# ID: svediakorp-per2615
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,712
# sentences: 649
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT FOR KVINNOR Tidning utgiven av Landsforeningen för kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra for oss.
I RÖSTBÄTT FOB KYIHHO~ Livet i sig 6elY er 6aa godt - meniieskelifet.
Men der er det i vejen, at der er meget och mangt, bom Porstyrrer og Ödelagger.
Det mua en kjampe mot.
Men Pörst nuar en kommer ind i kam- pen, larer en at Por6taa, hvor Prygtelige og ceng6tende de er de m a g ter en kjamper mot.
Uel, de6to mer tro og utholdenhet mua der til.
Kvinderne hur 6tÖrSt evne til at bebkytte og mennebkeliggjöre livet, derfor bort med al Pejghet!
Fordre mua de, Pordre hel og uavpruttet ret for sig 6elY, för kan de Ikke Paa nyttet s i n 6tore eyne.
utkommer den 1 och 15 i var mhad.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan Rcdaktionstid: onsdag och lördag ki.
' / s3- ' / 94 Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel, 8600.
Allm.
tel. 14729.
Teiemamfuiress: R (kträtt.
Stockholm.
Prenumeration genom posten i Pris för 1916 Kr.
1: 35.
Uwummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge nom posten eller genom insWdande av 2 ki i postanvisning till tidningens expedition.
G I N A KROG.
R~STR&amp;TTSE~YRA~ Lästmakaregatan 8 I, Stockholm Ailm.
tel. 147 29.
Rikatel.
8600. öppen vardagar kl. ' is 1- ' / s 5 e. m.
1,.
K.
P.
R:s sekreterare träffas personligei kl. 1-3 e. m.
Efteråt.
I förra numret a v Rösträtt f ö r Kvin nor avslutades den enquete rörandc krigets inflytande på lösningen a7 kvinnornas rösträttsfråga, som pågåt sedan årets början, och som tillfört os!
många värdefulla och beaktansvärdr synpunkter från frauisaende män ocl kvinnor.
I tider som d e s s, då alla v e be grepp om ordning och lagbnndenhe äro kullkastade och Europa vrider sig under krigets förbannelse, Hr det intt lätt a t t profetera, men mitt under der virvel av kamp och blod och hat, son sopar över jorden, n å oss dock röste] som varsla 0111 ljusare tider.
Denn8 förniåga a t t i trots a v den tyngd, son vilar över staterna och folken, på dr brända tomterna skönja konturerna a l en ljusare och bättre framtidsstat äi, beviset för människoandens förmåga l till evig förnyelse och innebär även hoppet om förverkligandet av idealis ternas skönhetsdrömmar.
Dessa inslag av hopp och tro i nuets mörka vävnad ha även förnummits i de många utta.
landen, som byggts på nödvändigheten av att staten i en framtid inte lösgör sig från den kvinnokraft, som under kriget tagits i bruk och visat sig så nödvändig för statens eget bestånd.
De som varit i tillfälle a t t följa kvin- nornas arbete under kriget, ha enhäl- ligt uttalat sin beundran för den uthål- lighet, den förmåga a v organisation och aldrig svikande hängivenhet de lagt i dagen, och även på områden, där kvinnornas förmåga hittills varit oprö- vad, ha de bevisat sig hålla måttet.
När de själva inte sviktat under kri- kets starka påfrestning, kan man kiiap- past räkna med den möjligheten, att icke männen efter kriget skulle vara 1 ' villiga att erkänna dem som fullt a n wariga medborgare.
E n och annan hal väl haft en känsla av att reaktionei 3fter världskriget skulle bli så starki Eörnimbar på alla områden att ävei ivinnosaken skulle få känning d ä r tv, men kvinnorna h a dock framstå.
?ride mäns auktoritet att stödja sig på l ä r de ånyo framföra sina krav ock l ä r dessa uttalanden gå i en bestäm1 ingiven riktning, torde vederbörandc iite ha så lätt att desavouera sig själva.
ä v e n i de krigförsnde länderna SE Kvinnorna ganeka hoppfullt på del mara förverkiigmdet a v sina politiska +ittigheter.
Som ett komplement till le uttalanden, som anförts av män och rvinnor h ä r i Sverige, kan anföras nrs Fawcetts uttalande i samma sak) å ett möte, som nyligen hållits i Loii- lon.
Mrs Fawcett anser, att kvinnosa- Len icke under någon period i histo- 5en gått så hastigt framåt som under le sista tjugu månaderna.
Vill man 5 k n a med fakta kan man påpeka röst- 5.ttssegrariia i Danmark, Island och danitoba samt den förvandling, som len allmänna opinionen undergått.
dan kan konstatera en helt annan ton pressen, som icke har ord nog starka ö r att lovorda krinnornas arbete och irganisationsförinåga; flera tidningar L a anslutit sig till kravet på politisk östrätt för kvinnor, och många kända ntisiiffragister ha öppet och oförbe- Allsamt erkänt sin frontförändring.
) etta beror enligt nirs Fawcetts upp- attning på två fakta, först och rämst det oegennyttiga intresse och eu entusiasm, som kvinnor a v alla amhällsklasser lade i dagen, när det bällde a t t tjäna fosterlandet, och där- läst det utomordentliga sätt, på vilket etta intresse manifesterats.
Med tanke på krinnornas ställning i raiiitiden tror nirs Fawcett ingalun- a på de stridigheter mellan könen, om många p r z e t e r a om.
De materiel- t och andliga krafter, som hjälpt niän ~.
m.
,.
m.
.
I =.
~.
~.
~m~~~, och kvinnor att gemensamt övervinni krigets svårigheter, måste i framti den tagas i bruk för de industriell2 problem, som bli en oundgänglig följc a v kriget.
Det ä r inte god hushållning om staten inte tillgodogör sig der kvinnliga arbetskraften, utan sökei hålla den på en lägre standard, och de.
kan inte lända staten till båtnad a t icke begagna sig av alla till buds stå ende medel, när det gäller a t t möta dt krav och problem, som en ny tid ound gängligen kommer att stlilla.
Erfaren h e t m m frhn kriget ha enligt mri Fawcetts tanke fört rösträttsfrågan et1 avsevärt styeke framåt.
Om ocks8 inte alla se så hoppfulli som hon, måste man dock ge henne Tät1 i a t t den nya tid, som uppstår ur del närvarandes kaos, knappast kan tän.
kas som en möjlighet, omicke män wb kvinnor d ä r ha samma rättigheter och samma skyldigheter.
Under de sista åren ha de gemensamt offrat och lidit under de kommande måste de gemeu- samt lägga grunden till ett nytt sam- hälle.
I Ny rösträttsseger i Amerika.
Ej långt efter det Manitobas kvin- nor fått rösträtt, kommer underrättel- sen a t t ännu en annan a v Canadas pro- vinser, nämligen Alberta, genomfört politisk rösträtt och valbarhet för sina kvinnor.
Redan förut h a kvinnorna tär ägt kommunal rösträtt på samma villkor som män.
I sitt tal vid röst- riittsdebatten yttrade Albertas ståthål- are bl.
a.: " Under många år h a r käns- a n a v att könens likställighet måste z k ä n n a s alltmera gripit omkring sig, ch likaså att kvinnorna, som i allde- es särskild grad i ett nytt land, hjälpt il1 med utvecklingen, uthärdat mö- lorna och bidragit till välståndet, ock- 3 % skulle h a r ä t t till samma andel som näuneii i landets styrelse.
Min rege- - ing h a r tagit denna fråga i övervä-: ande och har beslutat a t t så vitt det; tår i parlamentets makt fixera deiina ikställighet i lagen, så att det för ' ramtiden icke skall råda något köns- itreck i vår provins. "
....................................................... t G i n a Krog.
Det är djupt vemodigt, när en a v de få stora och hiingivna kämparna för kvinnornas utveckling och rätt går ur tiden.
Gina Krog var en a v dem.
I ett fyr- tiotal år hade hon a v hela sin själ vigt sitt liv åt kvinnosaken.
F ö r denna ver- kade hon oavlåtligt i tal, i skrift och i all sin gärning.
Den, som liar hört henne tala, d å hon var i flammande humör, vet att hen- nes ord hade en tändande och initia- tivväckande förmåga, som är förbe- hållen endast verkligt stora talare.
Och den, som läst hennes bästa artik- lar, vet a t t även genom det skrivna ordet kunde hon sprida sin eld.
Det ä r självsagt, att hon även på andra sätt deltog i kvinnosaksarbetet.
Hon v a r med om a t t bilda den första rösträttsföreningen och blev dess ord- €örande.
Senare, n ä r denna förening ville pruta på fordran om rösträtt på gamma villkor som för män, d å ivrade hon för bildandet a v den vittomfattan- j e Landskvindestemmeretsforeningen, som krävde full .iikstiiliighot med män- nen.
Gina Krog var nämligen en lika är- lig som stolt och modig natur.
Något kompromissande om kvinnors rätt ville hon e j veta av.
Helt och fullt skulle de wkännas h a samma statsborgerliga rättigheter som männen, och detta fick Iion också uppleva, ja, ända till den yttersta konsekvensen, att det hinder ror kvinnors inträde i regeringen, som .agen innebar, blev upphävt.
Det sked- l e kort före hennes död.
Gina Krog kunde glädja sig åt att Yorges kvinnor gingo från seger till seger i snabb följd och v a r nog stolt iver det.
Men hon erkände den hjälp minnorna aldrig hade saknat i fram- itående mäns nit för deras sak.
Allt- f r å n början a v sin strid hade de sina; tora diktare kraftigt på sin sida, en iörmån som e j kan överskattas.
Och 1.et var den för kvinnosaken varmt in- resserade nuvarande borgmästaren i h i s t i a n i a H. E. Berner, som med an- edning av Gina Krogs artiklar i Nyt ridskrift sommaren 1884 fann tiden nne att ta initiativet till Norsk Kvin- lesaksforenings bildande.
Och det var iuvarande norske ministern i Stock- iolm Francis Hagerup, d å ordförande Studentersamfundet, som hösten 1884 iade mod a t t uppta kvinnosaken till Bentlig diskussion i samfundet och itt inbjuda kvinnor a t t deltaga, där- bland främst Qina Krog.
Hon säger härom: " Det v a r frygte- ig - det v a r jo förste offentlige dis- Lussion, hvori kvinder optraadte og eg fik föle at det v a r anderledes selv it optrzde personlig, end det v a r p a a ment a t opfordre andre kvinder til a t rjöre det!
Det e r forskjel paa ord og iandling, eller rettere: paa det skrevne ig det levende ord. "
N:R 9 2 Specialitd: Men hennes tungas band lossnade, och hon gav sig u t på föredramresor i landet, överbevisade motståndare, v&amp;nn vänner och bildade föreningar.
Hennes väckande insats i rösträttsar- betet kan över huvud taget knappast värderas nog högt.
N ä r Kvindesaksforeningen beslöt att utgiva tidskriften Nylande, blev hon dess redaktör.
Efter fem år, då den a v ekonomiska skäl ej längre kunde fort- siitta, övertog Gina Krog den helt och hållet själv och bar den tunga bördan i 29 år till sin död vid 69 å r s ålder.
Sä- kert föll d e t henne aldrig in att kasta den ifrån sig.
Gina Krog kunde inte svika.
I Nylsende vakade hon över kvinnors rätt på alla områden med hela sitt var- m a moderliga hjärta, och hon lämnade inte statsmakterna ro, förrän kvinnor- na fått de önskade förbättringarna.
N ä r International Council of Women höll sitt femårsmöte i London 1899, for hon di$ upptogs som hedersvicepre- sident och förband sig att söka åstad- komma ett kvinnornas nationalråd i Norge, vilket lyckades vid den nordiska kvinnokongressen i Kristiania 1902.
Hon blev ordförande i Norske Kvin- ders Nationalraad, som n u innefattar en mängd lokalråd och alla slag av större kvinnoföreningar i landet.
N.
K.
N. har stått i livlig rapport med re- gering och storting, tillfrågats om råd i diverse frågor o,ch i det hela lyckats bli populärt.
I år skulle dess fjärde stora landsmöte hållas i Drammen.
Även i I.
C. W. lämnade Gina Krog ett värdefullt minne genom att få kam- pen mot den vita slavhandeln införd i programmet.
Av dessa löst uppdragna konturer torde inses a t t tomrummet efter Gina Krog blir stort.
Som ett erkännande a v hennes för- tjänster beslöts, att hennes begravning skulle ske på statens bekostnad - en pietetsfull och vacker hedersbevisning a v Norges män.
Även L.
K.
P.
R. h a r velat hedra den beundransvärda rösträttskvinnim ge- nom att representeras vid begravnin- gen av f r u Ellen Hagen, som nedla- de e n krans, på vilkens blågula band stod: Sörjande vid +din g r a v stå svenska kvinnor med tack för vad d u gav.
Må Gina Krogs minne leva bland O81 I Ann Margret Holmgren, f. Tersmeden.
De Bergman-Osterbergska samhalls- kurserna.
Den 14 april avslutades samhällskur sen i Stockholms län, vilken pågått er manad.
Intresset för föreläsningarnr h a r p å de flesta platser varit ganskr stort, och i synnerhet ha grundlinjernr till de olika föredragen, vilka utde lats gratis, mottagits med stor tacksam het.
Antalet åhörare under kursen h a va rit 1,200, och ha 30 föreläsningar hål lits på 10 olika platser.
Sedan fröken Bergström avsluta denna kurs, avreste hon till Gävle, däi rösträttsföreningen anordnat en trc dagars föreläsningsserie med föreläs ningar ur Bergman-Österbergska k u r sernas kursplan och, som det synes med livlig anslutning.
E.
P.
Ny landvinning.
Vid Ammeberg, örebro län, h a r bil dats en filial a v F. K.
P.
R., som lyde under Askersund med lärarinnan frö ken Nelly F r a m e n som platsombud.
- ich att den således borde leda såväl till Kammar Borstar andets som till folkets båtnad.
NORRLANDSGATAN 16 Franska P a w e r Med ganska stor förundran läser DROTTNINGGATAN 73 C nan följande svar f r å n professor Reu- och Tvålar.
ALLH.
TEL. 113221 I LLLI.
TEL. 10539 ' STOCKHOLM i. d.
A.
E. SGHULDHEIS (Firman grundad 1794) I ' Varför böra männen arbeta för kvinnans politiska rösträtt?
Enär frågan om kvinnans politiska rösträtt är en rättfnl.dighetsfråsa, enär staten behöver även kvinnan med hennes egenart " för.
att sådana fiågor, goni r6ra aktenska~sEagsti~t.ni.ngen, arvsrätt, barnuvård, fadersansrar, skolulken, religion, nykterhet, sedlighet, sjukvård, fattigvdrd m.
rn., må fli en föl.
alla med- borgare så lycklig lösning sona möjligt, enär kvinnans egen utveckling i hög grad inliste frlmjas av hennes delta- gande i samhdlsfrågorna samt enär en varaktig fred mellan staterna säkerligew ej kalt berarm, f?
?wik Leinnorna f i t t tillräckligt inflytande pcl statsstyrelsen, mena vi, att männen böva, oberoende av politisk åskAd9zing f?
r övrigt, arbeta föl.
en snar lösning av frtigan om politisk rö,ctr.ätt och valbarhd f &amp; kvinnorna p &amp; samma villkor som f k männen, och uppmana därfor dels mlnnen i Kristiaflstad och omnejd att intriida i d r förening, dels männen p å andra orter att bilda liknande f&amp;eningar.
Kristianstad den 18 april 1916.
Styrelsen för lokalavdelningen i Kristianstad a v Männens Förbund för Kvinnans Politiska Rösträtt.
Landstingsmannakandidaterna ech kvinnor Bsträtt en, En axplockning ur de inkomna svaren fr8n 13 Ian.
Då Första kammarens sammansätt- ning ytterst ä r beroende a v lands- tingsmannavalen och det är i denna kammare det avgörande motståndet mot kvinnorösträtten hittills varit att finna, h a r det naturligen varit a v allra största vikt för landets rösträttskrä- vande kvinnor att före landstingsman- navalen veta kandidaternas ställning till deras stora fråga.
L.
K P.
R. beslöt därför vid senaste centralstyrelsemöte, att genom sina respektive länsförbund och lokalföreningar till kandidaterna sända- frågeformulär a v följande ly- delse: i.
Ä r Ni anhängare a v den politiska medborgarrättens utsträckning till Sveriges kvinnor?
2.
Vill Ni i händelse av Edert in \ - al i landstinget verka för att till ledamö- ter a v riksdagens Första kammare väl- jas män, som vilja medverka till ge- nomförande av denna reform?
Resultatet a v denna rundfråga före- ligger n u till granskning från åtskil- liga länsförbund och erbjuder en gan- ska intressant inblick i åsikter och åskådningssätt.
Som ett totalomdöme kan sägas, att de som mest obetifigat avgivit sin röst för vad de anse vara r ä t t och sant, utan a t t låta diverse be- tänkligheter spela in, äro socialdemo- kraterna.
De ha inte bara svarat kort och gott ja, utan även motiverat sina åsikter med hänvisning till r ä t t f ä r d i g hetskravet.
Även de frisinnade h a i allmänhet besvarat de båda frågorna med ja, fast man stundom kunnat förnimma en viss tvekan i tonen, och så finns det j u en del, som inte svarat alls.
Somliga svaI ha varit ledsagade a v sådana tillägg som " självfallet ", " naturligtvis ", " med nöje ", " av verklig övertygelse " o. s. v E n del h a kategoriskt svarat " ja, ja ' ' och åter andra h a svarat med en hän.
visning till partiets program.
Bland dessa senare h a r man påträffat såda.
na, om vilka man inte kunnat undgå ati tänka, att de i likhet med salig biskor Brask under sin namnsedel velat smy g a en lapp med påskriften: " härtill äi jag nödd och tvungen. "
Men i rättvi gans namn måste det tilläggas, a t t del ivervägaude antalet a v de frisinnadef war synts v a r a utslag a v en ärlig ock - edbar övertygelse.
Högern, som inte h a r kvinnans poli iska rösträtt på sitt program, har i illa fall i de 13 län, från vilka tills.
vidare uppgifter föreligga, glatt O S S ned icke mindre Pn 19 obetingade ja Viånga ha stått tveksamma eller svara1 cillkorligt j a och äro därför en jord iiån, som det kan vara skäl a t t bear Jeta.
Somliga ha velat få röstplikt in Förd för att bevilja kvinnorösträtten indra ha fordrat garantier för a t t allr kvinnor skola gå in i det Moderatr partiet, och en del ha svarat ja på der €örsta frågan, men nej på den andra Även motståndarna h a gjort sig be svär med a t t motivera sitt avslag, oc1 3å har det varit de gamla segslitna a r gumenteu, som vi alla kärina till on kvinnans plats i hemmet och männen!
önskan a t t rädda henne undan politi kens dy.
E n och annan blir så hög stämd a t t han benämner kvinnar " Hemmets härskarinna och Furstinn: i Kärlekens rike ".
E n högerinan sva r a r att " vad som försiggår i Europr nu, och åstadkommits utan kvinnan; direkta ingripande i diplomatien, ha jag fruktat skulle bli en följd därav. '
Detta yttrande s t å r i direkt motsat till ett uttalande a v en annan man, till hörande samma parti, som säger: " Ut vecklingen synes nödvändiggöra kviii nans politiska rösträtt.
Mycket vor1 nog 1111 annorlunda i Europa, om kvin nan haft större inflytande. "
En häradsdomare svarar: " Vill SA som min enskilta tanke uttala rörand edra frågor, att n ä r den tidpunkten ä inne, som Världarnas Herre i sin vis het h a r förut bestämt, så f å r nog Sve riges kvinnor politisk rösträtt, var sig med eller mot mångas åsikt, on1 til lycka eller icke för Land och FolE därom torde för all framtid, såväl SOP nu, tvänne meningar komma a t t gör sig starkt gällande. "
Man tycker att tilliten till " Världar nas Herre ' ' även borde sträcka sig til a t t med förtroende omfatta e11 reforn som han finner lämplig att låta införr erskiöld i Uppsala: " Då kvinnan re- lan h a r ' politisk medborgarrätt ' i 3verige t. ex. beträffande tal-, tryck- ~ c l i mötesfrihet m. m., och alltså frå-: an endast torde avse denna rätts ut- ridgande till att omfatta politisk ak- iv eller passiv rösträtt, men förutsätt- iingarna härför varken äro för haii- len eller böra önskas bliva för handen, can j a g icke för det närvarande gilla ?tt krav pS sådan utvidgning. "
E n axplockning bland alla de inkom- l a svaren h a r varit både intressant) ch lärorik.
De vita blanketterna ha yjort sanirna tjänst som fotografiplå-, ar.
Man har lagt dem i ett framkall- iingsbad, och bilden h a r nier eller min- lre tydligt fixerats på ytan.
Bakom de, il1 synes torra frågorna och svaren i a r en personlighet t r ä t t fram, ocli n a n h a r i många fall fått en ganska d a r bild a v mannen, som står bakoiii) rden.
Många olika tonfall ha förnuin- uits, och de h a berett läsaren glädje, indran, tillfredsställelse och i vissa fall iven löje.
Hela käiisloskalan har pas- serats från den kärva, manliga tonen 511 den lyriska och sentimentala.
Allra mest rörande h a svaren friin cii le1 frisinnade lantmän varit.
De h a med möda och besvär präntat sina stora, sirliga bokstäver, i korta och enkla me- iingar givit tillkänna sin rättsöverty- gelse, och nian h a r haft en bestämd känsla av a t t dessa ord icke varit för billfället hopsvarvade fraser, utan a t t l e burits a v ett långt lirs mödosamma zfarenhet och vissheten om, a t t intet i familjen eller staten bygges upp, som inte män och kvinnor gemensamt lagt grunden till.
Denna tankegång uttryckes av en lantman i Skaraborgs län på följande $ätt: " Förutan kvinnans likställighet med Mannen kan det lilla Samhället (Familjen), svårligen bringas i Harmo- ni.
Följaktligen ej heller det stora (Na- tionen). "
De motiveringar, som från frisinnat och socialdemokratiskt håll framkoni- mit rörande önskvärdheten a v krinno- rösträtten, ha, förutom hänvändelsen t i l l rättfiirdighetskravet, även varit kvinnornas arbete för nykterhet orh fred.
Vi komma a t t i ett följande nummer lämna fortsatt redogörelse för de in- komna svaren.
Polissystrarna.
Frågaii om en effektivare organisa- tion a v Stockholms kvinnliga poliser x-ar måndagen den 17 april före i stads- fiillrnäktige.
Den kom huvudsakligast a t t röra sig om det anslag a v 2,000 kro- nor, som skulle möjliggöra tillsättan- det a v ännu en polissyster, då institu- tionen under numrande förhållanden och med den fåtaliga arbetskraften iu- galunda kan betraktas som ett slut- giltigt experiment.
F r u Emilia Broom6 riktade i debatten särskilt en skarp au- niärltning mot en organisering, som aldrig kunde leda till något gott resul- tat, d å man icke ens hållit tillräcklig personal på sammanhängande tjänst.
Anslaget tillstyrktes även a v h r r Ce- derborg och Palmstierna, vilka ansågo a t t nyttan a v polissystrar borde prö- vas, medan däremot h r Dahl&amp;, detek- tivkonstapel, yrkade på avslag.
Han bc- klagade att förhoppningarna om stora humanitära och sociala fördelar ge- nom införande a v kvinnlig polis blivit griisade genom åtta års erfarenhetei., men han framhöll inte de brister i själ- v a organisationen, som omöjliggöra frambringandet av ett gott resultat.
Först n ä r frågan om polissystrarna på ett nöjaktigt sätt ordnats, och organi- sationen står på en praktisk grundval, kan det v a r a tid att uttala sig om dess verkningar.
Stadsfullmäktige anslogo också den summa, som a v drätselnämn- den föreslagits.
,
i N:R 9 För kvinnoriistrått och fred Stort offentiigt möte i Kristianstad.
Föreningen för kvinnans politisk rösträtt och Männens förbund för kvir nans politiska rösträtt i Kristiansta hade den i3 april anordnat ett offen ligt möte å Industrihotellets sal, SOI var fylld till sista plats.
Mötet öppnr des av F. K.
P.
R:s ordförande fröke Anna Möller, som hälsade de närvs rande välkomna ocli uttalade sin oc den kvinnliga rösträttsföreningens gläd je över akt en lokalavdelning - de första i Sverige - a v Männens föl bund för kvinnans politiska rösträl bildats i Kristianstad.
Det vore j u yl terst på männen det berodde, om kvic norna skulle nå fram till målet för sin rösträttssträvpnden.
F ö r de välkomstord, som särskilt r i k tats till den nya manliga föreninger tackade dess ordförande kyrkoherd Aug.
Bruhn.
framhållande, att det ick vore en dag för tidigt, som männei på detta sätt börjat taga hand on kvinnornas rösträttsfråga.
Därefter höll kyrkoherde Bruhn et längre, entusiastiskt och beviskraftig föredrag över ämnet: VnTfÖr böra männea arbeta för kviw nans politiska rösträtt?
Ur Kristianstadsbladet hiimta vi följand referat av föredraget: Framför allt borde männen arbeta fö kvinnans politiska rösträtt därför att de gäller en rättfärdighetsfråga.
Tyvärr gjor des de stora frågorna alltför ofta till makt frågor.
Den kvinnliga rösträttsfrAgan bordi icke göras till en sådan, varken från män nens eller kvinnornas sida.
Det funnes in tet bärande skäl, varför icke kvinnan skul ie ha lika rätt som mannen att bcstämm: över landets och folkets frågor.
Att icke sa ken förts till seger redan, vore en skam föl vårt land.
När det gäller rätten, skulic man icke vara så rädd att taga ut steget Väl hade det liberala partiet och social Gemokraterna uppfört frågan på sina pro gram, men den träugdes där med mång: andra frågor.
Den borde dock icke vara ex partipolitisk fråga utan gemensam för all: partier.
Talaren hoppades, att det i der männens organisation, som nu bildats, skri1 le visa sig, att det inom alla partier fin nes män, som ha öppet sinne för rättfär digheten och som vilja kämpa för att föri rnttfärdigheten till seger.
Staten behöver kvinnan.
Statens frågoi ses, diskuteras och avgöras nu ensidig1 manligt.
Talaren berörde den mängd riks.
dagsfrågor, rörande vilka dc kvinnliga syn.
punkterna böra göras gällande samt gen.
drev i samband därmed en del invändnin.
gar, som göras mot kvinnans deltagande, det politiska livet.
Beträffande invändnin.
gar med bibliskt stöd yttrade talaren, at1 man för ensidigt läst Paulus men för litel Kristus.
Det kunde också sägas, att kvinnan be.
höver staten.
Hon behörer komma med at1 dela ansvaret f ö r att lyftas över allehanda små synpunkter.
Männen böra arbeta för kvinnans politi.
ska rösträtt därför att mänskligheten be- höror fred.
Det kunde ej x-ara meningen att mänskligheten skall förblöda, att allt det vanvett, som nu härjar i världen, skall fortsätta.
Hur skall det bli annorlunda!
\ ' i män ha visat oss vanmäktiga att en- samma lösa IredsfrRgan.
Vi behöva kvin- ilorna med för att komma någon väg.
Kvinnan är rättens naturliga målsman.
Moderssinnet gör henne fredssträvande och fredsbevarande.
Tillsammans måste män och kvinnor arbeta mot målet: En mänsk- lighet, i vilken rätten är avgörande, icke svärdet.
Talaren slutade med att uppläsa det upprop, som återfinnes på annat ställe i dagens nummer, till vilket han an- knöt några entusiastiska uppmaningar.
Konstnären Ernst Norlind höll därpå ett kärnfullt föredrag över amnet Vad kan en folkopinion göra för freden8 Båda talarna hälsades a v långvariga och kraftiga applåder.
Efter det offent- liga niötet v a r samkväm anordnat med sång a v fru Cavallin.
- 3 ROSTEATT FOB KUIJUIPOE Högerpartiet och kvinnorörelsen.
Av docenten Hiima Boreiius.
Den härskande och utåt företrädes vis högljudda delen a r den svenskz högern tänker i dagliga livet sällan pi tillvaron av en kvinnorörelse.
Der tanken inställer sig vanligen emlasi med anledning a v någon aktuell fråga något u r en eller annan synpuiikt upp seendeväckande mått och steg a v den na till vardags ignorerade rörelse, son.
då inhöstar ett rikt mått a v klander Vid dessa tillfällen visar sig samma högerparti påfallande obeiiäget at1 minnas eller låtsa om att " kginnorörel, se " icke utan vidare ä r liktydig med ur högersynpunkt extrem radikalism Rösträttsrörelsen omtalas nästan alltid som en rent radikal rörelse.
Den aii- strykning a v vänsterfärg, som den svenska L.
K.
P.
R. fått, ä r i den här- skande högerns föreställning niånga grader bjärtare, ä n den med allt fort- Earande icke oansenliga högerelemeni utrustade Landsföreningen ger anled- ning till.
Det finns i vårt land en saniinaii- slutning, soni kallar sig Fredrika-Bre- uer-Förbundet.
Detta namn innebiir intet fixerat " prograin ", men vad livs- riktning beträff ar, innebär det och bör innebära mer än ett sådant.
Fredrika- Bremer-Förbundets ställiiing i allmäri- na medvetandet ä r ganska egendom- lig - d ä r det allmänna medTfetandet rninns, a t t det existerar.
E n bestående ivsriktning, ett i samverkan ined tids- itvecklingen sig utbildande program) ch ett anspråkslöst men vaket syss- ande ined närmast liggande uppgifter - detta är den prägel, som Fredrika- 3remer-Förbundets vördnadsvärda ve-, eraner givit det, dessa, som till åskåd- iing och traditioner till avgjort över- iägande del ha tillhört den så kallade iögern.
Denna senare omständighet lämte obekantskap med den verkliga Fredrika Bremer är väl förklaringen il1 att Fredrika-Bremer-Förbundets zamn e j skorrar i öronen på de vane- ronservatismens högerkretsar, som ej aga notis om vad Fredrika-Bremer- ?örbundet tar sig för eller läsa dess idskrift.
I den stund, de göra detta, rommer det i deras ögon ofantliga av- Itåndet mellan Förbundet och den i L.
&lt;.
P.
R. organiserade rösträttsrörel-, en att ansenligt reduceras.
För en hel del gott folk torde sam- nanställningeii Fredrika-Bremer-För- lund-kvinnorörelse, h u r barockt det ir, vara ganska främmande.
Endast ullständig intresselöshet och fullstän- Bakom fronten.
Där kvinnorna verka.
D e t h a r mer ä n en gång framhållits kt det nit, den duglighet och den of- ervillighet, som de krigförande länder- Las kvinnor lägga i dagen, bättre än iågot annat klargjort, a t t kvinnorna nåste betraktas som medborgare, vilka ullgjort alla en medborgares plikter not fäderneslandet och som därför ven borde åtnjuta rättigheterna.
Det orde väl också vara en gärd a v den nklaste rättvisa a t t skänka kvinnorna iolitisk rösträtt, och det land, som vid redsslutet glömmer vad det är skyl- igt dem, vilka i det tysta uppehållit et dagliga arbetet, så a t t staismaski- eriet kunnat fungera, utan alltför iycken gnissling och som på slagfäl- et med de största personliga uppoff- ingar biträtt sårade och slagna, det mdet hämmar sin egen förmåga till ramtida utveckling.
Vi ha redan flera gånger varit i till- älie a t t genom artiklar och notiser be- ysa det storartade hjälparbete, som or- maniserats a v franska kvinnor, vilka rån krigets början endast behärskats v en id6: att i vidsträcktaste mån agna fosterlandet och att för den i6ns skull bortse från alla egoistiska dig obekantskap iiied Förbundets ege organ (numera som bekant kallat Her tha efter Fredrika Bremers bekännel seroman) kan förklara detta nog si underliga förhållande.
Att Fredrika-Bremer-Förbundet i i i en kvinnosaksorganisation a v kvinnoi och män och att dess organ är et kvinnorörelsens organ, är ett falrturn Huruvida det åter ä r a t t betrakta son " radikalt " eller icke, beror icke blot på jämförelsen med betraktarens eger ståndpunkt, utan på vad man hos F ö r bundet t a r sikte på.
Vad kviniiorörel seiis syften beträffar, kan det Iranskt bäst betecknas som " radikalt " i beti- delsen grundligt oindaiiande till ten densen, " nioderat ", d. v. s. stillsamt or1 försiktigt till arbetsmetoden.
Då Fredrika-Bremer-Förbundet i c h har något politiskt prograiiid, kan del icke avgöras, på vilken sida öm parti gräasen mellan höger och vänster dess flesta medlemmar befinna sig, men till sin allmänna liiggning har det behållil den psykologiska likstämnighet ined vad soni nied ett inångtydigt ord kallas högeråskådnirig, som i någon iiiån för- klarar högerpartiets välvilliga glöm.
ska a v dess syiten och verksamhet.
Numera existerar utom den organi.
serade k-Yinnliga riisträttsrörelseii, som till en del, och Fredrika-Uremer-För- bundet, som till troligen största deleii består av kvinnor, soni politiskt räkna sig till högern, ett organ för kriiino- rörelse, som bestämt förklarar sig som tillhörande högern, Moderata kvinno- krbundet.
Detta åsyftar som bekant xtt vid komniunala val samarbeta nied Tögerpartiet, men förbehåller sig att i speciella kvinnofrågor v a r a obundet t v partiets htåndpunkt.
Det är alltså 311 kviniiosaksorganisation inom hö- gerpartiets ram, vilken ej spränges ens Tenoni rösträttsfrågan, eftersom Mode- iata kvinnoförbundet såsom sådant e j, ar ställning till den, utan har med- emmar både bland rösträttskvinnor) ch " antis ".
I dessa dagar har högerpartiet från itpräglat Iiögerhåll erhållit en uppnia- iing a t t icke ignorera kvinnorörelsen.
Fröken Ebba Lindencronas broschyr ' Kvinnotanliar i brytningstider " d r a r ipp en parallell mellan arbetarrörelse jcli kvinnorörelse, framhåller vådorna iv den enas och andras urartning och isyftar att mana högern till större upp- närksamhet på kvinnorörelsen.
Utan att just tyckas ä g a någon sym- - ____- lyckokrav.
De meddelanden, som utges av Alliance Francaise två gånger j månaden för a t t till allmänheten sprida kännedom om franska förhållanden, intyga också den uppfattning nian hit- tills fått om de franska kvinnornas praktiska duglighet, personliga mod och beundransvarda uthållighet.
Det är i synnerhet i det franska Röda korset, som kvinnornas organisationsförmåga kommit till synes.
Detta består nämli- gen a v tre självständiga föreningar: Franska föreningen för hjälp till såra- de militärer, De franska kvinnornas förbund och De franska kvinnornas förening.
Dessa tre föreningar, som alla arbeta oberoende a v varandra, h a över- enskommit a t t inför utlandet represen- tera det franska Röda korset, och de ha lyckats att på ett utmärkt sätt sam- ordna sin verksamhet.
Före kriget hade dessa föreningar omsorgsfullt förberett sin verksamhet med sammanlagt icke mindre än 598 sjukhus och 32,000 sängar.
Genast vid krigets början v a r allt färdigt att sättas i gång, men som an- talet sårade översteg allt vad man kun- nat vänta, måste varje förening ofant- ligt öka sin verksamhet, och den 12 januari hade sjukhusens antal ökats till 1,499. pati för kviilnorörelseii, vare sig i den abstrakta allminlighet, vari hon själv merendels talar om den, eller i någon speciell forui, konstaterar broschyrens författarinna dess faktiska tillvaro och ohållbarlieteii av de förhoppnin- gar, som gruiida sig på (eller gruud- lägga) tron, att den skall tyna bort.
E n Övertygad anhängare a v kvinno- rörelsen, som stått i personlig kontakt ined de i början a v denna artikel om- talade svenska krinnosalisorganisatio- iierna, finner - inströdda bland många goda och kloka anmärkningar om vär- nandet ocli vårdandet a v religiösa och nationella varden - åtskilliga yttran- den i iörbigående om kvinnorörelsen i anklagande riktning, som förefalla bra verklighetsfrämmande.
En främling, som utan kännedom om förhållandena lüste broschyren, skulle nog bli r ä t t förvånad, OM lian sedan koin i nära beröring med den svenska Landsför- eningen för kvinnans politiska röst- rätt, Fredrika-Breiner-Förbundet, Mo- derata kviniioförbiindet, Vita bandet, K. F. U.
K.
Fast det ingenstädes säges och val icke heller åsyftas a t t påstå, att den aktuella kvinnorörelsen i Sverige har en ofosterländsk och irreligiös karak- tiir, skulle en utanförstående, som ej h a r något korrektiv i kännedom om verkliga förhållandet, a v denna bro- schyr få föreställningen, a t t den åt- ininstoiie håller på att glida ut i sådan rilitiiing.
Att frainställiiingen blivit sådaii, torde bero på dels en viss benä- genhet a t t låta begreppen nationell och religiös samgå med begreppet " mode- rat " i politiskt avseeiide längre ä n verkligheten bekräftar, dels och i syn- nerhet därpå, att huvudföremålet för fröken Lindencronas betraktelser, cen- tralpunkten för hennes tankegång, är icke kvinnorörelsen, minst deu sven- ska, utan den niaterialistiska socialis- men.
Det ä r helt naturligt, att en på sistnämnda sätt orienterad tankegång rör sig tämligen fjärran från den fak- tiska svenska kvinnorörelsens område.
E n maning fråii övertygelsetroget högerhåll till den övertygelsetrogna högern a t t befatta sig med kvinnorii- relsen, emedan denna representerar 3n mäktig och märklig tidsströmning, som e j visar tendens att gå tillbaka, bör hälsas med stor tillfredsställelse a v jein, soin redan tillhöra denna tids- strömning.
Den belysning, som den svenska kvinnorörelsen här, mer indi- rekt ä n direkt, får, ä r visserligen nB- rot egendoiiilig.
De vrångföreställnin-: ar eller skuggor a v föreställningar, $0111 den ined den faktiska kvinnorö- Tjänstgöringen ä r betryggad a v fri- villiga sjuksköterskor, som själva be- sörja sin klädsel och sitt underhåll och betala avgift till sina respektive före- ningar.
Kåren består för närvarande a v 40,000 utexaminerade sjuksköter- skor, biirädda a v 18,000 undersköter- skor.
I n g a anstrangningar h a uttönit des- sa kvinnors tålamod.
Så snart en kort permission tillåtit dem att hämta sig från tröttheten, ha de återtagit sin verksainhet \ - id sjukhiisen, och denna viljans uthållighet har iiven gjort a t t de medföljt de franska expeditionskå- rerna vid deras niest avllgsiia opera- tioner.
De misstankar för ytlighet och få- fänga, som ofta vidlått de franska kvinnorna, h a de härmed själva på ett glänsande sätt tillbakavisat.
I nödens stund slöto Frankrikes kvinnor upp omkring en id6 med en solidaritet och en bergfast tro, soni åt fosterlandet skänkt lindring i lidandet och stöd i hemsökelsen.
Deras hängivenhet är en borgen för a t t de i en framtid lika tro- fast och plikttroget skola utöva sina skyldigheter som niedansvariga och erkända medborgare i ett fritt sam- hälle.
-
4 relsen obekanta ultrahögern h a r om denna, ä r broschyren icke ägnad a t t korrigera eller göra mer konkreta.
Men ilen är ägnad a t t ruska upp u r likgil- tighetssömn.
E n sådaii uppruskning kommer ovillkorligen kvinnorörelsen till godo.
Och börjar den längst till höger stående högern a t t befatta sig med oss och vår verksamhet, kommer den väl småniiigom a t t göra en och annan lugnande upptäckt, dels a v de utpräglat ” moderata kvinnosaksele- vienten ” i Fredrika-Bremer-Förbundet och L.
K.
P.
R., dels a v Moderata kvin- noförbundets tillvaro och egenskap av landsorganisation.
Man kommer med andra ord att se, a t t den ” radikala ” kvinnorörelsen icke ä r uteslutande ra- dikal och a t t det redan finns en uttalat moderat kvinnorörelse.
Vänjer sig ” hö- gern ” vid att icke, soin nu ä r fallet med dess mera konservativa eller öppet re- aktionära del, i dagspressen överhoppa det lilla, som deii meddelar angående kvinnorörelsen och dess bundsförvaii- ter, finns t. o. m. d ä r ett och annat, som iir ägnat a t t lugna.
Både farhågan för kvinnorörelsens utmynnande i en mot männen fanatisk, ensidig ” feniinisin ” och för dess utmynnande i irreligiosi- tet borde j u till exempel ha gott a v att konfronteras nied sådana enkla fakta som de båda nybildade nianliga för- eningarna för kvinnans rösträtt, deii ena med en präst, den andra med en jeologie adjunkt till ordförande - föl att nu blott framdraga en omständig- het utanför, men dock sammanhäiigan- de nied den kvinnliga rösträttsrörelsen, RoSTRATT F O B KYIIPHOB Gina Krogs griftefärd.
Kristiania 18 april 1916.
_ - Under vägen till kyrkan yttra- le Fredrikke Mörck: ” Efter sina första trtiklar om Kvindesagen i N y t Tid- krift blev Gina Krog tvingad lämna iii befattning som lärarinna vid en av Lristiania högre flickskolor.
Det var 884. ” Inne i kyrkan slog mig kontrasten nellan det j a g hört och det j a g nu såg ich hörde.
Och j a g räknade ofrivilligt: fter - hur längesedan var det?
Tret- iotyA år.
R a r a trettiotvå år!
Men då, ör det sis Jordfästningen skedde under stora iögtidligheter på statens bekostnad.
’ ör första gången för en kvinna.
Fagerborgs vackra kyrka v a r fylld t v de skaror, som från huvudstaden) ch alla delar a v Norge samlats att; isa den döda det sista beviset på till- rivenhet, tacksamhet och vördnad.
Jallerier och predikstol höljda med, vart fl&amp;.
E n skog a v palmer bakoin ieii blomstertäckta kistan.
Omkring len en hedersvakt a v norska student-, kor.
I koret representanter för kvin- ioorganisationer av olika a r t och från; kilda orter, medlemmar a v regerin- ren, ledamöter a v stortinget, högsta lonistolen, stadsfulliriäktige m. ni 31and de närinast sörjande dröjde blic.
ien med deltagande vid en högrest %Id.
5ng, n u böjd under sorgen.
Det va1 len, dödas broder, liöjesteretsadvokal ‘ Crog.
Det innerligaste förhållande h a le rått mellan syskonen, sades det mig Under de svåra åren stod han som eti ryggt och orubbligt stöd vid sin sys.
Den socialdemokratiska kvinno- ers sida och tog del i allt hennes skif- dagen ande arbete.
I hans hem slutades hen.
hölls i Stockholm måndagen den 10 april les dagar.
Djup blir nu tomheten ock då ett möte v a r anordnat i Folkets hus saknaden.
B-sal med författarna Marika Stjernstedl Vid svensk begravningsceremoni ha och Edwin Björkman som talare.
Den för- i T i ej något, soiii motsvarar de norska ra behandlade ämnet Rättskänslans fram.
’ marskallrerne ”.
Som sådana fungera.
steg med världskriget soni utgångspunkt le vid Gina Krogs bår statsministei H e r r Björkman redogjorde f ö r den ameri.
Knudsen och stiftsamtman Blehr ocl- kanska Irvinnorösträttsrörelsen.
Program l e stodo framför kistan under hela der roet utiylldes med sång och deklamation.
jtäinningsfulla sorgeakten nied florbe Till sint antogs enhälligt en resolutior hängda prestaver och gingo främst med önskan om ett s n a r t slut på kriget med len långa processionen från kyrkan til alla de lidanden, soni detta åsamkar niänsk.
trematoriet.
Statens högst uppsatte be liglieten, främst kvinnorna och barnen i dc iygade på detta utmärkande sätt sin e r krigförande länderna, och med fordran känsla och sin aktning för en kvinnr ” Bort med befogenhet för e t t maktägande iitan någon som helst statlig befatt fåtal att kasta folken i n i förödande k r i g ning eller officiell utmärkelse, endas Må folken h a r ä t t a t t bestämma över siti på grund a v hennes personlighets be eget ödei Medborgarrätt åt kvinnorna! ” tydelsc och arten a v hennes arbete.
Et En kvinnas funderingar, Röstriitistidningen h a r alltid så mycke trevligt a t t bjiida på.
a t t nian blir glad oel förväntansfiill, r a r g h g nian s e r det för siktigt gröna papperet i brevlådan.
April numret svek icke heller dessa känslor.
E t litet aprilskiimt koni ock nied i form a v ei kinesisk författares funderingar örer kvin iiobojor och deras betydelse för hem ocl gtat.
Särskilt skiinitsain ter sig den kinesisk, författarens funderingar, n ä r de samman ställas med den första meningen i citate av Lillian R. Millards på första sidan “ Och kan den kvinna, som en g å n g til fullo tillägnat sig begreppen ’ rättvisa ’ ocl ’ jänilikhet ’, \ - ara nied om a t t Eririlligt på lägga sig dc traditionens bojor.
som tyng henne iinder sekel9 ” Bojan h a r iinder sekel r a r i t kvinnans a t tribiit.
Hela vår kiiltnr går u t ifrån ocl aiipnssnr sig efter den grundlagen, a t k r i n n a n ä r och alltid skall v a r a berocndc men hon skall nå sin högsta kvinnlighel icke b a r a beroende ‘ utan ä r e n fängslac Att bliga on1 en kvinna, a t t hon är fr är att ställa heiiiie utanför det kvinnIiga gränser.
Hon har enianciperat sig social eller konventionellt eller bådadera på e gårig.
En f r i kvinna är ett monstrum.
E n f r i man är däremot mannen i si högsta potens.
Haii förverkligar nianlighe ten genom att r a r a fri, och i j u högre gra ban är fri, dess högre upp på utvecklir trbete, som i de flesta andra länder, äkerligen ännu länge torde föra till notsatsen av hedersbetygelser och upp-, kattning.
Sognepräst Hansens tal hör också till - - le intryck, som icke förgå.
F r å n en medikstol ljöd för första gången - åt- ninstone för m i g - just det 6 0 x 1 un- ler vårt femtonåriga arbete varit: rundtonen och de bärande principer- ia i all förkunnelse.
Med de orden, ’ Den som vill vara stor bland eder,; kall tjäna de andra ”, såsom text, ut-: ecklades betydelsen a v människosjii- ens frigörelse, arbetet för att dess kraf- e r kunna tagas i bruk för andra, befri- ilsen från allt, som hindrar och stänger ivets egen utveckling, vikten a v en ramp för idealen.
” Vi känna alla ”, så; lutade talaren, ” Gina Krogs livsarbe- e, vi veta vad hon har uträttat.
Det le-; ande moment, som hos henne var star- iast, var känslan för lirets rätt, den jrinnande önskan a t t alla bundna goda zrafter skulle få vara med var den he- iga eld, som besjälade hennes verk.
Vilken insats h a r icke denna kvinna rjort både för kvinnorna själva och för iela landet, en tillförsel a v ande och &lt;raft, som iir a v bestående värde för jamhället.
Vi böja oss i vördnad för ienne, som givit sitt liv i tjänst för indra.
Må samtidens kvinnor minnas, %tt de i mycket leva på arv, a t t de nju- a förmåner, som andras hårda strävan Mrskaffat dem; det ä r icke gott och nyttigt a t t endast leva på arv, det gäl- ler att taga vid och arbeta för de korn- nande släktena.
Den starka personlig- iet, som n u gått bort, blir e t t manande ninne.
Tack för din stora, oegennytti- Ta gärning! ” Efter vacker musik, däribland sång zv f r u Bergliot Ibsen, född Björnson, nedlades på kistan ett 60-tal stora kran- sar.
De första vor0 stortingets genom Andersen-Griinsö och norska regerin- gens genom statsrådet Lövland, den nä-; ta Norska kvinnors nationalråds genom Fru Kjelsberg.
Därpå en vacker krans zv hyacinter och violer från den sven- ska Landsföreningen för kvinnans poli- tiska rösträtt.
De guldfraiisade banden i de svenska färgerna hade följande in- skrift: ” Sörjande vid din grav stå sven- ska kvinnor med tack för vad du gav. ” Den, som skriver dessa rader, hade där- vid det hedrande uppdraget att repre- sentera Lkndsföreningen och yttrade bl.
a. att genom den växelverkan, som nu råder folken och staterna emellan komma förr eller senare såväl Giua Crogs stora tankar som resultatet a v ennes mångsidiga arbete även andra Snder till godo.
Hon h a r levat och erkat ej blott till heder och lycka för itt land utan ock till gagn för hela Jorden.
Det underbara hände, a t t Gina Crog hann få se målen för så många trävanden uppnådda och f å uppleva, tt hennes folk förstod hennes tankar m frihet och rättvisa, växte sig i n i lem och e j fruktade att se dem realise- ade.
E n ä r a för nationen och en lyc-: a, som sällan beskäres en pionjär.
Bland kransarnas mängd märktes vi- [are sådana från de flesta större städers Kvinnoråd ”, f r å n Dansk Kvindesam- und och Danske Kvindeforeningers Talgretsforbund, från Norsk Stemme- etsforening i Amerika, från sanitets- öreningar och sjuksköterskeförbund, rån Husmodersförbundet och Barsel- ijemskommitth, från Norges venstre- orening och arbetarepartiets kvinno- örbnnd, från Författarföreningen, rån Kvinnliga Akademici, f r å n Vita 3andet, från Totalafholdsselskabet och r å n djurskyddsföreningen.
De vittna Ini Gina Krogs vidfamnande intressen Ich om h u r allmänt saknad hon var.
Cn del a v blomstergärden nedlades se- iare på dagen vid Camilla Collettsta- y n i Slottsparken, enligt, som det ycktes, en viss tradition.
I krematoriet, vars fondvägg har en, tämningsfull, vacker målning a v E. iiigeland, förrättades sedan sjiilva ordfästningen.
Under tonerna a v Ases löd sågs den sista skymten a v Gina Crogs blomsterhöljda kista.
De många tårade ögonen vittnade om lur djupt hennes bortgång kändes och ned innerlighet och vemod instämdes den sista sången, med ord a v Sophie 3onnevie: - Slegterne skifter - kommer gaar, Alle har Livsvark at öve, Stevner i Iiorte Jordlivsaar Alle t i l Aandernes Pröve.
Lykkelig den som S j a l e n g a r - Brytes saa Dagens Virke a v Rlomstrer det frem over Graren.
Döden h a r dugget i Sorg vort Blik Bavende kranser vi Baaren.
- Tro mod det Alvorskald h u n fik Bröitet hun LEnde f o r Vaaren.
Strök hende koldt mangt Vinterdrag Frodige Spirer gror idag Av hendes modige Vilje.
- EUen Hagen.
- gens stege lyfter h a n manlighetens guda borna och till höjderna strävande väsen.
Icke bara mannen bejakar denna grund sliillnad och försvarar den mrd alla medel all slags iippälskclse a v den kvinnliga bo jan och det manliga frihetsstandaret Kvinnan sjiilr är lika ivrig som h a n detta.
Först och främst bejakar hon det p: alla områden €ör sin verksamhet genon a t t - med ytterst f å undantag - ställa sil i oansvarigt läge i samhället, men framfö allt symboliserar Iion det i det mest per sonliga iittrycket för hennes väsen, näm ligen hennes dräkt.
J a g t r o r alldeles visst, a t t n ä r Adan gjorde sig skört a r fikonalöv, så tog Ev, bladskaften och knöt s i g a v dcm band, son hon snodde om sina a r m a r och vrister ocl sin hals och hela sin kropp.
Alla hen nes döttrar h a sedan dess placerat ringe - fångcnskapcns symbol - på sin krop på alla upptänkliga ris.
Do bära den on pannan, om håret, i näsan, i läppen, i örc iien, målad på kinderna och hakan, de bä ra den om a r m och ben, på fingrar och tåi De t a saken på djupaste allvar.
Det f å inte bara v a r a en lättvindigt biiren syrn bol a r deras kvinnlighets väsen.
Det s k a v a r a sb, att de stundligen känna allvare däri.
De tidtals moderna höga kragarn ska v a r a så höga och sitta så hårt At, al man ständigt känner huvudets orörlighr och tvånget därav.
Själva drottning Dag m a r a v Danmark snörde med silkeban sina små a r m a r för att konung Valdema skulle förstå, h u r djupt hon älskade hono1 och h u r hon ville visa honom s i t t kvinn.
liga väsens fullhet, n i m på dödbbädden, dl hon bekymrades a v a t t hon Enart skullt stå inför någon, som hon borde älskat än nu mer ä n någon jordisk konung, och so11 väl kiindc bli vred på henne för de röds silkebandens skull, då biktade hon det so11 en synd, a t t hon någon gång hade snört &amp; i dem för hårt.
I samma mån som det världsliga fäiigs l a t livinnorna alltmer, i samma mån h a dc tagit bojan på allrar.
Vid det spanska ho r c t fann inan på a t t s ä t t a bojan om midjan Genom snörlivet Tädjar kvinnans ärlig: uppsåt till mannen, a t t h a n måtte erkiinni hennes bemödanden a t t v a r a honom till be hag.
N ä r hon g å t t långt i denna fången skapens evolution, blir hon alldeles sådar som kinesen Önskar hciine.
Mannen blii för henne livet.
H a n f å r b ä r a henne genon livet - gott om h a n har ett lejons styrka H a n får ta hand om alla de överrasiinin gar den fängslade kroppen bereder, n ä h j ä r n a och nerver förlorat sitt komniandi däröver - gott om haii h a r en filosofs vis dom.
Därmed hade hon iiått om icke övertriim f a t de kinesiska kvinnorna i denna kvinno dräktens fängelsesymbolik, men hon hadl icke n å t t kulmen.
Närmast den v a r hon dj år, då hon sydde hela sin kjol till en endi fängslande boja.
Därmed visade hon man nen sin goda vilja a t t slå ihjäl rörelsefri hetens id &amp; Det biologiska begrepp, som ä motsatt rörekefrihet, är begreppet fast viixt.
Den lilla järnkedjan om knäna, dit s i t t f ö r a t t hindra n r j e försök a v benen i t t följa n å g r a gamla atavistiska impulser, il1 rörelser, lade i dagen hennes beredril- ligliet a t t gå instängd i sin tunnbandskjol.
Det är väl mycket problematiskt, om den kinesiska kvinnan k a n slå den ariska kvin- nans rekord.
Säkert återstår f ö r dem båda mdast en möjlighet: a t t sätta årtusende- nas alla bojor på sig på en g å n g och med rarje boja begå drottning Dagniars synd.
3å fängslade kvinnor kanske kunde para nog fängslande för den ariska nianlighe- ten, så a t t den utvecklade lejonets styrka och fllosofens visdom.
Kinesen ger rådet att pröva e t t radikalt medel: ” Bind kvin- Jenny Richter-Velander.
nornas fötter. ” Drottningen - samhällsmodern.
Alldeles intill den belgisk-franska gräu- son och knappast mer ä n 10 kilometer IrHn fronten på den lilla obetydliga landssträc- ka, som ännii tillhör Belgien, har drottning Elisabeth anlagt en egendomlig liten by.
Dess invånare bestå näinligeri a v 500 barn i ålder f r å n 3-8 Ar, x-illia alla förlorat sina hem på grund a v kriget.
Barnbyn består a v baracker, de största inriittade till skolor och sjukhus och de mindre tjänstgörande som lek- och sovsalar.
Alla större utgifter bestridas med medel frHn drottningens pri- v a t a förmögenhet, och varje eftermiddag kommer hon själv i bil från La P a r m a för att personligen inspektera alIt, och vanli- gen tillbringar hon d å ett par timmar hos sina små skydddingar.
- ROSTRATT FOR N:R 9 5 KUINNOR __.
RiRs 2 5 5 0 Allm.
6296 Rösträtt och kvinnosak ute i världen.
* 1 ö STOCKHOLM Gamia Kungsholmsbrogatan 25 lioriia efter de män, soni dragit u t i kriget.
Cheferna uttala sig mycket be- römmande om deras arbete och vänta a t t måiiga a v dem skola behåila sina platser &amp; veii efter krigets slut.
Även statstjänster, till vilka kvinnorna e j ägt tillträde förut, ha n u Öppnats för dem, och det råder intet tvirel om att e j Nya Zeelands angelägenheter i framtiden till stor del komma att skö- tas a v kvinnor, då de redan förut haft tilltriide till flera departement.
Den sydufrikanska röstriittstidnin- geii, The Woman ' s Outlook, innehåller i ett a v siila senaste nuininer en beak- tansvärd artikel a v m r F. Bancroft, vari han påvisar det alldeles speciella behov a v rösträtt, som föreligger för den sydafrikanska kvinnan - ett be- hov, som h a r sin grund i det faktum att en kaffer f å r rösta, vilket en v i t liwinna icke f å r.
Detta faktum, säger han, " är det allvarligaste våra lagstif- tare ha att syssla med.
Det ställer deil vita kvinnan på en lägre nivå ä n den svarte niannen ..
Låt kvinnorna öppet fråga: Vilken ä r den sydafrikanska kvinnans politiska ställning!
Kvin- norna veta och finna sig i, godvilligt eller ej, det faktum att de äro politiskt ofria och ställda bredvid idioter och brottslingar.
Utan talan och ur stånd att göra sig hörda i vad soin angår detta lands styrelse stå de i lagens ögon pü ett alltigenom 1Ngre plan iiii den vite mannen - och dock var det deras mödrar, som jämte honom bygg- de upp detta samma vita Sydafrika.
Kvinnan och mannen arbetade skul- d r a vid skuldra under dessa första år av kamp och faror, a v arbete och li- danden, hon delade med honom det gigantiska viirvet a t t så civilisation i vildmarken, att skaffa till världen en nation, a t t förvandla en ofruktbar ocli vild ödemark till ett land av ordning och välstånd - och dock sjönk hon under hans nivå, när uppgörelsens dag kom.
Denna orättvisa mot sitt kön er- känna kvinnorna och protestera svagt mot - eller också finna de sig godvil- ligt däri.
Men l å t oss göra ännu en fråga: Vilken är den vita kvinnans p o - litiska ställning i detta land i förhdl- lande till den svarie niannenst FrBn svaret härpå s t i d s a r varje kvinna i detta land - anti såväl som rösträtts- kvinna - tillbaka och vill ej, eller kan ej, uthärda att se det i ansiktet.
Men det är en plikt f ö r rösträttsföreningeis ledare och niedlemmar att förstå ställ- ningen och att besvara €rågan. ' '
Sainma problem ä r j u också bräii- nande i Förenta staterna, dWr kviri- norna, som hörde till dem, som ivrigast verkade för negrernas frigörelse, i de flesta stater alltjämt befinna sig på ett -.
politiskt lägre plan än dessa.
Slutligen måste niininas, att även bland Österns kvinnor den nya tidens ande gör s i g gällande.
Den berömda indiska skaldinnan, mrs Sarojini Nai- du, " Indiens sångfågel ", h a r nämligen som delegerad deltagit i den nationella indiska kongress, som nyligen hölls i Bombay, och d ä r hållit " ett gripande tal å de hinduiska kvinnornas vagnar, rädjande till sina åhörare att afitjlimt ivrigt arbeta f r a m en självstyrelse ".
Mrs Naidu, som haft modet att gifta sig utanför sin egen kast, iir myclret verksam i det offentliga livet i Iridieii och talar ofta inför stora åhörarskaror o m aktuella sociala och politiska ä11i- iien.
I den nyssnämnda koiigresseii del- togo dessutom många kvinnor både som arbetande medlenmar ocli som gäster, Irvinnor sjöngo, och kviiinor ta- lade från kongressplattforinen.
" Hjär- i-en på cirkulär 113 tvärtom på ett stort in- tresse för mötet, vilket säkerligen kommer A Södermanlands länsförbunds vägnar, tat klappar a v glädje, när sådant sker.
Guds välsignelse över dem ", slutar den Auyusta Widebeck.
att röna stor tillslutning av deltagare frhn indiska tidning, som berättar detta.
Red.
Ordf. hela landet.
Ej ens under de närvarande svåra och oroliga tiderna ligger rösträttsar- (andra huset f r h Drottninggatan) betet alldeles nere ute i världen.
Då J t o r t lager a f f l n a r e och enklare t och d å n å r oss någon liten notis, något meddelande om att rösträttens fana MOBLER fortfarande hålles högt, även om man i ek, mahogny, valnöt samt andra ej har någon direkt franigåilg a t t åbe- e triislag ä h e n måia.de, till billigaste priser.
5 ropa.
E n verklig sådan - och en a v stor Aiim.
Tel. 11410 Riks Tel. 6505 O E) H ~ ~ O ~ ~ O O O.
C =) ~ O O O O O ~ ~ betydelse - ha vi i rösträttssegern i Alberta, för vilken redogöres på annat ställe.
Ett livstecken ha vi fått från den nyaste suffragettföreningen, den som fbir två år sedan bildades a v Sylvia Pankhurst med särskilt må1 att verka JURIS KAND. bland de fattiga arbetarkvinnorna i Londons East End.
Hon arbetar out- tröttligt för alt förbättra deras ställ- ning, för a t t skaffa dem ökade arbets- Vallinaatan 18 Stockholm G. möjligheter och ökad utbildning, och iiättegiingar o. juridiska iipplrag av alla slag.
hon försummar aldrig a t t framhålla, KL. 10-4. a t t siikraste medlet a t t vinna detta är rösträtten.
Utan röstsedeln i sin hand Riks tel. 75 76.
A h.
tel. 16336. komma kvinnorna ingen vart.
Före- ningen ger ut en särskild tidning, The Wonian ' s Dreadnought - i sanning en E. o. Hovrättsnotarien talande motsats till männens Dread- noughts - ett litet enkelt blad, troligen världens billigaste rösträttstidning - den kostar endast en halv penny och ä r Södergatan 14, Malmö likväl illustrerad.
Denna förening, som hela tiden fört en synnerligen livaktig Tel. ö137 tillvaro med föredrag, studiecirklar, RätteoåaDar uppdra!
arbetsförmedling, klubbar, anordnande a v bariikrubbor o. s. v., h a r i dagarna hållit sitt andra Arsniöte i London, var- beslut fattats att ändra dess namn Sommarmötet i Strängnäs.
vid till Workers ' Suffrage League, vars mål skall r a r a att uppnå " human suff- Sedaii ni1 V. U. i ett cirkulär, det rage " - en röst för varje vuxen man e t thiindratret tonde, fastslagit, att ett och kvinna.
dylikt inöte verkligen kommer a t t äga E t t annat livstecken från England få rum den 17 och 18 instundande juni, vi från The Free Church League for hoppas jag, att saken blir tagen på all- Women ' s Suffrage, SOIII i medvetande r a r.
Fast när jag genomögnar avdel- on1 den vittgående betydelsen a v kvin- iiingen i Röstrlitt f ö r Kvinnor om " Ar- nornas ökade och alltjiimt sig ökande hetet ute i landet " och knappast finner ansvar anordnat en offentlig diskus- en enda förening, som dryftat saken, sion oin " Kvinnornas nya ställning så har j a g börjat tvivla på befintlig- inom industrin och nationen. "
heten a v intresse för densamma. "
Vidare meddelas att The British Do- Härmed niå nu v a r a hiir som helst, minion ' s Woman Suff rape Union kom- nien att inbjudningen till mötet, som mer att hålla sin andra kongress (vil- ä r Södernianlands länsförbunds sak, ä r ken hålles vartannat år) i Loildon för- buren av hiinförelse, därom har j a g un- sta veckan i juli.
Jämte rösträtten der en rundresa genom länet blivit för- komma följande 5ninen att upptagas vissad.
Vi hoppas a t t hiinförelsen skall till behandling: förliist a v nationalitet smitta a v sig på v å r a gäster.
genom giftermål, brittiska rikets ras- Förberedande arbete för mötet på- hygien, veneriska sjukdomar, iippfost- går.
I breda d r a g blir mötets gång ran och lagstiftning, kvinnornas eko- denna: (jag inberiiknar då även vad noiniska ställning, lika lön för lika ar- som kommer a t t försiggå i samman- bete.
FrHn Nya Zeeland berättas, att ban- hang med mötet, utan a t t egentligen kerna nu i stor utsträckning använda kunna anses höra samman därnied.)
Fredagen den 16 juni p å e. m.
av- kvinnliga tjänstemän för att fylla liic- Iiåller Södermanlands länsförbund sitt årsmöte, som bör vara undanstökat på De som stanna över måndagen den i9 ett p a r timmar.
Senare på aftoiien - f å r man väl se få tillfälle att besöka Södermanlands läns kvinnliga lanthushållsskola vid vad det bljr!
Beniiinge, som innehaves av fröken Lördagen den 17 öppnas niötet.
Hög- Eva Sack, medlem av Strängnäs F. K. tidligt.
P.
R. och stadsfullmäktig.
Under mötets gång medverlia flera ta- Långväga mötesbesökane erinras om lare, bland vilka redan nu kunna näm- lämpligheten a v att i sammanhang nas d:r Lydia Wahlström, fröken Eva med denna resa göra ett besök vid Fröberg, en a v länets kvinnliga gods- Gripsholms slott.
Definitivt mötespro- Hgare, fröken Närta Biicht, Luleå sanit gram kommer att inflyta i nästa num- professor Knut Kjellberg.
Det senare mer av denna tidning.
Redan n u an- dock beroende på hiirii vissa semester- modas dock de, som ämna besöka mö- förhållanden komma a t t ordnas.
Ännu tet, att, i mån som det kan ske, insän- några flera talare äro att förvänta.
Un- da anmiilan därom jämte uiötesavgif- der siindageii kommer en sång- och mn- ten 1 krona, under adress Rösträtfsmö- sikstunrl a t t anordnas i domkyrkan av tet, Strängnus.
Vid hitkomsten erhbl- do:nkyrlcoorganisten.
las deltagarekort, anvisning på logi till E t t friluftsmöte ingår också i planen.
billigaste pris och i övrigt de iipplys- ningar, som erfordras.
* Enligt iiicddelande från L.
K.
P.
R:s Strängniis 19 april 1916. sclircterare tyda de hittills inkomna sra- @ 1 i Bdvokat EPA BNDt !N K~innliga Juridiska Byrån - E I l S E i TH HIlSSOiiS Idvokatliyrå ' &gt; och Joriditka I av alla slag.
.
Malmtorgsgatan 6, StocKholm 35 mil på släte för rkträtten, 8 ?tga föreningar bildade.
Det finns viil numera knappast något stör- re sainliälle inom vårt land från Ystad till Haparanda, från Trelleborg till Kiruna, där e j upplysande föredrag i den stora och Vik- tiga fråga, som kallas kvinnornas l %St- rättsfråga, hållits.
Det landskap, Som docii hittills f&amp;tt vara ganska oberört al- detta spörsmål, har varit Härjedaleii, och detta naturligtvis beroende på detta landskaps brist p &amp; lnttarc komniunikatio1ier.
Det är jli iiöstan förunderligt, att Ti äunii i sve- rige ha cn landsända, där den resande fia gott som uteslntande är hänvisad till att färdas nicd skjuts.
Vintertiden, då föret gör det möjligt att jämförelsevis lätt och snabbt glida fram Fenoni de oändliga skogsbygderna, kan en färd i dessa avlägsna trakter vara både au- gcnäni och uppfriskande.
Det var p &amp; anmodan al- Jämtlands läns- förbiiiid, till vilket Härjedalen hör, 80W jag tlen I april begav mig hit upp för att i de större byarna - städer finnas här jii inga - hålla föredrag över olika ämnen.
som alla hade till syfte att liira invånarna i dessa bygder förstå vikten och betydelsen BV att kvinnorna på allvar ocli under an- svar tagas med i det stora fosterländska arbetet.
Från Svcg, där första föredraget hölls den 2 april, togs färden till Lillherrdal, där den lilla förening, som sedan några å r till- haka existerat, iipplivades och flck en hc- tydlig anslutning ax.
nya medlemmar, både m5n och kvinnor.
I Ptterberg bildades en filial till Sveg, och icke mindre än 27 med- lemmar antecknade sig efter föredraget.
Föreningen har redan haft sitt första möte med Överläggning ocli uppläsning, och do duktiga kvinnor, som jag där sammanträf- fade med, borga f ö r att den förcningeii kommer att g å framåt.
Härifrån gick fär- den till Älrros, där en kraftig förening med 30 medleminar kom till btånd.
Här var det en av dc ledande männen i samhället, som först gick fram och antecknade sig i den förening, som han ansåg att det var deras plikt a t t bilda.
I vackra ordalag, tac- kade han därefter för föredraget, som han ansåg hade kastat ljus över ett av tidens största och viktigaste spörsmål.
Närmaste målet var därefter Ptterhogdal, där iiven förening bildades.
Over allt hade jag tiiren att träffa personer med varmt in- trcsse för Eakcn och lämpliga att taga hand om de nybildade iöreningarna.
Här var det fru Brita Borg, som åtog sig ordförandc- skapet, och god hjälp i arbetet får hon sä- kerligen i de övriga styrelsemedlemmarna, som alla brnnno av iver.
I det lilla ticka C) verhogdal kan jag näH- tan säga att det var cn ungdomsförening, som kom till stånd.
Unga, sanningssökande människor, nicd den nya folkskollärarinnaal i spetsen, insågo, att de i rösträtten skulle f å det mrdrl, som sknlle hjälpa dem fram till alla de mål för samhälicts och indivi- dens lycka, fiom de ville arbeta och käm- pa för.
Föreningen är ej stor, men dus- sinclt blev fulit, och jag hoppas på dess till- växt.
Härifrån gick färden i en liten sväng inåt Jämtland till det etora samhallet Rä- tan, v6 YarR gästgivarghl jag bler på det vänligaste omhändertagen efter den 3 mil långa och ganska tröttsamma färden.
En hel del Rätanskvinnor hade förut varit di- rekt aiisliitna till länsförbiindet, mcn desfia insågo nii, att de bättre skulle kunna ar- beta f ö r saken genom att bilda en förening P &amp; platsen.
Den nybildade föreningen 5ck Över 20 medlcrnniar, och den energiska lcd-
N:R 9 - 6.
Norra Bosät tningsaf 1 är en HELFRXD J~OHANSSON.
i ................................................. * .... ~~ KEMIKALIE- - Jarlsgatan KOOPERATIVA LIV i i i: i f ö r s ä k r i n g s - F O L H [E T beviljar liv- anstalten - försäkringar I: alla slag.
Adress Bor 233.
Bliv onibnd.!
i H.
K. VASAGATAN 6.
21 NORRTULLSGATAN n 2:dra huset från Odenplaii.
Lager a v.
Glas-, Porslin- o, Hasgeradsartiklarl FARG-, &amp; PARFPMAFFÄR 29, Stockholm Birger Välsorterat lager av Sjukvårdsartiklar, Kammar, Speglar.
Borstar, HBr- &amp; Munvatten, Hand- cremer och Tinkturer, Tvål, SKpa och alla slags Putsmedel.
Telelonorder exp.
omglende.
Rikstel.
685.
Sthlmstel.
8318.
Allni.
Tel. 15353. insätt Edra besparingar i A.-B.
NYA BANKEN.
ningen kommer säkerligen a t t samla allt flera av ortens krinnor i sitt arbete.
NU gick m i n v ä g över de vackra fjäii- vidderna, som skilja Härjedalen och Jämt- land, ner till Vemdalen.
Detta ar cäker- ligen.
en a v de vackraste färdevägar vårt land h a r a t t bjuda ph.
Under e n timmes färd leder vägen uppåt, uppåt och å t e r iipp- At, tills m a n komnier upp på Utanbergspla- tån.
Två mil f r å n Rätan ligger Ctanbergsval- larnas gastgivargård, d ä r man byter om skjuts.
Under fortsättningen a v färden blir det å t e r stigning, tills nian kommer tipp på kammen a v Skarfjällct, en mindre fjäll- r y g g mellan Klövsjö och Vemdalsfjällen.
Efter ungefär e n timmes f ä r d börjar det åter glida nedåt, tills nian slutligen skyilitar Sonfjället i fonden och Veiiidaleii i kitteln mellan de nämnda fjällmassorna och dess sluttningar.
Avståndet mellan Rätan och Vemdalen är 4 ' 12 inil, och den långa fär- den i den s t a r k a fjälluften höll på a t t t a g a mina sista krafter.
Efter en stärkande sCmn kände j a g mig dock åter vederkvickt och kunde ånyo fortsätta arbetet.
I Vemdalen bildades en förening iinder ledning av f r u HiIda Fladvad.
Samhället ä r e t t a v de större i Härjedalen, och även oni rösträtts- tanken d ä r är så jämförelsevis ny a t t den f ö r närvrirande e j h a r så stor resonans, hoppas vi, a t t det upplysningsarbete, som den nybildade föreningen h a r till uppgift a t t u p p h a, skall sprida ljiis över spörsmå- let, och allt flera saiiilas i arbetet för med- borgarrätten.
Den största föreningen inom landskapet bildades i Hede, d ä r 38 medlemmar anslö- to sig, därav 12 f r å n Hedeviken, ett ganska stort samhälle, beliiget en mil f r å n Hede.
Ledsamt nog var min tid h ä r så begrän- sad och väderleken dessutom ogynnsam, så a t t j a g e j blev i tillfälle a t t taga denna t r a k t i närmare skärskådande.
Hede, belä- get vid övre Ljusnan vid foten a v Son- fjället, ä r en ar de vackraste trakter inom Härjedalen, och säkerligen skall den söka sin like i hela v a r t land.
På den lilla trev- na gästgivargården niår mari dessutom all- deles förträffligt, och det Kr med verklig saknad man skiljs f r å n det vänliga r ä r d - folket.
Efter föredrag i Hedeviken följande dag begav j a g mig söder u t och ankom efter 3 % mils f ä r d i den värsta snöyra till Lin- säll.
H ä r h a r sedan flera år tillbaka fun- nits en rösträttsförening, som n u under f r u I d a Meschs kraftiga ledning ständigt vin- ner i s t y r k a både u t å t och inåt.
Efter före- draget antecknade s i g e n hel del nya med- lemmar i föreningen.
Det ser u t som om Linsällsföreningen borde bli den starka stödjepunkten f ö r de niånga nybildade för- eningarna i Härjedalen.
Den följande dagen anträddes flirden sö- derut i arla morgonstunden.
Föret börja- de nu gå u p p i dessa trakter, och det gäll- de a t t passa på.
innan solen koni för högt p &amp; himmelen, och medan man ä n n u knnde glida liitt på den iiiider natten bildade ska- ren.
Redan k1.
9 på morgonen vor0 vi i Sveg och hade då tillryggalagt den 3 ' 1 2 mil långa vägen f r å n Linsäll.
Sista dagens arbete blev nu a t t ordna styrelsefrågan i Svegföreningen, vilket gick över förvän- tan bra.
E n del iiya krafter införlivades mcd denna, och alla tycktes besjälade av den tanken, a t t n u om någonsin behöves förståelse och kiirleksfullt samarbctc rnel- l a n kvinnorna.
Redan iinder färden till Härjedalen hade j a g underhandlat med Orsa att f å hålla ett rösträttsföredrag därstädes på återrägen.
A t t annonsera och afflschera detta möte hade bokhandlare Olsen välvilligt åtagit sig, och då j a g den 17 april anlände till platsen, v a r allt vHI ordnat f ö r detsamma.
~ HOTELL VfCTORiA Norra Smedjegat.
1 % (Hörnet av Herkulesg.)
Stockholms äldsta, billigaste och mest välkända privathotell.
Tyst, och fridfullt läge strax vid Brunkehergs- och Gustaf Adolfs torg.
Elek- triskt 1juN o. telefon i rummen.
Vördsamt Fru Greta Schubert.
I hvarje svenskt hem bär finnus ett NYA HATTFORMAR till Riks 53.
A h.
6651.
Post- o. Telegrafadr.
ABTEll VltTORIA.
För resande att beakta !.
VAR-SAISONEN inkomnn K r 1 9 5 for damer.
K r.
1.50 for barn .411t till montering RV hattar I Siden Sammet Fantasier Hattblommor Tagelflätor Den betulur sig Lööfs hotell ARVIKA rekommenderas!
Färdigt stäiibart Satin- Hattfoder 1 krona.
I o E n fulltalig åhörareskara hade samlats i OBS.1 Buttericks hattformar äro speciellt koinmunalsalen, d ä r j a g n u hade glädjen att gjorda Pör hemsyning.
tala till dem om kvinnans plikter mot hem OBS.1 Ciratisrldavifacket kunnlga Damer.
och samhälle och belysa det oriktiga u t i att Arvika Vagnfabrik, Arvika.
fullgörandet av dessa plikter e j ansågs lika Ett parti Sammetshattar Sveriges största fab- rik fo ' r tillverkning av värdefullt för fosterlandet som det arbete.
bortslumpas kolossalt billigt.
alla sorters lyx- och som männen utföra till det allmännas arbetsllkdon bästa.
Efter föredraget bildades h ä r den Utstäiining: David Bagaresgata 1, Sthlm.
Eittonde föreningen under m i n färd, och 24 Riks 1720 Drottningaatan 57 ~ i l m 1410.
-- Priskurant pA begä- medlemniar ingingo i densamma.
ran.
Riks t. Arvika 87, Det direkta resultatet a v den l å n g a fär- Sthlm 4544.
BegLr priskurant även l Kuliageraxlar.
den h a r således varit 8 nybildade och 2 återupplivade föreningar.
Dessutom hop- pas man j u a t t månget korn, som har Etablerad 1819 blivit utsått och e j omedelbart burit frukt, 42 JARNTORGSGATAN 42 skall gro och i en framtid b ä r a skördar.
I Allm.
Tel. 14165 tankarna f a r j a g nu %ter den långa vä- Viiisorteradt lager av in- och utländska Handskar 48 ODENGATAN gen och stannar med v a r m tacksamhet hos och Vantar.
Partprner och heneltiperingsartlklar m. m. var och en, som med vänlighet och gäst- Rekommenderar sin kamning och ondulation Medlemmar i F. K.
P.
R. erhAila rabatt.
in.
m. frihet tagit emot mig och sörjt för min trevnad.
Tack för allt detta och glöm ej, Brndklädsel arrangeras smakfullt och billigt.
Kamning i hemmen.
att d å niedleinsantalet i Edra föreningar fördubblats, kominer jag åter.
Vördsamt TVAL- &amp; PARIWMHANDEL Stockholm dcu 22 april 1916.
A.
T.
12920.
ANNA TROLLE.
Ella Billing.
$9 Vesterlbggatan 39 BUTTERICKS MÖNSTERAFFÄR Damfrisering en Skånska Hands kmaiasine - t 48 Louise Blomberg _ _ ~ På påskferieresa.
Kristianstad, 25 april 1916.
Det är v å r i Skåne med en härlig dager över Kristiaiistadslätten och det är en lagom promenad härifrån ut till Skeppars- löv.
En hälsning inåste sändas f r å n dessa orter, d ä r den märkvärdiga första lokal- avdelningen a v M. F. &lt;K.
P.
R. är i så liv- lig verksamhet.
Då och då letar sig ett brevkort h i t till ordf. eller sekr. med tack för deras initiativ f r å n kvinnor i olika de- lar av Sverige.
Sekr., adjunkt Nordlund, är i ständig, helt stillsam verksamhet a t t samla i n medlemmar i föreningen; den se- naste är greve R a d Hamilton i Andra kam- maren.
Ordf., kyrkoherde Bruhn, är eldigt intresserad, och båda tillsammans planläg- ga nästa steg framåt i rösträttsarbetet.
En sådan ferieresa till sådana människor är så god som medicin.
Sekr. i Skåneförbundet.
övertygas den ärade allmänheten om att YVY- TVÅLEN är den förnämsta bland tvålar.
YVY-TVÅLEN säljes i varje välsorterad parfym- och herrekiperingsaffär.
Österlin &amp; Ulrikssons Kem.-Tekn.
Fabrik Allm.
Tel. 2817.
Kammar, Borstar, Svamp m. m.
FRU HEDENSKOGS Privata Förlossningshem YSTAD.
TROLLHATTAN Meddelanden från V. U.
1.
De F. K.
P.
R. och länsförbund, ?om ännu icke insänt de inkomna in- lerpellationssvaren från landstings- mannakandidaterna till Rösträttsby- rån, uppmanas a t t ofördröjligeii göra detta.
2.
De styrelser, som ännu icke insänt meddelande om decharge till central- styrelsen, uppmanas att ofördröjligen göra detta.
3.
Ceiitralstyrelseiis inedleinmar upp- Freds fyrväpplingen inanas a t t ofördröjligen insända svar ä r ett prydligt märke a v grön emalj på de i cirkulär 113 framställda frå- och förgyllt silver.
Det bär inskriften: gorna.
" Skiljedom, Världsfred. "
Meningen med detsamma är, a t t det skall vara en symbol för människornas freds- Kvinnor i predikstolen.
trängtan.
Det leder tanken till det fred- ligaste a v allt, ett klöverfält i sommar- Under ovanståeude rubrik h a v i i Röst- tid, och fyrväpplingen anses sedan rätt för Kvinnor omnämnt e n del kvinnor, ganinialt bringa lycka, liksom freden, i som vid ett eller a n n a t tillfälle f å t t tala motsats till kriget.
k trån predikstolen i olika statskyrkor.
Nyli- Det säljes i Engström &amp; Engeströms gen har det kommit till v å r kännedom a t t antikvariat, Kammakarg.
40 (hörnhu- Eolltskollürariniian, fröken Mathilda Person set av Drottningg.)
och i A. W. Nor- talat f r å n predikstolen i icke mindre ä n sex dings parfymhandel, Birgerjarlsg.
16, kyrkor, näniligen i Vånga, Vårdnäs, Västra Biblioteksg.
11, Drottriingg.
63.
Pris 3 Harg, Askeryd, Glanshamniar och Gustav kr., jämte 35 öre i porto och rekommen- Adolfs kapell i Motjärnshyttaii.
I Västra dationsavgif t. Harg hade fröken Person först möte med Nettobehållningen skall a t t börja barnen i kyrkan, och n ä r tiden för föredra- med Överlämnas till a v kriget nödställ- y r t v a r iniie, föreslog kyrkoherden a t t fol- d a i de krigförande länderna och an- ket skulle kallas samman ined kloekring- slås sedermera till fredsverksamhetens ning, varigenom mötet Ack e n särskilt hög- främjande.
- tidlig prägel.
Fredsfyrvappliiigens ombud Gro: Louise von Bahr, Tora Kjellberg, Anna Lindhagen, Ernst Norlind, Gerda Kjell- berg-Romanus, Maria Rornell och Fri- " Arbetet ute i landet " mtiste p å grund av - da Stknhoff.
REKOMMEND€RAS Mer och mer hyrnmesskäl överstå till nästa niimmer.
IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Rikstel.
145 IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Gynna Rösträtt för Kvinnors ~~ ~~ aunonsiireil ~ Kvinnoporträtt.
I Aftontidningen förekommer sedan e n tid tillbaka en artikelserie a v stort intres- se.
Under rubriken Kvinnoporträtt lämnar tidningen varje söndag en bild av någon liänd svcnsk kvinna, talangfullt tecknad a v fru Hilda Sachs.
Artikelserien, som bör- jade i december, h a r hittills omfattat por- t r ä t t av Signe Bergman, Signe Bergner- Andersson, F r i g g a Carlberg, Gerda Plan- ting-Gyllenbåga, Emilie Ratliou, Ellen Ha- gen, Maria Sehildkneclit, F r i d a Steenlioff, Karolins Widerströni, Gulii Petrini, Sigrid Blomberg, Ella Billiiig, Lilli Ziekerman, Gertrnd av Klintberg, Maja Sjöströni, 9 d a Nilsson, Anna WicBsell, Charlotte Wnhl- ström och Anna Klenian.
Rösträtt för Kvinnors niontle nummer för 1916 inneh&amp;ller bl.
a.: Efterht.
Gina Krog t.
A v A n n .Vorgrel Holmgtni Landstingsmannakandidaterna och kvinnoröst- rätten.
Högerpartiet och kvinnorörelsen.
A v docentm Bilma Borellus.
Gina Krogs griitelärd.
Av EUfn Hagw.
En kvinnas funderingar.
Av Jenny Richter- I ' elander.
Rösträtt och kvinnosak ute i världen.
36 mil p l släde för röstiätten.
Av Ella Bilring Btoakholm, IPU €i#mgatrö ?nm boktmckari A.
B., 1916.
