# ID: svediakorp-per2608
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,471
# sentences: 686
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


KOSTRATT FOR KVINNOR Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska röstriitt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
v. ARG.
STOCKHOLM, 15 J A N U A R I 1916.
N:r 2.
Hur känns det att rösta?
RÖSTBÄTT FÖR KYINHOB utkommer den 1 och 15 i var m h a d.
Redaktion och Expedition: 6 Lilastmakaregatan1 Rcdaktionstid: onsdag och lördag kl. ' / ~ 3 - - ~ / i 4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikste!, 8600.
Allm.
tel. 147 %.
Telegramadress: Weträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris for 1916 Kr.
1:36.
Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen p s nom posten eller genom insändande a v 2 kr.
i postanvisning till tidningens expedition.
De enda kvinnor, uilkas deltagande i ocb Inflytande pd det politiska livet blir au n&amp;gon betydelse, 6ro de, som veta vad de vilja.
Det är de, som kämpat, försakat och lidit för rosträtten.
Qe veta ocksä att använda den och bur de skola använda den.
Livet bar visat dem uära gemensamma bebov, deras egna ocb deras, vilkas välfärd ligger dem om hjärtat.
De ha tänkt, och de ha bildat sig ett mer eller mindre klart omdöme om vad som bör göras och vilka reformer som krävas.
Det är till dessa kvinnor vi mäste satta vdr tillit.
Johanne Blauenfeldt förutvarande ordförande för Kristelig Kviiidevalgrets Forening i Danmark.
RÖSTRKTTSBYRAN Lastmakaregatan 6 I, Stockholm Allm.
tel. 147 29.
Rikstel.
8600. appen vardagarkkl. '
i s l - l / z 5 e. m.
L.
K.
P.
R:s sekreterare träffas personligen tillsvidare kl. 2-4 e. m.
Ett ännu ouppfyllt kungalöft e.
Den hemställan till regeringen, som genom en deputation från det nyss av- slutade centraistyrelsemötet överiäm- nades till statsniinister Rammarskjöld, stöder sig förnämligast på ett ännu ouppfyllt kungalöfte.
Under avvaktan p å rätta tidpunkten för en förnyad framställning till regeringen ha kvin- norna nu i två år väntat på uppfyllelse a v konungens löfte i 1914 års trontal.
Den första riksdagen i innevarande pe- riod fick gå förbi, utan a t t kvinnorna begärde sin rösträttsfrågas återuppta- gande till statsmakternas prövning.
Vi stå nu inför den andra riksdagen, den under vilken grundlagsfrågor bru- k a upptagas till behandling, och det är icke mycken tid a t t förlora, om vi icke vilja se även denna period förgå utan att ha fört oss närmare vårt mål.
E n av intet partiprogram bunden regering borde kunnat anses oförhindrad att framlägga förslag i en fråga, om vil- ken meningarna inom regeringen vis- serligen må vara delade, men som fin- ner sitt förnämsta stöd just hos den departementschef, inom vars område friigans behandling faller.
Genom att infria kungalöftet från 1914 hade den Hammarskjöldska rege- ringen byggt den brygga mellan parti- erna, över vilken de svenska kvinnor- nas rösträttsfråga nu kunnat gå fram till seger.
Den hade haft i sin hand att utföra vad de enskilda partierna f. n. icke mäkta, den hade haft i sin hand att i en stor fråga samla hela na- tionen, och den h a r försummat till- fället.
Centralstyrelsemö~ets hanvändelse t il1 regeringen, I trontalet den 16 januari 1914 för- klarade konungen att han var " Över- tygad om att rättvisans och statsnyt- tans förenade synpunkter kräva ut- sträckning a v den politiska medbor- garrätten även till landets kvinnor " och meddelande, att han vid årets riks- dag komme att framlägga förslag till ändring i riksdagsordningen i sådant syfte.
Propositionen hann emellertid icke framläggas före riksdagens upp- lösning, och den nya.
regeringen, som Fildats för lösningen av eii speriell frå- ga, vilie icke taga initiativ till eller stödja förslag om rösträtt för kvinnor vid årets andra riksdag.
På grund a v världshändelserna blev regeringen emellertid tvungen att stan- n a kvar även sedan dess egentliga värv var fyllt, och i överensstämmelse med en allmän önskan inom svenska folket kommer samma regering sannolikt att leda landets öden så länge det europe- iska kriget varar.
Men detta krig, som man hoppats skulle bli a v kort varak- tighet, synes komma att räcka ännu en lång tid framåt.
Under tiden måste de neutrala staterna fortsätta att föra sitt normala liv.
J a, man kan säga att självbevarelsedriften bör förmå sär- skilt de mindre staterna att se till att nationens liv blir så sunt som möjligt och att sådana reformer genomföras, som bidraga till att nationen k " anner sig som en enhet och som låter v a r och en a v uess invdnare vara övertygad om a t t hans eller hennes rätt kommer att tillvaratagas.
Det ä r tydligen känslan a v detta, som förmått Danmark att, medan kriget ra- s a r vid landets gränser, utvidga röst- rätten till att omfatta alla myndiga danska män och kvinnor.
Island har genomfört samma reform.
I Holland har regeringen framlagt förslag om nndanröjande a v de hinder griindlagen hittills lagt i vägen för genomförandet av politisk rösträtt för kvinnor.
SveriPe ä r numera det enda landet i norden d s r kvinnor sakna politisk med- borparrätt.
Men även vdrt land behö- ver den knnsolidering varom nyss ta- lats: även Sveriges kvinnor behöva till- varatapa sina intressen genom att inom riksdagen fR frambära och för- svara sina önskemål, även hos oss kan landet gagnas genom att de insatser kvinnor kunna göra i det offentliga li- vet tillvaratagas.
Centralstyrelsen för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, samlad till möte i Stockholm den 8 januari 1916, anhåller vördsamt a t t k. m:ts re- gering i enlighet med trontalets löfte 1914 ville framlägga en k. proposition om politisk rösträtt och valbarhet för Sveriges kvinnor vid 1916 års riksdag.
I sitt svar till deputationen började + statsministern med att förklara, att framställningen naturligtvis skulle tas upp till vederbörligt och noggrant övervägande.
Dock ansåg han ärlighe- ten fordra, att han meddelade, att re- geringen icke hade för avsikt att vid denna riksdag framlägga proposition i ämnet, och att härutinnan nog icke någon ändring vore att förvänta.
Stats- ministern beklagade, att han icke hade ett för deputationen mera tillfredsstäl- lande svar att ge.
Barnalagarna.
Det med så stort intresse motsedda förslaget till ny barnavårdslagstiftning i överensstämmelse med en mera mo- dern rättsuppfattning har nu a v lag- beredningen den 31 december inläm- nats till regeringen i ett betänkande på cirka 300 sidor.
Beredningen och fat- tigvårdskommitten erhöllo uppdraget dr 1911 i samband med uppgiften att föreslb mera effektiva åtgärder mot försumliga försörjare.
Beträffande den senare punkten har j u förslag redan avgivits i saniband med fattigvårdsla- gen.
Den nya barnavh-dslagen regle- r a r huvudsakligen utom äktenskapet födda barns civilrättsliga ställning.
Därjiimte tillkomma bestämmelser om utmatning av underhållsbidrag, om förbud för vissa underhållsskyldiga att liimna landet samt en ändring a v kap. 14 i strafflagen.
Betänkandet kommer i ett följande nnwmer a v Rösträtt för Kvinnor att bli föremål för en när- mare granskning.
.
H u r kan det kännas första gbngen en kvinna f å r utöva sin politiska röst- rätt, första gåiipen hon f å r fullgöra sin efterlängtade plikt mot det egna lan- det, första gången hon kan bli betrak- tad som en medborgare med både skyl- digheter och - rättigheter?
Detta är kanske en av de många, många funderingar, som ibland före- sväva oss, som ännu nödgas vända oss till andra för att få ett svar på denna undran.
I detta syfte vände j a g mig till en u n g ' amerikanska på besök h ä r i staden från staten Washington, d ä r ju kvinnorna haft rösträtt i s e s år.
Hon berättade just om det sista presi- dentvalet, hennes första, och d å j a g frågade hur hon kände sig, då hon rö- stade på dem, som skulle leda Förenta staternas öden i 4 år, svarade hqn ge- nast och med övertygelse: " as a human being " - som en människa.
Hon sade det E &amp; naturligt och enkelt, men de få orden gåvo så mycket att tänka på.
- " Som en människa! ' '
Inte som en övermodig, inte som en öd- mjukt tacksam, inte enbart som kvin- na, inte som en man, fastän hon fått del a v hans privilegierade rättigheter inom samhället, utan som det, som bå- de mannen och kvinnan äro - som en människa.
Att kvinnans politiska rösträtt blivit tidigare införd i Amerikas västra sta- ter än i dess östra, ansåg hon till stor del bero på att västerns man stodo högre ä n österns, att i de västra sta- terna män och kvinnor gått fram till- sammans, strävat som pionjärer sida vid sida och delat med- och motgångar.
Det var endast en pard av riittvisa, då rösträtten även tilldelades kvinnorna.
I de östra staterna äro ju sprit- och numera ammunitionsintressena oer- hört starka och mäktica, och ett a v re- sultaten a v deras makt se vi ju också däri, att det gar så lånpsamt a t t få kvinnans politiska rösträtt införd där.
Kvinnnrna vilia hland annat nykter- het och fred, därfiir vilja de, som mak- ten hava i dessa stater, iitestanga dem från medhestämmanderiitt.
De se j u ett " avskräckande " exempel i hiir sprit- konsumtionen avtapit i de stater, dRr kvinnorna ha röstratt - att dessa mak- ter motarbeta fredsagitationen för a t t ostörda få fortsiitta med sin vinstpi- vande ammiinitionstillverlrning - det ä r ett allt for vB1 kFnt faktiim.
I sammaphang med min fiirqta frdpa berättade den unga flickan frdn Wash- ington ett neh annat om de lagar, som blivit införda dsr på de relativt fd år, som kvinnorna fdtt rösta.
Bland annat hade en lag antagits, en s. k. Mothers ' Pension Law, som tillförsäkrade en Rn- ka eller övergiven kvinna med minder- driga harn en viw siimma fnr v a r t harn, SA pass r i k l i d tilltapen, att hon slapp söka s i r fiirv5rvsarhete iitnm hemmet.
I stallet siiride n u staten f; ir att modern kunde få.
Rgna sina krafter dt hemmet, barnen och deras uppfost- ran.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
......................................... ~ .................
i Annonsera i R ö s t r ä t t ' f ö r K v i n n o r.
1 ...
.
.
.
.
w. m.8.
.
.
.m.s.mrn .. ~~.~rn~.~~ .. .~.
i i ~ i AnnonspriR 10 öra efter texten, 12 öre fi textojda pr mm.-hfijd, Rpalthredd 65 mm.
Mareinnlannnnr Ramt innnnr 8 heatlmd plsh 20 i5re pr mm.
Awannnnmer M % Inhatt, haldra 10 Z rabatt, kvartals 5 5 rabatt.
Ftir annone till inftiring 1 eller 2 pilnger torde likvid medfnlja ordern.
Annons htir vara inrfind Renast O dagar fnre tillningens utyiv- ningsdatiirn till RKstHtt fiir Kvinnor8 expedition, i,#stmakarf !gatsn fi.
Stnvkholm.
Ftir annonravilelnineen: Rikprel Norr am.
Allm trl 14729. mellan 9 f.
m. nvh 7 e, m.
U W Y.
.
.
Y.
U Y.
.
.
U U I.
U.
.
.
Y.
=.
.
u ".
.
.
....... ..... ... - ".
U.
. "
".
.
. "
.
.
H. "
... Y.
.
.
.U.u " .. Yu .....
.Y " .U ..... U .. " ... I. " U ... " " "
.....
.
.
.
.
.
.
.
U.
.
Y ......... ...........
" -. ".
i " .... ' U i:
N:R 2 Emilia Broorne, Stockholms I ?.
K.
P.
R:s första ord- förande, fyilde den 13 januari 50 år och blev med aniedning a v dagens betydel- se foremål för en lika varm 6om om- fattande hyllning a v vänner och ar- betskamrater inom skilda områden.
J a m t e fröken Anna Whitlock är nog f r u Broome den, som den största ä r a n tillkommer för den utmärkta organi- sation, som alltifrån dess början ut- marker den svenska rösträttsfcirenin- gen, och som tillvunnit den erkannan- de även från andra länder.
&amp; len f r u Brooiii6s storartade organisations- och arbetsformåga h a r tagits i anspråk for- nüiiiiigast pä andra håil och i en all- deles ovaniigt hcig grad.
Vi behöva enciast namua den betydande insats hon gjort i utvecklingen a v det sociala arbetet h ä r i landet i egen- skap av medlem a v styrelsen i 0.
8.
A. och sAsom dess byråforestånda- rilina, en post som hon under en foljd av är beklatt, och som hon fråntratt endast for a t t såsom Sveriges forsta kvinnliga medlem inträda i lagbered- ningen.
Sedan 1911 ar f r u Broome med- lem a v Siockholms stadsfullmaktige, ett uppdrag, som medfort medlemskap i folkskoleoverstyrelsen och i styrel- sen for stadens yrkesskolor för kläd- sbmnad, d a r f r u Broome bekläder ord- forandeposten.
Även i arbetslöshets- kommissionen ä r f r u Broome medlem.
Inom det politiska livet bekläder f r u broom6 hoga fortroendeposter inom det parti - det frisinnade - till vilket hon hor, och det organiserade fredsar- betet i Sverige har i f r u kiroome fun- nit en a v sina bästa krafter.
" Den tanken a t t f r u ISmilia Broom6 saknar politisk rösträtt h a r skaffat IivinnokraJet mer än en manlig röst ", skriver Dagens Nyheter och vi instäm- ma till fullo i fortstittningen: " Om det v a r u a hjartelaget och medkänslan med de svaga och hjälpbehövande, som genomgår alla hennes strävanden, skall betraktas som ett specifikt feminint urag., då finns det ett svårt naturfel hos den maskulina värld som saknar det. "
Ny landvinning.
Vader centralstyrelsemötet beslöto delegerade från de olika rösträttsför- eningsrna i Västmanland att konstitu- era Västmanlands länsförbund, och det ä r att hoppas att denna samman- slutning skall tillföra länets F. K.
P.
R.
Ökad kraft och blomstring.
Kvinnor i Stockholms folkskole- direktion.
Vid Stockholms folkskoledirektions första sammanträde under 1916 ha följande kvin- nor invalts i dess nämnder: i undervisningsnämnden d:r Karolina Wi- derstriim; i yrkesskoIenämnden fru Emilia Broorne; i barnavårdsnämnden fröken Stina Quint.
~ 8 timmars arbetsdag även för kvin- nor - för män var en dylik l a g långt förut antagen - hade nu genomförts till allmän belåtenhet, och en minimi- lön av 7 dollars pr vecka v a r stadgad för kvinnoarbete.
Inga privata arbetsförmedlingar få finnas i Washington, endast de av sta- ten upprättade och de äro, liksom här, avgiftsfria.
VGit samtal blev avbrutet, annars hade j a g fått höra mer av hennes per- sonliga erfarenheter, men det j a g re- dan LiCrt, lät mig förstå, att med de fyra enkla orden hade hon givit den bästa definition på vad en tänkande kvinna klinner, då hon får vara med om att stifta goda och viilsignelsebrin- gande lagar - " as a human being ".
Ellen Palmstierna.
JOHN Vn LÖFGREN &amp; C:O A8-B.
Sveriges äidsta, största o. bäst renommerade specialaffär i Krigets inflytande på lösningen av kvinnornas rösträttsfråga.
II.
V i införa i dag ytterligare ett par av de inkomna svaren p å R. f.
K:s rund- fråga, som lyder: i.
Anser N i att världskriget kommer att påverka uppfattningen om kvin- nans ställniiig som samhällsmedlem?
2.
Anser N i att världskriget kommer att befordra eller fördröja lösningen av kvinnornas rösträttsfråga?
0 Mia Leche: Som svar p å den första a v de frågor redaktionen tilIställt mig, vill jag i korthet uttala min förvissning därom, att kriget redan i allra högsta grad har påverkat uppfattningen om kvinnans ställning som samhällsrnedlem.
H u r skulle det vii1 vara möjligt annat i en tid när, åtminstone i de krigförande länderna, kvinnorna fått tillfälle att bekläda manliga poster alltifrån diplo- matens till omnibuskonduktörens?
Kvinnans likställighet med mannen i studiehänseende har under ae sista år- tiondena knappast varit s &amp; omstridd som hennes lämplighet för mekaniska yrken och hantverk.
Nu framgår det emellertid, exempelvis i England, ge- nom uttalanden av männens och kvin- nornas gemensamma arbetsgivare att kvinnorna i vissa yrken äro skickliga- re, snabbare och mera praktiska än männen.
Något som också varit ägnat att i nyssnämda land påverka uppfattnin- gen är den företeelsen, a t t suffragetter- na helt och hållet inställt den aggres- siva aktion, som enligt deras lära skulle vara mest ägnad a t t lösa röst- rättsfrågan.
I stället ha de n u lojalt underordnat sig de rådande förhållan- dena och uppgå helt i vårdandet a v sjuka och nödställda - sålunda är det mest mönstergilla soldatsjukhus som finns i London upprättat och skött av suffragetter.
För att kategoriskt kunna besvara den andra frågan i eder enquete med ja eller nej, måste man kunna intränga i den manliga psykens hemligaste irr- gångar - och vem kan väl det?
J a g för min del kan bara säga, a t t jag finner det orimligt och otänkbart att männen, sedan de i en brydsam be- lägenhet så kraftigt utnyttjat kvinnan som medborgare, fortfarande skulle en- visas med att förvägra henne hennes mest solklara medborgarrätt.
Och även om j a g inte litar lika fast på männens ridderlighet efter kriget som jag t. ex. litar på suffragetternas medan kriget varar, så tror j a g dock, att männen denna gång skola bli tvungna att sträcka vapnen i en allt för ojämn strid - om inte annat så av rena bekvämlighetsskäl.
Vilken ny, in- vecklad, dialektisk konstruktionsappa- rat måste inte sättas i gåiig för a t t efter detta bevisa olämpligheten a v att kvinnan får rösträtt?!
Man ämnar väl inte tilläventyrs återkomma med det gamla kära argumentet att kvinnan skall " skonas "?
Och vilka nya skäl mot skola väl kunna uppställas gent emot den över- väldigande här av skäl för, som kriget givit kvinnorna i händerna?
Ingen känner ännu de segrar och ne- derlag, som skola föregå ett blivande fredsslut.
Men ett nederlag torde man redan nu ha klart för sia, och det ä r I den manliga självstyrelsens.
Den klok- skap som hitintills styrt världen och som kulminerade i augusti 1914 har för alltid slagit vantarna i bordet.
Sämre än det gått tills nu kan det e j gå, när kvinnorna få sin del med a v ansvaret - och jag tror a t t kriget skall tvinga alla världens män att inse att det måste bli bättre.
Det skäl, som enligt min tro skall komma a t t tala kraftigast för rösträt- ten, är den kvinnliga fredsviljan - denna fredsvilja, som alltid funnits, men som nu under kriget verkligen blivit en politisk faktor att räkna med.
När Europa äntligen får vila u t efter blodförlusten, skall d ä r säkert bara fin- nas en kvidande längtan: den a t t slip- pa se nya krigsmoln stiga upp på hori- sonten.
Och vilken bättre gisslan, vil- ka bättre fredsgaranter kunde väl de respektive staterna skaffa sig ä n just kvinnorna?
De ha ju, bildlikt talat, räckt varandra händerna över minfyll- da hav och ödelagda länder - de in- ternationella livstrådar, som sålunda kunnat knytas samman mitt under brinnande krig, skola helt visst aldrig slitas.
Den kvinnliga fredsrörelse, som n u dag för dag växer sig starkare, skall en gång komma även den manliga krigströttheten till godo - och kvin- norna skola, det är min tro, f å sin röst- rätt av det enkla skälet, att det blir nyttigt och nödvändigt för männen att de få den.
Härmed vill j a g inte ha sagt, att j a g ännu anser kvinnosläktet i sin helhet värdigt någon ärepost som den blivan- de världsfredens garanter.
Målet ä r ej vunnet, förrän full sammanhållning blivit ernådd.
Vad kvinnorna allt framgent kunna göra i tal, skrift och handling för att utvidga och stärks fredsrörelsen, kan variera i oandliga nyanser, måhända kan det ske i form a v en energisk agi- tation, måhända också i form a v en blygsam sympatiyttring för en båt med långväga fredsidealister, som hamnat vid en nordisk kust, välkomnad av hånskratt från denna världens vise.
Men vad kvinnorna absolut inte h a ratt att göra, det är att sitta stilla i sina soffhörn och platoniskt förklara, att de vilja ha fred.
Och vad s j m också på kvinnohåll helt borde bannlysas, är detta eviga partitagande för krigförande makter genom vilket man, sig själv ovetande, ger en sorts sanktion åt kriget såsom institution.
Det är ofruktbart och irra- tionellt därför, a t t det ej förmår lägga en fjäder i vågskålen till förmån för den part m a n önskar krigslycka, och det är oideellt och okvinnligt därför, att det framförallt är kvinnornas upp- gift att mildra rashatet och att frigöra mänskligheten f r å n den nationalism, som i sina yttersta konsekvenser leder till den allmänna massaker vi nu få bevittna.
Dessa sista reflexioner ligga utanför ramen för redaktionens frågor, men kunna måhiinda motiveras genom min fasta övertygelse, att kriget gjort röst- rättsfrågan och fredsrörelsen till syno- nyma begrepp - att det ä r fredsviljans intima förbund med en klok framtids- politik, som sent omsider skall ge kvinnorna deras medborgarrätt.
Erik HedBn: Det vore säkert oklokt a v kvinnorna att bygga för mycket på de ljusa för- hoppningar, som nu flerstädes fram- träda, att uppfattningen om kvinnans ställning skulle ändras eller hennes rösträttsfråga främjas genom världs- kriget.
Vad hon kan presentera, när ötunden kommer för gengäldandet a v hennes insatser under kriget, är j u en- dast moraliska krav - och vad sådana äro värda veta nog kvinnorörelsens förkämpar redan; i varje fall veta ar- betarrörelsens kämpar det.
Helt säkert kommer tiden närmast efter kriget att präglas a v en allmän reaktion.
Den oerhörda blodavtappnin- gen kommer att minska mänsklighe- tens kraft till framåtskridande, och fol- kets flertal i alla länder får arbeta så hårt för att e j svälta ihjäl, att det knappt f å r någon tid övrig till arbete att forbättra sin stüllning.
Av denna allmiinna reaktion, som nog lär iniin- na sig, vilken part som än segrar, f å r sakeriigen även kvinnorörelsen lida.
Dkrnied är dock ingalunda sagt, att det vore likgiltigt for kvinnorna, vil- ken part som segrar.
Kriget har kom- mit att främst galla, om tysk eller en- gelsk ande skall bli den starkaste i varlden.
Nu är England jämte % ' ör- enta staterna kvinnororelsens hemland.
I inga stormakter stod före kriget kvin- nans röstrattsfråga så nära sin lös- ning som där, och den allmänna reak- tionen kan ej där fördröja den så län- ge som annorstädes.
Tyskland där- emot är framfbr andra landet med " kraftutstrålningar från den manliga polen ", med en " maskulin " maktfilosofi, som ser styrkans främsta tecken i bru- talitet mot de svaga.
Man m å häremot e j åberopa Eng- lands behandling a v suffragetterna.
Det egendomliga med denna behandling är ej att den var så strang utan a t t den, i jämförelse med andra länder, var så pass ef tgrlåten.
I intet annat land hade suffragettrörelsen fått så fria händer som dar.
Hade ens den minsta anty- dan till en dylik rörelse försports i Tyskland, så hade den kvavts i brod- den med en effektivitet och en fart, som ej ens gett de krigande kvinnorna tid att blinka.
Icke annat jag kan förstå, tager där- för den kvinna, som håller med Tysk- land mot England, parti mot sin egen sak.
Strängnäs stadsfullmäktige har för fyra år återvalt f r u A. Wide- beck i stadens pensionsnämnd.
Valet skedde med acklamation.
F r u Wide- beck är även medlem a v stadens dyr- tidskommitth.
Kvinnlig kommunalordförande.
Fröken Elisabeth Tamm på Fogelsta.
har blivit vald till vice kommunalord- förande i Julita socken, och det torde vara iörsta gången en kvinna innehar sildant förtroendeuppdrag.
Erkht kvinnoarbete.
Vid den fest, som p å f r u Emilia Broo- mbs 50-årsdag gavs för henne, överläm- nades genom generaldirektören i So- cialstyrelsen d:r Henning Elmquist till jubilaren medaljen Illis quorum.
- Sekreteraren och kassaförvaltaren hos förvaltningsstyrelsen för Fredrika- Bremer-Förbundets stipendiefonder och i förbundets stipendienämnd Mathilda Silow, har erhållit medaljen Illis quorum.
- Medaljen Litteris et Artibus h a r till- delats fröken Carin Wästberg för hen- nes stora förtjänster på textilkonstens område, bland vilka främst är att näm- na den textila utsmyckningen av Stock- holms nya rådhus samt den konstnär- liga utformning hon gav åt Årsta på Baltiska utstäliningen.
.
S~STBBTT F ~ EITINXOB B N:P 2 ~~ L m K m P.
B:s 13:de celitrslstyrelsemöte.
Första dagens förhandlingar.
L.
K.
P.
R:s 13:de centralstyrelsemöte ägde rum i Stockholm lördagen den 8 och mbndagen den 10 januari.
Liksom de båda föregående åren höllos för- handlingarna i Whitlockska samsko- lans lokal.
Den vackra samlingssalen, d ä r mötesdeltagarna nu känna sig som hemmastadda, var dagen till ä r a deko- rerad med rösträttsstandaret - lånat från Jönköping - i fonden och blom- mor och tallkvistar kring talarstolen.
Mötet öppnades a v vice ordföranden, d:r Rarolina Widerström, som i sitt hälsningstal erinrade om förra central- styrelsemötets beslut att under den för- sta riksdagen i perioden icke förnya framförandet av kvinnornas rösträtts- krav, r e n att, om en ondring i situa- tionen intriidde, centralstyrelsen vore beredd att iipptaga frågan till förnuad prövninc7.
Då det emellertid inte hara ä r en eller ett par frågor, som syssel- siitta riksdagen, utan den maste utföra sitt reguljära arbete, kunde man vänta.
att den 5ven horde t a krinnornas röst- rettcfråga under behandling, i synner- het som vi nii ha det faktvm att påpe- ka, a t t Darimarks kvinnor fått sin röst- rä ttcfråga liist.
Talarinnan relaterade diirefter de hsndelser.
som iinder årets lopp yarit av såväl plfidjande som snrrlirr heskaffeiihet.
Bland de förra r:; l-rndP Eon secern i Danmark och det 99 11 ST 1 P d 2 GnmF a r v ötet i Pii $- kvarrq.
till rie cprare fi:rre statemirii- +r FTarl Staaffs och fril Mar6i.a Berqran-flsterherw diid, vilka båda pe ?-wrer a v rFstrittsrörelsens vänner alltid s17nla hevarss i tacksam h i a - knmqt.
n:r Wirlerström avsliitarle sitt arf ': rRnde med att erinra om kripets verkrinwar, som piort s i r IrPmhara 5ren i vårt lard och uttrvrkte den tan- Irer.
r t t om den eiironeiska kiiltiireri s l - ~ l l bi-nna å+enipnstR.
wåste m5n orh l i v i n i - n r nemensamt a r k t a på ändrade fi; rFs !lai7:len.
f Ur bo,kna,zi.knaden.
MZNNEN av och om EMIL KEY, ut- givna och utfyllda a v Ellen R e v.
Del I. Albert Bonniers förlag.
404 sidor.
P r i s häft.
kr.
7.50, inb.
9.-.
För alla som vetat, a t t Ellen Keys far, när hans dagar började stupa mot miirkret, från egna trötta axlar till sin d d s t a dotters overflyttade värvet a t t sammanfatta, fullständiga och of- fentliggöra hans levnadsminnen, k " nnns det som ett stort lugn att äntligen hål- la i handen den fiirra delen a v detta verk ocl, i dess efterskrift Lisa löftet om arbetets fullbordacde inom året 1916.
Ty visserligen älska vi alla, på långt och pii nära hB11, Ellen Keys hem Strand - d ä r det ligger, för den väg- farail.de dolt, som ett smyc8e infattat i grönskan pA det minnesrika Om- bergs sluttning; men alla ha vi nog 0cl; sH varit rztlda för vad Strand knn- de Lomma att taga ifrån oss.
Vem visste väl, rad som kunde bliva övrigt fGr skapande av böc !rer, när Ellen Keys Iär,ge uppdiimda lidelse för skapandet a v ett hem äntligen i hennes egen lev- nadsafton fick taga sitt fria lopp?
Och den boken, vars förra del vi nu f %tt till julklapp, den ville vi särskilt ogh-na g5 misie om, den skulle j u gi- va.
oss nyc !rlar till en personlighet, som blivit oss k ä r just genom den obrotts- ligt helgjutna sammansmältningen av det enskilda och det offentliga, a v m5n- niskan och diktaren.
Men dct gick oss väntande väl.
Strand blev fiirdigt.
Den fläck a v Sve- riges jord, " där livets hav henne skänkt en strand ", omskapade Ellen Key ge- nom n8gra Ars intensivt arbete a v he- la sin varelse, kropp och själ, s &amp; att den nu ger intryck a v att åtminstone Val.
Efter förrättat namnupprop, som gav vid handen a t t centralstyrelsemötets medlemmar sanplats till ungefär ett hundratal, valdes till sekreterare f6r mötet f r u Ester Brisman, friherrinnan Ellen Palmstierna, fröknarna Signe Jacobsson, Elin Odencrants, Karin Blomdahl och Gertie Söderberg.
Till presskommitterade utsågos fruarna Ellen Hagen, Gulli Petrini och Jenny Velander med fruarna Elin Wägner och Hilda Sach3 som referenter.
Till Landsföreningens verkställande utskott, som förr utsetts a v Stock- holmsföreningen, men n u enligt stad- geändring av centralstyrelsemötet, val- des fröken Signe Bergman, d:r Karo- lina Widerströni, fru Ezaline Boheman och friherrinnan Ebba Palnistierna samt till suppleanter f r u Ester Bris- man och d:r Gulli Petrini.
Till L.
K.
P.
R:s ordförande valdes med acklamation fröken Signe Berg- man.
Till representanter i C.
S.
A. iiterval- des fröknarna Anna Whitlock och Sig- nc Bergman samt fruarna Kristina Borg, Leonore Odencrnnts och Mary von Sydow.
I en for mötet tillsatt resolutions- lromniitt6 invaldes fröknarna Anna Orönfeldt, Sigrid Kruse och Elin Wahl- quist.
Meddelanden frdn sekreteraren.
Tman frii Boheman lämnade redopö- relse f ö r fnrenirigsarbetet under året meddelade hon centralstsrelsemötet att hon, nå grnnd a v hopat arbete inom Turistföreningen, sett sig nödsrad att avs5pa sig sekreterareskapet.
D:r Wi- derström framhar V. TJ:s varma tack för hennes verksamhet iinder de gång- n a sju åren och f r u Fripga Carlberq tolkade lardsortens tacksamhet och saknad.
Sedan även frix Eolin yttrat riåpra ord a v tacksamhet, lämnades en __ -- --- -- 3 - _-___ ander några generationer ha varit i kvltiir- och natiir ' ilskande m5nnislrors vård och ä r o.
Och det första större verk Ellen Key iitsände från det hem, varmed Ilvet betalat en del a v sin sltiild till henne, och diir hon själv dagligen tacksamt lovprisar liret och naturen, blev det pietetsfiillt resta niinnesmonu- mentet över fsderri.
Den nu föreliggande första delen, en vacker volym med gedigen typografisk utstrrsel och månpa intresserande illii- strationer - bland dem flera porträtt a v den enligt hans fastmös omdöme " genompripande sköne " Emil Kev - iir nppdelad i tolv kapitel, a v vilka det f6rsta ä r ägnat åt Hf !rstamningen.
Man får hFr veta, att sliikten räknar sina anor från klanen Mackay, som redan nnder 1300-talet bebodde Sutherland i Skottland.
E n a v klanens medlemmar, Donald Maclray, adlades 1628, fick ti- teln lord Reav och i sitt vapen en omkring en dolk knuten hand jämte in- skriften Manu fo.-ti (med stark hand).
Denne lord Reay, " en ovanligt ståtlig man, utmärkt genom snabb beslutsam- het, mångsidig diiglighet, stor oegen- nytta och obrottslig trohet ", hade upp- satt ett regemente högländare - det Mackayska - som var berömt för sin styrka och uthållighet.
Lord Reas- och hans regemente gingo 1629 i Gustaf Adolfs tjänst och anlände detta år till Sverige samt förlades i Uppsala, Enkö- ping, Orehro och Västerås.
I 30-åriga kriget kämpade " de oövervinneliga skottarna " med 1ysa:ide tapperhet nn- der Gustaf Adolfs befäl.
F r å n officerare av detta skottska re- gemente härstammar den svenska slak- ten Key, redan frAn och med stamfa- derns son bofast i SmUand, särskilt i det vackra Tjust.
Stora och små herr- gärdar i Småland nämnas tätt och ofta i Emil Keys Minnen.
Den gren a v ät- slöt att genom en deputatign överläm- na en dylik skrivelse till statsminis- tern.
Att deltaga i s a m m a deputation utsågos fröken Anna Whitlock, f r u Ann Margret Holmgren, fru Frigga Carlberg, docenten Hilma Borelius och fröken Gerda Planting-Gyllenbåga.
från fröken Hildur &amp; er inkommen re- dogörelse för Kvinnornas kalender.
Resultatet var inte så gynnsamt, som man haft skäl att vänta.
Visserligen hade debet och kredit gått ihop, så att all förlust var utesluten, men i den restupplaga a v 1,500 exemplar, som återstår, ligger just överskottet, den förtjänst, som skulle kommit resetala- refonden till godo.
Mötet uttalade all- mänt sin stora belåtenhet med den vackra publikationen och sin tacksam- het mot fröken öijer för det utmärkta sätt på vilket hon fullgjort sitt upp- drag, och i anslutning härtill beslöts att avsända ett telegram till Göte- borgsföreningens nitiska sekreterare.
Allmänt uttalades också den förhopp- ningen, att mötesdeltagarna, var på sin ort, skulle söka arbeta på a t t få den resterande upplagan av kalendern såld.
RBrefter lämnades en del uppgifter om föreningarnas arbete under det Fångna året.
Föreningsantalet utgjor- des den 31 december 1915 a v 215, där- ibland 21 filialer mot 209 från föregå- ende år, därav 22 filialer.
Under 1915 ha bildats 13 nya föreningar och hu- vudsakliga hedern a v dessa tillkom- mer de båda kursledarna i Bergman- Österbergska kurserna, fröken Walborg Bergström och fröken Emma Aulin.
Förlagsverksamheten h a r a t t uppvisa större siffror än föregående år; 44,040 esemplar tryckalster ha utgivits för en kostnad a v 2,132 kr.
och 75 öre.
7 cirku- 15r och 1 protokollsiitdrar ha under Rret utsänts till centralstyrelsens med- lemmar.
Fmmställning fil1 stntsrninistern ona ktingl.
proposition till 6rets riksdag.
Efter förslag a v V. U. diskuterades dsrefter frågan OR^ uppvaktning hos statsministern med överlämnande av en skrivelse, vari anhålles om kungl.
proposition till Arets riksdag om röst- r ä t t och valbarhet €ör landets kvinnor.
I den diskussion som följde framhölls, att Irvinnnrya ha ett oiinpfyllt ' kunga- liifte att hålla sig till.
Förslaget vann anklang och centralstyrelsemötet be- De Bergman-Österbergska samhälls- kurserna.
Eftermiddagens förhandlingar, som leddes a v, ordföranden, fröken Signe Bergman, började med en redogörelse av friherrinnan Ebba Palmstierna för de Bergman-Österbergska samhällskur- serna.
Arskursens ledare h a r varit frö- ken Walborg Bergström, som hållit kurser i Södermanlands, Jämtlands, Västmanlands och Norrbottens län och haft ett sammanlagt åhörarantal a v 12,648 personer.
Månadskurser ha hål- lits med fröken Emma Aiilin som le- dare i Östergötlands och Kristianstads län på 29 platser och med 7,665 åhörare.
Fristående kurser h a ävenledes anord- nats i Eslöv och Växjö med 4 % åhö- rare på den förra och 1,460 på den se- nare platsen.
Sammanlagda åhöraran- tzlet under året utgöres a v 21,823 per- soner med 250 föreläsningar på 110 platcer.
Det ä r såliinda ett mycket om- fattande upplysningsarhete som ut- förts.
Sedan friherrinnan Palmstierna 18mnat en del praktiska råd och anvis- ningar för kursernas ordnande, fram- har hon ett varmt tack till frölmarna Bergström och Aulin för deras nitiska arbete.
Till kommitterade för liiirserna för Rr 1916 valdes för Gntaland fru An- Tia Wic.ksel1, fröken Gerda Planting- Gdlenhåpa, fru Frippa Carlherrr och som suppleant fru Maia Stravrlherg.
F6r Svealand fri-nrna Caerda Hellberg, Ellen E-lapen, Giilli Petrini nch som supulwnt fru Ella Billinp.
För Norr- land fröknarna A n n a Grönfeldt, Märta Bucht och frii Gprda Modbn och som sirpplean t fröken Hilma Blomstrand.
Samarbetet mellan nordens kvinnor.
Till landsfiireninpen hade från Dansk Kvindesamfund ingått en inbjudan att ten lian tillhörde, Vindögrenen, har fått sitt namn av släktgodset Vindö i norra Tjust.
Emil Keys farfar, Carl Fredrik Key, " uppskzttade Rousseau ' s Emile som ett evangelium " och upp- kallade sin ende son med detta namn, i fransk stavning och d:o uttal.
Emi- le Key, löjtnant, gifte sig med sin ku- sin Caroline Fleetmood, härstainman- de från överste Georg Fleetwood, som kämpat i Giistaf Adolfs här.
F ö r deras son Eniil, Ellen Keys far, " blev medve- tandet, att hans fäder på niors som fars sida kämpat för frilicteii iinder Gustaf II Adolf, medbestämmande för 1 ivsri lit ningen ".
Inte så alldeles lätt har det sig att inom en tidningsartikels trånga ram giva någon förcstiillning om minnes- bokens rika innehåll: miinniskor och händelser, tidsrörelser, intryck, stäm- ningar och känslor draga här förbi i den miinsldiga livsförnimmelsens bro- kiga mångfald och blandning a v smått och stort.
Efter i Lund avlagd kansli- examen (Lunda-tidcn) inskrev sig Emil Key 1541 som " ung man i ver- ken " och anträdde 1843 - förmögen och oberoende som han var - en vidsträckt ettårig utländsk resa med långt uppe- håll i Paris (Försia utomlandsresan).
Hemkommen vistades han under några år om vintrarna i Stockholm soni " kongl.
sekter " och fördes a v sin per- sonliga läggning och sina intressen tillsamaans med en hel del personer ur den litterära och konstnärliga värl- den (Siockholmsminnen).
Hans styv- fader, Adam Christian Raab på Kyss- bylund, känd som trogen förkämpe för representationsförslaget, vistades dess- utom som riksdagsman en del av året i S t o d r h o h, och i dennes hem samman- träffade den unge Key även med bo- tydande politiska män.
Hans Minnen återspegla därför mycket a v den ti- l e m kulturhistoria och många kiinda svenska män, Blanche, Almquist, Hier- ta t. ex., passera i dem revy, delvis i ny och,, roande belysning.
Ett intres- se, som Emil Key delade med sina lemoliratiskt tänkande ränner, var B i I d n i n g s c i r k l a r n a, ett försök att till småborgar- och haiitrerkare- klassen niirma de studerade för att sprida bildning i de djupare leden.
Rö- relsen, vilkkn dock son1 frukt avsatte tidskriften L ä s n i n g f 6 r f o 1 k e t, avtrriade bl.
a. genom allt det hån som mötte den - en liapten vid Kalmar re- gemente brukade betecknande nog som okvädingsord under exercisen med för- kärlek använda " din förbaniiade bild- ni ngsci rkulu s! "
A v de politiska strömningarna v a r emellertid Sknn.dinavismen den som livligast upptog Emil Key och diirför också fyller ett av bokens kapitel.
Skandinav hade han varit redan som ung student i Lund, och hans skan- dinaviska kiinslor förstärktes och för- djupades under en resa i Danmark 1846, från vilken harrör sig den inta- gande skildringen a v paret Ingemann och deras hem.
Skandinavismens id &amp; er fiirblev Emil R e s trogen sitt liv ige- nom.
9 a n gjorde en stor insats i rö- relsen genom att hopsamla en stClrre penningsumma, varmed svenska fri- villigas resa till Danmark bekostades.
Meddelade utdrag a v brev från Keys vän Robert T.
K m m e r, vilken 1848 dragit ut som frivillig, vittna om (le unga entusiasternas besvikenhet över att e j liiinna berätta oni kulor och krut.
Påfallande tir vilket galleri a v stil- fulla personligheter man möter i ev- delningarna Barndomsminnen, Mor- mor och Farmor &amp; amt Suskon.
Flera av dessa karaktärshuvuden hava gjorts till föremål för mera fristående skil- dringar a v största intresse.
Sålunda -
4 N:R 2 RbSTBATT FOR KPIISrCIOB Böndagen den 9 januari.
Rösträttskampanjen i Amerika.
Klockan halv 8 v a r ett halvenskilt möte anordnat i Whitlockska samsko- lan, till vilket även medlemmar a v F. K.
P.
R. ägde tillträde.
Redaktör Ed- win Björkman, som åtagit sig att in- Rösträttsläget i andra länder var ämnet för nästa talares, f r u Frig- ga Carlbergs, föredrag.
Inledningsvis berörde fru Carlberg den reaktion, som alltid, går i krigets kölvatten, och som kvinnorna måste motarbeta.
Kvinno- rösträtten kan bli motvikten mot kri- gets övermakt, och därfer måste kvin- norna organisera sig själva, så att de inte åter tvingas att lämna de poster, som de beklätt under kristiderna.
Vad rösträttsläget i de olika landerna bo- träflar, så har ett genombrott skett i de länder, där demokrati är mer än ett tomt ord.
I Danmark erhöll0 kvinnor- n a med lagen a v den 5 juni full med- borgarrätt, en rätt, som genom, den danska konungens sanktion a v Alltin- gets beslut även utsträckts till Islands kvinnor.
Efter att h a framhållit att Danmark för 66 år sedan v a r enväl- digt och sedan talarinnan redogjort för den nuvarande demokratiska grundla- gen, övergick hon till Holland, d ä r den första föreningen för kvinnans poli- tiska rösträtt bildades år 1894.
Den har hitintills inte haft stöd a v regeringen, men den 1 november 1914 har i Hol- land framlagts ett lagförslag för all- män rösträtt, som på vissa villkor in- begriper även kvinnor.
I Pinland har det sociala lagstiftningsarbetet gått framåt, tack vare kvinnorna och i Norge ha kvinnorna nyligen gått till stortingsvalen efter den allmänna kvinnorösträttens principer.
Icke hel- ler i de krigförande länderiia ha kvin- horna nedlagt arbetet för sin rättvisa sak.
Samtidigt med nödhjiilpsarbetet och sjukvården pågår rösträttsarbetet, och uttalanden från vissa framstående fransmän ådagalägga, a t t de uppskatta kvinnorna som medborgare redan in- nan medborgarrätten tillerkänts dem.
I Tyskland ha kvinnorna petitionerat till riksdagen om rösträtt och detta mitt under brinnande krig.
I samman- hang härmed framhöll f r u Carlberg att det v a r tonen i petitionen, som var mest ägnad a t t förvåna, enär den an- nars vanliga ödmjuka bönen om rätt- visa h ä r fått vika för en bestämd for- dran.
Efter a t t även ha lämnat en skildring a v förhållandena i England, där kvinnornas arbete under kriget livligt uppskattats, avslutade f r u Carl- berg sitt intressanta föredrag, och de båda talarna avtackades med applåder a v det fulltaliga auditoriet.
I samband med centralstyrelsemötet anordnades söndagen den 9 januari ett offentligt möte i Läkaresällskapets stora sal, Klara Östra Kyrkogata 10.
Vid halv Attatiden var salen till sista plats fylld av en förväntansfull publik och aftonens ämne v a r Kvinnorösträttskravet belyst f r å n olika synpunkter.
Mötet oppnades a v L.
R.
P.
R:s ord- fiiranue, troiien Signe Bergrman, som Iiaisaue de Iiarvarande hjartligt val- komna oc,h ciarefier lamnade ordet &amp; t iil.
kand. frökeu ilxianne I ‘ horstenson, medlem.
a v I recirika-üreilier-l ’ orbun- dets styrelse.
E roken l ‘ horstenson ut- gick f r ä n den synpunkten, att.
endast iivinnorna sjalva kunna doma om de specialfragor och de samhallsreformer, som de onska fä genomforua, och a t t de alctrig kunna noja sig meu att man- nen IagstifLa p+ områuen, dar de sjai- \ - a sitta inne med den storsta sakkan- nedomen.
&amp; langa haila fore, att kvin- nornas insais ic$e ar uuuvauuig, U &amp; ue, trots salinauen av ueuuorgarratt fati arvsraLx, Iiaiiuelsr~ttigheLer, ~ o l i l - munal rostratt, yrmbutmluhing, sava1 som akacieliiisic Uilciuiiig, s a u t aven tiatrade tiii vissa statsdanster.
iken a e som resonera så furgata, att just i vära dagar mänga speciaifrägor inom iivinnofragan aro airtueiia, uaribland alitensiiayslagstiftnin~en, skyuuslagar for ensamstaende mourar och aeras barn, avskarianuet a v uen reglemente- rade prostitutionen samt de arbetande kvinnornas daliga ioneforhftllanuen, tendensen att hälla dem kvar i cLe lag- sta lonegracierna.
Agde kvinnorna po- litisk rostratt skulle det vara iattare f o r dem a t t reda sig mot de strouinin- gar och den reaktion mot bvinuororel- sen, som nu tyvarr ar ett faktum.
Vad livinnorila fordra är, a t t deras kim inte skall utgöra något hinder, nar de vilja onisütta sin kraft i arbete, de fordra likställighet i hemmen och samma ratt över sina barn som den fadern ut- h a r Emil Key själv tecknat sin vör- dade, innerligt avhållne styvfader A. Ch.
Raab, en man av eld och liv, före- gångsman p å många områden.
Av halvbrodern, generalstabschefen Hugo Ilaab, med vilken han hade outtnöttliga meningsutbyten sarskilt i försvarsfrå- gan, tillämnade Emil Key en större skildring, som dock e j blev färdig.
De färdiga huvuddragen a v densamma hava av Ellen Key utfyllts med per- sonliga intryck.
Ingalunda minst framträdande äro kvinnorna i detta galleri a v männi- skor i ordets bästa betydelse.
Emil Keys mor, den madonnalikt sköna Ca- roline Fleetwood, ” förblev oförgätlig för alla, som kommit i en om ä n så flyktig beröring med henne.
Även var- dagsmänniskor blevo poetiska, d å de talade om den änglalika uppenbarel- sen ”.
Och h u r u värmande och lyftan- de är e j den utstrålning f r å n en ge- nomkultiverad personlighet, som så lyckligt fångats i Ellen Keys mono- grafi över faderns enda helsyskon, Ma- rie-Louise Raab, f. Key, p å Helgerum.
F ö r Emil Key blev det otvivelaktigt av bestämmande inaytande, a t t hans barn- doms och ungdoms intryck a v det evigt kvinnliga sammanföll med intryc- ket a v något både starkt och vackert, både ädelt och dugande.
Betecknande nog meddelar Ellen Key, ” att hennes f a r började sina släktanteckningar med mottot: OU est la femmet När hon frågade honom om orsaken där- till, svarade han: att alla de kvinnor, han i sitt närmaste stamträd, liksom i sin senare familjekrets, rönt inflytan- de av, varit ovanliga.
Och detta e j en- dast genom hängivenhet och andra äk- ta kvinnliga egenskaper.
De hade alla varit utpräglade karaktärer; somliga originella personligheter, niigra med avgjord andlig begåvning.
” Sålunda ”, sade han, ?ann jag den aktning för kvinnan, a v vilket följde, att j a g redan på 1840-talet, då kvinnans rättigheter började avhandlas, fann dessa rättig- heter självklara.
Så var också förhål- landet med min styvfader (han var gift tre gånger), som från samma håll som j a g hämtat sina erfarenheter om kvinnans väsen och förmåga. ” Det kan förtjäna anmärkas, att Emil Keys far- far, Rousseau-beundraren och bokvur- men, skaffade sig Thorilds skrifter häf- te för häfte, vadan det ligger nära till hands att antaga, a t t han delade Tho- rilds åsikter om kvinnokönets naturli- ga höghet.
” Atminstone ”, säger Ellen Key, ” fann en annan a v frihetsvårens första svalor väg till hans bokhyllor: en svensk tolkning a v Mary Wollstone- crafts M a r i a e l l e r m i s s ö d e t a t t v a r a kvinna. ” H u r som helst med idbarvet från för- fädren - Emil Key v a r redan som tjuguettårig yngling långt före sin tid i fråga om kvinnofrigörelsen.
Hans klokt klarsynta och ideellt renhjärta- de syn p å denna fråga har kommit till uttryck redan i uppsatsen O m k v i n- n a n s e m a n c i p a t i o n o c h Ge- o r g e S a n d, vilken ingick i hans resebeskrivning över utrikesfärden 1843 - 4 4.
Hans beundran f ö r Fredrika B r e mer, vilken han lärt känna under ett hennes besök på Ryssbylund 1845, för- mådde honom att sända henne den ny- utkomna reseskildringen med begäran om ett uppriktigt omdöme, en begäran, som föranledde ett minnesrikt besök hos mamsell Bremer.
Våren 1848 höll Emil Key i Konstnänsgillet i Stock- holm ett längre spirituellt föredrag om George Sand och Fredrika B r e m e r, d ä r ovannämnda besök hos mamsell Fredrika ä r intagande skildrat.
Flera halvt novellartade, ibland lustiga, ibland rörande inlägg a v Emil Key i kvinnofrågan anföras i Minnena.
E n k o n s e r v a tiv pdli t i k e r E s a m t a l m e d s i n f r u (om kvinnans rbstrktt!)
” innehåller å fruns sida några repliker, som Emil Key hadz hbrt a v en bland den tidens kvickaste damer, dotter a v biskop Kullberg i Kalmar.
Friilien Aurore Kullberg bru- kade p B baler komma överens med Emil Key, att de skulle bruka sin dans.
icke för att dansa, men till att sam- tala.
” Ty hon var full av de nya tan- kar, för vilka hon hos honom fann en den tiden ovanlig sympati. ” Kvinnans emancipation - så heter bokens nion- de kapitel - hade, iiksom skandina- vismen, alltid en svuren riddare i Emil Key.
” Han hörde aldrig till de män, som med axelryckningar eller hånlö- j e bedömde kvinnornas andliga arbe- te. ” Såsom riksdagsman var han med, när Föreningen för gift kvinnas ägan- derätt, stiftades, och ” varje fråga, som under hans riksdagstid rörde kvinnans rätt, hade i honom en tveklös anhän- gare ”.
Emil Key tyckes ha ägt en förening a v yttre och inre utrustning, som åt- minstone ej ofta följes åt.
Liksom sy- stern Alarie-Louise var han ovanligt vacker, och hans djupa, själsliga an- läggning, hans poetiskt-filosofiska ge- myt uteslöt ej, att han var en både ele- gant och dansant ung man, som intog alla genom sitt väsens fina och älsk- värda munterhet.
Antagligen på hem- resan utifrån 1844 sammanträffade han i Travemiinde med Emilie Högquist vilken han ofta sett och beundrat på teatern.
H a n introducerades snart j hennes hem, och mellan den 22-årige mannen och den tio år üldre skåde- spelerskan uppstod e n förbindelse, som upptager Miniienas tionde kapitel Trots Emilies sällsynta tjuskraft och älskliga väsen, vilka iiiistan som en le- gend överantvardats av samtid till ef- tervärld, fanns dock i denna förbindel- se alltför mycket stoff till disharmoni.
” Förhållandet var ej ett sådant, som innerst motsvara &amp; Enii1 Kegs drom- war om vad karieken borde vara: hem- skapande och framtidsdanaude.
’ L) et var också han som brot, med en beslut- samhet, bakom vilken mau Ban ana be- hovet att äntligen avskara ett baud, som skavde på själva personligheten.
Förbindeisen var, ehuru myeket upp- sliten, e j alldeles bruten, då Emilie i juli 1846 reste utomlands fiir sin halsa.
Hon dog i Tnrin i december 1846 och hann fixe sin död emottaga ett brev från Key, so111 ” sårade henne m3-cket ”, men ej dräpte hennes hopp om åter- förening.
Ellen Key, som på några rader ger en koncentrerat åskådlig bild a v Emilie Högquists sjiilva \ %sen, skriver: ” I oförgknglig skönhet levde Emilie Högquists gestalt i Emil Iieys minne, helighållet a v honom som a v hans hustru. ” Denna ägde en liten brevpaclie, vilken hon erhållit a v sin fästman under förlovningstiden och gömt som en relik, tills hon skänkte den till sin då 18-åriga äldsta dotter.
Samtidigt berättade hon äyen.
varfor ett helt rum i vhrl hem v a r fyllt av deii praktmöbel, som prytt höriikabi- nettet i Emilie Högquists våning i Pal- liiiska huset vid hornet a v Fredsgatan och Gustaf Adolfs torg. ” - Den lilla brevpacken är i sin helhet införlivad med minnesboken och T-ittnar om slrri- variiinans barnsligt naiva asen.
Efter detta poetisks, och tragiska in- termezzo följa SOM avslutning på niin- nerias första del de rika och vackra avdelningarna Bosiittning och g i f t e r - mål samt De första åren p å Sunds- holm, innehgllande Ellen Keys föräld- rars kärlekshistoria - skildrad genom moderns, Sophie PosFes, dagboksm- teckningar - och hennes egna tidiga barudomsminnen.
(Forts.) Gerda Hellberg.
sända en representant till ett nordiskt kvinnomöte i Köpenhamn den 17 och 18 januari, varvid särskilt äktenskaps- lagstiftningen skulle diskuteras.
Dess- utom skulle frågan om en fastare sam- manslutning mellan nordens kvinnor åter upptagas till behandling.
Till Landsföreningens representant utsågs jur. kand. f r u Anna Wicksell.
Man ut- talade önskvürdheten av att så många svenska kvinnor som möjligt vore när- varande vid detta möte och centralsty- relsemötet beslöt a t t uttala sin sym- pati för tanken på en sammanslutning mellan nordens kvinnor samt önsk- värdheten a v att det andra nordiska kvinnomötet förlades till Sverige.
En gemensam rösträttsdag över hela landet.
Nästa punkt på programmet v a r för- slag angående sommarmöte 1916, d å man i Huskvarna uttalat önskvärdhe- ten a v årligen återkommande sommar- möten.
Sekreteraren redogjorde för de svar som influtit, men d å intet positivt förslag framkommit, beslöt mötet att vänta med sommarmöte till år 1917, då f r u Augusta Tonning och fröken Sig- rid Kruse hoppades a t t få mötet for- lagt till deras vackra blekingska bygd.
Om önskvärdheten av en för hela lan- det gemensam, årligen återkommande rösträttsdag uttalade sig mötet enhäl- ligt och efter många olika förslag om dagen, enades man om f r u Jenny Ve- landers vackra tanke att välja Birgit- tadagen den 7 oktober och d å samtidigt hugfästa minnet a v ” Sveriges första kvinnosakskvinna ”.
Aftonens halvenskilda möte.
~ Leda första delen a v aftonens program med att redogöra för Rösträttskampan- jen i Amerika, om vilken han äger in- tim kännedom, hade blivit förhindrad att närvara, och i hans ställe lämnade fru Gurli Hertzman-Ericson en del upp- gifter om arbetet ute i västern.
Tre av Nordamerikas största stater stodo i; n- der hösten 1915 inför folkomröstning angående rösträtt f6r kvinnor.
Många millioner dollars hade utkastats a v motståndarna för a t t besegra det k ?cav, vars ikraftträdande skulle utgöra det främsta motståndet .mot spritintresset och de materiella faktorer, som ödela- de nationens hälsa och kraft.
Den 2 november ägde: den omröstning rum, som i telegram till svenska pressen be- tecknades som ” ett stort nederlag för kvinnorna ”.
Men d å amerikanska tid- ningar hunno komma och siffrorna blevo tillgängliga, fann man, att över en million män i New York, Massa- chusetts och New Jersey avgivit sin röst för kvinnorösträtten, vilket sålun- da fört den ett avsevärt stycke fram mot målet.
Efter att ha visat med vil- ken otrolig energi de amerikanska kvinnorna arbeta och h u r de omspän- na varje skrymsle a v Förenta staterna, lämnade talarinnan en skildring a v den stora jätteparaden i New York och det massmöte, som dagen efter valen iigde rum i samma stad, och d ä r 100,000 dollars p å en kort stund insamlades till fortsatt agitation.
Entusiasmen och offervilligheten h a aldrig visat sig större än nu, och det v a r de amerikan- ska kvinnornas avsikt a t t varken un- n a sig rast eller ro, förrän slutmAlet var vunnet.
17 ”
.
5 N:R 2 rusdryckerna, och det är deras o a w h liga plikt att vaka över lagstiftningez: STOCKHOLM (ty staten måste gripa in i det etisk nydaningsarbetet.
Fru Arosenius fram oamla Kungshohmbrogatan PB lade därefter mycket personligt färga (andra huset f r b Drottninggatan) 1 de åsikter om h u r hon tänkte sig den I S L o i I ioger af finor8 och enklare n a framtidsstat, och d ä r betydelsen ti metod, organisation och disciplin SPE MOBLER 1 lade en framträdande roll, och d ä r ho i ek, mahogny, valnöt samt andra ansåg alit kunna vinnas på tvångslag träslag äfven mhlade, till billigaste priser.
stiftningens väg.
Bland de ofta myc Ulm.
Tel. 11410 Riks Tel .. 6505 1 ket originella reformförslagen, äro at ~ 1 ~ o ~ 3 o o ~ o o o o o n ~ o o o o nämna: o o ~ en strängare biografcensui straff för rusdrycksförsäljning åt ung o~m.
.
.
sn.
.
.
.
.m.
.~.
m.~~.
~m~.~ c dom, lagar för nattlivet samt möjlig het för alla barn att få sina respek tive anlag utbildade.
Vidare ansåg ta: mm äro praktiska använda larinnan, att staten skulle upprätt hemråd, till vilka alla föräldrar av giftsfritt kunde vända sig med frågo rörande barnens skötsel och uppfo m till porslin, emalj, diskbänkar, stran.
Kärnpunkten i f r u Aroseniu kökskarl, golv och allt omålat.
temperamentsfulla anförande var hen Henrik Oahns Aktiebolag, Uppsala.
nes varma och ärliga fordran på at * *.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
n +.
* ' uiigdomen skulle fostras till verklig fzia personligheter.
Aftonens sista talare v a r E. o. Hovrättsnotarien fröken Anna Kleman, ordförande fö Svenska sektionen a v Internationelli kvinnokommitten för varaktig fred Varmt besjälad av fredsrörelsens storr Södergatan 14, Malmö tanke trodde fröken Kleman på kvin Tel. 6137 rwrnas politiska uppvaknande genou Kvinnorna måste rädda vac 0th upliiliaj dat denna.
som återstår a v etiska och kulturell: viirden, de ha sina givna förpliktelser övar.
i samhället bör den kvinnlig: och under rösträttens baner måste dt psyken bli avspeglad likaväl som aei göra den insats, som är nödvändig.
Ta manliga, och rostriitten d r det medel iarinnan hoppades, att den fruktans som ger oss erkannande a v vårt med värda världsbranden skulle väcka de kvinnor, som ännu sova, och att de, ge borgaransvar.
nom att sluta sig till fredsröre !ben harefter lämnades ordet åt f r u Signe Svensson, medlem av Soci iven skulle komma a t t arbeta på sir aldemokratiska Kvinnornas Central ?gen frigörelse.
Under medborgarrät styrelse, som belyste förhållanden; Lens ansvar skola kvinnorna gå fran från arbetarkvinnornas synpunkt.
Ge €ör folkens fred och försoning.
Audi.
nom brev och samtal med meningsfrän Yoriet följde de olika föredragen med der hade talarinnan sökt utr0nh derai len största uppmärksamhet och gat renom livliga applåder sitt bifall till.
tankar och åsikter om de orättvisor samhället, som tyngst, drabba kvinnor ränna.
Följande resolution antogs en.
na av deras klass, och f r u Svenssoi iälligt a v mötet: redogjorde även för de reforner, vilki Det arbetc, som av svenska kvinnoorga de socialdemokratiska kvinnorna, me (iisationer nedlagts för höjandet av kvin- röstsedeln i sin hand, skulle ägna sir iornas sociala ställning, f ö r förbättrandet kvinnornas levnads- och arbetsförhål- tid och sitt intresse.
Främst bland dess: iv anden, för främjandet av hemmens och reformer hade kvinnorna satt de ensam barnens intresse, för nykterhet och sedlig- ma mödrarnas och barnens rätt, skydds iet, för befordrande av rättens principer lagstiftning för minderåriga, folksko gentemot våldets, har visat, att så länge lans skiljande från kyrkan och et cvinnan utestänges från politisk rösträtt skolväsen, som bättre tillgodosåg yrkes: unna dessa strävanden icke föras till ett utbildningen och medborgarandan, äk, illfredsställande resultat.
Kvinnor, Ram- tenskapslagstiftningen, en rättvis folk ade till ett offentligt möte i samband med för kvinnans politiska pensionering, inga manliga tillsynings, landsföreningens östrätt trettonde centralstyrelsemöte, ut- män i fattigvården, prostitutionens av.
ala därför sitt krav på full politisk med- avskaffande, bättre bostadsförhållan iorgarrätt, s &amp; mycket mera som denna den in.
m.
Vad f r u Svensson med skär.
ätt redan tillerkänts kvinnorna i övriga pa vände sig mot var hemarbetet, son: iordiska länder och uppmana Sveriges fordrar en noggrann reglering och till.
.vinnor att samlas i ett kraftigt arbete för syn, emedan det i de fattiga hemmer [etta mål.
leder till exploatering a v barnen, vilka F ö r dem, som önskade, var tillfälle vid en ålder,.då fabriksarbete är den:, erett att efter det offenliga mötet in- förbjudet, utföra samma arbete i h e m aga gemensam tesup6 å Hoteil Conti- men.
Detta hemarbete äger rum i gan.
iental, och detta samkväm fick en bå- ska stor utsträckning, emedan det för le festlig och stämningsfull prägel.
arbetsgivaren ä r en stor ekonomisk: ontinentals långa fil a v upplysta r u m vinst att inte behöva tillhandahålla ylldes snart a v en talrik publik, och stora lokaler.
Talarinnan betonade till entralstyrelsemötets delegerade under- slut, a t t kvinnornas röstriittsfråga iöllo sig livligt med varandra, dryftan- hängde intimt samman med hela ar- le möjligheterna i sina respektive byg- betarklassens höjande till en mera er och riktlinjerna för arbetet.
Att människovärdig existens.
öma a v de glada ansiktena och de liv- F r u Mary Arosenius, styrelsemedlem iga gesterna vor0 de flesta upptända i Vita Bandet, såg i rösträttskvinnor- v en mycket kraftig vilja a t t övervin- nas arbete för nykterhet och sedlig- a eventuella svårigheter, och en ärlig het grundstenen lagd till ett bättre ilja kommer man alltid längst med, samhälle, och hon gjorde en skarp ä r det gäller arbetet i rösträttsrörel- vidräkning med den stat och de lagar, en.
Vid supen hölls tal a v fröken Em- vilka, i stället för att skydda ungdo- i a Aulin till fru Ezaline Boheman, men, lägger frestelserna mitt i deras om avgått som Landsföreningens sek- väg.
Resultatet a v männens ensidiga eterare, och till henne överlämnades maktutövning är, att samhället lider rån centralstyrelsemedlemmarna en och blöder genom sedeslöshet och al- iinnesgåva, bestående a v två i prakt- koholism.
Kvinnorna ha hittills nöjt and inbundna delar a v Svenska land- sig me6 att spela rollen a v röda-kors- kap och herresäten, utgörande en be- systrar, de ha följt i krigets spår och krivning över de båda lan+kap, d ä r plockat upp offren, men de måste i ru Boheman blivit född och uppfo- stället sätta i n sin kraft på att före- trad, Södermanland och Skåne.
Sam- bygga skadorna.
Finge kvinnorna röst- vämet varade intill tolvslaget, då del- rätt, skulle inte ungdomen förstöras a v tgarna skildes At.
t I B.
A I.
Gahns Skursåpa 1 .... .......
........ Rättesånear Juridiska .... av alla Andra dagens förhandiingar öppnades klockan halv 10 under fröke Signe Bergmans ordförandeakap.
Mec delande gjordes att V. U. utsett sin funktionärer.
Tiil vice ordförande ha de d:r Karolina Widerström återvalt och till sekreterare fröken Signe JE cobsson, som a v ordföranden hälsade välkommen till sitt nya arbete; till kas saförvaltare hade återvalts fröke Thorborg Widebeck.
Dagens program inleddes med en ir tressant diskussion om Skälen för och emot ett obligatorisk utbildningsår för kvinnor.
Ämnet inleddes a v d:r Karolina derström, som med männens värnplik som utgångspunkt framställde den fri?
gan vad kvinnorna göra för att bring sitt land motsvarande offer.
Genor fysiologiska hinder är det omöjligt fö kvinnan att fullgöra värnplikt av sam ma art som mannens, och d å det är et kultursamhälles plikt a t t lAta des landvinningar komma det uppväxand släktet till godo, ansåg d:r Widerströn det vara kvinnornas skyldighet att äg; noggrann kännedom om vad det upp växande släktet kan tarva a v hygiei samt god och närande föda.
Talarin nan ansåg dock inte att kvinnornas ut bildning i detta hänseende borde bl obligatorisk, utan sjalvfallen, och a t man borde bygga på frivilligheten grund.
Skolorna, som blivit bildade ef ter manligt mönster, lämnade inte till räcklig plats åt den praktiska färdig heten, men vi måste bereda tid och ruu åt moderskapets uppgifter, och härtil borde staten lämna den erforderlig: hjälpen.
Vikten måste klargöras föl kvinnorna, och de ha tillfälle att bygg: vidare på de grundvalar, som redar Ennas.
D:r Alma Sundquist, som skulle upp träda som opponent, fann, att d:r Wi lerströms åsikter i mycket samman Föllo med hennes egna, och hon var en se med den föregående talaren om hus ighetens vikt och betydelse.
Men hor €ann många skäl tala emot a t t der jkulle påläggas obligatoriskt, Blanc lessa nämnde talarinnan de stora kost.
nader ett sådant kvinnoår skulle ådra.
: a staten, och vilket hinder det i mån.
: a fall skulle utgöra för de unga flic iornas egentliga yrkesutbildning.
D: I Sundquist v a r ense med d:r Wider.
rtröm om a t t vi böra bygga vidare på le ihstitutioner, som redan finnas iämligen skolkök, husmodersskolor) ch demonstrationskurser.
Vad barna.
Tården beträffar, måste en mor natur- igtvis lära a t t sköta sitt barn efter iygienens fordringar, men d å hälso- katistiken i Sverige ä r ovanligt god, orde man inte kunna tillskriva hem- nen så stora brister i detta hänseende,) et är egentligen spädbarnsdödligheten, ' om är oproportionerligt stor, men det- a bottnar i andra sociala förhållanden ich sammanhänger med de ensamsta- !rids mödrarnas stallning.
Men kvin- iorna behöva handledning i barna- 4 r d, och talarinnan betonade särskilt rikten a v a t t denna meddelades a v iarnmorskorna, vilka behövde en bätt- e ställning och vidgad utbildning.
) etta önskemål torde lämpligast kom- na till stånd genom motion i riksda- ' en.
I sammanhang härmed hoppades ckså d:r Sundquist att undervisnin- ' en om människan och hennes funktio-, er skulle få en mera central plats i kolorna, då bildningsvärdet tränger jupare än om kunskapen endast med- elas i en praktisk kurs.
I diskussionen, som blev mycket liv- ig, gjorde sig många olika synpunk-: r gällande.
Så framhölls, att barna- årdskurserna ha en genomgripande ppfostrande betydelse för den kvinn- ga ungdomen och att dessa medel orde tillvaratagas.
Intresset för den usliga utbildningen var mycket stort, ien flertalet uttalade sig för de båda iledarnas åsikter, att man inte borde iföra ett obligatoriskt kvinnoår, utan n så länge bygga vidare på redan fö- RiHs PS50 Allm.
6896 Malmtorgsgatan 6.
Stocitholm Svea Växt Landets f6rnämsta MARG A RI N refintliga institutioner samt införa obligatorisk skolköksundervisning i alla skolor.
Följande resolution an- togs: Betonande nödvändigheten av den sedan länge i rösträttskretsar debatterade speciel- la koinnoutbiltiningen, vill centralstyrelse- mötet uttala sig för att den genomföres åt- ninstone till en början på frivillighetens {Hg och i anslutning till de anordningar.
rom redan finnas.
Centralstyrelsemötet vill vidare uttala som sin mening, att medbor- rarrätten är f ö r oss kvinnor nödvändig $ven f ö r att v i skola kunna tillfredsställan- le genomföra detta viktiga önskemål.
Vad kan E.
K.
P.
R. göra f ö r att be- ' ordra kvinnornas rösträttsfråga vid fy16 &amp; rs landstingsval?
Denna för röstratten så viktiga och, rännande fråga inleddes a v d:r Gulli i ' etrini, som erinrade om att Första cammaren alltjämt är hindret för lös- iingen a v de svenska kvinnornas röst- * ättsfråga och lämnade en del prak- iska r8d och anvisningar for lands- ingsvalen, som av centralstyrelsen rodkändes.
Eftermiddagens förhandlingar.
Innan eftermiddagens möte öppnades, iimnades ordet till f r u Hilda Sachs, om från Dansk Kvindesamfund ge- Lom fröken Thora Daugaard överläm- lade en liten marskalkstav i rött och ritt, som burits under segertåget i Cöpenhamn.
F r u Sachs hoppades, att let inte skulle dröja alltför länge, in- Lan Sveriges kvinnor tågade genom itockholms gator med gula och blå narskalkstavar i sina händer och hen- les ord hälsades med livligt bifall, arefter Landsföreningens ordförande rambar ett hjärtligt tack för den vack- a gåvan.
L.
K.
P.
R. och pressen.
Uppgifter om tidningen Rösträtt för lvinnor lämnades a v f r u Gurli Hertz- lan-Ericson, som därefter betonade ilrten a v att rüsträttsföreningarna lltjämt lika nitiskt arbeta på tidnin- ens spridning till allt vidare kretsar, å att den n å r de personer, som bäst ro i behov att omvändas.
F r u Hertz- lan-Ericson frambar även ett hjärt- gt tack till alla dem, som bistgtt tid- ingen, såväl med värdefulla artiklar l m med intresse och nit.
Tidningen a r utkommit i en sammanlagd upp- tga av 141,300 exemplar, och prenume- iritantalet har med varje år ökats.
I iskussionen uttryckte centralstyrelse- iedlemmarna sin belåtenhet med tid- ingen, och mötet beslöt även utgivan- et a v ett extranummer till Birgitta- agen den 7 oktober.
Av redogörelsen för artikelserien * amgick a t t antalet abonnenter under ret rarit 20, varav 18 liberala tidnin- tir, I moderat och 1 socialdemokra- sk.
Antalet privata abonnenter h a r irdubblats.
F r u Gerda Moden, som lälv v a r förhindrad att närvara, åter- Ildes till artikelseriens redaktör.
Med avseende på det internationella isträttsorganet, Jus Suffragii, upp- * ~
N:R 2 drogs A t V. E. a t t skaffa erforderliga artiklar.
DA poatbefordringen under det gångna hret varit mycket svhr, har tidningen inte på utsatt tid kunnat komma sina prenumeranter tillhanda, men för dem som intressera sig för det internationella rösträttsarbetet rekom- menderade ordföranden varmt att pre- numerera på tidningen, som innehåller många värdefulla artiklar och håller oss ti jour med det arbete, som bedrives i andra länder.
e I PLATSSÖXANDE.
I Bildad dam i 3@brsAldern, kunnig i stenografi och maskin- skrifniiig, nigot tyska och engelska Namt enklare hush&amp;llsgörom&amp;l, onskar plats i Stockholm, hälst hoa ensam dam.
Svar till denna tidnings exp.
under märke DStenon.
att göra arbetet roligt och intresseväc- kande för de unga och härvidlag hade F. K.
I ?.
R. en stor mission a t t fylla.
Sedan mötet i en kortare diskussion framhållit vikten a v a t t de rösträtts- Atgärder f ö r F. K.
P.
R. intresserade arbetarkvinnorna ansluta Den forsta a v hithörande frågor om sig till rösträttsorganisationen och f r u Vad som kan göras f ö r att motverka Ellen Hagen frainlagt en del synpunk- den pågående antirösträttsagitationen ter om bästa sättet att inkassera med- inleddes a v fru Ellen Hagen, som liv- lemsavgifterna, höll fröken Sigrid ligt opponerade sig mot den ensidiga Kruse föredrag om manlighetens renässans, som för när- Orsaken varför Sverige i jämförelse varande dominerar i Europa och som med övriga nordiska länder är så efter- uppträder i samband med en bestämd blivit i fråga om kvinnans politiska reaktion i kvinnofrågan.
Det ges mån- rösträtt?
ga utslag a v grovt kvinnoförakt, och Fröken K r u m påpekade inlednings- talarinnan fruktade den på många håll vis, att Sveriges kvinnor måste känna framkastade tendensen, a t t kvinnan det förödmjukande a t t komma så långt efter kriaet skall tvingas att endast efter sina nordiska systrar, då deras existera för sina funktioner som köns- förhållanden i fråga om bildning och varelse.
Mot denna fara måste vi vara vpplysning ställa sig ungefär lika.
pb vår vakt och hävda de etiska prin- Visserligen ha vi h ä r i Sverige mera ciperna.
Även i Sverige h a r niotstån- kvinnoförakt att rtikna med, men en- det mot kvinnorösträtten i skilda trak- ligt fröken Rriises mening låg egent- ter a v landet gjort sig ktinnbart, och ta- liga orsaken till motståndet i den vänd- larinnan uppmanade alla narvarande ning de politiska förhållandena tagit.
a t t se till, att rösträttsföreningarna ha Då kvinnornas rösträttsfråga först ögonen öppna för detta motstånd och kom upp, rådde inte så skarpa parti- varhelst de märka agitation mot kvin- motsättningar som nu, och det v a r norösträtten, kraftigt motarbeta den- synd a t t inte kvinnorna kommo med samma.
den gång männens rösträtt vann sin Huru f å till stånd planmässig orga- lösning.
De proportionella valen h a nisation av agitationsarbetet p å lands- tillspetsat kampen mellan partierna, bpaden?
och numera hör man aldrig personer Rörande denna för vår landsbygd så framläpga personhgt fiirpade b i k t e r, viktiga fråga gav fröken Maja Forss- qom inte stå under kontroll av partiet.
hind flera värdefulla uppslag, som Vid valtjder ä r det endast fråga om länsförbunden borde tillrarataga.
Det det ena eller andra partiet skall vinna var iirder namninsamlingens dagar, eller förlora, och valmännen vädja till som fröken Forsslund haft känslan av männens primitivaste instinkter, n 5 r att en mera planmässig organisation de motarbeta kvinnornas röstrsttsfrå- skulle lett till ett gynnsammare resnl- ga.
Aven i Sverige ha röstriittskvin- tat.
brebro län ä r niimera indelat i di- norna farlipa motståndare i spritjn- strikt med platsombud i varje bygd.
tressena, ty det, ä r känt, att kvinnorna Platsombiidet bör vara medlem i när- h8r ä r o saklmnnisa.
Orsakerna till maste F. R.
P.
P. och h a r att på sin ort vår efterblivenhet i fråga om medbor- arbeta för rörelsen.
En crång om året garratt sammanfattade fröken Kruse samlas platsombuden till möte.
P &amp; s5liinda: a t t högern inte ä r för DIS- detta sätt kan man sitt läns karta och drvcksförhiid, att den friiktar en ök- kgnner dess möjligheter, och genom ninq av de socialdemokratiska vRFar- platsomhiiden kunna trvckalster, bro- na, och Rtt vPtrt land alrlriq stått j n f 6 r schvrer.
flvghlad ovh affischer, som äro ett verkligt demokratiskt genombrott.
nödvtindira i agitationsarbetet.
vinna F r u Aumista Widebeck sände cen- spridriing inom varje distrikt.
Fåd och tralstvrelsemötet en livligt uppskattad, anvisninpar för iandsbrgdsarbete bor- humoristisk skrivelse om de utdelas bland f6r saken intresserade.
och landsnrtstidningarna förses med Förslag angående L.
K.
P.
R:s arlciv, artiklar.
På så sätt skiille vi få till som upplästes a v f r u Boheman och stbnd ett kvinnornas uppbåd över hela vari framhölls önskvärdheten av, a t t !ardet.
allt som rör rösträtten i form av brev, Fröken Maja Forsslund inledde även meddelanden och broschyrer bevarades till eftervärlden och samlades i L.
K. frågan om Vad som kan göras f ö r organiseran- P.
R:s arkiv.
Förslaget mottogs a v det av en rösträttsrörelsens ungdoms- centralstyrelsemötet med stort bifall.
Sista punkten pS.
föredragslistan ut- verksamhet.
Denna sak l å g fröken Forsslund gjordes av d:r Gulli Petrinis föredrag mycket varint om hjärtat genom hen- om nes arbete bland ungdomen i Roppar- Den do-grdiga skalan och kvinno- berg, och hon ansåg det v a r a a v stor rösträtten.
Talarinnan påpekade först det sak- vikt att vinna de unga flickorna för rörelsen och arbeta på deras höjande i förhhllandet, att det inte ä r samma sedligt hiinscende, innan de komma till skala, som gäller på land och i stad.
I fabrikerna, vilka ofta utöva ett mycket en landskommun fordras 14,000 fyrk, fördärvbringande inflytande på de un- men i en stad endast 11,000 för at1 gas moral.
Fröken Forsslund ansåg, komma upp till 40 röster.
F ö r r i värl- att man borde b&gt;-gga på flickornas den rådde den principen, a t t det var självverksamhet med disciplin, och att egendomen, som röstade, utan nägon F. K.
P.
R. och Vita bandet gemensamt som helst begränsning och detta ledde skulle kunna samla ungdomen kring på sina håll till kommunalt envälde, sina ideer.
n ä r godsägarna och bönderna behär Fröken Gerda Planting-Gyllenbåga skade jorden.
Bolagen vor0 första o r framlade sina erfarenheter från arbe- saken till en ändring i dessa förhållan- tet i Huskvarna, d ä r en kommitte bli- den, ty bolagen slog0 under sig så myc- vit tillsatt av för saken intresserade.
ken egendom, a t t de röstade omkull F. K.
P.
R:s sal uppläts varannan mån- alla andra, och detta ville inte bönder- dag å t de unga flickorna, och dessa af &amp; na h n a Sig i.
På landsbygden skadde n a r anordnades populära föredrag begränsningen dock inte förrän år 1900. samt förekom sång och uppläsning av och &amp; r 1907 genomförde Första kamma- flickorna själva, varför aftnarna mera den den 40-gradiga skalan, som inte gngo en prägel a v samkväm.
I dis- har sitt motstycke i något annat land.
kussionen framhölls allmänt vikten av D:r Petrini påvisade därefter, hur den VÄbKÄNDA Söders ” Enalish School ” dAGOBSONS o TAPISSERI-AFFAR 0 24 B Grefturegatan, Tattersaii.
“ Järhovagaha 6.
Ällm.
Tel. GKder 6286.
Engelska lektioner o. översättningar.
10 X ANNIE I. SCOTT.
vid RABATT - I VAROR - FRITT VAL.
Reformliv En nyårsvaka.
Ntr Grh eller vit 106e Tvättbart, eme- dan alla fjäärar m. lätthet kun- E n vacker och djup tanke förverkligades med den högtidlighet, som Fredrika-Bre- mer-Förbundet anordnat på nyårsaftonen i Musikaliska Akademien till flrandet av femtioårsdagen av Fredrika Bremers död.
Den stora salen, vars estrad var festligt prydd, fylldes vid 1 / 211-slaget a v en för- väntansfull samling, till största delen bestå- ende av kvinnor.
I några hälsningsord a v fru Agda Mon- telius berördes, hur mitt i en stormig tid vi icke kunna underlåta att minnas dem, som äro oss dyrbara och påmintes om Fre- drika Bremers arbete för de tillbakasatta och förtryckta, om hennes orubbliga tro på uppfyllelsen av många mål, som ännu e j uppnatts, samt mindes om hennes märk- Liga, under Krimkriget framställda förslag om ett fredsförbund mellan alla jordens kvinnor.
Härefter upplästes hiilsningstele- Till landsorten mot postförskott - porto.
i gram från Dansk Rvindesamfund och Dan- ske Kvinders Nationalraad.
En minnesbild av Fredrika Bremer, teck- nad av Lotten Dahlgren, upplästes av frö- ken Ida von Plomgren, hovsångerskan fru Signe Rappe sjöng en aria ur Viktor Ryd- bergs kantat av Josephson samt sånger av Etablerad 1819 Geijer, och Fredrika Bremers dikt ” Offcr- 42 JARNTORGSGATAN 42 flaminan ”, satt i musik av frii Alice TegnBr, Allm.
Tel. la68 utfördes a v fru Rappe och konsertmästare Väfsorteradt lager av in- och utländska Handskar och Vant,ar.
Wilhelmi, varjämte en barytonsångare fö- Parfymer och herrekiperingsartiklar m. m. redrog sånger a v Josephson och Schubert.
Medlemmar i F. K.
P.
R erbhila rabatt.
En gripande och storslagen prägel för- länades å t minnesfesten a v den på samma g&amp;ng ståtliga och djupt intimt kända dik- ten ” Yidnattsvakan ”, författad för högtid- ligheten av d:r Lydia Vahlströni och fram- sagd av Maria Schildknecht.
Recitationens Drottninggatan 58, Stockholm höga och sköna konst - som långt ifrån behärskas av alla, som kunna åstadkomma Allm.
Tel. 14925.
Rikstel.
Norr 19. lyckade scenskapelser utan synes fordra ett mera av intelligens och personlighet - kan e j ffi fullare och ädlare uttryck än Los denna framsthende skådespdcrska, Hela festen, för vars anordnande alla när- Etabl.
1900 varande syntes erkännsamma, bar en hög- Telefon 4130 H. s. tidligt ansl8ende prägel.
OSTRA HAMNGATAN 8 1 BUTTERICKS MQNSTEBAFFÄR i Skånska Handskmauasinet - G.
NYSTRÖMS MODESALONG Gii t ebor gs Transport b yr å Intill Lllla Bommen.
satts i samband med kvinnorösträtten av bl.
a. professor Thyren och att, om den komme bort, kvinnorna skulle få mera inflytande i kommun och lands- ting.
E n sänkning a v skalan skulle också medföra en utjämning mellan partierna, vilket talarinnan genom sta- tistiska tabeller påvisade.
Efter d:r Petrinis föredrag avsluta- des mötet, i det ordföranden tackade för gott samarbete och uttalade den förhoppningen, att mötet skulle lämna rik behållning och bära frukt i för- eningarnas arbete, varjämte hon utta- lade mötets tack till sekreterare och övriga fiinktioniirer samt till fröken Whitlock, som godhetsfullt ställt sin vackra skollokal till mötets förfogan- de.
E n ny landvinning, ett nytt till- skott i kraft hade tillkommit under mötet genom bildandet a v Västman- lands länsförbund.
Frii Frigga Carlberg frambar de närvarandes tack till ordföranden och V. U.
Hon ansåg, att mötet gett ovan- ligt mycket a v nya tankar och kraftiga uttalanden, varför hon nästan ville be- trakta detta 13:de centralstyrelsemöte som en rösträttsrörelsens renässans.
Telegram anlände under de båda da- garnas lopp från Jämtlands länsför- bund, f r u Kristina Borg, f r u Caroline Zenedicks-Bruce och friilten Ottilia Marin.
Centralstyrelsemötet avsände tele- grafiskt ” en saknadens och tacksamhe- tens hälsning ” till dess första heders- ledamots make d:r Edvin Osterberg, som i ett svarstelegram uttalade sina ” bästa välönskninrrar - för snart u - m - n å - ende a v det måi, som låg min hustru så varmt om hjärtat ”.
- - Transporter Budsändningar Flytt- ningar Gods-magasinering Specia- litet: Pianotransporter o. förpackningar.
- - Uthyr elektr.
dammsugaren * VAMPA » Mer och mer 6veGypas den ärade allmänheten om att YVY- TVALEN är den förnämsta bland tvålar.
YVY-TVALEN säljes i varje välsorterad parfym- och herrekiperingsaffär.
Osterlin ii Ulrikssons Kem-Tekn.
Fabrik YSTAD.
Finnes i alla större Blomster- och Färg &amp; kem.
affärer ttii 75.
40 och 25 öre pr burk.
Om e &amp; icke är fallet, sändes gödnin- gen direkt fr&amp;n fabriken mot postförskott porto.
Analys och bruksanv.
med- iöijer hvarje burk.
+ 1 Rosendahla Fabrlger, Carishamn Rikstelefon 80.
Btoekhdm.
hu EmgpWao Balrtrpiarl A.
B., 1818,
