# ID: svediakorp-per261
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1903
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,406
# sentences: 412
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


DE KVINLIGA KOITORS- OCH BUTIKBITRADENAS ETT BIDRAG TILL HUFVUDSTADENS ARBETARESTATISTIK ~TOCKHOJ .. M AFTONBLADETS A.-B.
TRYCKERI isoj
Y Ar tid med sina liögtl nppdrifna lefnadsomkostnader, sin viildigli arbetskonkiii ' i.eas och sin pH alla omraden till ytterlighet steg- raae existenskamp har isynnerhet inom arbetarnes led, de kvinligas soin de manligas, alstret s&amp; svåra och som det vill tyckas så för- tvifla.de missförliiilIanden, att samhiillsförbattraren mangen gång kiin- ner sig frestad att gifva tipp stallningen som förlorad.
Att han likval icke gjort det, utan tvartom, att arbetet för att utfinna medel till botandet eller stafjandet af det onda oförtrutet pggår, visas bland annat af de statistiska utredningar, som arligen verkställas inom olilra kategorier af arbetare för att utröna arbetsklwssens lef- ilads- och arbetsvillkor och darigenom 1nöjlighetern.a för deras för- b1Zttring.
Den betydande insats, som Lorénslra stiftelsen gjort för att erhhlla klarhet om vårt lands nrbetareförhAllanden, iir vii1 bekant.
Riir lm vi dock endast att sysselsiitta oss med hvad sagda förening i detta afseende iitriittat för han kvinliga arbetaren.
SSirskildt fssta vi iippmiirlrsainheten vid den af dr Johan Leffler, pi % uppdrag af Lor6nslra stiftelsen, verkställda undersökningen af f abrilzsarbe - terskornas stallning i Stockholm, en enquete, hvars res~iltat framlades i ett förtriiffligt arbete, » De industriella arbeterskornas lefnads- och Iöileförh&amp;llanden i Stoclrholmw, hvilket p&amp; sin tid varit förerniil för ettt iitförligt oiimiimnande i Dagng.
Men detta verk utgjorde endast ett kapitel i den arbetande kvinnans historia, Bnnu &amp; terstar diiraf volymer af oslrrifna blad att fylla.
SA finnes t. ex. vid sidan af Lroppsarbeterslsan, eller den i f abriker och verkstiider sysselsatta kvinnan, en annan ytterst talrik klass af arbeterskor, hvillra i de flesta fall visserligen st,&amp; ett par trappsteg högre p&amp; samhiillsskalnn an de förra, men som i fr8ga om striden för brödet nappeligen iiro förin&amp;nlig,zi.e stallda an deras kroppsarbetande systrar.
Det itr de kvinliga butik- och kontorsbitriidens, som liar &amp; syftas.
För att lrunna &amp; vägabringa en undersökning af dessas löne- och arbetsförhalauden viinde sig Freclrilra-Bremer-Förb~nndet år IS97,.
.
.
till LorBnska stiftelsen med begäran om imiierstöd, en bo, " varan som på frikostigt s8tt beviljades, i det att gr l89!)
1,000 kr.
för dett: i iindainål öfverliimn ades till Förbiin det, l ivars styrelse ~ippclrog at.
f i w a r m Agda Nonteliiin och Anna Höjer att organisera och leda sagda undersökning.
Men innan vi g&amp; att redogöra fiir densamiila och Jesu resiiltat torde digra ord till förklaring af den jiimförelsevis ringa franigiing arbetet rönt, icke vara obehöfliga.
Det arbetssatt., komiterade an- vindt, hm varit det vid liknande undersökningar ranliga: iippsiittan- det af tryckta frågeformiiliir, h ~ i l k a därefter utliimnats af en af komith utskickad person till personalen i de respektive affärerna för att efter någon t.id af samma person åter insanilas.
Xotsvarande foririuliir hafva tillstiillts iifven arbetsgif~are.
Den person, som haft i uppdrag att insamla uppgifterna, har genom muntliga redogörelser sökt att förklara nridcrsökriiiigens syfte samt att vinna de arbetandes fiirtroe~icle.
Rar arbeterskan tvekat att svara vid första besöket, har ett anclra eller tredje Lesölr gjorts, ibland med biittre resiiltat men mdngen, abng förgiifves.
De arbe t m d e kvinnornas fördonmr och skygghet ha ej alltid lriinnat.
öfver- vinnas.
Granskar inan niirmare orsakerna till den visade förbeli~ll- samlieten, sil synes det, dels att en viss blygsel för att (leras fattiga och försakelsefiilla lif skidle bli kandt biindit aileterskorn: is tunga, dels tyckas de frliktat för att ett delgifvancle af deras siii8 löne- villkor och andra missförh8llanden skulle iidraga dem tlrbetsgifrarem misshag.
Detta hvnd betriiffar de liigre aflönade.
~e högre aflonade Iiude däremot helt andra orsaker för sin afvoghet apat elnot iindersökningen.
En del har ej velat afge svar af friiktan f ör att oiii deras godu ekonomiska stallning blefre kiind, detta skulle menligt inrerka p&amp; deras framtida utsikter, andra ha viigrat att liimna iipplysningar i tanka att ett offentliggörande skiille medföra skyldighet att betala skatt; o. s. r, &amp; undmotivet till arbeterskornas tystnad torde dock i sGviil det ena som det andra fallet bero g&amp; oerfarenhet; i allt slags samliiillcligt arbete och missuppfattning af deras personliga stallning till- det- samua.
Och man fAr ej undra darpi.
Den arbetsklass, liv~rom hiir tir frtiga, saknar all organisation, deil saknar i fö1,id tliirai ' i högre grad än fabriksai+eterskan den so1id: iritetskiinsla och allmiiuanclu, som skingrar misstron till offentligheten, Iivarfiire en eiliiiii3e inom den sistnarnita kategorien af arljetande kvinnor gifvetris mllsto Llifvu mer tillfredsstiillande # n bland den förra.
De för biträdena afsedda formuliiren ha, trots det att iueeu,
möda lairinnts osgnid för att c7e sk ' cille cï.1iAlla deri största inöjliga spridning, endast besvarats af 375 stycken, d. v. s., då enligt den officiella statistiken autalet af i Stoclcholm p&amp; kontor och i butiker nnstiillda kviiinor &amp; r 1597 iitgjorde 1.318 (en siffra, som dock antages vara alltför låg) ha svar inkommit fr8n föga mer iin en tredjedel: Af de till 129 firmor och affiirer stallda foriniilaren ha icke flere än 3 (i svar inkommit, dock öfverensstiimmande i alla viktiga pimkter ined bitriidenas iippgif ter.
Materialet torde saledes ej anses tillräckligt för att kunna iit- gör?
' en saker grund för en tillfyllestgörande statistisk iitredning.
DB emellertjd de iiigingna svaren i ett par piinkter, d. v. s. med afseende ii arbetstidens liingd och lönernas storlek, äro tiimligen fnllsthdiga, bör inan itminstone i dessa viktiga fall kunna bilda sig ett något s i n k exakt omdöme, hvarföre, då oss veterligt, hit- tills ingenting blifvit gjordt för att bringa klarhet i det som mgBr denna arbetsklass f örhållanden eller f ör att afhjälpa inom densamma förefintliga n$ssförhållanden, en granskning af det erhtillns materialet, trots dess ofiillstandighet, måste blifva larorik nog.
Vid besöken hos kontors- och butikbiträdena anvandes ett tryckt frigoforn~iiliir nf £öljande innehåll: Fl-edrika-Bi-eiiier-Förbiiii.dets fl-ågofoïmullir för iindersökiiiiignr rörniide kviriliga kontors- och butik-bitriidens stiillniiig i Stocl~liolru.
AL^ o e s o a m s c g ~ i i t i ~ c l e t.
1.
Arbetsgifvarens namn och adress, eventuelt firma?
2.
Bitriidets namn?
födelseort (stad eller lan)?
B födelseår?
B vistelsetid i Stockholm?
H. Civilsthd (ogift, gift, anka)?
4.
Affarsgren (kapp-, kortvarii-, inatvarii- etc.)?
En gros- eller detalj-afkr?
5.
Bitriidets stiillning i affiiren (forsta bitriidet, andra biträdet etc.)?
6.
Anstalldes i handelsyrket?
År 18 n i specialiteten?
År 18 w i affären?
År l8 ' '
Arbetstid: hvardagar (utom lördagar) f r i n kl. till kl. lördagar fr %n kl. till kl. r&gt; söndagar D kl. kl.
Förekommer arbete ntijfrer ofvm antecknade tider?
Hvilks tider af Aret?
Huru många timmar pr dygn?
Rast för mcitid från kl. Nggon elevtid?
Huru lång?
Hvar 3 Betalning hiirunder '?
Huru mycket, (kontaqt, iii natura)?
Huru har lönen sedan stigit?
Aflöning?
Försäljningsprocent? '
Förekoininer siirskild betalning för ijfverticls- eller siin- dagsarbete?
Hurn mycket, (kontant eller in natiirri)?
Siimkilda f örniiiner hos arbetsgif vwen: Fri bostad eller hyresbidrag?
r&gt; kost?
r liikarevfird, medicin?
B tvatt?
Andra förniiner?
Annat arbete som ger inkciin~t~: " Hnrii stor?
Arbetslöshet iinder 189S?
Tillfalligt arbete hlriinder: J Ueskriffenhet: J ~nkodst?
Semester under l 8 M?
3Ied hel eller delvis bibeliiillen liin: ' Huru lang?
Uppsägningstid?
Eiirii lång: J Understöd af föräldrar, anhöriga eller andra?
Hvaraf bestai.
detta?
Bostad: Hos arbetsgif raren?
» f öraldrar, anhöriga?
Hyr i första eller andra hand: ' Delar Ar in- ackorderad?
Utgifter för inackordering?
mat?
D » hyra?
2 kläder?
s diverse?
:.
7 Medlein af sjuk- eller Begrafningskassa, iinderstöds- eller f örsiikringsf örening?
Hvilken?
Afgifter?
Utgifter f ör anhöriga?
Hvilka?
Huru mycket eller y&amp; hvad sätt?
' Hälsotillstånd: godt, temligen godt, klent, mycket dåligt?
Lidit eller lider af kronisk sjukdoin?
Hvilken?
Lokalens beskaffenhet?
Uppv " " uning?
.
Renhilllning?
biträden hafva besvarat formulären?
af dessa vor0 351 biträden anstiillcta uti 21.2 affärer, 27 st. hafva icke uppgifvit affa- rens naiïïa.
Undersökningeu har omfattat följande arter af affärer: Lif- och olycksfallsförs~kringsBolag, expressbyra, advokatbyrå, patent-agenturbyrå, skeppsklorerarefirn~a, telegrambyrB, statons järn: vägar, blomsterhandel, frukt- och blomsterhandel, badhus, bageri, konditori och karamellfabrik, nlntvarinaffär, mjölk- och sinöraff ar, speceriatfiir, kaffehandel, kolonialaffar, tvål-, ljus- och siipaffaï, brann- vinsförsii,l) ning, bok- och yapyersaffiir, fotografiskt magasin, galanteri- affar, instrnmentn.ialcare, velocipednffiir, maslrinaffiir, boktryckeri., tidning, xylograf, bomi~llsvif veri och spinneri, kakelf abrik, klosettfnbrilz, klädesfabrik, möbel- och siirigkliidesaffär, inatt- och möbelaffiir, mnnnf aktinrnffär, nysil f veraffiar, snörmakeriaffar, tricot- uffar, garnaffar, g,,urdimffilr, bos %ttnin&amp;safl&amp;r, detalj- dito, färgeri- dito, kortvaru- dito, lamp- och lysolje- dito, borstbinderi- dito, kapp- affar, modevarin- dito, hattinagasin, herrelcil~eringsaffär, handsk- dito, pamplyinagasin, tvål- och parfymafkr, cigarraffär, pelsvaruaffar, galosch- dito, reseffekt- dito, skinn-, skodon och laderaffär, skoaffär, pantbank, en gros n %ir utan specifikation, kontor och lager dito, konstväfnadsaffar, testilaflhr och tapisseriaffär.
Frågan n: o 4 angaende affärsgrenens art har besvarats af 251 bitr., 52 hafva, uppgifvit affären vara en gros, 17 bilde en gros och detalj, IS2 iiro anstallda i detaljaffiirer, 12 ' 7 biträden hafva icke lämnat nilagon inppgift damm.
.
Af de 355, som besvarat frågan n: o S, angående födelseorten, finner man att 193 bitraden (54,3 %) gro födda i Stockholm, 30 i Uppsala- eller Stockholms län, 2 i utlandet, 20 lämna ingen uppgift
och af de öfriga 110 äro en eller flere frau lirart och ett.
s£ Sveriges öfriga lan.
E n bidragande ortak till att de infödda stockholitiaruo och de, som Ila sina familjer i Stockliolm, iiro i öfveivagancle flertid, torde vara att söka däri, att, såsom nedau kommer att visiis, löuerna m h g e n g8ng gå.
under esistensminimiiiïi, hvarför ofta eiidast sldaiia personer kunna mottaga platser i affiir, livilko.
h a h a att pariikua hjälp i en eller.
annan form af föriildrarne.
Om man gör sig mödail att narrnare studera annonseringen efter l~utikbitra~lan, sirskildt kvinnliga, kan man ock f5 se, att i rnaug: ~ fall sPsoiii ett bland villkoren fordras, att de sökande böra La föriilclraliem i. Stockliolui, hvilket synes tyda 118, att principalcriia iiro medvetna oiii att lönerna ej äro tillräckliga för lefnadsbehof~eri.
Granskar mau bitriidenas &amp; ider, iiuuer iilaii Qldersgranserna vara mellan 16 och 62 Hr?
det f ö r s t k m d u dock eudust i 2 fall, det sistniirnnda i l fall.
24: de %Idersiret syues vara kiduien, iiuder det att med det 39: de året en hastig sjiinkniiig.kuu koiistakerus.
Endast I 6 % af hela antalet $ir öfver 33 dr.
Öfver 3ó: c året fitiiias endast 49 st., egendomligt riog utvisar mollau 47 och 3; k ou full- ständig lucka.
Frågan iir besvarad af: %!)
bitriiden.
.~l~lers~rup- perna äro p % följande sätt fördelade: 15-18 19-20 21-92 23-24 25-26 &amp; r .................................... 2 ' 3 st. D .................................... 49 s * .................................... 37 *; D .................................... i 3 5 r \ &gt;: ................................... 34 .................................... 42:.
37-28 29-30 D .................................. 21 31-33 a ................................... 80 s 34-35 ....................................
l!)
36-45 n .................................... 86:: 4 ' 7 -- D .................................... R D 56-62 D ................................... 3:: »!
,: i &gt;) Alla de, f r h hvilka upldysniug erhiillits, iiro ogi / ' fa; endast i 3 fall ha de varit iinkoi och 1 fall franskild liustrii.
Angående bitriidenas stiillnirig i, cffaren upplysa de %l in- gångna svaren, att 12 iiro koutorsbitriideu och l) okffirnre, 1 3 kas- sörskor, 212 bitriiden, 1 prokurist, 1 kopist.
2 skrifbitraden, 8 korrekturläsare, 1 viifiararinnu, l konstniirligt bitriide, l riterska
9 l lagerförestånderska, ' l iniiterska och 2 springflickor.
Såsom synes hör ett par af de har uppräknade egentligen ej under rubriken ~Koiltors- och biitilrbitriiden: &gt;, iilen d&amp; de en gång iipptagite vid nnclersökningen och iitriilmingarnel gjorts med hänsyn till dem, har uteslutning ej cliirefter kiinnnt äga rum.
Den Iiii~gsta tid, någon varit anstalld i handelsyrket, har varit.
sedan 1 S (i9, den kortaste sedan 1800 (nudersöknirigsåret).
Medel- talet utgör ej fullt 7 .&amp;r.
SS styckeu hu haft anshällning i handel - sedan 1S95.
.I den affiir, där bitriidena befiinno sig då enqii6ten ägde rum, har en yerson varit anställd seda.
18 (iD, och medeltalet utgör i detta hänseende nära 5 år; BS stycken.
ha, haft sin nuvarande plats endast sedan IS! % (det år cindersöltniageri gäller: ':), sedan 1897 utgör antalet 40, sedan 1896 33 o.
H. v. FrRgan angAenc1e löneförhi.llnndeua, den viktigaste för bedö- m ande af biträdenas ställning, har, hvad penninglönen beträff ar, blifvit besvarad af alla.
De med 1öneförhå.llaoden~ sammanhängande frågorna om » försäljningsl~rocent~ och om särskilda förinåner hos arbetsgifvare hafira daremot 1Hmnats obesvarade af 96 bitraden.
Vid undersökning a£ liineförhållnndena synes det hafva varit naturligast; att friimst dela de inkomna uppgifterna i tvänne griipper: kontorsbitriiden och butikhi traden, och att sedan uppdela dessa båda kategorier R de olika affarsgrenarnn, men enqueten rör sig om h r små siffror, för att ett sådant tillvägagå&amp;ssätt skull6 kunna användas.
Kontorister, som besvarat frågan, äro endast 12, lägger man till denna siffra afveu kassörskor och andra, hvilka icke rätteligen kunna inräknas iiuder begreppet hutikbitraden, komiiiei- man visserligen till en siimma aE 46, men då möter man Bterigen den svårigheten, att konto- rister och kassörskor sins emellan stå med s&amp; olika såväl löne- som arbetsförhållauden, att skillnaden inellnn liontorsbitrade och kassörska ofta blir större %n mellan kassörska och vanligt butikbitrade.
Grupperingen Ilar därför gjorts endast efter årsinkomsten.
Med af seende å - årslönen 1iaf va uppgifterna sammanförts i 4 grupper med tvänne underafdeluingar i hvardera, enligt följande tabell: +) Undersökningen utfördes under ären 1898-1899,
Lön Lönegrupp &gt;&gt; B I a, öfver 1,500 kr.
1), 1,000 ' kr.
under 3., 500 kr.
II a, b, 2) &gt; B &gt;) III a, b, I V a, b, SO0 2 600 » 400 WO » 200 P &gt;&gt;)) » D » » » .1,000 w SO0 B (i00 » 400 D 300 D 20 0 2 Bitradenas nflöning i grnpp IV förefaller rnycltet låg, inen förhållandet utjaiunas något diirigenom, att till flertalet; inom denna griipp löneii ej ntgar endast i gäniiingar iitan afven in natura.
Härigenom koininer gr~ipp III och ej grupp I V at.t i v&amp;ïlcliglieten blifva den lägst aflönade.
I livad måu naturafönuåuer utgå till de olika lönegrul~perna framgår af nedansbiende tabell: Lönegrupp I Fri kost, bostad, tvatl;, IIikaïevård .................
.
; .. Fri kost, bostad ............................................. Fri bostad .................................................... X Fri kost eller delvis koat ................................ L&gt; Fri lalrarevård ............................................. 2 Hyresbidrag .............................................. .l.
Ljus och värme eller såpa, tvål ........................ - -- 1 % III I V 3 1 35 3 I 1.
(i 4 7 3 3 3 2 (5.
- 20 -- 13 " 59 Om man beralmar fri kost och bostad till 35 kr.
per månad, sii kan inan anse 36 af lönegrupp IV egentligen tillhöra lönegriipp II b eller III a. såsom af ofvanstående frarngar omfattar grupp II b med en af samtliga biträden.
Sämst stiilld lön af 600-800 kr.
pr år ar grupp III, rälruande S3 bitraden (21 % af samtliga) med en aflö- ning af 300-600 kr.
(fri kost och bostad endast för 4 af denna grupp), hvars veckoaflöning salunda blir lagst 5: 76 högst 11: 53.
Den minst aflönade har 16 kronor i iilånaden, hon ar född 1880 och har haft anst5illning i affären sedan 1897, har god halsa saint arbetar dagligen 13l / a tiininai:; hon har alltså ej fullt 4 öre i tiinmen.
.
.
!uliga gratifikationer vid jul och midsommar synas ej ofta förekoininu.
I lönegriigl) B.
100: - kr.
(2 itpggifva ej siimman) 25-75 S D 20-30 2 4)) 15-75 D I åt 7 II 20 2 B D D III D 9 D IV B)) st..
En kassörska erhiiller 100 kr.
yr 81: i felräkningspaugar.
E ' örsäljningsprocent synes ej häller vara vanlig.
Sådan har lliinnats i I lönegriipp I och .II Atnjiittl 4 st. 1.0 &amp; ~iettoviust och 6 st. ~ 1.
0 % å årslöri~.
Denua Eråga har lamuats obesvarrtd af 96 bitriideu.
Öfvertidsurbeto, soul förekommer i ganska inånga affärer vicl olika ii~stider, sfisoiil höst 0 ~ 1 1 vår, jiilticl, soiilmarticl, beroende al affärens sasong, och vid bol~sl~it för kontorister, Betslas mycket siillan, enligt iippgift endast af 6 arbetsgifvare, 25 A 50 öre pr timme.
Söndagsarbete förelrominer i regel enclast i frukt- och blomsterl~andel, badhus, bagerier, lsonilitorier, iriatvarnaffiirer, mjölkmagasin och ci- garrctfliirer utan siirsltild betshing.
I en del aHiirer tages bitriidet ansldalr pil söndagen endast vid bridare tid, i vissa fall mot en ersiititning af 50 öre .pr timma.
En firma betdar 3 Irr pr söndag.
Endast 12 biträden iiypgifva sig h a h a inkomst xf annat arbete, varierande inellan - 10 ' 3 och 4S kr.
pc år, (2 st. hafvu irikomst; af sönmad), 1 ' 38 hafva ingen bi-inkornst.
16s liufva icke liimnnt nligon uppgift.
Hvacl b e t r a f f ~ r fr&amp;gnil om rastetider, hnfve 210 bitr5clei: i I i 4 till 2 tiinilrai-s rast dagligen, 2 ha 3 timmar, 2 ' 3 st. iippgifva sig hafve ingen - 64 st. iugeu bestanld tid och 64 ha ej bes \ - araii fragan.
En fraga, som helt naturligt fremstiiller sig for den, som grau- skar dessa siffror, iir den angaende lönens förhållande till bitriidets.
stalluing inom affären.
Nedanstliende tabell visar fördelningea i detta afseende inom de olika lönegrupperna.
Lönegrupp I II.
Af 12 kontorsbitriiden och bokförare ............... I » 23 kassörskor ...................................... l l S w 212 biträden ..........................................
l!)
Lili - T11 I V 2 I ' L X Alla kontorsbitxiiden och bokförare tillhöra saltinde 1i; negriip- perrna I och 11, livareuiot bland kassörskoriia 17 3; ' och bland butik bit.rkdeila c: a 50 ".
; tillhöra grupperna 111 och 11 '.
Till grupp 1 hör föriitom de ofvaii nHuinda, en prokiirist, en korrekturliiserska, ett konstniirligt bitriide och en lrigerförost~nderska.
Till grupp II höra 3 kopister, 2 korrektiirl~sei * rjlcor, 1 vlitliirltrinna, 1 riterska och 1 iniiterska snmt till griil) p .iY 2 spririgllickor.
l l G bit-riiden Iiafva icke besvarat frågau.
Ilöuesiiinman rusam iitgör emellertid intet beutaindt uttrick för Iöuens storlek.
Det iir först oiii Iönefrligau stiilles i samband med föregieiide iitbildniug för yrket sailit med arbetsförhållaudena inom detsainina, erii siffrorna £Q en verklig bet.j ?delse.
Sågon specie1 yrkesiitbildriing liir v d i de flesta fall icke förekomma i de oiuraden, enqiidteii berör, utom iilöjligeii geuomgaenilet af cn Iiniidels- skola, meu ciiiremot kan det tagas för afgjordt.
att högre skolbiid- ning och diirmed saminanbiingande kiinsktiper i friminande sprak haft betydande inverkan ii lönerna i graderua I och I I, ohiirit fragan om skolunderbyggnad icke varit föremtil för undersökning.
Onskligt hade varit., att friigan o u elevtid och villkoreii dar- under besvarats af samtliga de tillfrågade, men denna fi.iiga har af 201 bitriiden Iiimriats obesvarad, af de aterstaende hclfva endast 55 st. haft längre eller kortare elevtid, inedair 122 icke haft elovtid.
Inom de olika lönegraderna staller sig elevtiden sålunda: Af lönegr.
D D J I liafva S bitrideii en elevtid, ~ i i x l d e mellan 1 och 3 månader, de flesta med lön.
II Jiafva 26 bitr.
en elevtid vaxlande mellau 1; ' s månad och 4 Ar.
III h a h a 17 bitr.
en elevtid viislande mellan (i veckor och S år, (le flesta utan lön.
I V hafva 3 bitr.
en elevtid vaxlande iiiellan l och 3 månader, 1 uppgit ' ver med kost.
Vi se haraf att Iönegr.
III iifven i detta fall Gr siimst, ställd.
Att en anställning kan vinnas utan utbildning fiir yrket och ofta utan elevtid miste natiirligtvis spela en viss roll med afseende
B lönens storlek.
Fordras t. ex. dyrbara språlrstuclier, iiniversitets- stiidier e.
* d. för att ett arbete skall kiinïia utföras, bör i s8dant fall löuen bli högre, iin om ingoii utbildiiing erfordrat;.
alen utbildningsfr; %ran spelar dock icke den viktigaste rollen blaud de faktorer, som bestiimnn, hiirnvida eu lön slrdl betraktas s&amp;oil~ Iiög eller ltg.
.Den mest ingïipi~nde betydelseu liar frågan oin arbet,stiden, och det tir först genom att sainmanstiilla iippgiEteriia ang. lön och orbetstid, soin inau kan få en öfverblick ö h e r de för- hållauden, enqueten berör.
Såsoin ofvan autydts, kunde det vid fråga om lönerna hafva syuts ucztiirligsst att utreda frågau om arbetstid för Itoutors- och britikbi (; riiden livar för sig, iiieil iterigen maste Aheropas, att iincler- sökuingea, siirskildt hv: td i~ug&amp;r kontorsbitr5ideua, rör sig ined s&amp; små siffror, att intet slags bevisniagsinaterid p&amp; cleu viigen kunnat viuuas.
: D&amp; ej clennil beriilzningsgriincl anviindes, lrande msin täulra sig sam- uiiuiforandet: tf de 65 olika områden, som eiquGten oirikttar, i grlip- per och att till hvardera af dessa hade förts de arbotsoinr&amp;den, Iivilka varit hvarandra till arten mest lilra.
Afveii detta stitt har einellerticl befunnits oanvändbart och detta af den anledning, att arbetstiden visat sig vara betydligt olika hos aEt: iirer, Iivilka till sin art synus vara ganska lilra ocli att sAluncla afven på denna vag iiigen slags öfverskadlighet öfver materialet kunnat ernls.
Det.
återstod då det sattet, att sedan antalet arbetstimmar för Ilvarje biträde och livarje affärsgren utriiknats pr vecka, samman- f öra de aff arsgrenar, hvilka beträffande arbetstidens längd stodo hvarandra närmast.
12esnltatet af uträkningen fraugar af ornst %ende tablå.
En tabellarikk uppställning af hvarje afkrsgrens arbetstid jäm- förd med dess löneförhållanden, har, på samma grunder som förut näinnts, ej kunnat åstadkommas.
Så mycket har emellertid kunnat utrönas, att de bitraden, hvilka tillhöra gruppen A och B och s %- lunda Iiafva den kortaste arbetstiden, ocksb tillhöra de mest gynnade med afseende &amp; lön och siilunda tillhöra lönegrupperna I och II, och likasi finner man, att till lönegrupperna III snint IV höra 35 st. af arbetstidsgruppen P och sautliga tillhiiïande grupperna G och H; detta vill med andra ord saga att 61 % af dem, som hlafva en arbetstid öfverstigande 18 timmar pr dag, hafva en lön af högst
Arbetstiden.
, l 9 n 1 I Antal AFf i i r s g r e n bi- Y tradcn .i2 I 1 A I Testilaff är.
j j fallsförs.-anst., BdvoliatbyrP, Pa- / i i 5 4-5!
I I 0.1 a ' (I I!
j 7 ' / 2-Y ' /, i - i ' I 1, i I I i 48-56 ' 12 ' I I I Maskin9, 1iort; veru-, Lanip- o. lys-: olje-, Kuiistviifnads-, Frukt och '!
: blomster-, I3andsk-, IkJXbel- och1 i ' aiiugiilädas-, Sniur-, ~ a s e f f a k t -, l,: Galanteri-, Velociped-, Bosatt-, iiirigs-, TrikB-.
Garn, Tapissari-,: I E Färgeri-, Detalj-, Tval- och par- /: fyiii-, l ' arnpl~7-, liatt- och möss-,!
!
Mocie-, Cigarr-, Kapp-, Pelsvaru-, I.
Sko-, Glas-.
Po~sliris- och Kaffe- ' a.
~.
E.
~ ~ w e J s l ~iisci.iiineiitiria-1 ~~.t~~, kart?, TitZiiingal~ontor., l&lt;losel; tfa-i i brik (kontor ooh lager).
i 24-55 31att- och Möbel-, Borst-, Sko-?
Snörmakeri-.
~ ~ o r t v n r i ~ i - o.
l o i i i d -.
och Raremoll aff., Bräuiiviiiuförs., Kaffehaudel; Fotugrafiskt niaga- sin, Badliris (liassö~) och Bok- tryckeri.
I n - agentnr4,yr&amp;, Pappers- handel (d: o en gros), Textila.ff.
(kontor o. lager), !llidningskontor, Sko- o.
Maskinaff., 13oiniillsspin-, I neri, Kakelfabrik, Bránnvinsförs.!
Telagi.anibyr&amp;, Tidoingskontor;: Boktryckerj, Sylograf: Maskiii-, ' I I Maniifaktar-, Gardjn-, Textil l C 1 ModevaruaEfBr, Bok- och Pap- 61 1 Y-9 ' 1, I: persh.
(Eli gros affar, Koiitor.
o. lager).
1Widesfabrili o. Skepps- l i kl arerareicf ' f.
i - Antal Lördagar i Söndagar timmar I pk vecka jarnvägar, Lif- och olycks-.
I!
I.
- I I I; Statens, A r b.
e - t - s t - - i.
m.
.
m.
.
- a - r.
- - - Hvai,- - - dagni.
a I i j I -, Möbel-.
Kortvaru-.
Lamw och lys-!]
olje-, ' iii ils varu-, " s y s i i l ' vcr-, Ci- p.
" arr-, Sko-, Frukt- och bloinst.er-,i ~&lt;aramell-, Matvarii-.
Smör- och, nijölk-.
Speceri- och Bageriaff.
: samt Badlins.
!
G Cigarr-, Matvnru-, S ~ n ö r och - mjölk-, samt Bagerinff.
H Bageribiitil;. '
) 8 ' Pör 12 bitr.!
I I 1 76 l - l l I 1 2 - / s 4-12 för 11 bitr.
I -, i 79 &amp; 92!
!
I 2s 2 I.4-I7 ' I2 13 ' / 271t; 19 1 1 3-5, l9 för I I 28 bitrm 89-11g / zi ' 1Rfiir ' 2 bitr.
; 130 I I, E n har svarat # efter godtiinnandeu (en prokurist) samt en har ej besvarat frågtp.
15 400 kr.
pr år.
För dein som h a h a e2 lön af 200-300 kr.
till- kommer dock ofta kost och fri bostad.
Jämför man butikbiträdenas arbetstid ined kroppsarbeterskor- nas (enl. den af d: r Leffler upprättade statistiken för Rtockholms kroppsarbeterskor, sida 44), finne]: nian, att f6r kroppsnrbeterskor den.
vanligaste arbetstiden är 11 l / .2 - 12 timmar.
Bland butikbitriiden däreinot ar för, 28 % arbetstiden mer %n 1.3 timmar pr dag.
Att de lägst aflönade ofta hafva kost och logis hos arbetsgif-.
varen sammanhiinger säkerligen nara med den långa arbetstiden.
Det visar sig iihdigen, att de bitriiden, som 1.1s sina löneför- iii&amp;ner till större eller mindre del in natura äro i afseende p&amp; ar- betstiden l&amp;ngt sämre stiillda an de, som ha kontant lön.
Siimst af alla ha i detta] iiinseende bageribitradena.
Dessa f&amp; arbeta afven om söndagnrne, och medeltalet för dem stiill.er sig s&amp; oerhördt högt som 1.02 tiinniar i veckan eller, efter G arbetsdagar pr vecka, 3.3: l /?
timinar o111 dagen.
De tv&amp; som ha liingsta arbetstiden, arbeta 130 tinimar i veckan eller 1s l / 8 timinar oin dagen.
Detta later ngstan otroligt, men enligt deras egen iippgift arbeta de iitnn niigon liesthnd mal- tidsrast frlin kl. C, p&amp; morgonen till 10 p&amp; aftonen tned afbrott p&amp; söndagen mellan l1 och l mid.
och G och ' i p i e. m.
Deras lön ar 1.5 kr.
pr mcPln.ad och c: a ' i kr.
i försiiljningsprovision.
Liksom inom gruppen H den langa arbetstiden %r förbunden med fri bostad och kost, sk finner man ock inom ni-betstidsgruppen G att langsta arbetstiden &amp; r förenad med dessa förmåner.
S&amp; vid bageri, där samtliga, som tillhörde denna lönegrupp, bodde Iios arbetsgifvaren och ingen särskild tid var anslagen till m~lticlstiinine, vid smör- och mjölkaffii~er diir G lämnat svar, bodde 4 inom affären och en af dem, som bodde iitom denna, hade den dar n£ S endast lrortaste arbetstiden 1.2 timmar; vid ~natva,rurtfl~ir-, 1. bodde iitoiii affären och denna enda jämte en Isamrat hade en ar- betstid af 1.3 timinar (de öfriga 14 -- 1 Ci tiinniar); vid cigaimflliil., dlir 1 G bitriiden tillfi4,gats; af de 7, soni hnde liingsta arbetstiden, bodde 6 hos arbetsgifvnren.
Ang. öfriga faktorer, som hafva inflytande p&amp; kontors- och bu- tikbitriidenas arbets- och löneförhiillanden, visa uppgifterna följande:.
Eragan om arbetslöshet har lämnats obesvarad af 230 biträden, l
ineu (15 af dem som svarat 144 Iaiuriat deii iip1) 1ysrii1ig.
att dc hela aret varit aiistalldti i arbetet, och endast 4 att dc!
haft kortare tid af arbetslöshet, torde den sliitsatsen kiinna t ' lragas, att fijr det stora flertalet af kontors- och blitikbitriiden arl~etet regelbiinrlst fortglir året om.
Semester har iinder &amp; r 1898 Utnjritits af 913 st.; af dem ha 4 ej haft lön iinder seiuest.ern och 1 endast delris, medan 204 haft fiill lön.
Semesterns l a g d har varit: för d e g, som ej haft lön: en 1: l. '?
minad, tv8 l in5na.d och en S dagar; för dem, som delvis åtnjutit lön, 2 14 dagar och 1 10 dagar.
Bland ' dem, som haft full liin ha 3 (i haft 1 månad, 10 f r i u dagar, 65 st. 14 d g a r, fil; f r h 8-14 dagar och 21 frbn 14-$0 I-S dagar; medeltalet blir omkring 14 dagar.
Uppsagningstid tycks ej vara allmiio, endast 78 bitr.
hafva bestiiïild iippsiiqningstid, varierande mellan l A (i inhader, 1 har 14 degar, G obestiimd, 05 ingen och 19s hafva icke besvarat friigan.
Äfven fragan (n: o 16) ang. underst~d af förtildrar eller an- höriga har liimnats obesvarad d flertalet, niimlien af 207 bitr.
Intet understöd mottaga100 bitr.
Af de il bitr.
som saga sig ffi iindeixtöd af föräldrar eller anhöriga tillhöra 8 lönegr.
I och 24 lönegr.
II, (af dessa erhillla tvanne arlig pension 50 och I50 kr .. och de öfriga bostad helt och hållet eller delvis), 27 bitr.
tillliiira lönegr.
III.
(en del erhalla allt, andra mat och bostad eller penningciinderstöd).
Af de I 7 bitriiden, som tillhöra lönegr.
IT ' erhGlla T bostad samt de andra helt eller ' delvis mat, kläder etc. Af de 259 svaren angående bostadsförbillrinden (n: o 1.7) fram- gar, att de allra flesta, niimligen 1SS bitr., iiro boende hos föraldrar eller anhöriga, 46 bitr.
erhålla bostad hos: irLetsgifvarnr, 23 iiro inackorderade iiton1 hemmen (flertalet betala mer eller mindre för sig iifven i föräldrahemmen), endast 2 Iiyra rum i förstu Iiand, 119 liitr.
lämna frngan obesvarad.
Hälsotillst8ndet synes i allmiinhet rara t.illf rec ' lsstiillande.
Af de 296 svaren iitvisa S11 goat, (; (i tiiiiiligen goilt:, l i klent och 2 mycket daigt.
NAgra iippgifva den sjrikdom, livuraf de lida, abson hjiirtfel, blodbiist, nervositetp, dliiian svaghet, daliga ögon.
31inga förbigd frigan om hiilsan iinder tystnad.
Lokalens beskaffenhet anse 198 bitr.
vara god, 47 anniiirka mörk, fuktig eller kall, 139 besvara icke friigan.
Stiiilining i loka-
len verkutiilles enclzlst i 22 fall af bitr.
helt och lifillet, i 37 fall delvis, och i G4 fall af andra.
266 besvara ieke frågan.
Medlenimm af en eller annan sjtik- och begrafningskassa, lif- eller ~l~cl~sfallsförsäkring gro 59 bitr., af dessa tillhöra: 12 bitr.
39 3 5 2)) ........................ Lönegr.
I.
........................ 2 II.
........................ III.))
... s .....................
IV.
S bitr.
51 ' 0 oly~lz~fallsförsäkrade a f nrbetsgifvarne.
150 Iiafva besvarat frågan nekande ocn 169 ha icke besvarat densamma.
* % 4 Vi ha har i korthet redogjort för de faktiska upplysningar, soni genoin enqi16ten kunnat vinnas och som saiiitliga beröra sakens iitsida.
Men iinder sysslandet med dessa torra och som det vill synas A vissa oinriiden föga talande siffror, framstiilla sig en del betraktelser.
ej blott af ekonomisk titan a l etisk-social art.
Det iir dessa synpunkter vi sisom afslutning 118 vdr lilla statlistislza niider- sökning och med stöd af dess siffermaterial slroln med n Q r a ord söka utveckla.
En faktor, som miste tagas med i beriihingen för att erhå1l.a en riktig uppfattning af de kvjnlign btitilzbiträdensts stallning, %r den som har afseende p i arbetsmiljön.
Det iir ju alldeles klart, att Iivnrje arbete medför vissa slag af kostnader, s&amp; t: ex. för vetenskapslummm inköp af böcker och instrument, för artisten inköp af fiirger, betal- ning af modeller, nödvandiglieten af resor m. m.; j11 IPigre en års- inkoinst ar, desto mindre kan den naturligtvis b&amp;ra en af sjalfva arbetet beroende utgift.
Men nu förhiiller det sig sa, att det oniråde, vi hiii.
afhandla, medför utgi£ter, som ej stii i rimligt förliållaiide till arbetarens inlzoinster och ej haller äro direkt Beroende af ar- betets art.
Dessa utgifter galla biträdenas toalett.
Viira butik- bitriidens eleganta, rnoderua toaletter och deras af 11MrisÖrskans händer ordnade hdr frainlcalla själfmant denna reflektion.
Skulden drabbar hiirvidlag i friimsta rimmet arbetsclieferna, hvilkas ansprAk på sina bitriidens elegans icke iilotsvaras af den lön, som till dem utbetalas, och som förntsiitter att bristen skall fyllas genoin iippoBring f r h lieminet eller p$ annat satt, lika godt hvilket.
.
Ja, det saknas ej exempel pU att principaler!
för Iivilka dessa miss- förhållanden påpekats, med en betecknande axelryckning svarat: » de
hafva ja natten ntt förtjiina på,.
Men afven om till var liendelsk5rs heder ett s&amp; cyniskt hetraktelsesiitt torde höra till i~ndantagen, kan det icke bortresonnerau, att de öfrerdrifria fordringarna ~ueti afsecnde toaletten, liitt drifver den iinga arbeterskan p&amp; afviigal ..
PK nggot s&amp;€t miste jr1 de fina kliiderna anskaffas.
Orattvist vore det emellertid att endast skylla p6 arbetsgifvaren.
Felet ligger mangen gång hos arbeterskan sjiilf, i hennes liittsinne och fåfiinga och brist på plikt- och ansvarslrAnsla gent emot familj och hem Nar man ser en ' af dessa elegant kliidda unga damer niLr man hethker hur 18g liinen Gr och hur 1Ang arbetstiden i biiti- ' kerna, fragar man sig: ahur %r denna unga flickas ~tiillriiag i hemmet: &gt;&gt;.
Hennes arhete upptager jii så helt hennes tid, att hon ej kali hjiilpa modern med liiishillssysslorna; men bidrager Lnn i still&amp; till iliiseta nnderh&amp;ll?
A t g h all hennes förtjiinst till heunes toalett och nöjen och litar hon för lifvets nödtorft pli hiiilpen f r h sina m- höriga?
Pramkall~i.
ej den Gfverdrifvet fina toaletten hos dottcrn sjalfviskhet och ~nissakt~ning för det enkla hemmet, dar modern, soni dock biir hiishWlets börda, i det yttre ej kan mata sig ined lreiine?
Det vissa ur, att den pretention i kliidedriikt, som i s5 i n h g a fall synes vara ett oeftergifiigt villkor vid biitikanst~llniiigsi .. Iran npp- resa en mur mellan arbeterskan och Iienimet, utpliina familjekiidekrin och verka demoraliserande p5 karaktafen.
Af den gjorda iiiidarsijkningen framkomma en del u~~pI-pningar, hvilks liksom illiistrera, lirad som ofran sagts.
Yi vilja meddela dessa h#r, ehiirc siffrorna tyrarr ej Gro sil t: il: inde som ium skulle önska.
Det sages visserligen att af de.
l.X, soni liimiat srar 5 fr: " tg: tii, om ile liafva iitgifter fiir anhöriga, 25 srarat, att de litide siid: i.iia utgifter och 1.20 att de.
ej hade det, samt att af de 171, som t e - svarat.
frigan om iinderstöd &amp; &amp; i qnliöriga, $1 warat, ztt di?
hade sadant understöd och 100 att de ej eiiiottogo iiniierstöct, men dP genom svaren ang. bostudsfiirh&amp;llandena det risat sig att; 185 = i 2 g af dem, soin lknnat, svar Q denna friiga, bott hos föriildrar eller au höriga, synes det tiiiuligen siilsert, att imderstiid till eller f t 4 i t hem- met förekommer i mycket större ntstriickning, a11 livad svuren gifru vid l~anden.
Att siffrorna ej gifva stiime klarhet, ur jii ganuka nu- turligt.
Om en person har en lön af 4O kr.
i manaden och hon af denna lön Iiimnar heminet 25, s i k m det sBgas, att hon liar zincler- stöd af hemmet, då bon för SS billigt pris far bostad, mit, triiti, ved, lyse m. m.
Men andra sidun kandet mycket riil hiinda, att
dessa S5 kr.
äro för modern, som skall sköta hushållet, en hjälp, hvilken af henne räknas som understöd.
Huru olika uppf attningen a.ngbende begreppet » understöd » varit, finner man också af svaren.
Sil t. ex. har ett biträde 55 kr.
i månadslön, bor hos föräldrarna, betalar 30 kr.
och kallar detta att hon gif~ier understöd, medan en annan, som bar 30 kr., bor hos föräldrarna och betalar 30 kr., siiger att hon af föräldrarna fiir allt.
Detta %r de motsatta ytter- ligheterna.
men mellan dem finnas många fall, som visa att be- greppen taga och gifva understöd kunna l7ara mycket olika.
Bland dem, som anse sig ~lliwpn understöd » se ' vi en person, som erhåller 60 kr.
pr månad i lön, bor hos modern och försörjer denna.
En annan, som har 100 kr.
i månaden är ensam om alla utgifter för sig och modern.
~ n n u en me ' d likaledes 100 kr.
pr månad underhiiller jamte tvii yngre bröder med mindre lön hela hemmet, bestiiende af sex personer.
ga finnes en, som har Bland dem som siiga sig ~ ~ ~ o t t u understöd 50 kr.
inkomst i ' månaden och för 1 5 kr.
får bostad, mat och kläder.
En person, som har 15 kr.
i månaden sager sig betala billig af- gift, för mat och bostad, och en som har 35 kronors månadsinkoinst betalar 10 kr.
i inackordering hos föräldrarna och har 25 kr.
för egen räkning.
Sammanfattar man nu den lärdom man inhämtat af denna un- dersökning, synes det som '.
Öm könto; &amp; och butikbiträdenas yrke vore A de bättre lönade platserna e t t ganska godt sadant, men att det daremot för de liigre lönade vore särdeles illa stllldt.
Den liiga lönen ti1lsamma.n~ med de IAnga arbetstiderna tala för sig sjalfva,.
och då därtill kommer de anspråk, som arbetsgifvaren ställer på.
toalett och som säkerligen mangen gång understödes af biträdenas egen fåfänga, s&amp; ar det tydligt att den arbetande omöjligt kan klara sina utgifter; antingen måste hemmen träda emellan eller, då detta ej k m låta sig göra, intriider nöd eller frestelse att på otillatliga viigtu fylla bristerna.
Att arbetsområdet ej är så uteslutande godt, bevisas väl ocksa däraf, att det vanligen så snart öfvergifves.
Det visar sig nämligen att af dem som besvarat frågan om anstiillningens längd, medeltalet ej varit i yrket mer fin 7 år, en lag siffra, äfven om man frinräk- nar, de fall, då till följd af giftermål platsen lämnats.
Det ar ju ock naturligt, att ett arbetsfält, på hvilket man ej kan försörja sig, icke länge kan bibehiilla sina arbetskrafter.
Den fråga som nu närmast framställer sig är: hvad kan göras,
för att förbättra stallningen inom den kvinliga arbetsklass, soin liar berörts?
Ett tillfredsställande srar på det spörsmfilet tilltro vi oss ej att lämna, ej heller ligger det inom ramen för en statistisk utred- ning.
Yi hoppas emellertid att de förhållanden vi varit i tillfälle att blotta, skola i någon mån bidraga att sprida ljiis öfrer tillstindet inom den har behandlade gruppen af vara arbetande systrar och således bilda ett led, om an ett ytterst ringa sådant, i det pågåendo verket för vårt folks moraliska och ekonomiska höjande.
.
, I ofvanstAende af Fredrika-Bremer-Förbundet verkstiillda utred- ning ha följande personer medverkat: Enqueten iir verkstiilld af fröken Lotten Ström; materialets statistiska bearbetning ar gjord af fröken Edith Strengell och jur. kand. A. F. Gard, hvarjiimte dr Johan heffler godhetsfullt bitriidt med rad och upplysningar.
För den värderika hjälp, som härigenom liimnats företaget, hembar Förbundets samtliga medarbetare sin tacksägelse.
