många hänseenden anser jag henne mannen överlägsen.
Hon är god och ädel, n ä r hon verkar inom den sfär, som naturen och mannen anvisat hen- ne.
Men Amerikas kvinnor ha avlägs- nat sig från den plats, dit de rätteligen höra, och jag ä r gammalmodig nog att in i det sista kämpa mot en rörelse, som i ännu högre grad kommer a t t av- lägsna kvinnan från det område och de plikter, som Gud själv anvisat henne. "
H u r förbrukade och verklighetsfräm- mande verka icke dessa fraser, och hur omöjligt är det inte att inrangera kvin- nan i ett bestämt fack, när hela tids- andan kräver en anspltnning a v alla krafter och medverkan av varje indi- vid.
Man h a r ävenledes svårt a t t för- stå, att senator Brown vågar framstäl- la ett problem, som han aldrig praktiskt skulle kunna lösa, eller anser han kan- ske att staten, som redan ä r tillräckligt betungad, skall åta sig försörjnings- plikten mot alla dessa kvinnor, vilka han helst såge återvända från för- värvsarbetet till hemsysslorna.
Lyckligtvis v a r flertalet av de andra senatorerna mera framsynt, och sena- tor Whitney yttrade, att det växande intresset för kvinnorösträtten säkert skulle utmynna.
i ett gynnsamt resul- tat vid 1917 års folkomröstning.
Den framgång, som senatens behand- ling a v deras fråga innebar f ö r kvin- norna, f å r icke betraktas som en lyck- lig slump, ty bakom det hela spåras kvinnornas energiska, kloka och välor- ganiserade arbete.
Den konservativa tidningen New York Times, som un- der folkomröstningens dagar ägnade kvinnorna långa spalter och även sär- tryck a v tidningen, yttrade nu ganska försmädligt, a t t " senatorerna icke kun- de säga nej till en kvinna ".
Detta in- nebär i själva verket, a t t tidningen an- ser, a t t flera kvinnor arbeta f ö r röst- rätten än emot den, ett medgivande som kvinnorösträttens motståndare hit- tills icke varit böjda f ö r att lämna.
Men sanningen ligger nog så, a t t det var siffran från folkomröstningen i no- vember, som blev den bestämmande faktorn i en senat, där man ä r van a t t räkna med realiteter.
Mer än en halv million män hade i staten New York avgivit sin röst för sina mödrars, hust- rurs och systrars rättvisa krav.
Det- ta h a r gjort ett djupt intryck på all- mänheten, och den skarpsynte politi- kern insåg att en bräsch var bruten för den kvinnliga rösträtten.
Det var såle- des icke bara rättskänsla, utan även politisk klokhet, som dikterade sena- tens beslut.
språket för fattigt för vad de ville ha sagt.
Att sångarfärden i sin helhet blivit i så hög grad tillhedsställande berodde e j minst d fru Ann Margret Holm- grens utmärkta anordningar och alle- städes närvarande.
omtanke.
Det v a r också med formlig entusiasm hon un- der avskedsfesten å Skansens Högan- loft hyllades a v de unga vännerna från Norge.
I allvarlig och skämtsam form försäkrade de oss där, att Stockholms- färden 1916 skulle för dem kvarstå som ett enbart ljust och glatt minne.
Elin Odencrants.
\ 5 f N:R I l - Rilis 2550 Centralförbundets för Socialt Arbete utbildningskurser sTocmoLM Gtamla Kungsholmsbmgatan H l (andra huset frsn Drottninggatan) Stor (lasor af flnoro och onklaro All=.
6296 Malmtorgsgatan 6, Stocliholm ~~~ i ek, mahogny, valnöt samt andra triblag Uven mslade, till billigaste priser.
$ Allm.
Tel. 11410 Rike Tel. 6505 0 Bdvokat EUB iiNUl !N JURIS KAND. Kvinnliga luridisha Byrån Vallingatan 1 8 - Stockholm G. lättegdigar o. jnril ka d r a l im ' alla rias.
KL. 10-4.
Allm.
tal.
18336.
Riks tel. 75 76.
E. o. Hovrättsnotarien E 11 SABE T A ii I1 S SUB S iidvokiiiiyri Södergatan 14, MaimÖ 1 Tel. 6137 RimeP &amp; !ar OCO JPrlliika sa111Iri41 av Illa sh !.
för personer, som vilja ägna sig å t bostadsinspektion, fosterbarnsinspektion eller annat barna vårdsarbete, socialt arbete vid industriella verk m. in.
ävensom för dem, som vilja utbildr sig till förelasare och undervisare i sociala ämnen.
KURS A, avsedd för elever, som önska utbilda sig för praktiskt socialt arbete, ar fördelac på tre terminer, Mstterminen 1916 från den 1 Okt.
till mitten av Dec.
samt vår- ock höstterminen 1917.
Intridesfordringar: 21 år fyllda samt avgångsbetyg från 8-klassigt flicklaroverk ellei motsvarande kunskapsmått.
Avgift för hela kursen: 350 kr.
KUR8 B, avsedd för utbildande av ffirelksare och undervisare i sociala iimnen, omfattar e1 tid av cirka 5.månader och börjar i Januari 1917.
Inträdesfordringar: 23 år fyllda samt högre teoretisk utbildning.
Avgift: 150 kr.
Prospekt och närmare upplysningar erhållas genom Centralförbundets för Socialt Arbeti Byrå, Lästmakaregatan 6, Stockholm.
I EI I Arbetet ute i landet Borlänge-St. Tuna F. K.
P.
R. hade sitt andra offentliga möte för året torsdagen den 27 april, varvid föredrogos revisionsbe- rättelse och årsredogörelse för år 1915.
För- eningen h a r under vintern anordnat arbets- aftnar till förmån för Stora Tuna barnhem och mötet beslöt, att de där förfärdigade ar- betena skola försäljas på auktion måndagen den 23 maj.
Kalmar F. K.
P.
R. hade framflyttat sitt ordinarie sammanträde till den 14 april, då årsberättelse och revisionsberättelse fö- redrogos och ansvarsfrihet beviljades styrel- sen.
Fru Ebba Möller höll ett intressant och medryckande föredrag om en fotvandring i Lappland, årsberättelser och annonsblad utdelades, och mötet avslöts med ett an- genämt samkväm.
KarEstads F. K.
P.
R. h a r nu haft sin sista sammankomst för våren och skilts åt Efter en ganska tillfredsställande termin.
Som föreningen under våren haft tak Över huvudet hos K. F. U.
K., hava studieaft- oarna kunnat återupptagas, och hava fem kvällar ägnats å t Problemet krig eller fred, varvid olika sidor av världseliindets upp- komst och botemedlen mot dess upprepan- de belysts i kåserande och refererande fö- redrag av ordf. Litteraturanvisningar för jälvstudier hava lämnats och Svenska redsförbnndets småskrifter utdelats.
Vid Len sista fredsaftonen inskrev0 sig 17 av ieltagarna som medlemmar i Svenska redsförbundet.
Det är också meningen att 7.
K.
P.
R. i sinom tid skall igångsätta en rerksam aktion för livlig teckning " Upp- topet för varaktig fred ".
Som ett led i redskursen ingick ett offentligt föredrag å Xådhuset av fru Anna Wicksell om Freds- rrbetet under kriget.
Att detta föredrag ilev en ovanligt givande högtidsstund för len stora publiken, det förstå alla, som av holmssiclan med anknytning vid Salt- skog till statsbanan och 3 från Eskils- tuna med anknytning till Oxelösund- Flens och mellersta Södermanlands I EI I egen erfarenhet veta, hur Anna Wicksel imponerar som talare.
Vederhäftighet ocl sakkunskap i fullaste mått; en form ocl en disposition så enkla, stora och logiska att det talade för alltid fastnar i minnet och hela framställningen därtill buren a1 en jämn stark underström av värme, vilji och energi!
Ordinarie föreningssammantrk den hava hållits två, ett så att säga väckel semöte för den kommande arbetsterminei (inte minst f ö r prenumeration å tidningen i februari och så årsmötet 4 maj.
Till de senare hade alla föreningsmedlemmar per sonligen kallats, och mötet, som hölls Grand Hatels lilla festsal, var också tal rikt besökt.
Augusta Widebeck underrätta1 särskilt om, att ordföranden under möte kraftigt framhöll, hur ångerköpta allt komma att bli, som e j resa till Strängnäs Till styreilse omvaldes fru Gerda Hellberg fru Greta Gullström, fröken Anna Ljung kvist, fröken Anna Widmark och fru Hel frid Severin - ordinarie; frp Kristina Ban delin och fröken Sara Svensson - supple anter.
Till revisorer och revisorssupplean ter omvaldes fröknarna Hilda Allert ock Maria Larsson samt fruarna Ester Lefr61 och Anna Helleberg.
Efter förhandlingar na uppfördes under mycket bifall Sammr don (tack, kära Frigga Carlberg, för all1 vi fått av dig till hjälp och stöd!
), varpi.
Madam $ndersson med gott resltltat tog upp kollekt.
Sist superades och samkväma- ies.
Malmö F. K.
P.
R. hade den 10 april an- irdnat ett offentligt möte i Limhamn i syf- te att även u r rösträttssynpunkt få denna iyaste, stora stadsdel inkorporerad.
Tala- re vor0 advokaten fröken Elisabeth Nils- ron oc ?h fru Annie Gunnarsson, och fröknar- na Miltopaus och Rosenqvist bjödo på sång wh musik.
Föreningen har haft glädjen att tå anteckna åtskilliga nya Limhamnsnamn i sin matrikel.
Pi % Göteborgs F. K.
P.
R a förlag har utkomlnit STATSMINISTERNS DOTTRAR Skådespel i tre akter av Frigga Carlberg.
Pris 75 öre.
Rekvisitioner stiillas till fröken Hiidur &amp; w, Göteborg 1. len Hagen, ordförande, fru Inga Skotts- berg, frn Marja Eden, froxen Hildegard BIidh och fröken Maja Lundquist.
Fröken Fredrikke Mörck höll ett synnerligen in- tressant föredrag över ämnet De norske kvinder og juryn.
Som gäster vid årsmötet närvoro vidare två schweiziska damer m:me Ragaz och m:lle Gobat, dotter till den kände fredsvännen och Nobelpristagaren.
I e t t par anföranden under samkvämet lämnade de båda gästerna en del med stort intresse åhörda upplysningar om kvinno- rörelsen i Schweiz och om arbetet och för- hållandena där under kriget.
Umed F. K.
P.
R. hade sammanträde den.
5 maj, varvid årsberättelsen för 1915 före- drogs.
Sedan revisionsberättelsen upp- lästs och ansvarsfrihet beviljats, lämnades, meddelande om det till sommaren planera- de rösträttsmötet i Strängnäs.
Därpå upp- lästes det förslag till gemensamt uttalan- de angående äktenskapslagstiftningen, som utarbetats på ett möte i Köpenhamn av delegerade från de nordiska länderna och som nu antagits av de svenska kvinnoför- eningarna och tillställts lagberedningen.
Efter förhandlingarnas slut gavs av frii Grahn-Möller en målande och med stort in- tresse åhörd skildring av intryck fr8n ett av de krigförande länderna, hennes fäder- nesland Tyskland.
Därpå bjöd hon på sång- nummer, vackert och känsligt föredragna som alltid.
Vivsta varvs F. K.
P.
R. hade söndagen den 7 maj anordnat en fest i den för till- fillet med flaggor och vlixter vaokert de- korerade samlingslokalen.
Fröken Elin Wahlqvist höll ett intressant och medryc- kande föredrag om den Kvinnliga rösträtts- frågan i våra nordiska grannländer och slu- tade med att stämningsfullt skildra huru kvinnorna i Danmark, den 5 juni 1915, togo 3mot sina medborgerliga rättigheter.
Mu- rik, sång och deklamation bidrog0 i hög grad att göra aftonen angenäm, och röst- rättsföreningen står i stor tacksamhetsskuld bill alla dem, som medverkade så att beh811- uingen oavkortad får tilifalla välgörande indamål.
Flera nya medlemmar ingingo i Föreningen.
Västerds F. K.
P.
R. höll lördagen den 6 maj sitt ordinarie vårmöte, som på gmud %v följande dags länsmöte var besökt av Den 17 maj hade föreningen anordnat Imbud från Arboga, Köping, Norberg och ärnväg.
Att här uppräkna alla tå&amp;i- ier skulle ta tidningens utrymme all- utflykt till Alnarpsparken, som stod i sin Sala.
Sedan års- och kassarapporter före- vårskrud.
Solsken, sång av iragits, beviljades ansvarsfrihet, varpå för- ieles på tok för mycket i anspråk.
Vi praktfullaste kaffe i det gröna m. m.
Fru mingens styrelse utsågs att representera iöra redan i andanom knixandet av re- näktergalar, Lydia Matson-Sager talade till minnet av vid söndagens länsmöte.
Av fru Ida Jo- iaktörens sax och prasslet i pappers- Gina Krog.
Stos anslutning av både med- lansson lämnades en intressant redogörelse rorgen.
lemmar och gäster.
mgående resultatet av enqueten till lands- Kostnaderna för mötesbesökande bingsmannakandidsterna angående deras; kola vi söka att reducera så mycket Söderhamns F. K.
P.
R. hade den 11 april itällning till kvinnorösträtten.
Fröken Helga ritt ordinarie vårmöte, varvid ordförande; om möjligt.
Priserna på rum å ho- några frågor från senaste central- Sundborg från Arboga inledde därefter med ellet äro högst 2.50.
Sedan 2 kr.
En- Derörde Ityrelsemöte.
Ars- och revisionsberättelse ?tt utredande och sakrikt anförande, frågan, kilda personer upplåta rum för 1.50. upplästes, och anavarsfrihet beviljades.
) m bildandet av en männens förening för lelat rum 1 kr.
pr bädd.
Skulle några, Därpå följde ett intressant och varmhjär- K.
P.
R.
En livlig diskussion vidtog där-; om komma från samma plats, vilja tat föredrag av fru Anna Tybell från Kila- ?fter, varunder många olika synpunkter Alla vor0 dock ense om att en lela r u m, vore det mycket bra, om det rors Om kvinnorörelsens historiska utveck- framfördes.
3ådan förening skulle vara E ".
K.
P.
R. till .ing och nuvarande läge.
Under aftonen) ades ifrån vid anmälningen.
ragn.
Men, som den måste bildas av män- Matpriserna bliva ungefär desamma utfördes vacker pianomusik, och en ung len själva, kunde kvinnorna e j göra mera 80-talsdräkt föredrog Frigga Carl- i n att uttala sig för önskvärdheten av dess om vid Huskvarnamötet.
Måltiderna Ticka i Madam Antis monolog dramatiskt orde komma att i regel intagas å iergs ich roande.
Ett extranummer på aftonens iildande.
I sammanhang med denna frhga Stadshotellet, vars värdinna ställt sig program erbjöd ett litet gratislotteri på upplästes även ett, upprop från Männens kvinnans politiska rösträtt i tå allt sätt tillmötesgående.
jverblivna rösträttskalendrar och broschy- törening för avsett att införas i ortens tid- Av ånyo påkommen fruktan för kor- ?er.
Mötet avslöts med gemesam tesupe, Kristianstad, iingar.
Därefter intogs gemensam t6sup6.
ich innan deltagarna skildes sjöngs uni- ren skynda vi blott att iinnu en gång Fröken Anna Löfgren uppläste ett par dik- iont Dn gamla, du fria.
' opa: er, och efter avsjungandet av Du gamla, VaEkomno!
Uppsala F. K.
P.
R. hade fredagen den 5 lu fria avslöts det intressanta och angenä- n a j årsmöte.
Till styrelse valdes fru El- n a sammantddet.
Mötesbestyrelsen.
S 6 S T B A T T FOB KYIHHOB Norra Bosättningsaffären n NORRTULLSOATAN 21 2dra hupet från Odenplan.
Lager av Glas-, Porslin- o, Husgeradsartiklar, insätt Edra besparingar i A.-B.
NYA BANKEN.
" Den gamla goda tiden. "
När Helena von Scheiding pA Hallsta ville gifta sig.
Under rubriken Gamla östgöta-släkter b e rättar O. Klockhoff i Östgöta Correspon denten personhistoriska drag från gam.
la tider.
Som ett bevis på hur kringsku ren forna tiders kvinnors rörelsefrihet var även när det gällde de mest personliga för.
hållanden.
återge vi följande skildring av de besvärligheter, som en ung kvinna av adligt stånd blev utsatt för, när hon ville träda i äktenskap.
Otto v. Scheiding efterlämnade i äkten.
skap med Margareta von Masenbach tre söner och sju döttrar.
Sönerna vor0 Han€ Christofer till Ottinge i Lorta, Kalmar län och Schedingenäs i Forsheda, Jönköping€ län, Carl till Skedevi i Tjärstad och Otta till Aby i Horn.
Af de sju döttrarna, som alla utom Agneta och Maria blevo gifta har deh tredje i ordningen, Christina, fåtf sitt namn bevarat i eftervärldens h å g komst såsom stiftarinna av Linköpings iä- roverks äldsta stipendium.
Bland döttrar- na erhöll Helena i arv säteriet Hallsta i Tjärstad.
Det är om hennes giftermål vi nm skola tala.
Hon synes varit äldst av syskonen och hade redan hunnit ganska mogen ålder, då såsom hennes friiire an- mälde sig d. v. kaptenen, sedermera över- stelöjtnanten vid bstgöta infanteri Georg Fredrik Leijonburg (Loywenburg).
Detta var nog e j något finare parti för Helena, och därför satte Sig släktingarna, främst hennes giftoman, äldste brodern Otto till Aby, däremot.
Som Helena beslutat att ge- nomdriva sin vilja, utvecklade sig därur ett mål, som till sint drogs inför k. m:t.
Angående rätten för adlig jungfru att ingå äktenskap gällde vid den tiden 4:de punkten av Gustaf ii Adolfs adliga privi- legier av den 7 maj 1622.
Det heter däri: " ingen jungfru eller mö ' av adligt stånd skall efter denna dag drista sig till att in- låts sig i något äktenskapsförbund med någon frälst eller ofrälst man utan sin rätte målsmans - goda ja och samtycke Tager jungfru eller mö man emot - samtycke och goda rätte målmans - vilja - - är han frälseman, då böte till närmaste hospital tvänne års ränta, som g å r av bäggesdera jordagods, och stånde godset hospitalet till underpant, så länge boten är utlagd (obetald).
Och sam- ma frälsekvinna haver aldrig rätt och våld att komma uti något adligt bröllop eller barnsöl och skall eljest uti det geme- na leverne vara 6kjUten nedan för alla andra adelsfruar. "
Gifte hon sig med en ofrälst q a n.
var risken ännu större: hon miste sina jordagods och för Sig och sina barn adligt namn och stånd; hon blev själv ofrälse.
En adlig jungfru var således i fråga om giftermål omgärdad med rigorö- sa bestämmelser.
Mycket berodde hennes framtid väl på giftomannen, fadern, om han levde, därnäst äldste brodern eller andra fränder.
Det var visserligen i samma pri- vilegier bestämt, att om målsmannen utan giltigt skäl motsatte sig kvinnlig anför- vants giftermål, så kunde saken hänskjutas till konungen, men detta var en utväg, som denna nog i det längsta drog sig f ö r att tillgripa.
Helenas broder Otto hade också andra medel, varmed han sökte förhindra giftermålet.
Vid arvskiftet efter ståthålla- ren Otto v. Scheiding år 1652 blevo de gods, som han efterlämnat, " uti 3 brodem och 7 systers lotter Iagde ".
Han måste alltså ha- va %€$ minst 10 gods.
Men i arvskifteshand- lingen intogs följande klausul, som systrar- na nödgades underskriva: " på det att dygd och ära ibland OSS bliva skall, hava våra bröder av särdeles god benägenhet nnt och efterlåtit oss bliva delaktiga i de gode -- _ - - - Allm.
Tel. 15353.
HOTELL VICTORIA Norra Smeä,legat.
14, (Hörnet av Herkulesg.
: Stockholms äldsta, billigaste och mest välkända privathotell. '
Tyst och fridfullt läge strax vid Brunkebergs- och Gustaf Adolfs torg.
Elek.
triskt ljus o. telefon i rummen.
Vördsamt Pru Greta Schubert.
Pest- o. Tslagrafadr.
HOTELL VltTORIA.
Riks 53.
Illm.
6657 ATT HYRA.
Trevliga rum pr dag, vecka eller månad.
Vallingatan 10 II.
Allm.
tel. 24 783. dem och deras äkta bröstarvingar till läns.
rätt givna äro, med efterföljande konditio- ner: att inpen av oss skall sig understå mycket mindre våra efterkommande genom giftermål att bebinda sig med någon per- son, som oss eller dem till nesa eller spott vara kunde - - - hvilken af oss eller våra efterkommande sådant antingen nu eller i tillkommande tider gör, den och de- samma skola våra bröder hava makt för- bemälta donationsgods icke allenast dem fråntaga utan ock där så vore, att samma person inga sådana gods på sin lott ha- ver, så skall densamma efter ' qvota ' mista så mycket i sina arvegods, som efter pro- portion tillsäga kan. "
Med dessa papper som stöd beslöt alltså Otto v. S. att motsätta sig giftermålet.
Mot Leijonburg hadc han a t t anmärka: 1) att denne icke var av adlig härkomst; 2) icke hade någon tjänst, och 3) haft en lättsin- nig förbindelse.
Otto v. S. menade därföre, att systern genom att gifta sig med en 6å- dan skulle bringa " nesa och spott " Över jläkten och i t y fall hava förbrutit sitt arvegods.
Vad adelskapet beträffar, så för- föll allt tvivel därom, sedan Leijonburg ge- nom bevis från riddarhuset styrkt, att hans lader Georg Lauritski blivit adlad av drott- ning Kristina, men Otto v. s. ansåg Lei- jonburg dock ej vara jämbördig, då Schei- iingarna så å fädernet som mödernet vor0 i v gammal och urminnes adlig släkt.
Sys- tern visste väl, påstod han ock, att det var ' sal.
föräldrarnes vilja, att icke någon av 3ss skulle sig med någon nyadlad familia Jeblanda ".
Beträffande andra punkten på- 3tOd Otto v. S., att Leijonburg varken hade, janst eller egna medel, " utan mera söker igenom giftermål bliva försörjd ", t y hans lader hade visserligen fått några hemman L Hessleby, men sonen kunde e j få ärva iem, medan fadern levde, och ovisst vore, im han ens efter hans död flck tillträda lem, emedan de troligen blivit förlänade mdast på livstid.
Detta var dock ett skäl,; om icke hade någon betydelse i detta fall.
Värre var det med tillvitelsen för den lätt- linniga kärleksförbindelsen.
Denna kunde Leijonburg ej fria sig från.
Han måste vidgå, att han stått i otillåtet förhållande .il1 en borgaränka från Stockholm, men ge- lom intyg från kyrkoherden Retzius i Rumskulla hade han försonat detta felsteg nför både världslig och kyrklig rätt och ' Ö r fem år sedan ingått förlikning med iämnda änka, varvid hon avsagt sig alla inspråk på honom; ja Retzius intygade, itt han i denna sak " som en uppriktig och - edlig kavaljer sig förhållit ".
Men ingenting bevekte brodern-giftoman- len.
Förhållandet mellan Helena och ho- iom synes redan förut varit mindre gott.
.
skrivelse till domkapitlet, dit saken bli- r i t hänskjuten, klagar hon över, att " fast ian är hennes målsman och i det.
anseende uotsätter sig detta giftermål - - - haver lan likväl sitt målsmansämbete icke som iig bör emot henne förvaltat utan alltid sin ijälp henne denegerat (förvägrat), då hon len ansökt harer, i synnerhet vid rätte-: ångsprocessers utförande ".
Hon ansåg sig lessutom " vara till de åren kommen, att ion kan vara sin målsman själv ".
Domkapitlet var Visserligen till en början) enäget att tillstädja kyrkoherden i för- ' amiingen att förrätta vigseln, men sedan jet inhämtat Otto v, Scheidings förklaring, N:R 1 1.
H E L F R X D ~OHANSSO~N - FKRG-, KEMIKALIE &amp; PARFYMAFFAR Birger Jarlsgatan 29, Stockholm Välsorterat lager av Sjulkkdsartiklar, Kammar, Speglar, Borstar, Hår- &amp; Munvatten, Hand- cremer och Tinkturer, Tvål, Såpa och alla slags Putsmedel.
Telefonorder exp.
orngilende.
Eikstel.
686.
Sthimstel.
8818.
~lililli~illlllliliiiiiiiiiHiiiiiiiiiiiiillllilillllllllllllllllllllllllllllllllllllilllllllllllllillllllllllllllllllllllllllllllllillllllllllllllllllilll~ - - @ juBquumta S E - Ez - - - - - - - - Qten.€mt $$obbUr L - - - - - - - = - I F utmärker sig genom utomordentligt ratt g h g mycket stor hastighet, kort nål, &amp; or hallbarhet mot Slitning och stor spole.
Arbetar därför alltid till ägarens belhtenhet.
svensk symaskin bör finnas i hvwje svenskt hem.
z z L I 4 E - - - - - - - - - - I - - - - - = - - zz - - -- - - - - i ~iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii~i~iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii,iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiuiiiiiiii A r v i k a Vagn fabrik, A r v i k a.
t \ Beglr priskurant även B Sveriges största fab- rik for tillverkning av all5 sorters lyx- och arbetaAkdon Utställning: David Bagmesgata 1, Sthlm.
Priskurant p &amp; be &amp; ran.
Biks t. Arvika 87, Sthlm 4544.
Kullageraxlar.
Damfriseringen 48 ODENGATAN 4 8 Rekommenderar sin kamning och ondulation m. m. Brudklädsel arrangeras smakfullt och billigt.
Kamning i hemmen.
Vördsamt A.
T.
12920.
ANNA TROLLE.
Skånska Bandshmarasinet - Etablerad 1819 42 JARNTORQSQATAN 42 Brösthållaren " Charmant " Vit batist Kr.
2.10 Vit tyll Kr.
3.- d:o 2.50 d:o 3.75 porto.
Till landsorten mot postförskott + BUTTERICKS MONSTERAFFAR Drottninggatan 67, Stockholm.
Alim.
Tel. 14163 Väisorteradt lager av in- och utländska Handskar och Vantar.
Parfymer och herrekipertngsartikIar m. m.
Medlemmar i F. K.
P.
R e r h u a rabatt.
För resanie att beakta!
Liiöfs hotell ARVIKA rekommenderas!
AUm.
Tel. 1410.
Rikstel.
1726.
FRU HEDENSKOGS Privata Förlossningshem TROLLIIÄTTAN IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII ilev det tveksamt, och det såg ut, som om iet ej skulle bliva något giftermål av.
Leijonburg beslöt då att hänskjuta saken, il1 konungen.
Han reste själv upp till 3tockholm med handlingarna och uppsökte iärunder amiralen och riksrådet Claes Stiernschöld och framförde sina och Hele- ias bekymmer för denne, som genom sitt ciftermål med Helenas kusin Margareta v. 3cheiding till Skedevi var befryndad med Eelena.
Stiernschöld hade själv i sin ung- lom varit i liknande belägenhet; han hade,.
o. m. haft ett romantiskt äventyr f ö r sin rärleks skull: enleverat sin älskade och ned henne begivit sig u r riket och där gift tig med henne samt till sist fått tillstånd itt återvända mot 1,000 rdrs böter till Strängnäs och Skara domkyrkor, hälften .il1 vardera.
Denne beslöt att hjälpa Lei- onburg och skrev därför ett brev till Otto ?.
Schelding, däri han säger, att han " intet can se med vad skäl han (Otto v.
S.)
kan iubitera samma äktenskap, efter han Lei- iobburg ä r en adelig person, jämväl ärlig) ch reputerlig, som mig annars vetterligt ir, och där icke andra orsaker äro, än att ian är av ringa härkomst, vilket är intet agligt skäl ".
Han slutar brevet med föl- ande P. s.: " Nog kan denne vara så vär- lig som sal.
presidenten i Norrköping var. ' '
len åsyftade var gift med Helenas syster &gt;hristina - stipendiestifterskan - och iette ursprungligen Figrelius men hade blivit adlad till Leijonstierna.
Detta brev lade åsyftad verkan.
Sedan Otto v. S. mot- agit det, förklarade han för kyrkoherden Kättilstad, Drysenius, att han på sin sys- ers äktenskap " ingen vidare inspråk eller intal göra vill ".
Så firades bröllopet, och le nygifta bosatte sig på Helenas gods, let vid Järnlunden naturskönt belägna sä- eriet Hallsta.
De hade en son, Erik, som log ogift som fänrik vid Dorpts garnison, 703, och slöt ätten, och en dotter Agzeta, ift med en kapten Berg.
Rikstel.
145 IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII I fosterlandets tjänst.
En i Sverige bosatt engelska har välvil- igt ställt till redaktionens förfogande ett, rev, som hon mottagit från sin syster i England, och därur citera vi följande rader,; om torde ha sitt intresse även för Röst- - ätt för Kvinnors läsare: " Har jag berättat för dig om sjukhu-; et vid Endill Street i London, på vilket Dick (hennes man) låg, när han var sårad?
Det skötes helt och hållet av kvinnor.
Över- äkaren, d:r Murray, är en kvinna, likaså iverkirurgen, d:r Anderson.
Den kirurg, rom opererade Dick och tog bort shrapnei- lisor ur hans sår, var d:r White, den suffra- gett, som kedjade fast sig vid staketet ' ramför n:r 10 i Downing Street för några Ir sedan för att få tala med premiärmini-; tern mr Asquith.
De flesta av sjuksköter-; korna äro också suffragetter.
Runt om sjukhuset finns en trädgård, och iven denna skötes av kvinnor.
Hela huset) ch dess omgivning verkar mycket rent och ylatt och behagligt.
Alla kvinnor - läkarna, sjuksköterskorna) ch trädgårdsarbeterskorna - bära kaki- lräkter; läkarna hava röda uppslag p t kra-: e och ärmar, sjuksköterskorna blåa.
De) ära inte de vanliga vita mössorna och för- Klädena, utan d % de sköta om sår eller hava innan tjänstgöring, taga de på sig långa, Tita linncrockar.
.
. "
Glöm ej att i tid insända rekvisi- tioner å agitationsnumret av Röst- ' ätt för Kvinnor, som utkommer 16 juni!
Lösnummerpris 10 öre.
- -.
