# ID: svediakorp-per2607
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,056
# sentences: 672
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


1- I- RÖSTRATT FÖR KVINNOR Tidning utgiven av Landsföreningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket f ö r en stor sak som en stor sak kan göra for oss.
___ v. ARG.
Hyår.
Redaktion och Expedition: 6 LhtmakaregatasI Rcdaktionstid: onsdag och lördag kl. 1 / s3-1 / s4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
8600. a l m.
tel. 14729.
Telegramdress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pne för 1916 Kr.
1:35.
Loennmmer 661x3.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom poeten eller genom inaandande av 2 kr.
i postanvisning till tidningens expedition.
) 3 &gt; Ater tiindes ett solvarv över den bloddrypande jorden, och ännu pågår det besinningslösa mördandet.
I tusen- tal nedgöras miin, som varit sina fa- nliljers stöd och sina mödrars hopp hjärnor, a v vilkas arbete vetenskapens, konstens och teknikens resultat under generationer skulle berott, ' krossas - hlinder, som skulle bärgat skördar och betvingat naturkrafter, lamslås av dö- den.
I elände och sorg förtvina namn- lösa skaror av kvinnor och barn; forn- tidens kulturarv och framtidens oföd- d a tankar - allt off ras besinningslöst åt krigets Moloch.
T y är det ej, som skulle i kela värl- den både de styrande och de styrda blivit mera, besinningslösa med varje m h a d, som kriget rasat?
Har man in- te allt mera tveklöst begärt offer av folken, och ha ej folken allt mera mot- ståndslöst tagit på sig bördorna '!
Ar det ej, som skulle samhällena överallt inrätta sig med kriget som en institu- tion i sitt liv, håller e j detta abnorma tillstånd på att i människornas före- ställningsvärld bli någonting normalt, ofrånkomligt, omöjligt att motsätta sig '?
Faran a v att en dylik vanföreställ- ning f å r slå rot är uppenbar.
Sker det.
d å ha alia de, som sedan årtusenden sått kultursådden, arbetat förgäves - förgäves ha de levat och verkat, som i själarne sökt väcka broderskärlek och framtidstro.
Det ä r denna fara, som kvinnorna i alla länder känt, och det är för att värja släktet mot den, som de hållit samman.
Det är därför, som under denna fasornas tid världen fåtl bevittna det underbara, att kvinnornas samhörighet - tack vare deras besin- ning a v sitt ansvar som släktets möd.
rar - uthärdat en påfrestning, inföl vilken ingen annan internationell sam.
fiillighet bestått provet.
Och det freds.
arbete, som kvinnorna inledde alli ifråa världskrigets första dagar, hal Vågra ögonblick med mr Ben Lindsey.
u svanor flögo sjungande ur morgonrodnans bål på vita vingar gungande mot obekanta mal.
Här vila bygder sovande inunder milsvid snö, men hoppet malar lovande en fjärran öppen sjö.
Besinning.
Vi sta och se i byarna - som vinglös fagel ser: vi se ur snön mot skyarna, som lova ännu mer.
&amp; h, den som kunde gungande på luft i morgonbrand med svanen sving3 sjungande mot obekanta land?
Inunder sover samtiden i tung och ändlös snö.
.
I fjärran hägrar framtiden med fri och Öppen sjö.
E. Ci.
OSSIANNILSSON.
~~ aldrig fått avstanna.
Det måste allt- jämt fortgå med växande kraft och fördjupning.
I den värld, som nu bländad och be- sinningslös rusar mot sin undergång, få kvinnornas fridsröster aldrig tyst- na, men de få e j heller höjas endast till protester, som drunkna i stridens larm.
Säkert, om än sakta, måste de bearbeta folkopinionen, de måste kalla människorna till besinning, de måste hjälpa dem a t t återvinna förmågan att förstå vad världshändelserna innebara, e j blott på ytan men p å djupet.
Det måste klarläggas i varje individs med- vetande, att kriget är e j ett fristående fenomen, utan en följdföreteelse, ett symptom av en djupt ingripande och farlig samhällssjukdom: maktlystna- den och rättsföraktet.
Kvinnorna, som under hela denna världsbrand i alla länder sett och förstått detta, måste alltjämt kämpa mot alla utslag d " arav.
mot all själslivets förvildning - stri- den för €reden skall för oss betyda en strid för rättfärdighet och broderskär- lek.
J u hetare vi erfara skammen a v folkens hatfyllda brodermord, desto högre måste vår åstundan växa a t t äga ett starkt och bestandande inflytande på nationernas öden, desto kraftigarc måste vårt arbete inriktas på att skaf- fa oss möjlighet att leda vägen mot en framtid, d ä r släktet skall v a r a försko.
nat från vår samtids ogärningar och kval.
a l d r i g h a r ett arbetsår ingått med en mera skallande maning till kvin.
norna att sätta in hela sin kraft på att förvärva medborgarrätten.
Ty der ä r det enda vapen, med vilket vi skols kunna erövra en ny värld, d ä r rätt färdighetens sol skall uppgå med fric under sina vingar.
Ben Lindseys namn torde inte vara k ä n t för Rösträtt för Kvinnors läsare.
Det har förekommit flera gånger i våra spalter, och då i samband med någon ly reform eller något märkligt uttalan- le, ty Ben Lindsey hör till de männi- skor, som ge sin tid och sitt arbete åt sociala ref6rmer och deras praktiska illämpning i våra samhällen.
Mest känd har m r Lindsey blivit så-; om danare a v Colorados barndomsto- ar, och hans sträx-an att a v de unga irottslingarna skapa samhällsdugliga ndivider h a r i många fall krönts med ' ramgång och visat hållbarheten a v lans argument, a t t fängelsestraffet en- last demoraliserar de unga, och a t t iänsyn bör tagas såväl till de betingel-; er under vilka barnen vuxit upp, som, ill de psykologiska faktorer, som varit lestämmande.
Ben Lindseys metod har varit a t t omhändertaga de unga, föra .lem bort från en skadlig omgivning ich väcka deras ambition och ansvars- Tända.
H a n h a r också rönt bevis på, ztt vad hot och straff och hårda ord inte verkat, det h a r den förlåtande kär- leken, medkänslan och intresset för de ungas bildbarhet åstadkommit.
Under i e 16 g r Ben Liiidtiey vari '; d o u a r e i Colorado, h a r han mötts av oförstående wh hårdnackat motstånd från de hItll, 3iir nian haft intresse a v att motarbeta len sociala utvecklingen.
och att han vid omröstningarna inte fallit igenom, dtirför har han till stor del kvinnorna att tacka, ty de h a troget bistått ho- nom i hans kamp.
Det r a r domaren Lindseys egna ord, d å iindertecknad vid Fordespeditio- nens mottagning pb Grand hotell lyc- kades få några minuters samtal med honom.
Mr Lindses yttrade sig.
synner- ligen sympatiskt om Colorados kvin- nor, och han ansåg sig med skäl kunna ha rättighet att yttra sig om vcrknin- parna a v deras politiska rösträtt och valbarhet, då Colorados kvinnor i 22 å r iitövat sin röstrAtt.
Under så l å n a tid krinna resultaten göra s j g förnimbara, och resultaten Bro d ä r liktydiga med Utomordentliga skrddslagar för kvin- nor och barn, och reformer i olika rikt- nir.gar, som alltid a r s e individens och samhällets bästa.
Så ä r slrvddsåldern för flickor höjd till 18 igr.
Om en man talar ohcviskt till en iinq flicka, kan han strcffas, och otillhörliga f6rslag Rro belagda ined fiinpelqestraff.
Vidare Rr arbetstiden r i d fahriker och verksta- der reglerad.
skyddsanordningar mot olycksfall vidtagna och förbud mot barns fabriksarbete ntfBrdat.
På frågan om kvinnorna aktivt del- taga i det politiska livet, svarade m r Lindsey jakande.
" Vi ha j u en a v v å r a ledande poli- tiska personligheter med i expeditio- nen ", sad2 han, och de livliga, bruna ögonen spanade bland mängden, " sena- tor Helen Ring Robinson, känner ni in- te henne? "
......................................................... Annonsera i Fösträtt för K v i n n o r.
I8 ........... 8 ... " ... 888.~8 " ~ .. ~ .......... " .., i 1 En sarnh ' illsdanaie.
FOB KYIHHOB utkommer den 1 och 16 i var mbad.
.
.
: N:r 1.
STOCKHOLM, 1 J A N U A R I 1916.
RoST-TT - - I _ - -,.
.
.
.
.
.
Y.
.
.
.
U.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
8.
.
.
.
.
.
.
.
.
I.
.
.
L.
.
: 1 =.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. "
.
.
D.
1.
. "
.
.
.
.
.
.
.
. "
.
.
.
.
.
.
.
.
I Annonspris 10 öre efter texten, 12 öre H textsida pr mm.-höjd, spaltbredd 65 mm.
Marginalmons samt annons 8 besamd plats 20 öre pr mm.
drsannonoer 20 % rabatt, haiviira 10 $ rabatt, k v a d s 5 % rabatt.
För annons till införing 1 eller 2 ganger torde likvid medfölja ordern.
Annons bör vara insänd senaat 5 dagar före tidningens ritgiv- ningsdatum till Rösträtt för KITinnors expedition, Lästmakaregatan 6, Stockholm.
För annonsavdelningen: Rikstel.
Norr 600, Allm.
te].
14729, mellan 9 f. m. och 7 e. m.
-.
.
.
5.
.
.
.
.
8.
8.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
D.
.
L.
,
_ I Am-Bm JOHN Nyårsvaka.
En n y h a n a t t satt jag ensam.
Den var icke sådzn rom en nyårsnatt skall Tara.
E n sådan natt skall vara så klar och kall, att fästet översållas a v gni- strande stjärnor, den skall v a r a så mörk, att snön kan lysa med sitt eget hemlighetsfulla ljus, den skall vara så stilla, att man tycker sig kunna för- nimma suset av vingslagen, då tids- åldrarnas genius d r a r förbi.
Men så var det inte nu.
Mörkt var det nog, ty det fanns ingen snö och inga stjärnor, men stilla v a r det ej.
Den vilda jakten drog genom rymden på sönderslitna stormskyar, furornas vresiga grenar vredos u r led, och till bristande böjdes björkarnas toppar.
Det var ingen stillhet, ingen högtidlig väntan - det var dån och gny och jagande oro, och beklämd frågade j a g mig: Ä r detta vingslagen a v tidens ge- nius, är det storm och flämtande kamp, som väntar vårt släkte - h a vi glömt att liksom profeten lyssna till den evi- ges röst i det stilla vädret?
N ä r så midnattsklockan slog, öpp- nade j a g min dörr och gick ut.
Och då förnam j a g genom stormens dån, den svaga,.
spröda klämtklangen av kloc- kan, som från Skansens höjder hälsa- de det nya året.
Denna lilla tunna, skära klang, som under tidsåldrar ringt in de stora stun- derna i gångna släktens liv - huru starkt talade den e j om allt det, som människor hoppats och trott, om allt det de lidit, om all deras kärlek och all deras nöd.
Ä r det ej om allt detta mänskliga, allt detta evigt beståildan- de, sig evigt förnyande, om tro, hopp och kärlek, som kvinnorna måste slå vakt - är det e j därom deras stämma skall bringa bud?
När nu över värl- den under en ny tidsålders grynings- natt den vilda jakten drager fram med gny och dån cch vapenbrak, skola då ej kvinnoröster klinga som en häls- ning f r i n eii annan värld, som en lov- sång till allt det som ovanefter är?
- B.
B.
Den första.
Stadsfullmäktige i Strängnäs utsågo \ - id sista sammanträdet för året till re- visor a v stadens räkenskaper för 1916 bland andra fröken Ninni Huldt.
Frö- ken Huldt tillhör stadsfullmäktige samt är sekreterare i Strängnäs ' F. K.
P.
R.
Fröken Huldt torde vara den för- sta kvinna i Sverige, som erhållit så- dant förtroendeuppdrag inom en kom- mun. '
N:R 1 BÖSTR&amp;TT FOR K P I H H O B 2 Namnet var mig ingalunda.
obekant.
Mrs Robinson skulle deltagit i den in- terparlamentariska kongress, som skul- le sammanträtt i Stockholm sommaren 1914, men som på grund av världskriget måste inställas.
I nästa ögonblick har m r Lindsey funnit den aökta och sena- tor Rgbinson står vänligt leende fram- €ör oss.
Aren hon har endast de bästa vitsord om sina mcdsystrars arbete i Colorado, och såväl bon som Ben Lind- sey äro mycket intresserade av a t t hö- ra, h u r l h g t vi hunnit i Skandinavien med vårt arbete för medborgerliga rät- tigheter.
" Det ä r 1iArda tider att arbeta i ", sä- ger m r Lindsey, med hänsyftning på världshändelserna, " men det gäller att inte släppa taget. "
Hans egen lilla energiska personlig- het bär vittne oin, att det är just vad han sjiilv aldrig gjort, och n ä r v i skilts från denne sympatiske represen- tant för danandet a v bättre samhälls- förhållanden i nya världen, är det med en känsla av, att det även h ä r i Sverige finnes reformatorer sådana som han att sluta upp omkring, om endast medlen funnes i våra händer.
G.
H.
E.
V a LoF u fi N Sveriges äldsta, största o. bäst renommerade specialaffär i hela det storartade hjälparbete, som le- des a v kvinnor, och e j minst om det mod och den offervillihget, som enskil- da kvinnor lagt i dagen, när det piillt deras anhörigas deltagande i kriget.
Som en komplettering till ovanståen- de må omnämnas den uppfattning, som en " neutral " iakttagare, lady Randolph Churchill, nyligen framlagt i denna fråga.
Hon h a r i en tidskrift uttalat, att den kvinnliga rösträttsfrågan al- n u är lösningen framflyttad till ett drig varit mera aktuell än nu, ehuru ändå mycket avlägsnare fjärran!
Inom saken ej alls debatteras.
Hon påminner de a v krigets bördor dignande folken om det betydelsefulla ögonblick, då måste man räkna med den hårda nöd- 50,000 suffragetter drogo i procession vändigheten att mödrarna, i ännu långt genom Londons gator för att begära högre grad än nu är fallet, nödgas bli " krigsarbete ", och hon anser, att när yrkesarbetare.
Detta kommer att med- rösträttskinnorna avstått från all föra ingripande ändringar i samhälls- slags agitation för sin sak under kriget livet, i de ekonomiska förhållandena, och ställt sig till regeringens disposi- i familjelivet och i folkökningen.
Fa- tion, så h a de därmed demonstrerat sin miljelivet blir under de närmaste ge- fosterlandskärlek och politiska an- nerationerna allvarligare men även svarskänsla.
A andra sidan h a r rege- torrare.
Utdöendet a v männen kom- ringen kullkastat en a v invändningar- mer att delvis minska konkurrensen n a mot kvinnorösträtten genom att till- mellan könen men på samma gång låta kvinnor att ersätta maniig arbets- även äktenskapen.
De utom-äkten- kraft under kriget och genom att inbe- skapliga barnens antal blir större, men gripa kvinnorna i det så mycket omta- deras ställning kommer att förbättras.
lade " nationalregistret ".
" Medan ingen I det stora hela måste folkökningen talar om rösträttsfrågan ", slutar lady hämmas genom mödrarnas svårighet Randolph, " har sålunda densamma a t t på en gång uppföda det nya släktet trängt in i den praktiska politiken. "
och försörja det.
För dem, som se kvin- Så står, så vitt j a g kan se, frågan i nan huvudsakligen ur synpunkten av detta ögonblick.
Det ä r emellertid klokt soldatproducent, blir detta en olycka.
att e j hålla alldeles för uteslutet, att För dem, som nått en mänskligare syn när prövningens tid är över, de gamla på livet, blir det tvärtom ett villkor för fördomarna skola visa sig finnas kvar den framtida utvecklingen att kvinnor- i viss utsträckning.
na beslutsamt neka massproduktion av Av egen erfarenhet kan j a g konsta- barn och allt mer målmedvetet söka hö- tera, att både i Tyskland och Frankrike j a släktets kvalitet, på samma gång h a r kvinnornas insats i kriget blivit som de allt mer energiskt fordra rätten lika högt skattad som i England.
Om i att medbestämma riktlinjerna f ö r den dessa sist nämnda länder kvinnoröst- politik: a v vilken deras söners och dött- rättsfrågan är lika nära sin lösning, r a r s liv och lycka ytterst beror.
som den synes v a r a i England, kan j a g Kriget kommer att främja kvinnor- emellertid e j yttra mig om.
nas rösträtt - i fall kriget blir en # seger för ratten mot våldet.
I motsatt fall torde " den maskulina " världs- Marika Stjernstedt: åskådningen tränga " den feminina " åsido - tills vidare.
Ingenstans så sällan som i Frankri- Visst ä r att även om kvinnorna er- ke hör man väl begreppet " Vi kvinnor " hålla rösträtt, beror dennas värde dragas självkärt fram.
Eget beröm för världsutvecklingen a v kvinnornas luktar illa - även kollektivt - och frigörelse f r å n de nationalistiska lidel- fransyskan fikfaller inte gärna till serna, åt vilka de under detta krig det.
Hon känner individuellt, eller för hemfallit i samma grad som männen.
de stora ideer, vilka förmå samla män- J a g instämmer a v allt hjärta med en nen såväl som kvinnorna.
Vilken at- tysk författare: Die Frauen bezuegung mosfär a v lugn och behag, som ska- muss paxifistisch trerden Oder nichi pas därav, ha väl alla erfarit, som för- mehr sein.
unnats taga del a v franskt samhälls- x liv.
G.
H. von Koch: Kanske ha kvinnorna d ä r emellertid haft än andra nationers kvin- Som svar på Eder fråga ber jag få a o r a lättare t t intaga förnämt blygsam meddela vad en framstående k o m u - hållning, därför en att så deras i regel nalman i en a v Englands större städer bedömt och bemött dem män så mycket svarade mig, n ä r jag framställde en älskvärdare än som varit fallet - på liknande fråga till honom.
många andra håll.
Ty i älskvärdheten " Kvinnornas rösträttsfråga ", sade förstack sig i grunden en rättvis upp- han, " kommer icke mera att föranleda skattning, med vilken, i det hela, en- några strider här i landet.
Den skall dast lagen icke hållit jämna steg.
bli löst utan några svårigheter.
Kvin- Säkert är, att denna männens rätt- norna ha under denna för v å r t land visa hos de franska kvinnorna väckt kritiska tid visat sig så överträffa alla en ambition, ej mindre ä n deras, som de förväntningar, som nian vågat på andra håll behöft hävda sig själ- ställa på dem ifråga om fosterlands- v a och, så a t t säga, tränga sig fram, kärlek, självuppoffring, organisations- och att de franska kvinnornas insats förmåga, att det endast blir en naturlig under kriget varit storartad inom alla konsekvens a v deras prov på medbor- samhällslager.
Den har också oförbe- garskap, att de efter kriget lämnas hållsamt erkänts och torde givetvis sanima rättigheter som männen.
Det komma att gynnsamt påverka kvinnor- ä r.
andra och mycket svårare frågor, nas ställning även i framtiden.
som snart komma a t t sysselsätta oss än - Vi få efter kriget, yttrade till mig denna täiiiljgen sjiilrklara angelägen- en fransk politiker, bl.
a. två stora frå- lie t. "
gor att snarast lösa: alkoholfrågan och Så låiigt den engelske kommunalniaii- kvinnofrågan.
De h a bägge blivit mer nen.
Hans lovprisande ord a v de en- aktuella än någonsin.
gelska kvinnorna bestyrkas a v alla de Och det låter j u präktigt för " oss uppgifter, som nu inströmma om de kvinnor " - åtminstone därborta!
kvinnliga läkarnes och sjiiksköterskor- nas sällsynt framgångsrika arbete, om C:O Hrigets inflytande på 10sningen av kvinnornas röstrgt, sfr %ga.
Rösträtt för Kvinnor har vänt sig till ett antal framstående och kända män och kvinnor med anhållan om svar på nedanstående frågor: 1.
Anser Ni att världskriget kommer att påverka ugpfattningen om kvin- nans ställning som samhällsmedlem?
2.
Anser N i att världskriget kommer att befordra eller fördröja lösningen av kvinnornas rösträttsfråga?
V i iiiföra i dag några av de inkomna svaren och ha glädjen att först lämna ordet åt Ellen Key: Eder fråga sammanfaller nästan med en jag nyligen erhöll från en tidning i Wien.
Jag kan därför besvara Eder fråga ungefär så som jag gjort i mitt till Wien redan givna svar: Det nuvarande kriget ger kvinno- sakskvinnorna riitt i alla deras strä- vanden.
Framför allt i deras krav att inga utifrån kommande hinder böra ute- sluta kvinnan från något allmängag- nande arbetsområde.
Kriget föraiile- der a t t detta krav icke längre kan dis- kuteras, eftersom miljoner kvinnor nu visat sig dugliga på en mängd områ- den, som tidigare vor0 männens sär- egendom.
Kvinnosakskvinnorna hava städse fordrat lika lön f ö r Zika arbete.
NU, se- dan miljoner kvinnor måste vara fa- miljeförsörjare, borde e j heller denna grundsats kunna bestridas.
Det faktum, att många miljoner kvinnor nu nödgas förbli familjeför- sörjare, måste framtvinga ökat yrkes- arbete för kvinnorna även efter kriget.
Medan många a v dessa yrkesarbeter- skor troligen stanna inom de områden, d ä r de nu ersiitta männen, torde kan- ske å andra sidan vissa hittills s. k. kvinnliga arbetsområden överfyllas av män, som genom kriget urståndsättas a t t återta sina forna yrken.
Ehuru man således kan vänta till- fälliga förskjutningar inom de kvinn- liga som de manliga arbetsområdena, måste man dock hoppas, att dessa i det stora hela taget icke komma att förändra den enda naturliga arbets- fördelningen mellan könen: den att vartdera könet som huvuduppgift be- håller de värv vid rilkas fyllande de- ras krafter bäst komma till sin rätt.
Visserligen har detta krig t. o. m. fört kvinnor till slagfälten såsom medkäm- pande.
Men kvinnornas hjältemod har dock framför allt visat sig i och genom deras I?
jälpverksamhet bland krigets offer.
Framtiden torde icke komma att visa någon annan bild ä n den vi nu, i det stora hela, se: att kvinnorna, som giva livet, även giva sina krafter å t att bevara, icke åt att föröda det!
Jag har alltid varit oenig med de feminister, som anse att den gifta kvinnans förvärvsarbete utgör tecknet på hennes fulla människovärde.
Hen- nes värv som barnaföderska, som upp- fostrare, som hemdanerska blir i den grad hämmat a v ett, henne u r hemmet förande, yrkesarbete, att det icke kan finnas någon annan lösning a v proble- met än den a t t hennes modersmödor bli beaktade såsom en lönad statstjänst.
Men denna ideala lösning a v problemet låg redan före kriget i det vida fjärran; Idunpriset för år 1915 h a r tilldelats gymnastikin- spektören fröken Elin Falk, känd för sina banbrytande insatser i fråga om den Lingska gymnastikens utveckling.
,
1 N:R 1 BOSTRATT FOB KYIISTNOR I l Fredrika Bremer.
1 3 Pioneers, o pioneers!
I prästerskapet hade bryschyrer utde- lats.
vilka stämdade rösträttskvinnor-
RoSTBATT F O B EYIHNOB 4 Till halvsekelminnet.
FREIDRIKA BREMERS BREV.
Sam lade och utgivna av Klara Johan son.och Ellen Klernan.
Del.
I 1821- 1838.
Norstedt &amp; Söners förlag.
561 sid. Pris 12 kr.
I livsgärningen, när den förtjänar a t så kallas, f å r personligheten sitt u t tryck.
F ö r att rätt förstå vad livsgär ningen var, måste man åter gå tillba k a till personligheten, personlighetenr drivkrafter och livserfarenheter.
Ocl vad kan låta en med en sådan förnim melse a v samtidighet och verklig när varo bevittna en människas livserfa renheter, som hennes brev och dagböc ber i deras äkta och ursbrungligr form?
J u mer personligheten och ver ket en gång hörde samman, j u mer be höva de också ses samman för a t t rät1 förstås och skattas.
I den stort anlagda upplaga av Fred rika Bremers brev, vars första om fångsrika volym utkommit nu till halv sekelminnet av hennes död, möter hor själv omedelbart läsaren, i själsbiktei röjande väsendets totalriktning ellei stundens stämning, lugnt reflekterandc eller explosivt frambrytande, men ock.
så i olika grader och arter a v mera avlägsna förhållanden till människor H ä r finns allt autentiskt brevmaterial ända från åren 1821-1838, som utgivar.
na lyckats samla till ett hyggligt f a miljekonventionellt brev (från tidigart ungdomen), där den till adressaten oupphörligt upprepade mamselltiteln är det mest påfallande, och ett för oss nutida väl söndagsskolemoraliserandc brev till en liten flickunge.
Syftet är största möjliga fullständighet.
Dess uppnående ä r i någon mån inkräkta1 därav, att nuvarande innehavare a v breven till Böklin från publicering un.
dandragit några, dock helt få, brev och delar a v brev.
De förut tryckta brev åter, vilkas original förstörts eller för- kommit, ha av utgivarna återgivits j den form vari de tidigare publicerats, men med annan stil än de direkt efter originalen återgivna.
På 1860-talet ha- de man andra begrepp om anspråken på brevupplagor än nu.
Intresset för gamla brev och memo- arer har framkallat en mängd dilettant- publikationer av sådana.
Med dylika h a r den utkomna upplagan av Fredri- k a Bremers brev intet gemensamt.
Den är fullt vetenskapligt redigerad.
Noterna, ej insprängda i texten utan samlade i slutet, innefatta i sig en myc- ket väsentlig del a v brevbokens värde.
Utöver omedelbart behövliga och önsk- värda faktiska upplysningar och på- pekningar ge dessa noter alltsomoftast också anekdotiska tidsbilder och ka- raktärsporträtt till belysning a v brev- textens innehåll.
Snart sagt hela om- fånget a v den tidens tyska och sven- ska memoarlitteratur h a r utnyttjats som stoff härför.
Formen ä r den kon- denserade, konstnärligt uttrycksfulla och livslevande, uppfattningen den spjuveraktigt glittrande och dock så allvarsdjupa, käckt respektlösa och dock för verkliga värden så varsamt vördnadsfulla, som omisskännligt till- hör Klara Johanson, hon må skriva med eller utan märke.
Icke att förglömma bland det mate- rial som begagnats för noterna äro en del - förut okända anteckningar av Fredrika Bremer, som undgått förstö- relse, ett verkligt fynd.
Den som förut uppmärksamt stude- rat Fredrika Bremers person finner ic- ke i den nya boken några uppseende- väckande nyheter, men väl supplement till och bekräftelse på vad man förut vet.
Så t. ex. med avseende på Hertha- romanens betydelse som psykologiskt dokument.
Besynnerligt nog har man, hur omöjligt det än var a t t förbise analogien mellan Fredrika Bremer som ung och Hertha Falk, likväl för mycket sett den som programbok, för litet psykologiskt, för litet i intimt sam- band med Fredrikas egnaste erfaren- het.
Rättvisligen måste medges att hon själv öppnat vägen för detta be- traktelsesätt genom de bifogade no- terna.
Hertha skrevs nära två årtionden ef- ter den tidpunkt, då denna brevvolym slutar, och denna senare har ingen som helst direkt upplysning att ge om Fredrikas ungdomslidandes historia.
Men genom återblickar och samman- fattningar a v henne själv rörande den tiden f å r man bekräftelse på vad man förut kunnat sluta sig till om dess in- nebörd.
Saknaden a v " frihet och fram- tid ' ' v a r det egentliga innehållet, hem- mets åskatmosfär på grund a v faderns lynne den försvårande och förbittran- de, plågostegrande beledsagande om- UP bokmarknaden.
blir nog besviken många gånger, det manliga idealet är bristfälligt i söm- marna, men hon är en liten energisk kvinna, och hon ger inte tappt inför livets vedervärdigheter.
Hon h a r fått sig en börda pålagd, men hon har ock- så " snickrat sig ett ok att bära den i för att inte svikta under den ".
Och hon går aldrig så helt upp i varda- gens detaljer, att hon tappar blicken för de stora linjerna.
De världsska- kande händelserna bilda inte bara tom- ma kulisser kring hennes personliga liv, utan genomsyra det och avsätta sin bittra drägg i hennes själsliv.
Mot allt som möter henne a v yttre rnotgångar, a v trycket från krigets tra- gedi och a v de revolterande känslorna i hennes eget dåraktiga hjärta, sätter hon in sitt modiga lilla jag och " för- söker att i trots mot livets eländes för- krossande makt in i det sista hålla sin själ frisk och ivrig, så att hon alltid kunde skratta utan bitterhet och gråta utan ondska ".
H a r Camilla ail vår sympati i sin veka kvinnlighet, sin sega ihärdighet och sin tro på sin egen personlighet, som till slut förmår henne att " lossa sitt liv ur sin älskades hand och taga det i sin egen ", så unnar man den knappast åt honom, på vilken hon slö- sat ur sin kärleks rika brunnar.
Men hur på kornet tagen är inte denne svenske genomsnittsman med sin he- derlighet, sin egoism och sina förut- Eattade meningar.
Med några f A ord ELIN WAGNER: Camillas äktenskap.
Albert Bonniers förlag.
173 sid. Pris 3 kr.
Camillas äktenskap är en verkligt rolig och underhållande bok.
Utan att vara så brett eller djupt lagd, som exempelvis Helga Wisbeck rymmer den många a v de egenskaper, som gjort Elin Wägner känd och avhållen som författarinna: en kvick och skarp iakttagelse, förmågan att i några få, karaktäristiska uttryck framställa en individ eller en händelse så att de stå levande inför oss och en välsignad hu- mor.
Men d ä r finns också något annat som för kvinnosakskvinnorna alltid kommer att framstå som kärnan i Elic Wägners böcker och som röjes såväl i hennes skildring a v den lilla modiga älskande och uppoffrande Camilla som i skildringarna a v de många andra kvinnogestalter, vilka i framtiden sko.
la förknippa Elin Wägners namn med kvinnorörelsens historia, och det ä1 den solidaritet med könet, den med- känsla för och tro på kvinnorna, som likt en ljusstråle genombryter den all- ra gråaste vardaglighet.
!Ty det är ganska grått i gråti, den lilia Camil- las vardagsliv, fyllt a v omsorgeb att tillfredsställa den manlige egoist, som bland alia världens bankkassörer just v a r utsedd att bringa henne livets ljn- vaste sötma och bittraste salt.
Hon N:R 1 ständigheten.
Brukspatron Bremer kun- de ha varit god som guld.
Icke hade den unga Fredrika därför funnit sig lycklig i den förlängda små- flickstillvaro, det passiva kollektivliv, som var en ung kvinnas normala för den tidens och ännu långt senare tiders uppfattning!
Om Fredrika Bremers in- lägg f ö r sina systrars frigörelse betytt mycket, som det tvivelaktigt har, så har eftervärlden g a r a s t anledning att vara tacksam för att hennes far var en familjedespot.
Det är de godhjärtade slavägarna som förlänga slaveriet, sa- de man på slavfrågans tid i Amerika.
Med all reservation f ö r stora olikheter kan något liknande sägas om familje- fäder och vuxna döttrar - och fast i ojämförligt ringare grad även söner - under den patriarkaliska familjeregi- mens dagar.
På två betydelsefulla punkter i sitt liv har Fredrika Bremer rönt epokgö- rande inflytande av anglosaxiska kvin- nor: då hon mötte Frances Lewin och d å hon besökte Amerikas Förenta sta- ter.
Den unga engelska, vars bekantskap våren 1831 efter Fredrikas eget uttryck bildade en epok i hennes intellektuella liv, Henrik Grotes syster, personifiera- de redan något a v det, som Fredrika med dov saknad sträckt sig efter: per- sonligt självbestånd och ett av intet konventionellt maktspråk hejdat spa- nande inblickande i det intellektuellas värld.
Den utilitaristiska filosofiens älskvärda adept icke blott förmedlade dess tankar till Fredrika - de undan- trtingdes f ö r övrigt snart av andra, mäktigare verkande - med sin person- liga charm och täcka arvtagerskesäker- het i förhållande till den intellektuella kultur, från vilken Fredrika trott sig, som kvinna utestängd, gav hon impuls till hel revision a v Fredrikas dittills ortodoxa, om ock knotande kvinnlig- hetsuppfattning.
Så kom icke långt därefter bekant- skapen med Böklin.
Den förut liksom oförhappandes vunna litterära fram- gången fick belysning och framtidsin- nebörd, som mötet med dessa båda, Frances Lewin först, sedan Böklin, bragte Fredrika.
Psykologiskt på grän- sen blott till dessa epoker, kronologiskt en tid framåt åtföljande och omslutan- de dem står Fredrikas korrespondens med den gamle baron Leuhusen.
I för- hållande till honom kommer den hjär- tegoda Fredrika nära nog a t t framstå som en smula hänsynslös.
Som änkling efter den avhållna vän till vilken Fre- drika sommaren 1826 utgöt sin vänskap i veritabel bachfischstil, påkallade ba- ron Leuhusen Fredrikas innerliga del- tagande, och hon ägnade sig å t värvet att trösta honom med en intensitet, som inte bara vittnar om hennes medlid- samma hjärta utan också om ett oro- ligt, målsaknande behov av livsfyllnad.
Nar denna livsfyllnad kom med fram- tidsperspektiv och med därpå inriktat intellektuellt arbete, då måste väncka- pen för Leuhusen och breven till ho- nom maka å t sig, det var omöjligt an- nat, alldeles frånsett hans ytterligare önskningar.
Men hur hade hon icke förut hängett sig å t denna vänskap, som i hennes brev inte har något f ö r ' den stora åldersskillnaden typiskt utom själva de livliga vänskapsyttringarnas obundenhet a v återhållande konvenans.
Är det som ett försoningsoffer å t Leu- husen, åt " ett upprört och blödande hjärta " (Leuhusens uttryck i e ' tt av ci- tat a t t döma manligt värdigt, på intet sätt anklagande, tvärtom endast tack- samt brev till Fredrika), som hon i sitt författarskap framställer förbindelsen mellan en gammal man och en ung flic- ka i en ideell dager, som Mortensen klandrande säger?
Korrespondensen med Böklin, förut ganska rikhaltigt känd genom den Ad- lersparre-lei jonhuf vud ska biografien, ger här tillfälle att fullständigt folja Fredrikas studier - och därav väckta tankar - så mycket mer som det lyc- kats utgivarna att identifiera även icke i korrespondensen namngivna böcker.
Varken den extatiska vänskapen med Hedda Wrangel eller den sunda och hälsobringande med Stina Sommer- hielm avspeglar sig genom brev till dessa personer själva, meq i breven till Böklin är avspeglingen nästan lika di- rekt a v dessa vänskapsförbindelser lik- som av andra: bekantskapen och vän- skapen med Geijer däribland.
Det finns nog av psykologiska gåtor hos Fredrika Bremer att fundera över också efter publicerandet av denna bok med dess förstklassiga källmaterial, förstklassigt kommenterat av en penna, som ännu aldrig använt en språklig eller intellektuell klich6 utan nyfor- mar både ord och begrepp.
skisserar Elin Wägner UPP hela man- nen: " Han h a r sin värnplikt för fos- terlandet, sin livförsäkring för hustrun och sin andakt, utgiven a v ärkebisko- pen, för sin odödliga själ ifali något skulle komma på. "
Och han älskar Camilla på sitt förståndiga och fleg- matiska sätt.
med en trygg känsld av äganderätt, utan att förtäras a v de känslor, som a v den lilla kvinnan vid hans sida, äro i stånd att skapa både ett helgon och en martyr.
Det är med en viss saknad man slår igen boken om Camilla.
Man skulle vilja veta litet mer om hur hon kom- mer att reda sig med sitt nya hjärta, men man har i alla fall vissheten om, a t t hon och hennes många medsystrar inte skola göra konkurs i livet, så län- ge de inom sig bära den gnista a v tro på sig själv och andra, som först och sist är villkoret för all utveckling.
Gurli Hertzman-Ericson.
L.K.P.Rs 13:de centrdstyrelsemöte En minnesskrift Över Sofia GumaAius har i ett begränsat antal exemplar ut- givits a v hennes vänner och anhöriga.
Den lilla smakfulla broschyren prydes av Sofia G u m d i u s porträtt och inne- håller tal i såväl bunden som obunden form, i vilka släktingar och kamrater bringat den vidhjärtade och dugliga kvinnan sin hyllning.
Hilma Borelius.
äger rum i Stockholm med början lör- dagen den 8 januari kl. V210 f. m. i Whitlockska samskolan, Eriksbergsga- tan 8 B.
Samma dag kl. ' 1 2 8 e. m. äger s. k. halvenskiZt nzöte rum i samma lo- kal med föredrag a v redaktör Edwin Björkman från New York om Röst- rättskampanjen i Amerika och av f r u Frigga Carlberg om Rösträttsläget i andra länder.
Till detta senare möte äga alla medlemmar av F. K.
P.
R. tillträde.
Söndagen den 9 januari sammanträ- d a kommitterade för Bergman-öster- bergska samhällskurserna.
K1.
l / 2 8 e. m. anordnas offentligt möte i Läkaresäll- skapets stora sal, Klara Östra Kyrko- gata 10, varvid kvinnorösträttskravet kommer att belysas från olika syn- punkter.
Talare bliva f i l.
kand. fröken Axianne Thorstenson, medlem av Fred- rika-Bremer-Förbundets styrelse, f r u Signe Svensson, medlem av ' Socialde- mokratiska Kvinnornas Centralstyrel- se, f r u Maru Arosenius, styrelsemed- lem i Vita Bandet och fröken Anna Kleman, ordförande för svenska sek- tionen a v Internationella kvinnolrom- mitt6n f ö r varaktig fred.
Inträdet är fritt.
F ö r dem som önska ä r tillfälle berett att efter mötet intaga gemensam tesup6 å Hotell Continental, Vasagatan 22.
Pris kr.
1: 75.
De enskilda överläggningarna fort- sätta måndagen den 10 januari kl. 11210 f. m. i Whitlockska samskolan.
N:R 1 5 S 6 S T R A T T FOB EYINIPOR d PTOCKHOLM samla Kungsholmsbrogatan I RiRr S 5 5 0 Allm.
6296 Vid årsskiftet.
(andra huset frh Drottninggatan) Stort lager af flnare och enklare MOBLER i ek, mahopny, vahöt samt andra trilslag äfven målade, till billiga~te priser.
Allm.
Tel. 11410 Riks Tel. 6505 t 1 JURIS KAND. Ruinnliga Juridiska Byrån Vallingatan 18 - Stockholm G. Räiiegiugar a juridiska uppdrag av alla dag.
KL. 10-4.
Rlks tel. 75 76.
A h.
tsl.
18336 Moderata Kvinnoförbundet och rösträtten.
Från vår läsekrets.
Till ordföranden i F. K.
P.
R. i Falun Med anledning av Eder i förra num ret av denna tidning till M.
K.
F:s ord förande riktade öppna fråga, får jag meddela, att fru Jeanna Nilsson full komligt riktigt angivit M.
K.
F:s ställ.
ning till kvinnans politiska rösträtt så.
som neutral.
Förbundet såsom sådani agiterar nämligen icke vare sig föi eller mot kvinnans politiska rösträtt På grund härav räknar det inom sig moderata kvinnor, tillhörande såväl Föreningen för kvinnans politiska rösträtt som Allmänna valmansforbun.
det och lägger intet tryck på sina med.
lemmar angående deras personliga åsikt i rösträttsfrågan.
Med utmärkt högaktning Ebba von Eckermann, Ordf. i 5.
M.
K. F. # Fru von Eckermann lämnar här den för alla rösträttskvinnor, som till- höra Moderata kvinnoförbundet, vär- defulla upplysningen, att detta " lägger intet tryck på sina medlemmar angå- ende deras personliga åsikt i rösträtts- frågan ".
Med den fria tillämpning av denna grundsats, av vilken kända an- tirösträttskvinnor inom förbundet be- gagna sig även vid tillfällen, d$ de uppträda och tala å förbundets \ - äg- nar, och varigenom de i hög grad bi- draga att å t detta förläna skenet av en antirösträttsorganisation, bör det ligga dess rösträttsintresserade med- " lemmar varmt om hjärtat att icke för- summa något tillfälle att framträda och lika öppet uttala sina " personliga åsikter " om vad de anse vara rätt och till gagn för landet.
Endast härigenom kan den " neutralitet " förbundet prokla- merar bli verklighet.
* Friherrinnan Anna Rappe har med anledning av våra i förra numret av Rösträtt för Kvinnor på ett referat i Smålands-Posten grundade reflexioner över vissa punkter i ett föredrag i Moderata kvinnoförbundet i Växjö för- klarat, att vårt bemötande var " allde- les berättigat och grundar sig på ett fullkomligt felaktigt referat ", vilket vi på friherrinnan Rappes begäran här- med velat bringa till våra läsares kän- nedom.
Friherrinnan Rappe lämnar vidare några upplysningar om vad hon verk- ligen sagt, upplysningar vilka snarast äro ägnade att styrka oss i vår upp- fattning om arten av den antirösträtts- propaganda som bedrives.
Med detta nummer b2jar Rosträtl fö.
Kvinnor sin f m t e årgång.
Be dan i namnet $mes angivet det md tidningen satt som sitt.
I belysning al tidshändelsema söker tidningen ulada medverkan av sakkunniga och intresse rade att visa, hur Ilomalngen av kvin e n o r m rösträttsfråga i själva verkel hänger samman med, ja, är själva f i utsättningen f &amp; Iösninpn av alla dt stora frågor, för vilka kvinnor på skil da omrdden arbeta och verka.
Blana dessa ha under det s k t a året med en naturlags nh ' drändighet de frågor, son rOTa krig oeh fred, trätt i förgrwclen Dels i ledande artiklar, dels i skild Tingar av k v i n w m ~ direkta insats 1 fredsarbetet, särskilt sådant det tagic sig uttryck i de menska kzrinnornm fredss&amp;dag och den internationella kvin.
nokongressen i Haag, har tidningen in.
fört bidrag av bi.
a.: Maria Alm &amp; Miliicent Garrett Faweett, Ellen Hagen Anna Holm, Naima Sahlbm, Rokka Schwimmer, Arma Wicksell och Elin Wägnw.
Andra frågor, som uppstått z sammanhang med kriget, ha behand- lats av Birgit Hagnusdotter Hedstrik, Else Kleen (Gwen) och Gertrud Rodhe, dyrtiden, som j u också kan räknas hit, hur belysts av Gertmd Bergstrh och Jenny Velander.
På lagstiftningens och det sociala området uwkommunde frågar har Röst- rätt f &amp; Kvinw alltjämt haft sin upp märksamhet f i t u d.
kTi påminna om Eva And &amp; mycket uppmärksammade och zrtiklar om barnavdr~lagstift~ingen Anna Wi ' cksells om äktenskapslagstift- ningen.
Yidare artiklar i olika sociala hågw av E k a Alkman, Sigrid Krruse, Hilda Sachs, Valborg Ulrich och Anna Åbergsson.
I de i våra dagar så brän- wmde och livligt debatterade avlönings- och befordrings frågorna hu vägan- i e idtigg injlutit av så sakkunniga kuiltnor som Emilia Fogelklou, Marie h u b e Gagner, Anna Lessel, Gulli Pe- kini och Anna Sörewen.
Även på det littertira området ha7.
Röstyätt för Ruinnor sökt &amp; lla sina &amp; are au m r a n t med det, sinn särskilt cr röstr~tts- och kz.inrusakssynpunkt kan jara LCU intresse.
Bland de litterära wmn, sinn under året forekommit i tid- tingens @ alter, nämnas: Hilma Bore- iw, Frigga Carlberg, Anna Lenah a g - M m, Gerda Hellberg, Gurli Hertzman- Wcson, Ann Margret Holmgren, Kw- tin Hård af Segerstad, .Ellen Key, Elisabeth Krey, Elisabeth Kuylemtierm- Wmter, Anm Maria ROOS, Louise Sten- lock.
Marika S t i m t e d t.
Gzcstava Svan- s t r h, Alma Söderhjelm, Lydia Wahl s t r h, Hjalmar Wallander och Elle?
Wester.
Biografiska uppsatser hc injlutit av bl.
a. Emilia Brom ', Sigric Herlitz, Anna Lindhagen, Harriot Stula ton Blatch, Anna Whitlock och Karolini Widerstrh.
Den utländska avdelningen har trots de osäkra föt-hållanden som allt jämt råda, varit väl tiUgodosedd.
Blan6 dem som här medverkat märkas: Edw '?
BjcYrkman, Ester Brisman, Lydia N a t son-Sager, Ellen Palmstierna, Tinw Sterner och Signe Wotlter-Pfiter, fi utom andra tillfälliga karre.spondenter; skilda länder.
FOT den avdelning slutligen, sonz röl rösträtten och politiken, svara dc ledande inom rhkelsen i Stockholm s&amp;va som i 1andsoi.ten.
* Namnen p å de framstående f h ä g m p å skilda områden, som alltifrån bmja, givit tidniflgen sitt intresse och cärde fulla stöd, är e-n borgen för att tidnin gen även i fortsättningen skall kommu att på ett värdigt sätt fylla sin uppgif; som den svenska kvinnorösträtts- rörelsens organ.
Ingen tid har kraf tigare än den närvarande visat kcinnor na nödvändigheten av samling krins rösträttsfrågan.
Mot krigets bakgruna har kvinnans ställning som samhällsmed lem kommit i n y belysnirq, varom tal.
rika uttalanden från personer i fram.
skjuten ställning i de krigfäraande län dernu bära vittne.
För att utröna den rådande uppfattningen om dessa f i h å i.
landen i vårt land samt om krigets inflytande pd lösningen av kvin- nornas rösträttsfråga, kmmer p d ny- aret en enquete att anordnas i Rösi- rätt f &amp; Kvinnor.
Redaktionen har vänt kg till ett antal franwkiende och kända män och kvinnor meå anhållan om war på dessa frågor.
I den fasta f i z i h i n - 9en, att de inkommunde stiaren i hög yrad skoka bidraga att ännu ytterligare &amp; ja tidningeiw värde, inhjuda v i till prenumeration å Rösträtt för Kvin- nor för 1916.
* Rösträtt f i Kvinnor utkommer den i, ch 15 i var månad eller med 24 num- ner om året.
Prenumerationspriset, post- zrvodet inberäknat, är från och med ' 916 kr.
1: 35.
All prenumeration skw lenom posten.
I utlandet bosatta prenu- tieranter kunna även erhålla tidningen not insändande av 2 kr.
i postanvisning ' ill expeditionen, Lästmakaregatan 6, Ytockholm.
Lösnummer 5 OTe.
Malmtorgsgatan 6.
Stocbholm Svea Växt Landets €Orniimsta MARO A RI N Arbetet ute i landet.
A i b o g a F. K.
P.
R. hade den 12 novem- ber sitt höstsammanträde, anordnat som wmkväm, hos en av medlemmarna.
Ord- föranden, fröken Helga Sundborg, inledde mötet med att erinra om den förlust, wenska kvinnorörelsen lidit genom förre statsminister Staaffs bortgång, samt om de danska kvinnornas rösträttsseger.
Därpå företogs styrelseval, varvid samtliga fnnk- tionärer omvaldes.
Prenumeration å Röst- rättstidningen upptogs, och övriga för- mingsärenden behandlades.
Till sist redo- gjorde ordföranden för rösträttsmötet i Kuskvarna i ett medryckande, med spänt intresse åhört anförande.
Haparanda F. K.
P.
R. hade torsdagen len 11 november ordinarie årsmöte, vilket hölls såsom samkväm A godtemplarsalen.
Till medlemmar av styrelsen för år 1916 3mvaldes de förutvarande, med undantag TV fru H. Wigart, som avsagt sig uppdra-: et som sekreterare.
I hennes ställe ut- rågs fröken Signe Lindgren.
Styrelsen be- itår således av: fröken Mia Crrape ordfö- rande, fru T. Hallström vice ordförande, höken S. Lindgren sekreterare och frökeu 8.
Stenudd kassör och vice sekreterare.
Pill centralstyrelsemedlem omvaldes fru M.
2reen.
och till revisorer utsågos fru K. Vihlen och fru L. Lindbäck.
Mötet beslöt; att de föreläsningar i samhällslära, som &gt;ekostas av den Bergman-Osterbergska do- iationen skulle hållas i Haparanda den 25 ich 26 november.
Vidare beslöts enhälligt itt som kandidater vid de stundande stads- ' ullmiiktigevalen uppställa fröken Mia Jrape och fru M.
Green.
Efter förhandlin- iarnas slut höll fröken V. Fridner ett före- h a g om Fattigvårdslagstiftning.
Därefter: idtog den festliga delen av aftonen med nusik och sHng samt uppförande av en iten rolig teaterpjäs, " Magisterns historie- ektion ".
Hälsingborgs F. K.
P.
R. hade måndagen len 13 december anordnat ett föredrag, som iölls av stadsombudsman Schlyter om Eld- iegängelsen och krematorieväsendet.
Det ynnerligen intressanta föredraget beledsa- rades även av en serie skioptikonbilder.
Sfter föredragets slut frambar d:r Christer- u ' ilsson styrelsens tack till hr Schlyter och ippmanade de närvarande att sprida in- resset för krematorieväsendet.
Karlskoga F. K.
P.
R. har p l årsmöte ili styrelse återvalt fröken Gun Forsgren, lrdförande, fil.
kand. fru Ebba Danielsson, .iee ordförande, fil.
kand. fröken Clara mndh, sekreterare, fröken Anna Wester- Iahl, kassör, fröken Hilda Hultin, fru Ka- arina Andrbe och fru Ragnhild Sohlman.
: entralstyrelsemedlem är fröken Gun Fors- ' ren med fröken Clara Lundh som supplc nt.
Linköpings F. K.
P.
R. höll ordinarie östmöte måndagen den 29 november.
Sty- elseval för nästa kalenderår förrättades, arvid omvaldes: fröken Jenny Wallerstedt rdförande, fröken Anna Löwendahl vice rdförande, fruarna Maria Tollin och Ma-, n Friden, fröknarna Anna Wahlbeck och inna Janson, samt nyvaldes efter fru Eva Imvaldes den 10 december fru Emelie Tiii ordförande i Uppsala stads %:dra ianzbn, som avsagt sig, fröken M. Folcker.
rohansson på de friståendes lista.
' il1 centralstyrelsemedlem omvaldes fröken Wallerstedt med fru E. Hanzen som uppleant.
Ordföranden höll ett intressant .andidat, men trots det samlade listan flyttar från utsett fru Ellen H ~ - ch belysande föredrag Över Rösträttsfrå- iärmare 200 röster mera än vid lik- ans läge under världskriget, musik utför- ande val 19U.
es, och fru Frigga Carlbergs enaktare, va- - I e.
*
i ROSTRATT FOR KYIHNOB 6 Samma don, spelades mästerligt av två amatörer.
Till sist intogs gemensam te- sup &amp; Ordföranden påminde om tidningen Rösträtt för Kvinnor samt Kvinnornas ka- lender, och kollekt upptogs för Landsföre- ningen.
Nalnzö F. K.
P.
R. hade den 12 december en talrikt besökt Luciafest, vars behåll- ning - förutom en mindre summa till väl- görande ändamål - tillfallit L.
K.
P.
R.
Programmet bjöd på både andlig och le- kamlig spis, och stämningen r a r den bästa.
- Den omvalda styrelsen har konstituerat sig för nästa arbetsår och har följande sammansättning: fröken h ' aemi Udden- berg ordförande, fröken Stina Hellgren vice ordförande, f r u Lydia Matson-Sager sekreterare, fru Annie Giinnarsson vice sekreterare, fröken Karola Pålsson kassör, fru Stina Persson vice kassör, fru ' Mathil- da Persson, fröken Stina Frank och frö- ken Emma Jeppsson.
Centralstyrelsemed- lem är fröken Uddenberg och suppleant fru Gnnnarsson.
En kommitte bedrirer för närvarande en systematisk prenumerant- samling för Rösträtt för Kvinnor bland för- eningsmedlemmarna.
MaEungs F. K.
P.
R. hade silt ordinarie sammanträde söndagen den 7 november.
Styrelsen omvaldes utom fröken Noriing, som undanbett sig återval och i hennes ställe valdes dispensärsköterskan fröken Gerda Holm.
Styrelscn för 1916 utgöres så- ledes av följande personer: fru Karin Holst, fröken Helene Vretblad, fröken Karin Liseli, fröken Gerda Holm, f r u Oustara Malme och suppleanter: fröken Anna Biilund och f r u Maria Olsson.
Cen- traistyrelsemedlem fröken Karin Lisen med fröken Biilund som suppleant.
Efter styreiseralet genomgickfi cirkulär 109-110 med flera iircnden.
Sång, tal och uppläs- ning förekom.
Många medlemmar närvoro och mötet präglades av den bästa stäm- ning.
Nybro F. K.
P.
R. hade den 25 november sitt årsmöte, v a n i d den förutvarande sty- relsen, fil.
kand. Gertrud Strandberg ord- förande, ni.
mag. Inez Flinta, fröknarna Anna Amell, Ingcborg Nilsson och Alice Söderqvist, återvaldes.
Till centralstyrelse- ledamot återvaldes fröken Strandberg och till suppleant fröken Flinta.
I oktober an- ordnades ett offentligt möte, vilket tack r a r e många medrerkande, sAräl inom som iitom föreningen.
blev särdeles lyckat.
F Ö - redrag om Fredrika Bremer hölls a r ord- föranden.
Föreningen har nndpr inneva- rande höst tillsammans med h ' ybro K. F. U.
K. npptagit praktiskt hjälparbete.
Sy- förening har hållits en gång i veckan, och de förfärdigade klädesplaggen ha efter hand utdelats till de mest behiivande i samhället.
Råneå F. K.
P.
R. höll den 10 december möte, van-id ordföranden, fru Hildur Tjerngren, valdes till centralstyrelsemed- lem, fröken Anna Wallsten till suppleant samt fru Emmy Stenvall till sekreterare och fröken Edit Östberg till kassaförval- tare.
Därefter beslutade föreningen att an- taga L.
K.
P.
R:s stadgar samt att i de närmaste dagarna efter ju1 anordna en af- tonunderhållning för värvande av flera medlemmar.
Strängnäs ' F. K.
P.
R. hade ordinarie höstsammanträde den 10 december å drät- selkammarens lokal.
Till medlem i lands- föreningens centralstyrelse samt suppleant för denna Atervaldes fru A. Widebeck och fröken k '.
Hiildt.
Det beslöts, att under vin- tern söka upptaga någon praktiskt gagnan- de upplysningsverksamhet för husmödrar med anledning av dyrtiden och för sådant ändamål vända sig till fröken " hora Holm med anmodan att hålla föreläsningar i slu- tet a v janiiari med eller utan demonstra- tioner och med särskild tanks på ett av hen- ne för hushållet uppfunnet kombinerat s. k. kortsystem.
Söderköpings F. K.
P.
R. anordnade den 8 december en avskedsfest å Stadshotellet för föreningens dugliga och nitiska kassa- förvaltare, fru Närta Hellström, med an- ledning a v hennes förestående avflyttning från samhället.
Medlemmar lir föreningen hade på ett synnerligen smakfullt sätt de- korerat hotellets festviining i rösträttens färger.
Mangrant hade de också infunnit sig för att bringa den avhzillna hedersgäs- ten sin hyllning.
Under rösträttssångens toner fördes fru Hellström in i festsalen, där föreningens ordförande, fru Malla Grön- Innd, höll ett varmhjärtat viiikomsttal, i vilket hon framhöll det värdefulla arbete, som fru Hellström nedlagt inom Söderkö- pirigs F. K.
P.
R. Talarinnan erinrade bi.
a. om att föreningens nnmerär väsentIigt Siiiers " English School N:R 1 1 8 dACOBSONS V#LrK # " A TAPISSERI-AFPAR 0 99 ökats på senaste tiden, vilket är fru Hell- ströms förtjänst, enär hon förstått att hos Tjärhovsgatan S. h. Tel. Söäer 6286. andra väcka intresse för den sak, som hon B Grefturegatan, vid Tattersz.
själv är så varmt hängiven.
För f ö r h i n - Engelska lektioner o. översättningar.
10 % RABATT I VAROR - FRITT VAL.
gens utveckling har hon städse varit redo ANNIE I. SCOTT.
att göra uppoffringar, niir så behövts, ej blott i ekonomiskt avseende utan även när det gällt personliga nöjen.
Dessutom har FÄRG- &amp; KEMIKALIE-AFFARER f r u Hellström ägt en ovanlig förmlga att sprida solsken över föreningslivet, och hon Rikstel.
96 49.
9 Gref- " haregatan 9 Allm.
tel. 9649. har vid många tillfällen berett förenings- REKOMMENDERAS.
M e d l e m m a r a f F. q.
P.
R. erhctlla rabatt.
medlemmarna trevnad i sitt gästfria hem.
Som ett bevis på föreningens stora tack- samhet överlämnade ordföranden till fru F r h Y&amp;d till Haparanäa Combinations.
Hellström en minnesgåva, bestående av ett användea vackert skrivbordsgarnityr a v gammalt silver.
Djupt rörd tackade fru Hellström för den kärlek, hon fått röna.
För henne skulle föreningens gåva bliva ett kärt min- i varje v$bxterad Parfym- och Herr- Ny best äI I ni ng.
ne, som städse påminde om de lyckliga Silijes ekiperingsa &amp; för 50 6re styck.
stunder, hon tillbragt inom Söderköpings F. K.
P.
R.
Till sist överlämnade fru Hell- Rekv ii r i ström som gåva qt föreningen grundplåten YSTAD.
till ett blivande rösträttsstandar.
Valde-, &amp; ex. i. o. m 1 marsviks F. K.
P.
R., som av fru Hellström omfattats med livligt intresse, hade även skickat representanter till fesicn, och en Panst.
2.
av dessa, früken Maria Fogelkvist, tolkade n:r - J C nämnda förenings tacksamhet samt över- lämnade åt aftonens hedersgäst en vacker bukett av liljekonvaljer.
Därefter intogs gemensam tcsnpe, och festen fortsattes med tal, sång och musik under en synnerligen animerad stämning.
Enda rationella underplagg.
I 24 - HERMAN HÅ,XKANSON - i YVY-TVAL h7, Osteiiin a Wriksroas Rem.
Tekniska Fabrik - 4:,, j Uppsala F. K.
P.
R. har under höstter- minen anordnat dels arbetsaftnar med sam- kväm, dels en offentlig upplysningskurs i aktuella frågor med ett synnerligen gedi- get program.
Ämnena ha varit: Föräldra- skap ett natt rättshstitwt, jur. kand. Eva Anden.
KvinnorGsträtten i skandinavisk politik, fru Ezaline Robeman.
Den nga fat- tigrdrdslagstiftningen, fröken Gertrud av Klintberg.
Pensionsförsäkringslagen med nyaste tillägg, fröken Anna Abergssou.
Barnlagarrte och moderskapsfÖrsäkr6ngeoG i Norge, statsrådet Johan Castberg.
Det sist- nämnda intressanta och synnerligen sym- patiskt framförda föredraget om de npp- seendeväckannde nya norska lagarna till- drog sig, som givetvis måste ske, den stör- sta uppmärksamheten.
Västkinde F. K.
P.
R. hade i slutet av november sitt sista halvårsmöte, varvid den avgäende styrelsen återvaldes ävensom ledamoten i centralstyrelsen och dess supp- leant.
Fru Lova Molander från Visby F. K.
P.
R. höll ett omtyckt föredrag över ämnet: " Hin förliiilla sig landsbygdens kvinnor till kvinnans politiska rösträtt? "
Nya med- lemmar inskrev0 sig.
Efteråt vidtog ett an- genämt samkväm samt diskussion över: " Rusdrycksförbud eller icke? "
Växjö F. K.
P.
R. hade den 29 noyember ordinarie sammanträde.
Därvid företogs val a r styrelse.
I stället för fröken Anna Hjelmkvist, som på grund av inval som ordförande i Moderata kvinnoförbundet av- sade sig ordförandeskapet, valdes till ord- förande tandläkaren Anna Svanbeck.
Ov- riga styrelseledamöter blevo: fruarna E. Betterkvist och A. Sohlberg samt fröken 6.
Akerstein och d:r U. Erikson.
Som supp- leant i htyrelsen nyvaldes fru Hoffman och fröken I.
Malm.
Till centralstyrelsemedlem utsågs fröken Akersten med fröken M. on Friesen som suppleant.
Revisorer blevo fröknarna B. Andersson och M. von Frie- sen.
Klubbmästare fröken Malm.
Fröken B. Andersson höll ett särdeles tilltalande föredrag om Frances Willard, Vita bandets stiftarinna.
Efteråt var tesiipe anordnad.
Atvidabergs F. K.
P.
R. hade den 27 november anordnat en Geijerafton, vilken lockade ett stort antal deltagare.
Fröken Ester Röhl höll ett sakrikt och fängslande föredrag om Geijer och hans " Anna-Lisa ", vilket på det livligaste senterades av en tacksam publik.
Aftonens program ntfyll- des med s9ng, musik, deklamation och för- friskningar.
Föreningen hade glädjen att emottaga flera nya medlemmar.
Örebro F. K.
P.
R. hade tisdagen den 9 november årsmöte.
Sedan års- och revi- sionsberättelserna upplästs, beviljades sty- relsen fnll och tacksam ansvarsfrihet.
Vid det därpå följande styrelsevalet valdes fru Elsa Perselli enhälligt till ordförande.
Öv- riga styrelsemedlemmar blevo: fru Ebba Sjölin, fru Hanna Been, fru Josefln Smith, fru Syra Atterling, fru Annie Vallström och fröken Signe Strömman samt till supp- leanter fröken Cisi Hahn och fru Olga Olsson.
TiIl centralstyrelsemedlem utsågs fru Elsa PeroelIi med fröken Hilda Karls- son som suppleant.
Revisorer blevo fröken Maria Lindberg och fröken Alma Lind- ström samt dessas ersättare fru Jenny Larsson och fröken Frida Tollstorp.
För damer: kr 2 00 2 76 3 25 orh 1 5 0 För herrar: kr 6 00 ' 6 60 8 50 och II M, För barn: kt 3 60, 4 64 och 4 75 !Ml landsorten mot poztfdrskott + porto- BUTTERICKS IONSTERAFFAR R i s 17 % slittiiiig oeh 4tQr s ole.
Arbeta därfiir al1ii; f till Lgarens beiltenhet.
Drottnirtggaten 67 Allm 1410 Louise Blomberg En sverist syrriasRis TVAL- &amp; PARFYMHANDEL 8D Vesteribggatan 89 REKOMMENDERAS Allm.
Tel. 2817.
Kam~nar, Borstar, Svamp m. m.
G. NYSTRÖMS MODESALONG Rösträttmosr &amp; Stockholms F. K.
P.
R. anordnade tisda- gen den 14 december en rösträttssoar6 A Drottninggatan 58, Stockholm Strand hotell, som samlat en ganska talrik åhörarskara.
Det lockande programmet in- Alim.
Tel. 14925.
Rikatel.
Norr 19. leddes av konstnären och författaren Ernst Norlind, som efter en kiserande och orien- terande skildring, vilken satte åhörarna in i renässansens miljö, reciterade sin stor- Etablerad 18819 slagna dikt " Julius II tiii Michel Angelo ", 02 JARNTORGSGATAN 42 som a v publiken livligt uppskattades.
Se- Alim.
Tel. 1068 dan följde balladen " Bröderna " och " No- Väisorteradt lager av in- och abländska Handskar vemberdag ", båda tolkade med känslig npp- och Vantar.
Par ?ymer och herrekiperingsartlllar m. m. fattning samt dikten " Alcibiades ".
F r u Da- Medlemmar i F. K.
P.
R. erhala rabatt.
vida HesssLilienberg, som insjuknat, er- sattes med fröken Sohilling, som till piano- ackompanjement föredrog några sånger a v Sjögren.
Som slutnummer uppträdde den SLAKTERI &amp; CHARKUTERI unge och begåvade skådespelaren Lars Hansson från Intima teatern och leste upp 15 B Nybrogatan 15 B glada och vemodiga Frödingsbitar.
bland Allm.
8880 &amp; 23052 vilka " En liten i &amp; om våren ' ' tog priset, Riks 3054. framförd med en naturlig friskhet oeh ett FILIAL: oemotståndligt gott humör, som ryckte alla med sig.
Herr Hansson 1Rste också npp en I7 Storgatan 17 saga a v Kittelsen, vars olika moment ffngo CHARKUTERI en ntmärkt tolkning.
Sedan frn Karin Fjäll- bäck-Holmgren hlllit ett litet avslntande Rikn 8194 Allm.
8865 anförande, vari hon varmt uppmanade de Till landsorten ferm expedition.
närvarande att arbeta för rösträtten och in- te förtröttas i kampen, serverades i ett an- gränsande rum te och smörgåsar under liv- ligt samsprik och den bästa stämning.
Skånska Handskmaiasine - t A. WAHLGREN - - Rösträtt för Kvinnors G.
H. E.
_T Jus Sufrugii för november och de- cember bar a v engelska postverket åter- sänts till redaktionen i London, vilket denna bett oss meddela tidningens pre- numeranter i Sverige.
Stockholms F.K.
P.
&amp; s första samkvämsafton för det nya Aret, som skulle ägt rum m h d a g e n den 10 januari, uppskjutes med anledning av centralstyrelsemötet till måndagen den 17 januari.
forsta nummer för 1916 innehtlller bl.
a.: NyBr.
Dikt ar K G.
O ~ ~ i a n n U s s m Besinning.
En samhäiisdomare.
Nggra ögonblick med nu.
Ben Lindsey.
Av 6.
H.
E.
Nyksvaka.
Av B.
B Krigets infiytande pB lösningen av kvinnornas igstrattsir (Lga.
Fredrika Bremer.
Nybsnatten 1915-18M.
Av Ann 3iarg.d Halmgrcn, f. Termden.
.Guds d8iar8.
Av Jmny Riektcr Velander Pioneers, o pioneersl Fredrika Bremen, brev.
Del.
I. Rec av Hfimu Botelfus.
Elln - er: Camillas äktenskap.
Rec av Gurli E&amp;mu~Erioso&gt;r
