# ID: svediakorp-per2609
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,737
# sentences: 756
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


RÖSTRATT FOR KVINNOR ' 1.
Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra for oss.
-- v. ARG.
utkommer den 1 o &amp; Om kvinnans emancipation i våra dagar kommit liv- ligare till tals, så ä r det av samma skäl s o m även mannens gjort det.
Vår tids arbete ä r människans emancipation.
- När allting kommer omkring skall man fB se, att eman- cipationen fortgått alltsedan världens skapelse; att vi litet var, män som kvinnor, jämt oeb samt behövt emanciperas: frigöras frAn fördomar, bojor och band av vår lägre mänsk- liga natur, för att sålunda höja oss till ständigt högre mått av andlig och lekamlig frihet.
15 i var m&amp;nad.
Redaktion och Expedition: 6 L %tmakaregatanI Rcdaktionstid: onsdag och lördag kl. ' / ~ 3 - ~ / 5 4.
Expeditionen öppen vardagar kl. i-4.
Rikstel.
8600.
Allm.
tel. 14729.
Telegramadrem: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris far 1916 Kr.
1:35.
Lowummer 5 ore.
F6r utlandet sker prenumeration antingen ge nom poeten eller genom insändande av 2 kr.
i posbnvisning till tidningens expedition.
- iYrnil Key p &amp; 1830-taCet.
R~STRXTTSBYRAN wäglade mötet - detta ä r j u vanligt dand röstriittsbvinnorna.
Kunde det möjligen vara ett starka- re medvetande om makt, om en absolut Sjudande plikt att få del i statens sty- relse, innan det iir för sent, och det ba- ra blir a t t samla ihop spillrorna?
Detta vanliga kvinnogöra sedan tidernas bör- jan, som vi inte liingre vilja finna oss i.
Vi h a äntligen lärt oss den så håra- Grda läxan, att det är bättre förekom- ma ett ont än bota det.
Det fanns en tid då kviniiornas röst.
Inför nu pågående världshändelser rättsrörelse kallades för en modesak - waämnens krig, med allt a v namnlöst lika flyktig och obetydande som f o r slände detta ord innebär - befinna men på en ny hatt.
Motståndarna - kvinnorna sig i samma ställning som dessa kloka soni aldrig besvära sig mec en lots, vilken från stranden ser en a t t tänka, utan nöja s i g med nedärvds vansinnig stå vid rodret p &amp; farkosten, föreställningar och fördomar -- avfär soin ryniiner hans dyrbaraste egendom.
Jade frågan med ett överlägset leende Han känner a t t sådant får inte ske " Fruntimmer skall j u ha något a t t roi längre, att han har inte riitt att låta allt sig med.
Låt dem bara hållas, den nyl gå förlorat - hemmens lycka, släktets leksaken blir snart.
bortkastad. "
framtid, kiiltiir- och livsmöjligheter.
Spådomen h a r emellertid inte gått Kvinnorna känna starkare ä n nå- uppfyllelse.
Män äro i allmlinhet då gonsin förr i världens historia att de liga psykologer n ä r det gäller kvinnor behövas, däri tror j a g att denna varma åtminstone den typ a v kvinnor, son underström a v nytt mod och hopp har vill ha politisk rösträtt.
Kviniiornai sin levande kalla.
fordran på rösträtt h a r visat sig va Vi måste iika vår styrka, mångdubbla r a något annat och mer ä n ett ögon vårt antal, stärka vår organisation, blickets infall.
Efter dessa 14 år, son sprida vår tidning och råra flygblad, rörelsen pågått hos oss, har det blivi tala som aldrig förr och väcka de so- klart för alla, som ägna frågan en tan vande.
ke, att den ä r djupaste allvar, ja, ei Må v a r och en känna ansvaret, an- livssak för en mycket stor del a v lan föraren såväl som soldaten i kvinnor- dets kvinnor - just dem man icke kai nas arme - armen utan våldsvapen.
undgå.
att räkna med: de arbefandc Vårt vapen R r vår fasta tro på vår Med hand eller hjärna, i hem elle saks rättvisa och vår plikt a t t meddela skola, i verkstad eller fabrik, i affä den åt andra.
eller på kontor, i alla händelser såda Strid för vår sak, var och en som na, som genom personlig erfarenhe tror på den, med ditt hjärtas och din lärt sig a t t tänka själva och att s andes bästa vapen och vi f å skön- 1-ari samhällsbristerna bottna.
j a vår rösträttsrörelses renässans.
Det finns i r a r j e social eller politisl Frigga Carlberg.
rörelse tider a v större eller mindre l i v aktighet, av genom yttre förhållande framkallad depression eller uppryck Gift kvinnas rätt att föra talan inför rung.
Att den tid vi nu genomleva - rätten.
genomlida är kanske det rättaste ul I en den 24 januari till kamrarna wläm- trycket - ä r en väckelsens tid fö kvinnor jorden runt, är ett faktum sor nad proposition föreslår regeringen en än- dring i kap. 15 $ 3 rätteghngsbalken, en- nog ingen kan bestrida.
Det föreföll under det nyligen at ligt vilken gift kvinna som uppnktt 21 årE Iiållna centralstyrelsemötet, som om t ålder icke på den gmnd att hon enligt pif- htode inför en ny epok i vår rösträtti termålsbalken står iinder mannens måls- rörelse.
Det \ - ar som om något nyt maskap må vara obehörig att rara rätte- starkt element kommit in i arbete gångsfullmäktig.
Dock må hon ej vara Det var icke, endast det, att så mång fnllmäktig, då mannen sitter som domare nya representanter ökat styrkan OG i rätten.
Propositionen är föranledd av en av den 17 juli 1914. att det mest förtroendefulla samarbet riksdagsskrivelse ~ r.
n.
~, r.
n.
,.
.
.
m a.
.
.
.
LHstmakaregatan 6 I, Stockholm Allin.
tel. 14729.
Rikstel.
8W.
iippen vardagar kl. * / a l- ' ja 5 e. ni.
L.
K.
P.
R:s sekreterare trlffas personligen kl. 1-3 e. m. Star kyfnnornas rfirsträttiriirelse inför en renässans?
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
o.
.
.
.
.
.
.
.
: N.r 3.
STOCKHOLM, 1 FEBRUARI 1916.
................. 0 ......., ...., 0 ... I.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Gift kvinnas siälvdeklaratioii, Hustru till kommunalt röstberättigac inan kan erhålla kommunal rösträt; wh valbarhet för en mycket liten in komst, om hon blott själv äger rådz byer den.
Om mannens inkomst är si stor, att han e j Atnjuter något bevill ningsfritt avdrag, behöver hon endas.
ha 10 kr.
i inkomst, eljes något mera F ö r a t t komma i åtnjutande a v den na förmån, måste den gifta kvinnar sjiilv deklarera €ör sin inkomst, så a t hon får egen debetsedel.
Om hon hal en egen inkoinst på 800 kr.
eller d ä r utöver, är hon skyldig att deklarera inen hon h a r riitt att gi5ra det, hken föl hur liten inkomst som helst.
Mannenr och hustruns inkornst skall samman räknas och deras samfälda inkornste läggas till grund för skatteberäknin gen, varför skatten blir lika stor antin gen hustruns inkomst står uppförd p: hennes egen debetsedel eller iir uppta gen på mannens.
Deklarationen skall vara inlämnac före den 1 mars.
I tidningarna kungö res var inlämningen skall äga rum.
Vid gift kvinnas deklaration är a t iakttaga, att hon för att ha rätt til egen debetsede1 skall kunna deklareri för en inkomst, varöver hon h a r för valtningsrätt.
Till dylik inkomst hö först och främst inkomst av eget ar bete.
Att skaffa sig sådan inkomst ä det säkraste sättet att bli uppförd röstlängden, och det torde inte möt, någon oöverkomlig svårighet för någo.
hustru, att förtjäna 10 A 20 kronor on året genom något extra arbete såson lektioner, sömnad, vävnad, tvätt oc ' strykning m. m.
Däremot torde lön a mannen för hustruns arbete i hans h u icke godtagas av myndigheterna sor inkomst a v arbete, men väl h a r hu strun rätt att som sin inkomst uppför vad hon kan beräkna, att hon förtjg nar på en inackordering i familjen.
Vad beträffar inkomst a v egendon så har mannen förvaltningsrätt öve hela den gemensamma egendomer även om hustrun fört den i boet elle ärft den under äktenskapet, såvida mz karna icke före äktenskapets avslutar de ingått äktenskapsförord eller sedel mera begärt boskillnad, i vilka fall h i s t m n skall deklarera för inkomst a den egendom, som genom äktenskap: ............... g. em. ~s.
~rn., *,.
.
.
eller boskillnaden tilldelats henne.
Fast egendom, som hustrun ägt före tktenskapet eller ärft under detsam- ' örordet na, förblir dock hennes enskilda egen- lom, och om hon tillser, a t t hon i man-, alsförteckningen uppföres såsom äga- ve till densamma, skall hon också bli 3evillningstaxerad därför, och f å r kom- nuna1 rösträtt för den.
Om hustrun erhåiler någon egendom [fast eller lös) i gåva eller genom testa- mente med det villkor att den skail stå under hennes förvaltningsrätt, så har hon ocksb rätt att deklarera för den inkornst, som härflyter därav.
Då en penningsumma, insatt i bank i en hustrus namn, numera endast får tittagas a v henne och icke a v mannen (annat iiii med hennes fullmakt), så räknas också ränta ii sparkasse- och sparbanksbok såsom hustruns egen in- komst.
Likaså upptaga myndigheterna en till hiistrun utgående ivräntn så- w m hennes enskilda egen om.
Anmärkas bör, a t t inkomst av aktier i inländska bolag e j medräknas i be- villningstaxeringen, som ligger till grund för kommunalskatten, varför en hustru, som fått en aktie i gåva ined egen förvaltningsrätt, inte härför får någon kommunal rösträtt, men där- emot f å r den, om hon i stället f ö r ak- tien fått en obligation eller inteckning, Slutligen mBste pilpekas en svlrig- bet, som gör att hustrun kan berövas kommunal röstratt och valbarhet, även om hon h a r inkomst ar egendom un- der egen förvaltning.
Om nämligen mannen, när han deklarerar för sin in- komst, beglr att få avdrag för ränta &amp; gäld, och själv icke h a r annan in- komst ä n lön för arbete eller utdel- ning på aktier, medan hustrun t. ex. har inkomst a v en inteckning eller en sparbanksbok, sa kan vid kommnnal- skattens beräkning hustruns inkomst avräknas mot mannens gäld, och hu- strun går då miste om både debetsedel och rösträtt.
Detta Iran däremot aidrio ske med inkomst a v arbete.
Om en hustru, som deklarerat för egen inkomst, j alla fall icke skulle få egen debetsedel, bör hon alltid höra ef- ter orsaken och bevaka sin rätt, ty det kan hiinda a t t myndigheterna göra onödiga svårigheter.
Nu nälIer det emellertid framför allt a t t komma ihåg att deklarera under februari månad, så att man säkerstäl- ler sina kommiinala rättigheter.
B Våra kvinnliga poliser.
Drittselnämndens första ardelning h a r avstyrkt fru Broom &amp; motion hos stadsfuil- mäktige ang %ende omorganisation av den kvinnliga polistjänsten och uppförandc a \ * befattningarna sasom polissystrar å stat och hänvisar till den pagående iitrcdriin- gen om polistjänstens omorganisation.
emellertid det å extra stat aril-isadr a n s l a - pet 4.
5,100 kr.
till kvirinlia polistjänst visat s i g otiIlräckIigt för åstadkommande al- c n effektiv sådan, hemställer avdelningrn af t detta anslag måtte höjas till 6,000 kr.
p5 det att ytterligare en polissyster mdtte kiinna anställas.
......................................................... Annonsera i Rösträtt för K v i n n o r.
.
.
*
2 y BC) STE&amp;TT FOB EYInIHOB.
~~~~ Nordiska kvinnornötet i Köpenhamn.
, Efter det stora nordiska kvinno- möte, som ägde rum i Danmark juni 1914, beslöts vid ett litet sammanträde ute på Marienlyst, att man skulle söka åstadkomma ett nordiskt samarbete PA alla sådana områden, som rörde kvin- nosak ävensom barnlagstiftning, vil- ken ansågs stå kvinnosaken synnerli- gen nära.
Speciellt skulle samarbetet naturligtvis inriktas på den redan i full gång varande gemensamma skan- dinaviska lagstiftningen i familjerätt.
De skandinaviska familjerättskommis- sionernh ha nu under hösten samman- trätt i Köpenhamn, och det är väl den- na omständighet, som givit de alltid påpassliga danskarna intrycket av, att detta arbete nu nått till en punkt, där det kanske kunde vara gagneligt, ifall de skandinaviska kvinnorna kunde samla sig om ett gemensamt uttalande rörande de önskemål de vilja framstäl- la, d å själva de centrala delarna a v Giftermålsbalken, makarnas personli- ga och ekonpmiska förhållanden, nu skola revideras.
På inbjudan a v Dansk Kvindesam- fund samlades då i Köpenhamn 17-18 jan.
d. å. en liten skara kvinnor, repre- senterande olika organisationer, som vid sammanträdet i Marienlyst anslu- tit sig till tanken på ett nordiskt sam- arbete.
F r å n Sverige mötte represen- tanter för L.
K.
P.
R., Fredrika-Bre- mer-Förbundet och Svenska Kvinnor- nas Nationalförbund.
F r å n Norge hade två ombud anmälts, yrkesinspektrisen f r u Betsy Kjelsberg och fröken Fre- drikke Mijrclu I sista stund blev emel- lertid f r u Kjelsberg hindrad a v annat arbete, och fröken Mörck, som säkert räknat på a t t kunna v a r a i Köpen- hamn till dessa dagars möte, satt fast nere i Holland och kunde icke komma genom Tyskland till Danmark.
Ej hel- ler några finskor hade kunnat infinna sig, varför det endast blev t r e svenskor och fem danskor, som nu samlades till rådplägning.
Dansk Kvindesamfund hade dagar- na förut haft sitt årliga centralstyrel- semöte, och närmast med anledning härav hade måndag kväll anordnats ett stort offentligt diskussionsmöte med den nordiska familjerätten som ämne.
Mötet inleddes med ett varmt och sakligt föredrag a v d:r Valfrid Palmgren Munch-Petersen och mynna- de efter någon diskussion u t i en gan- ska allmänt hållen resolution.
Det egentliga sammanträdet för det nordiska samarbetet följde dagen efter.
De närvarande enades h ä r om en rad krav, som kvinnorna borde göra gäl- lande med anledning a v det pågående lagstiftningsarbetet, formulerade i sex punkter.
Som emellertid Norge alltså var orepresenterat, kunna dessa punk- ter ej anses för slutgiltigt antagna, ens av denna lilla skandinaviska försam- ling; förslaget skall n u först under- ställas de norska kvinnosaksorganisa- tionerna, så a t t även de få tillfäile att uttala sig om dem; därefter sändas de till samtliga de centralorganisationer inom de tre länderna, som deltaga i det skandinaviska samarbetet.
Det ligger då i deras händer a t t arbeta vidare för att vinna anslutning till dessa punkter bland deras länders kvinnor i den form och på det sätt, som bäst passar dem.
De vid mötet i Köpenhamn närvaran- de vor0 dock eniga om, att anslutnin- garna borde ske genom föreningarna, ej genom nagon allniiiii namninsani- ling eller liknande.
Rörande formerna för det vidare nordiska samarbetet hade ett förslag ingått f r å n Finland.
Som emellertid €amiljerätten upptog all den tid, som stod till buds, enades man om a t t utse en liten kommitte, bestående av två danskor och undertecknad, som skulle iitarbeta ett mera fullständigt förslag tili riktlinjer och arbetsordning för detta samarbete.
Förslaget skulle fram- L-B, JOHN V, LÖFfiREN 85 C:O Sveriges äidsta, sförsta o. bäst renommerade specialaffär i Kungl.
Hoiievarantör Siden- &amp; Ylle-Kiädningstyger wt.
4 ZB Fredsgatan 3, Stockholm, N:R 3 ~ 4 QAGRA DIKTER OM BIRGITTA av Teresia Euren, f. Eneroth.
L. Nor- A. y.
60 48 Prover t.landsorten s&amp;ndas gratisa nanco.
blads bokhandel.
Uppsala.
54 sid. P r i s 1 kr.
Vid ett samkväm i Uppsala F. K.
Krigets inflytande på lösningen av kvinnornas rösträttsfråga.
?.
R. för några år sedan uppläste för- ' attarinnan några dikter i manuskript ir denna nu utkomna vackra diktcykel) m den märkligaste kvinnogestalten i rår medeltidshistoria.
III.
Då j a g nu åter hörde dem, slog det V i införa i dag ytterligare några av tas vid penningeväsendets reorganise- nig såsom ett egendomligt sammaii- je inkomna svaren p å R. f.
K:s rund- rande och övervinnandet a v de ofant- räffande, a t t strax sedan de kommit ut .iga finansiella svårigheterna.
W g a, som lyder: tryck, beslutar Landsföreningen att Drömmen om en n y syn på mänsklig- göra den 7 oktober, Birgittadagen, till i.
Anser Ni att Världskriget kommer att piiverka uppfattningen om kvin- hetens högsta frågor skall kanske dock ?n geniensani rösträttsdag för hela zans ställning som samhällsmedlem?
, j för alltid visa sig vara en chimär.
andet.
Vid de samkväm, möten och 2.
Anser N i att världskriget kommer Nu som nyåret 1816 kunna alla mörk- ' ester, som komma a t t ordnas för hög- Itt befordra eller fördröja lösningen av rets makter jubla, men nii som db.
kan idlighållande a v dagen, bli givetvis mkså en ny tid komma förr än någon iessa dikter en vacker och uppskattad kvinnornas rösträttsfråga?
mar.
Så mycket är säkert, a t t 1914 års iel a v programinet.
Sven Brisman: ideer ej evigt kunna eller få behärska Birgittas hela historia är här samlad På Eder fråga rörande min mening världen.
Vad som m8ste komma är en; om i ett album a v vackra miniatyr-) m de sannolika utsikterna för kvin- renässans för 1789 års idber.
Jämlik- nålningar.
Vi följa henne f r å n barn- ians politiska rösträtt efter kriget kan hetens och broderskapets tanke måste ionisdagarna hos den stränga f r u Ka- iag blott svara, att det ä r naturligt, ' förvandlas till en realitet f r å n en tom rin på Aspanäs, till Ulvåsa högtidssal ttt man p å många håll ser hoppfullt på fras.
Det är vid en seger för denna liir: ide, som kvinnans rösträtt och hela kamtiden.
" Rikets lagar och rikets väl, D ä r man hoppas på en ny tid för ställning i samhället ä r bunden.
Och kyrkans lära och vård, ietta och liknande krav, hänvisar man man kan åtminstone ha rätt a t t hop- välvas i hennes härskaresjäl, Ifta främst till den stora insats kvin- pas, a t t världskriget till slut skall ha när hon styr för hus och gård. "
lorna under kriget på många sätt gjort lärt mänskligheten något i detta avse- den nationella kampen och i det inre snde.
Genomförandet a v kvinnans Och sedan vidare u t i världen, till iamhällsarbetet.
Men man väntar ock- ställning som en med mannen likabe- &amp;, a t t oberoende härav kriget skall ha rättigad medborgare kommer- d å att hovet i Stockholm, till Rom, till det rivit mänskligheten en ny syn på män- framstå som ett steg på vägen till ett ieliga landet.
Strofernas rytm ä r liv- iisltornas förhållande till varandra.
Jamhälle, d ä r människornas inbördes Full och omväxlande, i väl funnen an- 4tt man som aldrig förr skall se hur förhållande är grundat på en ny upp- slutning till innehållet, evad det ä r det alla äro medborgare i samma land, att fattning om jämlikhet och kamratskap.
irömmande barnets första vision, en ingslande självrannsakan eller en iämlikhetens och broderskapets ideer iraftfylld domspredikan för kung skola få en ny verklighet.
Mary von Sydow: Magnus och drottning Blanka eller De som hoppas härpå äro e j blott Med anledning a v Eder uppfordran ien pliktförgätne påven i Avignon.
rvinnorna.
Aven arbetarna synas i nånga länder se f r a m mot en ny tid, ber jag att härmed få söka besvara de scenerna från Rom ha färg och stäm- ning.
I " Till Österland vill jag fara " lir lå deras ställning i samhället skall bli framställda frågorna.
I.
Den hårda nödvändigheten har ju len religiösa extasen fint och konst- 3n annan och d å den nya känslan a v tllas inbördes samhörighet skall taga för närvarande drivit samhället till närligt återgiven.
Den näst sista strofen i samlingen rig uttryck i sociala reformer a v andra att acceptera kvinnorna p å en del ar- betsfält, som hittills varit männen för- vill jag citera: n å t t än de, som hittills sett dagen.
Det torde emellertid v a r a fåfängt a t t behållna.
Detta faktum torde väl " Ty den har moderssinnets höghet nått, loppas på ett förverkligande av dessa framdeles bliva ett kraftigt argument, som lirets ensamheter smaka fått irömmar under långa år efter det fre- då det gäller a t t öppna nya levnads- och vågat genom djup, i mörker, vandra len kommit.
Så vitt j a g kan se, gå vi banor för kvinnor och kommer säkert 1 % mot en tid a v stagnation och reak- att giva de personer åtskilligt att tän- att Anna säker stig åt andra. "
ion, socialt som politiskt.
Nu som för k a på, vilka i fredstid vilja hänvisa Författarinnan är att lyckönska, som ?tt århundrade sedan kommer en and- kvinnan uteslutande till hemmet.
Men den storartade hjiilpverksamhet, iven fått " ett strängaspel med skära ig dödströtthet att breda sig över nänskligheteii.
Det kommer en tid av som från kvinnligt håll nu utövas i toner, utan vank och fel ".
reaktion efter den våidsamma spän- Europa, är nog strängt taget intet di- Ellen Hagen.
iingen, a v likgiltighet för särskilt po- rekt nytt, om den ock bedrives i långt itikens problem.
Nu som då kommer större skala än i fredstid.
Alltså in- ronservatismen att bli det naturliga nebär den förmodligen intet som kan Censur.
ittrycket för den andliga dvalan.
Den omstörta uppfattningen a v kvinnan Såsom betecknande för sakläget kan mda starka känsla, som kommer att som samhällsmedlem.
II.
Vad beträffar den andra frågan, nämnas, att den del a v Ellen Keys i eva kvar, blir hatet mot den förra ienden.
Konservatismen skall d å be- förefaller det mig dess värre tydligt, första numret a v vår tidning för i år Inna sig i sin egen livsluft och växa att världskriget närmast fördröjt röst- publicerade enquetesvar, som rör kvin- tllt starkare.
Det blir e j stora sociala rättsfrågans lösning i Sverige, ty un- nans politiska rösträtt, a v censuren) ch politiska ideer man d å kommer att der en så kritisk utrikespolitisk situa- blivit struken i den österrikiska tid- syssla med.
Intresset kommer att kns- tion vändes helt naturligt intreeset ningen Die Zeit.
först i andra rummet till inrikes refor- mer, om än dessa vore aldrig så för- äggas för ett kommande nordiskt oin- träffliga Men om världskriget kommer att för- och betydelsefulla.
Förmodli- mdsmöte i samma stil som detta, vil- gen ä r detta förhållandet i ännu högre h ö j a eller befordra lösningen a v ret vi hoppas skall kunna samlas i grad i de krigförande länderna.
kvinnornas rösträttsfråga, det anser Stockholm någon gång under loppet a v Men även om det ej ser så särskilt jag stå i ett djupt inre sammanhang ietta år.
ljust u t för rösträttsrörelsen i närva- med en annan fråga, nämligen freds- Allt som i dessa tider kan ge folken, rande stund, så äger den dock säkert frågan.
Komma nationerna, när detta) ch enkannerligen de nordiska folken, en livskraft, som skall veta att över- krig är slut, att rusta på nytt för våld ränsla a v samhörighet och gemensam- vinna alla svårigheter och motgångar.
mot våld, d å fruktar jag att järnmu- x a intressen ä r kärt för oss kvinnor ren, som länderna måste resa emellan Vi hoppas därför att det samarbete sig, fordrar så hårda händer, att myc- Gustava Svanström: som IU börjat mellan de skandina.
ket, också kvinnornas rösträttsfråga viska staternas kvinnor - även Fin.
Hur än förhållandena efter världs- kommer att knäckas.
lands och Islands räkna vi dit - måttc kriget gestalta sig, kommer väl min- Men skulle all denna ohyggliga få fortgå under lika goda auspiciei net a v kvinizornas offervillighet och blodsutgjutelse och de många både som hittills och leda till stärkande ax företagsamhet, n ä r det gällde att hjäl- namnlösa och onämnda lidanden, som alla de band a v gemensam förståelsc pa, och mod och uthållighet, n ä r del därmed äro förbundna, likväl trötta ut och sympati, som häruppe i Norden ge gällde a t t bära bördor, att kvarstå människorna, så att det uppstode en från folk till folk, ävensom till främ, som ett bevis, att kvinnorna i nödene verklig fredens renässans, så a t t det jande a v kvinnornas intressen och bar.
stund kunna höja sig över egna små inifrån, från djupet a v människornas nens skydd.
intressen för att göra nytta som sam- själar uppstode längtan efter en n y Anna Wicksell.
hällsmedlemmar.
tid, en tid n ä r det fredsarbete, som mitt under blodbaden pågått och pågår bland kvinnorna, betraktades som nå- got annat än en " lönlös välmening ", då tror jag att kvinnornas rösträtts- fråga hastigt skulle mogna för .sin lös- ning.
N:R 3 -.
3 ROSTRATT FOB KYISIHOR.
, -.
Ett stycke politisk historia.
och hennes uppfattning a v denne " ve- tenskapens martyr " är därför innerli- gare och mera förstående än den man blivit van vid från en del memoarverk.
Framställningen av Hans Järta, " det svenska statsskickets fader ", är som redan nämnt det dominerande i boken.
Det ä r också en dominerande person- lighet vi möta i dr. Wahlströms kraf- tiga och livfulla skildring.
Det är väl knappast något drag hos denna mång- skiftande och storslagna karaktär, vil- ket undgått författarinnans psykolo- giska blick.
De tavlor u r Sveriges po- litiska historia, som därjämte rullas upp för läsarens ögon, äro inte det minst intressanta och göra boken i högsta grad aktuell och instruktiv.
Av stort intresse är naturligtvis Järtas oppositionella uppträdande re- dan vid riksdagen i Norrköping 1800, vilket kulminerade i att han jämte fem andra unga ädlingar avsade sig adel- skapet.
Denna handling ogillar förf., då hon anser det oklokt, f ö r att inte säga orätt, a v en offentlig personlig- het att a v harm över en motgång bort- kasta en maktställning, som kunnat befrämja ideer, varav Sveriges väl be- rodde.
Vad J ä r t a beträffar, så beto- n a r hon dock, att åtgärden stod i när- maste överensstämmelse med hans de- mokratiska uppfattning vid denna tid- punkt.
Angående de politiska händelserna 1809, framhåller dr. W. hur de nyare forskningarna givit vid handen, att vi egentligen från detta kritiska å r blott ha kvar ett enda minne, som e j iir för oss förödmjukande, nämligen vår nu gällande regeringsform.
J ä r t a s bety- delse för denna är, som bekant, en mycket omtvistad fråga, som har va- rit föremål för häftiga strider mellan olika forskare.
Så t. ex. h a r Nils Höjer gjort gällande, att man vida överskat- tat Järtas betydelse, då man kallat ho- nom " den svenska grundlagens fader ".
Höjer vill reducera Järtas betydelse för regeringsformen till en vanlig sek- reterares, d. v. s. a t t hans uppgift skulle inskränkt sig till att tigande skriva ned vad andra dikterat.
Mot detta hävdar dr. W., att det.
vore iner ä n underligt, om den utpräglade " jakobinen " Hans J ä r t a med sitt eldi- ga temperament skulle kunnat nöja sig med en så underordnad ställning.
Det finns också mycket, som tyder på mot- satsen.
Redan valet av sekreterare, sä- ger dr. W., ä r en garanti för den över- ensstämmelse i åsikter, som måste va- rit rådande mellan Järta och konstitu- tionsutskottets medlemmar, låt vara att den förre önskat regeringsformen radikalare.
Detta framgår vid en jäm- f,örelse melldn regeringsformen och memorialet till densamma, vilket har J ä r t a till författare.
Ett annat vittnesbörd på Järtas be- tydelse för vår nuvarande regerings- form ha vi i den brevsamling a v Bengt von Hofsten, vilken dr. W. gav u t för ett par år sedan.
Bengt von Hofsten talar i ett a v dessa brev om ett sani- manträffande " hos Silfverstråhlen " med Mannerheim, en av utskottets ra- dikalare medlemmar: ' " Det taltes ont Constitution, och Mannerheim sade: ' vi vor0 30 i Constitutionsutskottet - Le- damöterne vor0 15, men Hans Järts som sekreterare utgjorde också 15 '; denne mannen måtte hafva en öfvei- lägsenhet i skickkelighet, då M. kalt yttra detta, som inte gerna slösar med beröm. ' '
Den jämförelse, som dr. W. gör mel- lan vårt statsskick och andra länders i Europa, väcker ovillkorligen glada känslor i ett svenskt hjärta, Jag t a r mig friheten a t t citera några ord u r detta högintressanta kapitel.
Sedan förf.
talat om Sveriges grundlag som den iildsta kodifierade i Europa, säger hon: " Men till innehåll och anda är den jämnårig med Europas äldsta författ- ning, den engelska, som har anor från hedenhös, men vars bestämmande la- gar aldrig samlats och redigerats till en systematisk regeringsform.
Eng- lands och Sveriges statsskick äro de enda, som icke kalkerats på någon av den franska revolutionens många grundlagar, utan organiskt framvuxit ur de respektive ländernas historiska traditioner.
Och som dessa historiska iraditioner äro deii urgamla german- ska folkfrihetens, äro England och Sverige de enda länder.
som förete en riskt intresserade hälsar en ny bok a v dr. Wahlström.
För den, som en gång blivit förtrogen med hennes flärd- fria och mästerliga framställnings- konst, hennes skarpa psykologiska uppfattning och hennes säkra histo- riska omdöme, grundat på djupgående vetenskapliga forskningar, är det ett dubbelt nöje.
Man känner sig ha fast mark under fötterna och en hög, blå himmel över sitt huvud, n ä r man läser hennes arbeten, och det är en synner- ligen angenäm känsla, inte minst un- der en tid, d å det är så mycket, som brister och ger vika, om man kommer det alltför nära inpå livet.
Dr. Wahlström h a r en sällsynt för- måga att giva i sina böcker.
Hon ger med varm och slösande hand ur sitt rika kunskapsförråd, hon ger nya syn- punkter, skapar nya värden och hål- ler stundom rättegång med både sig själv och andra, vilket kommer även läsaren att ett ögonblick låta boken sjunka ned i knäet för en hälsosam självrannsakning.
Alltnog: författa- rinnan har en ovanlig förmåga att öpp- n a ögonen på andra och f å dem att se vaket och nyktert men på samma gång varmt och förstående på livet och människorna.
Hon är inte rädd för de starka orden, i vilken riktning de än gå, men hur uppfriskande och levande verka de ej!
Hon kan vara sträng, obarmhärtigt sträng i sin kri- tik, men hon vill se sanningen i ögo- nen och hör e j till smickrarna i v å r fala värld.
Hon säger sin mening rent lit och tar lugnt konsekvenserna därav.
I sin nya bok, Svenskar från förra seklet, del I, behandlar dr. Wahlström två av den svenska odlingens stormän: Benjamin Höijer och Hans Järta.
Hon säger själv i företalet, a t t syftet med den första artikeln, den om Höijer, en- dast är att ge en något fylligare kul- turell bakgrund åt J ä r t a s ungdomsut- veckling, och på så sätt har boken en vida enhetligare karaktär, än titeln an- ger.
E n vackrare baligrund för Hans Jär- tas betydelsefulla livsverk kan e j hel- ler gärna tänkas än den ädle, fast a v så få förstådde och uppskattade filoso- fen Benjamin Höijer.
Han och J ä r t a höra på ett särskilt sätt samman, lik- som även Höijer och Geijer göra det.
Höijer är läraren, som genom sitt star- ka inflytande lever vidare i sina lär- jungars verk.
Och med sådana lär- jungar som Geijer och Järta, flera an- dra att förtiga, sträcker sig hans in- flytande i n i v å r tid.
Höijer levde under en brytningstid inte minst för den akademiska världen i v å r nordsvenska universitetsstad, där ck politiska och filosofiska meningar- na just då skarpt bröto sig mot var- andra.
Det va.r framför allt Kant, som var tvisteämnet inom den lärda värl- den, ochsom en a v kantianismens för- sta och mest skarpsinniga represen- tanter i vårt land kom Höijer att fram- stå som den store ensamme, kring vil- ken endast en liten skara menings- fränder och beundrare vågade sluta sig.
Uppsala ansågs farligt denna tid, och föräldrar skickade hellre sina sö- ner till Lund för att skydda dem, kan- ske inte minst för docenten Höijers " farliga " makt.
Den fruktan man på många håll och även på högre ort kän- de för Höijer, fick han erfara även i befordringsväg.
Först några år före sin död erhöll han, efter att gång på gång ha blivit förbigången, en profes- sur i filosofi.
Hela hans liv v a r en ständig kamp, och de många motgån- garna skulle säkert h a brutit en min- dre rakryggad människa ä n Höijer.
Dessa bidrog0 visserligen till att för- bittra hans sinne och göra honom på många sätt svåråtkomlig, men i dr. Wahlströms vederhäftiga skildring framstår han dock, trots allt, som en man, huvudet högre än allt folket.
Hon har lyckats att tränga igenom det skenbart hårda skal, varmed Höijer mestadels omgav sin inre människa, Dansk höger.
En hänvändelse till I r Asquith, När är den lämpliga tiden?
Kanadas kvinnor Det har varit känt a v en och var att det radikala partiet i Danmark UPP- tagit kravet på kvinnans likställighet med mannen och hennes rätt till sam- m a ställning och ämbeten som han, men att det nybildade konservativa folkpartiet, som uppstått u r den forna högern, även upptagit detta krav på sitt program, torde nog i åtskilliga kretsar vara ägnat a t t väcka en viss förvåning, särskilt h ä r i Sverige, där högerpartiets motstånd mot kvinno- rösträtten är väl bekant.
Det konser- vativa folkpartiets programpunkt om kvinnans rättsliga likställighet med mannen är knutet till följande utta- lande: Partiet hyser den övertygelsen, att kvinnans framträdande i politiken skall bidraga till att höja det offentli- ga livet, och partiet utlovar kvinnor- n a sitt bistånd i deras strävan att ut- veckla sig till ansvarsfyllda och själv- ständiga medborgare.
Det ä r partiets säkra förhoppning, att kvinnans delak- tighet i lagstiftningsarbetet skall leda till genomförandet a v kvinnans rätts- liga likställighet med mannen.
Danmarks kvinnor, som så nyligen erhållit sin politiska rösträtt, äro allt- så nog lyckliga att kunna påräkna stöd och intresse a v sitt lands olika po- litiska partier, och de kunna även hysa ett berättigat hopp om, att det konser- vativa folkpartiet kommer att göra allt vad i dess makt står för att skaffa kvinnorna de representanter i den lag- stiftande församlingen, som äro ett villkor för att de skola kunna utöva det inflytande på lagstiftningsarbetet, pA vilket de hoppas.
I slutet av förra året meddelade vi att till tyska kvinnorösträttsförbundet anslutna föreningar, trots att deras land v a r invecklat i krig, till riksda- gen inlämnade en petition med begä- ran att riksdagen efter krigets slut måtte giva kvinnorna allmän, lika och direkt rösträtt till riksdagen.
Inte hel- ler Englands kvinnor h a under kris- tiderna förgätit vad de äro skyldiga sin sak.
Till premiärminister Asquith h a r nämligen inlämnats följande skri- velse, undertecknad av representanter för 13 olika föreningar för kvinnans politiska rösträtt: Från en engelsk tidning, London He- rald, hämta vi följande uttalande om kvin- norösträtten, som, åtminstone vad inled- ningen beträffar, har sin fulla tillämpning på svenska förhållanden.
Det finns såda- na som säga, skriver tidningen: " Nu är inte tiden lämplig. "
Så sade de före kriget och så säga de nu också.
På samma sätt kommer det att låta efter kriget.
Men då rättvisa skall skipas är vilken tid som helst lämplig.
Vi fingo alltid höra, att när partierna vor0 söndrade sins emellan, kun- de det inte bli fråga om ett regeringsbe- slut.
Men nu ha vi en koalitionsministär och förhållandet än ändå detsamma.
Principen och tillfället förenas inte ofta, men i fråga om kvinnans .politiska rösträtt göra de det just nu.
Våra ledande män ha ett enastående tillfälle att läka ett allt- jämt öppet sår i den politiska kroppen och förhindra att de ändlösa stridigheterna åter upptas: och de, som ständigt fört på Iäp- parna talet om frihet och självstyrelse, ha nu ett tillfälle att bevisa uppriktigheten av sina talesätt.
.Vi h a fått höra, att vår egen ära kräver att Belgiens självstyrelse återställes, och att för det målet äro off- ren av vårt liv, vår lycka och vårt väl- stand inte nog.
tunga.
Betyder då Belgiens män så mycket mer för oss än våra egna komnia under år 1916 att starta en röst- rättskampanj med fordran på samma politiska rösträtt och valbarhet, som gäller för män.
I december framläm- nade Manitobas kvinnor en petition till premiärminister Norris, underteck- nad a v 39,534 kvinnor.
Ministern tog mycket vänligt emot deputationen och försäkrade, att det förslag om politisk rösträtt för kvinnor, som varit under behandling, blivit mycket omsorgsfullt förberett, och han tillade, att regerin- gen hoppades kunna framlägga det, när parlamentet sammanträdde.
LYDIA WAHLSTROM: Svenskar från förra seklet.
Biografiska studier, del .I.
Norstedt &amp; Söners förlag.
191 sid. Pris kr.
3:50.
Det är med verklig glädje den histo- De meddelanden, som- varit synliga i pressen i sammanhang med lord Lansdow- nes utt ande i parlamentet om regeringens förslag il1 ändring av den allmänna röst- rätten, ha ingivit rösträttskvinnorna all- varliga farhågor, att regeringen genom en dylik åtgärd kommer att föra fram ett stort antal nya, manliga väljare till val- urnorna.
Vi, som undertecknat denna skri- velse och representera olika sammanslut- ningar av rösträttskvinnor, hysa den åsik- ten, att varje försök till ändring av all- män rösträtt för män, som inte samtidigt avser att bevilja kvinnorna rösträtt, skulle vanära männen och innebära en stor orätt- visa mot kvinnorna samt vara ägnat att framkalla en mycket kritisk situation.
Som regeringens överhuvud vända vi oss där- för till Eder med begäran om en definitiv försäkran, att om regeringen kommer att vidtaga de mått och steg varom fråga är, även kvinnorna, vilkas rätt till politisk likställighet ökats, i stiillet för att min- skas genom kriget och allt vad det med- f ö r t av lidande och arbete, måtte tagas med i räkningen.
1 Fullt medvetna om Er strängt upptagna tid, ha vi närmat oss Er på detta sätt, men skulle Ert svar på denna allvarliga fråga inte bli tillräckligt klart och till- fredsställande, anhålla vi vördsamt att N i måtte mottaga en deputation av represen- tanter från våra organisationer eller utse någon annan av regeringens medlemmar att bli Er ställföreträdare.
hustrur, mödrar, döttrar och systrar?
Tu- senden av män ha slitits från sina hem och i frihetens namn blivit sårade och dö- dade.
De utstodo allt, därför att de vor0 förvissade om att deras land verkligen Tar frihetens banerförare.
För frihetens skull ha de kämpat, lidit och dött.
H a de miss- tagit sig?
Voro de förda bakom ljuset?
Skola de bli förrådda på lasarettet och i graven?
Skola vi efter alla offer och an- strängningar börja på nytt den gamla kampen om likställighet i hemmet?
Röst- rätt betyder inte allt.
I somligas ögon be- tyder den knappast något.
Fastän män ha rösträtt kunna de tyranniseras och ex- ploateras.
Men i deras tanke, som inte ha rösträtt och i deras tanke som ha den och kunna begagna den till det mål de önska, betyder den mycket och symboliserar ändå mer.
Vi ha många hrättvisor a t t bekämpa i det brittiska riket, och en av dem ä r kvinnans undertryckta ställning.
Kunna vi inte i våra egna hem förverkliga rätt- visan, friheten och jämlikheten, då komma våra hjältedåd att dö i det tysta.
N:R 3 4 jämförelsevis orubbad utveckling a folkets politiska medbestämmandt rätt. "
Förf.
tillägger senare, att denna bi tingelse av Sveriges egen historia a förklaringen till den tänjbarhet, val med vår regeringsform uthärdat betj dande förändringar, särskilt när dc gällt riksdagens sammansättning oc rösträtten.
Grundlagsstiftarna medtc go endast det väsentliga av lärdomai ila från flydda tider, under det att d åt eftervärlden lämnat frihet att i ar dra stadgar kodifiera vissa enskildht ter.
Om fraiiiställningen av Hans Järta offentliga verksamhet framför allt p å kallar ett allmännare intresse, så ä dock skildringen av det mera privat i hans liv synnerligen roande.
Var sig författarinnan skildrar honom sor den framstående politikern, den myn dige landshövdingen i Falun eller de älskvärde familjefadern, vare sig ho skildrar honom som den liberale oppa sitionsmannen eller som det konservs tiva partiets högste chef, så ä r de " som hade vi själva sett honom oc: känt ".
Det blåser friska vindar genon boken, och det humoristiska inslage förskaffar läsaren mer än en gång et hjärtligt skratt.
arbetet prydes av några utmärk vackra porträtt, däribland en teckning förut ej reproducerad, av Thekla Knöe lätta hand.
Den återger Järta som döc och beledsagas av följande poem: " Vänligt se på denna skuggbild, tagen Med en darrande och ovand hand!
Känner du de ädla anletsdragen Av en vän, som lämnat jordens lands Friden vilar stilla på hans panna, Dagens oro icke honom stör.
Tidens alla yra vindar stanna, Ej ett hår nppå hans huvud rör.
Ack!
hans tankar dig ej mer hugsvala, Ogats eld du icke blixtra ser!
Kiing den mund du hört så härligt tala, Leker ej det fina löjet mer.
Ofta fordom, tjusad av hans snille, Satt jag lyssnande - och tankfull sen, Och de blyga ord jag säga ville Smälte bort som dagg i solens sken.
Kanske till de ljusa höjder hunnen, Där ej moln och skuggor skymma mer, Att han ser min skygghet nu försvunnen Att han tacksamt minne gärna ser. "
Till detta fogar dr. W. följande slut ord: " Thekla Knös vid Hans Järtai bår - den sammanställningen förefal ler kanske en smula främmande, ocl blek ä r också tonen i de här ovan med delade verserna.
Men hur blekt måstc inte i grund och botten varje försöl förefalla tilI framställning av der färgstarka, skiftande, självförbrännan de, svenska gestalt, som hette Hana Järta. "
Mot detta vågar jag påstå, att vi sti i stor tacksamhetsskuld till doktoi Wahlström, sam skänkt oss denna för träffliga skildring av den svenskt grundlagens fader.
Boken bör bli väl kommen inte minst för varje social x h politiskt intresserad kvinna i vår land, och jag rekommenderar den pi iet varmaste å t denna tidnings läsare Maria Almen.
Ny kvinnlig hovrättsnotarie.
Aven Göta hovrätt har nu fått sin försts ivinnliga notarie.
Fröken Karin Heyman rom blev student 1911 och i Uppsala tagii lin examen med höga betyg, antogs näm igen onsdagen den 12 januari till e. o. no, arie i Göta hovrätt.
Notarien HeymaI &gt;örjar sin juridiska bana med att fullföljr lin praktiska utbildning hos häradshövding af Ekenstam i Hammarkinds, Stegeborgr) ch Skärkinds domsaga.
Ilev visserligen.
" Han hade själv gifl sig av kärlek och ville ej hindra sina 3arn att göra detsamma. "
Men släk.
(Forts. och slut.)
, en var utom sig.
" Aldrig hade en frö- MINNEN av och om EMIL KEY, ut ren Posse gift sig med en ofrälse.
Och givna och utfyllda av Ellen Keu lenne Emil Key, hade han icke skri.
Del I. Albert Bonniers förlag.
401 (it i det rysliga Aftonbladet?
Hade sidor.
Pris häft.
kr.
7.50, inb.
9.-. ian icke läst och beundrat den för- I brev till vännen John Arsenius (se: ärlige C.
J.
L. Almqvist?
Var han ej dermera hästmålaren och överstelöjt, kandinav?
Och ville han ej ha bort nanten) av 20 dec.
1846 - ett brev, son le fyra stånden? "
Brev bestormade ä r fyllt av " ledsnad vid kärleken " -: revinnan Posse att förekomma kata- skriver Emil Key: " Jag ämnar slå mig itrofen.
Det svåraste fästmön hade att på frisk praktisk verksamhet, med et1 ivervinna var dock fästmannens bikt ord: köpa egendom och bliva jordbru) m sin kärlek till Emilie Högquist.
So- kare.
Därför råkas vi ej i Stockholn:) hie Posse hade själv sett henne på i vinter.
J a g kommer troligen att bo eatern och erfarit tjusningen av hen- sätta mig några mil från Västervik. '
les väsen - intet under, att hon fruk- Den blivande jordbrukaren berätta] ade rivalen i skuggornas värld!
Men också, att han håller på med ett nyti brev från fästmannen lugnade henne: allvarligt filosofiskt-poetiskt arbete - ust hon var den rätta för honom.
kanske ett dåligt varsel för det kom.
i a n hade varit misstrogen mot kärle- mande lantbruket!
Egendomsköpel; en, hans bättre jag hade krympt sam- gjordes 1847, då Emil Key förvärvade nan i misstrons kyla.
" Men så kom Sundsholm, en gård med gammal hi- iu, luften blev åter varm, mitt bättre storia.
Poesien fick vid köpet ett ödes- ag rätade ut sig igen, och jag tror digert övertag över nyttan, ty ställel .ter på lyckan som jag tror på dig. "
var lika naturskönt, som det u r jord- Vid skildringen av Sundsholm har brukaresynpunkt var dåligt och hård- Cllen Key i enlighet med faderns in- arbetat.
entioner iignat en särskild runa åt Emil Key hade nu alltså själv fått et originella paret Hultin på Kaller- gård och grund i faderneprovinsen läs, närmaste granngården.
Kapten Småland.
Där levde också på det stora Iultin hade många jaktminnen till- godset Björnö, som innehades av 1ä- ammans med Runeberg och lär till nå- nets största jorddrott - greve Carl .on del suttit modell till Fänrik Stål.
Posse - en ung flicka, som sedan tio- €an jagade och fiskade långt upp i 90- årsåldern älskat Emil Key och som rsåldern, var dessutom skicklig na- svårt pinades av oro vid de flygande urälskare och för övrigt en stor spju- ryktena om marsoroligheterna år 1848 er och hurporist med det mest oemot- i Stockholm, där hennes utvalde då vi- tåndligt smittande skratt.
Även bok- stades.
Även Emil Keys " tankar hade lukare, blomstervän och musikälskare.
börjat gå till barndomsvännen under [ans hustru, Constance Wännman, var drömmen om en sund och sann lycka ".
n sällsynt fin och poetisk natur, sago- Genom flickdagbokens Sturm und örfattarinna och stor konstnilr på Drang följer man sedan historiens arpa.
Mitt i det fattiga och barnrika lyckliga utveckling till det ståtliga bröl- emmets övermått av arbete levde hon lopet 2 mars 1849.
Alldeles så glatt ett blomlikt, omedvetet, oskuldsfullt seglats fram till kullerstolarna hade de ängivande åt religion, natur, skön- unga ingalunda.
Det bleklagda nej de et ".
Ellen Keys minnesteckning av fruktat och väntat av greve Posse ute- en högt älskade gamla vännen från Ur bokmarknaden.
\ Lagbered~iu~u förslag till lag am barn utom &amp; tenskap, Av jur. kand. Eva A n d h I.
* Detta förslag, avlämnat den 31 de här har trolovningen, som j u i nya cember 1915, innebär egentligen ick äktenskapslagen ä r av ingen förplik- införandet av några nya principer p, tande äktenskaplig karaktär, spelat det område av lagstiftningen det beröi rätlinjigheten ett spratt och ställt de utan är snarare en delvis reparatioi s. k. trolovningsbarnen på ett melian- av den gamla byggnaden med en he trappsteg, varom mera sedan.
del synnerligen goda förbättringar hä och var.
Som redan titeln innebär ei Om barnets namn.
fortfarande rättslig skillnad emellai barn, vilkas föräldrar ingått äktenskai Som förut nämnts, innebär förslaget med varandra, - " barn med äkten allenast en reparation och upplappning skaplig börd " - och barn, vilkas för av den murkna byggnad, som här i äldrar icke ingått iiktenskap med var Sverige kallas barnlags tiftning.
Något andra - " barn utom äktenskap ".
Me (socialt motiverat och rationellt genom- denna terminologi har lagberedningei fört program innebär det däremot icke.
velat utrota benämningen " oäkta ".
Hu Det har fortfarande vad barn utom äk- ruvida detta skall lyckas i och med ge tenskap beträff ar ett principiellt ma- nomförandet av detta förslag återstå triarkat.
Enligt gällande rätt har bar- att se.
net alls icke någon rätt till faderns Man närmar sig i barnarätten likson namn, och huruvida det har rätt till i äktenskapsrätten mer och mer ei moderns ä r omtvistat.
Enligt förslaget formalistisk uppfattning, som vorc skall barn ytom äktenskap erhålla verkligt prydlig i sina rena linjer ocl moderns släktnamn.
D. v. s. om hon enkla former, om den icke låge si ä r ogift.
Att barnet så utan vidare i långt bort från verkligheten.
I äkten förslaget skall ha moderns släktnamn skapsrätten skall hädanefter endas och icke faderns motiveras bl.
a. med förekomma antingen vigselfäst äkten att ' ' ou barnet står under moderns skap eller fullständig löslighet.
All2 vårdnad och särskilt om barnet vistas mellanformer t a r lagen ingen hänsyr hos .henne, vilket förutsättes, måste det till.
Och med utgångspunkt från den i allmänhet vara naturligast och för- na äktenskapliga ståndpunkt komme] delaktigast, såväl för barnet som för nu föreliggande förslag med klassifie modern, att de hava samma namn.
ringen av barnen i utomäktenskapligs Olikhet med avseende å släktnamn och med äktenskaplig börd.
Men liks skulle - i synnerhet om barnet efter litet som Riksdagen kunde hålla der fadern bure ett mera egenartat och iktenskapliga linjen klar, utan måstc känt namn - ständigt draga uppmärk- nödd och tvungen anhålla hos Kungl samheten å barnets börd och kunna Maj:t om förslag till mellanställnine bereda barnet och modern synnerliga %t trolovade mödrar, lika litet har lag obehag.
Befaras kan även, att om bar- beredningen själv kunnat hålla grän net mot faderns vilja erhåller dennes sen mellan privilegierade och oprivile släktnamn, detta förhållande skall hos erad de barn rak utan bukter.
Avex fadern väcka ovilja mot barnet och, Darndomsdagarna, vars ansikte mec läsaren av Emil Keys Minnen, i huru h e n och sorgerna alltmer förklaradei hög grad hans berömda dotter måtte av " själ, ödmjukhet och mildhet ", höi vara sin faders barn, naturligtvis med t ' rånräkning av den begåvningens mys-, il1 bokens vackraste sidor.
Makarna Keys äktenskap blev SOII tiska förstoring, som stegringen till rådant ovanligt lyckligt och Sophit genialitet innebär.
Redan ett och annat i hans stil på- Posse den fullkomligaste av hustrur - iet kunde man också vänta av den minner om Ellen Key, t. ex. då han ta- Ijupa, starka och hängivna personlig lar om " den vulkaniskt obegriplige iet, som skymtade bakom dagbokem Napoleon ", eller då han kallar Rhen- Ilad.
" En kärlek ", säger dottern, " som fallet vid Schaffhausen " en ungdoms- ?j var en verksam ömhet, en hela live1 iandling " av floden.
Hänförd av renomträngande hängivenhet, var hen- Frankrikes stora tragedienne Rachel, ie ofattlig ".
Barnen uppfostrades j, yeker han sig i hennes mörka ögon se krängaste enkelhet, med ris och obe- n i " de jordiska lidelsernas och den reklig diaciplin.
All mat måste t. ex, iordiska sorgens djupa blomkalkar " - itas, även om man blev sjuk av den.
jet kunde ju ordagrannt vara skrivet den de hade stor rörelsefrihet, och all iv Ellen Key!
Som 22-årig yngling iänsyn$togs till deras egenart vid va- siktade han i essayn om emancipatio- ien följande maning till kvinnorna: et av levnadsbana.
" Lev så, full av rika aningar, käns- Det började emellertid mörkna över Cmil Keys liv, som en gång syntes för or och drömmar, du världslivets Lans vänner ligga så sorglöst framför ?ythia; tänk alltjämt med ditt hjärta,) ch låt dessa, i den finaste känslas dar- ionom.
Av den drömda författarefriden på * ande flor lätt omhöljda tankar, e j få andet i en skön natur fick han allt ' örblekna likt en dröm, som du ej aindre.
Han måste själv övertaga den ninns vid uppvaknandet!
De visa dig örut utarrenderade gårdens, skötsel rägen framåt till liv och lycka, till ich sökte genom studium av lantbruks- [ärlek och - allt! "
Frändskapen med itteratur förbättra sina bristande in- ankestämningen i Ellen Keys " Miss- sikter i jordbruket.
Rätlinjig idealist brukad kvinnokraft " är omisskännlig.
som han var, hade han, Thomanders Hos fadern återfinner man Ellen och Wieselgrens lärjunge, låtit riva Ceys radikala och demokratiska lägg- bränneriet på Sundsholm och därmed iing, en viss källklar " opraktisk " idea- berövat sig gårdens enda säkra in- itet och ett obotligt anlag för opti- komst.
Vi lämna honom på Minnenas nism.
Icke från honom ensamt, men sista sida som en man den där vet, att rån hela sitt starka och ståtliga stam- han lämnat ungdomen bakom sig och, räd, från alla de fullödiga människor, ohuru obruten och hoppfull, dock kän- om fyllt hennes barndom och ungdom, ner tryck och tyngd av livet.
Vi ana rån föräldrahemmets rena atmosfär redan den trötte man, som många å r, ar Ellen Key mottagit kraft att ge- qenare anbefallde sitt eftermäle i sin Lom alla skiften rädda sin stora varma dotters händer genom det gripande r o på livet och människorna.
Mycket hrev - skrivet på Emil Keys 65:te fö- minnesboken förklarar, varför själ- delsedag den 7 okt.
1886 - varmed ver- a härden i diktarhemmet på Omberg Iiet inledes.
- såsom en hyllning å t människokär- Mellan raderna i detta brev läser 3ken som livets bärande kraft - smyc- man tydligen den skrivandes trygga ats med ett lågande hjärta och devi- förvissan om att lämna uppdraget till en: " B r i n n o c h v ä r m! "
3n andlig frände.
Ofta slår det också Gerda Hellberg.
N:R 3 5 RoSTBBTT FOB KYILPLPOB Riks 2550 STOCKHOLlld Gamla Kangsholmsbrogatan 26 (andra huset från Drottninggatan) Jtorr laser af f i n a r e och enklare 8 ii i ek, mahogny, valnöt M&amp;BLER 8 0 samt andra triblag äfven målade, till billigaste priser.
~ i i m Tel..
11410 Riks Tel. 6505 f il 9 I, 8 .E) H-H.CI=I .. Ho ... ’ - ?Ho.
- Bdvokat EVU UHUEN JURIS KAND. Ruinnliga Juridiska Byrån Vaningafan 18 - Stockholm G. Räiiagingar o. joridiska uppdrag av alla slag.
KL. 10-4.
Allm.
tel. 18336.
Riks tel. 75 76.
E. o. Hovrättsnotarien.
EllSIIETH IIlSSOiiS Rdvokiitbyrå Södergatan 14, Malmö Tel. 6137 Bittegilngar 6th Juridiska uppdra!
av alla slag.
därigenom mer skada än gagna det- samma. ” Barnets rätt a t t erhålla moderns släktnamn är dock inskränkt i det fall att hon är g i f t eller frånskild hustru.
Då f å r barnet det namn, som tillkom henne som ogift.
Lagberedningen an- ser, att skälig hänsyn till mannen och hans släkt motiverar.
ett sådant stad- gande.
Men om modern är änka och fortfarande, vilket j u i Sverige är re- gel, bär sin avlidne mans släktnamn, får även barnet detta namn.
Man frå- gar sig vadan denna inkonsekvens i hänsynen för mannens släkt?
Då h m ä r död.
Lagberedningen anser emeller- tid att änkans och hennes utomäkten- skapliga barns intresse a v a t t hava samma släktnamn överväger den ” obil- lighet ” detta innebär mot mannens släkt.
Med ett sådant resonemang blir man i alla fall nyfiken på, h u r den nya äktenskapslagen skall ställa sig i frå- ga om gift kvinnas rätt till namn.
” Barnets fader, så ock, där modern ä r gift, hennes make må giva barnet sitt släktnamn.
Till sådan ändring a v namn erfordras samtycke av barnets förmyndare, om det är omyndigt, och a v barnet självt, om det fyllt 18 år. ” Om moderns make vill ge barnet sitt namn, har hans släktingar inte ansetts böra äga makt att hindra det.
Barnets fa- ders samtycke erfordras icke heller, om han icke ä r förmyndare.
Och vi- dare torde följande ur motiverna be- aktas: ” Då moderns samtycke så gott som undantagslöst torde kunna påräk- nas, har icke heller hennes samtycke ansetts böra uppställas som villkor. ” Samtycke a v barnets förmyndare er- fordras däremot.
H ä r känner man sig också undrande, inför den nya äkten- skapslagen.
H u r mycket kommer egent- ligen att tas med a v det gamla måls- mansskapet?
Frågan m å anses berät- tigad med hänsyn till det refererade.
Ännu en anmärkning om de oprivile- gierade barnens namn.
Vad här ovan nämnts om barnets rätt till namn, ä r avsett att gälla även om namnet ä r ad- ligt.
Och, fortsätter beredningen, ” att därmed icke följer adlig värdighet, för barnet ä r uppenbart. ” J a, juridiskt kanske.
righeten mellan modern och barnet.
Den andra paragrafen lägger så att säga den andra grundstenen till matri- arkatet, då den bestämmer, att ” modern have vårdnaden om barnet och vare dess förmyndare ”.
Vad äktenskapliga barn beträffar, är det fadern som så gott som oinskränkt h a r dessa befogen- heter.
Det är gott att lagberedningen här tyr till den kommande allmänna omarbetningen a v den svenska för- äldra- och förmynderskapsrätten.
” Äro föräldrarna ense a t t fadern skall träda i moderns ställe, varde på anmälan fadern a v rätten förordnad till förmyndare. ” Man har ansett en lämplighetsprövning böra iiga rum emedan, enligt motiveringen, ” fadern enligt naturens ordning icke s t å r bar- net lika nära som modern och i all- mänhet ej heller kan anses lika skic- kad a t t uppfostra barnet som modern, särskilt i barnets spädare ålder. ” Om modern ä r absolut olämplig a t t utöva f örmynderskaps- och vårdnadsrätten över barnet, kan dessa befogenhetei fråntagas henne och överflyttas på fa- dern eller annan.
Detta kan ske mot moderns vilja och utan avseende därå.
om fadern är villig och lämplig att övertaga dem.
Men fadern h a r icke nå- gon bestämd rätt härtill, även om han skulle vara lämplig.
” Om t. ex. barnet vistas hos modern i hennes föräldra- hem, men hon dör, ä r det i regel bäst för barnet, att dess morfader eller an- nan mödernefrände f å r taga hand om barnet.
Därest modern ingår äkten- skap med annan än barnets fader och förty, som stående under målsmanskap, icke längre kan vara förmyndare, men hon önskar h a barnet hos sig i sitt nya hem, ä r hennes make ofta den lämpli- gaste a t t övertaga den rättsliga mak- ten över barnet. ” 0111 barnavårdsmannens ställning och befogenheter i n u nämnda avseen- den skall i ett annat sammanhang läm- nas redogörelse.
Rlbert Engström och Ruinnorörelsen.
E t t betyg a v John Landquist.
- 4lbert Engströms Samlade berättelser ära under utgivning i ny upplaga, och detta ger d:r Landquist i Dagens Nyheter an- ledning till en granskning av Strixredak- törens författarskap.
Vi kunna icke neka oss nöjet att i vissa delar återgiva den in- tressanta artikeln.
D:r Lundquist skriver: Minst lyckad i sin produktion är Eng- ström när han blandar sig i tidens frågor.
Hans höga åthävor och starka språk stå här i en löjlig kontrast till hans minimala kunskap i ämnet.
Besynnerligt nog ä r det särskilt en fråga, som man tycker borde varit konstnären i Grisslehamn fullkom- ligt likgiltig, vilken han ägnat sin huvud- sakliga och en märkvärdigt intensiv upp- märksamhet: nämligen kvinnorörelsen.
Man kan e j annat än förvånas över den enkel- het, som utmärker Engströms angrepp, strödda överallt i hans böcker, på kvinnlig rösträttsrörelse och på kviiinan för övrigt i allmänhet.
- albert Engström och meningsfränder skulle ha nytta av att t a kannedom om den moderna psykoanalysens upptäckter rörande den manliga kvinnoföraktaren och hans poser.
Den har i den manliga pro- testgesten mot kvinnorna och det manliga kvinnoförsmädandet funnit det mest ka- raktäristiska symtomet just på omanlighet.
Bakom det affektivt betonade kvinnoned- sättaiidet har analysen visat i allmänhet dölja sig svaghet, fruktan, osäkerhet gcnt- emot kvinnan eller allehanda erfarna ran- cuner och misslyckanden gentemot henne.
Ett snart sagt konstant fenomen hos man- liga neurotiker och hysteriker är kvinno- föraktet.
Den manliga animositeten mot den moderna kvinnorörelsen framträder därför i första hand hos de svaga eller Om vårdnad och förmynderskap.
rancunefyllda männen.
Det är för de räd- Som ovan påpekats har beredningen da och osäkra männen förhållandet till vid motiveringen tiii namnparagrafen kvinnan väsentligen ter sig som en makt- utgått från den n ä r a faktiska samhö- kamp, i vilken det blir angeläget att i ord Allm.
6296 Ett minne från Fordexpedi- tionens resa till Haag.
Mrs Holt - hon och hennes man nära vänner till mr Ford - berättar om hur expeditionen kom till.
Nedanstående minns j a g såsom en sammanfattning a v hennes själfulla framställning.
Hon hävdade på ett synnerligen ta- lande sätt den obetvingliga viljan hos amerikanarna a t t få göra något, få.
offra något för a t t komma Europa till hjälp, som besjälar stora skaror a v det amerikanska folket.
Beslutet om Ford- expeditionen hade föregåtts a v de tu- sentals telegram från amerikanska mödrar, som, pB samma dag - en na- tionaldag, d å de hade lika mycket att tänka på för sina hem som våra möd- rar hos oss på julafton - avsänts till president Wilson med enträgen bön om a t t han skulle gå i spetsen för de neu- trala staternas vädjan om fredsunder- handlingar.
Det var nar president Wilson förklarade, att han icke ansåg sig kunna nu officiellt göra detta, som Fordexpeditionen endast på två veckor beslöts och igångsattes och lyckades samla deltagare f r å n hela det stora Amerika.
Kunde dan officiella världen icke nu medverka, så skulle detta bli ett folkets rop till folket.
Ännu en hög- tid till åminnelse a v kärlekslärans för- kunnare skulle icke få begås utan att den nya världen ville visa det gamla Europa sin medkänsla och sin tillgi- venhet.
Det fanns de som endast hade ett par timmar för att hinna till New York före fredsskeppets avgång.
Over- allt uppmanade man dem bara att resa, och de kände alla, att de hade det ame- rikanska folkets välsignelse med sig, och de visste, att presidenten innerligt önskade detta enskilda företag, när han såsom statsman för närvarande intet mäktade.
De kommo icke med förväntning att få ett officiellt motta- gande.
De visste, a t t de kommo så gott som oväntade, de kommo oförberedda, men de visste att de måste komma och a t t när de en gång bara skulle få träffa fredslängtande europeer, så skulle de alla känna sig förenade i ett mål, så viktigt, att ingen återvändo fanns förr- ä n det v a r nått.
Så talade en a v dessa amerikanska mödrar, som telegraferat till president Wilson och som nu var på väg till H a a g och var ett levande vittnesbörd om den tro som försätter berg.
Anna Lindhagen.
__ Rösträtt f ö r Kvinnor uppmärksam- mad i Amerika.
Den svensk-amerikanska tidningen Arbc- taren, som utges i New York, har i sitt nummer för den 23 december citerat ett ut- talande av Frigga Carlberg, som förekom- mit i Rösträtt för Kvinnor och som häv- dar moderlighetskänslans solidarisering in- f ö r allt som lever och andas - inför en framtid, där varje våldshandling är en för- brytelse.
~ nedsätta, i handling stuka henne och över huvud hålla henne tillbaka.
För den nor- mala mannen försvinner detta problem, för- hållandet till kvinnan gestaltar sig till ett realt utbyte, och han vet a t t kvinnan ändå alltid genom livets lag är den svagare parten i tillvaron.
En karl med normalt sinne och normalt öde är därför från be- gynnelsen böjd till sympati för kvinnan och för sträGanden att förbättra hennes lott på jorden.
Maskulinismens skrävlare åter äro principiellt suspekta för någon underlägsenhet eller för lidna nederlag.
Nå, vilken betydelse ett schema än kan ha, låter sig naturligtvis det mänskliga li- vets mångfald inte på förhand bedömas därefter.
Vad man däremot, för a t t efter denna tänkvärda digression återvända till det föreliggande, om Albert Engströms oför- gripliga åsikter i kvinnofrågan kan säga ä r att de äro självsvåldiga och okunniga och ge skådespelet av en kamp mot väder- kvarn ar 1i.
-.
Malmtorgsgatan 6, Stockholm Svea Växt Landets förnämsta MARGARIN Arbetet ute i landet.
Avesta-Krylbo F. K.
P.
R. hade tisdagen den 18 januari anordnat ett festligt möte U Godtemplarlokalen i Avesta.
Ordföranden, f r u Erica Falkman, hälsade med ett kortare anförande medlemmarna välkomna.
Efter några gedigna musiknummer till violin och piano, utförda på ett förtjänstfullt siitt av fröknarna Vcsterberg och Bäckström, läm- nades av ordföranden en livlig och intres- sant redogörelse för sista centralstyrelsemö- tet i Stockholm.
På sitt vanliga förtjänst- fulla sätt sjöngo så fru Vik samt fröknarna Forsberg och Eriksson några anslående sångnummer.
Den mest intressanta punk- ten å aftonens program var säkerligen be- handlingen av det aktuella ämnet: ” Kvin- nans utbildningsår ”, vilket inleddes av fröken Hanna Forssell.
Den livliga dis- kussionen, som följde härpå, vittnade om det största intresse för den husliga utbild- ningen.
Meningarna vor0 naturligtvis de- lade, men de flesta uttalade sig f ö r det obligatoriska året.
Någon resolution antogs ej, utan bordlades frågan till ett komman- de möte.
Gemensam tesup6 intogs och stämningen var hela kvkllen den, bästa.
1 Hallsbergs F. K.
P.
R. hade årsmöte den 3 december.
Till styrelse för 1910 valdes fru Josefina Molander ordförande, fru Jenny Persson, vice ordforande, fru Frida Ed- ström sekreterare, fru Elin Bergman vice sekreterare och frii Hilda Bursell kas- sör.
Till centralstyrelscmedlem utsågs f r u J. Molander med fru J. Persson som supple- ant.
- Till föreningens mångåriga, nitiska ordförande, fru Selma Liljekvist, som av- flyttar från orten, frambars föreningens tack för energiskt arbete.
Laså F. K.
P.
R., som förut varit filial, blev efter föredrag av fru Annie Gunnars- son den 21 januari självständig förening.
Till styrelse valdes fru Amanda Karlsson ordförande, fröken Svea Jansson vice ord- förande, fru Ebba Andersson sekreterare och fru Spännare kassör.
Luleå F. K.
P.
R. anordnade i november en föreställning på Luleå teater, varvid uppfördes ” Hnru kvinnorna flngo politisk rösträtt ” samt ” En enquete i Hades ”.
Afto- nen blev en s u c c ~ s såväl för de uppträdan- de som för föreningen.
Det var fullsatt hus, spelet gick utmärkt, och anordnarna hade tillfälle konstatera, att vill man plä- dera för den kvinnliga rösträttens ideer, går det lättast att vinna åhörare, om man kan få Thalia till hjälp.
- Den 6 december hade föreningen ordinarie höstsammanträ- de.
Styrelsemedlemmar för 1916 blevo frö- ken Märta Bucht ordförande, fru Julia Fernlund vice ordförande, fröknarna Anna Gustafsson, Anna Svensson, Emma Isaks- son, Anna Högström samt fru Viola Lytt- kens.
Styrelsesuppleanter blev0 fru Mia Hellström, fröknarna Alma Ehinger, Anna Hansson och Ester Hellström.
Till central- styrelsemedlem omvaldes fröken Märta Bucht och till suppleant €röken Anna Svensson.
Uppropet för varaktig fred upp- lästes, och föreningen uttalade sin ausliit- ning till de däri framställda ideerna.
Södertälje F. K.
P.
R. hade tgrsdagcn den 9 december sammanträde i ordförandens, fru M. Dehns, hem.
Därvid beslöts, att för- eningens årsmöte skall hållas omkring den 9 februari, vilken dag för 1 0 år sedan var stiftelsedagen.
Offentligt möte och sam- kväm bör om möjligt anordnas med anled- ning av dagens betydelse.
Till revisors- suppleant efter fröken Ragnhild Nilsson,
6 som avlidit, valdes fröken Magda Hall.
ström.
A t t representera föreningen v i d cehtralstyrelsemötet i Stockholm i januari utsågos f r u M. Dehn med fröken Maria Hallström som suppleant.
Vid det följande samkvämet höll fröken Magda Hallström ett präktigt anförande om en del orsaker till att kvinnorna begära rösträtt.
F r u I n g r i d Paulsson utförde ett p a r vackra s å n g nummer och f r u J. Hulten deklamerade p i ett anslående s ä t t dikter a v Nycander och Fröding.
Såräl tidningen Rösträtt för Kvinnor som Kvinnornas kalender rekom.
menderes livligt.
Ordföranden tackade de närvarande för deras intresse Dch ett pax nya medlemmar inträdde i förenibgen.
Vetlanda F. K.
P.
R. hade sitt ordinarie årsmöte den 15 november 1915.
Föregående mötes protokoll upplästes och godkändes.
Styrelseval förrättades.
Till ordförande val- des fru Anna Nylen, vice ordförande fröken Anna Johansson, sekreterare fröken Agnes Petersson, vice sekreterare f r u Hulda Dah- lin och till kassör fröken Betty Jonsson.
Centralstyrelsemedlem blev f r u Anna NY- len och suppleant fröken Agiies Petersson Den 7 december 1915 v a r det 10 år sedan Vctlanda F. K.
P.
R. bildades efter före- d r a g a v f r u Frigga Carlberg.
F ö r a t t fira denna d a g hade föreningens medlemmar samlats till en festlig kollation.
A v de med- lemmar, som för 10 å r sedan ingingo i för- eningen och inraldes i styrelsen, st &amp; ännu 3 kvar inom densamma.
Ordföranden före- drog en historik över föreningens verksam- het, sång, musik och deklamation omväs- lade och förfriskningar intogos.
Aftonen förflöt på det angenämaste.
Telegram av- sändes till föreningens första ordförande frii Elin Sundell.
Till sliit tackadr en a v medlemmarna styrelsen för dess arbete samt littalade den förhoppningen, att för- eningen icke skulle behöva fira 1-are sig 15- eller 20-årsfest.
utan a t t kx-innorna dess- förinnan skiille h a erhållit sin rösträtt.
RoSTBATT FOR KYINNOR Brev från en aom var frånvarande, Nej, nu k a n j a g verkligen inte längre Nämligen neka mig själv det nöjet, att så väl tacka för centralstyrelsens välvilliga - och mer än valvilliga - upptagande a3 min ’ ’ fråga ”, som ock f ö r alla de brev kort j a g fick f r å n många mötesdeltagare Det v a r sjutton b a r a p å e t t kort, och pi det stod A.
M. allra först.
Jag t r o r jag stannar hemma nästa g å n g också b a r a föl a t t f å sitta och sola mig i detta e t t tag till.
De tecknade voro: VÄlrKANDA Söders ” Enirlish School ” JACOBSONS e TAPISSERI-AFPÄR @ Engelska lektioner o. översättningar.
24 B Grefturega, Taktersall.
Erstagatan 26.
Allm.-Tel. S. 86085 eller 26914.
10 % RABATT - I ANNIE I. SCOTT.
Louise Blomberg TVAG 8t PARFYMHANDEL 39 Vesterlänggatan 39 P vid AROR - FRITT VAL.
Reformliv N:P le66 Grå eller vit Tvtittbart, eme- dan aiia f&amp;irar m lfttthet kun- REKOMMEMOERAS Allm.
Tel. 2817.
Kammar, Borstar, Svamp m. m.
” Från Nova Semblas fjäll Till Ceylon6 bräuda dalar ” (sans comparaison) och gin det inte lät (så fjåiligt, och otroligt också, så skulle jag vilja säga, a t t j a g ville taga allesammar i famn.
Men nu blott e t t tack, tuben gånger.
- En, vars adress är Stockholm 3, säger at1 det kanske ser pretentiöst u t att skrivs och tacka, men n u har j a g gjort ’ et i alls fall, det m å ta, h u r det vill.
Ty det va1 ingen måtta på de vänliga orden, som stodc på korten.
Vad n u m i t t ” arkivbrev ”, som någon kal- lat det.
beträffar, så Iärer det h a uppta- gits med bifall, efter vad jag hört.
Myc- ket berodde detta helt säkert p å f r u Bohe- mans uppläsning därav.
Ty hon skämmer ej bort sin sak.
Men att frågan redan i och för sig t a l a r för sig själv, det ä r ju visst och säkert.
Inom parentes ber j a g få nämna, a t t mina meranämnda brevkort re- dan äro lagda till arkivet.
Men j a g lovar också, att när j a g f å r kort med ovett på, $5 skall j a g lägga d i t dem likasåväl som lessa med vänskapsbetygelserna.
Angåen- Vasterås ’ F. K.
P.
R. firade deii 13 deeem- l e ordnandet a v brevsamlingar och bro- her en ovanligt vacker oeh stämningsfull schyrer, så ber j a g få erinra om att Hasse J,iiriafest i f r u Riith Randall-Edströms l ’ iillberg h a r praktiska permar, eller kar- vackra och kvällen till ära festligt smyc- tonger för dylikt ändamål.
kade hem.
Gästerna, uppgående till ett J a, det ä r L.
K.
P.
R:s historia, som på hiindratal, hälsades välkomna a v värdin- det viset skall bevaras.
Och vad v a r det n a n med ett varmhjärtat anförande.
i vil- ket betonades, a t t vi kvinnor, mera än som iag sade om att detta skulle k u n n a fattas akcr, kunde arbeta på a t t förverkliga hop- P * I vissa a n d r a också.
- Ty nu h a r j u pu- pet om frid p &amp; jorden.
Efter Rydbergs blicistklubben b ’ eslutat ungefär detsamma.
” Bethiehems stjärna ”, sjungen av f y r a un- Nämligen att samla material för sin histo- ga IjusstrAlande Lucior, intogs kaffe med ria, den också.
julkakor och a n n a t gott.
Under aftonens Och vad 1,.
K.
P.
R. beträffar, så behöves lopp underhölls med sång och musik samt såräl, a t t det finns nsgot att gräva i let reciterades ax- skolföreståndarinnan fröken Iiifgren och f r u Viotti Wennerbergs ” Präs- rör framtida, ärliga forskare.
F ö r p å en del ten och Näcken ” till pianoackompagnement, lylikas förstånd, när det gäller att utreda på det mest stämningsfullt vackra sätt.
-) ch på egen hand hugga här och d ä r i luf- Hela festen präglades a v varm, innerlig en, kan man, som känt och erfaret, icke stämning tack r a r e värdinnan.
som så älsk- ita.
Tärt upplåtit sitt hem till F. K.
P.
R.
Som Särskilt på förståndet.
Det v a r en g8ng avsliitning sjöngs iinisont ” Du gamla, du L ett land en s. k. lärd, som fick ett officiellt fria ”.
ippdrag att göra en ” utredning ” i en viss 3ak.
Utredningen svalde m a n u t a n a t t blin- ra, och riksdagsmännen i det landet sade: En god start.
Se där!
Se där!
Vad är det vi alltid sagt!
Samnie lärde hade vid samma tid e n rät- SOM förut i korthet oipnämiits, avhölls egång om tjänsteavtal med en a v sino hu- den 19-20 sistlidne november en talrikt be- ses tjänarinnor - och tappade i alla in- sökt, mycket instruktiv samhällskurs i Bro- stanser.
H ä n t och vittnat.
by a v fröken Emma Aulin från Jönköping.
Strängniis den 23 jan.
1916.
I samband därmed bildades också en kvinn- Augusta Widebeck.
lig rösträttsförening därstädes, vilken re- P.
S.
Pojken är frisk.
d a n r ä k n a r mellan 30 &amp; 40 medlemmar.
Till ordförande för densamma utsågs fröken I d a Lindahl, till v. ordförande doktor A. Lindmall, sekreterare f r u Maria Lindwall Ett beriktigande.
samt kassör fröken Nanna Lindström.
Som femte medlem ingick f r u Anna Johnsson, I ett föregående niimmer a v Rösträtt för samtliga i Broby.
Suppleanter blevo f r u Kvinnor meddelade vi, att fröken S i n n i &amp; fathilda Fridolin och skriftställaren Pehr Huldt a v Strängnäs ’ stadsfullmäktige bli- Johnsson.
Revisorer blel-o frii Acta Wi- vit utsedd till revisor a v stadens räkenska- Iander och fröken Ester B r o n k med fröken per f ö r 1916, och a t t hon antagligen torde Illarit Lindmall som ersättare.
Syarsafto- r a r a den första kvinna, som erhållit sådant nen hade doktor och f r u Lindwall inbjudit förtroendeuppdrag inom en kommun.
Det den nybildade föreningens medlemmar till har sedermera kommit till vår kännedom, ” ny %rsvaka ” i deras hem.
Ett tjugutal ha- att detta icke är förhållandet, Redan år de tillstiideskommit och förekom uppläs- 1913 valdes av Lunds stadsfullmäktige leda- ning, sdng och musik.
varjämte förfrisk- moten a v stadsfullmäktige, fröken Elna ningar bjödos.
Sedan tolrslaget förklingat Persson, till revisor och ledamoten a v stads- och föreningens ordförande, fröken I d a Lin- fullmäktige f r u A n n a U ’ iclrsell till revisors- dahl, i e t t versifierat anförande hälsat det suppleant för år 1914.
Båda omvaldes 1914 nya året välkommet, höll doktor Lindwall för Ur 1915.
Då fröken Elna Persson i de- ett spiritiiellt * tal, som han slutade med nt-: ember 1915 invalts i folkskolestyrelsen, och bringande a v ett leve för 1916.
Gästernas P &amp; grund därav avsade sig revisorskapet, tack frambars al- skriftställaren Pehr valdes f r u Anna Wicksell till revisor för Johnsson, soin utbringade ett leve för för- 9r 1916.
Även i Umeå var nnder Aren 1912, eningen och dess framtida bestånd.
Efter 1913 och 1914 en kvinnlig stadsrevisor ut- en angenäm samvaro åtskildes man vid iedd a v stadsfullmäktige, och detta förtro- 1-tiden.
Föreningen ä m n a r under februari mdeuppdrag innehades a v sparbankskassö- anordna en större fest.
ren fröken Helene Ljungberg.
N:R 3 TA1 landsorten mot poitforshott + porto- BUTTHUCKS MON8TERAFFAR ........... Skånska Handskmasasinet - I.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Etablerad 1819 KVINNORNAS KALENDER ~~ - - 1916 utgiven a v Göteborgs F. rekvireras K. I ’.
E., uris 1 kr., h r; =röken slildur eijer GÖTEBOBG I samt 3 RöSTRÄTTSBYRÅN ILastmakaregatan 6, Stockholm.
E.
.
.
.
.
R U.
.
.
.
42 JÄRNTORBSBATAN 42 Allm.
Tel. 14163 Väisorteradt lager av in- och utländska Handskar och Vantar.
Parfymer och herrekiperingsartiklar m. m.
Medlemmar i F. K.
P.
EL erhhlla rabatt.
G. NYSTRÖMS MODESALONG DrottninggaG 58, Stockholm Allm.
Tel. 14925.
Rikstel.
Norr 19.
Göteborgs Tr ansportbyrå Etabl.
1900 Påminn medlemmarna i Eder för- Telefon 4130 ening samt Edra vänner och bekanta ÖSTRA HAMNGATAN 8.
Intlll Lilb Bommen.
att i % närmaste postkontor prenume- rera å Rösträtt för Kvinnor.
Transporter Budsändningar flytt- ningar Gods-magasinering Specia- Vid dröjsmål i tidningens distribu- litet: Pianotransporter o. förpackningar.
- ering torde detta anmälas å det post- kontor, där prenumerationen skett.
- - - Uthyr elektr.
dammsugaren nVAMPAa Från Ystad till Haparanda användes Kvinnornas uppbåd i Sundsvall YVY-TVÅL som bildades på ett allmänt kvinnomöte Säljes i varje välsorterad Parfym- och Herr, ekiperingsaffär för 50 öre styck.
den 8 augusti 1914, h a r under gångna kris- tiden arbetat p å tre avdelningar, en Land- stormsavdelning, som haft till uppgift a t t YSTAD.
förse landstornien med nödiga klädesper- sedlar, en Nödhjälpsavdelning, som avsett Finnes i alla större Blomster- a t t lindra den nppkomna nöden, och e n och Färg &amp; Iiem.
affärer ttll75.
40 och 25 öre pr burk.
Om sR a ~ d e l n i n g för en aeroplaninsamling.
IJpp- icke är fallet, siindes gödnin- bådets verksanihet hade föregåtts av en gen direkt från fabriken mot postförskott + porto.
redan i m a j 1914 igångsatt iusamling för Analys och bruksenv.
med- landstorniens iitrustning, som i Medelpad följer hvarje burk.
inbragte 4,500 lir.
Nödhjälpsavdelnin~en, Rosendahla Fabriker, Carlshamn som samarbetat med den kommunala hjälp- Rikstelefon 90. kommitten h a r utdelat understöd, dels i kontanter, dels i n n a t u r a samt anordnat en le1 nödhjälpsarbeten.
Därjämte h a r Kvin- uornas uppbåd understött Vita Bandets be- spisning av fattiga skolbarn med 500 iii-., tredje nummer för 1916 innehåller bl.
a.: K. F. IJ.
K:s beklädnad al7 fattiga barn Står kvinnornas rösträttsrörelse inför en renas- med 300 kr.
samt Diakonissornas sjukhjälps- sans?
Av Frigga Carlberg.
arbete med 330 kr.
Medelpads kvinnor h a Giii kvinnas självdeklaration.
kvinnomötet i Köpenhamn.
.
i v A W I U med varmt intresse deltagit i arbetet för Nordiska W$ckaeZl.
landstormen och Kvinnornas uppbåd i Krigets infl nde pB lösningen av kvinnornas rösträttsega.
111.
Sundsvall h a r under den gångna kristiden Några dikter om Birgitta.
Av Teresia Eurbn.
Rer.
av Ellen Hagen.
h a f t e t t gott samarbete med de kommu- från förra sekiet.
Av Lydia Wahlström.
nala myndigheterna.
Uppbådet fortsätter Svenskar Rec.
av Mana dlmen.
ivcn i vinter sin verksamhet och h a r sär- Lagberedningens förslag till Lag om barn utom.
Av jur. kand. Eva Anden.
skilt sökt avhjälpa vedbripten i fattiga r tt äktenska minne &amp; L Fordexpeäitionans resa tUl Haag, Av Anna Lindhagen.
lem.
Till julen utdelades sålunda 500 ved- Brev irltn en som mr friinvarande.
A r Aupata lass.
Isterlin i % Ulriksans Kem.
Tekniska Falirik Rösträtt för Kvinnors Widebeek.
