# ID: svediakorp-per2614
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,498
# sentences: 815
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


RÖSTRATT FOR KVINNOR, $ Tidning utgiven av Landsföreningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket for en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
v. ARG.
RÖSTEÄTT F Ö B KYIHNOB ntkommer den 1 och 15 i var m h a d.
Redaktion och Expedition: 6 LhtmakaregatanI Redaktionstid: onsdag och lördag kl. * i93- ' / 94.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel 8600.
Allm.
tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1916 Kr.
1:35.
Ulsnnmmer 6 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom inshdande av 2 kr.
i postanvisning till tidningene expedition.
RÖ s T R XTTS B Y R Å N Liistmakaregatan 8 I, Stockholm Allm.
tel. 14729.
Rikstel.
8600. öppen vardagar kl. ' In l -- ' / s 5 e. m.
L.
K.
P.
R s sekreterare träffas personligen ki.
1-3 e. m.
I samlingens tecken.
" Kvinnorna ha redan blivit en infly- telserik, upplyst och viljekraftig faktor i det offentliga livet.
Det ä r en verk- lig fara uti att låta en sådan faktor växa sig stark och mäktig utanför den lagliga representationen, det är klokt, det ä r nyttigt att införliva en sådan ' samhällsmakt i representationen, d ä r den, på samma gång den får ökat an- svar och tvingas till nödig begrgins- ning, utan tvivel skali p å m i n g a om- råden bidraga till en sund, för landet lyckobringande utveckling. "
Det kan vara skäl a t t ånyo erinra om dessa tänkvärda ord, yttrade a v Sixten von Friesen vid riksdagsdebat- ten å r 1909 om kvinnans politiska röst- rätt och valbarhet.
Ty det proportio- nella valsättet och de politiskt upprör- da tider vi genomleva h a j u skärpt partimotsättningarna till hittills oanad grad, och detta jämte den kommunala rösträtten har tvungit kvinnorna in i partipolitiken, vare sig de önskat det eller ej, och till ett s i pass starkt del- tagande däri, att detta under nuvaran- de förhållanden icke kan anses sbsom något utesliitande gott.
Den u r alla synpunkter bästa och för 6vrigt enda lopiska ntvecklingen a v kvinnornas deltagande i det offentliga livet är den, att de först gemensamt arbete för ernåendet a v filla medbor- gerliga rättigheter och att de sedan, när detta mål ä r nått, var orh en an- sliita sig till det parti, vartill deras åsikter och livsuppfattning hänvisa dem.
Ingenting kan vara mera Ödesdigert än a t t kvinnorna bli partimänniskor först och ansvariga medborgare sedan.
Det är ödesdigert u r tv &amp; synpunkter.
M minst för kvinnorna sjalva, t y sko- '.
.
u STOCKHOLM, 15 APRIL 1916.
Och kan den k v i n n a, som en gång tillfullo t i l l ä g n a t s i g begreppen " rättvisa och " j ä m l i k h e t ", vara med om att fri- villigt p å l ä g g a sig t r a d i t i o n e n s bojor, som tyngt h e n n e un- der sekler!
Huru l i t e t ha de u p p f a t t a t k v i n n o r ö r e l s e n s i n n e r s t a mening, som tro, att k v i n n a n så lätt kan glömma s i n djupaste tro!
Förstå de icke, att den helt enkelt utgör hennes lydnad f ö r lagen om utveckling, en lag som icke är det ena könets p r e r o g a t i v, utan hela mänsklighetens, att också kvinnan ledes a v samma i d e e l l a trängtan, som väglett mannen på hans väg mot ljuset f r å n den f ö r h i s t o - riska tiden, drii ban forst började tänka, ända till våra dagar Lillian B.
Millards.
' a de kunna tillföra det politiska livet något nytt, något a v värde, måste grundvalen för deras deltagande däri vila på full likställighet med männen.
C motsatt fall kan deras ställning inom respektive partier knappast undgå att b l i annat än skev och ohållbar.
Valse- lelns makt bakom ordet h a r nog en märkvärdig förmåga att inge den re- spekt, den aktning och den hänsyn för uttalade önskningar i fråga om parti- &gt;ts riktlinjer, som det i annat fall kan vara nog så svårt för partiets rösträtts- lösa medlemmar att ernå.
Ur samhällets synpunkt kan det där- till knappast vara riktigt lyckligt a t t 3n del a v dess medlemmar indirekt ieltaga i avgörandet a v dess viktigaste livsfrågor utan att äga ansvarets rätt 3ch ansvarets plikt.
Detta måste kvinnorna ha klart för sig.
Och de måste förstå, att om de, in- nan de ernått fulla medborgerliga r ä t - tigheter och skyldigheter, ansluta sig till och arbeta för olika partier, böra le konsekvent v a r och en inom sitt par- i arbeta för ernåendet av det ansvar, som politisk valrätt och valbarhet ger.
Det måste alltid komma att räknas rösträttsrörelsen till förtjänst att den iöker förena kvinnor u r alla partier.
kvinnor a v alla stånd och villkor till remensamt arbete för samma mål.
Den noderna skrämseltaktiken ä r främ- nande för rösträttskvinnorna.
De kun- la e j vara med om att låta hetsa sig not vare sig det ena eller det andra 3artiets kvinnor.
T y de frågor, som ivinnorna än så länge ha gemensam- n a som kvinnor, äro större än dem,; om skilia dem som pariimänniskor.
Framför allt ä r kvinnornas solidari- et nödvändig, tills de tillkämpat sig: in plats i staten vid sidan a v männen.
3ch det är i samlingens, ej i söndrin- rens tecken vi, n ä r det gäller detta mål, ikola gå fram till seger.
Äktenskapslagstiftningen.
Skrivelse till Lagberedningen från svensku kvinnoföreningar.
Vid det möte mellan delegerade från de nordiska länderna, som ägde rum i Köpenhamn i januari, uppgjordes för- slag till uttalande angående den del av äktenskapslagstiftningen, som niir- mast föreligger till behandling.
Sty- relserna för de svenska kvinnoförenin- gar, som vor0 representerade på mötet - L.
K.
P.
R., Fredrika-Bremer-För- bundet och Svenska kvinnornas na- tiona ?för ?mnd - ha nu s:&amp;nte Social- demokratiska kvinnornas centralsty- relse enat sig om nedanstående a v samtliga föreningars ordförande un- dertecknade skrivelse, som tillställts Lagberedningen: I skarp motsättning till den själv- ständigare ställning i samhsllot kvin- norna numera intaga stå de föråldrade lagarna på familjerättens område.
Kvinnorna känna allt hårdare trycket a v den ekonomiska osjälvständighet äktenskapet medför för hustrun, även- soin a v moderns begränsade bestäm- manderiitt i fråga om barnen.
F ö r många gifta kvinnor ha verkningarna av de ännu gällande, på en svunnen tids uppfattning griindade äktenskaps- lagarna medfört och medföra alltjämt verklicra lidanden.
Med stöd a v den på dessa livsområ- den samlade kvinnoerfarenheten och i anledning a v det arbete, som utföres a v den a v de skandinaviska statsmyndig- heterna tillsatta gemensamma familje- rä ttskommissionen, vilja svenska kvin- noföreningar uttala följande önskemål, vilka vi begära f å tillgodosedda genom nu på Pående lapsti ftninmarbete: 1) Mannens målsmanskap bör full- ständigt upDhGvas, så a t t den gifta kvinrian erhåller full rättslig hand- lingsförmåga.
2) LivsförhållandBnas skiftande be- skaffenhet betingar, att lapen uppstäl- ler och utformar olika förmögenhets- rättsliga system på m rund val a v såväl Femensam som enskild äganderätt med frihet för de blivande makarna att vÄl- j a samt även rätt för dem att under äk- tenskapet övergå frbn ett system till ett annat.
N i 8.
Där egendomsgemenskap råder mel- lan makarna, skall hustruns ekono- miska självständighet tryggas.
Olika principer kunna härvid tillämpas, dock bör huvudprincipen vara, att makarna ställas lika med avseende på rådighet, vare sig denna utövas gemensamt eller är delad.
I lagen bör sålunda utformas flera system för egendomsgemenskap.
Makarna böra vara skyldiga a t t bi- draga var och en i förhållande till sina tillgångar såväl till familjens under- håll, hemmets betryggande och barnens uppfostran som till täckande av var- dera makens personliga utgifter, allt i enlighet med makarnas ekonomiska förhållanden, Till den del hustrun icke har egen inkomst a v arbete eller för- mögenhet, fullgör hon denna skyldig- het genom sitt arbete i hemmet.
Make bör beredas möjlighet att vidtaga effek- tiva lagliga åtgärder för att få till sig utbetalt det bidrag, som skali utgå i penningar.
3) Föräldramyndigheten över barnen bör tillkomma båda makarna med lika rätt.
I fall a v tvist mellan föräldrarna i fråga om barnen bör hänsyn främst tapas till barnens bästa.
4) Tvister mellan makar hänvisas till en myndiphet, vilken bör bestå a v både män och kvinnor.
5) Kvinna, som gifter sig.
med främ- mande lands undersåte, bibehåller sin egen natimalitet, så länge hon sr bo- satt i hemlandet.
Norska kvinnor som statsråd, Det norska stortinget har med 91 röster mot 14 antapit rweringsförsla- pet om ändring av griindlaaens par.
12, varigenom uppnås möjlighet for kvin- nor att bli medlemmar a v konungens råd.
Med anledninr härav skriver tidnin- pen Norske Intelligenssedler på ledan- de nlats: " Beslatninren var temmelig given, som en natnrlip konsekvens av, at kvinderne h a r faat stemmeret og kan vApes til stortingsrepraesentanter.
Den sidste dör maatte da ogsaa aapnes for dem.
Tndvmdingerne mot indstillinpen var heller ikke andre.
end at der ikke er norret praktisk behov for kvinder som statsraader, o g a t det endnu vi1 gaa h n P e för nogen kvinde kommer ind i repierinpen.
Blandt kvinderne og en mwnpde mwnd vi1 beqliitninpen selvfölaelig.
bli hilst med plmle som et nvt skridt fremorer mot lilieqtilling.
mellem kjiin- nene, og: for kvindesakens fnrlriaem- pwe atover verden vi1 hesliitningen c+xa som et nvt virlnesbvrd om, a t Norge paa dette v i d i g e omraade av moderne reformpolitik er et foregangs- land. "
Använd L.
K.
P.
R:s brevkort och agitationsmärken.
Annonsera i R ö s t r ä t t för K v i n n o r.
f i
RöSTRdiTT F Ö B KYIHNOR 2 - N:R 8 Kammar Borstar Framka ParSmer och Tvam * relse än den som arbetar för uppnåen- let a v en varaktig fred.
Denna agi- tationsrörelse är den form, i vilken kvinnornas politiska livaktighet nu kan göra sig gällande.
Man skall san- nolikt efter kriget fråga: vilket intres- se ha ni kvinnor visat för den kris, den största a v h a r t när tänkbara poli- tiska händelser, som n u genomgått världen?
Det skall knappast v a r a nå- gon stark position för kvinnorna, om svaret skulle bli a t t de setat loja och stumma.
Härtill kommer, a t t det är de freds- vänliga kvinnorna, vilka ensamt efter kriget kunna vara skickade att åter- knyta de brutna internationella kvin- noförbindelserna.
Den lilla skara oför- farade internationalister inom som utom de krigforande länderna, vilka krigets storm e j sopat bort, aro de en- da, som åter kunna resa den interna- tionella kvinnorörelsens standar.
Det k r deras anda, som mäste genomtränga den, om den över huvud skall leva.
Uen makt de internationella kvinnliga allianserna kunna få för genomforan- de a v kvinnornas anspråk, kunna de endast vinna från dem.
Det finnes etc naturligt samband mel- lan kvinnorörelse och fredsrörelse.
Den ligger e j blott däri a t t kvinnorörelsen hr internationell.
Den beror framför allt därpå a t t kvinnan a v sin natur är riktad mot krigets princip.
Man kan drista sig påstä att kvinnornas stör- sta politiska uppgift i världen är a t t arbeta mot krigets instinkter och ver- ka för fred p å jorden.
En svensk för- fattarinna, icke alltid lyckad som pset, men som hade ett livligt sinne för and- liga verkligheter, nämligen Lotten von k m m e r, har särskilt klart insett detta samband mellan kvinno- och fredsrö- relse.
Hon h a r som en a v kvinnorö- relsens yppersta föregångare firat E ’ lo- rence Nightingale, som genom sin or- ganisation under och efter Krimkriget a v den moderna militära sjukvården verkat kanske mer än någon annan enskild människa för lindrande a v kri- gets ohyggligheter, och i dessa inspire- rade strofer sätter hon i sin dikt över henne, som ett stort mål för kvinnorö- relsen ” att kuva bröders hätskhet och böja samman skilda stammar! ’ ’ Specialitb: kvinna.
- ’ Jag minns tu &amp; ogon, som lyste, en blick brann djup ocb klar!
Ocly i blickens eld ocb Iangtan en sjlil l&amp;g Clppen ocs bar.
e n själ: en etrid med livet, e &amp; Ilinge livet lir!
- Frlinde, vän ocb stridskamrat, jag fick dig frirn början här!
Gunnar H e d e.
Barnadödligheten i Europa under kriget.
Följderna a v krigets barbari och Ohyggligheter drabba man och kvinnor, bäue skyldiga och oskyldiga, men star- kast berora oss de verkningar, som stracka sig till barnen, de torterade, utsvultna barnen, som få lida for de vuxnas missgarningar.
Krigets tyngd har hårdast d r a b b a t de hjaipiosaste a v alla, och under uet senaste haiväret har dodligheten bland spada barn stigit till en forfarande procent.
N a r J udge Lindsey, den berömde grundläggaren a v Amerikas barndom- stolar, lamnade Fordexpeditionen, till- bringade han en månad i Luropa med att studera barnadödligheten i de krig- forande länderna, och nyligen har han i den stora, dagliga tidningen New York Times frainlagt resultatet a v sina undersökningar.
Ue fientliga staterna tillåta inte att mjölk och sädana fodo- ämnen, som äro nödvändiga för att håiia ett barn vid liv, föras över grän- sen, och över 500,000 barn ha omkom- mit i de krigförande länderna p å grund av svält.
i samtliga delar a v Polen äro nästan alla barn under sex år döda!
och man kan knappast leta upp någon landsända, d ä r barn under tre år än- nu finnas vid liv.
Under de sista mas- sakrerna på armenierna begärde en tysk kvinna, som v a r föreständarinna för ett barnhem, a t t åtminstone barnen skulle räddas, men representanten för den turkiska regeringen svarade henne.
att man befallt armeniernas utrotande och barnen måste följa sina färäldrar I Frankrike, i Belgien och i Ungern h a barnen dött som flugor.
Till och med i de neutrala länderna ha de höga mjölkpriserna varit ödesdigra nog för de fattiga små barnen.
I en kommentar till Judge Lindseys yttranden tillägger den amerikanska kvinnotidningen The Woman ’ s Jour.
nal: ” Medan kvinnorna göra allt vad i deras förmåga står för a t t minsks männi3kornas lidanden, borde de sam.
tidigt arbeta kraftigare än någonsir p å att erhåila rösträtt, så att detta krig måtte bli det sista.
Vi tro, att de flest2 kvinnor komma att understödja m ä n nen vid de sallsynta tillfällen, då de1 kan vara rätt och nödvändigt att stri, da, och a v erfarenhet veta vi, att, an.
’ tingen det är klokt eller oklokt, kom, mer varje nations kvinnor att ställa s i g p å männens sida, när deras land er.
gång blivit invecklat i krig.
Men de1 är också v å r djupa och uppriktig2 övertygelse, att de flesta kvinnor mot, sätta sig erövringskrig och handels, krig, krig för låga och små synpunk.
ter.
När vi arbeta för rösträtten, då ar.
beta vi även för a t t rädda kommande generationer a v späda barn från de1 ohyggliga öde, som nu beskäres barn: de krigförande länderna. ” Stöd arbetet f ö r kvinnans politiskt rösträtt genom att ingå som medlem närmaste rösträttsförening och genow att prenumerera på Rösträtt f ö r Kvin nor.
i. d.
A.
E. SCHULDHEIS (Firman grundad 1794)) ROTTNINGGATAN 73 C NORRLANDSGATAN 16 LLLBX.
TEL. 10633 STOCKHOLM ALLM.
TEL. 16221 - Krigets inflytande på l6sningen av kvinnornas rösträttsfråga, VIII.
i.
Anser N i att världskriget kommer ttt påverka uppfattningen om kvin- &amp; ans ställning som samhällsmedlem?
2.
Anser N i att världskriget kommer Ltt befordra eller fördröja lösningen av cvinnornas rösträttsfråga?
V i införa i dag följande svar p 6 vår .und fråga: färdiga a t t ta hand om folket genom att slå det i nya bojor - Metternich och den heliga alliansen!
Det är detta vår kamp gäller, och här måste vi vara eärdiga att gripa in alla, vi som ej 1å- tit oss imponeras a v kanondundret.
Det intresserar mig icke att gissa vad som skall ske, utan vara beredd p å det värsta, och så långt mina kraf- ter räcka, deltaga i den kamp som fö- restår.
En del av denna kamp gäller kvinnlig rösträtt - kvinnans fulla lik- Ernst Norlind: ställighet med mannen över huvud ta- Frågan om kvinnlig rösträtt är för get som niedborgarinna i ett fritt sam- nig icke någon isolerad fraga, ännu hälle!
uindre ar det en fråga, som i det min-; ta har något med mina känslor av rid- John Landquist: ierlighet e. d. att g0ra.
Uen har icke - apport till andra kansior i min själ an Den kvinnliga rösträttsfrågan har .iii min rättskansla.
Och som sådan tydligen under denna krigets tid fal- tr den en avdelning a v den stora fra- lit tillbaka från höjden a v den aktua-: an om politisk frihet över huvud ta- litet den ägde åren före dess utbrott,: et.
Som vi nu ha det, är bristen pa b ’ ör folken, soin n u vare sig medelbart rvinnlig rösträtt en punkt, dar sam- eller omedelbart genomgå krigets er- ialiet ar kränkt.
och d ä r mänskligt farenheter, ter sig denna rösträttsfrå- tornuft lagts i bojor och icke f å r fora ga som något ganska avlägset och; in talan tiii gemensamt bästa.
De an- suarast som något förflutet.
Möjlig iiarkningar, som a v kortsyntheten i heten att driva upp rösträttsfrågan till iärvarande stund göras gentemot dess förra plan och slutligen genomdri- rvinnlig rösträtt, ha gjorts emot varje va dess önskemål torde i hög grad av- lytt folklager, som kampat sig till fri- hänga a v den insats kvinnorna nu un- iet, och de h a tystnat i den stund, då der kriget göra.
Det mått a v arbete Iriheten blivit verklighet, och skapat och förtjänst de under kriget nedlagt insvarskänsla och självuppfostran.
blir den mark, från vilken de hädan- Jag väntar mig inga underverk a v ett efter kunna hävda sina anspråk, deras samhälle med kvinnlig röstratt.
Men bästa argument i striden för sina rät- tör det första kommer det att skapaen tigheter.
Den brist p å medborgerligl fiss trygghet inom samhället, i det eller världsborgerligt sinne de möjli.
n a n känner att man ställer krav och gen under kriget visa skall utan tvi.
iordringar p å en medborgarinna, som ve1 bli deras motståndares argument.
.eke samtidigt är bakbunden.
Man slip- Den nationella offervillighet och den ?er att vänta en tröttande opposition arbetsduglighet p å skiftande områden Erån ett helt kön, så snart ett krav stäl- som de krigförande ländernas kvinnor .es, som icke motsvaras av rättigheter.
visat, skall helt visst kunna bli ett got1 För det andra: bland massan a v kvin- skäl för deras krav på politiska rättig i o r kommer det, allt eftersom säkerhe- heter.
Det är väl inte troligt att dessa; en och ansvarskänslan stegras, att hö- någonstädes skola vinnas utan strid ia sig enskilda och duktiga individer, Samma partier, som funnits före kri.
vilka i närvarande stund icke ha, e j get, skola återuppträda efter dess slut 3äller kunna få yttre maktställning, och antagligt är a t t den hjärtats ge.
iom motsvarar deras begåvning.
Des- nerositet, som nu möjligen under fa.
ja komma kanske just genoni sina er- r a n yppat sig p å sina håll gentemoi Farenheter som kvinnor att tillföra de politiskt och socialt tillbakasatta Samhället nytt krafttillskott och ny skall hastigt krympa, sedan väl farar visdom.
är överstånden.
Man påminner sig der Vad, den stora massan beträffar, så i olika variationer kända historien o n kan det endast vara till båtnad för mannen, som i sjönöd lovade en stol samhället, att dess hittills tigande hälvt ljuskrona a v rena silvret till si1 tvingas att tänka med och deltaga i hembygds kyrka och sedan nöjde sig jamhällsarbetet.
med att skänka en liten tennkrona Till sist: det kommer att finnas ett Man kan betvivla a t t de, som undei rikare urval a v människor a t t gripa kriget till äventyrs ställt i utsikt ökadt till.
vid val a v representanter i avgö- medborgerliga rättigheter åt kvinnor rande ögonblick.
na, skola senare vara böjda att vis2 Ingen vet vad kriget kommer att föra dem mera hänsyn än sjömannen våi med sig - eller rättare, vad tystnaden Herre.
Om kvinnorna skola vinna nå 3fter stridslarmet kommer att föra got, måste de, vilken förtjänst de är med sig.
Det finns emellertid en kän- under kriget nedlagt, helt säkert börjr 318, som behärskar mig i narvarande driva en ivrig agitationsverksamhe stund: det är känslan a v a t t det just vid inbrottet a v den njugga tid, SOII nu måste förberedas p å alla sätt och antagligen kommer att följa efter kri med alla medel, för att låta det ned- get.
tryckta förnuftet och dess frihetsträng- Även kvinnorna i de neutrala län tan komma till tals, d å kanonerna derna torde under kriget kunna gör2 tystnat.
Det är en vanlig företeelse ef- en insats, ägnad a t t föra deras sa &amp; ter stora krig att tröttheten skapar en framåt.
Det arbete de kunna utföra ä1 känsla av likgiltighet, som lätt övergår att efter sina krafters förmåga verk2 till slaveri - en känsla, som strax an- för freden.
För närvarande synes vändes a v de styrande.
De äro strax själva verket ingen annan kvinnorö Kvinnokraft, knappt anad förr, du väckte och att bruka den du lärt vårt släkte - tvivlet därpå skumt inför dig stod.
Må på dina kärlekssegrars bana då din gärning oss att framgå mana!
Så av folkens mödrar folken läre framför maktbegär att sätta ädelmod.
Så bland maktens listigt smidda ränker, ädla vän, liksom en stjärna blänker minnet av din mödas stora dag.
Kring vår jord, där blod i strömmar runnit, du ett nat av kärlekstrådar spunnit: bröders hätskhet kuva, skilda stammar böja samman skall vår hand, om också svag.
Ställningen i Sydafrika.
Av Sydafrikas fyra politiska partier är det endast arbetarepartiet som har kvin- nans politiska rösträtt på sitt program, men enskilda medlemmar ur andra partier, och bland dem general Botha, ha både pri- vat och offentligt uttalat sig för rösträtten.
Man har därför hopp om att intresset för kvinnorösträtten skall vinna allt större spridning.
Den 10 november 1915. när val ägde rum, fingo Sydafrikas kvinnor till- fälle att första gången utöva sin kommu- nala rösträtt och &amp; dagalade då det ansvar som åtföljer en pliktuppfyllelse.
Rösträtts- föreningarna uppgå nu till ett antal av 27 o &amp; deras pressorgan, The Woman ’ s Outlook, är det sammanhållande bandet mellan för- eningarna.
3 SI) STB#TT FOR KHIHHOB N:R 8 Husmodersutbildningen.
sen8 betänkande är, a t t man tagit fasta pb a t t det bör byggas vidare på de skplformei som redan finnas, och a t t eleverna skolt kunna använda sig a v utbildningen till f ö r värvsarbete.
Fröken Hesselgren lämnade därefter er detaljerad skildring a v socialstyrelsens för slag med tvänne typer a v skolor, för v i k i ctt föregående nummer a v Rösträtt föi Kvinnor redogjorts.
Talarinnan vände sig därefter mot Moderata kvinnoförbundet8 förslag om ett obligatoriskt kvinnoår, eme.
dan hon ansåg det lämpligare a t t förs1 pröva frivillighetens v ä g och i det allniän na medvetandet inskärpa, att husmödrarnas arbete verkligen fordrar fackutbildning Det finns stora förutsättningar att byggs vidare på de resultat, vartill socialstyrelser kommit, och därför förordade tal.
att stödjs detta förslag.
Kvinnorna borde på allvai t a upp frågan om utbildning i husligt ar.
bete såsom en ren kvinnofrhga, både u r eko.
nomisk synpunkt, för arbetets egen värde.
sättning och f ö r folkhälsans bevarande.
D:r Karolina Widerström, som v a r afto.
nens andra talare, framhöll i sitt föredrag betydelsen a v husmoderns verksamhet.
Den viktigaste delen därav är moderns uppfost- rargärning.
Hon är hemmets ekonomidirek- tör och sjukvårdare, skaparen a v hemtrev- naden m. m. och för allt detta fordras en ~ m f a t t a i i d e utbildning.
Husmodern måste också ekonomisera med sin egen kraft, och därmed kom talarinnan i n på den hälsovår- iande verksamheten och g a v en detaljerad 3kildring a v h u r hon tänkt sig husmoderns glikter i f r å g a om hygien, barnavård och Pödoämnenas beredning.
Genom talrika ex- jmpel u r verkligheten belyste d:r Wider- ström sin ståndpunkt till frågan och ut- lalade till sist den förhoppningen, a t t den vetenskapliga undervisningen i hemmets kötsel och ekonomi måtte spridas till så vida kretsar som möjligt.
G.
H. E.
L.
R.
P R:s ierhsamhet under 1915. i a r a v regeringen tilldelats förutva- rande ledamoten a v fattigvårdslagstift- iingskommitten fröken Ebba Pauli för iitiskt och gagnande arbete i fattig- fårdens och barnavårdens tjänst.
Arsberättelsen för Landsföreninger och lokalföreningarna för kvinnanc politiska rösträtt h a r n u utkommit Den visar att trots de i yttre avseen de ogynnsamma förhållandena har in tresset för rösträttsrörelsen hållits vic liv, och flera nya föreningar ha undei året tillkommit.
Liksom föregående åi ha föreningarna i stor utsträckning inriktat sig på hjälpverksamhet, OCI arbetet för Röda Korset och Kvinnor nas uppbåd h a r energiskt bedrivits Även i fredsarbetet h a kvinnorna tagii verksam del.
Av de 393 representanter, som undei 1915 sutto i centralstyrelsen, vor0 131 föreståndarinnor och lärarinnor i sam- elementar- och folkskolor, 3 seminarie adjunkter, 8 fil.
d:r, jur. kand. och fil kand. samt fil.
mag., 1 docent, 3 läkare, i författare, 2 konstnärer, 2 redaktörer, 5 direktörer, 1 fabrikör, 11 handlande, 1: tjänstemän i post, telegraf och bank 3 fotografer, 3 gymnastikdirektörer, barnmorskor, 1 dövstumlärarinna, E sömmerskor, 1 modist, 1 kemist, 1 orga nist, 1 småbrukare, 1 prokurist, 1 kam.
rer, 1 bokbindare, 1 telefonist.
Av uppgifterna i årsberättelserna framgår vidare att omkring 500 med- lemmar a v L.
K.
P.
R. inneha komniu.
nala förtroendeuppdrag, därav 60 s t a d s fullmäktige.
Omkring 160 medlemmar sitta i pensionsnämnderna och ett 60- tal i styrelserna för männens politiska organisationer.
Dessutom är en med- lem ledamot a v lagberedningen, och 5 äro ledamöter a v kungl.
kommitteer.
Föredragsverksamheten har under hret varit livlig.
De Bergman-öster- bernska samhällskurserna ha hållits i 1 län och överallt omfattats med stör- sta intresse.
Dessutom ha månadskur- ser, fristående kurser och enstaka före- h a g hållits inom olika delar av lan- jet inför talrika åhörarskaror.
Även om årsberattelsen e j visar nå- ron ökning i medlemsantal, finnes in- ren anledning till misströstan.
Det mergiska upplysnings- och apitations- E h n r n Charles Dickens j u levde, innan fragan om K.
P.
R. blivit aktuell, visar pastor Cyril Tsherwood i V o t e a f o r W o- m e n i januari i år, att han ovillkorligen måste h a varit bestämd anhängare av kvinnans jämlikhet med mannen.
Charles Dickens föddes 1812 och dog 1870, och a t t K.
P.
R. inte d i r e k t omnämnes, synes kunna bero därpå, a t t hans skrift- ställeri tiil största delen faller inom den tidsperiod, d l ordet ” manlig ”, försåtligt och kränkande insköts i S e c o n d R e f o r m B i l l, och då frågan om kvinnans rösträtt, ehiirii första motionen därom kom 1870, än- nu var i sina första stadier och a v föga intresse för andra än dem, som redan från början insågo nödvändigheten a v att kvin- nans synpunkter beaktades.
Men m r Tsherwood vill visa, att saken ingaliinda undgått Dickens uppmärksam- het och a t t h a n visserligen gynnade e n så nödvän di p reform.
I Vår gemensamme v ä n finnas inte mindre ä n tvänne exempel på det allra bästa samarhete mellan man och hustru.
Det ä r mellan huvudpersonerna mr och m r s Boffln samt pastor F r a n k Milvey och h a n s hiistru, för det första i avseende pA de barn, som båda paren ä m n a adoptera.
Men i synnerhet hos m r Boffin se vi prov på den make, som inte allenast vill v a r a sin hiistrns herre, utan som s k r a t t a r åt ju- ristens framkastade förslag a t t i hans tes- tamente hiistriin skrille v a r a underkastad n l e r a som helst ” villkor ”.
Det enda h a n yrkar p€i är, a t t testamentet skall vara så ” hindande ”, a t t mrs Boffln fbr göra allde- les som hon vill med penningarna.
Och det är vederkvickande a t t l ä ~ a u&amp;- got sädant, i synnerhet när man betänker,) m ” gift kvinnas äganderätt ” kom, och då nr Boffin å t a n n a n person skulle h a kiin.
i a t testamentera v a r t öre a v sina pennin.
: ar eller en hans eventnella efterträdarc iaft lika stor r ä t t a t t skingra dem alla ’ ntet iinder att juristen var förvanad.
I Vår gemensamma v ä n förekomme1) ckså e n episod, som är helt och hållet nu- idsenlig.
Detta ä r d å m r s Veneering ar.
) etar f ö r a t t skaffa sin m a n röster till den &gt;lats i parlamentet h a n köper, och då den- ie man säger: ” Ja, e n Iivinnas t a k t är wärderlig.
Om vi blott h a det k ä r a könet ned oss, h a v i allt. ” Det är den gamla.
ramla historien, som siiffragister känna så 6 1.
Det ” kära könet ” h a r sannerligen ett irygt och viktigt arbete, n ä r det är tid rtt välja representanter för folket av män, ch bland män.
I O l i v e r T w i s t finns en a n n a n sorts cen, d ä r det ” kära könet ” vägrar att rätta i g efter hävdvunnen sed.
Det är d å mr himble, soclienpedrllen, efter t v å månaders iktenskap söker hävda sin myndighet som Ikta man.
H a n beslöt visa sin hustru, a t t ’ mannens företrädesrätt är a t t befalla ”.
den h a n kände inte sin bättre hälvt, som rågade vad hiistriin d % hade f ö r företrä- lesrätt?
” Att lyda ”, v a r svaret, ” det borde lin avlidne man h a l ä r t dig.
Då hade h a n: anske levat ä n; j a g önskar a t t h a n gjor- le det, salig mänska. ” Vid detta s v a r rea- ’ erade den omtalade mannens efterläm- Lade maka på det kraftigaste, och då hon a n n a t t tårar inte gjorde någon verkan, levisade hennes hand- och fingeravtryck tminstone, a t t hennes miiskler vor0 över- 8gaet kraftiga.
Och detta, i förening med örmågan hos hennes tunga gjorde, a t t on utgick segrande iir striden, och dä- anefter regerade allsmäktig .. Och: id slutet a v boken f å r den olyck- ige m r Biimhle p &amp; e t t alldeles oföriit- ett sätt känsla av sin ” företrädesrätt ”: [är bäde han och hans hiistru avskedats rAn sina befattningar genom en handling stt Pickaps rkrev mAnga Ar, innan lagen v bedrtlgeri, iom förövats av ensam, tog m r Bumble sin tillflykt till Adams gamla ursäkt.
” Det v a r hnstriin ensam.
Hon v i i l e göra det ”, vidhöll m r Biimble efter att först h a gjort s i g förvissad om, a t t hans maka lämnat riimmet.
” Det är ingcn ursäkt ”, svarade m r Brown- low.
” Ni var närvarande, d å hon förstör- de smyckena, och i lagens ögon är Ni den mest skyldige, ty lagen föriitsätter, att Er hiistru handlar efter Er anvisning. ” ” Om lagen förutsätter detta ”, sade m r Riimble och kramade sin h a t t med håda händerna, ” så är lagen en åsna - en idiot.
Om lagen ser med sådana ögon.
är lagen iingkarl, och det värsta jag Iran önska la- gen är, a t t dess ögon må öppnas av erfa- renheten - a v erfarenheten. ” Bättre kunde Dickens ej h a förordat rösträttskravet.
Om en ” anti ”, som håller nå hiistriins iinderdånighet.
som följd a v denna underdånighet f å r lida a v hennes lagbrott, måste h a n väl just genom denna åskådningsövning bäst inse lagens olämp- lighet.
I Den gamla antikvitetshandpln flnns en kvinnlig karaktär.
som, hur litet tilltalan- l e den i sig själv är, dock visar h u r en kvinna k a n höja sig över kvinnors vanliga Tärning.
Miss Sally Brass v a r sin brors ’ bokhållare, hiälnreda, hushållerska.
sekre- terare, rnedhrottsling, rådgiverska och dry- Bare rältningsskriverska ”.
Hennes f a r br- klagade djupt.
a t t inte hon också kunde få; in advokatfnllmakt, men den dagen skall komma, ehiirn den ä n n u dröjer.
Miss Sally Brass v a r trofast och pålitlig till det sista, w h när hon såg.
a t t alla komplotter och in- triger voro fåfänga.
var det, hon, som var- lade de andra.
Hade hennes begåvning %tt r ä t t riktning, skiille hon kiinnat bli xn iitmarkt personlighet.
och visserligen tar hon en iitomordentlig Riiffrasett, tv lon v a r trogen de principer hon hade och ihsolnt lojal mot sin (v#rdipe) komprinjon.
wodern, som utan tvekan var färdig att Upplyoningsmöie i Stockholm.
Då frågan om kvinnors husliga utbild ning under senaste åren blivit alltmer ak tuell och socialstyrelsen, efter en utredninl a v de framställningar, som inlämnats til k. maj:t, förordat anslag f r å n staten anordnade Landsföreningen för kvinnan politiska rösträtt och Fredrika-Bremer-För bundet ett möte A K. F. U.
M. i Stockholn i upplysande syfte.
Som känt är, h a r L.
I (P.
R. sedan flera år och vid upprepade till fällen upptagit tanken p å e t t kvinnoår til debatt, och d å även Fredrika-Bremer-För bundet uppmärksammat frhgan, beslöt1 nämnda föreningar att för allmänheten klar lägga vad som hittills gjorts och vad son återstår a t t göra för unga kvinnors h u s liga utbildning.
En stor åhörarskara, bland vilka skol kökslärarinnorna Toro talrikt representera de, samlades måndagen den 3 april å K.
F U.
M:s lokal, d ä r mötet öppnades a v f r i Agda MonteiTus, som erinrade om h u r i n tresset för det husliga arbetet u r saklig synpunkt vuxit på de senare åren.
Aftonens första talare v a r fröken Kerstir .EIesselgren, som gav en allsidig och klargö rande skildring både av frågans läge ocl vad som f r å n olika sammanslutningar f r a m kommit av önskemål och krav.
Talarinna1 genomgick vad som f r å n statens sida å t gjorts för a t t tillgodose dessa krav.
3,000 k r utdelas årligen i olika anslag för f r ä m jande a v kunskaper i huslig ekonomi.
Di t r e stora kommitt&amp;er, som arbetat p å ele vernas vidare utbildning efter folkskolanr slut, h a alla behjärtat kravet på den hus liga kunskapen samt påyrkat den obligata, riska fortsättningsskolan, och vidare h a til kungl.
maj:t framkommit flera skrivelsei med begäran om obligatorisk yrkesutbild.
ning.
Dessa skrivelser h a remitterats till social.
styrelsen för utredning, och innan man be.
stämmer sig för någon a v de båda riktlin.
jerna, den obligatoriska eller den frivilliga är det a v vikt a t t taga del av de resultat vartill socialstyrelsen kommit.
En framträdande princip i socialstyrel.
En nyupptäckt kvinnorösträttsvän, F r i t t efter Votes for Women.
Av Ellen Wester.
Medaljen Iliis quorum mr8 Bumbls Iörrbda hanne.
En kines funderingar.
En kinesisk författare skriver: Varje man skulle vilja v a r a en hjälte och varje kvinna skulle vilja v a r a e n hjältes hustru.
Tack vare våra gamla traditioner att pres- sa in flickebarnens fötter i för t r å n g a skor kan detta förverkligas i Kina.
Min hjälp- lösa hustru, som ä r bunden vid sitt hem och inte k a n lämna det a n n a t ä n n ä r j a g b ä r henne till och frPn palankinen, s e r i mig e n hjälte med e t t lejons s t y r k a och e n filosofs visdom.
J a g är för henne livet självt.
Det är j u inte möjligt f ö r amerika- ner och enropber a t t i sina s t a r k a och hand- lingskraftiga hustrurs ögon bli betraktade som hjältar.
H u r skulle de kunna spela den överlägsna roll, som fordras av ett ci- viliserat hushålls Överhuvud.
J a g tar för givet, a t t ni hädanefter vidtar de m å t t och steg, som k u n n a s t ä r k a e r ställning.
Så- som representant för en mycket äldre civi- lisation h a r j a g e n viss auktoritet och k a n fGrsälira, att n i slagit i n på en rätt väg, men j a g k a n inte gilla de medel ni använ- da.
Visserligen neka ni kvinnorna rösträtt, hindra dem på arbetsmarknaden och för- r i n g a deras intellektuella förmåga, och så Iångt är allt väl, men den farliga, barba- riska självständighetskänslan bland kvin- norna k a n inte undertryckas blott och b a r t genom a t t uppresa e t t och a n n a t hinder i deras väg.
Vad som fordras f ö r att civili- sera kvinnorna är e t t medel lika enkelt som radikalt: bind deras fötter.
.
daen som affärsombud begagnar s i g fran- ska staten a v kvinnor.
Madame Doroco Mil- lerand, som i fem år s t å t t i franska sta- tens tjänst, h a r blivit betrodd med a t t i Amerika uppköpa stål för Frankrikes räk- ning, och nyligen undertecknade hon e t t kontrakt med en stålfirma om leverans av 50,000 ton stAl.
arbetet h a r överallt förberett marken, och landsbygdens kvinnor börja mer och mer insk vikten av kvinnorösträt- ten både för dem sj5lva och hela lan- det.
Signe Jacobsson.
I B 1 e a k H o ii s e Anne.
; e n ytterst liten men dock direkt hänsyftning på siiffraais- terna, särdeles intressant.
om m a n betän- ker att boken skrevs 1853.
Det är pb t a l 3m m r s Jeliyly.
som svsslar med nlgot * vil- Jet kräver en ofindlig korrespondens - ätten för kvinnor a t t v ä l j a s, i 1 i p a r l a m e n t s m e d l e m m a r.
Och h i i r l ä t t och fiirhirårnde d r n n a hänsvft- ning är.
visar den dnrk a t t allmznheten till wh med då tiinkte s i e möjligheten a v po- litiska reformer för kvinnor.
Och detta f ö r t i l l narat a n n a t och ännu nem iinnlysande.
a n r å r n d e den trogna och wergislra Siisan Ninnrr i D o m b e v &amp; 3 o n.
som rar siiffranist i Iiraktiken.
om än nte i teorien.
Hon v a r e n kvinna med fast wsliitsamhet.
avskwide allt ytligt och ’ alskt.
hon T-ärrade a t t tvst ås ?.
hiir hen- ws iinea niatmor hehandlFdes orättvist a v: in far.
ehiirii detta kostad?
henne hennes &gt;lats nästan omedelhart.
imcklirtvis-gifte ion sie med en inan.
som förstod iippskat- a hennes diirlirrhet och intelliwns, och iom insåg ritt det v a r kvinnor sddana som im.
som skiille befria kvinnor från deras iolitiska träldom och skaffa dem de rättig- ieter.
som så l ä n r e nekats dem.
Hennes nan s2iger dptta iittrvckliren på bröllonet ‘ ör en skolkamrat.
som aldrie nog kunde Ieriimma Snsan Nippers diiglighet.
” Ja.
i n r e n iitom i a P: k a n r ä t t brdöma Ien kvinnan.
; hesråonina.
Om d r t nåsron-, in tages riktig hänsvn till K r i n n a n s Rät- igheter och allt det där, kommpr det att .lie genom hennes mäktiga förstånd. ” Hiir bokstavligen sant h a r inte detta vi- a t sig!
De som iindrr de siqta tio Aren larit med i eller följt rösträttsriirrlsen, mnna intyga resiiltaten a v d r t ” mäktiga örstånd ”.
som iiträttat ett ~å ståtligt arhe- e med a t t iinnlvm och iinnfoctra kvinnor, ich som redan Rkiille h a skaffat dem den, fistrBtt de Rstnnda.
om vi inte h a f t en s &amp; diad Fcireta kammare.
-
N:R 8 - ' Alnö F. K.
P.
R. Btervalde vid s i t t års möte den gamla styrelsen med undantag a farm. kand.
Sigrid Carleson, som avflytta f r å n orten.
I hennes ställe invaldes frökei Ruth Ringblom.
E f t e r mötet v a r anordna e t t samkväm med föredrag a v fröken The S s e Almqvist om Något u r äktenskapet historia, varefter följde uppläsning, unisoi sång m. m. Broby F. K.
P.
R. hade den 26 februar anordnat en talrikt besökt fest.
E.ftcr e t musiknummer hälsade f r u Maria Lind mall de närvarande välkomna, varefte: följde sång a v Broby sångkör under led Hing a v d:r A. Lindwall.
Så höll jur. kand fröken Elisabetli Nilsson f r å n Malmö e t med stor uppmärksamhet åhört föredrag om Skattelagstiftningen.
Ytterligare följ de sång och uppläsningar, varefter före visades tvenne mycket vällyckade tablåer Den gedigna festen avslutades incd el stämningsfullt anförande a v folkskollära ren J. Wilander.
Den 25 mars hade för eningen sitt årsmöte.
Sedan förhandlingar na vid centralstyrelsemötet i Stockholm äg nats en stuods uppmärksamhet, företogs sty relseval, som utföll så, a t t de förutvarandc styrelseledamöterna, fröken I d a Lindahl doktor A. Lindwall och f r u Maria Lind wall, fröken Nora Lindström och fri Anna Johnsson återvaldes med fru Mathil.
d a Fridolin och skriftställaren P e h r John.
son som suppleanter.
Till revisorer å t e r valdes f r u Astrid Wilander och fröken E S ter Broner med fröken Marit Lindwall SOIK suppleant.
Till ledamot a v centralstyrel.
sen utsågs f r u Maria Lindwall mec f r u Anna Johnson som suppleant.
F r å g a r om " det kvinnliga värnpliktsåret " dislrute rades, och beslöts följande uttalande h ä r u tinnan: " Broby kvinnliga rösträttsförening som inser betydelsen a v ett utbildningsåi för a n svenska kvinnan, uttalar det önske.
målet, att Centralstyrelsen m % föra denna f r å g a f r a m till en god och allsidig lösning. '
Vidare beslöt man anskaffa ett standar och att Valborgsmässoafton anordna en majfesl i gammaldags stil samt a t t längre f r a m pS sommaren anordna en större fest.
Styrel- sen erhöll i uppdrag a t t föranstalta härom.
Edane F. K.
P.
R. hade söndagen den 15 mars offentligt möte med föredrag a v d:r Gulli Petrini över ämnet Kvinnornas u p p gift j u s t nu.
Det med värme framförda fö.
redraget åhördes a v en uppmärksamt lyss- nande publik, som till sista plats fyllde lo- kalen.
E-fter föredragets slut framförde fru Gerda Hellberg föreningens tack till d:r Petrini och manade även till fortsatt strid f ö r rösträttsfrigans lösning.
Nya medlem- m a r inskrevos i föreningen.
Eksjö F. E.
P.
R. hade den 23 mars ordi- narie möte under f r u Scharps ordförande- skap, varvid förekom uppläsning a v års- berättelse f ö r 1915 och redogörelse för cen- tralstyrelsemötet i j a n u a r i 1916.
Som av årsberättelsen framgick, har föreningen un- der 1915 haft 5 styrelse- och 3 föreningsmö- ten samt 1 samkväm för medlemmar och genom spridning a v L.
K.
P.
R:s tryckal- ster, särskilt Rösträtt för Kvinnor, h a r för- eningen verkat för upplysning o &amp; röst- rättsförenin.garnas arbete och ändamål.
Dessutom h a r föreningen deltagit i arbetet f ö r nödställda, bland annat genom försälj- ning a v flaggmärket Hem och Härd, var- igenom influtit netto c:a 270 kr., använda till bespisning a v fattiga barn.
Efter revi- sionsberiittelsen beviljades styrelsen full och tacksam ansvarsfrihet.
Sedan fru Seharp redogjort för länsförbundets febru- arimöte i Nässjö, upplöstes mötet, och efter e n.
stiinds animerat samkväm åtskildes med- lemmarna.
Göteborgs F. K.
P.
R. hade den 14 m a r s under fru F r i g g a Carlbergs ordförandeskap årsmöte Chalmerska institutets högtids- sal, varvid styrelse- och revisionsberättel- serna upplästes, och ansvarsfrihet bevilja- des.
Vid mötet meddelades, att styrelsen hänvänt sig till de inom länet uppsatta landstingsmannakandidaterna f ö r att utrö- n a deras ställning till kvinnornas rösträtts- fråga.
De hittills ingångna svaren hade utfallit i gynnsam riktning.
E f t e r mötes- förhandlingarna lämnade f r u Gurli Hertz- m a p E r i c s o n e n redogörelse för de ameri- kanska kvinnornas rösträttsarbete, varefter f r u Alfhild Agrell i e t t kåserande anföran- de närmast dröjde vid männens missupp- fattning av det kvinnliga rösträttskravets innebörd.
Halmstads F. K.
P.
R. hade ordinarie sammanträde torsdagen den 16 mars under fröken Anna Ljungbergs ordförandeskap.
Ordföranden lämnade därvid redogörelse dels för föreningens verksamhet under det g å n g n a året, dels för centralstyrelsemötet i Stockholm sistlidne j a n u a r i Revisionsbe- ' rättelsen över sistlidna års.
räkenskaper föredrogs, och ansvarsfrihet beviljades.
Till ordförande återvaldes fröken ä n n a Ljung- - I EI I I EI 1 ~ ~~ anordna en fest för genom krisen lidande arbetarefamiljer, och skulle föreningen hem- ställa till Ronneby sångkör om medverkan.
E n kommitte på sex personer jämte sty- relsen fick i uppdrag att planera för den- samma.
Sedan tesupe intagits, talade f r u berg.
Övriga styrelseledamöter, fruarna komna och höll därefter invigningstalet Tonning om de danska kvinnornas seger Val a v styrelse och revisorer företogs d ä r Bie Smitt, Mat.
Bengtsson och Anna Berg- den 5 juni.
F r u Signe Sundberg riiedvcrka- gren samt fröknarna Ellen Peterson, Sofia efter, och återvaldes samtliga de avgående cie med uppläsning och föredrog dessutom Thomson och Ellen Arnander återvaldes Sedan e n del övriga ärenden behandlats e n Delsbohistoria.
Mötet v a r talrikt besökt.
A t t granska föreningens räkenskaper utså.
utfördes musik a v f r u Fallkvist f r å n ö r e och a l l a vor0 synnerligen belåtna.
gos fröknarna Elin de Mar6 och Maria bro.
Slutligen framförde f r u Hallmeii före Skara F. K.
P.
R. hade fredagen den 10 Trädgård med fröknarna K a r i n Lundberg ningens tack till fröken Mestexton för del mars anordnat e t t offentligt möte &amp; teater- och Hanna Paulsson som suppleanter.
Att arbete hon nedlagt på anskaffandet a v der salongen.
Fil.
d:r G. Lindsten höll därvid granska Arbetsstugans räkenskaper utsågos nya lokalen, och utbragte e t t fyrfaldigi föredrag om " Kvinnorösträttens vedersaka- fröknarna Ellen Petersson och K a r i n Lund- leve för henne.
re ".
I sitt belysande föredrag redogjorde berg.
Suppleanter blevo f r u a r n a Anna van Linköpings F. I&lt;.
P.
R. hade den 3 m a n talaren för samt bemötte sakligt och ove- Dapperen och Tora Lövgren.
sitt årsmöte.
Ordföranden redogjorde i kort- dersägligt de skäl, soin i riksdagen fram- Hanebo-Kilnfors F. K.
P.
R. hade lörda- het för centralstyrelsemötet samt ineddela.
förts av motståndare till kvinnans politiska gen den 25 mars anordnat en enkel fest de, a t t juris kandidat E v a Anden i slutef röstratt.
E f t e r det intressanta föredraget i Bofara ordenshiis.
Musik utfördes pd ett a v mars komme a t t hålla ett föredrag redogjorde f r u J e n n y Velander i kort- förtjänstfullt sätt av bröderna Lindbloms Linköping om de nyn äktenskapslagsrna het f ö r landstingets uppgifter och uppma- musikkapell.
Fröken A. Eriksson f r å n Sliog Ars- och revisionsberättelserna npplästes na &amp; kvinnorna a t t rösta.
E n stunds dis- sjöng vackert och känsligt n å g r a sånger.
och godkändes.
På programmet förekom kussion uppstod därefter.
Inledningsföredrag hölls a v f r u A.
Skogs- vidare deklamation samt e t t föredrag om Sköldinge F. K.
P.
R. hade s i t t första or- berg, rösträttsföredrag a v f r u Anna Tybell.
d:r Anna Shaw, sång och gemensam tesup6 dinarie möte i Valla templarloka1 fredagen Fru Thuner deklamerade n å g r a bitar av Under mötet arbetades flitigt för Röda den 3 mars.
Lokalen v a r r i k t smyckad i Fröding.
I samband med festen v a r anord- korset.
rösträttens färger och med blommor i nad e n basar, till vilken alla föreningsmed- Luleå F. K.
P.
R. hade den 10 mars sam- mängd.
Revisionsberättelsen föredrogs, och lemmar skänkt trevliga handarbeten och manträde, varvid föredrag höllos a v f r u val a v styrelse företogs.
Till ordförandc andra gåvor.
Den ganska talrika och in- Anua Holm f r å n Nääs om kvinnornas freds- valdes f r u Anna Möller, till kassaförvaltare tresserade publiken visade sin välvilja ge- kongress i H a a g och a v friherrinnan Ellen fröken Hilda Anderson och till sekreterare nom applåder och genom a t t villigt köpa Palmstierna f r å n Stockholm om kvinnornas fru I d a Forsslund.
Övriga funktionärer de salubjudna varorna.
Rösträtt f ö r Kvin- fredssträvanden.
Sedan föreningens ordiö- blevo f r u a r n a Berta Forsberg och Mina Pet- nor utdelades gratis.
rande, fröken hfärta Bucht, riktat e t t varmt terson.
Sedan föreningsärendena avslutats, Jönköpings F. K.
P.
R:s 10-årsfest flrades tack till friherrinnan Palmstierna och f r u frambars e t t varmt tack till den förutva- den 7 mars i Stugan i Stadsparken.
I den Holm, föredrog fru Rranbach för piano en rande ordföranden, som avflyttar f r å n or- med utsökt smak dekorerade stora salen av henne själv komponerad polonaise, samt ten, och därefter höll f r u Ella Billing ett samlades vid 7-tiden en ansenlig skara in- en romans a v Griinfeld.
Fröken Anna Hög- med spänt intresse åhört föredrag: Nar fo- tresserade, mest kvinnor från såväl Jönkö- s t r ö q sjöng, ackompanjerad av fröken sterlandet kallar.
F r u Billing hyllades vid ping som närliggande orter, för att över- Thurfjell, " Viol " a v Julius Beckgaard och Ivresan med blommor.
v a r a festen och därmed giva uttryck för " Dct timedes mig en lykke " a v Leopold Den 4 april hade föreningen ett talrikt sitt gillande a v föreningens arbete.
I orts- Rosenfeld.
besökt möte i Templet, Valla.
Mötet öpp- pressen hade för Övrigt denna fest i välvil- ikfalungs F. K.
P.
R. hade tisdagen deu nades med e t t iiklsningstal a v ordföranden, liga notiser förut påpekats, och de olika 15 februari ett synnerligen angenämt sam- fru Anna Möller.
Därefter följde e t t före- referaten giva vid handen, att rösträttsför- kväm, till vilket flera utomst8ende motta- irag av f r u Augusta Widebeek.
Lokalen eningen vann allmänt erkännande för sina g i t inbjudning.
Erlötct inleddes med sång mr smakfullt dekorerad i gult och vitt samt arrangemang.
Fröken Aulin besteg först ta- och musik, och efter ordförandens hals- ned en myckenhet av blommor.
Flera nya larestolen för att hälsa de närvarande ningstal förekom uppläsning och sång, rar- nedlemmar iiigingo i föreningen.
hjärtligt viilkomna, diirvid vändande sig på fröken Amalia Jansson förtjänstful !t ut- Stockholms F. K.
P.
R. hade måndagen till fröken Adele Wetterlind föreningens v. förde Madame Antis monolog.
Till sist ien 27 mars årsmbte å K. F. U.
K:s lokal.
ordförande, som utfört ett så energiskt ar- drogs ridån upp för några stämningsfulla Sedan e n komplettering a v föregående årc bete för kvinnorörträtten.
Medryckande tablåer, och aftonen tillbragtes under den stadgeändring antagits, företogs val a v och stundom satiriskt skildrade fröken W. angenämaste stämning.
Styrelse, som utföll så, att den gamla sty- därefter sina agitationsresor och h u r u des- Motala F. K.
P.
R. hade den 7 iebruari - elsen omvaldes, med undantag a v fröken sa mottogos a v allmänhet och press och sammanträde.
Bland de ämnen, som upp- Bnna Lindhagen och fröken Anna Ljung- slutade med att uppmana kvinnorna att för- sattes till varens diskussionsaftnar, v a r Jerg, som på grund a v hälsoskäl undanbett ste vikten a v a t t icke tröttna i arbetet för även den 40-gradiga skalan, vilket man be- rig återval.
I deras ställe utsågos f r u Louise kvinnorösträtton.
t y derina betyder bättre slöt hålla som offentligt föredrag.
Fröken Woods-Beckman och f r u Gertrud Törnell.
eamhällsförhållanden.
Ordföranden över- Elli Wijkmark redogjorde för årets central- rill föreningens ordförande omvaldes d:r lämnade tiI1 fröken W. e n bukett blommor.
styrclsemöte.
De föredrog, som höllos un- 2ulli Petrini och till vice ordförande val- Fröken Aulin höll därefter tvänne föredrag, der andra dagens förhandlingar pB Läkare- les f r u K a r i n Fjällbäck-Holmgren.
Till re- det ena en redogörelse för föreningens 10- sallskapet, upplastes vid ett a v Vita Ban- risorer utsågos d:r E v a Ramstedt och frö- åriga verksamhet, som varit ganska omfat- dets sammanträden i Motala.
Förc mötet ien Alfhild Lamm, med fröken Anna Bild- tande, det a n d r a e n med stor omsorg ut- var samkväm anordnat och flera nya med- nark och fröken Annie Boman som supp- @ betad, mycket intressant framställning lemmar inträdde i föreningen.
eanter.
Efter mötesförhandlingarna höll !iv kvinnorösträttsfrågans nuvarande läge Norrahammars F. K.
P.
R. hade den 15 ' röken Fredrikke Mörck ctt synnerligen i olika länder.
Därjämte erinrade talarin- mars årsmöte, varvid års- och revisionsbe- ntressant föredrag om Juryn i Norge och oan om tillvaron a v männens förbund rättelser upplästes och ansvarsfrihet bevil- rvinnorna.
€ör kvinnans politiska rösträtt och önsk- jades styrelsen.
Till styrelse omvaldcs f r u Söderköpings F. K.
P.
R. h a r under febru- värdheten a v en sådan lokalavdelnings Alma Andersson ordförande, f r u J e n n y iri och mars hållit tvänne samkväm.
Det bildande i Jönköping.
F ö r övrigt om- Kvist vice ordförande, f r u Anna Swahn sek- ' örra 5. hiishållsskolan med e t t intressant växlades med musik a v fröken Hilda Lind- reterare, fröken Albertina Karlsson vice ' öredrag om Svenska folkvisor a v fröken skog, sång a v f r u Gyllenberg, ackompanje- Jekreterare och f r u Augusta Marlrusson 2arola Trotzig, det senare å Hotellet, före- rad av fröken Anna Leijonmarck.
Därefter kassör.
Suppleanter blevo fruarna Augusta gånget av offexltligt möte med föredrag av vidtog kaffe- och teserverjng i nedre vå- Engdahl och Anna Nykvist.
Till revisorer ' ru Ella Billing f r å n Stockholm över äm- ningen.
Senare delen a v programmet upp- valdes fröknarna Klara Hultkvist och R u t iet När fosterlandet kallar.
Till så väl tog Sigurdshistorier p % landsmål, vilka p % Lönnblad med €röken Helny Hultkvist som ' orm som innehåll utmärkt, varmt och väc- 3 t t särdeles dråpligt sätt föredrogos av f r u suppleant.
Till pressombud valdes ordfö- rande, shördes detta med stort intresse av Alma Eiehorn.
I anledning a v 10-årsjubi- randen.
Därefter behandlades en del före- !n tacksam publik.
Före och efter föredra- Met hade föreningen avsänt e n del telegram ningsangelkgenheter, cirkulär f r å n V. U.,: et samt senare på det gemensamma sam- till föreningens stiftarinna och andra min- protokollsutdrag f r å n centralstyrelsemötet rvämet utfördes a v föreningsmedlemmar nesgoda- rösträttsmedlemmar.
Under afto- m. m.
Till sist erinrade ordföranden om det, olosång s a m t e t t p a r mindre körer.
nens lopp anlände och upplästes telegram stundande landstingsmaniiavalet och npp- Sölvesborgs F. K.
P.
R. hade lördagen den iels f r å n stiftarinnan f r u Frigga Carlberg, manade föreningens medlemmar att icke 1 m a r s anordnat e t t offentligt nykterhets- iels f r å n Landsföreningens ordförande och €örsumma a t t begagna sin rösträtt.
nöte, utgörande avslutning på Sölvesborgs röreningens förutvarande samt nuvarande Norrköpings F. K.
P.
R. hade tisdagen den iykterhetsförbunds agitationsrecka.
Mötes- vice ordförande, Huskvarnaföreningen m. fl.
11 mars sitt ordinarie årsmöte, som v a r okalen var vackert dekorerad med ' blommor Intrycket a v den i allo lyckade soaren kan qanska talrikt besökt.
Därvid riktade för- bch flaggor.
Efter ett varmhjärtat anfö- i få ord återgivas med vad en av de när- mingens ordförande, d:r Anna Clara Ro- * ande a v föreningens ordforande, fröken rarande männen yttrade: " Ni ban \; erkli- nanas-Alfven, n å g r a tacksamhetens och Cbba Hultqvist, höll fröken Sigrid Kriise $en glädja Eder åt att man känner trevnad x k ä n s l a n s ord till föreningens vice ordfö- r å n Karlskrona e t t intressant och väclran-) ch trivs utmärkt, d å rösträttskvinnorna rande, fröken Sigrid Thyselius, som nu på le föredrag, manande kvinnorna till uthål- ställa till med något. "
: rund a v avflyttning f r å n orten liimnar ighet i arbetet för det mål, medborgarrat- Karlskoga F. K.
P.
R. hade sammanträde; in post.
Till hennes efterträdare valdes en, som skall giva oss ökad m a k t i kampen len 25 februari, varvid ordföranden redo- ' röken Betty Olsson.
Sedan tesupi.
intagits, not det onda i samhället.
Sång a v fröken: jorde för centralstyrelsemötet i jannari.
höll fröken Ester Lindström e t t intressant d a r i a Heldt samt musik och deklamation Vidare beslöts att för flickklubbens Fik- ich med livligt bifall mottaget föredrag om ipptogo e n god del a v prograamet.
Efter i i n g inköpa sångböcker.
Den 28 februari Viktor Rydberg och hans mor.
iet talrikt besökta mötet vidtog samkväm.
iöll f r u Gerda Hellberg föredrag å Karl- Ronneby F. K.
P.
R. hade den 16 m a r s Torshälla F. K.
P.
R. hade den 2 april jkoga tingshus om Rösträtt och folkhälsa Irsmöte.
Mötet öppnades a v f r u Augusta mmöte, varvid Ars- och revisionsberättel-; amt framhöll betydelsen a v e t t obligato- ronning.
Ars- och revisionsberättelserna erna godkändes och ansvarsfrihet bevil- Siskt utbildningsår för kvinnor.
Denna frå- ' öredrogos och godkändes med tacksamhet.
ades.
Styrelsen omvaldes.
Den består a v: a diskuterades vid föreningens samman- %edogörelse f r å n centralstyrelsemötet i r u F r i d a Grönberg ordförande, fröken Ma- .räde den 21 &amp; ars, varvid flera olika åsik- Stockholm lämnades av f r u Tonning, och i a Care11 vice ordförande, fröken Erika .er gjorde sig gällande.
' röken Hanna Olsson avgav rapport från W n l u n d sekreterare, f r u Emelie Carlen Rumla F. K.
P.
R. höll den 4 mars års- ansförbundets möte.
Härefter föredrog ord- .ice sekterare, fröken Joseflna Nilsson kas- nöte och invigde samtidigt sin n y a lokal, ' öranden den a v f r u Ann Margret Eolmgren aförvaltare.
Till revisorer utshgos frök- Rösträtt f ö r Kvinnor skrivna minnesrunan Larna Emma Lundkvist och Anna Söder- ' ör tillfället vackert dekorerad med blom- nor.
Sedan sång och musik utförts, hälsa- Iver Fredrika Bremer samt d:r Lydia Wahl- .vist med fröken Gertrud Blomkvist som le srdföranden, fröken Vienna Meatertan, tröms nyårskantat, t4dare Sigrid Leijonhuf- uppleant.
Pressombud blev fröken E r i k a ie t a l r i k t närvarande medlemmarna väl- mds dikt " Spinnerskan ".
Föreningen beslöt Pärnlund.
Vid mötet talade f r u Augusta Arbetet ute i landet
N:R 8 5 STOCKHOLM Gamla Kungshoimsbrogatan 26 (andra huset M n Drottninggatan) i Stort loger af finare och enklarr 1 träslag äfven milade, till billigaste priser.
Ailm.
Tel. 11410 Riks Tel. 6505 8 MOBLER i-ek, mahogny, valnöt somt andra .O .. O ... ~W .. ~W~-e=9.
HONUNG B i O 8 u Bdvokat Evii i NIliN JURIS KAND. Ruinnliga Juridiska Byrån - Vallingatan 18 Stockhoim G. iiäiieglngiir o. juridiska oppdrap av alla sia !.
KL. 10-4.
Riks tel. 75 76.
Allm.
tel. 18336.
E. o. Hovrättsnotarien Södergatan 14, Malmö Tel. 6137 tättegångar 0th Jnnöska uuBrai av alla slag.
Widebeck från Strängnäs i ett humoristiskt, kåserande föredrag om den kvinnliga röst- rättsrörelsens olika faror just nu, inbjöd till sommarmötet i Strängnäs och uppläste svaren från de landstingsmannakandidater, som besvarat länsförbundets interpellation.
Därefter lämnade fru Grönberg en intres- sant redogörelse för senaste centralstyrelse- mötet.
I samband med mötet var samkväm anordnat.
Umed F. K.
P.
R. hade den 16 februari sitt första sammanträde för terminen, varvid fröken Grönfeldt redogjorde för årets cen- tralstyrelsemöte i Stockholm.
Den 8 mars hade föreningen fest för fru Gerda Laesta- dius med anledning av hennes nyss fyllda 50 år.
Ordföranden, fröken Öquist tackade därvid festföremålet för den glada bered- villighet, varmed hon låtit sin vackra sång uppmuntra och styrka föreniugen i kam- pen för kvinnornas rätt.
Hon bad att så- som en symbol och en ringa gärd av tack- samhet f å överlädna Maria Holmströms bok Jenny Lind samt en bukett blommor i rösträttens färger.
Efter ett par musik- stycken av fru Gerda Hellström, föredrog fröken .Rut Gavelin en av henne själv författad hyllningsdikt, som därpå i ett av fröken Hildur Hedberg vackert textat och bundet format överlämnades till fru Lae- stadius.
Efter en redogörelse av fru Emma Sunden f ö r kvinnornas rösträttsrörelse i Europa just nu bjöd fru Hellström till sist på några sångnummer, varpa festförernålet frambar sitt tack för hyllningen i både tal och sång.
Det talrikt besökta samkvämet avslöts med tesup6.
Den 17 mars samlades föreningen åter.
Denna gång till samkväm, vartill fru Ger- da Hellström inbjudit i sitt hem.
Vice ord- föranden, fru Ester Lindgren föredrog: De som döma oss av Karin Fjällbäck-Holm- gren och fröken Grönfeldt Elsa Collins dikt Mod u r Kvinnornas Kalender.
Fröken Öqnist uppläste de svar, som ingått från landstingsmannakandidater på förfrågan angående deras ställning till kvinnornas medborgarrätt och deras villighet att med- verka till dess ernående.
Vacker sång och musik ptfördes av fruarna Laestadius och Hellström.
Uppsala F. K.
P.
R. hade i början av mars ett möte, därvid fru Lotten Örner re- dogjorde för nykterhetsfälttåget ” livinnor- nas vecka ”, anordnat av ett stort antal intresserade krinnor både inom och utom nykterhetsorganisationerna.
F. K.
P.
R., liksom flertalet kvinnoföreningar inom sia- den, anslöt sig enhälligt till den resolution, som skulle framläggas vid en serie stora möten.
Senare på aftonen företogs under fru E. Bohemans ledning och inför de allra vackraste ljusbilder en ssnnerlirren garanterad ren till salu billigt genom Rilto 2 5 5 0 Allm.
6396 H.
B. CORELL.
Ensaddrsäljare i Stockholm med omnejd for Malmö Honungsförsäljning Si2 angenäm färd genom Sverige.
Fru Bohe- man blev hyllad med blommor, tal och le- verop, uttryck för varm tacksamhet för vad hon gjort för föreningens arbete och trevnad.
Valdemarsviks F. K.
P.
R. hade den 1 2 mars anordnat offentligt möte i Metodist- kapellet med föredrag av fru Ella Billing från Stockholm.
En publik på omkring 150 personer åhörde det intressanta föredraget, efter vars slut ett samkväm var anordnat å Stora hotellet.
Varbergs F. K.
P.
R. höll sitt ordinarie vårmöte den 3 mars.
Ars- och revisionsbe- rättelserna föredrogos, och ansvarsfrihet beviljades.
Till styrelse återvaldes fruar- na Elin Linder, Berna Larsson och Emilia Carlsson ciamt fröknarna Bertha biilsson, Julia Palm och Wilhelmina Malmström samt nyvaldes fröken Conny Kristenson i stället för fröken Olivia Andersson, som un- danbett sig återval.
Till revisorer omval- des fröknarna Cecilia Jakobsson och Olga Lundberg samt till suppleant fröken Anna Hammarqvist.
Med utgång från fru Frigga Carlbergs artikel: Står kvinnornas röst- rättsrtirelse inför en renässans?
talade fru Elin Linder om det sega motstånd röst- rättsrörelsen i vårt land haft att kämpa mot.
Det senast avhållna centralstyrel- semötet tydde dock på att arbetet stode in- för en ny epok.
Starkare än någonsin för- ut känna kvinnorna sitt ansvar, känna att deras krafter behövas, och ur denna känsla spirar fram ett nytt mod och hopp, manan- de till fortsatt oförtrutet arbete f6r röst- rättsrörelsens rättfärdiga och fosterländska sak.
Efter mötet vidtog ett trevligt sam- kväm, därunder fru Linder hälsade nya medlemmar välkomna och frambar till frö- ken Olivia Andersson föreningens varma tack för det mångåriga och nitiska arbete, fröken A. som styrelseledamot nedlagt för Varbergs F. K.
P.
R. V ’ äxjö F. K.
P.
R. hade torsdagen den 10 februari sammanträde.
Ordföranden öpp- nade mötet och uppläste delar av central- styrelsemötets protokoll, varvid beslöts, på förslag av ordföranden, att som ämnen för de nu igångsatta diskussionsaftnarna upp- taga delar av protokollet.
Föredrag hölls av fru Malmer Över kvinnlig värnplikt och PA föredraget följde en mycket livlig dis- kussion.
Det bestämdes, att till en följande diskussionsafton samma ämne skulle be- handlas.
Vidare beslöts, att en aftonunder- hållning skulle anordnas till förmån för aeroplaninsamlingen inom länet.
Den 24 februari anordnades ett möte i Stadshussalongen med föredrag av docen- ten Hilma Borelius om Schillers kvinnoty- per.
En talrik och intresserad publik hade infunnit sig, och efter det gedigna föredra- get avtackades talarinnan med hjärtliga applåder.
Atvidabergs F. K.
P.
R. fick söndagen den 19 mars äntligen en länge närd önskan att få ett fredsföredrag av fru Wmn-Bugge uppfylld.
Vad som bland annat gjort, att föredraget låtit vänta på sig var, att för- eningen önskade f å anordna föredraget i den största tillgängliga lokalen, ty kom- mitterade hyste - visserligen ett svagt, men ändå ett hopp att få ” fullsatt hus ”.
Hoppet kom e j pL skam, t y när den an- nonserade föredragstimmen var inne, var lokalen fylld av åhörare, och den ” akade- miska kvarten ” varade endast 5 minuter.
F r u Wtern-Bugges varmhjärtade, fosterländska och sant mänskliga föredrag åhördes under andlös tystnad av en försthende och emot- taglig åhörarskara och gjorde säkert på alla närvarande ett djupt och outplånligt intryck.
Efter föredragets slut sjöngs Sten- hammars ” Sverige ”.
Örebro F. K.
P.
R. sammanträdde den 1 februari å Stora Hotellets festvåning.
För- eningens sekreterare, fru Ebba Sjölin, läm- nade en intressant redogörelse för centrai- styrelsemötet 1916.
Kommitten för anskaf- fande av ett standar företedde en utarbetad ritning av detsamma, och en välvillig med- lem, fröken Maria Lindberg, skänkte vitt siden till dess förfärdigande.
Därefter dis- kuterades de blivande landstingsvalen och.
Malmtorgsgatan 6, Stocltholm Värmlands länsförbund samlades söndagen den 19 mars till års- möte i Kil, den för oss alla värmlänningar bekvämt åtkomliga knutpunkten för våra järnvägar, där dessutom rösträttskvinnor alltid bli vänligt omhändertagna av den pigga fru Adble Melkn, ordförande i plat- sens F. K.
P.
R. och drake över förbun- dets för tillfället otillständigt välförsedda kassaskrin, vars innehåll med det snaraste måste omsättas i agitation.
Efter angenäm början vid fru M e l h s inbjudande kaffe- bord avtågade vi till Ordenshuset, vars mindre sal upplåtits å t våra förhandlingar (fru Mel6n är också en stor nykterhets- pamp!
), och tillbragte där under det från Arvika medförda rösträttsstandarets ma- nande vårdtecken några rätt intensiva ar- betstimmar.
Atta av länets nu, sedan den nya förenin- gen i Brunskog i år tillkommit, fjorton för- eningar vor0 representerade.
Det gamla arbetsutskottet ordf. i Karlstad, Filip- stad och Kil - omvaldes, och föreningar- nas arstribut till förbundet, 10 öre p r med- lem, bibehölls.
Huvudärendet vid mötet var länets fortsatta systematiska organiseran- de, och man beslöt att nu allvarligt och planmässigt upptaga detta arbete, vilket egentligen skulle €öljt som direkt fortsätt- ning p å namninsamlingen 1913 med utnytt- jande av alla de personliga förbindelser, som då vunnos - om nämligen inte världs- villervallan 1914-1915 kommit störande emellan.
Kartan och sockenfördelningen re- viderades än en gång, och till förekomman- de av lättjefull slapphet i arbetet statuera- des rapportutväxling på bestämt datum mellan ordföranden och föreningarna.
För- bundet beslöt dessutom att garantera 50 prenumeranter p % Rösträtt för Kvinnor och att i samverkan med Svenska fredsför- bundet anordna fredsföredragsturnk av fru Hellberg genom länet.
Åtskilliga andra frå- gor dryftades, men hänskötos till A.
U. för utredning.
Efter förhandlingarnas slut intogs ge- mensam middag, varefter alla med efter- middagstågen skingrades var och en till sitt.
Stämningen vid mötet var god och arbetsvillig.
Aterstår nu att se, hur långt vi äro komna i konsten att omsätta stäm- ning i handling!
Ingen av värmlännin- garna €år glömma, att vi 1917 tillsammans skola högt uppläsa protokollet från 1916 års möte.
Låt oss nu alla arbeta på, att den stunden inte blir odräglig, full av snopen skamkänsla!
Låt oss arbeta på att bereda oss själva och varandra ett hederligt, helst också ett av framgång stolt återseende 1917!
Klipp ur och sätt på skrivbordet till dag- lig påminnelse denna trumpetstöt från Eder nu mycket stridslystne ordf örande.
- tidningsfrågan.
Beslut fattades, a t t F. K.
P.
R. tillsammans med Vita Bandet skulle ingå till stadsfullmäktiges valnämnd med anhållan om, att i den blivande livsme- delsnämnden även skulle beredas plats för 3tt par kvinnliga representanter.
- Un- der aftonens lopp utfördes vackra sång- och musiknummer av fru Blom samt fröknarna Lundbom och Dyberg.
Samkvämet var myc- ket talrikt besökt och präglades av sam- hörighet och intresse.
örebro F. K.
P.
R. har under 1915 ökat med 50 medlempar.
Östergötlands länsförbund hade den 5 mars Srsrnöte i Norrköping, till vilket infunnit 3ig ombud från Linköping, Motala, Norr- köping, Söderköping, Valdemarsvik och At- vidaberg.
Till ordförande för nästkomman- de år valdes fru M. Holmgren-Ekman från Motala och till vice ordförande fru Törn- iuist från Motala verkstad.
Oka resetalarefonlen genom att minska restlagret av KVINNORNAS KALENDER 1916.
Priset nedsatt till 60 öre.
* Rekvisitioner ställas till fröken HiZdur &amp; er, Göteborg 1.
Traditioner 01 % sedvänjor, Mäfiniskornas tankar och åskådnin- g a r äro i de flesta fall mera beroende av vana och nedarvda begrepp, för vil- ka man inte gör sig full reda, än av en inneboende, logisk övertygelse, och därför röna reformerna ofta ett så hatskt motstånd - tills människorna hunnit vänja sig vid dem.
Då forefalla de naturliga.
Men Rom byggdes inte på en dag, och ännu har inte det naturliga och berättigade i kvinnorösträtten blivit en allmänt erkänd norm i Europa.
Mbn den dag skail komma, då man förvå- nas lika mycket över motståndet mot en så självfallen sak, som ulan nu för- vånas över, a t t den första köpman i Amerika, som engagerade ett kvinn- ligt butiksbiträde, blev bojkottad a v sina forna kunder, som förfasade sig över ett sådant brott mot hävdvumen sed.
N ä r Lucy Stone, vars levnadsteck- ning stått a t t läsa i Rösträtt för Kvin- nor, arbetade på att få genomfört ett lagförslag, som skulle tillåta de gifta kvinnorna att själva förvalta sin för- mögenhet, möttes hon a v ett intensivt motstånd från kvinnorna själva, och man frågade henne, om hon trodde att kvinnorna vor0 så lumpna, a t t de vil- le skänka bort sig själva, men inte sina pengar.
E t t typiskt exempel på hur pass högt kvinnorna skattade sitt eget indivi- duella värde.
Trädde de i äktenskap, rådde de inte längre över sin egen per- son, utan tillhörde mannen.
När en an- nan av Amerikas pionjärer, Elizabeth Blackwell, började studera medicin, fanns det kvinnor, som inte ville se åt henne; andra drogo kjolarna åt sig, om de mötte henne på gatan.
Då Vassar College i Amerika öppna- des, v a r det en bildad kvinna, som gav uttryck åt den allmänna opinionen i följande ord: ” Enbart det faktum, att det kallas College för kvinnor är orsak nog a t t fördöma det.
Vi kunna åtmin- stone vara säkra på en sak, och det ä r a t t ingen bildad mor någonsin kommer a t t sända sin dotter till Vassar Col- lege. ” I östern, där kvinnorna endast visa sig för främlingar beslöjade och hållas inneslutna i zenanas, äro kvinnorna måna om vidmakthållandet av de gam- la fördomarna.
Kinesiskan är lika stolt över sina små fötter som en antisuffra- gist över sin politiska oansvarighet, och d å en reformvänlig hindu föreslog, att han själv skulle uppfostra sin lilla dotter, hotade familjens kvinnliga med- lemmar att begå självmard.
Utvecklingen går dock sin jämna gång.
Tecken tyda på, att även de österländska zenanas ’ ombonade reden skola vädras ut a v fläktar från den
i i RaSTBÅTT FOB KYIXXOR N:R 8 HEIC~F-RXD OHA ANS SON - 6 - - f ö r s ä k r i n g s - F O L I (E T beviljar liv- anstalten försäkringar alla slag.
Adress Bos 233.
Bliv ombudl Billiga Handarbeten, FARQ-, KEMIKALIE- 80 PARFYMAFFAR Birger Jarlsgatan 29, Stockholm TAPISSERIAFPAREN, Bryggaregat.
1.
Välsorterat lager av Sjukvårdsartiklar, Kammar, Speglar, Borstar, Hår- &amp; Munvatten, Hand- c r h e r och Tinkturer, Tvål.
Såpa och alla slags Putsmedel.
i Bikstel.
886.
SthlmsteL 8318. i Gardiner ritade fr&amp;n 12 kr., Kuddar, Bonader, Telefonorder exp.
omgäende.
Löpare 2 kr., Dukar 1 kr.
m. m. i A.
W A H L G R E N Allt ritat pH linne.
Insätt Edra besparingar i A.
4.
NYA BANKEN.
SLAKTERI &amp; CHARKUTERI Norra NORRTULLSGATAN Bosättningsaffär en 21 15 B Nybrogatan 15 B 21 2:dra huset €rån Odenplan.
På tåget.
J a g befann mig på hemväg från ett röst- rättsmöte.
Mitt emot mig i kupen sutto två unga sjömän från en av våra under- vattensbåtar.
De uppförde sig ordentligt och sågo vakna och präktiga ut.
Litet oskyldigt skämt hade de med varandra, och då och då hörde jag en halvhög anmärk- ning om någon rubrik i de tidningar, jag läste.
När jag tog fram Rösträtt för Evin- nor, märktes genast intresse.
” Det är bra det, det behövs ”, sade en.
” Jaså, låter det så&gt;&gt;, tänkte jag.
&amp; e l n rik- tigt säker på att det var allvar, var jag e j och beslöt att vara tyst ännu.
En stund efteråt kunde jag ute från korridoren se, huru ynglingarna ivrigt studerade min lek- tyr.
Nå, det var ju trevligt.
J a g lät dem hallas så länge.
N ä r jag kom ‘ in igen, bad en av dem att f å låna Svensk Lösen, som jag av nyflken- het lppt och läst.
” Gillar ni den politiken, ni krigsmän? ” frågade jag.
” Det vet jag inte än.
Jag vet inte, vad det är för en tidning.
Men d e n politiken tycker jag om ”, tillade han med en gest å t mitt rösträttsblad.
” Jaså, menar ni det? ” ” Ja, den behövs. ” Så blev det diskussion av med både glada och ledsamma erfaren- heter från min sida.
Det var tydligen myc- ket intressant att ta ett exemplar av den beryktade arten rösträttekvinna i närmare skärskådande.
Där fanns, i synnerhet hos den ene - den mest talföre - en fast känsla av att kvinnornas rösträttskrav är rättvist, men också en stor och alltför vanlig okunnighet om, vad kvinnorna i verkligheten v i 1 j a med rösträtten.
Ekonomiska fördelar, eko- nomisk likställighet med mannen, det var allt de eftersträvade.
Och det hade $e rätt till.
Det Täckte både förundran och en del misstro, ’ när jag sökte visa, att kvinnorna inte e n d a s t arbetade för egna intres- sen utan också för mannens - för b Ad a s gemensamt.
För att detta skalle kunna ske, m 4.
s t e de j u ha full rörelsefrihet och beshitanderätt likaväl som mänren.
” Ja, men kvinnorna är inte lämpade att styra i samhället.
De ha i alla fall mindre själsförmögenheter än männen. ” ” Tack så mycket! ” - J a g biiaade mig för artigheten.
Nu kröp det allts &amp; fram.
det gamla vanliga, u r smyghålet, som icke ens ridderlighet eller artighet kan stop- pa igen.
Jag motade emellertid tillbaka bitterheten och vaktade mig för att bli het.
Vi pratade länge ännu både om kvinnans själsförmögenheter och kvinnlig värnplikt och en del annat, och jag hade glädje av re- snltatet.
Vi kommo överens om, att det Ams en hel del saker som kvinnorna försts a b s o l i i t hAttre än männen - och om- vänt.
Men därför att deras begåvning och anlag äro o i i k a, har man ej rätt att anse nfiinonderas s ä m r e.
Men resan var inte sliit.
Det var ännn ett par stationer kvar, när åtta eller nio eleganta friiar i pälsverk och plymer t o m de lediga platserna i k u p h i besittning.
__ västeuropeiska kulturen: kvinnan på arbetsmarknaden iir en företeelse, som väl ännu på sina hall kan åstadkomma en god del förargelse, men knappast undran eller oförstående.
och även mot- stindet mot kvinnoröstriitten kommer av senare generationer att betraktas som utslag.
av en primitiv och fördoms- full hskådning, v4r upplysta tid till $Fob, a.
B, E, Ailm.
8880 &amp; z 23053 Riks 3054.
Lager av FILIAL: Glas-, Porslin- o, Hustjeridsartiklar, 17 Storgatan 17 Allm.
rl ’ el.
15353.
CHARKUTERI HOTELL VICTORIA Allm.
8865 Tiil landsorten ferm expedition.
- Norra Smedjegat.
14, (Hörnet av Herkulesg.)
Stockholms äldsta, billigaste ovh mest välkända privathotell.
Tyst och fridfullt läge strax vid Brunkebergs- och Gustaf Adolfs torg.
Elek- triskt ljus o. telefon i rummen.
Vördsamt Fru Greta Schubert.
Post- o. Tslegrafadr.
HOTELL VIETORIA.
vid det å Djursholm befintliga Småbarns- hemmet, 14 mödrar och 28 barn, är ledig att tillträdas den 1 oktober 1916.
Ansöknings- tid från nu intill den 1 augusti.
Kortare eller längre vikariat från den 8 april.
När- mare upplysningar lämnas kl. 1-3 å Sven- ska Fattigvårdsförbundet, Lästmakaregalan 6, Stockholm, dit även ansökningar böra in- sändas.
Från vår läsekrets.
Till redaktionen av Rösträtt f ö r Kvinnor.
Hemmets Bakbok.
FRU ELIN NYSTROM, Kristianstad.
A r v i k a Vagn fabrik, A r v i k a.
1 Begär priskurant även Utställning: David Bagaresgata 1, Sthlm.
B Kullageraxlar.
till Damfriseringen VAR-SAISONEN inkomna Kr 1 5 0 for barn Kr.
1 9 5 for damer Allt till montenng av hattar 48 ODENGATAN 48 I en notis om ” Huslig utbildning för kvin- Rekommenderar sin kamning och ondulation nor ” i senaste numret av Rösträtt för Kvin- m. m. nor har genom förbiseende Svenska skol- Brudklldsel arrangeras smakfullt och billigt.
kökslärarinnornas förenings skrivelse till k. maj:t ang. statsbidrag till husmoders- skolor med barnavård ej blivit omnämnd jämte de båda övriga skrivelser, vilka till- sammans med denna föranlett socialstyrel- sens betänkande i denna fråga.
J a g har ansett mig böra påpeka detta, dels emedan den uteglömda skrivelsen var den första, dels emedan det är den, som i allt väsent- ligt ligger till grund för socialstyrelsens förslag.
Stockholm den 4 april 1916.
Ingeborg WaEin, sekr. i Svenska skolköks1ärar:s förening.
- Min nyligen iitgivna bok i tid- oeb brhnslebespnrande bakning efter nya ideer (70 recept), frhn grovbröd till grilddtårtor och efterrittter erhalles mot insändande av 60 öre i frimärken eller pr postförskott.
Riks 53.
Allrn.
6651.
Föreståndarinneplatsen, Riks 8194 Kamning i hemmen.
Vördsamt A.
T.
12920.
ANNA TROLLE.
Fantasier Hattblommor Tagelflätor Hattfoder 1 krona.
gjoräa för hemsyning.
Ett parti Sammetshattar Mer och mer Övertygas den ärade allmänheten om att YVY- TVÅLEN är den förnämsta bland tvålar.
YVY-TVÅLEN säljes i varje välsorterad parfym- och herrekiperingsaffär.
Österlin &amp; Ulrikssons Kem-Tekn.
Fabrik YSTAD.
bortslumpas kolossalt billigt.
BUTTERICKS MÖNSTERAFFh Skånska Handskmagasinet - Etsbleraä 1819 4.2 JARNTORQSOATAN 42 =De som döma oss.= Kvinnor i predikstolen.
Den a v fru Karin Fjdlbiick-Holm- gren i Rösträtt för Kvinnor a v den 15 mars skrivna artikeln ” De, som döma oss ” h a r överallt ute i landet väckt stor anklang.
Halmstads F. K.
P.
R. h a r i dagarna gått i författning om a t t utgiva den som flygblad, vilket kan rekvireras hos fröken Anna Ljung- berg, Kungsgatan 6, Halmstad, till ett pris a v 80 öre pr 100 ex.
Även i Umeå stads kyrka ha kvinnorna vid åtskilliga tillfällen talat från predik- stolen.
Den första var doktorinnan Hilda Sjögren, som talade vid ett av Vita Ban- det anordnat möte för flera år sedan.
Nä- sta föredrag från predikstolen hölls av fröken Sigrid Netzel från Stockholms K. F. U.
K.
Även vid kvinnornas fredsmöte i somras höllos samtliga anföranden &amp; ån predikstolen.
Allm.
Tel. 14163 Välsorteradt lager av in- och utländska Handskar och Vantar.
Parkner och herrekioerinesartlklar m. m.
- - Medlemmar i F. K.
P.
R erh&amp;llR rabatt.
Louise Blomberg TVAG L PARFYMHANDEL 39 Vesterlknggatan 39 REK0MlUEMDERAS Allm.
Tel. 2817.
Kammar, Borstar, Svamp m. m.
Det bör ligga i varje rösträttskvinnas in- tresse att i allt vidare kretsar arbeta för cnridning av Rösträtt.
för Kvinnor.
___ Kanske hade jag i vanliga fall tagit saken mera lugnt än jag nu kunde, ty vilket kafferepskackel blev det inte!
J a g tittade under lugg på de båda ynglingarna, som hade det svara trångt i sitt hörn.
Jag skämdes att se dem i ögonen.
Men jag märkte ändå kritiken och deras ironiska leendkn, när de viskande meddelade sig med varandra.
Vad skulle inte de tänka, när jag knappast kunde värja mig för tan- ken: - Dom ska ha rösträtt!
Och allt detta innehållslösa prat, detta pladder om idel oväsentligheter, när jag kort förut sökt övertyga de unga männen om kvinnans begåvning.
Inte frådade de efter alla motbevis, när de hade sa levande vittnesbörd för sin forna åskådning SA nära inpå sig.
Kort därefter stannade tåget vid inin station, och jag kunde inte under- tryoka en suck a v lättnad övcr att resan, för mig del, vap slut.
Hlldur Selsnder.
Kvinnliga spårvagnskonduktörer i Kristiania.
Vid de elektriska spårvägarna i Rri- stiania har man beslutat sig för att för- söksvis angtälla kvinnor som konduktörer.
Det är bolagets mening, att den kvinnliga betjäningen skall ha samma löner och ar- betsvillkor som de manliga funktionärerna.
FRU HEDENSKOGS Privata Forlossningshem TROLLHÄTTAN IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Rikstel.
145 IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Riistrgtt f6r R viiiiiors New Yorks rösträttskvinnor svara ” Votes for Women ” (Rösträtt för kvinnor) i stäl- itttoncle nummer för 1916 innehåller bl.
a.: let för ” Hallå ”, db de bli uppringda i, te- I samlingens tecken.
lefon.
Aktenskapslagstiftningen.
Norska kvinnor som statsrid.
Till vAra korreapondenter!
En kvinna.
Av Gunnar Hede.
PiL ftirekommen anledning !A vi phpeka, Barnadödligheten i Europa under kriget.
att alla meddelanden till R. f. K. skrivas Krigets inflytande p &amp; kvinnornas rösträttsfrlga.
blott pB ena sidan av papperet.
vm. Redaktionen.
En nyupptäckt kvinnorösträttsvän.
Fritt efter Vo tes for Women av E l h Wmter.
Arbetet ute i landet.
Tradltionsr och nedvänjor.
Av Q. JT.
I PIL täget.
AT Hudur Selander.
