# ID: svediakorp-per2605
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,965
# sentences: 792
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


RÖSTRATT FOR KVINNOR Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
* O MOTTO: Vi kunna, aldrig göra så mycket jtir en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
m IV.
ARG.
STOCKHOLM, 1 DECEMBER 1915.
ROSTRATT F ~ BXIETHOI B olika omständieheter härvid kunna ha varit av bidragande betydelse, men sb- som den avgörande orgaken måste tvi- velsutan räknas den genom Bismarck å t de tyska arbetarna förlänade poli- tiska myndigheten, som ej i samma ut- sträckning tilldelats de engelska arbe- tarna.
Världsomstörtande katastrofer, så= dana som 1914-1915 års världskrig, medföra de mest genomgripande om- välvningar i folkens liv.
De enskilda medborgarnas förändrade .tänkesätt blir en mäktig impuls till påvisande av den tvingande nödvändigheten för atn- ten att för dess vidare utveckling ut- sträcka ansvaret till hela folket.
Den avgörande frågan är härvid i6.
ke, huruvida var enskild individ gör staten omedelbara tjänster eller har befunnits mogen.
Utan politiska rät- tigheter skola de breda folklagren al- drig ernå allmän politisk moqnad, där- för att denna mognad ernhs först ge- nom dessa rättigheters utövning.
Kvinnorna, folkets andliga och le- kamliga mödrar, som i denna tid dub- belt starkt känt och visat sin samhö- righet med staten och göra staten tjän- ster, på vilka hela dess existens är be- roende: rättvisan fordrar, att staten ger dem de rättigheter och det ansvar, som tillkommer varje vuxen man utan prövning av hans förtjänster eller ar- betsprestationer.
Vi uttala den förhoppningen att Riksdagen ville taga dessa skäl under övervägande och till f6rmän för det tyska rikets vidare utveckling i all- mänhet och de tyska kvinnorna i syn- nerhet måtte bevilja denna anhillan.
Jag anser, att kvinnorna böra erhdlla politiska rättigheter.
Vad jag ser fram &amp; till, är den dag, dii ingen kvinna s&amp;all kunna dra orättmätig fördel au, att hon tir kvinna, och ingen kvinna bli tillbakasatt, darför att hon är kvinna.
Bådadera aga rum i uAra dagar; det ena är en naturlig följd au det andra.
utkommer den 1 och 15 i var m h d.
Redaktion och Expedition: 6 Lgetmakaregstsn Redaktionstid: onsdsg och lördag ki.
' / s3- * / v Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikatel Norr 600.
Alim.
tel. 14729.
Telegr-: RöetrBtt, Stockhoh.
Prenumeration enom posten: Prie för i9 &amp; i imona 4de kvartaiet 30 öre.
Lawummer 6 örs.
For utlandet sker prenumeration antingen gt nom poeten eller genom insiindande av 1 h 76 öre i poetanvianing tiii tidningena e1 pedition.
Mation, Le Roy Burton De val, som den 3 november ägd rnm i tre a v Nordamerikas största sta ter, New York, Massachusetts ocl Pennsylvanien, äro nn kända, ocl kvinnorösträttens vänner d s t e mec sorg och grämelse konstatera, att kon servatismen hållit stånd mot utveck Iingen och framåtskridandet.
ResuI tatet betyder, att tvH års intensivt ar bete bland valmännen, sex Ars orga niserat arbete och sextiosju års agita tionsarbete för kvinnosaken i statei New York inte krönts med den fram gling det varit värt, och det betyder att kvinnornas oatfröttliga kamp f o sina rättigheter måste.
fortgll mec samma intensitet som hitintills.
Man får dock inte betrakta neder laget som fullständigt, ty, granska] man siffrorna och deras slutresultat ha de åtskilligt av intresse att berätta Man har då att fästa sig inte blott vic resultatet, utan även vid de krafter som varit ' verksamma bakom detsam ma, och am den ena vågskålen sjunkii av nejröster, har man dock i den an.
dra ett sä ansenligt antal jaröster, ati den förhoppningen inte är utesluten att måhända ganska snart vbgskålar.
na skola stå jämnt.
Bnnu några års agitationsarbete och motståndet skall for alltid vara brutet, ty hur seg tra.
ditionen än visat sig vara, har den dock kommit till korta i den ojämna kampen mot en ny och friare Bskåd.
rim.
I Massachusetts avgåvos 158,BfJi röster for och 283,016 emot.
I Pennsyl Röstratt efter kriget.
vanien föreligger resnltatet från 2: counties och av dessa ha 11 en majo ritet av jaröster.
Varför resultatet föl den kvinnliga rösträtten ändå ställe1 sig ogynnsamt beror på, att de 10 an dra counties bland sig räknar stader Filadelfia, som endast lyckats vinns 11,250 jaröster mot 66,600 nejröster Som bekant är det just i de stora stä.
derna spritintressena och den allmän.
na korruptionen florera, och detta äi starkt bidragande omständighetek till motståndet mot kvinnorösträtten.
Nä1 kvinnorna således arbeta för nykterhel och sedlighet samt folkets shväl andliga som kroppshga Bälsa, arbeta de även sina egna intressen i händerna.
Att de i staten New York lyckats förskaffa sig ett så stort röstetal som 433,790 in- nebär en st8r seger, om man betänker, hur siffrorna endast för några få år sedan ställde .sig, och trots nederlaget hade kvinnorösträtten dock förskaffat sig större majoritet, än vad presiden- terna Roosevelt och Taft under år 1912 i samma stat lyckades uppnå.
Säkert är, att Amerikas kvinnor ta sitt tillfälliga nederlag med stort jämn- mod och räknar med de verkliga fak- torerna, nämligen att sammanräknin- Ten klargjort vilka landvinningar, som vunnits, och att deras agitations- srbete, trots det motstsnd som ännu finns kvar, dock krönts av en stor Framgång.
Av iopplöshet och trötthet närks intet sphr.
Redan dagen efter iet valresultaten vor0 kända, anord- nades ett jättemöte, och samma natt man fått visshet om nederlaget, ord- lades i all hast ett friluftsmöte pb ett, arg med bland andra mrs Frances Björkman och miss Mary Newcomb iom talare.
Bäst karaktäriseras kan- gke den allmänna stämningen av d:r Qnna Shaws hoppfulla ord: " Vi kun- ia inte lida nederlag.
Man kan inte ' örlora, vad man ännu inte vunnit, wh alla röster, som avgivits till vår ' Örmån, äro Iiktydiga med segrar.?
En petition till tyska riksdagen.
Till tyska kvinnorösträttsförbunde anslutna föreningar ha till tyska riks dagen inlämnat en petition med begä ran att riksdagen efter krigets slw måtte giva kvinnorna allmän, lika ocl direkt rösträtt till riksdagen.
Motiveringen, som återfinnes i Mit teilungen des Deutschen Frauenstimm rechtsbundes, är av följande lydelse: De petitionerande avstå ifrån att gi va alla de skäl, som tala för att giv8 kvinnorna politisk likställighet, desse skäl hava sedan årtionden framlagta för regeringarna och parlamenten i al.
la petitioner om kvinnorosträtt, ock torde därför vara väl kända, de ansc det e j heller behövligt att här göra vi.
dare utläggningar oql, att de tyska kvinnorna nu fordra, vad andra län.
ders kvianor för länge sedan äga.
Undertecknarna finna det däremoi angeläget att påvisa, att efter dei världsomstörtande kriget kommer var- je stat att mer än ' någonsin ställas in- för den ofrånkomliga nödvändigheten, att till statens fördel utnyttja alla de krafter, som stå till dess förfogande.
att bruka dem i samhällets tjänst, och att giva alla medborgare den tänkba- rast bästa möjlighet till utveckling av alla goda anlag, men att därtill for- dras i främsta rummet alla myndiga medborgares politiska frigörelse.
Historien lär, att varje gäng, som 3e politiska rättigheterna utsträckts till en större kategori rättslösa, har det politiska livet tagit ett mäktigt upp- sving, och att efter några fti årtion- ien ha de med dessa rättigheter be- Irodda medborgarna gjort förviinans- värda kulturella framsteg.
Det bästa beviset för detta pastående torde en iämförelse mellan de tyska och engel- ska arbetarna utgöra.
Före 1870 vor0 le senare de förstnämnda överlägsna L bildning och vetande, i dag diiremot ir förhållandet det omvända.
Känna- .e av de tyska och engelska arbetarna Inna en omisskännlig överlägsenhet IOS de förstnämnda: den engelska ar- letarledaren Mac Donald talar till och ned om en tiodubbel Överlägsenhet hos len tyska arbetaren.
Aven Rinden- mrg har upprepade ganger hänvisat $31 den storartade andliga utvecklin- gen hos de tyska arbetarna, &amp; om i cke ringa man bidrapande till hans iepcrar.
Det är visserligen sant.
att ~ ning.
I staten New York avghvos 433,79 (1 roster for kvinnorösträtten och 627,425 emot.
Av de 62 counties, från vilka sammanräkning föreligger, ha 5 haft en övervägande majoritet av jaröster, och bland dessa är att märka Chautau- qua med en majoritet av 2,528 röster för kvinnorösträtten.
Chautauqua ä r det eonnty, som näst staden New York har den största svensktalande befolknin- gen, ett förhalande, som är ägnat att påkulla vlSr uppmärksamhet här i Sve-. &amp; U.
P ?8Jld8ilt, Jmith Colleg8.
- eller seger5 Nederlag Nx 23.
Ur holiiindska ' regeringens röet- rättsförslag återge vi efter rJs Tid följande pasma rörande kvinnans rösträtt: Första villkoret för utbyggandet av det parlamentariska systemet är, att gi- va det en fast grundval, vilken endaat är att finna i den allmänna rösträtten.
Denna Askidning har för regerin- gen omöjliggjort utesliitningen av kvinnan friln röstriitt.
Det är snarare lagstiftarnes uppgift att fastställa, i vad mån de sociala förhållandena rätt- färdiga förlänandet av denna rätt.
Lagstiftaren mä här vara fri p i ett undantag när.
Rösträtten får icke b e rövas eller tillerkännas nbgon p i gmnd av skillnad i förmögenhet ho8 medborpcarne.
Detta vore orättfärdigt wh ledde tillbaka till den övergivna sttlndpunkten rörande männens röst- rätt.
Lagstiftaren måste för aig avaö- ra frågan om kvinnorörelsens infly- bande på nationen och på de av kvin- nor utövade sociala funktionerna, men han bör akta sia för en ny uppdeI- iing av samhällsklasserna, som i vir i d saknar rättsmund och utgör en allvarsam fara för * samhörighetskän- glan.
Vid samhällets nuvarande sam- nansättning synes ingen berättinad inledning föreligga, att undanh8lls minnans rösträtt.
- ..... Annonsera $i Rösträtt för K v i n n o r.
.
a.
: iiiii~miwUIi~s ...... ~rn~.~rn~~~ .. ~ " .~~~ .... ~.~.~.~~.~ 3 B..
.
.
.
.i C. d..
i.i.~8.
.
.
.
.
~.~.
~.~.
.
~ Annonapris 10 öre e f h texten, 12 öre B textaida pr mm.-höjd, apaltbredd 65 mm.
Marginal+mnone samt annons ii bestnmd plats 20 öre pr mm.
Arsannonaer 20 % rabatt, i 10 3: rabatt, hartale 5 5 rabatt.
För annona till hförin 1 eller 2 ghger torde likvid medfölja ordern.
Annons bör vara insänd senat 5 dagar föra tidningena utgiv- i c g halvllns I.
s d a t u m till Rastiatt för KVianora expedition, Laetmsllruegatan ' 5, Stockholm.
Far annonaavdelningen: Riketel, Norr 600, Allm.
tel. 14729, meiian 9 f. m. och 7 e. m..
Y.
s).
L.
.
U.
i.
.
U i.
.
.
.
.
~ ~ V - - ~ U U.
.
U U W.
U.
.
.
Y.
U l W D D U - ~ B ~ ~ U - D ~ ~ N U D ~ ~ D U ~ m ~ ~ m ~ D B ~ ~ - ~ U D ~ B ~ U ~ ~ ' b ~ U ~ ~ ~ ~
i ' JOHN V, LÖF6EEN 8 G:o N:R 23 Lsveriges udsta, största o. bäe renommeiade sgeciaiaiiär vi mer än väl: ingen skonshmhet, inga fördomar mot att kränka och bruka våld.
I ett invaderat land är kvinnor- nas lott ett helvete, och inför minnet av dessa våldförda och mördade blir Tidningen skildrat sina personliga in det argument en cynism att kvinnor- tryck från valen i Norge.
Han vista na inte ha med statsangelägenheter att des uppe i Valdres, när omval.till stor skaffa!
tinget skuile äga r och tilläts, fast, Vidare: kvinnorna ha måst bära en än utlänning och s ' jg4 edes obehörig, at dubbel arbetsbörda under kriget.
På inne i själva vallokalen följa förrätt dem faller utom det psykiska lidandet ningen.
den tyngsta bördan av fattigdomen Där sutto vi, skriver den svenske besö och knappheten på livsmedel.
De måste kmden, så en stund och betraktade den också rycka in i de manliga yrkena - dubb$ * mening folkliga förrättningen.
Dc i Tyskland efter att under fredstid ha inträdande bjödo god dag och skakadc Hur kvinnosaken kommer att påver samt härskande manliga principei blivit genom statistik överbevisade, att trohjärtat hand både med ordföranden 001 kirkesangeren, Så.
länge de kommo en ocl kas av kriget,, kunna vi ännu ej förut Och det finns väl icke den rösträtts de icke orkade sköta dem.
Kvinnan har ett stort privilegium: en i sänder.
Men efterhand blev tillström säga - blott det att påverkningen hel kvinna, som icke djupt och bittert be ningen starkare, så att tiden inte medga7 visst kommer från olika håll, och at klagar kvinnornas - mödrarnas, .hust hon slipper döda.
Men ä r hon kron- denna omständligare hälsning.
Och nu bfe man från skilda utgångspunkter kom rurnas - vanmakt och tystnad, bekla vrak i dödens tjänst, har hon ju sin mer att med världskrigets hjälp ledc gar att förhållandenas tryck och tvi militärplikt i stället i livets - en plikt, VO även kvinnorna talrikare, ja t. o. m. fle: änimännen - de hade haft svårare a t i bevis dess berättigande och dess me ve1 på rättmätigheten av deras inner som nu måste utföras under dubbelt komma ifrån tidigare på dagen, upplystc ningslöshet och mycket annat där sta hjärtas protest förlamar derai svåra förhållanden.
handlingskraft, så att de icke alla rest Det har alltså existerat en jämställd- en av dem, som vi talade vid.
Stilla ocl jämte.
sig upp och säga: detta mördande mås het - om än en artskillnad - i skyl- Redan ha ju kvinnosakskvinnorni allvarsamma, som om de varit i kyrkan dighetbr under detta krig, och det har, trädde de i sina helgdagskläder, merendeli fått det vänliga rådet att bränna sinr te ta ett slut!
Det behöver icke sägas inför dennr där kriget gått fram, också existerat med ljusa dukar på huvudet, fram till bor fanor efter en tysk socialistföreningi det, klämmande röstsedeln i nypan - - - bekanta exempel vid krigets början tidnings läsare, att det finnes kvinnor jämlikhet i lidanden.
Men hedrar man som sålunda rest sig upp och proteste kvinnan med en sådan jämlikhet, bör Ju längre man såg på dessa enkla lant Men de, som kunnat komma fram mec rat, att de oförtrutet arbeta gemen man också erkänna det berättigade i människor, män och kvinnor om varandra det rådet, känna icke kvinnosakskvin samt, och att deras aktion varit lång kravet på jämnställdhet i rättigheter.
många med uttrycksfulla, av livet prägla norna - eller den skola de gått i ifrån betydelselös.
Men de äro jus Det äT naturligt, att vi alla kommr Ur vår synpunkt alltså, blir världs- de ansikten, där de kommo och gingo kvinnosakskvinnor!
Ar det för djärf medvetandet av sin medborgargärning u t u r den svarta tunneln, som andrr att draga den konklusionen: hade v krigets lärdom den, att kvinnorna ha desto Iiler kändes det som om något röran än vi gingo in i den.
Men icke son haft flera kvinnosakskvinnor, hade v rätt och åter rätt, skyldighet och åter skyldighet att träda fram och fordra de och högtidligt fyllde den lilla kall avfällingar mot kvinnosaken, för si haft flera protester och en starkari sitt medborgarskap, på det att aldrig vitt vi förut hörde till dess överty nakna kammaren.
Och intrycket förstärk fredsopinion!
mer ett krigshot ibpåtte möta en vapen- tes, när man såg ut genom de bara fönst.
gade bekännare!
Vad som blir avgörande för framti lös kvinnovärld.
Vi, som i vår tro och lit till rätter ren: åt epa sidan fjället, som stängde hell den är, om kvinnorna - inte de få, mer Framtiden skall, till lycka eller olyc- nära, åt andra sidan den smala sjön, ned haft vårt säkraste stöd i tron på kvin.
nosakens snara seger, och som besva de många - komma att &amp; a den slut ka, visa, om kvinnan förmår att tyda under och bortom den åter fjällen - ock rat det s. k.
" physical-force " - argumen satsen av vad världen lidit, att dc lärdomen och handla därefter.
snön föll alltjämt.
Hur stort, vilt och karg1 tet därmed, att den fysiska styrkar måste arbeta sig fram till samhällsan Vi tro, vi hoppas, att hon gör det.
landskapet verkade!
Hur väl dessa män svar, till kraft och ståndaktighet a t i ett civiliserat samhällt icke längre E.
W.
niskor behöva hålla ihop och hjälpas åt betraktas som argument - vi måstt bära det, eftersom det icke längre du tyakte man, för att inte tryckas ned a \ srkänna, att vi tagit miste, att vi fel.
ger att driva fram cicilisationen blot naturen!
Valhandlingen blev som en sym.
En holländsk föregångsman.
oss på de krafters styrka, 6011: med det ena könets hjälp, medan de1 räknat bol f ö r deras samhävdelse av sin livsrätl innu icke disciplinerats under rätten andra hålles tillbaka.
I mitten av förra århundradet och samti- mot de yttre hindren i deras tillvaro, ock Kvinnorna komma helt säkert att i er digt med att i England och Amerika kravet wh som i stället dyrka makten i dess det föreföll så naturbetingat, att i detta orimitivaste uttrycksformer.
Om dei blivande diskussion röna påverkar på rösträtt för kvinhor för första gången vida lafid med en fåtalig befolkning alla ir en skam att lita för mycket till räti också i direkt motsatt syfte.
Man kom Dffentligt framfördes, uppställdes samma kvinnor så väl som män, måste vara med ich förnuft, så få vi alltså bära den mer att hänvisa till deras passiva ro1 krav även i Holland och där av den fängs- i allt.
- i kriget och förklara, att de alltjämi iande och egenartade diktarpersonligheten jkammen.
På hemvägen mötte vi större flockar, som måste hålla sig passiva, sedan de ickt Douwes Dekker, som under författarnamnet Vi erkänna, att om vi vetat, Yad vj vandrade till vallokalen, män och kvinnoi iu veta, skulle vi arbetat p e r a och med blod köpt sitt medborgarskap Multatuli=mycket har jag lidit, haft stor i ungefär lika antal.
ä v e n åkande komma ielvis på ett annat sätt, men vi sörja Man kommer att söka förmå dem ati betydelse för sitt lands andliga utveckling de, och nere på sjön, gråblank som skiffer, eke över det faktum, att vi arbetat utlösa sin energi i att organisera sig och vunnit namn och rykte långt utom sitt syntes båtar, fullastade med män och kvin- Vårt beklagande gäller blott, att viq som handräckning åt militären i fram iands gränser.
nor, styra mot vallokalen.
Det var allde-; om tro på den kvinnliga synpunk- tida krig.
Hela sitt liv kämpade Multatuli mot vad les som en söndag, när folk far till kyr- Det kan därför kanske redan nu vara han ansåg vara orätt.
Han var en av de, ens rätt och nödvändighet i världen, kan; liksom män och kvinnor i århundra- eke vor0 flera, icke hunnit bilda en lämpligt att fastslå ett par fakta och törsta.
som framställde den tanken, att den följts åt dit, så följdes de nu åt till wganisation av den styrka och med- visa på deras konsekvenser.
kvinnan var en av mannen hittills för- bedehuset för att rösta.
Den nya ordnin- Först: Kvinnan qua kvinna har icke retna vilja, att den kunnat framtvinga gen inpassade sig lätt och naturligt i den le preventiva åtgärder i internationell varit skyddad i detta krig.
Värnlös-; ryckt varelse, och att mannen sörjt för att lon e j skulle få utveckla sina gåvor, utan gamlas vanor.
Och de som länge varit agstiftning, som kunnat förhindra ett heten har visat s i p vara en provoka itt han ensam skulle vara herre över jlimlikar, när det gällt livets högsta in- tion icke ett skydd, det är en olikhei rärldsutvecklingen.
rärldskrig.
tressen, ha helt visst inte funnit någon- mellan vår tid och riddartiden.
För dem, som äro inställda att se tin- I hans brev iinna vi, att han redan år ting underligt att bli det också i samhäl- Ingen artighet i krig heter det nu, i864 sysselsätter sig med kvinnosaken, som: en och händelserna u r kvinnosakssyn- lets angeIägenheter.
mnkt, stod det redan vid krigets ut- även från håll, där man kunde tänkas: örst ett halvt århundrade &amp; enare skulle bli Men hur mycket bråk och strid har det r o t t klart, att intet kunnat bättre än h a ett intresse att uppehålla fiktioneri rktuell i hans land.
Han skriver: inte kostat och kostar det inte alltjämt.
de letta krig bevisa faran av ' att bygga att kvinnan kan hållas utanför kriget.
" Varför välja icke även kvinnorna?
När besynnerliga människorna att komma ut Mea ingen artighet betyder, det veta !n regering slösar med nati6nens tillgån- ur onaturliga och oförnuftiga tillstånd in) ch leda en världsdels kultur efter en- Intryck friin valen i en norsk A N - B a laidticommun.
Eq svensk resenär har i Karlstads Det avgörande.
rar, så att skatterna höjas, lida även kvin- i naturliga och förnuftiga!
i PA tröskeln tiii Stortinget.
Fastän kvinnorna, såsom var att för- utse, icke heller i år lyckats få in nå- gon egen representant i norska stor- tinget, ha likväl fyra kvinnor, repre- senterande så gott som alla grupper och partier, blivit valda till supplean- ter, nämligen: f r u Margrethe h v i k, vänstern, Sand- vikens krets Bergen; essor Kristine Bonnevie, högern och de frisinnade, Gamle Akers krets Kristiania; fru Anna Laurgaard, arbetarepartiet, Lademoens krets Trondhjem.
fröken Sara Christie, högern, Boklan- dets krets Trondhjem.
yf Stöd arbetet för kvinnans medborgarrätt genom att ingå som medlem i närmaste röeträtimtörening och genom a t t prenume- rera p &amp; Böstrgtt för Kvinnor.
En seger för Anna Lindhagen.
Fröken Anna Lindhagen, som jämte nycket annat även gjort sig känd som n ivrig försvarare av Stockholms könhetsvärden och med vaken blick ipptäckt de många egenartade och pit- oreska minnen från en svunnen tid, om de moderna stadsplanerna hotat oed rasering, har naturligt nog även nsett behovet av blommor och grön- ka i storstadens enformiga stenöken.
Redan för fyra år sedan väckte frö- en Lindhagen i Stockholms stads- ullmäktige motion om att få stadgat bligatorisk gårdsplantering, dels för omter tillhörande Stiockholms stad amt framför allt i kommande förslag il1 nya eller omreglerade stadsplaner ö r sådana tomter, som ej tillhöra sta- en.
Slutligen ville även fröken Lind- agen få till stånd en särskild plante- ingskommission samt skrivelse till K.
9:t angående ändring i byggnadsstad-: an.
Fröken Lindhagens reformplan iottogs med förståelse, såväl av bygg- adsnämnden ooh byggnadekontoret som av stadsplanekommissionen, dock 3 j i drätselnämnden, varför förslaget föll igenom i beredningsutskottet, Vid Stockholms stadsfullmäktiges sammanträde måndagen den 15 novem- ber var frågan före, och debatten inled- les av hr Lamm, som fann, att den all- männa uppfattningen under de senaste h e n gått i den riktning fröken Lind- 2agens motion angivit.
För förslaget talade även hr Lind, som framhöll hur ångt man utomlands kommit i fråga lm gårdsplanteringar och i övrigt då let gäller städernas förskönande ge- lom blommor och gröhska.
Fröken Lindhagen utveoklade själv motiven iör sin motion och inskränkte sig att nstämma i hr Lamms yrkanden, att itadsfullmäktige måtte ingå till K.
M:t ned hemställan om att den ändring iv byggnadsordningen för Stockholms itad finge införas, som av stadsplane- rommissionerl föreslagits.
När debat- en avslutats, visade det sig, att frö-: en Lindhagens behjärtansvärda i d h r runnit förståelse, ty detta förslag an- ogs utan votering.
loma under detta tryck.
När vi få revolu- ion på grund av dålig styrelse, eller krig, ida även kvinnorna härunder. "
För att belysa sin synpunkt berättar han, lur han en gång ' i Briissel såg en kvinna, # om med stort besvär ledde en drucken nan.
Det var ett tungt arbete, ty mannen: ick mycket ostadigt, och kvinnan var li- en och svag.
Men efter kvinnors vana höll Lon ut.
När mannen föll omkull, hjälpte ton honom upp igen och flck honom fram btt par steg i sänder.
Någon, gom kände medlidande med hen- te, föreslog henne att ta mannen med sig Ö r att låta honom sova ut.
- A h mon Dieu, impossible il y a lection aujourd ' hui (Omöjligt, det är .al i dag.).
Mannen skulle välja!
Samma fråga behandlar han i ett brev, om till största delen rör sig om eländet land de sämst ställda i samhället och det r anmärkningsvärt, att Multatuli förbin- er kvinnorösträtten med kravet på allmän östrätt, dA han yrkar på förbättring av olkets materiella, moraliska och inteiiek- aella tillstånd.
M.
H.
-.
.
.
.
.
.
.
N:R 23 R6STBATT FbB JECPINIPOR 3 ’ 9 Föräldraskalp - ett n. nytt rlittsinstitut.
* Av jur. kand. Eva Andh.
Den norska lagen star i jämförelse med den svenska många steg framför i utvecklingslinjen.
Den svenska lagen representerar närmast matriarkatet med ett underordnat, så som det ut- vecklats knappast av lagen allvarligt menat faderskap, med ett ansvar av hu- vudsakligen eller varför inte uteslutan- de privatekonomisk art, representerat av ett emellanåt, hur det faller sig, ut- betalat, vid första lägliga tillfälle indra- get uppfostringsbidrag, mest betraktat som ett nådevedermäle åt modern.
Den norska lagen däremot betecknar var- ken utpräglat matriarkat eller, om ut- trycket får användas, patriarkat, utan en kraftig ansats till solidariskt för- äldraskap, för övrigt ej endast vad de utom äktenskap födda barnen beträffar, utan även vad gäller barn, vilkas för- äldrar ingått äktenskap med varandra.
För dessa senare barn gäller ju här i Sverige ett så gott som oinskränkt pa- triarkat, lika skarpt i konturerna som det är vagt vad de utomäktenskapli- vare sig äkta eller oäkta be- ga träffar.
Den nya uppfattning, som den norska lagen i en ganska hög grad represen- terar, kan närmast, som nyss framhål- lits, karaktäriseras som ett rättsligen reglerat föräldraskap.
Den norska la- gen är dock endast ett stycke på väg, ty den har icke klargjort skillnadeil mellan äktenskaps- och föräldraskaps- rätt.
Föräldraskap, sådant det här ä r tz- get, skulle innebära den rättsliga regle- ringen av de naturliga rättigheter bar- net och de krav samhället, såsom repre- sentant f ö r kommande släkten, har gent- emot föräldrarna, den rättsliga regle- ringen av den ofrånkomliga förbindel- se, som förefinnes mellan ett barns fa- der och dess moder pA grund av dessa skyldigheter och detta solidariska an- svar, och på grund av det blotta fak- tum, att de frivilligt påtagit sig det samhälleliga förtroendeuppdraget att bilda brygga mellan föregående gene- ration och nästa.
Föräldraskapsrätten, konsekvent utformad, skulle alltså komma att omfatta viktiga delar av - - vad som nu anses tillhöra äktenskaps- rätten, tillika med områden tilläven- tyrs ännu icke av rätten genomplöjda.
Statistiska centralbyråns siffror visa, att år 19i.i föddes inalles 19,710 oäkta barn, d, v. 8.
14.81 % ä v hela antalet le- vande födda barn.
Således nästan vart åttonde barn oäkta.
I Stockholm var motsvarande % 37, d. v. s. mellan vart tredje och vart annat barn oäkta. ’ Man har beräknat, att av Sveriges nu levan- de fem och en halv millioner inviinare omkring en halv-million är oäkta, d. v. s. att ungefär var elfte medborgare i vårt fosterland är av oäkta börd.
Med dessa siffror för ögonen vågar man gö- ra det påståendet, att det är en sam- hällslögn så god som någon att vilja göra föräldraskapets förpliktelser be- roende av det förhållandet, huruvida fadern och modern äro i äktenskap för- enade med varandra, eller enligt svensk rätt göra äkta och oäkta börd beroende på föregående eller efter- följande äktenskap och trolovning, i sista fallet beroende p &amp; den bevisning som kan förebringas om trolovningens förekomst, hemlig eller eklaterad.
Man är frestad att säga, att det är denna ur- gamla sammankoppling av äktenskaps- och föräldraskapsrätt, som ä r den egentliga orsaken till bibehållandet av dessa ohyggliga regler om separat fa- derskap och separat ’ moderskap, med- förande i deras tillämpning fädernas, och understundom även mödrarnas, av- viiltande av ansvaret på barnen och i sista hand samhället.
Det är, som av den föregiiende utred- ningen torde hava ådagalagts, icke mycket i vår svenska lag, som pekar hän mot föräldraskapet som särskilt rättsinstitut.
Granskar man t. ex. den nya äktenskapslagen ur denna syn- punkt skall man finna tendenser både för och mot.
Vad bestämmelserna om äktenskapshinder beträffar, så kali man säga, att dessa i sina konsekven- ser rent av fordra ett effektivt föräl- draskapsinstitut.
Man har t. ex. av rashygieniska skäl uppställt viss skyld- skap, vissa sjukdomar som hinder för äktenskap.
(Här anses oäkta barn va- ra släkt med far och fädernefränder!)
Men denna rashygieniska omsorg träf- far ju endast de inom äktenskap föd- da barnen; den åttondel, som är - äkta eller oäkta utomäktenskaplig, tar Dan givetvis här ingen hänsyn till, fastän den gentemot föräldrarna natur- ligtvis har rätt till samma skydd som de andra.
Detta deras legitima an- språk kan icke tänkas realiserat an- nat än genom föräldraskapsinstitutet.
Hur skall man kunna konstatera skyld- skap beträffande en person, som ingen släkt har tack vare sin moders anony- mitet eller den, som visserligen har mödernesläkt, men inte har reda på sin fader?
Och vad hindrar en person, som på grund av sjukdom icke f&amp;r gifta sig att utom äktenskap sätta barn i världen?
Med införandet av föräldra- skap får man bättre förutsättningar att tillämpa nu nämnda bestämmelser till skydd för kommande generationer och för samhället, och man får även möjlighet att ta ut föräldraansvaret sådant det ovan utvecklats på ett helt annat, både mera logiskt och rättvist sätt, än vad den nuvarande lagens ståndpunkt erbjuder.
Ty det är inte bara orättfärdigt, utan även ologiskt, stridande mot både sunt förnuft och sund känsla, att göra förhållandet mel- lan föräldrar och barn, den högre eller lägre grad av det ansvar och de för- pliktelser det medför, beroende av rena formaliteter.
Qenomförandet av ett solidariskt för- äldraskap i svensk rätt - utan några kryphål för vare sig fäder eller mödrar - skulle främst av allt medföra ano- nymitetsrättens upphävande och ge- nomförandet av en obligatorisk för- pliktelse för modern att så vitt möjligt nämna fadern.
Detta är en av grund- v,alarna f ö r föräldraskapet.
För effek- tivitetens skull kan man tänka sig an- tecknande av föräldraskap (barn samt fader resp. moder), icke endast i kyrk- böckerna, utan även i respektive par- ters i triumviratet prästbetyg.
Kkten- skap antecknas alltid å prästbetyg, så mycket mera skäl då för antecknande av föräldraskap, som törhända ur sam- hällssynpunkt - folkekonomiskt - är mera betydelsefullt.
Allts &amp; på en per- sons prästbetyg anteckning av varje föräldraskap, i vilken personen ifräga är part, d. v. s. angivande av barnet och dess moder resp. fader.
Ett föräl- draskap skulle alltså antecknas pä tre prästbetyg, barnets, faderns och mo- derns, och detta oberoende av om bar- net är fött inom eller utom äktenskap.
Föräldraskapet medför ej endast pri- vata förpliktelser och privat ansvar, utan även ansvar inför samhället i si- dant mått, som väl knappast nbgot an- nat förhållande.
Stjäl man ett bröd eller slår u t en fönsterruta, vipa är samhället framme för att kräva ut an- svaret - här för att skydda den pri- vata äganderätten, - men sätter man barn i Världen utan att kanske varken vilja eller kunna försörja dem och kanske begåvande dem med dillisa an- lag och sjukdomar, ailtsb belastande samhället med en ny individ utan för- utsättningar att bli duglig och nyttig, dil tiger sainhället och tar emot.
Man kan helt enkelt inte fatta den konss kvens, som samhällsordningen här re- presenterar.
Allt möjligt annat ens gö- rande och låtande medför ansvar, men f ÖrälQaskapet, erkannerligen faderska- pet, är ansvarslöst, och ändå är väl de uppgifter och förpliktelser föräldra- skapet medför, de mest ansvarsfyilda moraliskt sett - och varför icke även då juridisktt Aven på till exempel strafflagen kan föräldraskapssynpunkten röna in- flytande, nämligen på bestämmelserna om barnamord, fosterfördrivning m. IIL Norsk lag har även här gett exempel.
I dess strafflags 0 240 stadgas, att med böter eller fängelse intill 2 år straffas den man, som motvilligt undandrager sig att giva en utom äktenskapet av ho- nom havande kvinna den i anledning av havandeskapet eller nedkomsten er- forderliga hjälpen med den följd, att hon försättes i ett nödlidande och hjälplöst tillstånd, varunder hon för- övar någon förbrytelse riktad mot fost- rets eller barnets liv, eller genom vii- ken det utsättes för fara.
I § 241 följer så den bestämmelsen, att med fängelse intill tre &amp; r straffas den man, som med vetskap om, att någon av honom utom äktenskap havande kvinna har för av- sikt att begå någon förbrytelse, riktad mot fostrets eller barnets liv eller var- igenom detta utsättes för fara, likvä: längst i norr, ordade nlgot om detta, men lugnades vid orden: ” Om sex veckor har du mig här frisk och kry igen, det är bara mobilisering - tänk om du skulle skicka ut mig i kriget. ” Han reste, men om sex veckor fick jag glädja mig över a t t ha ho- nom hemma igen, t y det var endast mobi- lisering, som han sagt.
Men detta var krig, och dock5- det var endast ett enda ögonblick under det stora dramat.
Inför våra blickar utspelades in- ga av slagfältets fasor, vi sågo inga gra- nater och kartescher, där var intet kul- regn, inga jämrande, stönande människor, intet flytande blod, inga förblödda och dö- da, intet av alla dessa gräsligheter, som man har si svart att ge ord för.
Det man såg här var lemlästade, eländi- ga, krymplingar för livet, där fanns nigra, som under resans besvärligheter hade en svår kamp, deras feberglänsande ögon och gulbleka hy tala tillräckligt om, att här kämpas det om vilket som först skall nås, hemmets land eller dödens.
Det var ett obetydligt litet fåtal detta, av alla de offer kriget krävt och kväver.
Men det jag s i g av kriget var ä n d i nog för att känna nesan och smärtan över det vildsinta våldets triumf i världen.
Och det jag inte såg har i alla fall hänt och hän- der kar dag där ute, och vid tanken därpå hör jag det hejdlösa hånskrattet frBn det onda i världen, från de lägsta och sämsta instinkterna - f r h det djävulska.
Det var gott tillfälle att betrakta rys- sarna, under det servisen hämtades åter.
Förmodligen folk från olika landsändar, ljusa, kraftiga storryssar, äkta mongolty- per, kosacker, polacker och Iiliryssar.
N&amp;gra av de lindrigast sårade stodo med sina kryckor ute p i plattformen till vag- narna, de mumlade några obegripliga ord, och då de endast flngo undrande blickar till svar, kom ett skälmaktigt leende, och så tackade de för maten - på tyska.
DB de märkte sig förstådda, fortsatte de med tyskan, Tilket gick riktigt bra.
Det var en äkta, mörkhyad lillryss fr&amp;n Odessa, som berättade.
Han hade intagit en nnderlig ställning p i en fällstol.
Av sina båda ben hade han ehdast en liten bit av det högra kvar, det vänstra var så gott som fullständigt borta.
Han hade varit fången i elva månader, och p &amp; denna tid hade han intet hört f r i n hemmet.
Han ha- de tre bräder i kriget, varest levande eller döda, därom visste han intet.
Han tog fram ett porträtt av sig själv, taget strax före krigsutbrottet.
Det var bilden av en vac- ker, ovanligt harmoniskt byggd ung man, men det ägde inte stor likhet med den un- derliga flgnren dar uppe p &amp; fällstolen.
Si tog han fram ett kort till, det var taget sedan det ohyggliga inträffat, den insjunk- na, hopklämda gestalten ä r en gubbes, dra- gen äro en gammal mans, markerade av nöd och lidande - det är en trogen kopia av originalet nu.
Jag fick en föreställning om, huru helt annorlunda alla dessa sett ut för tretton månader sedan, jag tänkte pB.
om vi skulle f B igen våra egna p i detta sätt, och jag tänkte Då alla de tusen sinom tusen, som aldrig f å sina kära åter, som aldrig få veta, hur de stupat.
Innan tåget gick, hälsade mannen f r i n Odessa till alla i Sverige: ” Sverige ä r ett härligt land, alla svenskar äro så snälla mot oss, ni får vara glada ni, som slipper kriget. ” J a g kände, att detta var inga tomma ord, och dP jag - ~~ När invaliatågen stanna.
För Rösträtt för Kvinnor.
Av Birglt Magnundotter-Hedström.
Morgonpigga, glada töser bära fram och ordna borden för de hungrande gästerna, som väntas.
Stora klädkorgar st &amp; brädda- de med smörgåspåsar, väldiga kittlar fyllas med köttkorv och ångande potatis, och ur blänkande ämbar kommer doften av te ryssarnas älsklingsdryck.
Allt ä r ordnat och klart för främlingar- nas ankomst, flickorna s t i nickande i vita förkläden vid a h a respektive bord utefter perrong&amp;, det hela ser verkligen inbju- dande ut.
Det ligger något av helg över Bräcke i dag, tycker jag, det lyser sol Över bygden och sjön, som ligger spegelklar och bld.
Men det är inte endast den soliga augustimorgonen, den stillsamma bygden och trevnaden kring en, som ringer in hel- gen i sinnet.
Det ä r något annat, som man har på känn.
Det är nigot i det under- medvetna, som letar sig fram och växer.
En dunkel erinran om när man själv var borta och längtade hem och flck giva sig pB hemväg - s &amp; småningom har man stäm- ningen fr&amp;n ett sådant tillfälle klar.
Det fanns bara en tanke, som behärskade och liksom gav ton åt allt tanken p &amp; att man reste h e m.
Vissheten om att man nalka- des hemmet gjorde allt sil ijust, si milt och mjukt, man smekte fram i minnet allt, som var en kärt.
Jag vet att främlingar- na, som komma äro p &amp; väg h e m, det är detta som gör helgdagsstämningen så stark.
Tiget höra borta i krökarna, ’ det ångar in på stationen med vinkande resenärer i vartenda kupkfönster.
- - Det är svart att få fram en klar bild, av vad man kände och tänkte under dessa Ögonblick, reflexionerna flögo blixtsnabbt genom hjärnan, känslorna brottades inom en.
Andra, som varit med om samma situa- tion under dessa dagar, ha bättre än jag kunnat skildra och klargöra detta.
Visst kände man glädje över att dessa flngo åter- vända till livet, man kände värme omkring sig, då man såg dessa tacksamma blickar och förnöjda anleten under bespisningen, men större och starkare än glädjen kändes sorgen, bitterheten.
Alldeles osökt kommo Bo Bergmans enkla, gripande ord i miii- net: ” Och döden vill inte ha oss, och livet kan inte ta oss tillbaka mer än som stum- par och stycken och trasor av liv. ” Och såg man litet närmare på invalider- aa, kunde man skönja, att Över ljusglim- t a m a i blicken 1Bg en tung, mörk sordin, a t t med den svaga, ljusa livsglädjen käm- pade det stora mäktiga dödsallvaret.
Det var rester utav människor - epillror.
De skulle ha varit män i mannahlder och med mannakraft, som stltt p4 livets höjd just nu, de skulle ha varit förhoppningsfulla ynglingar med livet och utvecklingsmöj- ligheterna framför sig, de skulle ha varit till välsignelse och nytta för samtid och eftervärld - nu vor0 de endast vrak, spill- ror.
De ha alla varit lika friska och käcka som våra egna gossar och män, de, som stått dem närmast i livet ha säkert sett dem med samma stolthet och glädje som vi svenska kvinnor betrakta dem, som äro oss kära.
Jag minns i vintras, när mobiliserings- ordern kallade en som stod mig nära.
Jag var inte riktigt nöjd; kände litet ängslan vid tanken på kölden och strapatserna diir -
4.
~ udertdter att företaga åtgärd varige.
nom förbrytelsen kan förebyggas.
Har förbrytelsen barnets död till följd, kan han ådömas fängelse intill 4 år.
Vad är detta annat än föräldraskapssyn- punkten genomförd visserligen alle nast beträffahde oäkta barn, men i alla fall tillfinnandes?
I en svensk barna mordsprocess, eller då det gäiler ati tillämpa paragraferna om lönnlägg ning av foster, födsel i enslighet och fosterfördrivning, kan man inte ena med starkt förstoringsglas upptäcka ens en antydan tiii en sådan synpunkts beaktande.
Hur långt vår svenska rätt har.innan den hinner upp den norska, för att inte tala om innan den hinner fram till ett konsekvent genomfört föräldraskap, visar icke aiienast det nu anförda, utan även en del lagförslag från senare tid.
Man behöver endast nämna 19li åra förslag tiil moderskapsförsäkring för att ha klart för sig vilken monumental f2irenkling av problemet den gamla uppdelningen i separat faderskap och separat moderskap kan medföra I he- la.,detta förslag med dess 43 mer eller mindre långa 00 förekommer icke pä ett enda stälie ordet fader, än mindre ordet föräldrar, och ändå avsåg lagen att i försäkringens form bereda moder- skapshjälp under v i s s tid före och efter nedkomsten samt s. k. amningsbelö- ning (i) m. a. o. moderskapsunderstöd.
Jämför ovan de norska bestämmelser- n a I intet svenskt lagförslag .under senare Brtionden har man väl med så- dan öppenhjärtig konsekvens klarat faderskapets besvärligheter.
Där finns inte en gång en enda O, som ens a&amp;- der det svåra naturvetenskapliga fak- tum, att det måste finnas både far och mor till ett barn, att det är två, som bära ansvaret.
Aiia logiska förtjän- ster till trots blev dock förslaget aldrig lag.
Med samma logik, men med här antydd utgångspunkt, kanske det ånyo kan presenteras som föräldraskapsf ör- säkring.
‘ Den nya äktenskapslagen är, trots förut antydda tendenser, icke fri från samma synpunkter, som dominerade förslaget till moderskapsförsäkring.
I samband med antagande av lagen hem- stiiilde nämligen riksdagen till Kungl.
Mhj:t om utredning och förslag angå- ende beredande av en förbättrad rätts- ställning åt utom äktenskap födda barns mödTur, särskilt i de fall då h ä v dandet skett under trolovning eller un- der äktenskapslöfte, samt föreslog, att denna utredning och detta förslag skulle göras i sammanhang med be- handlingen av frågan om reglering av de utom äktenskap födda barnens rätts- liga ställning.
Formuleringen av den- na riksdagens hemställan kan ge a n ledning till reflexioner.
Ur synpunkten av att det är ett solidariskt föräldra- skap, som den moderna barnlagstift- ningen tycks eller åtminstone bör strä- va efter, vågar man kanske anse, att denna formulering tyder på ett fort- satt stampande i de gamla matriarkali- ska fotspåren.
En ärligare och för- domsfriare syn på frågan hade kanske föranlett en formulering ungefär så.
lunda, att riksdagen hemställer om ut.
redning och förslag till reglering av de förpliktelser, som åligga utom äkten- skapet födda barns fäder gent emot Barnen eller av utom äktenskapet föd- da barns rättigheter gent emot sina fäder (ev. föräldrar).
Kräver man ef- fektivt ut fadersansvaret, kanske dei sedan inte behövs att ge modern en sär- skild skyddad ställning.
Man skulle nästan vilja göra det påståendet, at1 denna omtanke om de ogifta mödrar nas rättsställning egentligen bara bott nar i ett begär att skydda fadern, bibe- hålla honom, helst anonym, och allde- les ur räkningen.
Att ta upp frågan på det sätt riksdagen i sin hemställan gjort, är att ställa den alldeles upp och ned, men det är i fullständigaste kon- sekvens med den beryktade skade- ståndsparagrafen i 1 kapitlet, vilken kommer att stå som ett evärdeligt min- nesmärke över den uppfattning l a g stiftarne i Sverige år 1915 hade röran- de faderskapets förpliktelser.
Har man även i minnet att detta skadesthd i det fall det kan utdömas är av lika liten praktisk betydelse som utdömt barnuppfostringsbidrag, blir paragra- fen ännu mera raffinerad i sin om- vårdnad om faderskapets hittillsvaran- de helgd.
Det är ett långt steg från den här dokumenterade uppfattningen till upp- fattningen av föräldraskapet såsom medförande solidariskt samhällsansvar.
bad honom hälsa till Ryssland, var också detta ärligt menat.
Där var en ung man, mep det var inte länge se ’ n han trampat ut barnskorna.
Han var 8n ljus german, kunde ha varit typisk boiidpojke från Kyrkås, Stugum eller någon annan Jämtlandssocken, så vida inte svår- modet och &gt;ysterheten verkat så bekläm- nu var han frPn Polen.
Han hade mande levat i fängenskap under tio manader.
Utan betänkande frågade jag honom: ” Ni längtar väl hem nu? ’ ’ Två förtvivlade, sto- ra blA goesögon ‘ sågo p &amp; mig, det var som om de sökte tröst eller åtminstone visshet, och Itred skälvande röst pressades svaret fram: ” Jag vet inte, om jag har något hem mer, jag vet inte, om någon av de mina iinns i fivet.
man har skövlat och bränt hemmen äro ödelagda i Polen. ” Vi ha vinket till avsked åt ryssarna, kl- get har försvunnit ä t norr, men ännu ser jag framför mig tvb tröstlösa forskande barnaögon och hör den späda stämman: “ Jag vet inte om jag har något hem mer! ” la behöva vänta på maten.
Men man kan ändå inte undgå att möta några blickar från främlingarna.
Det är så helt annorlunda här än vid van- liga järnvägståg.
Om man m0ter en resan- des blick så där i förbigående, i vanligh fall, är den ofta trött, tämligen likgiltig eller kallt reflekterande, var och en har sin lilla intressesfär för sig.
Men här mö- ter man något omedelbart mänskligt, det är som lästes i alla blickar en bön om att få bli människor igen.
Efter middagen går jag en rond utmed vagnarna Man iakttager också här olika rastyper och rätt många av blandfolk.
Fra- perande äro de få rasrena germanerna.
Långa, ståtliga män med, ädla profller, med Ögon så himmelsblå, med skägg och hår så guldfärgat som trots någon svensk.
Där finns äkta slaver ocksb med - varmbrun hud- färg, drömmande ögon och mörkt glänsan- de hår.
Där finns också temperamentsfulla blandfolkstyper med glöd och blickar, som tala om en snabb, livlig intelligens.
Men harmen och smärtan kommer Över en.
g r det tjugonde århundradets beprisa- de civilisation detta där människor stympas, där liv söndertrasas?
Vad är det som har värde i denna kultur, där det mänskliga, där livet inte tyckes betyda nå- got längre?
Vad är meningen, hur skall fortsättningen bli?
Man har berättat mig, att en stor del av dessa tyska invalider ic- ke sårats av flendens vapen, de ha förfru- sit sina ben och fötter i Karpaternas löp- gravar under senhösten i fjol, vilket seder- mera nödvändiggjort amputering.
J a g un- drar just nu, om man försfår vilket lidan- de detta innebär?
Men det är, rom vore - - Jag ser inte solen längre, jag känner in- gen helgdagsstämning över bygden, ty jag vet, att många a v de hemvändande inte kunna känna hemvändandeta glädje, de iiga inte längre några hem.
---- Om några timmar upprepas samma an- ordningar vid stationen som på morgonen.
Nu är det tyskar, som väntas, de skola er- hålla middagsförplägnad i Bräcke.
Långt innan tåget hunnit inom stationsomriidet skönjes vinkande händer och näsdukar.
Man hinner inte se och resonera s &amp; mycket un- der utrapisningen, det ligger i allas intres- seatt de hungrande främlingarna inte sko- - Den Ruinnligu polisens organisation.
Vid Stockholms stadsfullmäktiges se- naste sammanträde väckte fru Emilia Broom6, med fyra instämmanden, en motion om den kvinnliga polisens or- ganisation.
Då år 1907 anslag beviljades till av.
löning av kvinnlig polis, erhöll den en mera provisorisk organisation, avsedd att utröna, i vad mån den nya institu- tionen kunde vara av värde.
Så lång tid har nu förflutit, att det torde vara skäl att övergå från experimentets, sta- dium till en definitiv organisation a&gt; den kvinnliga polistjänsten, detta SA mycket mera som det sätt, på vilket densamma hittills varit ordnad, snaras1 lämnat erfarenhet om hur de kvinnliga polisbiträdenas tjänstgöring icke böl organiseras.
Motiohären hemställer, att det av 1912 års kommitterade framlagda förslaget angående organisation av den kvinnli- ga polistjliinsten måtte, såsom en i det väsentliga fristående fråga,, få obero- ende av den senare tillsatta kommit- t h s utredningar och förslag snarast möjligt föreläggas stadsfullmäktige till avgörande.
- Lärarelönenämnden.
Regeringen har på ansökan entledi- gat lärarinnan vid Strängnäs elemen- tarläroverk för flickor fröken Ninnj Huldt från uppdraget att vara ledamot av lärarelönenämnden samt till hennes ersättare utsett föreståndarinnan föl Kjellbergska flickskolan i Qöteborg fröken Thyra Kullgren.
Stockholms F. K.
P.
R. håller sitt vanliga månadssamkväm månda- gen den 13 december kl. * / SS e. m. i Hus- hållsskolan Margaretas lokal, Drottningga- tan 71 A.
Diskussion: Frestelser vid val, inledes av fröken Rosalie Lindgren.
Even- tuelt.
Sång.
Nya medlemmar inskrivas, EntrB och te 50 öre.
Rrån N:R 23 var läsekrets.
Red.
av Rösträtt för kvinnor!
Av ett nummer av Eder ärade tidning.
som nyss kom mig tillhanda, finner jag, att N i ställer mitt namn i samband med för- fattandet av en artikel om de norska va- len, vilken för någon tid sedan stod att läsa i tidningen ” Arbetet ”.
Huru den föreställ- ningen uppkommit, förstår jag ej, då jag i snart 15 års tid oföränderligen skrivit under signaturen V. R., medan den åsyf- tade artikeln ej var på det sättet signerad.
Ifrågavarande artikel inflöt, efter vad jag tror mig veta, utan huvudredaktörens i varje fall utan m b - vetskap, och dess förekomst i tidningen är väl närmast att b ’ etrakta som ett av dessa missöden, som dagliga tidningar under brådska ibland rå- ka ut för.
Jag hoppas därför, att man inte på något håll överdriver betydelsen av denna malheur.
Vad min personliga ställning till kvinno- rösträtten angår, borde den, efter så långt arbete i det offentligas tjänst som mitt, At.
minstone för kvinnorösträttsrörelsens eget organ vara så pass känd, att man besparade mig smäleken att förevisas i sällskap med hr Millqvist i Ost.
Dagbl.
J a g har alltid omfattat rösträttskravet i den utstrscknin- gen, att jag velat r e s t r ä t t å t v a r j e fullvuxen, h e d e r l i g o c h nor- m a l m ä n n i s k a i d e t t a land.
Denna ståndpunkt grundar sig icke pb par- titaktiska kalkyler utan på rättsprinciper.
Det skulle glädja mig, om alla kvinnoröst- rättsrörelsens målsmän i det stycket hade lika klara papper som jag.
På samma gång jag anhåller om benägen plats för dessa rader, kan jag inte under- låta att hemställa till min gamle vän Mau- ritz Hellberg, om vars inlägg i Karlstads- tidningen jag först genom Eder tidning fått kännedom, huruvida han ändå inte är skyldig mig en ursäkt, då han tilltrott mig författareskapet till en så ytlig och, med förlov sagt, enfaldig artikel som den, vil- ken ytterst givit upphov till denna pole- mik.
Med utmärkt högaktning Värner R y d h, -.
Huruvida den nya barnlag, vi här j Sverige vänta p &amp; kommer att uppta.
ga föräldraskapssynpunkten ‘ eller fort- sätta den gamla traditionen med två parallella linjer, som aldrig träffas, Använd L.
K.
P.
R:i brevkort och adta- återstår att se.
Lagberedningen kom.
mer enligt uppgift att redan under in tionsmärken!
nevarande år avgiva sitt förslag.
det lönlöst att spörja.
Det tyckes, som ha- de världen vänjt sig vid alla ohyggligheter, som vore den döv och blind.
Jag stannade inför en galizier, som häl- Bar.
Han hör till dem, som varit med i Karpaterna.
Han har haft det förfärligt kallt under vintern och tror sig ha varit i Sibirien.
Från hemmet har han inte hort sedan i början av december, då han blev fången.
Han ber mig lägga ett vykort på posten.
” Det skall hem! ” Läpparna börja darra, de svartbruna, klara ögonen blixtra till, och under det de fyllas med tårar, fort- sätter han lidelsefullt: ” Fast jag vet inte, om det träEar någon där hemma.
Det är krig i Galizien, förstår ni, och där kriget går fram, där försvinna hemmen.
Det frå- gas inte efter hem i krig, men vi ”, han vi- sar på kamraterna omkring, ” vi fråga alla efter hemmet. ” Det är något, som bränner inom mig.
Hur många av dessa stå hemlösa, hur mån- ga ha blivit hemlösa där ute, tack vare kri- get.
Jag står r&amp;dlös inför detta, har ingen tröst att ge, ingen hjälp att bjuda.
J a g går med kortet, som skall bringa hälsningar till hemmet om hemmet 5nnes kvar.
Två lemmalytta ynglingar, späda och ble- ka, nicka åt mig.
De låta mig veta, huru tacksamma de äro mot vårt folk, och de h a redan sett så mycket skönhet i vårt land.
Men de kunna ändå inte glömma kriget.
” Och ändå var jag med endast i fjorton da- gar ”, säger den ene, ” och i fångenskap i ett Br.
så när som på en dag ”.
Den andre har varit med en månad längre, innan han blev fången.
” Men v i har kamrater, som stått u t i fem, sex och sju månader, fast kriget är n8got så gräsligt.
Man kan inte tala om, - hur det är, där blodet flyter.
* Det blir några ögonblicks gripande tystnad, varp &amp; kamraten fortsätter med ett svårmodigt le- ende: ” Finge ni kvinnor bestämma, vore väl kriget slut nu och vi sluppo kanske krig för framtiden. ” J a g tänker i det ögon- blicket på &amp; ans mor, pil alla soldaternai mödrar, jag tror han har rätt.
” Har ni varit i vårt land ”, spörjer den me, och då han får nej till svar, fortsät- ter han, ” ja, men ni förstår oss och ni ta- lar vårt språk. ” Jag talar om, att mitt ord- förråd i tyska är litet och utrycker min förvåning över den lätthet, med vilken vi meddela oss med varandra.
Just då sät-.
tes tåget i rörelse, och i avskedets stund hör jag den späde ynglingens varma, innerliga dem förstår man 3rd: ” Dem man älskar ellt id. ” - Den unge tysken har rätt.
Det behövs in- te många och klingande ord.
Det är hjälp- iösheten och behovet hos dessa olyckliga, gom kommer varje svenskt hjärta att klap- p a av deltagande och sympati, och de kom- m a från flendeland till ett land, som har ked.
J a g vet inte av några främmande inva- ider, som passera landet längre, för mig la de alla blivit bröder, oavsett nationali-, et och avstånd.
Mörkret faller tungt över bygden, men iag ser en stjärna, som lyser i mörkret.
I msamhetcn hör jag en fattig munk från Skara.
” Men fram genom långliga strider iet dagas väl ‘ bättre tider, då ingen är ond &gt;ch ingen är god, men bröder, som kämpa i mdskans flod och räcka varandra handen ttt hjälpa fram till stranden. ’ ’ 8
.
.
N:a 23.
sTocI (HoLB¶ Gamla Knngaholm8bmgatan Y a i I T.l I RUSTJZ~~TT FOB Arbetat ute i landet Arvika F. K.
P.
R. anordnade soar6 i4 O teatern den 14 och 15 november och båda föreställningarna drogo fulla %us.
Det var också ett lockande program, musik, uppläs- ning och biograf, ett drama i 4 akter be- i ek, mahogny, valnöt samt audra nämnt " Ombytta roller ", författat av en av triblag &amp; en mAlade, till billigaste priser.
8 föreningens medlemma?
fru Lisa, Morell, och utfördes det på ett ypperligt sätt av AUm.
Tel. 11410 Rika Tel. 6505 7 damer och 8 herrar.
I " dramat " förekom - -.
dans av fröken Anna Lisa Zetterqvist, och det hela gjorde stor sucCes genom de konst- närligt vackra anordningarna på scenen och de praktfulla dräkterna, allt åstadkom- met utan större omkostnader.
Föreställnin- och owhr i konstruktion och kvalit4 oöver- garna avslutades med att fru Amelie Zet- i Högsta utmärkelser i % flera världs- terqvist läste " Drömlandet " av Hj.
Wallan- t&amp;fde.
der, vilket helt fängslade åhörarna Behåll- uWlningar.
Begltr priskurant ' fr&amp;n ningen går dels till Landsföreningen, dels Kungl.
Hovleverantör.
till en fond för fotbeklädnad av fattiga A-B.
OSTLIND &amp; ALMQUIST, ARVIKA.
skolbarn.
Avesta-Krylbo F. K.
P.
R. hade den 17 oktober sitt ordinarie höstmöte, varvid bland annat förekom val av styrelse för kommande år.
Till ordförande valdes så- lunda f r u Erika Falkman, vice ordförande fru Gerda Jernberg, sekreterare fröken JURIS KAND. Hanna Forsell, vice sekr. fröken Hildegard Ortendahl och skattmästare Vesterberg.
Till övriga styrelseledamöte?
uts$gos fru Anna Skoglund i Krylbo och fru Mina Holm i Avesta.
Till centraistyrelsemedlem ut- Vallingatan i8 Stockholm C. sågs f r u Erika F a l h a n med fröken Hanna B. juiiisin I alh Forssell som ersättare.
Sedan en del ären- den från verkställande utskottet behand- KL. 10-4. lats, avslutades mötet, varefter talaresto- Rlks tei.
7576.
Allm.
tel. 18336. len, sedan en talrik allmänhet infunnit sig, bestegs av fru Gulli Petrini, som talade över ämnet Kvinnans uppgift i våra dagar, Föredraget, som framsades med övertygelse och humoristisk skäilpa, belönades med in- teiisiva applåder och bifallsyttringar.
Mel- För att kunna realisera ett av önske- lan mötet och föredragets början underhöll0 målen för L.
K.
P.
R:s byrå, behövs fröken Bärsell och h r Briigge på sitt van- hjälp och medverkan av både lokalfor- liga förtjänstfulla sätt med några gedigna eningarna och av de många rösträtts- musiknummer.
intresserade kvinnorna i vårt land.
På Borlänge-StoraJ ' una F. K.
P.
R. hade or- dinarie sammanträde i Templarlokalen byrån håller nämligen på att ordnas måndagen den 1 november.
Till ordföran- ett bibliotek och arkiv, upptagande bå- de valdes efter fru Vidigsson, som undan- de in- och utländska böcker och skrif- bett sig återval, fröken Signe Fridholm, ter rörande först och främst rösträtts- och framfördes av henne å föreningens historia och rösträttslitteratur i all- vägnar ett varmt tack till fru Vidigsson mänhet, men även intressanta biogra- för det arbete hon såsom ordförande ned- fier, olika grenar av kvinnorörelsen, lagt i föreningen, varjämte till henne över- riksdagshistoria, upplysningslitteratur lämnades en minnesgåva.
Styrelsen fick i följande sammansättning: fru M. m. m.
I den mån biblioteket, som nu Övrigt Vidigsson v. ordfdrande.
fröken Thyra Lil- katalogiseras, växer, kan det mer och jeqvist sekr., f r u Elsa Lindham skattmästa- mer motsvara ändamålet därmed, näm- re, fröken Sigrid Askengren, fru Gertrud ligen att tjäna som studie- och UPP- Tunander och fröken Greta Hjort.
Till cen- lysningsmaterial för dem, som önska tralstyreisemedlem återvaldes fröken Signe sätta sig in i en eller annan fråga rö- Fridholm med fröken Thyra Liljeqvist som rande rösträtt eller något därmed sam- suppleant.
I anslutning till behandlingen av vissa punkter i Landsföreningens senaste manhängande ämne.
cirkulär uppläste f r u Vidigsson en intressant Skulle inte möjligen de av tidningens redogörelse för sommarens Huskvarnamöte, läsare eller andra, som intressera sig vilken sänts till föreningen av ombudet för för biblioteket, vilja hjälpa till med Dalarnas länsförbund, fröken Lisa Flodman, utvidgandet därav genom att skänka som avflyttat från orten.
Föreningen beslöt nya eller gamla böcker, broschyrer och att genom utdebitering av 25 Öre per med- få ett extra bidrag till E.
K.
P.
R. flygblad, berörande något av bessa äm- lem Vidare instämde mötet i Upprop för var- nen?
Säkert finns det mången, som aktig fred, varefter ett enkelt samkväm bland sina egna trycksaker har saker, vidtog.
I som vore av stort ' värde och intresse Dalarnas länsförbund av F. K.
P.
R. av- att få införlivade med L K.
P.
R:s bib- höll årsmöte i Borlänge den 13 november.
liotek, där de kanske göra ännu stör- Mötet öppnades av fru Maria Vidigsson.
re nytta, än om de fortfarande äro i Till sekreterare för mötet utsågs fröken Signe Fridholm.
Representerade lokalför- privat ägo.
voro: Borlänge, Falun, Grängesberg Särskilt ombedes lokalföreningarna eningar och Hedemora.
Till medlemmar av arbets- att sända av allt sitt utgivna tryck, ntskottet valdes: seminarieadjunkten frö- som möjligen ännu inte insänts till ken Anna Sörensen, Falun, ordförande, fru byrån, så att allt i Sverige utkommet Ounhild Sandberg, Falun, sekreterare, fru rösträttstryck finnes i ett ex. i L.
K. Fredrika Collin, Hedemora, kassaförvaita- re.
T i l suppleanter valdes fru Anna Adolfs- P.
R:s arkiv.
son, Grängesberg, 6ch fru Maria Vidigsson, Alla bidrag mottagas med tacksam- Borlänge.
Revisorer blevo f r u Elsa Lintl- het.
ham, Borlänge, och fru Hilda Trotzig, He- Rösträttsbgrån.
demora, med fröken Signe Fridholm som suppleant.
Vid mötet diskuterades åtgär- der för främjande av rösträttsarbetet inom länet.
Den av ombudet för Dalarnas läns- Nya landvinningar.
Oörbund, fröken Lisa Flodman, insända r s dogörelsen för Huskvarnamötet föredrogs.
Nya F. K.
P.
R. ha bildats i Fjugesta, Seminarieadjunkten fröken Valborg Olan- Närike, efter föredrag av fru Elisabeth der frambar till fru Vidigsson länsförbun- Wrern-Bugge; i Knisslinge, Skåne, av dets tack för hennes arbete iidoni förbun- fröken Emma Aulin, där till central- det.
styrelsemedlem utsetts fröken Linnea Degerfors F. K.
P.
R. höll måndagen den november årsmöte.
Till ordförande omval- Harberg och till hennes suppleant frö- 3 les f r u Agda Ekström och till v. ordförande, ken Ester Eklund; i Persön, Norrbot- nyvaldes fröken Rosa Flodkvist.
Till cen- ten, av fröken Walborg Bergström med aalstyrelsemedlem utsågs fröken Maja Hen- fra Victoria Nordin till ordförande och riksson med fru Elin Stålberg som supple- centrals tyrelsemedleni, ant.
W g a tyr els el eda möter blevo fröken (andra huset fi.8n Drottniniqgatan) atort 4 q.
r d flno- OC &amp; 8U * IPr8 MUBLER i 0 Flyglar, Pianinon Boinnliga Juridiska Byrån - a r a u KYINXOR 9.
sh.
- - ti 5 I EI Beda Borgman oph fru Anna Linne.
Till re visorer utsågos fruarna A. Larsson och An na Vester.
Pressombud blev fröken Ros: Flodkvist.
Vid mötet beslöts att sända om bud till centralstyrelsemötet därest resebi drag också denna gång 4unde påräknas Ett föredrag i Stkömtorp beslöts anordnas om möjligheter därför finnas, då fru Wcern Bugge i slutet av november under sin före dragsturn0 besöker dessa trakter.
Mötet ut talade sig för önskvärdheten av att h: möten.
oftare.
Beslut fattades ej, men tv: medlemmar utsågos att sammankalla mötc efter överenskommelse och till detta utsc lämplig lektyr för uppläsning samt förbe reda diskussionsämne.
Till alla medlem mar utdelades till sist listor för samlandc av prenumeranter på Rösträtt för Kvinnoi för 1916.
Kollekt för agitationsändamå upptogs och inbragte kr.
5: 05.
Eskilstuna F. K.
P.
R. anordnade månda gen den 18 oktober föredrag med fru El12 Billing som talare.
Det varmt och själ fullt framförda talet avslutades med en in nerlig vädjan till de närvarande att arbetr för fred folken emellan.
Som ett led i dettr arbete manades till anslutning till de mini mikrav för tryggande av varaktig fred som antogos vid Haagkangressen i apri 1915.
Föredraget åhördes med djupt intresse talrik och tacksam åhörarskara.
Lis or instämmande i Uppropet för varak tig fred utlämnades bland publiken.
Falkenbergs F. K.
P.
R. hade sitt ordina Tie höstsammanträde måndagen den 15 no vember.
Till centralstyrelsemedlem omval des fröken Anna Trägård och till supple ant fru Eliza Björck.
Till föreningen hade ankommit ett upprop för varaktig fred, OCF beslöt F. K.
P.
R. att med sin namnunder skrift stödja detsamma.
Föreningens om.
bud vid fredskongressen i Varberg, fru Jo.
sefine Carlsson, redogjode för sina in tryck därifrån samt gav i korta drag eti referat av förhandlingarna.
Efter förhand lingarna var anordnat gemensam tesup6 varefter musik utfördes av fru Örtenblac och fröken Gerda Fältström.
Till sist upp läste fröken Clara Hellgren Tegnbrs diki " Det eviga ".
Falu F. K, P.
R. beslöt på sitt höstsam.
manträde onsdagen den 3 november ati fortgå på den väg man slagit in förra vin tern, nämligen att samlas en eftermiddag i veckan på Stadshotellet och då arbeta föl välgörande ändamål.
Sist var det landstor.
men, som skördade frukten av arbetsaft.
narna, nu skall det bli de barn, som börs skyddas för tuberkulosens härjningar.
Som man ser en välbehövlig gärning och et1 vittnesbörd, så gott som något, om förenin.
gen6 åsikt, att skyldigheter gå hand i hand med rättigheter.
F2ens F. K.
P.
B. hade ganska talrikt samlats till sitt första höstmöte den 16 ok.
tober hos dess ordförande fröken Lovisa Thodn, Sahlsta.
Mötet föregicks av ett an.
genämt samkväm.
Efter hälsningstalel föredrogs av ordföranden cirkuläret 109 varav en del paragrafer upptogos till be.
handling.
Först och främst besltjts att p å ett verksamt sätt agitera för tidningene spridning, varför de ankomna formulären utdelades till samtliga medlemmar.
Då frå.
gan om medlemsavgifternas höjning fram- lades, följde en livlig debatt, men till sist enades dock alla, att en uttaxering av 2: Öre pr medlem från och med kommande år skulle äga rum.
även " Grundvalar föx en varaktig fred " föredrogs, varefter reso- lutionen antogs med acklamation.
Göteborgs F. K.
P.
R. hade den 21 oktober möte i Chalmerska institutets stora sal.
Se- dan fru Frigga Carlberg uttalat förenin- gens glädje att se f r u Ella Billing hos sig som talare, erinrade hon om sommarens talrikt besökta rösträttsmöte i Huskvarna Dch de riktlinjer för arbetet, som därvid antogos, bland annat de som utmynnade i den 8. k. fredssöndagen den 27 juni och de Bom avse spridandet av de svenska kvin- nornas rösträttsorgan, Rösträtt för Kvin- nor och den lilla prydliga och innehålls- rika Kvinnornas kalender.
Sedan fru Carl- berg ägnat några minnesord åt Karl Staaff och även erinrat om att Danmarks och Is- Lands kvinnor nu äro röstberättigade, läm- nade hon ordet till fru Ella Billing, som talade om " När fosterlandet kallar ".
Det varmt och själfullt framförda föredraget khördes med djupt intresse.
På uppmaning PV fru Carlberg anslöt sig mötet till den resolution, som antagits vid fredsmötena len 27 juni.
Jönköpings F. K.
P.
R. hade den 14 okt.
uyiintyie höotsammanträde, då val av cen- R i k s 2550 Allm.
6 2 9 6 ' Malmtorgsgatan 6.
StocRholm Svea \ Växt Landets förnämsta MARGARIN Rösträtt för Kvinnor, All prenumeratiod sker genom posten.
Holt är 1915 18 -.
F +do Kvartalet 1915 30 öre, H e l t hr 1916 1: 35.
Lösnummer 56re.
Do tre första ärgängarna.
1912.
1913 och 1914vacKort bundna i ott band 4: -.
Lösnummer och äldre årgånger rek- vireras å Expeditionen 6 Lästmakaregatan 6, Stockholm.
I ' elef.
Riks Norr 6 0 0 och Allm.
14729. zalstyrelsemedlem och suppleant företogs, Fröken Emma Aulin omvaldes till central- $tyrelsemedlem och till suppleant nyvaldes Eröken Emma Wigh.
Angående cirkulär- skrivelsens innehåll beslöts anordna in- ramling av medel att sända till Stockholm,) ch att för tidningen söka bibehålla förut- rarande prenumeranter och om möjligt rkaffa nya.
Arbetsaftnarna skulle även ienna termin fortgå som förut varan- ialt tisdag mellan 6 9.
Föreningen hade len 27 aug.
anordnat föredrag om " Folk-, ensioneringen ", och hölls detta å Rådhus- ialen av fröken Emma Aulin, som på ett dart och lättfattligt sätt klargjorde lagens itora betydelse för vårt folk.
Föredraget, iom af lokalpressen omnämndes som in- itruktivt, har i en av stadens tidningar itergivits in extenso.
Karlshanans F. K.
P.
R. hade sitt ordina- i e höstsammanträde den 30 oktober, varvid illa de förutvarande funktionärerna åter- ialdes samt en del A d r a ärenden avgjor- les.
Efter sammanträdet höll teol. k a n a ' röken Emilia Fogelklou ett varmhjärtat ' öredrag om fredsarbetet.
Karlskrona F. K.
P.
R. hade den 18 okt.
rdinarie höstsammanträde.
Fröken Sigrid Cruse hälsade de närvarande välkomna och xinrade om de danska och isländska kvin- iornas rösträttsseger.
Därefter skreds till ra1 av ' centralstyrelsemedlem och dennas, uppleant.
Till centralstyrelsemedlem om- ialdes fröken Sigrid Kruse och ' till supple- tnt fröken Gertrud Neuendorff.
Till om-] ud i länsförbundet omvaldes fröknarna ligne Måhlen, Ester Andersson och Ester ionsson samt till suppleanter fröknarna igda Pettersson och Joseflne Kjellberg.
Ef- er valen avhandlades frågan om penning- nsamling m. m.
Sedan fröken Kruse redo- dort för länsmötet i Ronneby den 10 okt.
ämnade fröken Agda Pettersson en intres- ant skildring av Huskvarnamötet.
Slntli-: en föredrogs " Upprop för varaktig fred " Ich föreningen instämde för sin del i de L V Haagkongressen uppställda minimikra- ren.
Mellan förhandlingarna sjöngs några ånger till piano, och efteråt vidtog ett an- renämt samkväm.
Kristianstads F. K.
P.
R. hade tisdagen len 19 okt.
sitt första föreningsmöte för [östen.
Frågan om att på nyåret anordna en: urs i samhällslära inom staden, framlades I V styrelsen till diskussion.
Förslaget mot- ogs med intresse av föreningen.
och en,
6 B6STBATT 1 kommitt6 av 5 personer tillsattes för att dela utarbeta kursförslag.
dels beräkna den ekonomiska sidan av saken.
Efter föihand- lingarna höll fröken Emilia Fogelklou ett intressant och själfullt föredrag om " Kvin- nornas fredskongress i Haag ".
Föredraget gjorde.
ett djupt och gripande intryck, präglat som det var av fröken Fogelklous personliga känsla för fredssaken.
Mötet av- elutades med tesup6 samt sbng av fru A. Cavallin och fröken Anna Hasselgren.
- Torsdagen den 28 oktober .hade Kristian- stads F. K.
P.
R. inbjudit till offentligt föredrag av fru Anna Wickseli Över ämnet: " En varaktig fred. "
Det intressanta före- draget var talrikt besökt och åhördes med spänt intresse.
Listor för insamlande av namn för Uppropet för varaktig fred ut- delades.
Kumla F. K.
P.
R. anordnade den 18 ok- tober ett möte, varvid beslöts,.
att en extra avgift skulle lämnas till Landsföreningen.
Vidare uppmanades medlemmarna att kraf- tigt arbeta på Rösfrätt för Kvinnors sprid- ning och framlades Landsföreningens cir- kulär.
Ordföranden, fröken Vienna Mes- terton, redogjorde därefter p i ett intres- sant och medryckande sätt för Huskcarna- - mötet.
I och för anskaffandet av pengar beslöt mötet till sist titt anordna en basar den 26-27 november.
Lunds F. K.
P.
R. hade tisdagen den 2 november ett talrikt bes6kt möte.
' Därvid omvaldes till medlemmar av styrelsen fru Louise av Ekenstam, ordförande, fru Anna Wicksell, fru Johanna Hans Larsson, frö- ken Elna Persson och fröken H. Hermann samt nyvaldes efter fröken Gerty Lilje- dahl, som avsagt sig, fröken Anna Lund- borg.
Till revisorer valdes fru Anna Hil- ding-Andersson och fröken Hanna Möiler.
Efter mötesförhandlingarna höll fru Anna Wicksell ett intressant och sakrikt före- drag om " Fredsarbetet under kriget ".
Detta föredrag, till vilket allmänheten hade till- träde, åhördes av en särdeles talrik publik, bland vilken märktes en hel del herrar.
Ta- larinnan avtackades med livliga appldder.
Norrahammars F. K.
P.
R. höll sitt ordi- narie höstsammanträde onsdagen den 17 november.
Sedan en del cirkulär behand- lats, skreds till val av centralstyrelsemed- lem och dennas suppleant.
Fru Alma An- dersson och fröken Klara Hultkvist, som förut innehaft dessa förtroendeposter, om- valdes.
Vidare beslöts att även denna jul lämna en mindre penningsumma till fatti- ga barn samt till de nödlidande i Belgien.
Prenumeration p &amp; tidningen Rösträtt för Kvinnor upptogs, och till föreningens re- presentanter i länsförbundet utsigos fru Alma Andersson och fröken Albertina Karlsson.
Sandvikens F.
K. '
P.
R. hade den 2i okt.
ett möte, varvid fröken Selma Ström höll ett gediget och intressant föredragl om den heliga Birgitta.
Däri gavs först en bild av 1300-talets Sverige, speciellt av den mil- jö, i vilken Birgitta växte upp.
Därpå skildrades i raska, livfulla drag Birgitta6 levnad, och till sist framhölls hennes bety- delse såsom andlig skald och kulturperson- lighet.
Efter töredragets slut sjöng f r u Eva Danielsson varmt och känsligt Qeijers " Ensam i bräcklig farkost ", Kjernlfs " Kan det tröste " samt Vennerbergs " Trasten i höstkvällen ".
Ackompanjemanget sköttes fint och diskret av F. J. Lundström.
Skam F. K.
P.
R. hade onsdagen den 17 november ordinarie möte.
Till ombud vid ett möte i och för upprättandet av " Byrd för frivilligt hjälparbete i Skara " valdes f r n H. Torgny med fröken Clara Wallmark som ersättare.
Till centralstyrelsemedlem htervaldes f r u Jenny Velander med fröken Maria Cavallin som suppleant.
Stockholms F. K.
P.
R. höll torsdagen den il november höstsammanträde i K. F. U.
K:s stora.sa1, varvid till medlem av cen- tralstyrelsen valdes fröken Anna Lindha- gen och till suppleant fru Karin Fjällbäck- Holmgren.
Därefter höll fru Gertrnd Tör- nell ett intressant och medryckande före- drag.
om Kvinnornas lönefr9ga inom sta- tens ämbetsverk, varpå följde en livlig dis- kussion.
Söderköpings F. K.
P.
R. har under okto- ber och november anordnat tvenne sam- kväm, det ena i anslutning till Arsmötet.
Till styrelsemedlemmar för nösta år val- des: fru Malla Orönrund, ordförande, frö- ken Rea Valgren, v. ordförande, fröken Virginia Qviberg, sekreterare, fröken Mary Almgren, kassaförvaltare (i stället f ö r frii Märta Hellström, som avsagt sig), fru Ag- nes Carlsson samt fröknarna bgmes Her- bert och Sigrid Viking som suppleanter.
Dessutom valdes till centralstsrelsemedlem fröken V. Qviberg med fru Bi.
Gronlund och B. Valgren som suppleanter.
Frn M. Hellström framförde vid sin avsägelse i ett k o m Varmt ulfÖr@&amp;de S i t t tfalr till f ö r d, - ar.
eningen och dess styrelse för de gångna åren, vilket med djup rörelse ihördes.
Torshälla F. K.
P.
R. hade den 15 novem- ber sitt ordinarie höstsammanträde hos ord- föranden.
Val av centralstyrelsemedlem och suppleant företogs, varvid de förutvarande omvaldes.
" Uppropet för varaktig fred " upplästes och mötet uttryckte sitt gillande av Torshälla F. K.
P.
R:s anslutning där- till såsom organisation.
V. U:s förslag om extra uttaxering av 25 öre per medlem god- kändes.
Efter en stunds ' diskussion om möj- ligheten av anskanandet av nya medlem- mar, om spridningen av tidningen Rösträtt för Kvinnor och Rösträttskalendern avslöts mötet med ett angenämt samkväm.
Uddevalla F. K.
P.
R. hade den 29 oktober samkväm Stadshotellets festvåning.
Ett föredrag, " När fösterlahdet kallar ", hölls av fru Ella Billing, Stockholm.
SBng ut- fördes av fru Naima Jeppsson, och i övrigt utfylldes aftonens program med tablåer och deklamation.
Vid ordinarie höstsamman- trädet den 5 november omvaldes fru Tyra Berghman till centralstyrelseledamot och fru Hilma Kullgren till suppleant.
Umed F. K.
P.
R. hade den 5 november möte hos v. ordföranden, fru Ester Lind- gren, varvid föreningens avgående funk- tionärer omvaldes.
Sedan en del andra an- gelägenheter behandlats, höll fröken Grön- feldt föredrag om sommarens rösträttsmöte i Huskvama, varp8 fru Grahn-Möller före- drog nlgra sånger, stämningsfullt och flnt som alltid.
Visby F. K.
P.
R. hade den ' 15 novemher sitt ordinarie höstmöte i högre ' flickslwtbs lokal.
Ordföranden öppnade mötet med nikgra inledande ord, i vilka hon berörde den förlust kvinnornas rösträttsrörelse li- dit gcnom förre statsminister Staaffs bort- gång.
Vid därpå företagna val utsågos till styrelseledamöter fru Sigrid Herlitz.
fru Majken Klintberg och fröken Hermanna Arweson, omvalda, samt fru Qabriella Rjellqvist, fru Gerda Tigerhielm, fru Anna Cederlund och fröken Malin Törnqvist, ny- valda efter fra Clara Bolin, som avlidit, fruar Anna Sjögren och Fanny Lundberg, som avflyttat frAn orten, och fru Alma Smitterberg, som avsagt sig uppdraget.
Till centralstyrelseledamot omvaldes frö- ken Vilna Christiansson och till suppleant fru Herlitx.
Revisorer blevo fröknarna Louise Vestberg och .V.
Christiansson samt deras suppleanter fruarna Alma Smitter- berg och Hilma Ahrne-Johansson.
Efter mötesförhandlingarnas slut vidtog en liv- lig diskussion över ämnet: " Varför hava kvinnorna i rösträttsföreningarna freden DB sitt program? "
pb ett förtjänstfullt sätt inlett av fröken Christiansson.
Ordtöran- den uppläste den av fredsföreningarna an- tagna resolutionen, som av mötet godkän- des.
Mötet avslutades med ett enkelt sam- kväm, varunder musik utfördes av fru Re- Sina Hagstrand, som p &amp; piano töiedrog An- dante (F-dur) av Beethoven och Caprice av Alnss.
Västerås ' F. F. P.
R. hade onsdagen den 20 oktober föreningssamkväm.
Därvid höll fröken E. Blume ett synnerligen lärorikt, intressant och väl framfört föredrag om en resa i Frankrike.
Talrika, vackra skiop- tikonbilder illustruerade föredraget, som mottogs med tacksamhet av åhörarna.
Fru H. Silverstolpe redogjorde för de Bergman- Osterbergska samhällskurserna, som pd- qbtt inom länet från den 15 september till den 21 oktober.
Föreningen beslöt även att återupptaga de sykurser, som anordnats under vlrterminen, och vilka varit till stort gagn for de mindre bemedlade.
Till ombud för rösträttstidningen valdes fröken Anna Pcttersqon, Jakobsbergs QArd.
Efter ge- mensam tesup6 avslöts det talrikt besökta mötet.
- Måndagen den 15 november hölls or- dinarie Arsmöte och vid styrelsevalet om- valdes samtliga styrelsemedlemmar.
Däref- ter redogjorde ordf. fru Nina Andersson för Landsföreningens sommarmöte i Huskvar- na, vilket mottogs med stort intresse av föreningsmedlemmarna.
Aftonen avslöts med tesup6 och sanlkväm.
Vid mötet in- skrevos 8 nya medieinmar.
&amp; u Josefina Smith, sedan &amp; r 1871 lärarinna vid sm8skolan i Urebro, blev på sin 60-brsdag föremål för en storartad hyllning från kamrat- och vänkretsen.
Fru Smith, som är vice sekreterare i örebro F. K.
P.
R., erhöll av styrelserna i Vita bandet och rösträttsföreningen rösträttsmärket i guld som ett tack för det energiska och måimedvetna arbete, hon städse åda- galant inom båda föreningarna.
Fru Smith ä r den enda kvinna i Urebro, som tarhällit datt @ milrkr i bedessg8vc.
HERMÄN HAEIANSOI~ FARO- &amp; KEMIKALE-AFFARER Bilfntsl.
9649.
9 C3ref-Thuregatan 9 REKOMMBNDERRX.
M e d l e m tar af F. K.
P.
R. erhala Ailm.
tal.
9649. rtabatt.
Babylåda ii 5 kr.
innehLlluide omgAngar = l !2 at.
vniayddm plagg t8r den nyfödde.
M h a Edgrens VitvaruajTär ' Lbuise Blomberg TVh-&amp;P-EL 89 Veaterlhggatan 39 REKOHMEMD€RAS Allm.
Tel. 2817. öre rpar.
B W d ovala.
utan fja- der.
76 are pr per.
Kammar, Borstar, svamp In.
m.
Frän Ystad tiii Haparanda anviindes YvY-rvAL Säljes i varje välsorterad Parfym- och Herr- ekipeiingeaffär för 60 öre styck.
f f Håhkyddam för v m 60 öre pr par.
76 öre f.barn.
00 örepr p u Thnyddare " iii landsorten mot Postförskott DO^.
+ 1 BUTTER " MÖNSTaFFÄR Drottnin ten 67 YSTAD.
~ilrsi7~.
GlOw ej Kvinnornas kalender till julen.
~ l l m 1~10.
.
Ci.
NYSTQÖMS MODESALONG Drottninggatan 68, Stockholm Samarbete mellan de oWa kvinno- föreningarna i Umesi.
Alm.
Tel. 14925.
Rikstel.
Norr 19.
Skånska Handskmaaasinet Fredagen den 29 ' okt.
hade K.
1.
U.
E., Vita bandet och F. K.
P.
R. inbjudit till ett Etablerad 1819 offentligt möte, som blev synnerligen tal- 42 J ' KRNTOROSOATAN 4 % rikt besökt.
Mötet öppnades av K. F. U.
K:s Väiaorteradt iager Allm.
Tel. 14168 av in- och utiändeka Eauäskar ordf., seminarielärarinnan Jenny Norberg, och Vantar.
som hälsade de närvarande välkomna och Parfymer och herreldperingsPränlar m. m. angav, att syftet med aftonens möte var, Medlemmar i F. K.
P.
R erhAlla rabatt.
att de olika kvinnoföreningarnas medlem- mar skulle lära känna och försti varandra samt hjälpa och uppmuntra varandra i ar- betet.
Efter unison sång redogjorde Vita SLAKTERI &amp; CHARKUTERI bandets ordf., seminarieadjunkten Ester Middelsten, i ett kort anförande för Vita 15 B Nybrogatan 15 bandets uppkomst och ändamil samt nyk- Riks 3064.
Alim.
8880 &amp; 28069 terhetssträvandenas senaste landvinningar i o. m. spritförbudet i Ryssland.
Närmare FILIAL: berördes vikten a v att sprida upplysning om huru barnen skola fostras i skola och 17 Storgatan 17 hem för att som vuxna frivilligt avstå från CHARKUTERI rusdryckerna.
Nästa talare, F. K.
P.
R:s Riks 8194 Alm.
8865 sekr., seminariesdjunkten Anna Grönfeldt, framhöll, qtt.
rösträttsrörelsen ä r ett led i " ii hnäsortsn ferm oxpeäition.
mänsklighetens stora strävan efter rätt och frihet för alla, och att kravet pil med- Lugna dej, pojke!
verkan i landets angelägenheter blivit allt Det gar p l ett mera berättigat i samma m i n som utveck- par minuter lingen tvingat kvinnorna ut p i arbets- marknaden och samhället trängt sig in pll kvinnornas egentliga verksamhetsomride hemmet.
Efter ett par singnummer av fru 0.
Lestadius hölls aftonens huvudan- förande av fröken Sigrid Netzel, v. ordf. i Stookholms centralförening av K. F. U.
K., över ämnet: Vårt ansvar såsom kkistna in- för samhällets nöd.
I ~~ A. WAHLGREN B - - -, A. e-at.
Kvinnornas nppbdid i Södertäije, vars le- HUSQVARNA SYMASKfN.
dande kraft är stadens F. K.
P.
R:s ordfö- Formduliga afbetainhgsvillkor rande, fru Maria Dehn, hade torsdagen den 11 november årsmöte i Församlingssalen.
Föreningen.
som består av 94 medlemmar, har under areta lopp utvecklat en mångsi- dig hjälpverksamhet.
och noggranna nnder- Tjärhovsgatan 5.
Nim.
Tel. Söder 6286. sökningar ha företagits i hemmen, innan hjälp beviljats.
&amp; ven kläder, som inkom- Engelska lektioner o. Översättningar.
mit som givar, ha utdelats och varit syn- ANNIE I. SCOTT.
nerligen välkomna.
Sedan brsberättelsen upplästs och ansvarsfrihet beviljats styrel- sen, avslutade ordföranden mötet med ett tack till kommitten och uppmanade de när- varande att söka bibringa både kvinnor och män inom samhället lusten att räcka 24 B Grefturegatan, vid Tattersaii.
en hjälpsam hand till sammanslutning samt 10 $ RABATT I VAROR FRITT VAL.
att ined omtanke och räd bispringa dem, som vilja lindra de bördor och det tryck, gom för närvarande vilar över världen.
Abempa Rösträtt fik Kvinnor vid besok Söders " English School " JAGOBSONS VALKANDA TAPISSERI-AFFÄR - - hua tidniofena annon6Uru.
-
