# ID: svediakorp-per2610
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,645
# sentences: 606
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


a R~STRATT ÖR KVINNOR Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra sd mycket f ö r en stor sak som en stor sak kan göra f ö r oss.
v. ARG.
BÖSTRÄTT F Ö B KVIHNOB utkommer den 1 och 15 i var mkad.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatani Rcdaktionstid: onsdag och lördag kl. 1 / s3-1 (s4, Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel, 8ö00.
Alim.
tel. 14729.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1916 Kr.
1:35.
Mlsnummer 5 ore.
För utlandet sker prenumeration antingen ge.
nom posten eller genom insändande av 2 kr.
i postanvisning till tidningens expedition.
RÖSTRÄTTSBY~AN STOCKHOLM, 15 F E B R U A R I 1916.
I kvinnornas världsomfat f a n de kamp f “ o ‘ r politisk fri- görelse taga v i medlemmar au X ä n n e n s förbund del, icke endast med, uår s y m p a t i och uår hjälp, utan såsom män, s o m äro djupt övertygade o m, att kvinnans frigörelse är ett oeftergi u I @ t vi l lko r för ci vi l isat ion ens framåtskridande.
Vi vilja uisa, att män och kvinnor måste samarbeta i det offentliga, och v i protestera mot de mun, s o m anse det förenZ [&amp; med sin stäUning och sin makt att h i n d r a ge- nomförandet a v d e n n a d m nyare tidens största reform.
Varen vid gott mod och k o m m e n ihåg i motgången att Tiden ä r pci Z r sida och Rättvisan Br hundsförvant.
Lästmakaregatan 6 I, Stockholm Hälsning från Mäanens förbund för kvinnans politiska r ö s t r ä t t i England till Buda pestkongressen.
Allm.
tel. 147 29.
Rikstel.
8600. öppen vardagar kl. ‘ / P l- ’] a 5 e. m.
L.
K.
P. Rs sekreterare träffis personligen kl. 1-3 e. m.
Kamratskap.
När de svenska männens förbund för kvinnans politiska rösträtt bildades under kongressåret 1911, hälsades det a v alla kvinnorösträttens vänner med glädje som ett nytt tillskott a v kraft och ett bevis för a t t männen inte bara som åskådare Sevittnade kvinnornas rcsträttskamp, utan även kände sig manade att aktivt deltaga däri.
Här fanns ett tillfälle för dem, för vilka kvinnorösträtten v a r något mera ä n en partisak, a t t visa sitt verkliga in- tresse, sin önskan att inte blott vid frågans framförande i riksdagen plilit- skyldigast offra den sin röst, utan att göra propaganda för sina åsikter och vid olika tillfällen lämna kvinnoröst- rätten sitt stöd.
När vi nu se tillbaka p å de fem år, som förflutit sedan förbundets bildan- de, uppstår fråpan: har förbundet fullt motsvarat de förväntningar, som från början ställdes på det?
Av det samlade offentliga framträdande, som rösträtts- kvinnorna nog hoppats på, h a r icke mycket förmärkts.
Men liksom en landsförening utan lokalföreningar skulle föra en tvnande tillvaro och sak- na betingelser fiir vidare ntveckling, så har väl också männens förbund känt saknaden a v en över hela landet nt- bredd orpanisation.
A t t ett nytt och friskt skott just i dessa dagar skjutit ut från den ramla stammen ä r ägnat att väcka glädjekänslor såväl hos mo- derföreninaen som hos de kvinnor, vil- ka i samhand med männen hoppas att f å sin vitalaste fråga, sin rätt till med- borgarskap löst.
Tiden har i kanske högre grad ä n nå- gonsin förr lett tankarna till de spe- cialfrågor för .kvinnor, som nu vänta på sin lösning, och kanske ä r det i,:.
.
.
N.r 4.
Amerikanska Landsföreningens årsmöte.
Mrs Chapman Catt vald tiii Ordförande.
Man blir helt varm om hjärtat, när man läser om de amerikanska röst- rättskvinnornas entusiasm och hänfö- relse, samt den festivitas, som präglar deras möten, och som åt de torraste förhandlingar lånar ett skimmer av poesi.
Det är inte ofta det senaste or- det sammanknippas med rikträ tten, och att det iir de nyktra amerikanskor- na, som funnit denna kombination är kanske ändå mer Wgnat att förvåna, men tillika ett bevis för att intet före- faller torrt eller tråkigt, som besjälas av en levande ande.
Veckan före jul samlades Amerikas L.
K.
P.
R. till årsmöte i Washington, x h de 544 delegerade, som d ä r sam- manträdde, enades av en gemensam tro 3ch samhörighetskänsla, som gör även l e tunga vägarna lätta att vandra.
The Woman ’ s Joiarnal betecknar detta möte såsom det värdefullaste och mest rivande a v dem, vilka hittills ägt rum.
Planer för fortsatt organisation disku- terades, såväl som hetsdelsen a v iipp- Ivsningsarhete, spridandet a v littera- tiir och insamling a v nödiga penninp- medel.
Kamnanistaterna for å r 1916, iowa, V5st-Virginien och Syd-Dalrota voro foreniål för mötets svnnerliFa npnmRrkqamhet, och det heslöts att med kraft och energi uppehålla kam- panjen i nämnda stater.
Det betydelsefullaste som inträffade under mötet var utan tvivel att mrs Chapman Catt åtog sig att bli Lands- föreningens ordförande, fastän hon, en- ligt sin e g e m b a g o, rest till mötet utan a t t h a mer tanke på a t t mottaga ord- förandeskapet ä n a t t företaga en resa till Kamchatka.
Då emellertid d:r An- na Shaw avsagt sig ordförandeskapet, och man visste att det inte kunde l ä g gas i bättre händer än inrs Chapman Catts, ville delegationen inte avstå från sin förhoppning att få se henne som Landsföreningens överhuvud.
Trots det arbete son] pålägges henne som Tn- ternationella rösträttsalliansens ordfö- rande, förutom det som sammanhiin- ger med det lokala rösträttsarbetet, för- klarade sig mrs Catt till slut, rörd av de enträgna bönerna, villig att motta- ga även detta nva uppdrag och fördes i trinmf iipp till talarestolen.
E n storm av applåder hälsade henne, och hon inledde sitt hälminmanförande med att erinra om m r s Whitehoiise ’ s tal, nRr hon mottop vice ordförandeskapet för staten New ‘ York.
Hennes ord voro: ” .Tag lir frisk, kraftig och villiv att ar- heta. ” - ” Nu ä r Jag varken frisk eller zänslan a v a t t kvinnorna ihärdigt och samvetsgrant arbetat på dessa frågorc ösning, men dock lämnas utanför det &gt;gentliga avgörandet, som m ” annen ni ’ ränna sig manade att mera energiskt ämna kvinnorna sitt stöd.
Vilka synpunkterna ä n må ha va- rit, så t a kvinnorna med tacksamhet 3mot det handslag, som nu räckts dem, x h det ä r deras fasta förhoppning a t t len lokalavdelning a v männens för- mnd, som bildats i Kristianstad, inte ?ara skall verka inom den närmaste &gt;mliretsen, utan även ge impulser till &gt;ildandet a v flera nya föreningar.
Varje litet kraftcentrum i landet ha; - n förmåga att magnetiskt draga an- hänpare till sig och blir ett medel i lwnsliapens och upplysningens tjänst.
Och det fiirbund, som startades under kongressåret med ideella svfteinål och till underlättandet a v förståelsen och kamratskapet mellan mÄn och kvinnor, det h a r för slora förpliktelser att fylla €ör att endast nöja sig med en tillvaro på papperet.
När Sveriges kvinnor en dag f å röst- rätt, måste det tydligt och klart stå för vars och ens medvetande, att även Ber- talet a v Sveriges mäa arbetat för sina hnstriirs, mödrars och systrars fulla medborEarrä tt.
................................................. = .... kraftig ”, tillade mrs Catt, ” men j a g skall göra mitt bästa. ” Efter första dagens förhandlingar tågade mötesdeltagarna i procession till Vita Huset, d ä r presidenten Wil- son mottog dem i audiens.
Sedan pre- sidenten hälsat de närvarande välkom- na, framförde d: r Anna Shaw röst- riittskvinnoriias tack, inte för att han röstat för en rättvis sak, ty det v a r lians plikt, utan för hans motivering, vilken nu fått stor spridning runt lan- det och övertygat många.
I ett delvis mycket humoristiskt svarstal, vari pre- sidenten framhöll som sin åsikt, a t t rösträttskvinnorna aldrig släppte ta- get, lovade han a t t allt framgent tro- get understödja deras krav.
Trots glädjen över att mrs 6att åtagit sig ordförandeskapet, var det med stort vemod man såg Landsföreningens hit- tillsvarande, avhållna och värderade ordförande, d:r Anna Shaw, nedlägga sin spira.
Det var också med spontana känsloyttringar de delegerade bragte henne sitt tack för de gångna åren och entusiastiskt valde henne till heders- ordförande.
När d: r Shaw beträdde ta- larstolen överhöljdes hon med ett regn av hlommor.
Så bragte rösträttskvin- norna henne sin hyllning.
Leveropen skallade genom salen, blommor fyllde åter luften och, fastän djupt rörd, tala- de Anna Shaw med den forna, och för rösträttskvinnorna så välkihda, humo- ristiska glimten i ögat.
” Männen säga att vi äro för lättrörda för att rCIsta ”, började hon, ” men när j a g jämför vår politiska lättrördhet med deras, så fö- redrar j a g vår.
Blommorna äro vack- ra, och j a g skall minnas denna timme så länge ja, lever, men vad som skall glädja mitt hjärta till min sista stund, det ä r den fasta förvissningen om röst- riittskvinnornas kärlek. ” Under aftonens l o m inhraste kollek- ten en siimma av 50.000 dollars för fort- satt organisationsarbete.
Med stärkta krafter och starkt tro återvände de 541 delegerade till skilda delar a v Forenta staterna f6r att d 4 r g n i d a kiinqkanen om rMrRttens i d e nrh iipprRtthfilla det hand av samhö- riehet och solidaritet mellan kvinnor- na.
uten vilket d w a s a n c t r i n e n i n m r hÅta till intet.
Den enivhd w m Per qtvrka ha A merikas rösträttskvinnnr mer Rn en pång visat prov på, och i det tecknet skola de segra.
G.
H.
E.
Ny kvinnlig stadsfullmäktig.
I Kristinehamn förriittades månda- gen den 31 janiiari rnstsanimanr:; kning a v magistraten inom gruppen ” Frisin- nade och nvkterhetsvPnnPr ” fiir utse- wde av ledamot i stadsfiillrniilrtige ef- ter diqponenten Oscar A nderson, $0111 zvsapt s i a iippdrarret.
Högsta riisteta- let eller 1,794 innehades av friilren So- phie Brostriim, som alltså fiirklarades vald till iitgången av detta år orh som hlir ’ den första kvinna, som t a r säte och stämma i Kristinehamns stadsfullmäli- tipe.
Annonsera i Fösträtt för K v i n n o r.
”.
- -
B Ö S T S A T T F Ö B KUIHLiIOB 2 L-Bi JOHN Vi LiiFGBEN &amp; C:O Arvid Neovius.
I n memoriam.
* E n a v Finlands varmaste fosterlands- vänner och tillika en förkämpe för kvinnans rättigheter, d:r Arvid Neo- vius, har efter en längre tids sjuklig- het, avlidit i Helsingfors.
Efter att först ha ägnat sitt liv åt krigstjänsten, drogs den begåvade ynglingens håg till vetenskapen, å t vilken han, efter av- lagd kandidatexamen, helt ägnade sig.
Å r 1894 inträdde han som medarbetare i Nya Pressens redaktion, och när tid- ningen av censuren indrogs, var det i Fria Ord han gav uttryck åt en stän- digt vaken rättskänsla, som reagerade mot allt förtryck.
Detta sanningsnit ledde till att han förvisades u r landet, och de två år landsflykten varade, till- bringade han i Stockholm.
År 1905 fick han tillfälle att återvända till foster- landet, d ä r han alltsedan fortsatte sin publicistiska verksamhet och även ut- gav en tidskrift, Politik och Kultur, som dock upphörde med detta år.
År 1900 invaldes Neovius av Helsingfors som en av dess representanter i bor- garståndet, och sedan 1907 har han sut- tit i enkammaren såsom en av repre- sentanterna för Vasa läns södra val- krets.
Varmt intresserad av kvinnornas rösträttskrav fick Arvid Neovius be- vittna dess genombrott och intygar själv, a t t knappast någon större reform gått så lätt och naturligt för sig som denna.
Rösträtt för Kvinnor hade år 1912 ett uttalande a v honom om kvin- norösträtten i Finland, vari han fram- håller, a t t medelniviin i fråga om poli- tisk kompetens sannolikt ställer sig en smula högre bland kvinnorna än bland männen.
kesultatet av kvinnornas med- borgarriitt sammanfattar Neovius i följande rader, vilka vi åter erinra om: " Inga katastrofer, icke ens några smärre samhällsolyckor, en ökad soli- daritet, fastare samling kring samhäl.
lets uppgifter och till dess försvar un.
der hotfulla tider.
E n fördubbling a v de aktiva medborgarnas antal. "
Där kvinnorna ha rös trä tt.
Medan det här i landet j u är mins1 sagt hadelse mot naturens eviga ord.
ning och statens saniia väl att tala 011: lika lbn för lika arbete, har i Danmarh nyligen framlagts en kungl.
proposi, tion angående iönereglering inom er hel del läroanstalter, varvid de kvinn liga lärarna - " Overlärare " och " Ad junkter " - jämställas med sina man liga kolleger.
I motiveringen till dettr i våra ögon så radikala steg heter det " Kegeringen anser, a t t det skulle sti i strid med de senaste årens utveck ling i fråga om kvinnans hela ställning inom det offentliga livet att bibehåll2 olika lön för männens och kvinnorna!
arbete. "
Tänk så många besvärliga utrednin gar och krystade motiveringar för " be hovs " - principen och liknande tanke gångar vår stackars lönereglerings kommitte skulle slippa ifrån, om di svenska kvinnorna representerade der maktfaktor, som besittningen a v röst L. M.-S.
sedeln innebär.
Den första lokalavdelningen i Sverige a v Männens förbund för kvin nans politiska rösträtt bildades i K r i stianstad å ett möte den 28 januari Till styrelse valdes kyrkoherde Aug Bruhn, Skepparslöv, ordförande, läro verksadjunkt Nils Nordlund sekretera re och kassör, samt riksbankstjänste mannen H. Wahlgren.
Till revisore utsågos handlanden B. Holmqvist ocl smedsmästare G.
A. Berglund.
- - N:R 4 Sveriges äidsta, största o. bäst renommerade specialaffär i lukat sina regeringars fabler och nångfaldigat ekot a v deras stränga- Kungl.
Hofleverantör, pel p å hatets instrument.
Massornas ipprörda passioner äro kanske i d a g Likat.
4 2 9 A- 5048 b o v e r t inmirorten sändas e i a t i a o waneo.
let svåraste hindret €ör fred.
Att krigets erfarenheter skulle föra ' rågan om kvinnlig rösträtt framåt,) etvivlar jag.
Gott kommer sällan av mt.
För dem som i politiken tänka,; tår det, tror jag, fast, att kvinnornas, öster knappast skulle leda till någon IV.
indring i partiernas numeräriska pro- iortion.
Då därför intet intresse be- 1.
Anser N i att världskriget kommer med bestämdhet utstaka.
Den l ä r väl i %res a v denna reform, bringar den ttt påverka uppfattningen o m kvin- mycket bero på kvinnan själv, icke 10s realpolitikern icke blodet i svall- blott p å det arbete a v erkänt stort sam- iing.
Det enda starka argumentet för bans ställning sona samhällsmedlem?
hällsvärde hon under förhandenvaran- len kvinnliga rösträtten ä r dess rätt- 2.
Anser h ' i att världskriget kommer je, utomordentliga förhållanden uträt- !&amp;a.
Efter aderton månader a v det ttt befordra eller fördröja lösningen av tat och annu uträttar, utan även på h u r, unga artilleriets oavbrutna dån är hon förstår för sin egen fullkomning nänskligheten alltför lomhörd för att evinnorwas rösträttsfråga?
Ytterligare svar ha inkommit f r å n tillampa de lärdomar som världshän- 3å länge urskilja dess svaga stämma.
delserna giva.
d. a.: Och det andra frågetecknet, det om Anna Sterky: lösningen a v den kvinnliga rösträtts- Lotten Dahlgren: På Eder första fråga förefaller det frågan?
Även härvidlag är j u framti- Länge har jag tvekat om vad svar den insvept i ett dunkel.
Men må de m i g att svaret måste bli ett ja.
Kvinnorna ha j u nu, såväl i de neu- a g skiille avge på den rundfråga, var- trosvissa a v den momentana stagna- ned Kosträtt f ö r Kvinnors redaktion tionen i intresse för deras sak e j fälla; rala som krigförande länderna, fått iedrat mig i likhet med många andra modet.
J a g har ingen bestämd åsikt rö- Alfälle att utveckla stor duglighet och mösträttsintresserade.
Eller rattare om rande världskrigets inflytande på dess ?n gagnelig verksamhet på skilda om- ag alls kunde ge något svar.
Vore icke avgörande, men j a g ansluter mig obe- råden så som aldrig förut.
Kriget och !tt försök i den vägen som om man till- tingat till den optimistiska tron, att en less följder ha åstadkommit den egen- rodde sig det som ligger utom den högre makt som länkar människornas lomliga verkan p å kvinnorna, att det lödliges räckvidd, att lyfta p å förlåten öden, pålagt den svenska kvinnan den iksom lockat hittills slumrande krafter, il1 framtidens för alla förborgade hem- långa väntans erfarenheter, missräk- fram i dagen, möjligheter som hitintills igheter?
ningar och prövningar, emedan det för- varit dolda ha genom den hotande fa- En sak står dock klar för mig, och behållits henne en desto värdigare och ran slagit ut i full blom och givit kvin- iärför behöver man e j göra anspråk mer betydelsefull roll vid utövandet a v norna kraft att ingripa under förhål- jå att besitta någon siaregåva, att det en ljusare framtids medborgarplikter.
landen, som förut delvis varit dem hämmande.
De ha fått tillfälle bevisa,: amla är på väg att förgås och att ett att de besitta omdöme och ansvarskän- lytt reser sig p å dess ruiner.
Ivar Lagerwall: da tillräckligt för att bära sin dryga Vi som nu leva, och helt säkert vi 3el a v motgångar, när samhället kallar gom höra till de äldre, skola val e j upp- Amerikanarna hava ett ordspråk: ne- dem.
Det förefaller, som om kvinnor- eva någon " ny tid ".
Det går e j så ver prophesy unless you know: - spå ' ort med världsevolutioner, även i ett aldrig - såvida du icke vet.
- Jag vet nas duglighet som samhällsmedlemmar mabblöpande tidevarv som vårt.
Det icke.
Och det förefaller mig, som om härmed är bevisad och ligger i öppen ir e j endast riken som ramla runt om- även de visaste och de erfarnaste hel- dag för den som vill se.
Huruvida världskriget kommer att rring oss, utan även system.
Inte blott ler icke visste.
På vilka analogier befordra eller fördröja lösningen a v jamhällen med tusenårig kultur stå skulle de kunna stödja visheten, och kvinnornas rösträttsfråga är svårt att 3å gungande grund, utan även de ideer, u r vilka liknande fall skulle de kunna nu bilda sig ett bestämt omdöme om.
Zsikter, kulturinsatser som uppbyggt hämta erfarenheten?
Det beror på hur kriget kommer att lessa samhällen.
Många med mig ha Minnena från den tid, som följde på sluta, och när.
Om det sker i avmatt- log frapperats av det närvarandes de Napoleonska krigen, äro föga upp- Drist på stabilitet vid läsningen av muntrande för den som värderar poli- ningens eller övermaktens tecken, och verk, som e j senare än i går vor0 " bo- tiska framsteg.
Europas ' kontinent fick p å fredsvillkoren.
Men nog vore det Gen för dagen ".
Det som d ä r predikas Metternich-Eran och trettio år a v ro- grymt, om, efter allt vad kvinnorna ar- som en fastslagen sanning, har plöts- mantik, a v fattigdom och a v reaktion.
betat och lidit under denna fasansfulla igt förlorat sitt andliga raison d ' etre.
Om någon ny Metternich står någon- tid, den ena eller andra eventualiteten Det är synd om filosofer och system- städes på tillväxt, veta vi e j än.
Men skulle fördröja lösningen.
Det kan dock byggare i våra dagar, de måste djupt fattigdomen kunna vi säkert räkna på, icke förnekas, att kvinnorna just på känna det mänskliga tänkandets intig- och i dess spår behöver man sällan grund a v sina stora insatser under kriget, dem ingen kan bestrida, kom- het och vanmakt.
vänta länge på reaktionen.
mit mera i förgrunden med sina krav Att även i det praktiska livet man Kvinnornas oskattbara arbete under och detta faktum kan kanske komma börjat mäta med andra värden än de världskriget, deras brinnande foster- att väga något i vågskålen hos mot- nyligen gångbara - och detta inte ba- landskärlek och oförtröttade offervil- ståndarna.
Det blir efter detta svårare ra i fråga om torgpriser - kan även lighet kunna icke nog högt värderas.
a t t finna vägande skäl mot kvinnornas den skumögde se.
Deras insats h a r ingalunda varit un- rösträtiskrav.
Sålunda kan situationen Skall detta nya, varpå så många tec- derlägsen mäiinens.
Å andra sidan hava efter kriget bli den, att kvinnornas ar- ken tyda, bliva till ett gott eller ont?
de, om man bortser från några lysan- bete för samhället under kristiden kan Det är frågan.
Men ha vi ej rätt att de undantag, icke blivit männen efter bidraga till att föra oss ett steg när- tro på det förra?
Tron på det godas i överdriften av känslostämningar, och mare rösträttsfrågans lösning.
slutliga seger ä r den försonande tanke, det är med sorg man måste konstatera.
till vilken man gärna vill t a sin till- huru litet vare sig hos kvinnor eller flykt undan tidens mardröm.
Och hos män under denna det råa våldets Arftlig rösträtt.
världshistorien, den stora visa läro- tid de fina fibrerna a v förstånd och re- modern, jävar icke detta mänsklighe- flexion hava kunnat växa.
Den kände författaren Maurice Bar- tens hoppfulla blickande mot en m r - Tröstlös - det är, fruktar jag, det gon, som följer även på den mörkaste mest träffande adjektiv att foga till r&amp;, som även är medlem a v deputera- dekammaren, omtalar i en artikel i natt.
utsikten för våra närmaste årtionden, Echo de Paris, att han i kammaren Beträffande spörsmålet, om kvinnans Huru i krigets atmosfär a v vanvett en kommer a t t framställa förslag till en ställning skall röna inflytande a v de förnuftig reforms planta skulle finna lag, som skulle kunna kallas de dödas pågående omvälvningarna, är blott ett någon näring, ä r svårt att inse.
Kvin- valrättslag.
Barr &amp; anser a t t de hjäl- svar givet: a t t så otvivelaktigt kommer nor och män i de krigförande länderna tar, som dött för fäderneslandet, ha rätt a t t ske.
Riktningen kan dock ingen hava med samma okritiska begärlighel att fortfarande ta del i fäderneslandets ledning och a t t man bör överföra röst- rätten till de fallnas efterlevande fa- miljer.
Barres ämnar sålunda föreslå, a t t änkorna efter de soldater, som dött, framdeles få disponera över sina mäns röstsedlar.
H u r undrande man ä n ställer sig in- för arten av detta förslag, som skulle innebära ett slags ärftlig rösträtt, må- Verka f ö r pösträtt ste man dock hälsa det med en viss till- fredsställelse, emedan det i sina kon- sekvenser kan leda till ganska stora omvälvningar i kvinnofrågan i Frank- rike.
Frelsaatan 3, Stockholm.
Siden- &amp; Ylle-Klädningstyger Krigets inflytande på lösningen av kvinnornas röstriit tsfråga.
kvinnans politiska genom att spida Rösträtt f ö r Kvinnor.
a
N:R 4 3 R6STRÄTT FOB K ’ inINNOB Påpasslighet.
För e j länge sedan hade denna tid- ning p å ledareplats en väckande och utredande artikel a v Gertrud Berg- d r ö m i livsmedelsfrågan, vari hon kraftigt betonade kvinnornas skyldig- het a t t under dessa bistra tider ej för- summa något tillfälle att gagna sam- hället med sin, åtminstone på vissa de- l a r a v området, obestridliga sakkun- skap.
När detta skrevs, sköttes kommuner- nas livsmedelsanordningar a v kommis- sioner, tillsatta a v K.
B.
H u r u föga eller nästan intet av dess2 uträttats, be- roende på, att kommunerna allt intill krisens inbrott stått fullkomligt främ- mande för livsmedelsproblemet, fram- g å r a v en uppsats i Social Tidskrift, 1. häftet 1916, som anbefalles till läs- ning.
Antagligen fanns i hela landet igen kvinnlig medlem i någon av dessa kommissioner, men vi hade naturligt- vis alls intet inflytande vid tillsättan- det a v dem och vor0 sålunda på den punkten fria från allt ansvar.
Men nu!
Enligt en kungl.
förord- ning ha nyligen dessa kommissioner upplösts och före den 10 febr.
ersatts a v livsmedelsnämnder, som valts a v kommunerna själva.
Ingenting kan så- lunda ursäkta, om vi nu ej begagnat tillfället och arbetat in kvinnor i dessa, så mycket mer som detta i regel torde varit en mycket lätt sak; männen äro inte särdeles angelägna om dessa pos- ter och sätta antagligen sällan något motstånd mot föreslagna kvinnliga medlemmar.
Eget initiativ däremot, det veta vi nog alla a v erfarenhet, att de inte äro i stånd till på denna punkt, om de ä n äro aldrig så belåtna med de kvinnliga arbetskamrater i det kom- munala, som de förut ha!
Det behövs tydligen ingenting mindre än krigets olycka för att lära männen i ett land att oombedda använda dess kvinno- kraft.
Vi borde alltså varit så pass vakna på en punkt som denna, att åtminsto- ne intet större samhälles livsmedels- nämnd blivit tillsatt utan minst en kvinnliq ledamot.
H a r det varit så, månne?
Annu den 7 febr.
h a r jag inte i min ortspress lyckats upptäcka mei än en enda nämnd med kvinnlig leda mot, och då ha vi ibland dem, som valt 2 städer med kvinnliga stadsfullmäk tige!
Naturligtvis h a dock en hel de platser i landet med vakna F. K.
P.
R inte försuttit tillfället, och det vor (önskvärt, a t t alla, som h a kvinnlig2 medlemmar a t t rapporterh sände i1 valresultatet till publicering i denn2 tidning.
Om siffrorna bli nedslående, låt oss d å ta detta som en maning till nya kraftiga tag och komma överens, at1 något sådant aldrig $kall hända mera Det talades på centralstyrelsemötet om nödvändigheten a v ett mera planmäs sigt rösträttsarbete på vår försummadc landsbygd!
J a g tror, att när länsför bunden börja bedriva detta mera inten.
sivt, bör just det kommunala arbets.
området bli ett a v dem, som största vikten lägges på.
Låt oss sätta son: mål - till en början - ingen socken i Sverige utan en duglig kvinna i sin fattigvårdsstyrelse, sin pensionsnämnd sin livsmedelsnämnd, sitt skolråd och naturligtvis sin barnavårdsnämnd, där särskild sådan finnes!
Rösträttsrörel.
sen har j u redan gjort mycket i denna riktning, men i regel endast på de plat- ser, d ä r F. K.
P.
R. finnas, och dessa äro omkr. 200, men Sveriges kommune1 omkr. 2,500.
Nu tror jag vi ha kommit så långt på väg eller borde åtminstone ha gjort det, att vi måste låta v å r a om- sorger växa u t från det egna samhället till det landsbygdsområde, som genom överenskommelse med länets övriga föreningar tillfaller oss.
Ingen bygd j landet bör vara utan en rösträttsföre- nings omvårdnad!
V å r första uppgift är naturligtvis att laga, att kvinnorna ute i våra socknar få en större insikt j rösträttssakens innebörd och betydelse men ett alldeles särskilt gott arbetsfält ä r säkerligen det kommunala området Vår sak har gott av, a t t dugliga kvin- nor bli satta i tillfälle att använda sin kraft i det allmännas tjänst, och a v att männen få vänja sig vid kvinnliga a r - betskamrater och f å tillfälle a t t se på nara håll, a t t hemmen e j bli skövlade så fort husmodern offrar någon del av sin kraft å t samhället.
M. F. - - ____ - tyst och så småningom mera än halva bör- dan över på sina unga, starka, villiga ax- lar.
Och när hon i sin tidiga barndom, En av Amerikas föregångskvinnor.
läste bibelordet: ” Han skall vara din make och råda över dig ”, önskade hon sig döden Fritt efter Woman ’ s Journal av av leda över förnedringen.
Men hon beslöt Ellen Wester.
sig snart för det mycket ’ klokare förfaran- Lucy Stone föddes den 13 augusti 1818, det att som fullväxt studera grekiska och den åttonde av nio barn i en lantbrukare- hebreiska för att sedan läsa bibeln på ori- familj, där huvudmännen dock tagit aktiv ginalspråket och förvissa sig om, huruvida del i landets självständighetsstrider.
Lucys denna och liknande texter verkligen vor0 far var en förmögen, ansedd och duktig rätt översatta.
person, men som de flesta män av sin gene- Hennes bröder fingo akademisk uppfost- ration fullt övertygad om en mans abso- ran, men när Lucy begärde detsamma, sade luta rätt att vara herre i sitt hus.
Hennes hennes far på f u l l t allvar till sin hustru: mor var en god kristen, vars samvete bjöd ” Ä r flickan galen? ” henne att vara sin äkta make underdånig, Hon var emellertid fast besluten att men när hon fick höra, att det åttonde bar- komma till ett universitet, men blev först net var en flicka, suckade hon dock: ” Ack, lärarinna för att förtjäna penningar, t y jag är ledsen, att det är en flicka.
En kvin- hennes far hade bestämt sagt, att något nas liv är så svårt. ” iinderbåll gav han henne inte.
Och det På farmen rådde ett arbetsamt liv, mo- dröjde nio hela år, fran det hon började dern mjölkade ibland själv deras åtta kor, sitt lärarinnearbete, till dess hon kunde och Lucy drev korna i vall, barfotad i den anträda resan till Oberiin, Ohio, som då kalla morgondaggen.
Men på samma gång var det enda iiniversitet i landet, där hade hon en glad och sorgfri barndom till- kvinnor ägde tillträde.
Och så litet till- sammins med sina syskon, i äng och skog, Tångar hade hon, att hon måste resa som i den fria, friska naturen.
Hon var en läckspassagerare f r h Buffalo till Cleve- kraftig, modig liten flicka, och från hennes land och under natten ligga på en stapel barndom skildras hur hon oförfärad kros- gäckar bland hästar och gods.
sade huvudet på en orm, som gassade sig I Oberiin förtjänade hon sitt uppehälle i solskenet.
Lucy tog en stor sten, smög zenom lektioner i förberedande klasserna sig orädd fram till den slumrande ormen ich genom hushållsarbete till 3 cents tim- och lät stenen falla på dess huvud.
” Ett nan i de kvinnliga studenternas pensionat.
typiskt förebud, t y hela hennes liv var j r De flesta stiiderande vor0 fattiga, och uni ett krossande av ormens huvud ”, säger hen.
versitetet hade anerdnat inackordering åi nes dotter.
dem f ö r 1 dollar i veckan.
Men inte ens Högst märkvärdiga prov på karaktärens denna lilla summa hade Luey Stone råd at1 självutveckling visade barnet.
Hon gal betala, ntan lagade mat till sig i Eitt egei akt på, att hennes mors hälsa var nära sti rum och underhöll sig p &amp; mindre än S [svika under den arbetsbörda 6om vilade pE cents i veckan.
Under sina fyra universi.
hrnne, och frbn tolv im ilder flyttade hon tetsdr var hon e j hemma on ende gPng Lucy Stone.
Kvinnliga chefsposter, Frontförändring.
En medarbetare i den engelska tidnin- Norge får sin första kvinnliga fattig- gen ” The Nation ” skriver, med världskri- vdrdsdirektör.
get som utgångspunkt, om &amp; en omvandling De, som ivra för kvinnosaken och ar- beta på att öppna nya arbetsområden för kvinnor i syfte a t t låta den indivi- duella begåvningen och de individuel- la möjligheterna komma till sin rätt, ha ofta och med grämelse konstaterat, a t t kompetens och kunskaper blivit för- bisedda, då det varit fråga om ledare- platser.
Kvinnorna ha just i sin egen- skap a v kvinnor blivit motade och håll- na tillbaka.
Detta inte blott i fråga om kvinnoarbete på den stora allmännin- gen a v arbetsmarknaden, v i minnas även tillfällen då, vid tillsättandet av ansvarsposter, den mera kvalificerade kvinnliga sökanden fått träda tillbaka för en mindre kvalificerad manlig med- tävlare.
Det ä r sådan godtycklighet, som mer ä n något annat alstrar miss- sämja och fiendskap mellan könen, ett missförhållande, som upphör samtidigt med att rättvisans principer tillämpas.
Det förefaller också som om i de länder, d ä r rättskänslan varit så stark, a t t männen beviljat kvinnorna poli- tisk likställighet, rättvisan på arbets- marknaden även började göra sig gäl- lande, och kravet på kompetens sovra- des från all småaktig hänsyn.
Atmin- stone ha kvinnorna i de länder, d ä r deras politiska rösträtt ä r genomförd, inte sådana svårigheter a t t kämpa emot som de länders kvinnor, vilka än- nu sakna den betryggande säkerhet, den samhiilleliga ryggrad, som medve- tandet a v inflytande på statens ange- lägenheter förlänar åt individen.
Norge, i mycket ett föregångsland, har i daparna tillsatt sin första kvinn- liga fattigvårdsdjrelrtör, och den som tilldelats denna chefspost ä r fröken Ragna Bugge, förut anställd som assi- stent hos yrkesinspektören fru Betzy Kjelsberg.
Genom denna sin verksam- het h a r fröken Bugge kommit i berö- ring med de lager a v Rristianias be- folkning, som hon hiidanefter kommer att bistå med råd och dåd.
Hennes di- strikt kommer att omfatta 760 under- men studierna upptogo henne, och hon an- vände sin fritid till goda gärningar.
Oberlin var en stad med starka anti-sla- verisqmpatier, och många flyktande slavar hade slagit sig ner där.
Man startade en skola för att lära dem läsa, och Lucy Stone ombads att bli lärarinna.
Hon var villig, men fastän de färgade nyss nndsliippit sla- veriet och vor0 djupt okunniga, ansågo de det dock under sin värdighet att undervi- sas av en kvinna.
Vid första lektionen steg en lang och mycket svart herre upp, kon- staterade, a t t han visst inte hade något emot miss Stone personligen, men a t t han och hans vänner inte hade smak för att låta sig undervisas av en kvinna.
Lucy Stone förstod emellertid att Övertyga dem om, att det var till deras fördel att lära sig något, vem som än undervisade dem.
Under sin nniversitetstid talade hon för- sta gången offentligt på årsdagen av Väst- indiens frigörelse, och i Oberlin träffade hon Antoinette Brown, som blev den Första kvinnliga prästen.
Antoinette hade blivit varnad för en ung kvinna vid namn Lucy Stone med fria och farliga åsikter, men de två blevo goda vänner, och vän- skapen befästes än mera senare i livet, då se gifte sig med tvänne bröder.
Och dessa två tillsammans satte fart i de kvinnliga studenterna.
En disknssionsför- ?ning fanns visserligen, men kvinnorna Engo inte taga del i den, och Lucy och An- toinette, som ville öva sig i att tala, star- tade en kvinnlig diskussionsförening, som emellertid endast kunde sammanträda i hemlighet och inte i universitetets lokaler.
Det tvång de kvinnliga stiidenterna un- derkastades gick så lånrrt, att Lucy mot slutet av sin kurs visserligen ombads att 8 lr r i v a det tal, som skulle hållas vid ter- minens öppnande, men samtidigt underrät- tades om, att en av professorerna &amp; rulle av alla värden, som ägt rum, och som även resulterat i att mycket i den inre politi- ken, som hittills varit föremål för engels- männens livliga intresse, numera blivit mer eller mindre döda punkter, som mist sin aktualitet.
Men han anser, att det givs ett undantag från denna regel, och det är frågan om kvinnans politiska rösträtt, som blivit mera brännande än någonsin.
” Jag sammanträffade häromdagen ”, tillägger han, ” med en av kvinnorösträttens mäkti- gaste motståndare.
Han erkände, att han helt och hållet ändrat åsikt.
Efter kriget skulle kvinnorösträtten bli ett ofrånkom- ligt faktum, men inte nog med det, kvin- norna skulle även komma in i parlamen- tet, och det var åtminstone två kvinnor, som han med glädje skulle hälsa som medlem- m2r av regeringen.
Kvinnorna vor0 helt enkelt underbara, deras anpassningsförmå- ga, osjälviskhet och organisationsförmåga vor0 höjda över allt beröm.
Männen ha gjort ett stort fiasko, de behöva hjälpare 7-id sin sida, som sakna deras egna för- domar, deras lojhet och självmedvetenhet. ” Så lätt kunna åsikter och grundsatser kullkastas i våra dagar, när verkligheten bevisar deras ohållbarhet.
” Jag lyssnade och smålog i mitt inre ”, så slutar artikef- författaren.
Vita Bandets pristävlan.
Be annonsen!
stödstagare.
Till den norska kvinnotid- ningen Urd h a r Ragna Bugge uttalat följande ord om sitt framtida arbete: ” Det är inte det att sitta på kontoret och under årets lopp utbetala 100,000 kr.
i småposter, som tilltalar mig mest, utan det a t t kunna f å hjälpa dem, som ha det svårt; de kunna icke alla vara stöpta i samma form, en föreståndare måste ha tålamod att höra på dem, be- söka dem i deras hem och utöva ett gott inflytande på dem.
Vi måste be- handla varje individ för sig. ” l ä s a det, emedan det inte passade sig för en kvinna att tala offentligt.
Hon vägrade da också att skriva det, men fyrtio år senare, då Oberlin firade sin halvsekel fest, inbjöds hon att vara en av talarna vid den stora högtidligheten.
” Man ser dock att världen går framåt ”, tillägger Aliee Stone-Black- we11 i Woman ’ s Journal.
A r 1847 tog hon sin grad och talade sam- ma år första gången offentligt om kvin- nans rättigheter.
Snart därefter blev hon anställd som resetalare för Anti-slaveri- föreningen, men inblandade så mycket om kvinnans rättigheter i sina tal, att hon förebråddes, att hon inte höll sig till sa- ken.
” Jag vet det ”, svarade hon, ” men in- nan jag blev abolitionist, var jag kvinna; jag måste tala för kvinnorna. ” Hon avsade sig sin plats som resetalare f ö r att helt och hållet kunna ägna sig å t sitt livs in- tresse.
Men man ville inte gärna undvara henne.
emedan hon var en av de mest ” dra- gande ” talarna, och så ordnades det så, att lördagar och söndagar, som ansågos för ‘ he- liga f ö r kvinnorna, talade hon f ö r Anti- slaveriföreningen, och under återstoden av veckan på eget ansvar för kvinnosaken.
Det vore synd att sära, att hennes väg var lätt.
Hon hade varken hjälp eller im- derstöd, utan böriade sitt arbete fullkom- ligt allena.
Afdscherna till sina möten satte hon själv upp och ibland förföljdes hon av visslande, skränande gatpojkar, men det inträffade att hon genom att tala till pojkarna vann dem så, att de läto ben- nes affischer sitta i fred.
H o n bomharde- rades med allehanda ting, en gång Ack hon till och med en psalmbok i hiivndet på sig och en gäng en iskall vattenstrBle över sig medan hon talade, men ingenting skrämde henne och av ingenting lät hon avhlllla sig fr&amp;n a t t tala.
(Forta.)
.
4 N:R 4 BOSTSATT FOB KYIHNOR Lagberedningens förslag till lag om barn atom äktenskap, Av jur. kand. Eva Anden.
II.
Om underhållsskyldighet.
Tredje paragrafen inleder den under- avdelning i förslaget, som handlar om underhållsskyldigheten och ger grund- regeln, att barnet skall av föräldrarna till uppehälle och uppfostran njuta ett underhåll efter ty med avseende å båda föräldrarnas villkor må anses skäligt.
Åldersgränsen är satt till 15, eventuellt 18 år, med utsträckning dock för det fall, där barnets anlag och omständig- heterna i övrigt föranleda, att barnet bör erhålla fortsatt utbildning.
Man har här alltså valt en medelväg mellan den norska rätten, som ger barnet rätt till underhåll efter den av föräldrarna bäst situerades villkor, och den tyska rätten, där barnets underhåll rättar sig efter moderns ställning.
Därefter följer den f ö r allmänna rätts- medvetandet helt naturliga, men för vår lag hittills totalt främmande regeln, att i kostnaden f ö r barnets underhåll för- äldrarna skola taga del efter förmåga.
Kan denna bestämmelse genomföras i praktiken blir den helt visst av revolu- tionerande betydelse med hänsyn till det faktum, att med nu gällande rätts- löshet det ä r modern, som i de allra flesta fall, icke blott relativt utan också absolut taget bär den drygaste ekono- miska bördan.
Lagförslaget ålägger även fadern en viss underhållsskyldighet gentemot mo- dern.
Efter ty med hänsyn till hans och moderns villkor må anses skäligt.
skall han bidraga till hennes underhåll under sex veckor före och sex veckor efter nedkomsten.
Medför havande- skap eller amning eller annan vård om barnet avsevärt hinder i moderns för- värvsverksamhet, eller ådrager hon sig sjukdom genom havandeskapet eller nedkomsten, kan fadern förpliktas bi- draga till hennes uppehälle under l ä n g re tid, dock högst under fyra månader före och nio månader efter nedkom- sten.
” Billighet och humanitet fordra att fadern bringar modern hjälp under de förhållanden, om vilka här ä r frå- ga. ” ” Och det ä r skäligt att fadern, som icke lider någon inskränkning i sin ar- betsförmåga, bidrager till moderns u p pehälle och vård under denna för hen- ne så bekymmerfulla tid samt till dc ’ kostnader barnets födelse alltid med.
för.
E n sådan plikt f ö r fadern är rätt.
färdigad (obs., kurs.
icke a v lagberedn.]
även med hänsyn till barnet.
Dess öd€ är, såsom ovan nämnts, på det närma.
ste förknippat med moderns; det skydd modern erhåller kommer därför också i allmänhet barnet till godo.
Modernc hjälplösa läge har ofta tvungit det of.
fentliga att lämna henne understöd Det ligger därför även i dess intresse att faderns krafter tagas i anspråk förevarande avseende.
Därigenom be sparas samhället en ej oväsentlig ut gift. ” Det är kanske denna samdälleligr sparsamhet ” billighet och humanitet ’ till trots, som gjort, att man i lagbe redningens förslag saknar ett mycke viktigt komplement till dessa under hållsbestämmelser, nämligen huru för faras skall i sådana fall, där fadern det må nu vara av vad anledning son helst, icke utbetalar detta underhåll Norsk rätt t. ex. har i den särskild: lagen ” Om Forsorg for Barn ” bestäm melser, att om kvinna, som är mec barn, icke kan sörja för sin utkomst skall hon kunna erhålla kommunalt un derstöd under sex veckor före nedkom sten.
Har hon så dålig råd, att hon om hon icke får hjälp, måste lämn: barnet ifrån sig, kan hon också erhåll; dylikt understöd.
Detta kan utsträcka!
att omfatta ytterligare tre månade1 om barnets hälsa kräver att moder] ger det bröstet utöver de tre första må iaderna.
Det är fadern eller den bi- rhgspliktige, som sedan skall ersätta ommunen för dess utgifter, vilka för Lans vidkommande räknas som fattig- ijälp.
Den hjälp, som modern på detta ätt erhåller, anses däremot icke som attigunderstöd för henne.
Förslagets bestämmelser på denna mnkt få väl också ses u r synpunkten tt vara ett, enligt hävdvunnen svensli- nannased, försiktigt närmande till ett änge saknat komplement till 0 19 i den iyreviderade arbetarskyddslagen, som tadgar, att kvinna, som fött barn, icke år användas i visst industriellt arbete mder de sex första veckorna efier barnsbörden utan att närmare ge an- risning på hur hon skall skaffa sig örsörjningen.
Underhållsbidraget fastställes i rätte-: ång eller i ett med vittnen ingånget tvtal, bekräftat av barnavårdsmannen.
) et kan bestämmas att utgå i olika be- opp under särskilda delar av under- iållstiden.
Avtal kan även innefatta itagande att utgiva ett belopp en gång ‘ ör alla.
Vid väsentligt förändrade för- iållanden kan avtal jämkas, dock får alan om jämkning av avtal, varige- lom underhållsskyldig åtagit sig att !n gång för alla utgiva visst belopp, die föras.
Vilket kan ha konsekven-; er i vad gäller bevarande av faderns monymitel, vilke) skall i en följande irtikel beröras.
tånd för ledamot av bariiavårdsnämn-, en i den församling, där hon vistas, ller annan, som av nämnden erhållit ippdrag att mottaga dylika anmäl- iingar; och har den, till vilken anmäl- iingen gjorts, att genast underrätta iämnden därom.
Är kvinnan kyrko- bokförd i annan församling, har nämn- len att om anmälningen genast under- ätta barnavårdsnämnden därstädes.
) et åligger kvinnans föräldrar, hus- bondfolk och andra i liknande ställ- iing att erinra henne om angelägenhe- en därav, att anmälan, som nu sagts, bliver gjord. ” När sådan anmälan in- Lommit eller eljest när barnavårds- iiimnden varder kunnigt att barn utom iktenskap blivit fött, skall barnavårds- nan förordnas.
Dennes första uppgift lär väl bli lels att se till att modern erhåller den iödvändiga vården och uppehället, lels att fastställa faderskapet och den lärmed följande underhållsskyldighe- en.
Om fastställande av faderskap och underhållsskyldighet.
H a r någon inför den präst, som för ryrkböckerna i församling där barnet ir kyrkobokfört, eller i tillkallat vitt- les närvaro inför kronofogde, läns- nan eller notari ’ us publicus eller ge- iom avtal, behörigen bevittnat, erkänt; ig vara fader till barnet, och har er- rännandet på enahanda sätt vitsordats LV modern, då är det erkännandet gäl.
ande, där det ej av särskilda anlednin-; ar visas vara oriktigt.
Erkännes ickc) å detta sätt faderskapet, skall barnete Om barnavårdsmannen.
Iörd fastslås i riittegång.
Talan om fa- Detta kapitel i det nya förslaget är lerskap kan, i motsats till nu gällande ranske det, som mest tar ens intresse * ätt, väckas redan före barnets födel.
anspråk, enär det ur principiell s y n ie, men kan icke före födelsen slutli.
mnkt intar en särplats.
Det innebär Ten prövas.
Rätten har att verkställa iämligen ett viktigt steg i svensk lag itredning och införskaffa erforderlig anledning jtiftning till erkännande av den upp- levisning.
” Förekommer ‘ attningen, att barnet.s rätt gentemoi lärtill, att svaranden haft samlag me6 %räldrarna icke är en privatsak mel- nodern å tid då barnet kan vara avlat an dessa, som de ordna efter eget b e iger rätten förelägga, antingen moderr lag, utan ä r en samhällets angelägenhet ttt med ed bekräfta, eller svaranden ati ’ För varje barn utom äktenskap skall ned ed förneka, att sådant samlag ägi ’ örordnas en barnavårdsman, (man el.
rum. ” I sådant beslut skan rätten ut er kvinna), som har att bistå modern sätta viss tid som eden skall avse.
M o ned råd och upplysningar samt tillse ierns fgllnadsed ä r en nyhet f ö r svensk ttt barnets rätt och bästa behörigen rätt.
Motiverna anföra, att ” om bådc illvaratagas.
Särskilt åligger det bar iavårdsmannen sörja för att lämpliga Keys besök hos itgärder ofördröjligen vidtagas föi iastställande av barnets börd och till.
Fredrika Bremer, skildrat Eörsäkrande av underhåll åt barnet, bi.
, rädande med indrivande och tillhan.
av honom själv.
iahållande av underhållsbidrag samt Några dagar därefter erhöll jag, l ä r skäl därtill är, göra anmälan OII- förordnande av förmyndare för barnet skriver Emil Key i sina Minnen, ett Barnavårdsmannen äge att själv ellei litet det allra nättaste brev, i vilket genom ombud föra talan för barnet rö.
författarinnan, jämte några vänliga rande faderskap, underhåll och - för 3rd över min ” Resebeskrivning ”, ut- myndarskap, ävensom barnets förkla Läste sig, som orden föllo, att ” som en rande för trolovningsbarn samt vart äldre syster i litteraturens hus och berättigad att anlita polismyndighe hem ” meddela sina omdömen över den- ten för underhållsskyldigs efterspa jamma.
J a g infann mig naturligtvis nande m. m. ” Barnavårdsmannen skal på utsatt tid, mottogs.
på det hjärtli- icke träda i moderns ställe som repre gaste och tillbragte några timmar un- Sentant för barnet, utan hans uppgif der samtal om poesi, konst och frani- ä r främst att vara modern till bistånc tid, utan att jag kunde upptäcka, att med råd och upplysningar.
Ur moti hon i dessa ämnen gjorde ” les hon- verna må vidare anföras: ” Med hän neurs ”, vilket på mig gjorde ett obe- syn till uppdragets beskaffenhet tordc skrivligt uppfriskande intryck.
All- ofta en kvinna vara den lämpligaste varliga reflexioner höjde sig stundom liksom bevingade, under det att små Hos kvinnorna kan måhända ock större utsträckning än hos männen på roliga infall klättrade likt ekorrar i fiknas det sociala och filantropiska in kunskapens träd, samtalet var fullt av tresse, som erfordras för att uppdrage godmodighet och öppet som med en skall villigt mottagas och nitiskt skö gammal bekant.
Senare på aftonen tas som ett avlönat kommunalt för kommo åtskilliga besökande, vilka, lik- som jag, bjödos kvar; aftonen förflöt troendeuppdrag. ” Över barnavårdsmannen står barna under skämt och glädje.
Såväl under vårdsnämnden, som har att utöva till dessa samtal som vid den utmärkt väl syn över hans verksamhet och när so11 arrangerade tesupen, glömde åtmin- helst kan entlediga honom och tillsätt; stone jag fullkomligt den frejdade för- annan.
Barnavårdsnämndens verksam fattarinnan f ö r den * enkelt uppmärk- het kan komma att börja redan innai samma, osökt glada värdinnan i hem- barnet sett dagens ljus, ty: ” Kvinna met.
som är havande med barn utom äkten Fredsika Bremer hade en egen gåva skap, bör senast tre månader före dei av naturlig enkelhet i sätt och samtal, väntade nedkomsten anmäla sitt till som gjorde att hon i större sällskap Emil modern och fadern äro skickade att gå ?d, skall eden uppenbarligen anförtros len, vars uppgifter domstolen finner; rovärdigast.
Det torde kunna förvän- tas, att detta i flertalet fall befinnes va- ra modern, och att sålunda fyllnads- 3d blir vanligare än värjemålsed. ” ” Varder utrett, att svaranden haft samlag med modern å tid då barnet kan hava avlats, skall han anses såsom fader, där ej uppenbart är, att barnet: j avlats vid det samlag. ” Lagförslaget står alltså kvar på den gamla stånd- punkten att icke tillmäta invändning ’ om flere ” någon betydelse, d. v. s. att icke t a någon hänsyn till om flere män ha lika förutsqtning att vara fader till barnet.
Till beaktande må anföras hov- rättsrådet Tiselius ’ reservation på den- n a punkt: ” Varder ej fastställt vem som är fader till barnet, men är någon övertygad om att hava haft samlag med modern å tid då barnet må hava avlats, vare han underhållsskcyldig mot barnet och modern på sätt om fader är stadgat, där ej uppenbart är, att barnet icke avlats vid det samlag.
Ej må underhållsskyldighet mot bar- net eller modern åläggas mer än en man. ” Reservanten framhåller, att invänd- ning ” om flere ” får framställas och styrkas i alla europeiska länder med undantag av vårt land och Österrike, och påpeliar, att det ingalunda ä r äg- nat att öka aktningen för lagen eller känslan för faderskapets ansvar, att en man kan av domstol förlilaras för bar- nets fader, ehuru kända omständighe- ter göra det långt mera sannolikt, att en annan är fader.
Något som torde eklatant bevisas genom en jämförelse mellan gällande svensk lag och härsk- ande rättsuppfattning.
I en följande artikel skall behandlas förslagets ställ- ning till arvsrätten och anonymiteten.
Inna lindbagens motion vinner anklanj.
Överintendentsämbetet tillstyrker i till Kungl.
Maj:t avgivet yttrande, att den till- läggcbectämmelse får fogas till byggnads- ordningen för Stockholms stad, att veder- börande medgives rätt att påbjuda plante- ring å i stadsplanen upptagen mark, som ej får bebyggas, sålunda e j blott såsom nu å förgårdsma &amp; utan äT-en A gårdsutrymme.
knappast bler märkt.
Främlingen för- bisåg den lilla oansenliga gestalten, som därtill förde sig något lutande; han lade icke märke till det föga sä- gande ansiktet, icke ens till dess glans- punkter, de stora klara ögonen, som han möjligen endast fann alltför ut- stående; ‘ med ett ord, han skyndade förbi.
Men hade han blott en gång i en mindre krets fått höra denna bräckliga varelse uttala sitt inneboende levnads- mod, sett henne livas av en vacker tan- ke eller ett lekande skämt, då hade han också sett nog för att med Riickert tänka: ” Von Unbedeutendem bedeutet Bedentendes nicht viel; Vie1 con Bedeutendem bedeutet Ein unbedeutend Spiel. ” Hade han redan fått veta, att detta var författarinnan till skrifter, över- satta, lästa och beundrade på flera av Europas språk, än något annat svenskt snilles arbeten före hennes, och i över- ensstämmelse härmed ägnat henne sin beundran, så - ja, så hade hon lika litet lagt märke härtill, som att man förut i henne blott velat finna vardags- människan.
Sådan var Fredrika Bre- iner, sådan hade hon förekommit mig hösten förut på landet, då hon naivt bekände - morgonen efter en med om- talande av spökhistorier tillbragt kväll - att hon låtit ljus brinna hela natten!
Sådan förekom hon även nu under samtal om liv och leverne i andens värld.
--- c
N:R 4 f f STOCKHOLY 9 0 B O S T S a T T FOB E Y I H H O B Gamla Kungshokabrogatan 26 (andra hiiset från Drottninggatan) O S t o r t loger af flnare och enklare MOBLER 8 0 i ek, maiIogny, valnöt samt andra träslag äfven målade, till billigaste priser.
Allm.
Tel. 11410 Riks Tel. 6505 8 ~ooo-~oooo~~o-~w-~o-~ Bdvokat EVB BNiltN ' Vallingatan 1 8 - Stockholm C. från individens, hemmets och samhällets synpunkt.
Den skall vara avsedd för unga människor, som stå i begrepp att bilda ett eget hem och bör ingående vädja till hjärtat och känslan såväl som till förståndet.
Likaså utdelas 100 Kronor för en liknande uppsats, som varmt och övertygande framhåller den bildade kvinnans ansvar och förpliktelser inför nyssnämnda frågor.
Tävlingsskrifterna (maskinskrivna och omfattande högst 16 sidor mindre oktav) böra åt- följas av förseglad namnqedel och insändas före 1:sta april till Vita Bandets Exp., Små- landsgatan 20, Stockholm.
Icke prisbelönade återsändas om porto bifogas.
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET Allm.
tel. 18335.
E. o. Hovrättsnotarien E IS l ABETH i 11 SSUiiS Rdvokathyrå utkommer med tjugu häften om året.
Redaktör: ELLEN KLENAN.
Pris for postupplaga helAr kr.
6.-, halvhr kr.
2.75, kvartal kr.
1.75.
Förbundsmedlemmar erhålla tidskriften genom förbundets byrh, 48 Klarabergsgatan, Stockholm, till ett pris av kr.
3.50 pr b. Södergatan 14, Malmö Tel. 6137 Råtte !in !ar 0th - Svea Växt Landets förnämsta Juridiska nupdrag av a a l MARG A RI N ~ ~~~ utgiven av KL. 10-4.
75 76.
Allm.
6296 100 Kronor utdelas för en kortfattad och saklig skrift i nykterhets- och sefilighetsspörsmålen Malmtorgsgatan 6.
Stockholm HERTHA Itteginga!
o. juridiska upplrag av alla slag.
Riks Vita Bandets pristävlan.
Riks 2 5 5 0 JURIS KAND. Ruinnliga Juridiska Byrån - tel. 5 - ila !.
Kvinnofrågor inför Riksdagen, Biinderängas och kvinnors arbetstid.
Vid kamrarnas sammanträden den 30 ja- nuari avlämnades en k. proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning t. o. m.
28 februari 1917 av lagen av 3 juni 1915 om eftergift vid krig eller krigsfara från vissa bestämmelser om arbetstid för min- deråriga och kvinnor.
Den nu gällande la- gens giltighetstid utgår som bekant den 2Y februari.
Gift kvinna som rätteghgsombad.
Lagutskottet har tillstyrkt Kungl.
Maj:ts förslag om ändring i rättegångsbalken i syfte att gift kvinna, som uppnått 21 års ålder, icke på den grund att hon står un- der mannens målsmanskap skall vara obe- hörig att vara fullmäktig inför rätta.
Pensionsavgiften för gift kvinna.
Om ändring av de pensionsförsäkringsbe- stämmelser som gälla avgiften för gift kvinna ha två Andra kammarmotioner väckts.
H r Welin önskar utredning om sådan andring av de i par.
4 av lagen om allmän pensionsförsäkring meddelade be- stämmelserna av avgiftspåföring, att viss del av makars inkomst skall anses belöpa på hustrun och läggas till grund vid be- stämmandet av hennes pensionsavgift.
Hr Sjöberg föreslår i samma ämne utred- ning angående sådan ändring, att för gift kvinna påföres hälften av mannens .pen- sionsavgift i vad denna går utöver grund- avgift en.
Undervisning i huslig ekonomi.
I Andra kammaren hava h r r Zander och Ericsson i Arboga motionerat om ändring av grundeyna för anslaget till huslig eko- nomi.
De vilja ha anslaget större, under- visningen obligatorisk för flickor i viss ål- der och utsträckt att omfatta teoretisk bar- navård, kroppens och hemmets hygien, för hushåll enkel och lämplig bokföring, kläd- sömnad, tvätt, strykning och andra för en husmoders kall betydelsefulla uppgifter.
Frågan är så viktig, att den bör underka- stas en grundlig utredning.
T v B motioner i sediighetsfrbgor.
Vid kamrarnas sammanpiide den 6 fe- bruari väcktes i Första kammaren av hrr Alfred Petren och G.
H. von Koch, i Andra kammaren av hrr Hallen och Bengtsson i Norup, tvänne motioner i sedlighetsfrågan.
Den av hrr Petren och v. Koch väckta mo- tionen g å r ut på en utredning om på vad Skåneförbundets årsmöte.
I det gamla minnesrika Ystad samlades söndagen den 6 februari för rösträtten ar- betande kvinnor från skilda delar av Skå- ne till överläggning om gemensamma an- gelägenheter, Som vi skåningar äro litet bortskämda med att ha alla orter så att säga inom räckhåll, vor0 ombudens led denna gång något glesare än vanligt, men det sammanlagda deltagareantalet UPP- gick dock till den ingalunda föraktliga siff- ran av omkring 70.
I den ljusa och hem- trevliga Birjerskolans lokaler bjödos mö- tesdeltagarna av Ystads gästfria F. K.
P.
R. på förfriskningar, varefter förhandlin-: gama togo sin början.
Efter val av åtskilliga mötesfunktionä- rer företogs till slutbehandling ett vilande stadgeändringsförslag angående tiden för årsmötena, vilken Q nu kom att lyda så- lunda: " Årsmötet avhålles i slutet av ja- nuari eller på tid, som styrelsen finner lämplig. "
Av årsberättelsen framgick, att antalet av de till förbundet numera anslutna för- eningarna uppgår till 20, därav tvänne un- der året nybildade: Knislinge och Broby.
Föreningen i Skurup hade blivit upplöst, men hopp förefanns om dess återuppstån- delse i form av filial till Ystad.
Förbundets föreläsningsverksamhet hade under året, iföljd av omständigheternas makt, varit tämligen ringa.
Den har emel- lertid haft att bjuda på en turne av för- bundets ordförande, jur. kand. fru Anna Wicksell, med ämnet " Grundvalarna för en varaktig fred ".
Till styrelse omvaldes fru Anna Wicksell och fru Louise af Ekenstam, Lund, samt teckningslärarinnan fröken Anna Nilsson, Malmö.
Nyvalda suppleanter blevo jur. kand, fröken Elisabeth Nilsson, Malmö, och sätt ökat skydd må kunna beredas kvinnor mot att på gatan och andra offentliga plat- ser bli föremål för till osedlighet syftande bemötande.
Vid motionen fogas som bilaga den skrivelse, som från ledande kvinnoför- eningar i Stockholm ingivits till överståt- hållareämbetet om åtgärder från ordnings- maktens sida mot kvinnofridstörarna.
Den andra motionen utmynnar i ett yr- kande om utredning, dels på vad sätt vård lämpligen bör anordna ' s för sinnesslöa, dels ock på vad sätt kvinnor, som på grund av sedeslöst liv fallit fattigvården till last, lämpligen böra tillvaratagas.
I motiverin- gen vända sig motionärerna mot det om- fattande upptagande av sedlighetsfrågan som h r Thyren gjort och framhålla, att sedlighetsfrågan bör behandlas från olika utgångspunkter och i samband med ' re- formförslag p % olika områden.
1 fru Maja Strandberg, Ystad.
Till revisorer valdes fröken IF.
Hermann och fru G. Sta61 von Holstein, Lund.
Platsen för nästa årsmöte bestämdes ef- ter en lång debatt - där å ena sidan fordran på centralt läge dominerade, å den andra önskan a t t göra årsmötena ambule- rande - till eventuellt Hörby eller Hör.
Det framhölls att årsmötets program al- drig varit så innehållsrikt som detta år, och den obevekliga ' tiden räckte e j heller till att ge full rättvisa å t programmets se- nare punkter.
Dagen var emellertid ägnad å t arbete och e j å t nöjen - t. o. m. Ystads uråldriga arkitektoniska mästerverk för- blevo obesedda!
Första diskussionsfrågan lydde: " V a r- f ö r och h u r u b ö r a m ä n n e n göra en insats i det lokala r ö s t r ä t t s a r b e t e tt " och inleddes av f r u E. Nordlund, Kristianstad.
Talarin- nan framhöll, att vi naturligtvis fortare skulle nå vårt mål, om vi kunde förmå även männen att arbeta för detsamma och påpekade att kvinnorna på sin tid stödde männens rösträttskrav.
Redan nu samar- beta män och kvinnor på många områden, t. ex. inom freds- och nykterhetsrörelsen.
Genom nya män påverkas nya kvinnor och genom nya kvinnor nya män.
På detta sätt växer minoriteten fortare.
Det icke minst viktiga vore att härigenom talet om rösträtt spriddes till kretsar, som förut stått tämligen oberörda av frågan.
Det är av allra största betydelse, att männen ge oss detta stöd just nu, då ju nästa år är det sista i denna riksdagsperiod.
Tala- rinnan tänkte sig männens insats i det lo- kala rösträttsarbetet, dels genom bildandet av lokalföreningar, dels genom direkt an- slutning till förbundet i Stockholm.
Män- nens förbund för K.
P.
R. skulle stödja kvinnornas rösträttsarbete genom a t t exem- pelvis stå som inbjudare vid offentliga mö- ten, dels ekonomiskt.
Slutligen framhölls de tillgängligare vägar till pressen, som genom männens hjälp ofta kunna ernås, och vilka spela den största roll i allt agi- tationsarbete.
Föredraget föranledde en livlig debatt, varunder även beslöts avsändandet av te- legram till det nybildade Männens förbund för K.
P.
R. i Kristianstad.
Följande reso- lution fattades: ' " Skåneförbundet hälsar med glädje och tillfredsställelse den verkligt värdefulla hjälp vid det lolral ' a rösträttsarbetet, som vunnits genom bildandet i Kristianstad av en lokalgrupp av Männens förbund för K.
P.
R. och uppmanar samtliga föreningar inom Förbundet, att var och en på sin ort söka åstadkomma liknande grupper för att genom samarbete verksammare bidraga till * den kvinnliga rösträttsfrågans snara lös- ning. "
Nasta talare var fröken A. Montelius, Trelleborg, som inledde frågan: " V o r e det önskvärf att e n avdel- n i n g l i k n a n d e K r i s t e l i g Valg- r e t s f o r e n i n g i D a n m a r k och Church L e a g n e f o r Women ' s 3uffrage i England bildades inom den svenska rösträtts- r ö r e 1 s e n 4 " Inledarinnan önskade en dylik sammanslutning e j som särskild för- ening utan som grupp i I ?.
K.
P.
E .. exem- pelvis under namnet " Birgittagruppen ", i vilket namn ju kunde spåras en viss aktua- litet.
Det förefanns hos likthkande ett be- hov av sammanslutning, och möjlighet bor- de beredas för dem, som betonade det kristliga momentet i rörelsen, att på ett dylikt sätt få manifestera sina åsikter.
Det efterfölj ande meningsutbytet visade h u r djupt frågan i själva verket låg och hur betydelsefull man ansåg den vara.
Flera talarinnor varnade dock för faran av splittring, och som mötet tydligen fann, att en viss risk härutinnan e j var ute- sluten, beslöts a t t Skåneförbundet ej skulle påtaga sig ansvaret att definitivt taga ställ- ning till frågan, utan anmodades förslags- ställarinnan att hänskjuta densamma till e t t kommande centralstyrelsemöte. "
H u r u g ö r a F. K.
P.
R: s m e d - 1 e m m a r a k t i v t i n t r e s s e r a- ((e? ' '
inleddes av fru Maja Strandberg, Ystad, som häri framlade flera beaktans- värda uppslag till arbetsuppgifter för röst- rättsföreningarna, uppgifter, dem förenin- garna göra klokt i a t t taga ad notam för att härigenom tillföra sig själva nya, friska krafter.
Debatten kom att huvudsakligen - nå- got vid sidan om ämnet röra sig om- kring rösträttsarbetet och pressen, och man beslöt uppdraga å t Skåneförbundets styrelse att tillsätta en presskommitte, vars uppgift a t t " mata pressen " med rösträtts- nytt j u på förhand är tämligen given.
Angående B e r g m a n-U s t e r b e r g- s k a k u r s e r n a s e v e n t u e l l a förläggande t i l l Malmöhns 1 ä n beslöts att låta föreningarna själva inkomma med förslag i detta hänseende.
Den långt framskridna tiden medgav in- gen diskussion i den viktiga frågan.
Omedelbart efter mötets slut vidtog fru Gerda Hellbergs offentliga föredrag över ämnet " E t t o b 1 i g a t o r i s k t u t - b i l d n i n g s å r f ö r k v i n n o r " in- för en publik av 250 personer.
Det verk- ligt storstilade och djuptänkta föredraget undandrar sig vanligt refererande.
Att det grep åhörarna på ett alldeles särskilt sätt, därom vittnade den andlösa tystnaden i salen under föredragets gång och de intgn- siva applåderna efter dess slut.
Skåneförbundets mycket givande årsmöte avslöts på ett angenämt sätt med en syn- nerligen animerad middag, efter vilken sång och musik av framstående förmågor utfyllde tiden till uppbrottets timme.
En särskild eloge förtjänar Ystads F. K.
P.
R. för de i alla avseenden utmärkta an- ordningarna vid mötet.
- E.
A.
I B Ö S T R a T T FOR KUIHNQR 6 HONUNG garabterad ren till salu billigt genon H.
B. CORELL.
Ensamforshljare i Stockholm med omnejd for N:R 5 Sbders " Enilish School " Enstagatan 26.
Alh-Tel. 8.
3603.5 eller 26914.
I ~AGOBSONS V A ~ K Ä N D Ä TAPISSERI-AFFÄR ~ _ _ _ a - ~ Engelska lektioner o. översättniinghr.
24 B Greftmegatan, vid ' J ' attersall, 10 % RABATT - I VAROR - FRITT VAL.
ANNIE I. SCOTT.
Malmö Honungsförsäljning giz X X E ~ F R P D J O H A N S ~ S O N En opinionsyttring av svenska kvinnor.
Regeringen uppvaktades den 31 januari reglementeringsfrågan av en deputation representerande olika kvinnoföreningar in om landet.
I deputationen deltogo stads fullmäktigen fröken Elin Kilson, Sunds vall, frn Mary Arosenius, Norberg, stads fullmäktigen fru Emelie Johansson, Köp ing, stadsfullmäktigen fröken Stina Frank Malmö, fru Augusta Palmberg, Örebro.
De putationen mottogs av statsministern ocl civilministern.
Fröken Nilson hemställdt å de svenska kvinnornas vägnar, att rege ringen ville bringa denna ytterst viktigr samhällsfråga till en snar lösning i ful överensstämmelse med de båda reservanter nas i reglementeringskommitt6ns framlag da förslag.
, Vidare överlämnades ett 60-tal resohtio.
ner såsom ett uttryck för svenska lands ortskvinnors önskan.
I sitt svar förklarade statsministern, ati frågan varit föremål för regeringens in.
tensiva uppmärksamhet och en längre över.
läggning, dock utan att den kommit till de- finitiv lösning.
Statsministern kunde e; yppa något om det resultat regeringen kommit till.
Han förklarade, att de av de.
putationen framburna synpunkterna skulle vinna allt beaktande, men om beslutet kom- mer att gå i överensstämmelse med reser- vanternas önskningar, därom kunde han intet säga.
b a n påpekade till slut, att re- geringen haft tillfälle att t a del av en hel del erfarenheter, som gjorts under krigets visserligen onormala förhållanden.
Egen- domligt nog har man där ute haft tid och blick för lagåtgärder i även dessa frågor.
Kriget har givit ett rikt material av stör- sta intresse, som förut icke stått några ut- redande korporationer till buds.
Detta har givit upphov till tanken att krigets lärdo- mar även kunna äga tillämpning på våra mera normala förhållanden.
Statsministern framhöll, att han därmed ej givit några löften.
Det är naturligtvis först efter be- handling i konseljen något bestämt kan sägas.
Civilministern framhöll, att det ej är sä- kert, men möjligt, att frågan kan föreläg- gas Arets riksdag, dock kommer den täm- ligen säkert upp i början av nästa år.
Hemvårdskurser.
Moderata kvinnoförbundets i Stockholm styrelse och ett 10-tal andra moderata kvinnoföreningar i olika delar av landet ha inkommit till Kungl.
Maj:t med hem- ställan, att enkla hemvårdskurser med iin- dervisning i matlagning, födoämneslära, utgiftsberäkning, trätt, sömnad, allmän hygien och teoretisk barnavård genom lag göras obligatoriska för den koinnliga ung- domen.
Avsikten att tillförsäkra de unga kvinnorna insikt i ett hems vård på bil- ligaste och lättaste sätt torde vinnas ge- nom att hygga vidare på den grund, som redan finnes i fasta och flyttande skolkök samt den befintliga undervisningen i kvinn- lig slöjd samt göra dessa knrser i matlag- ning och slöjd obligatoriska för landets alla flickor.
För att vänja de unga flic- korna rid den kontinuitet i sysslorna, som ett hems vård fordrar, torde vara lämpligt, att de olika undervisningsämnena, med un- dantag av den förberedande kvinnliga slöj- den, förenades till en sammanhängande kurs pA minst tre månader, förlagd till ti- den för skolgångens avslutande eIler sena- r e och omfattande exempelvis 36 dagars undervisning i matlagning, omväxlande med födoämneslära, enklare bokföring och beräkning av hushållsutgifter, lämpade efter olika inkomstbelopp samt 36 dagars undervisning i enkel klädsömnad samt om- växlande allmän hygien, omfattande bo- - I LEDIGA PLATS ' ER- FÄRG-, KEMIKALIE- &amp; PARFYMAFFÄB Birger Jarlsgatan 29, Stockholm Välsorterat lager av Sjukvårdsartiklar, Kammar, Speglar, Borstar, Hår- BE Munvatten, Hand- Putsmedel.
6 % Sthimntel.
R ?iR cremer och Tinkturer, Tvål, Såpa och alla slags Rikstel.
Telefonorder exa.
ompående.
Föreståndarinneplatsen vid Hem och Hushållnings husmoderskola Huskvarna är ledig att tillträdas den 1 apri 1916.
Lön 1000 kr.
årligen och fritt vivre Svar med betygsavskrifter och referenser jämt1 fotografi och åldersuppgift torde insändas föri den 1 mars 1916 till.
Siyrelsen för föreningen Hem och Hushållning, Jönköping.
Mer och mer ' övertygas den ärade allmänheten om att YVY TVÅLEN är den förnämsta bland tvålar.
YVY-TVALEN säljes i varje välsorterac parfym- och herrekiperingsaffär.
1 Rygghallare f " PerfektJ ' Österlin &amp; Ulrikssons Kem.-Tekn. Fabril YSTAD.
Den är Meddelanden från V. U.
1.
Vid den i cirkulär n:r 112 utsatt: oumbärlig för varje ung flicka tidens utgång hade endast ett fåta föreningar insänt sina årsberättelsei till L.
K.
P.
R:s sekreterare.
Förenings och länsförbundsordförande uppmanar att tillse att årsberättelserna jämte dc ifyllda frågeformulären ofördröjliger insändas.
2.
Då det för beräkning av uppla.
gans storlek ä r nödvändigt att prenu.
meration å Rösträtt för Kvinnor skei i början uv året uppmanas F. K.
P.
R:E styrelser att tillse att medlemmarna icke uppskjuta härmed.
med anlag för framåtlutande gång.
Drottninggatan 6 Uppgiv ålder i STOCKHOLM Pris pr st. Rikstel.
2142 och 2164 4.50.
REKOMMEMDERAS.
Till I Ü U U ~ U ieu I umt postförskott + porto.
t BUTTWCKS MÖNSTERAFFÄR Drottninggatan 57 Riks 1726.
~ l l m 1410..
STOCKHOLM Kvinnliga utmärkelser.
Kungl.
Maj:t har tilldelat fröken Ju.
Zia von Buhr medaljen Illis quorum som erkännande av den allmännyttiga insats hon gjort vid tillkomsten av Ro- manäs sanatorium samt andra företag av samhällsgagnelig art. Samma me- dalj har tilldelats fröken Gerda Meyer- son som erkännande av hennes sociala verksamhet, främst grundandet av hem för arbeterskor.
Kvinnlig juridisk byrå i Malmö.
Även Malmö har fått sin kvinnliga advo- kat, i det j u r i s kand. fröken Elisabeth Nilsson där i dagarna öppnat en advokat- byrå.
Fröken Nilsson har förut skaffat sig en rent merkantil utbildning i det hon ge- nomgått Frans Schartaus handelsinstitut i Stockholm och därefter tjänstgjort några kr på större affärskontor.
Hon har funnit jet önskvärt att kvinnor även i rena affä- rer hava någon kvinnlig, juridiskt bildad rådgivare, och är det hennes önskan att få; tå sådana kvinnor till tjänst, som behöva hennes hjälp.
göm adressen: Fruar!
Var HEMMENS HJÄLPBYRA Skånska Handskmiisasiiiet - god 0 il.t.Br.3899.
Drottningg.53.
A.18268,R.t.l207i Utför i hemmen tillfälliga arbeten med ren.
; örn., städn., tvätt, strykn., matlagn., servering n. m.
Garanterar för ärliga, snygga o. ordentl biträden, eom jag nu prövat i c; a 3 år.
Vördsamt Fru ELIN AGREN.
Champone r in g och Hår s kö tsel itföres noggramt.
Håravfall behandlas med lästa resultat.
Högbergsgatan 37 A, ' / z tr. t.v Allm.
tel. Söder 7160 Finnes i alla större Blomster- och Färg &amp; kem.
affarer ttll75 40 och 25 ore pr burk.
Om sä icke ä r fallet.
sändes godnin- gen direkt fr8n fabriken mot porto.
postförskott Analys och bruksanv.
med- följer hvarje burk.
~ ~ stadens och kroppens vård, teoretisk bar- navård samt tvatt, mangling och enkel strykning.
För att ett praktiskt samarbete mellan hemvbrdskurserna och de enskilda hemmen skall kunna uppnås, anses i hög grad önsk- värt att även gifta, erfarna husmödrar jämte andra sakkunniga finge plats, såväl i i e kommitteer, som eventuellt komma att behandla frågan, som även i de styrelser Dch examensnämnder, som torde bli en röijd av frågans lösning i angiven rikt- ning, 42 JARNTORGSGATAN 42 Allm.
Tel. 14163 Yäisorteradt lager av in- och utländska Handskar och Vantar.
Parfymer och herreklveringsartikar m. m.
- - Medlemmar i F. K.
P.
R erh&amp;llA rabatt.
O. NYSTRÖMS MODESALONG Drottninggatan 58, Stockholm Pllrn.
Tel. 14923.
Rikstel.
Korr 19.
+ Rosendahla Fabriker, Carlshamn Rikstelefon 30.
Louise Bloniiberg TVAL- &amp; PARFYMHANDEL 39 Vesterltinggatan 39 REKOMMEMD€RA§ Allm.
Tel. 2817.
Kammar, Borstar, Svamp m. m.
G@teberp Tr ansportbyra En röst från Indien.
En medarbetare i Dagens Nyheter har ntervjuat den indiska filosofen Sri Anan- ia, som för närvarande vistas i Stockholm ich även kommer att hålla föreläsningar i itockholms högskola.
Rörande sin uppfatt- iing om världskriget yttrade Sri Ananda, ttt han inte trodde att Europas framtid; Biille bero av dess medborgar-soldater el- er medborgar-diplomateS, utan i stället lig- ga i händerna på dess medborgar-filosofer och medborgar-moralister.
Till slut yttrade Sri Ananda dessa tänkvärda ord: " Ve det land, vars mödrar styras av deras söner. "
Etablerad 1819 Etabl.
1900 Telefon 4730 ÖSTRA HAMNGATAN 8 Intill Lilla Bommen.
- - ' ransporter Budsändningar Flytt- iingar Gods-magasinering Specia- itet: Pianotransporter o. förpackningar.
- - Uthyr elektr.
dammsugaren .VAMPAP Röstriitt f i k Kviriiiors fjärde nummer för 1916 innehåller bi.
a.: A.
W A H L G R E N SLAKTERI &amp; CHARKUTERI iamratskap.
berikanska Landsföreningens hmmöte.
Av 0.
H.
E kvid Neovius In memoriam.
Erigets inflytande pb lösningen av kvinnornas rösträttsfrilga.
IV.
%passlighet.
Av, K F. Ivinnliga chefsposter.
~ c Ptone.
y F r h Woman ' s Journal.
A r Ellen Wester.
, agberedningens förslag tlll iag om barn utom äktenslrap.
II.
Av jur. kand. Eea A n d b.
Cmil Key8 besök bas Fredrika Bremer skildrat av honom @ älv.
Cvinnofkilgor inför riksdagen.
Ikhelorbundete ärsmöte.
Av E. d.
15 B Nybrogatan 15 B Riks 3054.
Allm.
8880 6;; 23052 FILIAL: 17 Storgatan i7 CHARKUTERI - - iironii Rösträ!
för Ilvinaors annonsör~r.
Riks 8194 Allm.
8865 Tiil landsorten ferm expedition.
Btockhoim, Iv8r Eleggstiome Eokmckeri A.
B., U16
