# ID: svediakorp-per2612
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,685
# sentences: 766
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT FOR ' KVINNOR Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra sd mycket for en stor sak som en stor sak kan göra for oss.
k v. ARG.
N:r 6.
STOCKHOLM, 15 M A R S 1916.
ROSTR.&amp;TT FÖR KYIHNOB När] ag ser tillbaka pd de år, under vilka kvins norna kämpat för politisk likställighet, är] ag mer än någonsin övertggad om att kampen varit mödan värd, t g intet större kan komma till en människa än kärleken för ett upphöjt mdl och rättigheten a t t få viga sitt liv åt detta mål.
utkommer den 1 och i6 i var mbad.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmirkaiegatan 1 Rcdaktionstid: onsdag och lördag kl. ' / 13- ' / s4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
8600.
Allm.
tel. 14729.
Telegramdrees: Rosträtt, Gtockholm.
Prenumeration genom posten: Pria för 1916 Kr.
1:35.
Losnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom insiindande av 2 kr.
i poetanvisning till tidningens expedition.
RÖSTRRTTSBYRAN Utitmakaregatan 6 I, Btockholm Allm.
tel. 14729.
Rikstel.
8600. öppen vardagar kl. ' / &gt;l- ' / s5 e. m.
L. Ii.
P.
R:s sekreterare träffas personligen kl. 1-3 e. m.
" ROS t r %t t en fiir s t. "
Man har under dessa världskrigets A r fått bevittna en allmän uppryck- ning bland kvinnorna i de flesta län- der, kanske mest märkbar i de krig- förande, där kvinnorna av omständig- heternas makt tvingats att intaga sin ståndpunkt och bruka förut oanade krafter.
Den mannens samhälleliga gärning, som den tyska kvxnnan skat- tat s &amp; högt och betraktat som något för mannen oavhängigt, har hon nu måst lägga på sina egna skuldror, och det var inte så märkvärdigt som hon trott.
Detta har ökat hennes självför- troende och, får man väl hoppas, kom- mer i framtiden att resultera i att hon inte frivilligt uppger de landvinningar som vunnits.
I England känner sig varje kvinna som medborgare och skyr varken arbete eller uppoffringar, när det gäller fosterlandet, och detsamma kan med skäl sägas om Frankrikes kvinnor.
Den insats dessa länders kvin- nor gjort och den osvikliga trofast- het, med vilken de ställt sig på män- nens sida och hjälpt att bära deras bör- dor, kan endast värderas på ett sätt, att mlinnen, när fred blir sluten, erkäni- na kvinnorna som medborgare.
För första gången i Kanadas histo- ria har det h h t att en provins, Mani- toba, utan att en enda röst höjts till opposition, genomfört kvinnornas röst- rätt och valbarhet, och denna provins äger en befolkning, större i antal än staterna Wyomings, Nevadas och De- lawares tillsammanslagna.
Manitoba ä r 811 jordbruksprovins, och farmarnas hustrur, som troset stått sina män bi och odlat upp stora domäner, erhålla nu sin välförtjänta lön.
Det var också i känslan av samma ansvar och samma rättigheter, som män och kvinnor i Anna Howard Shaw.
Manitobas parlament, uppe på läktarna och nere i salen, när rösträtten gått igenom, reste sig och unisont sjöngo sin nationalsång " O, Kanada ".
I Förenta staterna pågår rösträtts- arbetet oförtrutet, och där har mrs Chapman Catt höjt stridsropet " Röst- rätten först ".
Det måste vara de ame- rikanska kvinnornas valspråk, tills må- let är vunnet.
Aven i Holland förmärkes en stark rösträttsrörelse bland kvinnorna, alla partiers kvinnor ha nämligen enat sig om kravet på frågans lösning som där synes nara förestående.
N " ar man bevittnar dessa böljeslag av kraft och arbetslust och energi, måste man ställa sig den frågan: " Hur ä r det i vårt land? "
Har rösträtten, eller, när- mare uttryckt, viljan att som medan- svariga taga del i fosterlandets öden, bemäktigat sig den stora massan av Sveriges kvinnor?
Finns hos oss den solidaritet och den offervilja, som präg- la exempelvis de krigförande länder- nas kvinnor, och ha vi till fullo förstått det ansvar, som vilar på dem, vilka få njuta fredens välsignelse?
Tyvärr måste man säga sig, att den tomma nöjeslystnaden, lyxen och njut- ningsbegäret sällan tagit sig så extre- ma uttryck som under dessa tider.
Det är som hade kvinnorna glömt sina med- systrars omätliga lidanden, glömt att Europas jord alltjämt dränkes av män- niskoblod, och att krigets fruktansvär- d a förbannelse ännu trycker sitt inse- gel på Europa.
Det fordras en uppryckning även bland Sveriges kvinnor, vilka inom det egna landet ha så många problem, som ännu vanta på sin lösning.
Det ä r inte rätt att de lämna dessa å t slumpen, el- ler åt ett fåtal att avgöra, ty de frågor, som i vår tid stit på dagordningen, be- röra varje individ inom nationen, ooh det är varje individs plikt att inte ut- göra en torr gren pA r; amhällsträd ?t utan känna sin samhörighet med del.
hela.
När skola Sveriges kvinnor n &amp; dit8.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
8.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Sommarmöte 1916.
Inbjudan till Strängnäs.
Sedan Södermanlands länsförbund av L.
K.
P.
R. enhälligt, genom sitt för- troenderåd, beslutat att anordna ett sommarmöte i Strängnäs, får jag här- med i egenskap av förbundets ordfö- rande och å dess vägnar vördsamt in- bjuda allt Sveriges kvinnorösträttsfolk till detta möte.
Ehuru tills dato intet sammanträde hållits, vare sig med för- troenderådet eller dess arbetsutskott, utan det beslut, som fattats, åstadkom- mits brevledes, anser jag mig dock kun- na och böra framlägga en interimsplan för mötets karaktär.
Och detta efter samråd med Landsföreningens ordfö- rande.
Reservation naturligtvis för ändringar och tillägg vad detaljerna beträffar.
Pro primo har man tänkt sig att diskussionsfrågor, med inledningsföre- drag, uttalanden och beslut, helt och hållet skulle uteslutas.
Detta så myc- ket mer, som ju mötet icke äger de kvalifikationer i egentlig mening, som böra vara förutsättningen för någon- ting dylikt.
Inga val av ombud, el- ler annan dokumentering för delta- gande i våra sommarmöten, förekom- ma ju, som känt är.
Ett enda undan- Fag skulle ju kunna tänkas, nämligen om vårt ärade V. U. skulle få nAgot på hjärtat, som det önskade meddela.
Men då får V. U. i egen hög person pb lämpligt sätt själv ingripa.
J a g har emellertid hört, att ännu åtminstone fö- religger intet ärende av brådskande art.
Det skulle vara det enda, om riks- dagen - - -!
Således, för så vitt jag vet, blir det inga torra diskussioner.
Tror knap- past att det ginge för sig i det sy- rhdoftande Strängnäs vid midsom- martid.
Det vore nämligen meningen att mötet skulle äga rum lördagen och söndagen den 17, 18 juni.
Vad som kommer att bjudas på under mötet, skall tillkännagivas, så snart v i hun- nit ordna därom.
Nu leva vi själva bara pit tron, att allt skall bli vackert och bra.
Om våra ärade gäster också sätta tro till detta, sil blir det ocksb vackert och bra.
TY tron försätter berg.
De yttre botingeiserna ha vi i den härliga naturen vid Mälarens kan- ske vackraste strandområde, de blom- mande syrenerna och körsbärsträden.
Och mitt uppe i grönskan, don vittbe- römda Domkyrkan med alla sina min- nen.
Staden själv, tyvärr allt mera stadslik, är en historisk plats, som vi alla veta.
Men det tål vid att person- ligen förvissa sig därom.
Ja, och så skola vi ha tändande och värmande tal och lättsmälta föredrag.
Stärkande och stödjande för de gamla, trogna kämparna.
Väckande och upp- ruskande för de ljumma och för dem, som under tidens lopp " drivits hit och dit av vädret ".
Ty min mening, och jag tror den meningen hyses av mina med- kommitterade, ä r att till ett möte som detta böra så många som möjligt kom- ma med.
De nämligen, som hysa något intresse för svenska kvinnors krav på medborgarrätt.
Således även de, som av ett eller annat skäl icke slutit sig till själva organisationen.
De komma efter detta möte helt säkert på andra tankar.
De skola komma att känna sig solidariska med oss alla och hjälpa oss.
Ja, kommen nu så mbnga som möj- ligt!
Medlemmarna av Männens för- bund, och med dem liktänkande, vare ocksit välkomna!
Och all politisk par- tiskillnad skall vara utelyckt.
Dylikt fläktas bort av Mälarens vindar.
Alla samlas vi blott om detta ena: V i vilja att den svenska kvinnan skall bliva er- känd medborgarinnna i sitt eget land, sd som hennes sgstrar i Finland, i Nor- ge, i Danmark, på Island det äro.
Strängnäs den 7 mars 1916.
Augusta Widebeck.
Ordf. i Södermanlands länsförbund.
Intryck frin ilet stridande Tyskland.
Den beromde kirurgen, professor Pa- trik Haglund, har i Dagens Nyheter lämnat en synnerligen intressant skild- ring av sina intryck från två studiere- sor till det stridande %skland.
Fol- kets andliga isolering, den fruktans- värda invaliditeten och en på senare tider i ögonen fallande krigströtthet har tilldragit sig nrofessor Haglunds särskilda uppmärksamhet, och rörande kvinnorna, vilkas ställning i samhäl- let undergått en stor förvandling, har han gjort följande iakttagelser, som torde vara av intresse för Rösträtt för Kvinnors läsare: " Jag kan nu ej hjälpa att de tyska kvinnorna i all deras obestridliga för- träfflighet alltid synts mig litet - o, förlåten mig, tyska väninnor!
- löiliaa i sitt rentav rörande " seende upp " till varje, även det obetydligaste karlkräk.
Nu tycker jag att de fått något frimo- digt, mtilmedvetet över sig; de ge ett intryck av medvetenhet om vad de i själva verket nu pit alla områden be- tyda.
De mtiste nu utföra mycket s. k. manligt arbete, och de fullgöra det med heder.
Se blott pil de kvinnor man överallt träffar på i manligt arbete, t. ex. som konduktörer och förare på spårvagnarna, huru utmärkt väl och framför allt angenämt de fylla sin upp- gift, och huru ofantligt litet man sak- mar de manliga funktionärerna! ' '
~ ... l ....,,., ........., .l~ul~~a~ll Annonsera i Rösträtt för Kvinnor. "
;
N:R 6 Fridtjuv Berg.
L-B, JOHN V e LÖFtEN &amp; C:O Sveriges äldsta, största o. bäst renommerade s p e c i a l a f f ä r i Julia Svedelius: Kungl.
Hofleverantör Siden- &amp; Ylle-Kläiningstyger tida tänkesätt ställer sig nu svårare Några minnesord.
Ater har döden bortryckt en medlem a v den regering, som åvägabragt den första - och hittills enda - kungl.
propositionen om rösträtt och valbar- het för Sveriges kvinnor.
F ö r Fridtjuv Berg, folkuppfostraren, som oavlåtligt, i sin dagliga gärning och i sina osentliga värv, främst a v allt arbetade för bildningens nedträn- gande till folkets djupa led, och som samtidigt kämpade för att de djupa le- den skulle få medbestämmanderätt i fråga om rikets angelägenheter, för ho- nom var det blott en konsekvens a v hans övriga åsikter och a v hela hans läggning, a t t han även skulle vara vän a v kvinnans medborgarrätt.
Också yttrar han uti ett föredrag i Stockholm 1908: " Den principiella frå- gan, huruvida kvinnorna över huvud böra få rösträtt eller icke, vill j a g ej gärna beröra.
Debatter härom före- falla mig nuniera så fruktansvärt gamla, att j a g har svårt a t t betrakta dem u r annan synpunkt ä n den kultur- historiska. "
Längre fram i samma föredrag före- kommer följande: " det är så långt ifrån a t t hemlivet ä r en från statslivet av- skild värld för sig, att man snarare kan säga, att båda världarna stå i den innerligaste växelverkan. "
" Staten beror a v hemmen, och hem- men bero a v staten.
H u r u skola hem- men kunna bliva vad de böra bliva, utan att vi lyckas lösa de stora frågor, som heta egnahemsfrågan och jordfrå- gan, ålderdomsförsäkringsfrågan och fattigvårdsfrågan, sedlighetsfrågan och uppfostringsfrågan?
Alla de uppräk- nade frågorna äro hemfrågor och kvin- nofrågor, men de äro även politiska frågor och riksdagsfrågor.
Och det är framför aIlt, emedan vi vid deras lös- ning behöva medverkan a v kvinnorna, som vi liberala vilja ha dessa med i det politiska livet. "
I ett föredrag i Kalmar 1912 talar han om betydelsen a v a t t det politiska inflytande kvinnorna faktiskt äga, ehuru utav2 ansvar, förvandlas till ett inilytande med ansvar.
Berg ä r här in- ne på samma tankegån-g, som Selma Lagerlöf utvecklar i sitt föredrag " Hem och stat ", han vill se kvinnan som kam- rat samarbeta med mannen i och för det stora hemmet; staten.
Frid över den hugstore kulturkäm- pens minne!
Ett tack f r å n rösträtts- kvinnor för den del han haft i arbetet för vår sak!
Karolina Widerström.
Männens förbund för kvinnans politiska rösträtt hade sitt årsmöte i Stockholm torsda- gen den 26 februari.
Vid därpå föl- jande styrelsesammanträde nyvaldes till ordförande borgmästare Jakob Pet- tersson i stället för direktör Ernst Beckman, som på grund a v sjukdom undanbett sig återval, men dock kvar- står i styrelsen.
Till vice ordförande utsågos d:r G. Steenhoff och docenten Sten De Geer.
Föreningens sekreterare och kassaförvaltare ä r löjtnant Hed- ström, adress Saltsjö-Duvnäs.
Kommunalt röstberättigade kvinnor fiist.
4 2s Fredssatan 3, Stockholm, A.
T.
60 48 Prover t laudmrten RILildsn g r a t i s n iranco.
Krigets inflytande på lösningen av kvinnornas röstrattsfråga.
VI.
i.
Anser Ni att världskriget kommer i fälten eller i hemmen, kunde kvin- rtt påverka uppfattningen om kvin- uorna påtaga sig ganska mycket a v nännens vanliga del i detta arbete, aans ställning som samhällsmedlemt i t a n att deras ställning med hänsyn 2.
Anser Ni att världskriget kommer, il1 männen därigenom ändrades.
I ztt befordra eller fördröja lösningen av jtället samverkade arbetsökningen med jkat moderskap till att binda dem fa- kvinnornas Tösträttsfragat stare ä n någonsin vid deras så kallade Ytterligare svar ha inkommit från ' naturliga sfär ".
N u ä r det annorlunda.
Större delen 51. a.: m det produktiva arbetet h a r förlagts Edwin Björkman: till fabriker, vilka fordra en stadig och rik tillgång på mänsklig arbetskraft I.
Världskriget har, tror jag, redan €ör deras drivande.
Finns e j manlig Ijupt påverkat kvinnans ställning kraft tillgänglig, måste kvinnlig bru- .nom samhallet, - och kommer troligen kas, eller ock niåste fabrikerna stän- %tt göra det annu mer, dess langre gas.
Vem kan emellertid tvivla på iampen fortfar.
Flera moment äro att nödvändigheten a v ökad produ.ktion aeakta i detta sammanhang.
inom alla grenar, då freden omsider Det första är undandragandet a v stora möjliggör återuppbyggandet a v allt massor a v man f r å n deras vanliga SYS- vad kriget rivit ned?
Och då, när en ielsattningar inom de krigforande lan- stor del a v de huvudsakliga kulturlän- ierna.
Darigenom ha kvinnorna i stort lernas manliga befolkning ligger död inta1 tvungits - eiler satts i tillfalle 3ller odugliggjorts av sår, sjukdomar - att intaga männens platser å omra- 3ch strapatser, får säkerligen kvinno- ien, för vilka de hittills ansetts d a m p - kraften anlitas på ett sådant sätt och iiga eller odugliga.
Huruvida detta ar till en sådan grad, att en ny epok i: konomiskt eller politiskt önskvart, an- slaktets historia därav betecknas.
Pro- går oss e j har.
Att det skett, a r det blemet moderskap plus fabriksarbete anda vi ha att taga i betraktande.
blir ett a v de svårlöstaste släktet haft Uetta f a i t accompli har å ena sidan att dragas med - men näppeligen tor- jatt kvinnorna i stånd att bevisa sin de någon dylik svårighet kunna hålla iuglighet inom helt nya fält, medan kvinnorna borta f r å n fabrikerna.
l e t å andra sidan radikalt påverkat Även inom ekonomiskt bättre lottade len allmanna uppfattningen a v vad kretsar kommer den ändrade situatio- 5om för kvinnor är passande eller icke nen att göra sig gällande, dels på sam- passande i arbetsväg.
ma grunder som inom kroppsarbetar.
Hela denna process kan grafiskt nas krets, och dels på grund av den ut- framställas under bilden a v en stigan- jämning i rikedomens fördelning, som de flodvåg.
Fredsslutet torde nog föl- helt säkert till sist framtvingas av, j av en viss ebb, då kvinnorna åter krigskostnaderna och krigsskatterna trängas tillbaka.
Men svallvågen har Och nar kvinnan en gång börjat arbeta likafullt lämnat märke efter sig, och på samma sätt och samma villkor som den därav dragna lärdomen blir nog mannen, blir det omöjligt a t t i l ä n g aldrig glömd.
Enligt min uppfattning den vidhålla hennes olikställighet som kommer en a v krigets oundvikliga följ- samh5llsmedlem.
Ett tredje moment f å r sökas i den der att bli kvinnornas ekonomiska och indus triella likställighet med männen aktning kvinnorna avtvingat männec Att denna likställighet ej ernås i ett en- i de krigförande länderna genom del da slag, vare sig under eller efter kri- mod och den offervillighet, som a v dem get, är att förutse.
Det synes till och under krigets lopp ådagalagts.
I E n g land, till exempel, har jag ofta hör1 med möjligt, att f ö r någon tid eft krigets avslutande mannens arbe e sägas, att detta moment allena redar kommer a t t betinga högre premium ä n avgjort frågan om kvinnornas uppta.
någonsin.
Men även om så visar sig gande inom medborgarkåren, ehuru vara fallet, tror j a g dock att slutresul- naturligtvis krigets slut måste avvak.
tas, innan den som oundviklig erkän.
tatet blir det ovan antydda.
Det andra viktiga momentet är den da reformen blir genomförbar.
II.
Jag tror, a t t kriget i stort seti stora minskningen a v vuxna och ar.
betsdugliga män inom de krigförande kommer a t t påskynda lösningen a \ länderna.
Otvivelaktigt kommer ra.
kvinnornas rösträttsfråga, även om er sens självbevarelseinstinkt att fram.
tillfiillig politisk reaktion skulle med.
kalla ökat födelseantal efter kriget€ följa fredsslutets sinnesavspänning slut, och därigenom kommer kvinnans Dels tror jag detta, emedan de ovar betydelse som moder att i mer ä n van.
antydda ändringarna i hennes ställ lig grad accentueras.
Detta välkända ning som produktiv faktor torde görz fenomen har i flydda tider ofta hjälp1 en sådan lasning oundviklig.
Dels tro1 a t t återhålla kvinnans sociala utveck.
j a g det, emedan kriget synes h a över ling.
Om jag vågar tro, att resuitatei tygat stora grupper a v tänkande mär denns gång blir ett annat, så beror det.
både inom de krigförande och de ä n n i t a på de ändrade förhållanden, vilka neutrala länderna, att kvinnans stän frambragts a v den modärna industri- diga medverkan i det politiska omda ella utvecklingen.
Då större delen a l ningsarbetet blivit oumbärlig föl det produktiva arbetet ännu utfördeE världsfredens framtida bevarande.
EE kommen ihåg, dh I på valdagen ned- läggen Eder röstsedel i urnan, att I utöven en rättighet, för vilken miljoner kvinnor i andra länder ännu kämpa.
Kommen ihåg, att rättighe- ter förplikta, och att I en dag sko.
i. ä.
A.
E. SCHULDHEIS (FIrman grundad 1794) len avlägga räkenskap Över hur 1 DROTTNINGGATAN 73 C NORRLANDSGATAN 16 förvaltat arvet.
ALLM.
TEL. IOSBJ STOCKHOLM Sn någonsin.
Ty så påtagligt ovisst har väl aldrig ett framtidsperspektiv varit, som det vi n u ha framför oss.
J a g föreställer mig, att om männen 3n gång skola vilja bli kvinnorna be- hjälpliga i deras strävan att erhålla en social kompetensförklaring - rösträtt ä r j u ingenting annat - då måste de Först öppet erkänna, vad många av dem redan inse, att kvinnorna ha egen- skaper, som verkligen behövas för sam- hällsbyggnaden, om den skall bli väl Urredd och få de rätta proportionerna.
En sårad officer, som i höstas fördes genom vårt land, yttrade, när han sa- de farväl till sin sköterska: " Jag kys- ser e r hand och böjer mig för det enda goda j a g tror finns kvar på jorden - kvinnans oegennytta, tålamod och kär- lek.
Kriget har rövat min tro på myc- ket.
Men kriget h a r l ä r t mig tro p å kvinnan - - " Man använder nog inga fraser, när man ligger lam till midjan, som denne man gjorde.
Då jag hörde sköterskan upprepa dessa ord, slog det mig, h u r nödvändigt det är, att vi kvinnor verkligen grund- lägga männens tro på oss, på v å r vil- ja, vår uthållighet, vårt omdöme.
Tusentals män bliva hjälplösa ge- nom krigets förhållande.
Kvinnans krafter komma att tagas i anspråk för nya verksamhetsområden.
Vi gå helt säkert till mötes en tid, under vilken nya traditioner skola bildas med hän- syn till kvinnans " duger eller duger inte ".
- Bergman-Österbergska samhälls- kurserna komma a t t under tiden 15 mars-15 april förläggas till Stockholms län.
Den första föreläsningen hålles i Vax- holm onsdagen den 15 mars.
Ämne: Aktenskapslagen.
Föreläsare: fröken Walborg Bergström.
Ovriga orter i 1ä- net, som erhålla föredrag, äro: Norr- tälje, Rimbo, Akersberga, Grödinge, Tungelsta, Rönninge, Tumba, Nynäs- hamn och Nykvarn.
Ny kvinnlig stadsfullmäktig i Malmö.
Vid röstsammanräkning inför magi- straten i Malmö den 7 mars h a r till medlem a v stadsfullmäktige utsetts f r u Mathilda Persson (arbetarepartiets li- sta).
Hennes man, riksdagsman Nils Persson, sitter förut i Malmö stadsfull- mäktige.
Kvinnofrågor inför Riksdagen.
Förslaget om gift kvinnas r ä t t att föra talan inför domstol h a r a v riks- dagens båda kamrar antagits utan vo- tering.
Hon rör sig ändå.
.
.
Att New Yorks, Massachusetts och Pennsylvaniens rösträttskvinnor inte ha någon anledning att misströsta, där- för att kvinnorösträtten föll igenom vid första omröstningen, framgår bland annat a v följande fakta.
Vid första omröstningen i Kansas röstade endast 9,100 valmän för kvinnorösträt- ten, andra gången ökades rösterna till 95,302 och tredje gången segrade kvin- norna, sedan 175,376 röster tillfallit dem.
I Kalifornien och Colorado föll kvinnorösträtten igenom vid första om- röstningen, men segrade i den andra, men i Oregon ledo kvinnorna nederlag vid 5 omröstningar, innan de 6:te gån- Specialitd: gen hemförde segern.
Under de sista Kammar Borsta1 6 åren h a 8 a v Amerikas Fiirenta sta- Franska Parfyme1 ter beviljat kvinnorna rösträtt.
a. MALC] M:S ' I !ROIYE J Att besvara en fråga rörande fram- - __
3 RoSTRATT F O B KYIHHOR N:R 6 " Omöjligt - kanske - naturligtvis! "
Internationellt rösträttsmote i Musikaliska akademien.
Stockholms F. K.
P.
R. och Männens för- bund för kvinnans politiska rösträtt an- ordnade onsdagen den 1 mars ett offentligt möte å Musikaliska akademien, som flck sitt särskilda intresse därigenom, att tre talare från de länder, där kvinnorna redan ha rösträtt, meddelade sina erfarenheter om resultatet av den genomförda reformen.
Det var därför en förväntansfull publik, .som vid 8-tiden infann sig i Musikaliska akademiens stora sal, vars fondvägg var dekorerad med Skandinaviens flaggor och Förenta staternas stjärnströdda baner, flan- kerade av två rösträttsfanor i vitt och gult.
Bland den representativa publiken, märk- tes åtskilliga riksdagsmän, men regerin- gens medlemmar, som även mottagit in- bjudning till mötet, lyste med sin frånvaro.
Statsadvokaten Håkon Loketb frdn Norge.
Sedan Stockholms F. K.
P.
R:s ordföran- de, d:r Gulli Petrini, hälsat de närvarande välkomna, överlämnade hon ordet åt af- tonens första talare, statsadvokaten Håkon Löken från Norge, som i ett humoristiskt och med mycket gemyt framfört föredrag, illustrerat med talrika exempel ur verk- ligheten, belyste den omvandling i männi- skornas tänkesätt, som ügt rum, sedan kvin- norna fått sin fulla medborgarrätt.
Tala- ren uppehöll sig vid den gamla orättvisa uppfattningen om kvinnornas undermålig- het och männens förträfflighet, en genera- lisering, som inte stod i någon som helst proportion till de verkliga förhållandena.
Gentemot dessa föråldrade tänkesätt stode nu de allmänmänskliga synpunkterna, som räkna med individen och inte med könet.
Den revolution man fruktade, om kvin- norna flngo rösträtt, uteblev, men talaren konstaterade dock en revolution i männi- skornas sinnen, som bestod däri, att de qom förut sett ned pB kvinnorna, nu upp.
höjt dem till medansvariga samhällsfunk.
tionärer.
E n humanare tankegång röjes i de sociala problemens behandling, och man ser på man - och kvinna med samma ögon, Tillskottet av kvinnlig kraft och kvinnliga synpunkter har medfört en rikare utveck.
ling.
Ft-oken Helene Berg fran Danmark.
Fröken Henni Forchhammer, ordförandc i Danska kvinnornas nationalförbund, son: ikulle talat om förhållandena i vårt södra: rannland, men på grund av sjukdom blev lindrad, flck en utmärkt ersättare i frö- ren Helene Berg, en av de första kvin- ior, Boni uppsatts till riksdagskandidater i Danmark, och som i ett eldande och tem- leramentfullt anförande talade om gcnom- irottet i sitt hemland.
Det var talarinnans fasta övertygelse, Ltt när reformerna genomsyrat folkmed- vetandet, bryta de sig igenom, och när Irukten mognat, fallar den.
" Omöjligt, kan- 3ke, naturligtvis ", de o d e n ha alltid be-, ecknat milstolpari ?a på reformens väg.
C Danmark kom inte rösträtten av sig själv, Itau den hade föregåtts av ett energiskt och nödosamt arbete från kvinnornas sida.
Un- ler kampens första dagar möttes de av gt- Löjet, men det ändade med allvar och detta Br ett öde, som de flesta reformer få röna.
I Danmark hade mun kommit så långt, att när tiden var inne för grundlagsändringen, 3å hade också motståndet mot kvinnoröst- rätten upphört.
När kriget bröt ut, blev grundlagsförslaget lagt åt sidan, för långa tider framåt, trodde många, men när det konservativa partiet plötsligt förklarade jig villigt att åter taga itu med dess lös- ning, var det den politiska klokheten och självbevarelsedriften, som blev rådande och Danmark äger nu en friare och mera demokratisk författning än något annat land.
Även Helene Berg kunde efter kvinno.
rösträttens genomförande konstatera en res volution i människornas, särskilt i män- nens, sinnen.
Kvinnorna hade med ens bli.
vit en maktfaktor.
VarJe parti sökte v i n na deras gunst, och numera hör man al.
drig det gamla yttrandet, a t t kvinnorna i n te förstå politik.
Slutet av sitt anförande formade tala, rinnan till en flammande protest mot kri.
get.
Den ensidigt manstyrda världen går i spillror, men i det nya samfund, som skal resa sig ur ruinerna, måste män och kvin, nor gemensamt arbeta för rättfärdighet ock frihet.
Författaren Edwin Bjbrknmn f r d n New York Aftonens sista talare var den svensk amerikanske författaren Edwin Björkman som lämnade en intressant redogörelse övei förhållandena i Förenta staterna.
Som re presentant för Amerika representerade hi ihåg det!
Du lär j u efter vad jag De s o m döma oss, jag hört vara en sådan d ä r rösträttskvin Av Karin Fjällbäck-Holmgren.
Jag var på väg från leksaksavdel.
ningen, där jag en stund åsett hm Nordiska Kompaniets mångprisadt barnsköterskor sökte med alla upp tänkliga medel roa sina små tillfäl liga skyddslingar.
I trappan mötte jag henne, min gamla skolkamrat.
Strålan de.
Elegant.
Sedan vi förhört oss om det allmän na hälsotillståndet, antalet barn, m. m i respektive familjer, föreslog hon e1 kopp te i terummet.
Och i en bekvän stol där uppe löstes hennes tunga!
band.
" DU, vad jag är trött!
Detta är der svåraste tiden p B hela året.
Vet du ett sådant jäkt!
Det kan ta livet a v er människa.
På förmiddagarna visitei och luncher och Kompaniet.
På kväl larna middagar, antingen hemma ellei borta.
S &amp; mbste.
man j u visa sig pi premiärer, och när man därtill SOII j a g tycker mycket om att dansa ocl sporta, förstbr du nog, hur s v i r t mar skall ha att f &amp; tiden att räcka.
: allt annat h a r nu min barnsköterski blivit sjuk, så j a g mbste själv ta bar Iien med mig ut i dag. "
" Var har du dem nu då? "
" Dem.
har j a g lämnat här nere pi leksaksavdelningen, medan j a g prova de en dräkt till teatermaskeraden pi lördag.
Den l ä r förresten komma at bli rolig.
Skall du ditt " " Knappast " " Nej, det iir ju så sant, nu komme na, som talar på socialistmöten och vi1 a t t kvinnorna ska bli allt möjligt O C ~ tränga ut männen och komma i n riksdagen. "
" Ja, just precis en sådan där. "
" Hur kan du?
Om du visste så för skräckliga jag tycker suffragetterni äro.
Nej, du, kvinnorna ska i förstr rummet förbli kvinnor och ägna sie helt åt de kall, naturen danat den till.
Förresten kunna de omöjligt hin na med att sköta något annat än sit hem.
Och barnen, var ska n i göra al dem, om kvinnorna ska sköta landet!
angelägenheter? '
" Vi skulle ju d å och då, när det blei mycket bråttom, kunna lämna dem til Kompaniets sköterskor ", föreslog jag Hon tittade på mig.
" Ja ", fortsatte jag, " varför inte?
Hu: förträffligt h a inte alla funnit detta ar rangemanget, att mammorna helt ocl odelat kunna ägna sig bt den nyttigi sysselsättningen att gå omkring pi Kompaniet, medan barnen äro omhän dertagna a v Eompaniets skötersko.
och fa tillbringa sina dagar i leks &amp; avdelningen, där all världens dyrbarr leksaker helt säkert viicka en lika star1 åtrb till äganderätt hos dem som di övre våningarnas härligheter väck: hos mammorna.
Icke ens de samhälls bevarande tidningar, som annars hi till specialit6 att.
åtminstone i sambanc med kvinnorösträtt (politisk) och kvin nors rätt till yrkesutövning (i väl be talda yrken) alltid ömma för de SIE: a v sina pliktförgätna mödrar övergiv Ijörkman inte mindre än 4 miljoner röst- erättigade amerikanska kvinnor.
Det var rån början inte kampen för egna rättig- ieter, som drog kvinnorna in i striden, utan et var deras arbete för slaveriets upphä-, ande.
Då det efter inbördeskriget blev; lart, att negrernas emancipation var ifrånkomlig, ansågs det med rätta, att med asskillnaden borde även könsskillnaden rika, men något avgörande kom inte till tånd, förrän Wyoming plötsligt antog en örfattning, som gav kvinnorna rösträtt.
) et arbetades långsamt och trevande och örst 24 år efteråt infördes kvinnorösträt- en i nästa stat, Colorado.
Detta ledde dock il1 rörelsens pånyttfödelse, och den kan nu, ägas vara en av de starkaste och bäst or- raniserade i hela världen.
Efter att ha re.
logjort för kampanjen i New York, fram- iö11 h r Björkman med kraft, att det nu ä1, lut med talandets tid i Amerika, och i less ställe har kommit organisationens lärför valdes orgairisatören framför alla indra, mrs Chapman Catt, till landsför.
ningens ordförande i stället för d:r Anna Shaw, den borna talaren.
H r Björkman be.
mörde därefter de reformer och förbättrin.
rar av den sociala lagstiftningen, som mar ikriver på kvinnorösträttens konto, och ngen stat, där rösträtt givits kvinnorna iar det på allvar varit tal om att den; kulle tas tillbaka.
Talaren avslutade sin sakrika redogörel.
ie med att omnämna den mänskliga ut.
recklingens tre kvinnoideal: slavkvinnan yxkvinnan och kamratkvinnan.
" Vi, SOIT [Amerika givit kvinnorna rösträtt, ha vall ramratkvinnan till vårt ideal.
Ha ni, minr ierrar, valt ert? "
Med denna Öppna hänvändelse till der nanliga delen av auditoriet, nedsteg hi Björkman från talarstolen, avtackad mec itormande applbder.
Med några stämningsfulla ord tackade d:i 3ulli Petrini därefter aftonens tre talart &gt;ch gav ären uttryck å t den känsla av bit, er kränkning, som säkert behärskade fler, alet av kvinnorna vid tanken pA a t ingenting göres från männens sida för a t lösa de svenska kvinnornas rösträttsfråga Den sup &amp; till vilken ett 60-tal av mötes ieltagarna samlades i Hotell Riche6 fest våning, präglades av en synnerligen ange näm stämning.
Tal höllos av borgmästa re Jakob Pettersson för de utländska gä Jterna och av statsadvokaten Håkon Lökei för den svenska kvinnorösträtten.
O. E.
E. na barnen, ha haft något att anmärka institutionen är alltså godkänd.
Ocl bör därför också utan risk för angrep1 kunna utnyttjas av rösträttskvinnorna För du tror väl inte att sköterskani vaksamhet eller barnens välbefinnan de skulle på något sätt vara beroendc av huruvida modern provar en dräk på Kompaniet eller modern sitter pi riksdagen eller på ett politiskt upplys ningsmöte?
Så det där med barnen h a tydligen redan funnit sin lyckliga lös ning.
Det enda vore att Kompztnie bleve tvunget att inrätta en särskilc dibarnsavdelning, för som du nog ock så vet, efter som du har så väl red: på allt annat om oss, så kommer var enda kvinnlig riksdagsledamot, ävei om hon i likhet med flertalet manlig: ledamöter befinner sig i den högre me delåldern, att genast vid sitt inträde riksdagen bli försedd med ett eller fle ra dibarn, vilka i motsats till andri modärna barn kräva en alldeles spe ciellt omsorgsfull vaggning, särskil krävande därför att den aldrig en ett Ögonblick f å r upphöra. "
Hon blev förnärmad.
" Jag menar alivar ", sade hon.
Kvin norna ha icke tid att ägna sig åt n4 got annat än hem och barn och ingen ting fbr distrahera dem från denna de ras stora uppgift.
Allt annat får män nen sköta, och det gör de mycket bätt re än vad vi skulle kunna göra.
För resten tycker j a g kvinnorna h a det br; som de ha det, så ni kunde gärna låt, bli att bråka och göra oss löjliga mec all e r kvinnosak.
Dessutom har mil man sagt, att en nations feminiserini Männens uppgiff.
~ Frågan om männens andel i arbetet ' ör kvinnorösträttens genomförande iar genom den nybildade lokalavdel- iingen a v Männens förbund för kvin- lans politiska rösträtt i Skåne vunnit iy aktualitet.
Vi anförde i vårt förra nummer ett uttalande av Skånska lagbladet och kunna i dag meddela vå- ' a läsare tidningen Arbetets åsikter i iamma ämne.
Tidningen skriver den ' ram. "
O. s. v. För någon tid sedan gick genom pressen ttt meddelande om att man i Skåne, för ivrigt med initiativ från Kristianstad, be- lutat att gripa sig an med den nog så, våra, men icke mindre hedrande uppgif- en att o r g a n i s e r a männen till arbete ' ör kvinnans politiska rösträtt.
Redan tidi-: are förefinnes en internationell samman- ilutning i detta syfte, vilken även i vårt and har en central i Stockholm, men vars Terksamhet tidigare knappast sträckt sig itanför huvudstaden och ute i landet i itort sett legat nere.
Det är därför ett: Iiidjande tecken, att man nu tagit upp ' rågan till ny behandling i Skåne och att, lm man fdr sluta av tecknen, arbetet där rommer att bedrivas med energi och en- usiasm.
Låt oss nämligen vara fullt överens där-) m, a t t skall kvinnorösträtten bliva verk- ighet i vårt land, är det genom männen, lom frågan i sista hand måste lösas.
Un- ier sådana förhållanden har det varit ett aktiskt missgrepp att från början begrän- sa det förberedande arbetet för organisa-, ion av de krafter, som vilja arbeta för ivinnorösträtt, enbart till de kvinnliga; amhällsmedborgarna.
Det missgreppet bör ned det snaraste avhjälpas, och den nya irganisationen bör kunna bli en tjänlig ijlilp härvidlag.
Men Iåt oss å andra sidan även vara fullt jverens därutinnan, att den kvinnliga röst- rätten är en fråga, som p &amp; grund av sin ?gen natur bör ligga männen lika mycket) m hjärtat som kvinnorna.
Den rösträtten ir nämligen ingalunda en könsfråga - utan en allmän samhällelig rättsfråga, och less lösning bör lika mycket behjärtas av män som av kvinnor, så som i alla allmän- na rättsfrågor rättfärdighetens seger e j blott bör intressera dem, som skörda per- sonlig fördel därav, utan envar, som stri- der för rättens id6.
Att arbetet bland männen upptages just nu lir ett lyckligt grepp.
Ty om någonsin h a förhållandena så som de gestalta sig under det p5gående kriget kunnat Över- tyga oss om, hur s t a r k rätt kvinnan har att bliva medborgerligt jämnstälid med mannen.
I vilket kaos skulle e j det inre, ekonomiska livet i de krigförande Iänder- ä r liktydig med nationens undergång.
Men ni bryr er naturligtvis inte alls om fosterlandet, utan n i tänker bara på, hur ni själva ska kunna tränga er fram. "
O. s. v. Hon kunde läxan, ordentligt.
Och alla möjliga tillfälligt uppsnappade fraser hade i hennes hjärna åstadkommit en begreppsförvirring, som var rent otro- lig.
Så satte hon t. ex. upp emot var- andra som tvb oförenliga motsatser A ena sidan de fosterlandsälskande kviu- norna, som ägna sig åt landstormen och Röda korsverksamheten och å den an- dra de rösträttskrävande kvinnorna.
Inte ens min upplysning att det hade stickats landstormsstrumpor på själva rösträttsbyrån kunde rubba henne.
Till slut fann jag mig föranlåten fråga henne, varifrbn hon hade fått all sin kunskap om oss, vbr okvinnlighet och all vår farlighet för fosterlandet.
" Har du nbgon enda gbng i hela ditt liv läst en av våra broschyrer eller tid- ningar? "
" Nej. "
" Har du d r r o n gång satt din fot på ett rösträttsmöte? "
Hon formligen drog A t sia kjolarna vid blotta tanken p &amp; en dylik besmit- telse.
Jag hör egentligen till de fridfulla i landet, men nu steg plötslid iipp inom mig en stor och ganska ordentlig vrede.
Där satt hon, denna kvinna, vars liv alltifrån hennes födelse aldrig fört hen- ne utanför solsidans råmärken, vars ifråga om arbete fullkomligt improduk- tiva liv i lyx och bekymmerslöshet va- rit en enda kedja a v angenäma syssel-
4 RbSTBATT FOB KPIIPHOB N:R 6 - na i denna stund befunnit sig, om icke kvinnan visat sig kapabel, a t t då mannen gick i fält utvidga sitt arbete utöver den för henne tidigare begränsade arbetssfären och pzi sina axlar taga en god del av det arbete, som hittills varit mannen förbehål- let?
Och giver kriget oss icke därutöver den lärdomen, a t t det manliga psyket allt för lätt formar sig efter krigisk brutalitet, och att därför krig icke kan verksamt und- vikas med mindre det kvinnliga får göra sig mer gällande.
Jnst p &amp; denna punkt kan kvinnans insats bliva av ovärderlig bety- delse, och vilja vi arbeta på varaktig fred, sedan detta eländiga krig en gång tagit slut, böra vi därför också målmedvetet in- rikta rart arbete på att giva kvinnan större inflytande vid samhällsangelägenhe- ternas handläggning.
Organisationen av män för arbete för kvinnans politiska rösträtt är därför lika nyttig som nödvändig, och vi uttala den förhoppningen, att organisationen må växa sig stor och stark och kraftigt bidraga till en lycklig lösning av den rättfärdige sak, den gjort till sin.
i) - Kvinnor som seminarierektorer.
Seminarieadjunkten Hedvig Sidner m. fl.
lärarinnor vid statens folkskoleseminarier ha ingatt till regeringen med framställning om proposition till årets riksdag om att kvinna må kunna förordnas eller utnämnas till rektor vid kvinnligt folkskolesemina- rium.
Petitionärerna uttala den uppfattningen, att en kvinna oftast torde h a större möj- ligheter att inverka fostrande på eleverna och a t t handha den grannlaga vhrd och tillsyn av dessa som åligger rektor.
Sär- skilt vid de kvinnliga folkskoleseminarier- n a med deras i m h g a avseenden hetero- gena elevmaterial, som erbjuder åtskilliga egenartade uppfostringsproblem, är av be- tydelse att kvinnligt inflytande filr göra sig tillräckligt gällande.
Petitionärerna påpeka även att frågan om kvinnas anställande aom rektor lämp- ligen kan göras oberoende av lönefrågan för lärare vid allmänna läroverk och folk- skoleseminarier, synnerligast som förhan- denvarande förhållanden torde komma att fördröja lönefrågans lösning.
I.
sättningar, där satt hon och dömde, d6mde hårt och orättvist om dem, vil- kas mil1 och gärning hon icke hade en aning om, vilkas strävsamma och upp- offrande kamp för a t t nå ett mål hon till och med saknade alla betingelser att kunna förstå.
Och i känslan av det lönlösa i att söka göra begripligt för henne att vad vi i främsta rummet vilja, det är att så ändra förhållandena i samhället, att en liten smula sol skulle komma över även till de millioner kvinnor och barn, som leva på skuggsidan i livet och att så höja kvinnornas ställning, att deras egen känsla av värdighet och ansvar skulle hindra dem från att leva ett så- dant liv som hon - inför det lönlösa i att försöka få henne att förstå detta tog jag ett hastigt farväl och gick.
Man kan ju trösta sig med att de kvinnor, som äga ekonomiska möjlig- heter att leva hennes liv, utgöra en så- dan försvinnande liten procent av de Övriga.
Ja, lyckligtvis äro de få.
Men olyckligtvis betyder detta fåtal så ofantligt mycket.
Ty det är just detta lilla fåtal, som lyser i ögonen och sy- nes mest utåt, det är just detta fåtal som genom sin ställning kommer i be- röring med och influerar på de män, som makten hava, och det är just där- för ansvaret faller dubbelt tungt på dessa kvinnor.
Den av livet utanför den egna kretsen fullkomligt oberörda lyxkvinnan, som fortfarande, trots de tider vi leva i, endast är fylld av sitt eget jag och sina egna nöjen och som är totalt i avsaknad av allt ansvar, all solidaritet och all kunskap, när det gäl- ler kvinnornas strävanden, hon är i närvarande stund vår kanhända farli- gaste motståndare.
!Fy domen, som hon fäller över oss, har en märkvärdig för- måga att suggerera till tro på, att hon är den enda och verkliga representan- ten för Bann kvinnlighet och rätt mo- deraksp.
Lagberedningens feralag till lag om barn atom aktenskap, Av fur.
kand. Eva Anden.
III.
för dem, än själva det faktum att han Om arvsrätt.
Man har med spänning emotsett den ställning Lagberedningen skulle intaga till frågan om utom äktenskap fött barns rätt till arv efter fader och fä- dernefränder.
I förslaget möta emel- lertid inga väsentliga förändringar PA denna punkt med undantag för en in- skränkning i dessa barns rätt till arv efter fädernefränder.
Utomäktenskapligt barn bibehålles alltså i sin rätt till arv efter moder och mödernefränder men har allt fortfa- rande icke sådan rätt efter fader och fädernefränder, vilka - och det är en nyhet - icke heller ha arvsrätt efter barnet.
Lagberedningen har naturligt- vis i motiverna framdragit en hel del skäl både för och mot arv efter fader och av skälen mot, som varit avgöran- de, må här anföras det tydligen vikti- gaste, att faderskapet är så synnerli- gen ovisst.
Den ofullständighet i h- derskapsbevisningen, som vidlåder för- slaget, därigenom att detsamma icke tillåter " invändning om flere ", använ- des som ett kraftigt verkande skäl för att icke tillerkänna utomäktenskapligt barn arvsrätt efter fader.
Reservanten hovrättsrådet Tiselius, som föreslår arvsrätt för utomäktenskapligt barn efter fader, står också på en mycket strängare ståndpunkt vad faderskaps- bevisningen beträff a r än Lagberednin- gens majoritet.
Vidare anföres mot denna arvsrätt, att ett genomförande av densamma skulle medföra att fäderna i än större utsträckning än för närva- rande skulle söka undandraga sig att erkänna faderskapet!
" En annan omständighet, som icke f å r förbises, är hänsynen till faderns legitima familj, om han har en sådan ", fortsätter Lagberedningen och tilläg- ger: " För medlemmarna av denna fa- milj, vilka kanske under många år de- lat ljuvt och lett med fadern, skulle den omständigheten vara ägnad medföra svårt lidande, att efter faderns från- fälle ett hans barn utom äktenskapet, som stode dem alldeles främmande, om vars tillvaro de i de flesta fall varit okunniga och som kanske vore frukten av en under faderns äktenskap knuten förbindelse, skulle med familjens med- lemmar äga del i kvarlåtenskapen ".
Efter en redogörelse för de stötande konsekvenser detta kunde medföra sär- skilt för hustruns del och utan att pil något sätt vidröra frågan om brytan- de av faderns anonymitet, fortsätter beredningen: " Teoretiskt sett kan det- samma sägas beträffande barnets rätt att ärva modern, men i praxis blir skill- naden helt säkert stor, därför att bar- net på sätt förut framhållits i allmän- het i livet stått modern nära men va- rit fadern främmande.
För det fall att barnet avlats under faderns eller mo- derns äktenskap kommer härtill att äk- tenskapsbrott av hustru i regel blir känt och antingen föranleder brytning av äktenskapet eller uppgörelse mellan makarna, medan den omständigheten, att mannen genom äktenskapsbrott av- lat barn oftast ej skulle bliva känd för familjen, förrän barnet efter hans död komme att göra anspråk på del i ar- vet. "
Som synes utgår Lagberedningen här tydligen från att faderns anonymitets- rätt bibehålles oförkränkt.
Hovrättsrådet Tiselius yttrar om samma förhållanden i sin reservation: " Hänsyn till faderns legitima familj kan synas starkt tala mot införande av arvsrätt för hans barn utom äktenska- pet.
Därvid får dock icke förbises, att vad som skulle kännas kränkande för faderns hustru och barn i äktenskapet i de flesta fall långt mindre vore den ekonomiska förlust, som det utomäk- tenskapliga barnets arvsrätt innebuse har barn utom äktenskapet.
Men även enligt beredningens förslag bör fader- skapet alltid inom kort tid från barnets födelse rättsligen fastställas.
Har detta skett, äga modern och barnet obetingad möjlighet att, även om faderns under- hållsskyldighet mot dem upphört, göra själva faderskapsförhållandet gällan- de.
Redan detta bör vara tillräcklig an- ledning f ö r fadern att före ingåendet av äktenskap underrätta sin trolovade om barnets tillvaro.
Har barnet arvs- rätt efter fadern, måste det för honom framstå som en ofrånkomlig plikt att icke för sin trolovade dölja dess till- varo; och torde genom stadganden an- gående kyrkobokföringen böra beyedas möjlighet för vardera parten att före vigseln förvissa sig, huruvida den an- dra har barn utom äktenskap.
Den öp- penhet dem emellan, som kan väntas bliva regel, måste i hög grad befordra verklig familjelycka och vara det bästa skyddet mot skandaliserings- och ut- pressningsf örsök. "
So-m redan i en föregående artikel nämnts inta trolovningsbarnen en sär- ställning vad arvsrätt beträffar.
Barn, som är avlat i trolovning eller vars föräldrar efter barnets avlelse ingått trolovning med varandra, äger att taga arv efter fadern, vilken även har arvsrätt efter barnet.
Till jämförelse må nämnas, att nu gällande rätt ger utomäktenskapligt äkta barn (= trolov- ningsbarn) arvsrätt icke allenast efter fader utan också efter fädernefränder.
Förslaget tar emellertid bort arvsrät- ten efter fädernefränderna under moti- vering bl.
a. att denna arvsrätt i ojäm- förligt mindre grad än arvsrätten efter fader är av betydelse för trolovnings- barnens allmänna ställning i rättsligt och ekonomiskt hänseende samt att den icke torde äga någon grund i det all- männa rättsmedvetandet, samt vidare, att barnets existens stundom icke ens torde vara känd för faderns fränder.
Om anonymitetsrätt.
Beredningen föreslår upphävande av Kungl.
brevet 1778, som gav moder rätt att vara okänd.
Av motiveringen fram- går, att antalet okända mödrar under tjuguårsperioden 1875-1895 i medeltal torde varit omkr. 800 årligen under det att däremot under fyraårsperioden 1908 - 1911 motsvarande siffra var 391, vi- sande alltså en väsentlig nedgång.
Skä- len för och emot bibehållandet av be- stämmelserna om moders rätt att vara okänd, torde vara så genomdiskuterade att de icke här behöva upptagas till reddgörelse.
Det som däremot icke är genomdiskuterat varken i Lagbered- ningens förslag eller eljest ä r frågan om faderns anonymitet.
Beredningen har visserligen tangerat den vid fler- faldiga tillfällen men på ett sätt, som i blygsamhet och försiktighet mest lik- nar vandringen kring den heta gröten.
Man jämföre ovan gjorda citat vad t. ex. arvsrätten beträffar.
Lagbered- ningen tycks här förutsätta, att fadern är anonym eller rättare sagt kanske mena att barnet relativt till fadern är anonymt.
Ty annars kan man väl icke på allvar förutsätta att med för- slagets bestämmelser om barnavårds- man m. m. det skall kunna hända, att ett barn efter faderns död skall oväntat för dennes intet ont anande vigselbundna familj kunna dyka upp med anspråk på arvsrätt.
Vad arvsrätt efter fädernefränder beträffar, så ut- går Lagberedningen ifrån att dessa - trots alla bestämmelser om fastställan- de av börd m. m. stundom icke hava en aning om trolovningsbarn, som be- redningen dock ger arvsrätt efter fa- der!
Faderskapets klärobskyrs iscen- sättning i lagförslaget ar s8lunda ge- - nomförd med rent förvillande effekter.
Bestämmelserna om barnavårdsman, fastställande av börd m. m. visa OSS, att lagen på skarpen tänker t a itu med försumliga föräldrar och på allt sätt bevaka barnets rätt att äga vetskap, ja inte bara det, utan att äga fader och moder.
I kyrkböckerna göres anteck- ning f ö r barnets del om dessa förhål- tanden.
På modern antecknas också, att hon inför samhtillet står i ansvar för ett barn.
Alltså klart och kallt rampljus.
Vad faddrn beträffar, så skall han visserligen icke vara anonym gentemot barnet, men barnet är soni nämnt anonymt - okänt - gentemot honom.
Har en mun ett utomäkten- skapligt barn, sker icke någon anteck- ning i kyrkböckerna på honom, att han står i ansvar för samhället såsom fader till detta barn.
Och lagen har såsom i en föregående artikel bersrts, givit ho- nom en möjlighet att genom en summa i ett för allt friköpa sig från praktiskt taget allt ansvar, varje förbindelse för barnet.
Avtal om underhållsbidrag, in- nefattande åtagande att en gång för alla utgiva visst belopp, får nämligen om det är vederbörligen godkänt av barnavårdsnämnden, icke bli föremål för talan vid domstol om jämkning, även om förändrade förhållanden al- drig så mycket skulle kunna motivera detta.
Dämpat ljus och en försonande mystisk halvdager.
Det är, som om man ville rent formellt sett ha mannen så hel och ren som möjligt for det äk- - tenskap, som väntar honom eller som han tilläventyrs redan har ingått.
Hu- ruvida detta även är ämnat att bidraga till upprätt hållandet av äktenskapets id6 liksom a ?l den övriga formalism, som genomsyrar de sista dagarnas fa- miljerätt, lämnas såsom öppen fråga.
Lagberedningens behandling av fa- derns anonymitet eller dess fortfarande skyddande av densamma visar mer än något annat vartill formalism i famil- jerätts frågor kommer att lända, det blir en ohygglig tillämpning av regeln att icke låta den högra handen veta vad den vänstra gör, - när det är frå- ga om manlig vänsterhänthet n. b.
- Såsom mycket viktiga särlagar av synnerligen stor praktisk betydelse äro bestämmelserna om införsel i avlöning, pension eller livränta samt om förbud för underhållsskyldiga att avflytta ur riket.
Dessa särlagar gälla underhålls- skyldiga till såväl äktenskapliga som utomäktenskapliga barn.
Bestämmel- serna avse att bereda möjlighet att till säkerhet för underhållsbidrag till bar- net och dess moder viss del av den un- derhållsskyldiges lön m .m.
skall kun- na innehållas.
Utbetalar arbetsgivare belopp, som han på grund av beslut om införsel skolat innehålla, svarar han själv för beloppet.
Som ett litet steg till det solidariska föräldraansvar, som det allmänna rättsmedvetandet - åtminstone det ojäviga - fordrar, kan anföras ett för- slag till ändring i 14 kap. strafflagen.
Undandrager sig den, som genom olov- lig beblandelse avlat barn, att giva kvinnan nödig hjälp i anledning av ha- vandeskapet eiler barnets födelse, och begår kvinnan under inflytande av den övergivna eller nödställda belägenhet, vari hon i följd härav befinner sig, brott varigenom fostret eller barnet dö- das eller dess liv utsättes för fara, dö- mes mannen till böter eller fängelse eller vid synnerligen försvårande om- ständigheter till straffarbete i högst två år.
Den kommunala rösträtten är en- dast ett steg på vägen tiii den po- litiska.
Det iigger i kvinnornas egna händer att avgöra, om den vägen skaii bii kort eller lbg.
1 1.
P. AIIDERSSOIIS IOBE A l FFBR ~ o ~ ~ ~ O ~ ~.
.
C ~ ~ O O H C I.
1 5 BOSTRATT FOR KUINHOB N:R 6 STOCKHOLM Oamia Kungshoimsbrogatan 28 O (andra hnset frh Drottninggatan) 9 Jtort ias8r af f i n a r r och enklar0 M~BLER i ek, mahogny, valnöt samt andra 0 träslag äfven mAlade, till billigaste priser.
Allm.
Tel. 11410 Rika Tel. 6506 o .. ~ -- H .. CI.w- .. o. HONUNG garanterad ren till salu billigt genom JURIS KAND. Ruinnliga luridisha Byrån Vallingatan 1 8 - Stockholm G. RBiiell@ar o. juridiska Pppinfi av alla slag.
KL. 10-4.
Alm.
tel. 18336.
Riks tal.
75 76.
E. o. Hovrättsnotarien E1ISRBETR HI1 SSOHS Mvokitliyrå Södergatan 14, Malmö Tel. 6137 Rättegiiniar 00 Jufldirka uptiirai av alla rliin.
Meddelanden från V. U.
1.
L.
K.
P.
R:s Brsberättelse är under tryckning och torde föreligga färdig sista veckan av mars .. Rekvisitioner kunna redan nu insändas till Rösträtts- byrån, 6 Lästmakaregatan, Stockholm, 2.
F. K.
P.
R:s styrelser uppmanas att på föreningarnas vårmöten uppta- ga prenumeration å Rösträtt för Kvin- nor.
Föreningar och enskilda, uilka vil- ja verka for tidningens spridning, kun- na för detta ändamål, erhålla provex- emplar gratis på Expeditionen, 6 Läst- makaregatan, Stockholm.
3.
Till revisorer av L.
K.
P.
R:s rä- kenskaper hava valts fröken Alida Ja- cobson och fröken Agda Hedvall, den senare efter fru Elisabeth Wsern-Bug ge, som avsagt sig, och tiii revisors- suppleanter fru Emilia Broom6 och fru Alma Faustman.
Rösträttsföreningar och enskilda, erhållit Kvinnornas kalender i fast räkning, torde snarast insända lik- vid under adress fröken Hildur Öijer, Göteborg i. som StockhoEms F. K.
P.
R:s Arsmöte äger rum U.
K:s stora sal, Brunnsgatan 3, måndagen den 27 mars kl. halv 8 e. m. i K. F. Kvinnornas bästa vapen i kampen för den politiska rösträtten är den kommunala valsedeln.
Varje kom- munalt röstberättigad kvinna har ett medel att på landet vid landstings- mannavalen och i de största stä- derna vid stadsfullmäktigvalen in- verka på Första kammaren, som hit- tills utgjort hindret för den politiska medborgarrättens utsträckning till landets kvinnor.
Må de kommunalt röstberättigade kvinnorna känna sitt ansvar och göra sin plikt!
Allm.
6 2 9 6 II.
B. CORELL.
EnsamföFsäijare i Stockholm med omnejd för Malmö Honungsförsäljning S; e Malmtorgsgatan 6, Stocflholm - 0 Bdvokat EV1 4NUdN RiHe 2550 ~~ Avesta-Krylbo F. K.
P.
R. hade tisdagen den 22 februari sitt månadsmöte å Godtemp- larlokalen i Krylbo.
Bland förhandlingar- na märktes den sedan föregående möte bordlagda frågan: Kvinnans obligatoriska utbildningsår.
Även denna gång blev dis- kussionen mycket livlig, och även nu syn- tes de flesta vara för det obligatoriska ut- bildningsåret.
Något särskilt uttalande gjordes icke, utan flck diskussionen utgöra svar på frågan.
Vidare behandlades frågan om gift kvinnas självdeklaration.
Inleda- rinnan sökte i ett kort anförande påvisa vad som kan beräknas höra till gift kvin- nas inkomst och slutade med en uppmaning till dem av medlemmarna, som under före- gående år haft egen inkomst, att icke för- summa deklarera under februari.
Man ena- des om att med allvar tänka på saken, att söka skaffa sig den lilla inkomsten och att dcklarera.
Efter ytterligare en del ären- den avslöts det intressanta och lärorika mötet.
Bollnäs F. K.
P.
R. hade söndagen den SO januari ett angenämt föreningsmöte med samkväm å Gustavsro pensionat.
Sedan ordföranden, fröken Blomstrand, lämnat en del tpplysningar om föreningens verksam- het redogjordes för centralstyrelsemötet i Stockholm.
Till sist uppmanade ordföran- den F. K.
P.
R:s medlemmar att med för- dubblad iver arbeta för sin sak och uttala- de den fasta förvissningen, att Sveriges kvinnor förr eller senare skola erhålla full medborgarrätt.
Bräcke F. K.
P.
R. hade söndagen den 13 februari anordnat en lyckad fest, varvid bland annat förekom tablåer och s h g.
Fru Stina Wågland höll ett utmärkt anförande, och därefter spelades av medlemmar av rösträttsföreningen Frigga Carlbergs pjäs När begreppen klarna, som mottogs med stort bifall av den till 300 personer uppgå- ende pupliken.
Eslövs F. K.
P.
R. avhöll tisdagen den 22 februari sitt Arsmöte.
Till styrelse omval- des fruarna E. Hofvander-Sandberg, E. Björklund och E. Alkman samt fröknarna Ada Petersson och Hildur Persson.
Supp- leanter blevo likaledes de förutvarande, fröken Ellen Troell och fru Anna Johans- son.
Till revisorer omvaldes fru Elna Kör- ner och fröken Gertrud Montelin med frö- ken Hilda Truedsson och fru Cecilia Möller som suppleanter.
Av årsberättelsen fram- gick, att föreningen under året anordnat ett offentligt föredrag av d:r Helgo Lind- stedt med ämne Kvinnan i Sveriges indu- stri under gångna Arhundraden.
I oktober månad anordnades på föreningsmedlem- mars initiativ och med anslag av Bergman- Österbergska fonden en 6-dagars kurs i samhällslära.
En omfattande plan i syfte att i nAgon mån avhjälpa den i samhället rådande nöden har föreningen lyckats rea- lisera, i det att en ur densamma utgången styrelse med anslag av stadens nödhjälps- kommitt6 anordnat lagning och försäljning av olika slags soppor till ytterst låga pris.
- Den 10 februari detta Ar höll fru Gerda Hellberg från Karlstad ett med djup sym- pati och förståelse mottaget föredrag om E t t ob1igator:skt utbildningsår för kvinnor.
Filipstads F. K.
P.
R. hade den 16 febru- ari årsmöte, varyid den förutvarande sty- relsen omvaldes, fröknarna Ottilia Marin ordförande, Alma Rundberg v. ordförande, Gerda Bergstrand sekreterare och Olivia Lundberg kassaförvaltare samt fru Maria Andersson; suppleanter blevo fru Elin Fredga och fröken Hilma Sjögren.
Sedan senaste centralstyrelsemöte samt åtskilliga föreningsangelägenheter avhandlats, vidtog ett trevligt samkväm.
Gävle F. K.
P.
R. höll den 22 februari sitt ordinarie årsmöte hos föreningens sek- reterare, vid vilket års- och revisionsberät- telserna för 1915 föredrogos och ansvarsfri- het beviljades styrelsen.
Ordföranden läm- nade en sakrik och intressant redogörelse för centralstyrelsemötet i Stockholm den 8 - 10 sistlidne januari.
Många frågor dis- kuterades, och beslut fattades av föreningen - bland annat arbetsaftnar ett par gån- ger i månaden under våren, om anskaffan- det av standar samt om högtidlighållandet av Birgittadagen.
Föreningen uppdrog å t en kommitt6 att förbereda flrandet av den- na de svenska kvinnornas gemensamma rösträttadag.
Det livaktiga och intressanta mötet avslöts med samkväm och en enkel tesup6.
Hanebo-Kilafors F. K.
P.
R. höll tisdagen den 22 februari sitt ordinarie årsmöte.
Samtliga styrelseledamöter omvaldes.
Till ordförande och centralstyrelsemedlem ut- sågs fru Anna Tybell, till vice ordförande och centralstyrelsesuppleant fru Anna Skogsberg, till sekreterare fröken Beda Sandelin och till vice sekreterare fröken Ce- cilia Axlund.
Ordföranden redogjorde för föreningens verksamhet under året och ma- nade till fortsatt ihållighet med arbetet.
En del av protokollet från sista centralsty- relsemötet upplästes.
Hedernora F. K.
P.
R. hade sitt första sammanträde för året å Hushållsskolan måndagen den 14 februari.
De till ett ovan- ligt stort antal deltagande medlemmarna hälsades välkomna av ordföranden, som därefter redogjorde för föreningens arbete under förra året.
Räkenskaperna för 1915 delgavos föreningen och mottogos till granskning av revisorerna.
Fru Fredrika Collin lämnade därefter en utförlig skild- ring av centralstyrelsemötet i Stockholm den 8 och 10 januari.
Vid 1915 års utgåpg räknade föreningen 41 medlemmar och har under det nya årets tvänne första månader ökats med 12.
Karlskrona F. K.
P.
R. höll den 22 febru- ari årsmöte tl högre läroverket f ö r flickor.
Till ledamöter av styrelsen återvaldes frö- ken Sigrid Kruse, ordförande, fru M. Mo- berg, fru E. Tham, fröken s. Måhl6n och fröken J. Kjellberg med fru M. Lagerholm och fröken Q. Neuendorff som suppleanter.
Till revisorer omvaldes fröknarna K. Beck- ström och M. Nilsson och till deras supp- leanter fröknarna N. Carlsson och A. Pet- tersson.
Efter det de stadgeenliga valen så- lunda förrättats, höll fröken Kruse ett med stort intresse åhört anförande, vari redo- gjordes för centralstyrelsens möte i Stock- holm.
Fröken Kruse höll därefter ett in- tressant och varmhjärtat föredrag över äm- net Kvinnans ansvar under de rådande kristiderna, varpå följde ett animerat samkväm.
Härvid förekom deklamation av fröken Ester Andersson, som på ett för- tjänstfullt sätt föredrog Nyårsvakan 1915- 1916 av d:r Lydia Wahlström, varjämte en dialog: De gamla, författad av fröken Sig- d d Kruse, förträffligt utfördes av fröknar- na Falck och Jönsson.
Katrinehohzs F. K.
P.
R. hade den 23 fe- bruari årsmöte.
Styrelse- och revisionsbe- rättelserna godkändes, och ansvarsfrihet be- viljades styrelsen, som återvaldes och be- står av lärarinnan fröken Helga Jeppson ordförande, journalisten fröken Hilda An- dersson vice ordförande, fröken Anna Frick sekreterare och fröken Mathilda Sjöström kassör.
Revisorer blevo lärarinnorna Hul- da Bergman och Signe Öhström med lära- rinnan Maria Vilhelmsson som suppleant.
Föreningen har under hösten 1915 på sina arbetsaftnar förfärdigat 56 olika klädes- plagg, som utdelats bland 25 barn ur fatti- ga familjer.
Arbetet fortsättes även under återstoden av vintern under fröknarna Ma- thilda Sjöströms och E. Erikssons förtjänst- fulla medverkan som arbetsledare.
Med- lemsantalet uppgår nu till närmare ett 60- tal.
Vid årsmötet, som hölls i rektor och fru Mannegards hem, bjödos deltagarna av värdfolket på förfriskningar, och ett trev- ligt samkväm avslutade mötet, varvid före- kom pianomusik, uppläsning av d:r Lydia Wahlströms dikt till Fredrika-Bremermin- net, varjämte fröken Anna Frick höll ett föredrag om sina intryck från centralsty- relsemötet i Stockholm.
Svea Växt Landets förnämsta MARCIA RI N Kristianstads F. K.
P.
R. hade onsdagen den 2 februari sitt första möte för året.
Sedan ordföranden hälsat de närvarande välkomna, valdes representanter från för- eningen till Skåneförbundets årsmöte i Ystad.
Valda blevo fröken Anna Möller, fru Elsa Nordlund och fröken Anna Jöns- son, till suppleanter fru Alma Westerberg, fröken Polly Björkman och fru Dagmar Andersson.
Sedan några andra förenings- ärenden avgjorts, redogjorde fröken Anna Hasselgren för centralstyrelsemötet.
Det intressanta och sakrika anförandet åhör- des med stort intresse.
Efter föredraget upplästes en uppsats Fjärran mål av fru Jenny Richter-Velander samt Lydia Wahl- ströms Nyårsvaka 1915-1916.
Sång av fru Anna Thorin med ackompanjemang av fru Louise Carlsson samt en livlig tesup6 av slutade den trevliga aftonen.
LiTnmaTedS F. K.
P.
R .. som sedan fru Elisabeth Wzern-Bugges föredrag i som- ras visat stor livaktighet, hade söndagen den 13 februari samkväm i ordförandens, f r u Th6rese Nilsons, hem, varvid före- kom uppläsning av rösträttslitteratur samt diskussion.
Aftonen förflöt mycket ange- nämt och bland annat planerades en teater- föreställning för a t t stärka föreningens kassa.
Luleå F. K.
P.
R:s första möte för året var mycket talrikt besökt, även av ntom- stående, och som resultat kunde ytterligare några medlemmar antecknas i den livs- kraftiga föreningen.
Föreningen räknar många förmågor och dess sammanträden äro verkliga högtidsstunder.
Denna gång höll fröken Anna Svensson ett intressant och sakrikt föredrag över Den svenska kvinnorörelsen, särskilt rösträttsrörelsen, i vilket fröken S. klart och överskådligt gav en redogörelse över de svenska kvinnor- nas strid för sina rättigheter.
Efter en stunds samkväm höll fru Ellen Vleugel föredrag över ämnet Hopp, rösträttskvin- nornas aldrig svikande hopp.
Hennes varmhjärtade och temperamentsfulla anfö- rande blev också en maning till kvinnorna att icke ens i det offentliga livet förneka kvinnlighetens vackraste och värdefullaste sidor, sitt känslobetonade själsliv, sin en- tusiasm och sin rättskänsla.
En damtrio under ordförandens, fröken Märta Bucht, ledning hade mellan de båda föredragen, vilka så utmärkt kompletterade varandra och mottogos med livligt bifall, sjungit några sånger och nu spelade fru Gurli Högström för piano Pr6lnde celbbre av Rachmaninoff, Peterson-Bergers Rosorna samt Mazurka av Chopin, varefter fru Ger- da Schillander och fröken Högström sjön- go duetter.
Malmö F. K.
P.
R. hade den 29 februari ordinarie vårmöte, varvid års- och revi- sionsberättelserna föredrogos och ansvars- frihet beviljades styrelsen.
Advokaten frö- ken Elisabeth Nilsson höll ett instruktivt föredrag om Hur statsmaskineriet funge- rar, och programmet för kvällen utfylldes dessutom av vacker sång och samkväm.
Motala F. K.
P.
R. hade den 7 februari sammanträde.
Ämnen till vårens diskus- sionsaftnar uppsattes, varav ett, Den 40- gradiga skalan, kommer att hållas offent- ligt.
Fröken Elli Wijkmarck redogjorde för årets centralstyrelsemöte, och tillstånd läm- nades Vita Bandet att på sitt nästa sam- manträde uppläsa de föredrag, som p &amp; cen- tralstyrelsemötets andra dag höllos A Lä- karesällskapets stora sal.
Före mötet var
i BOSTRÄTT FOB KYIHIPOB 6 I ' KOOPERATIVA LIV i I.
t f ö m ä k r i n g a - F O L K E T beviljar liv- anstalten -- försäkringar alla slag.
Adress Box 233.
Bliv omb; dl H.
5.
VASAGATAN 6. j Billira HaHdarbeten, Erstagatan 28.
Alim.
Tel 8.
86085 eller 26814 1 dACO6SONS V h K Ä N D A e 0 TAPiSSERi-AFPÄR j I TAPISSERIAFFAREN, Bryggaregat.
1.
Engelska lektioner o. Översättningar.
24 B Grefturegafan, vid Tattersall.
ANNIIE I. SCOTT.
10 % RABATT - I VAROR - FRITT VAL.
1 Gardiner ritade från 12 kr., Kuddar, Bonader, fnsäit Edra besparingar i A.-B.
N Y A BANKEN.
Löpare 2 kr., Dukar 1 kr.
m.
Allt ritat på linne.
i ni.
Norra Bosättningsaffären 2 i NORRTULLSGATAN 2 i samkväm anordnat, varvid flera nya med.
lemmar inträdde i föreningen.
Norbergs F. K.
P.
€2.
hade sitt första saiu- nianträde för året den 12 februari.
Fru Mary Arosenius lämnade därvid en sakrik och livfull skildring av centralstyrelsemö- tet i Stockholm.
Efter föredraget agitera- d e s för Rösträtt för Kvinnor och Kvinnor- nas kalender, varvid flera antecknade sig för desamma.
HEXiFRID 31rOHANrSSON FAR &amp; KEMIKALIE- &amp; PARFYMAFFAR Mer och mer Svertygas den ärade allmänheten om att YVY- Glas-, Porslin- o,Ensgerådaartikiarm TVÅLEN är den förnämsta bland tvålar.
Allm.
Tel. 15353.
HOTELL VICTORIA Norra Smedjegat.
14, (Hörnet av Herkulesg.)
Stockholms äldsta, billigaste och mest väl privathotell.
Tyst och fridfullt läge stray % Brunkebergs- och Gustaf Adolfs torg.
Elek- triskt ljus o. telefon i rummen.
Strängnäs F. K.
P.
R. höll sitt års- Vördsamt Fru ffreta Scbubert.
möte i ordförandens hem å Visholmen Riks 53.
AIIm.
ö6 51.
Pwi- o. Teisgisfadi.
UOTEiL VIETORI.
torsdagen den 10 februari.
Mötet va1 ovanligt talrikt besökt.
Av Arsberät- Wsen framgick, att verksamheten under Aret, till följd av rådande allmänt kända förhållanden, till stor del legat nere.
En- daot tvänne s. k. studiecirklar hade hållits, med föredrag a v generalmajor Bergman.
omhandlande departementalreformen.
Fö- TROLLHATTAN reläsningarna hade hållits å drätselkam- marens lokal och varit talrikt besökta av IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Rikstel.
145 IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII såväl män som kvinnor.
Revisionsberättel- sen upplästes ' och ansvarsfrihet beviljades, Vid törrättat styrelseval återvaldes till ord- A r v i k a Vagn fabrik, Arvika.
förande fru A. Widebeck, sekreterare frö- Sveriges största fab- ken Ninni Huldt, skattmästare fru M.
Lind- rik för tillverkning av blom samt fröken Emilia Rydberg.
Till alla sortera lyx- och arbets8kdon vice ordförande i stället för f h K. Giesecke, Utställning.
David som avsagt sig, invaldes fru D. Bergman.
Bagaresgata i, Sthlm.
Revisorer blevo fru G. Liljhagen och f r u Priskurant p &amp; be ä S. Nordström.
Beslut fattades att anordna ran.
Riks t. Arvika % ' ~.
mllnatliga studieaftnar av samkvämsnatur Sthlm i644.
för ernAende a v kunskap i sociala ämnen.
Begär priskurant Ilven iiuiiageraxiar.
För anordnande a v dessa utsågs en kom- mitt6 a v 5 personer, nämligen ordföran- den, aammsnkallande, fruarna Stenbeck.
Lindberg, Lindblom och Palmkvist.
Med anledning a v att föreningen i Br räknar sin tioåriga tillvaro, beslöts att fira " ju- Kvinnor i livsmedelskommissionerna.
bileum ".
Detta skulle ske vid tiden strax Med anledning av en artikel, signerad före midsommar och i förening med Iäns- förbundets årsmöte.
Detta möte skulle gö- M. F., där det om de nu upplösta livsme- ras så högtidligt som möjligt och till det- delskommissionerna yttras att " antagligen samma skulle inbjudas medlemmar a v F. fanns i hela landet ingen kvinnlig med- P.
P.
R. från landet runt, d &amp; något större lem i någon av dessa kommissioner ", påpe- sommarmöte icke i å r av Landsföreningen kas härmed, att det på några f &amp; ställen kommer a t t anordnas.
Bemärkta föredrags- verkligen utsbgs även kvinnliga medlem- hållare skulle inbjudas.
Allt om icke oför- utsedda hinder skulle uppstå.
Ordföranden mar i dessa kommissioner.
E n av dessa or- erinrade om det stundande landstingsman- ter var staden Lund, dlir på Lunds magi- navalet med uppmaning att icke försumma strats förslag fröken Elna Persson.
(stads- begagnandet av sin rösträtt vare sig man fullmäktig redan då och allt fortfarande) tillhörde " höger " eller " vänster ".
Men samt fröken Maria Ljunggren (sedermera man borde se till att någon vän av kvin- vald till stadsfullmäktig på de moderatas nans politiska rösträtt komme med på lista) insattes i nämnda kommission.
Det lietorna.
Vidare uppmanades till prenu- förtjänar kanske i detta sammanhang näm- meration å tidningen Rösträtt för Kvin- nor, vilket hade till omedelbar följd 9 nas, att livsmedelskommissionen i Lund un- nya prenumeranter.
Sedan fröken Eva der förliden höst hos stadsfullmäktige in- Saek uttalat ett tack till ordföranden, ut- iade en begäran om anslag till kurser i bringade den senare ett fyrfaldigt leve för konservering och matlagning för mindre konungen och fäderneslandet samt för kvin- bemedlade kvinnor.
I stadsfullmäktige för- msns rösträtt varefter, och sedan Du gam- ordat särskilt av fröknarna Persson och la, du fria avsjungits, man skildes under Ljunggren beviljades anslaget, och de pla- a m y t l i g och förhoppningsfull stämning.
nerade kurserna försiggingo även under Strömstads F. K.
P.
R. hade den 16 febru- Livlig tillslutning och varmt uppskattade ari ordinarie möte i förening med ett en- av dem, som däri togo del.
Socialistpres- kelt samkväm för firande av föreningens 3ens försök att på förhand misstänkliggöra l0-åriga tillvaro.
Ars- och revisionsberät- kurserna och avråda från deItagande lyc- telserna ' från föregående år framdrogos, och kades ej, utan resultatet blev i allo gott.
styrelsen beviljades anharsfrihet.
Ordfö- I den nya livsmedelsnämnden insattes, nu randen fru Anna Hellborn lämnade däref- ter en kort historik över verksamheten från av Stadsfullmäktige, åter fröknarna Elna den 16 februari 1906, då föreningen bildades Persson och Maria Ljunggren.
E.
B. a v lärarinnan fröken Maria Almen, som även .blev dess första ordförande.
Under samkvämets gång höll lärarinnan fröken Kvinnor i predikstolen.
Dagny Flaum ett lärorikt och mycket syn- patiskt framsagt föredrag med ämne ur Med anledning a v en notis med ovansta- kvinnorörelsens historia.
ende rubrik i sista numret a v Rösträtt för Sundsvalls F. E.
P.
R. hade den 23 febru- Kvinnor kan det vara av intresse för tid- ari arsmöte.
Styrelse för 1916 blev: ordfö- ningens läsekrets att veta, a t t redan år rande fröken Elin Wahlquist, vice ordfö- 1888 fick en kvinna tillträde till flera pre- rande fru Maja Gerdin, sekreterare fröken dikstolar, då nämligen fröken Emilie Ea- Maria Himmelstrand, vice sekreterare frö-.
ken Nanna Fjellström.
Till kassaförvaltare thou talade i nykterhetsfrågan i olika kyr- nyvaldes fru Emmy Bosson efter fröken kor i Jämtland.
x.
Y.
2.
Agnes Stjernström, som undanbett sig åter- .____ val.
Föreningen beslöt a t t anordna nästa sammanträde som diskussionsafton med äm- Mcklaljen Illis quorum har tilldelats net Kooperationen, inlett av skolkökslära- rinnan fröken Laura Näsholm.
Därefter Fröken Cecilia Milow på grund a v hen- liimnade fröken Elin Wahlquist en intres- nes arbete för ungdomens sedliga fo- saat r e d o g k l s e för centralstyrelsemötet.
stran.
Privata Förlossningshem Från vår läsekrets.
I - Birger Jarlsgatan 29, Stockholm Valsorterat lager av Sjukvhrdsartiklar, Kammar, Speglar, Borstar, Hår- &amp; Munvatten, Hand- cremer och Tinkturer, Tvål, Såpa och alla slags Putsmedel.
Bikstel.
685.
Sthimstel.
8318 i ' elefonorder exp.
omdende.
2:dra huset från Odenplan.
Lager av FRU HEDENSKOGS I Söders " English School 99 N:a 6 1 Rpgghållare i YVY-TVÅLEN silljea i varje välsorterad parfym- och herrekiperingsafffir.
t) sterlin &amp; Ulrikssons Km.-Tekn.
Fabrik Den är oumbärlig f ö r varje ung flicka med anlag för framåtlutande YSTAD.
Damfriseringen 48 ODENGATAN 48 Rekommenderar sin kahning ' och ondulation m. m. Brudklädsel arrangeras smakfullt och billigt.
Kamaing i hemmen.
Vördsamt A.
T.
12920.
ANNA TROLLE.
~ ~ ~ gång.
Uppgiv Uder!
Pris pr st. Mo.
~~ adressen!
Fruar!
Var god göm ISJALPBYRA HEMMENS A.t.Br.3899.
Drottningg.59.
A.18268,R.t.12077 Utför i hemmen tillfälliga arbeten med ren- gürn., städn., tvätt, strykn., matlagn., servering n. m.
Garanterar för krliga.
snygga o. ordentl.
biträden, som jag nu $&amp;raiLFcc:a 3 år.
Vördsamt Fru ELIN ÅGREN.
Finnes i alla större Blomster- och Färg &amp; kem.
affärer ttll76 40 och 25 öre pr burk.
Om s &amp; icke er fallet sändes gödnin- gen direkt d n fabriken mot postförskott porto.
Inalys och brukaanv.
med- följer hvarje burk.
+ Rosendahla Fabriker, Carlshamn Till Imdaurten mot poatförskott Biks 17 % Drottninggatan 57 + porto.
illlm 1410.
STOCKHOLM Skånsrka Handskmaaasinet - Etablerad 1819 42 JARNTORGSGIATAN 42 Allm.
Tel. la68 Väisorteradt lagar av in- och utländska Handskar och Vantar.
Parfymer och herrekiperhgmWch m. m.
Medlemmar i F. K.
P.
B erhula rabatt Rikstelefon 80.
A. WAHLGREN SLAKTERI &amp; CHARKUTERI 15 B Nybrogatan 15 B Riks 3054.
A l h.
8880 &amp; 23083 FILIAL: 17 Storgatan 17 CHARKUTERI - - Biöt eborirs Tr amort byrå E~LISW Riks 8194 Allm.
8865 Till Inudsorten ferm expedition.
Lika bra och bättre än de bästa utländska i afseende ä 1 konstruktion, h&amp;llbarhet,samt 1 1 lätt och tyst g h g.
Prisbilliga Obs.
J Förmdnliga a / oetainingsviibr.
A L -- .-.-. ------ d I 1 G. NYSTRÖMS MODESALONG Telefon-am OSTRA HAMNGATAN 8 Intill Ullii Bommen.
- Uthyr dektr.
Rikstel.
Norr 19.
Louise Blomberg TVAL- &amp; PARFYMHANDEL 38 Vesterihggatan 39 REKOHMEMDERAS Allm.
Tel. 2817.
Kammar, Borstar, Svamp m. m.
- - dammsugaren sVAMPAir - Prenumerera Drottninggatan 68, Stockholm 4llm.
Tel. 14925.
- Transporter Budsändningar Flytt- ningar Gods-magasinering Specia- litet: Pianotransporter o. förpackningar.
På MORGONBRIS Socialdemokratiska Kvinnorörelsens tidning.
Utkommer omkring den 1:sta varje månad.
Pris ftir helt &amp; r kr.
1: 20.
PRENUMERERA PA POSTEN.
P P Kvinnliga inspektörer.
Rösträtt för Kvinnors Till inspektör över de aftopkurser i hem- tyssior m. m., som Sällskapet för folkun- iervisningens främjande skall anordrm.
un- Ler innevarande år, har folkskoledirektio- len utsett fröken Hedvig Sidner.
Folksko- edirektionen har samtidigt utsett fröken (erstin Hesselgren till inspektör över de; vällskurser i matlagning, som södra E. F. J.
K. h a r för avsikt att anordna under nnevarande Ar.
sjätte nummer för 1916 inneh&amp;ller bl.
a.: .Rösträtten förstn.
Sommarmöte 1916.
Inbjudan till Strängnäs.
Intryck frän det stridande Tyskland.
Fridtjuv Berg.
Nägra minnesord.
Av Kaarolina Wiiierstronr.
Krigets infl ande ä lösningen av kvinnornas rösträtts&amp;ga.
Om6 ligt kanske - k r l l g t v l s 1 Internatianeiit risträttsmöte i Stockholm.
Männens uppgift.
De som döma oss.
Av Ka ?dn fl&amp;lb&amp;k-H&amp;ng ?e.n.
Lagberedningens förtiiag tili Lag o m p m utom Ilktenskapet.
Av fur.
kand. Eva Anden.
- h
