# ID: svediakorp-per2613
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,547
# sentences: 801
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


RÖSTRATT FOR KVINNOR Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra f6r oss.
STOCKHOLM, 1 APRIL 1916.
V. ARG, Na 7.
\ * / ROST-TT FOR IIYIHAIOB utkommer den 1 och 15 i var m h a d.
Redaktion o &amp; Expedition: 6 L&amp;hnakaregatanI Rcdaktionstid: onsdag och lördag kl. ' / i3-l / i4.
Erpeditionen öppen vardagar ki.
1-4.
Rikstel.
8600.
Allm.
tal.
14729.
Telearamdress: Iuisträtt.
Stockholm.
Prenumiiation genom posten: Pris för 1916 Kr.
1:35.
Lawummer 5 öre, För utlandet sker prenumeration antingen ge- Den långa och hårda striden för bättre uppfostran och för Ökade möjlighetep till persdnlighetens utveck- ling har visat sig vara den bästa förberedelsen för de stora uppgifter, för vilka kvinnornas hjälp nu i så hög grad tages i anspråk.
Det mod, den energi och den duglighet de nu lagga i dagen äro alster a v depas sega kamp mot sekelgamla fördomar och orättvisor.
nom poeten eller yenom i m d a n d e av 2 kr.
i poetanvidng till tiduingena expedition.
R i) S T R Ä T T S = Y R A N Lbtmakaregatan 6 I, Stockholm Allm.
tel. 147 29.
Rikstel.
8600. öppen vardagar kl. ' 1 s l- ' / a 5 e. ni.
I,.
Ii.
P.
R s sekreterare trtiffae personligen kl. 1-3 e. m.
" $jälsfiendens snara, " Kvinnorösträtten har ofta varit den lilla tuva, som koirimit att valta stora lass av clen niest manligt starka, ve- teiiskapligt lärdomstunga logik.
Ännu bida de, som i många, långa år arbetat för kvhinoriias fulla niedbor- garrätt, förgüves pJi ett klart bevisan- de svar pH sitt frtrgaiicte " varför icke! "
Riksdagsdebatterna ha icke lwkats giva det, icke heller några andra, ic- ke heller " utredniiigeri ".
Det nyssförrättade landstingsvalet ger en god bild av iukonsekvenseii i förhållandet iiiellaii kvinnorna och vårt nuvarande statssysteni.
E n krinna deltar i ett koiiiiiiuiialt val.
Allt väl, icke ens hennes person- liga instiilleise väcker nu liingre nå- gon förvåning eller ovilja.
Hon går upp till landstingsvalet.
Röstar på personer, a v \ - ilka kanske någon sedermera utses till riksdags- man i Första kammaren.
Även detta anses icke ha annat ä n goda följder.
Men a t t g å iipp och rösta på kanske en av jzist dessa sainma niän till riks- dagsman i Andra kammaren, kanske i samma vallokal, iiifiir samina valför- rättare och samina valurna - " det stri- der iiiot kvinnans hela liiggriiiig och uppgift ", det o1 yckl iggiir Iieiiiin et, bar- nen, fosterlandet.
Till alla filosofiska, jiiridislia och na- iurretenskapliga utsmyckningar a v denna logikens triumfbåge har nii kwmniit ett litet ii3rtt bidrag av teolo- gisk art. Teologieii lir j u av Slder känd x c för sin förmåga a v hårklyverier.
I senaste nuninier a v Göteborg&gt; Stiftstidning har kyrkoherde Ringius H u r u liinge skola de kyrkliga, de cii u l m a t s, däri han kraftigt uppnia.
konservativa, men dock samhällsin- iiar de kyrkliga att deltaga i de före.
tresseraile kvinnorna vara tillfreds stående landstingsmanriavalen ocli för.
inerl a t t få taga ett halyt steg u t i det 7.
1 L 5 politiska livet, men e j få taga steget fullt ut, iimsorn drivas framåt, iinisom hållas tillbaka.
Ena dagen sniiclrrade, andra dagen förhånade.
Det beror i första hand, på dem sjalva, hiir deras parti stiillei.
och koiniiier att ställa sig gentemot deras verkliga, direkta infly- tande på samfundslivet.
L4nmärkningsvärt ä r a t t kvinnornas medborgarfråga icke rned ett ord, så- vitt, av tidningsreferaten franigår, be- rördes av högerns talare vid de många stora möten, som a \ * dem hållits före landstingsvalen.
Ledande vänstermän ha däremot vid flera tillfällen iignat frågan tid ocli iippmiirksamhet.
De bistra och kritiska tiderna ge in- gen som helst aulediiing a t t i i i i glgliiiiiina kvinnornas existens.
I Första kammaren ha hrr Petren och von Koch, i Andra h r r Bengtsson i Norup och Hall &amp; motionerat om ökat skydd för kvinnor å offentliga platser, Andra kammaren har redan yttrat sig om motionen, sedan kammarens tillfäl- liga utskott avstyrkt den.
Glädjande nog hade kammaren Iångt klarare ä11 utskottet insett nödvändigheten av er1 ändring och remitterade iirendet.
Aterigen och p å det mest slående sätt visas h u r ofullständigt landet är repre- senterat, n a r en fråga som deiiiia läm- nas a t t avgöras av endast män.
Med all el-känsla mot dem, som fört fram den och deiii som inse, att förliållan- dena tarva ändring, ha vi dock niiist säga oss, att v å r vedervilja mot denna garnla outhärdliga och dock uthärdade gatuofrid, så pinsam och sårande i var- j e enskilt fall, så i sig sjiilv orättfärdig och kränkande mot hela kvinnosläktet - den Iruniia aldrig rnänuen fullt fatta.
Med desto djupare tillfredsställelse mottogs därför Andra kamniardebat- ten och dess resultat.
Hrr Pettersson i Södertälje, E.
A. Nilsson i Örebro, Welin, Branting och Söderberg i Stock- holm yttrade sig för återremiss, och de skäl, soni förelades, i synnerhet a v den förstnäiiinde, hade siikert haft en om- viiiidande betydelse, n ä r kammaren med 89 röster inot 51 ogillade iitskot- tets uttalande.
Visserligen kaii det ligga något i det påståendet, boil1 fraiiiko~n, att då i en aiiiian stad, Norrköping, en bättre ord- ning riinnits med en skärpt tillämpning a r de bestäininelser, soni redan fin- nas, ingen lagündring skulle vara be- hörlig.
Häremot niåste rlock sägas.
att frågans avvisande skulle bli a r en mycket stor indirekt betydelse, för- träfff igt karaktäriserad a v h r Söder- berg i Stockholin i orden, a t t det kan- ske rent av skiille iippmuntra kvinno- fridstörarna, oin kammaren ej ville gö- r a något.
Kvinnorna ha utstått och ut- stå så mycken nervuppslitaiide skräm- sel och leda vid detta ständigt hotande oroande, att de ej böra avvisas, och som vanligen sker för att få en fråga fram, ha de måst i fiirväg slita och sliipa för den.
För denna tidnings likare ä r gången härvid väl bekant.
På ett a v Stock- liolrns F. R.
P.
R:s niåiiadssamkväni togs initiativ till en adress i saken till överståthållaren.
Inte mindre; in i4 at- våra största kviiinoföreningar iristäm- de i detta hänviindande.
Kvinnornas anhållan remitterades till polismästa- ren, som iitställde den till distriktens koiiiniissarier, ogh då dessa funno sa- ken bra som det var, fick därvid bero.
Hiirav syntes frågans framdragande för iiksdageii beIiövlig.
Ett avvisande därifrån skiille oundvikligt tas bom ett slags betyg på att förhållandena e j äro svårare ä n a t t de biira fortfaran- de utstås.
Vi kunna e.i ' annat ä n hoppas, att också Första kammaren skall erkäuiia, att ett sådant insegel icke bör givas.
...........................................................
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
LORD ' LYTTON.
klarar det för eii samvetssak för dem att den dagen vara med.
Emellertid - skriver han - " kan det visserligeii gi- \ -- as fall, då röstriitteii måste anses för en siiara, soni själafienden iiied Guds tillstädjelse fått E g g a ut.
E n sådan snara måste pfitagligeii deii mot kviii- n a m hela läggning och uppgift stri- dande politiska röstriitten fiir 1- L \ iniior vara ".
Kanske det lir kyrkoherde Ringins, teologiska iittryckssiitt, som gör lians innersta mening så dunkel.
Det behö- ves en uttolkare för att den skall bli fattbar för en olärd menighet, ocli re- daktioiieii a r Stiftötidningen Rkyndar sig att bliva denne uttolkare: " den vör- dade författaren vill naturligtvis här- med icke ha sagt, att korniiiunalt röst- beriittigzde Itrinnor skulle iie (lliigga siii röst vid t. ex. laiidstiiigsmaiiiiava- len.
De Iia clå ett pund att förvalta med Jak.
4: 17 för ögonen. "
Det anfiirda bibelordet lyder soin känt så: " Den soni förstår att göra vad gott iir, inen icke gör det, för ho- nom blir detta till synd. "
Hade kyl-kohei.de Ringius glömt att kvinnorna ha röstrlitt vid landstings- val och att dessa f &amp; en viisentlig del av sitt intresse därav, att de ha politisk betydelse?
De kyrkliga kvinnorna i Giitehorgs stift koniina i ett svårt di- leinnia.
Landstingsvaleii ha blivit soni en bro mellan det kommunala området, d ä r " det ä r gott att förvalta ett pund " och det politiska, där " själafiendens sna- ror " lura.
Skola kvinnorna våga sig ut, en frestelse ligger i att gå, en för- summelse av en god gärning i att stariii n h eniriia.
Kyrkoherde Ri iigins får vii1 ytterst ' avgöra, vilken som är störst, överträdelse- eller uiiderlfftcii- Iietssyiideii.
Annonsera i Kvinnofritlen infor riksdafen, Männens förbund för kvinnans politiska rösträtt.
Pit inbjudan a v läroverksadjuiikter- na teol. d:r Teodor Nyström och pastor C.
H. Johansson samt praktiserande läkaren d:r A. Lindberg samlades i Malmö boende medlemmar a v Männens förbiiiid för kvinnans politiska röst- rätt å Hoten Kramer.
torsdagen den 23 mars för a t t i Malmö bilda en lokal- avdelning a v förbundet.
Vid niötet, soiii var besökt a v flera för saken in- tresserade, hölls ett inlecliiiiigsföre~lrag av d:r Teodor Nyström.
Talaren redogjorde därvid för kviii- noröütriittsfrdgans 1Hge samt framhöll, att en föreriing som den ifrågavaran- de skall hållas pR opartisk grund och att clen ej kommer att inblanda sig i partif rågor.
E n interinisstyrelse uts&amp;gs.
bestående av sju personer.
Till ordförande i den- na valdes Iäroverksadjunkten d:r Teo- d o r Ngström, till sekreterare d:r A. Liizdberg och till skattmästare redak- tör A. Larsson.
Styrelsen fick i uppdrag att närmare utarbeta plan för lokalavdelningens verksainhet och dess eventuella samar- bete med meningsfränder i Lund, Es- löv och kringliggande orter.
Den nya lokalavdelningen h a r redan ett 40-tal medlemmar, och flera torde iiiider den niirmaste tiden komma att ingå i densamnia.
Rösträtt för K v i n n o r.
.
:.
1 N:R 7 BOST3#TT FOR KYIEEOR 2 Haslig utbildning för kvinnor, At-Bt JOHN Y, LÖPflREN &amp; C:O Sveriges äidsta, st6rsta o. b b t renommerade apeciaiaiiär i I anledning av de båda mig tillsän- d a rundfrågorila följaude: Socialstyrelsens betankande.
(Inskvärdheten av en allsidig prak- tisk utbildning för kvinnor, så att de &amp; tas i stånd a t t praktiskt sköta ett hem har på sista året varit alltmera framträdande och frågan har livligt diskuterats både enskilt och offentligt.
Moderata kvinnoförbundet samt Fack- skolan för huslig ekonomi i Uppsala ha, såsom förut omtalats, ingått till K.
M:t med begiiran om åtgärder från sta- tens sida a t t möjliggöra den kvinnliga ungdomens husliga ut bildning.
Över dessa framställningar liar socialstyrel- sen nu avgivit ett betänkande.
Styrelsen förordar att regeringen i proposition skall föreslå riksdagen att å extra stat för år 1917 anvisa ett för- slagsanslag på 50,000 kr., dels för a t t på frivillighetens väg åstadkomma 3-r- kesskolor för husmodersutbildning i städer, köpingar och industrisamhäl- len, dels för att k o m n a obemedlade eller mindre bemedlade elever vid nämnda skolor till gagii.
Yrkesskolornas huvuduppgift skulle bli att genom en allsidig utbildning under längre, sammanhangande kurser meddela eleverna kunskap i allt som rör hemmets vård och skötsel.
Diirjäm- te skulle de sättas i ståiid att förestå specialkurser samt aftoii- eller eudags- kurser, anordnade för de kvinnor, som äro intresserade a v den husliga utbild- iiingen, men soin på grund a v sitt för- viimoarbete äro förhindrade att ägna någon längre tid däråt.
Statsbidraget skulle utgå med högre belopp till skolor med inga eller helt obetydliga elevavgifter, med mindre belopp till sådana skolor, som stödja sin ekonomi på elevernas avgifter.
Därjämte förordas även bidrag till stud ieunderstöd.
-- - Ny landvinning.
Ny F. K.
P.
R. bildades i Edölnlycke, Västergötland, den 11 mars efter före- drag a v fru Frigga Carlberg.
Ordfö- rande och eentrqlstyrelsemedlem är fru Ninnie Wahlborg-Elgeskog.
- -- __- Kvinnor i livsmedelsnämndema.
Till ledamot a v Söderhamns stads livsmedelsnämnd ha stadsfullmäktige på förslag a v fru Hilda Wennerström utsett fru Hermanna Dahlqvist.
I livsmedelsnämnden i Motala har invalts f r u Augnsta Lundberg.
I Urned stads livsmedelsnämnd, som består a v tre personer, sitta två kvin- nor, båda medlemmar av F. R.
P.
R., nämligen fruarna Selma Bergström och Olivja Ohman.
D r Valfrid Paimgren Munch-Petersh kommer inom den närmaste tiden att knytas till Köpenhamns universitet som lektor i svenska.
Ny fkamgAng i Amerika.
Den lagstiftande församlingen i sta- ten Oklahoma h a r nied 62 röster xnot 15 antagit ett förslag om rösträtt för kvinnor.
Skulle förslaget iiven gå ige- nom i senaten, kunde det redan i aiigii- ati föreläggas valmännen.
Schweiz börjar röra på sig.
Socialdemokraterna i kantonen Zii- rich ha beslutat igångsätta namnin- samling till förmån för referendum om kvinnorösträttens införande i kan- tonen.
För a t t referendum skall äga r i m fordras 5,000 namn.
De F. R.
P.
R., som ej insänt sitt in- stummande i Uppropet f ö r varaktig fred, uppmanas att fortast möjligt sän- da detsamma till Fredstippropeta expe- dition, Stockholm.
htrik Haglund: Krigets inflytiaiide pik lösningen av kvinnornas röstrattsfråga.
VII.
1.
Anser N i att världskriget kommer vara munniska - hennes egenskap av att påverka uppfattningen om kvin- könsvarelse konimer i andra rummet.
Blör mig är kvinnans frigörelse var- nans ställning som saml~ällsmedlem % ken mer eller mindre än ett nödvändigt 2.
Anser N i att världskriget kommer moment i folkens humaniseringspro- att befordra eller fördröja lösningen av cess, och kvinnorösträtten ä r på en gång bekräftelsen på ett uppnått sta- kvinnornas rösträttsfråga?
dium i denna process och ett mäktigt V i införa i dag följande suar pd vår medel, varigenom kvinnorna bli i stånd TUndfTågCl: att befordra och påskynda densanima.
Vari består den mycket omtalade ut- Anna Kleman: I vecklingen (ordet taget i sin ideella be- Enligt miii mening h a r världskriget tydelse och således icke liktydigt med redan påverkat uppfattningen a v kvin- ekonomisk eller materiell utveckling) nan som sainhällsmedlem.
Såsom ett om icke i folkens och individernas hö- typiskt exempel på lindrade föreställ- jande u r mer eller mindre animala ningar skall j a g återge några ord av livsformer till högre - eller med andra Rudyard Kipling ur en under kriget ord, dürav stigande humanisering.
Hu- skriven korrespondeiisartikel fråii r u skulle då världskriget, som för Frankrike.
människorna tillbaka till rika utveck- H a n yttrar där, att man egentligen lingsmöjligheter för slumrande rov- borde resa genorii Frankrike med hat- djursinstinkter, kunna niedföra seger ten i hand - som hyllningsgärd åt de för kvinnosakens ide % Min pessiniisti- franska kvinnorna för det storartade ska tro är, a t t viirldskriget komnier att samhällsarbete, som de utfört på alla fördröja, icke befordra, genombrottet områden under denna hemsökelsens av de åskådningar, med vilka de på tid.
Som bekant har hans förutvaran- djupet gående kvinnosakssegrarna äro de uppfattning a v kvinnan varit den oskiljaktigt förenade.
okonstlat primitiva, som han själv ut- Trots dessa åsikter erkänner jag tryckt med satsen, att kvinnor äro till emellertid två möjligheter, varigenom " for one purpose only ".
kvinnorösträttens genomförande skulle Metamorfosen är j u genomgående!
kunna påskyndas av världskriget.
Och alldeles säkert h a tusenden och Den ena möjligheten, soni innebär åter tusenden a v det manliga släktet, motsatsen till min egen uppfattning av vars ord icke nå så vida omkring som krigets inverkan på människors hjiir- den ryktbare engelske författarens, un- tan och sinnen, vore, att de mirakel- der denna tid uttalat sin villighet att troende finge riitt, och " en ny tid " med taga av hatten för kvinnors samhälle- ädlare manniskor föddes ur världskri- liga gärning - män, som förut varit gets Ragnarök.
I så fall vore kviniior- övertygade anhängare a v tron på nas medbestämmanderätt i nationernas " kvinnans enda sanna bestämmelse ".
öden lika viss som uppfyllelsen av en Men äro icke dessa under kriget på- miingd andra rättfärdighetskrav.
komna sinnesändringar betänkligt lika Den andra möjligheten ligger däri, de plötsliga omviindelserna på döds- att världskriget måhända kommer att biidden?
Och kan man icke befara, att medföra stora, demokratiserande om- den gamle Adams " kvinnoideal " kom- välvningar inom staterna nied bortta- mer att mycket fort leva upp igen, om gande a v åtskilliga " streck ", däribland (Y) och niir Europa övervunnit döds- det politiska könsstrecket.
ångesten och återvänt till livet.
Jag Något betyg p å ett uppnått högre fruktar a t t så blir förhållandet.
Och kulturstadium skulle denna kvinnosa- mindre ä n intet hoppas jag i detta kens och demokratins seger ingalunda hänseende av de unga, på tillväxt stå- utgöra.
Världskrigets faktum utgör ende skaror, vilka i denna " stora tid " korrektivet mot onödig högfärdsanda fostras i krigsguden Mars ' dyrkan.
i detta hänseende.
Man kan emellertid Visserligen ä r det sant, a t t det steg- tro och hoppas, att denna seger skulle rade behovet a v kvinnlig arbetskraft, bli ett Välbehövligt medel till huinani- kvinnors talrika förekomst på en seringsprocessens påskyndande.
mängd områden, d ä r de förut endast i Vad vi nu uppleva i 20:de århundra- försvinnande fåtal funnits i de krig- det efter Kristi födelse ä r ett skriande förande länderna, måste verka i rikt- vittnesbörd om behovet a v nya medel ning a v kvinnans erkännande som och a v n y a krafter, som äro predispo- samhällsarbetare.
Men j a g tror att alla nerade för att träda i fredsideernas teorier - och krav - på grundval a v tjänst.
Och vilka skulle vara mera pre- detta faktum skola tystas ner a v det disponerade härför ä n kvinnorna, vil- praktiska behovet a v nytt människo- k a aldrig burit vapen eller tyngts a v material för a t t fylla luckorna i krigets fruktansvärda krigstraditioner!
och industriens härar.
Den måttlösa Alltså, j a g tror att världskriget - i råhet, som kräver, att kvinnorna skola de nu krigförande länderna liksom ock- föda så många barn som möjligt, för så genom återverkningar i andra län- att det skall finnas flera liv att föröda der - kan medföra maktförskjutnin- under nationernas kraftmätningar, flö- gar, varigenom kvinnorna komma i be- dar över alla bräddar i nuvarande sittning a v politisk rösträtt.
Och att stund och t a r sig i de krigförande län- rösträtten i så fall blir för kvinnorna derna de mest groteska uttryck.
Man ett välbehövligt medel, som skall sätta har både hHr och d ä r dryftat frågan om dem i stånd a t t mera verksamt tin hit- införande a v legaliserad polygami.
Så intills bidraga till mänsklighetens hu- långt ha " kulturländerna " kommit i ut- manisering - och därmed till förverk- försbacken.
Och det ür j u givet, att ligande a v all kvinnorörelses slutliga månggiftsideer äro oförenliga med mål, att göra sig själv överflödig.
Hiir kvinnorörelsens grundläggande axiom: som alltid gripa orsak och verkan in i kvinnans första plikt och rätt är a t t varandra!
i.
Möjligen kommer man under kri- get att på de håll, d ä r man ifråga om kvinnorösträtten ännu rör sig uteslu- tande med den gamla dogmen, att kvinnans naturliga skapnad och na- turliga uppgift o. s. v. bör utestänga henne fråii en - fullstäiidig medborger- lig tillvaro, med förvåning se, att kriiiiiorna duga till både ett och an- nat exklusivt s. k.
" inaniigt~ ' arbete.
At- niinstone borde man kunna komnia att förstå, att de olika arbetsområdena för man och kvinna e j i så hög grad bott- n a i olika biologisk konstruktion, soin männen hittills - som vanligt insock- rande siu makt- och nndertrycknings- politik i fagra ord - ansett lämpligt att predika.
Redan i djupaste fred har j u den fördomsfrie iakttagaren, soni a f t tillfälle till observationer iiven li- et grand utanför den egna husknuten, haft riga tillfällen a t t se, att hifferen- tieringen inellaii mannens och kvin- nans arbetsoinråden i själva verket måste bero på andra och vida mera till- fälliga förhållanden än den obestrid- liga skillnadeii i kroppsbyggnad och vissa funktioner.
Koiunier en svensk t. ex. till ett mindre - nå, det kan t. o. m. vara ganska stort - hotell i Paris eller annorstädes i Frankrike, så iakt- tager han säkert iiied stor häpnad, a t t kontoret med all expedition och alla affärer förestås av frun, medan man- nen sköter köket.
Således alldeles tvärtemot förhållaiidet här, d ä r de fle- sta födas och dii i den tron, att i en liknande situation mannen på grund a v sin skapnad niåste sköta affärerna och frun på grund a v sina naturliga betingelser måste stå i köket.
Det ä r j u e j oniöjligt, att kriget kan bidraga till att göra klart för samhället, att den d ä r skona - n. b. för männen - tron på iiaturnödvändigheten av kvinnans särskilt undangömda placering i sam- hällslivet kanske ej ä r så grundrotad i naturen, som tros och uppgives.
Kriget kan enligt min mening möj- ligen på denna vüg något påverka upp- fattningen av kviiinans ställning som sanihällsinedlem.
2.
Huruvida världskriget kommer att befordra eller fördröja lösningen av kvinnornas politiska rösträttsfråga, ä r en helt annan sak.
Efter kriget lik- som förut blir denna fråga en makt- fråga; kvinnorösträtteii blir nu som förut vänsterpartiernas sak att driva frani.
Motståiiäet från reaktionens makter, soni i världskrigstider fira vil- dare orgier iin någonsin, kommer sä- kerligen att efter kriget bliva ännu värre ä n förut och från deras synpunkt visserligen på särdeles goda grunder; t3- a v dem som efter kriget komma a t t avfordra det nuvarande saiiihällsskic- kei och deras ansvaringar redovisning och skadestånd - måtte det e j tillmii- tas för litet - bliva kvinnorna de far- ligaste, t y deras rättsanspråk komma att vara starkast.
Att efter kriget reaktionens anstriingningar a t t mo- ta detta och andra viktiga rättskravs genomförande ingalunda komma att slappas, står för mig ganska klart; och man konimer diirvid att i Europa hava siirdeles god hjälp a v krigets efter- verkningar, a v den niisär - ekoiio- miska som troligen ännu mera kul- turella -, i vilken världsdelen tydligen kommer att befinna sig.
Och om ock- så kriget förr eller senare måste sluta, kommer inan sannolikt på vissa 1iå11 att söka så länge SQUI möjligt bevara de förträffliga hjälpmedel - gränsav- spärrning, censur och tusen andra -, med vilka man i kriget så väl lyckats hålla nere alla generande rättsanspråk.
Och för mig står särskilt kvinnoröst- rätten som ett a v de självklaraste ruttfärdighetsanspråk, som f. n. kunna resas i samhället.
t
I 4.
X!
K w i n x x l ~, pollser.
~a E tt reformkrav.
Bland de många reforiiier och omda- ningar av sainhällsförhållandeiia, soni nätt oss från Amerika, ä r även att riik- ua tanken på kvinnan i polisens tjänst.
Förenta Staterna v a r nämligen det för- sta land, som upptog iden om polissrst- rar, och dürifrån har den spritts till de flesta civiliserade länder, soni endast ha goda resultat att uppvisa a v en iiistitu- tion, som, där den väl blivit införd, sy- nes oundgänglig, n ä r det gäller att t a vård om kviiinor och barn.
Redan år 1882 anställdes i Chicago på ~nslrilt initiativ kvinnliga poliser, och försöket u t f d l så gynnsamt, a t t staden Hedermera tog iiistitutioiien oni hand, och Chicago hade enligt en uppgift från 1907 icke mindre ä n 80 polissyst- rar.
Ar i889 blev en lag angående kvinnlig polis antagen från städer a v första och andra ordningen i Peniisyl- \.
ania enligt följaiide paragraf: ” En ’ police matron ’ skall tillsättas vid var- je polisstation, dit kvinnliga fångar och barn föras, och hennes uppgift &amp; all vara a t t mottaga, undersöka, ha- va ansvar för och taga vård om alla kvinnliga fångar och barn, soin föras till eii sådan polisstation. ” I New York h a r det funnits kviiin- liga poliser sedan 1892, i Boston har iuan niönstergilla anordningar, och i Deiivcr.
Colorado, d ä r Jiidge Lindsey grundat bariidomstolar och utövat ett nyskapande inflytande på rättsskip- ningen, h a även kvinnliga poliser an- ställts vid jiirnvägsstationerna, diir de ha att hjälpa unga, resande flickor, soni ofta av okunnighet bli vita slavhan- rlelns offer, med r %d och dåd.
Med ledning av erfarenheterna från aiidra länder väckte redaktör G.
H. von Koch å r 1907 en inotinn i Stockholps ctadsfullriiäktjge om anställande a v kvinnliga assistenter vid Stockholnis polis, ocli i motionens syfte instämde liland andra rådman A.
E. Dahlberg, tljrektijr Einil I-Iammarlund, pastor Ernst Klefbeck, professor Knut Kjell- berg, professor Karl Warburg och pro- fessor O. Medin.
Motionen resulterade i att A polisens stat från och med år IM8 uppfördes ett anslag a v 5,100 Itr.
till kvinnliga polisbiträden för att ut- röna i vad mån deii iiya institutionen kunde vara a v värde.
Den erfarenhet soiii vunnits har i det ticla varit tillfredsställande, men insti- tutionen \ - isade sig vara alltför provi- soriskt ordnad både vad antalet aii- ställda polissystrar samt vad lokalfrå- gan beträffar.
De två polissystrar, vil- ka sedan resp. år 1908 och 1910 varit an- stiillda vid Jakobs polisstation, ha haft sin tjäristgöring så ordnad, a t t en sys- ter tjänstgör från kl. 10 f. ni.
till kl. 6 e.
111. och den andra från kl. G e. in.
till kl. 2 på natten.
Under den del av natten.
som infaller efter kl. 2, finnes e j något kvinnligt biträde närrarande på stationen.
vilket måste betraktas som en stor olägenhet, då kvinnor, som an- hållits senare på natten, icke kunnat omhändertagas av en polissyster.
Lo- kalen, som varit upplåten vid Jakobs polisstation, har varit tråiig och för sitt Sndamål nlamplig.
För a t t råda bot på dessa niissförhållanden uppdrogs åt den kominitte, åt vilken stadsfullmäk- tige i juni 1912 anförtrott utredningen av frågan oin reglering a v överståthål- lareäinhetets stater, även frågan om I deii kvinnliga polistjänstens defiiiitira oiganisatioii.
Koiiiiriitt6ii avgav sitt betänkande i april 1913, och F % grund a v de utred- ningar soiii gjorts föreslog kommittkn, a t t f y r a kvinnliga polisbiträden skulle, anställas vid distriktspolisen.
Vidare föreslogs, att liimplig lokal skulle an- ordnas i det nya polishuset å Kungs- holmen samt att polissystrarnas avlö- ning skulle bestämmas till 1,500 kr.
jäinte fyra ålderstilligg, vartdera på I 3 ROSTRATT FOB KYIN~POB N:R 7 100 kr.
För lönernas åtiijutaiide torde i övrigt böra i tillämpliga delar giilla de villkor och bestämmelser, soni enligt senaste fastställda lönereglering för polispersonalen äro gällande för kon- staplar.
Kommitterades förslag kom emellertid icke under stadsfullinäkti- ges prövning, emedan, genom beslut av deii 22 mars 1915, en ny komiiiitt6 till- sattes för utredning angående möjlig- heterna till förenklingar och besparin- g a r inom polistjäiisteii i Stockholm.
Frågan oni polissystrar blev alltså ett led i en större och mera omfattande fråga och hade således inte utsikt att under den iiärinaste framtiden lösas.
Lönenämnden tillstyrkte emellertid koinmitt6ns av 1912 förslag, med un- dantag av de kvinnliga polisbitriidenas liinefiirhållanden, om vilka det heter: ” Emellertid h a r nämnden med hänsyn till de stora kvalifikationer, villra niå- ste fordras av h ä r ifrågavarande be- fattningshavare, likasoiii även med hänsyn till arten a v dem påvilande tjiinstgöring, ansett de av konimitteii föreslagna avlöningsförmånerna för låga. ” Då ett uppskov, iiied hänsyn till de svårigheter, under vilka de kviiiiiliga polishiträdena f. n. arbeta, vore syn- nerligen beklagligt, väckte fru Emilia Broom6 och fröken Stina Quint deii 15 noveniber 1915 i s t a d s f u h d i t i g e mo- tion om ” att det a v komniitteii a v den 10 juiii 1912 framlagda förslaget angå- ende organisationen ‘ av den kvinnliga polistjänsten måtte såsom en i det vii- sentliga fristående fråga få, oberoende a v den senare tillsatta koniuiittkns ut- redningar och förslag, snarast möjligt föreläggas stad sfulliiiäk tige till avgö- rande. ” Motionen avstyrktes av driitselnäinn- den, men det föreslogs att öka polis- systrarnas antal till 3.
Även bered- ningsutskottet liar avstyrkt förslaget oin a t t omedelbart för sig lika frågan, nieii hemstaller om 2,000 kr.
i årsanslag för %r 1916 för att förstärka den lix-iiin- liga polispersonalen.
I detta läge befiii- ner sig alltså frågan f ö r närvarande, iiiir den av stadsfullmäktige skall be- handlas under medio a v april månad, inen soin en följd av det ökade anslaget och en förstärkning a v polissystrarnas antal torde även en lösninr av lokalfrå- gan visa sig vara nödvändig, och niaii f å r hoppas a t t de svårigheter, under vilka polissystrarna i å t t a å r arbetat, icke sltola utsträckas ännu en följd a v år framåt.
Frågan iir a v allra största sainhüllsbetpdelse.
Kviiiiior ha lättare att tala ined kvinnor och att behjärta svårigheterna, men för att organisatio- nen skall kunna bli tillrackligt effektiv, måste den v a r a tillfredsställande oid- nad.
Lokal förhållandena, ett tillräck- iig-t antal polissystrar och goda löne- förhållaiiden äro de synpunkter, som nian först h a r för ögonen, och därnäst komma en del önslieniål rörande polis- systrarna själva, att de nått en mogen ålder och att de hesitta en viss bild- ning.
Eridadt den, som äger erfarenhet a v livet, kan tänkas handhava de kvin- nor, soin konima under polisens upp- sikt, och det är inte heller otroligt, att polissystrarna i många fall skulle ha en mission a t t fylla bland de samhiil- lets olycksbarn, som äro hemfallna un- der prostitutionen.
Bland dessa finnas utan tvivel många, som kunde räddas undan ett liv i moralisk och social för- nedring.
Man f å r därför hoppas, att n ä r frågan kommer under behandling i stadsfullmäktige, inte endast nyttig- Iietskraven, utan üven de etiska krav, soni äro förbundna med polissystrar- nas verlisamhet, vinna beaktande och leda till omorganiseringen a v en insti- tution, som det ä r a v sttörsta vikt för samhället att viclniakthålla.
Gurli Hertzman-Ericson.
” Statsministerns dö.ttrar. ” Ny rösträttspjäs.
Bland många andra förträffliga egenska- per h a r @ teborgs F. K.
P.
R. även visat sig äga betingelser a l t spela teater på ett sätt, som e n gång, det v a r n ä r S h a w kvic- k a enaktare ” Tidningsurklipp ” gick av sta- peln, kom en tidningsman a t t utbrista: ” Jag liar inte alls h a f t en Iiäiisla av a t t det var e t t amatörsällskap, som spelade. ” Traditionerna frbn f ö r r äro desamina, ocli när F r i g g a Carlbergs nya rösträttspjäs, “ Statsministerns döttrar ”, sattes i scen, var det givet a t t sällskapets ledande krafter, postexpeditör E r i k Nelander ocli fröken IIiidur öijer, sökte göra saiiimansättniii- gcri sb homogen swi möjligt.
Tisdagen den 21 mars sanilades alltså en förviintansfull och irstltlädd publik på Lo- rensberg, och n ä r ridån gick upp, befann nian sig i statsminister Fixstjernas kan- sliriim, där de t r e akterna utspelades.
Som en sannskyldig högerininister hade Aga- tlion Fixstjerna endast skräck ocli förakt för allt vad rösträttskvinnor hette, men då h a n ändå ansåg, a t t kvinnan borde tjäna fosterlandet, hade h a n iittänkt en plan om e t t kvinnligt värnpliktsbr i samhällets tjänbt, till vilket ändamål lian, u t a n sin liiistrus vetskap.
sände sina t r e döttrar, den e n a till en tvättinrättning, den andra till en butik och deii tredje, älsklingsbar- net Malin, som husjiingfrii till en känd riksdagsman.
% [en det r a r en sak, som statsministern förbisett, och det var, a t t kviiinan på arbetsinarkuaden ser saker och ting på e t t helt a n n a t s ä t t ä n kvinnan i hemmet.
Förhållandena på dc olika om- råden, där de hainriat, öppnade döttrarnas ögon, och si.
de Ptervände till (len fader- liga boningen som fullfjädrade rösträtts- kvinnor, fördärvande den väl uttänkta plan, soin redan varit föremål för en le- Den illiterata valmannen.
A v Evelyn Sharp.
dare i Allmänna meningen.
För att rädda situationen nödgas statsministern bifalla kvinnornas rösträttskrav, emedan döttrar- nas inblick i samhälhförhållandena varit sadan, a t t lian själv blivit övertygad om att kvinnan måste h a s i t t ord med i lag- stiftningen.
Detta är i korta drag pjäsens nakna stomme, som Frigga Carlberg p l k l ä t t en massa roande detaljer och fyndiga p l h i t t.
Hon rör sig nied satirens vapen, men d ä r är allvar och känsla i&gt;å djupet, t y den som tecknat karaktärerna h a r sett till botten av missförhållandena i samhället.
Pjäsen fick på det hela taget ett gott utförande, och främst äro då att nämna h r Nelander och fröken Öijer som statsmini- stern och hans maka, ” den s t a r k a eken och den späda rankan ”, som till slut stäl- ler sig så solidarisk med döttrarna, att hoii ber att få bli inskriven i F. K.
P.
R.
Hr Keyser var iitniärkt soni tidningsredaktör, och h r Briiiin skapade en god t y p a v e n bifigur.
De t r e statsministerdöttrarna, soin fått p r ö r a Ptskilligt a v l i r e t s vederviirdig- heter, hade många övertygande tonfall, och en mycket roande scen v a r den, då älsk- lingsbarnet Malin, som hamnat i poliseub: klor, berättar om de trakasserier hon va- rit utsatt för.
Piibliken var road, applPderiia storman- de, och författarinnan ropades i n och be- gåvades med e n bukett a v konvaljer och crocus i röstrittens färger.
Som agitationsmedel, a t t under nöjets täckniaritel f b motståndare och likgiltiga, att svälja de beska pillerna, är pjäsen ovärderlig, och därför f å r man hoppas, a t t Statsministerns döttrar snart börjar sin riiiidgång i Sveriges bygder.
Blir utföran- del därtill så gott som förhållandet rar i Göteborg, kan nian förutspü en storartad oIICCeS.
G.
H. E.
Därpå började de resonera, soni Peggys mor hade för avsikt.
# (Översättning f r å n engelskan.)
När Peggy anlände till sitt niöte, inoiii Det v a r myclict roligare a t t v a r a till- sammans med dig, Peggy, innan du bör- jade ugpträda och tala, förklarade den för- summade vän, som trampar i varje refor- mators fotspar.
F ö r r drog du inte igenom statistiska tabeller under hela lunchen och rusade inte genast efteråt iväg till East End för a t t tala till folk, som inte kan förstå ett ord av vad du säger.
- Käraste, skrattade Peggy, i det Iion stii- l a d e in tabellerna i eri väska, det är inte åtaladc Etlänningar - eller ens societets- publik.
De är hederliga arbetande kvinnor och -- - - - Do kommer inte att höra på dig, det &amp; r j a g säker på, sade den försuinmade vän- nen.
n c t vore mycket bättre du följde med mig pb inatinen.
Vad t j ä n a r det till att omviinda folk, som varken k a n skriva $ler läsa?
Min bror, soin inte liar något emot att en del kvinnor fbr rösträtt - han är inycket frisiiiiiad, som du vet - säger att han ä r motstbndare till e r rösträttsmotion b a r a därför a t t h a n är rädd för alla illi- terata valmän.
- Det är j a g också - förskräckligt rädd för dem!
svarade den oroliga talaren.
De r c t s b mycket mer !in jag.
Skada på mati- n6n, min vän, j a g ska g å r a r e n d a d a g en hel vecka, när vi f a t t rösträtt.
N ä r det blir?
Aldrig?
A, v a r inte så misströstan- de!
Med nilinga frisinnade män som din bror ska vi bnart - adjö allesammans!
Den försummade vünnen sökte en biinds- förvant i Peggys mor.
- Ä r ni inte orolig för henne, niir hon går ensam till sådana d ä r ruskiga platser?
frbgade hon.
- J o, det är jag, s r a r a d e Peggys mor.
Och j a g t r o r Peggy är det också.
Men det måste man vänja sig a v med.
- J a g trodde ni v a r anti!
ropade Peg- gys vän, som tyckte a t t marken iiniler Jim- ne började skälva.
- - Nej, det har j a g aldrig varit, förkla- rade Peggys mor, men innan Peggy kom i fängelse för röstriittens skull.
förmodar jag att j a g v a r frisinnad, som e r bror.
- Kan- ske det var det ni menade?
-- sig nervöst upprepande Iiurudpiinkterna a v det ekonomiska sammanhanget mellan ar- betande k r i n n o r och politisk rösträtt, fann hon e n publik p å t r e välvilligt stämda k r i n - nor och en liten flicka.
- Och orn inie mjökbiidet hade varit, så hade iii inte f å t t dem, sade mrs Parkimon, den nyomvända proselyten, som lovat att i sin bostad på nedra botten samla iliol) några 1-äniicr, soin Peggy skulle tala tili.
Jag ä r sådan, ser ni: antingen upp, eller ner.
I dag är det ner, och j a g skulle inte h a kunnat g å onikring och be folk komma, nej, inte om jag hade haJt brtalt för det.
Vad ska j a g ta mig till, niir hon kominert frågade j a g mig själv3 nå hörde j a g mjölk- pojken knacka, och j a g u t och Ack tag på dem, när de kom u t nied sina flaskor.
Eller hiir, mrs Hioust - J o visst, nirs Parkinson, instämde en omfångsrik frn, klädd i sammetskofta, och jag kunde först r a k t inte förstå vad det v a r å t er.
Att det v a r nPigot om ” motion ” iipp- fattade jag.
men vem h a r väl tid med sbnt.
.
.
- Och j a g begrep heller inte v a r t iion ville h ä n med sin rösträttsmotion, förrän hon fia att det b a r a var politik.
Dfi begrep j a g förstås, inflikade en annan med den till- fredsställda minen hos en, som hade reda på sig.
Då deu tredjc a v sällskapet icke visade någon lust a t t förklara sin iiiirvaro, tog Peggy mod till s i g och började på med sina statistiska tabeller.
Hon märkte att hennes publik süg intresserad ut, och hon trodde a t t hon lade ut saken riktigt bra, d å frun, soni förstod sig på politik, avbröt Iienne nied ett hjärtligt instämmande.
- Det är r a d j a g alltid h a r sagt!
sade hon gillande.
L å t männen hålla iippc boli- lärdonien - dom h a r tid till det - halva året ä ’ dom utan arbete, och alltid h a r de kviillarna fria.
Sen kan de %ta oss få del a v det, vi som inte h a r tid över för såna iiöjen.
Min man är sniill, han.
Många gån- ger om kvällarna, i &amp; j a g håller på med min lagiiing, sitter lian och läser högt u r tidningen för mig så rackert, från början
ROSTRATT FOR KYINIPOR 4 Lagberedningens förslag till lag om barn utom äktenskap, lagstiftning om barn utom äktenskap Det är ett synnerligen prisvärt företag att sålunda bland vårt lands kvinnoi sprida kunskap om och intresse föl detta lagarbete.
För min del kund (j a g hava så mycket större anledniiig att med glädje hälsa fröken Andenr inliigg, som hon i de delar, diir j a g skilt mig fråri Beredningens majoritet i huvudsak synes hylla de b i k t e r s o n j a g förfäktat.
Men just den betydelse som bör tillmätas kvinnornas uppfatt ning a v denna lagstiftningsfråga i dess helhet, gör a t t fröken Andens artiklai ej kunna lämnas utan gensaga.
Fröken Anden har uppenbarliger gått till verket med förutfattad miss tro mot Beredningens förslag.
Hennes kritik är så vaken, att hon i de två för sta artiklarna med uttryck a v ogillaii de återgivit lösryckta delar a v motive ringen till bestämmelser, i vilka hon så vitt j a g fattat hennes framställning icke iinskar någon ändring.
I den tred.
je artikeln, avdelningen ” Om anonym &amp; tetsrätt ”, övergår kritiken nästan till beskyllningar, då hon uttalar omdö.
men sådana som: ” Faderskapets klär.
obskyra iscensättning i lagförslagel är sålunda genomförd med rent förvil.
lande effekter. ” Hennes uttalanden j denna del äro dock, så vitt jag kan se beroende på missuppfattning av för.
slagets innebörd.
Enligt kungl.
brevet av 1778 har mo.
dern till barn utom äktenskap, under förutsättning att hon vid barnets kyr- kobokföring begagnat sig därav, er laglig rätt att vara okänd, en verklig ” anonymitetsrätt ”.
Beredningen hal föreslagit upphävandet a v denna rätt som står i en underlig strid mot bar.
nets rätt till underhiil1 a v och a r v ef- ter modern.
Bland motiven till detta upphävande har Beredningen också an- fört att, om modern är okänd, icke hel- ler fadern kan bliva känd.
Fröken An- den synes för övrigt icke hava någol att invända mot den föreslagna åtgär- den.
Klart är emellertid, att modern ej sällan kan hårt drabbas genom andras kännedom därom, att hon har barn utom äktenskap.
Beredningen har där- för i motiven påpekat, att, om man också i barnets intresse upphäver mo- derns anonymitetsriitt, detta icke be- hörer medföra, a t t moderskapet blivei kunnigt för eii var, notoriskt.
Kyrko böckerna, d ä r anteckning om barnet$ börd skall göras, äro e j tillgängliga föi allniänlieten; och på moderns prästbe.
tyg (flyttningsbetyg) skall redan en lgit iiu gällande kyrkobokföringsför ordningordning barnet icke upptagas om det ej åtföljer modern.
Fadern har aldrig i svensk lag till erkants någon anonymitetsrätt.
Men väl h a r det i praktiken ofta, kanske j de flesta fallen, hänt, att faderskapel ej blivit rattsligen fbstslaget, detta på grund därav a t t man e j sörjt för be.
vakaiidet av barnets r ä t t och på grund av bvårigheterna med faderskapsbevis.
ningen.
Beredningens förslag fastslå] nu den principen, att faderskapet skall utan dröjsmål fastställas för var$ barn, och söker genom bestämmelser n a om barnavårdsilian, om moderns fylliiadsed ni.
m. åstadkomma, a t t den.
na princip, såvitt möjligt, också blii förverkligad.
Däremot h a r beträffan.
de faderskapet lika litet som beträffan.
de modertikapet någon allmän iiotori.
tet ansetts eftersträvansvärd.
På frå.
gan huruvida i kyrkoböckerna bariiel skall anteckiias vid faderii eller alle.
nast fadern vid barnet har Berednin.
geii saknat anledning att ingå, d å del e j tillkommer Beredningen att utarbe.
ta fbrslag till ändringar i kyrkobok.
föringsförordningen.
F ö r min del hai jag alltid tänkt m i g att, även om ma.
joritetens förslag i arvsrättsfrågaii segrar, barnet i någon kyrkobo ’ k skall finnas antecknat vid fadern lika väl som vid modern.
Och Beredningens betänkande giver icke på något sätl vid handen, att Beredningens övriga ledamöter förutsatt andra kyrkobok.
föringsregler beträffande fadern än beträffande modern.
De a v fröken An.
den citerade delarna a v majoritetens motivering beträffande arvsrätten ärc endast ett uttryck för den uppfattnin- gen att - huru nian än ställer det med kyrkobokföringen - det utomäkten skapliga barnets tillvaro i realiteten fnrtfarande ofta kommer att vara okänd för faderns släkt, för hans barn i äktenskap, j a t. o. m. för hans hustru men a t t det däremot på grund a v de rent praktiska förhållandena torde bliva mera sällsynt, att barnets moder vill och kan dölja dess tillvaro för sin man eller sina släktingar.
Nårron ön- skan att bevara denna olikhet kan ej spåras i Beredningens förslag.
Vad angår avtalen om ” en summa i ett för allt ”, så uppställer förslaget be- tränande dem så stränga bestämmel- ser till barnets skydd, att sådana av- tal, om förslaget blir lag, ytterst säl- lan torde förekomma.
Det kan nog med skäl ifrågasättas, huruvida de icke borde alldeles förhindras.
9 t t detta e j föreslagits beror uteslutande därpå, a t t fall dock kunna förekomma, då det omedelbara tillförsäkrandet a v ett kapitalbelopp för barnet Hr ojämförligt fördelaktigare än en eko- nomiskt osäker rätt t,ill framtida un- derhållsbidrag.
Med anledning av ett yttrande i frö- ken Andens andra artikel får jag på- peka, att Beredningens underlåtenhet a t t till behandling upptaga den för visso betydelsefulla frågan om under- hållsbidrags förskotterande a v allmän- n a medel finnes motiverad i betänkan- det å sid. 77.
Den, som allenast genom fröken An- dens framställning tager del a v Be- redningens förslag, kan lätt få det in- trycket, att ett obehörigt tillgodoseen- de a v faderns intressen är något för förslaget utmärkande.
O m en rakt motsatt uppfattning vittna de referat a v förslaget, som hittills publicerats i den speciellt sociala pressen även av personer, som icke ställa sig på försla- gets ståndpunkt i arvsrättsfrågan (t. ex. a v borgmästaren Jakob Pettersson i Svenska Fattigvårdsförbundets Tid- skrift 1916, häfte 1).
Ett ‘ rättvist bedö- mande torde kunna underlättas genom en kort rekapitulation av några bland förslagets i praktiskt hänseende vikti- gare regler.
Barnets underhåll skall avpassas efter föräldrarnas villkor, e j såsom nu begränsas till nödtorvten; underhålls- skyldigheten skall kunna utsträckas till dess barnet fyllt 18 år, ja än längre om barnets anlag och omständigheter- na i övrigt giva skäl till en fortsatt utbildning, under det att underhålls- skyldigheten nu skall upphöra, d å bar- net fyllt 15 år.
E n ä r det tillika stad- gas, att föräldrarna skola taga del i underhållskostnaden en var efter sin förmåga, ej såsom nu till hälften var, komma dessa skärpningar vanligen att i huvudsak drabba fadern såsom den ekonomiskt bärkraftigare.
Fadern, som nu icke har några juridiska för- pliktelser mot modern, skall enligt för- slaget bidraga till hennes underhåll minst 6 veckor.
högst 4 månader före och till sista slutet.
Där var en sådan vac- ker teklänning på sista sidan i går.
- A!
sade mrs Hions beundrande.
Det %I där ni får er politik från, mrs Milsom.
Peggy började p &amp; nytt och åstadkom ett djupt intryck med några uppgifter om kvin- nolöner.
Den tredje kvinnan, som hittille varit tyst, lutade sig plötsligt fram.
Peggy tystnade ofrivilligt.
- Nu säger ni som det är, sade kvinnan med en underlig, klanglös röst.
Jag har gjort pappaskar för 1 shilling och 4 pence per gross, det tog mig en och en halv dag att göra det, och det kostade mig två pen- ce till lim, och så fick jag göra en låda att lägga dem i.
Om jag höll på hela dan, kunde jag få ihop sex shillings i veckan; när min man inte hade arbete, satt jag uppe halva natten med.
Det är sant vad jag säger - det är sant.
Den plötsliga tystnad, som alltid åtföljer ett sant yttrande, avbröts av den lilla fiic- kan.
- Fotogenkaminen ryker, sade hon, i det hon lyfte upp huvudet och snusade som en terrier.
Publiken följde hennes exempel och kom till samma resultat, utom mrs Parkinson, som eftertryckligt förnekade tillvaron av en fotogenkamin.
- Om jag inte misstar mig, är det mrs Hions ’ sammetskofta.
sade hon.
- N i har rätt, mrs Parkinson!
ropade kof- tans fryntliga ägarinna.
Om jag inte rent d ö m t av att den just blivit upputsad.
- En droppe parafin har en underbar verkan på den, inte sant, inföll mrs Mil- som deltagande.
- Fortsätt, kära fröken, sade mrs Par- kinson uppmuntrande till Peggy, och P e g gy fortsatte.
Under nära tio minuter höll hon deras uppmärksamhet fängslad.
Hon visste nu vad hon hade att säga dem, och hennes ner- vositet hade försvunnit efter det den still- samma kvinnan hade talat.
Nervositet tyck- tes vara en föraktlig bagatell i jämförelse med stora saker, som behövde rättas pA, och statistiska tabeller blevo livlösa inför blicken hos den kvinna, som på bekostnad av sin ungdom och lycka bevisat sannin- gen av dem.
Och så kom där intet avbrott under tio minuter.
Då rörde den stillsamma kvinnan på sig igen.
- Kvinnor har inte tid med politiken, sä- ger dom det?
inföll hon hastigt, då Peggy just stod i begrepp att avliva denna ur- gamla lärosats.
- Kvinnor har tid att arbeta och lida; varför skulle de inte ha tid att göra nå- got för att stä) la det bättre för sig8 En 3ak mer eller mindre gör inte mycket till jller från en kvinnas arbete.
Det är män- nen, som säger det, därför att de själva bara kan göra en sak i sänder - de be- höver inte göra mer.
det är orsaken.
Min man - han är murarehantlangare, när han bar arbete, vill säga, han langar tegelste- narna till en annan karl, som lägger dem i ordning; han behöver inte tänka, han bara gör som han blir tillsagd.
Det gör också karlen, som lägger tegelstenarna; han gör som förmannen säger till honom.
När de kommer hem, finns där ett fruntimmer, som lagar mat åt dom och stoppar å t dom och håller reda på deras lön; de behöver al- drig g8ra mer än en sak B t gången, vare sig det är att arbeta eller dricka.
Se på oss kvinnor!
Se på oss!
Hon höjde rösten, och hennes åhörare sågo på hcnne och nickade instämmande.
- Det är vi som får tänka efter och räk- na ut och hålla reda på allt p &amp; samma gång eom vi arbetar.
Vi gör ett halvtjog saker på en gång hela dagen, och ändå är vi inte alltid färdiga före midnatt.
Ni vet hur det skulle gå, om karlarna försökte göra ett halvtjog saker på en gång.
Vem av oss ekulle vilja ge honom lillan att passa och kastrullen att vakta och strumporna att etoppa och barnen att få i väg till skolan.
Allt i samma ögonblick?
Ett ljudligt skratt besvarade denna hän- vändelse, och den improviserade talaren vände sig till den ordinarie.
- Dom som säger att kvinnor inte kan rösta lika väl som laga mat, vet inte vad lom pratar om, fröken, sade hon i mildare ton.
Dom vet inte hur många saker de re- ian måste göra, medan de lagar maten; &gt;ch vad 6om är mer, de bryr sig inte om jet!
- Staokare!
ni kan inta vänta att de skall Ett genmäle.
I denna tidning har juris kandida ten fröken Eva Anden ägnat tre a r tiklar åt Lagberedningens förslag til N:R 7 1 nedkomsten samt minst 6 veckor, högst 9 månader efter nedkomsten.
Reglerna angående avtal om under- hållsbidrag avse huvudsakligen att förhindra, att modern p å grund av oförstånd elier faderns påtryckning skall efterskänka barnets eller sin egen rätt mot honom.
Rarnavårds- mannen har till sin främsta uppgift att sörja för fastställandet av fader- skapet och faderns underhållsskyldig- het samt att biträda med indrivandet av faderns underhållsbidrag.
Stad- gandet om moderns fyllnadsed skall förhindra, att fadern i rättegången falskeligen svär sig fri.
Genom be- stämmelserna om införsel i avlöning m. ni.
till gäldande a v underhållsbi- drag (löneinnehållning) har förslaget sökt förhindra, a t t faderns genom dom eller avtal fastställda underhålls- plikt skall kunna bliva en skyldighet blott på papperet.
Att även det före- slagna emigrationsförbudet är s % gott som uteslutande riktat mot fadern, lig- ger i öppen dag.
Genom de nu antydda, av fröken Anden jämförelsevis likgiltigt behand- lade stadgandena, tillfredsställas så gott som alla de praktiska reform- krav, som beträffande denna lagstift- ning framställts a v dem, som ägnat sitt arbete åt barn utom äktenskap ocli deras mödrar.
Därför är i varje fall talet om formalism lika ogrundat som oväntat.
Karl Tiselius.
Kvinnor som familjeförsörjare.
I London har nyligen offentliggjorts re- sultatet av en undersökning rörande själv- försörjande kvinnors arbete, som visar, att de skäl, som föreburits för kvinnornas lägre löneförhållanden, nämligen a t t de endast ha sig själva att dra försorg om, ingalunda hålla streck.
Undersökningen har inte företagits med anledning av kri- get, fastän detta i hög grad ökat de själv- försörjandes antal, utan omfattar en period av två år, innan kriget bröt ut.
Den ger vid handen, att inte mindre än 51 procent av Englands lönearbetande kvinnor försör- ja två personer utom sig själva, medan blott 33 procent kunna anses försörja endast sig själva.
Undersökningen drog en gränslin- je mellan de lönearbetande kvinnor, som vor0 helt och hållet och de, som blott delvis vor0 beroende av sin egen förtjänst.
De förstnämnda utgjorde cirka 85 procent.
Fördelas ansvaret på alla dessa lika, befin- nes det, att Englands självförsörjande kvin- nor försörja ett antal mer än dubbelt SA Rtort som deras eget.
ha reda på sådant - inte vet karlarna det, sade mrs Milsom överseende.
Peggy, som var medveten om att all om- vändelsen utgått från den talare, som ej var den officiella, gjorde sig redo att in- stämma häri.
- Nej, sade hon, ni kan inte vänta att de skall ha reda pb allt det.
Därför borde ni ha tillfälle att tala om för dem vad de inte vet, när de skall rösta.
På samma gång får vi inte glömma, att männen å sin sida har sina synpunkter - - A ja, sade den stillsamma kvinnan lik- giltigt.
Bildade män, kanske.
Men när det kommer an på arbetsklassen, A är det kvinnorna, som sköter om att tä ka, för de är tvungna till det.
- Det tycker jag ändå är litet hårt mot rnlinnen, de stackarna!
förklarade mra Mii- gom. Min man, han läser politik för mig hela kvällen - - Nu ska vi dricka en kopp te tillsam- mans, sade mrs Parkinson.
h c Den försummade vännen var ännu kvar hos Peggys mor, när Peggy återvände från eitt sammanträffande med den kvinna, som m dag skulle bli den illiterata valmannen.
- Nå, frågade Peggys vän.
hörde de på vad du sade?
Det blänkte till i Peggys ögon.
- Det kan jag uppriktigt sagt inte pA- itb att de gjorde, svarade hon canningu- mligt.
Men mina Bhörare är omvända.
- Det är min också, sade Pepgys mor.
5 N:R 7 ~- c. IMCAXJMKSTR~M I Kammar - Borstar BTOCKHOLM 09mla Km&amp;shoimsbmgatan 28 (andra huset f r h Drotbhggatsn) S t o f t 1ag.r P !L af finor.
oeb onklarr M~BLER i ek, mahogny, vainöt samt andra träslag m e n millade, till billigaste priser.
Allm.
Tel. 11410 R i h Tel. 6605 P- .. .C==N .. - .-o t 1 JURIS KAND. Roinnliga luridisha Byrån - Stockholm G. Ri t eganpi o. juridiska u Nrae av alla she.
KL. 10-4.
Allm.
tel. 18336.
Riks tel. 75 76.
~ E. o. Hovrättsnotarien EWSIBETH BI1SSOIS Advokatbyrå Södergatan 14, Malmö Tel. 6137 iiätteihiar otb Iniidirka neudrag (Firman grundad 1 7 W DRO ' JTNINQQATAN 78 C NORRLANDSO-ATAN i 6 ALLY.
TEL. 10683 RdvoRat EV1 1NU6H Vallingatan 1 8 f. 6.
A.
E. BCHuLDmIS av alla rlag.
Landstingsmannavalen och kvinno- rösträtten.
L.
K.
P.
R. liar genom sina länsför- bund och i län, d ä r icke länsförbund finnas, genom respektive lokalförenin- gar interpellerat årets landstingsinan- nakandidater om deras ställning till kvinnorösträtten.
De utsända fcågor- iia vor0 av följande lydelse: 1.
Ä r Ni anhängare a v den politiska medborgarrättens utsträckning till Sve- riges kvinnor?
2.
Vill Ni i händelse a v Edert inval i landstinget verka för att till ledamö- ter av Riksdagens Första kammare v a j a s män, som vilja medverka till genomförandet a v denna reform?
En redogörelse för de inkomna sva- ren, vilka i allmänhet före valen h a publicerats i de olika länens ortspress, kommer att lämnas i ett följande num- mer a v Rösträtt för Kvinnor.
Kvinnofrågor inför riksdagen.
För skolundervisning i huslig ekonomi har hr Sigfrid motionerat i Andra kam- maren.
Han har tänkt sig att kyrkostäm- morna skulle f å rätt att besluta om infö- rande av obligatorisk undervisning i äm- net.
Motionen avslogs den 15 mars, men efter en, debatt, varunder alla talare, mo- tionären naturligtvis inte minst, betonade betydelsen av husmoderskurser och huslig undervisning.
Anledning till avslaget var, såsom h r Helger utvecklade, att frågan redan är under utredning.
Folkundervis- ningskommitten har föreslagit liuslighets- kurser i samband med fortsättningsskolan, och det kan antagas att folkskoleöversty- relsen vid omorganisationen av vårt folk- skoleväsen icke skall underlåta att vidtaga åtgärder i enlighet härmed.
Kvinnliga seminarierektorer.
Folkskoleöverstyrelsen har med anled- ning av seminarielärarinnornas förut om- talade framställning i amnet ingått till re- geringen med hemställan om forslag till riksdagen att kvinnor må kunna utnäm- nas eller förordnas till rcktor vid kvinn- ligt folkskoleseminarium samt att kvinn- lig rektor skall Atnjuta de löneförmåner, som tillkomma kvinnlig adjunkt i högsta lönegraden.
STOCKHOLM I ALLBL TEL. 1@2l i specialite: Allm.
6 8 9 6 &amp; anska P r n e r och T V h r.
Malmtordcgatan - orebro länsförbunds årsmöte.
Örebro länsförbund a r F. K.
P.
R. hade årsmöte i Örebro den 4 och 5 mars.
Fröken Gertrud av Klintberg, Stockholm, inledde mötet med ett föredrag om Kvinnor i sam- hällets tjänst.
Talarinnan påpekade, h u r parasitlivet icke passade Kordens kvinnor, utan hur allt fler ägna sig åt ett bestiimt arbete.
Nya arbetsområden öppnas för kvin- norna, men för varje gång fordras kamp.
Ännu äro många områden stängda, där kvinnorna skulle göra mycket gagn.
Kvin- nor ägna sig ofta å t planlöst barmhärtig- hetsverk; i stället böra de deltaga i ordnat praktiskt, socialt och kommunalt arbete.
I förberedande riksdagsarbete deltaga redan kvinnor, så vid utarbetande av nya lagar angående fattigvård, nykterhet och äkten- skap.
Dessutom tillkallas kvinnor ofta som sakkunniga.
I de flesta statens verk borde kvinnor vara med, t. ex. på ansvarsfulla poster i socialstyrelsen och pcnsionsstyrel- sen.
Xu användas de där endast som skriv- biträden.
Kvinnorna ha icke rättighet att undandraga sig det kommunala och sociala arbetet, och talarinnan uppmanade kvin- norna att inte förtröttas, utan behålla en ljus tro på livet.
Hon berörde även när- mare fattigvårds- och pensionslagstiftnin- gen, och om denna senare kom den följan- de diskussionen att röra sig.
Ur denna framgick pensionsnämndernas stora svå- righet att rättvist skilja mellan ekonomisk invaliditet och arbetsinvaliditet och den därav följande ofördelaktiga siffran för kvinnliga understödstagare.
Fröken Klint- berg önskade en specialstatistik, andra för- ordade f r i läkareundersökning.
En annan svårighet yppade sig vid uppskattningen av det husliga arbetet.
I allmänhet under- skattades det.
Det visade sig, att på sina ställen hnstruns arbete inom hemmet upp- skattades till endast 50 kr.
pr år, på andra åter till 100-125 kr.
I denna diskussion deltogo medlemmar från olika pensions- nämnder i länet.
Det varmhjärtade och sakrika föredraget åhördes av en stor och tacksam publik.
Ef- ter föredraget vidtog ett animerat sam- kväm.
Söndagens möte hölls under ordförande- skap av fröken Maja Forsslund, Koppar- berg, å Vita Bandets lokal, som välvilligt upplåtits.
Ordföranden uttalade först välkomsthäls- ningar till de närvarande, särskilt repre- sentanten för den nyaste föreningen, Stri- berg.
Tio av länets stora föreningar vor0 representerade genom 23 ombud.
Förbun- det kunde se tillbaka på ett gott arbetsår med glädjande resultat.
Två nya förenin- gar i Laxå och Striberg och 2 filialer i Fjugesta och i Gällersta hade bildats.
Med- lemssiffran iir, 632 mot 462 vid senaste års- mötet, och Rösträtt för Kvinnor h a r inom länet 330 årsprenumeranter.
Största delen av länsförbundets kassa hade under 1915 an- vänts till gratisprenumeration å Rösträtt för Kvinnor for sanatorier, brunnsorter och dylikt.
Föredrag hade hållits av friherrin- nan Ebba Palmstierna i Laxå och av fru Elisabeth Wrern-Bugge på 16 platser i Närike och Bergslagen.
Alla dessa föredrag hade mottagits med hänförelse, och man hade intrycket, att det började ljusna ute i bygden.
E t t extra länsförbundsmöte hade hållits under november.
Mycket intressant var att höra rappor- terna från lokalföreningarna, särskilt de- ras agitationsmetoder.
Alla enades om, att det bästa agitationsmedlet var vår tidning.
För övrigt rekommenderades personlig agi- tation - rösträtt vid alla fester och bjud- ningar, vid alla former a v umgängeslivet - " anfallsprenumeration " på Rösträtt för RiNs 2550 6, StocYLholm - ~ Kvinnor It motståndare - hellre arga än likgiltiga motståndare - samarbete med andra kvinnoföreningar, distingerade mö- teslokaler, arbetsaftnar och samkväm.
Det nyaste medlet i rösträttkns tjiinst ä r viil den i Kumla uppsatta permanenta, stora anslagstavlan (med glas), där afflscher, brevkort, tidningsurklipp, artiklar och no- tiser angående kvinnosaken uppsättas.
Den duktigaste av Enets föreningar tyck- tes Örebro F. K.
P.
R. vara med dess un- der året betydligt höjda medlemssiffra, liv- aktighet och intiesserat arbete på lands- bygden.
Näst lokalföreningarnas arbete a t t stär- ka sig själva är deras viktigaste uppgift att genomsyra landsbygden.
För detta än- damål har början till en organisation gjorts.
Med ledning av en stor, handritad karta, som ordföranden har all heder av, och där rösträttsföreningarna och filialerna bil- da röda lysande punkter, uppdelades länet i distrikt, och varje forening flck ansvaret för ett sådant.
1 varje bygd skall uppsö- kas en intresserad kvinna, som Ltager sig att bli platsombud, lovar hjälpa föreningen med agitation, prenumerantsamling, annon- sering, möteslokaler och dylikt.
Sålunda genomgicks socken efter socken, adresser lämnades på personer, som vor0 erkänt rösträttsintresserade eller åtminstone " miss- tänkta individer ", som lokalföreningarna hade att vända sig till för att värva plats- ombud.
Ordföranden framhöll även vikten av att kvinnor deltaga i det kommunala arbetet och önskade få till stånd en kommunalsta- tistik.
Man borde taga reda på i alla sock- nar de kommunala uppdrag, som innehas av kvinnor, och insända dessa uppgifter till sekreteraren för att så småningom åstad- komma en statistik.
Fröken Hilda Karlsson, Örebro, höll fö- redrag om landstingsvalen.
Efter att ha berört landstingens uppgifter, valsätten och betydelsen, påpekade talarinnan, a t t kvin- norna böra intressera sig mera för dessa val.
Valen i &amp; r inverka på valen till Första kammaren 1918, och det är Första kamma- rens motstånd, som skall brytas.
Varje kvinna bör rösta s j ä 1 v, helst icke genom fullmakt.
Hon framhöll även, att alla par- tier i valtider utnyttja alla chanser att få kvinnorna med på sin sida, även om de sedan icke vilja veta av dem.
Xu är kvin- nofrågan egentligen en nykterhets- och fredsfråga.
Därefter diskuterades taktiken vid årets val.
Länets landstingsmannakan- didater tillfrågas om sin ställning till kvin- norösträtten, och deras jakande eller ne- kande svar meddelas i pressen till ledning vid valen.
Från somliga kandidater hade redan ingått svar av växlande innehåll och färg.
Så förklarade on, a t t han ville ar- beta för kvinnans rösträtt, eftersom " kvin- nan är en människa ", men en annan vilie inte göra det, för " kvinnans mission bör vara hemmet ".
En fråga, som tydligen låg de närvaran- de alldeles särskilt varmt om hjärtat, var den kvinnliga ungdomens utbildning.
Frö- ken Ellen Fröström, Nora, var själv från- varande, men hennes förslag om hemvårds- kurser framlades dock.
Fröken Fröström ansåg, a t t man borde väcka de ungas känsla för vad hemmets trevnad betyder och deras känsla av ansvar och att man borde ge dem en handräckning i utbildnin- gen, t. ex. genom enkla sammankomster med huvudsakligen praktisk undervisning i hemmets ordnande, matlagning, barna- och sjukvård m. m. och framhålla framför allt vikten a v barnens trevnad och de un- gas kvarhållande i hemmet.
Fröken Frö- - Svea Växt Landets förnåimsta MARGARIN ström tänkte sig detta utfört på frivillig- hetens väg med tillhjälp av F. K.
P.
3 %.
och Vita Bandet.
Här skulle husmödrarna kunna undervisa och taga sin andel av ver- ket.
Fröken Gun Forsgren, Karlskoga, påvi- sade ett annat sätt att nå ungdomarna -- genom flickklubbar.
Värdet av dessa ligger i den moraliska påverkan de kunna ha på de unga.
Fröken Forsgren talade om Karlsko- ga flickklnbb.
Den vill göra något för de ungas nöjesliv - lära dem att tillvarataga sina lediga stunder.
Den h a r samlats i le- darnas hem till högläsning, samtal, hand- arbete, såiiy, gymnastik och lekar.
Även " frågelådor ", utflykter och fester ha före- kommit.
Sålunda ha klubben och mötena fått en förtrolig prägel.
I den följande dis- kussionen framlade fröken Anna Wester- dahl, Karlskoga, exempel på hur klubbmed- lemmar, som kommit ut som tjänstflickor, själv sökt bilda " flickklubbar " i samma stil och underhålla förbindelser med de gamla klubbkamraterna.
Värdet för ung- domarna av korrespondens med hemorten och förbindelsen med det gamla, känslan av att någon v ä n t a r något a v en, under- ströks av fröken Ström, Striberg.
Fröken Forsslund, Kopparberg, hade en dylik klubb nien i form av skola med un- dervisning i modersmålet, hygien och hem- bygdskunskap och (längre fram) i sam- hällskunskap.
Mötet avslutades med ett leve för förbun- dets nitiska och outtröttliga ordförande.
Det präglades av den bästa stämning och en allmän iver att göra något.
Ett starkt intresse och en äkta entusiasm märktes hos alla, hur olika uttrycken därför än voro.
Alla grader från yttersta försiktighet till största oräddhet och ungdomlig säkerhet vor0 representerade.
Och framför allt slå- ende var den allmänna önskan att göra nå- got " praktiskt rösträttsarbete " och den las ögon.
mängd goda föresatser, som strålade ur al- c.
L. Kulturbild från Uland.
Vid inskrivning i en fortsättningsskola på mellersta Öland hände en liten episod, som visar h u r u en självskriven skolrådsor+ förande fattar sin uppgift som en folkupp- lysningens målsman.
Barnen skulle just anteckna de läroböcker, vilka borde begag- nas vid kursen.
Bland annat blev det tal om att använda ett litet häfte i svensk kom- munal- och statskunskap av den kände och högt värderade läroboksförfattaren d:r Carl Grimberg.
Men då avbröt skolrådsordföran- den läraren med den anmärkningen, att om boken skdlle användas, så borde det i så fall vara för pojkarna, men flickorna de skulle väl inte bli några rösträttskvinnor heller, så för dem kunde ej boken komma i fråga.
I BOSTRATT F O R K ' ZIIIPIPOB 6 Billiga Handarbeten, N:R 7 H E L F R X D iFOEXANSSON FARG-, KEMIKALIE- &amp; PARFYIIiIAFFILR - Birger Jarlsgatan 29, Stockholm TAPISSERI AFFABEN, Bryggaregat.
1, Viilsorterat lager av Sjukvfirdsartikiar, Kammar, Speglar, Borstar, Hår- &amp; Munvatten, Hand- crdmer och Tinkturer, Tvbl, S&amp;pa och alla slags Putsmedel.
Gardiner ritade frbn 12 kr., Kuddar, Bonader Telefonorder exp.
orngkmde.
Eikstel.
686.
Sthlmstel.
8518.
Löpare 2 kr., Dukar 1 kr.
m. m.
Allt ritat på linne.
ILlsätt Edra besparingar i A.-B.
NYA BANKEN.
Norra Bosät tningsa iiär en 2 l NORRTULLSGATAN !2i %dra huset från Odenplan.
Arbetet ute i landet.
Degerfors F. K.
P.
R. hade deii 21 febriiari ordinarie möte.
Till ombiid vid länsförbun- dets årsmöte i Orebro den 5 mars valdes fru A. Ekström och till suppleanter frök- narna Borgman och Flodkvist.
Vidarc be- slöts a t t rekvirera ett huridratal ströskrif- t e r jiimte e t t exemplar av alla hittills ut- homna ströskrifter, utgivna a v L.
K.
P.
R. wamt a t t för föreningens räkning prenunie- rera på Artikelserien.
Därefter vidtog en livlig diskussion om Kvinnlig värnplikt.
Mötet uttalade som ett önskeniål, a t t den kvinnliga värnplikten måtte bli obligato- risk och förläggas omedelbart efter skolti- dens avslutning.
Efter disknssioneii vidtog sainkväni.
Eskilstuna F. K.
P.
R. hade fredagen dcn 18 februari e t t synnerligen talrikt besökt och livfullt möte å Stadshotellets klubb- rum.
Aftonens talarinna v a r f r n Augiista Tonning f r å n Ronneby-.
som berättade oin hvinnoriias segerdag i Danmark den 5 juni 1915.
Föredraget applåderades lix-ligt, lik- Roni också deii sång, som sedan utfördes av liirarinnan fröken Margareta Carlsson, ac- kompmjerad a v frii Grubb.
Sju nya med- lemmar ingingo.
Efter mötet följde sain- k r ä m nied tedrickning.
Onsdagen deii 23 febriiiiri hadc förenin- gen årsmöte, varvid års- nrh revisionsbe- rättelserna godkändes och ansvarsfrihet he- viljades styrelsen.
Till styrelbeledamöter återva1dt.s: fröken Ingrid Hallinan ordfb- rande, frii Nanny Grenander \ ice ordföran- de, f r u Giilli Westlund sekreterare, fröken Hilma Sordliind vice sekreterare, fröken Hilda Holm kassaförvaltare.
Snppleantcr blevo doltorinnan Nina Blom, f r n I d a Adamsson och fröken Selnia Ekström.
Till reriForer Itervaldes fröken Elin Hägg och fröken Signhild Bolin med fröken Hanna Faclit och frijken Ragnhild Schmidt som suppleanter.
Därefter lämnade fröken Hall- man en redogörelse för senaste ceiitralsty- relsemötet, som a r dr närvarande nied ptort intresse åhördes.
Dc läs- och arbetcaftiiar, som iinder Ar 1915 anordnats tväniie g i n g e r i månaden, förtsiitta niider 1916.
Persbergs F. K.
P.
R. hadc deii 19 fe- bruari årsmöte, varvid styrelsen i sin hel- het Atervaldes förutom en siippleant, som p &amp; grund a v fl&gt;-ttning avsagt sin uppdra- get.
Styrelsen består av fröken Hilda F a - gerqvist ordförande, fru Hanna Hessclius sekreterare.
fröken Roffi Andersson kassa- förvaltare samt frii Sofla Lövgren och frö- ken Elisabet Fredriksson siippleanter.
A r Irsredogörelsen framgick a t t arbetet i i i i - der hösten inriktats på beklädnad av fat- tiga barn.
Pengar härtill hade delvis er- hållits genom en fest och ett föredrag a r kyrkoherde Bengtsson i Rainen.
1-ilken icke tagit nAgon ersiittning härför.
Medlemniar- iia hqde iinder hösten samlats r a r eller r a r a n n a n verka hos varandra och arbetat.
Före jiil hade så fiillständig bekliidnad ut- delats å t 5 gossar och 5 flickor.
vilka jämte sina mödrar vor0 inbjudna till en enkel festlighet för att mottaga kläderna.
I sam- band med årsmötet r a r samkviim anordnat.
Skara F. K.
P.
R. hade årsmöte den 9 febriiari.
Ordföranden, fröken Clara Wall- mark, inledde mötet med erinran om den föriiist svenska kvinnorörelsen lidit gc- uom förre statsministern Staaffs bortgång, samt om de danska kvinnornas rösträtts- Reger.
i följd varav de svenska kvinnorna iiu äro de enda hland nordens kvinnor, som ännn sakna full medborgarrätt.
Därefter företogs styrelseval, varvid den förutvaran- de styrelsen omvaldes med iindantag av frii H. Torgny, som undanhett s i g återval.
Till siippleant iitsågs frii 1.
Lindsten.
Styrel- ien för 1916 utgöres allts4 av: fröken C.
U ' allmark ordförande.
frii J e n n y Velander vice ordförande, frii H. Raldin sekreterare, f r u 3;.
Bppelgren k a s s a f ö n d t a r e.
frii IT.
Larsson, frii L. Holmqvist, frii E. Lund- qvister samt suppleant frii I. Lindsten.
S i i i t l i g e ~ behandlades ndgra föreningsan- gelägeii beter.
Uddeaalla F. K.
P.
R. hade den 22 febriiari sitt Arsmöte.
varvid de förnti-arande styrel- weinedlemmarna atervaldes.
Dessa voro: frii Lager av Glas-, Porsliu- dl Husgeradsartiklar, Allrh.
Tel. 15353..
HOTELL VICTORIA E - - En svensk symaskin bör finnas i hvarje svenskt hem.
3 ~lllIlllllllllllllllillllllllllllllllllllllllllllllllllillllllllllllllllllllllllll~ll~llllllllllllllllllllllllllll~ll !lllllll~ulll~llllllllll~llllllll~ Norra Smedjegat.
14, (Hörnet av Herkulesg.
Stockholms &amp; Idsta, billigaste och mest välkänds privathotell.
Tyst och fridfullt 18ge strax vid Brunkebergs- och Gustaf Adolfs torg.
Elek.
triskt ljus o. telefon i rummen.
Vordsamt Fru ffreta Schubert.
Post- O. Telogiafadr.
UOTEL VIETORII.
egenskaper utmärka @ llBqoUrna By maakinet-: Utomordentligt Iäft gdng.
Mycket stor hastighet.
Korta ndlar.
Största styrka Mycket star spolc.
Maskinen ldmpnr sig väl för brodering.
A Riks 53.
A h.
6657, Wally Thorburn ordförande, f r u Hilma Kullgren vice ordförande, f r u Ingeborg Lyclioii sekreterare, f r u Karin Elmer kas- sör, f r u Doris Lindqvist, fröknarna Hanna Aridcrsson och Ellen Ainmelin.
Till siipple- ant valdes fröken Maria Frankenberg och till revisorer fröknarna Elida Ekstrand och Lydia Ekstedt.
I samband med mötet hölls ett synnerligen intressant föredrag a v dok- tor Thora U ' igardli över äninet Förslag till nya l a g a r beträffande kvinnor.
Med afto- ucns föredragshållare som hedersgäst sam- lades därefter ett a n t a l föreningsnicdlem- niar till sup6 och üainkväin å Stadshotellet.
U m e å F. K.
P.
R. avhöll onsdagen den 16 februari sitt förbta müte för arbetsåret, var- vid fröken Grönfeldt redogjorde för årets sentralstyrelsemöte i Stockholm.
Därpå dis- Iriiterades den aktuella frPtgan om restrik- tioner vid spritförsäljningen, varvid fröken Dquist redogjorde för nu gällande förord- ningar och ifrågasatta ändringar.
Fänersborgs F. K.
P.
R. hade onsdagen ien 23 februari s i t t första sainmanträde för Pirct.
Efter en del förrningsangelägenlie- tcrs ordnande, val a v styrelse m. m., läm- nade ordföranden eri redogörelse för cen- tralstyrelsemötet.
Efteråt diskuterades mcdlemmarna emellan en del saker, som rRckts p &amp; t a l i anledning av vad ordföran- len meddelat från mötet i Stockholm, så- SOIII e t t kvinnligt värnpliktsår m.
in., och iessutom viaade sig e n Ucl bland de när- m r a n d c livligt intresserade a v att så snart soiii möjligt kunna få skaffa sin förcning 3tt rösträttsstandar.
Efter en stiinds ange- näm samvaro, varvid snp6 intogs, iitfördes Frigga Carlbergs Samma don på ett tre \ -- ligt och medryckande sätt, vilket inbragte ' skådespelarna " livliga applåder och stort bifall.
Kär nian skildes åt för kvällen, kän- de man, såsoin alltid r i d dylika tillfällen, att. \ .ad vi kvinnor behöva, det är att stiir- ka vår samhörighetskänsla med varandra, och det sker bäst i gemensanit arbete för grinensanima mål.
J ' ästerås F. K.
P.
R. hade den 28 febriiari 2 t t talrikt hesökt möte på Stadshotellet, varvid j u r.
kand. Eva Anden höll ett sär- deles intressant föredrag om Barnavårds- lagstiftningen.
Talarinnan redogjorde för &amp; viil gällande bestämmelser, som för lag- beredningens förslag till n y lag.
Ordföran- l e n frii S i n a Andersson iittryckte de när- varandes tacksamhet för det utmärkta före- draget.
Sedan F. E.
P.
R:s medlemmar iipp- manats att hriika sin rösträtt vid de stnn- Ilande landstingsmannavalen, redogjorde mdf öranden f ö r cent ralst yrelsemötet.
Där- ifter serverades te, och e t t angenämt sam- kväm följde.
~ Söders " Enilish School " I Rpgghålkwe I " Perfekt ' ' Erstagatan 26.
Mlm.-Tel. S.
360 % eller 26914.
Engelska lektioner o. översättningar.
ANNIE I. SCOTT.
Damfriseringen De11 ar oumbärlig för 48 ODENGATAN 4 8 varje ung flicka Bekoinmeiiderar sin kanining orli ondulatioii in.
m. Brudklädsel arrangeras smakfullt och billigt.
Kamning i heminen.
med anlag för f raniåtlutande gfing.
Vördsttiiit ANNA TROLLE.
A.
T.
12920.
Uppgiv ålder!
Pris pr st .. För resande att beakta!
4.50.
LööhP hotell ARMKA rekommenderas!
Tiil landsorten mot postförskott 3- porto BUTTIGBICKS MÖNSTERAFFh Mer och mer Riks 1726 övertygas den ärade allmäiiheten om att YVY- TGÅLEN är.
den förnämsta bland tvålar.
YVP-TVALEN säljes i varje välsorterad parfyni- och herrekiperingsaffär.
~ i l m 1410 Skåaska Handskmaoasinet Osterlin &amp; Ulrikssons Nem.-Tekn.
Fabrik ~ Eurblersd 1818 YSTAD.
Elementarbildad flicka Drottninggatan 57 iI -- - 42 JARNTORGSGATAN 42 Allm.
Tel. 14163.
10 Ar, som genomgått Iiiisinodersskola och iir v a n vid handarbeten och sömnad, iir Irisk och rask, e j rädd för arbete, önskar plats i e t t b r a hcm.
helst där frun siälr Leder göromålen för att deltaga i iiiatlag- tiing och förekonimande göromål.
Anses iom faniil jeinedlein, någon lön önskas.
S r n r till F r u \ V.
Hallenberg, Bollnäs.
Väisorteradt lager av in- och nwandska Hmdakor och Vantar.
Parfymer och herrekiperingsartiklar m. m.
- Medlemmar i F. I;.
P.
R erhälla rabatt.
Äldre Nnnes i alla större Blomster- och Färp &amp; kem.
affärer ttll75.
40 och 25 öre pr burk.
Om SA icke är fallet., sändes gödnin- gen direkt från fabriken mot postförskott 4- porto.
Inalys och bruksanr.
med- fBljer hrarje burk.
Rosendahla Fabriker, Carlshamn helst religiös flicka eller änka, frisk orh på- litlig med gott satt och gott hnmör, får qod, varaktig plats för hjälp inom hemmet.
Den, som h a r någon vana i skrivgörombl och massage, h a r företräde.
Svar ined foto, betyg och IöneansprAk till F r u W. Hallen- berg, Bolliiäs.
Rikstelefon 30 Lo~se Blomberg T V h - &amp; PARFYMHANDEL 39 Vesterlånggatan 39 IaEK~MIWENREJ ?AS B1:m. Tel. 2817.
Kvinnornas Kalender.
Kammar, Borstar, Svamp m. m.
Ett uppslag att ta efter.
Det resterande lagret slutförsäljes till det billiga priset uv 50 öre p r ex. Re- Kiimla F. K.
P.
R. har i Kiimla miini- kuiaitioner ställus till fröken Hildirr cipalsamhälle låtit uppsätta en anslags- öijer, Göteborg I.
tavla, målad i giilt och vitt med inskrip- FRU HEDENSKOG§ tionen Rösträtt för Kvinnor.
Föreningen skall d ä r annonsera sina möten samt inom sainhäilet förekommande kommunala mö- ten.
Aven meddelanden iir Rösträtt för Kvinnor skola d ä r anslhs, och ä r anslags- tavlan så stor, a t t hela tidningen Iran diix nppsättas, om man så önskar.
~iiiiiiiii~ii~i~~~~iiiiiiiii~i - _ Privata FBrlossningshern ____~ Upplysningsmöte om husmoders- utbildningen.
Med anlediiiiig uv de föreliggande förslagen oin kvinnors husliga utbild- ning anordna Landsföreningeii för Kvinnans politiska röstriititt och Fredri- ka-Bremer-Förbundet ett iipplysnings- L.
K.
Y.
12:s drsberuttelse är riu ut- möte å K. F. U.
M:s stora sal, månda- kommen och kaa rekvireras f r å n Röst.
gen den 3 april kl. 8 e. rn.
Talare: yr- r ä f t s b y r h, 6 Lfirtmokaregntoq, Stock- kesinspektören Kerstin Hesselgren ocli d:r Karolina Widersti * öm.
Entre 25 öre.
holm.
TROLLHÄTT AN Rikstel.
145 i ~ ~ i i i i i i i i i ~ i i ~ ~ i ~ i i i i i i i ~ i i ~ Fruar.
I Var god ~~ - göm adressen!
HEMMENS HJALPBYRA A.t.Br.3899.
Drottningg.63.
A.182GR,R.t.12077 Utför i hemmen tillfälliga arbeten med ren- göm., städn., tvätt, strykn., matlagn., servering m. ni.
Garanterar för ärliga, snygga o. ordentl.
biträden, som jag nu prövat i c ' a 3 t. Vördsamt Fru ELIN ÅGREN.
Stnckholm.
Ivar RaeggRtröms Boktryckeri A.
B.
, 1WR.
